VTI:s årsredovisning 2011

Årsredovisning 2011Statens väg- och transportforskningsinstitut

2 Årsredovisning 20112 Årsredovisning 2011

Statens väg- och transportforskningsinstitut 3

T

Förord

ryggad kompetensförsörjning, stabil ekonomi och ett kontinuerligt förbättringsarbete är viktiga kännetecken för en framgångsrik kunskapsorganisation. I kompetensförsörj-

ning ligger förmågan att attrahera, bevara och vidareutveckla högkvalificerade medarbetare. I begreppet ligger också förmågan att samverka med omgivningen för att tillgodogöra sig den kom-petens organisationen inte själv besitter.

Under året har rekryteringstakten ökat något i jämförelse med tidigare år, samtidigt som personalomsättningen varit stabil. Kompetensnivån uttryckt som antal avlagda licentiats- och doktorsexamina har ökat samtidigt som medelåldern sjunkit.

För att stärka de tvärvetenskapliga perspektiven, understryka bredden i VTIs trafiksäkerhetskompetens och markera betydelsen av de samhällsvetenskapliga frågorna i transportforskningen fick VTI under 2011 en delvis förändrad organisation. Även om det ännu inte är möjligt att uttala sig om effekterna av denna organi-sationsförändring har genomförandet avlöpt smidigt.

Genom invigningen av det nya körsimulatorlaboratoriet i VTI:s Göteborgskontor den 18 maj 2011 har grunden lagts för en var- aktig och tydlig närvaro i Västsverige. Därmed ökar även möjlig-heterna att samverka med regionens näringsliv, akademier och offentliga aktörer. I Stockholm har VTI flyttat in i nya lokaler tillsammans med delar av KTH för att bättre kunna utveckla samverkan inom ramen för kompetenscentret CTS.

Samtidigt med de nationella insatserna fortsätter vi att sträva efter ett högt deltagande i EU:s forskningsprojekt. Under 2011 lyckades vi komma med i mer än hälften av de projekt vi ansökte om.

Med ett positivt resultat, en stabil projektportfölj och fortsatt hög kompetensnivå i en snabbt föränderlig omvärld kan VTI se fram-tiden an med tillförsikt.

Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör

Generaldirektören

Foto: Hejdlösa bilder

4 Årsredovisning 2011

Innehåll

Tabell- och diagramförteckning .....................................................................................................................

VTI:s uppdrag och verksamhetsmål ...............................................................................................................

Noterat från år 2011 .......................................................................................................................................

Resultatredovisning ........................................................................................................................................

Samhällsmotiverad tillämpad forskning ......................................................................................................

VTI:s forskningsbeställare ..................................................................................................................

Uppdragsintäkternas andel av VTI:s totala intäkter ............................................................................

Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet .....................................................................................

Urval av avslutade projekt 2011, uppdelade efter de transportpolitiska målen ..........................................

Vetenskaplig publicering 2011 .................................................................................................................

Samverkan med universitet och högskolor och tvärvetenskapliga forskningsmiljöer ................................

Internationellt samarbete ........................................................................................................................

Användning av VTI:s anslag ..........................................................................................................................

Kompetensförsörjning .....................................................................................................................................

Verksamhetsuppföljning .................................................................................................................................

Tjänsteexport ..................................................................................................................................................

Konkurrensutsatt verksamhet .........................................................................................................................

Resultaträkning ...............................................................................................................................................

Balansräkning – tillgångar ..............................................................................................................................

Balansräkning – kapital och skulder ...............................................................................................................

Anslagsredovisning .........................................................................................................................................

Redovisningsprinciper och upplysningar till resultat-, balans- och anslagsredovisningarna .........................

Sammanställning av väsentliga uppgifter .......................................................................................................

Styrelsens beslut om godkännande ..................................................................................................................

568101010111112202328323437383839404142435051


tabell- och diagramförteckning

Figur 1. Externa uppdragsprojekt som avslutats i VTI:s redovisningssystem .....................................................

Tabell 1. Uppdragsvolym och antal FoU-beställare ................................................................................................

Tabell 2. FoU- och konsultintäkter ...........................................................................................................................

Figur 2. Intäkt per årsarbetskraft ............................................................................................................................

Figur 3. Verksamhetsutfall .......................................................................................................................................

Tabell 3. Värdet av projekt i samverkan med universitet och högskolor samt antal uppdrag .............................

Tabell 4. Intäkter från utländska uppdragsgivare ...................................................................................................

Tabell 5. Anslagets användning ................................................................................................................................

Tabell 6. Anslagets användning för kompetensutvecklande aktiviteter ...............................................................

Tabell 7. Verksamhetens totala kostnader fördelade på anslag och avgiftsfinansierad verksamhet ..................

Tabell 8. Personalrörlighet ........................................................................................................................................

Tabell 9. Samverkan universitet och högskola, examina och uppdrag .................................................................

Tabell 10. Personalkategorier ......................................................................................................................................

Tabell 11. Sjukfrånvaro ...............................................................................................................................................

Tabell 12. Verksamhetsuppföljning 2011 ....................................................................................................................

Tabell 13. Verksamhetsuppföljning 2010 ....................................................................................................................

Tabell 14. Verksamhetsuppföljning 2009 ...................................................................................................................

Tabell 15. Tjänsteexport 2009–2011 ............................................................................................................................

Tabell 16. Resultat för konkurrensutsatt verksamhet .................................................................................................

1010111111232832323234343535 3737373838


VtI:s uppdrag och verksamhetsmålVTI genomför tillämpad forskning och utveckling, utredningar, mätning och provning. Verksamheten rör samtliga transportslag. Institutet har en bred kompetensprofil med kärnkompetens inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, kollektivtrafik, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll.

VTI:s huvudkontor finns i Linköping där huvuddelen av verksamheten är förlagd och där institutet också har sina laboratorieresurser och tunga forskningsutrustningar. Institutet har lokalkontor i Borlänge och Stockholm, där tonvikten ligger på forskning inom transportekonomi och transportpolicy, samt i Göteborg med huvudsaklig forskningsinriktning mot fordonsteknik och fordonssäkerhet.

Uppdrag VTI:s huvuduppgift är att bedriva forsknings- och utveck- lingsverksamhet enligt särskilda direktiv från regeringen. Samtidigt är VTI en uppdragsmyndighet som skall utföra den FoU som efterfrågas av uppdragsgivare och forskningsbeställare.

Som statlig myndighet under Näringsdepartementet har VTI följande uppgifter enligt instruktionen (SFS 2007:964, ändring SFS 2011:554): ”Statens väg- och transportforsk-ningsinstitut har till huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling som avser infrastruktur, trafik och trans-porter. Institutet ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås genom att bidra till att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt förbättras.”

Detta samhällsuppdrag innebär att VTI ska bidra till utvecklingen av ett effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem.

I instruktionen står också följande: ”I institutets uppgifter ingår att1. bedriva samhällsmotiverad tillämpad forskning,2. tillhandahålla tvärvetenskapliga forskningsmiljöer,3. samverka med universitet och högskolor som bedriver näraliggande forskning och utbildning. Institutet får med-verka i internationellt samarbete på områden som hör till dess uppgifter.”

VtI:s vision, verksamhetsidé och kärnvärden

VISIoN Ett effektivt, grönt och säkert transportsystem

VTI ska ha en framträdande roll i utvecklingen av fram-tidens effektivare, grönare och säkrare transportsystem, såväl i Sverige som internationellt.

VeRKSAmheTSIdé VTI är ett ledande forskningsinstitut med bredd och kundorientering för internationellt högtstående forskning och utveckling samt kvalificerat utredningsarbete för transportsektorns alla aktörer och intressenter. VTI ska kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn för att bidra till en effektiv, säker och långsiktigt hållbar transportförsörjning.

Verksamhetsidén visar vilken verksamhet VTI ska genomföra, hur och för vilka den ska bedrivas och vad verksamheten syftar till.

KäRNVäRdeN Kompetens, samverkan, oberoende.

VTI:s kärnvärden representerar grundläggande värden som ska prägla den interna kulturen på VTI och som ska genomsyra det dagliga arbetet och verksamheten på lång sikt.

Foto: Katja Kircher


VeRKSAmheTSmÅL Verksamheten indelas i fyra per-spektiv (målområden) som ett medel för effektiv verksam-hetsstyrning. Viktiga framgångsfaktorer har formulerats

för respektive område och nyckeltal för måluppfyllelse har defi nierats under samtliga fyra perspektiv.

VERKSAMHEt/UtVECKlING

KUND MEDARBEtARE EKoNoMI ← MÅl- oMRÅDE

VtI är ett framstående FoU-institut

VtI har nöjda kunder och uppdragsgivare

VtI är en attraktiv arbetsplats

VtI har en långsiktigt god ekonomisk balans

← Strategiska mål

• verksamhet som ger tydlig tillämpning • tillförlitlig provnings- och utredningsmetodik• kvalitetssäkring/ peer review • medverkan i EU- och internationella projekt

• leverera användbara produkter av rätt kvalitet enligt överenskomna villkor• effektiv projekt- styrning

• möjligheter till aktivt engagemang och delaktighet i verksamhetens utveckling• stimulerande FoU- och arbetsmiljö• aktivt arbete för lika villkor• stimulera kompetensutveckling• friskvård

• effektiv resurs- användning• effektiv ackvisition av uppdrag• strategisk marknadsföring• effektiv ekonomistyrning

← Framgångs- faktorer/ verktyg

• antal publiceringar• andel internationella uppdrag

• NKI (Nöjd Kund Index)• antal avslutade projekt med underskott

• NMI (Nöjd Medarbetar Index)• frisktal

• verksamhetsresultat/ budget • debiteringsgrad• faktureringsgrad

← Mått, Nyckeltal

Publiceringar, antal referee-granskadeartiklar, böcker, bok-kapitel, konferenspapper/ FoU-personal (0,7)

Internationella uppdrag (18 procent)

NKI (>4,2)Underskottsprojekt (≤5 procent)

NMI (>62)Frisktal (>96 procent)

Verksamhetsresultat/budget** (1)Debiteringsgrad (60 procent)Faktureringsgrad (>95 procent)

Målnivå 2011

**verksamhetsresultat (”resultat på sista raden”)

ÖVeRGRIPANde mÅL Kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn med syfte att effektivt närma sig det transportpolitiska målet.

Nyckeltalen – måluppfyllelse 2011

Publiceringar 0,8 NKI 4,2 NMI 65 Verksamhetsresultat 1,6 Mkr

Internationella uppdrag10 %

Underskottsprojekt15 procent

Frisktal 97,2 procent

KoMMENtAR tIll VISSA NYCKEltAl NKI: värdet för NöjdKundIndex år 2011 är inte helt relevant för jämförelse med målnivån för 2011 då det är baserat på en enkät med begränsat omfång och antal svar. Maxnivån är 5 på skalan där VtI:s målninvå är bestämd till 4,2.

NMI: nyckeltalet baserat på 2010 års resultat då ingen medarbetarundersökning genomförts år 2011.

Verksamhetsresultat: anges i kronor, eftersom en kvot blir missvisande då budgeterat resultat var negativt och det faktiska resultatet positivt.

Internationella uppdrag: värdet avser den andel av den totala uppdragsvolymen år 2011 som omfattar internationella uppdragsprojekt.

Underskottsprojekt: värdet avser antalet avslutade projekt med underskott i förhållande till totala antalet avslutade projekt. Fem av de projekt som slutredovisats med underskott svarar för 50 procent av det totala förlustbeloppet.

Debiteringsgrad 55,4 procent

Faktureringsgrad 94,4 procent


Noterat från år 2011

Verksamhet/utveckling

”VTI är ett framstående FoU-institut”

SÄRSKILDA FORSKNINGSSATSNINGAR

Kollektivtrafik VTI fortsätter arbetet med att etablera en centrumbildning inom kollektivtrafikområdet som syftar till en policyinriktad och praktiknära forskning om kollektivtrafik, med fokus på urban och regional plane-ring för hållbart resande. Arbetet med nätverk, kontakter och mark-nadsföring har fortsatt under året, liksom undersökning av förutsätt-ningar för långsiktig finansiering.

Miljö och klimatVTI:s nyligen utarbetade strategi för miljö- och klimatrelaterad trans-portforskning motiverade särskilda utbildningsinsatser inom området år 2011. Tre kompetensutvecklingspro-jekt har genomförts som handlat om energieffektiv väghållning, trafikens påverkan på luftmiljön i ett framtida klimat och hållbara transporter i ett åldrande samhälle. Tvärdisciplinära seminarier och utbyten har också genomförts, liksom studieresor inom miljöområdet.

Fordonsteknik och simuleringUnder 2011 invigdes den nya avan-cerade körsimulatorn på VTI:s kontor i Göteborg. Syftet med etableringen är att stärka närvaron i regionen och öka institutets samverkan med olika aktörer. VTI har sedan tidigare en mycket stark ställning inom området fordonsteknik, framförallt däckegen-skaper och fordonsdynamik. Under senare år har fokus även rik-tats mot aktiva säkerhetssystem och nya drivlinor. Behovet av att förstå och utvärdera sådana system förvän-tas stiga kraftigt, då fler nya system kommer ut på marknaden.

Hållbar infrastrukturEtt branschprogram för hållbar infra-struktur har under 2011 etablerats i samarbete med KTH och Trafikver-ket. Branschprogrammet Bana väg för framtiden (BVFF) fokuserar på samverkan inom områdena; forsk-ning och utveckling, teknisk utrust-ning och utbildning. Visionen för det nya branschprogrammet är att bidra till ett grönare, säkrare och effektivare väg- och bansystem ge-nom att integrera avancerad teknisk forskning och utbildning med ett innovations- och policyperspektiv. Målsättningen är att skapa förut-sättningar för nya lösningar genom ett holistiskt angreppssätt för eko-nomiska, miljö- och energirelaterade samt tekniska utmaningar. BVFF:s kansli är förlagt till VTI.

Nationella centra för transport-FoUVTI:s medverkan i nationella FoU-centra har fortsatt under 2011. Detta omfattar ledning och medverkan i ViP, Virtual prototyping and assessment by simulation, liksom medverkan i fordons- och trafik- säkerhetscentrum Safer vid Chalmers samt Centrum för transportstudier (CTS) och ECO2 fordonsteknik vid KTH.

Samverkan med universitet och högskolor Institutets etablerade samverkan med universitet och högskolor fortsatte under 2011, främst genom ovannämnda nationella centra, men också inom ramen för regeringens utpekade strategiska forsknings-områden tillsammans med KTH/Linköpings universitet. Samverkan skedde också med KTH knutet till VTI:s professorstjänst inom väg- och banteknik. VTI har också fortsatt sin medverkan i Centrum för trafik-forskning (CTR) vid KTH.

Internationellt samarbeteVTI:s medverkan i internationella samarbeten är ett av måtten på in-stitutets mål att vara ett framstående

FoU-institut. Projektsamarbete sker främst inom ramen för EU:s forsk-ningsprogram. Under 2011 medver-kade VTI i ett tjugotal nya ansök-ningar till EU:s ramprogram och till Era-net-samarbetet. Fyra nya Era-net road-projekt beviljades och åtta nya EU-projekt med VTI-deltagande har påbörjats under året.

Övrigt internationelltEtt samarbetsavtal inom transport-området har tecknats mellan Sverige och Kina. VTI är utförare på den svenska sidan avseende storskaliga körsimulatorer och organisation av en internationell trafiksäkerhetskon-ferens år 2013.

Mijöcertifiering ISo 14001I maj 2011 blev VTI miljöcertifierade. En arbetsgrupp har tillsats för att planera och följa upp olika insatser och en intern styrgrupp för miljö- och kvalitetsarbetet har tillsatts under året.

Vetenskaplig kvalitet Ett internt vetenskapskollegium har skapats med uppgiften att bedöma och föreslå beslut rörande större ansökningar om anslagsstöd till långsiktigt kunskapsbyggande forskning inom områden som är strategiskt viktiga för VTI, samt i förekommande fall vara ett stöd till GD-stab och VTI:s ledning när det gäller att främja den vetenskapliga kvaliteten i VTI:s verksamhet.

tung forskningsutrustningUnder året har en utrustningsdag genomförts, för att öka kunskapen internt om befintlig utrustning och dess kapacitet med fokus på att lyfta fram de lite mer unika utrustningarna på VTI och diskutera alternativa tillämpningar av dessa. Arbetet med att ta fram mer långsiktiga utveck-lings- och investeringsplaner för strategiskt viktiga utrustningar har fortsatt under året.


Kund

”VTI har nöjda kunder och uppdragsgivare”

Dialog med kunder och uppdrags-givareUnder 2011 har dialog förts med de myndigheter, främst Trafikverket och Transportstyrelsen, som finan-sierar FoU, för att klargöra forsk-ningsbehov samt marknadsföra VTI:s resurser och kompetens.

Kundutvärderingar görs löpande, dels i form av kundenkäter efter avslutade projekt, dels i dialog med större kunder.

Resultatförmedling, användning och implementeringVTI har under 2011 sökt bredda formerna för resultatförmedling och hur resultat ska presenteras och implementeras hos kund, till exempel genom seminarier, work-shops, kurser, etc.

MarknadsföringVTI är aktiv på flera olika konferenser och mässor för att visa resultat och pågående arbete. År 2011 fanns VTI till exempel på Tylösandsseminariet, PIARC i Mexiko och på Nordic rail. Exempel på riktade åtgärder år 2011 är marknadsföring av tung utrust-ning som körsimulatorerna och anläggning för däckprovning. VTI:s webbplats förnyades också under året.

Medarbetare

”VTI är en attraktiv arbetsplats”

MedarbetarundersökningDen medarbetarenkät som genom-fördes under november–december 2010 har resulterat i olika hand-lingsplaner på enheterna.

Förebyggande friskvårdUnder 2011 har VTI fortsatt arbeta strategiskt för att ytterligare sänka sjuktalen. Åtgärder är främst före- byggande åtgärder som ergonomi-genomgång för nyanställda, motions-peng, arrangemang genomförda av VTI:s motionsförening, etc. Seminarier med tema Hälsa och friskfaktorer, Alkohol och droger samt Krishantering har genomförts för chefer, fackliga representanter och arbetsmiljöombud.

Kompetensförsörjning och -utvecklingDoktorandprogrammetUnder 2011 har institutet haft 19 medarbetare som doktorandstude-rande. Två medarbetare har avlagt doktorsexamen och två docentkom-petens under året.

PersonalomsättningUnder 2011 var personalomsättningen 3,5 procent och ett 20-tal nyrekryte-ringar genomfördes.

Centrala utbildningssatsningarInsatser som genomförts 2011 är bland annat utbildning och kom-petensutveckling inom miljö- och klimatområdet, patentfrågor och arbetsmiljöutbildning.

SeminarieverksamhetSeminarier är ett viktigt verktyg för intern vetenskaplig dialog, inte minst över avdelnings- och enhetsgränser, samt för att stimulera vetenskaplig kvalitet i forsknings-arbetet. Ett 40-tal seminarier är genomförda.

Ekonomi

”VTI har en långsiktigt god ekonomisk balans”

Effektiv ekonomistyrning Åtgärder 2011 är bland annat ut-veckling av budgetprocessen och prognosarbetet, liksom förbättrade verktyg för arbetet.

Effektivisering av administrativa rutinerUnder 2011 har VTI fortsatt arbetet med effektivisering av viktiga administrativa rutiner och system, främst en inköpsstrategi och en inköps-process. En ny projektdatabas har testats under året och driftsätts år 2012.

Ytterligare händelser

ÄrendenUnder år 2011 har VTI yttrat sig över 25 ärenden, varav tjugo yttranden är remisser från regeringen tre från Trafikverket och två från Transport-styrelsen.

Regeringsuppdrag VTI har haft ett regeringsuppdrag under det gångna året. Uppdraget Mobiltelefoner och andra kommuni-kationsenheter och deras påverkan på trafiksäkerhet – en litteratur- genomgång avrapporterades i november.

Foto: Katja Kircher


Samhällsmotiverad tillämpad forskning

Resultatredovisning

VTI:s instruktion: VTI ”har till huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling som avser infrastruktur, trafi k och transporter. Institutet ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås genom att bidra till att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt förbättras”.

Prestationsmått 2011 anknyter till det övergripande verksamhetsmålet i institutets målstruktur: att kon-tinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn med syfte att effek-tivt närma sig det transportpolitiska målet. Måluppfyllelse för det över-gripande verksamhetsmålet är svårt att mäta med specifi ka nyckeltal. En form av prestationsmått och resul-tatmått som VTI här redovisar är omfattningen av avslutade uppdrags-projekt (fi gur 1). Projektvolymen för respektive år 2009–2011 är relaterad till hur projekten haft inriktning mot den nationella transportpoli-

FIGUR 1. Externa uppdragsprojekt som avslutats i VtI:s redovisningssystem, total kostnad Mkr.

tiska målstrukturen. Därutöver sker redovisning mot verksamhetsmålet i form av exempel på forsknings- och utvecklingsprojekt som slutförts under verksamhetsåret 2011 (sid. 12–19).

Figur 1 visar totalvolym av de upp-dragsprojekt som avslutats i form av slutredovisning i redovisningssyste-met år 2009, 2010 och 2011. Projek-ten kan ha haft en löptid över fl era verksamhetsår och antalet projekt som avslutas kan växla stort från år till år. År 2011 har 229 uppdragspro-jekt avslutats i redovisningssystemet och år 2010 avslutades 249 projekt.

På sidorna 12–19, presenteras ett urval av större och/eller strategiskt viktiga FoU-projekt med externfi nansiering som slutförts under 2011i form av redovisning av projekt-resultat till uppdragsgivare. Resultaten är oftast dokumenterade i någon av VTI:s rapportserier. År 2011 offent-liggjorde VTI 67 rapporter och notat, jämfört med år 2010 då motsvarande siffra var 54. Siffran kan variera kraftigt från år till år, beroende på antal uppdrag och tiden för uppdra-get. Projekten är vanligen fl eråriga med startdatum före 2011. För vissa projekt har ekonomisk slutredovisning inte gjorts ännu, men alla aktiviteter i projektet har avslutats under 2011. Detta gäller till exempel projekt i EU:s ramprogram där VTI medverkat.

Projektpresentationerna är valda för att ge en representativ bild av

resultat från FoU-verksamheten som lämnat myndigheten under 2011. Presentationen visar samtidigt insti-tutets bredd som forskningsutförare. Projekten relateras till den nationella transportpolitiska målstrukturen. Redovisningen har tonvikt på hurresultaten bedöms komma till nyttaoch på olika sätt kan bidra till upp-fyllande av de nationella målen, alternativt ge underlag för att följa upp om målnivåer uppnås. Resultat av forsknings- och utvecklings-projekt som lämnar VTI har genererats i projekt som är beställda av upp-dragsgivare, främst för att resultaten ska kunna omsättas i produkter, processer, åtgärder eller tjänster som kan bidra till uppfyllande av de nationella transportpolitiska målen. Resultat av enskilda VTI-projekt kan därför inte visas ha inverkan på mål-uppfyllelse på nationell nivå förrän efter en viss tid då implementering av resultaten har genomförts.

VtI:s forskningsbeställare

Prestationsmått 2011 är omfattningen av uppdragsprojekt och hur dessa fördelas mellan de större dominerande nationella forskningsbeställarna och övriga uppdragsgivare. VTI strävar efter att bredda kretsen av kunder och uppdragsgivare. Institutet redo-visar därför även antal forsknings- och konsultbeställare under året för att följa upp utvecklingen vad gäller diversifi ering av kundkretsen.

tABEll 1. Uppdragsintäkt och antal FoU-beställare 2009–2011.

0

50

100

150

200

Hänsynsmål – miljö och hälsa

Hänsynsmål – säkerhet

Funktionsmål

2009 2010 2011

Mkr

14,5

56,4

36,5

33,4

46,8

61,0

31,0

74,2

66,02009 2010 2011

Andel som fi nansierasav Vägverket/Banverket/trafi kverket och Vinnova

55 % 60 % 56 %

Uppdragsintäkt, Mkr 118,2 134,8 141,1

Antal FoU-beställare med årlig uppdragsvolym > 100 000 kr

87 84 93


Resultat Tabell 1 visar att den totala uppdrags-volymen har ökat jämfört med 2010. De två största beställarna Trafi kverketoch Vinnova svarar tillsammans för 56 procent av volymen 2011, vilket är en minskning sedan året innan då de stod för 60 procent av volymen (se tabell 2).

Samtidigt som fi nansieringsandelen för de största uppdragsgivarna har minskat, har antalet FoU-beställare ökat något jämfört med tidigare år

(se tabell 1). Detta överensstämmer med VTI:s strävan att vidga kretsen av kunder.

Uppdragsintäkternas andel av VtI:s totala intäkter

VTI:s totala intäkter under 2011 upp-gick till 189 miljoner kronor, varav 149 miljoner kronor eller 79 procent var från uppdragsverksamheten.

Motsvarande andel för 2010 var 78 procent och för 2009 76 procent.

Ekonomiskt mål för avgifts-belagd verksamhet

MålEnligt VTI:s regleringsbrev 2011: “Det ekonomiska målet är att avgifts-intäkterna och bidragsintäkterna ska täcka minst 70 procent av de totala kostnaderna för verksamheten.”

Resultat VTI:s totala kostnader för verksam-heten under 2011 uppgick till 187 miljoner kronor. Avgiftsintäkterna och bidragsintäkterna var 149 mil-joner kronor. Dessa intäkters andel av de totala kostnaderna var 79 procent. Det ovan nämnda målet, att avgiftsintäkterna och bidragsin-täkterna ska täcka minst 70 procent av de totala kostnaderna, är därmed uppfyllt. Motsvarande värden för 2010 var 78 procent och 2009, 77 procent.

Figur 2 visar avgifts- och bidrags-intäkterna per årsarbetskraft som år 2011 uppgår till 856 000 kronor. Detta är något högre än föregående år, då intäkterna uppgick till 826 kkr.

Total intäkt per årsarbetskraft upp-går till 1 080 kkr, vilket också är något högre än föregående års värde (1 057 kkr).

Verksamhetsutfallet (fi gur 3) har under ett antal år visat ett positivt resultat. En av orsakerna till detta är ökning av uppdragsintäkter. 2009 uppgick uppdrags- och bidragsin-täkterna till 128 miljoner kronor. 2010 ökade de med cirka 16 miljoner kronor för att 2011 öka ytterligare med ungefär fem miljoner kronor till 149 miljoner kronor. Av dessa utgör 141 miljoner kronor FoU- och konsultintäkter (se tabell 2).

tABEll 2. FoU- och konsultintäkter, 2009–2011 (tkr). omfattningen av EU-projekten är större än vad raden EU visar. De fl esta av dessa projekt har upp mot 25 procent nationell medfi nansiering, oftast från trafi kverket, Vinnova och VtI. I raden Övriga ingår uppdrag från bland annat kommuner och utlandet.

Belopp Andel Belopp Andel Belopp AndelVägverket 44 042 37% 43 170 32%

Banverket 3 903 3% 6 592 5%

trafi kverket 10 970 8% 60 164 43%

VINNoVA 18 176 15% 19 816 15% 19 008 13%

Övriga statliga 21 322 18% 19 344 14% 24 175 17%

EU 10 328 9% 10 242 8% 10 308 7%

Privata 15 897 13% 15 445 11% 22 061 16%

Övriga 4 520 4% 9 218 7% 5 371 4%

Summa 118 188 100% 134 798 100% 141 087 100%

2009 2010 2011

FIGUR 3. Verksamhetsutfall perioden 2009–2011 (Mkr).

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2009 2010 2011

FIGUR 2. Intäkt per årsarbetskraft 2009–2011 (tkr).

0

200

400

600

800

1000

Total intäkt per årsarbetskraft

Avgifts- och bidragsintäkt per årsarbetskraft

2009 2010 2011

tkr


Urval av avslutade projekt år 2011 uppdelade efter de nationella transportpolitiska målen FUNKtIoNSMÅl tillgänglighet transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grund-läggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga lik-värdigt svara mot kvinnors res-pektive mäns transportbehov.

MEDBORGARNAS RESOR Precisering av målet: medborgarnas resor förbättras genom ökad till-förlitlighet, trygghet och bekväm-lighet.

Som man frågar får man svarDe statliga vägarnas tillstånd följs regelmässigt upp med hjälp av väg-ytemätningar och enkäter bland privatbilister och yrkesförare.

Resultatet av de objektiva mätningar som görs av vägarnas tillstånd och av trafikanternas betyg stämmer inte särskilt bra överens. Flera delstudier har därför genomförts inom detta projekt för att ge uppslag till hur man bör ställa frågor om vägars tillstånd för att få så bra subjektiva data som möjligt och även för att ge uppslag till vilka objektiva data man i framti-den bör samla in för att överensstäm-melsen mellan subjektiva och objek-tiva data skall bli bättre. Det är också viktigt att ha med frågor som fångar andra faktorers, utöver vägytans tillstånd, inverkan på körupplevelsen. Dessa faktorer kan vara väder, andra trafikanter, resans ändamål, fordons-typ, etc. För att få en bild av hur respondenten ser på utvecklingen av underhållsstandarden föreslås vidare att en fråga tas med i enkäten om hur respondenten upplever vägytorna idag jämfört med tidigare.

Uppdrag/finansiering: VägverketResultatspridning: VtI Rapport 702

Samhällsekonomisk analysmodell för väg- och järnvägsinfrastrukturVTI har genomfört en kartläggning av kunskapsläget inom de olika del-områden där kunskaper krävs för att få till stånd en samhällsekonomisk analys av drift, underhåll och rein-vestering. Genom att studera infra-strukturens tillståndsutveckling över tiden och koppla tillstånden till samhällsekonomiska effekter och kostnader är det möjligt att identifiera åtgärdsstrategier som minimerar kostnaderna för infra-strukturförvaltaren, trafikutövarna och övriga samhället.

Både inom väg- och järnvägssektorn finns databaser som kan anpassas till de svårigheter man ställs inför när drift-, underhålls- och rein-vesteringsåtgärder ska optimeras. De värderingar som tagits fram för investeringsplaneringen utgör också en central komponent som ofta direkt kan överföras till detta till-lämpningsområde. Internationella erfarenheter och modeller är också av en sådan natur att det med förhållandevis begränsade arbets-insatser går att överföra till svensk väginfrastrukturhållning.

Uppdrag/finansiering: trafikverketResultatspridning: VtI Rapport 706

Restvärde hos vägar VTI har utrett hur begreppet rest-värde kan användas vid investe-ringar i vägar och väghållning för att analysera tekniska lösningar eller utforma krav på upphandlingar. Syftet är att utarbeta ett ramverk med principer som knyter samman ekonomiska överväganden och tek-nisk dimensionering, som i sin tur kan bidra till mer optimala inves-

teringar i vägar ur ett långsiktigt perspektiv.

Restvärde kan sägas spegla framtida nytta med en väganläggning minus kostnader för förvaltning. För de flesta tillämpningar kan nyttan antas lika medan väghållarkostnaderna påverkas av olika tekniska lösning-ar. Därmed reduceras problemet till att främst fokusera på kostnader för framtida drift och underhåll. I rap-porten redogörs för hur nedbrytning kan prognosticeras och åtgärdsbehov förutsägas. Denna information ligger sedan till grund för ett ramverk för bedömning av framtida kostnader för drift och underhåll av vägar. VTI har utarbetat ett förslag på hur denna kostnadsuppskattning och tillhörande restvärdesbedömning kan tillämpas inom upphandling på funktion, ersättningsmodeller samt mer optimerad väghållning.

Uppdrag/finansiering: VägverketResultatspridning: VtI notat 16-2011

ETT JÄMSTÄLLT SAMHÄLLEPrecisering av målet: Arbetsform-erna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle.

Genusperspektiv på utvecklingen av kollektivtrafikVTI har genomfört en undersökning av hur jämställdhet behandlats i utvecklingsprojektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö.

Redovisningen av projektet har sin utgångspunkt i de fyra nationella jämställdhetsmålen, vilka Malmö stad har valt att inkludera i sin jäm-ställdhetspolicy. De har emellertid hittills inte genomförts och fått en tydlig plats i trafikplaneringen.

Den tydligaste fokuseringen på jäm-ställdhet framträder i arbetet med


samråden med Malmös medborgare, där en medveten och strategisk sats-ning på dialogmötesformen har gjort att man nått flera grupper och även dem som brukar vara underrepre-senterade på samråd: kvinnor och ungdomar. Vidare sker i Malmö ett medvetet arbete avseende målet om trygghet i samband med resor med kollektivtrafiken, medan ekonomisk jämställdhet och fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet inte verkar uppfattas ha samma direkta bäring på transportplane-ringen. En väl fungerande kollektiv-trafik skulle kunna bidra till en mer jämställd resursfördelning i samhället och en jämnare arbetsfördelning i hemmen och detta perspektiv bör därför utvecklas mer i transportpla-neringen.

Uppdrag/finansiering: Malmö stadResultatspridning: VtI Rapport 712

KOLLEKTIVTRAFIK, GåNG OCH CyKEL – FöRUTSÄTTNINGAR FöR ATT VÄLJA

Cyklisters åkkvalitetTillståndsbedömning av cykelvägar ger ett viktigt underlag för att be-skriva underhållsbehovet och för planering, prioritering och utvärdering av förbättringsåtgärder. Idag utgår funktionskraven på cykelvägar från kraven på bilvägar och inte utifrån cyklisternas förutsättningar. Därför är det viktigt med mått och mätme-toder som är relaterade till cyklisters komfortupplevelse och olycksrisk och inte enbart beskriver cykelvä-gens tekniska kondition/livslängd.

Det finns ett flertal metoder på marknaden för tillståndsbedömning av cykelvägar, men nästan alla har enbart vägens kondition och tekniska livslängd som utgångspunkt och bedömningen görs oftast visuellt.

Eftersom det sällan görs en rationell och systematisk kartläggning av statusen, har man generellt sett en dålig kunskap om tillståndet och un-derhållsbehovet på cykelvägnätet. En metod som ger ett objektivt mått på tillståndet behövs för att kunna följa utvecklingen och göra jämförelser över tiden eller mellan olika platser. Det skapar också möjligheter att göra prognoser på skador och resultaten från mätningarna kan användas för en mer effektiv drift- och underhålls- planering. Dessutom kan sambanden mellan åtgärder och effekter för



cyklisterna beskrivas och det skapar förutsättningar för att kunna sätta upp mätbara funktionskrav som kan följas upp och som tillgodoser cyklisters önskemål.

Uppdrag/finansiering: Sveriges Kommuner och landsting/trafikverketResultatspridning: VtI Rapport 699

Spårväg i svenska städerMånga svenska städer och regioner har ytterst ambitiösa målsättningar för kollektivtrafikens marknadsandel och det är i dessa sammanhang som diskussionerna om spårväg har aktua- liserats. Samtidigt har städer och kommuner egentligen ett svagt underlag att utgå från för att bedöma vad som krävs för att nå dessa mål-sättningar. Fördjupade kvalitativa och komparativa studier i städer och regioner är därför angelägna. Syftet med den genomförda studien var att beskriva och analysera förutsättningar för och erfarenheter/utvärderingar av investeringar i spårvägssystem i

stadsmiljö. Resultaten som redovisas i rapporten kan dels användas för att förbättra kunskapsunderlaget om planering, utformning och drift av spårvägssystem, dels som en del av diskussionen om identifierade utvecklingsbehov som behöver han-teras om målsättningen är att mark-nadsandelen för kollektivtrafik ska öka väsentligt. Det är av betydelse att se ”spårfaktorn” som ett vidare begrepp och försöka förstå vilka faktorer i den institutionella inram-ningen med politik, planering och organisation, som är avgörande för den lokala kollektivtrafikens funk-tionsförmåga. Fler och fördjupade studier med ett sådant fokus behövs. Relevansen av sådan forskning förstärks av de pågående förändring-arna inom kollektivtrafikområdet i Sverige med förändrade ansvars- roller och behov av utvecklade pla-neringsmodeller i bred bemärkelse.

Uppdrag/finansiering: Banverket Resultatspridning: VtI Rapport 721

Äldres vardagliga resorFör att äldre personer ska kunna leva ett aktivt liv med god livskvalitet ställs det höga krav på en framtida tillgänglighet och ett säkert trans-portsystem. Eftersom äldre är en heterogen grupp kan inte en enda typ av transport passa alla. Tidigare studier visar att kvinnor och män generellt sett reser på olika sätt under arbetslivet. VTI har studerat både äldre kvinnors och mäns erfar-enheter av kollektivtrafik och satt det i relation till andra transportslag.

Intervjupersonerna transporterar sig ofta genom att promenera eller cykla, många föredrar detta framför buss eller bil. De betonar vikten av att komma ut för att träffa andra och byta miljö samt att det är viktigt för hälsans skull. I vissa av berättel-serna finns ett inslag av begränsning som inte alltid är självvald och som måste beaktas i framtida planering om den här typen av individer inte ska hamna utanför de sammanhang de behöver och vill ta del av.

Foto: Katja Kircher


Förutom brister i kollektivtrafiken kan det handla om att cykelbanor eller gångbanor plötsligt avslutas med en nivåskillnad eller trappa. När inte hela kedjan som ingår i en förflyttning i transportmiljön är tillgänglig kan det uppstå problem och för de allra äldsta intervjuperso-nerna är det särskilt viktigt att ”hela resan” fungerar.

Det är vanligare att de yngre inter-vjupersonerna åker bil. Det är inte förrän man inte längre kan köra bil som man blir mer beroende av sam-hällets resurser och av andra män-niskor. Den minskade självständig-heten, som detta innebär, inträffar allt senare i livet vilket visar tydligt det problematiska i att diskutera äldres mobilitet utifrån kronologisk ålder eftersom vanor, förutsättningar och förmågor är otroligt varierande bland äldre personer.

Resultatet visar också att de riktigt gamla ibland väljer bort en resa ”med ålderns rätt”. Det är viktigt att upp-märksamma att behov av service och socialt umgänge i sig inte behöver avta för att man blir äldre.

Uppdrag/finansiering: Vinnova Resultatspridning: VtI Rapport 734

Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa

transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitets-målen uppnås och att ökad hälsa uppnås.

Miljörisker och trafikanters beteendenNär transportåtgärder utformas är det viktigt att förstå hur individer

uppfattar miljörisker och vad individer är villiga att göra för att minska dessa miljörisker. VTI har tittat på litteratur om ekonomiska och psy-kologiska modeller av riskpercep-tion. Genomgången av ekonomisk litteratur visar att individer ibland avviker från rational choicemodellen (till exempel en ökning av risken gör inte nödvändigtvis att viljan att betala ökar för att minska risken) och det finns invändningar gentemot möjligheterna att kunna studera vad individer verkligen skulle göra (i kontrast mot vad de bara säger att de skulle göra). Det finns därmed stöd för att relationen mellan riskpercep-tion och beteende kan vara indirekt. Den andra delen av projektet syftade till att undersöka förutsättningarna för att genomföra miljörelaterade forskningsförsök i VTI:s körsimul-atorer. Förutsättningarna och möjlig- heterna att i en virtuell miljö studera miljörelaterade effekter av olika faktorer är mycket goda. Aktuella faktorer kan härröra från föraren, fordonet, vägens utformning samt situationer och förhållanden – särskilt oplanerade – längs vägen. VTI:s simulatorer kan med hjälp av modeller för bränsleförbrukning, slitage och emissioner anpassade och implementerade i simulatorn användas för studier på området. Man kan till exempel beskriva hur val av vinterdäck, dubbade eller odubbade, påverkar körbeteendet och hur kombinationen av däck och körbeteende påverkar energiför-brukning (bränsle), avgasutsläpp, beläggningsslitage, partikelemis-sioner (PM10) och trafiksäkerhet. En viktig fråga att studera är också hur körbeteendet påverkas av om föraren genomgått ecodrivingutbildning och även långtidseffekten av en sådan utbildning.

Uppdrag/finansiering: VtI Resultatspridning: VtI notat 9-2011

Samverkande systemVTI har tagit fram en rapport om samverkande system, som är en del av begreppet Intelligenta transport-system (ITS). Rapporten utgör en introduktion till området. I de ”tradi- tionella” intelligenta transportsyste-men används teknik, i eller utanför fordonet, för att ge föraren någon form av information. Föraren ges möjlighet att agera på den givna informationen. Tillsammans med den ökade mängden av ny teknik har användningen av informations- och kommunikationsteknik inom trans-portområdet ökat.

Tanken är att utvidga de mer ”traditio-nella” intelligenta transportsystemen genom att utveckla system som kan kommunicera med varandra. Dessa system skulle kunna placeras inuti fordonet eller som en enhet längs med vägen. Det främsta syftet med samverkande system är möjligheten att skicka och ta emot information i realtid och att använda denna information för att öka säkerhet, effektivitet och miljöpå-verkan på vägarna. Den ökade mäng-den av information tillsammans med att informationsflödet når ut snabbare och i realtid skulle kunna medverka till mer effektiva system än de ”tradi-tionella” system som finns idag.

Uppdrag/finansiering: VägverketResultatspridning: VtI notat 6A-2011

TRAFIKSÄKERHETPrecisering av målet: Antalet om-komna inom vägtransportsystemet ska halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020. Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020. Antalet omkomna inom och allvarligt skadade inom järnvägs-transportområdet och luftfartsom-rådet minskar fortlöpande.


Skaderisk vid sidokrock i polisbil Fyra krockprov genomfördes för att studera om och hur polismannens personliga utrustning påverkar ska-derisken vid en sidokollision. För att möjliggöra korrekta jämförelser har proven gjorts med eller utan person-lig utrustning i ett fordon med eller utan sidokrockkudde.

Proven visar att polisutrustningen i sig inte kommer i konflikt med sidokrockkudden men att just det faktum att polismannen har en del hård och kantig utrustning på sig i sitt utrustningsbälte medför en något ökad skaderisk.

Utifrån ett strikt krocksäkerhets- perspektiv så är flertalet av de provade polisattiraljerna (batong, vapen, radio, etc.) synnerligen stela och otympliga. Utan hänsyn taget till perspektiv ur rent polisiär syn-vinkel, kan man se att baksidan på hölster, batonghållare med mera san-nolikt enkelt skulle kunna utföras med en slätare och betydligt mera energiabsorberande baksida med därtill hörande minskad skaderisk vid trafikolycka.

Framförallt vapen och vapenhölster ger markanta avtryck i de utförda proven. Det bedöms att skador på höftben och lårben är de skador som mest tydligt kan kopplas till samspelet mellan polisutrustning och sidokollision.

Uppdrag/finansiering: RikspolisstyrelsenResultatspridning: VtI notat 10-2011

trafiksäkerhet vid omkörning av långa fordonResultatet av en VTI-studie visar att längre fordonskombinationer än de som tillåts idag kan påverka trafik-säkerheten negativt, särskilt på landsväg. Dessa tendenser ska dock inte övertolkas eftersom datamäng-derna är små och studierna är gjorda i specifika situationer under specifika

förhållanden. En slutsats av studien är att ytterligare studier behövs för att på ett mer entydigt och säkert sätt avgöra om och när eventuella negativa effekter på trafiksäkerheten erhålls. Inte oväsentligt är också att införandet av extra långa fordon reducerar det totala antalet tunga fordon på vägnätet.

Fyra olika studier har genomförts: en fokusgruppsintervju med förare av dagens tunga lastbilar, en inter-vjustudie med förare av de längre lastbilskombinationerna samt en simulatorstudie och en fältstudie med fokus på omkörningssituationer.Trafiksäkerhetsbedömningen har sin utgångspunkt i mätbara förändringar i hastighet och tidsmarginaler vid omkörningar och medtrafikanters och lastbilsförares upplevda situation. Konflikttekniken, som påvisar hur olika typer av incidenter är relaterade till faktiska olyckor, har använts för att bedöma parametrarnas tidsmargi-nal och omkörningshastighet.

Uppdrag/finansiering: trafikverketResultatspridning: VtI Rapport 732

Förekomst av droger och läkemedel i trafik Förekomsten av illegala droger och läkemedel bland förare på väg visar sig, i en av VTI genomförd studie, vara endast 2,5 procent i Sverige. Bland omkomna förare var före-komsten av alkohol, illegala droger och läkemedel 31,2 procent. Vid en jämförelse med andra länder som ingått i detta EU-projekt, har Sverige högst andel negativa resultat, det vill säga förare helt utan förekomst av alkohol, droger eller läkemedel. Detta gäller bland både förare på väg och i trafiken dödade förare. Det genomförda projektet ingår i EU:s sjätte ramprogram och heter DRUID, Driving under the influence of drugs, alcohol and medicines.

Uppdrag/finansiering: EU/Vinnova

Resultatspridning: VtI notat 23-2011

trötthet, olyckor och effekter av motåtgärderVTI har deltagit i en studie med fokus på förares sömnighet, dess orsak och möjliga motåtgärder.

I projektet ingick två studier om sömnighet vid trafikolyckor. De involverade i trafikolyckor har fyllt i en enkät om olika aspekter av trött-het före olyckan. Svaren från dessa enkäter har jämförts med svar från kontrollpersoner som stoppats på vä-gen av polisen och fått fylla i samma enkät. Inom projektet har man också tittat på effekterna av olika åtgärder för att komma ur sömnigheten, rulla ned rutan, slå på CD-spelare, etc. Effekten av räfflor i vägen har också studerats, liksom olika riskfaktorer förknippade med trötta bilförare och lämpliga åtgärder av dessa.



Trafikolyckor kan till stor del vara relaterade till sömnighet. Förmodade åtgärder som nedrullande av rutan och musik har ingen större effekt på vakenhet, medan räfflor har minskat graden av trötthetsrelaterade olyckor. Tidigare studier har visat att en paus, intagande av koffein eller ta sig en tupplur har positiv inverkan på söm-nighet. Det finns också olika sätt att förebygga sömnighet bakom ratten genom till exempel interventionspro-gram som inkluderar riskhantering, men det kräver ytterligare utvärde-ring.

Uppdrag/finansiering: StressforskningsinstitutetResultatspridning: VtI notat 12A-2011

Överstyrning på is och snö med olika vinterdäck Trafikolyckor vintertid karaktäriseras i högre grad än olyckor sommartid

av att föraren tappar kontrollen över fordonet och en sladdsituation upp-står. I en studie av Trafikverket visas att för dödsolyckor som inträffat under vintersäsong hade föraren fått sladd i 64 procent av de olyckor som inträffat på vinterväglag, Av dessa var 82 procent så kallade överstyr-ningsolyckor, det vill säga sådana där föraren fått rotation på fordonet.

VTI har tagit fram en metod för prov-ning av ett fordons stabilitet vid över-styrning på halt underlag samt testat hur stor skillnad olika typer av däck gör för stabiliteten vid halt väglag. En testmetod togs fram där en rattrobot med en precis styrmanöver fram-kallar kraftig överstyrning även på hala underlag som is och snö.

Resultaten av studien visar att på blank is har dubbdäcken en klar för-del. Även det rejält slitna dubbdäcket, med endast ett fåtal dubbar kvar,

klarar sig bra jämfört med de odub-bade däcken. Det slitna dubbdäcket är jämförbart med det nya odubbade däcket av nordisk typ klart bättre än det nya däcket av centraleuropeisk typ. Däcken av centraleuropeisk typ sticker ut på detta underlag som de som genererar mest överstyrning. På underlag med högre friktion, som ruggad is och snö, är det däcken med minst väggrepp som genererar minst överstyrning, vilket gör att en tolk-ning av testresultaten i termer av trafiksäkerhet är svår att göra. För detta måste en avvägning mellan styrförmåga och den inducerade överstyrningen göras, vilket är komplicerat och kräver fortsatta studier.

Uppdrag/finansiering: SkyltfondenResultatspridning: VtI Rapport 708


BEGRÄNSAD KLIMATPåVERKAN-Precisering av målet: Transportsek-torn bidrar till att miljökvalitets-målet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad ener-gieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.

Andra generationens biodrivmedel

VTI har genomfört en kunskaps-översikt av andra generationens bio-drivmedel avseende produktionstek-nik, användning, energieffektivitet, utsläpp av växthusgaser och proble-matiken med markanvändning.

Etanol från stärkelse och biodiesel från växtoljor, som hör till den första generationens drivmedel, har ett antal begränsningar med utnyttjandet som gör att det inte är långsiktigt håll-bart att utöka användningen. Istället beräknas att andra generationens biodrivmedel, som använder cellu-losarik råvara, ska ha en betydligt bättre möjlighet att ersätta fossila drivmedel. De har högre energi-effektivitet och lägre totala växt-husgasutsläpp jämfört med första generationens biodrivmedel och använder råvaror som inte direkt konkurrerar med livsmedel eller om markanvändning för livsmedelspro-duktion. Man räknar även med att de nya drivmedlen ska kunna ersätta en del av de bränslen som används

inom flygtransporter, vilket inte är möjligt med dagens alternativ.

För att en utökad biodrivmedelspro-duktion ska vara hållbar gäller det att undvika att det uppstår negativa effekter på miljön som påverkan på biologisk mångfald och markför-sämring. För att säkerställa detta finns numera ett hållbarhetsdirektiv som fastställer hur detta ska ske. Dessutom är det viktigt att se till att produktionen sker på ett så effektivt sätt som möjligt ur resurs-, miljö- och kostnadsperspektiv. De övriga begränsningar som finns gäller framförallt tekniska och ekonomiska barriärer, vilka kommer att hindra kommersialiseringen på kort sikt. För att inom en rimlig tidsram få till en fungerande marknad är det också av vikt att andra generationens biodrivmedel stöds av olika styrme-del som gör dem konkurrenskraftiga. Eftersom inget enskilt biodrivmedel beräknas kunna ge tillräckliga mäng- der för att kunna tillgodose en stor efterfrågad volym på marknaden gäller det att utforma stöden så att man undviker inlåsningseffekter som inte är långsiktigt försvarbara. Eftersom även förnybara råvaror kan bli en bristvara ska man inte enbart förlita sig på att mer biodriv-medel ska lösa koldioxidproblema-tiken inom transportsektorn. Det är viktigt att fortsätta med effektivise-ringen av energianvändningen för att få ner de totala energibehoven.

Uppdrag/finansiering: VtIResultatspridning: VtI notat 32-2011

öVRIGA MILJöKVALITETSMåL OCH MINSKAD OHÄLSA Precisering av målet: Transport-sektorn bidrar till att övriga miljö-kvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpo-litiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för att nå uppsatta mål.

Vägbeläggningars damnings- benägenhetVägbeläggningarna har under årtion- den utvecklats för att tåla så mycket slitage som möjligt, vilket inneburit att de blivit mer stenrika och inne-håller allt slitstarkare stenmaterial. Parallellt har dubbarna i dubbdäcken anpassats för att slita mindre på be- läggningar genom att dubbvikt och utstick reglerats. Trots detta nöts mer än 100 000 ton beläggning bort varje säsong. En del av detta slitagemate-rial är redan från början inom den inandningsbara fraktionen, medan övrigt material har potential att malas ner av trafiken till fraktioner under 10 µm. I studien har åtta vägbeläggningar av ABS-typ (sten-rik asfaltsbetong) provats i VTI:s provvägsmaskin. Resultaten visar att större stenstorlek generellt ger upphov till lägre partikelemissioner och att stenmaterialets kulkvarns-

Foto: Katja Kircher Foto: Mats Gustafsson


värde är ett användbart mått för att uppskatta ett stenmaterials damnings-benägenhet. Resultaten är dock inte entydiga. Den provade kvartsiten verkar inte avge påtagligt mer par-tiklar vid mindre största stenstorlek, vilket tyder på att vissa material kan vara känsligare ur damningsbenä-genhetssynpunkt för förändringar i största stenstorlek än andra. Partik-larnas storleksfördelning förskjuts mot något finare fraktioner då största stenstorlek ökar. Grundäm-nesanalys visar att partiklar större än cirka en µm helt domineras av element från stenmaterialet i be-läggningen.

Vid alla tester med dubbdäck bildas även ultrafina partiklar. Källan är ännu okänd, men tester med porfyr-beläggningarna resulterar i högre halter än för kvartsit- och mylonit-beläggningarna. Högre hastighet ökar halterna av ultrafina partiklar, men största stenstorlek verkar inte påverka halterna av denna fraktion.

Uppdrag/finansiering: VägverketResultatspridning: VtI Rapport 711

Städmaskiners förmåga att minska halten av inandningsbara partiklar Vägdamm bidrar periodvis till höga halter av inandningsbara partiklar (PM10) i väg- och gatumiljöer och bidrar till att miljökvalitetsnormen

för dessa partiklar överskrids. Åtgärder har hittills innefattat att försöka minska dubbdäcksanvänd-ningen, sänka trafikhastigheten och att dammbinda gator och vägar med olika typer av hygroskopiska lös-ningar. Gatustädning har omtalats som en möjlig åtgärd, men negativa resultat från såväl svenska som internationella försök har visat att dagens teknik och strategi för gatu-städning sällan ger några effekter på PM10-halterna. På Sveavägen i Stockholm var ma-skinernas effekt på de totala PM10-halterna liten (ej mätbar). Till de totala halterna bidrar inte bara tra-fiken på Sveavägen utan även andra källor, som städmaskinerna inte kan påverka. Under särskilt gynnsamma meteorologiska förhållanden kunde signifikanta minskningar av det lokala bidraget på upp till 20 procent konstateras. Maskinerna kan i viss mån reducera PM10-halterna, men effekten är svår att urskilja på grund av påverkan från andra källor och meteorologiska faktorers påverkan.

Städmaskiner kan bidra till minska-de halter av PM10 i miljöer där upp-virvling är en viktig partikelkälla, men även städteknik och städstrategi behöver utvecklas för att fungera bra under olika meteorologiska förhål-landen och för att kunna komma åt dammet i gatumiljön.

Uppdrag/finansiering: Vägverket/Skanska ABResultatspridning: VtI Rapport 707

Buller och vibrationer från tågtrafikVTI har inom det så kallade Tvane-projektet, Effekter av buller och vibrationer från tågtrafik, beräknat och mätt buller och vibrationer från tågtrafik. VTI:s insamlade data har legat till grund för andra delar av Tvane-projektet.

Totalt genomfördes mer än 30 vibra-tions- och bullermätningar inom projektet, och beräkningarna omfattade cirka 1 800 beräkningspunk-ter fördelade på sju olika områden. Dessutom redovisas beräkningar av vibrationsnivåer och analyser av spridning i maximal bullernivå i projektet.

En av de slutsatser som VTI kom fram till var att det inte är menings-fullt att bara ta hänsyn till mark-förhållanden när man beräknar vibrationer eftersom också huskon-struktionen har en avgörande bety-delse för vibrationsnivån inomhus. Uppdrag/finansiering: WSP Sverige ABResultatspridning: VtI notat 2-2011



Vetenskaplig publicering 2011

Publicerade artiklar i referee-granskade tidskrifter ingår i beräkningen av det nyckeltal för publiceringar som VtI följer upp årligen som ett mått på forskningskvalitet. Nedan redovisas artiklar publicerade i tidsskrifter år 2011. Under året har 44 artiklar publicerats, en ökning jämfört med år 2010 då 34 artiklar publicerades. Nyckeltal för vetenskaplig publicering, se sidan 7.

Ahlstrom C., Victor T., Wege C., Steinmetz e. Processing of eye/head tracking data in large-scirkale naturalistic driving datasets. (2011) IEEE Transactions on Intelligent Transportation Systems. Issue:99, pp. 1–12. Andersson, A., Jansson, J. A moving base simulator investigation of effects of a yaw stability system cirkaused by a side impact. (2011) Journal of Computing and Information Science in Engineering, 11 (4), art. no. 044501. Andersson, h. Perception of Own Death Risk: An Assessment of Road-Traffic Mortality Risk. Risk Analysis, Vol. 31, No 7, 2011 Andersson, m. Marginal cost of railway infrastructure wear and tear for freight and passenger trains in Sweden. (2011) European Transport – Trasporti Europei, (48), pp. 3–23. Antonson, h. The treatment of lands- cirkape in a Swedish EIA process. (2011) Environmental Impact Assess-ment Review, 31 (3), pp. 195–205. Anund A, Ahlstrom C, Kecklund G, Åkerstedt T. The effect of rumble strips in centre of the lane on narrow roads – simulator studies with sleepy drivers. (2011) Industrial Health. 49(5):549–558 Anund, A., dukic, T., Thornthwaite, S., Falkmer, T. Is European school transport safe? – The need for a “door-to-door” perspective. (2011) European Transport Research Review, 3 (2), pp. 75–83. Arm, m., Suer, P., Arvidsson, h., Lindqvist, J.-e Technicirkal and

environmental long-term properties of industrial residues – summary of field and laboratory investigations. (2011) Waste Management, 31 (1), pp. 101–107. Bagdadi, o., Várhelyi, A. Jerky driving – An indicirkator of accident prone-ness? (2011) Accident Analysis and Prevention, 43 (4), pp. 1359–1363. Blicharska, m., Angelstam, P., Antonson, h., elbakidze, m., Axelsson, R. Road, forestry and re-gional planners’ work for biodiversity conservation and public participa-tion: a cirkase study in Poland’s hotspots regions. (2011) Journal of Environmental Planning and Man-agement, iFirst, pp. 1–24. Blicharska, m., Isaksson, K., Richardson, T., Wu, C.-J. Context dependency and stakeholder involve-ment in EIA: The decisive role of practitioners. (2011) Journal of Environmental Planning and Man-agement, 54 (3), pp. 337–354. Blomqvist, G., eram, m., Ünver. K., Gustafsson, m. Prediction of salt on road surface – Tool to minimize use of salt. (2011) Transportation Research Record: Journal of the Transportation Research Board, 2258, pp. 131–138. Bolin, K., Bluhm, G., eriksson, G., Nilsson, m.e. Infrasound and low frequency noise from wind turbines: Exposure and health effects. (2011) Environmental Research Letters, 6 (3), art. no. 035103. Bolling, A., Jansson, J., hjort, m., Lidström, m., Nordmark, S., Sehammar, h., Sjögren, L. An approach for realistic simulation of

real road condition in a moving base driving simulator. (2011) Journal of Computing and Information Science in Engineering, 11 (4), art. no. 041006. Cirkarlsson, A., Linder, A., davidsson, J., hell, W., Schick, S., Svensson, m. Dynamic kinematic re-sponses of female volunteers in rear impacts and comparison to previous male volunteer tests (2011) Traffic In-jury Prevention, 12 (4), pp. 347–357. dahlström, o., danielsson, h., emilsson, m., Andersson, J. Does retrieval strategy disruption cirkause general and specific collaborative inhibition? (2011) Memory, 19 (2), pp. 140–154. danielsson, h., dahlström, Ö., Andersson, J. The more you remem-ber the more you decide: collaborative memory in adolescents with intel-lectual disability and their assistants. (2011) Research in Developmental Disabilities, 32 (2), pp. 470–476 eliasson, J., Jonsson, L. The un-expected “yes”: explanatory factors behind the positive attitudes to congestion charges in Stockholm. (2011) Transport Policy, 18 (4), pp. 636–647. Fischer, m., Sehammar, h., Palmkvist, G. Applied motion cueing strategies for three different types of motion systems. (2011) Journal of Computing and Information Science in Engineering, 11 (4), art. no. 041008. Forsman, A., hrelja, R., henriksson, P., Wiklund, m. Cooperation between police and social treatment services offering treatment to drink and drug drivers-experience in Sweden. (2011) Traffic Injury Prevention, 12 (1), pp. 9–17.


Grahn-Voorneveld, Sharing costs in Swedish road ownership associations Transportation Research A. Forth-coming S. (201x) hansson, L., holmgren, J. Bypassing public procurement regulation: a study of rationality in locirkal deci-sion making. (2011) Regulation and Governance, 5 (3), pp. 368–385. hansson, L. The tactics behind public transport procurements: an integrat-ed actor approach. (2011) European Transport Research Review, 3 (4), pp. 197–209. hilding-Rydevik, T., maria, h., Isaksson, K. The Swedish discourse on sustainable regional development: Consolidating the post-politicirkal condition. (2011) International Plan-ning Studies, 16 (2), pp. 169–187. hrelja R. The Tyranny of Small Decisions. Unsustainable Cities and Locirkal Day-to-Day Transport Planning. (2011) Planning Theory & Practice, 12:4, 511–524 hultkrantz, L., Lindberg, G. Pay-as-you-speed: an economic field experi-ment. (2011) Journal of Transport Economics and Policy, 45 (3), pp. 415–436. hultqvist, B.-Å. Measurement of fuel consumption on asphalt and concrete pavements in Sweden [Medida del consumo de combustible sobre pavi-mentos bituminosos y de hormigón en Suecia (2011) Cirkarreteras, 4 (178), pp. 52–59.

Joumard, R., Gudmundsson, h., Folkeson, L. Framework for assess-ing indicirkators of environmental impacts in the transport sector. (2011) Transportation Research Record: Journal of the Transportation Research Board, 2242, pp. 55-63 Karlsson, h., Lindbom, J., Ghafouri, B., Lindahl, m., Tagesson, C.,

Gustafsson, m., Ljungman, A.G. Wear particles from studded tires and granite pavement induce pro-inflammatory alterations in human monocyte-derived macrophages: A proteomic study. (2011) Chemicirkal Research in Toxicology, 24 (1), pp. 45–53. Klomp, m., Thomson, R. Influence of front/rear drive force distribution on the lateral grip and understeer of all-wheel drive vehicles. (2011) Inter-national Journal of Vehicle Design, 56 (1–4), pp. 34–48. Krüger, N. The impact of economic fluctuations on crime – a multi-scirkale analysis. (2011) Applied Economics Letters, 18 (2), 179–182. mandell, S. Cirkarbon emission values in cost benefit analyses. (2011) Transport Policy, 18 (6), pp. 888–892.

mandell S., Wilhelmsson m. Willingness to pay for sustainable housing. (2011), Housing Research, 20(1), 35–51. mellin, A., Rydhed, h. Swedish port’s attitudes toward regulations of the shipping sector’s emissions of CO2. (2011) Maritime Policy & Man-agement, 38,4,437–450. Nilsson, J.-e., Jonsson, L. Lessons from the tendering of railway services in Sweden. Are some con-tracts better than others? (2011) International Journal of Transport Economics, 38 (1), pp. 71–90. Nilsson, J-e., Jonsson L. Provision of non-commercial railway services in Sweden. (2011) International Journal of Transport Economics, Vol. XXXVIII, No. 1, February. olstam, J., espié, S., mårdh, S., Jansson, J., Lundgren, J. An algo-rithm for combining autonomous ve-hicles and controlled events in driving

simulator experiments. (2011) Trans-portation Research Part C: Emerging Technologies, 19 (6), pp. 1185–1201. Said S. F. Prediction of flow rutting in asphalt concrete layers. (2011) International Journal of Pavement Engineering, 12 (6), pp. 519–532.

Said, S.F., hakim, h., Cirkarlsson, h., Wiman, L.G. Fatigue life evalu-ation of flexible pavement. (2011) International Journal of Pavement Research and Technology, 4 (2), pp. 80–88 Sandberg, d., Anund, A., Fors, C., Kecklund, G., Karlsson, J.G., Wahde, m., Åkerstedt, T. The char-acteristics of sleepiness during real driving at night – a study of driving performance, physiology and subjec-tive experience. (2011) Sleep, 34 (10), pp. 1317–1325. Strand, N., Nilsson,J. , Karlsson, I.C.m., Nilsson,L. Exploring end-user expe-riences: self-perceived notions on use of adaptive cruise control systems. (2011) IET Intelligent Transport Systems, 5(2), pp. 134–140. Svenson, o., eriksson, G., Salo, I., Peters, e. Judgments of mean speed and predictions of route choice.(2011) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 14 (6), pp. 504–511. Tapani, A. Traffic simulation mod-elling of driver assistance systems. (2011) Advances in Transportation Studies, (23), pp. 41–50. Vadeby, A., Wiklund, m. Forward, S. Cirkar drivers’ perceptions of Elec-tronic Stability Control (ESC) Sys-tems Full bibliographic details: ac-cident Analysis and Prevention 43. (2011), pp. 706–713 DOI information: 10.1016/j aap.2010.10.015


Foto

: Kat

ja K

irch

er


Enligt VTI:s instruktion ingår det i institutets uppgifter att samverka med universitet och högskolor som bedriver näraliggande forskning och utbildning samt att tillhandahålla tvärvetenskapliga forskningsmiljöer.

En väsentlig del av samverkan med den svenska universitets- och högskolesektorn sker inom ramen för nationella centrumbildningar för transportrelaterad FoU. Nationella FoU-centra som institutet medverkar i utgör samtidigt de bästa exemplen på tvärvetenskapliga forsknings-miljöer. Aktiviteter, prestationer och resultat 2011 för dessa båda uppgifter – U/H-samverkan och tvärveten-skapliga FoU-miljöer - redovisas därför i ett gemensamt avsnitt.

Samverkan med universitet och högskolor

Mål och prestationsmåttI den förnyade struktur för opera-tionella verksamhetsmål som VTI tillämpar från och med verksam-hetsåret 2010 fi nns inte något mål specifi cerat för uppgiften att sam-verka med universitet och högskolor. Prestationsmått som VTI valt att följa upp och redovisa för år 2011 är, liksom tidigare år, dels omfatt-ningen av forskningssamverkan med U/H-sektorn dels antal uppdrag som VTI-medarbetare haft vid universitet och högskolor. ResultatMåttet ”projekt i samverkan med svenska universitet och högskolor” avser det sammanlagda värdet av de FoU-projekt som till någon del genomförts i samarbete med uni-versitet och högskolor under verk-samhetsåret. Sådana projekt kan ha genomförts antingen inom ramen för nationella centrumbildningar eller

i andra direkta projektsamarbeten. Under 2011 har denna projektvolym i kronor minskat något jämfört med 2010.

VTI-medarbetare har haft nedan-stående uppdrag under 2011:

• professor vid University of Iceland• gästprofessor vid Kungliga

tekniska högskolan• docent vid Kungliga tekniska

högskolan (tre uppdrag)• docent vid Linköpings universitet

(två uppdrag)• docent vid Stockholms universitet• docent vid Högskolan i Dalarna• docent vid Chalmers.

Övrig samverkan med universitet och högskolor sker genom VTI:s professorstjänster, i ett långsiktigt doktorandprogram, genom examens-arbeten som genomförs på VTI eller direkt i konkreta projekt, till exem-pel genom regeringens strategiska satsningar.

VTI:S PROFESSORSTJÄNSTERInstitutet får enligt sin instruktion anställa forskare som professor, totaltfem professorstjänster som ett led i

ett ökat samarbete med universitet och högskolor. Tre av dessa tjänster är tillsatta sedan tidigare i samver-kan med respektive universitet och högskola med följande inriktningar:

• trafi ksäkerhet i samverkan med Linköpings universitet – tjänsten delas mellan VTI och universitetet

• väg- och banteknik, i samverkanmed KTH och med Islands uni-versitet

• nationalekonomi med inriktning mot transporter i samverkan med KTH.

Aktiviteterna under 2011 inom ramen för professorstjänsterna har innefattat bland annat forsknings-verksamhet, undervisning, handled-ning av doktorander, medverkan i betygsnämnder samt vetenskaplig kvalitetsgranskning.

Under 2011 har rekrytering till den fjärde professorstjänsten pågått. Inriktningen av den tjänsten är kli-mat-, energi- och miljöstyrning och sker i samverkan med Linköpingsuniversitet.

DOKTORANDPROGRAMMETVTI:s doktorandprogram ger ett bidragtill transportsektorns långsiktiga kompetensförsörjning. Genomförande av doktorandprogrammet stärker VTI:s kunskapsbas och är också en form församarbete med universitet och hög-skolor. Utbildningen har delfi nansie-rats med anslagsmedel, 5,6 miljoner kronor under 2011.

Samverkan med universitet och högskolor och tvärvetenskapliga forskningsmiljöer

tABEll 3. Värdet av projekt i samarbete med uni-versitet och högskolor (Mkr) samt antal uppdrag, perioden 2009– 2011.

* Antal uppdrag vid universitet och högskolor avser uppdrag som VtI-medarbetare haft i form av tjänst som professor, adjungerad professor, gästprofessor eller docent vid universitet eller högskola.

2009 2010 2011Projekt i samverkan med U/H Volym, Mkr (och antal)

42 (168) 51 (245) 47 (178)

Antal uppdrag* vid U/H 31 december resp. år

10 10 10

Antal medarbetare vid U/H 31 december resp. år

10 8 9


VTI har under år 2011 haft 19 medarbetare som doktorandstuderande. Antalet doktorander ökade margi-nellt jämfört med tidigare år. Mot- svarande siffror 2010 och 2009 var 18 respektive 15 medarbetare.

Två medarbetare har disputerat under 2011 och två har tagit ut docent-kompetens.

Lisa hansson, Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, avhandlingen heter Public Procurement at the Local Government Level. Syftet med av-handlingen är att öka kunskapen om hur den lokala nivån i Sverige är påverkad av kravet på att använ-da offentlig upphandling, och mer specifikt att förstå de handlingar som olika aktörer vidtar vid imple-mentering av kollektivtrafikmål, då konkurrensutsatt upphandling är ett krav.

Karin Thoresson, Linköpings uni-versitet, institutionen för TEMA. Avhandlingen Att beräkna det goda samhället. Samhällsekonomiska analyser och gränslandet expertis-politik inom transportområdet behandlar det ömsesidiga formandet av transportpolitik och ekonomisk expertis. I centrum står den över-gripande frågan om vem som med störst auktoritet kan uttala sig om infrastrukturens värde i samhället.

Karolina Isaksson har docentme-riterat sig inom ämnet Urbana och regionala studier. Svante mandell tog ut sin docentmeri-tering inom ämnet Nationalekonomi.

ExAMENSARBETENVTI samarbetar med universitet och högskolor även via examensarbeten som utförs vid institutet. Samarbets- partner är oftast Linköpings univer-sitet. Under 2011 har sju examens-arbeten pågått, bland annat ett om förbättrad rumsuppfattning i körsi-

mulatorer och ett om transporter och trafikplanering. Att antalet examensarbeten minskat stort från år 2010 då hela 20 studenter gjorde sitt examensarbete vid VTI visar studen-ternas liksom VTI:s skiftande behov. År 2010 utvecklades till exempel körsimulatorn Sim IV, vilket hade stor inverkan på VTI:s behov.

Antalet utländska studenter som utför examensarbete på VTI skiftar också från år till år, lite beroende av om det finns utländska studenter vid universiteten. År 2009 var det en utländsk student, år 2010 fem och år 2011 var det fyra utländska studen-ter som gjorde sitt examensarbete på VTI.

STRATEGISKA FORSKNINGSSATSNINGARRegeringens satsningar på utpekade strategiska forskningsområden, de strategiska medlen, 2009 har för VTI:s del resulterat i samverkan dels med KTH/Linköpings universitet dels med Chalmers. Samarbete med KTH/Linköpings universitet sker i form av en gemensam transport-forskningsmiljö Trenop, Transport research environment with novel perspectives. Forskningen fokuserar på marktransporter med innovativa teknik- och policykoncept, intelligenta beslutsstöd på taktisk, operativ och strategisk nivå samt implementations- processer. Aktiviteterna omfattar bland annat temanätverk, work-shops och exekutiva seminarier. Trenop har också nära samverkan med näringsliv och samhälle för att påskynda ett snabbt införande av framtagna innovationer.

VTI:s samarbete med Linköpings universitet har under 2011 resulterat i ett etablerat samarbete med Linkö-pings och Norrköpings kommuner samt andra aktörer kring utveck-lingen av citylogistiken i regionen. VTI har deltagit i och medarrangerat ett antal seminarier och konferenser om framtidens citylogistik samt

genomfört och sammanställt en omfattande kartläggning över city-logistikprojekt inom Europa. Arbetet har lett till ett par publicerade kon-ferensartiklar inom citylogistik.

tvärvetenskapliga forskningsmiljöer

Nedan redovisas externa och interna tvärvetenskapliga forskningsmiljöer 2011 som VTI medverkar i och/eller bidragit till att skapa, underhålla och utveckla.

NATIONELLA TRANSPORTFORSKNINGSCENTRAVTI medverkar på olika sätt i nationella centrumbildningar för FoU inom transportområdet, dels som partner i genomförande av forsknings- och utvecklingsprojekt dels också som koordinator och ledare för ett av de nationella centra som delfinansieras av Vinnova. Centrumbildningarna kraftsamlar forsknings- och utvecklingsresurser vid universitet och högskolor, institut, industri och näringsliv i forskningsmiljöer.

NATIONELLA CENTRUMBILDNINGAR INITIERADE OCH MED- FINANSIERADE AV VINNOVA ViP, Virtual prototyping and assessment by simulationDet nationella kompetenscentret ViP leds och koordineras av VTI. Centret har som huvudsakligt mål att vara en långsiktigt hållbar nationell resurs, en kompetens- och samar-betsplattform, för utveckling och användning av körsimulatorer med fokus på samspelet mellan människa och teknik. I ViP-projekten utvecklas teknik, metoder och tillämpningar för effektivare utnyttjande av simu-latorer i forskning och innovation om HMI (Human machine interface) och systemutveckling inom trans-portområdet. En del av projekten


är unikt metodutvecklande medan andra är mer tillämpade för att leda metodutvecklingen rätt. Under året har ViP:s första etapp utvärderats med positivt resultat och Vinnova har beviljat centret en förlängning med ytterligare fyra år. Etapp två av ViP inleddes den 1 oktober 2011.

ViP har förutom VTI nio parter från den svenska fordonsindustrin, offentlig sektor och teknikföretag – Scania, Volvo personvagnar, Volvo lastvagnar, Trafikverket, Dynagraph, Empir, HiQ, SmartEye, och Svenska vägmarkeringsföreningen. Saab automobile avslutade sitt deltagande under året.

Centret, som etablerades 2008, finansieras gemensamt av Vinnova och de medverkande parterna. Under 2011 har den totala FoU-verksamheten inom ViP omfattat en volym av 21,3 miljoner kronor, jämfört med 22,8 miljoner kronor under 2010 och 14,7 miljoner år 2009. VTI har under 2011 bidragit till finansieringen av FoU-arbetet med 2,5 miljoner jäm-fört med två miljoner år 2010 och 2,6 miljoner år 2009.

FoU-arbetet inom ViP har tre hu-vudinriktningar – utveckling av den tekniska simulatorplattformen, utveckling av arbetssätt för använd-ning av och studier i simulatorer (metodik) samt tillämpningar med HMI-fokus.

Totalt har 24 forskningsprojekt beviljats inom ViP:s första etapp. VTI deltar i samtliga och har varit/är projektledare i nio. Ett femtontal projekt har pågått under 2011 varav tre har startat under verksamhets-året. Projekt som har slutförts under 2011 (fyra stycken) eller är under avrapportering (sex stycken) har behandlat bland annat:• kamerabaserad trötthetsdetektering• fordons- och infrastrukturbaserad

varning vid passage av kant- eller mittlinje

• implementering av tunnelmiljö och effekter av tunnelkörning på körprestation

• utveckling av ljudgenerator för körsimulator.

Avslutade projekt dokumenteras i en särskild engelskspråkig rapport- serie (ViP publication) som publiceras av VTI. Resultatspridning och kun-skapsförmedling har även skett genom bland annat publicering i vetenskaplig tidskrift, bidrag i doktorsavhandling, presentationer på konferenser samt seminarier och workshops.

www.vipsimulation.se CtS, Centrum för transportstudierVTI deltar som en av de större aktörera tillsammans med KTH i Centrum för transportstudier, CTS. Målet är att centret ska vara en internationellt högt ansedd forsk-ningsmiljö, långsiktigt höja kom-petensnivån inom tranportsektorn samt bidra till att öka kvaliteten på och underlaget för beslutsfattande inom transportsektorn.

CTS påbörjade den andra perioden av sin verksamhet under år 2011. Perioden löper till år 2014.

Under 2011 har många projekt bedri-vits kring klimatproblemen, upp-handling, trafikförsäkringsfrågor och godstransporter:• auktioner av CO2-utsläppsrätter• optimal miljöstyrning vid

osäkra åtgärdskostnader • stabila avtal för att reducera

klimatutsläpp• strategisk prissättning av

infrastruktur• asymmetrisk information i

försäkringsbranschen• variationer av frakttider på

järnväg i rum och tid.

VTI har under 2011 bidragit med finansiering av FoU-arbete i centret motsvarande en volym på cirka tre miljoner kronor.

www.kth.se/cm/start/abe/centra/cts

Safer, the vehicle and traffic safety centre at ChalmersVTI har sedan starten 2006 varit en aktiv part i kompetenscentret Safer. Centret är inriktat mot trafik-säkerhetsforskning och bygger, genom sina 22 parter, en viktig grund för samarbete mellan aktörer från svensk fordonsindustri, övrigt näringsliv, institut, universitet och högskolor. VTI har en plats i styrelsen och är även representerat i lednings-gruppen och i flera referensgrupper. Forskningen inom ramen för Safer bedrivs i projektform med basfinan-siering från Vinnova men även från externa finansiärer, till exempel EU:s sjunde ramprogram. En viktig del är också egen finansiering från deltagande parter.

VTI är engagerat i ett flertal områden inom Safer. Under 2011 har den andra treårsetappen fortsatt. VTI har under de första tre åren och även under 2011 varit engagerat inom ett flertal områden. Ett område av stor strategisk betydelse är in-samling och analys av realtidsdata från fordon i verklig trafik (så kall-lade FOT-studier), där flera projekt genomförts på både nationell och EU-nivå. Safer har därigenom byggt upp viktig kompetens på både Chal-mers och VTI. Detta resulterade i ett beviljat projekt där VTI som Safer-partner är en del av det amerikan-ska forskningsprogrammet SHRP2. Som enda europeisk organisation är detta en bekräftelse på det arbete som bedrivits målmedvetet under ett antal år.

Ett annat område handlar om trafik-säkerhet för äldre bilförare. Detta arbete resulterade i att projekt Safe-move initerats där VTI har en ledande roll. Detta är ett bilateralt samarbete med Moveo i Frankrike. Under 2011 har Safer också tagit betydelsefulla initiativ kring trafiksäkerhetsaspekter på elbilar. Även där har detta lett till att ett stort projekt beviljats och påbörjas under början av 2012 (Sevs2).


Inom ramen för ett samarbete med Autoliv har VTI också utvecklat och demonstrerat tekniker för så kallad förarlös provning. Slutligen har ytterligare ett område sett dagens ljus inom Safer och det rör utbildning och då i synnerhet utbildning av nya ak-tiva säkerhetssystem inom fordonen.

VTI har under 2011 bidragit med finansiering av forsknings- och utvecklingsarbetet i centret mot-svarande en volym på drygt två miljoner kronor, samma volym som året innan.

www.chalmers.se/Safer

ECo2, the centre for ECo2 vehicle designVTI har även under år 2011 medverkat som part i ECO2 som är en forsknings- miljö för fordonsutveckling. Centret som koordineras av KTH har samar-betspartners från svensk fordonsin-dustri och Trafikverket.

www.eco2vehicledesign.kth.se/

ANDRA TVÄRVETENSKAPLIGA FOU-MILJöER

BVFF, Bana väg för framtidenEtt branschprogram för hållbar infrastruktur har under 2011 eta-blerats i samarbete med KTH och Trafikverket. Det fokuserar på sam-verkan inom områdena; forskning och utveckling, teknisk utrustning och utbildning. Programmet vidareutvecklar nuvarande styrkor och spetskom-petenser inom väg- och banteknik för att skapa en ledande integrerad forsknings- och utbildningsmiljö som fokuserar på ny kunskap och innovation på europeisk nivå. Programmet blir också en plattform för att främja innovation och ökad inriktning mot projekt av demon-strationskaraktär och tydligt fokus på implementering av erhållna resultat. Målsättningen är också att

öka områdets status för att attrahera nya generationer med kreativ arbetskraft.

Kansliet och föreståndaren för pro-grammet finns på VTI i Linköping.

www.bvff.se

CtR, Centrum för trafikforskningVTI har även under 2011 medverkat i Centrum för trafikforskning, CTR, ett kompetenscentrum skapat av VTI och KTH med säte på KTH vid Institutionen för Infrastruktur. CTR initierar, samordnar och bedriver forskning och utveckling inom ana-lys och simulering av trafikprocesser och är en nationell resurs för forsk-ning och kunskapsöverföring samt internationellt forskarutbyte. Forskarnätverket FASt – samverkan med linköpings universitetForskarnätverket aktörer, samhälle och transporter, FAST, är ett forum för samhällsvetenskaplig och huma-nistisk forskning om transporternas utveckling i samhället. Nätverket bedrivs som ett samarbete mellan framför allt VTI:s enhet Mobilitet, aktörer, planering samt tema teknik och social förändring/tema T och Institutionen för samhällsanalys och kultur/tema Q, samt CKS, Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet. Syftet med nätverket är dels att initiera ny forskning om aktörsroller, politiska processer och teknisk praktik inom transportområdet, dels utgöra ett forum för utbyte av forskningsidéer och spridning av forskningsresultat till berörda intressenter. VTI deltar regelbundet i nätverkets möten och verksamheter.

Under året har FAST medverkat vid den internationella ACSIS-konferensen Current issues in European cultural studies där nätverket arrangerade en session om socio-kulturella aspekter på mobilitet, olika resenärsgruppers vardag, policy och planeringsprocesser

inom transportsektorn. Tillsammans med CKS arrangerades ett semina-rium om hållbarhet i samband med Östgötakommunernas trafikdagar i Boxholm.

VtI:s temaprojekt – verktyg för tvärvetenskaplig miljöVTI har enligt sitt regleringsbrev möjlighet att bland annat finansiera egeninitierad forskning med an-slagsmedel. I form av särskilda VTI Temaprojekt finansierar institutet forskning med karaktär av långsik-tighet och bred tematisk inriktning. Under år 2011 pågick tio projekt. Temaprojekten fokuserar på långsiktig kunskapsuppbyggnad och vetenskap-lig kvalitet och stärker därmed VTI:s långsiktiga kompetens. Detta är av stor betydelse i dagens läge då det är svårt att få finansiering för långsik-tigt kunskapsuppbyggande forsk-ning. Projekten är enligt VTI:s egna kriterier metodologiskt breda i sitt angreppssätt och utformade så att de involverar medarbetare från flera av institutets olika FoU-enheter.

VTI Temaprojekt initieras i en intern ansökningsprocess där ansökningens vetenskapliga kvalitet bedöms av VTI:s Vetenskapskollegium innan beslut om finansiering tas i institutets ledning.

Nedanstående VTI Temaprojekt har pågått under 2011. Vissa projekt fortsätter med nya etapper under år 2012 och vissa avslutades formellt år 2011. VTI genomförde en ny internutlysning 2011 för temaprojekt inom området VTI:s körsimulatorer – innovativa studier och nya tillämp-ningar. Utlysningen resulterade i två nya projekt.

• Know-wear – slitagepartiklar från gränssnittet däck/väg

• Vägars tillståndsutveckling och nedbrytning

• Shake – realistisk simulering av vägytans tillstånd i körsimulator


• Tema cykel• Klimat och beslutsunderlag –

roll och användning i beslut om transportinfrastruktur

• Kompetenscentrum för klimat-anpassning av vägkonstruktion, drift och underhåll

• Andra generationens drivmedel• Utveckling och utvärdering av

bioasfalt.

Projekt med start 2011:

• körbeteende, kritiska incidenter och riskvärdering

• Limit – handlingsmodeller.

Omfattningen av VTI temaprojekt under treårsperioden 2009–2011:

2011 5,0 Mkr 2010 4,7 Mkr 2009 5,1 Mkr

Kompetenscentrum Kollektivtrafik VTI driver sedan 2009 ett kompe-tenscentrum för kollektivtrafik med planerings- och utvecklingsarbete mot ett nationellt kollektivtrafikcentrum.

Centret samlar betydande delar av VTI:s kollektivtrafikforskning och utgör en plattform för fördjupat och långsiktigt samarbete med andra aktörer i branschen, både nationellt och internationellt. Centret ska vara inriktat på forskning om regioners utformning och planering av kol-lektivtrafik. VTI:s strävan är att ett nationellt centrum med extern

finansiering ska ha sin bas på VTI men omfatta ett fördjupat samarbete med andra ledande forskningsmiljöer. Policyinriktad och praktiknära forsk-ning inom följande fyra områden: Planeringsprocesser – regional och urban politik, Resenärers behov, Planeringsverktyg – utveckling och användning, Effektivare kollektiv-trafik – prissättning, upphandling och samhällsekonomi samt Innova-tiva urbana spårvägssystem.

Under 2011 har VTI arbetat vidare inom dessa forskningsområden, med fokus på att bygga upp långsiktiga samarbeten nationellt och interna-tionellt samt sträva efter att hitta långsiktig extern finansiering för verksamheten.



Internationellt samarbete

nstitutet får enligt sin instruk-tion medverka i internationellt samarbete på områden som hör

till dess uppgifter.

VTI är ett nationellt institut med tydlig internationell anknytning. Medverkan i internationella nät-verk, allianser och projektsamar-beten stärker VTI:s position som en framstående forskningsaktör med verksamhet av hög vetenskaplig kvalitet. VTI:s medverkan i EU-projekt bidrar till att projektresultat kan få spridning och implementeras i det svenska transportsystemet.

Prestationsmått som VTI tillämpar för år 2011 är kopplat till VTI:s interna verksamhetsmål:

VTI är ett framstående FoU-instiut”

En indikator som följs upp för att bedöma måluppfyllelse är medver-kan i internationella FoU-projekt. Måttet är andel (i procent) inter-nationella projekt av den totala uppdragsvolymen.

mål 2011: minst 18 procent inter-nationella uppdragsprojekt av total uppdragsvolym.

Resultat Andelen uppdragsvolym för interna-tionella projekt är 10 procent av den totala uppdragsvolymen för 2011. Vid beräkningen av uppdragsvoly-men för internationella projekt, har medfi nansiering från VTI och andra svenska uppdragsgivare beaktats. Målet på 18 procent är därmed inte

uppfyllt 2011. Minskningen förklaras främst av svängningar i uppdrags-volym. Andelen internationella projekt var relativt hög år 2010. EU-projekten har oftast en tidsrymd på 3–4 år. Omfattningen av VTI:s medverkan i EU-projekt är större än vad siffran i tabell 4 visar eftersom alla EU-projekt även medfi nansieras nationellt för att ge full kostnads-täckning.

EU:s forskningsprogram

VTI:s engagemang i Europasamarbe-ten gäller främst medverka i EU:sramprogram för FoU. Institutet haren långsiktig målsättning för med-verkan i EU:s sjunde ramprogram 2007–2013, som innebär att deltag-andet ska öka i förhållande till tidigare ramprogram, under jämförbara tids-perioder. Temaområden i programmet av primärt intresse för VTI är tema Transport samt tema Informations- och kommunikationsteknik (ICT). Transportaspekter fi nns dessutom i ramprogrammens teman miljö, energi och säkerhet men även i vissa andra EU-program.

Enligt institutets verksamhetsplan var målsättningen att under 2011 delta i minst tio nya projektansök-ningar totalt till de EU-forsknings-program som var öppna för ansök-ningar. En ytterligare ambition var att VTI skulle koordinera tre av dessa ansökningar. Resultatet är medver-kan i totalt 21 ansökningar med projektkonsortier till EU-program-men, varav i sex som koordinator. Motsvarande siffror för 2010 är medverkan i 16 ansökningar, varav i tre som koordinator. Jämförelse över tid är inte helt relevant eftersom möjligheterna att ansöka varierar mellan olika år, beroende på vilka utlysningar och FoU-problemområ-den som är öppna för ansökningar. Ett mått för uppföljning av framgång i ansökningsprocesser till Europa-

programmen som VTI tillämpat i tidi-gare ansökningsomgångar är ”success rate” – andel godkända ansökningar i förhållande till antal insända. Sett över alla EU-ansökningar 2011 ligger success rate vid verksamhetsårets slut på 52 procent (11 av 21), jämfört med 2010 då det var cirka 20 procent. Denna siffra kan förväntas stiga något eftersom vissa ansökningar ännu inte var utvärderade vid ut-gången av verksamhetsår 2011.

VTI:s success rate går upp och ner från år till år, vilket kan bero på vilka slags utlysningar som tillgäng-liggörs. Förra året var det många utlysningar inom ICT, ett område som kanske inte till hundra procent passar VTI:s verksamhet, men år 2011 har andelen utlysningar inom transport-sektorn varit större, vilket resulterar i fl er godkända ansökningar.

Medverkan i samarbetsformerna Era-net transport och Era-net road har ökat, även om antal projekt är färre och av mindre omfattning än i ramprogrammet. Under 2011 var nio av de tidigare nämnda 16 ansök-ningarna till Era-net-programmen.

MEDVERKAN I EU:S SJUNDE RAMPROGRAM 2011Följande projekt med VTI:s medverkan har pågått under 2011.

VTI har varit koordinator i följande projekt:• Adseat – Adaptive seat to reduce

neck injuries for female and male occupants (projektstart 2009)

• Iterate – IT for error remedia-tion and trapping emergencies (projektstart 2009)

• Re-road – End of life strategies of asphalt pavements (projektstart 2009)

• Safeway2school – Integrated system for safe transportation of children to school (projektstart 2009)

• Trimm – Tomorrow’s road

I

”

tABEll 4. Intäkter från utländska uppdragsgivare 2009–2011, tkr.

tABEll 4. Intäkter från utländska

2009 2010 2011

EU 10 328 10 242 10 308

Privata 353 1 915 1 101

Övriga 3 111 5 231 2 500

SUMMA 13 792 17 388 13 909


infrastructure monitoring and management (projektstart 2011).

VTI har medverkat som part i pro-jektkonsortiet i följande projekt:

• Direct-mat – Dismantling and recycling of vehicle tyres and road materials into roads – Sharing knowledge and practices (projektstart 2009)

• Persuade – Poroelastic road surface: an innovation to avoid damages to the environment (projektstart 2009)

• Citymove – City multi-role optimized vehicle (projektstart 2010)

• Smartway – Galileo based navigation in public transport systems with passenger inter-action (projektstart 2010)

• Asset road – Advanced safety and driver support for essential road transport (projektstart 2008)

• Detra – Developing the Euro-pean transport research alliance (projektstart 2010)

• Eurofot – Bringing intelligent vehicles to the road (projektstart 2008)

• Fimcar – Frontal impact and compatibility assessment re-search (projektstart 2009)

• Assess – Assessment of integra-ted vehicle safety systems for improved vehicle safety (projektstart 2009)

• Transtools – Tools for transport forecasting and scenario testing (projektstart 2011)

• Ecodriver - Supporting the driver in conserving energy and reducing emissions (projektstart 2011)

• Eutrain – European transport research area international cooperation activities (projektstart 2011)

• Incris – Improving international cooperation and R&D road infrastructure strategy for Ukraine (projektstart 2011)

• Smartrail – Smart maintenance and analysis of transport infra-structure (projektstart 2011).

EU:S SJÄTTE RAMPROGRAM 2011Det sjätte ramprogrammet avslutades formellt 2006. Eftersom projekten är fleråriga har ett antal projekt med VTI:s medverkan fortsatt även efter år 2006, varav ett också pågick under år 2011.

• Druid - Driving under the influence of drugs, alcohol and medicine (se avsnittet Urval av avslutade projekt på sidan 17 för mer information).

ERA-NET TRANSPORT Pågående projekt under 2011:• Keep moving – Improving the

mobility of the elderly: projektet, som är ett samarbete mellan fem forskningsmiljöer i Sverige, Neder- länderna och Österrike, koordi-neras av VTI.

ERA-NET ROADPågående projekt under 2011:

• Toolbox – a method to select maintenance candidates: VTI koordinerar projektet

• Optimal – Optimization of thin asphalt layers: VTI medverkar i projektet som koordineras av det danska väginsititutet DRI

• Space – Speed adaptation control by self explaining roads: VTI koordinerar projektkonsortiet

• Heroad – Holistic evaluation of road assessment: VTI koordine-rar projektet

• Expect – Stakeholder expecta-tions and perceptions of the future road transport system: projektet koordineras av TRL, Transport Research Laboratory, Storbritannien

• Stars – Scoring traffic at road-works: TRL, Transport Research Laboratory, Storbritannien, är



koordinator• Ascam - Asset service condi-

tion assessment methodology: koordinator är The Netherlands organisation for applied scienti-fic research (TNO)

• Miravec - Modelling infrastruc-ture influence on road vehicle energy consumption: AIT, Aus-trian institute of technology, koordinerar projektet.

öVRIGA EU-SAMARBETSPROJEKT

• CMA+ Life+– PM10 reduction by the application of liquid calcium-magnesium acetate, CMA, in the Austrian and Italian cities Kla-genfurt, Bruneck and Lienz

• Qside Life+ – the positive effects of quiet facades and quiet urban areas on traffic noise annoyance and sleep disturbance

• Sartre 4 – Social attitudes to road traffic risk in Europe

• Consol – Road safety in the ageing societies.

Övrigt internationellt engagemang

GRSP, Global road safety partnershipVTI har under året fortsatt sitt enga-gemang inom trafiksäkerhetsområdet internationellt genom bland annat medverkan och arbete i Global Road Safety Partnership (GRSP). VTI har i detta sammanhang medverkat i framtagandet av förslag till viktiga trafiksäkerhetsprojekt inom GRSP:s ram och med EU:s finansiering. På uppdrag av GRSP har VTI tillsam-mans med några östeuropeiska trafiksäkerhetsinstitut utarbetat ett projektförslag med målsättning att samordna ett pilotprojekt i Ungern, Polen, och Rumänien med syfte att minska oskyddade trafikanters skada och dödsfall i trafiken.

EtSC, European transport safety council VTI medverkar i den så kallade PIN-panelen inom ramen för ETSC. Panelen består av forskare och tra-fiksäkerhetsexperter från 28

europeiska länder med uppgift att följa upp trafiksäkerhetsutveck-lingen i Europa gentemot uppsatta EU-mål.

VTI är Sveriges nationella repre-sentant i panelen och ingår i PIN:s styrgrupp. Som medlem i panelen bidrar VTI bland annat med svenska trafiksäkerhetsdata, till exempel antalet dödade och skadade, bältes-användning, alkoholpåverkade förare med mera. Under 2011 har VTI medverkat med underlag till benchmarkingstudier och analyser av utveckling inom trafiksäker-hetsområdet i Europa, bland annat i rapporterna Unprotected road users left behind in efforts to reduce road deaths och young men four times more likely to die on EU roads than young women. Dessutom publicerade PIN-panelen sin femte samman-fattande rapport om trafiksäkerhets-läget i Europa – 2010 road safety target outcome: 100,000 fewer deaths since 2001.

Foto: Hejdlösa bilder Foto: Katja Kircher


JtRC, oECD:s Joint transport research committeeVTI medverkar som nationell repre-sentant i styrgruppen för JTRC, en forskningskommitté gemensam för OECD och International transport forum.

VTI har liksom tidigare år medverkat i de permanenta kommittéerna för databassamverkan IRTAD, Inter-national road traffic and accident database, samt ITRD, International transport research database, där i det senare fallet VTI:s bibliotek och informationscenter är svensk natio-nell representant.

PIARC, World road association VTI medverkar i vissa av PIARC:s tekniska kommittéer och är ordfö-rande för TC B5 Winter Service.Kommittéerna har flera arbetsgrup-per som sammanställer, analyserar och föreslår åtgärder och föränd-ringar inom aktuella områden och för PIARC som helhet. Rapporternaredovisas på World road congress som äger rum vart fjärde år. Syftet med kongressen är att över nations-gränserna dela praktiska lösningar och erfarenheter kring väginfra-struktur och vägtransport. År 2011 hölls kongressen, den 24:e i ordningen, i Mexiko där VTI var med och presenterade resultat från Winter service-arbete. Sverige deltog också i den nordiska montern till-sammans med Trafikverket, Sensys traffic och myndigheter och företag från Norden i utställningen. Vinter-kommittén är som enda kommitté vetenskapligt ansvarig för den andra typen av kongresser, International winter road congress, som också äger rum vart fjärde år. Den senaste genomfördes i februari 2010.

Europeiskt institutssamarbete Under 2011 har VTI fortsatt med-verkat i de tre formella samarbets-nätverk eller paraplyorganisationer för forskningsinstitut inom trans-

portområdet – ECTRI, European conference of transport research institutes), FEHRL, Forum of Euro-pean highway research laboratories, samt FERSI, Forum of European road safety institutes. Samarbetet ger möjligheter att påverka inriktningen av EU:s forskningsprogram och underlättar konsortiebildning och projektansökningar. VTI har deltagit i nya EU-ansök-ningar initierade via FEHRL-sam-arbetet samt deltagit i tematiska ar-betsgrupper inom ramen för ECTRI.

Internationella studiebesök Under våren har också ett flertal studiebesök och seminarier genom-förts med internationellt deltagande. Bland annat har VTI besökts av polska generaldirektoratet för nationella vägar och motorvägar, rektorn för tyska polishögskolan, en polisdele-gation från Singapore, en delegation från IATSS (International associa-tion of traffic and safety sciences) i Japan och personer från Australien, Grekland, Mexiko, Kazakstan, Kirgi-zistan, Ryssland och Abu Dhabi.

Dessutom har ett flertal studiebesök genomförts i samband med möten i VTI:s pågående och planerade EU-projekt.

VtI i andra internationella engagemang

Samarbetsavtal mellan Kina och Sverige Ett samarbetsavtal (Memorandum of understanding, MoU) mellan Sverige och Kina har i februari 2011 ingåtts mellan Näringsdepartementet och det kinesiska transportministeriet. I avtalet ingår ökat samarbete och kunskapsutbyte inom det transport-politiska området och en viktig del inom ramen för avtalet är trafiksä-kerhet och den svenska Nollvisionen. VTI deltar aktivt i samarbetet genom

att tillsammans med kinesiska myn-digheter och organisationer anordna en internationell konferens för att utbyta erfarenheter inom arbetet med trafiksäkerhet. Konferensen Road safety on four continents, som organiseras av VTI, kommer att arrangeras i Peking år 2013. Pla-neringen av konferensen, som blir den 16:e i ordningen, har under året startat genom kontakter med kine-siska samarbetspartners.

Ett annat område där VTI kom-mer att samverka med kinesiska parter är forskning, utveckling och användning av storskaliga körsimu-latorer. Från kinesiskt håll är man intresserad av samverkan kring de avancerade körsimulatorer som VTI utvecklat och förfogar över i Linkö-ping och numera också i Göteborg. Samverkan planeras ske genom forskarutbyte och seminarier.

EPAM-konferens i Malmö 2012 Den 5–7 september 2012 står VTI som värd och arrangör för den fjärde omgången av EPAM, European pavement and asset management conference, i Malmö. Konferensen handlar om hur Europa genom ef-fektivare väghållning ska möta de krav som ökad trafik, klimatför-ändringar och en hög trafiksäkerhet ställer på våra vägar. EPAM kommer att omfatta vägens infrastruktur och även innefatta delområden som vägkonstruktioner, konstbyggnader som broar och tunnlar samt övrig vägutrustning. Konferensen inne-håller, förutom tekniska sessioner, utställning, teknisk tur och socialt program. Intresset för konferensen är stort och programmet beräknas omfatta omkring ett hundratal före-läsningar inom ämnesområdet. VTI har under året planerat program och arrangemang med hjälp av bland annat en internationell vetenskaplig kommitté.


Användning av VtI:s anslag

m

tABEll 7. Verksam-hetens totala kostnader fördelade på anslag och avgiftsfi nansierad verksamhet.

tABEll 5. Anslagets användning.

Förutom instruktionsenliga uppgifter används anslaget till kostnader för utredningsverk-samhet, kompetensutveckling, lokaler, särskild utrustning, administration och det nationella transportforskningsbiblioteket BIC. Anslaget får också användas till forskning och medfi nansiering av VtI:s deltagande i EU-projekt.

edel från anslaget till kompetensutveckling har i huvudsak använts till

forskarutbildning och övrigt sam-arbete med universitet och högskolor. Medlen till forskarutbildningen avser stöd till kursinläsning samt deltagande i externa och interna kortare fortbildningskurser.

VTI:s program för forskarutbildning har genomförts under fl era år som doktorandutbildning i samarbete med olika universitet och högskolor. Programmet syftar till att tillföra svensk transportforskning nya kompetenta forskare.

total fi nansiering

tABEll 6. Anslagets användning för kompetensutvecklande aktiviteter

2009–2011 (belopp i Mkr).

tABEll 5. Anslagets användning.

2009 2010 2011 2009 2010 2011Adm

BIC 10,8 10,9 12,1 4 225 4 399 4 725

EU 15,9 14,6 14,4 6 216 5 906 5 630

FoU 50,0 58,4 52,4 19 561 23 595 20 447

Komp. utv. 20,2 14,3 18,5 7 912 5 788 7 233

Övrigt 3,0 1,7 2,5 1 186 699 978

SUMMA 100 100 100 39 100 40 387 39 013

tABEll 6. Anslagets användning för

Belopp i Mkr 2009 2010 2011

Forskarutbildning 3,8 4,2 5,6

Samarbete universitet och högskolor 1,9 0,7 0,7

Internationell medverkan 2,0 0,8 0,7

Publicering/seminarier/konferenser 0,2 0,1 0,2

Summa 7,9 5,8 7,2

Utfall i % Utfall i tkr

Belopp i tkrIntäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader

Anslaget 39 100 39 100 40 387 40 387 39 013 39 013

Avgifter och bidrag 128 202 128 129 144 144 143 316 148 991 148 099

Finansiella intäkter/kostnader 355 171 320 161 1 096 379

Summa exkl anslag 128 557 128 300 144 464 143 477 150 086 148 478

totAlt 167 657 167 400 184 851 183 864 189 099 187 491

2009 2010 2011


Foto

: Kat

ja K

irch

er


Kompetensförsörjning

KompetensförsörjningSTRATEGISK KOMPETENSFöRSöRJNINGVTI har en långsiktig strategi för kompetensförsörjning och arbetar ständigt med att identifi era, kart-lägga och synliggöra verksamhetens kompetensbehov för de närmaste åren bland annat genom bemannings-planer och planer för pensions-avgångar. Rätt kompetens är viktigt för att kunna verka i nationella och internationella forskningsmiljöer. För att möta detta liksom framtida behov har centrala utbildningssats-ningar genomförts.

Under året har VTI genomfört rekry-teringar av forskare bland annat inom områdena logistik, statistisk analys, kontraktsteori, socialpsyko-logi, kollektivtrafi k och transporter samt samhällsekonomi. Totalt är 23 personer rekryterade under året. Den fjärde professorstjänsten är utlyst och arbetet med tillsättning av den femte professorstjänsten har inletts.

Medeltalet anställda har under året uppgått till 199 (195). Medelåldern på VTI är 45 (46) år.

Den personalrörlighet som avgångar och behov av rekrytering genom planerade nya ämnesinriktningar skapar, ger förutsättningar för att styra in personalstrukturen och verksamheten i önskvärd inriktning. Personalomsättningen för år 2011 är 3,5 (3,6 år 2010 och 4,8 år 2009) procent. Arbetet med kompetens och generationsväxling fortsätter enligt framtagen struktur.

FORSKARUTByTE, DOKTORAND-PROGRAM OCH ExAMINAVTI har till uppgift att bedriva forsk-ningsbaserad kunskapsbildning för

transportsektorns utveckling. VTI:s doktorandprogram är viktigt för den långsiktiga kompetensförsörjningen till transportsektorn. Forskarutbyteoch doktorandprogram tillför kunskap till VTI:s verksamhet och är också en möjlighet till samarbete med universitet och högskolor.

Under året har VTI tagit emot en gästforskare, en gästdoktorand och sju examensarbetare. Dessutom har 9 (8) medarbetare uppdrag som docent och/eller professor vid uni-versitet/högskola. VTI har under året haft 19 (18) medarbetare som följt ett doktorandprogram. Två medar-betare har disputerat och två har tagit ut docentkompetens under året. Antal medarbetare med licentiat och doktorsexamen är 74 (70) personer. Doktorandprogrammet har under året fullföljts enligt plan.

KOMPETENSUTVECKLINGVTI tar årligen fram en kom-petensutvecklingsplan för hela myndigheten som sammanställs efter enheternas rapportering av kompetensutvecklingsbehov. Kompetensutvecklingen sker inom de forskningsprojekt som bedrivs men också genom projektledarskap, handledning av doktorander och examensarbetare, forskarutbyte och konferenser. Respektive forsknings-avdelning har seminarieserier som är institutsövergripande. Utöver detta har individuella kompetens-höjande utbildningsinsatser genom-förts under året för medarbetare inom områden som är viktiga för verksamheten. Ett speciellt kompe-tensutvecklingsprogram har tagits fram som inletts under 2011.

KUSK, särskild satsning på kompetens-utveckling, genomfördes för VTI:s

2009 2010 2011Nyanställda (antal) 19 19 23

Pension (antal) 5 4 6

Avslutade anställningar (antal) 9 8 7

Personalomsättning (%) 4,8 3,6 3,5

tABEll 8. Personalrörlighet.

2009 2010 2011

Uppdrag (docentur, professor) 10 8 10

Doktorander 15 18 19

Gästforskare 2 3 1

Gästdoktorand/student 0 1 1

Examensarbetare 8 20 7

Examina – licentiat och doktor 66 70 74

tABEll 9. Samverkan universitet och högskola, examina och uppdrag.

VtI är en kunskapsorganisation där medarbetarna är den största tillgången. Genom strategisk kom-petensförsörjning och kompetensutveckling samt med ett systematiskt arbete för lika villkor och god arbetsmiljö ska VtI säkerställa en attraktiv arbetsplats.


medarbetare under 2011, framför allt inom området miljö- och klimatrela-terad transportforskning. Under året har ett internat för medarbetarna inom en nybildad avdelning inom de samhällsvetenskapliga områdena genomförts. Enhetsövergripande och tvärdisciplinära diskussioner höjer kompetensen och leder på sikt till nya externa forskningsansökningar. En scanning tour till USA och Hol-land med syfte att dokumentera kunskapsläget internationellt och fördjupa egen kompetens är genom-förd för fem medarbetare. VTI har också gjort en särskild utlysning av forskningsmedel där fi nansiering har gått till Trafi kens påverkan på luftmiljön i framtida klimat, Hållbara transporter i ett åldrande samhälle och Tekniker och metoder för en mer energieffektiv vinterväghållning.

Att utveckla ledarskapet inom VTI är avgörande för att vidareutveckla såväl verksamhet som medarbetare.VTI arbetar kontinuerligt med ut-veckling för cheferna i ledarskapsre-laterade frågor både för chefsgruppensom helhet men också utifrån indi-viduella behov. Speciellt för i år kan nämnas seminarier inriktade på arbetsmiljö.

Med de aktiviteter inom området kompetensförsörjning som gjorts under året är bedömningen att det sammantaget i hög grad bidragit till målsättningen enligt verksamhets-planen.

Arbetsmiljö

SySTEMATISKT ARBETSMILJöARBETEVTI arbetar systematiskt och strate-giskt med utveckling och förbättring av arbetsvillkor och arbetsmiljö. Fokus för arbetet är att bevara och utveckla de faktorer som bidrar till arbetsglädje, god hälsa och väl-befi nnande på arbetsplatsen.

LIKA VILLKOR – MEDEL FöR VERKSAMHETSUTVECKLINGMålsättningen med arbetet med Lika villkor är att det ska bidra till att uppnå VTI:s verksamhetsmål ”En attraktiv arbetsplats”. VTI be-driver ett löpande, strategiskt arbete med Lika villkor och strävar efter mångfald inom olika områden såsom kompetens, bakgrund, etnicitet, kön och ålder. Detta skapas genom ett inkluderande synsätt och en god, kreativ arbetsmiljö. En blandning av bakgrund och kompetenser har betydelse för arbete, kvalitet och kundorientering och är medel för bättre verksamhet.

Andelen kvinnor på VTI och bland cheferna har ökat jämfört med år 2010. Inom kategorin forskare och doktorander är andelen kvinnor något lägre.

Medelåldern på VTI har sjunkit. Dessa resultat, tillsammans med de aktiviteter som genomförts, medför

att VTI nått mål för Lika villkor för 2011. Det bidrar också till en fram-tida god kompetensförsörjning och generationsväxling.

MEDARBETARUNDERSöKNINGMedarbetarundersökningen som genomfördes i november 2010 har under 2011 resulterat i olika hand-lingsplaner och åtgärder.

SJUKFRåNVAROVTI har arbetat aktivt för att minska sjuktalen och med att öka fokus på förebyggande och hälsofrämjande faktorer. VTI:s sjukfrånvaro är 2,8 procent.

Måluppfyllelse för arbetsmiljö VTI:s sjukfrånvaro 2011 ligger på en lägre nivå än tidigare år. Det är den lägsta nivån sedan sjukfrånvaron började redovisas enligt gällande riktlinjer. År 2009 och 2010 låg sjukfrånvaron på 3,1 procent.

Enligt redovisningen av sjukfrån-varon blir ett av nyckeltalen som indikation på verksamhetsmålet VTI är en attraktiv arbetsplats – frisktal 97,2 procent för år 2011, vilket gör att VTI uppnår det satta nyckeltalet på över 96 procent närvaro.

Utifrån de aktiviteter som genom-förts under året samt de siffror upp-följningen visar gör VTI bedömningen att det sammantaget bidrar till att utveckla och förbättra arbetsmiljön på VTI.

Sjukfrånvaro (%) 2009 2010 2011totalt 3,1 3,1 2,8

Efter kön Kvinnor Män

4,8 1,9

3,13,1

2,23,1

Efter ålder Anställda -29 år Anställda 30-49 år Anställda 50- år

7,61,05,0

1,21,9 5,2

1,02,33,7

Andel långtidssjuka* * 60 dagar eller mer

62,6 57,8 47,5

tABEll 11. Sjukfrånvaro.tABEll 10. Personalkategorier.tABEll 10. Personalkategorier.

Personalkategorier (%) 2009 2010 2011

Forskning 58 58 60

Forskningsstöd 26 28 25

Administrativt stöd 16 14 15

Andelen kvinnor totalt I kategorin forskning Av doktorandstuderande Av VtI:s chefer I VtI:s ledningsgrupp

4137405043

42 37 4444 43

4433424743


Foto

: Kat

ja K

irch

er


Verksamhetsuppföljning

tABEll 12. Verksamhetsuppföljning 2011.

nstitutet har enligt regleringsbrevet enbart en verksamhetsgren Uppdragsverksamhet. Med upp-dragsverksamhet avsees både avgifter och bidrag.

Uppdragsverksamheten har under år 2011 gett ett överskott. Såväl intäktsutfallet som kostnadsutfallet ligger över vad som budgeterats.

I



VERKSAMHET DÄR AVGIFTSINTÄKTERNA DISPONERAS (TKR) 2011




Över-/Under-

skottt.o.m. 2009

Över-/under-

skott 2010

Intäkter 2011 Kostnader 2011 Över-/under-skott 2011

Ackumulerat över-/

underskott utgående

2011Uppdragsverksamhet Utfall

18 777Utfall 986

Budget 125 000

Utfall 150 086

Budget 125 000

Utfall 148 478

Budget0

Utfall1 609 21 372

Summa 18 777 986 125 000 150 086 125 000 148 478 0 1 609

Varav tjänsteexport 3 601 3 999 0 -398


Över-/under-

skott t.o.m. 2007

Över-/under-

skott 2008


Ackumulerat över-/



19 135Utfall

-615Budget 125 000

Utfall 128 557

Budget125 000

Utfall 128 300

Budget0

Utfall257 18 777

SUMMA 19 135 -615 125 000 128 557 125 000 128 300 0 257

Varav tjänsteexport 3 464 3 401 0 63


Över-/Under-

skottt.o.m. 2008

Över-/under-

skott 2009


Ackumulerat över-/



18 520Utfall

257Budget 125 000

Utfall 144 464

Budget 125 000

Utfall 143 477

Budget0

Utfall986 19 763

Summa 18 520 257 125 000 144 464 125 000 143 477 0 986

Varav tjänsteexport 7 146 6 189 0 957


tjänsteexport

Konkurrensutsatt verksamhet

om tabell 15 visar varierar exporten av FoU-tjänsteröver åren. Detta har till stor del att göra med när fl eråriga uppdrag inleds eller avslutas.

mål: För uppdrag där VTI konkurrerar med aktörer på den privata marknaden skall målet vara minst full kostnadstäckning.

Institutet har defi nierat konkurrensutsatt verksamhet på följande sätt: Med konkurrensutsatt verksamhet avses projekt som inte fi nansieras med statliga medel eller bidrag. Undantag: om statlig myndighet upphandlat projekt i konkurrens räknas dessa till konkurrensutsatt verksamhet.

I tabell 16 redovisas totala intäkter och kostnader för projekten samt årets resultat. I kolumnen Anslagssub-

tABEll 15. tjänsteexport 2009–2011.

S

ventionering är syftet att redovisa de konkurrensutsatta projektens del av den anslagsanvändning som berör all uppdragsverksamhet. Slutligen redovisas resultatet med hänsyn tagen till alla intäkter och kostnader. Kursverk-samheten är redovisad som konkurrensutsatt trots att syftet med kurserna är att marknadsföra institutet och att sprida det resultat som kommit fram i verksamheten. Det ekonomiska utfallet för kursverksamheten är negativt.

Under år 2011 har anslaget inte använts till projekt som innebär subventioner av konkurrensutsatt verksamhet.

tABEll 16. Resultat för konkurrensutsatt verksamhet.

KONKURRENSUTSATT VERKSAMHET

TJÄNSTEExPORT

tABEll 15. tjänsteexport 2009–2011.

Intäkter Kostnader Resultat

2011 3 601 3 999 -398

2010 7 146 6 189 957

2009 3 464 3 401 63

Budgetår Intäkterexternt

Kostnader Anslags-subventionering

Resultat

2011 19 775 18 458 0 1 317

2010 24 494 23 227 0 1 267

2009 22 224 18 740 0 3 484


Resultaträkning

BELOPP I TKR

2011 2010

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 39 013 40 387

Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 1) 105 188 100 854

Intäkter av bidrag 43 802 43 290

Finansiella intäkter (not 2) 1 096 320

Summa 189 099 184 851

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal (not 3) 114 525 111 647

Kostnader för lokaler 17 905 17 045

Övriga driftkostnader 46 421 47 655

Finansiella kostnader (not 4) 379 161

Avskrivningar och nedskrivningar 8 260 7 357

Summa 187 490 183 865

Verksamhetsutfall 1 609 986

ÅReTS KAPITALFÖRäNdRING (not 5) 1 609 986


Balansräkning – tillgångar

BELOPP I TKR

2011-12-31 2010-12-31

TILLGåNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

(not 6) 1 862 950

Summa immateriella anläggningstillgångar 1 862 950

materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet (not 7) 3 012 3 010

Maskiner, inventarier, installationer med mera (not 8) 32 505 16 797

Pågående nyanläggningar (not 9) 1 226 14 999

Summa materiella anläggningstillgångar 36 743 34 806

Varulager med mera

Pågående arbeten 10 601 12 963

Summa varulager med mera 10 601 12 963

Fordringar

Kundfordringar 10 100 11 522

Fordringar hos andra myndigheter 30 115 43 521

Övriga fordringar 4 12

Summa fordringar 40 219 55 055

Periodavgränsningsposter (not 10)

Förutbetalda kostnader 4 426 4 548

Upplupna bidragsintäkter 5 513 6 591

Övriga upplupna intäkter 0 450

Summa periodavgränsningsposter 9 939 11 589

Avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket (not 11) -1 495 0

Summa avräkning med statsverket -1 495 0

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 70 649 51 399

Kassa och bank 26 703 4 271

Summa kassa och bank 97 352 55 669

SUmmA TILLGÅNGAR 195 221 171 032


Balansräkning – kapital och skulder

2011-12-31 2010-12-31

KAPITAL OCH SKULDER

myndighetskapital

Balanserad kapitalförändring (not 12) 19 018 18 031

Kapitalförändring enligt resultaträkningen (not 5) 1 609 986

Summa myndighetskapital 20 627 19 017

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 13) 4 055 3 010

Summa avsättningar 4 055 3 010

Skulder med mera

Lån i Riksgäldskontoret (not 14) 30 864 20 797

Skulder till andra myndigheter 7 236 6 780

Leverantörsskulder 6 053 8 151

Övriga skulder 28 510 6 037

Summa skulder med mera 72 664 41 764

Periodavgränsningsposter (not 15)

Upplupna kostnader 9 666 11 809

Oförbrukade bidrag 46 824 47 310

Övriga förutbetalda intäkter 41 386 48 122

Summa periodavgränsningsposter 97 876 107 240

SUmmA KAPITAL oCh SKULdeR 195 221 171 032

BELOPP I TKR


Anslagsredovisning 2011

BELOPP I TKR

Not 11, 16

ANSLAG ”Ingående överförings-belopp (IR)”

”Årets till- delning enligt regleringsbrev

2011”

Totalt disponibelt

belopp

Utgifter ”Utgående överförings-

belopp”

22 KOMMUNIKATIONER

Transportpolitik“1:9 kap.1 Till regeringens disposition – utgiftsbegränsning, Ramanslag”

0 40 509 39 013 -39 013 1 496


Redovisningsprinciper och upplysningar till resultat-, balans- och anslagsredovisningarna

tilläggsupplysningar

ALLMÄNTÅrsredovisningen är upprättad i enlighet med förord-ningen om myndigheters årsredovisning, förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt EVS:s föreskrifter och råd till dessa och budgetunderlag (2000:605).

ANLÄGGNINGSTILLGåNGARImmateriella anläggningstillgångarDe immateriella anläggningstillgångarna som avser licen- ser med mera är värderade enligt anskaffningsvärdet.

Materiella anläggningstillgångarDe materiella anläggningstillgångarna som avser maskiner, inventarier med mera är värderade enligt anskaffningsvärdet. Med anläggningstillgång avses investeringar > 30 procent av prisbasbeloppet och med en ekonomisk varaktighet på minst tre år.

Avskrivning sker linjärt med avskrivningstider enligt följande:

• Förbättringsutgifter på annans fastighet | 10 år• Inredning | 10 år• Kontorsmaskiner, AV och foto, laboratorieutrust-

ning, transportmedel | 5 år• Datorer | 3 år• Verkstadsutrustning, anläggningsmaskiner, till-

verkningsutrustning | 10 år• Immateriella anläggningstillgångar | 3 år

OMSÄTTNINGSTILLGåNGARPågående arbetenPågående arbeten avser de projekt som vid bokslutstill-fället har upparbetade, men ej fakturerade kostnader. Bedömningen görs per projekt.

Kortfristiga fordringarKortfristiga fordringar tas upp till anskaffningsvärdet. I bokslutet har de fordringar som bedöms som osäkra belastat resultatet. Pågående arbeten avser de projekt som vid bokslutstillfället omfattade upparbetade, men ej fakturerade kostnader. Bedömningen görs per projekt.

Upplupna uppdragsintäkterUpplupna bidragsintäkter avser de bidragsmedel som upparbetats men ej inbetalats.

KORTFRISTIGA SKULDERleverantörsskulderUtländska leverantörsskulder är värderade enligt bok-slutsdagens säljkurs.

Förutbetalda intäkterFörskott från uppdragsgivare och kunder avser inbeta-lade uppdragsprojektmedel som ej upparbetats. Föränd-ringen mellan åren redovisas mot intäkter i resultaträk-ningen. Bedömningen görs per projekt.

oförbrukade bidragOförbrukade bidrag avser inbetalade bidragsmedel som ej upparbetats.

PERIODISERINGSPRINCIPERKostnader och intäkter hänförs till det redovisningsår där prestationerna hör hemma.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar samt intäkter av bidragIntäktsavräkning sker med belopp som motsvarar upp-arbetade uppdragsutgifter som sannolikt kommer att ersättas av beställaren. Om den totala kostnaden befaras överstiga den totala intäkten beaktas förlusten pro-portionellt till upparbetade kostnader. Eventuell vinst beaktas först när projektet har avslutats.

Avvikelser från generella ekonomiadminis-trativa regler vilka beslutats av regeringen eller föreskrivande myndighet

Institutet får med undantag från §23 i kapitalförsörj-ningsförordningen balansera ett överskott på högst 15 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsätt-ning under räkenskapsåret i ny räkning utan att förslag behöver lämnas till regeringen om hur hela överskottet skall disponeras.


Ersättning med mera till styrelseledamöter och ledande befattningshavare

Uppdrag som styrelseledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag:

2011 2010

Styrelse- och sammanträdesarvoden, VTIs styrelse: tkr tkr

Bertilsson Britt Marie 18 18

Grönlund Krantz Anna 35 35

Korsfeldt Thomas 18 18

Sundell Björn 18 18

Wäreborn Schultz Charlotte 18 18

Ølnes Sønneve 18 18

Ersättningar till generaldirektör

Jonas Bjelfvenstam – lön 1 080 1 072

Grönlund Krantz Anna Botniabanan AB

Korsfeldt Thomas Skogsstyrelsen Ocean harvesting technology

Sundell Björn Länsförsäkringar Uppsala Agria Djurförsäkringar AB Agria InternationalBiotain AB

Wäreborn Schultz Charlotte Transam AB Södersjukhuset AB Resekortet i Sverige AB X2 Kollektivtrafik AB

Bertilsson Britt Marie Stiftelsen IVL (Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning)


SJUKFRåNVARO (I PROCENT) 2011 2010

Totalt 2,8 3,1

Andel långtidssjuka* av totalt*60 dagar eller mer

47,5 57,8

efter kön

Kvinnor 2,2 3,1

Män 3,1 3,1

efter ålder

Anställda – 29 år 1,0 1,2

Anställda 30–49 år 2,3 1,9

Anställda 50 år – 3,7 5,2


NoterBELOPP I TKR 2011 2010

NOT 1 INTÄKTER AV AVGIFTER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR

Intäkter av avgifter och andra ersättningar -105 188 -100 854

Därav intäkter vid försäljning av egendom 0 0

NOT 2 FINANSIELLA INTÄKTER

Ränta på räntekonto hos riksgäldskontoret -1 087 -308

Övriga ränteintäkter -8 -12

-1 096 -320

NOT 3 KOSTNADER FöR PERSONAL

Kostnader för personal 114 525 111 647

Därav lönekostnader exklusive avgifter 76 626 73 587

• I lönekostnader ingår förändring av semesterlöneskuld

-49 250

• I lönekostnader ingår förändring av uppbokning av löner för uppsagd personal

0 0

• I lönekostnader ingår uppbokning av retroaktiva löner 510 721

• I lönekostnader ingår förändring av övriga lönekostnader -132 100

Personalkostnaderna har under 2011 minskats med 1,1 miljoner kronor på grund av aktivering av eget arbete på simulatorn i Göteborg som redovisas som materiella anläggningstillgångar. Personalkostnaderna har även minskat med 1,4 miljoner kronor på grund av återföring av upplupna kostnader tillhörande tidigare år.

NOT 4 FINANSIELLA KOSTNADER

Ränta på lån hos riksgäldskontoret 362 106

Övriga räntekostnader 17 56

379 161

NOT 5 åRETS KAPITALFöRÄNDRING

Överskott/underskott i avgiftsfinansierad verksamhet -116 3 069

Överskott/underskott i bidragsfinansierad verksamhet 1 725 -2 083

Summa 1 609 986

NOT 6 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGåNGAR

4 834 4 384

Årets anskaffningar 1 684 450

Utgående balans anskaffningsvärde 6 519 4 834


2011 2010

Ingående balans ack avskrivningar enl. plan 3 884 3 298

Årets avskrivningar 773 586

Utgående balans ack avskrivningar enl. plan 4 657 3 884

Planenligt restvärde 1 862 950

NOT 7 FöRBÄTTRINGSUTGIFTER På ANNANS FASTIGHET

Ingående balans anskaffningsvärde 7 813 6 023

Årets anskaffningar 685 1 790



Årets avskrivningar 683 567


Planenligt restvärde 3 012 3 010

NOT 8 MASKINER, INVENTARIER, INSTALLATIONER MED MERA


Årets anskaffningar 4 339 2 832

Pågående nyanläggninar som färdigställts under året 18 173 0



Årets avskrivningar 6 804 6 204

Ack avskrivningar på försålda/utrang investeringar 0 0


Planenligt restvärde 32 505 16 797

NOT 9 PåGåENDE NyANLÄGGNINGAR


Årets anskaffningar 4 401 10 574

Färdigställda anläggningar -18 173 0


NOT 10 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER

Förutbetalda hyror utomstatliga 3 733 3 299


2011 2010

Förutbetalda hyror inomstatliga 102 0

Förutbetalda leverantörsfakturor utomstatliga 485 925

Förutbetalda leverantörsfakturor inomstatliga 107 325

Summa förutbetalda kostnader 4 427 4 549

Upplupna bidragsintäkter inomstatliga 3 225 2 531

Upplupna bidragsintäkter utomstatliga 2 288 4 510

Summa upplupna bidragsintäkter 5 513 7 041

Totalt 9 940 11 589

NOT 11 AVRÄKNING MED STATSVERKET

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans 0 -16

Redovisat mot anslag 39 013 40 387

Anslagsmedel som tillförts räntekonto -40 509 -40 371

Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande flöde 0 0

Summa avräkning med Statsverket -1 496 0

NOT 12 BALANSERAD KAPITALFöRÄNDRING

Avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet 19 018 18 031

Periodiseringsdifferens anslaget 0 0

Totalt 19 018 18 031

NOT 13 AVSÄTTNINGAR

Ingående pensionsavsättning 891 677

+ Årets pensionskostnad 1 043 569

- Årets pensionsutbetalningar -180 -355

= Utgående pensionsavsättning 1 755 891

Ingående avsättning Trygghetsstiftelsen 2 119 1 901

Årets avsättning Trygghetsstiftelsen 181 231

Årets nyttjande Trygghetsstiftelsen -50 0

Utgående avsättning Trygghetsstiftelsen 2 301 2 119

Utgående Avsättningar 4 055 3 010


2011 2010

NOT 14 LåN I RIKSGÄLDSKONTORET

Beviljad låneram 50 000 60 000

Ingående balans 20 797 21 417

Nyupptagna lån 22 025 6 679

Amorteringar -11 958 -7 299

Utgående balans 30 864 20 797

NOT 15 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER

Övriga upplupna kostnader inomstatliga 258 80

Summa upplupna kostnader inomstatliga 258 80

Upplupna löner 866 1 209

Upplupna semesterlöner 4 885 4 933

Övriga upplupna kostnader utomstatliga 916 1 239

Summa upplupna kostnader utomstatliga 6 667 7 382

Upplupna kostnader sociala avgifter 2 741 4 347

Summa upplupna kostnader 9 666 11 809

Oförbrukade bidrag inomstatliga 21 527 22 445

Oförbrukade bidrag utomstatliga 25 298 24 865

Summa oförbrukade bidrag 46 824 47 310

Förutbetalda intäkter – inomstatliga 34 163 41 734

Förutbetalda intäkter – utomstatliga 7 223 6 388

Summa förutbetalda intäkter 41 386 48 122

Totalt 97 876 107 240

NOT 16 ANSLAGSREDOVISNING

Beviljad anslagskredit 1 215 1 211


Sammanställning av väsentliga uppgifterBELOPP I TKR

2007 2008 2009 2010 2011

Låneram i Riksgäldskontoret

Beviljad ram 40 000 40 000 60000 60000 50 000

Utnyttjad ram 28 475 24 006 21417 20 797 30 864

Kontokredit hos Riksgäldskontoret

Beviljad ram 25 000 25 000 25000 25000 25 000

Utnyttjad ram 0 0 0 0 0

Övriga krediter hos Riksgäldskontoret 0 0 0 0 0

Räntekostnader på räntekonto 0 0 0 0 0

Ränteintäkter på räntekonto 1 364 1 834 335 275 1 062

Avgifts- och bidragsintäkter

Budget regleringsbrev 132 000 120 000 120000 135 061 125 000

Utfall (disponeras av myndigheten) 122 360 128 628 128202 144144 148991

Utfall (disponeras ej av myndigheten) 0 0 0 0 0

Anslagskredit

Beviljad 1 192 1 151 1172 1 211 1 215

Utnyttjad 0 0 0 0 0

Anslagssparande 24 36 16 0 1 495

Antal årsarbetskrafter 168 166 166 175 174

medelantalet anställda 187 184 186 197 199

driftkostnad per årsarbetskraft 945 966 965 1 010 1 028

Årets kapitalförändring -3 005 189 257 986 1 609

Balanserad kapitalförändring 20 590 17 585 17774 18 031 19 018

Avgifts- och bidragsintäkt per årsarbetskraft 728 775 772 826 856


Styrelsens beslut om godkännande

tyrelsen har vid sammanträde den 15 februari 2012 beslutat godkänna årsredovisningen för Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) vad avser budgetåret 2011.

Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Stockholm den 15 februari 2012

Anna Grönlund Krantz Jonas Bjelfvenstam

Sønneve Ølnes Charlotte Wäreborn Schultz

Thomas Korsfeldt Björn Sundell

Britt Marie Bertilsson

S

Foto: VtI/Hejdlösa bilder

Från vänster: Britt Marie Bertilsson, Charlotte Wäreborn Schultz, Jonas Bjelfvenstam, Anna

Grönlund Krantz, Sønneve Ølnes, thomas Korsfeldt och Björn Sundell.

HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE

lINKÖPING post/mail SE-581 95 linköpingtel +46 (0)13-20 40 00www.vti.se

BoRlÄNGE post/mail BoX 920SE-781 70 BoRlÄNGEtel +46 (0)243-44 68 60

StoCKHolM post/mail BoX 55685SE-102 15 StoCKHolM tel +46 (0)8-555 770 20

GÖtEBoRGpost/mail BoX 8072SE-402 78 GÖtEBoRGtel +46 (0)31-750 26 00

HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE

lINKÖPING post/mail SE-581 95 linköpingtel +46 (0)13-20 40 00www.vti.se

BoRlÄNGE post/mail BoX 920SE-781 70 BoRlÄNGEtel +46 (0)243-44 68 60

StoCKHolM post/mail BoX 55685SE-102 15 StoCKHolM tel +46 (0)8-555 770 20

GÖtEBoRGpost/mail BoX 8072SE-402 78 GÖtEBoRGtel +46 (0)31-750 26 00

www.vti.se

HUVUDKONTOR

lINKÖPING581 95 linköpingTELEFON 013-20 40 00

StoCKHolM BoX 55685102 15 StoCKHolM TELEFON 08-555 770 20

GÖtEBoRGBoX 8072402 78 GÖtEBoRGTELEFON 031-750 26 00

BoRlÄNGE BoX 920781 29 BoRlÄNGETELEFON 0243-44 68 60

VtI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transport-sektorn. Institutet är en statlig myndighet som lyder under Närings-departementet. VtI:s huvuduppgift är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafi k och transporter. Verksamheten omfattar samt-liga transportslag och områdena väg- och banteknik, drift och underhåll, fordonsteknik, trafi ksäkerhet, trafi kanalys, människan i transportsystemet, miljö, planerings- och beslutsprocesser, trans-portekonomi samt transportsystem. Kunskapen från institutet ger ett ökat beslutsunderlag hos aktörer inom transportsektorn och får i många fall direkta tillämpningar såväl i nationell som i internationell transportpolitik. VtI utför forskning på uppdrag i en tvärvetenskaplig organisation. Institutet arbetar också med utredning och rådgivning och utför olika typer av tjänster inom mätning och provning. På institutet fi nns fl era tekniskt avancerade forskningsutrustningar och körsimulatorer i världsklass. Dessutom fi nns ett laboratorium för vägmaterial och ett krocksäkerhetslaboratorium. Forskare på VtI medverkar kontinuerligt i internationella for-skningsprojekt, företrädesvis inom Europa, och deltar aktivt i internationella nätverk och allianser. Nationellt samverkar VtI med universitet och högskolor som bedriver närliggande forskning och utbildning. VtI har omkring 200 medarbetare. Huvudkontoret fi nns i linköping och lokalkontor i Stockholm, Göteborg och Borlänge.

oM

SlA

G: H

ejdl

ösa

bild

er o

ch K

atja

Kir

cher

.

VTI:s årsredovisning 2011

Documents

Transcript of VTI:s årsredovisning 2011