Karolinska Institutets Årsredovisning 2011

Årsredovisning 2011

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

OMSLAGSBILDEN

Doktorander studerar cancercellerIryna Kolosenko och Per Johnsson är doktorander vid institutionen för onkologi-patologi där de ingår i professor och prefekt Dan Grandérs forskargrupp inom experimentell cancerforskning. Forskarna strävar bland annat efter att bättre förstå hur cancerläkemedel fungerar på molekylär nivå och varför vissa cancertumörer är okänsliga för läkemedlen. Med ökad kunskap skulle fler patienter kunna få en mer adekvat behandling och slippa onödiga biverkningar.

Foto: Camilla Svensk

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 20113

InnehållsförteckningKarolinska Institutet i korthet under år 2011 ....................................................................................................................................................5Väsentliga uppgifter ..............................................................................................................................................................................................6Karolinska Institutets organisation 2011 ...........................................................................................................................................................7KIs utbildning och forskning 2011 .....................................................................................................................................................................8Rektor om år 2011.................................................................................................................................................................................................9Verksamhetens resultat ......................................................................................................................................................................................11INTERN STYRNING OCH KONTROLL ...........................................................................................................................................12UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ .........................................................................................................13Mål ........................................................................................................................................................................................................................14Utbildningsutbudet .............................................................................................................................................................................................15Studenterna ..........................................................................................................................................................................................................16Utbildningsuppdraget ........................................................................................................................................................................................18Internationalisering – utbildning på grundnivå och avancerad nivå ............................................................................................................Kvalitet – utbildning på grundnivå och avancerad nivå ................................................................................................................................23Likabehandling – utbildning på grundnivå och avancerad nivå .................................................................................................................24Särskilda åtaganden ............................................................................................................................................................................................26Övrigt ...................................................................................................................................................................................................................27Ekonomisk redovisning .....................................................................................................................................................................................28FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ..................................................................................................................30Forskning .............................................................................................................................................................................................................31Utbildning på forskarnivå ..................................................................................................................................................................................40Internationalisering – forskning och utbildning på forskarnivå .................................................................................................................44Ekonomisk redovisning .....................................................................................................................................................................................44SAMVERKAN ......................................................................................................................................................................................45INTERNATIONALISERING ...............................................................................................................................................................51KVALITET ............................................................................................................................................................................................53LIKABEHANDLING ............................................................................................................................................................................54HÅLLBAR UTVECKLING ..................................................................................................................................................................55PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING .............................................................................................................................56Personalredovisning ...........................................................................................................................................................................................57Redovisning av kompetensförsörjning ............................................................................................................................................................60INFRASTRUKTUR ..............................................................................................................................................................................62Infrastruktur – strategi .......................................................................................................................................................................................63Lokalförsörjning......................................................................................................................................................................................................FINANSIELL REDOVISNING ............................................................................................................................................................65Intäkter .................................................................................................................................................................................................................65Kostnader .............................................................................................................................................................................................................65Kapitalförändring ................................................................................................................................................................................................66Utfall i jämförelse mot prognos ........................................................................................................................................................................67Kapitalförvaltning ...............................................................................................................................................................................................67

ÅRSREDOVISNING 2011


Fonder ..................................................................................................................................................................................................................68Stiftelser ................................................................................................................................................................................................................69Resultaträkning (tkr) ..........................................................................................................................................................................................70Balansräkning (tkr).............................................................................................................................................................................................71Redovisningsprinciper .......................................................................................................................................................................................73Redovisning mot anslag och inkomsttitel (tkr) ..............................................................................................................................................75Noter (tkr) ............................................................................................................................................................................................................76KONSISTORIET ...................................................................................................................................................................................86Beslut om årsredovisning samt bedömning av den interna styrningen och kontrollen ...........................................................................88Bilaga, Kostnader för prestationer ....................................................................................................................................................................89TABELLBILAGA ................................................................................................................................................................................................92

I tabellerna i denna årsredovisning förekommer decimalavrund-ningar som gör att summeringar med mera inte synes stämma.

Källdata för ekonomiska tabeller är ur ekonomisystemet Agresso.


Karolinska Institutet i korthet under år 2011Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildningsprogram med antal examina

Yrkesexamen• Arbetsterapeut 59• Audionom 14• Barnmorska 55• Biomedicinskanalytiker 41• Logoped 32• Läkare 260• Optiker 42• Psykoterapeut 15• Röntgensjuksköterska 38• Sjukgymnast 91• Sjuksköterska 298• Specialistsjuksköterska 403• Tandhygienist 37• Tandläkare 67• Tandtekniker 14

Generell examen• Högskoleexamen 0• Kandidatexamen 547• Magisterexamen 150• Masterexamen 73• Magistermedämnesbredd 3Totalt 2 239 (antal individer 1 888)

KI anordnar vidare fristående kurser för fortbildning och vida-reutbildning

Totalt 5 815 helårsstudenter och 5 351 helårsprestationer

304 inresande och 169 utresande studenter inom utbytesprogram Forskning och utbildning på forskarnivå• 5040publikationerinklövriga(2010)• 2133aktivaforskarstuderande(≥10%aktiv.)• 349avlagdadoktorsexaminaoch 14 licentiatexamina

Kapitalförvaltning (marknadsvärde)• 272mnkrifondförvaltning• 1166mnkristiftelseförvaltning

Personal4 109 anställda (helårsarbets-krafter) varav:• 347professorer(26%)• 172universitetslektorer(58%)• 165forskarassistenter(52%)• 166universitetsadjunkter(75%)• 741forskare(54%)• 544doktorandermedan-ställning(64%)• 1003lab-ochtekniskpersonal(71%)• 972administrativpersonal(83%)Anm: Andelen kvinnor anges inom parentes. Totaltantalkvinnor:2662(65%)

FinansieringTotalt 5 371 mnkr varav:• 2436direktastatligaanslag• 654forskningsråd• 342övrigastatligamyndigheter• 711svenskastiftelserochorganisationer• 201svenskaföretag• 518kommunerochlandsting• 444utländskafinansiärer,varav - 226 EU - 135 stiftelser och organisationer - 83 företag• 66finansiellaintäkter

LokalerTotalt 200 859 kvmKostnad 586 mnkr

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET


Väsentliga uppgifter2011 2010 2009 2008 2007

Utbildning och forskning

Antal helårsstudenter1 5 815 5 524 5 595 5 336 5 516

Kostnad per helårsstudent, tkr * 146 144 143 143 130

Antal helårsprestationer1 5 351 5 050 5 012 5 052 5 203

Kostnad per helårsprestation, tkr * 159 157 159 151 138

Antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) 10

Antal nyantagna doktorander 409 450 420 420 398

– andel kvinnor 61% 62% 61% 60% 62%

– andel män 39% 38% 39% 40% 38%

Antal doktorander totalt ≥10% aktivitet 2 133 2 076 2 028 2 080 2 073

– andel kvinnor 62% 62% 61% 61% 61%

– andel män 38% 38% 39% 39% 39%

Antal doktorander med dokt.anställning (årsarb.) 544 519 515 491 553

Antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) 340 347 342 362 329

Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (netto) 2,56 2,05 2,38 2,19 2,72

Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (netto) 4,21 4,21 3,94 3,83 3,65

Antal doktorsexamina 349 367 392 352 345

Antal licentiatexamina 14 21 17 15 31

Antal refereegranskade vetenskapliga publikationer ** 3 855 3 766 3 773 3 522

Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr *** 1 075 1 032 929 938

Personal

Antal årsarbetskrafter 4 109 3 944 3 875 3 453 3 529

Medelantal anställda 4 699 4 545 4 382 3 988 3 996

Antal lärare totalt (årsarb.) 845 801 812 753 739

– andel kvinnor 47% 46% 47% 48% 47%

– andel män 53% 54% 53% 52% 53%

Antal disputerade lärare (årsarb.) 707 665 634 573 543

– andel kvinnor 41% 40% 38% 38% 34%

– andel män 59% 60% 62% 62% 66%

Antal professorer (årsarb.) 347 331 328 316 307

– andel kvinnor 26% 24% 21% 20% 18%

– andel män 74% 76% 79% 80% 82%

Ekonomi

Intäkter totalt (mnkr), varav 5 371 5 253 4 880 4 476 4 166

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) 926 851 853 850 843

– andel anslag (%) 87% 89% 89% 89% 87%

– andel externa intäkter (%) 13% 11% 11% 11% 13%

Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) 4 445 4 402 4 027 3 626 3 324

– andel anslag (%) 37% 36% 33% 36% 37%

– andel externa intäkter (%) 63% 64% 67% 64% 63%

Kostnader totalt (mnkr) 5 218 4 994 4 734 4 325 4 100

– andel personal 53% 52% 53% 51% 51%

– andel lokaler 11% 11% 12% 12% 12%

Lokalkostnader2 per kvm (kr) 2 916 2 761 2 791 2 696 2 653

Balansomslutning (mnkr), varav 4 899 4 658 4 105 3 626 3 193

– oförbrukade bidrag 2 277 2 224 2 030 1 652 1 503

– årets kapitalförändring 145 255 149 164 72

– myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring) 1 196 1 079 812 665 532

– varav dotterbolag (KI-Holding AB) 97 129 122 119 137

1 Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning.

2 Enligt resultaträkningen.

* Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget samt tandvårdscentralen.

** Mått anges ej på grund av att eftersläpning i registrering inte ger en rättvisande bild av utvecklingen. Även siffrorna för 2007–2009 har justerats på grund av nämnda

eftersläpning i registrering. Påverkar även kostnad per publikation.

*** Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget.



Karolinska Institutets organisation 2011

KI Campus SolnaInstitutionen för cell- och molekylärbiologi (CMB)Institutionen för fysiologi och farmakologiInstitutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME)Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB)Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB)Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC)Institutet för miljömedicin (IMM)Institutionen för neurovetenskap

KI vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och Danderyds sjukhusInstitutionen för folkhälsovetenskapInstitutionen för klinisk neurovetenskapInstitutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhusInstitutionen för kvinnors och barns hälsaInstitutionen för medicin, SolnaInstitutionen för molekylär medicin och kirurgiInstitutionen för onkologi-patologi

KI Campus Huddinge med Karolinska Universitetssjukhuset,Huddinge och SödersjukhusetInstitutionen för biovetenskaper och näringsläraInstitutionen för klinisk forskning och utbildning, SödersjukhusetInstitutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC)Institutionen för laboratoriemedicinInstitutionenförmedicin,HuddingeInstitutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS)Institutionen för odontologi

KONSISTORIUM(universitetsstyrelse)

Intern-revision

REKTORLedningsgrupp

Styrelsen förUTBILDNING

Styrelsen förFORSKARUTBILDNING

Styrelsen förFORSKNING

Råd och nämnder

Universitetsförvaltning

Universitetsbibliotek

KI Holding AB

22 INSTITUTIONER



Karolinska Institutets konsistorium

Övre raden: Elias Arnér, lärrarrepresentant; Torbjörn Rosdahl,

av regeringen utsedd ledamot; Eskil Franck, av regeringen ut-

sedd ledamot; Anna Aleman, personalrepresentant; Gunnar

Stenberg, personalrepresentant; Bengt Norrving, huvudfö-

redragande, Dan Andersson, av regeringen utsedd ledamot;

Marie Wahren Herlenius, lärarrepresentant; Hans-Gustaf

Ljunggren, lärarrepresentant;

Nedre raden: Patriq Fagerstedt, personalrepresentant; Annika

Andersson, av regeringen utsedd ledamot; Harriet Wallberg-

Henriksson, självskriven ledamot; Susanne Eberstein,

ordförande, av regeringen utsedd ledamot; Jan Andersson,

adjungerad ledamot; Eva Fernvall, av regeringen utsedd

ledamot; Felicia Fixell, studentrepresentant; Tobias Brosjö,

studentrepresentant.

Frånvarande: Anders Blanck, av regeringen utsedd ledamot;

Åsa Samuelsson, studentrepresentant

Foto

: © C

amill

a Sv

ensk

Karolinska Institutets utbildning och forskning 2011

Danderyds sjukhus189 helårsstudenter33 mnkr forskning31 helårsarbetskrafter

Campus Huddinge med Karolinska Universitetssjukhuset2 940 helårsstudenter850 mnkr forskning1 074 helårsarbetskrafter

Karolinska Universitetssjukhuset1 330 helårsstudenter1 218 mnkr forskning1 143 helårsarbetskrafter

Campus Solna1 130 helårsstudenter1 423 mnkr forskning1 817 helårsarbetskrafter

Södersjukhuset226 helårsstudenter39 mnkr forskning31 helårsarbetskrafter

Forskning avser omslutning exklusive lokaler och ALF-medel.


Övre raden: Elias Arnér, lärrarrepresentant; Torbjörn Rosdahl, av

regeringen utsedd ledamot; Eskil Franck, av regeringen utsedd

ledamot; Anna Aleman, personalrepresentant*; Gunnar Stenberg,

personalrepresentant*; Bengt Norrving, huvudföredragande,

Dan Andersson, av regeringen utsedd ledamot; Marie Wahren

Herlenius, lärarrepresentant; Hans-Gustaf Ljunggren,

lärarrepresentant;

Nedre raden: Patriq Fagerstedt, personalrepresentant*; Annika

Andersson, av regeringen utsedd ledamot; Harriet Wallberg-

Henriksson, självskriven ledamot; Susanne Eberstein, ordförande,

av regeringen utsedd ledamot; Jan Andersson, adjungerad

ledamot; Eva Fernvall, av regeringen utsedd ledamot; Felicia

Fixell, studentrepresentant; Tobias Brosjö, studentrepresentant.

Frånvarande: Anders Blanck, av regeringen utsedd ledamot;

Åsa Samuelsson, studentrepresentant

* Närvaro- och yttranderätt men ej rösträtt


FramtidenKarolinska Institutet (KI) har under 2011 befäst sin position som nationellt och internationellt ledande inom medicinsk forskning. Universitetets forskare har rönt framgångar ge-nom att erhålla hårt konkurrensutsatta forskningsanslag från European Research Council. Ett flertal medicinska genombrott har också publicerats i de främsta vetenskapliga tidskrifterna. För att KI ska kunna möta den ökade internationella konkur-rensen och behålla sin position som ett av världens ledande medicinska universitet ställs dock höga krav på kvalitetssäkring av såväl forskning som utbildning. Genom en fortsatt kraftfull internationell förankring kan KI fortsätta att vara ledande inom ett flertal områden och på så sätt uppfylla målet att förbättra människors hälsa.

Hälso-ochsjukvårdenivårregionförändrasisnabbtaktoch kommer att domineras av en mångfald av vårdaktörer och ökade valmöjligheter för befolkningen. För att garantera att forskning och utbildning inte tappar i konkurrenskraft måste KI och Stockholms läns landsting (SLL) därför hitta nya sätt att samverka. En åldrande befolkning i kombination med ökad globalisering medför också ett förändrat sjukdomspanorama. Denna utveckling gör att KI förutspår stora möjligheter – men också utmaningar – inom forskning, utbildning och innovationer.

Ett år av kvalitetsutvärderingarKvalitetsutvärderingar är ett mycket viktigt instrument för be-dömning av verksamheten. En extern utvärdering av universi-tetets kvalitetsarbete har genomförts på KIs eget initiativ. Rekommendationerna berörde övergripande områden som relationen mellan forskning och utbildning, samarbetet med SLL samt forskarutbildningens utbildningsinslag. Den externa utvärderingen har varit positiv för det fortsatta kvalitetsarbetet.

För första gången har KI också genomfört en omfattande ex-tern utvärdering av universitetets forskning. Resultatet visar att mer än var tredje forskargrupp vid KI bedöms som enastående eller excellent. Utvärderingen, kallad ERA – External Research Assessment – har genomförts av internationellt ledande forskare och kommer att ligga till grund för strategisk planering och ut-veckling av universitetet under de närmaste åren.

HögskoleverketutvärderarförnärvarandedeflestaavKIsmedellånga vårdutbildningar och resultaten väntas under 2012. Utvärderingarna av KIs största utbildningar, läkar- respektive sjuksköterskeprogrammet, startar först 2013.

Satsningar i forskningens och utbildningens infrastrukturNya byggnader inger framtidstro. De byggs för att tillgodose

framtidens behov av gränsöverskridande utbildning, forskning och samverkan och är del i visionen att göra Stockholmsregio-nen internationellt ledande inom dessa områden. Under året har KI tillsammans med SLL planerat för det nya universitets-

sjukhuset som börjar ta form. Nu syns också konturerna av aulan som ska stå färdig 2013. Nästa år påbörjas dessutom byg-get av Biomedicum som kommer att bli ett av världens största laboratorier.

Det internationella universitetetUnder hela KIs historia har de internationella kontakterna varit betydelsefulla. Detta avspeglar sig bland annat i KIs publikatio-ner där 60 procent sker i samarbete med forskare i andra länder.

Under året har ett fördjupat avtal slutits med Mayo Clinic i USA. Avtalet omfattar numera både forskning, utbildning och innovation. Dessutom utökas forskningssamarbetet till områ-den som regenerativ medicin, neurodegenerativa sjukdomar och psykiatri, samt utbyte som även involverar den administra-tiva personalen.

KI har också fördjupat samarbetet med Makerere University i Uganda. Forskningsutbyte bedrivs inom exempelvis malaria, tuberkulos och mikrobiologi. Så här långt har cirka 30 dokto-rander examinerats, det största antalet inom KIs program av detta slag.

En delegation från KI besökte i september Beijing och Shanghai.BesöketfickmycketuppmärksamhetiKina.KIsledning träffade tre kinesiska ministrar; hälsoministern, forsk-ningsministern och utbildningsministern. När den kinesiska forskningsministern senare under året besökte KI under-tecknades ett Letter of Intent med Jiatong University Medical School i syfte att upprätta ett ”Center for Translation Research” i Shanghai.

Det samverkande universitetetKIs samverkan med SLL har handlat om det nya universitets-sjukhuset och diskussioner om hur forskning och utbildning också i fortsättningen kan integreras i vården. Den ökade privatiseringen, mångfalden av vårdgivare och vårdvalet ställer specifikaochökadekravpåupphandlingaravvårdochuppfölj-ning av verksamheten.

Karolinska Development (KD) introducerades under året på Stockholmsbörsen. Det stora intresset från investerare innebär ett erkännande för KIs innovationssystem som är unikt i Sve-rige.

KI deltog för tredje gången i arrangemanget Forskning och hälsa. Syftet är att öka allmänhetens intresse för forskning och visa på vikten av att ge blod, bli organdonator och delta i forsk-ningsstudier.

Verksamheten vid SciLifeLab har fortsatt att växa under året. Visionen är att det ska bli ett av världens ledande centra för forskning inom molekylär biovetenskap med inriktning på hälsa och miljö. De fyra samverkande universiteten äskar gemensamt medel för att kunna permanenta verksamheten.

Rektor om år 2011



LifeGeneDatainspektionen beslutade i slutet av 2011 att den insamling av forskningsdata som görs i projektet LifeGene strider mot personuppgiftslagen. KI har överklagat beslutet och kommer att verka för en förändrad lagstiftning som möjliggör fortsatt verksamhet av biobanker såsom LifeGene.

Foto

: © C

amill

a Sv

ensk

Större donationer Fundraising verksamheten har, efter avslutandet av kampanjen ”Genombrott för livet” 2010, gått in i en ny fas där kontakt-ytorna mot potentiella donatorer och samverkansparterners har breddats. Flera stora donationer till KIs forskning har också kommit in under året. Donationer har blivit en permanent del avforskningsfinansieringenvidKI.

Studenterna är länken till framtidenStudenterna är navet i vår verksamhet. De är de som ska föra stafettpinnen vidare och driva utvecklingen av både medicinsk forskning, vård och undervisning framåt. Karolinska Institutet har idag 5 815 helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå fördelade på 38 program och 1 716 helårsstudenter i utbildning på forskarnivå. Utbildningar av högsta kvalitet och en innovativ och kreativ studiemiljö är den bästa garanten för att KI också i framtiden ska kunna genomföra banbrytande forskning i världsklass och driva en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård.

Jag vill rikta ett varmt tack till studenter, administratörer, lärare och forskare. Ni har alla bidragit till att Karolinska Institutet är vad det är idag – ett ledande medicinskt universitet i världen.

Harriet Wallberg-Henriksson, rektor Karolinska Institutet

Karolinska Institutets uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa.

Visionen är att KI ska vara ett av världens ledande universitet inom det medicinska området.



Förordning om årsredovisning och budgetunderlagEnligt 3 kap. 1 § förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovis-ning och budgetunderlag ska myndigheterna kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något an-nat beslut. Resul-tatredovisningen ska främst avse hur verksam-hetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen ska lämnas enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat.

Lärosätenas instruktion – HögskolelagenAv regleringsbrevet för universitet och högskolor för 2011

framgår att övergripande mål för universitets och högskolors verksamhetfinnsihögskolelagen.

Av högskolelagen framgår att utbildning, som vilar på ve-tenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet respektive forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete är de två huvuduppgifterna för univer-sitet och högskolor.

Därutöver ingår det i lärosätenas uppgifter att samverka med det omgivande samhället, att informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat, tillkomna vid lärosätet, kommer till nytta. Verksamheten ska vidare bland annat drivas på ett sådant sättn attdetfinnsettnärasambandmellanforskningoch utbildning, n att hög kvalitet nås i verksamheten,n att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt, n att hållbar utveckling främjas i verksamheten,n att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas ochn att verksamheten främjar förståelsen för andra länder och internationella förhållanden.

Dessutom ska studenterna ges rätt att utöva inflytande över utbildningen och lärosätena aktivt främja och bredda rekryte-ringen.

Strategi 2012KI har i december 2009 fastställt en utvecklingsstrategi för 2010–2012:Uppdraget är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa.Visionen är att KI ska vara ett av världens ledande universitet inom det medicinska området.

Med dessa utgångspunkter formuleras i strategin KIs värde-grunder och sju utmaningar. Se vidare: http://ki.se/content/1/c4/03/89/Strategi_2012_sv.pdf

Det är utifrån mål och återrapporteringskrav i nämnda dokument som denna årsredovisning är uppbyggd. Vid års-skiftet 2011/2012 har KI lämnat in ett underlag till regeringen, ”Förutsättningar för forskning, utbildning och innovationer”, som underlag för den kommande forskningspropositionen. Den utgör också ett underlag för KIs kommande strategi för de närmaste åren.

I särskild bilaga redovisas lärosätenas arbete med att utveckla mått som beskriver kostnader per prestation i enlighet med kraven i Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag.

Verksamhetens resultat



KI omfattas av förordning (2007: 603) om intern styrning och kontroll. Regelverket ger en ram för en pågående och långsiktig intern process att genomföra och leva upp till kraven på verk-samheten på ett riskmedvetet sätt samt nå målen för uppsatta strategier.

Årets arbete har utgått från tidigare beslutade regler och rikt-linjer för intern styrning och kontroll vid KI samt handlingspla-nen för åren 2010 och 2011. I enlighet med handlingsplanen ska en omfattande riskanalys göras vart tredje år där en revidering görs mellanliggande år. Utifrån en reviderad riskanalys för år 2011 har därmed sammanhängande kontrollåtgärder beslutats av Konsistoriet den 19 december 2011. Utgångspunkten för riskanalysarbetet har varit KIs uppdrag i enlighet med högskole-lag- och förordning, regleringsbrev samt universitetets utveck-lings-strategi för åren 2010 till 2012. Därutöver har väsentliga iakttagelser i samband med intern och extern revision beaktats.

I den av Konsistoriet fastställda riskanalysen för år 2011 har tioriskområdenidentifieratsdärettsärskiltbehovavriktadekontrollåtgärder föreligger, nämligen; i samarbetet mellan KI och SLL; hot och sabotage mot djuranläggningar; utbildning-ens prioritet; integrering av forskning och utbildning; klargö-rande av pedagogiskt inslag i utbildningen på forskarnivå samt tekniska plattformar för utbildningen. Arbetet med utveckling av KIs informationssäkerhet och IT har fortsatt under året med förberedelser för implementering av ramverk för informations-säkerhet och rekrytering av informationssäkerhetsansvarig efter årsskiftet. Utifrån Konsistoriets tidigare beslut om KIs organi-sationsplan den 22 december 2010 har former för att förbättra samordningen av strategiska frågor i ledningsgruppen utveck-lats.

Under året har tidigare beslutade kontrollåtgärder följts upp under februari och december månad där väsenliga resultat redovisats för Konsistoriet. Riksrevisionen har tidigare lämnat revisionsrapporter innehållande iakttagelser kring informa-tionssäkerheten och upphandlingsprocessen vid KI. I enlighet

med beslut den 11 april 2011 har Konsistoriet kontinuerligt informerats om pågående och planerade åtgärder avseende informationssäkerheten vid KI. Riktlinjer för informationssä-kerhet har fastställts den 2 maj 2011 och ett projekt är initierat för införande av ett ramverk för informationssäkerhet. Under året har arbetet fortsatt för att stärka den interna styrningen och kontrollen för att säkerställa att lagen om offentlig upphand-ling följs. KI konstaterar dock att ett fortsatt utvecklingsarbete krävs, vilket också Riksrevisionen påtalar i sin revisionsrapport. KI behöver framför allt genomföra förändringar avseende hur inköp och upphandling organiseras, där dagens decentraliserade organisation försvårar kontroll och upprätthållande av tillräcklig kompetens inom området. Därutöver har Datainspektionen i beslut den 16 december 2011 angett att insamling av person-uppgifter i forskningsprojektet Life Gene strider mot person-uppgiftslagen. KI har överklagat Datainspektionens beslut och menar att de rättsliga förutsättningarna bör utredas för att möjliggöra framtida medicinsk forskning.

Det är KIs bedömning att många av tidigare beslutade kon-trollåtgärder är återkommande och långsiktiga. Ett arbete har initierats under hösten med syfte att effektivisera, kvalitetssäkra och integrera processen kring den interna styrningen och kon-trollen samt verksamhetsplanering och uppföljning. Resultatet av detta arbete är ännu för tidigt att redovisa.

Mot bakgrund av fastställd riskanalys och utfört samt pla-nerat arbete med beslutade kontrollåtgärder, gör Konsistoriet i årsredovisningen bedömningen att den interna styrningen och kontrollen vid KI är betryggande.

INTERN STYRNING OCH KONTROLL



BSc AND MSc LEVEL EDUCATION

Foto

: © C

amill

a Sv

ensk

På kliniskt träningscentrum, KTC, får Karolinska Institutets studenter träna provtagningsteknik på ”patienter” i form av provtagningsdockor.

UTBILDNING


KI har ett brett utbildningsutbud och erbjuder 15 nybörjar-program, 23 påbyggnadsprogram och närmare 150 fristående kurser. Antalet helårsstudenter (hst) uppgick 2011 till totalt 5 815, vilket är en ökning jämfört med 2010 (5 524).

Arbetet med att se över och koncentrera KIs utbildnings-utbud har under 2011 fortsatt – detta i syfte att öka den andel av utbildning som ges på avancerad nivå samt att ytterligare förstärka kopplingen mellan utbildning och forskning.

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

HögskolelagenHögskolansuppgiftärattbedrivautbildningsomvilarpåvetenskaplig grund samt på beprövad erfarenhet.

Verksamhetenskabedrivassåattdetfinnsettnärasambandmellan forskning och utbildning.

Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen. De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksam-heten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna.

Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbild-ningenvidhögskolorna.Högskolornaskaverkaförattstudenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.

I högskolornas verksamhet ska jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas.

Högskolornabörisinverksamhetfrämjaförståelsenförandra länder och för internationella förhållanden.

Högskolornaskaaktivtfrämjaochbreddarekryteringentillhögskolan.

Strategi 2012KI ska kvalitetssäkra utbildningen och lyfta fram lärandet, bland annat genom att• seöverochanpassautbildningsutbudetsåattenökad andel utbildning ges på avancerad nivå inom områden somsvararmotKIsprofilmedavseendepåstarka forskningsområden.

• förstärkadenverksamhetsförlagdautbildningengenom att inrätta fler kliniska adjungeringar och förenade anställningar samt genom att höja de kliniska hand- ledarnas akademiska och pedagogiska kompetens.

KI ska som studie- och arbetsplats präglas av gott ledar-skap, medarbetarskap, delaktighet, öppenhet, jämställdhet och mångfald samt omsorg om miljön, såväl den inre som den yttre.

Mål



Fördelning mellan program som leder till yrkesexamen, program som leder till generellexamen samt fristående kurser* (inklusive kurser avräknade mot tilläggsanslaget)

2008 2009 2010 2011

Antal hst % Antal hst % Antal hst % Antal hst %

Generell examen – nybörjare 277 5 328 6 264 5 248 4

Generell examen – påbyggnad 236 4 344 6 393 7 443 8

Yrkesexamen – nybörjare 4 052 76 3 939 70 3 726 67 3 832 66

Yrkesexamen – påbyggnad 513 10 585 10 566 10 582 10

Fristående kurser 258 5 399 7 575 11 709 12

Summa 5 336 100 5 595 100 5 524 100 5 815 100

* Redovisade helårsstudenter avser utfall i Ladok.

Kursers fördelning på grundnivå respektive avancerad nivå*(inklusive kurser avräknade mot tilläggsanslaget)

2008 2009 2010 2011

Hst % Hst % Hst % Hst %

Grundnivå 3 786 71 3 603 64 3 423 62 3 480 60

Avancerad nivå 1 317 25 1 848 33 2 035 37 2 289 39

Ej klassificerad 232 4 144 3 66 1 46 1

Summa 5 336 100 5 595 100 5 524 100 5 815 100

* Redovisade helårsstudenter avser utfall i Ladok.

Karolinska Institutet är unikt i Sverige med avseende på det breda och i stort sett heltäckande utbildningsutbudet inom medicin och hälso- och sjukvård. KI har under 2011 genomfört utbildning inom 39 olika programutbildningar samt utannon-serat närmare 150 fristående kurser. Tyngdpunkten i utbudet ligger på utbildningar som leder till en yrkesexamen. Enligt den utbildningsstrategi som fastställts för åren 2009–2012 ska KIs utbildningsutbud vara fördelat på 70–75 procent nybörjarpro-gram, 20 procent påbyggnadsprogram på avancerad nivå samt 5–10 procent fristående kurser. För att öka andelen utbildning på avancerad nivå och stärka kopplingen mellan utbildning och forskning pågår ett långsiktigt arbete med utbildningsutbudet. I arbetet ingår att ta fram nya områden för bland annat magister- och masterutbildningar men även att minska eller förändra det befintligautbudetdärdetärnödvändigt.År2011startadeettnyttmagisterprogram i arbete och hälsa med tre olika inriktningar; företagssköterska, ergonomi samt beteendeve-tenskap. Under året fattades även beslut om att 2012 starta två nya specialist-sjuksköterskeprogram, att omorganisera ett av de existerande masterprogrammen till en gemensam examen med Stockholms universitet samt att ställa in antagning till två nybörjarprogram som ett första led i att avveckla av dessa program.

Fördelningen mellan de olika typerna av program och kurser har under 2011 varit liknande som 2010, cirka 70 procent nybör-jarprogram, 18 procent påbyggnadsprogram samt 12 procent fristående kurser. Antalet fristående kurser har under 2011 varit fler än 2010, då det tillfälligt funnits utrymme för detta.

Andelen kurser på avancerad nivå har ökat från 37 till 39 pro-cent jämfört med 2010. Detta kan bland annat förklaras med den pågående utbyggnaden av de långa yrkesprogrammen till läkare, tandläkare och logoped samt den fortsatta ökningen av magister- och masterprogram.

Legitimationskurs för optikerKI har under 2011 inte haft någon antagning till legitimations-kurs för optiker. Den senaste antagningen skedde höstterminen 2008 och kursen avslutades vårterminen 2010.

Utbildningsutbudet



Söktryck per programtyp (behöriga förstahandssökande)*

2008 2009 2010 2011

Platser Sök/plats Platser Sök/plats Platser Sök/plats Platser Sök/plats

Nybörjarprogram 1 293 4,5 986 4,8 1 142 5,1 1 297 4,6

Påbyggnadsprogram (ej magister/master) 549 3,2 678 2,1 511 2,9 618 3,1

Magister-/masterprogram 255 1,9 225 2,8 334 2,9 362 1,9

Totalt 2 097 3,9 1 889 3,6 2 087 4,1 2 277 3,8

* En fullständig redovisning av antal behöriga förstahandssökande till KIs program återfinns i tabellbilagan, tabell 2.

SökandeGenerellt sett har KIs program ett högt söktryck. Söktrycket har dock minskat något 2011 jämfört med 2010. Minskningen av antalet behöriga förstahandssökande till nybörjarprogram är knappt åtta procent (om man bortser från sjuksköterskepro-grammet som inte hade full antagning 2010), vilket är lite mer än den nationella nedgången på tre procent. De tre program som har högst söktryck på KI hör till de som även har högst söktryck nationellt; läkar-programmet, psykologprogrammet och sjukgymnastprogrammet.

Antalet behöriga förstahandssökande till påbyggnadspro-gram har ökat – från 1 787 till 1 901. Bland dessa utbildningar finnsnågramedettmyckethögtsöktrycksomtillexempelbarnmorskeprogrammet och vissa av specialistsjuksköterske-programmens inriktningar.

Den största skillnaden jämfört med 2010 är det minskade söktrycket till magister- och masterprogrammen som beror på införandet av studieavgifter. Antalet behöriga förstahandssö-kanden i de internationella antagningsomgångarna har minskat kraftigt. En viss ökning har emellertid märkts i de nationella sökomgångarna vilket lett till att den totala minskningen på dessa program inte blivit så stor som befarat.

Breddad rekryteringKI har en fortsatt sned studentsammansättning avseende föräldrarnasutbildningsnivå.EnligtHögskoleverketskulle23procent av studenterna ha högutbildade föräldrar för att mot-svara fördelningen i befolkningen (i åldern 19 till 34 år). På KI var andelen studenter med högutbildade föräldrar 2010 dock 44 procent (för 2011 saknas uppgifter).

Arbetet för att bredda rekrytering handlar till stor del om att synliggöra KIs utbildningar för grupper av människor som inte är tillräckligt representerade på KIs utbildningar. Till exempel

medverkar KI vid Rekryteringsbasaren på Kulturhuset i Stock-holm. Basaren fungerar som en mötesplats mellan arbetsgivare och arbetssökande samt mellan utbildningsanordnare och potentiella studenter.

Vidare har KI under året fortsatt att samarbeta med Tensta Rossgymnasium,SolnagymnasiumochHuddingegymnasiet.En ny aktivitet för året var att bjuda in årskurs 1 och 2 från dessa skolor till en halvdag på KI med föreläsningar och information om högskolestudier. KI erbjuder också möjligheten att ”skugga en student”.

Arbetet med breddad rekrytering handlar också om att skapa förutsättningar för alla KI-studenter att klara sin utbildning. KI har därför en språkverkstad som både håller i seminarier kring vetenskapligt skrivande och ger enskilt språkstöd. Dessutom an-ordnar KI ”våga tala”-kurser som vänder sig till studenter som har problem med muntliga framställningar inför större grupper. Utvärderingen visar att kurserna är till god hjälp för deltagarna.

KI är också aktiva deltagare i det nationella nätverket för breddad rekrytering – Include. Under 2011 stod KI värd för en av Includes nätverksträffar som hade temat ”studenter med funktionshinder”.

Studenterna

Söktryck per programtyp (behöriga förstagångssökande)*



Åldersfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram

Åldersfördelning I tabellerna nedan redovisas åldersfördelningen bland nybör-jare på nybörjarprogram och påbyggnadsprogram. Efter att ha varit relativt konstant under perioden 2008–2009, steg andelen nybörjare under 24 år markant mellan 2009 och 2010, för att 2011 återgå till ungefär samma nivåer som tidigare år. Andelen studenter över 35 år minskade i motsvarande utsträckning mel-lan 2009 och 2010 (se tabell 4 i tabellbilagan). Återgången till tidigare års åldersfördelning är något förvånande mot bakgrund av de nya antagnings- och urvalsgrunderna som infördes 2010.

Studentinflytande Studentmedverkan är en viktig del i KIs berednings- och beslutsprocesser. Studenter på samtliga nivåer har möjlighet till inflytande i alla KIs beredande och beslutande organ, inklusive KIs ledningsgrupp.

KI anser att en stark studentrepresentation är extra viktig i organ som har direkt ansvar för utbildningsfrågor. För beslutför-het i dessa organ krävs därför att minst en studentrepresentant ärnärvarande–förutsattattstudentrepresentantfinnsutsedd.

I de interna verksamhetsstyrelserna och Konsistoriet är könsfördelningen relativt jämn – 40 procent kvinnor – men inte representativ för studentpopulationen vid KI som till 73 procent består av kvinnor (andel av hst). I programnämnderna, som har det övergripande ansvaret för utbildningarna, är könsför-delningen mer representativ. Totalt sett utgör andelen kvinnor i ovan nämnda organ cirka 63 procent, vilket är sex procentenhe-ter lägre än 2010.

När det gäller att främja studentinflytande anordnar KI årligen utbildning för studenter aktiva inom KIs beslutande och beredande organ. Syftet är att ge studenterna kunskap om gällande lagar och förordningar samt om KIs organisations- och beslutsstruktur. KI erbjuder vidare den fristående kursen Entre-prenöriella verktyg för effektivt påverkansarbete inom styrelser och kommittéer.

KI har även avtal med de två kårerna vid lärosätet rörande deras ansvar för till exempel utbildningsbevakning. I avtalet ingårfinansieringsstöd,blandannatförettstudentombudochett doktorandombud.

100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

2008 2009 2010 2011

-24 år 25-34 år 35-år

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

Åldersfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram

2008 2009 2010 2011

-24 år 25-34 år 35-år



Utbildningsuppdraget Nya högskoleplatserKarolinska Institutet tilldelades 450 nya utbildningsplatser för perioden 2010–2011. Dessa platser var ett välkommet tillskott. Dock har KI inte fullt ut kunnat utnyttja dem under året. Det beror dels på effekterna av de inställda programtillfällena på sjuksköterskeprogrammet (på grund av förlorad examensrätt), delspådenspecifikautbildningsstrukturKIhar–medenstorandel programutbildningar som ofta innehåller verksamhets-förlagda delar – som innebär att det är svårt att snabbt ändra dimensioneringen. Utbudsökningen 2011, liksom 2010, bestod därför främst av fristående kurser. De senaste åren har ett stort antal nya fristående kurser tagits fram, av vilka många kommer att erbjudas även läsåret 2012/2013. Större delen av dessa kurser vänder sig till yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård.

Helårsstudenter och helårsprestationer Antalet helårsstudenter uppgick 2011 till 5 743 och antalet hel-årsprestationer till 5 308 inom ramen för takbeloppet (det statliga

anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå). Utöver

takbeloppet har KI, liksom tidigare år, erhållit ett tilläggsanslag (2:55 ap. 11) på drygt 6 mnkr. Inom ramen för detta anslag upp-gick antalet helårsstudenter till 72 och antalet helårsprestationer till 44.

Årets utfall jämfört med takbeloppet för 2011 är något högre än tidigare prognos. Resultatet för 2011 ligger 28,2 mnkr under takbeloppet efter ersättning för helårsprestationer från december 2010 och inklusive tilläggsanslaget.

Antalet helårsstudenter har ökat med nästan 300 jämfört med 2010, men detta räcker inte för att nå takbeloppet, som med an-ledning av de 450 utbildningsplatserna är högre även 2011. Den främsta anledningen till underskottet är effekterna av att KI i de-cember 2008 förlorade rätten att utfärda sjuksköterske¬examen. För att minska effekterna av den inställda sjuksköterskeutbild-ningen har vissa ökningar gjorts på program men framför allt har ökningar gjorts på fristående kurser. Antalet helårsstudenter på fristående kurser har ökat med 23 procent jämfört med 2010.

*Inklusive tilläggsanslag 2:55 ap. 11.

Magisterochmaster7%

Biomedicinska analytiker-programmet3%

Spec sjuksköt. progr. (påbyggn.8%)

Övrigapåbyggnadsprogram2%

Arbetsterapeutprogrammet4%

Övriganybörjarprogram11%

Helårsstudenter vid KI år 2011 (totalt 5,815*)

Tandläkarprogrammet7%Psykologprogrammet4%

Sjuksköterske-programmet inkl. röntgen10%

Sjukgymnastprogrammet6%

Läkarprogrammet26%

Friståendekurs12%

Ersättning för HST och HPR inom takbeloppet inklusive tilläggsanslaget, 2008–2011, tkr

2008 2009 2010 2011

Takbelopp 540 305 552 204 619 449 616 148

Ersättning, inkl. decemberprestationer 506 218 532 674 553 772 587 977

Under takbelopp -34 087 -19 530 -65 677 -28 171

Anm.: HST=helårsstudent och HPR=helårsprestation


Den beräknade ersättningen för årets verksamhet uppgår till 580 807 tkr exklusive tilläggsanslaget. Tillsammans med prestationerna från december 2010 på 646 tkr kommer anslaget för 2011 därmed att belastas med 581 453 tkr. Detta ger ett utgående anslagssparande som uppgår till 89 805 tkr, varav 28 812 tkr är över 10 procent av takbeloppet.

Inom ramen för tilläggsanslaget uppgår ersättningen till 6 524tkr.Ingaprestationerfinnsfråndecember2010varfördettaanslag kommer att belastas med 6 524 tkr för 2011. Detta ger ett utgående anslagssparande på 311 tkr.

KIs totala anslagssparande uppgår därmed till 61 304 tkr.Utvecklingen av antal helårsstudenter och helårsprestationer

inom olika utbildningsområden illustreras i diagrammet på nästa sida. Antal helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsprogrammen framgår av tabell 7 i tabellbilagan.

Antagning till psykologprogrammetPsykologprogrammet på KI startade höstterminen 2007 med 40 platser. I både regleringsbrevet för 2009 och regleringsbrevet för 2010 tilldelades KI ytterligare 15 nybörjarplatser (7,5 helårs-studenter), vilket gör att planerat antal nybörjarplatser är 70. Höstterminen2011registrerades89studenterpåtermin1påpsykologprogrammet.

Nybörjare och helårsstudenter på läkarpro-grammet och tandläkarprogrammetLäkarprogrammet utökades senast 2009 med 29 platser. Pla-nerat antal nybörjare 2011 uppgick därmed till totalt 306. En ökning med sex platser är aviserad för 2012.

Tandläkarprogrammet utökades senast 2009 med tio nybör-jarplatser till totalt 85 platser.

ExaminaDet totala antalet utfärdade examina har ökat i jämförelse med 2010, från 2 144 till 2 239. Under året har den första examen utfärdats i det nya huvudområdet medicinsk pedagogik (ma-gisterexamen). Den tillfälliga ökningen som gjordes av antalet platser på specialistsjuksköterskeutbildningarna 2009 syns nu i ökningen av antalet examina, 403 jämfört med 362 för 2010. Antal examina inom respektive utbildningsprogram framgår av tabell 8 i tabellbilagan.

Antal examina 2008–2011

Examen 2008 2009 2010 2011

Yrkesexamen 1 481 1 488 1 416 1 466

Generell examen 574 697 728 773

Totalt antal examina 2 055 2 185 2 144 2 239

Totalt antal individer 1 744 1 792 1 786 1 888

Antal nybörjare (registrerade på termin 1) och helårsstudenter på läkarprogrammet jämfört med plan enligt konsistoriebeslut

2011 2012

Plan Utfall Plan

Nybörjare 306 328 312

Helårsstudenter 1 583 1 523 1 629

Antal nybörjare (registrerade på termin 1) och helårsstudenter på tandläkarprogrammet jämfört med plan enligt konsistoriebeslut

2011 2012

Plan Utfall Plan

Nybörjare 85 91 85

Helårsstudenter 397 402 410

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

Helårsstudenter och helårsprestationer per utbildnings-område 2008-2011, inkl. tilläggsanslaget.

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0hst hpr hst hpr hst hpr hst hpr

2008 2009 2010 2011

Medicin

Odontologi

Vårdvetenskap

Naturvetenskap, teknik

Humaniora,samhällsvetenskap


UppdragsverksamhetInom KI ansvarar Avdelningen för uppdragsutbildning vid universitetsförvaltningen för samordning och förmedling av uppdragsutbildning. Avdelningens uppgift är att fungera som brygga mellan omvärlden och KI.

Intäkterna för uppdragsutbildning uppgick 2011 till 68,6 mnkr och för beställd utbildning 6,3 mnkr.

Uppdragsverksamhet fördelad på finansiärTotalt 74,9 mnkr år 2011

Utländska 10%

Svenska företag 21%

Organisationer och stiftelser 3%

Universitet och högskolor 10%

Kommuner och landsting 42%

Övriga statliga myndigheter 14%

Uppdragsutbildningens omfattning har ökat såväl vad gäller intäkter som antal helårsstudenter i jämförelse med 2010. Ök-ning har skett inom flera ämnesområden. Ökningen av antalet helårsprestationer förklaras dock även av att flera kurser som påbörjades under 2010 avslutades under 2011.

Socialstyrelsen har fortsatt varit en stor uppdragsgivare under 2011 – framför allt inom psykiatrisatsningen. Även Cen-trum för primärvårdsforskning har varit en stor uppdragsgivare när det gäller kurser i psykiatri och psykoterapi.

Utveckling uppdragsverksamhet

Helårsstudenter och helårsprestationer i uppdragsutbildning 2008–2011

2008 2009 2010 2011

Helårsstudenter 245 181 178 235

Helårsprestationer 176 192 128 202

0

25

50

75

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

75

50

25

0

Mnkr



Sextiosex procent av de utresande och 73 procent av de inresande lärarna under 2011 var kvinnor.

Studieavgifter för tredjelandsstudenterKarolinska Institutet antog 94 studieavgiftsskyldiga studenter till program och kurser höstterminen 2011 via antagningssystemet NyA. KI antog även två studieavgiftsskyldiga sökande i lokal antagning. Tjugofyra av de antagna betalade studieavgiften. An-talet helårsstudenter uppgick till 10,2 och antalet helårsprestat-ioner till 8,0.

Tjugotvå av de 24 betalande var studenter på KIs fem internationella masterprogram – övriga två på kurser. Elva av de antagna masterstudenterna hade helt stipendium och elva studenter var betalande. Andelen studieavgiftsskyldiga tredje-landsstudenter på KIs masterprogram uppgick till 27 procent av de internationella masterstudenterna (totalt 81 platser) och 14 procent av det totala antalet studenter på masterprogram.

Kostnadernafördenstudieavgiftsfinansieradeverksam-heten uppgick för helåret 2011 till knappt 4,2 mnkr, varav 0,9 mnkr består av ersättning till kursgivande institutioner. Övriga kostnader består av administration och marknadsföringsinsat-ser. Kostnaderna avser hela 2011. Intäkterna, som endast avser höstterminen, uppgick till 2,2 mnkr och består av inbetalda stu-dieavgifter samt interna och externa stipendier. De KI-interna stipendierna uppgår till 0,5 mnkr av intäkterna. Resultatet för 2011 är knappt -2 mnkr (de interna stipendierna ej medräk-nade). KI betraktar studieavgiftsverksamheten som en viktig strategisk satsning, där full kostnadstäckning ska uppnås på sikt.

Samarbetet med Migrationsverket har fungerat tillfredsstäl-lande.

Inga nya strategiska avtal med anledning av studieavgifter har ingåtts med universitet utanför EU-/EES-området. KI hade 89 tredjelandsstudenter inom ramen för utbytesavtal under 2011, att jämföra med 73 föregående år.

Internationalisering – utbildning på grundnivå och avancerad nivåInternationalisering av utbildningsprogrammen har under året bedrivitsienlighetmed”Handlingsplanförinternationalise-ring av utbildningar på grund- och avancerad nivå 2010–2012”. Övergripande mål i denna plan är att KIs utbildningar ska möjliggöra internationella erfarenheter och ge kompetens för arbete såväl i mångkulturella miljöer som på en internationell arbetsmarknad. KI ska även vara en attraktiv studiedestination för internationella studenter. Utbildningen vid KI ska också ge kunskaper och insikter om internationella förhållanden inom det aktuella yrkes-/ämnesområdet och mångfalden i det svenska samhället.

Under året har informationsträffar om lärarutbyten och studentutbyten genomförts och kursutbudet på engelska har utökats. Vidare har ett antal kontaktresor genomförts, både inom Erasmus- och Linnaeus-Palmeprogrammet.

Kurser i att undervisa på engelska ges för KIs lärare och i år har åtta lärare utnyttjat den möjligheten. Inom ramen för KIs Uganda-satsning har en kurs i Educational leadership givits i samarbete med Makerere University. KI har arbetat för att öka antaletlärarutbytengenomattintensifierainformationenbådepå webbar och i tryckt form. Antalet utresande lärare har ökat under året, mycket tack vare det uppskattade programmet ”Mo-bilitet för lärare och studenter 2010–2011”.

Utresande lärare inom utbytesprogram (antal)

2008 2009 2010 2011

Erasmus 42 32 24 30

Nordplus 12 - 4 1

Linnaeus-Palme 21 20 10 11

Mobilitet för lärare och stud. på högskola 5 29

Totalt 75 52 43 71

Inresande lärare inom utbytesavtal (antal)

2008 2009 2010 2011

Erasmus 13 30 14 7

Nordplus 4 - 1 1

Bilaterala avtal 3

Linnaeus-Palme 20 21 12 11

Totalt 37 51 27 22



Studentutbyte inom utbytesprogram 2003-2011

Utresande studenter inom utbytesprogram 2011, totalt 169

Antalet inresande studenter har ökat under året, framför allt genom ett ökat antal studenter inom Erasmusprogrammet samt från Afrika tack vare Linnaeus-Palmesamarbeten. För att kunna fortsätta studentutbytet med Uganda – efter att Linnaeus-Pal-mefinansieringenupphört–harinternamedelochalumnime-del tillskjutits. Den obalans mellan antalet inresande och antalet utresande studenter som funnits sedan tidigare kvarstår.

Antalet utresande studenter har minskat efter förra årets uppgång. Att KI inte hade någon antagning till sjuksköterske-programmet under tre terminer är en av de möjliga orsakerna

bakom denna nedgång. Till samtliga världsdelar har antalet utresande minskat eller varit i stort sett konstant – förutom till Nordamerika där en uppgång kan noteras. Ett femtontal studen-ter har gjort datainsamling utomlands inför examensarbete och finnsinterepresenteradeinedanståendetabeller.

0

50

100

150

200

250

300

2003 2004 2005 2006 2007

Antal

2008 2009

Inresande 304

Utresande 169

2010 2011

Övriga utbildnings-program10%

Sjuksköterskeprogrammet 4%

Arbetsterapeut-programmet 7%

Biomedicin-programmet 13%

Sjukgymnastprogrammet 6%

Tandläkarprogrammet 8%Röntgensjuksköterskeprogr. 4%

Läkarprogrammet 48%



Deltagare i högskolepedagogiska kurser

2009 2010 2011

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Antal 336 132 468 289 127 416 252 105 357

Under hösten välkomnades de första betalande studenterna och i samband med detta utvecklades mottagningen till att omfatta alla internationella studenter. Alla dessa erbjuds en introduk-tionsvecka, med intensivkurs i svenska och gemensam informa-tion.

Andra aktiviteter under året inkluderade ett studiebesök för våra partneruniversitet om Stockholm som studiedestination. Detta arrangerades tillsammans med Kungliga Tekniska hög-skolan, Stockholms universitet och Södertörns högskola. Vidare anordnadesetttioårsjubileumförattfiraettavKIssamarbetenmed Universiteit Leiden i Nederländerna i vilket ett femtiotal personer deltog.

Kvalitet – utbildning på grundnivå och avancerad nivåNy kursvärderingsenkätKI beslutade under 2011 att införa en ny målrelaterad kursvär-deringsenkät som ska användas vid varje kurstillfälle. Enkätens utformning syftar till att spegla studenternas självskattade lärande utifrån fastställda kursmål. Regelbunden användning av enkäten möjliggör jämförelser mellan olika kurstillfällen inom ett program samt mellan olika terminer och program. Det insamlade materialet kommer att utgöra ett viktigt underlag för det fortsatta kvalitets- och förbättringsarbetet på KIs program och kurser. För att en kursvärdering ska räknas som genom-förd ska en sammanställning av resultat och information om eventuella åtgärder återföras till studenterna senast en månad efter genomförd kurs samt återrapporteras till studenter i början av nästkommande kurs. Det har inom KI arbetats intensivt med att utveckla återkopplingen till studenterna.

Högskoleverkets utvärderingarExamina på grundnivå och avancerad nivå inom åtta av KIs huvudområdenharingåttideförstatvåomgångarnaavHög-skoleverkets kvalitetsutvärdering vilket innebär att sammanlagt 15självvärderingarhartagitsframpåHögskoleverketsbegäran.BeslutfrånHögskoleverketväntasundervåren2012ochresul-tatet av utvärderingen kommer att användas i KIs interna kvali-tetsarbete vid framtagande av planer för kvalitetsutveckling.

VidareharHögskoleverket,inomramenförsingranskningavkursersomintespecifiktomfattatsavkursfordringarnaför

någon examen, utvärderat en av KIs fristående kurser – Popu-lärvetenskapligkommunikation,7,5hp.Högskoleverketsbe-dömning är att kursen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Insatser för att stärka lärarnas pedagogiska kompetens och studenternas lärandeSamtliga utbildningsprogram inom KI har under 2011 utvecklat enpedagogiskprofilsomskaimplementerasunder2012.Syftetär att tydliggöra hur de olika kurserna inom ett och samma programharengemensampedagogiskprofilsamtenklarprogression.

Pedagogiska kurser, workshops, konferenserInomKIfinnsflerapedagogiskastödfunktionersomharettsärskilt uppdrag att stödja lärares och handledares kompetens-utveckling.

År 2011 gavs elva olika kurser i högskolepedagogik för KIs lärare,varavdenenskiltstörstaärHögskolepedagogikförlärareoch handledare i verksamhetsförlagd utbildning med nästan 140 deltagare. Antalet verksamma lärare inom KIs utbildningar som genomgått högskolepedagogisk utbildning under 2011 är 357 (totalt 385 deltagare – vissa har gått flera kurser). Som framgår av tabellen har en viss minskning skett jämfört med 2009 och 2010. En anledning till detta kan vara att en kurs som skulle ges under höstterminen blev framflyttad.

Utöver kursverksamheten har även andra former av pedago-gisk kompetenshöjning erbjudits.

KI har genomfört ett antal workshops som stödjer arbetet med virtuella patienter i framför allt läkarutbildningen och sjuksköterskeutbildningen. För första gången har också en workshop för undervisning av internationella studenter erbju-dits KIs lärare.

I KIs utbildningskongress 2011, som hade temat ”Bedöm-ning av kvalitet – från kunskap till kompetens”, deltog 225 personer. Flertalet kom från KI och SLL men konferensen hade också ett antal externa deltagare.

Under året anordnade KI i samarbete med Sveriges universi-tets- och högskoleförbund för första gången en konferens om att leda högre utbildning. Konferensen hade 209 deltagare från 34 lärosäten i Sverige.

KIs årliga lärardag 2011 hade temat Framtidens lärandemil-jöer och lockade 89 lärare.

KIs institutioner genomför också egna lärarforum, semina-rier, internat och workshops. Exempel på teman är studentak-tiverande undervisning, nätbaserat lärande och interprofessio-nellt lärande.

KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011 23



Pedagogiska projektmedel, priser och akademier/nätverkKI delar varje år ut ett pedagogiskt pris på 100 tkr till enskilda lärare, lärarlag eller administrativ personal som genomfört be-tydande pedagogiskt utvecklings- eller förnyelsearbete inom KIs utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Vidare delas ett årligt pris på 50 tkr ut till en vårdenhet i länet som genomfört särskilda insatser för att höja utbildningskvaliteten för studen-terna.

Vid KI avsätts också varje år projektmedel för att stimulera till kreativitet och entreprenörskap i utvecklingen av pedagogis-ka tillämpningar. Under 2011 beviljades åtta projekt samman-lagt knappt 1 mnkr. KI/SLL utlyser därutöver ALF-projektmedel för pedagogiskt inriktade forsknings- och utvecklingsprojekt i de reguljära vårdutbildningar som KI och övriga högskolor i Stockholm bedriver inom landstingets hälso- och sjukvårdsor-ganisation. Under 2011 beviljades elva projekt sammanlagt 8 mnkr fördelat över tre år.

Under 2011 utsågs sju ledamöter i KIs nyinrättade pedago-giska akademi efter en extern sakkunnigprövning. Syftet med den pedagogiska akademin är att belöna goda, ambitiösa och pedagogiskt medvetna lärare samt skapa ett nätverk av pedago-giskt sakkunniga.

Kartläggning av lärarnas kompetensUnder 2011 fortsatte KI det arbete som påbörjades 2010 med att genomföra enkätundersökningar om lärarnas vetenskap-liga och pedagogiska kompetens. Inom KI har man under året skapat olika former av bemanningsverktyg. Verktygen används för att säkerställa en adekvat och kompetent bemanning på KIs utbildningar.

Utveckling av lärandemiljöerKI fortsatte under året arbetet med projektet ”Framtidens lä-randemiljöer” som är ett samarbete med SLL. Syftet är att skapa såväl formella som informella lärandemiljöer inom hälso- och sjukvårdens utbildningar. De första informella miljöerna har påbörjats och beräknas vara klara i februari 2012. Projektering har inletts för ytterligare två informella miljöer. Dessa baseras påkonceptet”Hemmautanförhemmet”.

Likabehandling –utbildning på grundnivå och avancerad nivåKönsfördelning av studenter på grundnivå och avancerad nivåDe flesta av KIs utbildningsprogram på grundnivå och på avancerad nivå har en sned könsfördelning, där män utgör en minoritet. En del av utbildningsprogrammen har bara ett fåtal procent män. De program som har jämnast fördelning är bio-medicinprogrammet, läkarprogrammet och tandläkarprogram-met. Några större skillnader jämfört med tidigare år föreligger inte. Det är svårt att påverka könsbundna utbildningsval och enliknandekönsfördelningåterfinnsocksåvidandralärosätenmed vårdutbildningar och i den arbetsmarknad studenterna möter efter examen. Trots dessa svårigheter är det en viktig fråga för KI att arbeta med. Genom att i sin marknadsföring all-tid ha representanter för båda könen, arbetar KI för att förändra situationen. Under 2011 har KI dessutom haft en särskild sats-ning tillsammans med AIK fotboll för att ta reda på hur unga män ser på maskulinitet kopplat till utbildningsval. Det visade sig att dessa unga män visserligen kunde tänka sig ett vårdyrke men att de var rädda för att framstå som omanliga inför andra och de var dessutom oroliga över att inte passa in på en kom-mande arbetsmarknad. Se vidare avsnittet Likabehandling.



Könsfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 2011

Könsfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram 2011

Likabehandlingsperspektiv i undervisningenUnderårethardentreårigasärskildasatsningenHållbarorga-nisationförlikabehandlingvidKI(Holk)avslutats.SyftetmedHolkharvaritatthöjalärarnaskompetensinomlikabehandling.Inom projektet genomfördes en kartläggning av lärarnas kun-skaper och om graden av likabehandlingsperspektiv i utbild-ningarna. Kartläggningen visade brister i lärarnas kunskaper om likabehandling. Vidare framgår i den studentbarometer som KI genomfört att studenterna inte upplever att de får likabe-handlingsperspek-tiven tillräckligt belysta under utbildningen. Utifrån lärarkartläggningens resultat genomfördes under 2011 en stor satsning på kompetensutveckling för verksamma i ut-bildningsprogrammen. Syftet är att likabehandlingsperspektivet ska genomsyra undervisningen. Arbetet med att implementera

likabehandlingsperspektiv i utbildningarna måste därför fort-sätta att utvecklas.

Inom ramen för det kontinuerliga förebyggande likabehand-lingsarbetet har seminarier och föreläsningar om likabehand-lingsperspektiv i utbildning samt om diskriminering och trakas-serier genomförts. Målet är att skapa en bättre studiemiljö och skapa förutsättningar för viktiga diskussioner om studenternas kommande patientmöten. Under 2011 har cirka 275 studenter och lärare deltagit i seminarier av detta slag.

En annan likabehandlingssatsning är att styrelsen för utbild-ning tillsammans med SLL årligen utlyser pedagogiska projekt-medel där likabehandling är en av de kategorier som man kan erhålla medel för.

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Nybörjarprogram totalt

Tandtekniker-

Tandläkar-

Tandhygienist-

Sköterske-

Sjukgymnast-

Röntgensjuksköterska-

Psykolog-

Optiker-

Läkar-

Logoped-

Folkhälsovetenskap-

Biomedinsk analytiker-

Biomedicin-

Audionom-

Arbetsterapeut-

Män Kvinnor

0% 20% 40% 60% 80% 100%

KvinnorMän

Påbyggn. program totalt

Masterprogrammet

Magisterprogrammet

Progr. i odont. profylaktik

Spec. sjuksköterska

Psykoterapeutprogrammet

Barnmorskeprogrammet



Särskilda åtagandenTandvårdscentralKarolinska Institutet ska enligt regleringsbrevet driva en tand-vårdscentral i anslutning till tandläkarutbildningen. Tandvårds-centralen ska tillgodose såväl utbildningens behov som behovet av klinisk odontologisk forskning och utvecklingsarbete. Verksamheten omfattar såväl barn- som vuxentandvård. Vården som ges vid tandvårdscentralen omfattar allt från rådgivning tillavanceradspecialistvård.Tillverksamhetenfinnsstödfunk-tioner kopplade. Under 2011 omfattade verksamheten cirka 35 000 patientbesök. Anslagsposten för tandvårdscentralen var 89 658 tkr och totalkostnaden 104 020 tkr. KI fördelar – utöver det anvi-sade anslaget – vissa ytterligare medel till verksamheten.

OptikermottagningKarolinska Institutet får i anslutning till optikerutbildningen driva en optikermottagning.

Optikermottagningenärdenklinikdärstudenternaexpone-ras för det kliniska arbetet. Kliniken har en patientgenomström-ning på nära 3 000 patienter per år.

Kompletterande utbildning för läkare,sjuksköterskor och tandläkare från tredje landKI har tillsammans med Lunds universitet, Göteborgs universi-tet och Linköpings universitet fått i uppdrag att anordna kom-pletterande utbildning omfattande högst 120 högskolepoäng (hp) för personer med avslutad läkar-, tandläkar- eller sjukskö-terskeutbildning från tredje land. KI samordnar utbildningsin-satserna.

Kompletterande utbildning för läkareDen kompletterande utbildningen för läkare omfattar ett års heltidsstudier (60 hp), varav 30 hp utgörs av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Utbildningen bygger på studenternas tidigare kunskaper och erfarenheter och stor vikt läggs vid att studen-terna ska kunna integrera sina kunskaper och färdigheter i ett svenskt sjukvårdssammanhang. Inga förändringar i upplägget av utbildningen har gjorts i jämförelse med föregående år.

Av de 20 studenter som antogs höstterminen 2010, har nio genomgått utbildningen med godkänt resultat och nio slutat efter att ha klarat TULE-provet, vilket innebär att 18 av 20 stu-denter är klara för AT. Återstående två saknar endast resultat på den integrerade slutexaminationen.

I ansökningsomgången höstterminen 2011 fanns 83 behö-riga varav 20 antogs. Samtliga antagna är kvar i utbildningen.

Antalet helårsstudenter var på vårterminen 8,6 och på höst-terminen 9.

Intäkterna per helårsstudent är 234,6 tkr. Cirka 38 procent av dessa medel användes för VFU, 26 procent för undervis-ning, cirka två procent för antagning på institutionsnivå och

för planering och kursadministration cirka 15 procent. Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av overhead. Antagningen på central nivå är samordnad mellan lärosätena och de merkost-nader som detta innebär (extra antagningsomgång) uppgår till knappt 30 tkr.

Inför antagningen höstterminen 2010 togs behörighetskravet på genomfört TULE-prov bort. Detta har inneburit fler behöri-ga sökande. Erfarenheterna av de ändrade behörighetskraven är att ett större underlag för urval resulterat i att antagna studenter bättre bedöms klara sina studier.

Kompletterande utbildning för sjuksköterskorDen kompletterande utbildningen för sjuksköterskor omfat-tar ett års heltidsstudier (60 hp). Teoretiska studier varvas med verksamhetsförlagda delar. Tjugofyra hp utgörs av VFU inom medicinsk, kirurgisk eller geriatrisk vård, primärvård och kom-munal hälso- och sjukvård. Inga förändringar i upplägget av utbildningen har gjorts i jämförelse med föregående år.

Av de 24 studenter som antogs höstterminen 2010 har 16 under året genomgått utbildningen med godkänt resultat. Två avbröt studierna redan under höstterminen 2010 och sex har under höstterminen 2011 genomgått examinationer för att uppnå godkänt resultat.

I antagningen till höstterminen 2011 fanns 28 behöriga sökande som samtliga antogs. Av dessa påbörjade 26 sina stu-dier. En person har därefter begärt studieuppehåll på grund av graviditet och en har avbrutit studierna av personliga skäl.

Antalet helårsstudenter var på vårterminen 11,5 och på höst-terminen 11,7.

Intäkterna per helårsstudent är 130,3 tkr. Cirka 20 procent av dessa medel används för planering, 36 procent för undervisning och 19 procent för VFU. Övriga kostnader utgörs huvudsakli-gen av hyra och overhead. Eftersom samtliga behöriga sökande som önskade gå utbildningen erbjöds utbildningsplats, behövde inget urval göras och det har därför inte uppstått några antag-ningskostnader på institutionsnivå. Antagningen på central nivå är samordnad mellan lärosätena och de merkostnader som detta innebär (extra antagningsomgång) uppgår till knappt 30 tkr.

KI kan liksom tidigare år konstatera att goda kunskaper i svenska är av största vikt för att klara utbildningen.

Kompletterande utbildning för tandläkareDen kompletterande utbildningen för tandläkare omfattar ett års heltidsstudier (60 hp) och består av såväl teori som klinisk färdighetsträning.

Av de 16 studenter som påbörjade sina studier höstterminen 2010, har elva genomgått utbildningen med godkänt resultat inom ordinarie studietid. Av resterande fem har två slutat efter att ha klarat Socialstyrelsens kunskapsprov och erhållit prak-tikplats. En har avslutat studierna med godkänt resultat under höstterminen 2011 och en blir klar under januari 2012. Den sista studenten fortsätter studierna för att nå godkänt resultat.

Av 60 behöriga sökande höstterminen 2011 antogs 16 perso-ner. En har därefter gjort studieuppehåll på grund av graviditet.



Antalet helårsstudenter var på vårterminen 8,6 och på höstter-minen 7,2.

En viktig erfarenhet från första utbildningsomgången är att de flesta studenterna har mycket lite kunskap inom oral radiologi, endodonti och protetik och att de har svårigheter med svenska språket. Studenternas kliniska kunskaper och erfaren-heter skiljer sig avsevärt från de kliniska krav som ställs för god-känd utbildning och därmed för svensk tandläkarlegitimation. Det har inneburit hårt arbete för studenterna och omfattande krav på den kliniska handledningen.

Intäkterna per helårsstudent är 299,7 tkr. Cirka fyra procent av dessa medel används för planering, två procent för antag-ning, 32 procent för undervisning och cirka 42 procent för VFU. Övriga kostnader utgörs huvudsakligen av hyra och overhead. Antagningen på central nivå är samordnad mellan lärosätena och de merkostnader som detta innebär (extra antagningsom-gång) uppgår till knappt 30 tkr.

Uppföljning av kompletterande utbildningKI följer kontinuerligt upp studenterna på de kompletterande utbildningarna, detta för att kunna göra individuella anpass-ningar i utbildningen – i den utsträckning som det är ekono-miskt möjligt. KI avser vidare att göra en uppföljning av hur det har gått för de studenter som examinerats från den komplette-rande utbildningen.

ÖvrigtUppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskningKI har erhållit knappt 1,6 mnkr (2:55 ap. 9) för att utveckla klinisk utbildning och forskning.

Behovet av att utveckla klinisk utbildning har fortsatt be-dömts som särskilt stora då VFU utgör en väsentlig del i flertalet av KIs utbildningsprogram. KI beslutade därför att medlen även för år 2011 ska användas för den verksamhet som Centrum för klinisk utbildning (CKU) bedriver.

CKU är en del av samverksansorganisationen mellan Karo-linska Institutet och Stockholms läns landsting (SLL) och dess-utom en gemensam satsning tillsammans med Ersta Sköndal högskola,RödaKorsetsHögskolaochSophiahemmetHögskola.CKU utgör en länk mellan lärosätena och hälso- och sjukvården (SLL) men även mellan lärosätena och kommuner samt privata aktörer.

CKU har ett övergripande och samordnande ansvar för KIs verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Aktiviteter som genomförs är interprofessionella och riktar sig till lärare/handledare inom både basvetenskaplig och klinisk utbildning i syfte att stödja samsyn och integrering såväl inom som mellan utbildningsprogram. Under året har ett flertal workshops och seminarier hållits som lärare och handledare såväl med som utan formell anknytning till universitet/högskolor deltagit i. Ak-

tiviteterna utgör en viktig kanal för information, reflektion och dialog om lärande i kliniska miljöer. Dessa aktiviteter bildar nu grunden i den lärarakademi som startade i slutet av 2011. Andra viktiga verksamheter som prioriterats under året är medverkan i uppbyggandet av de nyinrättade Akademiska Vårdcentralerna.

För utvärdering av VFU har ett instrument baserat på kva-litetsindikatorer tagits fram och testats. Vidare har studerande-processen i den kliniska utbildningen kartlagts i samverkan med lärosäten och vårdverksamheter. CKU har även medverkat vid utarbetande av riktlinjer för logistik och fördelning av verksam-hetsförlagda utbildningsplatser i länet samt i vidareutveckling av riktlinjer och uppföljning av kvalitet på de kliniska utbild-ningsenheterna. Slutligen har CKU medverkat i införandet av e-tjänstekort för studenter i VFU.



Utbildning på grundnivå och avancerad nivå totalt, mnkr

2008 2009 2010 2011

Intäkter

Anslag 754,1 759,2 754,0 805,5

Avgifter och andra ersättningar 87,5 84,9 83,9 100,0

Bidrag 8,3 8,8 12,7 20,6

Finansiella intäkter 0,1 0,0 0,1 0,1

Summa intäkter 850,0 852,9 850,7 926,2

Kostnader

Personal 404,2 420,3 434,0 488,2

Lokaler 101,4 100,5 99,6 99,0

Övriga driftskostnader 287,3 304,4 295,1 318,1

Finansiella kostnader 0,3 0,2 0,2 0,3

Avskrivningar 25,6 23,6 23,3 17,9

Summa kostnader 818,8 849,0 852,1 923,5

Transfereringar

Medel från staten 9,8 4,2 4,3 7,3

Medel från myndigheter 0,0 1,9 0,0 0,0

Lämnade bidrag -9,8 -6,1 -4,3 -7,3

Kapitalförändring

Årets 31,2 3,9 -1,4 2,6

Balanserad (IB) 102,7 134,1 137,9 136,5

Totalt (UB) 134,1 137,9 136,5 139,1


Ekonomisk redovisningUtbildning på grundnivå och avancerad nivåI nedanstående tabell redovisas intäkts- och kostnadsutveclingen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Anslagsintäkterna ärredovisadeinklusiveALF-anslaget.Sevidarekommentarerunderfinansiellredovisning.Uppdelningavutbildningpågrundnivåochavanceradnivåmellananslagsfinansierad,beställdavandralärosätenochövriguppdragsutbildningredovisaspånästasida.


Utbildning på grundnivå och avancerad nivå totalt, mnkr

Anslagsfin. Avgiftsfin. utbildning

Utbildning Beställd utb Uppdragsutb Totalt

Intäkter Anslag 805,5 0,0 0,0 805,5

Avgifter 25,1 6,3 68,6 100,0

Bidrag 20,5 0,0 0,1 20,6


Summa intäkter 851,2 6,3 68,7 926,2

Kostnader

Personal 466,3 5,1 16,8 488,2

Lokaler 73,6 0,4 25,0 99,0

Övriga driftskostnader 293,3 0,5 24,3 318,1

Finansiella kostnader 0,3 0,0 0,0 0,3

Avskrivningar 15,3 0,0 2,6 17,9

Summa kostnader 848,8 6,1 68,7 923,5

Kapitalförändring

Årets 2,4 0,2 0,0 2,6

Balanserad (IB) 123,0 4,4 9,1 136,5

Total (UB) 125,4 4,6 9,2 139,2


Ofördelade intäkter och kostnaderResultatet från andelar i dotterföretag och intresseföretag samt uppbördsverksamhet är inte fördelat på verksamhetsgrenar, se vidare resultaträkning under avsnittet Finansiell redovisning.


Foto

: © E

rik

G S

vens

son

Under år 2011 studerade över 2 100 doktorander vid Karolinska Institutet.

FORSKNING


Forskningen vid KI omfattar cirka 3 500 forskare inom totalt cirka 500 grupper medan antalet aktiva studenter för utbildning på forskarnivå utgör cirka 2 100 personer vid utgången av år 2011. Verksamheten bedrivs i samverkan med SLL vilket utgör en nyckelfaktor för att kunna foga samman forskningen och utbildningen på forskarnivå med den kliniska verksamheten där forskningsresultaten ska komma den enskilde patienten till del.

Forskning

Nya forskningsrön –några exempelSom medicinskt universitet bedriver KI forskning inom ett brett spektrum av ämnen rörande alla typer av sjukdomar och på alla nivåer från den rent experimentella laboratorieforskningen över kartläggning av de stora folksjukdomarna till den mer patient-närabehandlingsforskningen.Härföljeretturvalavdenyarönsom publicerats vetenskapligt under det gångna året.

Framgångsrik operationFör första gången har en konstgjord luftstrupe bevuxen med pa-tientens egna stamceller transplanterats in i en svårt cancersjuk patient (Lancet november). Den framgångsrika operationen, som var möjlig efter långt kunskapsinhämtande inom transplan-tationsmedicin, stamcellsforskning och medicinteknik, väcker hopp om vidare utveckling av transplantationer utan donator och den därmed följande avstötningsrisken.

ProstatacancerTvå stora studier som jämför olika behandlingsstrategier vid prostatacancer har publicerats (New England Journal of Medicinemaj;LancetOncologysept).Dessavisarattflermänöverlever sin cancer efter operation än i den grupp där man valt

att avvakta, men också att operation ger mer besvär med urin-läckage och impotens. Ytterligare genvarianter som är kopplade till ökad risk för prostatacancer har påvisats. Denna kunskap är angelägen för att kunna förbättra träffsäkerheten vid provtag-ning och diagnostik (Nature Genetics juli).

BröstcancerForskare vid KI har medverkat i ett flertal multinationella samarbeten för förbättrade behandlingar av bröstcancer, som klarlagt effekter och biverkningar av olika läkemedel, använda ensamma eller i kombination, och till olika undergrupper av patienter(JournalofClinicalOncologyjanuariochjuli;LancetOncologyjuni;Lancetjuliochdecember).

Att en större täthet i bröstvävnaden, som synliggörs vid mammografi,harsambandmedökadriskförcancerharkun-nat kopplas till en viss genvariant (Nature Genetics februari). Man har också visat att många kvinnor som fått diagnosen bröstcancer avlider av helt andra sjukdomar (Journal of Clinical Oncologyseptember).Detgällerframföralltkvinnorsomvaräldre vid diagnostillfället och de där cancern inte hunnit sprida sig till lymfkörtlarna.

Malignt melanomEn prövning av operationsmetoder vid malignt melanom har visat att två centimeters marginal runt ett tumörområde i huden är lika säkert som att operera bort ett större område (Lancet oktober). KI-forskare har även medverkat i större studier där flera nya genvarianter kopplade till malignt melanom har identi-fierats(NatureGeneticsnovember).

BlodcancerFlera cancerformer kan uppkomma i celler i de blodbildande organen och forskning på både experimentell och klinisk nivå pågår. Där har man exempelvis kunnat visa att nära släktingar till patienter med akut leukemi eller dess förstadium inte löper högre risk att drabbas av sjukdomen (Journal of Clinical Oncologydecember),enökadriskkandäremotvaraförknip-pad med en långvarig stimulering av immunförsvaret genom en tidigare infektion eller autoimmun sjukdom (Journal of Clinical Oncologyjuni).Bättrebehandlingsmetoderharpresenterats,både med läkemedel mot kronisk myeloisk leukemi och genom förfinadcelltransplan-tationvidmultipeltmyelom(JournalofClinicalOncologymajrespektivejuni).

CancersignalerMycket av cancerforskningen sker på cellnivå liksom på mole-kylär nivå och flera studier har kunnat presentera ny kunskap om signaler och regleringsmekanismer som driver tumörtillväxt och som därför skulle kunna manipuleras för att stoppa en

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

Högskolelagen I högskolornas verksamhet ska vetenskapens trovärdig-het och god forskningssed värnas.

För forskningen ska som allmänna principer gälla att 1. forskningsproblem får fritt väljas,2. forskningsmetoder får fritt utvecklas och3. forskningsresultat får fritt publiceras.

Strategi 2012Bedriva medicinsk forskning av hög kvalitet i ett interna-tionellt perspektiv.




cancerutveckling (Science augusti; Nature Chemical Biology, oktober; Nature Medicine november).

ArvsanlagenEn studie om en av livets mest fundamentala processer, hur kromosomens kopiering går till i detalj, har gett ny kunskap om denna process (Nature mars). En ny metod har också utvecklats som gör det möjligt att räkna individuella molekyler av DNA och RNA, vilken kan användas vid exempelvis mer exakta stu-dier av cancercellers inre reglering (Nature Methods november). En ny ärftlig sjukdom som leder till svår utvecklingsförse-ning och leverpåverkan, och dess bakomliggande orsak, har upptäckts(AmericanJournalofHumanGeneticsseptember).De två sistnämnda studierna är exempel på forskning som möjliggjorts genom satsningen på Science for Life Laboratory i Stockholm.

FetmaNy kunskap att fetma, diabetes och blodfettsrubbningar kan förknippas med störningar i fettcellernas funktion kan ge nya möjligheter till behandling (Nature september).

Multipel sklerosInom ett internationellt forskarlag har nya genetiska varianter identifieratssomärkoppladetillmultipelskleros(MS),vilketlett till ny förståelse för biologin bakom denna mycket handi-kappande neurologiska sjukdom (Nature augusti). Ett starkt samband mellan skiftarbete i tidig ålder och senare insjuknande i MS har visats och kan troligen förklaras med de störningar i melatoninutsöndring och inflammationssvar som förändrad dygnsrytm för med sig (Annals of Neurology oktober).

GynekologiGenom ett nordiskt samarbete har man visat att operation av framfall, som är ett vanligt sjukdomstillstånd bland kvinnor efter barnafödande, där ett syntetiskt nät opereras in, ger bättre resultat än traditionell kirurgi (New England Journal of Medi-cine maj). En studie av kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom visade att de löper hög risk att drabbas av komplikationer under en graviditet och denna grupp bör därför följas upp extra noga (British Medical Journal oktober).

EpilepsiKvinnor som medicinerar för epilepsi löper en ökad risk för att missbildningar ska uppstå under en graviditet och en studie har nu kunnat visa hur val av läkemedel och doseringen kan minska den risken (Lancet Neurology juni). Att epilepsi skulle leda till enökadvåldsbenägenhetharkunnatavskrivas,däremotfinnsett samband mellan tidigare hjärnskada orsakad av våld mot hu-vudet och senare risk för våldsbrott (PLoS Medicine december).

NervcellerInom KIs starka stamcellsforskning har ny kunskap presente-rats om hur utvecklingen av hjärnans celler är kontrollerad av dopamin och olika transkriptionsfaktorer (Cell Stem Cell april och juni). Man har också tagit fram helt ny kunskap om den ärrbildning som uppstår runt en ryggmärgsskada, kunskap som öppnar för nya möjligheter att laga skadad nervvävnad (Science juli). Aktivering av nervsystemets immunceller, så kallade mikroglia, kan ha betydelse vid utvecklingen av neurodegenera-tiva sjukdomar som Parkinson och Alzheimer. En aktuell studie visar hur vissa signalämnen är inblandade i denna aktivering och följaktligen skulle kunna vara en tänkbar måltavla för en skyddande bromsmedicin (Nature mars).

DyslexiDyslexi har fått en möjlig neurobiologisk förklaring då en av de gener som ligger bakom har visat sig reglera funktionen hos de utskott, cilier, hos hjärnans nervceller som är viktiga för celler-naskommunikationochförflyttning(PLoSOnejuni).

Kognition och psykiatriFlera uppmärksammade studier, där synintryck manipulerats, har berört hur vi uppfattar vår kropp som hel, vår egen och äveniförhållandetillomvärlden(PLoSOnefebruariochmaj).Exakt var i hjärnan dessa intryck styrs har visats med MR-teknik (Current Biology juni). KI har deltagit i stora internationella studier av den genetiska bakgrunden till schizofreni och bipolär sjukdom (Nature Genetics, september) och en experimentell råttmodell för framtida prövningar av antidepressiva läkemedel har presenterats (Molecular Psychiatry januari).

DiabetesInom diabetesforskningen har man visat att frisättningen av in-sulin inte står under direkt kontroll av nerver, som man tidigare trott. Därmed har hela anatomin i bukspottskörteln ritats om (Cell Metabolism juli). En ny komponent i mitokondrien, som kallas cellens kraftverk, har upptäckts som kan få betydelse för vår förståelse av åldersassocierade sjukdomar (Cell Metabolism maj). Nya rön att mitokondriens funktion påverkas positivt av ämnet nitrat förklarar en del av nyttan med att äta grönsaker som sallad, spenat och rödbetor (Cell Metabolism februari).

HjärtsviktEn jämförande studie av två läkemedel mot hjärtsvikt kunde påvisa en skillnad i överlevnad, resultat som kan omsättas i förbättrade behandlingsrutiner (Journal of American Medical Associationjanuari).Hjärtklaffar,somidagopererasbortvidallvarliga tillstånd av förkalkning, har visats sig vara känsliga för anti-inflammatoriska läkemedel som därmed skulle kunna utgöra en framtida icke-invasiv behandlingsmetod (Circulation, mars).


Kvalitet i forskning

Mått på vetenskaplig produktion – bibliometri KI använder bibliometri för mätning av forskningsresultatens spridning och genomslagskraft. Bibliometri är tillämpningen av matematiska och statistiska metoder på artiklar, böcker och andra kommunikationsmedia. Redovisade data1 ska ses över en längre tidsperiod. Antal publikationer är ett grovt mått på vetenskaplig produktion och kan variera bland annat på grund av publiceringsmönster inom olika discipliner. Staplarna i figurenrepresenterarpublikationermednågonadresssomkananknytas till KI.

Siffrorna för antal publikationer grundas på publikationsår. Eftersom databasen uppdateras medenvisseftersläpningfinnsvidtidpunktenför årsredovisningen inte en fullständig uppgift för det senaste året. För att ge en rättvisande bild av utvecklingen redovisas därför inte uppgif-ter för 2011. En mer fullständig bild av den vetenskapliga produktionen kan erhållas vid en jämförelse över en längre tidsperiod. KI väljer att göra jämförelsen mellan åren 2001 och 2010. Under denna period har den totala produktio-nen av publikationer ökat med 39 procent.

Enbart räknat på vetenskapliga artiklar och reviewartiklar är ökningen 29 procent.Den ”fältnormerade citeringsgraden” speglar en artikels cite-ringsgrad jämfört med citeringsgraden för publikationer av samma slag, det vill säga av samma dokumenttyp, från samma år och inom samma ämne. En enskild artikels indikator blir 1 om den är citerad lika många gånger som medelciteringen för liknande artiklar. I ovanstående diagram visas medelvärdet av den fältnormerade citeringsgraden för alla artiklar från KI per år. Mellan åren 2005 och 2010 har KIs värde ökat från 1,38 till 1,61. Utvecklingen under åren visar en relativt stabil nivå där KI håller sin position jämfört med omvärlden. Publikationer från

* Certain data included herein are derived from th Web of Science prepared by THOMSON REUTERS, Inc (Thomson), Philadelphia, Pennsylvania,

USA: THOMSON REUTERS 2011. All rights reserved.

33 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2011

Fältnormerad citeringsgrad*

0,75

1,00

1,25

1,50

1,75

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

KI Världs-genomsnitt

Antal publikationer

0

500

1,000

1,500

2,000

2,500

3,000

3,500

4,000

4,500Other

Letter

Editorial Material

Meeting Abstract

Review

Article

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

5,000

2009 2010



2011 har ännu fått ganska få citeringar och kan därför inte anses utgöra stabila och tillförlitliga resultat och har med anledning avdettaexkluderatsfrånnedanståendefigur.

KIs färdplan för forskningKIs färdplan för forskning i samarbete med SLL har fortsatt att vara vägledande för KIs forskning. Genom riktade insatser inom fem områden ges möjlighet att stärka både den kliniska och den mer basala forskningen. Totalt beräknas totalt cirka 200 mnkr satsas inom ramen för färdplanen.

Tematiska centrumbildningarTotalt åtta multidisciplinära, translationella tematiska centra har inrättats där framgångsrika grupper inom olika biomedicinska områden samlas. Utvärdering kommer att ske efter att verksam-heten pågått i tre år, det vill säga budgetåret 2012.

Identifiera och rekrytera nya forskarkrafter Målet är att agera aktivt för att berika mångfalden och konkurrens-kraftengenomattidentifieraochrekryteraforskarkrafterinomviktiga områden, som också är ledande företrädare för sina ämnen. Detta sker bland annat genom inrättande av strategiska professurer som normalt erhåller centrala anslag under en femårsperiod.

Resursstöd till särskilt framstående professorer Resursstöd utgår till 45 särskilt framstående professorer (så kallade DPA, Distinguished Professors Award) med 3,5 mnkr vardera under en femårsperiod. Stärka corefaciliteter och infrastrukturGenom att stärka corefaciliteter och infrastruktur görs avance-rade teknikplattformar tillgängliga för alla forskare.

Stödja yngre forskareKI har ett program för återkommande utlysningar av medel för anställning av seniora forskare i två år, på nivån direkt efter forskarassistent. Programmet omfattar 15 anställningar. I ett annat program utlyses medel för anställning av post-doc i två år. Enytterligaresatsningpåmellannivåavserfemhelfinansieradeanställningar som forskarassistent i fyra år.

Elektroniska laboratorieböckerEtt system för elektroniska laboratorieböcker, KI-ELN (ELN = Electronic Laboratory Notebook) är under uppbyggnad. Syftet är att kunna erbjuda alla forskare ett gemensamt system för att dokumentera forskningen på ett säkert och effektivt sätt.

Antalet användare uppgår till cirka 700 forskare fördelade på runt 90 olika forskargrupper. KI-ELN innebär klara förbättring-ar för användarna i form av bättre sökbarhet, enhetliga rutiner, trygghet och överblick.

Extern kvalitetsutvärdering av forskningen (ERA)Den externa utvärderingen av KIs forskning (ERA: External

Research Assessment) som slutfördes under 2011 syftade till att identifieraochlyftaframförslagtillförbättringarochutvecklingav förutsättningarna för forskning. Utvärderingen genomfördes av paneler inom nio breda vetenskapliga områden med totalt 78 internationella experter.

Utvärderingen gjordes på nivån forskargrupp/motsvarande. Panelerna träffade även prefekterna. Totalt 561 intervjuer (501 konstellationer/forskargrupper) genomfördes under panelernas fyra dagar långa platsbesök som ägde rum i mars och april 2011. Individuella rapporter färdigställdes på plats liksom panelernas egna övergripande slutsatser. För att underlätta analys, diskussion och fortsatt utvecklings-arbete har de 33 rekommendationerna i experternas utvärde-ringsrapport delats upp i åtta kategorier: KIs styrbarhet; rensa i den interna begreppsfloran; situationen för unga forskare; KIs utbildning på forskarnivå; den kliniska forskningens villkor; ut-bildningen; internationella kontakter samt lyssna på omvärlden.

Organisation av försöksdjursverksamhetenEn väl fungerande, tydlig och centralt förankrad organi-sation för försöksdjursverksamheten är en viktig kvalitetsfråga för att kunna driva forskning under trygga förhållanden. Alla strate-giska frågor för KI och SLL inom försöksdjursområdet behand-las i ett nytt akademiskt ledningsorgan, Försöksdjursnämnden. Den operativa verksamheten inom KI samlas i en organisatorisk enhet för komparativ medicin. Denna enhet har hand om alla delar av verksamheten som rör försöksdjur i forskningen på KI och ger service och vägledning till forskare, doktorander och andra anställda.

I komparativ medicin ingår en veterinärenhet som erbjuder veterinärservice, en utbildningsenhet som erbjuder kurser i försöksdjursvetenskap samt olika servicefaciliteter med försöks-djursbaserad verksamhet.

Likabehandling – forskningFör att uppnå en jämnare könsfördelning bland lärare och forskare samt främja jämställdhet och lika villkor har följande åtgärder genomförts under 2011.

Vid anställningsförfaranden av exempelvis professorer och universitetslektorer ska rekryteringsgrupperna ange såväl kvinnor som män bland tänkbara kandidater för utlysta an-ställningar, samt aktivt söka upp tänkbara kandidater. Särskild vikt ska läggas vid att få sökande av underrepresenterat kön. Rekryteringsutskottets ledamöter har under året deltagit i en utbildning avseende kompetensbaserad rekrytering. Denna utbildning syftar till att vid varje rekrytering utgå från vilken kompetenssomsöksochbedömaomdennafinnshosdensö-kande. Ett processorienterat arbetssätt som utgår ifrån en sådan kompetensbaserad rekrytering minskar risken för att ovidkom-mande faktorer såsom kön och könsöverskridande identitet, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder kommer att spela roll vid en rekrytering.

Sedan 2006 har ett antal anställningar utlysts inom områden


därdetfinnsvetenskapligtvälmeriteradekvinnor.Under2011anställdes ytterligare två personer inom ramen för satsningen och hittills har 17 anställningar som universitetslektor utlysts och 19 personer har anställts. Tolv kvinnor och fyra män har anställts som professorer medan två kvinnor och en man har anställts som lektorer, vilket innebär att 74 procent av anställ-ningarna har gått till kvinnor.

År 2010 tilldelades KI medel från Delegationen för jäm-ställdhet i högskolan för jämställdhetsprojektet ”Mentor4Equa-lity”, ett projekt som syftar till att inhämta mer kunskap kring mekanismer och strukturer som motverkar jämställdhet vid KI. Kunskapen kommer att ligga till grund för främjande åtgärder inom likabehandlingsområdet. Projektet riktar sig till doktoran-der och doktorer fram till fem år efter disputation som erbjuds att delta i mentorskapsprogram. Planering och rekrytering av adepter och mentorer har skett under 2011. Projektet fortlöper fram till 2013.

ForskningsfinansieringKIs omslutning avseende forskningen är oförändrad sedan budgetåret 2010. Jämfört med år 2008 är ökningen dock 24,1 procent. Ökningstakten är något högre för statsanslaget (25,8 procent) än för de externa medlen (23,2 procent). Den oföränd-rade nivån för de externa anslagen totalt sett hänger delvis ihop medändradredovisningsprincipför2011.Sevidareavsnittetfi-nansiell redovisning. Anslag från svenska företag och utländska finansiärerharminskatmedcirka13procentmedanmedelfrånforskningsråden dock fortsätter att öka, totalt med 50 procent sedan 2008. Det speglar KIs allt högre andel i fråga om tilldelade anslag av olika typer i den nationella konkurrensen mellan de medicinska fakulteterna.

Utveckling forskningsmedel

0

500

1,000

1,500

2,000

2,500

3,000

20112002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Mnkr

Externa

Statliga

2010



Intäkter forskning totalt 2008–2011, mnkr

Finansiär 2008 2009 2010 2011Förändring 2010–2011

Stiftelser och organisationer 576 645 654 688 5,2%

Utländska finansiärer (se nedan) 436 467 496 431 -13,0%

Forskningsråd 437 484 597 654 9,6%

Kommuner och landsting 335 559 551 457 -17,0%

Övriga statliga 186 304 260 298 14,6%

Svenska företag 177 196 196 171 -12,8%

Egna medel 63 57 53 67 24,4%

Finansiella intäkter 78 18 17 56 229,2%

Summa externa medel 2 290 2 731 2 824 2 822 -0,1%

Statsanslag 1 296 1 326 1 581 1 630 3,1%

Totalt 3 586 4 057 4 405 4 452 1,1%

Andel extern finansiering 64% 67% 64% 63%

Intäkter utländska finansiärer 2008–2011, mnkr

2008 2009 2010 2011Förändring 2010–2011

EU 213 234 231 224 -3,1%

Stiftelser och organisationer 127 134 195 128 -34,3%

Företag 96 100 69 79 13,7%

Summa 436 467 496 431 -13,0%


Europeiska Unionen KI har behållit ställningen som största mottagare av EU-forsk-ningsanslag bland svenska universitet och som en av de absolut största mottagarna i Europa inom området ”health”. Forsk-ningsbidragen till KI från EU har minskat något jämfört med tidigare år. Detta kan förklaras av att utlysningarna på senare år har minskat i bredd avseende ämnesområden, och i vissa för KI viktiga områden, såsom cancer, helt uteblivit under ansöknings-åren 2009–2010. Ytterligare förklaring till bidragsminskningen är effekten av ny princip för hantering av stipendier, som påver-kar med -10,5 mnkr. Intäkterna under 2011 från EU uppgick till 224,1 mnkr

Ramprogrammen (FP6 & FP7)KIs deltagande i FP6 under 2011 uppgick till 15 projekt varav två som koordinator. Alla KIs kvarvarande FP6-projekt avslutas i början av 2012. KI har deltagit i 222 FP7-projekt under året

(varav 29 Marie Curie Fellowships och 20 ERC Grants). För 31 av dessa FP7-projekt är KI koordinator.

European Research Council (ERC)ERC är en av de fyra delarna i FP7. Anslagen delas ut till enskilda forskare/forskargrupper där endast ”excellence” gäller som urvalskriterium. KI har nio löpande ERC Advanced Grants och elva Starting Grants. Intäkterna under 2011 för forsknings-bidrag från ERC uppgick till 40,6 mnkr.

Innovative Medicines Initiative (IMI)IMI, som är EU-kommissionens och läkemedelsindustrins gemensamma satsning för stöd till framtagande av läkemedel startade 2008. KI deltar som partner i elva pågående IMI-pro-jekt, varav ett projekt som koordinator.


FolkhälsoprogrammetEUsFolkhälsoprogramförvaltasavDGSANCOiLuxembourg.Under 2011 deltog KI i två projekt, i båda som koordinator.

Amerikanska forskningsbidragKI är en av de största europeiska mottagarna av amerikanska forskningsbidrag.KIsintäkterfrånamerikanskafinansiärerför år 2011 uppgick till 44 mnkr varav 22 mnkr från National InstitutesofHealth(NIH)somärKIsviktigastesamarbetspart-nerutanförEuropa.BidragetfrånNIHharminskatkraftigt(-44procent) i och med att ett antal större projekt avslutats.

KIharunder2011,förutomfrånNIH,ocksåerhållitameri-kanskastatligamedelfrånAgencyforHealthcareResearchandQuality,EmployeeBenefitsSecurityAdministration,USArmyoch National Science Foundation inom totalt 60 forskningspro-jekt där KI koordinerat 13.

Förutom de federala medlen utgör amerikanska ideella organisationer och privata stiftelser viktiga aktörer i fråga om möjlighet att erhålla forskningsbidrag. Intäkterna från denna grupp uppgick 2011 till 22 mnkr.

Medel till strategiska forskningsområdenKI har etablerat nationella forskningssatsningar inom sex strategiskaforskningsområden(SFO):diabetes,neurovetenskap,vårdvetenskap, cancer, epidemiologi samt stamceller/regenera-tivmedicin.VarjeSFO-områdesträvarefterattutvecklastarkaforskningsmiljöer genom att genomföra rekryteringsprogram för yngre och seniora forskare, organisera konkurrenskraftiga infrastrukturer och öka mobiliteten mellan preklinisk och kli-nisk forskning samt industri.

0

50

100

150

200

Mnkr

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

250

113,4

172,5

138,8

214,2

185,7

232,9 224,1235,2

Antal EU-projekt 2007–2011*

2007 2008* 2009 2010 2011

Totalt antal projekt 244 260 230 204 215

- varav koordinator** 39 41 38 29 31

* Antal pågående projekt inom FP6, FP7 och Folkhälsoprogrammet. FP7-projekt som är beviljade men ännu ej startat finns inte med i siffrorna.

** ERC projekt är inte inkluderade.


Ramprogrammen (FP6 & FP7)


De strategiska forskningsmedlen KI erhöll 2011 uppgick till 77 768 tkr. Under året har 55 797 tkr förbrukats inom de sexSFO-områdensomKIansvararför,vilketpåverkaråretskapitalförändring positivt med 21 971 tkr. Ingående balans från föregående år uppgår till 39 735 tkr. Detta ger en utgående balans2011om61706tkr.UtvecklingenavSFO-miljöernaochsynergieffekter med andra strategiska satsningar ger KI en stark basförattskapainternationelltledandeforskningsprofilerinomrespektive område.

Totalt har 7 426 tkr utbetalats till samarbetspartners fördelat på2178tkrfrånSFOdiabetestillUmeåUniversitet,1602tkrfrånSFONeurovetenskaptillUmeåuniversitetoch641tkrtillKTHsamt3005tkrfrånSFOvårdvetenskaptillUmeåuniver-sitet.

KImedverkariytterligaretvåSFO-satsningarinommo-lekylär biovetenskap, (Science for Life Laboratory) och inom

E-vetenskap. SciLifeLab är en kraftsamlig av resurser från KI, KTH,StockholmsuniversitetochUppsalauniversitet.Etable-ringen av SciLifeLab har gett forskare på KI unika möjligheter att i sin närhet genomföra teknikkrävande och storskaliga forskningsprojekt med inriktning på studier om geners och proteiners funktion. SciLifeLab möjliggör att forskare inom KI och övriga Sverige får tillgång till de moderna tekniker och instrument som dagens snabba teknologiska utveckling skapar. SciLifeLab inkluderar högklassiga avbildningsmöjligheter för att studera cellulära händelseförlopp. SciLifeLab har under 2011 anslutit en proteinproduktionsenhet ”The Protein Science Faci-lity” till sin resursportfölj och arbetar med att i framtiden skapa naturliga samarbetsplattformar med flera nationella infrastruk-turer, främst CBCS och BBMRI.se (se nedan under Medel till strategiska infrastrukturer).

Strategiska forskningsområden (SFO) där KI är huvudsökande, tkr

Cancer DiabetesEpide-

miologiNeuro-

vetenskap

Stamceller och regene-

rativ medicinVård-

forskning Totalt

Intäkter

Anslag* 10 163 14 518 6 014 16 023 16 027 15 023 77 768

Summa intäkter 10 163 14 518 6 014 16 023 16 027 15 023 77 768

Kostnader

Personal 1 857 9 738 1 046 8 570 6 527 10 922 38 660

-varav ind. kostnader 608 2 152 302 2 007 1 929 1 581 8 579

Övriga drift-kostnader 1 286 3 884 701 4 273 6 150 843 17 137

Summa kostnader 3 143 13 622 1 747 12 843 12 677 11 765 55 797

Saldo 7 020 896 4 267 3 180 3 350 3 258 21 971

Strategiska forskningsområden (SFO) där KI är medsökande, tkr

Molekylär biovetenskap E-vetenskap Totalt

Intäkter

Anslag 20 533 1 440 21 973

Övriga intäkter 10 720 10 720

Samfinansiering 4 350 4 350

Summa intäkter 35 603 1 440 37 043

Kostnader

Personal 7 277 631 7 908

-varav ind. kostnader 1 691 157 1 848

Övriga driftkostnader 31 756 247 32 003

Summa kostnader 39 033 878 39 911

Saldo -3 430 562 -2 868



UtöverdendirektastatligafinansieringentillKIsSFOtillkom-merannanfinansieringtillforskningsomharennäraanknyt-ning till dessa områden. Det gäller medel som KI avsätter i strategiska resurser (66 mnkr) samt medel från olika externa finansiärerblandandraVetenskapsrådetochCancerfonden.Dennaforskning,somförstärkerKIsSFO,haruppskattatstillca520 mnkr.

Medel till strategiska infrastrukturerKIfickunder2010iuppdragavVetenskapsrådet(VR)att

etableratvånationellainfrastrukturer,bådafinansieradesavVRoch med strategiska resurser från KI. Kemisk Biologi (Chemical Biology Consortium Sweden, CBCS) har som uppgift att er-bjuda forskare storskaliga bindningsstudier av kemiska moleky-

ler till olika målproteiner. Initialt bygger infrastrukturen på ett samarbeteavbefintligaforskningsmiljöeriStockholm,UppsalaochUmeå.GenomengåvaharBiovitrum(nuSwedishOrphanBiovitrum) donerat ett större bibliotek av kemiska molekyler vilket nu ingår i CBCS resurser. Den andra infrastrukturen, Svensk Nationell Forskningsinfrastruktur för Biobankning och Analys av Biologiska Prover (Biobanking and Molecular Re-source Infrastructure of Sweden, BBMRI.se), syftar till att skapa en nationell standard för insamling av biobanksprover samt kostnadseffektiva möjligheter till långtidsförvaring och analyser av prover. BBMRI.se stöds av samtliga medicinska universitet i Sverige och infrastrukturella resurser kommer att etableras på olika platser i landet. Båda infrastrukturerna har administrativ hemvist vid KI. Respektive verksamhet leds av en styrelse.

Övrig redovisningKarolinska Institutets Folkhälsoakademi (KFA)Karolinska Institutets Folkhälsoakademi (KFA) bildades i janu-ari 2009, genom ett uppdrag från SLL att ta över verksamheten inom dåvarande Centrum för folkhälsa. Det nuvarande avtalet mellan KI och SLL hävs den 31 mars 2012. Folkhälsoakademien återgår därmed till SLL. Syftet med verksamheten har varit att främja folkhälsan genom att samordna och bidra till utveckling av folkhälsovetenskaplig forskning, utbildning och strategiskt folkhälsoar-bete. Överflyttningen har inte lett till en sådan utveckling av verksamheten som båda parter hade hoppats på. Organisationsförändringenberöromkring180personersomsamtliga kommer att erbjudas plats i den nya organisationen inom SLL.

International Neuroinformatics Coordinating Facility (INCF) INCFinrättadesavOECDiaugusti2005,medsyftetattut-veckla området neuroinformatik (databaser och datorbaserad modellering) för att möjliggöra en utveckling av olika typer av standarder och annan infrastruktur. Neuroinformatik är en separat del av bioinformatiken som har stor betydelse för

utvecklingen av kunskapen om nervsystemets funktion och dess sjukdomar inom det psykiatriska och neurologiska området.

INCF har 16 medlemsländer i Europa, Nordamerika och Asien,ochfinansierasgenommedlemsavgifterrelateradetillländernas investeringar i forskning och utveckling (rörelseka-pital för 2011 är 18,6 mnkr). Sekretariatet har tolv anställda, huvudsakligen disputerade forskare. KI ställer lokaler och administrativ service till INCFs förfogande .

INCF har under 2011 arbetat genom följande programom-råden:DigitalBrainAtlasing;OntologiesforNeuralStructures;Multi-scale modeling; och Standards for Datasharing. Det övergripande syftet med programmen är att skapa standarder och interoperabilitet inom neuroinformatiken. Mer än 150

internationellt ledande forskare, främst från medlemsländerna, är involverade i programmen och har administrativt stöd från Sekretariatet. Under 2011 har utveckling av en internationell cyberinfrastruktur för neu-roinformatik också startats i syfte att öka tillgängligheten av produkter och tjänster som utvecklats inom INCFs program.



Utbildning på forskarnivå

En stor andel (cirka en tredjedel) av studenterna vid KI är doktorander. Det totala antalet aktiva forskarstuderande uppgår till cirka 2 100 personer. Av landets doktorander inom medi-

cin, odontologi och farmaci är för år 2010 drygt 40 procent inskrivna vid KI. Andelen examina är ungefär lika stor. Inom hela det svenska högskolesystemet står KI för cirka 14 procent av alla examina.

Volym och examenAntalet nyantagna forskarstuderande har minskat med cirka nio procent och närmar sig nu nivån för år 2007 efter en tillfällig högsta nivå år 2010. Totala antalet aktiva studerande har ökat med 2,7 procent. Sedan budgetåret 2002 har de forskarstude-rande vid KI ökat med cirka sju procent, medan omslutningen under samma period har ökat med 61 procent. Denna stabi-litet i fråga om antalet forskarstuderande kan jämföras med ökningen av gruppen forskarsassistenter, 102 procent respektive forskare, 44 procent.

Antalet examina har sedan år 2002 ökat med 17 procent. För år 2011 är antalet, liksom för de nyantagna doktoranderna tillbaka på 2007 års nivå.

Högskolelagen Utbildning på forskarnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande kun-skaper.

Utbildning på forskarnivå ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och på avancerad nivå, utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning.

Strategi 2012Stärka utbildningen på forskarnivå så att den hävdar sig väl i en ökande global konkurrens.

Utbildning på forskarnivå; nyantagna, registrerade, examina

2007 2008 2009 2010 2011

Nyantagna forskarstuderande 398 420 420 450 409

- varav licentiander 17 12 19 18 12

Forskarstuderande≥10%) 2 073 2 080 2 028 2 076 2 133

Licentiatexamen 31 15 17 21 14

Doktorsexamen 345 352 392 367 349

- varav tidigare licentiatexamen 38 18 20 12 12

0

500

1000

1500

2000

0

100

200

300

400

Män Kvinnor Total

Antal

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

2500Aktiva doktorander vid KI



NettostudietidSedan år 2006 har nettostudietiden ökat med 20 procent och ligger nu strax över den förväntade tiden om fyra år. Främsta orsaken till detta är bättre uppföljning av individuella studie-planer och skärpta registreringsrutiner. Nettostudietiden för licentiatexamen är i stort sett oförändrad sedan 2006. Det är i detta fall fråga om ett litet antal individer vilket utgör en viktig förklaring till variationerna mellan åren under den redovisade perioden.

StudiefinansieringÅr 2010 innebar en omfördelning i fråga om andelen extern finansieringiförhållandetillanslagsmedel.Dennatrendharfortsatt 2011. Andelen externa medel har sedan 2008 sjunkit från 75 procent till 64 procent, med motsvarade ökning för anslagsmedlen. En orsak till detta kan vara den relativa ökning

av statliga anslagsmedel som skett under perioden. Andelen utbildningsbidrag i förhållande till anställning som doktorand ligger stabil kring 78 procent.

Kostnader för utbildning på forskarnivåGenomsnittskostnaden för en doktorand med anställ-ning/utbildningsbidrag kan beräknas till 1 161 tkr för 2011 enligt nedan.Ennärmarebeskrivningfinnsibilaga:Kostnaderförprestationer.

Uppgifterna bygger till en del på antaganden varför kostna-den ska ses som ungefärlig. Den överensstämmer dock relativt väl med den beräkning som gjordes vid vissa lärosäten 2001 på uppdrag av regeringen, om hänsyn tas till ökningar av prisindex sedan dess.

0

1

2

3

4

2006 2007 2008 2009 2010

År

Lic

Disp

2011

Nettostudietid, utbildning på forskarnivå


0

100

200

300

400

0

100

200

300

400

Män Kvinnor Total

Antal

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Antal disputationer vid KI


Könsfördelning – doktoranderKönsfördelningen bland nyantagna, aktiva och examinerade doktoranderbefinnersignäradetsåkalladejämställdhetsin-tervallet (40–60 procent). Denna fördelning har varit relativt konstant under de senaste tio åren. 2011 var 62 procent kvinnor och 38 procent män bland de aktiva doktoranderna. Bland nyantagna till utbildning på forskarnivå var andelen kvinnor 61 procent (totalt 409 personer). Kvinnor utgjorde 63 procent av samtliga examinerade under året (totalt 363 personer). Bland dem som antogs med licentiatexamen som mål utgjorde kvinnorna en majoritet. Andelen doktorander som antas med licentiatexamen som mål har dock minskat under de senaste åren och ligger i förhållande till antagning till doktorsexamen på en låg nivå (tre procent av samtliga nyantagna 2011 jämfört med fyra procent 2010). Bland de som avlade licentiatexamen var 93 procent kvinnor (totalt 14 personer).

Det är dock inte förvånande att kvinnor är i majoritet bland nyantagna, aktiva och examinerade doktorander, då rekry-teringen till utbildning på forskarnivå till stor del görs bland studenter från utbildningar på grundnivå och avancerad nivå därkvinnorärimajoritet.Liknandekönsfördelningåterfinns

också bland doktorander inom liknande forskningsområden vid andra svenska lärosäten.

Kvalitet – utbildning på forskarnivå

Rekrytering av doktoranderKI verkar för att öka andelen doktorander som rekryteras i konkurrens. Ett transparent rekryteringsförfarande leder till att eventuella brister gällande lika villkor för sökande lättare kan upptäckas. Under 2011 infördes ett obligatorium att utlysa dok-torandplatser för de handledare som tilldelas särskilda konkur-rensutsattamedelförstudiefinansiering,såkalladeKID-anslag.Det har även anordnats tre seminarier om doktorandrekrytering för rekryterande personal i syfte att öka kunskapen om rekryte-ringsprocessen. Bland annat har frågor om urvalsförfarande, intervjuteknik och diskriminering diskuterats. Under året har ett 60-tal doktorandplatser utlysts via KI jobb-portalen.

HandledarutbildningHandledarnaharenavnyckelrollernaiutbildningpåfors-karnivå. För att utveckla forskarhandledarnas kompetens och stärka deras förmåga att hantera olika situationer relaterade till handledarrollen arrangerar KI kurser och andra aktiviteter. Sammanlagt erbjuder KI fyra olika kurser för forskarhandle-dare, varav en är webbaserad. Under året genomfördes för första gången en ny kurs för handledare med inriktning mot ledarskap och gruppdynamik. Utöver kurserna arrangeras också lunchse-minarier med olika teman för forskarhandledare.

Uppföljning av doktoranders syn på utbildningenSedan 2007 har KI skickat ut en enkät till samtliga doktorander inför disputation och licentiatexamen. Enkäten syftar både till att samla in information om hur KIs doktorander upplever sin utbildning och få underlag till hur utbildningen kan förbättras. Enkäten sammanställs årligen. Svarsfrekvensen vid 2010 års undersökning var 71 procent. Resultaten visar att cirka 90 pro-cent av doktoranderna är helt eller delvis nöjda med sin tid som doktorandervidKI.Omkringtrefjärdedelaravdoktorandernaskulle rekommendera sin huvudhandledare till presumtiva doktorander.

KI har under hösten 2011 beslutat att införa ytterligare en enkät. Den nya enkäten, som kallas Mid Poll, ska besvaras av


Studiefinansiering

Finansieringsform 2008 2009 2010 2011

tkr % tkr % tkr % tkr %

Anställning som doktorand 208 897 77 219 711 78 227 127 78 235 539 78

Utbildningsbidrag 62 885 23 63 203 22 63 639 22 66 218 22

Summa 271 782 282 914 290 766 301 757

varav anslagsmedel 68 819 25 79 568 28 93 715 32 108 300 36

varav externa medel 202 963 75 203 346 72 197 051 68 193 457 64

Kostnad per prestation för doktorander Tkr

Handledarkostnad

Lön 151

Drift 46

Lokaler 25

Avskrivningar 8

Delsumma 230

Doktorandkostnad

Lön/utbildningsbidrag 341

Drift 237

Lokaler 130

Avskrivningar 42

Delsumma 750

Indirekta kostnader på lön och drift 181

Total kostnad 1 161


Andel kvinnor i utbildning på forskarnivå (%)

2008 2009 2010 2011

Nyantagna forskarstuderande 60 61 62 61

– varav licentiander 75 89 83 92

Forskarstuderande (aktiva

≥10%)61 61 62 62

Licentiatexamen 80 71 67 93

Doktorsexamen 57 63 58 62

doktorander som har genomfört halva utbildningen. Syftet med enkäten är att undersöka lärandet i utbildning på forskarnivå för att synliggöra och vid behov förbättra de pedagogiska momen-ten i utbildningen.

Förändrad antagningsprocess för obligatoriska kurser på forskarnivå KI beslutade att genomföra en central antagning höstterminen 2011 till de obligatoriska allmänvetenskapliga baskurserna som ingår i utbildning på forskarnivå. Genom att de sökande blev ombedda att rangordna sina val förväntas antal sena avhopp vid kursstarten våren 2012 att minska. Detta förväntas leda till ett bättre resursutnyttjande av kursplatser samt att doktoranderna

kommer att kunna läsa de allmänvetenskapliga baskurserna tidigare under utbildningen.

Alumnundersökning av forskarexaminerade 2003/2004 samt 2007/2008Hösten2011genomfördeKItillsammansmeddemedicinskafakulteterna vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund och Umeå en alumnundersökning. Undersökningen, ”Forskarexa-minerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden”, riktade sig till personer som avlade doktorsexamen läsåren 2003/2004 samt 2007/2008 och genomfördes av Statistiska centralbyrån. Resultaten, som avser samtliga deltagande fakulteter, visar att 86 procent hade arbete under mätveckan. Bland dessa arbetade drygt 40 procent inom universitet och högskola, en tredjedel inom landsting och cirka 15 procent inom privat sektor. En liten del arbetade inom annan statlig sektor eller kommun. Två tred-jedelar svarade att det formellt krävdes en doktorsexamen för de arbetsuppgifter man hade under mätveckan.

Drygt 40 procent av alla forskarexaminerade har som huvudsökande erhållit forskningsanslag efter doktorsexamen och något mindre än hälften har varit anställda som post-doc eller haft postdoktoralt stipendium. Bland de verksamma inom universitet och högskola uppger 88 procent att forskning ingår i arbetsuppgifterna.

Mer än 90 procent är nöjda med sin utbildning på forskar-nivåochtreavfyraharsvaratattdefickgodhandledningunderutbildningen.

Likabehandling – utbildning på forskarnivåSedan 2010 har ett moment om likabehandling ingått i den obligatoriska introduktionen för samtliga nyantagna dokto-rander. Under 2011 genomgick 474 doktorander kursen. Inom handledarutbildningen, som är obligatorisk för nya handledare, finnsmomentomjämställdhetsfrågorochlikabehandling.Under 2011 genomgick 180 handledare utbildningen. Kursen ges både på svenska och på engelska. Dessutom genomfördes en workshop i maj kring hantering av trakasserier, diskriminering och kränkande särbehandling. Målgruppen var institutionernas studierektorer för forskarutbildning.

Bland utbudet av kurser på forskarnivå under 2011 innehöll fem kurser genus- eller andra likabehandlingsperspektiv.

Internationalisering – forskning ochutbildning på forskarnivå

Internationella samarbeten och avtal inom forskning och utbildning på forskarnivåEn stor del av KIs forskning och sampublikationer sker i sam-arbete med partners runt om i världen. Till största delen sker interaktioner mellan enskilda forskare och forskargrupper utan avtalsomreglerarsamarbetet.Ivissafallfinnsdockbehovavattstärka strategiska forskningsområden och utbildningssamarbe-ten genom formella samarbetsavtal med målsättningen att skapa stabila och starka band mellan partnerinstitutionerna.

Under 2011 tecknades övergripande avsiktsförklaringar eller avtal om samarbeten inom forskning och/eller utbildning på forskarnivå med bland andra RIKEN (Japan), Center for drug research and development (Kanada), University of Toronto (Kanada),NationalOfficeofScienceandTechnologyAward(NOSTA,Kina),ShanghaiJiaoTongUniversitySchoolofMedi-cine (Kina), Makerere University (Uganda), Mayo Clinic (USA) samt Baylor College of Medicine (USA).

Internationalisering av utbildning på forskarnivåDrygt 30 procent av KIs doktorander 2011 hade en grundläg-gande examen på högskolenivå från ett utländskt universitet. De


Högskolelagen Högskolornabörisinverksamhetfrämjaförståelsenförandra länder och för internationella förhållanden.


flesta av dessa är så kallade ”free-movers”, men många dok-torander genomför utbildningen inom ramen för de formella avtal om utbildning på forskarnivå som ingåtts med universitet och forskningsinstitut i andra länder. Under 2011 deltog KI i formella samarbeten om utbildning på forskarnivå med ett stort antal lärosäten och forskningsinstitut i bland annat Finland, Japan, Kina, Laos, Ryssland, Singapore, Uganda, Ukraina, USA och Vietnam. Några av dessa samarbeten syftar till en så kallad ”double degree”, där doktoranden antas vid två universiteten och erhåller en dubbel examen, det vill säga en examen från res-pektive universitet. KI hade 2011 avtal om double degree med HelsingforsuniversitetiFinland,MakerereUniversityiUgandasamt Nanyang Technological University och National University of Singapore.

Under 2011 tecknades dessutom avtal för doktorander inom Programmet för livslångt lärande/Erasmus med bland annat University of Edinburgh, Skottland, och University of Warmia and Mazuri, Polen.

Erasmus MundusErasmusMundusärettEU-finansieratsamarbets-ochmobi-litetsprogram inom högre utbildning. Verksamheten bedrivs i konsortier med minst tre deltagande europeiska universitet och ofta utomeuropeiska partners. KI medverkade under 2011 i bland annat tre program inom partnerskap riktat mot Sydafrika, Indien respektive mot en sammanslutning av länder i Latiname-rika.

Karolinska International Research and Training Committee (KIRT)KIRT-kommittén har under många år verkat för att initiera och driva samarbeten med institutioner i låg- och medelinkomst-länder. Under 2011 bedrevs verksamhet med institutioner i Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Vietnam, Laos, Latinamerika ochUganda,finansieradeavSidaochSvenskaInstitutet.

Ekonomisk redovisningVerksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå redovisas inklusive ALF-anslag och kapitalförvaltning. Se vidare kommentarerunderfinansiellredovisning.

Forskning och utbildning på forskarnivå totalt (inkl kapitalförvaltning), mnkr

2008 2009 2010 2011

Intäkter

Anslag 1 296,1 1 326,0 1 581,5 1 630,1

Avgifter och andra

ersättningar496,3 750,2 696,8 671,3

Bidrag 1 718,1 1 925,6 2 095,0 2 077,6


Summa intäkter 3 625,5 4 026,7 4 402,4 4 444,6

Kostnader

Personal 1 786,4 2 074,9 2 171,7 2 295,5

Lokaler 401,4 452,2 465,0 486,7

Övriga driftkostnader 1 136,9 1 251,0 1 364,0 1 326,7

Finansiella kostnader 66,7 -13,5 7,4 28,3

Avskrivningar 115,2 120,4 134,1 157,2

Summa kostnader 3 506,6 3 885,0 4 142,2 4 294,4

Transfereringar

Medel från staten 0,0 0,0 6,1 13,2

Medel från myndigheter 26,8 24,9 20,9 29,6

Medel från övriga 27,2 20,0 35,5 82,9

Lämnade bidrag -54,0 -44,9 -62,5 -125,7

Kapitalförändring

Årets 119,0 141,7 260,2 150,2

Balanserad (IB) 292,4 411,1 552,9 813,1

Totalt (UB) 411,1 552,8 813,1 963,3



Foto: © Erik Cronberg

SAMVERKAN

Barnhörnan var en av nyheterna på årets Forskning & Hälsa i Kungsträdgården i Stockholm. Här fick barn och unga träffa doktorander från Karolinska Institutet som hjälpte unga nyfikna att genomföra olika laboratorier och svarade på frågor om medicin och forskning. Forskning & Hälsa genomfördes för tredje året i rad och i år var Karolinska Institutet en av huvudarrangörerna.


KI har ett omfattande samarbete med lärosäten, myndigheter, företag och organisationer över hela världen. Denna samverkan är en förutsättning för att vara ett framgångsrikt universitet. KI är den största akademiska samarbetspartnern i Sverige för fors-kare i andra länder. Den enskilt största samarbetsparten till KI är Stockholms läns landsting (SLL), som möjliggör omfattande klinisk forskning och utbildning. KI har även ett nära samar-bete med flera för verksamheten viktiga myndigheter. Vissa av dem är samlokaliserade med KI, till exempel Smittskyddsin-stitutet och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar, ECDC. Forskare vid KI medverkade 2011 i 222 EU-projekt av vilka 31 leddes från KI. Två betydande samver-kansprojekt som etablerats under 2011 är BBMRI, en nationell satsning på effektivt och systematiskt sparande av patientprover som ger förutsättningar för en bättre hälso- och sjukvård samt CBCS – Chemical Biology Consortium Sweden, en satsning på en nationell infrastruktur för kemisk biologi vid KI.

Nedan följer fördjupad information om samverkan med SLL, kunskapsspridning till allmänheten samt innovation och samverkan med näringslivet. Mer om forskningssamverkan finnsattläsaiavsnittetForskningochutbildningpåforskarnivå;om uppdragsutbildning i avsnittet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå; om adjungerade tjänster i avsnittet Personal och kompetensförsörjning.

Samverkan med Stockholms läns landstingKIs och SLL gemensamma målsättning för samverkan inom forskning och utbildning är att bedriva forskning som kommer framtidens patienter till nytta, utbilda hälso- sjukvårdens perso-nal, utveckla sjukvården genom att implementera nya forsk-ningsresultat och i samarbete med industrin utveckla och pröva nya läkemedel och medicinteknisk utrustning med ambitionen att Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft inom sjukvård och forskning ska stärkas liksom näringslivets tillväxt.

I juni 2011 fastställde landstingsfullmäktige i Stockholms läns landsting en framtidsplan för inriktningen av den framtida hälso- och sjukvården i Stockholms län. Planen innebär en omfattande omstrukturering av hälso- och sjukvården i Stock-holmsregionen, vilket i sin tur ger förändrade förutsättningar för KIs forskning och utbildning. Genomförandet av framtids-planenkräverenmerintensifieradsamverkanmellanKIochSLL; en samverkan som sker på alla relevanta organisatoriska nivåer.

Samverkan för fördelning av FoUU-resurser Samverkan för fördelning av FoUU-resurser (forskning, utbild-ning och utveckling) organiseras inom samverkansorganisa-tionenKI/SLL.PåledningsnivånfinnsledningsgruppenKI/SLL och tre samverkansorgan för forskning, utbildning och infrastruktur. På verksamhetsnivån organiseras samverkan i partsammansatta FoUU-grupper. Budgeten bereds till stor del i Forskningsstrategiska kommittén, styrelsen för utbildning och Infrastrukturrådet inför ledningsgruppens KI/SLL sam-lade förslag till FoUU-budget avseende de landstingförvaltade FoUU-medlen.

Forskningsstrategiska kommittén (FSK) utarbetade 2008 en övergripande långsiktig färdplan med målsättningen att höja kvaliteten på den medicinska forskningen och vården. I färdplanen ingår satsningar på tematiska centrumbildningar, identifieraochrekryteranyaforskarkrafter,resursstödtillsär-skilt framstående professorer, stärka corefaciliteter samt stödja yngre forskare. Under 2011 introducerade FSK en ny satsning; utlysning av medel för ett särskilt stöd riktat till läkare under specialise¬ringst-jänst¬göringen (ST). Stödet ska användas till klinisk medi-cinsk forskning som bidrar till att förbättra och utveckla hälso- och sjukvården.

Samverkan mellan KI, SLL och andra utbildningsanordnare i Stockholm har utvecklats genom samarbetet inom Centrum för klinisk utbildning (CKU). Det utgör en länk mellan lärosätena och hälso- och sjukvården (SLL) men även mellan lärosätena och kommuner samt privata aktörer. Se vidare avsnittet Utbild-ning på grundnivå och avancerad nivå.

Inom ramen för Infrastrukturrådets utvecklingsarbete har lärandemiljöprojektet”FutureLearningEnvironments–HowSpace Impacts on Learning” fortsatt. Se vidare avsnittet Utbild-ning på grundnivå och avancerad nivå.

SAMVERKAN

Högskolelagen I högskolans uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksam-het samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.

Strategi 2012 KIs utbildning och forskning ska samverka i ett ömsesi-digt utbyte av kunskap och erfarenhet och kännetecknas av ett starkt samhällsansvar. En viktig del av samarbe-tet är överföring av forskningsresultat till medicinska tillämpningar i vården. Integrationen mellan vården, forskningen och utbildningen ska förbättras. KI och Stockholms läns landsting har gemensamt beslutat om en färdplan för utveckling av forskningen. Även KIs innovationsverksamhet spelar en betydande roll som en brygga mellan forskningsmiljön och läkemedels- samt medicinteknisk industri.

SAMVERKAN


Genom Infrastrukturrådets initiativ undertecknade KI och SLL i december 2011 ett samarbetsavtal för ett kvalitetsregis-tercentrum i Stockholm, som innebär en betydande satsning på utveckling och användning av kvalitetsregister i hälso- och sjukvård och forskning. Kvalitetsregistercentrum Stockholms främsta uppgifter är att stödja registerhållare att utveckla kvalitetsregister så att de blir ett stöd i mötet mellan vårdper-sonal och patienter och att data från registren kan generera ny kunskap genom forskning.

Nedan redovisas utvecklingen av de medel för FoUU som förvaltas av SLL. I enlighet med regleringsbrevet har Karolinska Institutet lämnat

uppgift till Utbildningsdepartementet om fördelningen av 2011 års ALF-ersättning enligt följande:Personalkostnader 63,0 procent, Lokalkostnader 15,5 procent, Övriga kostnader 21,5 procent. Uppgiften är lämnad av Stock-holms läns landsting.

Karolinska Institutets folkhälsoakademiUnder hösten beslutades att ett nytt avtal mellan KI och SLL ska tecknas som för tillbaka verksamheten vid Karolinska Institu-tets folkhälsoakademi till Stockholms läns landsting. Se vidare avsnittet om forskning och utbildning på forskarnivå.

Kunskapsspridning till allmänhetenKIs samverkan med samhället i övrigt sker också genom att sprida den kunskap som skapas vid lärosätet till offentlig sektor, näringsliv och allmänhet. Det sker genom till exempel spridning av forskningsrön som KIs forskare publicerar i vetenskapliga tidskrifter till medierna och därigenom till en bredare allmänhet.

KI omnämns i nyhetsartiklar och nyhetsinslag i etermedia i stor omfattning, både i Sverige och utomlands. I genomsnitt fö-rekommer nyhetsinslag med anknytning till KI cirka 800 gånger per månad i svenska medier, när man räknar samman rikspress, lokalpress, veckopress, nyhetswebb och etermedia.

KIs medarbetare bidrar till att kommunicera vetenskapligt baserad kunskap till allmänheten genom att till exempel skriva böcker, hålla föredrag för olika grupper och vara tillgängliga för journalister med expertkommentarer, både avseende den egna forskningen och annan forskning inom det egna fältet.

Under 2011 har KI aktivt medverkat i ett stort antal mässor, konferenser och offentliga marknadsföringsaktiviteter som till

exempel Svenska Läkaresällskapets medicinska riksstämma och Nordens största hälsomässa, Allt för hälsan, där 29 forskare från KI föreläste. Under ForskarFredag, som i Sverige koordineras av föreningen Vetenskap & Allmänhet, bidrog många forskare från KI till att få fler unga människor att bli intresserade av vetenskap genom prova på-aktiviteter, föreläsningar med mera. Närmare 5 500 ungdomar besökte ForskarFredag i Stockholm.

I samarbete med Stockholms läns landsting och Karolinska UniversitetssjukhusetarrangeradeKIForskning&Hälsa,enheldag i Kungsträdgården där allmänheten erbjöds att bland annat testa sin hälsa och lyssna på föreläsningar.

I samarbete med Kamratposten delade KI ut Lilla Medicin-priset för andra gången 2011. Inom detta projekt får barn och unga lära sig mer om medicinsk vetenskap och prova på att fors-ka tillsammans med doktorander och forskare på KI. Tävlingen engagerade cirka 700 barn och ungdomar från hela landet.

UnderåretstartadedetEU-finansieradekommunikations-pro-jektetCommHEREsomkoordinerasfrånKI.Syftetärattöka och systematisera kommunikationen kring resultaten från EUs forskningsprojekt inom medicin och hälsa till en bredare europeisk allmänhet.

För att öka doktoranders och studenters aktivitet i medierna har KI erbjudit en kurs i populärvetenskaplig kommunikation, där studenterna har tränats i intervjuteknik, skrivande och kritisk granskning. Praktik inom nyhetsmedia ingår. Informa-tionsavdelningen deltar även i andra kortare kurser i populärve-tenskaplig kommunikation riktade till doktorander och seniora forskare.

Stiftelsen Flemingsberg ScienceStockholmslänslandsting,HuddingekommunochBotkyrkakommun har bildat stiftelsen Flemingsberg Science i syfte att stödja utvecklingen av Flemingsbergsområdet som forsknings- och utbildningsmiljö. Mot bakgrund av den omfattande verk-samhetsomKIbedriverpåCampusHuddinge(Flemingsbergs-området) är nämnda satsning synnerligen välkommen. KI har därför beslutat stödja stiftelsens verksamhet med 1 mnkr per år genom ett extra resurstillskott till Stiftelsen Stockholms Science City i vilken KI sedan länge är involverat. Stiftelsen Stockholm Science City ger genom sin breda verksamhet över länet ett stöd till Stiftelsen Flemingsberg Science med motsvarande belopp. Genom sin medverkan i Stiftelsen Stockholm Science City har KI bedömt sig ha legal grund för detta stöd. För att vinna klar-het i frågan avser emellertid KI att hos regeringen ansöka om tillstånd för att fortsättningsvis utge detta stöd. Innovation och samverkan med näringsliv En betydande del av forskningen vid KI sker i nära samarbete med företag, både svenska och utländska. Det ger betydande kunskapsutbyteochärsamtidigtenfinansieringskälla.Under2011finansieradesforskningvidKImed250mnkrfrånföretag,varav 79 mnkr från företag baserade utomlands. KI hade i ok-tober201157adjungeradeprofessorervarav42delfinansierade

Utveckling av ALF-, SLL- och externa medel 2007–2011 (mnkr)

Intäkter 2007 2008 2009 2010 2011

ALF-medel 527,5 531,3 542,2 562,7 566,6

SLL-medel 950,3 979,3 1 008,2 1 046,4 983,9

Externa medel 192,4 220,5 269,2 177,2 308,5

Summa intäkter 1 670,2 1 731,1 1 819,6 1 786,3 1 859,0

Källa: redovisning ifrån SLL

SAMVERKAN


av SLL. KI erbjuder också uppdragsutbildning som under 2011 uppgicktill69mnkr,varavendrygfjärdedelföruppdragsgivareinom näringslivet. KI har utvecklat ett innovationssystem för att fånga upp idéer på ett tidigt stadium, erbjuda samverkansmöjligheter och bistå med utveckling till bolag för den kommersiella marknaden. Systemet har fem aktörer med organisatoriska hemvister både inom och utanför universitetet (se tabell nedan).

Utbildning och forskning inom innovation och entreprenörskapEnheten för bioentreprenörskap, UBE, är en akademisk enhet vid Karolinska Institutet med fokus på utbildning, utveckling och forskning inom området innovation och entreprenörskap.

Under året har UBEs kurser haft 184 deltagande studenter (va-rav 22 doktorander) uppdelade på fyra enstaka kurser och sex kurser inom det egna masterprogrammet i bioentreprenörskap. Vid dessa kurser har 20 företag fått praktiska frågeställningar utredda av masterstudenter. Under 2011 beviljades enheten medel från Tillväxtverket som stöd för att ta fram en modell för införande av träning i entreprenörskap och företagande i samtliga utbildningar.

Servicefunktion för idérådgivning och näringslivssamverkanKI erbjuder stöd till forskare och studenter med innovativa idéer och/eller med önskemål om samverkan med näringslivet. Även företag som söker akademisk partner kan få vägledning. VerksamhetenfinnsinomdenakademiskaenhetenInnova-tionskontoret som öppnade den 1 november 2010 och som till hälftenfinansierasavKIochtillhälftenavsärskilda,statligamedel. Under 2011 har 105 ärenden hanterats vid Innovations-kontoret av vilka 82 rör allmän idérådgivning i tidig fas och 23 rör industrisamverkan kring etablerad forskning vid KI. Informationsaktiviteter vid mässor, välkomstdagar, events och institutionsbesök har direkt nått över 1 850 personer. Under

året har Innovationskontoret byggt en ny webbplats och använt sociala medier (Facebook, Twitter och LinkedIn) för informa-tionsspridning.

KIs inkubator för kommersiella projektKI har en inkubator med kommersiell rådgivning och projekt-ledning i form av Karolinska Institutet Innovations AB (ofta kallatKIAB).Härutvärderasforskningsbaseradeidéerfrånforskare vid KI och andra forskningsinstitut i Norden. KI Inno-vations AB har under 2011 utvärderat 80 idéer och hade vid års-skiftet 15 aktiva projekt. Ett nytt bolag har bildats under 2011. Vidare har en licensaffär och en IP-försäljning genomförts. KI Innovations AB deltar i Innovationsbrons program Business

Incubation for Growth. KI Innovations AB har sedan starten 1996 utvärderat drygt

1 200 idéer och gått vidare i projektform med cirka 10 procent av dessa. Av de projekt som accepterats in i verksamheten sedan starten har ett 40-tal start-up-bolag bildats samt ett 30-tal licensaffärer slutits. I dessa projekt har totalt drygt 100 patent-ansökningar inlämnats av KI Innovations AB.

KIs företagsparkKI har en företagspark, Karolinska Institutet Science Park AB. I december 2011 fanns 65 företag i parken med sammanlagt 580 anställda. Kontaktskapande verksamheter pågår för de företag somfinnsiKISciencePark.AnslagharerhållitsfrånEUförattutveckla mervärden för företagen i parken. Medlen ska använ-das till att utveckla och genomföra ett mentorprogram, att bygga en plattform där företagen kan presentera sig för presumtiva investerare och uppköpare samt en manual för hur man tar fram läkemedel på ett effektivt sätt. Under 2011 påbörjades byggan-det av det tredje ovala huset invid Campus Solna. År 2009 var uthyrningskapaciteten 3 800 kvm vilket ökade till 13 300 kvm 2011 och beräknas till 15 700 kvm år 2012. KI Science Park

Unit for Bioentre-preneurship

Innovationskontoret Karolinska Institutet Innovations AB

Karolinska Institutet Science Park AB

Karolinska Development AB

Huvudsaklig uppgift

Forskning och undervisning i entre-prenörskap

Stöd för näringslivs-samverkan, informa-tion och vägledning för forskare i innova-tionsfrågor

Inkubator. Stöd vid kommersialisering och bolag-isering. Licensiering. Mogna bolag säljs till mark-nads-aktörer, bland andra Karolinska Development

Tillhandahåller loka-ler, installationer och Facility Management för life science bolag

Investmentbolag med företagsport-följ, där flera har ursprung i KI Innova-tions AB

Organisatorisk hemvist/ ägar-skap

Institutionen LIME, KI

Universitetsförvalt-ningen, KI

Karolinska Institutet Holding AB (KIHAB)

Karolinska Institutet Holding AB (KIHAB)

Börsnoterat aktie-bolag. KIHAB är näst största ägare

TabellöveraktörerinomKIInnovationssystem.(Observeraattlifescienceavserhärhelasektornmedläkemedel,bioteknik,medicin-teknik och hälsorelaterade tjänster).

SAMVERKAN


arrangerade seminarieaktiviteter med totalt 649 deltagare under 2011. Under 2011 arrangerades också en gemensam idétävling med innovationssystemets aktörer och SLL innovation som räknade in över 260 bidrag.

Karolinska Development AB – ett börsnoterat investmentbolagKarolinska Development skapar värde för såväl investerare som patienter och forskare genom att utveckla innovationer från världsledande forskning till produkter som kan säljas el-ler utlicensieras med hög avkastning. Portföljen – som per 31 december 2011 bestod av 34 projekt varav 12 i klinisk utveck-ling – är särskilt starkt inom områdena cancer, dermatologi, inflammation, hjärtkärlsjukdomar, kvinnohälsa och sjukdomar som drabbar centrala nervsystemet.

Karolinska Developments aktie är sedan april 2011 noterad påNASDAQOMXStockholm.Isambandmedbörsintroduk-tionen genomfördes en nyemission som tillförde bolaget drygt 600 mnkr efter emissionskostnader.

Karolinska Developments affärsmodell är att selektera de kommersiellt mest attraktiva medicinska innovationerna, utveckla innovationer till det stadium där den största avkast-ningen på investeringen kan uppnås samt kommersialisera innovationer genom försäljning av företag eller utlicensiering av produkter. Detta kommer att resultera i kontantbetalningar, milstolpsersättningar och royalties. Karolinska Developments flexibla exitstrategi möjliggör att projekt kan avyttras i den utvecklingsfas där bolaget får störst avkastning på investerat kapital, vanligtvis då fas II-¬studier har visat att läkemedlet har avsedd effekt på patienter – vilket är ett viktigt värdehöjande steg.

Genom ett avtal med Karolinska Institutet Innovations AB, har Karolinska Development företrädesrätt att investera i ett stort flöde av medicinska innovationer. Sedan starten 2003 har Karolinska Development, genom KI Innovations AB, utvärderat över 1 200 tidiga utvecklingsprojekt inom Karolinska Institutet och andra ledande universitet i Norden.

Karolinska Institutet Holding ABKarolinskaInstitutetHoldingAB,KIHAB,äger,försäljerochförvaltar aktier och andelar i projekt- och tjänstebolag vars syfte är att kommersiellt exploatera projekt och kunskaper från KI så att kunnande och forskningsresultat kommer till tillämpning. KIHABharfemhelägdaaktivadotterbolag.DessaärKarolinskaInstitutet Innovations AB, Karolinska Institutet Science Park AB,KarolinskaInstitutetHealthManagementAB,KarolinskaInstitutet University Press AB och University Accommodation Center AB.

Koncernens omsättning 2011 var 46 mnkr vilket är 3 mnkr högre än föregående år. Koncernens rörelseresultat var -8 mnkr (-6 mnkr föregående år).

Koncernens likvida medel ökade under 2011 med 10 mnkr till 15 mnkr. Aktieinnehavet uppgick per 31 december 2011 till 96 mnkr, varav 95 mnkr i intresseföretag och 1 mnkr i övriga

innehav. Föregående år uppgick aktieinnehavet till 112 mnkr, varav 108 mnkr i intresseföretag och 4 mnkr i övriga innehav. (Observeraattsiffrornaovanärpreliminära.)

UnderåretharKIförtöver9mnkrtillKIHABsomovill-korat aktieägartillskott efter bolagsgenomgång i enlighet med regleringsbrev för 2009. Medlen är avsedda för innovationsverk-samhet.

SAMVERKAN


Ovanståendesammanställningäravseddattpåettsamlatsättge en indikation över KIs samverkan inom olika områden med samhälle och näringsliv. För en redovisning av utveckling med mera kan i de flesta fall hänvisas till respektive avsnitt i denna årsredovisning.

Utvalda nyckeltal för samverkan 2011* Antal/mnkr/%

Antal adjungerade professorer 57

Antal adjungerade professorer, finansierade av SLL 42

Externfinansierad forskning totalt (mnkr) 2 822

-därav från företag totalt (mnkr) 250

-därav från utländska företag (mnkr) 79

Uppdragsforskning (mnkr) 422

-därav från företag totalt (mnkr) 129

Antal doktorander med anställning i näringsliv och offentliga organisationer

341

(årsarbetskrafter) 442

Antal nya företag i KI Innovations AB 1

Behandlade idérådgivningsärenden KI Innovations AB och Innovationskontoret

157

Behandlade samverkansärenden industri–akademi vid Innovationskontoret

23

Nyhetsartiklar/inslag om KI i Sverige/månad (2010) 800

Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför KI (2010)

82%

Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför Sverige (2010)

60%

Antal företag inom KI Science Park 65

Antal anställda i företag inom KI Science Park 580

Uppdragsutbildning (helårsstudenter) 235

Uppdragsutbildning, intäkter totalt (mnkr) 69

-därav från företag (mnkr) 17

Antal EU-projekt (FP7) 222

-därav som koordinator 31

*Tre poster avser 2010, se tabellen.

SAMVERKAN


INTERNATIONALISERING

Foto

: © C

amill

a Sv

ensk

Utbytesstudenterna Mackenzie Ewing från USA, Eunice Joyce Apio från Uganda och Elina Silvennoinen från Finland tar en paus på gräsmattan på Campus Huddinge.


Karolinska Institutet i världen 2011KIs starka internationella anknytning avspeglar sig i bland an-nat det faktum att drygt 60 procent av KIs publikationer sker i samarbete med forskare i andra länder. KIs utbildningar har en stark internationell prägel, och KI lockar studenter från andra delar av världen och många av de svenska studenterna deltar i internationellt utbyte. Även arbetet med uppdragsutbildning ger möjligheter till nya samarbetsformer och nya perspektiv.

Alumni- och fundraisingverksamheten vid KI är nära kopp-lade till KIs strategiska internationella arbete, och i några fall har donationer bidragit till såväl forskning som studentutbyte med prioriterade samarbetspartners. Kontakter med näringsli-vet i KIs prioriterade samarbetsregioner söks systematiskt, och innovationsverksamheten deltar regelbundet i det internatio-nella arbetet.

Runt om i världen pågår enorma investeringar inom såväl ut-bildning som forskning. Konkurrensen ökar, men också möjlig-heterna. KI ser utvecklingen som berikande och utmanande när det gäller förmågan att leva upp till de förväntningar som ställs på en internationell partner. Ett genomgående tema i det interna internationaliseringsarbetet är därför ökad grad av professiona-lisering. De utmaningar som KI ställs inför i dessa sammanhang spänner över så olika områden som immaterialrättsliga frågor till säkerhet för utresande medarbetare. I arbetsgruppen för internationell strategi (IS) koordineras det internationella arbe-tet vid KI. Gruppen består av representanter för KIs verksam-hetsstyrelser liksom från andra verksamheter med hög grad av internationellt samarbete och kontakter.

För att möta nya utmaningar har under året en strategi för det internationella arbetet fastställts. Strategin fokuserar på tre områden som ska bidra till att säkerställa organisationens för-måga att attrahera världens främsta medarbetare, studenter och samarbetspartners, och därmed höja kvaliteten på verksamhe-ten och bidra till att KI befäster sin position som ett av världens ledande medicinska universitet. Internationaliseringsarbetet ska därför fokusera på att integrera ett internationellt synsätt i hela universitetets verksamhet, att utveckla nya och fördjupa befintligastrategiskaalliansersamtattförstärkaKIsvarumärke

internationellt. Under året har ett antal aktiviteter av verksam-hetsövergripande karaktär anordnats.

Samarbete med Mayo Clinic, USAKI och Mayo Clinic har i många år haft ett mycket fruktsamt forskningssamarbete inom diabetes och metabolism. Ett mer fördjupat samarbete har inletts under året. I december 2011 an-ordnade därför KI en konferens tillsammans med Mayo Clinic. Under tre dagar hölls föreläsningar och diskuterades framtida samarbeten inom forskning, utbildning och innovation och ett ”Memorandum of Understanding” undertecknades. Forsk-ningssamarbetet kommer nu också att innehålla delar såsom regenerativ medicin, psykiatri, reumatologi och neurodegenera-tiva sjukdomar.

Delegationsresa till UgandaUnder året besökte en delegation från KI Makerere University, Uganda, för att diskutera fortsatt och fördjupat samarbete inom forskning och utbildning. Under besöket hölls bland annat ett gemensamt så kallat graduate seminar, en mottagning för alumner och ett övergripande Me-morandum of Understanding tecknades. Inom ramen för samarbetet tilldelades under året fyra studenter från Makerere University medel ur KIs alumnifond för

global hälsa, för att delta i utbyten vid KI.

Samarbete med KinaI september 2011 besökte rektor Kina tillsammans med en delegation bestående av såväl forskare som ansvariga för innovations- och utbildningsfrågor. Under besöket diskutera-des framtida samarbeten med representanter för bland annat MinistryofScienceandtechnology(MOST)ochNationalofficeforscienceandtechnology(NOSTA).KIbesökteävenJiaoTongUniversity, i Shanghai, där KIs forskare deltog i ett vetenskapligt symposium, och förde samtal om samarbeten inom såväl forsk-ning, utbildning som innovation.

Besöket följdes upp i december 2011 då en delegation från MOST,ochShanghaiJiaoTongUniversitybesökteKI.MinisterWanGang(MOST)höllenföreläsningiNobelforumochbe-söket avslutades med att KI och Shanghai Jiao Tong University tecknade ett så kallat Letter of intent.

Ytterligare beskrivningar av det internationella samarbetet finnsunderrespektiveverksamhetsområde.


0%

20%

40%

60%

80%

100%

2001 2002 2003 2004 2005 2006

Medförfattareinom Sverige

Medförfattareutanför Sverige

Någonmedförfattareutanför KI

2007 2008 2009 2010

Samarbete KIs publikationer



Det systematiska kvalitetsarbetetKvalitetsrådet samordnar kvalitetsarbetet vid KI. Rådet stimule-rar och stödjer det kvalitetsarbete som bedrivs inom de tre verk-samhetsstyrelserna och vid institutionerna, samt initierar och samordnar övergripande utvärderingar. Rådet leds av prorektor som har ett särskilt ansvar för kvalitetssäkring. Rådets arbete utgår från KIs kvalitetsplan. I de ordinarie verksamhetsplane-rings- och verksamhetsuppföljningsprocesserna dokumenteras och synliggörs kvalitetsarbetet.

Under 2011 har en extern granskning genomförts och ny övergripande plan för kvalitetsarbetet tagits fram.

Redovisning av årets åtgärder för utveckling och säkring av kvalitetenfinnsunderrespektiveverksamhetsområde.

Utvärdering av kvalitetsarbetet vid KIDen externa bedömningen av KIs kvalitetsarbete startade våren 2010 och avslutades under våren 2011. Utvärderingen genom-fördesienlighetmeddenmodellsomHögskoleverkettidigaretillämpat, vilket innebar att bedömningen fokuserade på utbild-ningsverksamheten. Förutom KIs egen självvärdering grundade sig bedömningen på ett platsbesök.

Bedömningen åtföljdes av möten med KIs ledning och kva-litetsrådet samt information till Konsistoriet. Bedömargruppen ansåg att det, i många avseenden, redan bedrivs ett ambitiöst kvalitetsarbete. Ett exempel som lyftes fram var Centrum för kli-nisk utbildning och dess arbete med att främja och säkra kvali-teten i den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömargruppen rekommende-rade även vissa förbättringar, vilka verksamhets-styrelserna och KIs ledningsgrupp har haft som utgångspunkt för åtgärder för att stärka kvaliteten i verksamheten.

En övergripande fråga som bedömargruppen pekade på var hur KI kan höja utbildningens status inom universitetet. Ett exempel på åtgärd som syftar till detta är inrättandet av en

pedagogisk akademi, se avsnittet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

För att stärka den kliniska forskningen och utbildningen och för att möta omstruktureringen av hälso- och sjukvården har rektor inrättat ett rektorsråd.

Utbildning på forskarnivå stod också i fokus för kommenta-rer och under hösten 2011 beslutades att införa en ny enkät för att bland annat synliggöra och vid behov förbättra de pedagogis-ka momenten i utbildningen, se under Forskning och utbildning på forskarnivå.

Inom utbildningen har förslag till åtgärder tagits fram som kommer att beslutas och genomföras under 2012.

Utvärdering av forskningenDen externa utvärderingen av KIs forskning slutfördes under 2011ochsyftadetillattidentifieraochlyftaframförslagtillför-bättringar samt för att utveckla förutsättningar för forskningen. Experternas slutsatser kommer att ingå i KIs strategiarbete inför 2013, se avsnittet Forskning och utbildning på forskarnivå.

StyrmodellKIs styrmodell innefattar verksamhetsplan, budget, resursför-delning, intern styrning och kontroll, kvalitetsarbete samt upp-följning och årsredovisning/verksamhetsberättelse. Inom ramen för intern styrning och kontroll genomförs riskanalyser utifrån KIs strategiska mål. Arbetet med att utveckla verksamhetsplane-ringen har pågått sedan 2009 och har som främsta syfte att synliggöra det systematiska kvalitetsarbetet och lyfta fram de kvalitetsstärkande åtgärderna.

Under året har arbete pågått för att ytterligare utveckla styr-modellen med syfte att införa en förbättrad modell till budget-året 2013.

Utvecklingen av verksamhetsinformationssystem VIS har pågått och ett första steg har varit att integrera personalsystemet Primula och studentrapporteringssystemet Ladok. Lanseringen av VIS kommer att ske under våren 2012.

Forskningsanknytning Forskningsanknytning innebär att även de lärare vars huvud-sakliga uppgift är undervisning måste få utrymme – ekonomiskt och tidsmässigt – att bedriva egen forskning och därmed göra undervisningen mer knuten till aktuell forskning. Dessa lärares möjligheter att konkurrera om forskningsresurser är begränsade både avseende externa medel men också vad gäller det statliga forskningsanslaget i takt med ökad konkurrensutsättning av anslaget. Under året har en ny strategi för forskningsanknytning utretts och en ny modell för fördelning av medlen har beslutats. Modellen innebär att medlen fördelas på tre grunder; medel för pedagogiskt högaktiva lärare, inrättande av Future faculty program, samt inrättande av ämnesföreträdare.

Ytterligarebeskrivningaravkvalitetshöjandeåtgärderfinnsbeskrivna under respektive verksamhetsområde.

KVALITETHögskolelagen Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i ut-bildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsar-betet. De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna.

Strategi 2012 Bedriva medicinsk forskning av hög kvalitet i ett internationellt perspektiv. Kvalitetssäkra utbildningen och lyfta fram lärandet.

Plan för kvalitetsarbete vid KIKvalitetsarbetet ska bidra till att nå, dels de mål som formuleras i interna strategi- och kvalitetsdokument, dels de externa krav som formuleras i högskolelag och högskoleförordning. Kvalitetsarbe-tet ska också bidra till att uppfylla de krav som ställs vid externa granskningar.

KVALITET


Likabehandlingsarbetet vid KI utgår från diskrimineringslagen, högskolelagen samt KIs strategidokument Strategi 2012. Regel-verken består dels av förbud mot diskriminering och trakasse-rier, dels av främjande åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter för anställda och studenter. KI har således skyldig-het att bedriva målinriktat arbete inom likabehandlingsområdet bådeföranställdaochstudenter.Ovanståendelagarochstyrdo-kument ligger till grund för KIs handlingsplan för likabehand-ling som omfattar samtliga diskrimineringsgrunder.

OrganisationRektor har det yttersta ansvaret för att det bedrivs ett målinrik-tat likabehandlingsarbete vid KI. Kommittén för likabehandling, som är direkt underställd rektor, har ansvar för att utveckla det övergripande strategiska likabehandlingsarbetet. För att stärka institutionsperspektivet i kommitténs arbete har kommittén utökats med två ledamöter under 2011. Vid varje institution finnsettellerfleralikabehandlingsombudsomtillsammansmedprefekt ansvarar för institutionens likabehandlingsarbete.

Könsfördelning i ledningsfunktioner Vid KI är rektor en kvinna och prorektor en man. Lednings-gruppen består av rektor, prorektor, tre dekaner, universitets-direktören, biträdande universitetsdirektören, direktör för infrastruktur och innovation samt kommunikationsdirektören. Andel kvinnor i ledningsgruppen var 56 procent under 2011. KIs tre verksamhetsstyrelser leds av tre dekaner och tre prode-kaner och 2011 var könsfördelningen jämn. Könsfördelningen blandledamöternaistyrelsernabefinnersiginomintervallet40–60 procent. Dekanvalet 2011 resulterade i att fem av sex dekaner och prodekaner är män under nästkommande treårs-period (2012–2014). Utifrån detta resultat valde Konsistoriet att besluta om tilläggsföreskrifter inför val av lärarrepresentanter till verksamhetsstyrelserna. Resultatet av styrelsevalet visade

dock att könsfördelningen inom varje verksamhetsstyrelse in-klusivedekanochprodekanbefinnersignäraintervallet40–60procent. Således användes inte tilläggsföreskrifterna.

VidKIfinns22prefektervarav27procentärkvinnor.Enligtgällande regler för prefektuppdraget och former för rekrytering av prefekter ska rekryteringsgruppen vid varje rekrytering ta fram minst två kandidater till prefektuppdraget varav en kvinna och en man.

Främjande åtgärder inomlikabehandlingsområdetFör att uppfylla högskoleförordningen och diskriminerings-lagstiftningens krav har KI under 2011 genomfört ett antal främjande åtgärder inom likabehandlingsområdet. Nedan presenteras universitetsövergripande satsningar. Till detta kom-mer främjande åtgärder inom olika delar av KIs verksamhet som presenteras under avsnitten Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, Forskning och utbildning på forskarnivå samt Personal och kompetensförsörjning.

Under 2009 och 2010 utlyste Delegationen för jämställdhet i högskolan särskilda medel som universitet och högskolor kunde söka för att driva jämställdhetsprojekt inom det egna lärosätet. KI sökte i konkurrens och erhöll medel för två projekt. Sam-mantagetfickprojekten3,2mnkr.

Det ena projektet, Spelar roll – fotboll och utbildning i samverkan, har som syfte att ge en fördjupad kunskap om varför unga män inte i högre grad väljer utbildningar inom medicin och vård. Unga fotbollsspelare från AIK har intervjuats om sin syn på yrkes- och utbildningsval kopplat till normer om manlighet. Resultatet har publicerats i boken ”Passa och passa in – om manlighet, fotboll och utbildningsval”. Det har också produceratstvåkortfilmersomkananvändasiKIsframtidarekryteringsarbete.

Det andra projektet, Mentor4Equality, syftar till att deltagar-naskaidentifiera,beskrivaochanalyseraolikastrukturerochmekanismer som leder till ojämställdhet. Se ytterligare under avsnittet Likabehandling – forskning.

Under året har två övergripande utbildningssatsningar genomförts, vars målgrupper samtliga har varit verksamma vid KI. Vid ett inspirationsseminarium om samarbete, bemötande, maktspel och härskartekniker deltog knappt 300 anställda. Un-der höstterminen anordnades tre särskilda utbildningstillfällen om hbt-frågor, varav två riktades till personal och ett till studen-ter. Sammanlagt deltog ett 80-tal personer. Deltagarna menade att utbildningen varit mycket bra, informativ och kunskapsgi-vande, vilket framkom i utvärderingarna. Samtliga utbildnings-pass om hbt-frågot leddes av Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL). Ytterligarebeskrivningaravfrågorkringlikabehandlingfinnsunder respektive verksamhetsområde samt under Personal och kompetensförsörjning.

LIKABEHANDLING

Högskolelagen I högskolans verksamhet ska jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas.

DiskrimineringslagenDiskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskrimi-nering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Strategi 2012 KI ska som studie- och arbetsplats präglas av gott ledar-skap, med-arbetarskap, delaktighet, öppenhet, jämställdhet och mångfald samt omsorg om miljön, såväl den inre som den yttre.

LIKABEHANDLING


KIs miljö- och hållbarhetsarbete syftar till att synliggöra och stärka den forskning och utbildning vid KI som särskilt bidrar till en hållbar utveckling samt till att KI ska ta ett miljöansvar och ett socialt ansvar i sättet på vilket verksamheten bedrivs.

Forskning och utbildning för hållbarutvecklingForskning och utbildning som belyser samhällsutvecklingens påverkan på människors hälsa är av stor betydelse för att åstad-komma en hållbar utveckling. Sådan forskning och utbildning bedrivs vid KI bland annat inom epidemiologi, folkhälsoveten-skap, global hälsa, infektion, klimat och hälsa samt miljömedicin.

KIs utbildningsprogram har under året påbörjat ett arbete med att analysera vilka hållbarhetsfrågor som är av särskild relevansförprogrammenochivilkenmåndetfinnslärandemålsom kopplar till dessa frågor. Med analysen som utgångspunkt har programmen i uppdrag att vid behov formulera komplet-terande lärandemål. För att engagera KIs studenter i denna process, liksom i universitetets övriga hållbarhetsarbete, har KIs styrelse för utbildning under hösten bjudit in studenter att delta ientankesmedja.Hittillsharenhandfullengageradestudenterdeltagit i smedjan.

KI har vidare etablerat ett samarbete med Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet kring lärande för hållbar utveckling. Som en del av samarbetet bjöds KIs programdirek-torer och lärare in till ett seminarium i december för att ta del av Sahlgrenska Akademins erfarenheter. KI var under våren även värdförettmöteinomdetnationellanätverketHögreUtbild-ningförHållbarUtveckling,HU2.

Hållbart campusKI har som mål att minska energianvändningen per kvadrat-meter med 25 procent under perioden 2010–2025. Energieffek-tivitet är därför en viktig faktor vid den pågående planeringen av nybyggnationer vid campus Solna. Målsättningen är att de nya byggnaderna ska uppnå Miljöklassad byggnad nivå silver.

Miljöklassad byggnad omfattar förutom energi även parametrar som rör kemikalier, ljudmiljö, luftkvalitet, termiskt klimat samt dagsljus. KI har under året inrättat en funktion med särskilt an-svar för att samordna miljöarbetet med avseende på de lokaler som KI hyr.

Upphandling och inköp är ett annat prioriterat område inom KIs miljö- och hållbarhetsarbete. KIs handledning för upphand-ling och inköp reviderades vid årets början och slår nu fast att utgångspunkten för kravställande vid upphandling ska vara Miljöstyrningsrådets avancerade kriterier när upphandlingens artmotiverardetta.Handledningenfastställerocksåattmiljö-märkta, rättvisemärkta och energimärkta varor i upphandlande sortiment ska väljas så långt som det är tekniskt rimligt och ekonomiskt motiverat. KI har under året inrättat en funktion med särskilt ansvar för att samordna KIs arbete kring miljökrav och sociala krav vid upphandlingar och inköp.KIs tjänsteresor innebär en betydande miljö- och klimatpå-verkan, där långväga flyg står för huvuddelen. Internationella flygresor är en förutsättning för KIs verksamhet. KI har dock som målsättning att undvika resor där så är möjligt genom att använda modern informationsteknologi. Under året anslöt sig KI till webb-konferensverktyget Adobe Connect som möjliggör möten via nätet och den egna datorn. Ett antal av universitetets föreläsningssalar har också utrustats med teknik för inspelning, videokonferens och streaming.

Intern miljörevisionUnder hösten genomförde KI en första intern miljörevision mot de krav som ställs i den internationella standarden för miljö-ledningISO14001.RevisionenpåvisadeettantalbristeriKIsmiljöledningssystemsomböråtgärdasinnanencertifieringsre-vision bör inledas. Till exempel måste KIs rutiner för hantering av brister inom miljö- och hållbarhetsarbetet förbättras samt riskbedömningar inom den laborativa verksamheten ske i större utsträckning.

HÅLLBAR UTVECKLING

Högskolelagen Högskolornaskaisinverksamhetfrämjaenhållbarutvecklingsom innebär att nuvarande och kommande generationer tillför-säkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.

Strategi 2012 KIs utbildning och forskning ska kännetecknas av ett starkt samhällsansvar och därmed bidra till en hållbar utveckling inom och utanför Sveriges gränser. KI ska som studie- och arbetsplats präglas av gott ledarskap, medarbetarskap, delaktighet, öppenhet, jämställdhet och mångfald samt omsorg om miljön, såväl den inre som den yttre.

HÅLLBAR UTVECKLING


PERSONAL

Foto: © Camilla Svensk

Karolinska Institutet strävar efter att få fler disputerade lärare och att höja den pedagogiska kompetensen hos lärarna. Under 2011 deltog 357 lärare i högskolepedagogiska kurser.


Personalredovisning

I oktober 2011 hade KI 4 703 personer anställda, en ökning med 145 personer jämfört med samma period 2010. Det totala antalet anställda motsvarar 4 109 helårsarbetskrafter, en ökning med fyra procentenheter eller 165 helårsarbetskrafter.De största procentuella ökningarna har skett inom grupperna forskarassistenter och lektorer (preklinisk). Forskarassistenter har ökat med 27 helårsarbetskrafter vilket motsvarar 16 procent. KI har som mål att öka antalet akademiska mellantjänster men ökningen beror också på att möjligheten att anställa forskarassistenter med tidsbegränsat förordnande utgick ur högskoleförordningen den 30 september 2011 vilket har ökat institutionernas anställningsbenägenhet. KI ser det som mycket bekymmersamt att denna möjlighet till tidsbegränsad akade-misk karriärtjänst försvunnit. Lektorer (preklinisk) har ökat med 22 helårsarbetskrafter vilket motsvarar 17 procent. Antalet adjunkter fortsätter att minska (åtta procent) vilket ska ses mot bakgrund av KIs strävan att öka andelen disputerade lärare.

Personalomsättningen var för tillsvidareanställd personal 13 procent. En ökning med tre procent enheter jämfört med 2010. Den totala personalomsättningen som inkluderar personal med

tidsbegränsad anställning (och doktorander med anställning) var 22 procent, vilket är en ökning med tre procentenheter. Under året har 374 personer anställts med tillsvidareanställning och 307 slutat.

I KIs verksamhet deltar – förutom anställd personal – ett stort antal personer utan formell anställning. Framför allt gäller det gästforskare, stipendiater och oavlönade docenter. Dessutom deltar landstingsanställd personal såsom sjuksköterskor, sjuk-gymnaster, läkare med flera i utbildning och forskning.

I oktober 2011 hade KI 544 doktorander med anställning, en ökning med 25 årsarbetskrafter jämfört med 2010 samt 340 doktorander med utbildningsbidrag en minskning med sju års-arbetskrafter. Av de forskarstuderande med utbildningsbidrag förenade 70 procent, 246 personer, detta med en assistenttjänst. Härutöverfinnsforskarstuderandemedannanförsörjningsåsom stipendier, annan anställning vid lärosätet eller annat lärosäte samt anställning inom ramen för klinisk tjänstgöring.

PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Heltidsekvivalenter, olika personalkategorier

2008 2009 20010 2011

AntalAndel kv (%)

AntalAndel kv (%)

AntalAndel kv (%)

AntalAndel kv (%)

Förändr tot 2010–2011 (%)

Professor preklin 181 23 188 23 190 28 203 27 7

Professor klin 135 18 140 18 142 20 144 23 2

Lektor preklin 95 58 110 60 112 57 134 62 17

Lektor klin 39 32 38 40 41 49 38 44 -7

Forskarassistent 89 58 117 51 138 52 165 52 16

Adjunkt 214 83 219 80 180 75 166 75 -8

Forskare 653 47 685 50 708 51 741 54 4

Doktorand 491 65 515 67 519 65 544 64 5

Adm personal 696 86 858 84 896 84 971 83 8

Tekn personal 860 73 1 005 71 1 020 73 1 003 71 -2

Totalt 3 453 64 3 875 65 3 944 65 4 109 65 4

Anmärkning till personalredovisning:

I beräkningen ingår alla anställda oavsett omfattning och längd på anställning. Dock ingår inte anställda på assistenttjänst i förening med utbildningsbidrag samt adjungerade lärare. Tjänstlediga för annan anställning, föräldraledighet, sjukledighet, sjukpension med mera ingår inte heller. Vad gäller antalet anställda har endast anställda med heltidstjänstledighet räknats bort, dock inte föräldra- och sjukledighet. Beräkningstillfället är för både årsarbetskrafter och anställda oktober månad respektive år. Redovisningen följer Statistiska centralbyråns anvisningar.




Könsfördelning personalLiksom föregående år är cirka två tredjedelar av totala antalet anställda kvinnor. Bland professorer är knappt 26 procent kvin-nor vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med 2010. Inom grupperna lektorer, forskarassistenter och forskare ligger könsfördelningen inom intervallet 40–60 procent. Bland adjunkter, doktorander (anställda), teknisk och administrativ personal är kvinnor i övervägande majoritet, även om det kan noteras en liten marginell minskning av könsobalansen jämfört med 2010.

Nyanställda lärareSom framgår av tabellen nedan har andelen kvinnor bland nyanställda professor minskat jämfört med 2010 både när det gäller utlysta anställningar och kompetensbefordran. Andelen kvinnor bland nyanställda professorer under perioden 2009–2011 uppgår totalt till cirka 37 procent. Regeringen har inte angett något rekryteringsmål för nyanställda professorer för perioden 2009–2012, såsom gjordes för perioden 2005–2008. Se under avsnitt Forskning och utbildning på forskarnivå för redogörelse när det gäller aktiva åtgärder för att öka andelen kvinnor bland nyanställda professorer.

0 200 400 600 800600 400 200800

Professor

Lektor

Fo-assistent

Adjunkt

Forskare

Doktorand

Tekn personal

Adm personal

Kv 89 M 258 = 347

Kv 100 M 72 = 172

Kv 85 M 80 = 165

Kv 124 M 42 = 166

Kv 397 M 343 = 741

Kv 346 M 197 = 544

Kv 709 M 294 = 1 003

Kv 811 M 160 = 971

Kvinnor (tot 2 662) Män (tot 1 447)

Könsfördelning olika personalkatergorier, totalt 4 109

Nyanställda professorer och lektorer, inkl. befordrade

2008 2009 2010 2011

AntalAndel

kvinnor (%) AntalAndel



kvinnor (%)

Utlysta professorsanställningar 9 33 7 0 10 20 6 17

Kompetensbefordrade professorer* 15 33 12 42 20 55 26** 42

Utlysta lektorsanställningar 10 50 7 43 11 55 11 55

Kompetensbefordrade lektorer 12 92 7 71 12 75 39 77

I redovisningen ingår inte gästprofessorer. *Inklusive personer som sökt utlyst lektorsanställning men direkt befordrats till professor.

** Inklusive en person som anställts från rådsforskaranställning.



Som framgår av tabellen på föregående sida har antalet ny-anställda lektorer ökat markant jämfört med föregående år. Denna ökning förklaras huvudsakligen med ett större antal befordringar till lektor. I och med att rätten till befordran utgick ur högskoleförordningen vid årsskiftet 2010/2011 inkom ett större antal ansökningar om befordran i slutet av 2010, vilka beslutades först under 2011. Som vidare framgår av tabellen har andelen kvinnor ökat jämfört med 2010. Detta beror till stor del på att andelen befordrade lektorer i förhållande till det totala antalet nyanställda lektorer ökat och att andelen kvinnor i den befordrade gruppen är större än bland tillsatta lektorer på utlys-ta lektorat. Andelen kvinnor i gruppen befordrade lektorer har dock inte ökat speciellt mycket jämfört med 2010 – 75 procent 2010 och 77 procent 2011. Andelen kvinnor bland nyanställda lektorer var totalt 72 procent under 2011. KI uppnår således inte sitt rekryteringsmål gällande nyanställda lektorer med en könsfördelning inom jämställdhetsintervallet 40–60 procent.

Därutöver har KI under året anställt 18 adjungerade profes-sorer, 13 män och fem kvinnor, samt 13 adjungerade lektorer, varav sex kvinnor. En ökning med tio adjungerade professorer jämfört med 2010.

Vidare har 16 adjungerade professorer och två adjungerade lektorer fått förlängning av sina anställningar. Totalt fanns i ok-tober 2011, 57 adjungerade professorer, 42 adjungerade lektorer och 63 adjungerade adjunkter. För gruppen adjungerade profes-sorer är det en ökning med fem personer. Gruppen adjungerade lektorer har ökat med sju personer och för den sistnämnda gruppen är det en minskning med två personer jämfört med 2010. De förlängda förordnandena som adjungerad professor kan förklaras av ändrade bestämmelser i högskoleförordningen som från och med 2011 medger anställning av adjungerade professorer för upp till tolv år mot tidigare sex år. De andra kategoriernas minskning respektive ökning kan delvis förklaras av förändrade behov i verksamheten.

DisputeradeAntalet och andelen disputerade lärare fortsätter att öka (års-arbetskrafter). I gruppen ingår här professor, lektor, forskaras-sistentochadjunkt.Odisputeradelärarefinnsendastblandadjunkter.

SjukfrånvaroSjukfrånvaron fortsätter att minska totalt sett även under 2011. För män har den dock ökat något. Totalt har KI en låg sjukfrån-varo men uppgifterna, särskilt för korttidsfrånvaro, kan vara något osäkra på grund av att den akademiska personalen inte har reglerad arbetstid i samma omfattning som övrig personal. I vissa fall byts också karensdag ut mot semester eller kompen-sationsledighet.

LönespridningenI samtliga grupper förutom professor kliniker, lektor kliniker och doktorand har männen fortfarande högre medellön. Skill-naden har dessutom ökat i alla dessa grupper förutom adjunk-ter jämfört med 2010. I grupperna professor kliniker, lektor kliniker och doktorand där kvinnorna har högre medellön än männen har skillnaden däremot minskat något i förhållande till 2010. Bland teknisk och administrativ personal har männen fortfarande högre medellön men skillnaderna har minskat något jämfört med 2010. Det bör dock påpekas att det utifrån medellöner inte går att direkt dra slutsatser om de skillnader somfinnsmellankönen.Fördetkrävsenbetydligtdjupareanalys som kommer att göras under 2012 inom ramen för lönekartläggningen.


Antal disputerade lärare samt andel av samtliga lärare 2008–2011 (årsarbetskrafter)

År Antal disputerade Andel av samtliga (%)

2008 573 76

2009 634 78

2010 665 83

2011 707 84

Sjukfrånvaro (%)

2008 2009 2010 2011

Totalt 2,7 2,4 2,0 1.9

Andel långtidssjukfrånvaro 70,6 63,7 57,0 48,9

Kvinnor 3,5 3,1 2,7 2.4

Män 1,3 1,1 0,9 1.0

Anställda –29 år 1,6 1,6 1,5 1.2

Anställda 30–49 år 2,1 1,8 1,5 1.5

Anställda 50 år– 3,8 3,5 2,9 2.7

Långtidssjukfrånvaron avser en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron hos kvinnor och män anges i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden inom gruppen. Siffrorna anger alltså inte sjukfrånvaron för kvinnor och män i procent av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron i åldersgrupper beräknas på motsvarande sätt.


Lönespridning vid KI, oktober 2011 (månadslön i kr)

Män medelvKvinnor medelv 10:e per medelv 90:e per

2010medelv

Förändrmedelv

Förändrmedelv (%)

Professor preklin 60 291 59 299 50 000 60 021 71 200 58 376 1 645 2,8

Professor klin 54 526 56 600 44 350 54 984 65 000 52 666 2 318 4,4

Lektor preklin 45 914 43 221 36 600 44 259 51 500 43 924 335 0,8

Lektor klin 40 961 42 235 36 200 41 503 47 200 41 329 174 0,4

Forskarassistent 36 522 35 444 30 550 35 923 41 000 34 622 1 301 3,8

Adjunkt 38 792 35 277 29 500 36 216 45 800 35 483 733 2,1

Forskare 36 885 33 197 26 500 34 940 48 000 35 097 -157 -0,4

Doktorand 25 445 25 834 23 000 25 700 28 380 23 532 2 168 9,2

Adm personal 38 283 32 029 25 000 33 058 44 000 32 208 850 2,6

Tekn personal 28 921 26 912 18 600 27 513 35 000 26 884 629 2,3


Redovisning av kompetensförsörjningEnligt Förordningen (2000:605) om årsredovisning och bud-getunderlag ska alla myndigheter redovisa och analysera de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finnsförattnåverksamhetensmål.

För att attrahera, rekrytera och behålla kompetens vill KI lyfta fram åtgärder inom följande områden:

• Stödförframtagandeavpersonalförsörjningsplaner• Säkerställakvalitetenirekryteringsprocessen• Nyanställningsordningförlärareochforskare• Ledarskapochmedarbetarskap• Arbetsmiljö,hälsaochlikabehandling

Stöd för framtagande av personalförsörjningsplanerUnder år 2011 har projektet ”Stöd för framtagande av perso-nalförsörjningsplaner” slutförts. Syftet med projektet var att tillgodose verksamheten med ett gemensamt synsätt och struk-tur i arbetet med personalförsörjning. Som en del i projektet har riktlinjer implementerats för personalplanering i samband med verksamhetsplaneringsarbetet. Samtliga 22 institutioner har under hösten 2011 kommit in med personalplanering enligt given mall. KI har genom detta en ökad överblick av behovet av kompetensväxling, kompetensutveckling samt kommande förändringar och verksamhetsutveckling. Som en ytterligare del i personalförsörjningsarbetet har insamling av uppgifter om anställdas formella utbildning fortsatt under året. Samtliga anställda ska ha registrerat sin formella utbildning senast 31 maj 2012. Viss systemutveckling har skett för detta.

Säkerställa kvaliteten i rekryteringsprocessenFör att verka i den internationella forskningsfronten och för att KI ska nå sina mål är det av avgörande betydelse att kunna rekrytera de bästa ledarna och medarbetarna inom såväl forsk-ning och utbildning som inom administrativt arbete. KI har, som ett internationellt välrenommerat medicinskt universitet, stora konkurrensfördelar vid rekrytering av nya forskargrupper och enskilda forskare.

Under 2010 togs en gemensam rekryteringsprocess fram i form av en rekryteringsguide som gäller för hela Karolinska Institutet. Guiden beskriver rekryteringsflödet med alla de steg och aktiviteter som ska genomföras för att en professionell rekrytering ska kunna möjliggöras. Den beskriver även ansvar och roller samt kompetenskrav i sammanhanget. Som ett led i att implementera det gemensamma arbetssättet med rekryte-ring har utbildningsinsatser för kompetensbaserad rekrytering och intervjumetodik genomförts under 2011 och kommer att

fortsättaattgenomförasunder2012förcheferochHR-personal.Med utgångspunkt i rekryteringsguiden har under 2011 ett re-kryteringssystem upphandlats. Införandet av systemet beräknas ske under vårterminen 2012.

Den nya gemensamma rekryteringsprocessen innebär att samtliga anställningar ska utlysas. Nämnda arbete ska bland annat leda till att säkerställa kvaliteten för rekryteringar och kortare ledtider.

Ny anställningsordning för lärare och forskareEn ny anställningsordning som omfattar alla anställningar som lärare och forskare vid universitetet trädde i kraft den 1 januari 2011. I anställningsordningen har en avgörande princip fastslagits – samtliga anställningar med längre anställningstid än sex månader ska utlysas både externt och internt. Denna princip medför konkurrensutsättning av alla anställningar och innebär dels ökade möjligheter för yngre forskare att söka anställning, dels ökad mobilitet. I anställningsordningen ställs också omfat-tande krav på sakkunnigbedömning.

Tydliga krav ställs avseende behörighet och bedömnings-grunder för olika personalkategorier. Detta har bland annat inneburit högre krav i syfte att öka lärarnas vetenskapliga och pedagogiska kompetens. För anställning som lektor gäller att den som kan komma ifråga för anställning i normalfallet ska ha kompetens motsvarande docentur vid KI, medan det för anställning som adjunkt i normalfallet ställs krav på avlagd doktorsexamen.

Ledarskap och medarbetarskapStora krav ställs på chefer och ledare i akademisk miljö, efter-somdebefinnersigienföränderligochkomplexverksamhet.För att kunna hantera dessa krav samt attrahera, behålla och motivera rätt medarbetare för att nå verksamhetens mål har det under året gjorts fortsatta satsningar på ledarskapsutveck-ling samt stödjande insatser för chefer/ledare och arbetsgrup-per/team. Andelen chefer/ledare som under 2011 genomgått någon form av ledarutvecklingsprogram är cirka 24 procent (144 che-fer/ledare av cirka 600) vilket är en ökning med cirka sex procent jämfört med år 2010. Det har handlat såväl om det personliga och formella/operativa chefs- och ledarskapet som utveckling av team och ledarskap. Därutöver har många chefer/ledare genomgått arbetsmiljöutbildningar och deltagit i olika ledarskapsseminarium vid KI. Under året har utbild-ningsprogrammen vidareutvecklats för att anpassas bättre till KIs verksamhet. Även utbildningssatsningar inom ledarskap tillsammans med andra universitet har genomförts. Riktlinjer för medarbetarskap har utarbetats under året, vilka ska imple-menteras under 2012.



Arbetsmiljö, hälsa och likabehandlingUnder hösten 2011 har KI för tredje gången genomfört en medarbetarundersökning. Svarsfrekvensen var 69 procent. En fortsatt positiv tendens är att KIs medarbetare skattar ledarska-pet, organisationsklimatet och engagemanget något högre än i tidigaremätningar.Detfinnsdockfortfarandeområdensomäri behov av förbättringar. Ett sådant område är förekomsten av mobbing och trakasserier, där man trots genomförda insatser inte noterat en minskning i årets undersökning. Ett annat områ-de, nytt i 2011 års undersökning, visar hög frekvens av problem med sömn, stress och utmattning. Inom båda dessa områden krävs såväl nya som fortsatta och förstärkta insatser.

Som resultat av tidigare års medarbetarundersökning har under 2011 insatser genomförts för att åstadkomma förbättr-ingar. Det har anordnats utbildningsinsatser som stöd i för-ändringsarbetet, vilket innefattat seminarier och workshops. Utöver detta har friskvården arbetat med främjande insatser för grupper med hög sjukfrånvaro och låg kontroll, men även för gruppersomidentifieratområdensomstress,motivationocharbetsglädje.

Vidare har arbetsmodellen för Fysisk aktivitet på recept (FaR) förbättrats. Syftet med FaR är att genom individuellt stöd och med fysisk aktivitet som redskap förebygga tidiga signaler på livsstilsrelaterade symtom och främja det friska. Nya underlag för bedömning av motivationsgrad har införts för att opti-mera urval, åtgärder och minimera ställtider samt tydliggöra företagshälsovårdens/ förskrivarens viktiga roll. Främsta orsa-ken till ordination var smärta från rygg, arm och axel. Det har skett en tydlig ökning av dessa symtom varför en analys av orsakerna kommer att ske under 2012.

Under slutet av året avslutades upphandlingen av företags-hälsovård för KI och resultatet blev ett nytt treårigt avtal med företagshälsovården Previa.

Under hösten 2011 har ett jämställdhetsprojekt påbörjats som syftar till en jämnare könsfördelning på högre akademiska befattningar. Projektet fokuserar på möjliga åtgärder för att underlätta för doktorander att förena föräldraskap och utbild-ning på forskarnivå.

Delaktighet och inflytandeKI har under hösten 2011 tillsammans med de fackliga organi-sationerna initierat ett arbete att se över samverkansavtalet. En utbildningsstrategi i Arbetsgivarverkets regi är planerad under våren 2012 för att stärka samverkansprocessen på lokal nivå.



SIDHUVUD

Foto

: © S

tefa

n Zi

mm

erm

an

Sex stycken stålbalkskonstruktioner förbereds för att lyftas på grundstommen till Karolinska Institutets aula. Aulan beräknas vara inflytt-ningsklar sommaren år 2013.

INFRASTRUKTUR


Infrastruktur – strategi KI har sedan ett par år haft en medveten och ambitiös strategi att modernisera och utveckla infrastrukturen till att bli interna-tionellt slagkraftig inom prioriterade områden. Det gäller bland annat forskningslaboratorier, lärandemiljöer, försöksdjursfaci-liteter, biobanker, genomik-/proteomik-plattformar samt infor-matik. Planeringen har skett i nära samverkan med Stockholms läns landsting som också gör betydande investeringar i sin infrastruktur under kommande år.

Senaste större lokalutbyggnad vid KI skedde 2001 genom det så kallade Retziuslaboratoriet. KIs omslutning uppgick 2001 till cirka tre miljarder kronor. När den första etappen av det utbyggnadsprogram på lokalsidan som nu inletts avslutas 2013 beräknas KIs omslutning närma sig det dubbla. Det är naturligt att denna tillväxt kräver tillgång till utökade lokaler. Utbyggna-den sker främst på KIs campus i Solna och omfattar cirka 35 000 kvmlokalarea,LOA.Ennyaulaochkontorslokaler,laboratori-elokaler för forskning inom genomik och proteomik, kontors- och undervisningslokaler för bland annat folkhälsa samt nya och förbättrade lokaler för försöksdjursverksamhet är delarna i denna första etapp.

Den andra etappen som beräknas vara avslutad 2018, un-gefär samtidigt som det nya universitetssjukhuset i Solna står färdigt, omfattar ett stort forskningslaboratorium som går under arbetsnamnet Biomedicum. Detta nya laboratorium bidrar, förutom med en viss kapacitetsökning, med en väsentlig moder-nisering av lokalbeståndet. Många av KIs laboratorier byggdes på 1940- och 1950-talet och måste nu ersättas av nya lokaler som bättre svarar mot moderna krav på såväl forskningen som arbetsmiljön. Planeringen av det nya laboratoriet har också skett från utgångspunkten att sammanföra idag skilda forskargrupper inom den experimentella forskningen för att skapa nya konstel-lationer i takt med den snabba utvecklingen inom medicinsk forskning. En annan viktig utgångspunkt har varit att koppla det nya laboratoriet till det nya forskningslaboratorium och sjukhus som byggs på andra sidan Solnavägen för att stärka samver-kan mellan experimentell och klinisk forskning. En ytterligare utgångspunkt har varit att skapa bättre förutsättningar för ett effektivare utnyttjande av dyrbar forskningsutrustning. Detta liggerisamklangmednyakravfrånforskningsfinansiärersomVetenskapsrådet och Wallenbergstiftelserna.

Inom genomik- och proteomikområdet är SciLife-labo-ratoriet under uppbyggnad som en avancerad infrastruktur förstorskaligaanalyser.KIharmedfinansielltstödavVeten-skapsrådet fått värdskapet för en nationell biobanksstruktur. Genom egna insatser fördubblar KI nästan kapaciteten inom försöksdjursområdet mellan 2011 och 2013. Den 1 januari 2012

tog KI över ansvaret för det så kallade Fagraeuslaboratoriet, en primatanläggning, från Smittskyddsinstitutet (SMI). En bred satsning på lärande-miljöer för att möta moderna krav från studenter och lärare har inletts. Sammantaget kommer de här redovisade infrastruktursatsningarna, som uppgår till över sex

miljarder kronor, att skapa helt nya förutsättningar för forsk-ningen och utbildningen och öka KIs attraktivitet för forskare, lärare,studenter,samarbetspartnersochfinansiärer.

Lokalförsörjning Vakansgraden är två procent inklusive lokaler under ombygg-nad.

Karolinska Institutets lokalbestånd omfattar lokaler inom campusSolnaochcampusHuddingesamtsmärreinhyrdalokaler för optikerutbildningen och kontorslokaler för samar-betsprojekt med landstinget i centrala lägen i Stockholm.

Under 2011 har lokalarean minskat något på grund av bygg-nader som ska rivas eller få ny funktion efter renovering. Nya hyresavtal har emellertid tecknats men lokalerna färdigställs först under 2012 och 2013.

Av de pågående projekten kan nämnas följande som på ett mycket påtagligt sätt kommer att ändra KIs ansikte och gestalt-ning mot Solnavägen.

AulabyggnadenI samband med KIs 200-årsjubileum erhöll KI en donation från familjen Erling-Persson stiftelse. Medlen ska användas för att uppföra en ny aulabyggnad med 1 000 sittplatser samt kontors- och konferenslokaler för KI. Byggnaden är inflyttningsklar sommaren 2013 men redan under 2012 kommer den intressanta formen på byggnaden att kunna beskådas. I aulabyggnaden planeras även en restaurang, café samt ny Faculty Club. I anslut-ning till byggnaden kommer det Akademiska Stråket över Sol-navägen att knyta samman sjukhusbyggnaderna med gatunivån Nobels väg vid KI.

INFRASTRUKTUR

KIs lokalbestånd och lokalkostnader 2008–2011

År Area kvm (LOA)Lokalkostnad

(mnkr)Andel av total

kostnad (%)

2008 186 489 503 12

2009 198 009 553 12

2010 204 494 565 11

2011 200 859 586 11

I lokalkostnad ingår hyror, el, media, lokalvård med mera.

INFRASTRUKTUR


Kontorsbyggnad för folkhälsovetenskap, SMI med fleraByggnaden planerades ursprungligen för den nya utökade Institutionen för folkhälsovetenskap och en mindre del för SMI. Utvecklingen av folkhälsoverksamheten har emellertid inte bli-vit den som berörda parter hoppats på varför beslut har fattats om en återgång till tidigare organisation och andra samarbets-former med SLL kommer att utvecklas. KIs del av byggnaden ärcirka9000kvmLOAochenomstruktureringavlokalfördel-ningen kommer att göras under våren 2012. Andelen lärosalar och uppehållsutrymmen för studenter har utökats i förhållande tilltidigareplaneringochmöjlighetfinnsävenattförläggaan-nan verksamhet av kontorskaraktär till byggnaden. Inflyttning sker kring årsskiftet 2012/2013.

Gamma – tredje ”ägget” i Science Park Sedan drygt ett år pågår uppförandet av Gamma på campus Solna. Byggnaden är den tredje delen av Karolinska Institu-tet Science Park (KISP) som hittills inrymmer såväl Swedish OrphanBiovitrum(SOBI),somSciLifeLabochKISPAB.Dendel av byggnaden som KI avser att disponera är cirka 7 000 kvm LOAfördeladpåfleraplanförlaborativrespektiveickelaborativverksamhet. Den största hyresgästen blir SciLifeLab som även finnsiAlfa-byggnadenintill.KontorförKISPABochverksam-heterinomHol-dingbolagetplanerasockså.Inflyttningskertillsommaren 2013.

Biomedicum – KIs nya framtidslaboratorium för experimentell forskningProjektet Biomedicum består av två byggnadsdelar, dels en stor laboratoriebyggnadpå45000kvmLOA,delsendjurhusbygg-nadpåcirka8500kvmLOA.PlaceringenintillSolnavägengergod möjlighet för samverkan med den kliniska forskningen inom sjukhuset. Kulvert och gångbro till sjukhusbyggnaderna underlättar samarbetet mellan verksamheterna.

Byggnadsprogramförprojektetfinnsframmeochunder2012 fattas beslut.

Wberg djurhusbyggnad Projekt Wberg syftar till att avhjälpa akuta problem med djur-stallning under perioden 2013–2017 samt vara en central resurs för försöksdjursforskning parallellt med den andra djuranlägg-ningen som kommer i Biomedicum. Efter ombyggnad av gamla Wallenberglaboratoriet blir lokalarean cirka 3 000 kvm.

INFRASTRUKTUR


FINANSIELL REDOVISNINGKarolinska Institutets omsättning år 2011 är 5 371 mnkr (5 253 mnkr). En positiv kapitalförändring om 144,5 mnkr uppvisas för verksamhetsåret. Av resultatet är minus 8,5 mnkr att hänföra tillKIsdotterbolagKarolinskaInstitutetHoldingAB.

IntäkterKarolinska Institutets verksamhetsintäkter ökade med 2,2 pro-cent i jämförelse med 2010. Under perioden 2008–2011 har den totala ökningen av verksamhetsintäkterna varit 895 mnkr eller 20 procent.

Nedanstående tabell visar intäktsutvecklingen i verksamhe-ten de senaste fyra åren.

AnslagÅrets anslagsökning (exklusive ALF-anslaget) är 96 mnkr, eller 5,4 procent i jämförelse med 2010. Disponibla statsanslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, enligt 2011 års regleringsbrev, har reducerats genom ett anslagssparande 2011 på 28,5 mnkr, se vidare not 1. Totalt har KI 89,8 mnkr i anslags-sparande inräknat 2011 års belopp. Av detta återbetalas 28,8 mnkr till Riksgälden, då myndigheten endast får ha ett totalt anslagssparande på 10 procent av årets tilldelade takbelopp. Underproduktionen beror framför allt på effekterna av att KI, i december 2008, förlorade rätten att utfärda sjuksköterskeexa-men och ställde in antagningen under tre terminer.

Den ökade tilldelningen av anslagsmedel för forskning och utbildning på forskarnivå är, i likhet med de senaste åren, till största delen att hänföra till satsningarna i den senaste forsk-

ningspropositionen. Samverkan inom ramen för ALF-avtalet redovisas under eget avsnitt.

Externa medel avgifter och bidragUnder 2011 minskade externa medel, intäkter av avgifter och bidrag, med 18 mnkr enligt tabellen, jämfört med 2010. Inför 2011 har KI infört en ny princip för redovisning av stipendier, vilket medfört en intäktsminskning av externa bidrag med 59,3 mnkr 2011, jämfört med 2010. Stipendier redovisas från och med 2011 i transfereringsavsnittet.

Finansiella Definansiellaintäkternauppgårtill66mnkr2011.De enskilt största posterna inom intäktsslaget är ränteintäkter på räntekontot i Riksgälden, 55,3 mnkr (14,0 mnkr), och rea-vinstvidavyttringavfinansiellaanläggningstillgångar,6,5mnkr(10,6 mnkr). Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot år 2011 är 1,78 procent (0,5 procent).

FinansieringsbildIntäkternafördelasperfinansiärskategoriiföljandecirkeldia-gram.Deenskiltstörstaexternafinansiärernaåterfinnslistadeibilaga, tabell 13.

Intäkter, mnkr

2008 2009 2010 2011

Anslag utb o forskning 1 509 1 535 1 765 1 861

Anslag klinisk utb o forskning (ALF)

541 550 570 575

Summa anslag 2 050 2 085 2 335 2 436

Externa medel avgifter o bidrag

2 311 2 770 2 888 2 870

Finansiella 115 25 29 66

Summa externa medel 2 426 2 795 2 918 2 935

Totala intäkter 4 476 4 880 5 253 5 371

Andel anslagmedel/totala intäkter

46% 43% 44% 45%

Andel externa medel/totala intäkter

54% 57% 56% 55%

Intäkter Karolinska Institutet år 2011, totalt 5 371(2010, 5 253 mnkr)

Statsanslag 45% (45%)

Finansiella intäkter 1% (1%)

Kommuner & landsting

10% (11%)

Utländska företag2% (1%)

Svenska företag4% (4%)

Utländska stiftelser & organsiationer

7% (8%)

Svenska stiftelser & organsiationer

13% (13%)

Övriga statliga12% (11%)

Rådsmedel6% (6%)

FINANSIELL REDOVISNING


KostnaderKostnadsökningen 2011 var 4,5 procent i jämförelse med föregående år. Under perioden 2008–2011 har KIs kostnader ökat med 20,6 procent.

Nedanstående tabell visar kostnadsutvecklingen i verksamheten de senaste fyra åren.

PersonalPersonalkostnaderna ökar med 178 mnkr eller 6,8 pro-cent jämfört med föregående år. I oktober 2011 hade KI 4 703 personer anställda, en ökning med 145 personer jämfört med samma period 2010. För årets tre sista må-nader har bokförts en lönerevision med uppskattad genomsnitt-lig höjning på 2,8 procent.

LokalerKIs lokalbestånd uppgick vid slutet av året till 200 859 kvm. Lokalkostnaderna har totalt ökat med ca 21 mnkr, jämfört med 2010. Utöver indexhöjning av hyror beror kostnadsökningen bland annat på ändrad princip för hantering av verksamhetsan-passningar. Tidigare redovisades dessa som förbättringsutgifter i annans fastighet, men från och med 2011 hanteras de som

hyrestillägg. Det pågår dessutom en hel del förändringar i lokal-beståndet, vilket framgår av avsnittet Infrastruktur.

Övrig driftÖvriga driftskostnader minskar med 14 mnkr i jämförelse med 2010. Den förändrade redovisningen av stipendier medför en minskning av driftskostnaderna med 59,3 mnkr för 2011 jämfört med 2010. Stipendier redovisas från och med 2011 i transfereringsavsnittet.

Kostnadsutveckling, mnkr

2008 % 2009 % 2010 % 2011 %

Personal 2 190 51 2 495 53 2 606 52 2 784 53

Lokaler 503 12 553 12 565 11 586 11

Drift/övrigt 1 424 33 1 555 33 1 659 33 1 645 32

Avskriv-ningar

141 3 144 3 158 3 175 3

Finansiella 67 2 -13 0 8 0 29 1

Summa kostnader

4 325

4 734

4 994 5 218 100

Resultaträkning per verksamhetsgren 2011, mnkr

TotaltUtbildning på grundnivå

och avancerad nivåForskning och utbildning

på forskarnivå

Intäkter

Anslag 2 435,6 805,5 1 630,1

Avgifter och andra ersättningar 771,3 100,0 671,3

Bidrag 2 098,3 20,6 2 077,6

Finansiella intäkter 65,7 0,1 65,6

Summa intäkter 5 370,8 926,2 4 444,6

Kostnader

Personal 2 783,7 488,2 2 295,5

Lokaler 585,7 99,0 486,7

Övriga driftkostnader 1 644,8 318,1 1 326,7

Finansiella kostnader 28,7 0,3 28,3

Avskrivningar 175,1 17,9 157,2

Summa kostnader 5 218,0 923,5 4 294,4

Årets kapitalförändring (exkl dotterföretag och uppbörd) 152,8 2,6 150,2

Resultat från andelar i dotterföretag

och intresseföretag -8,5

Resultat från uppbördsverksamhet 0,2

Årets kapitalförändring (inkl dotterföretag och uppbörd) 144,5



FinansiellaDefinansiellakostnaderna2011,29mnkr,bestårfrämstavalutakursförluster, 3,1 mnkr (3,7 mnkr), kursförlust vid vär-depappersförsäljning, 15,6 mnkr (3,8 mnkr), nedskrivning av finansiellavärdepappersbokfördavärdemed1,5mnkr(-3,9mnkr) och räntor för lån i Riksgäldskontoret med 7,1 mnkr (1,8 mnkr).

KapitalförändringÅrets resultaträkning fördelar sig på respektive verksamhetsom-råde enligt nedanstående tabell. Den positiva kapitalförändring-en relateras främst till verksamheten forskning och utbildning

på forskarnivå, 150,2 mnkr (260,2 mnkr). Inom denna verksam-het redovisas även KIs kapitalförvaltning. Kapitalförändringen uppstårfrämstinomanslagsfinansieradforskning.Denstorasatsningen som gjordes i den senaste forskningspropositionen medförde större forskningsanslag till KI. Eftersläpning i för-brukningen av de satsade medlen förklarar även årets positiva kapitalförändring, men nu kan konstateras att verksamheten växer i snabbare takt än tidigare.

Externa bidrags- och uppdragsprojekt som inte är pågående resultatförs löpande under året, vilket under 2011 har påverkat kapitalförändringen positivt med 16,9 mnkr.

Kommentarer till differens mellan utfall och prognos Årets kapitalförändring för KIs ordinarie verksamhet följer i det närmaste prognosen i delårsrapporten. Den största avvikelsen på intäktssidan är posten externa medel, avgifter och bidrag, med minus 30 mnkr. Både intäkter av avgifter och bidrag har minskat i jämförelse med 2010. På kostnadssidan beror avvikel-sen framför allt på lägre personalkostnader än förväntat, samt definansiellakostnaderna,därkostnadsökningenfrämstberorpå kursförluster vid värdepappersförsäljning med 15,6 mnkr.

Förskott från externa finansiärer ochlikvida medelFörskott avser icke upparbetade kostnader för bidrags- och upp-dragsfinansieradverksamhetdärersättningutbetalasiförskott.Under2011minskadeKIsinkomsterfrånexternafinansiärermed 142,7 mnkr i jämförelse med 2010. Ny redovisningsprin-cip för stipendier minskar inkomsterna med 59,3 mnkr för 2011. Det kan konstateras att ökningen av förskotten inte sker i samma takt som tidigare.

Upplupna bidrag/uppdrag avser upparbetade kostnader för bidrags-ochuppdragsfinansieradverksamhet,därersättninger-hållsiefterhandochdäravtal/kontraktfinnssomstyrkerdetta.

I tabellen redovisas utvecklingen av förskott från bi-drag/uppdrag reducerade med pågående arbeten som fakture-ras/rekvireras i efterhand och likvida medel.

MyndighetskapitalDet ackumulerade myndighetskapitalet inklusive årets kapital-förändring uppgår till 1 196,0 mnkr uppdelat på dotterbolag 93,4 mnkr, kapitalförvaltning 6,8 mnkr och ordinarie verksam-heter 1 095,8 mnkr. Se vidare not 11 och 25.

KapitalförvaltningKarolinska Institutet förvaltar enskilda donationer avsedda för medicinsk vetenskap vid KI. Donationerna delas upp i:1. Fonder som redovisas inom KI som myndighet.2. Fristående stiftelser som är egna rättssubjekt med till KI anknuten förvaltning.

Resultaträkning 2011 (mnkr)

Utfall Prognos Differens

Intäkter

Statsanslag 2 436 2 432

Externa medel, avgifter o bidrag 2 870 2 900

Finansiella 66 60

Summa intäkter 5 371 5 392 -21

Kostnader

Personal 2 784 2 810

Lokaler 586 574

Drift 1 645 1 660

Finansiella 29 11

Avskrivningar 175 180

Summa kostnader 5 218 5 235 -17

Årets kapitalförändring 153 157 -4

Utfall i jämförelse mot prognos

Förskott, pågående arbeten och likvida medel, mnkr

2008 2009 2010 2011

Förskott bidrag/uppdrag 1 991 2 363 2 586 2 635

Upplupna bidrag/uppdrag -163 -174 -220 -214

Netto förskott 1 828 2 189 2 366 2 421

Likvida medel, bank och RGK 2 193 2 550 3 064 3 384



För fonderna, som förvaltas inom KI, gäller att både avkast-ning och kapital får förbrukas och att de formellt ingår i KIs redovisning. Stiftelserna är egna juridiska enheter och avger var för sig separata årsredovisningar. Endast stiftelsernas utdelade avkastning till KI ingår som externa bidrag i KIs redovisning. Stiftelserna redovisas summariskt nedan för att ge en total bild av KIs donationskapital oavsett juridisk form.

FonderUtveckling av placerade fonder under 2011Marknadsvärdet på aktie- och räntebärande fonder, placerade av KIs fondråd, uppgick vid årets slut till totalt 272,6 mnkr (268,2 mnkr) inklusive kassabehållning. Förvaltad fondportfölj är placerad till 45,5 procent i aktiefonder i Sverige och övriga världen, och 39,7 procent i svenska räntebärande värdepapper. Nytt för året är placeringar i alternativa investeringar med 5,4 procent i portföljen.

AvkastningFondportföljen avkastade sammantaget -3,8 procent under 2011, vilket är 4,7 procentenheter sämre än referensindex.

Orsakentillunderavkastningenärettsämreresultatinomsåvälaktier som räntor. Under 2011 har en nedskrivning av det bok-förda värdet på aktier gjorts med 1,5 mnkr.

Referensindex för den totala förvaltningen 2011januari–septemberränteindex aktieindex40%OMRXBond 60%MSCIWorldNet

Underoktoberinnehöllaktieindexet2procentOMRXT-bill+3procentenheter per år och från och med november till årets slut innehöllindexet5procentOMRXT-bill+3procentenheterperår som ett resultat av att alternativa investeringar successivt togs in i portföljen. Andelen i aktieindex MSCI World Net drogs ner i motsvarande utsträckning.Utöver förvaltad fondportfölj innehar KI aktier med ett mark-nadsvärde uppgående till 3,1 mnkr, vilka är destinerade till specifikaforskningsprojekt.

Utdelning från KIs fonderUnder år 2011 har 66,5 mnkr utdelats internt på KI. Dessa är fördelade på ändamål enligt tabell.

DonationerUnder 2011 har KI erhållit inbetalda donationer med 85,9 mnkr (91,1). Nedan redovisas enskilda donationer uppgående till 1 mnkr eller mer.

Avkastning i procent jämfört med referensindex

2008 2009 2010 2011

KIs fonder -13,8 14,9 1,9 -3,8

Referensindex -13,5 13,3 4,1 0,9

Avkastning anges netto, dvs. inklusive utdelningar och avdrag för förvalt-ningskostnader. Aktieindex anges inklusive återinvesterade utdelningar.

Utdelning från KIs fonder, mnkr

2008 2009 2010 2011

Forskningsbidrag 38,4 35,6 32,0 44,8

Resebidrag 0,0 0,6 0,6 0,6

Grundutbildning 4,7 0,8 0,9 1,1

Övrigt 20,0 20,0 20,0 20,0

Summa 63,1 57,0 53,5 66,5

Fördelning av fondportfölj 2011-12-31

Räntebärande värdepappar

39,7%

Globalaaktieindexfonder

37,0%

Alternativa investeringar

5,2%

Kassa9,5%

Svenskaaktiefonder

8,6%



Forskningsändamål Donator Belopp

Jubileumsdonation professur Ragnar Söderbergs stiftelse

50,0

Life Gene – nationell studie om hälsa

AFA Försäkring 10,0

Professur i klinisk behandlings-forskning

Meda AB 7,0

Forskning inom haematologi Dr Åke Olssons stiftelse

2,5

Forskning inom cancer Erik Petterssons dödsbo

2,5

Forskning inom diabetes Erik Petterssons dödsbo

2,5

Forskning inom immunterapi av cancer

Suzanne Merz 2,0

Medicinsk forskning och utbild-ning

R o R Juhlins stiftelse 1,7

Uppdrag: Besegra Stroke Hjärt o Lungfonden 1,2

Kliniska studier vid Alzheimers sjukdom

Eastbay AB 1,0

StiftelserUtanförmyndighetensredovisningfinns235anknutnastiftelser,vilka avger separata bokslut och årsredovisningar. Under 2011 har ingen ny stiftelse bildats. Nya donationer som placerats i befintligastiftelserharerhållitsmed9,1mnkr.Förmögenheten har i jämförelse med 2010 minskat med 78 mnkr, eller 6,3 procent, efter utdelningar men inklusive nya donationer. Stiftelseförmögenheten bestod vid utgången av året av svenska aktier 31 procent (19), utländska aktier 38 procent (55), hedgefonder fyra procent (noll), räntebärande värdepapper 24 procent (19) samt likvida medel med mera tre procent (sju). Under året har 66,4 mnkr utdelats till KI från stiftelserna. Det är det enskilda syftet med varje stiftelse som styr ändamål och inriktning av bidraget. För stiftelser med anknuten förvaltning, har KI erhållit ersättning med 1 068 tkr för administrationskost-nader.

Stiftelserna (mnkr)

2008 2009 2010 2011

Förmögenhet 1 098 1 231 1 244 1 166

Beviljade bidrag 77,7* 79,9 68,0 66,4

* Från detta belopp avgick åtta procent i högskolemoms som KI har inlevererat till Skattever-ket, Från och med 2009 är högskolemomsen avskaffad.



KONSISTORIET


Tabell 1

Nybörjarplatser på program (planerade)

Nybörjarprogram

Arbetsterapeutprogrammet

Audionomprogrammet

Biomedicinprogrammet

Biomedicinska analytikerprogrammet

Folkhälsovetenskapsprogrammet

Logopedprogrammet

Läkarprogrammet

Optikerprogrammet

Podiatriprogrammet

Psykologprogrammet

Röntgensjuksköterskeprogrammet

Sjukgymnastprogrammet

Sjuksköterskeprogrammet

Tandhygienistprogrammet

Tandläkarprogrammet

Tandteknikerprogrammet

Påbyggnadsprogram

Barnmorskeprogrammet

Psykoterapeutprogrammet

Specialistsjuksköterskeprogrammet

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik

Magisterprogram

Masterprogram

Totalt 2 097 1 893 2 087 2 277

135 55 65

120 170 269

150

212

20 20 20

16 16 16

449 578 511

64 68 64

75 85 85

20 20 20

380 - 150

40 40 40

40 40 40

120 120 120

30 - -

40 55 70

45 45 45

- 38 28

276 306 306

60 70 70

30 30 30

15 15 16

50 50 50

2008 2009 2010 2011

72 72 72 72

16

50

70

30

28

45

-

70

40

120

306

513

25

300

40

85

25

64

16

TABELLBILAGA


Tabell 2

Behöriga förstahandssökande, totalt och per nybörjarplats (planerad)

Nybörjarprogram totalt /plats totalt /plats totalt /plats totalt /plats

Arbetsterapeutprogrammet 129 1,8 135 1,9 159 2,2 148 2,1

Audionomprogrammet 23 1,5 37 2,5 20 1,3 27 1,7

Biomedicinprogrammet 65 1,3 64 1,3 59 1,2 51 1,0

Biomedicinska analytikerprogrammet 78 1,3 60 0,9 72 1,0 70 1,0

Folkhälsovetenskapsprogrammet 49 1,6 36 1,2 37 1,2 32 1,1

Logopedprogrammet - 185 4,9 124 4,4 136 4,9

Läkarprogrammet 2 464 8,9 2 503 8,2 2 659 8,7 2 380 7,8

Optikerprogrammet 59 1,3 36 0,8 31 0,7 26 0,6

Podiatriprogrammet 29 1,0 - - -

Psykologprogrammet 409 10,2 401 7,3 570 8,1 489 7,0

Röntgensjuksköterskeprogrammet 79 2,0 89 2,2 89 2,2 95 2,4

Sjukgymnastprogrammet 600 5,0 580 4,8 735 6,1 699 5,8

Sjuksköterskeprogrammet 1 284 3,4 - 577 3,8 1 185 4,0

Tandhygienistprogrammet 176 4,4 163 4,1 195 4,9 210 5,3

Tandläkarprogrammet 372 5,0 408 4,8 414 4,9 410 4,8

Tandteknikerprogrammet 65 3,3 53 2,7 73 3,7 61 2,4

Påbyggnadsprogram

Barnmorskeprogrammet 270 4,2 269 4,0 336 5,3 345 5,4

Psykoterapeutprogrammet 33 2,1 31 1,9 26 1,6 23 1,4

Specialistsjuksköterskeprogrammet 1 426 3,2 1 098 1,9 1 399 2,7 1 507 2,9

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 34 1,7 32 1,6 26 1,3 26 1,0

Toxikologprogrammet - - -

Magisterprogram 219 1,6 167 3,0 226 3,5 275 1,8

Masterprogram 272 2,3 467 2,7 752 2,8 414 2,0

Total 8 135 3,9 6 814 3,6 8 579 4,1 8 609 3,8

KAROLINSKA INSTITUTETS ÅRSREDOVISNING 2011

2008 2009 2010 2011

TABELLBILAGA


Tabell 3

Antal nybörjare (registrerade på termin 1), samt andel kvinnor (%)

Nybörjarprogram antal%

kvinnor antal%

kvinnor antal%

kvinnor antal%

kvinnor

Arbetsterapeutprogrammet 85 92 88 83 88 91 92 84

Audionomprogrammet 26 81 24 75 25 76 21 71

Biomedicinprogrammet 67 60 74 64 74 65 77 58

Biomedicinska analytikerprogrammet 70 81 72 86 83 77 90 82

Folkhälsovetenskapsprogrammet 42 88 38 89 46 85 41 93

Logopedprogrammet - 42 86 34 100 33 94

Läkarprogrammet 262 60 309 53 317 56 328 51

Optikerprogrammet 49 82 45 89 52 83 40 90

Podiatriprogrammet 25 84 - - -

Psykologprogrammet 51 67 67 57 86 72 89 73

Röntgensjuksköterskprogrammet 44 89 56 71 51 76 56 80

Sjukgymnastprogrammet 148 66 148 63 153 63 148 69

Sjuksköterskeprogrammet 408 87 - 179 85 358 82

Tandhygienistprogrammet 45 84 48 94 48 94 46 89

Tandläkarprogrammet 82 66 91 63 92 62 91 58

Tandteknikerprogrammet 23 78 26 73 33 82 30 70

Påbyggnadsprogram

Barnmorskeprogrammet 68 99 68 97 68 99 74 97

Psykoterapeutprogrammet 17 76 16 81 17 82 16 88

Specialistsjuksköterskeprogrammet 534 89 604 88 596 87 563 85

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 24 83 23 100 27 81 21 100

Toxikologprogrammet - - - -

Magisterprogram 112 88 62 76 68 69 163 90

Masterprogram 127 72 186 82 308 67 235 70

Total 2 309 80 2 087 77 2 445 76 2 612 77

2008 2009 2010 2011

TABELLBILAGA


Tabell 4

Nybörjare (registrerade på termin 1), åldersfördelning (%)

Nybörjarprogram 2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011

Arbetsterapeutprogrammet 55 61 69 62 32 17 22 27 13 22 9 11

Audionomprogrammet 35 54 64 67 35 21 28 29 31 25 8 5

Biomedicinprogrammet 84 91 95 90 13 9 4 10 3 0 1 0

Biomedicinska analytikerprogrammet 56 60 65 58 33 35 27 26 11 6 8 17

Folkhälsovetenskapsprogrammet 79 79 80 76 21 16 11 22 0 5 9 2

Logopedprogrammet - 50 71 61 - 31 26 33 - 19 3 6

Läkarprogrammet 75 66 70 63 18 26 23 30 7 8 7 6

Optikerprogrammet 88 78 83 88 10 18 15 10 2 4 2 3

Podiatriprogrammet 68 - - - 24 - - - 8 - - -

Psykologprogrammet 71 69 73 61 22 24 20 27 8 7 7 12

Röntgensjuksköterskprogrammet 50 48 55 55 30 36 24 25 20 16 22 20

Sjukgymnastprogrammet 59 69 71 66 28 26 22 29 13 5 7 5

Sjuksköterskeprogrammet 49 - 63 56 33 - 27 27 19 - 11 17

Tandhygienistprogrammet 60 69 75 70 22 10 21 20 18 21 4 11

Tandläkarprogrammet 76 76 86 85 23 23 13 14 1 1 1 1

Tandteknikerprogrammet 57 69 76 63 39 15 15 33 4 15 9 3

Påbyggnadsprogram

Barnmorskeprogrammet 1 0 1 0 60 54 54 64 38 46 44 36

Psykoterapeutprogrammet 0 0 0 0 0 6 12 6 100 94 88 94

Specialistsjuksköterskeprogrammet 1 1 5 1 35 40 43 37 64 59 52 62

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 17 35 56 48 54 39 15 24 29 26 30 29

Toxikologprogrammet - - - - - - - - -

Magisterprogram 10 24 26 12 49 60 49 44 41 16 25 45

Masterprogram 24 12 39 17 57 39 38 45 20 49 23 37

Total 41 39 48 41 32 32 30 32 27 30 22 27

–24 år 25–34 år 35– år

TABELLBILAGA


Tabell 5

Helårsstudenter, totalt antal samt andel kvinnor (%)

Nybörjarprogram totalt % kvinnor totalt%

kvinnor totalt%

kvinnor totalt % kvinnor






Logopedprogrammet 76 94 81 92 86 91 101 93

Läkarprogrammet 1 374 58 1 440 57 1 492 56 1 523 56

Programmet i medicinsk informatik 25 57 22 61 8 64 0 -


Podiatriprogrammet 52 79 46 79 22 75 9 81


Röntgensjuksköterskeprogrammet 86 86 103 82 110 79 106 76


Sjuksköterskeprogrammet 1 014 88 786 89 468 89 457 85




Påbyggnadsprogram


Psykoterapeutprogrammet 21 86 25 82 22 82 24 82

Specialistsjuksköterskeprogrammet 400 91 458 90 446 88 461 88

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 25 89 22 91 22 92 21 89

Magisterprogram 66 89 87 84 77 75 86 81

Masterprogram 145 64 235 71 295 73 337 70

Fristående kurser 258 76 399 78 575 79 709 78

Total 5 336 76 5 595 75 5 524 73 5 815 73

2008 2009 2010 2011

TABELLBILAGA


TABELLBILAGA


Tabell 7

Helårsstudenter och helårsprestationer

Nybörjarprogram Hst HprPrest-

grad % Hst HprPrest-



grad %

Arbetsterapeutprogrammet 198 213 108 210 195 93 203 193 95 204 196 96

Audionomprogrammet 35 31 87 34 31 93 43 38 89 46 45 100

Biomedicinprogrammet 189 178 94 195 166 85 159 161 101 152 140 92

Biomedicinska analytikerprogr 200 182 91 198 172 87 180 161 89 181 165 91

Folkhälsovetenskapsprogrammet 63 51 81 65 53 82 76 69 91 87 72 82

Logopedprogrammet 76 70 92 81 71 87 86 73 85 101 97 96

Läkarprogrammet 1 374 1 356 99 1 440 1 298 90 1 492 1 381 93 1 523 1 393 91

Programmet i medicinsk informatik 25 24 95 22 22 100 8 7 92 0 1 -

Optikerprogrammet 137 134 98 140 124 89 130 125 96 111 108 97

Podiatriprogrammet 52 41 79 46 45 97 22 26 115 9 12 132

Psykologprogrammet 52 39 75 98 92 93 151 125 83 207 201 97

Röntgensjuksköterskeprogrammet 86 80 93 103 97 94 110 106 96 106 94 89

Sjukgymnastprogrammet 356 352 99 354 312 88 347 348 100 360 359 100

Sjuksköterskeprogrammet 1 014 959 95 786 767 98 468 487 104 457 430 94

Tandhygienistprogrammet 83 77 93 85 75 88 84 88 105 84 75 90

Tandläkarprogrammet 333 323 97 353 325 92 376 316 84 402 428 106

Tandteknikerprogrammet 56 55 98 58 58 101 54 47 87 53 52 99

Påbyggnadsprogram

Barnmorskeprogrammet 91 91 100 102 98 96 98 95 96 97 101 105

Psykoterapeutprogrammet 21 27 128 25 21 85 22 23 107 24 21 88

Specialistsjuksköterskeprogr 400 380 95 458 420 92 446 421 94 461 435 94

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 25 23 93 22 16 73 22 21 94 21 21 100

Magisterprogram 68 49 72 87 73 84 77 75 98 86 66 77

Masterprogram 143 112 78 235 186 79 295 253 86 337 295 88

Fristående kurser 258 205 79 399 295 74 575 413 72 709 545 77

Total 5 336 5 052 95 5 595 5 012 90 5 524 5 050 91 5 815 5 351 92

2008 2009 2010 2011

TABELLBILAGA


Tabell 8

Examina

Yrkesexamen

Arbetsterapeutexamen

Audionomexamen

Barnmorskeexamen

Biomedicinsk analytikerexamen

Logopedexamen

Läkarexamen

Optikerexamen

Psykoterapeutexamen

Röntgensjuksköterskeexamen

Sjukgymnastexamen

Sjuksköterskeexamen

Specialistsjuksköterskeexamen

Tandhygienistexamen

Tandläkarexamen

Tandteknikerexamen

Summa yrkesexamen

Generell examen

Högskoleexamen

Kandidatexamen

Magisterexamen

Masterexamen

Magisterexamen m ämnesbredd

Summa generell examen

Totalt antal utfärdade examina

Antal individer

2008 2009 2010 2011

59 61 67 59

11 16 0 14

62 65 70 55

43 67 64 41

9 33 2 32

249 250 219 260

48 48 44 42

20 15 10 15

28 31 34 38

40 37 39 37

59 55 65 67

115 95 112 91

384 325 311 298

345 372 362 403

9 18 17 14

1 481 1 488 1 416 1 466

4 7 4 0

360 429 460 547

149 185 176 150

2 144 2 239

- 43 74 73

61 33 14 3

1 7861 744 1 792 1 888

574 697 728 773

2 055 2 185

TABELLBILAGA


Tabell 9

Internationella kontakter

Studentutbyte

Utres Inkom Utres Inkom Utres Inkom Utres Inkom

Antal, totalt 179 251 159 249 182 273 169 304

Fördelning/område

Europa 81 188 62 180 91 197 82 215

Nordamerika 38 16 40 17 39 16 46 24

Övriga länder 60 47 57 52 52 60 41 65

Fördelning/program







Programmet i hälsoinformatik - - - - 1 4 0 2



Programmet i medicinsk informatik 3 0 2 2 0 0 - -






Sjuksköterskeprogrammet 37 24 17 26 22 32 6 25




Tabell 10

Redovisning av kursers tillgänglighet

Fristående kurser hst hpr hst hpr hst hpr hst hpr

Distans, heltid 15 10 36 32 28 24 26 27

Distans, deltid 30 19 85 53 132 97 223 151

2008 2009 2010 2011

2008 2009 2010 2011

TABELLBILAGA


Tabell 11

Lägsta antagningspoäng vid urval 2

Arbetsterapeutprogrammet

Audionomprogrammet

Biomedicinprogrammet

Biomedicinska analytikerprogrammet

- klinisk fysiologi

- laboratoriemedicin

Folkhälsovetenskapsprogrammet

Logopedprogrammet

Läkarprogrammet

Optikerprogrammet

Podiatriprogrammet

Psykologprogrammet

Röntgensjuksköterskeprogrammet

Sjukgymnastprogrammet

Sjuksköterskeprogrammet

- Huddinge normal

- Huddinge distans

- Norrtälje distans

- Visby distans

Tandhygienistprogrammet

Tandläkarprogrammet

Tandteknikerprogrammet

* Höstterminen 2010 infördes nya urvalsgrupper. Urvalsgruppen BI har 22,5 som maxpoäng. Den tidigare urvalsgruppen BG hade som maxpoäng 20,0.

16,80 - - -

13,50

21,83

22,50

15,77 14,70 12,00 12,30

14,40 14,70 14,82 12,80

-

-

13,30

-

16,62

20,94

-

18,10

19,50

-

15,42

17,90

10,32

20,00 21,90

20,00 20,00 22,50

- -

19,83

-

15,40 17,20

19,33 21,10

16,97

13,21 12,00

17,98 20,05 20,00

20,00 20,00 22,00 21,90

17,40 17,72 17,70 17,93

16,99 17,17 18,30

-

-

15,42 17,40

16,60

-

18,10

19,09

17,50

16,37

15,83 15,76 17,37 16,33

- 15,10 16,71 17,20

2008 2009 2010 2011

BG BG BI BI

16,13 16,84 17,60 16,50

Tabell 9

Internationella kontakter

Studentutbyte

Utres Inkom Utres Inkom Utres Inkom Utres Inkom

Antal, totalt 179 251 159 249 182 273 169 304

Fördelning/område

Europa 81 188 62 180 91 197 82 215

Nordamerika 38 16 40 17 39 16 46 24

Övriga länder 60 47 57 52 52 60 41 65

Fördelning/program







Programmet i hälsoinformatik - - - - 1 4 0 2



Programmet i medicinsk informatik 3 0 2 2 0 0 - -






Sjuksköterskeprogrammet 37 24 17 26 22 32 6 25




Tabell 10

Redovisning av kursers tillgänglighet

Fristående kurser hst hpr hst hpr hst hpr hst hpr

Distans, heltid 15 10 36 32 28 24 26 27

Distans, deltid 30 19 85 53 132 97 223 151

2008 2009 2010 2011

2008 2009 2010 2011

TABELLBILAGA


Tabell 12

Forskarutbildning

Nybörjarprogram 2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011

Antal, totalt 420 420 450 409 2 080 2 028 2 076 2 133 352 392 367 349

Andel kvinnor (%) 60 61 62 61 61 61 62 62 57 62 58 62

Andel –29 år (%) 42 42 39 46 28 28 27 28 10 8 9 9

Andel 30–39 år (%) 38 38 40 36 41 42 42 42 56 55 53 54

Andel 40– år (%) 21 20 21 18 31 30 31 30 34 37 38 37

Nyreg doktorander Aktiva doktorander Disputationer

TABELLBILAGA


TABELLBILAGA

Tabell 13

Intäkter 2011, mnkr

Finansiär ForskningKapital-

förvaltning Totalt

Rådsmedel 654,4 654,4

Statliga myndigheter 43,5 298,0 0,0 341,5

Organisationer och stiftelser 6,4 688,0 16,4 710,8

Svenska företag 19,8 170,6 10,9 201,3

Landsting och kommuner 40,4 457,1 20,0 517,5

Utländska finansiärer 10,4 431,1 2,5 444,0

Egna medel 66,5 -66,5 0,0


Summa externa medel 120,7 2 822,1 -7,5 2 935,2

Statsanslag 805,5 1 630,1 2 435,6

Totalt 926,2 4 452,1 -7,5 5 370,8

Största enskilda finansiärer

Rådsmedel Landsting och kommuner

Vetenskapsrådet 548,8 Stockholms läns landsting 492,8

FAS 94,5 Stockholms kommun 3,1

Formas 11,1 Botkyrka kommun 3,0

Statliga myndigheter Företag

Verket för innovationssystem 68,4 AFA Försäkring 47,9

Kungl. Tekniska högskolan 43,3 AstraZeneca 34,7

SIDA 40,6 Novo Nordisk A/S 10,8

Kammarkollegiet 36,2 KI Science Park AB 8,9

Socialstyrelsen 21,9 Pfizer 8,8

Stockholms universitet 20,0 IPULS AB 7,9

Försvarsmakten 10,0 Schering-Plough AB 7,7

Statens folkhälsoinstitut 9,8 Merck & Co 7,3

Regionala etikprövn.nämnden i Sthlm 8,0 Centocor 6,4

Försäkringskassan 7,6 Biogen Sweden AB 5,5

Organisationer och stiftelser Utländska organisationer

Cancerfonden 141,7 Europeiska Unionen 225,6

Wallenbergs stiftelse 76,3 Rausing Foundation 19,6

Stiftelsen för strategisk forskning 56,9 National Institute of Health 17,4

Hjärt-lungfonden 45,9 Org for economic corp. and dev. 17,4

KI-stiftelser 45,6 Novo Nordisk Fonden 7,5

Barncancerfonden 39,9 The Stanley Medical Research Inst. 7,2

T&R Söderbergs Stiftelse 31,6 Structural Genomics Consortium 5,6

Familjen Perssons Stiftelse 28,3 Förenade Arabemiraten (Governm.) 4,4

Stift Gustav och Tyra Svenssons minne 14,1 Embassy of the Kingdom of Saudi Arabia 4,1

Svenska Läkaresällskapet 10,4 Århus Universitetshospital 3,4

Grundutbildning Forskning

Karolinska Institutet Årsredovisning 2011Omslag: Sofia Lindberg

Foto: Camilla Svensk Tryck: Danagård LiTHO

ISBN: 978-91-85681-39-6

Karolinska Institutet Årsredovisning 2011

Sammanställning och underlag:Universitetsförvaltningen, Karolinska Institutet

Samordning:Nils-Fredrik Ankarcrona

Utgivare:InformationsavdelningenKarolinska Institutet171 77 Stockholm

ki.se

Karolinska Institutets Årsredovisning 2011

Documents

Transcript of Karolinska Institutets Årsredovisning 2011