Årsredovisning 2011

Självständig - Lokal - Personlig

ÅRSREDOVISNING 2011

FörvaltningsberättelseFem år i sammandrag 2007 - 2011 Resultaträkning BalansräkningFörändring eget kapitalKassaflödesanalysNoter till de finansiella rapporternaUnderskrift av styrelsenRevisionsberättelseBolagsstyrning Förteckning över huvudmän, styrelse,revisorer och förtroenderåd

1-23-456789-33343536

37-39

Ordinarie sparbanksstämma med bankens huvudmän äger rumtisdagen den 15 maj kl 18.30 i sparbankens samlingssal.

Innehållsförteckning

Förvaltningsberättelse

Styrelsen för Snapphanebygdens Sparbank, 537000-9598, med säte i Bjärnum, får härmed avgeårsredovisning för sparbankens verksamhet 2011, bankens 143:e verksamhetsår.

Verksamhetens art och inriktningSnapphanebygdens Sparbank driver bankrörelse inom Hässleholms och Osby kommuner medinriktning på att ge kvalificerad bankservice åt privatpersoner, små och medelstora företag,lantbruk, föreningar och organisationer

Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning

Affärsvolymen har under året ökat med 1,3 % och uppgick vid årsskiftet till 2.782 Mkr.

Inlåningen från allmänheten uppgick vid årets slut till 947.318 tkr och har därmed ökat med50.030 tkr (5,6%).Förmedlat fondsparande till Robur Fond uppgick vid årets slut till 148.151 tkr värdet har därmedminskat med 14,4 %.

Utlåningen till allmänheten uppgick vid årets slut till 779.842 tkr och har därmed ökat med37.352 tkr (5,0%)Förmedlad utlåning till Swedbank Hypotek uppgick vid årets slut till 740.341 tkr och har därmed ökatmed 10.906 tkr (1,5%).

Kapitalbasen uppgick till 129.814 tkr. Med nuvarande regler om 25% av kapitalbasen sommaximal gräns för enhandsengagemang, dvs placering i exempelvis lån till en och samma kund,uppgår gränsen till 32.453 tkr fr.o.m. 2012-01-01. Kapitaltäckningskvoten uppgår till 2,01.

Rörelseresultatet för året blev 4.786 tkr.

Räntenettot uppgick till 31.432 tkr en ökning med 14,6 %.

Provisionsintäkter (netto) uppgick till 5.536 tkr en ökning med 342 tkr.

Allmänna administrationskostnader och övriga kostnader har under året ökat med 148 tkr.

Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåretS h b d S b k h d å t fått i it f å S b k Göi å d H dSnapphanebygdens Sparbank har under året fått en invit från Sparbanken Göinge om samgående. Huvud-männen har vid extra sparbanksstämma den 6 oktober beslutat att avslå denna och i samband med detta harstyrelsen avgått. Ny styrelse har valts vid extra sparbanksstämma den 15 decmber.

Sparbankens likviditetBankens likviditet har under året varit god. Beträffande bankens likviditet hänvisas tillkassaflödesanalysen.

PersonalPrinciper och processer för ersättningar och förmåner till ledningenBankens principer och processer för avsättningar och förmåner till ledningen kommenteras i not 10.Antalet anställda i sparbanken uppgick vid årets slut till 13 personer, varav i banktjänst 12.

Förväntad resultatutveckning 2012Rörelseresultatet för år 2012 förväntas ligga på ungefär 13 mkr. Rörelseresultatet kan påverkasnegativt beroende på omvärldssfaktorer som konjunkturavmattning.

KänslighetsanalysAv tabellen framgår hur bankens rörelseresultat påverkas då vissa variabler ändras.

Förändring Efffekt pårörelseresultat (tkr)

Marknadsränta (procentenheter) .+/-1% 1 061Personalkostnader .+/-0,1% 87Övr. rörelsekostnader, exkl kreditförl .+/-1% 77Kreditförlustprocent .+/-0,1% 742

Snapphanebygdens Sparbank

1

Finansiella instrument och riskhanteringI sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, finansiella risker ochoperativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankensstyrelse, som ytterst är ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policys ochinstruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsenhar i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till andra funktioner. Dessa i sintur rapporterar regelbundet till styrelsen. Ytterligare information om de risker och osäkerhetsfaktorersom påverkar sparbankens verksamhet återfinns i not 3.

Förhållanden som inte redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna mensom är viktiga för bedömning av sparbankens resultat och ställning

ArbetsmiljöI banken skall arbetsmiljön präglas av att medarbetarna trivs, utvecklas och mår bra såväl fysisktsom psykiskt. För att uppnå detta sker en regelbunden genomgång av medarbetarnas arbetsmiljö.

MiljöpolicyI såväl intern som extern verksamhet ska sparbanken bidraga till ett hållbart samhälle med minstamöjliga miljöpåverkan. Vid lönsamhets- och riskbedömning i affärsverksamheten ska miljöaspekternabeaktas.

Förslag till disposition av årets vinst

Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr 4.150Styrelsen föreslår att detta belop disponeras enligt följande,- anslag till allmännyttiga och därmed jämförliga ändamål 410,- överföring till reservfonden 3.740

Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,0 (2,1).

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varjetidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker,marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifieraderisker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankenskapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,01 (föregående års kapital-täckningskvot 2,06). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 129.814 tkr(124.145) och slutligt minimikapitalkrav till 64.697 tkr (60.470 tkr).S ifik ti t f å t k it ltä k iSpecifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kanförväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedöming är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen ärtillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- ochbalansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.


2

Fem år i sammandrag* * * *

Nyckeltal 2011 2010 2009 2008 2007VolymAffärsvolym ultimo, Mkr 2 782 2 747 2 518 2 314 2 245förändring under året, % 1.3 9.1 8.8 3.1 14.5Av sparbanken förvaltade ochförmedlade kundvolymer

KapitalSoliditetBeskattat eget kapital + 73,7 % avobeskattade reserver i % avbalansomslutningen

14.2 15.0 14.7 14.1 16.7

Kapitaltäckningskvot

Kapitalbas/Kapitalkrav 2.0 2.1 2.1 2.1 2.1

ResultatPlaceringsmarginalRäntenetto i % av MO 2.9 2.7 2.8 2.9 3.1Rörelseintäkter/affärsvolymRäntenetto + rörelseintäkter i % avgenomsnittlig affärsvolym

1.4 1.2 1.5 1.0 1.5

Rörelseresultat/affärsvolymRörelseresultat i % av genomsnittligaffärsvolym

0.2 0.2 0.6 Neg 0.6

Räntabilitet på eget kapitalÅrets resultat i % av genomsnittligt egetkapital

2.6 2.3 7.2 Neg 7.1

K/I-tal före kreditförlusterSumma kostnader exkl kreditförlusteroch värdeförändringar på övertagen egendom i relation tillräntenetto + rörelseintäkter

0.43 0.52 0.44 0.74 0.47

K/I-tal efter kreditförlusterSumma kostnader inkl kreditförluster ochvärdeförändringar på övertagenegendom i relation till räntenetto +rörelseintäkter

0.88 0.85 0.63 1.00 0.58

Kapitaltäckningsgrad

rörelseintäkter

Osäkra fordringar ochkreditförlusterReserveringsgrad för osäkrafordringar Nedskrivning för sannolika förluster i %av osäkra fordringar brutto

61 78 63 71 40

Andel osäkra fordringarOsäkra fordringar netto i % av totalutlåning till allmänheten och kreditinstitut(exkl banker)

1.1 0.6 0.9 0.5 0.7

KreditförlustnivåKreditförluster i % av ingående balansför utlåning till allmänheten, kreditinstitut(exkl banker)

2.3 1.5 1.0 0.9 0.6

Övriga uppgifterMedelantal anställda 12 12 11 10 11Antal kontor 1 1 1 1 1

*Enligt lagbegränsad IFRS


3

* * * *Resultat- och balansräkning

tkr2011 2010 2009 2008 2007

ResultaträkningRäntenetto 31 432 27 418 26 487 27 031 25 650Provisioner, netto 5 536 5 194 4 839 4 279 4 423Nettoresultat av finansiellatransaktioner

306 -1 179 1 541 -11 418 -228

Övriga intäkter 1 102 75 3 353 1 781 1 642Summa intäkter 38 376 31 508 36 220 21 673 31 487Allmännaadministrationskostnader

-13 492 -13 220 -12 986 -13 104 -11 727

Övriga kostnader[1] -2 985 -3 158 -3 131 -2 894 -3 137Kreditförluster -17 113 -10 256 -6 721 -5 738 -3 267Summa kostnader -33 590 -26 634 -22 838 -21 736 -18 131Rörelseresultat 4 786 4 874 13 382 -63 13 356Skatter -636 -1 423 -2 774 -2 197 -3 344Årets resultat 4 150 3 451 10 608 -2 260 10 012

BalansräkningKassa 5 592 5 623 5 726 5 845 5 213Utlåning till kreditinstitut 134 494 169 916 164 628 87 315 130 525Utlåning till allmänheten 779 842 742 490 687 064 698 616 641 783Räntebärande värdepapper 149 033 91 330 96 311 84 100 63 818Aktier och andelar 29 361 34 179 26 471 13 874 35 765Materiella tillgångar 9 054 9 768 10 531 10 495 9 897Övriga tillgångar 7 030 8 163 7 126 7 060 5 860Summa tillgångar 1 114 406 1 061 469 997 857 907 305 892 861Skulder till kreditinstitut 8 18 200 950 996Inlåning från allmänheten 947 318 897 288 845 036 768 325 735 713Övriga skulder 7 661 5 592 4 911 9 315 6 883Avsättningar för pensioner 667 645 563 335 395Summa skulder ochavsättningar

955 654 903 543 850 710 778 925 743 987

Eget kapital 158 752 158 571 147 147 128 380 148 874Summa skulder, avsättningaroch eget kapital

1 114 406 1 062 114 997 857 907 305 892 861g p

*Enligt lagbegränsad IFRS

[1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar


4

1 januari - 31 december

tkr Not 2011 2010

48 685 34 484-17 253 -7 066

4 31 432 27 4185 1 009 06 7 723 7 3387 -2 187 -2 1448 306 -1 1799 93 75

38 376 31 50810 -13 492 -13 220

18 -714 -76311 -2 271 -2 395

-16 477 -16 378

21 899 15 13012 -17 113 -10 256

4 786 4 87413 -636 -1 423

4 150 3 451

Rapport över totalresultat

1 januari - 31 decembertkr 2011 2010

Årets resultat 4 150 3 451

Övrigt totalresultatÅrets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas -2 374 8 452Årets övrigt totalresultat -2 374 8 452Årets totalresultat 1 776 11 903

Resultaträkning

Årets resultat

RörelseresultatSkatt på årets resultat

Resultat före kreditförlusterKreditförluster, netto

Nettoresultat av finansiella transaktionerÖvriga rörelseintäkter

Summa kostnader före kreditförluster

Ränteintäkter

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

Summa rörelseintäkterAllmänna administrationskostnader

Övriga rörelsekostnader

RäntekostnaderRäntenettoErhållna utdelningarProvisionsintäkterProvisionskostnader

Årets totalresultat 1 776 11 903


5

2011 2010

tkr Not

5 592 5 62314 134 494 169 91615 779 842 742 49016 149 033 91 33017 29 361 34 17918

737 1 1768 317 8 592

19 3 098 2 69820 3 932 5 465

1 114 406 1 061 469

21 8 1822 947 318 897 28823 4 523 3 05124 3 138 2 541

25 667 645955 654 903 543

141 500 138 509

13 102 16 6114 150 3 451

158 752 158 5711 114 406 1 062 114

27 667 64528

Poster inom linjenÖvriga ställda säkerheter kapitalförsäkring för pensionsåtagandeAnsvarsförbindelser

Årets resultatSumma eget kapitalSumma skulder, avsättningar och eget kapital

ReservfondFritt eget kapital Fond för verkligt värde

Bundet eget kapital

- Övriga AvsättningarSumma skulder och avsättningar

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterAvsättningar

Övriga skulderInlåning från allmänheten

Summa tillgångar

Skulder, avsättningar och eget kapitalSkulder till kreditinstitut

Övriga tillgångarFörutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Obligationer och andra räntebärande värdepapperAktier och andelar

Utlåning till kreditinstitutUtlåning till allmänheten

Materiella tillgångar - Inventarier - Byggnader och mark

BalansräkningPer den 31 december

Kassa och tillgodohavanden hos centralbankerTillgångar

29 460 42 35429

73 077 76 460 - Övriga Åtaganden

- GarantierÅtaganden


6

Totalt egetkapital

2010Reservfond

Fond förverkligt värde

Årets resultat

TkrIngående eget kapital 2010-01-01 128 380 8 159 10 608 147 147Vinstdisposition 10 608 -10 608 0Anslag till allmännyttiga ändamål -479 -479Årets resultat 0 0 3 451 3 451Årets övrigt totalresultat 0 8 452 0 8 452

Utgående eget kapital 2010-12-31 138 509 16 611 3 451 158 571

Totalt egetkapital

2011Reservfond

Fond förverkligt värde

Årets resultat

TkrIngående eget kapital 2011-01-01 138 509 16 611 3 451 158 571Vinstdisposition 3 451 -3 451 0Anslag till allmännyttiga ändamål -460 -460Årets resultat 0 0 4 150 4 150Årets totalresultat 0 -3 509 -3 509

Utgående eget kapital 2011-12-31 141 500 13 102 4 150 158 752

Rapport över förändringar i eget kapital

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Bundet eget kapital Fritt eget kapital


7

1 januari - 31 decembertkr

4 786 4 874

2 96933 422

714 76317 111 10 264

-636 -1 42324 977 14 900

-37 352 -55 4264 128 -8 452

50 030 52 25210 0

1 133 -1 6002 091 682

45 017 2 356

25 000 24 000-105 000 -20 509-80 000 3 491

-460 -480-460 -480

-35 443 5 367175 521 170 154140 078 175 521

tkr 2010-12-31Följ d d lk t i å i lik id d l

2011-12-31

Likvida medel vid årets slut

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

Kassaflöde från investeringsverksamheten

FinansieringsverksamhetenUtbetalt anslag (-)

Årets kassaflödeLikvida medel vid årets början

Investering i finansiella tillgångar (-)

Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-)Förändring av övriga tillgångar (+/-)

InvesteringsverksamhetenAvyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+)

Kassaflöde från den löpande verksamhetenFörändring av övriga skulder (+/-)

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalÖkning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-)Ökning/minskning av värdepapper (+/-)Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-)

Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-)Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-)Av-/nedskrivningar (+)Kreditförluster (+)Betald inkomstskatt (-)

Kassaflödesanalys (indirekt metod)

Den löpande verksamhetenRörelseresultat (+)Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

2011-12-31 2010-12-31

5 592 5 623134 494 169 916

Clearingskulder -8 -18140 078 175 521140 078 175 521Summa enligt kassaflödesanalysen

Utlåning till kreditinstitut

Summa enligt balansräkningen

Följande delkomponenter ingår i likvida medelKassa


8

Noter till de finansiella rapporterna.

1 Uppgifter om sparbankenÅrsredovisningen avges per den 31 december 2011 och avser Snapphanebygdens Sparbank med säte i Bjärnum.Adressen till huvudkontoret är Norra vägen 2, 280 20 Bjärnum.

2

Överensstämmelse med normgivning och lagSparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samtFinansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 )i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.3 Redovisning förjuridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits förtillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.3 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas sålångt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 15 mars 2012 .

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiellarapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporterTillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade tillupplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde.Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrumentklassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen ellersom finansiella tillgångar som kan säljas.

Funktionell valuta och rapporteringsvalutaSparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp,om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporternaAtt upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningarsamt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter ochk t d U k tt i h t d ä b d å hi t i k f h t h tt t l d f kt d åd d

Redovisningsprinciper

kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådandeförhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena påtillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endastpåverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporternaoch gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not.

Ändrade redovisningsprinciper

Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRSNedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2010. Övriga ändringar av IFRS medtillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning.

Utformning av de finansiella rapporternaI IASBs årliga förbättringsprojekt (�annual improvements process�) som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1 Utformning avfinansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i eget kapital. Ändringarna innebär att avstämningen i rapportenöver förändringar i eget kapital av årets förändring av varje komponent i eget kapital, såsom reserverna för ackumulerat övrigt totalresultat, intebehöver specificera varje post i övrigt totalresultat. Banken har, som tillåts enligt denna ändring, valt att lämna upplysningar med en sådandetaljerad avstämning av reserverna och andra komponenter i eget kapital i not istället för i rapporten över förändringar i eget kapital. I enlighetmed formuleringarna i ändrade IAS 1 har i rapporten över förändringar i eget kapital årets totalresultat delats upp med separat specifikation avårets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Denna presentation tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret.


9

Utländsk valutaTransaktioner i utländsk valutaSparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs somföreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs somföreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelningRänteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan ärden ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med detredovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållnaavgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungligavärdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning- Räntekostnader inklusive premie för insättningsgarantin samt avgift till stabiliseringsfonden.

Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts.

Provisions- och avgiftsintäkterEn provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntanProvisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan påresultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförsTill dessa provisioner hör ställande av finansiell garanti. Dessa provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänstenutförs. Till dessa provisioner hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedlingav lån till annan bank som ockskå inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss del avunder året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförtsTill dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- ochkreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbartsom intäkt.

P i i k t dProvisionskostnaderHär redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro,depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktionerPosten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning avfinansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option.- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas- Valutakursförändringar- Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas

Allmänna administrationskostnaderAllmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andrasociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samtkassadifferenser.


10

BokslutsdispositionerBokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

SkatterInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktionredovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktikenbeslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässigavärden på tillgångar och skulder.

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade.Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt attdessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

Finansiella instrumentFinansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar,och räntebärande värdepapper. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder.

Redovisning i och borttagande från balansräkningenEn finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem.Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller påannat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rättatt kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och regleraskulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttratillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas tilllåntagaren.

Klassifiering och värderingFinansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivatoch de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas tillverkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilketsyfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentetvärderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Inbäddade derivatHuvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår isäkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktetsekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt,det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad tillverkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarnalöpande redovisas i resultaträkningen.

Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisasvärdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även ide fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkrings- redovisning tillämpas redovisasvärdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningenDenna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål , dels andra finansiella tillgångarsom företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderaslöpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligtvärde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas förhandelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.


11

Finansiella tillgångar som kan säljasI kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiellatillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag,intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringarredovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringarsom beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen.Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. Fördessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vidlöpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgångenredovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.

Andra finansiella skulderUpplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupetanskaffningsvärde.

Finansiella garantierSparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av attspecifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

LånelöftenMed lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t exränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vidavtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kanreglernas netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre änmarknadsräntan då lånelöftet lämnas.

Metoder för bestämning av verkligt värdeFinansiella instrument noterade på en aktiv marknadFör finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs påbalansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat påen aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag somtillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommandemarknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte.Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andraräntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noteradepå en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknadInnehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fasställas. Skälet tillatt de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtidagrad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen frånkassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan.Fö t t h i ikt tt tt d t d kti i å ä f tid D t d i d ä d t å t d ktiFöretaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier varsverkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 166 tkr (214tkr).

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrumentNedskrivningsprövning för finansiella tillgångarVid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är ibehov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och attdessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finnsobjektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra. Objektivabelägg utgörs av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet.

Sparbanken utvärderar på individuell basis om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas. Bankens bedömningär att det i allt väsentligt finns en god kännedom om de faktorer som på balansdagen är relevanta för att kunna göra en individuellbedömning och anser därför inte att det föreligger något nedskrivningsbehov på gruppnivå.

En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusivekassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungligaeffektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtidakassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av deförväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällenskall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som enkreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungligaeffektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkorenså klassificeras lånet inte längre som osäkert.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar somär mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken tillkännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundenskreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankenslåntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.


12

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar ochkundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektivaränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastarresultaträkningen.

Återföring av nedskrivningarEn nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i deantaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntasfullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån(kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivning av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning avåtervinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Bortskrivningar av lånefordringarLånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkurs-förvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som enminskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

Materiella tillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer attkomma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtidaekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring ellerutrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direktaförsäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Tillkommande utgifterTillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade medtillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifterredovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter,eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuellaoavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet.Reparationer kostnadsföres löpande.

AvskrivningsprinciperAvskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av.

Beräknade nyttjandeperioder;

- byggnader, rörelsefastigheter 50 år- markanläggningar 20 år- inventarier, verktyg och installationer 5 år

Komponentavskrivning på fastigheten tillämpas inte då beräkningar utvisar att denna metod inte skulle medföra någon väsentligpåverkan.

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.


13

Ersättningar till anställdaPensionering genom försäkringSparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa(SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter tillen separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte hartillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dockgjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK.Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplanersom avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen iden takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön.Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

Pensionering i egen regiFör pensioner i egen regi dvs när pensioneringen inte tryggats genom försäkring utan avsättning redovisas i egen balansräkning följerSparbanken Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter för beräkning av åtagandenas storlek i stället för atttillämpas IAS 19 Ersättning till anställda eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt.De väsentligaste skillnadernajämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förutbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarandelönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuella vinster och förluster redovisas i resutaträkningen när de uppstår.

Ersättningar vid uppsägningEn kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistiskmöjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas somett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antaletanställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

Kortfristiga ersättningarKortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättningredovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelseatt göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

AvsättningarEn avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att regleraavsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffadhändelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattningav beloppet kan göras.

Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast aven eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte ärt li t tt tt tflöd k tt k ätroligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

3

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfteatt begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen isparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramardelegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sättalämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inteöverskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglargällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningarför en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analyserautvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

Risker


14

KreditriskMed kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust pågrund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer utfinansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknasockså den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad tillunder året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ettderivatinstrument.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegeratansvaret till olika kreditdelegationer. Dessa rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att allakreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankenskreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankensverksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutomsäkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsakredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast ivärdepapper med hög kreditvärdighet.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörigkreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband medden årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obeståndoch risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidigupptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen skermed stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori avlåntagare visas i tabeller nedan.

Total kreditrisk-exponering

(före nedskriv-ning)

Nedskrivning/Avsättning

Redovisatvärde

Värde avsäkerheter

Total kreditrisk-exponeringefter avdragsäkerheter

0 0 0 0 0

211 951 0 211 951 201 353 10 598

Krediter1 mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen2

Pantbrev i villa- och fritids-fastigheter3

Kreditriskexponering, bruttooch netto 2011

211 951 0 211 951 201 353 10 59838 311 0 38 311 32 564 5 747

62 696 0 62 696 56 426 6 270

159 283 0 159 283 135 390 23 893151 441 13 190 138 251 69 126 69 125232 447 617 231 830 185 464 46 366

0 0 0 0 0856 129 13 807 842 322 680 323 161 999

149 033 0 149 033 0 149 033149 033 0 149 033 0 149 033

Övrigt10 597 0 10 597 0 10 59729 460 0 29 460 0 29 46040 057 0 40 057 0 40 057

1 045 219 13 807 1 031 412 680 323 351 089

Summa

Total kreditriskexponering

Utställda lånelöftenUtställda finansiella garantierSumma

Pantbrev i andranäringsfastigheterFöretagsinteckning

Andra emittenter - AAA

Värdepapper

fastigheter3

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4Pantbrev i jordbruksfastigheter

Övriga5

varav: kreditinstitutSumma


15

Total kreditrisk-exponering

(före nedskriv-ning)

Nedskrivning/Avsättning

Redovisatvärde

Värde avsäkerheter

Total kreditrisk-exponeringefter avdragsäkerheter

0 0 0 0 0197 115 0 197 115 187 259 9 85638 811 0 38 811 32 989 5 82258 547 0 58 547 52 692 5 855

143 491 0 143 491 121 967 21 524174 541 16 220 158 321 79 161 79 160210 536 685 209 851 167 881 41 970

0 0 0 0 0823 041 16 905 806 136 641 949 164 187

91 330 0 91 330 0 91 33091 330 0 91 330 0 91 330

Övrigt12 814 0 12 814 0 12 81442 354 0 42 354 0 42 35455 168 0 55 168 0 55 168

969 539 16 905 952 634 641 949 310 685

2 inklusive krediter till stat och kommun3 inklusive bostadsrätter4 inklusive bostadsrättsföreningar5 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning6 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor's rating

Oreglerade och osäkra fordringar

2011 2010tkrFordringar förfallna 60 dgr eller mindre 0 0Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 3 071 2 978Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 1 904 501Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 2 829 93

Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivnalånefordringar

Total kreditriskexponering

Utställda lånelöften

1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför

Kreditriskexponering, bruttooch netto 2010

Krediter1 mot säkerhet av:Statlig och kommunal borgen2

Pantbrev i villa- och fritids-Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4Pantbrev i jordbruksfastigheter

Summa

Pantbrev i andraFöretagsinteckningÖvriga5

Utställda finansiella garantierSumma

varav: kreditinstitutSummaVärdepapperAndra emittenter - AAA

g g gFordringar förfallna > 360 dgr 894 1 075Summa 8 698 4 647

tkr 2011 2010Lånefordringar per kategori av låntagareLånefordringar, brutto - offentlig sektor 0 0 - företagssektor 399 477 393 397 - hushållssektor 390 764 361 486varav enskilda företagare 146 394 139 586 - övriga 3 408 4 512Summa 793 649 759 395varav:Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 8 699 4 647 - företagssektor 6 429 3 976 - hushållssektor 2 270 671

Osäkra lånefordringar 22 506 21 552 - företagssektor 19 619 20 311 - hushållssektor 2 887 1 241Avgår:Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 13 807 16 905 - företagssektor 13 190 16 220 - hushållssektor 617 685

Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor 0 0 - företagssektor 386 287 377 177 - hushållssektor 390 147 360 801varav enskilda företagare 146 394 139 470 - övriga 3 408 4 512Summa 779 842 742 490


16

LikviditetsriskLikviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder.Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankensbetalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument harolika löptider.

Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringarendast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande ochstresstester utförs för olika scenarios.

Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos Swedbank får lägst uppgåtill 10 % av inlåningen från allmänheten.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan.Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.


17

Likviditetsexponering, 2011Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

Kontraktuelltåterstående löptid(redovisat värde)

Påanfordran

Högst 3mån

Längre än 3mån menhögst 1 år

Längre än 1år menhögst 5 år

Längre än 5år

Utan löptid Summaredovisatvärde

Tillgångar

Kassa ochtillgodohavandehos centralbanker 5 592 0 0 0 0 0 5 592Utlåning tillkreditinstitut 134 494 0 0 0 0 0 134 494Utlåning tillallmänheten 622 911 43 275 84 561 28 497 598 0 779 842Obligationer ochandraräntebärandevärdepapper 0 15 288 10 086 114 116 9 543 0 149 033Materiellatillgångar 0 0 0 0 0 9 055 9 055Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 32 458 32 458Förutbetaldakostnader ochupplupna intäkter 0 0 0 0 0 3 932 3 932Summatillgångar 762 997 58 563 94 647 142 613 10 141 45 445 1 114 406SkulderSkulder tillkreditinstitut 8 0 0 0 0 0 8Inlåning frånallmänheten 843 203 68 218 30 455 5 442 0 0 947 318Övriga skulder 0 0 0 0 0 4 523 4 523Upplupnakostnader ochförutbetaldaintäkter 0 0 0 0 0 3 138 3 138Avsättningar oeget kapital 0 0 0 0 0 159 419 159 419Summa skulderoch eget kapital 843 211 68 218 30 455 5 442 0 167 080 1 114 406Total skillnad -80 214 -9 655 64 192 137 171 10 141 -121 635 0


18

Likviditetsexponering, 2010Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

Kontraktuelltåterstående löptid(redovisat värde)

Påanfordran

Högst 3mån

Längre än 3mån menhögst 1 år

Längre än 1år menhögst 5 år

Längre än 5år

Utan löptid Summaredovisatvärde

Tillgångar

Kassa ochtillgodohavandehos centralbanker 5 623 0 0 0 0 0 5 623Utlåning tillkreditinstitut 169 916 0 0 0 0 0 169 916Utlåning tillallmänheten 615 245 38 289 45 214 43 742 0 0 742 490Obligationer ochandraräntebärandevärdepapper 0 20 078 10 103 56 149 5 000 0 91 330Materiellatillgångar 0 0 0 0 0 9 768 9 768Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 37 522 37 522Förutbetaldakostnader ochupplupna intäkter 0 0 0 0 0 5 465 5 465Summatillgångar 790 784 58 367 55 317 99 891 5 000 52 755 1 062 114SkulderSkulder tillkreditinstitut 18 0 0 0 0 0 18Inlåning frånallmänheten 853 006 15 715 25 301 3 266 0 0 897 288Övriga skulder 0 0 0 0 0 3 051 3 051Upplupnakostnader ochförutbetaldaintäkter 0 0 0 0 0 2 541 2 541Avsättningar oeget kapital 0 0 0 0 0 159 216 159 216Summa skulderoch eget kapital 853 024 15 715 25 301 3 266 0 164 808 1 062 114

Total skillnad -62 240 42 652 30 016 96 625 5 000 -112 053 0

MarknadsriskMarknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar imarknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigastemarknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken deövervägande marknadsriskerna.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden avränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ettförändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.

RänteriskRänterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar imarknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. Enbetydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken.Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta tex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar.Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna på sparbankenstillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntanmed en procentenhet minskar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 1.062 Tkr.


19

2011Räntebindningstiderför tillgångar ochskulder -Ränteexponering

Högst 1 mån Längre än 1mån men högst3 mån

Längre än 3mån men högst6 mån

Längre än 6mån men högst1 år

Längre än 1 årmen högst 3 år


Längre än 5 år Utan ränta Totalt

Tillgångar

Kassa ochtillgodohavandenhos centralbanker 0 0 0 0 0 0 0 5 592 5 592Utlåning tillkreditinstitut 134 494 0 0 0 0 0 0 0 134 494Utlåning tillallmänheten 614 776 12 362 18 447 33 849 100 408 0 0 0 779 842Obligationer ochandraräntebärandevärdepapper 0 15 288 5 016 5 070 50 011 64 105 9 543 0 149 033Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 45 445 45 445Summa 749 270 27 650 23 463 38 919 150 419 64 105 9 543 51 037 1 114 406SkulderSkulder tillkreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 8 8Inlåning frånallmänheten 842 280 68 218 0 30 455 5 442 0 0 923 947 318Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 8 328 8 328Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 158 752 158 752Summa skulderoch eget kapital 842 280 68 218 0 30 455 5 442 0 0 168 011 1 114 406Differenstillgångar ochskulder -93 010 -40 568 23 463 8 464 144 977 64 105 9 543 -116 974Kumulativexponering -93 010 -133 578 -110 115 -101 651 43 326 107 431 116 974 0


20

2010Räntebindningstiderför tillgångar ochskulder -Ränteexponering

Högst 1 mån Längre än 1mån men högst3 mån

Längre än 3mån men högst6 mån

Längre än 6mån men högst1 år



Längre än 5 år Utan ränta Totalt

Tillgångar

Kassa ochtillgodohavandenhos centralbanker 0 0 0 0 0 0 0 5 623 5 623Utlåning tillkreditinstitut 169 916 0 0 0 0 0 0 0 169 916Utlåning tillallmänheten 615 245 38 289 8 099 37 115 43 742 0 0 0 742 490Obligationer ochandraräntebärandevärdepapper 15 064 5 014 0 10 103 26 027 30 122 5 000 0 91 330Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 52 755 52 755Summa 800 225 43 303 8 099 47 218 69 769 30 122 5 000 58 378 1 062 114SkulderSkulder tillkreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 18 18Inlåning frånallmänheten 850 775 15 715 0 25 301 3 266 0 0 2 231 897 288Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 6 237 6 237Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 158 571 158 571Summa skulderoch eget kapital 850 775 15 715 0 25 301 3 266 0 0 167 057 1 062 114Differenstillgångar ochskulder -50 550 27 588 8 099 21 917 66 503 30 122 5 000 -108 679Kumulativexponering -50 550 -22 962 -14 863 7 054 73 557 103 679 108 679 0

1 & 2 Nominellt värde

Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgångpå 1 procentenhet på balansdagen utgör -1 062 tkr ( 149) ), givet de räntebärande tillgångar och skulder somfinns per balansdagen.

ValutariskValutariskValutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar ivalutakurser.

Sparbanken är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken delskan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade ellerkontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering.

I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 440 (330) i nettoresultat av finansiella transaktioner.

AktiekursriskAktiekursrisk är risken för att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar imarknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkaralla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).

En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens resultat före skatt med approximativt 2 tkr föråret som slutar 31 december 2011 (2 tkr) samt påverka eget kapital med 285 tkr (330 tkr).

Operativa riskerMed operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroende- mässiga förluster.Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internteller externt, ingår i den operativa risken.

De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågåendeprocess i sparbanken, som bl a omfattar- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner,- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller,- behörighetssystem,- interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.


21

4 Räntenetto

tkrRänteintäkter 2011 2010Utlåning till kreditinstitut 3 239 1 435Utlåning till allmänheten 41 617 30 170Räntebärande värdepapper 3 829 2 879Summa 48 685 34 484

RäntekostnaderIn- och upplåning från allmänheten -16 877 -7 066varav: kostnad för insättningsgaranti 741 597Övriga -376 0Summa -17 253 -7 066Summa räntenetto 31 432 27 418

2011 2010%

Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) 2.64 2.58minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligteget kapital och obeskattade reserver)Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 2.92 2.70Medelränta utlåningen 5.56 4.99Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 2.05 1.35

5 Erhållna utdelningar

tkr 2011 2010Aktier och andelar 1 009 0Summa 1 009 0

6 Provisionsintäkter

tkr 2011 2010Betalningsförmedlingsprovisioner 752 866Utlåningsprovisioner 3 191 2 691Inlåningsprovisioner 200 182P i i d t tälld fi i ll ti 166 223Provisioner avseende utställda finansiella garantier 166 223Värdepappersprovisioner 1 751 1 852Avgifter från kredit- och betalkort 846 744Övriga provisioner 817 780Summa 7 723 7 338

7 Provisionskostnader

tkr 2011 2010Betalningsförmedlingsprovisioner -1 739 -1 598Värdepappersprovisioner -313 -369Övriga provisioner -135 -177Summa -2 187 -2 144

8 Nettoresultat av finansiella transaktioner

tkr 2011 2010Aktier 1 582 -324Räntebärande värdepapper -1 716 -1 087Orealiserat resultat av aktier 0 -98Valutakursförändringar 440 330Summa 306 -1 179

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori 2011 2010Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen -1 716 -1 087Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas 1 582 -422Valutakursförändringar 440 330Summa 306 -1 179


22

9 Övriga rörelseintäkter

tkr 2011 2010Intäkter från rörelsefastigheter 57 59Övriga rörelseintäkter 36 16Summa 93 75

10 Allmänna administrationskostnader

tkrPersonalkostnader 2011 2010- löner och arvoden -5 370 -4 995- sociala avgifter -1 642 -1 594- kostnad för pensionspremier -1 055 -1 137- avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -146 -106- övriga personalkostnader -516 -675Summa personalkostnader -8 729 -8 507Övriga allmänna administrationskostnader- porto och telefon -170 -225- IT-kostnader -2 629 -2 483- konsulttjänster -127 -178- revision -454 -346- fastighetskostnader -619 -671- övriga -764 -810Summa övriga allmänna administrationskostnader -4 763 -4 713Summa -13 492 -13 220

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

tkrSparbankens

ledningÖvriga

anställdaSparbankens

ledningÖvriga

anställdaLöner 1 036 4 334 1 002 3 993Sociala kostnader 677 2 020 656 2 075Summa 1 713 6 354 1 658 6 068

Med sparbankens ledning avses styrelsen och VD.

Av sparbankens pensionskostnader på 1.055 tkr (1.137) tkr avser 352 (341) tkr sparbankens ledning 1 (1) person.Sparbankens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 667 (645) tkr.

2011 2010

Ledande befattningshavares ersättningar

Berednings- och beslutsprocessErsättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen.

Lön och arvodenTill styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut.Ersättning till verkställande direktören utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension.För verkställande direktören utgår den rörliga ersättningen i form av resultatandel som baseras på av styrelsenfastställda mål samt styrelsearvode.

Ersättning till verkställande direktören för 2011 har beslutats av styrelsen.

Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2011

tkrGrundlön /

styrelse-arvodeRörlig

ersättningÖvriga

förmånerPensions-kostnad

Vinstandelsstiftelse

Övrigaersättningar Summa

Pensions-förpliktelse

Anders Andreasson, ordförande 39 68 0 0 0 0 107 0Kjell Nilsson, v ordförande 25 26 0 0 0 0 51 0Lars Lindbeck 2 7 0 0 0 0 9 0Tommy Larsson 5 22 0 0 0 0 27 0Emma Johansson 5 18 0 0 0 0 23 0Anders Jakobsson 5 18 0 0 0 0 23 0Annelie Teng Lund 5 25 0 0 0 0 30 0Verkst. direktören 723 43 0 352 11 0 1 129 667Summa 809 227 0 352 11 0 1 399 667


23

Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2010

tkrGrundlön /

styrelse-arvodeRörlig

ersättningÖvriga

förmånerPensions-kostnad

Vinstandelsstiftelse

Övrigaersättningar Summa

Pensions-förpliktelse

Anders Andreasson, ordförande 32 65 0 0 0 0 97 0Kjell Nilsson, v ordförande 16 27 0 0 0 0 43 0Lars Lindbeck 5 14 0 0 0 0 19 0Tommy Larsson 5 19 0 0 0 0 24 0Emma Johansson 5 20 0 0 0 0 25 0Anders Jakobsson 3 15 0 0 0 0 18 0Annelie Teng Lund 3 15 0 0 0 0 18 0Rolf Månsson 16 18 0 0 0 0 34 0Paul Dring 2 4 0 0 0 0 6 0Verkst. direktören 680 38 0 341 8 0 1 067 645Summa 767 235 0 341 8 0 1 351 645

Rörlig ersättning

Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare.Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande.VD har rätt att avgå med pension vid 65 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets pensionsavtal.

PensionerPensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Samtliga pensioner är oantastbara, dvs ej villkorade avframtida anställning.

AvgångsvederlagVid uppsägning från bankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är tolv månader.Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om tolv månadslöner. Vid egen uppsägning har denverkställande direktören sex månaders uppsägningstid.

Lån till ledande befattningshavare

96 108Styrelseledamöter 35 484 1 653Summa 35 580 1 761

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 406 (145) Tkr i krediter utan säkerhet, till ett beviljatbelopp av 406 (145) Tkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller tillövrig personal.

Offentliggörande av uppgifter om ersättningUpplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2009:6

Verkställande direktör

Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2009:65 kap. lämnas på bankens hemsida, www.snapphanebygdenssparbank.se.

Medelantalet anställda 2011 2010Sparbanken- varav kvinnor 6 6- varav män 6 6Totalt 12 12

Könsfördelning i ledningen 2011 2010Styrelsen- antal kvinnor 2 2- antal män 6 6Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören- antal kvinnor 0 0- antal män 1 1

Arvode och kostnadsersättning till revisorer 2011 2010PWCRevisionsuppdrag 167 129Övriga tjänster 287 217

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörensförvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde somföranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.


24

11 Övriga rörelsekostnader

tkr 2011 2010Avgifter till centrala organisationer -421 -368Försäkringskostnader -122 -117Säkerhetskostnader -301 -258Marknadsföringskostnader -1 358 -1 585Övriga rörelsekostnader -69 -67Summa -2 271 -2 395

12 Kreditförluster, netto

tkr 2011 2010Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringarÅrets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+) 20 185 4 016

-8 184 -772Årets nedskrivning för kreditförluster (+) 5 234 7 020Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (-) -2 -8Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (-) -120 0Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar 17 113 10 256Årets nettokostnad för kreditförluster 17 113 10 256

13 Skatter

Redovisat i resultaträkningen

tkr 2011 2010

Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)]Periodens skattekostnad -618 -1 423Justering av skatt hänförlig till tidigare år -18 0Totalt redovisad skattekostnad -636 -1 423

Avstämning av effektiv skatt

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisassom konstaterade förluster (-)

tkr 2011 2011 2010 2010% %

Resultat före skatt 4 786 4 874Skatt enligt gällande skattesats 26.3% 1 259 26.3% 1 282Ej avdragsgilla kostnader 0.8% 40 3.0% 148Ej skattepliktiga intäkter -14.2% -681 -0.1% -7Skatt hänförlig till tidigare år 0.4% 18 0.0% 0Redovisad effektiv skatt 13.3% 636 29.2% 1 423

14 Utlåning till kreditinstitut

tkr 2011 2010Swedbank- svensk valuta 82 546 102 412- utländsk valuta 474 899Övriga 51 474 66 605Summa 134 494 169 916

15 Utlåning till allmänheten

tkr 2011 2010Utestående fordringar, brutto- svensk valuta 793 649 759 395Summa 793 649 759 395Varav: osäkra 22 506 21 552 individuell nedskrivning (specifikation se nedan) 13 807 16 905Redovisat värde, netto 779 842 742 490


25

Förändring av nedskrivningar, tkr

Individuelltvärderade

osäkra låne-fordringar

Ingående balans 1 januari 2011 16 905Årets nedskrivning för kreditförluster 5 206Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -120

-8 184Utgående balans 31 december 2011 13 807

16 Obligationer och andra räntebärande värdepapper

tkr 2011 2010

Verkligt värdeRedovisat

värde Verkligt värdeRedovisat

värdeEmitterade av andra låntagare- svenska bostadsinstitut 110 197 110 197 30 690 30 690- icke finansiella företag 24 912 24 912 50 445 50 445- finansiella företag 13 924 13 924 10 045 10 045- utländska emittenter 0 0 150 150Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 149 033 149 033 91 330 91 330varav: Noterade värdepapper på börs 149 033 91 330

17 Aktier och andelar

tkr 2011 2010Finasiella tillgångar som kan säljas 29 361 34 179Summa aktier och andelar 29 361 34 179varav: Noterade värdepapper på börs 28 528 33 965 Onoterade värdepapper 166 214

Företag Antal BörsvärdeRedovisat

värdeAktier- Swedbank AB 226 265 20 172 20 172- Swedbank AB, preferensaktier 93 735 8 356 8 356- Sveland 255 Ej noterad 116- Övriga 50 Ej noterad 50Kapitalförsäkring 667 667Summa 29 195 29 361

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisassom konstaterade förluster

18 Materiella tillgångar

tkr InventarierByggn. och

mark Totalt

AnskaffningsvärdeIngående balans 1 januari 2010 13 401 15 766 29 167Utgående balans 31 december 2010 13 401 15 766 29 167

Ingående balans 1 januari 2011 13 401 15 766 29 167Utgående balans 31 december 2011 13 401 15 766 29 167

AvskrivningarIngående balans 1 januari 2010 -11 746 -6 890 -18 636Årets avskrivningar -479 -284 -763Utgående balans 31 december 2010 -12 225 -7 174 -19 399

Ingående balans 1 januari 2011 -12 225 -7 174 -19 399Årets avskrivningar -439 -275 -714Utgående balans 31 december 2011 -12 664 -7 449 -20 113

Redovisade värdenPer 1 januari 2010 1 655 8 876 10 531Per 31 december 2010 1 176 8 592 9 768

Per 1 januari 2011 1 176 8 592 9 768Per 31 december 2011 737 8 317 9 054


26

19 Övriga tillgångar

tkr 2011 2010Förfallna räntefordringar 157 45Fordran akutell skatt 2 777 1 972Övriga tillgångar 164 681Summa 3 098 2 698

20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

tkr 2011 2010Förutbetalda kostnader 0 67Upplupna ränteintäkter 2 126 2 432Upplupna provisionsintäkter 1 806 2 966Summa 3 932 5 465

21 Skulder till kreditinstitut

tkr 2011 2010Swedbank AB- svensk valuta 8 18Summa 8 18Beviljad limit hos Swedbank 0 0Varav: kontokredit 0 0

22 Inlåning från allmänheten

tkr 2011 2010Allmänheten- svensk valuta 946 850 896 394- utländsk valuta 468 894Summa 947 318 897 288

Inlåningen per kategori av kunderOffentlig sektor 0 0Företagssektor 169 173 155 443Hushållssektor 778 145 741 845Varav: enskilda företagare 221 368 208 355Summa 947 318 897 288

23 Övriga skulder

tkr 2011 2010Preliminärskatt räntor 3 176 1 223Anställdas källskattemedel 253 251Övriga skulder 1 094 1 577Summa 4 523 3 051

24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

tkr 2011 2010Upplupna räntekostnader 773 669Övriga upplupna kostnader 2 233 1 688Förutbetalda intäkter 132 184Summa 3 138 2 541

25 Övriga avsättningar

tkr 2011 2010Pensionsavsättning 667 645Totalt 667 645


27

26 Eget kapital

För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital på sidan 7.

27 Ställda säkerheter

tkr 2011 2010Kapitalförsäkring för pensionsåtagande 667 645

Summa ställda säkerheter 667 645

28 Ansvarsförbindelser

tkr (nom belopp) 2011 2010Garantier- Garantiförbindelser - krediter 12 378 23 127- Garantiförbindelser - övriga 17 082 19 227Summa 29 460 42 354

29 Åtaganden

tkr (nom belopp) 2011 2010Övriga åtaganden- Kreditlöften 10 597 12 814- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 62 480 63 646Summa 73 077 76 460

30 Närstående

Sammanställning över närståendetransaktioner

Tkr

F d å Sk ld till

Närståenderelation År

Fordran pånärstående per31 december

Skuld tillnärstående per31 december Betald ränta Erhållen ränta

Till sparbanken närstående personer 2011 35 580 13 667 758 367och företag

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställningVad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga vilkor.


28

31Fi

nans

iella

tillg

ånga

r och

sku

lder

2011

Låne

-fo

rdrin

gar o

chku

nd-

ford

ringa

r

Fina

nsie

llatil

lgån

gar s

omka

n sä

ljas

And

rafin

ansi

ella

skul

der

Sum

ma

redo

visa

tvä

rde

Verk

ligt v

ärde

Fin

tillg

som

best

äms

tillh

öra

denn

aka

tego

ri

Inne

hav

för

hand

els-

ända

mål

Fin

skul

der

som

best

äms

tillh

öra

denn

aka

tego

ri

Inne

hav

för

hand

els-

ända

mål

00

5 59

20

00

05

592

5 59

2U

tlåni

ng ti

ll kr

editi

nstit

ut0

013

449

40

00

013

449

413

449

4U

tlåni

ng ti

ll al

lmän

hete

n0

077

984

20

00

077

984

277

984

214

903

30

00

00

014

903

314

903

3A

ktie

r och

and

elar

00

029

361

00

029

361

2936

1U

pplu

pna

intä

kter

o ö

vrig

a til

lgån

gar

00

703

00

00

07

030

7 03

0Su

mm

a14

903

30

926

958

2936

10

00

1 10

5 35

21

105

352

Sku

lder

till

kred

itins

titut

00

00

00

88

8In

låni

ngfrå

nal

lmän

hete

n0

00

00

094

7318

9473

1894

7318

Övr

iga

skul

der o

avs

ättn

inga

r0

00

00

051

9051

9051

90U

pplu

pna

kost

nade

r0

00

00

031

3831

3831

38Su

mm

a0

00

00

095

565

495

565

495

565

4

2010

Låne

-fo

rdrin

gar o

chFi

nans

iella

And

raSu

mm

a

Fina

nsie

lla ti

llgån

gar v

ärde

rade

till v

erkl

igt v

ärde

via

resu

ltaträ

knin

gen

Fina

nsie

lla s

kuld

er v

ärde

rade

till

verk

ligt v

ärde

via

resu

ltaträ

knin

gen

Fina

nsie

lla ti

llgån

gar v

ärde

rade

Fina

nsie

lla s

kuld

er v

ärde

rade

till

Kas

sa o

ch ti

llgod

ohav

ande

n ho

s ce

ntra

lban

ker

Obl

igat

ione

r och

and

ra rä

nteb

äran

de v

ärde

papp

er

gku

nd-

ford

ringa

rtil

lgån

gar s

omka

n sä

ljas

finan

siel

lask

ulde

rre

dovi

sat

värd

eVe

rklig

t vär

deFi

ntil

lgso

mbe

stäm

stil

lhör

ade

nna

kate

gor

Inne

hav

för

hand

els-

ända

mål

Fin

skul

der

som

best

äms

tillh

öra

denn

aka

tego

ri

Inne

hav

för

hand

els-

ända

mål

00

5 62

30

00

05

623

5 62

3U

tlåni

ng ti

ll kr

editi

nstit

ut0

016

991

60

00

016

991

616

991

6U

tlåni

ng ti

ll al

lmän

hete

n0

074

249

00

00

074

249

074

249

091

330

00

00

00

91 3

3091

330

Akt

ier o

ch a

ndel

ar0

00

3417

90

00

3417

934

179

Upp

lupn

a in

täkt

er0

05

465

00

00

5 46

55

465

Övr

iga

finan

siel

la ti

llgån

gar

00

334

30

00

03

343

3 34

3Su

mm

a91

330

092

683

734

179

00

01

052

346

1 05

2 34

6S

kuld

er ti

ll kr

editi

nstit

ut0

00

00

018

1818

Inlå

ning

från

allm

änhe

ten

00

00

00

8972

8889

7288

8972

88Ö

vrig

a sk

ulde

r0

00

00

030

5130

5130

51U

pplu

pna

kost

nade

r0

00

00

025

4125

4125

41Su

mm

a0

00

00

090

289

890

289

890

289

8

gg

till v

erkl

igt v

ärde

via

resu

ltaträ

knin

gen

verk

ligt v

ärde

via

resu

ltaträ

knin

gen

Kas

sa o

ch ti

llgod

ohav

ande

n ho

s ce

ntra

lban

ker

Obl

igat

ione

r och

and

ra rä

nteb

äran

de v

ärde

papp

er


29

Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument somvärderas till verkligt värde i balansräkningen.Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrumentNivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden

2011tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 SummaObligationer och andra räntebärande värdepapper 149 033 0 0 149 033Aktier och andelar 28 528 0 167 28 695Summa 177 561 0 167 177 728

2010tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 SummaObligationer och andra räntebärande värdepapper 91 330 0 0 91 330Aktier och andelar 33 965 0 214 34 179Summa 125 295 0 214 125 509

Beräkning av verkligt värdeFöljande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiellainstrument som redovisas i tabellen ovan.

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknadFör finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångensnoterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ettfinansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på enbörs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsyns-myndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner påaffärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulderbestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposternaAktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrumentåsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknadInnehavet i Sparbanken Kort och Kreditgarantiföreningen Skåne redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värdeej kan fastställas. Innehavet i Sveland Sakförsäkring AB är är redovisat till ett uppskattat värde enligt senaste säljkurs.

Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonterings-räntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas.

För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisadevärdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras isamband med att verkligt värde fastställs.


30

32 Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulderSparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier:

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för "handel" förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen avfinansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.

Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förut-sätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningarNedskrivningar för kreditförlusterNedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattningav nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av mot-partens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dessmeriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av denoberoende riskkontrollen.


31

34 Kapitaltäckning

KapitaltäckningFör fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och storaexponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och storaexponeringar.

För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förlusteroch därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuelltupptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven förkreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy.

Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på

- sparbankens riskprofil,- identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,- s k stresstester och scenarioanalyser,- förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt- ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar.

Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vidbehov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkligariskprofil och kapitalbehov.

Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut ochinvesteringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett.

Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3.

Företaget har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkravenligt 3 kap 1-2 §§ och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information omkapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagetshemsida www.snapphanebygdenssparbank.se.

Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt medspecifikationer enligt nedan följande avsnitt;

tk 2011 2010tkr 2011 2010Primärt kapital 129 814 124 145Kapitalbas netto 129 814 124 145

Summa kapitalkrav kreditrisk 59 362 55 970- varav Schablonmetoden 59 362 55 970Kapitalkrav för operativa risker 5 305 4 470Kapitalkrav för valutakursrisk och råvarurisk 30 30Summa kapitalkrav 64 697 60 470

KapitalbasI kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition.

tkr 2011 2010

Primärt kapitalRedovisat eget kapital i balansräkningen 158 752 158 571Avgår: - Anslag -410 -460

- Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde -13 102 -16 611Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) -15 426 -17 355Summa primärt kapital 129 814 124 145

Supplementärt kapitalOrealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde 13 102 16 611Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) -13 102 -16 611

Summa supplementärt kapital 0 0

Total kapitalbas 129 814 124 145


32

Kapitalkrav

tkr 2011 2010Kreditrisk enligt schablonmetoden 1. Exponeringar mot stater och centralbanker 11 13 2. Institutsexponeringar 2 760 2 185 3. Företagsexponeringar 27 462 25 201 4. Hushållsexponeringar 18 807 19 958 5. Exponeringar med säkerhet i fastighet 7 626 6 944 6. Oreglerade poster 1 890 750 7. Övriga poster 806 919Summa kapitalkrav för kreditrisker 59 362 55 970

tkr 2011 2010Operativa riskerBasmetoden 5 305 4 470Summa kapitalkrav för operativa risker 5 305 4 470

tkr 2011 2010Valutarisk och råvaruriskValutarisk 30 30Summa kapitalkrav för valutarisker 30 30

Totalt minimikapitalkrav 64 697 60 470

Kapitaltäckningskvot 2.01 2.06

Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totalaminimikapitalkravet.

KapitalplaneringFör att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget enegen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrektsätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov irelation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den

ä fö å åinterna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen.

52 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen

Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som förnärvarande gäller till och med 2017-06-30.

Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en volym av 740 Mkr erhållen provisionsersättningför 2011 på 2 508 tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessafrån utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp av innevarande års provisioner.

Till Robur Fond och Swedbank Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 148 Mkr och försäkringssparande på 21 Mkr.För detta har Sparbanken erhållit 1 530 Tkr respektive 121 Tkr i provision. Provisionen redovisas under värdepappersprovisioneroch försäkringsprovisioner under övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån uteståendemarknadsvärde dag för dag.


33

Bjärnum den 15 mars 2012

Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnadeuppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats somskulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen.


34

Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 15 mars 2012.


35

Bolagsstyrning

Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare.Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är "att, utan rätt för dess stiftareeller andra att få ta del av den vinst som kan upp- komma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighetmed bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse."

För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär avpublikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner förstyrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar.

Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör

Som representanter för insättarna har sparbanken 40 huvudmän. Sexton av dessa väljs avHässleholms kommun,fyra väljs avOsby kommun medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utöver sitt inflytande på sparbanksstämman.Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på sidan 37.

Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankensvalberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor.Valberedningen utgörs av Bengt Troedsson ordförande samt ledamöterna Kristine Karlström, Helena Malje och Kjell-Erik Nilsson.Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande ochövriga ledamöter.

Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Likaså utserstyrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken.

Styrelsens sammansättning och arbeteSparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 8 ledamöter.Av styrelsen ledamöter är 1 kvinna.Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på sidan 38.Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VDlämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordningen.Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna förstyrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörensarbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiseratoch bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande informationoch beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordförandenen egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter.

De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främstauppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusivekapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner förverksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringenbehandla rapporter härom. Under 2011 har styrelsen sammanträtt vid 14 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlatsårs- och delårsbokslut, riskanalys, verksamhetsplan inklusive kapitalbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden,delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter. Sparbankens VD har varit sekreterare i styrelsen .

InternrevisionInternrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattaräven verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation ocharbetsprocesser.

Styrelsens arbetsutskottUtskottet fattar beslut i kreditfrågor i enligt med i delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar. Besluten ska protokollföras ochrapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I utskottet ingår styrelsens ordförande Lars Lindbeck, styrelsens viceordförande Mats Flink och VD.


36

Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder samtrevisorer, framgår av nedanstående uppställning.

Huvudmän

Valda av Hässleholmskommunfullmäktige Ort

Vald förstagången

Mandatperiodper årsstämma

Lindbeck, Linda Bjärnum 1993 2011-2015Bengtsson, Kent Bjärnum 1996 2011-2015Jacobsson, Kenneth Bjärnum 1999 2011-2015Nilsson, Bengt-Arne Bjärnum 2003 2011-2015Lindell, Helén Bjärnum 2003 2011-2015Andersson, Alf Bjärnum 2004 2011-2015Larsson, Stefan Vittsjö 2004 2011-2015Kennethsdotter, Susanna Hässleholm 2007 2011-2015Delcomyn, Rose-Marie Bjärnum 2007 2011-2015Olofsson, Mats Bjärnum 2007 2011-2015Bernsheim, Richard Vittsjö 2009 2011-2015Erlandsson, Ulf Bjärnum 2011 2011-2015Strömberg, Michael Bjärnum 2011 2011-2015Karlsson, Agneta Bjärnum, 2011 2011-2015Aronsson, Kenneth Vittsjö 2011 2011-2015Lood, Ingemar Bjärum 2011 2011-2015

Valda av Osby kommunfullmäktigePetersson, Jerker Visseltofta 1983 2011-2015Lindberg, Jarl Visseltofta 1983 2011-2015Petersson, Mikael Visseltofta 2003 2011-2015Bejvel, Lennart Visseltofta 2003 2011-2015

Valda av huvudmännenTroedsson, Bengt Bjärnum 1988 2008-2012Nilsson, Kjell Visseltofta 1996 2008-2012Delcomyn, Rolf Bjärnum 1998 2008-2012Karlström, Kristine Bjärnum 2009 2009-2012Lundberg, Inge Bjärnum 2010 2010-2012Lindbeck, Lars Bjärnum 1986 2009-2013Persson, Tord Bjärnum 2004 2009-2013C d b A Li Bjä 2005 2009 2013Cederberg, Anne-Lie Bjärnum 2005 2009-2013Malje, Helena Vittsjö 2006 2009-2013Kristensson, Zidon Bjärnum 2008 2009-2013Flinck, Mats Bjärnum 1989 2010-2014Eldonson, Henrik Bjärnum 2004 2010-2014Månsson Ulmfelt, Eva Bjärnum 2011 2011-2014Malje, Per Vittsjö 2011 2011-2014Johansson, Roger Bjärnum 2011 2011-2014Olsson, Ingvar Bjärnum 1978 2011-2015Persson, Ingvar Visseltofta 1994 2011-2015Caesar, Nils-Åke Osby 1995 2011-2015Larsson, Bo-Göran Bjärnum 2006 2011-2015Nilsson, Kjell-Erik Hässleholm 2008 2011-2015


37

Vald förstagången

Mandatperiodper årsstämma

StyrelsenOrdinarie ledamöterLindbeck, Lars Ordförande 2011 2011-2014Flinck, Mats V ordförande 2011 2011-2012Thorson, Anders Verkst dir 2003Bernsheim, Richard 2011 2011-2012Caesar, Nils-Åke 2011 2011-2013Delcomyn, Rolf 2011 2011-2013Larsson, Stefan 2011 2011-2014Månsson Ulmfelt, Eva 2011 2011-2014

Revisorer

OrdinarieChristiansson, Åke, auktoriserad revisor 2008 2008-2012

SuppleantAndersson, Dan, auktoriserad revisor 2003 2010-2013

Utgående mandatperioder

I tur att avgå bland huvudmånnen är Bengt Troedsson, Kjell Nilsson, Kristine Karlström,Rolf Delcomyn och Inge Lundberg.

I tur att avgå ur styrelsen är Mats Flinck och Richard Bernsheim.

ValberedningOrdinarieBengt Troedsson, ordf., Kristine Karlström, Helena Malje och Kjell-Erik Nilsson

S l tSuppleanterKent Bengtsson, Tord Persson, Kenneth Aronsson och Zidon Kristensson.


38

Valda av huvudmännen

Styrelse vid lokalkontoret i Visseltofta

Ordinarie ledamöterPetersson, Jerker Ordförande 2009-2012Persson, Ingvar V ordförande 2011-2014Caesar, Nils-Åke 2010-2013Jönsson, Mats 2010-2013

Förtroenderåd vid lokalkontoret i VisseltoftaTroedsson, Alice 2009-2012Jönsson, Mats 2009-2012Andersson, Henric 2009-2012Reimer, Jeanette 2009-2012Persson, Robert 2009-2012Winkvist, Jan-Olle 2010-2013Stensby, Börje 2010-2013Troedsson, Roger 2010-2013Svensson, Ulla 2010-2013Karlsson, Anders 2011-2013Eek, Jan 2011-2014Gunnarsson, Bengt 2011-2014Olofsson, Ingvar 2011-2014Isberg, Alf 2011-2014Gullberg, Ingela 2011-2014Andersson, Jörgen 2011-2014Nilsson, Joakim 2011-2014Troedsson, Magnus 2011-2014


39


40

Norra vägen 2, 280 20 BjärnumTelefon 0451 - 77 56 60

[email protected]

Öppettider

BjärnumMåndag - fredag 9.30 - 15.00Torsdagar även 16.00 - 17.30

VisseltoftaTorsdag 14.00-17.30

VisionSnapphanebygdens Sparbank skall vara en lokalt förankrad, stark ochsjälvständig bank. Kunderna skall känna förtroende och trygghetgenom bankens kompetens och långsiktighet. Banken skall aktivtstödja kultur och fritid samt utvecklingen av bygden.

AffärsidéSnapphanebygdens Sparbank är en självständig fullservicebankmed bas i Hässleholm och Osby kommuner.Banken är det naturliga valet för privatpersoner, föreningaroch företag i bygden.Vi erbjuder våra kunder prisvärda produkter och en hög gradav personlig service.

www.snapphanebygdenssparbank.se

Årsredovisning 2011

Documents

Transcript of Årsredovisning 2011