Årsredovisning CPF 2011

2011

ÅrsredovisningCentrum för Primärvårdsforskning

CPF

AKC Allmänmedicinska Kunskapscen-trum; vårdcentraler med forskningscoach

ALF Avtal om läkarutbildning och forskning

AKO AllmänläkarkonsulterAKR Allmänmedicinskt kvalitetsregisterBHV BarnhälsovårdenCPF Centrum för PrimärvårdsforskningCRC Clinical Research CenterDALICO Dalby Lifestyle Intervention Cohort

StudyFAS Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskapFORMAS Forskningsrådet för miljö, areella

näringar och samhällsbyggandeHEPA Europeiskt nätverk för främjandet

av fysisk aktivitet (Health Enhancing Physical Activity)

IPULS Institutet för professionell utveck-ling av läkare i Sverige

LU Lunds universitetNIH National Institutes of HealthParterna Region Skåne och Lunds universitetRS Region SkåneST-läkare Läkare under specialisttjänstgöringSUS Skånes universitetssjukhus

Förkortningar och definitioner

Primärvårdsforskning i frontlinjen

CPFInnehåll

Vetenskaplig produktion

Årsberättelse

Verksamhetschefen har ordet 4

SidaFörkortningar och definitioner 2

5

11

28

Intervjuer 13

Verksamhetschefen har ordet

Det ni nu håller i handen är en berättelse om ett spännande och produktivt 2011 som är resultatet av ett fantastiskt lagarbete! Att en så pass nystartad enhet redan efter tre års verksamhet slagit sig fram i en topposition med

ungdomars psykiska hälsa som skickades in i början av 2012 men där arbetet genomfördes under slutet av 2011. Denna ansökan var ett klassiskt lagarbete där de olika medarbetarnas kompetenser och idéer togs tillvara tidigt i en ”brainstorm” och arbetsuppgifter fördelades på ett optimalt sätt. Men vi bjöd även tidigt in till samtal för att få feedback från barnpsykiatrin, FoUU Psykiatri , barn- och skolhälsovården och hälsoekonomer.

En annan framgångsfaktor är de nätverk i primärvården som byggts upp sedan CPF etablerades. Dessa nätverk i form av bland annat Allmänmedicin-ska Kunskapscentrum (AKC) har bidragit till att fler kliniskt verksamma i primärvården samt studenter sökt sig till oss med intentionen att genomföra ett mindre eller större forskninsprojekt. På de tio AKC-noderna som täcker hela Region Skåne får vårdpersonal stöd i att förverkliga goda forsk- ningsidéer med hjälp av de lokala AKC koordinatorerna (som samtliga är disputerade).

Självklart finns det mycket mera att berätta om, men detta kan man läsa om på de följande sidorna.

4

135 vetenskapliga artiklar under 2011 i inter-nationella vetenskapliga tidskrifter som Lancet, JAMA, Circulation och American Heart Journal med flera är unikt. Vid mitt besök på Stanford University i februari blev de mäkta imponerade och jag blev inbjuden av en av dekanerna att återkomma och berätta i höst om hur vi gått tillväga för att komma dithän.

En faktor bakom våra framgångar är våra kreativa medarbetare som gemensamt har skapat en bra stämning med högt i tak. Under 2011 har temporära och permanenta arbetsgrupper bildats utifrån faktiska behov. Ett fint exempel är den stora forskningsansökan om barn och

Jan Sundquist Professor och distriktsläkare Verksamhetschef

5


Varför ett centrum för primärvårdsforskning? CPF är ett samarbete mellan Region Skåne och Lunds universitet. Verksam-heten ska vara producentneutral, det vill säga arbeta mot såväl den offentliga som den privata vårdsektorn. Beslutet att inrätta ett forskningscentrum för primärvården i Skåne togs 2007 på rekommendation av en internationell utredning. Det övergripande målet med utredningen var att den skulle:

”tjäna som underlag för parternas framtida strategiska åtaganden och åtgärder för att skapa en konkurrenskraftig forskning avseende primärvården” (ur Parternas samarbetsavtal)

Utredningen föreslog bland annat etablering av ett gemensamt forsknings-institut, uppbyggnad av ett starkt primärvårdsnätverk samt bildande av en grupp med ansvar att styra forskningens inriktning. Utifrån dessa rekom-mendationer beslöt Region Skåne och Lunds universitet att ett Centrum för Primärvårdsforskning skulle etableras i Skåne.

VerksamhetschefVerksamhetschefens uppdrag är att leda CPF mot att driva banbrytande forskning i världsklass utifrån frågeställningar som är relevanta för primärvården och med tonvikt på de vanligaste folksjukdomarna. För att detta ska vara möjligt krävs en klinisk förankring och väl utbyggda nätverk i primärvårdens kliniska mylla. Vidare ska ekonomin vara i balans.

Den 15 oktober 2008 förordnades Jan Sundquist till verksamhetschef för Centrum för Primärvårdsforskning. Jan är professor vid Lunds universitet och arbetar kliniskt en dag i veckan vid Vårdcentralen Sorgenfri i Malmö. Han har ett stort internationellt forskningsnätverk inom områden som allmänmedicin, hjärtkärlsjukdomar, psykiatri, sjukdomsprevention och cancer.

Jan Sundquist har sedan sitt tillträde rekryterat samtliga nuvarande medar-betare vid CPF och med hjälp av dessa medarbetare skapat ett flertal nätverk inom offentlig och privat primärvård, därav nätverket AKC samt ett nätverk vid 16 hälsovalsenheter som i huvudsak består av psykologer och kuratorer.

Styrelsens sammansättning 2011CPF leds av en styrelse bestående av sex ledamöter. Region Skåne och Lunds universitet utser tre ledamöter var och mandatperioden för sty-relseledamöterna är tre år (med möjlighet till omval). En av respektive parts utsedda ledamöter ska ha sin verksamhet utanför Region Skåne och Lunds universitet. Parternas samarbetsavtal fastslår att majoriteten av ledamöterna ska ha vetenskaplig kompetens och vara kliniskt aktiva med verksamhet relevant för primärvården.

6

I CPF:s styrelse har under första mandat perioden 2008–11 följande personer ingått:

• SusanneIwarsson (styrelseordförande 2009 & 2011), professor, prodeka-nus vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

• IngalillRahmHallberg, professor, vicerektor, Lunds universitet.

• JakobKragstrup, professor, Syddansk Universitet. (ej på bild)

• BennyStåhlberg, chef Primärvården Skåne.

• PatrikMidlöv (styrelseordförande 2010), docent, distriktsläkare vid Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv.

Adjungerade

• StefanBremberg, med.dr., medicinskt sakkunnig Capio.

• JanSundquist, professor, verksamhetschef vid CPF, föredragande.


Styrelsen vid CPF har nyligen avslutat sin första mandatperiod och en delvis ny styrelse har tillsatts. Den tidigare styrelsen har på förslag av föredragande beslutat om vilka kortsiktiga och långsiktiga mål som finns för verksam-heten. Styrelsen har bland annat beslutat att forskningen vid CPF ska drivas inom två långsiktiga programområden (hjärt-kärlsjukdomar och psykiatri).

CPF:s styrelse 2008–11. Fr v Benny Ståhlberg, Patrik Midlöv, Jan Sundquist, Susanne Iwarsson, Stefan Bremberg och Ingalill Rahm Hallberg. Foto: Kennet Ruona

Under 2011 har även ST-läkarnas forskning (i form av kurser, forskar-ST och ”prova på forskning”), det allmänmedicinska kvalitetsregistret (AKR) samt det internationella samarbetet beslutats om och/eller diskuterats vid sammanlagt fyra styrelsemöten.

MedarbetareAmbitionen är att CPF ska vara ett gränsöverskridande team sammansatt av medarbetare med många olika kompetenser som kompletterar varandra och att det i mötet mellan dessa skapas en grogrund för banbrytande forskning. Vid CPF arbetar medarbetare från olika yrkesområden som har sin anställ-ning hos någon eller båda av verksamhetens två huvudmän. Forskarna har oftast en klinisk förankring i primärvården. Under 2011 har flera nya medarbetare rekryterats till den infrastruktur som skapats på CPF; exempel-vis inom administration, kommunikation och analys.

Under 2011 startades det första experimentella allmänmedicinska lab-bet i Norden. Hit har nya skickliga forskare och en biomedicinsk analytiker rekryterats från bland annat Aarhus Universitet och Karolinska Institutet. Detta innebär att forskarna vid CPF numera driver translationell forskning där frågeställningarna hämtas ur den kliniska myllan och molekylära meka-nismer studeras i den laborativa miljön. Läs mer om detta på sid 9.

Förutom de medarbetare som har sin anställning på CPF ingår i verk-samheten de 10 AKC koordinatorerna som verkar kliniskt vid en AKC-vårdcentral och samtidigt stödjer och främjar forskning på det lokala planet i primärvården. En AKC-koordinator är en disputerad forskningscoach, med 10–20 procents deltid som betalas av CPF.

Till CPF finns knutet Kunskapscentrum för barnhälsovård (BHV) där barnhälsovårdsöverläkaren Marie Köhler är verksamhetschef. BHV består av tre barnhälsovårdsöverläkare, fyra vårdutvecklare (tre sjuksköterskor och en psykolog) samt en administratör. BHV driver utbildningar om barn- hälsovård, depressionsscreening av nyblivna mödrar på BVC, utformar medicinska riktlinjer och deltar i lokala och nationella samverkansprojekt om socialt hållbar utveckling och jämlik hälsa.

CPF har även sedan år 2010 ansvar för AKO, allmänläkarkonsultorganisa-tionen i Skåne, som är primärvårdens organiserade samverkansform gen-temot sjukhusen och privata specialister. AKO består av fyra distriktsläkare som ansvarar för ett femtiotal allmänläkarkonsulter.

UppdragetCPF bedriver, med primärvården som bas, allmänmedicinsk forskning som ligger i den internationella frontlinjen. Detta sker genom aktivt utbyte av kunskaper mellan grundforskning, epidemiologi och patientnära forskning. Ytterst handlar det om att ge ett vetenskapligt underlag för bättre hälsa och välbefinnande hos primärvårdens patienter.

Forskningen ligger dels i den främsta internationella frontlinjen men om-fattar även viktig interaktion med primärvårdens personal för att ta tillvara deras erfarenheter, idéer och kunskaper.


7

Vår forskning har en stor bredd som speglar allmänmedicinens ansvarsom-råden. Samtidigt lägger vi ett djupare fokus på specifika forskningsområden av särskild betydelse för primärvårdens patienter och verksamhet:

• Hjärtkärlsjukdomar: t.ex. arv, levnadsvanor, migration, och miljö. • Psykisk ohälsa: t.ex. socioekonomi, migration, familjemiljö och

bostadsområde.

Denna strategi ger möjligheter att skapa en bredd i forskningen som främjar utvecklingen av primärvården genom att stimulera primärvårdens personal att genomföra projekt ute i primärvården. Samtidigt genereras ett om-fattande kunnande på djupet i våra större internationella samarbeten med världsledande forskare där ny kunskap kommer infrastrukturen på CPF tillgodo och därmed den lokala forskningsverksamheten i Region Skåne.

Mål för perioden 2010–12 Nedan följer en sammanfattning av de visioner och inriktningsmål som pre-senterades i verksamhetsplanen för 2010–12.

• Etablering av ett nytt allmänmedicinskt kvalitetsregister, AKR, som kom-mer att samla in avidentifierade patientdata från vårdcentraler i Skåne. Arbete pågår.

• Upprättande av en egen hemsida som är länkad från Region Skånes och Lunds universitets hemsidor. Hemsidan ska fungera som en interaktiv mötesplats för forskare, vårdgivare och allmänhet. Delvis genomfört, kvarstår mera arbete med den interaktiva plattformen.

• Rekrytering av ytterligare en professor i allmänmedicin. Genomfört.

• Etablering av ett AKC i nordvästra Skåne. Genomfört.

• I samarbete med AKC-koordinatorer stötta initiering av kliniska studier inom Skånes primärvård. Delvis genomfört, men arbetet fortlöper konti-nuerligt såsom ett ständigt närvarande mål, se nedan.

• Göra CPF känt ute i verksamheten med mål att samtliga vårdcentraler ska känna till vår existens. Arbetet fortlöper kontinuerligt såsom ett ständigt närvarande mål.

• Uppbyggnad av en webbaserad kommunikationsplattform (Learning Lab). Arbete pågår.

• CPF ska ha en fortlöpande seminarieverksamhet inom ämnen som forskning och forskningsmetodik, statistik och vetenskapligt skrivande för samtliga medarbetare. Delvis genomfört, men arbetet fortlöperkontinuerligt.

• Publicera vetenskapliga artiklar inom verksamhetens forskningsom-råden. Arbetet fortlöper kontinuerligt.

8


9

• Söka och erhålla externa forskningsmedel i konkurrens. Delvis genomfört med erhållande av medel men nya ansökningar planeras kontinuerligt.

• Presentera resultat på nationella och internationella konferenser. Pågår fortlöpande.

• CPFs medarbetare ska gemensamt ta fram ett balanserat styrkort. Delvis genomfört men utveckling pågår kontinuerligt.

För en närmare beskrivning av genomförandet av våra mål, v.g. se nedan.För att skapa en plattform för primärvårdsbaserad translationell forskning

har vi dessutom etablerat ett experimentellt labb på Wallenberglaboratoriet, finansierat av Jan Sundquists och Kristina Sundquists forskningsmedel.

Det molekylärmedicinska laboratoriet inom allmänmedicin2011 startade CPF ett experimentellt laboratorium för att studera de mole-kylära och fysiologiska mekanismer som ur ett genetiskt-, epigenetiskt-, och miljöperspektiv påverkar sjukdomar som behandlas inom primärvården.

CPF:s molekylärmedicinska laboratorium. Fr v Ashfaque Memon, Kristina Sundquist, Anna Hedelius, Jan Sundquist och Xiao Wang. Foto: Bertil Kjellberg

Laboratoriet är utrustat med den senaste teknologin, bland annat en Bio-Rad CFX384 real-time PCR-maskin, en Bio-Plex Suspension Array System- apparat samt en epMotion 5070 pipetteringsrobot.

Pipetteringsroboten används i arbetet med stora provserier samt för att öka reproducerbarheten vid de olika analyserna. PCR-teknik, som innebär att utvalda delar av DNA eller RNA kopieras, används för att studera genetiska


10

varianter i ett provmaterial eller för att undersöka vilka faktorer som har modifierande egenskaper på vårt DNA.

Med hjälp av Bio-Plex apparaten kan bland annat olika biomarkörer undersökas, t.ex. inflammationsmarkörer och tillväxtfaktorer i blodserum eller blodplasma. Detta är ämnen som utsöndras från våra celler i kroppen vid inflammation och tillväxt och som kan associeras till typ 2-diabetes, can-cer, fetma, psykiska störningar och hjärt- och kärlsjukdomar.

Genom att sedan koppla dessa molekylära data med demografiska- och medicinska data kan vi få en uppfattning om hur gen- och miljöinteraktioner styr sjukdomsförloppen. Målet med vår forskning är alltså att hitta markörer


CPF:s molekylärmedicinska laboratorium. Fr v Ashfaque Memon, Kristina Sundquist, Jan Sundquist, Xiao Wang och Anna Hedelius. Foto: Bertil Kjellberg

för prediktion, diagnos och prognos av vanliga kroniska sjukdomar.Sedan januari 2012 har Centrum för Primärvårdsforskning en egen biobank-savdelning, BD51. Det är tänkt att biobanksavdelningen ska vara ett naturligt förvaringsställe för de prover som ingår i olika studier med anknytning till CPF.

Prover som samlas in i forskningssyfte ska enligt lag anmälas som provsamling till Regionalt Biobanksregister samt förvaras vid en kvali- tetssäkrad biobanksavdelning. Denna egna biobanksavdelning underlät-tar både för forskarna, som inte själva behöver förvara proverna, och för CPF-laboratoriet, som har proverna nära till hands när de vid tillfälle ska analyseras. Proven förvaras på Wallenberglaboratoriet i frysskåp som håller -80°. Alla prover registreras i avidentifierade filer som endast behöriga har tillgång till.

Balanserad styrningUnder år 2011 har medarbetarna på CPF gemensamt fortsatt arbetet med det balanserade styrkortet med fokus på att definiera fem perspektiv för balanse-rad styrning av verksamheten. Syftet med det balanserade styrkortet är att alla medarbetare arbetar mot en gemensam vision som är baserad på våra strategiska mål som kan nås via definierade framgångsfaktorer. Under 2012 kommer vi att fortsätta arbetet med att definiera framgångsfaktorer och mått inom respektive perspektiv.

• Visionen beskriver vad vi vill uppnå: Driva banbrytande klinisk forskning för en primärvård av högsta kvalitet och därmed en friskare befolkning

• Strategiskamålbeskriver var vi kommer att befinna oss, om vi når visio-nen, inom respektive perspektiv.

• Framgångsfaktorernabeskriver vad som krävs för att nå de strategiska målen och vilka förutsättningar som bör vara uppfyllda för att nå målen.

Defemperspektiven speglar våra olika fokusområden i verksamheten:

• Kundperspektivet

• Förnyelseperspektivet

• Medarbetarperspektivet

• Processperspektivet

• Ekonomiperspektivet

11

Årsberättelse

Kund Process

Ek

onom

i CPF

Medarbetare Förnyelse

Vår vision:

Driva banbrytande klinisk forskning för en primärvård av högsta kvalitet och därmed en

friskare befolkning.

12

I kundperspektivet beskrivs vilka kundvärden som ska tillfredsställas och hur detta ska ske. Det är därför mot kundperspektivet som CPFs interna processer, förnyelse och utvecklingsarbete riktas. Kundperspektivet beskriver i detta dokument CPF i egenskap av forskningscentrum för primärvården utifrån huvudmännen Region Skåne, Lunds Universitet samt de externa forskningsfinansiärerna.

Kundperspektiv: Region SkåneStrategiskt mål: CPF stimulerar den skånska primärvården att genomföra kliniskt relevant primärvårdsforskning.

CPFs verksamhet stödjer såväl privata som offentliga hälsovalsenheter inom primärvården i Region Skåne. CPF bidrar till en ökad vetenskaplig kompe-tens inom primärvården.

För att uppnå målen att fler hälsovalsenheter deltar i forskning är det viktigt att primärvården har kännedom om CPFs verksamhet, vad den har att erbjuda och att primärvårdens personal vet att de kan vända sig direkt till CPF eller till respektive AKC-koordinator i större och mindre forsknings-frågor.

Allmänmedicinska kunskapscentrum – AKCUnder 2011 har 10 AKC runtom i Skåne varit knutna till CPF. Vårt mål att varje hälsovalsenhet i Skåne ska ha ett AKC att vända sig till är idag uppfyllt.

AKC-koordinatorer2011

• Louise Bennet Vårdcentralen Fågelbacken, Malmö

• Stefan Bremberg Capio Citykliniken, Helsingborg

• Annika Brorsson Vårdcentralen Sorgenfri, Malmö

• Susanna Calling Vårdcentralen Bokskogen, Bara

• Rickard Ekesbo Vårdcentralen Dalby, Dalby

• Ann-Christine Hallberg Vårdcentralen Fosietorp, Malmö

• Åsa Lilja Vårdcentralen Centrum, Landskrona

• Staffan Lindeberg Vårdcentralen Sankt Lars, Lund

• Patrik Midlöv Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv

• Ole Torffvit Capio Citykliniken, Kristianstad

• Bengt Zöller Vårdcentralen Ystad, Ystad

• Emelie Stenman CPF, AKC-samordnare

• Matti Leijon CPF, AKC-koordinator levnadsvanor

Årsberättelse

13

som är på plats och koordinerar, så det inte upplevs som allt för främmande, att forskningen sker långt där borta...

Är det en gammal inställning att forskning känns främmande för vård- givarna?

– Jag tror det är så att tre procent av allmänläkarna är disputerade och 30 procent av sjukhusläkarna. Om man är sjukhusläkare, t ex på ett ett univer-sitetssjukhus, då är man omgiven av forskande kollegor. Det är lätt att hoppa på projekt, det vimlar av professorer och docenter runt hörnet. Men är man på en vårdcentral så är det – på de flesta vårdcentraler – ingen som forskar. Tröskeln att sätta igång är mycket högre.

– Jag tycker vi borde ha universitetsprimärvård eftersom en allt större del av undervisningen nu kommer att ske inom primärvården, jämfört med innan då nästan hela läkarutbildningen skedde på sjukhusen. Verkar man i ett om-råde där man bedriver undervisning så är det naturligare att vårdcentralen är en del av universitetet. Då blir det naturligare att forska.

Vad gör du som AKC-koordinator?– Mycket handlar om att försöka hjälpa till med projekt, till viss del utgående från min egen forskning om läkemedelsbehandling hos äldre, men jag har även rätt mycket att göra med ST-läkare och deras projekt samt med distriktsläkarkollegor. Jag har även varit handledare och hjälpt till med pro-jekt i Helsingborg, Landskrona, Lund, Malmö och Svedala.

Hur informerar du primärvården om AKC-konceptet?– Jag försöker berätta om det i olika sammanhang, till exempel på vårdcen-tralen. Bland många finns det en stor nyfikenhet. Många är forskningsin-tresserade, medan andra är mer tveksamma till forskning. Vissa verksam-hetschefer är väldigt positiva och ser det som ett sätt att rekrytera inom alla kategorier. Jag tror det är viktigt att öppna upp för alla.

Intervjuer

Patrik Midlöv, distriktsläkare i Eslöv och en av AKC-koordinatorerna i Skåne

Samtal om AKC

AKC-koordinatornVarför var det viktigt för dig att bli AKC-koordinator?– Att få AKC-koordinatorer till primärvården var ett stort lyft för att få ett erkännande av forskning ute i verksamheten. Det är väldigt positivt att få ut forskning till vårdcentralerna efter-som vi är så utspridda. Och då krävs det att det finns någon

14

– Det ska vara inbjudande och inte utestängande att vara med i AKC. Förut-sättningen är att man jobbar inom primärvården. Gör man bara det och är intresserad av något projekt, på hur hög eller låg nivå det än är, så ska man kunna bolla idéerna med sin AKC-koordinator.

Har du något långsiktigt mål med din egen forskning?– Nej, det är vägen som är det viktiga: att kombinera klinik och forskning på ett sätt så att man tycker det är roligt. Fast ett mål är nog ändå att forskning ska bli mer vanligt inom primärvården. Och så hoppas jag att primärvården som kunskapsorganisation ska få fler inslag av vetenskaplig kompetens. Om lika stor andel allmänläkare som sjukhusläkare kommer att forska i framti-den så har vi riktigt kliniknära forskning. Det skulle kännas bra!

Intervjuer

Ingrid Gustafsson, verksamhetschef, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund

Samtal om AKC

VerksamhetschefenÄr det viktigt med forskning inom primärvården?– Det är naturligtvis jätteviktigt! Det är ju mycket kun-skap som finns i primärvården. Mycket forskning görs ju utifrån sjukhusperspektiv, men det skiljer sig från primärvårdens perspektiv som har en annan bredd. Frågeställningarna är också mer förankrade i vardagen.

Upplever du att det finns en skepsis mot forskning?

– Jag tror inte det finns en skepsis, folk är positiva. Men det är en avvägning hur mycket tid man kan lägga på forskning. Forskning tar tid och var tar man den tiden ifrån? Det är svårt att få den ekvationen att gå ihop.

Vad kan man göra för att fler ska komma igång och forska?

– Man ska öronmärka tid och pengar för forskning. Förutom vår AKC-koor-dinator har vi en forskare inom socialmedicin som forskar på 25 procent. Hon och koordinatorn bidrar till kvaliteten i våra kollegiala diskussioner när det dyker upp någonting nytt, som häromsistens när det handlade om D-vitaminer. Vi har också en sjuksköterska och en arbetsterapeut som håller på med forskningsprojekt. De känner sig stimulerade av att det finns ett engagemang, men när vi måste dra ner på gemensam mötestid, så hinner vi

15

inte prata så mycket som vi vill – vi måste gå ihop ekonomiskt och få in alla patienter vi kan få.

– Förutom att man höjer diskussionsnivån rent allmänt och ökar nyfiken-heten för forskning, så är det många frågor där det behövs en mer vetenskap-lig hållning, t ex angående riktlinjer kring blodtryck och KOL. Vi har sådana inslag på våra verksamhetschefsmöten.

Vilka fördelar finns det med att ha en AKC-koordinator?

– Att det höjer den vetenskapliga nivån på diskussionerna kring allt; livsstil, hälsa, kardiovaskulära sjukdomar… Hur vi ska göra, vad som gäller. Förmå-gan till kritiskt granskande i vardagen. Och att väcka nyfikenhet kring frågeställningar som man kan forska i – det gäller både läkargrupper och övrig personal. Det blir ringar på vattnet…

Några nackdelar?

– Det är alltid bra att ha doktorer på heltid. Deltidsanställningar, t ex på grund av forskning, bedöms som negativt i hälsovalets kvalitetsuppföljning. Vid en sådan uppföljning kan jag tänka mig att kontinuiteten visar sig vara sämre. Så blir det när man inte alltid är på plats. Då får man ha ett system som täcker upp, t ex genom att vi hjälps åt att kolla provsvar.

Vad bör man som verksamhetschef tänka på när en medarbetare blir AKC-koordinator?

– Att det inte är helt enkelt. Även positiva förändringar är förändringar. Det gäller att ha personalen med på banan. Man måste tänka igenom sådant som logistik och patientsäkerhet. Det gäller att väcka gemensam stolthet över att vara AKC!

Intervjuer

16

Årsberättelse

Aktiviteter 2011, Region SkåneAKC-mötenAKC-koordinatorerna, som alla är disputerade, träffas ca en gång per månad på CPF i forskningsseminarium. Där diskuteras bland annat AKC-konceptet och hur AKC på bästa sätt kan stödja den patientnära forskningen. Under 2011 har man haft tio AKC-möten med olika teman. Exempelvis har AKC-koordinatorerna bjudit in gästföreläsare från ClinTrials Skåne AB och Antidiabetic Food Centre samt primärvårdschef Benny Ståhlberg. Under året har en tydligare struktur för det lokala AKC-arbetet samt de centrala CPF seminarierna för AKC-koordinatorerna utkristalliserats. AKC-semi-narierna kommer därför att under 2012 fokusera mer på rena vetenskaps-diskussioner i syfte att utveckla AKC-koordinatorerna till ännu vassare forskare och handledare.

Utåtriktad verksamhetUnder hösten 2011 har AKC-koordinatorerna bjudit in till månatliga semi-narier för ST-läkare, deras handledare och andra personalgrupper från när-liggande vårdcentraler. Vid seminarierna har AKC-koordinatorn möjlighet att handleda flera intresserade samtidigt och seminariedeltagarna kan även fungera som bollplank till varandra och nätverk av forskningsentusiaster byggs upp.

HandledningAKC-koordinatorerna har under 2011 handlett 6 doktorander, 31 ST-läkare och 10 andra vårdgivare/studenter. Antalet ST-läkare inom allmänmedicin är idag ca 175 i regionen. Det finns ett krav från Socialstyrelsen att ST-läkarna ska göra ett vetenskapligt arbete för att få specialistkompetens. CPF kan täcka upp delar av detta behov av handledning genom individuell hand-ledning eller grupphandledning vid så kallade prova-på-forskning-semi-narier vid CPF och/eller AKC.

Egna forskningsprojektUtöver handledning har AKC-koordinatorerna planerat/drivit egna forsk-ningsprojekt 2011 inom olika primärvårdsbaserade områden, t.ex. kardio-vaskulära sjukdomar, magtarmsjukdomar och levnadsvanor. Forskningen vid AKC har resulterat i 25 vetenskapliga artiklar. AKC-koordinatorerna har i stor utsträckning sökt och erhållit externa medel för sina projekt. AKC blir således även en indirekt plattform där redan etablerad vetenska-plig kompetens hos AKC-koordinatorerna kan bevaras och utvecklas inom primärvården.

Ett exempel på detta är den innovativa studien om ”livsstilsdatorer” som i december blev utnämnd till månadens artikel vid Mediciska fakulteten, “Improvement of Physical Activity by a Kiosk-based Electronic Screening and Brief Intervention in Routine Primary Health Care: Patient-Initiated Versus Staff-Referred”. AKC-koordinatorn Matti Leijon och CPF-medar-

17

betaren Daniel Arvidsson är två av författarna till artikeln som handlar om utvecklingen och implementeringen av ”livsstilsdatorer” i primärvården. Tanken med konceptet är att en ”livsstilsdator” ska stå där människor som söker vård befinner sig. Genom att anonymt svara på olika frågor kring kost, motion, alkohol m.m. i en dator, får man en utskrift med konkreta råd om hur man kan förbättra sina levnadsvanor.

ST-läkarna: forskningsmetodikkurs och prova-på!CPF har, i samband med ST-läkarnas obligatoriska vetenskapliga arbete, en möjlighet att fånga upp och stödja forskningsintresserade läkare och sprida ett vetenskapligt intresse bland framtidens specialister i allmänmedicin.

Grundläggande kurs i medicinsk vetenskap och kvalitetsarbeteCPF har under 2011 gett fyra grundkurser i forskningsmetodik och kvalitetsarbete för ST-läkare. Kursen, som är ett samarbete mellan CPF, Region Skåne och Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS), är en 5-dagarsutbildning som vänder sig till ST-läkare från alla specialiteter för de som är verksamma i regionen. Det finns även ett fåtal platser reserverade för sökanden från övriga landet. Utbildningen ger grundläggande kunskap om medicinsk forskning och kvalitetsarbete. Delta-garna får här verktyg till att kunna kritiskt värdera, sammanställa och pre-sentera vetenskapliga rön. 84 ST-läkare har genomgått kursen under 2011 och deras omdömen har varit positiva. Kurserna planeras fortgå under 2012.

Prova-på-forskning för ST-läkareCPF har under 2011 tagit in ca sex ST-läkare per termin som har fått prova forskning på deltid. De har då dels fått planera och starta egna projekt, ofta inom ramen för ST-utbildningen, och dels fått delta på samtliga forsk-ningsseminarier vid CPF och de speciella prova-på-forskningsseminarierna en gång per vecka med professor Jan Sundquist, docent Bengt Zöller, profes-sor Kristina Sundquist och statistiker Sara Lönn Larsson. Flera av deltagarna har gått CPFs forskningsmetodikkurs, eller den längre 30-poängskursen hos Institutionen för Kliniska Vetenskaper, parallellt med prova-på-forskningen. Fyra deltagare har blivit så intresserade att de har valt att påbörja en dok-torandutbildning. Prova-på-konceptet fortgår under 2012.

Årsberättelse

18

Kundperspektiv:LundsuniversitetStrategisktmål: CPF levererar världsledande forskning och forskarutbildning.

CPF arbetar för att nå de strategiska målen bland annat via en ökad dialog mellan primärvård och akademi. Detta kommer att gynna forskningen och forskare som via CPF får en direktkanal till primärvårdens patienter. De regionala nätverken av allmänmedicinska kunskapscentrum (AKC) bidrar här till att skapa viktiga kontakter mellan primärvården och akademin.

Flera av forskningsledarna på CPF bedriver världsledande forskning som resulterat i att det under 2011 publicerats 135 artiklar av medarbetare vid CPF varav 106 inom allmänmedicin, se sid 28.

Exempelvis så har docent Bengt Zöllers forskning kring venösa trom-boemboliska sjukdomar (blodpropp) publicerats i bland annat de mycket högt rankade tidskrifterna Lancet och Circulation. Under ledning av honom startades under 2011 ett unikt projekt med avsikt att karakterisera ärftliga och förvärvade riskfaktorer för venös tromboembolism. Projektet strävar efter att omfatta samtliga fält inom den venösa blodproppsjukdomens klinik, vilket kan få omedelbar stor klinisk betydelse för primärvården. Forskningen är nyskapande och befinner sig i den absoluta internationella forsknings-fronten.

Det är även känt att ärftliga faktorer har betydelse för kranskärlssjukdom, t.ex. hjärtinfarkt. Det som däremot varit oklart är om den överrisken över-förs via generna eller via en ohälsosam livsstil i familjen. Forskarna, ledda av professor Kristina Sundquist, studerade adopterade personer samt deras biologiska föräldrar och adoptivföräldrar och fann att den familjärt över-förda risken för kranskärlssjukdom främst överförs via generna. Resultaten, som publicerades i American Heart Journal, innebär dock inte att den egna livsstilen saknar betydelse. Snarare är det så att en individ med en ökad familjär risk bör sträva mot en bättre livsstil. Resultaten är därmed av klinisk betydelse för primärvården som har en viktig förebyggande funktion i att främja befolkningens hälsa.

En ny studie publicerad i JAMA, med professor Jan Sundquist som forskningsledare, visade att tidigt födda hade en högre dödlighet i vuxen ålder. Enligt våra samarbetspartners på Stanford University har resultaten fått ett stort kliniskt genomslag i USA.

Lunds universitet sätter högt värde på framgångsrika internationella samarbeten. Sådana samarbeten bedrivs i stor utsträckning vid CPF. Exem-pelvis i maj 2011 besökte professorerna Kristina Sundquist och Jan Sundquist professor Kenneth Kendler vid Virginia Commonwealth Univer-sity, en samarbetspartner i ett NIH-finansierat projekt om psykisk ohälsa och missbruk. Detta besök utmynnade i ett flertal nya samarbeten med univer-sitetet, bland annat om depression, diabetes, alkoholmissbruk och schizo-freni. Vårt besök i Virginia följdes av besök från Virginia till CPF under hösten 2011 då associate professor Hermine Maes handledde statistiker vid CPF i avancerade statistiska metoder och Briana Mezuk föreläste om ett nytt spännande diabetesprojekt. Professor Jan Sundquist besökte även Stanford University 1 oktober 2011 och höll där i en ”brainstorm” om interventioner riktade mot barn och ungdomars psykiska hälsa.

Årsberättelse

19

De internationella samarbetena har även inkluderat t.ex. Japan, Spanien, Australien och Tyskland men även länder i s.k. transition såsom Colombia. Biträdande forskare Daniel Arvidsson inbjöds under 2011 att föreläsa om fysisk aktivitet på Universidad Nacional De Colombia.

Det mångåriga samarbetet med Stanford University har resulterat i tre NIH anslag till Jan Sundquist som forskningsledare. Ett av anslagen inklu-derar även Virginia Commonwealth University och handlar om hur ärftliga, familjära och bostadsområdesfaktorer påverkar risken för psykisk sjukdom och missbruk. Projektet är inne i ett intensivt skede där forskare och statis-tiker vid CPF arbetar nära forskarna i Virginia.

Den spanska distriktsläkarföreningen SEMERGEN besökte CPF i maj 2011 i enlighet med det samarbetsavtal som ingicks hösten 2010. Avtalet fick ett stort massmedialt genomslag i Spanien. Under majmötet utgjorde besöket vid S:t Lars i Lund ett uppskattat arrangemang.

Professor Kristina Sundquist föreläste om gen-miljö interaktioner vid två universitet i Japan i februari 2011. I augusti besökte forskare från Shimane University, professor Toru Nabika och professor Tsuyoshi Hamano, CPF.

Våra forskningsresultat har även presenterats av våra medarbetare på ett flertal nationella och internationella konferenser.

Vid CPF verkade under 2011 totalt åtta forskargrupper inom Allmän-medicin och en vardera i Socialepidemiologi, Socialmedicin och Hälso-ekonomi (12 forskargrupper mars 2012).

Forskningsledare vid CPF under 2011Allmänmedicin1. JanSundquist,professor – Allmänmedicin, psykiatrisk epidemiologi och

migration. Forskningen har ett kliniskt fokus på de stora folksjukdomar-na, t.ex. psykiska sjukdomar och de grupper i samhället som är mest utsatta, t.ex. utlandsfödda. I forskningen används verktyg och metoder som kan vara till klinisk nytta i primärvården samt av ett translationellt fokus med studier av biomarkörer för att bättre förstå den biologiska effekten av kliniska interventioner.

2. KristinaSundquist,professor – Allmänmedicin, epidemiologi ochlevnadsvanor. Forskningen fokuserar på hur arv och miljö verkar och samverkar vid vanliga kroniska sjukdomar, t.ex. hjärtkärlsjukdom och psykisk sjukdom. Detta har skett genom epidemiologiska registerstudier, kliniska studier i primärvården och avancerade geografiska analyser. 10 personer ingår i forskargruppen, varav två doktorander.

3. UlfJakobsson,docent,universitetslektorochdistriktssköterska –Gerontologi, äldrevård och långvarigt sjuka. Forskningen är huvudsakli-gen inriktad mot gerontologi och äldrevård, samt mot långvarig smärta och smärtbehandling. Två populationsstudier pågår för närvarande med fokus på ovanstående områden. Inom ramen för dessa studier är fyra doktorander antagna.

Årsberättelse

20

4. LouiseBennet,medicinedoktor – Allmänmedicin, epidemiologi ochlevnadsvanor. Forskningen har inriktning på typ 2-diabetes. Under 2011–12 genomförs MEDIM-studien i Malmö där forskargruppen i befolk- ningen studerar hur ärftligheten och levnadsvanorna samspelar till diabetesutvecklingen i en invandrad befolkning. Gruppen beräknar undersöka sammanlagt 2000 personer och vill genom den här studien hitta behandlingar för att minska risken att drabbas av diabetes vilket kan skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa.

5. PatrikMidlöv,docent,lektor – Allmänmedicin. Forskningen har fokus på två huvudområden. Läkemedelsrelaterade problem hos äldre och olika möjligheter att förbättra denna, t.ex. vid överföringar mellan sluten-vård och primärvård samt hjärt-kärlsjukdomar i primärvården. Det senare spänner över ett fält från följsamhet av riktlinjer till identifiering av perifer kärlsjukdom hos diabetespatienter. Är huvudhandledare för fyra doktorander.

6. StaffanLindeberg,docent – Allmänmedicin. Forskningens syftar främst till att förstå hur vanliga svenska livsmedel kan orsaka vanliga sjukdomar såsom diabetes typ 2 och hjärtkärlsjukdom. En primärvårdsstudie i Skåne jämför effekterna av olika förändrade levnadsvanor vid bukfetma och relaterade sjukliga förändringar. I forskargruppen ingår bland andra Tommy Jönsson, med dr.

7. RickardEkesbo,medicinedoktor – Allmänmedicin, magtarmproblem i öppenvård, levnadsvanor. Forskningen handlar dels om mag- och tarm-sjukdomar i öppenvård, dessutom speciellt kostbehandling. Kartläggning av fysisk aktivitet med individanpassad livsstilsintervention för patienter med diabetes och hypertoni inom ramen för DALICO-studien. Såväl kardiovaskulär sjuklighet, psykisk ohälsa som hälsoekonomi utvärderas.

8. OleTorffvit,docent,lektor – Allmän- och internmedicin, endokrinologi och njurmedicin. Prognostisk betydelse av urinanalys och 24-timmars blodtryck vid typ 2-diabetes i primärvården.

Socialepidemiologi, Socialmedicin och Hälsoekonomi under 20111. JuanMerlo,professor – Socialepidemiologi. Forskning om betydelsen av

den sociala miljön som bestämningsfaktor för individens hälsa, och sam-spelet mellan individen och det samhälle där individen bor. Livsförlopps- och flernivåanalyser är de viktigaste epidemiologiska metoderna som gruppen utvecklar. Forskningen syftar till att identifiera faktorer som påverkar hälsa, sjukdom och sjukvårdskonsumtion och generera kunskap för att på vetenskaplig grund kunna uppnå en mer jämlik fördelning av sjukvårdsresurser och preventiva folkhälsoåtgärder.

2. MartinLindström,professor– Socialmedicin och hälsopolitik. Forsk-ning om socialt kapital och levnadsvanor och hälsa. Sociala skillnader i levnadsvanor och hälsa. Forskning om barns och ungdomars hälsa samt livsförloppsepidemiologi. I forskargruppen finns 9 personer, varav Maria Rosvall (docent) är senior forskare samt 7 doktorander.

3. UlfGerdtham,professor – Hälsoekonomi. Forskning om bland annat sambanden mellan ekonomi och hälsa samt orsakerna bakom hälsans socioekonomiska fördelning. Forskningen i hälsoekonomi bedrivs gemensamt vid institutionerna Nationalekonomi och Kliniska

Årsberättelse

21

vetenskaper vid Lunds universitet. Ulf är även forskningsledare för programmet Health Economics & Management vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Forskargruppen består av nio personer varav sex är doktorander.

GästprofessorerUnder 2011 har CPF haft två gästprofessorer knutna till verksamheten: Professor Marilyn Winkleby från Stanford University i Kalifornien samt professor Kari Hemminki vid Universität Heidelberg i Tyskland.

På bilden nedan, som togs i december 2011 då professor Marilyn Winkleby erhöll ett hedrande pris, 2011 Presidential Award for Excellence in Science, Mathematics, and Engineering Mentoring, från president Barack Obama, för

Marilyn Winkleby gratuleras av president Barack Obama. Foto: Office of the Press Secretary

att ha grundat Stanford Medical Youth Science Program (SMYSP). Programmet SMYSP startades 1988 av professor Winkleby med det specifika målet att öka kunskapen om naturvetenskap och vårdyrken och ge vägled-ning om högre studier till låginkomsttagare och/eller underrepresenterade studenter från minoriteter.

ForskarutbildningUnder 2011 har två av CPFs doktorander disputerat: • XiaochenShu,läkare, disputerade den 31 oktober med avhandlingen

”Cancer of unknown primary: Searching for the etiological clues”, en befolkningsbaserad epidemiologisk studie. Huvudhandledare var profes-sor Kari Hemminki och bihandledare var Kristina Sundquist och Jian-guang Ji.

Årsberättelse

22

• PerHjerpe,distriktsläkare, disputerade den 29 september medavhandlingen ”Investigating practice variation in a changing primary care.” Huvudhandledare var professor Juan Merlo.

DoktoranderantagnavidCPF2011:

• CarolineLarsson,leg.sjukgymnast – ”Smärta hos äldre”, huvudhand-ledare Ulf Jakobsson

• RasmusWaehrens,distriktsläkare – ”Irritable bowel syndrome”,huvudhandledare Bengt Zöller

• MoaWolf,distriktsläkare – ”Effekten av Yoga vid hypertoni”,huvudhandledare Patrik Midlöv

• ÅsaChaikiat,ST-läkare – ”Diabetes i primärvården”, huvudhandledare Kristina Sundquist

• TedlayehuWolde,farmaceut/folkhälsovetare – ”Immigration och hälsa”, huvudhandledare Kari Hemminki

• VeronicaMilos,ST-läkareiallmänmedicin – ”Interventions to increase compliance in primary care”, huvudhandledare Patrik Midlöv

• JesperAlexPetersen,underläkare – ”Socialt kapital versus materiellafaktorer som förklaring till hälsa”, huvudhandledare Martin Lindström

SedantidigareärföljandepersonerinskrivnasomdoktoranderpåCPF:

• UlfEriksson, huvudhandledare Kristina Sundquist

• UlrikaOlsson-Möller, huvudhandledare Ulf Jakobsson

• ElinTaube, huvudhandledare Ulf Jakobsson

• MagnusSandberg, huvudhandledare Ulf Jakobsson

• NiccolaGiuseppeGiordano, huvudhandledare Martin Lindström

• JakobAxelsson, huvudhandledare Martin Lindström

• ElinAxén, huvudhandledare Martin Lindström

• ChristineLindström, huvudhandledare Martin Lindström

• SaraModig, huvudhandledare Patrik Midlöv

• LeilaBahrani, huvudhandledare Patrik Midlöv

• JessicaSkog, huvudhandledare Anders Halling

• HenrikAxelson, huvudhandledare Ulf Gerdtham

• AliKiadalari, huvudhandledare, Ulf Gerdtham

Årsberättelse

23

• SanjibSaha, huvudhandledare, Ulf Gerdtham

• SofiePersson, huvudhandledare, Ulf Gerdtham

• SixtenBorg, huvudhandledare: Ulf Gerdtham

• GawainHeckley, huvud handledare: Ulf Gerdtham

• CarlJoanWingren, huvudhandledare: Juan Merlo

Kundperspektiv:ExternaforskningsfinansiärerStrategisktmål: CPF levererar relevant forskning.

Extern finansiering är särskilt meriterande eftersom den söks i konkurrens och efter poängsättning av externa granskare. Detta innebär en oberoende kvalitetskontroll av de planerade projekten. Med relevant forskning avses forskning som besvarar de frågeställningar i de projekt som de externa forskningsfinansiärerna finansierat. De externa forskningsfinansiärerna utgörs av rådsanslag från Vetenskapsrådet, FAS, Formas, Hjärt-Lungfonden, National Institutes of Health (USA) och EU-finansierade projekt. Under året har CPF även erhållit anslag, stipendier och resebidrag från bland annat Apotekarsocieteten, Kartografiska sällskapets resestipendier, Greta och Johan Kocks Stiftelse, Stiftelsen Lars Hiertas Minne, Svensk Geriatrisk Förening & Mundipharmas forskningsstipendium, Sveriges Läromedelsförfattares Förbunds Författarstipendium, Stiftelsen Ragnhild och Einar Lundströms minne, Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen samt Konung Gustav V:s och Drottnings Viktorias Frimurarestiftelse.

CPF:s forskargrupper har under 2011 dragit in 17 874 000 från externa forskningsfinansiärer samt 2 715 000 i statsanslag under 2011.

FörnyelseperspektivetStrategisktmål: CPF har ett nyfiket och samtidigt kritiskt förhållningssätt med flexibilitet och innovation som ledstjärnor.

Förnyelseperspektivet beskriver förutsättningarna för förnyelse och utveck-ling av CPF:s uppdrag, verksamhet och organisation.

För att främja förutsättningarna för vår förnyelse samordnar vi sedan hösten 2010 en seminarieserie i allmänmedicin. Under året genomfördes 10 seminarier med såväl intern som extern medverkan. Inom området lev-nadsvanor, fysisk aktivitet och implementeringsstrategier för arbetet med levnadsvanor, har CPF medverkat vid flertalet halvdagsutbildningar för FaR-koordinatorer vid offentliga och privata hälsovalsenheter samt sjukhus-kliniker.

CPF har under hösten 2011 genomfört 10 avancerade epidemiologiska seminarier som gästats av forskare från både Virginia och Stanford. Under samma period genomfördes 14 experimentella seminarier knutna till den forskning som drivs vid vårt nystartade laboratorium. I slutet av augusti besökte gästprofessor Marilyn Winkleby från Stanford University CPF.

Årsberättelse

24

Hon träffade och coachade flera av de yngre forskarna vid CPF. Marilyn Winkleby höll även ett seminarium i epidemiologisk metodik.

Vid det nystartade experimentella laboratoriet studeras molekylära meka-nismer till kroniska sjukdomar som psykisk sjukdom och hjärtkärlsjukdom. Nya metoder för att mäta telomerlängd, mikroRNA samt cytokiner har tagits fram av forskarna.

Inom ramen för CPFs interna verksamhet har även genomförts andra ar-tikelseminarier, statistikseminarier, retorikutbildning och skrivarseminarier.

Flertalet av CPFs medarbetare har fortbildats under året. Exempel på kurser relaterat till enhetens stora databaser är: SAS-programmering (Statistical Analysis System), Inquisite systemadministration, Windows Server Administration, SQL-programmering (Structured Query Language). Bland mer forskningsinriktad fortbildning märks bland annat Course on concepts and methods in causal inference (Uppsala Universitet) och Praktiska aspekter på design och statistisk analys av kliniska prövningar (Läkemedelsakademin, Sigtuna). Flera medarbetare har dessutom genomgått olika steg inom ramen för Lunds universitets Högskolepedagogiska utbild-ningar.

Ett viktigt exempel på förnyelse är att det under året har etablerats nya arbetsformer för hantering av enkäter i form av elektroniska enkätformulär. Ambitionen är att på sikt avveckla behovet av pappersenkäter som skickas via post.

Processperspektivet

Strategisktmål:CPF har rätt kompetens, god samverkan och kommunikation i en verksamhet som präglas av kunskap, kvalitet, effektivitet och kontinuerlig utvärdering.

Processperspektivet beskriver de förutsättningar och arbetsmetoder som krävs för att CPF ska kunna genomföra uppdraget. Det svarar på frågor som: Hur ska vi uppnå vår vision? Vad ska vi vara bra på? Vad och hur ska vi prioritera våra arbetsuppgifter? Processperspektivet handlar dels om goda och effektiva interna rutiner men också om hur man arbetar internt för att kommunicera resultat och kunskap med omvärlden.

Merparten av medarbetarna på CPF medverkar i arbetet med styrkortet och i diskussioner kring verksamhetens mål och strategier för framgång. För att ytterligare förbättra verksamhetens effektivitet har det påbörjats ett arbete som syftar till att revidera, tydliggöra och effektivisera verksamhetens administrativa rutiner. Olika former av samverkan mellan professioner och interna arbetsgrupper har också stimulerats under året, för att öka kunskapsöverföringen mellan olika kompetensområden.

Under 2011 har CPFs medarbetare medverkat i en rad olika regionala och nationella konferenser, möten, seminarier och nätverk med betydelse för verksamhetens utveckling. Exempel på presentationer vid nationella och regionala konferenser är: Medicinska Riksstämman, Sjukgymnastdagarna, Skånska REK-mässan, FaRS-dag i Malmö, Primärvården Skånes inspira-tionsdagar, ST-stämman och Riksstämman. Fler presentationer redovisas i samband med AKC-verksamheten, sid 12 ff.

Årsberättelse

25

Medarbetare vid CPF medverkar i flertalet olika nätverk som exempelvis Styrgruppen för forskning inom Rehsam (sjukskrivningsprocessen inom Region Skåne), FaRiS – Fysisk aktivitet på recept (FaR) i Skåne, referens-gruppen för framtidens lärande (mål 2-projekt, EU), nätverk för forsk- ningskoordinatorer vid Lunds universitet, kommunikatörsnätverk för SUS-LU och CRC, forskningssköterskors nätverk på SUS Malmö, BMA-nätverk, The Network in Epidemiology and nutrition, Svensk Läkemedels-epidemiologisk förening. Vissa nätverk och temagrupper har även en tydligare metodologisk koppling; som exempel kan nämnas de Statistiska metodseminarier som anordnas gemensamt mellan Region Skåne och Lunds Universitet och temadag för Klinisk Forskning som anordnats av FoU- centrum Skåne.

Kommunikationsaktiviteter 2011En viktig förutsättning för kommunikationsframgångarna i media under 2011 har varit det välfungerande samarbetet med Medicinska fakultetens kommunikationsavdelning i samband med pressmeddelanden. Webb- platsen (www.cpf.se) har utökats med mer innehåll, bland annat en omfattande presentation av CPF:s forskare på engelska.

Under 2011 uppmärksammades CPF:s forskning vid flera tillfällen i såväl nationell som internationell media. Ett exempel är en nationstäckande svensk studie där forskare vid CPF har kartlagt ärftlighetens betydelse för

Fr v Gabriella Olofsson, Kristina Sundquist, Alexandra Charles, Gladys del Pilar och Behrang Miri.

s.k. venös tromboembolism. Resultaten publicerades i den ansedda tidskrif-ten Circulation och uppmärksammades i många av landets ledande mor-gontidningar, kvällstidningar samt av SVT:s Rapport. I Lancet publicerades Bengt Zöller med fleras forskningsresultat angående den ökade risken för blodproppar i lungan för patienter med autoimmuna sjukdomar. Studien rapporterades av Dagens Eko i P1.

Årsberättelse

26

Slutsatsen i en annan mycket uppmärksammad studie är att kranskärlssjuk-dom beror på generna och inte på familjevanor. Studien, som publicerats i American Heart Journal, har undersökt adopterade personer som kopplats till båda sina biologiska föräldrar och sina adoptivföräldrar. Även den stu-dien har uppmärksammats i radio samt tidningsmedia i Sverige och utom-lands, exempelvis Daily Telegraph i Storbritannien och Times i Indien, vilka är världens mest lästa engelskspråkiga dagstidningar.

I vår kommunikation med omvärlden ingår även samarbete med andra aktörer som förmedlar kunskap om hälsa och livsstil. 1,6 miljonerklubben som grundades av Alexandra Charles bjöd våren 2011 in professor Kristina Sundquist till en mångfaldskväll i Rosengård (se bild sid 25) tillsammans med bland andra rapparen Behrang Miri och artisten Gladys del Pilar. Kristina Sundquist höll i samband med detta ett anförande om kvinnors hjärtan och livsstil.

MedarbetarperspektivetStrategisktmål: CPF ger medarbetare goda utvecklings- och påverkansmöj-ligheter, i ett professionellt klimat som präglas av tillit, omtanke, glädje och gemenskap.

Medarbetarperspektivet beskriver förutsättningarna för vad som krävs för att utveckla medarbetare och arbetsmiljö. CPF har en tydlig ambition om att erbjuda en bra arbetsmiljö för medarbetarna. Antalet medarbetare på CPF har ökat för varje år och var vid årets utgång 29. Av dessa har 15 sin anställ-ning inom Region Skåne och 14 vid Lunds universitet. Verksamheten har en åldersfördelning från 28 till 59 år, med en medelålder på 42 år där 38 procent av medarbetarna är kvinnor och 34 procent av utländsk härkomst.

Primärvården Skånes medarbetarundersökning, Springlife, genomfördes under hösten 2011 och 17 medarbetare anställda minst 12 månader från LU och RS deltog, dvs 71 procent svarsfrekvens. Resultaten presenteras som 11 förbättringsområden med olika riktvärden med staplar i färgerna grön (förändringszonen), gul (komfortzonen) och röd (kritiska zonen). Resultatet blev 6 gröna staplar, 3 gula staplar och 2 röda staplar. Det sammanfattande värdet visar på en prestationsnivå på 69,1, där riktvärdet är 70,5, vilket innebär att verksamheten befinner sig i komfortzonen men väldigt nära zonen för förändringskraft. Positiva parametrar är höga värden på medar-betarkraft, socialt klimat och lärande i arbetet vilket ger goda förutsättningar för fortsatt utveckling av verksamheten. Ett fortsatt arbete inom prioriterade områden, med den handlingsplan för utveckling som nu arbetas fram, är målet att för nästa undersökning presentera ännu bättre resultat på personal-enkäten Springlife.

Årsberättelse

27

Årsberättelse

Resultat 2011Budget 2012 Resultat 2011

Intäkter Intäkter Region SkåneRegionanslag CPF 11 800 000 11 600 000Lönemedel 6 600 000 5 410 900Regionala forskningsmedel 720 000 640 000Övriga intäkter 1 226 700varav uthyrd personal 610 000 1 039 200varav försäljning utbildning 187 500Summa 19 730 000 18 877 600Totala intäkter 19 730 000 18 877 600

KostnaderPersonal 12 497 000 12 437 700InvesteringarDrift 5 247 900 4 583 200Summa 17 744 900 17 020 900OH-uttag 735 100 763 400Lokaler 1 250 000 1 176 100Totala kostnader 19 730 000 18 960 400Över-/underskott 0 -82 800

DetfinansiellaperspektivetStrategisktmål: CPF har en långsiktigt hållbar ekonomi.

Det finansiella perspektivet beskriver förutsättningarna för såväl en ekonomi i balans på kort sikt som förutsättningarna för en långsiktigt hållbar eko-nomi. CPF arbetar för att uppnå en långsiktigt hållbar ekonomi som ger handlingsfrihet. Detta sker bland annat genom fortsatta externa samarbeten och framgångsrikt arbete med att erhålla externa forskningsmedel.

Andra viktiga framgångsfaktorer är engagerade och kostnadsmedvetna medarbetare samt goda interna ekonomirutiner.

De externa rådsanslagen till alla forskargrupper uppgick under 2011 till 17 874 000 SEK. Statsanslagen uppgick till 2 715 000 SEK. Från ALF erhöll vi 3,5 miljoner kr.

Nedan redovisas anslag från Region Skåne för att finansiera plattformen CPF under 2011, finansiering av tre professorer i allmänmedicin och social-medicin samt planerad budget för 2012.

28

Vetenskapliga publikationer 2011135 artiklar

Allmänmedicin1. Ahnstedt H, Stenman E (shared first authorship),

Cao L, Henriksson M, Edvinsson L. Cytokines and growth factors modify the upregulation of contractile endothelin ET(A) and ET(B) receptors in rat cerebral arteries after organ culture. Acta Physiol. 2011 Dec 6.

2. Arvidsson D, Kawakami N, Ohlsson H, Sundquist K. Physical Activity and Concordance between Objective and Perceived Walkability. Med Sci Sports Exerc. 2011 Jun 23.

3. Arvidsson D, Fitch M, Hudes ML, Fleming SE. Ac-curacy of multisensor activity monitors in normal versus high BMI African American children. J Phys Act Health. 2011 Nov;8(8):1124-34.

4. Arvidsson D, Fitch M, Hudes ML, Tudor-Locke C, Fleming SE. Accelerometer response to physical activity intensity in normal-weight versus overweight African American children. J Phys Act Health. 2011 Jul;8(5):682-92.

5. Bendtsen P, Stark Ekman D, Johansson A, Carlfjord S, Andersson A, Leijon M, Johansson K, Nilsen P. Referral to an electronic screening and brief alcohol intervention in primary health care in sweden: impact of staff referral to the computer. Int J Telemed Appl. 2011.

6. Bennet L, Johansson SE, Agardh CD, Groop L, Sun-dquist J, Råstam L, Sundquist K. High prevalence of type 2 diabetes in Iraqi and Swedish residents in a de-prived Swedish neighbourhood--a population based study. BMC Public Health. 2011 May 12;11:303.

7. Bergkvist Christensen A, Holmbjer L, Midlöv P, Höglund P, Larsson L, Bondesson Å, and Eriksson T. The process of identifying, solving and preventing Drug Related Problems in the LIMM-study. Int J Clin Pharm. 2011;33 (6):1010-1018.

8. Bevier M, Sundquist J, Hemminki K. Does the time interval between first and last birth influence the risk of endometrial and ovarian cancer? Eur J Cancer. 2011 Mar;47(4):586-91.

9. Bevier M, Sundquist K, Hemminki K. Risk of breast cancer in families of multiple affected women and men. Breast Cancer Res Treat. 2011 Dec 17.

10. Bevier M, Weires M, Thomsen H, Sundquist J, Hem-minki K. Influence of family size and birth order on risk of cancer: a population-based study. BMC Can-cer. 2011 May 9;11:163.

11. Borné Y, Engström G, Essén B, Sundquist J, Hedblad B. Country of birth and risk of hospitalization due to heart failure: a Swedish population-based cohort study. Eur J Epidemiol. 2011 Apr;26(4):275-83.

12. Brandt A, Sundquist J, Hemminki K. Risk of incident and fatal melanoma in individuals with a family his-tory of incident or fatal melanoma or any cancer. Br J Dermatol. 2011 Aug;165(2):342-8.

13. Calling S, Li X, Sundquist J, Sundquist K. Socioeco-nomic inequalities and infant mortality of 46,470 pre-term infants born in Sweden between 1992 and 2006. Paediatr Perinat Epidemiol. 2011 Jul;25(4):357-65.

14. Carrera-Bastos P, Fontes-Villalba M, H O’Keefe J, Lindeberg S, Cordain L. The western diet and lifestyle and diseases of civilization. Research Reports in Clini-cal Cardiology 2011;2:15-35.

15. Condelius, A. Hallberg, IR. Jakobsson, U. Hospital and outpatient clinic utilization among older people in the 3-5 years following the initiation of continuing care: a longitudinal cohort study. BMC Health Serv-ices Research. 2011 31; 11:136.

16. Crump C, Sundquist K, Sundquist J, Winkleby MA. Gestational age at birth and mortality in young adult-hood. JAMA. 2011 Sep 21;306(11):1233-40.

17. Crump C, Sundquist K, Sundquist J, Winkleby MA. Gestational age at birth and risk of allergic rhinitis in young adulthood. J Allergy Clin Immunol. 2011 May;127(5):1173-9.

18. Crump C, Sundquist K, Sundquist J, Winkleby MA. Neighborhood deprivation and psychiatric medica-tion prescription: a Swedish national multilevel study. Ann Epidemiol. 2011 Apr;21(4):231-7.

19. Crump C, Sundquist K, Winkleby MA, Sundquist J. Preterm birth and risk of epilepsy in Swedish adults. Neurology. 2011 Oct 4;77(14):1376-82.

20. Crump C, Winkleby MA, Sundquist J, Sundquist K. Risk of asthma in young adults who were born preterm: a Swedish national cohort study. Pediatrics. 2011 Apr;127(4):e913-20.

21. Crump C, Winkleby MA, Sundquist K, Sundquist J. Risk of diabetes among young adults born preterm in Sweden. Diabetes Care. 2011 May;34(5):1109-13.

22. Crump C, Winkleby MA, Sundquist K, Sundquist J. Risk of hypertension among young adults who were born preterm: a Swedish national study of 636,000 births. Am J Epidemiol. 2011 Apr 1;173(7):797-803.

23. Ekesbo R, Sjöstedt S, Sörngård H. Effects of struc-tured follow-up and of more effective acid inhibitory treatment in the management of GORD patients in a Swedish primary-care setting: a randomized, open-label study. Clin Drug Investig. 2011;31(3):181-9.

24. Ernsth-Bravell M, Westerlind B, Midlöv P, Östgren CJ, Borgqvist L, Lannering C, and Mölstad S. How to assess frailty and the need for care? Report from the Study of Health and Drugs in the Elderly in commu-nity dwellings in Sweden (SHADES). Arch Gerontol Geriatr 2011;53:40-45.

25. Eysenbach G, CONSORT-EHEALTH Group. CON-SORT-EHEALTH: Improving and standardizing


29

evaluation reports of web-based and mobile health interventions. J Med Internet Res. 2011;13(4):e126. (Daniel Arvidsson was part of the CONSORT EHEALTH Group).

26. Fallah M, Kharazmi E, Sundquist J, Hemminki K. Higher risk of primary cancers after polycythaemia vera and vice versa. Br J Haematol. 2011 Jan 31.

27. Fallah M, Kharazmi E, Sundquist J, Hemminki K. Nonendocrine cancers associated with benign and malignant parathyroid tumors. J Clin Endocrinol Metab. 2011 Jul;96(7):E1108-14.

28. Fallah M, Kharazmi E, Thomsen H, Sundquist J, Hemminki K. Determinants of unfavorable presenta-tion of primary cutaneous melanoma. J Am Acad Dermatol. 2011 Jul;65(1):e5-6.

29. Garmy, P. Jakobsson, U. Nyberg, P. Development and psychometric evaluation of a new instrument for measuring sleep length and television and computer habits in school-age children. Journal of School Nurs-ing. 2011 Aug 30. [Epub ahead of print].

30. Hellström L, Bondesson Å, Höglund P, Midlöv P, Holmdahl L, Rickhag E, and Eriksson T. Impact of the Lund Integrated Medicines Management (LIMM) model on medication appropriateness and drug-related hospital revisits. Eur J Clin Pharmacol. 2011 Jul;67(7):741-52.

31. Hemminki K, Bevier M, Hemminki A, Sundquist J. Survival in cancer of unknown primary site: popula-tion-based analysis by site and histology. Ann Oncol. 2011 Nov 24.

32. Hemminki K, Försti A, Li X, Sundquist K, Sundquist J. Familial risks of age-related macular degeneration. Am J Ophthalmol. 2011 Mar;151(3):561-2.

33. Hemminki K, Försti A, Sundquist J, Mousavi SM. Preventable breast cancer is postmenopausal. Breast Cancer Res Treat. 2011 Jan;125(1):163-7.

34. Hemminki K, Ji J, Sundquist J, Shu X. Familial risks in cancer of unknown primary: tracking the primary sites. J Clin Oncol. 2011 Feb 1;29(4):435-40.

35. Hemminki K, Li X, Sundquist J, Sundquist K. Ma-ternal and paternal transmission of type 2 diabetes. J Intern Med. 2011 Sep;270(3):293-4

36. Hemminki K, Li X, Sundquist J, Sundquist K. Obesity and familial obesity and risk of cancer. Eur J Cancer Prev. 2011 Sep;20(5):438-43.

37. Hemminki K, Li X, Sundquist J, Sundquist K. Risk of asthma and autoimmune diseases and related condi-tions in patients hospitalized for obesity. Ann Med. 2011 Feb 1.

38. Hemminki K, Liu H, Hemminki A, Sundquist J. Pow-er and limits of modern cancer diagnostics: cancer of unknown primary. Ann Oncol. 2011 Aug 4.

39. Hemminki K, Liu X, Ji J, Sundquist J, Sundquist K. Autoimmune disease and subsequent digestive tract

cancer by histology. Ann Oncol. 2011 Aug 2. 40. Hemminki K, Liu X, Ji J, Sundquist J, Sundquist K. Ka-

posi sarcoma and merkel cell carcinoma after autoim-mune disease. Int J Cancer. 2011 Nov 28.

41. Hemminki K, Liu X, Ji J, Sundquist K, Sundquist J. Subsequent COPD and lung cancer in patients with autoimmune disease. Eur Respir J. 2011 Feb;37(2):463-5.

42. Hemminki K, Mousavi SM, Sundquist J, Brandt A. Does the breast cancer age at diagnosis differ by eth-nicity? A study on immigrants to Sweden. Oncologist. 2011;16(2):146-54. Epub 2011 Jan 25.

43. Hemminki K, Sundquist J, Brandt A. Do discordant cancers share familial susceptibility? Eur J Cancer. 2011 Oct 25.

44. Hemminki K, Sundquist J, Brandt A. Familial mortal-ity and familial incidence in cancer. J Clin Oncol. 2011 Feb 20;29(6):712-8.

45. Hemminki K, Sundquist J, Brandt A. Incidence and mortality in epithelial ovarian cancer by family history of any cancer. Cancer. 2011 Sep 1;117(17):3972-80.

46. Hjörleifsdottir-Steiner K, Satman I, Sundquist J, Kaya A, Wändell P. Diabetes and impaired glucose tolerance among Turkish immigrants in Sweden. Diabetes Res Clin Pract. 2011 Apr;92(1):118-23.

47. Jakobsson, U. Testing construct validity of the 13-item Sense Of Coherence scale in a sample of older people. The Open Geriatric Medicine Journal. 2011 4: 6-13.

48. Jakobsson, U. Danielsen, N. Edgren, G. Psychometric evaluation of the Dundee Ready Educational Environ-ment Measure (DREEM): Swedish version. Medical Teacher. 2011 33 (5): e267-74.

49. Jakobsson, U. Kristensson, J. The Pain Impact Inven-tory – further validation in various subgroups. Pain Practice. 2011 Oct 19[Epub ahead of print].

50. Jakobsson, U. Kristensson, J. Hallberg, IR. Midlöv, P. Psychosocial perspectives on health care consump-tion among frail elderly people: an explorative study. Archives of Gerontology and Geriatrics. 2011 52 (3): 290-294.

51. Jakobsson, U. Westergren, A. Lindskov, S. Hagell, P. Construct validity of the SF-12 in three different sam-ples. Journal of Evaluation in Clinical Practice. 2011 Jan 6 [Epub ahead of print].

52. Ji J, Liu X, Sundquist K, Sundquist J. Survival of cancer in patients with rheumatoid arthritis: a follow-up study in Sweden of patients hospitalized with rheumatoid ar-thritis 1 year before diagnosis of cancer. Rheumatology (Oxford). 2011 Aug;50(8):1513-8. Epub 2011 Apr 15.

53. Ji J, Ludvigsson JF, Sundquist K, Sundquist J, Hemmin-ki K. Incidence of celiac disease among second-genera-tion immigrants and adoptees from abroad in Sweden: evidence for ethnic differences in susceptibility. Scand J Gastroenterol. 2011 Jul;46(7-8):844-8.


30


54. Ji J, Sundquist K, Sundquist J. Cancer risk after hos-pitalization for osteoporosis in Sweden. Eur J Cancer Prev. 2011 Dec 15.

55. Kawakami N, Li X, Sundquist K. Health-promoting and health-damaging neighbourhood resources and coronary heart disease: a follow-up study of 2 165 000 people. J Epidemiol Community Health. 2011 Oct;65(10):866-72.

56. Koochek A, Mirmiran P, Sundquist K, Hosseini F, Azizi T, Moeini AS, Johansson SE, Karlström B, Azizi F, Sundquist J. Dietary differences between elderly Iranians living in Sweden and Iran a cross-sectional comparative study. BMC Public Health. 2011 May 31;11:411.

57. Larsson CA, Krøll L, Bennet L, Gullberg B, Råstam L, Lindblad U. Leisure time and occupational physical activity in relation to obesity and insulin resistance: a population-based study from the Skaraborg Project in Sweden. Metabolism. 2011 Dec 5

58. Leanderson C, Leanderson J, Wykman A, Strender LE, Johansson SE, Sundquist K. Musculoskeletal injuries in young ballet dancers. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2011 Sep;19(9):1531-5.

59. Leijon M, Arvidsson D, Nilsen P, Stark Ekman D, Carlfjord S, Andersson A, Johansson AL, Bendtsen P. Improvement of Physical Activity by a Kiosk-based Electronic Screening and Brief Intervention in Routine Primary Health Care: Patient-Initiated Versus Staff-Referred. J Med Internet Res. 2011 Nov 22;13(4):e99.

60. Leijon ME, Faskunger J, Bendtsen P, Festin K, Nilsen P. Who is not adhering to physical activity referrals, and why? Scand J Prim Health Care. 2011 Dec;29(4):234-40.

61. Li X, Sundquist J, Hemminki K, Sundquist K. Risk of inflammatory bowel disease in first- and second-gen-eration immigrants in Sweden: a nationwide follow-up study. Inflamm Bowel Dis. 2011 Aug;17(8):1784-91.

62. Li X, Sundquist J, Sundquist K. Sibling risk of anxiety disorders based on hospitalizations in Sweden. Psy-chiatry Clin Neurosci. 2011 Apr;65(3):233-8.

63. Li X, Sundquist J, Sundquist K. Subsequent Risks of Parkinson Disease in Patients with Autoimmune and Related Disorders: A Nationwide Epidemiological Study from Sweden. Neurodegener Dis. 2011 Dec 23.

64. Li X, Sundquist K, Sundquist J. Neighborhood dep-rivation and prostate cancer mortality: a multilevel analysis from Sweden. Prostate Cancer Prostatic Dis. 2011 Oct 11.

65. Lind M, Jendle J, Torffvit O, Lager I. Glucagon-like peptide 1 (GLP-1) analogue combined with insulin reduces HbA1c and weight with low risk of hypogly-cemia and high treatment satisfaction. Primary Care Diabetes 2011, Oct 17. [Epub ahead of print]

66. Liu H, Hemminki K, Sundquist J. Renal cell carci-noma as first and second primary cancer: etiological clues from the Swedish Family-Cancer Database. J Urol. 2011 Jun;185(6):2045-9.

67. Liu H, Sundquist J, Hemminki K. Familial renal cell carcinoma from the Swedish Family-Cancer Data-base. Eur Urol. 2011 Nov;60(5):987-93. Epub 2011 May 25.

68. Liu X, Ji J, Sundquist K, Sundquist J, Hemminki K. Mortality causes in cancer patients with type 2 diabe-tes mellitus.Eur J Cancer Prev. 2011 Sep 28.

69. Liu X, Ji J, Sundquist K, Sundquist J, Hemminki K. The impact of type 2 diabetes mellitus on cancer-spe-cific survival: A follow-up study in sweden. Cancer. 2011 Jul 28.

70. Modig S, Lannering C, Östgren CJ, Mölstad S and Midlöv P. The assessment of renal function in relation to the use of drugs in elderly in nursing homes; a cohort study. BMC Geriatrics 2011, 11:1.

71. Mousavi SM, Brandt A, Sundquist J, Hemminki K. Esophageal cancer risk among immigrants in Sweden. Eur J Cancer Prev. 2011 Mar;20(2):71-6.

72. Mousavi SM, Fallah M, Sundquist J, Hemminki K. Nervous system tumors in adult immigrants to Sweden by subsite and histology. Eur J Neurol. 2011 May;18(5):766-71.

73. Mousavi SM, Fallah M, Sundquist K, Hemminki K. Age- and time-dependent changes in cancer incidence among immigrants to Sweden: colorectal, lung, breast and prostate cancers. Int J Cancer. 2011 Nov 2.

74. Mousavi SM, Sundquist J, Hemminki K. Does im-migration play a role in the risk of gastric cancer by site and by histological type? A study of first-gener-ation immigrants in Sweden. Gastric Cancer. 2011 Aug;14(3):285-9.

75. Mousavi SM, Sundquist K, Hemminki K. Does the risk of stomach cancer remain among second-gen-eration immigrants in Sweden? Gastric Cancer. 2011 Oct 1.

76. Mousavi SM, Sundquist K, Hemminki K. Morbidity and mortality in gynecological cancers among first- and second-generation immigrants in Sweden. Int J Cancer. 2011 Aug 26.

77. Mousavi SM, Sundquist K, Hemminki K. Risk of lung cancer by histology among immigrants to Sweden. Lung Cancer. 2011 Nov 22.

78. Riihimäki M, Thomsen H, Brandt A, Sundquist J, Hemminki K. Death causes in breast cancer patients. Ann Oncol. 2011 May 17.

79. Riihimäki M, Thomsen H, Brandt A, Sundquist J, Hemminki K. What do prostate cancer patients die of? Oncologist. 2011;16(2):175-81.

80. Sadr-Azodi O, Sundquist J, Ji J, Lundell L, Sundquist K. Risk of acute myocardial infarction and stroke after

31


discharge from in-hospital care due to complicated and uncomplicated peptic ulcer disease. Eur J Gastro-enterol Hepatol. 2011 Jun;23(6):461-6.

81. Shu X, Ji J, Sundquist J, Sundquist K, Hemminki K. Survival in cancer patients hospitalized for inflam-matory bowel disease in Sweden. Inflamm Bowel Dis. 2011 Mar;17(3):816-22.

82. Shu X, Ji J, Sundquist J, Sundquist K, Hemminki K. Survival in cancer patients hospitalized for psoriasis: a population-based cohort study in Sweden. Br J Der-matol. 2011 Jul;165(1):129-36.

83. Shu X, Ji J, Sundquist K, Sundquist J, Hemminki K. Survival in cancer patients with previous hospitali-zation for sarcoidosis: a Swedish population-based cohort study during 1964-2006. Ann Oncol. 2011 Jun;22(6):1427-34.

84. Shu X, Sundquist K, Sundquist J, Hemminki K. Risk of cancer of unknown primary among immigrants to Sweden. Eur J Cancer Prev. 2012 Jan;21(1):10-4.

85. Shu X, Sundquist K, Sundquist J, Hemminki K. Time trends in incidence, causes of death, and survival of cancer of unknown primary in Sweden. Eur J Cancer Prev. 2011 Sep 30.

86. Sundquist J, Sundquist K, Johansson SE, Li X, Win-kleby M. Mothers, places and small for gestational age births: a cohort study. Arch Dis Child. 2011 Apr;96(4):380-5.

87. Sundquist K, Chaikiat A, León VR, Johansson SE, Sundquist J. Country of birth, socioeconomic factors, and risk factor control in patients with type 2 diabe-tes: a Swedish study from 25 primary health-care cen-tres. Diabetes Metab Res Rev. 2011 Mar;27(3):244-54.

88. Sundquist K, Eriksson U, Kawakami N, Skog L, Ohlsson H, Arvidsson D. Neighborhood walkability, physical activity, and walking behavior: the Swedish Neighborhood and Physical Activity (SNAP) study. Soc Sci Med. 2011 Apr;72(8):1266-73.

89. Sundquist K, Winkleby M, Li X, Ji J, Hemminki K, Sundquist J. Familiar transmission of coronary heart disease: a cohort study of 80,214 Swedish adoptees linked to their biological and adoptive parents. Am Heart J. 2011 Aug;162(2):317-23. Epub 2011 Jul 18.

90. Søndergaard B, Olsson J, Ohlson K, Svensson U, Bytzer P, Ekesbo R. Effects of probiotic fermented milk on symptoms and intestinal flora in patients with irritable bowel syndrome: a randomized, placebo-controlled trial. Scand J Gastroenterol. 2011 Jun;46(6):663-72. Epub 2011 Mar 28.

91. Teleman P, Stenzelius K, Iorizzo L, Jakobsson U. Translation and initial psychometric evaluation of the PFIQ-7, PFDI-20 and PISQ-12 (Swedish versions). Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica. 2011 90 (5): 483-487.

92. Tofik R, Torffvit O, Rippe B, Bakoush O. Urine IgM-excretion as a prognostic marker for progression of

type 2 diabetic nephropathy. Diabetes Research and Clinical Practice 2012 Jan;95(1):139-44. Epub 2011 Nov 10.

93. Weires M, Bermejo JL, Sundquist J, Hemminki K. Clustering of concordant and discordant cancer types in Swedish couples is rare. Eur J Cancer. 2011 Jan;47(1):98-106.

94. Wändell PE, Carlsson AC, Sundquist K, Johansson SE, Sundquist J. Total mortality among levothyroxine-treated women with atrial fibrillation in Swedish pri-mary health care. Int J Cardiol. 2011 Oct 6;152(1):147-8. Epub 2011 Aug 17.

95. Zöller B, Ji J, Sundquist J, Sundquist K. Risk of coro-nary heart disease in patients with cancer: A nation-wide follow-up study from Sweden. Eur J Cancer. 2012 Jan;48(1):121-8. Epub 2011 Oct 22.

96. Zöller B, Ji J, Sundquist J, Sundquist K. Familial risk factors shared by venous thromboembolism and cancer: a nationwide epidemiological study of Swedish families. Thromb Res. 2011 Aug;128(2):141-8.

97. Zöller B, Li X, Ohlsson H, Sundquist J, Sundquist K. Venous thromboembolism does not share strong fa-milial susceptibility with ischemic stroke: a nationwide family study in Sweden. Circ Cardiovasc Genet. 2011 Oct;4(5):484-90. Epub 2011 Aug 31.

98. Zöller B, Li X, Sundquist J, Sundquist K. Age- and gender-specific familial risks for venous thromboem-bolism: a nationwide epidemiological study based on hospitalizations in Sweden. Circulation. 2011 Aug 30;124(9):1012-20. Epub 2011 Aug 8.

99. Zöller B, Li X, Sundquist J, Sundquist K. Determina-tion of age-specific and sex-specific familial risks for the different manifestations of venous thromboembo-lism: a nationwide family study in Sweden. Thromb Haemost. 2011 Jul;106(1):102-12.

100. Zöller B, Li X, Sundquist J, Sundquist K. Familial risks of unusual forms of venous thrombosis: a nationwide epidemiological study in Sweden. J Intern Med. 2011 Aug;270(2):158-65.

101. Zöller B, Li X, Sundquist J, Sundquist K. Risk of venous thromboembolism in first- and second-gener-ation immigrants in Sweden. Eur J Intern Med. 2012 Jan;23(1):40-7. Epub 2011 Aug 23.

102. Zöller B, Li X, Sundquist J, Sundquist K. Parental history and venous thromboembolism: a nationwide study of age-specific and sex-specific familial risks in Sweden. J Thromb Haemost. 2011 Jan;9(1):64-70.

103. Zöller B, Li X, Sundquist J, Sundquist K. Risk of pulmonary embolism in patients with autoimmune disorders: a nationwide follow-up study from Sweden. Lancet. 2011 Nov 25.

104. Zöller B, Li X, Sundquist J, Sundquist K. Shared fa-milial aggregation of susceptibility to different mani-festations of venous thromboembolism: a nationwide family study in Sweden. Br J Haematol. 2011 Nov 5.

32

105. Zöller B, Li X, Sundquist J, Sundquist K. Socio-economic and occupational risk factors for venous thromboembolism in Sweden: A nationwide epide-miological study. Thromb Res. 2011 Aug 23.

106. Zöller B, Li X, Sundquist J, Sundquist K. Venous thromboembolism does not share strong familial susceptibility with coronary heart disease: a na-tionwide family study in Sweden. Eur Heart J. 2011 Nov;32(22):2800-5.

Socialepidemiologi,SocialmedicinochHälsoekonomi107. Amiri, A, Gerdtham, U-G, Ventelou, B. A new ap-

proach for estimation of long-run relationships in economic analysis using Engle-Granger and artificial intelligence methods. GREQAM Working Paper Series, No 2011-31, July 2011.

108. Arshia, A, Gerdtham, U-G. Relationship between exports, imports, and economic growth in France: evidence from cointegration analysis and Granger causality with using geostatistical models. MPRA Pa-per No. 34190, posted 19. October 2011. http://mpra.ub.uni-muenchen.de/34190/

109. Combe, J-B., Gerdtham, U-G, Jarl, J. Equalization of alcohol participation among socioeconomic groups over time: an analysis based on the total differential approach and longitudinal data from Sweden. Inter-national Journal for Equity in Health. 2011, 10,2-15.

110. Dackehag, M, Gerdtham, U-G, Nordin, M. 2011. Productivity or discrimination? An economic analysis of excess-weight penalty in the Swedish labor market. Working Paper, Department of Economics, Lund Uni-versity No 2011:12.

111. Heckley, G, Jarl, J, Asamoah, B, Gerdtham, U-G. Meta-analysis of the duration effect of alcohol cessa-tion on the risk of liver cancer. . BMC Cancer 2011, 11:446.

112. Kjellsson, G, Gerdtham, U-G. 2011. Correcting the concentration index for binary variables. Working Paper, Department of Economics, Lund University No 2011:4.

113. Kjellsson, G, Gerdtham, U-G., Lyttkens, C.H. Break-ing bad habits by education – Smoking dynamics among Swedish woman. Health Economics Letters 2011, 20, 876-881.

114. Mazumdar, S, Gerdtham, U-G. Heterogeneity in Self-Assessed Health Status among the Elderly in India. Asia Pacific Journal of Public Health. Published online 13 September 2011.

115. Pietri, D, Allanson, P, Gerdtham, U-G. Accounting for the dead in the longitudinal analysis of income-relat-ed health inequalities. Journal of Health Economics 2011, 30:1113-1123.

116. Giordano GN, Lindström M. Social capital and change in psychological health over time- a panel study. Soc Sci Med 2011; 72(8): 1219-27.

117. Giordano GN, Lindström M. The impact of social capital on changes in smoking behaviour-a longitu-dinal cohort study. Eur J Public Health 2011; 21(3): 347-354.

118. Giordano GN, Ohlsson H, Lindström M. Social capi-tal and health - purely a question of context? Health and Place 2011; 17(4): 946-953.

119. Klinthäll M, Lindström M. Migration and health: A study of effects of early life experiences and current socioeconomic situation on mortality of immigrants in Sweden. Ethnicity and Health 2011; 16(6): 601-623.

120. Lindeberg SI, Rosvall M, Choi B, Canivet C, Isacsson SO, Karasek R, Ostergren PO. Psychosocial working conditions and exhaustion in a working population sample of Swedish middle-aged men and women. Eur J Public Health 2011; 21(2): 190-196.

121. Lindeberg SI, Rosvall M, Ostergren PO. Exhaus-tion predicts coronary heart disease independently of symptoms of depression and anxiety in men but not in women. J Psychosom Res 2011, Epub ahead of print, October 8.

122. Lindström M, Ali SM, Rosvall M. Socioeconomic sta-tus, labour market connection, and self rated psycho-logical health: the role of social capital and economic stress. Scand J Public Health 2011, Epub ahead of print (October).

123. Lindström M. Social capital, political trust, and health locus of control: a population-based study. Scand J Public Health 2011; 39: 3-9.

124. Lindström M. Social Capital, Trust, Desire to Increase Physical Activity and Leisure Time Physical Activ-ity: A Population-Based Study. Public Health 2011; 125(7): 442-47.

125. Mangrio E, Hansen K, Lindström M, Rosvall M. Ma-ternal educational level, parental preventiv behavour, risk behaviour, social support, and medical care con-sumption in 8-month old children in Malmö, Sweden. BMC Public Health 2011 (Nov 24); 11(1): 891.

126. Modén B, Ohlsson H, Merlo J, Rosvall M. Psychotrop-ic drugs and accidents in Scania, Sweden. Eur J Public Health 2011; Sep 6 (Epub ahead of print).

127. Ohlsson H, Merlo J. Re: How can we produce relevant information for decision makers from small area variation studies? Pharmacoepidemiol Drug Saf. 2011 Jul;20(7):780-1; author reply 2-3.

128. Chaix B, Kestens Y, Bean K, Leal C, Karusisi N, Meg-hiref K, et al. Cohort Profile: Residential and non-residential environments, individual activity spaces and cardiovascular risk factors and diseases--The RECORD Cohort Study. Int J Epidemiol. 2011 Jul 7.


33

129. de Jong K, Albin M, Skarback E, Grahn P, Wadbro J, Merlo J, et al. Area-aggregated assessments of perceived environmental attributes may overcome single-source bias in studies of green environments and health: results from a cross-sectional survey in southern Sweden. Environ Health. 2011;10(1):4.

130. Hjerpe P, Ohlsson H, Lindblad U, Bostrom KB, Merlo J. Understanding adherence to therapeutic guidelines: a multilevel analysis of statin prescription in the Ska-raborg Primary Care Database. Eur J Clin Pharmacol. 2011 Apr;67(4):415-23.

131. Isma N, Svensson PJ, Lindblad B, Merlo J, Ohlsson H, Gottsater A. Socioeconomic factors and concomitant diseases are related to the risk for venous thromboem-bolism during 13 years of prospective follow-up. Jour-nal of Thrombosis and Haemostasis. 2011 Jul;9:151-2.

132. Moden B, Ohlsson H, Merlo J, Rosvall M. Psychotrop-ic drugs and accidents in Scania, Sweden. Eur J Public Health. 2011 Sep 6.

133. Ohlsson H, Librero J, Sundquist J, Sundquist K, Merlo J. Performance evaluations and league tables: do they capture variation between organizational units? An analysis of 5 Swedish pharmacological performance indicators. Med Care. 2011 Mar;49(3):327-31.

134. Ohlsson H, Merlo J. Place effects for areas defined by administrative boundaries: a life course analysis of mortality and cause specific morbidity in Scania, Sweden. Soc Sci Med. 2011 Oct;73(8):1145-51.

135. Ohrlander T, Merlo J, Ohlsson H, Sonesson B, Acosta S. Socioeconomic Position, Comorbidity, and Mor-tality in Aortic Aneurysms: A 13-Year Prospective Cohort Study. Ann Vasc Surg. 2011 Nov 11.


Centrum för Primärvårdsforskning

Vi finns i CRC-byggnaden, hus 28, ing. 72, plan 11 och 12

Skånes universitetssjukhus

Malmö

Kontaktuppgifter finner du på

www.cpf.se

Årsredovisningen trycktes av Holmbergs, Malmö, mars 2012

Text Bertil Kjellberg

Textansvarig Jan Sundquist

Grafisk form Bertil Kjellberg, CPF

www.cpf.se

CPF

CPF bedriver epidemiologisk, kvalitativ, klinisk och experimentell forsk-ning med primärvården som bas. Stort fokus ligger på de stora folksjuk-domarna som kan förhindras med förbättrade levnadsvanor.

Forskningen ska vara världsledande och målsättningen är att ge ett gediget vetenskapligt underlag för en väl fungerande, attraktiv primärvård och en ökad folkhälsa.

årsredovisning 2011

Årsredovisning CPF 2011

Documents

Transcript of Årsredovisning CPF 2011