Karolinska Institutets arsredovisning 2012

Årsredovisning 2012

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

OMSLAGSBILDENAnna Eklöf har studerat till logoped vid Karolinska Institutet. Under 2012 utvärderade Högskoleverket Sveriges samtliga logopedutbildningar och KI:s logopedprogram fick högsta betyg.Logopedi är läran om röst-, tal-, språk och sväljstörningar och deras behandling. Logopedin studerar störningar i det mänskliga språket, talet och rösten, hur dessa uppstår, vad de beror på och hur de kan avhjälpas eller lindras. Genom skada eller sjukdom kan människor drabbas så att det blir svårt eller omöjligt att meddela sig med andra. Förmågan att kommunicera med språk har en avgörande betydelse för livskvalitén.

Foto: Camilla Svensk

3

ÅRSREDOVISNING 2012 (Dnr 1-18/2013)

Innehållsförteckning

KI i Korthet, Väsentliga uppgifter, Rektor har ordet 4 Verksamhetens resultat 9 Intern styrning och kontroll 10 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 11 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 22 GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA 33 Samverkan och innovation 33 Internationalisering 37 Kvalitet 39 Lika villkor 40 Hållbar utveckling 41 Personal och kompetensförsörjning 42 Infrastruktur 46 FINANSIELL REDOVISNING 48 Konsistoriet 69 Bilaga kostnader för prestationer 72

Tabellbilaga (11 tabeller) 74

I tabellerna i denna årsredovisning förekommer decimalavrundningar som gör att summeringar med mera inte synes stämma.

ETT MEDICINSKT UNIVERSITET

4

Karolinska Institutet i korthet under år 2012

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Utbildningsprogram med antal examina

Yrkesexamen

Arbetsterapeut 60 Audionom 18 Barnmorska 56 Biomedicinsk analytiker 52 Logoped 4 Läkare 272 Optiker 29 Psykolog 18 Psykoterapeut 14 Röntgensjuksköterska 39 Sjukgymnast 107 Sjuksköterska 14 Specialistsjuksköterska 419 Tandhygienist 38 Tandläkare 70 Tandtekniker 13

Generell examen

Högskoleexamen 1 Kandidatexamen 351 Magisterexamen 159 Masterexamen 137 Magister med ämnesbredd 7

Totalt 1 878

(antal individer 1 668)

KI anordnar vidare fristående kurser för fortbildning och vidareutbildning

Totalt 5 885 helårsstudenter och 5 307 helårsprestationer

305 inresande och 139 utresande studenter inom utbytes-program

Forskning och utbildning på forskarnivå

5 295 publikationer inkl övriga (2011) 2 165 aktiva forskarstuderande (•10% aktiv.) 359 avlagda doktorsexamina och

14 licentiatexamina

Kapitalförvaltning (marknadsvärde)

259 mnkr i fondförvaltning 1 235 mnkr i stiftelseförvaltning

Personal

4 192 anställda (helårsarbetskrafter) varav:

367 professorer (27%)

159 universitetslektorer (58%)

161 forskarassistenter (51%)

159 universitetsadjunkter (75%)

793 forskare (53%)

572 doktorander med anställning (64%)

1 068 lab- och teknisk personal (69%)

913 administrativ personal (84%)

Anm: Andelen kvinnor anges inom parentes.

Totalt antal kvinnor: 2 662 (64% )

Finansiering

Totalt 5 646 mnkr varav:

2 566 direkta statliga anslag

730 forskningsråd

389 övriga statliga myndigheter

738 svenska stiftelser och organisationer

197 svenska företag

540 kommuner och landsting

432 utländska finansiärer, varav

- 194 EU

- 162 stiftelser och organisationer

- 76 företag

55 finansiella intäkter

Lokaler

Totalt 213 881 kvm Kostnad 667 mnkr


5

Väsentliga uppgifter

2012 2011 2010 2009 2008

Utbildning och forskning

Antal helårsstudenter1 5 885 5 815 5 524 5 595 5 336

Kostnad per helårsstudent, tkr * 154 146 144 143 143

Antal helårsprestationer1 5 307 5 351 5 050 5 012 5 052

Kostnad per helårsprestation, tkr * 170 159 157 159 151

Antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) 34 10

Antal nyantagna doktorander 438 409 450 420 420– andel kvinnor 57% 61% 62% 61% 60% – andel män 43% 39% 38% 39% 40%

Antal doktorander totalt ≥10% aktivitet 2 165 2 133 2 076 2 028 2 080– andel kvinnor 61% 62% 62% 61% 61% – andel män 39% 38% 38% 39% 39%

Antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) 572 544 519 515 491

Antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) 380 340 347 342 362

Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (netto) 3,03 2,56 2,05 2,38 2,19

Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (netto) 4,26 4,21 4,21 3,94 3,83

Antal doktorsexamina 359 349 367 392 352

Antal licentiatexamina 14 14 21 17 15

Antal refereegranskade vetenskapliga publikationer ** 4 090 3 901 3 801 3 789

Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr *** 1 043 1 062 1 022 925

Personal

Antal årsarbetskrafter 4 192 4 109 3 944 3 875 3 453

Medelantal anställda 4 716 4 699 4 545 4 382 3 988

Antal lärare totalt (årsarb.) 846 845 801 812 753– andel kvinnor 46% 47% 46% 47% 48%– andel män 54% 53% 54% 53% 52%

Antal disputerade lärare (årsarb.) 714 707 665 634 573– andel kvinnor 41% 41% 40% 38% 38%– andel män 59% 59% 60% 62% 62%

Antal professorer (årsarb.) 367 347 331 328 316– andel kvinnor 27% 26% 24% 21% 20%– andel män 73% 74% 76% 79% 80%

Ekonomi

Intäkter totalt (mnkr), varav 5 646 5 340 5 253 4 880 4 476

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) 954 926 851 853 850– andel anslag (%) 87% 87% 89% 89% 89%– andel externa intäkter (%) 13% 13% 11% 11% 11%

Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) 4 692 4 415 4 402 4 027 3 626– andel anslag (%) 37% 37% 36% 33% 36%– andel externa intäkter (%) 63% 63% 64% 67% 64%

Kostnader totalt (mnkr) 5 506 5 188 4 994 4 734 4 325– andel personal 52% 53% 52% 53% 51%– andel lokaler 12% 11% 11% 12% 12%

Lokalkostnader2 per kvm (kr) 3 118 2 916 2 761 2 791 2 696

Balansomslutning (mnkr), varav 5 017 4 899 4 658 4 105 3 626

– oförbrukade bidrag 2 313 2 277 2 224 2 030 1 652

– årets kapitalförändring 108 145 255 149 164

– myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring) 1 289 1 196 1 079 812 665 – varav dotterbolag (KI-Holding AB) 82 97 129 122 119

1 Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning.

2 Enligt resultaträkningen.

* Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget samt tandvårdscentralen.

** Mått anges ej på grund av att eftersläpning i registrering inte ger en rättvisande bild av utvecklingen. Även siffrorna för

2008–2010 har justerats på grund av nämnda eftersläpning i registrering. Påverkar även kostnad per publikation.

*** Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget.


6

Karolinska Institutets organisation 2012


7

Rektor har ordet Stark internationell ställning

När jag skriver detta förord har den högtidliga rektorsskiftesce-

remonin i Stadshuset just ägt rum. Det är ett starkt och expan-

derande medicinskt universitet i snabb förändring som jag har

fått i uppdrag att leda och som bär min företrädares signum.

Jag vill därför särskilt tacka professor Harriet Wallberg-

Henriksson för hennes insatser som rektor för vårt universitet.

Karolinska Institutet (KI) är idag ett ledande forskningsuniver-

sitet med stark internationell ställning och hög visibilitet i det

svenska samhället. Det är med glädje och stolthet, men också

ödmjukhet, som jag nu axlar uppdraget som KI:s tjugoförste

rektor.

Unik forskningssatsning

Regeringens senaste forsknings- och innovationsproposition

ger Sverige en unik möjlighet att öka forskningens internatio-

nella konkurrenskraft. Tillsammans med den förra propositio-

nen är tillskottet nio miljarder kronor räknat på årsbasis och en

ansenlig del går till livsvetenskaperna. Det är en utmaning och

ett stort ansvar för lärosätena och övriga forskningsaktörer att

kanalisera dessa resurser mot verksamheter som ger forskning

av högsta kvalitet.

SciLifeLab blir nationell resurs

Regeringen har under året beslutat att förstärka satsningen på

Science for Life Laboratory (SciLifeLab) som en nationell

resurs för storskalig basal och translationell spjutspetsforskning

inom molekylär biovetenskap, medicin och miljö. Regeringens

satsning beräknas 2016 att uppgå till 300 miljoner kronor.

I april 2012 anslöt sig AstraZeneca till de satsningar på Sci-

LifeLab som tidigare beslutats av regeringen och Knut och

Alice Wallenbergs stiftelse. Den främsta prioriteringen är att

stödja forskarinitierad translationell och patientnära forskning

inom neurovetenskaper, cancer, respiration, inflammation,

infektionsmedicin, diabetes, andra metabola sjukdomar samt

kardiovaskulära sjukdomar. Syftet är att öka förståelsen av

sjukdomsmekanismer och validera nya målmolekyler för dia-

gnostik och behandling.

Utvärdering av utbildningar

Under 2012 har Högskoleverket granskat nio av KI:s utbild-

ningar varav två har fått betyget mycket hög kvalitet, fem hög

kvalitet och två bristande kvalitet. Det är logopedprogrammet

och utbildningen på grundnivå i psykologi som fått högsta

betyget, vilket är mycket glädjande. Dock ska alla utbildningar

vid KI hålla hög kvalitet och det långsiktiga målet är att minst

50 procent framdeles ska erhålla omdömet mycket hög kvalitet.

Specifika åtgärdsprogram har tagits fram för de utbildningar

som fick omdömet bristande kvalitet, men KI arbetar nu med

fokuserade insatser för ökad kvalitet inom samtliga program,

vilka bland annat innefattar pedagogisk utveckling och ökad

forskningsanknytning.

Jag vill i detta sammanhang framföra ett stort tack till de KI-

medarbetare som på olika sätt deltagit i arbetet med utvärde-

ringarna.

Samverkan med Landstinget

Under året intensifierades samarbetet med Stockholms läns

landsting (SLL) bland annat genom Projekt 4D (fyra diagnoser)

för att skapa bättre förutsättningar för klinisk forskning och

utveckling inom hälso- och sjukvården. Det gäller områdena

hjärtsvikt och tromboembolism, artritsjukdomar, diabetes typ 2

och bröstcancer samt informatik. Syftet med projektet är också

att undersöka hur resultaten från klinisk forskning snabbare kan

leda till nya och förbättrade behandlingar samt stärka samarbe-

tet med läkemedelsindustrin och bioteknikföretag.

Mayo Clinic

Samarbetet med Mayo Clinic i USA har fördjupats. Under året

har gemensamma möten ägt rum i Stockholm såväl som i

Rochester, Minnesota. En gemensam operativ styrgrupp har

skapats med uppgift att strukturera och planera det framtida

samarbetet. Som en gemensam aktivitet utannonserades i slutet

av året möjligheten att ansöka om ekonomiskt stöd för resor

vid samarbetsprojekt inom forskning, utbildning, innovation

och administration. Detta är ett första steg och jag ser fram

emot fortsatt nära samarbete och nya initiativ under det kom-

mande året.

Stora satsningar på infrastruktur

Byggarbete har pågått under hela året, både med vår spektaku-

lära aula och med det Widerströmska huset, som kommer att

inrymma institutionerna för Lärande, Informatik, Manage-

ment och Etik (LIME) och Folkhälsovetenskap. I nära samar-

bete med SLL fortsätter det intensiva arbetet med att utforma

ett helt nytt universitetssjukhus, som kommer att innehålla en

stor laboratoriebyggnad för translationell forskning med fokus

på folksjukdomar. Projekteringen av Biomedicum, som ska blir

ett av Europas största forskningslaboratorier för biomedicinsk

grundforskning, har nu nästan slutförts.


8

Donationer

Under 2012 har KI tagit emot en rad donationer, som på ett

avgörande sätt stödjer vår forskning långsiktigt. Jag vill här

passa på att nämna några:

Familjen Erling Perssons stiftelse, magnetkamera för

hjärt-kärlforskning (28 mnkr)

Stichting af Jochnick Foundation, forskning avseende de

underliggande orsakerna till diabetes (15 mnkr)

Fredrik Lundberg, forskning kring pulsåderbråck

(13 mnkr)

Björn och Lena Ulvaeus, forskning avseende blodsjukdo-

mar (3 mnkr)

Mats Sundin, samarbete med University of Toronto kring

barns hälsa (2 mnkr)

Utöver dessa större donationer, så har det också kommit in ett

stort antal donationer och gåvor på lägre belopp och jag vill

rikta ett varmt tack till alla våra donatorer för ert ekonomiska

stöd och stora engagemang för KI.

Framtiden

Jag vill lyfta tre centrala frågor av betydelse för KI:s framtid.

Vi behöver stärka KI:s ställning som ett internationellt le-

dande forskningsuniversitet. Vi måste därför lägga större resur-

ser på att stödja de riktigt lovande, yngre forskarna i början av

deras karriär för att säkra återväxten och öka möjligheterna till

internationella rekryteringar.

Vi behöver även stärka våra grundutbildningar, så att vi kan

attrahera de mest energiska, entusiastiska och kreativa studen-

terna från alla delar av världen. Samma krav på excellens som vi

ställer på forskningen, måste vi också ställa på våra utbildningar.

Vi behöver också utveckla samspelet med hälso- och sjuk-

vården. Det vårdlandskap som KI verkar inom befinner sig i

snabb förändring. Antalet enskilda vårdgivare ökar i snabb takt,

något som kan leda till fragmentering och därmed äventyra den

epidemiologiska, kliniska och translationella forskning som

utgör viktiga delar av KI:s internationella konkurrensmöjlighet.

Av detta följer att KI behöver utveckla en ny strategi för sam-

verkan med hälso- och sjukvården.

Avslutningsvis vill jag konstatera att KI:s framgångar - förr,

nu och i framtiden - uteslutande beror på många enskilda

medarbetares kreativitet, briljans, entusiasm, tävlingslust,

lojalitet och inte minst hårda arbete. Jag ser därför med stor

tillförsikt fram emot en fortsatt positiv utveckling för både

forskning och utbildning vid KI.

Anders Hamsten Rektor


9

Verksamhetens resultat Förordning om årsredovisning och budgetunderlag

Enligt 3 kap. 1 § förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovis-

ning och budgetunderlag ska myndigheterna kommentera

verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som

framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen i

förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något

annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verk-

samhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym

och kostnader. Redovisningen ska lämnas enligt den indelning

som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat

annat.

Lärosätenas instruktion – Högskolelagen

Av regleringsbrevet för universitet och högskolor för 2012

framgår att övergripande mål för universitets och högskolors

verksamhet finns i högskolelagen.

Av högskolelagen framgår att de två huvuduppgifterna för

universitet och högskolor är utbildning, som vilar på veten-

skaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet

respektive forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt

annat utvecklingsarbete.

Därutöver ingår det i lärosätenas uppgifter att samverka

med det omgivande samhället, att informera om sin verksam-

het samt verka för att forskningsresultat, tillkomna vid lä-

rosätet, kommer till nytta. Verksamheten ska vidare bland

annat drivas på ett sådant sätt

att det finns ett nära samband mellan forskning och

utbildning,

att vetenskapens trovärdighet och god forskningssed

värnas

att hög kvalitet nås i verksamheten,

att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt,

att hållbar utveckling främjas i verksamheten,

att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och

främjas och

att verksamheten främjar förståelsen för andra länder och

internationella förhållanden.

Dessutom ska studenterna ges rätt att utöva inflytande över

utbildningen och lärosätena ska aktivt främja och bredda

rekryteringen.

Strategi 2012

KI har fastställt en utvecklingsstrategi för 2010–2012:

Uppdraget är att genom forskning och utbildning bidra till att

förbättra människors hälsa.

Visionen är att KI ska vara ett av världens ledande universitet

inom det medicinska området

Se vidare: http://ki.se/content/1/c4/03/89/Strategi_2012_sv.pdf

______________

Det är utifrån mål och återrapporteringskrav i de nämnda

dokumenten som denna årsredovisning är uppbyggd.


10

Intern styrning och kontroll

KI omfattas av förordning (2007:603) om intern styrning och

kontroll. Mot bakgrund av fastställd riskanalys och utfört samt

planerat arbete med beslutade kontrollåtgärder, gör Konsistori-

et i årsredovisningen bedömningen att den interna styrningen

och kontrollen vid KI är betryggande.

Årets arbete har utgått från tidigare beslutade regler och

riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI där en mer

genomgripande riskanalys har genomförts under verksamhets-

året 2012. Utgångspunkten för riskanalysarbetet har varit KI:s

uppdrag i enlighet med högskolelag- och förordning, re-

gleringsbrev samt universitetets utvecklingsstrategi. Därutöver

har väsentliga iakttagelser i samband med intern och extern

revision beaktats.

Konsistoriet har under året fastställt elva riskområden där

beslut har fattats om riktade kontrollåtgärder: nämligen förlust

av examinationsrätt, otillräcklig lärartillgång inom utbildning-

en, bristande moderna tekniska plattformar och verktyg inom

utbildningen, begränsade möjligheter till klinisk forskning och

utbildning, forskningsfusk, begränsande regelverk kring regis-

terdata och djurverksamhet, bristande forskningsdokumenta-

tion, bristfällig medicinsk informatik KI/SLL, otillräcklig om-

ställning vid KI utifrån förändringar i sjukvården, bristande

efterlevnad av lagen om offentlig upphandling och återkrav på

grund av bristfällig hantering av medel och redovisning till

externa finansiärer.

Under året har tidigare beslutade kontrollåtgärder följts upp

vid två tillfällen där väsentliga resultat redovisats för Konsisto-

riet, däribland utveckling av KI:s informationssäkerhet och IT.

Ett ramverk för informationssäkerhetsåtgärder har tagits fram

med övergripande förberedelser för implementering. Under

hösten 2012 har vidare två chefsbefattningar rekryterats inom

informationssäkerhet och IT.

Riksrevisionen har den 13 februari 2012 lämnat en revi-

sionsrapport innehållande iakttagelser kring upphandlings-

och inköpsprocessen där KI den 23 april 2012 i skrivelse till

Riksrevisionen redovisat vidtagna och planerade åtgärder inom

området. Under året har arbetet fortsatt med att avsevärt stärka

den interna styrningen och kontrollen för att säkerställa att

lagen om offentlig upphandling följs. Ett fortsatt utvecklingsar-

bete krävs.

Justitiekanslern har i beslut den 29 maj 2012 uttalat allvarlig

kritik mot KI för brister i diarieföring och ärendehandläggning.

Under verksamhetsåret har kraftfulla insatser vidtagits, för att

komma till rätta med bristerna. Åtgärderna omfattar bland

annat tydliggörande av ansvar, utbildningsinsatser och genom-

gång av verksamhetens diarieföring. Förberedelser har genom-

förts för införande av nytt diarieföringssystem och elektroniskt

ärendehanteringssystem vilka tas i bruk år 2013.

I syfte att effektivisera, kvalitetssäkra och integrera proces-

sen för intern styrning och kontroll samt verksamhetsplanering

och uppföljning beslutade Konsistoriet den 20 februari 2012

om aktiviteter i KI:s årsplanering för 2012-2013. Arbetet har

resulterat i tydligare anvisningar inför verksamhetsplanering

och KI:s första övergripande verksamhetsplan innehållande

uppdrag och budget för nästkommande år.

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

11

UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Utbildningsutbudet

Karolinska Institutet är unikt i Sverige med avseende på sitt

breda och i stort sett heltäckande utbildningsutbud inom

medicin och hälso- och sjukvård.

Under året har KI genomfört utbildning inom 40 olika pro-

gramutbildningar och erbjudit drygt 130 fristående kurser.

Tyngdpunkten i utbudet ligger på program som leder till en

yrkesexamen samt påbyggnadsutbildningar för dem som redan

har en utbildning inom hälso- och sjukvård.

KI ser kontinuerligt över sitt utbildningsutbud och har un-

der senare år arbetat med att koncentrera detsamma. Ett uttalat

syfte är att KI endast ska erbjuda utbildning med aktiv forsk-

ning inom huvudområdet. KI arbetar dessutom med att anpas-

sa utbildningsutbudet till avnämarnas behov samt att öka

andelen utbildning på avancerad nivå.

Nysatsningarna under året har varit få eftersom KI 2012

överproducerat och på ett par års sikt beräknar att helt ha

förbrukat sitt anslagssparande. Två nya specialistsjuksköterske-

program, ett i medicinsk vård och ett i kirurgisk vård, startade

höstterminen 2012. Masterprogrammet i hälsoinformatik

gjordes inför 2012 om till ett program med en gemensam

examen tillsammans med Stockholms universitet. Syftet är att

ge programmet en tydligare anknytning till den forskning som

pågår inom området på båda universiteten.

Eftersom KI beräknar att överproducera de närmaste åren,

har beslut fattats som syftar till att anpassa utbudet till takbe-

loppet. KI har under året påbörjat avvecklingen av två nybör-

jarprogram, tandtekniker- och folkhälsovetenskapsprogram-

met. Beslut har också fattats om att kraftigt minska omfatt-

ningen av fristående kurser, men detta kommer att få effekt

först 2013.

Fördelningen mellan olika typer av program och kurser

samt fördelningen av kurser mellan grundnivå och avancerad

nivå var 2012 i stort sett densamma som 2011, vilket illustreras

i tabellerna nedan.

Fördelning mellan program som leder till generell examen, program som leder till yrkesexamen samt fristående kurser

2009 2010 2011 2012

Hst % Hst % Hst % Hst %

Generell examen – nybörjare 328 6 264 5 248 4 211 4

Generell examen – påbyggnad 344 6 393 7 443 8 424 7

Yrkesexamen – nybörjare 3 939 70 3 726 67 3 832 66 3 976 68

Yrkesexamen – påbyggnad 585 10 566 10 582 10 573 10

Fristående kurser 399 7 575 11 709 12 701 12

Summa 5 595 100 5 524 100 5 815 100 5 885 100

Källa: Ladok.

Kursers fördelning på grundnivå respektive avancerad nivå

2009 2010 2011 2012

Hst % Hst % Hst % Hst %

Grundnivå 3 603 64 3 423 62 3 480 60 3 554 60

Avancerad nivå 1 848 33 2 035 37 2 289 39 2 290 39

Ej klassificerad 144 3 66 1 46 1 41 1

Summa 5 595 100 5 524 100 5 815 100 5 885 100

Källa: Ladok.

Legitimationskurs för optiker

KI har gjort bedömningen att det inte funnits behov av att

starta någon legitimationskurs för optiker under 2012.


12

Studenterna

Sökande

KI:s utbildningsprogram har generellt sett ett högt söktryck och

det har ökat något jämfört med 2011. Det totala antalet behöri-

ga förstahandssökanden har ökat med drygt två procent jäm-

fört med 2011. Läkarprogrammet och psykologprogrammet

har högst söktryck på KI och även högt söktryck nationellt.

Efter en ganska kraftig nedgång 2011 – som berodde på in-

förandet av studieavgifter – har söktrycket till magister- och

masterprogrammen ökat igen, både i den nationella och i den

internationella antagningsomgången.

Söktryck per programtyp (behöriga förstahandssökande)*

2009 2010 2011 2012

Platser Sök/ plats Platser Sök/ plats Platser Sök/ plats Platser Sök/ plats

Nybörjarprogram 986 4,8 1 142 5,1 1 297 4,6 1 245 4,9

Påbyggnadsprogram (ej magister/master) 678 2,1 511 2,9 618 3,1 674 2,8

Magister-/masterprogram 225 2,8 334 2,9 362 1,9 325 2,3

Totalt 1 889 3,6 2 087 4,1 2 277 3,8 2 244 3,9

Källor: VHS, NyA Open.

Breddad rekrytering

Breddad rekrytering handlar både om att rekrytera nya grupper

av studenter – i syfte att minska snedrekryteringen – och om att

skapa bra studieförutsättningar för dem som redan studerar vid

universitetet.

KI intensifierade under 2012 de språkstödjande insatserna

för studenterna genom att utöka språkhandledningen på

svenska. Dessutom erbjuder KI från och med 2012 språkhand-

ledning på engelska. KI erbjuder även språkhandledning på

distans, en verksamhet som framför allt är riktad till studenter

som studerar utomlands. Den seminarieserie i vetenskapligt

skrivande som sedan tidigare erbjuds, har under året givits

inom fler utbildningsprogram än tidigare. Slutligen erbjuds

KI:s studenter en föreläsningsserie i studieteknik och stresshan-

tering.

Som ett led i att bredda rekryteringen har KI bland annat

studentambassadörer. Studentambassadörerna besöker och

presenterar KI:s verksamhet på gymnasieskolor inom Stock-

holms län. KI eftersträvar en så blandad grupp som möjligt

bland ambassadörerna, både med avseende på kön och etnisk

tillhörighet. Vidare har KI tre samarbetsgymnasier, Huddinge-,

Solna- och Tenstagymnasiet där löpande aktiviteter genomförs.

Dessa består bland annat av inspirationsföreläsningar och

studiebesök. En annan viktig del i arbetet med breddad rekry-

tering är att KI erbjuder presumtiva studenter möjlighet att

”skugga en student”.

Åldersfördelning

Som framgår av diagrammen nedan har andelen nybörjare

under 24 år ökat markant mellan 2011 och 2012 och – med

undantag för 2010 – även jämfört med tidigare år. Den ökade

andelen yngre studenter kan bero på de nya antagnings- och

urvalsgrunder som infördes 2010.

Åldersfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2009 2010 2011 2012

–24 år 25–34 år 35– år


13

Åldersfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram

Källa: Ladok.

Studentinflytande

Studentmedverkan är en viktig del i KI:s berednings- och

beslutsprocesser. Studenter på samtliga nivåer har möjlighet till

inflytande i alla KI:s beredande och beslutande organ, inklusive

KI:s ledningsgrupp.

KI anser att en stark studentrepresentation är extra viktig i

organ som har direkt ansvar för utbildningsfrågor.

För beslutförhet i dessa organ krävs därför att minst

en studentrepresentant är närvarande – förutsatt att

en studentrepresentant finns utsedd.

År 2012 utgjorde kvinnor 68 procent av student-

representanterna i beslutande organ (KI:s styrelse, de

interna verksamhetsstyrelserna och programnämn-

derna), vilket är en ökning med fem procentenheter

jämfört med 2011. Skillnaden i nominella tal är dock

liten. I programnämnderna är könsfördelningen

representativ för studentpopulationen – som till

73 procent består av kvinnor – vilket inte är fallet i

övriga nämnda organ.

För att främja studentinflytandet anordnar KI år-

ligen utbildning för studenter aktiva inom KI:s bere-

dande och beslutande organ. Studenterna utbildas

om gällande lagar och förordningar samt KI:s orga-

nisations- och beslutsstruktur. På programnämnds-

nivå förs kontinuerliga diskussioner med studenter-

na om vikten av studentinflytande.

KI har avtal med de två kårerna vid lärosätet rörande deras

ansvar för studentinflytande och utbildningsbevakning. I avta-

let ingår finansieringsstöd för detta och för student- och dokto-

randombudsmän. Under året har ett nytt avtal slutits för 2013–

2015.

Utbildningsuppdraget

Helårsstudenter och helårsprestationer

Antalet helårsstudenter uppgick 2012 till 5 885 och antalet

helårsprestationer till 5 307 inom ramen för takbeloppet.

Utfallet är något lägre än tidigare prognos. Resultatet för

2012 ligger 11,2 mnkr över takbeloppet inklusive ersättning för

helårsprestationer från december 2011.

Antalet helårsstudenter har ökat något jämfört med 2011,

medan antalet helårsprestationer har minskat. Detta beror

framför allt på att antalet kursveckor under 2012 var 39 jämfört

med normalt sett 40 och att fler examinationer därmed kom-

mer att registreras på kalenderåret 2013.

Den beräknade ersättningen för årets verksamhet uppgår till

598 958 tkr. Tillsammans med prestationerna från december

2011 på 1 400 tkr kommer anslaget för 2012 därmed att belas-

tas med 600 358 tkr. Detta ger ett utgående anslagssparande på

49 785 tkr.

Respektive utbildningsprograms andel av det totala antalet

helårsstudenter illustreras i diagrammet nedan. Antal helårs-

studenter och helårsprestationer inom de olika utbildningspro-

grammen framgår av tabell 6 i tabellbilagan.

Helårsstudenter vid KI år 2012 (totalt 5 885)

Källa: Ladok.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2009 2010 2011 2012

–24 år 25–34 år 35– år

Läkarprogrammet 26%

Sjukgymnast-programmet 6%

Sjuksköterske-programmet 10%

Psykologprogrammet 4%

Tandläkar-programmet 7%

Arbetsterapeut-programmet 3%

Övriga nybörjar-program 12%

Biomedicinska analytiker-

programmet 3%

Spec sjuksköt. progr. (påbyggn.) 8%

Övriga påbyggnads-program 2%

Magister och master 7%

Fristående kurs 12%


14

Ersättning för hst och hpr inom takbeloppet inklusive decemberprestationer, 2009–2012, tkr

2009 2010 2011 2012

Takbelopp 552 204 619 449 616 148 589 150

Ersättning 532 674 553 772 587 977 600 358

Under/över takbelopp -19 530 -65 677 -28 171 11 208

Inklusive tilläggsanslag under perioden 2009–2011.

Källor: Ladok, regleringsbrevet.

Antagning till psykologprogrammet

Psykologprogrammet på KI startade höstterminen 2007 med

40 platser. Både i regleringsbrevet för 2009 och regleringsbrevet

för 2010 tilldelades KI ytterligare 15 nybörjarplatser (7,5 helårs-

studenter), vilket gör att planerat antal nybörjarplatser är 70.

Höstterminen 2012 registrerades 84 studenter på termin 1.

Helårsstudenter på läkarprogrammet och tandläkarprogrammet

Enligt regleringsbrevet ska KI redovisa antalet helårsstudenter

på läkar- och tandläkarprogrammet. Uppgifterna framgår i

tabellen nedan. I tabell 6 i tabellbilagan framgår hur antalet

helårsstudenter utvecklats över tid.

Totalt antal helårsstudenter på läkarprogrammet och tandläkarprogrammet

2012

Läkarprogrammet 1 516

Tandläkarprogrammet 396

Källa: Ladok.

Examina

Det totala antalet utfärdade examina har minskat kraftigt i

jämförelse med 2011, från 2 239 till 1 878. Minskningen beror

på att KI – på grund av förlorad examensrätt – inte hade någon

antagning till sjuksköterskeprogrammet under 2009. Detta får

effekter både på antalet sjuksköterskeexamina och kandidatex-

amina med huvudområdet omvårdnad. Flertalet övriga exami-

na har ökat i antal. Under året har den första kullen psykolog-

studenter på KI tagit examen. Antalet examina per program

framgår av tabell 7 i tabellbilagan.

Antal examina 2009–2012

Examen 2009 2010 2011 2012

Yrkesexamen 1 488 1 416 1 466 1 223

Generell examen 697 728 773 655

Totalt antal examina 2 185 2 144 2 239 1 878

Totalt antal individer 1 792 1 786 1 888 1 668

Uppdragsverksamhet

Uppdragsverksamheten vid KI består av två delar: uppdragsut-

bildning och beställd utbildning. Intäkterna för uppdragsverk-

samheten har, som framgår av diagrammet nedan, minskat

något jämfört med 2011 och uppgår 2012 till drygt 70 mnkr.

Kommuner och landsting är de enskilt största uppdragsgivarna.

Intäkter av uppdragsverksamhet 2003–2012, exklusive

studieavgifter

Källa: Agresso.

Intäkter av uppdragsverksamhet fördelade på finansiär 2012

Källa Agresso.

0

25

50

75

2003 2006 2009 2012

Mnkr

Övriga statliga myndigheter

9%

Kommuner och landsting

45%

Universitet och högskolor 12%

Organisationer och stiftelser

4%

Svenska företag 19%

Utländska 11%


15

Uppdragsutbildning

Totalt sett har intäkterna för uppdragsutbildning sjunkit. Detta

beror på att omfattningen av icke poänggivande uppdragsut-

bildning minskat.

Poänggivande uppdragsutbildning har dock ökat i omfatt-

ning i jämförelse med 2011, både vad gäller intäkter, helårsstu-

denter och helårsprestationer. Genom en strategisk satsning

riktad mot vårdgivare har fler uppdrag genererats. Ökning har

skett inom flera ämnesområden, till exempel socialpsykiatri

och medicin. Socialstyrelsen har under året varit en stor upp-

dragsgivare, men dessa uppdrag avslutades 2012. Under 2013

förväntas den rådande lågkonjunkturen medföra en minskning

av omfattningen på poänggivande uppdragsutbildning.

Hst och hpr i uppdragsutbildning 2009–2012

2009 2010 2011 2012

Helårsstudenter 181 178 235 250

Helårsprestationer 192 128 202 222

Källa: Ladok.

Internationalisering

Internationaliseringsarbetet bedrivs i enlighet med ”Hand-

lingsplan för internationalisering av utbildningar på grundnivå

och avancerad nivå 2010–2012”.

Under året har KI och studentkårerna samarbetat om att

förbättra servicen till och mottagandet av inresande studenter.

Detta arbete är viktigt för att attrahera utländska studenter, inte

minst studieavgiftsstudenter. Vidare har KI inlett ett samarbete

med Universidad de Oviedo i Spanien inom Erasmus Mundus-

programmet; hösten 2013 startar magisterprogrammet Public

Health in Disasters. Programmet leder till en gemensam exa-

men.

Härutöver har årligen återkommande aktiviteter genom-

förts, till exempel informationsträffar om lärar- och studentut-

byten, sociala aktiviteter för inresande lärare och studenter

samt kurser i att undervisa på engelska. Omfattningen på KI:s

långvariga samarbete med Makerere University i Uganda

har under 2012 utökats med ytterligare två av KI:s utbildnings-

program.

KI arbetar för att öka lärarutbytet. Antalet utresande lärare

har dock nästan halverats under året på grund av att regering-

ens utbytessatsning ”Mobilitet för lärare och studenter vid

högskola 2011–2012” upphört. Även antalet utresande studen-

ter har minskat medan antalet inresande är relativt konstant

(för mer information, se tabell 8 i tabellbilagan). Bland annat

har utbytet inom ramen för Linnaeus-Palmeprogrammet

minskat, vilket beror på att en del projekt upphört och nya är

under uppbyggnad. Under uppbyggnadsfasen genomförs

endast planeringsresor och lärarutbyten.

Utöver detta gör ett antal KI-studenter varje år delar av sitt

examensarbete utomlands inom utbytesprogram. Under 2012

har dessutom ett antal läkarstudenter genomfört datainsamling

inför examensarbete utomlands men utanför utbytesprogram.

Studenter som deltar i internationella kurser som ”Global

hälsa” och ”Medicinsk utveckling i Europa och EU” genomför

också en del av sin utbildning utomlands.

Arbetet med att ta fram en ny handlingsplan för internatio-

nalisering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå har

påbörjats under året. Målet är att KI:s studenter efter avslutad

examen ska ha kompetens för arbete såväl i mångkulturella

miljöer som på en internationell arbetsmarknad med varieran-

de ekonomiska och sociala förutsättningar. KI ska även vara en

attraktiv studiedestination för internationella studenter.


16

Studentutbyte 2012

Källa: Ladok.

Studieavgifter för tredjelandsstudenter

KI hade totalt 60 studieavgiftsskyldiga studenter under 2012.

Inom ramen för studieavgiftsverksamheten erbjöds under året

sju masterprogram på engelska. KI erbjöd även ett antal fristå-

ende kurser samt kurser inom ramen för EuroScholars-

konsortiet och Stockholm Summer School. Det sistnämnda är

ett samarbete mellan KI, Kungliga Tekniska högskolan och

Stockholms universitet.

Höstterminen 2012 registrerades 31 nya studenter på KI:s

masterprogram. Därtill registrerades en student på komplette-

rande utbildning för tandläkare. Av de 32 studieavgiftsskyldiga

studenterna hade tolv helt stipendium medan 20 var betalande.

Av det totala antalet registrerade studenter på termin 1 på

masterprogram på engelska, utgjorde tredjelandsstudenterna

15 procent under 2012. Motsvarande siffra för 2011 var 14

procent.

Antalet helårsstudenter 2012 uppgick till 33,6 och antalet

helårsprestationer till 27,7.

Internationella studenters nöjdhet med utbildningens kvali-

tet och mottagandetjänster har ökat markant, vilket framkom-

mer i International Student Barometer 2011/12. De satsningar

som KI gör inom studieavgiftsfinansierad verksamhet avser att

även komma lärosätets övriga utbildningsverksamhet tillgodo.

KI bedömer att den studieavgiftsfinansierade verksamheten

innebär ett visst administrativt merarbete.

Samarbetet med Migrationsverket har fungerat tillfredsstäl-

lande förutom i ett par fall då tredjelandsstudenters uppehålls-

tillstånd försenats trots betald studieavgift.

Inga nya strategiska avtal har ingåtts med universitet utan-

för EU/EES-området med anledning av införandet av studieav-

gifter. KI hade 80 tredjelandsstudenter inom ramen för utby-

tesavtal under 2012, att jämföra med 89 föregående år.

Intäkter och kostnader för den studieavgiftsfinansierade verksamheten (tkr)

2011 2012

Intäkter 1 708 5 724

Kostnader 3 645 5 895

Totalt -1 937 -171

Källa: Agresso.

Av kostnaderna 2012 består knappt 2,8 mnkr av ersättning till

kursgivande institutioner. Övriga kostnader består av administ-

ration och marknadsföringsinsatser.


17

Kvalitet

Högskoleverkets utvärderingar

Högskoleverkets utvärderingar har varit i fokus hela 2012. Vid

KI har tio utbildningar granskats. Två utbildningar har erhållit

omdömet ”mycket hög kvalitet”, fem ”hög kvalitet” och två

”bristande kvalitet”. Högskoleverket har i ett fall ännu inte

fattat sitt beslut.

Då ett flertal av KI:s utbildningar leder till både generell ex-

amen och yrkesexamen har självvärderingsarbetet varit omfat-

tande. Arbetet med självvärderingarna har varit en viktig del i

det interna kvalitetsarbetet, då brister som framkommit i själv-

värderingarna åtgärdats omgående.

KI har tagit fram åtgärdsplaner för de utbildningar som er-

hållit omdömet bristande kvalitet och bedömer att kvaliteten

kommer att vara betryggande vid Högskoleverkets uppföljning.

KI kommer att analysera och dra nytta av framgångsfaktorerna

i de utbildningar som erhållit omdömet mycket hög kvalitet.

Åtgärder för att höja kvaliteten i utbildning

För att säkerställa och höja kvaliteten på KI:s examensarbeten,

har samtliga kursplaner för examensarbeten samt ett knappt

hundratal examensarbeten granskats. De preliminära resultaten

av granskningarna visar att ett antal kursplaner behöver revide-

ras för att nå en högre överensstämmelse med examensmålen i

högskoleförordningen. Vidare framgår att arbetet med syste-

matisk kvalitetssäkring av examensarbetena måste fortgå. Det

bör noteras att granskningen visar att brister i kursplanerna

inte med nödvändighet resulterar i kvalitetsbrister i examens-

arbetena. Dialog pågår om vilka åtgärder som behöver vidtas

utifrån resultatet av granskningarna.

KI har under året arbetat med att definiera vad som utmär-

ker excellens i utbildning. Syftet är att ge utbildningsorganisa-

tionen verktyg för fortsatt strategiskt kvalitetsarbete.

KI implementerade i början av året en ny målrelaterad kurs-

värderingenkät som är gemensam för samtliga utbildningar.

Enkäten håller nu på att utvärderas.

Åtgärder för att höja kvaliteten i pedagogisk verksamhet

Vid KI finns idag flera funktioner med uppdrag att stödja

lärares och handledares kompetensutveckling och utveckla den

pedagogiska kvaliteten inom utbildningarna. För att optimera

stödet har KI beslutat att från och med 2013 organisatoriskt

samordna dessa funktioner.

Pedagogisk kursverksamhet och kompetens-utveckling

Under 2012 gavs tio olika kurser i högskolepedagogik för KI:s

lärare.

Den utbildningskongress som KI hittills anordnat årligen,

fokuserade 2012 på möjligheter att utveckla studenters lärande

med hjälp av IT. I kongressen deltog drygt 300 personer –

merparten lärare, studenter och kliniska handledare från KI.

KI:s lärardag genomfördes på temat Hållbar utbildning –

vägval för framtiden. Lärardagen fokuserade på hållbar utveck-

ling i ett brett perspektiv som inbegrep aspekter av internatio-

nalisering, lika villkor, entreprenörskap och etik.

Pedagogiska projektmedel och utmärkelser

KI avsätter varje år medel till pedagogiskt inriktade utveck-

lingsprojekt som syftar till utveckling och kvalitetshöjning i

utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå. Under 2012

beviljades medel till fem projekt. Utöver dessa KI-specifika

medel avsätter SLL projektmedel för pedagogiskt inriktade

forsknings- och utvecklingsprojekt inom Stockholms vårdut-

bildningar.

KI delar varje år ut ett pris till lärare, lärarlag eller administ-

rativ personal som genomfört betydande pedagogiskt utveck-

lings- eller förnyelsearbete inom utbildningar på grundnivå och

avancerad nivå.

Tre ledamöter utsågs under året att ingå i Pedagogiska aka-

demin. Syftet med akademin, som inrättades 2011, är att skapa

ett nätverk för KI:s lärare.

Utveckling av lärandemiljöer och student-engagemang

Under 2012 fortsatte arbetet med projektet ”Framtidens lärande-

miljöer” som är ett samarbete med SLL. Syftet med projektet är att

utveckla såväl formella som informella lärandemiljöer vid KI. Två

informella miljöer, på campus i Huddinge respektive Solna, har

invigts under året och liknande projekt kommer att genomföras

på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, Södersjukhuset

och Danderyds sjukhus. Studenterna nyttjar miljöerna i hög grad

och en utvärdering av projektet har påbörjats.

Den populära seminarieserien ”Student – låt dig inspireras

av en professor” som startade 2011 har fortsatt under 2012. För

att så många studenter som möjligt ska kunna ta del av föreläs-

ningarna, publiceras de på KI:s hemsida.

Lika villkor

Könsfördelning

De flesta av KI:s utbildningsprogram på grundnivå och avance-

rad nivå har en sned könsfördelning, där män utgör en minori-

tet. Endast läkarprogrammet har en relativt jämn könsfördel-

ning. Totalt sett är förändringarna jämfört med 2011 mycket

små, men skillnader kan noteras på programnivå, till exempel

har andelen kvinnor bland nybörjare på tandläkarprogrammet

ökat med ca 12 procentenheter. Det är svårt att påverka köns-

bundna utbildningsval; en liknande könsfördelning som på KI


18

återfinns vid andra lärosäten med vårdutbildningar samt på

den arbetsmarknad studenterna möter efter examen. Insatser

som KI gör för en jämnare könsfördelning bland studenterna

är till exempel att alltid ha representanter för båda könen i

marknadsföringen till presumtiva studenter. KI har även ge-

nomfört ett särskilt projekt vars syfte var att ge fördjupad kun-

skap om varför unga män inte i högre grad väljer utbildningar

inom medicin och vård. Resultatet har publicerats i boken

”Passa och passa in – om manlighet, fotboll och utbildnings-

val”. Resultaten kan KI använda i det framtida rekryterings-

arbetet.

Könsfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 2012

Könsfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram 2012

Källa: Ladok.

Likabehandlingsperspektivet i undervisning

Likabehandlingsperspektivet har under 2012 fått ett ökat ge-

nomslag i flera av KI:s utbildningar. Likabehandling tas exem-

pelvis upp i kurser som behandlar patientbemötandefrågor och

studenternas framtida yrkesroll, men även i kurser som be-

handlar kunskapsområden där det finns koppling mellan olika

patientgrupper och sjukdomsförekomst. Flera utbildningspro-

gram har också infört frågor om diskriminering i sina kursvär-

deringsenkäter.

Vidare har enskilda utbildningsprogram kartlagt om stu-

denter av underrepresenterat kön, det vill säga män, har sär-

skilda behov av stöd. Kartläggningarna visar att de har behov av

manliga förebilder och möjligheter att träffas i en enkönad

miljö. Dessa studenter erbjuds nu efterfrågat stöd.

Eftersom ökad kunskap och medvetenhet hos handledare

och lärare är en av de viktigaste förutsättningarna för lika

villkor i utbildningarna, erbjuder KI sina lärare och kliniska

handledare utbildning i dessa frågor. Under 2012 deltog ca 130

lärare och handledare. KI erbjuder även studenterna utbild-

ning, framför allt om diskrimineringslagen och likabehand-

lingsperspektiv i utbildningen. Under 2012 deltog ca 165 stu-

denter. Dessutom informeras samtliga nyantagna studenter om

diskrimineringslagstiftningen och om vilka stödfunktioner som

finns vid KI.

Särskilda åtaganden

Tandvårdscentral

Karolinska Institutet ska enligt regleringsbrevet driva en tand-

vårdscentral i anslutning till tandläkarutbildningen. Tand-

vårdscentralen ska tillgodose såväl utbildningens behov som

behovet av klinisk odontologisk forskning och utvecklingsarbe-

te. Verksamheten består av såväl barn- som vuxentandvård.

Vården som ges vid tandvårdscentralen omfattar allt från

rådgivning till avancerad specialistvård. Till verksamheten finns

stödfunktioner kopplade. Under 2012 omfattade verksamheten

cirka 36 500 patientbesök. Anslagsposten för tandvårdscentra-

len var 92 640 tkr och totalkostnaden 111 304 tkr. KI fördelar –

utöver det anvisade anslaget – vissa ytterligare medel till verk-

samheten.

Kompletterande utbildning för läkare, sjuk-sköterskor och tandläkare från tredje land

KI har tillsammans med universiteten i Lund, Göteborg och

Linköping i uppdrag att anordna kompletterande utbildning för

personer med avslutad läkar-, tandläkar- eller sjuksköterskeut-

bildning från tredje land. KI samordnar utbildningsinsatserna.

Den kompletterande utbildningen för läkare omfattar ett års

heltidsstudier (60 hp), varav 30 hp utgörs av verksamhetsför-

lagd utbildning (VFU). Utbildningen bygger på studenternas

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Nybörjarprogram totalt

Tandläkar-

Tandhygienist-

Sjuksköterske-

Sjukgymnast-

Röntgensjuksköterske-

Psykolog-

Optiker-

Läkar-

Logoped-

Biomedicinsk analytiker-

Biomedicin-

Audionom-

Arbetsterapeut-

Män Kvinnor

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Påbyggn. program totalt

Masterprogram

Magisterprogram

Progr. i odont. profylaktik

Spec.sjuksköterske-

Psykoterapeutprogrammet

Barnmorskeprogrammet

Män Kvinnor


19

tidigare kunskaper och erfarenheter och stor vikt läggs vid att

studenterna ska kunna integrera sina kunskaper och färdighe-

ter i ett svenskt sjukvårdssammanhang. Inga förändringar i

upplägget av utbildningen har gjorts i jämförelse med föregå-

ende år.

Både ur ett student- och kursledningsperspektiv är den

samlade erfarenheten av utbildningen god. Tillgången på verk-

samhetsförlagda utbildningsplatser av god kvalitet är dock till

viss del fortfarande ett problem. Studentens kunskaper i svens-

ka språket är avgörande både när det gäller studentens förut-

sättningar att följa utbildningen och när det gäller att kunna

fördjupa sitt yrkeskunnande.

Den kompletterande utbildningen för sjuksköterskor omfat-

tar ett års heltidsstudier (60 hp). Teoretiska studier varvas med

verksamhetsförlagda delar. Under 2012 har kursplanen för

utbildningen reviderats för att tydliggöra lärandemålen. Vidare

har sjukvårdssvenskan integrerats i samtliga moment i kursen

och de campusförlagda delarna av utbildningen har fått en mer

klinisk inriktning.

KI kan liksom tidigare år konstatera att goda kunskaper i

svenska är av största vikt för att klara utbildningen.

Den kompletterande utbildningen för tandläkare omfattar

ett års heltidsstudier (60 hp) och består av såväl teori som

klinisk färdighetsträning. Inga förändringar i upplägget har

gjorts i förhållande till 2011.

Erfarenheter från den andra utbildningsomgången är att

studenternas såväl teoretiska som kliniska kunskaper varierar

och att anpassningar till studenternas förutsättningar därför

måste göras. Inför 2013 kommer KI att revidera kursplanerna

för att lättare kunna göra individuella anpassningar. Liksom

tidigare kan konstateras att även kunskaperna i svenska varie-

rar. Ett pilotprojekt bedrivs under 2012 och 2013 tillsammans

med Svenska för invandrare (SFI) i Södertälje kommun i syfte

att ge studenterna möjlighet att förbättra sina kunskaper i

svenska.

Återrapportering av vissa uppgifter

Behöriga sökande

Registrerade Avbrott Antal hst* Examinerade

Kompletterande utbildning för läkare Vårterminen – 18(20) 0 9,90 16

Höstterminen 72 20 0 8,50 –

Kompletterande utbildning för sjuksköterskor Vårterminen – 25(26) 0 13,75 24


Kompletterande utbildning för tandläkare

Vårterminen – 15(16) 0 8,25 16


* Antal hst inkluderar studieavgiftsstudenter.

() anger antalet registrerade studenter höstterminen 2011.

Källor: Ladok, NyA

Två studenter som påbörjade den kompletterande utbildning-

en för läkare hösten 2011 har avbrutit sina studier. Detta beror

på att de erhållit behörighet att arbeta som läkare i Sverige.

Användning av medel för kompletterande utbildning

Intäkterna per helårsstudent uppgår till knappt 237 tkr för den

kompletterande utbildningen för läkare, drygt 131 tkr för

utbildningen för sjuksköterskor och drygt 302 tkr för utbild-

ningen för tandläkare. Nedan redovisas hur dessa resurser

använts. I posten ”antagning” ingår endast antagningskostna-

der på institutionsnivå (samlad bedömning). Övriga antag-

ningskostnader ingår i de indirekta kostnaderna. För att upp-

gifterna om hur stor andel av medlen som använts för under-

visning inte ska bli missvisande, bör även VFU:n inkluderas.

Användning av medel för kompletterande utbildning 2012 (% av kostnader )

Läkare Sjuk-

sköterskor Tandläkare

Planering 4 4 3

Antagning 2 0 2

Validering 0 0 0

Undervisning 30 46 13

Verksamhetsförlagd utbildning

39 21 36

Övrigt, inkl. indirekta kostnader

25 29 46

Totalt 100 100 100

Källa: Agresso, uppskattningar.


20

KI följer kontinuerligt upp studenterna på de kompletterande

utbildningarna för att kunna göra individuella anpassningar – i

den utsträckning som det är ekonomiskt möjligt. KI har under

2012 planerat en enkätundersökning som i början av 2013

kommer att skickas till samtliga som genomgått kompletteran-

de utbildning. Syftet med undersökningen är framför allt att

undersöka i vilken utsträckning de som gått utbildningen har

fått arbete som läkare, tandläkare respektive sjuksköterska.

Övrigt

Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning

KI har erhållit 1 603 tkr (2:72 ap. 9) för att utveckla klinisk

utbildning och forskning. Behovet av att utveckla den kliniska

utbildningen är fortsatt stort, varför KI beslutade att även 2012

använda medlen för verksamheten vid Centrum för klinisk

utbildning (CKU).

CKU – som är ett samverkansorgan mellan KI, SLL och de

enskilda högskolorna i Stockholm – har det övergripande och

samordnande ansvaret för verksamhetsförlagd utbildning inom

Stockholms läns hälso- och sjukvård.

Verksamheten bedrivs inom fyra verksamhetsområden: in-

terprofessionell utbildning (IPE), pedagogisk fortbildning av

lärare, pedagogisk utveckling och forskning samt kvalitet och

logistik i verksamhetsintegrerat lärande (VIL).

Inom verksamhetsområdet interprofessionell utbildning har

olika seminarier och workshops genomförts för att öka kompe-

tens och medvetenhet om interprofessionellt lärande. Inom

ramen för pedagogisk fortbildning har såväl chefer och ledare

inom vården som handledare inom verksamhetsförlagd utbild-

ning erbjudits olika former av kompetensutveckling.

När det gäller pedagogisk utveckling och forskning har en lä-

rarakademi inrättats. Akademin utgör en gemensam plattform

för lärare och handledare där pedagogiska frågor kan diskuteras.

Vidare har KI – bland annat via CKU – varit delaktigt i upp-

byggnaden av akademiska vårdcentraler, vars syfte är att integre-

ra forskning, utbildning och utvecklingsarbete i primärvården.

Under 2012 har arbetet med att utveckla ett utvärderingsin-

strument för den verksamhetsförlagda utbildningen fortsatt.

Under 2013 beräknas instrumentet implementeras i några av

landstingets verksamheter. Vidare har en utbildning för stu-

denter inom journalhantering, bemötande, sekretess och hygi-

en utvecklats i form av ett e-lärandekoncept. Utbildningen

kommer att testas och därefter gå i drift under år 2013.


21

Ekonomisk redovisning

I nedanstående tabell redovisas intäkts- och kostnadsutveck-

lingen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. An-

slagsintäkterna är redovisade inklusive ALF-anslaget. Se vidare

kommentarer under finansiell redovisning.

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå totalt, mnkr

2009 2010 2011 2012

Intäkter

Statsanslag 759,2 754,0 805,5 833,1

Avgifter och andra ersättningar 84,9 83,9 100,0 100,6

Bidrag 8,8 12,7 20,6 19,8

Finansiella 0,0 0,1 0,1 0,0

Summa intäkter 852,9 850,7 926,2 953,6

Kostnader

Personal 420,3 434,0 488,2 507,7

Lokaler 100,5 99,6 99,0 109,2

Övrig drift 304,4 295,1 318,1 335,7

Finansiella 0,2 0,2 0,3 0,1

Avskrivningar 23,6 23,3 17,9 12,2

Summa kostnader 849,0 852,1 923,5 965,0

Transfereringar

Medel från staten 4,2 4,3 7,3 7,6

Medel från myndigheter 1,9 0,0 0,0 0,0

Lämnade bidrag -6,1 -4,3 -7,3 -7,6

Kapitalförändring

Årets 3,9 -1,4 2,6 -11,4

Balanserad (IB) 134,1 137,9 136,5 139,1

Totalt (UB) 137,9 136,5 139,1 127,8

Källa: Agresso.

Ofördelade intäkter och kostnader

Resultatet från andelar i dotterföretag och intresseföretag samt

uppbördsverksamhet är inte fördelat på verksamhetsgrenar, se

vidare resultaträkning under avsnittet Finansiell redovisning.

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ

22

FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Forskning

Nya forskningsrön – några exempel

Som medicinskt universitet bedriver KI forskning inom ett

brett spektrum av ämnen rörande alla typer av sjukdomar.

Forskningen utförs på alla nivåer från rent experimentell labo-

ratorieforskning över kartläggning av sjukdomars uppkomst

och utveckling till mer patientrelaterad behandlingsforskning

och kliniska prövningar. Här följer ett urval av de nya rön som

publicerats i högt rankade vetenskapliga tidskrifter under det

gångna året.

Bröstcancer

Flera forskningsrapporter har under året presenterats om

bröstcancer, som idag är den vanligaste cancerformen hos

kvinnor. Bröstcancer klassificeras efter vilka ytmarkörer som

cancercellerna uppvisar och detta har sedan avgörande betydel-

se för val av behandling. Att dessa markörer förändras under en

patients sjukdomsförlopp har nu visats (Journal of Clinical

Oncology juni). Även kliniska iakttagelser och en genetisk

mutation av betydelse för sjukdomsprognosen har presenterats

(Journal of Clinical Oncology augusti och oktober).

Två stora kliniska (fas 3-) prövningar visade att behandling

mot bröstcancer med två läkemedel i kombination inte var mer

effektiv än behandling med ett enskilt läkemedel (Journal of

Clinical Oncology februari). Allt fler kvinnor lever vidare efter

en behandling mot bröstcancer och en studie har visat att de

allra flesta återgår till sitt tidigare arbete och i samma omfatt-

ning som före diagnosen (Journal of Clinical Oncology juli).

Cancerläkemedel

Den lilla cellmolekylen p53, som skyddar mot tumörutveckling

och som är förändrad i cirka hälften av alla cancerceller, är en

attraktiv måltavla för cancermediciner. En första prövning på

människa av ett ämne som återskapar en förändrad p53 visade

lovande resultat (Journal of Clinical Oncology september).

Flera studier har visat på faktorer på cellulär, molekylär och

genetisk nivå som ger en ökad insikt i hur cancerceller fungerar

och därmed skulle kunna angripas (Science november, Journal

of Experimental Medicine februari, Nature Biotechnology

februari och juli).

Livskvalitet

En majoritet av de patienter som opererats för cancer i luft-

strupen ansåg sig vid en uppföljning efter fem år ha hög livs-

kvalitet, en mindre grupp hade dock kvarstående och ökande

besvär från operationen (Journal of Clinical Oncology januari

och april). Att personer som diagnosticerats med cancer löper

en kraftigt ökad risk för självmord eller död i hjärtkärlsjukdom

direkt efter sjukdomsbeskedet har givit ny kunskap som är

viktig både för anhöriga och vårdpersonal (New England Jour-

nal of Medicine april).

En studie har visat att kvinnor som står inför en cancerbe-

handling informerades betydligt sämre om hur behandlingen

påverkar deras framtida möjligheter att få barn, jämfört med

män i motsvarande situation (Journal of Clinical Oncology

maj). Betydelsen av palliativ, icke-farmakologisk vård i livets

slutskede i form av kroppsvård, beröring, trygg miljö samt

ritualer kring döden har beskrivits. (PLoS Medicine februari).

Blodsjukdom

En första genomgång av alla svenska patienter med kroniska

blodsjukdomar, så kallade myeloproliferativa sjukdomar,

visade att prognosen för överlevnad har förbättrats något under

de senaste decennierna (Journal of Clinical Oncology juli)

Ledgångsreumatism

Ett nytt läkemedel mot ledgångsreumatism, reumatoid artrit

(RA), har visat lika god effekt som biologiska läkemedel, men

till skillnad från dessa kan det nya preparatet tas i tablettform

(New England Journal of Medicine augusti). I en annan studie

visade ett biologiskt läkemedel god effekt som tillägg till kon-

ventionell medicinering, åtminstone under de första två årens

behandling (Lancet maj). En studie har även nyanserat bilden

av blodproppsrisk vid RA; risken var visserligen förhöjd, men

var inte relaterad till inläggning på sjukhus, vilket man tidigare

antagit (Journal of the American Medical Association oktober).

Hjärtsvikt

Hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinlägg-

ning och död och förekommer i olika former. En analys av data

från det nationella hjärtsviktsregistret talar för att vanligt före-

kommande läkemedel mot hjärtsvikt och högt blodtryck kan

ha ett bredare användningsområde än man tidigare känt till

och även kan fungera mot så kallad HFPEF, en typ av hjärtsvikt

som man tidigare har saknat behandling mot (Journal of the


23

American Medical Association november). Nya resultat tyder

också på att behandling med så kallad svikt-pacemaker skulle

kunna vara av värde även för patienter med lindrigare hjärt-

svikt (European Heart Journal oktober).

Blodkärl

Kartläggningen av enzymet arginas, som motverkar bildningen

av skyddande kväveoxid i blodkärlen, har lett till en helt ny

förklaringsmodell till hur kärlkomplikationer uppstår hos

diabetespatienter (Circulation november).

Fysisk aktivitet

Betydelsen av fysisk aktivitet har ytterligare stärkts när man

kunnat visa att muskelsvaghet i ungdomen är kopplat till ökad

risk för tidig död och då främst till följd av självmord eller

hjärtkärlsjukdom (British Medical Journal november). Forsk-

ning har visat att motion ger så kallade epigenetiska föränd-

ringar i muskelcellernas DNA, som påverkar deras förmåga att

svara på olika signaler från kroppen (Cell Metabolism mars).

Fetma

En tillbakablick på personer som genomgått fetmakirurgi

visade att de fortsatte att utnyttja sjukvården lika mycket som

personer som fick konventionell fetmabehandling, detta trots

att kirurgin ofta gav bestående viktnedgång och därmed mins-

kad risk för sjukdomar som diabetes, hjärtinfarkt, stroke och

cancer (Journal of the American Medical Association septem-

ber).

Diabetes

Ett helt nytt sätt att behandla diabetes har prövats på möss.

Metoden går ut på att blockera en signalväg och på så sätt

förhindra att fett lagras på ”fel” platser i kroppen såsom musk-

ler och hjärta (Nature september). KI-forskare har deltagit i ett

flertal internationella forskningskonsortier som kartlagt olika

genetiska varianter som påverkar hur diabetes typ 2 utvecklas

(Nature Genetics maj och augusti).

Infektioner

En analys av ett flertal internationella studier av de tre infek-

tionssjukdomarna hiv, tuberkulos och hepatit C bland hemlösa

grupper visade att förekomsten av sjukdomarna bland dessa

grupper var flerfaldigt högre än bland den övriga befolkningen.

Förekomsten var dock ojämnt spridd mellan grupper och

länder (Lancet augusti). Man har också kunnat visa att före-

komsten av kondylom, könsvårtor, har minskat kraftigt hos

unga kvinnor i Sverige, något som sannolikt beror på det nu-

mera tillgängliga HPV-vaccinet (Journal of Infectious Diseases

juli).

Mitokondriens DNA

Förändringar i arvsmassan i cellens mitokondrier kan orsaka

en rad svåra sjukdomar såsom muskelsvaghet, neurodegenera-

tiva sjukdomar, hjärtkärlsjukdom och diabetes. Man har nu

visat att risken att ett barn ska ärva en mitokondriell sjukdom

bestäms redan när den blivande modern är ett embryo (Nature

Genetics oktober).

Hjärnans celler

Nybildningen av nervceller i olika delar av hjärnan har stude-

rats intensivt under senare år. Nu har man visat att i det områ-

de i hjärnan som behövs för att tolka luktintryck skiljer sig

människan från andra däggdjur genom att det hos människan

inte bildas några nya nervceller där efter födseln. Det skulle

kunna förklara varför människans luktsinne normalt är så

mycket sämre än djurens (Neuron maj). En helt ny grupp av

nervceller i hjärnan, som har betydelse för bland annat hjärt-

rytmen och blodtrycket, har beskrivits (Journal of Clinical

Investigation december). Två molekyler har identifierats, som

är viktiga för överlevnad och nybildning av nervceller i hjärnan,

inklusive dopaminproducerande nervceller. Detta är en upp-

täckt som på sikt kan få betydelse för behandling av sjukdomar

som till exempel Parkinsons sjukdom (Nature Chemical Biolo-

gy december).

Alzheimers sjukdom

En första klinisk prövning av ett potentiellt vaccin mot Alzhei-

mers sjukdom visade att vaccinet mottogs väl av kroppen och

att ett immunsvar mot det skadliga beta-amyloidet utvecklades

(Lancet juni). I en annan studie visade forskningen att även

mindre former av amyloid sannolikt har betydelse för utveck-

lingen av Alzheimers sjukdom och dessa skulle kunna utgöra

en möjlig måltavla för framtida läkemedel (Neurology juni).

Psykisk ohälsa

Vid depression får hjärnan sämre förändringsförmåga och blir

mindre anpasslig vid exempelvis minneslagring. Forskning har

nu visat att detta beror på nedsatt funktion i hjärnans stödjecel-

ler, en kunskap som kan bana väg för helt nya sätt att behandla

depression (Molecular Psychiatry februari).

Ett tydligt samband mellan för tidig födsel och ökad risk för

psykiska sjukdomstillstånd senare i livet, så som bipolär sjuk-

dom, psykos och depression har visats. Detta kan troligen

förklaras med avvikelser i hjärnans utveckling då nervsystemet

hos prematurt födda är omoget och extremt känsligt (Archives

of General Psychiatry juni). Eventuella risker med och utan

läkemedelsbehandling under en graviditet för kvinnor med

bipolär sjukdom har belysts. Analysen visade på en svår balans-

gång mellan de risker som en obehandlad sjukdom innebär

med djup depression och de risker för missbildningar eller


24

andra komplikationer som läkemedlen medför (British Medi-

cal Journal november).

Ett läkemedel som idag prövas mot Huntingtons sjukdom

har visat sig interagera även med en receptor av betydelse för

schizofreni, Parkinsons sjukdom och vissa neurodegenerativa

tillstånd och det skulle därför kunna vara av intresse för ut-

veckling av behandlingar även mot dessa sjukdomar (Molecu-

lar Psychiatry februari).

ADHD

En omfattande registerstudie har visat att brottsligheten hos

vuxna med ADHD sjönk kraftigt under perioder då de tog

läkemedel mot tillståndet jämfört med när de inte medicinera-

de (New England Journal of Medicine november). Tidigare

forskning har visat att personer med ADHD löper ökad risk att

hamna i kriminalitet.

Kvalitet i forskning

Mått på vetenskaplig produktion – bibliometri

KI använder bibliometri för mätning av forskningsresultatens

spridning och genomslagskraft. Bibliometri är tillämpningen av

matematiska och statistiska metoder på artiklar, böcker och

andra kommunikationsmedia. Redovisade data ska ses över en

längre tidsperiod. Antal publikationer är ett grovt mått på

vetenskaplig produktion och kan variera bland annat på grund

av publiceringsmönster inom olika discipliner. Staplarna i

figuren representerar publikationer med någon adress som kan

anknytas till KI.

Siffrorna för antal publikationer grundas på publikationsår.

Eftersom databasen uppdateras med en viss eftersläpning finns

vid tidpunkten för årsredovisningen inte en fullständig uppgift

för det senaste året. För att ge en rättvisande bild av utveckling-

en redovisas därför inte uppgifter för 2012. En mer fullständig

bild av den vetenskapliga produktionen kan erhållas vid en

jämförelse över en längre tidsperiod. KI väljer att göra jämfö-

relsen mellan åren 2002 och 2011. Under denna period har den

totala produktionen av publikationer ökat med 38 procent.

Antal publikationer

Källa: Web of Science

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Other

Letter

Editorial Material

Meeting Abstract

Review

Article

Antal


25

Fältnormerad citeringsgrad

Källa: Web of Science

Den ”fältnormerade citeringsgraden” speglar en artikels cite-

ringsgrad jämfört med citeringsgraden för publikationer av

samma slag, det vill säga av samma dokumenttyp, från samma

år och inom samma ämne. En enskild artikels indikator blir 1

om den är citerad lika många gånger som medelciteringen för

liknande artiklar. I ovanstående diagram visas medelvärdet av

den fältnormerade citeringsgraden för alla artiklar från KI per

år. Mellan åren 2006 och 2011 har KI:s värde ökat från 1,46 till

1,55. Utvecklingen under åren visar en relativt stabil nivå där

KI håller sin position jämfört med omvärlden. Publikationer

från 2012 har ännu fått ganska få citeringar och kan därför inte

anses utgöra stabila och tillförlitliga resultat och har med an-

ledning av detta exkluderats från ovanstående figur.

Extern kvalitetsutvärdering av forskningen (ERA)

Den omfattande externa utvärderingen av KI:s forskning som

slutfördes under 2011 har följts upp genom institutionsbesök av

dekanus för forskning. Uppföljningen koncentrerades på han-

teringen av de forskargrupper som visat sämre resultat i utvär-

deringen. En viktig fråga i ERA-utvärderingen var definitionen

av gruppledare och dennes roll och ansvar. Det finns ett uppen-

bart behov av en tydligare och inom KI enhetlig definition.

Translationella temacentrumbildningar

De åtta translationella centrumbildningarna har utvärderats

under året. Utvärderingen visar att de flesta centrum på ett

imponerande och effektivt sätt har skapat nya samarbeten,

mötesplatser, rekryteringar och gemensamma projekt, varav

flera knappast skulle ha kommit till utan denna satsning. Flera

projekt kommer att få ett tydligt genomslag i vården. Utvärde-

ringsgruppen anser att det är viktigt att denna satsning fortsät-

ter. Ett centrum fick reducerat stöd i avvaktan på en ytterligare

uppföljning medan ett centrum inte beviljades fortsatt stöd.

Identifiera och rekrytera nya forskare

Genom bland annat kallelseförfarande har tre framstående

forskare inom området regenerativ medicin rekryterats till

anställning som professor vid KI. En viktig roll i detta arbete

utgör den nybildade strategiska rekryteringsgruppen. Grup-

pens arbete ska ha sin grund i KI:s långsiktiga strategi,

ERA2010-utvärderingen samt KI:s personalinventering. Under

året har gruppen genomfört en kompetensinventering samt

utarbetat förslag till införande av en ny akademisk anställning

som Senior Forskningsspecialist (Senior Research Specialist).

Under året infördes i Högskoleförordningen möjligheten till

”meriteringsanställning”. Mot denna bakgrund utlyste KI

under hösten medel för 20 anställningar som forskarassistent.

Medel har också fördelats för 20 anställningar för yngre forska-

re (”forskarassistentförlängning”).

Forskningsanknytning

Forskningsanknytning innebär att även de lärare vars huvud-

sakliga uppgift är undervisning måste få utrymme – ekono-

miskt och tidsmässigt – att bedriva egen forskning och därmed

göra undervisningen mer knuten till aktuell forskning. Utlys-

ning har, mot denna bakgrund, skett av upp till tolv lektorat

med särskild inriktning mot undervisning.

Forskningsdokumentation

Utvecklingen av forskningsdokumentationen fokuserar på en

förbättrad lösning för lagring av forskningsdata, inklusive

rådata, samt väl fungerande och komplett spårbarhet. Ett

viktigt inslag i detta arbete är införandet av elektroniska labora-

toriedagböcker (ELN). Vid utgången av året var antalet ELN-

användare drygt 1 500 stycken.

Försöksdjursverksamheten

En väl fungerande, tydlig och centralt förankrad organisation

för försöksdjursverksamheten är en viktig kvalitetsfråga för att

kunna driva forskning under trygga förhållanden. Beslut har

fattats att, mot bakgrund av EU-direktiv om skydd av djur,

inrätta ett lokalt djurskyddsorgan. Den operativa verk-

samheten inom KI samlas i en organisatorisk enhet för kompa-

rativ medicin. Denna enhet har hand om alla delar av verksam-

heten som rör försöksdjur i forskningen på KI och ger service

och vägledning till forskare, doktorander och andra anställda.

Forskningsfinansiering

Den positiva utvecklingen av forskningsfinansieringen vid KI

fortsätter. Detta gäller både de direkta statsanslagen och de

externa medlen. Medlen från forskningsråden har sedan 2009

ökat med 50 procent. Statsanslagens ökning under samma

period uppgår till 30 procent och är därmed större än ökningen

0,75

1,00

1,25

1,50

1,75

2002 2005 2008 2011

KI Världsgenomsnitt

Grad


26

av de externa medlen under perioden (7 procent). De utländs-

ka finansiärerna har dock inte följt med i denna utveckling

utan minskat med ca 11 procent. Dessa siffror visar att Sveriges

relativt sett positiva ekonomiska utveckling under senare år

också har givit både offentliga och privata finansiärer möjlighet

till satsningar inom forskningsområdet.

Intäkter forskning totalt 2009–2012, mnkr

Finansiär 2009 2010 2011 2012 Förändring 2011–2012

Stiftelser och organisationer 645 654 688 692 0,6%

Utländska finansiärer (se nedan) 467 496 431 416 -3,5%

Forskningsråd 484 597 654 730 11,5%

Kommuner och landsting 559 551 427 475 3,9%

Övriga statliga 304 260 298 349 17,0%

Svenska företag 196 196 171 168 -1,5%

Egna medel 57 53 67 56 -16,1%

Finansiella intäkter 18 17 56 50 -11,0%

Summa externa medel 2 731 2 824 2 792 2 935 4,0%

Statsanslag 1 326 1 581 1 630 1 732 6,3%

Totalt 4 057 4 405 4 422 4 667 4,8%

Andel extern finansiering 67% 64% 63% 63%

Källa: Agresso

Intäkter utländska finansiärer 2009–2012, mnkr

2009 2010 2011 2012 Förändring 2011–2012

EU * 234 231 224 194 -13,6%

Stiftelser och organisationer 134 195 128 150 16,9%

Företag 100 69 79 73 -7,7%

Summa 467 496 431 416 -3,5%

*För 2011-2012 ingår inte stipendier. Jämförelse kan därför inte göras direkt med 2009-2010 där dessa ingår.

Källa: Agresso

Utveckling forskningsmedel

Källa: Agresso

Europeiska unionen

KI är alltjämt den största mottagaren av EU-forskningsanslag

bland svenska universitet och en av de absolut största motta-

garna i Europa inom området ”health”. Det totala antalet EU-

finansierade projekt på KI har ökat jämfört med tidigare år.

Forskningsbidragen har dock minskat med 15 procent sedan

budgetåret 2011 och uppgick under 2012 till 200 mnkr. Belop-

pet är inklusive stipendier både för 2011 och 2012. Av minsk-

ningen är cirka en fjärdedel orsakad av den förändrade valuta-

kursen i form av en starkare svensk krona mot euron. Ett annat

skäl är att ett stort antal samarbetsprojekt som koordinerades

av KI löpte ut under 2012, medan nytillkomna projekt generellt

hade blygsammare budget. Ett undantag utgör dock intäkterna

ifrån Europeiska Forskningsrådet till individuella forskare som

ökade påtagligt under 2012. Trenden är således att KI stärker

sin position med avseende på mängden individuella excellenta

forskare (i så kallade ”bottom-up” projekt där forskningsämne

styrs av forskarna själva), men backar i deltagandet i excellenta

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

2003 2006 2009 2012

Externa Statliga

Mnkr


27

forskningskonstellationer (i så kallade ”top-down” projekt, där

forskningsämnen är bestämda av EU).

Intäkter från EU (inklusive stipendier)

På grund av nya redovisningsprinciper anges stipendier separat i diagrammet ovan för åren 2011 och 2012

Källa: Agresso

Europeiskt stöd till individuella forskare

Europeiska anslag till enskilda forskare kommer huvudsakligen

ifrån European Research Council (ERC) och Research Executi-

ve Agency (REA). ERC är en av de fyra delarna i FP7. Anslagen

delas ut till enskilda forskare/forskargrupper där endast ”excel-

lence” gäller som urvalskriterium. KI har tio löpande ERC

Advanced Grants och tolv Starting Grants. Intäkterna under

2012 för forskningsbidrag från ERC uppgick till 51 mnkr vilket

motsvarar en ökning med 26 procent jämfört med 2011. REA

administrerar ytterligare en pelare inom FP7, det s.k. People

Programme även kallat Marie Curie-programmet, vilket syftar

till att stärka enskilda forskare i deras karriärutveckling genom

breddad excellent forskning inom både industri och akademi.

Under 2012 ökade antalet Marie Curie Fellowships vid KI från

29 till 37.

Engagemanget i FP6 avslutades genom slutrapportering av

två projekt under 2012. KI har deltagit i 234 FP7-projekt under

2012. För 21 av dessa FP7-projekt är KI koordinator.

Antal EU-projekt 2008–2012*

2009 2010 2011 2012

Totalt antal projekt 230 204 222 234

- varav koordinator** 38 29 31 21

Källa: EU database KI

Amerikanska forskningsbidrag

KI är en av de största europeiska mottagarna av amerikanska

forskningsbidrag. KI:s intäkter från amerikanska finansiärer för

år 2012 uppgick till 58,0 mnkr. Av detta belopp utgör 19,6

mnkr medel från National Institutes of Health (NIH) som är

KI:s viktigaste samarbetspartner utanför Europa. Dessutom

ingår i totalsumman amerikanska ideella organisationer och

privata stiftelser med 32,8 mnkr.

KI har under 2012, förutom från NIH, också erhållit ameri-

kanska statliga medel från Agency for Healthcare Research and

Quality, Employee Benefits Security Administration, US Army

och National Science Foundation inom totalt 38 forsknings-

projekt där KI koordinerat 10.

Medel till strategiska forskningsområden

KI har etablerat nationella forskningssatsningar inom sex

strategiska forskningsområden (SFO): diabetes, neuroveten-

skap, vårdvetenskap, cancer, epidemiologi samt stamcel-

ler/regenerativ medicin. Varje SFO-område strävar efter att

utveckla starka forskningsmiljöer inom respektive område och

öka mobiliteten mellan preklinisk och klinisk forskning samt

industri.

De strategiska forskningsmedlen uppgick till 136 420 tkr

varav 12 198 tkr har utbetalats till medsökande universitet.

Fördelningen är 4 222 tkr från SFO diabetes till Umeå Univer-

sitet, 2 817 tkr från SFO Neurovetenskap till Umeå universitet

och 1 127 tkr till KTH samt 4 032 tkr från SFO vårdvetenskap

till Umeå universitet.

Under året har 119 998 tkr förbrukats inom de sex SFO-

områden som KI ansvarar för, vilket påverkar årets kapitalför-

ändring positivt med 16 422 tkr. En närmare ekonomisk redo-

visning rapporteras årligen till Vetenskapsrådet.

Utvecklingen av SFO-miljöerna och synergieffekter med

andra strategiska satsningar ger KI en stark bas för att skapa

internationellt ledande forskningsprofiler inom respektive

område.

KI medverkar i ytterligare två SFO-satsningar inom moleky-

lär biovetenskap, (Science for Life Laboratory) och inom E-

vetenskap. SciLifeLab är en kraftsamling av resurser från KI,

KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Etable-

ringen av SciLifeLab har gett forskare på KI unika möjligheter

att i sin närhet genomföra teknikkrävande och storskaliga

forskningsprojekt med inriktning på studier om geners och

proteiners funktion. SciLifeLab möjliggör att forskare inom KI

och övriga Sverige får tillgång till de moderna tekniker och

instrument som dagens snabba teknologiska utveckling skapar.

SciLifeLab arbetar med att i framtiden skapa naturliga samar-

betsplattformar med flera nationella infrastrukturer, exemplifi-

erat av CBCS, BBMRI.se och SWEDSTRUCT (se nedan under

Medel till strategiska infrastrukturer).

Medel till strategiska infrastrukturer

KI fick under 2012 i uppdrag av Vetenskapsrådet (VR) att

etablera en nationell infrastruktur i strukturbiologi, SWED-

STRUCT, som finansierades av VR och med strategiska resur-

ser från KI. Infrastrukturen bygger på ett samarbete av befintli-

0

50

100

150

200

250

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Mnkr


28

ga forskningsmiljöer i Stockholm, Göteborg och Lund (MAX

IV). Sedan tidigare koordinerar KI två ytterligare nationella

infrastrukturer. Inom området kemisk biologi har Chemical

Biology Consortium Sweden, (CBCS) till uppgift att erbjuda

forskare storskaliga bindningsstudier av kemiska molekyler till

olika målproteiner. Biobanking and Molecular Resource Infra-

structure of Sweden, (BBMRI.se), syftar till att skapa en natio-

nell standard för insamling av biobanksprover samt kostnads-

effektiva möjligheter till långtidsförvaring och analyser av

prover. BBMRI.se stöds av samtliga medicinska universitet i

Sverige och olika enheter kommer att etableras på olika platser

i landet. Respektive verksamhet leds av en styrelse.

International Neuroinformatics Coordinating Facility (INCF)

Neuroinformatik är en separat del av bioinformatiken som

har stor betydelse för utvecklingen av kunskapen om nervsy-

stemets funktion och dess sjukdomar inom det psykiatriska

och neurologiska området.

INCF har 17 medlemsländer i Europa, Nordamerika, Au-

stralien och Asien, och finansieras genom avgifter relaterade till

ländernas investeringar i forskning och utveckling (rörelsekapi-

tal för 2012 är 17,8 MSEK). Sekretariatet har 14 anställda hu-

vudsakligen disputerade forskare. KI ställer lokaler och admi-

nistrativ service till INCF:s förfogande.

INCF har under 2012 arbetat genom följande programom-

råden: Digital Brain Atlasing; Ontologies for Neural Structures;

Multi-scale modeling; och Standards for Datasharing. Mer än

150 internationellt ledande forskare, främst från medlemslän-

derna, är involverade i programmen. INCF arbetar i nära

interaktion med NIH och EU för att utveckla neuroinformati-

ken inom ett multinationellt program för analys av traumatiska

hjärnskador. Under 2012 har INCF utvecklat ”INCF Dataspa-

ce”, en mjukvara som kan installeras på valfri dator eller server.

Neurovetenskapliga data kan på detta sätt enkelt göras tillgäng-

lig och sökbar för alla som är kopplade till Dataspace. Dataspa-

ce är en del av en internationell cyberinfrastruktur för neuroin-

formatik som är ett av INCF:s huvudsakliga uppdrag.

Utbildning på forskarnivå

Antalet aktiva forskarstuderande har sedan 2009 ökat med 6,7

procent. KI:s omsättning avseende forskning har under samma

period ökat med 15 procent, medan antalet examina minskat

med 8,4 procent. Detta innebär ett fortsatt högt antal forskar-

studerande vilket dock inte ökat i samma takt som omsättning-

en. Antalet licentiatexamen är fortsatt lågt. KI fortsätter att

analysera ifall relationen mellan volymen doktorander och

möjlighet till karriär efter examen behöver förändras. En tydlig

och konkurrensutsatt karriärväg är ett väsentligt verktyg för att

ta tillvara de bästa yngre forskarna. Könsfördelningen både

bland aktiva doktorander och de examinerade uppgår till ca 60

procent kvinnor och 40 procent män. Denna andel har varit i

stort sett oförändrad under perioden 2009 till 2012. Se vidare

Tabell 10 i tabellbilagan.

Utbildning på forskarnivå; nyantagna, registrerade, examina

2009 2010 2011 2012

Nyantagna forskarstuderande 420 450 409 438

- varav licentiander 19 18 12 15

Forskarstuderande (aktiva 10%) 2 028 2 076 2 133 2 165

Licentiatexamen 17 21 14 14

Doktorsexamen 392 367 349 359

- varav tidigare licentiatexamen 20 12 12 3

Källa. LADOK


29

Aktiva doktorander vid KI

Antal disputationer vid KI

Källa: LADOK

Nettostudietid

Nettostudietiden har stabiliserat sig på normalnivån fyra år

efter en långsam ökning sedan år 2006. Orsakerna till stabilise-

ringen är bättre registeringsrutiner och uppföljning.

Nettostudietid, utbildning på forskarnivå

Källa: LADOK

Studiefinansiering

Andelen utbildningsbidrag i förhållande till doktorandtjänster

ligger oförändrat kring 78 procent. Andelen extern finansiering

har minskat sedan 2009 från 72 till 65 procent. Detta samman-

hänger till största delen med den positiva utvecklingen av

statsanslaget under denna period vilket möjliggjort ökad statlig

finansiering.

Studiefinansiering 2009–2012

2009 2010 2011 2012

Finansieringsform tkr % tkr % tkr % tkr %

Anställning som doktorand 219 711 78 227 127 78 235 539 78 241 299 77

Utbildningsbidrag 63 203 22 63 639 22 66 218 22 70 061 23

Summa 282 914 290 766 301 757 311 360

varav anslagsmedel 79 568 28 93 715 32 108 300 36 109 646 35

varav externa medel 203 346 72 197 051 68 193 457 64 201 714 65

Källa: Agresso och Primula

Kostnader för utbildning på forskarnivå

Genomsnittskostnaden för en doktorand med anställ-

ning/utbildningsbidrag kan beräknas till 1 190 tkr för 2012

enligt nedan, en ökning med 2,5 procent jämfört med föregå-

ende år. Det kan noteras att kostnaden för

lön/utbildningsbidrag sjunkit mellan åren. Det beror inte på

någon faktisk sänkning av lönen/bidraget utan att antalet

utbildningsbidrag ökat relativt sett mer än antalet doktorander

med anställning.

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

2003 2006 2009 2012

Män Kvinnor Totalt

Antal

0

100

200

300

400

2003 2006 2009 2012

Män Kvinnor Totalt

Antal

0,00

1,00

2,00

3,00

4,00

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Disp Lic

År


30

Uppgifterna bygger till en del på antaganden varför kostna-

den ska ses som ungefärlig. Se vidare bilaga: Kostnader för

prestationer.

Kostnad per prestation för doktorander (Tkr)

2011 2012

Handledarkostnad

Lön 151 153

Drift 46 50

Lokaler 25 28

Avskrivningar 8 9

Delsumma 230 240

Doktorandkostnad

Lön/utbildningsbidrag 341 327

Drift 237 256

Lokaler 130 143

Avskrivningar 42 46

Delsumma 750 772

Indirekta kostnader på lön och drift 181 178

Total kostnad 1 161 1 190

Källa: Agresso och Primula

Kvalitet i forskarutbildningen

Rekrytering av doktorander

En målsättning är att huvudandelen av doktoranderna vid KI

ska rekryteras i konkurrens. En konkurrensutsatt rekrytering

förväntas bredda rekryteringsbasen av forskarstuderande samt

förbättra matchningen mellan forskarstuderande och utbild-

ningsplats. Under året har drygt 130 doktorandplatser utlysts

via KI:s rekryteringssystem vilket är mer än en fördubbling

jämfört med föregående år.

Plagiatgranskning inom forskarutbildning

Under året har ett arbete med att införa plagiatgranskning

inom forskarutbildningen påbörjats. Plagiatgranskning an-

vänds idag rutinmässigt inom utbildning på andra nivåer.

Sedan vårterminen 2012 har alla som ger kurser på forskarnivå

fått tillgång till antiplagieringsverktyget Urkund och förväntas

använda det vid hemuppgifter där plagiat kan förekomma.

Avsikten är att även ramberättelsen i KI:s doktorsavhand-

lingar ska granskas. En förstudie har därför gjorts under hösten

där bland annat tillförlitligheten i olika antiplagieringsverktyg

har testats. Förväntningarna på dessa åtgärder är först och

främst att öka doktorandernas incitament att skriva egna och

genomarbetade texter snarare än att upptäcka eventuellt fusk.

Uppföljning av doktoranders syn på utbildningen

Exit Poll är en enkät som skickas ut till samtliga doktorander

efter disputation och licentiatexamen. Resultaten från fyra år,

2008 – 2011 har sammanställts. Resultaten visar att 87 procent

av doktoranderna är helt eller delvis nöjda med sin tid som

doktorander vid KI samt att 89 procent skulle rekommendera

KI till blivande doktorander. Om de fick välja skulle 85 procent

påbörja en forskarutbildning vid KI igen.

Handledarenkät

En pilotenkät riktad till handledarna genomfördes för att be-

döma den självupplevda prestationen. Resultaten visade att

handledarens egen uppfattning om sina arbetsuppgifter stämde

väl med de förväntningar som finns på handledarens roll.

Alumnundersökning av forskarexaminerade vid KI 2003/2004 samt 2007/2008

Hösten 2011 genomförde KI tillsammans med de medicinska

fakulteterna vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund och

Umeå en alumnundersökning. Under 2012 gjordes en delrap-

port, ”Forskarexaminerade vid Karolinska Institutet - om

utbildningen och inträdet på arbetsmarknaden”. Svaren var

samstämmiga med resultaten från de andra deltagande medi-

cinska fakulteterna. Av de forskarexaminerade från KI hade

cirka 90 procent arbete. Bland de som arbetade var drygt 40

procent verksamma inom universitet och högskola och av

dessa uppgav 94 procent att forskning ingick i arbetsuppgifter-

na. En knapp tredjedel arbetade inom något landsting och

cirka 20 procent inom privat sektor. Av alla forskarexaminera-

de hade 81 procent ett arbete som stämde överens med det som

forskarutbildningen var inriktad mot och 16 procent arbetade

inom ett annat forskningsfält eller område. Mer än 90 procent

var nöjda med sin utbildning på forskarnivå och tre av fyra

svarade att de fick god handledning under utbildningen.

Internationalisering – forskning och utbildning på forskarnivå

Nytt forskarutbildningssamarbete med Stellenbosch University

Ett övergripande Memorandum of Understanding tecknades

mellan KI och Stellenbosch University under 2011. För att

utveckla och fördjupa samarbetet har under 2012 ett samar-

betsavtal avseende utbildning på forskarnivå tecknats. Samar-

betet innebär att doktorander genomför sin forskarutbildning

vid båda lärosätena med handledare från både Stellenbosch

University och KI. Utbildningen avslutas med att doktoranden


31

erhåller doktorsexamen från båda universiteten (så kallad

dubbel examen).

Donation möjliggör post doc-program med University of Toronto

Under 2012 donerade förre landslagsspelaren och NHL-

proffset i ishockey Mats Sundin motsvarande 2,2 mnkr till KI

och University of Toronto för instiftandet av ” The Mats Sun-

din Award”. Det är ett post doc-program för medicinsk elit-

forskning, där unga disputerade forskare från KI tillsammans

med kollegor från University of Toronto ska forska om barns

hälsa och utveckling (Development Health).

National Institutes of Health (NIH)

KI har sedan 2001 ett etablerat doktorandsamarbete med NIH

inom området neurovetenskap, vilket är både vad avser antalet

doktorander och finansiering det näst största samarbetet avse-

ende utbildning på forskarnivå vid KI. Doktoranderna till-

bringar omväxlande tid vid KI och NIH och handleds av hand-

ledare från bägge organisationerna. Under 2012 rekryterades

fyra nya doktorander till gemensamma forskningsprojekt. I

oktober hölls ett gemensamt KI-NIH-symposium vid NIH. Vid

symposiet deltog bland annat doktorander, handledare och

vetenskapliga koordinatorer vid KI och NIH.

Aktiviteter i Singapore

KI samarbetar sedan lång tid med Nanyang Technological

University, National University of Singapore samt Agency for

Science, Technology and Research (A*STAR) i Singapore. I

september hölls två gemensamma symposier i Singapore kring

mikrobforskning, metabolism, regenerativ medicin samt can-

cerforskning. I samband med symposierna arrangerades också

en alumnträff för tidigare studenter och doktorander från

Singapore.

Rockefeller University

KI har samarbete inom post doc-utbyten och genom föreläs-

ningsprogrammet Nicholson Lectures tillsammans med

Rockefeller University. Dessa föreläsningar hålls omväxlande

vid bägge lärosätena.

Doctoral Week

Hösten 2012 stod KI värd för Doctoral Week, som arrangeras

årligen av European University Association. Konferensen

fokuserade på tre aktuella frågor för utbildning på forskarnivå:

internationella trender, finansiering och kvalitetssäkring. Om-

kring 200 besökare från hela världen deltog.

Lika villkor – forskning och utbildning på forskarnivå

Andelen kvinnor av nyrekryterade professorer ska uppgå till 47

procent under perioden 2012-2015. För att uppnå detta av

regeringen fastställda rekryteringsmål har under hösten 2012

en arbetsgrupp bildats som ska ta fram en särskild handlings-

plan med åtgärder för en jämnare könsfördelning på kortare

och längre sikt.

I april 2012 avslutades projektet ”Föräldraskap och akade-

misk karriär? En studie om föräldraskap bland doktorander på

KI”. Även detta projekt syftade till en jämnare könsfördelning

bland professorerna vid KI. I studien undersöktes hur dokto-

randerna ser på forskarutbildning i kombination med föräldra-

skap, vilka möjligheter och hinder som tycks finnas och vad KI

kan göra för att underlätta föräldraskap som doktorand.

Delegationen för jämställdhet i högskolan har beviljat medel

för ett annat jämställdhetsprojekt på KI, "Mentor4Equality". I

detta projekt undersöks villkoren för att göra forskarkarriär vid

KI utifrån ett genusperspektiv. Det huvudsakliga målet med

projektet är att generera kunskap om mekanismer och struktu-

rer som motverkar jämställdhet i samband med forskarutbild-

ningen och postdoktorsperioden. Deltagarna i programmet har

under 2012 observerat olika former av ojämlik behandling vid

KI. De har också undersökt bilder och symboler ur ett genus-

perspektiv. Mansdominansen är överväldigande. En grupp

deltagare har också gått igenom flera årgångar av KI bladet och

hur män och kvinnor framställs på bild.

Sedan 2010 har ett moment om lika villkor ingått i den ob-

ligatoriska introduktionen för samtliga nyantagna doktorander.

Inom handledarutbildningen, som är obligatorisk för nya

huvudhandledare, finns moment om jämställdhetsfrågor och

likabehandling. Totalt har antalet deltagare uppgått till 180 på

grundkursen, 48 på forskarhandledningskursen samt 24 på

ledarskapskursen.

Under höstterminen 2012 genomfördes workshops för in-

stitutionernas studierektorer för forskarutbildning angående

likabehandling och ärendehantering vid diskriminering och

trakasserier.


32

Ekonomisk redovisning

Verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå

redovisas inklusive ALF-anslag och kapitalförvaltning. Se

vidare kommentarer under finansiell redovisning. Korrigering

av 2011 års externa medel har gjorts med 30,3 mnkr med an-

ledning av ändrad redovisningsprincip för kombinationsan-

ställda läkare. Se vidare not 2 och 5.

Forskning och utbildning på forskarnivå totalt (inkl kapitalförvaltning), mnkr

2009 2010 2011 2012

Intäkter

Statsanslag 1 326,0 1 581,5 1 630,1 1 732,4

Avgifter och andra ersättningar 750,2 696,8 641,0 670,1

Bidrag 1 925,6 2 095,0 2 077,6 2 234,6

Finansiella 24,9 29,1 65,6 54,9

Summa intäkter 4 026,7 4 402,4 4 414,3 4 692,0

Kostnader

Personal 2 074,9 2 171,7 2 265,2 2 363,5

Lokaler 452,2 465,0 486,7 557,7

Övrig drift 1 251,0 1 364,0 1 326,7 1 433,2

Finansiella -13,5 7,4 28,3 8,9

Avskrivningar 120,4 134,1 157,2 177,8

Summa kostnader 3 885,0 4 142,2 4 264,1 4 541,1

Transfereringar

Medel från staten 0,0 6,1 13,2 12,2

Medel från myndigheter 24,9 20,9 29,6 34,7

Medel från övriga 20,0 35,5 82,9 84,7

Lämnade bidrag -44,9 -62,5 -125,7 -131,6

Kapitalförändring

Årets 141,7 260,2 150,2 150,9

Balanserad (IB) 411,1 552,9 813,1 954,3

Totalt (UB) 552,8 813,1 963,3 1 105,2

Källa: Agresso

Samfinansiering

I de fall externa bidragsfinansiärer inte ger full finansiering till

forskningsprojekt, har KI att samfinansiera med andra medel

så att projektet får full kostnadstäckning. Under året har an-

slagsmedel använts för samfinansiering av bidragsfinansierad

forskning efter beslut med 60,5 mnkr (53,8 mnkr) vilket mot-

svarar cirka tre procent (tre procent) av den totala bidragsfi-

nansieringen.

Ofördelade intäkter och kostnader

Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag samt

uppbördsverksamhet är inte fördelat på verksamhetsgrenar, se

vidare resultaträkning under finansiell redovisning.

GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA

33


Samverkan och innovation

Inledning

Karolinska Institutet (KI) har ett omfattande samarbete med

lärosäten, sjukhus, myndigheter, företag och organisationer

över hela världen. Denna samverkan är en förutsättning för att

vara ett framgångsrikt universitet. Basen i samverkan utgår från

de många initiativ som tas av enskilda lärare, forskare och

forskargrupper på institutionerna. I det följande redovisas den

samverkan som organiseras gemensamt på lärosätesnivå.

KI är den största akademiska samarbetspartnern i Sverige

för forskare i andra länder. Den enskilt största samarbetspart-

nern till KI, Stockholms läns landsting (SLL), möjliggör den så

viktiga kliniska forskningen och utbildningen. Över hälften av

KI:s verksamhet bedrivs i den kliniska miljön på sjukhus eller

andra vårdinrättningar.

KI befinner sig i ett kunskapsintensivt område för livsveten-

skaperna i Stockholmsregionen med närhet till universitets-

sjukhusen, Karolinska Institutet Science Park, KI Holding AB,

Science for Life Laboratory (SciLifeLab), Smittskyddsinstitutet

och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av

sjukdomar, ECDC. I regionen samverkar KI vidare med KTH,

Stockholms universitet, Södertörns högskola, Handelshögsko-

lan och Uppsala Universitet. KI är också engagerat i Stockholm

Science City och Flemingsberg Science.

Samverkan med Stockholms läns landsting

Målsättningen för samverkan mellan KI och SLL är att genom

forskning och utbildning förbättra hälso- och sjukvården ur ett

helhetsperspektiv. Omfattande omstruktureringar av hälso-

och sjukvården i Stockholmsregionen kräver en intensifierad

samverkan mellan KI och SLL och den sker på olika organisa-

toriska nivåer.

Fördelning av resurser

Inom ramen för samverkansorganisationen KI/SLL sker för-

delning av resurser för forskning, utbildning och utveckling

(FoUU). I denna ingår ALF-anslaget (ersättningen till SLL för

läkarutbildning och klinisk forskning) och de FoUU-medel

som SLL avsätter för samarbetet. Vidare överblickar organisa-

tionen fördelningen av de statliga anslagen för utbildning och

forskning som anvisas till KI.

Samverkansorganisationen KI/SLL

Under 2012 gjordes bland annat riktade satsningar på tematis-

ka centrumbildningar, identifiering och rekrytering av nya

forskare, resursstöd till både framstående professorer och yngre

forskare samt förstärkning av core faciliteter. Vidare genom-

fördes utvärderingar av tematiska centrumbildningar och core

faciliteter. KI har 45 adjungerade professorer som är delfinansi-

erade av SLL (oktober 2012).

Utbildningssamverkan

Centrum för klinisk utbildning (CKU) har ett övergripande

ansvar för regional samordning av verksamhetsförlagd utbild-

ning (VFU) i länets hälso- och sjukvård. Under året har CKU:s

lärarakademi vidareutvecklats - en gemensam mötesplats för

lärare och handledare. Som ett led i att integrera forskning,

utbildning och utvecklingsarbete i primärvården har fyra aka-

demiska vårdcentraler (AVC) byggts upp under året. Ytterliga-

re fyra AVC planeras.


34

Infrastrukturrådet

Infrastrukturrådet koordinerar, initierar och i vissa fall finansi-

erar investeringar och driftkostnader inom områdena fastig-

hetsutveckling, försöksdjursfaciliteter, biobanker, informatik

och lärandemiljöer. Rådet ger strategiska riktlinjer för respekti-

ve organisation. Under 2012 har resurserna koncentrerats

inom två viktiga områden; informatik och biobanker. Vidare

har lärandemiljöprojektet gått in i ett avslutande skede genom

färdigställande av ett antal miljöer (se även avsnittet ”Utbild-

ning på grundnivå och avancerad nivå”). Läkemedelsepide-

miologi och simulatorcentrum har också fått stöd av rådet.

Snabbare väg till nyttiggörande

Under våren 2012 initierades Projekt 4D (fyra diagnoser) för

att skapa bättre förutsättningar för klinisk forskning och ut-

veckling i hälso- och sjukvården. Syftet med projektet är också

att undersöka hur resultaten från klinisk forskning snabbare

kan leda till nya och förbättrade behandlingar samt stärka

samarbetet med läkemedelsindustrin och bioteknikföretag.

Strategier arbetas fram av projektgrupper inom områdena

hjärtsvikt och tromboembolism, reumatologi, diabetes typ 2,

bröstcancer samt inom ett projekt för informatik.

__________

Utveckling av FoUU-medel vid SLL 2009–2012 (mnkr)

Intäkter 2009 2010 2011 2012

ALF-medel 542,2 562,7 566,6 574,4

SLL-medel 1 008,2 1 046,4 983,9 1 010,7

Externa medel 269,2 177,2 308,5 219,2

Summa intäkter 1 819,6 1 786,3 1 859,0 1 804,3

Källa: redovisning från Stockholms läns landsting

I enlighet med regleringsbrevet har KI lämnat uppgift till Ut-

bildningsdepartementet om fördelningen av 2012 års ALF-

ersättning enligt följande: Personalkostnader 58,2 procent,

Lokalkostnader 16,2 procent och Övriga kostnader 25,6

procent.

Kunskapsspridning till allmänheten

Karolinska Institutet arbetar målmedvetet med att sprida den

kunskap som skapas vid lärosätet till offentlig sektor, näringsliv

och allmänhet. Forskningsresultat förmedlas till exempel via

media till en bredare allmänhet. Under 2012 omnämndes KI i

genomsnitt 47 gånger per dag i svensk rikspress, lokalpress,

veckopress, nyhetswebb och etermedia, totalt ca 17 000 gånger.

I internationell media nämndes KI över 16 000 gånger (Källa:

Retriever). Sedan 1994 producerar KI Medicinsk Vetenskap, ett

populärvetenskapligt magasin som kommer ut med fyra

nummer per år och har en upplaga på 22 600. Under året har

KI också givit ut en engelsk samlingsutgåva. Många av KI:s

forskare och lärare är vid sidan av sina ordinarie uppdrag

engagerade i offentlig debatt som författare till debattartiklar

och böcker, som föreläsare samt genom deltagande i mässor

och konferenser. KI deltog under 2012 i flera samverkanspro-

jekt som syftar till att sprida kunskap till en bredare allmänhet,

bland annat en föreläsningsserie för Utbildningsradion och

Kunskapskanalen, en forskartävling för barn i samarbete med

tidningen Kamratposten samt aktivitetsdagen ForskarFredag i

samarbete med föreningen Vetenskap & Allmänhet som locka-

de ca 5 500 besökare.

Innovationsstöd och samverkan med näringsliv

En betydande del av forskningen vid KI sker i nära samarbete

med svenska och utländska företag. Det ger betydande kun-

skapsutbyte och är samtidigt en finansieringskälla. Under 2012

finansierades forskning vid KI med 274 mnkr från företag,

varav 76 mnkr från företag baserade utomlands. KI erbjuder

uppdragsutbildning som under 2012 uppgick till 63 mnkr,

varav drygt 20 procent var uppdragsgivare inom näringslivet.

SciLifeLab

Våren 2012 tillkännagav regeringen att SciLifeLab - som drivs

gemensamt av KI, KTH, Stockholms Universitet och Uppsala

Universitet - ska bli ett nationellt forskningscentrum från och

med 2013. Förutom de medel som regeringen anslår kommer

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse att investera i tekniklabo-

ratorier i SciLifeLab. AstraZeneca kommer under fem år att

investera 40-80 miljoner kronor om året i forskningsprojekt

inom ramen för SciLifeLab. Bolaget, liksom flera andra läke-

medelskoncerner, har på senare tid omstrukturerat sina port-

följer av forskning och forskningsanläggningar. AstraZeneca

aviserade tidigare på våren att bolaget under 2012 avvecklar

forskningen vid flera anläggningar i världen, bland annat i

Södertälje.

KI Holding

Karolinska Institutet Holding AB, KIHAB, äger, försäljer och

förvaltar aktier och andelar i projekt och tjänstebolag vars syfte

är att kommersiellt exploatera projekt och kunskaper från KI så

att kunnande och forskningsresultat kommer till tillämpning.

KIHAB har fyra helägda aktiva dotterbolag. Dessa är Karolins-

ka Institutet Innovations AB, Karolinska Institutet Science Park

AB, Karolinska Institutet University Press AB och Karolinska

Institutet Housing AB. Koncernens omsättning 2012 var 43

mnkr (46 mnkr). Resultatet var -32 mnkr (-8 mnkr), vilket

bland annat beror på dålig aktieutveckling.

Staten har tidigare anslagit 9 mnkr till KI för att användas

till nyttiggörande av upptäckter inom forskning. Dessa medel


35

överfördes till KIHAB som aktieägartillskott efter bolags-

genomgång i enlighet med regleringsbrevet för 2009. KIHAB

har sedan under 2011 och 2012 överfört hela beloppet som

koncernbidrag till KI Innovations AB och KI Science Park AB.

Företag som söker samverkan med forskare eller forskare

som önskar samverka med företag eller utveckla kommersiali-

serbara idéer erbjuds stöd av KI:s innovationssystem som är

organiserat med fem huvudaktörer

Unit for Bioentre-preneurship

Innovationskontoret Karolinska Institutet Innovations AB

Karolinska Institutet Science Park AB

Karolinska Development AB

Forskning och undervis-ning i entreprenörskap

Stöd för näringslivs-samverkan, information och vägledning i innova-tionsfrågor

Inkubator. Stöd vid kom-mersialisering och bolagi-sering. Licensiering. Mog-na bolag säljs till mark-nadsaktörer, bland andra Karolinska Development

Tillhandahåller lokaler, installationer och Facility Management för life science bolag

Investmentbolag med företagsportfölj, där flera har ursprung i KI Innova-tions AB

Utbildning och forskning inom innovation och entreprenörskap

Enheten för bioentreprenörskap, UBE, är en akademisk enhet

vid KI som bedriver forskning, utveckling och utbildning, bland

annat genom ett tvåårigt masterprogam. Under året har utbild-

ning om entreprenörskap implementerats vid elva av KI:s

grundutbildningsprogram. Under 2012 erhöll KI anslag

från Söderbergsstiftelserna för att studera öppen innovation

mellan industri och akademi, sjukvårdens innovationssystem

samt vidareutveckling av managementutbildning för blivande

läkare.

Servicefunktion för idérådgivning och näringslivs-samverkan

Genom Innovationskontoret erbjuder KI forskare och studen-

ter stöd för idéutveckling och samverkan med näringslivet.

Även företag som söker akademisk partner kan få hjälp.

Innovationskontoret har finansierats med särskilda statliga

medel, 5 mnkr för åren 2009-2011, samt 7,3 mnkr för 2012. KI

har skjutit till medel i samma storleksordning. Under 2012 har

135 rådgivningsärenden hanterats vid Innovationskontoret av

vilka 110 rör idérådgivning i tidig fas och 25 rör företagssam-

verkan kring etablerad forskning vid KI (23 st 2011). Innova-

tionskontoret samverkar med Uppsala Universitet inom pa-

tentrådgivning och projektet Bio-X, med KTH i projektet

Kunskapslotsen och med Södertörns Högskola i projektet

EntréQ. Innovationskontoret har sedan etableringen i novem-

ber 2010 genom mässor, seminarier, institutionsbesök med

mera haft kontakt med 3 512 personer med målsättningen att

höja kunskapsnivån och öka idéflödet.

KI:s inkubator för kommersiella projekt

KI har en inkubator med kommersiell rådgivning och projekt-

ledning i form av Karolinska Institutet Innovations AB. Här

utvärderas forskningsbaserade idéer från forskare vid KI och

andra forskningsinstitut i Norden. Under 2012 har KI Innova-

tions AB utvärderat 77 idéer och hade vid årsskiftet 11 aktiva

projekt. KI Innovations AB ansvarar för att fördela medel från

Vinnova till lovande forskningsresultat för utvärdering av

kommersiell potential. KI Innovations AB har utvärderat drygt

1300 idéer sedan bolaget bildades 1996.

KI:s företagspark

KI har en företagspark, Karolinska Institutet Science Park AB

med lokalisering både i Solna och i Flemingsberg. I december

2012 fanns 63 företag i parken med sammanlagt 420 anställda.

KI Science Park erbjuder företagen mjuk och hård infrastruk-

tur, mötesplats för kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte

samt Life Science specifika stödfunktioner. KI Science Park

driver också tillsammans med Södertörns högskola en tjänste-

inkubator i Flemingsberg där bland annat två projekt från

AstraZeneca får hjälp att starta sin verksamhet. Anslag har

erhållits från EU för att utveckla mervärden för företagen. KI

Science Park arrangerade 31 seminarieaktiviteter med totalt

540 deltagare under 2012.

Karolinska Development AB (publ) – ett börsnoterat investmentbolag

Karolinska Developments mål är att skapa värde för såväl pati-

enter och forskare som investerare, genom att utveckla innova-

tioner från världsledande forskning till produkter som kan säljas

eller utlicensieras med hög avkastning. Portföljen, som per den

31december 2012 bestod av 34 projekt varav 15 i klinisk utveck-

ling, är stark inom områden som cancer och andra områden

med stort medicinskt behov. Karolinska Developments aktie är

sedan april 2011 noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

Stiftelsen Flemingsberg Science

Som KI aviserade i årsredovisningen för 2011 har KI under året

ansökt hos regeringen att få utge stöd till Stiftelsen Flemings-

bergs Science via Stiftelsen Stockholm Science City. Syftet är att

stödja utvecklingen av Flemingsbergsområdet som forsknings-

och utbildningsmiljö. Enligt uppgift pågår beredning av ären-

det i Regeringskansliet. KI har under 2012 betalat stöd enligt

ovan med 0,5 mnkr.


36

Utvalda nyckeltal för samverkan, antal/mnkr/%

2009 2010 2011 2012

A. Externfinansierad forskning totalt (mnkr) 2 731 2 824 2 792 2 935

- därav från företag totalt (mnkr) 296 265 250 241

- därav från utländska företag (mnkr) 100 69 79 73

B. Uppdragsforskning (mnkr) 567 425 422 395

- därav från företag totalt (mnkr) 177 133 129 124

C. Uppdragsutbildning, intäkter totalt (mnkr) 50 51 69 63

- därav från företag (mnkr) 15 17 17 14

D. Uppdragsutbildning (helårsstudenter) 180 178 235 250

E. Antal adjungerade professorer (headcount) 69 52 57 64

-varav finansierade av SLL 42 38 42 45

F. Antal doktorander med anställning i näringsliv och offentliga organisationer

(årsarbetskrafter) 416 419 442 452

G. Antal EU-projekt (FP6, FP7 och Folkhälsoprogrammet) 230 204 222 234

- därav som koordinator 38 29 31 21

H. Antal behandlade iderådgivningsärenden vid KI Innovations AB och

Innovationskontoret 88 97 157 178

I. Antal aktiva projekt vid årets slut KI Innovations AB 29 21 13 11

J. Antal företag inom KI Science Park 53 56 65 63

K. Antal anställda i företag inom KI Science Park* 145 585 580 420

L. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför KI (%) 82 82 84 83

M. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför Sverige (%) 60 60 62 63

Källor: A-D: Ekonomisystemet Agresso. E: KI Enheten för rekrytering och utlysning, F: Studentdatabasen Ladok, G: KI Enheten för forskarstöd, H-K: Uppgifter från respektive

verksamhet, L, M: Universitetsbiblioteket(Web of Science). H avser nettoantal, varav 43 med medel från Vinnovas program Verifiering för Tillväxt. Rådgivning för idéer i tidig

fas etablerades vid innovationskontoret fr o m 2011. Uppgifter för 2009 och 2010 avser enbart KI Innovations AB.

Anm: Nedgången under B. Uppdragsforskning förklaras delvis av förändrad redovisningsprincip vad gäller medel från SLL.

*Uppgift om antal anställda samlas in genom enkät.


37

Internationalisering

Internationaliseringsarbetet inom KI syftar till att förbättra

kvalitet och mångfald inom forskning, utbildning och admi-

nistration för att stärka universitetets konkurrenskraft. Vid KI

finns en lång tradition av internationella kontakter och veten-

skapliga utbyten med forskare, lärare, doktorander och studen-

ter i andra länder. Kartan nedan visar en översikt rörande

internationella samarbeten i form av antal sampublikationer

med olika länder.

Internationell sampublicering år 2012

Antal vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i samverkan med en eller flera forskare från respektive land eller territorium.

Källa: Certain data included herein are derived from the Web of Science prepared by THOMSON REUTERS, Inc. (Thomson), Philadelphia, Pennsylvania, USA: THOMSON

REUTERS 2013. All rights reserved.

Nya samarbetsavtal har tecknats

En stor del av KI:s forskning sker i samarbete med partners

runt om i världen. Till största delen sker interaktionerna mel-

lan enskilda forskare och forskargrupper utan avtal som regle-

rar samarbetet. I vissa fall finns dock behov av att stärka strate-

giska forskningsområden och utbildningssamarbeten genom

formella samarbetsavtal med målsättningen att skapa stabila

och starka band mellan partnerinstitutionerna.

Under 2012 tecknades övergripande avsiktsförklaringar eller

avtal om samarbeten inom forskning och/eller utbildning med

bland andra Stellenbosch University i Sydafrika, Chinese Uni-

versity of Hong Kong samt University of Illinois.

Fördjupat samarbete med Mayo Clinic

Under 2011 beslutade KI och Mayo Clinic, USA att fördjupa

och bredda samarbetet inom forskning, utbildning, administ-

ration och innovation. En operativ styrgrupp skapades för att

arbeta med den strategiska planeringen för detta. Inom ramen

för samarbetet utannonserades för första gången i december

möjligheten att ansöka om medel för resekostnader i samband

med samarbetsprojekt.

Under året har gemensamma möten ägt rum. Bland annat

besökte rektor tillsammans med delar av KI:s ledning, samt

Stockholms landstingspolitiska ledning, Mayo Clinic. Under

året arrangerades i Rochester ett årligt gemensamt möte med

totalt ca 100 deltagare där forskning, utbildning och innovation

diskuterades.

Internationella besök och delegationsresor

KI får varje år en stor mängd förfrågningar om besök från

universitet och andra organisationer. Under året har delegatio-

ner från universitet i bland annat Brasilien, Australien, Hong

Kong, Japan och Uganda besökt KI.

Därutöver har KI tagit emot besök av bland andra Kanadas

hälsominister, WHO:s generalsekreterare samt Finlands presi-

dent.

Under året har flera delegationsresor genomförts till olika

delar av världen bland annat besök på Chinese University of

Hong Kong och Seoul National University. KI skickade även


38

representanter till Shanghai Jiao Tong University, School of

Medicines 60-års jubileum samt till Peking University Health

Science Centers 100-års jubileum.

Erasmus Mundus

KI ingår i dag i ett antal Erasmus Mundussamarbeten bland

annat riktade mot Indien, Sydafrika och Europa. Erasmus

Mundus är EU-finansierade mobilitets- och utbildningssamar-

beten som drivs i konsortier av europeiska och utomeuropeiska

lärosäten. Under 2012 beviljades KI fortsatt finansiering för

mobilitet och examensgivande utbildningsprogram på dokto-

randnivå i samarbete med universitet i Sydafrika. Dessutom

startas ett magisterprogram - Public Health in Disasters -

tillsammans med Universidad de Oviedo och Université catho-

lique de Louvain. Programmet kommer att starta hösten 2013

och leder till en gemensam examen mellan KI och Universidad

de Oviedo.

Organisation av internationaliseringsfrågor

De interna verksamhetsstyrelserna för utbildning, forskning

och forskarutbildning ansvarar för internationalisering inom

respektive ansvarsområde. Därutöver finns en styrelseövergri-

pande grupp med särskilt ansvar för strategiska internationali-

seringsfrågor (IS). Gruppen har i uppdrag att samordna inter-

nationaliseringsarbetet vid KI, vilket bland annat innebär att

prioritera bland inkomna förslag på universitetsövergripande

samarbeten.


39

Kvalitet

Utgångspunkten för kvalitetsarbetet vid KI är att verksamheten

ständigt kan förbättras. En förutsättning för att nå ett fram-

gångsrikt kvalitetsarbete är att det är en integrerad del i ordina-

rie verksamheten. Kravet på kvalitet formuleras i olika styr- och

strategidokument. Ansvaret för kvaliteten i kärnverksamheten

ligger hos de tre verksamhetsstyrelserna.

Utvärdering

Externa utvärderingar har påverkat årets verksamhet både

inom forskning respektive utbildning. Resultatet av den exter-

na utvärderingen av KI:s forskning (ERA) har under året följts

upp.

Högskoleverket har under 2012 granskat tio av universite-

tets utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Erfarenhe-

terna från utvärderingarna kommer att beaktas i det fortsatta

kvalitetsarbetet. Se även avsnittet ”Utbildning på grundnivå

och avancerad nivå”.

Verksamhetsstyrning

En fördjupad riskanalys har genomförts under året. Riskvärde-

ringen har skapat en gemensam bild av var åtgärder måste

sättas in för att KI:s mål ska nås och därigenom visar var vi har

de största kvalitetsbristerna i verksamheten. Genom verksam-

hetsplanering och uppföljning vid respektive verksamhet vidtas

kontrollåtgärder för att hantera identifierade riskområden. Se

även avsnittet ”Intern styrning och kontroll”.

Översynen av KI:s styrmodell i syfte att effektivisera och

kvalitetssäkra verksamhetsplanering och den interna styrning-

en och kontrollen har fortsatt under året.

Arbetet med att utveckla kvalitetsindikatorer har fortsatt

med remissbehandling av förslag. Under 2013 beräknas indika-

torerna kunna användas i samband med kvalitetsuppföljning.

Implementering av Verksamhetsinformationssystemet (VIS)

har fortsatt under året där den första delen är lanserad. Det gör

det möjligt att följa utbildningsuppdrag och viss personalstati-

stik. I systemet ska man kunna ta del av nyckeltal, kvalitetsin-

dikatorer och kvantitativ information om KI:s och respektive

institutions verksamhet.

Organisation

Utifrån effektivitets- och besparingskrav har universitetsför-

valtningen under hösten 2012 genomfört en organisationsöver-

syn. Den nya organisationen som träder ikraft i mars 2013 har

som syfte ett effektivt och kvalitativt stöd till kärnverksamheten

och verksamhetsstyrelserna samt en ökad resultatorientering.

Organisationen syftar även till ökad samordning för att bättre

kunna beakta viktigare rekommendationer från olika revi-

sionsorgan.

Ytterligare beskrivningar av kvalitetsarbetet återfinns under

respektive verksamhetsområde.


40

Lika villkor

KI bedriver ett aktivt och målinriktat arbete för att uppnå lika

villkor för anställda och studenter. Arbetet utgår från diskrimi-

neringsgrunderna i diskrimineringslagen. Under perioden

2012–2015 riktas mycket uppmärksamhet på diskriminerings-

grunden kön. Anledningen till detta är att regeringen fastställt

ett rekryteringsmål för professorer som för KI:s del innebär att

47 procent av nyrekryterade professorer ska vara kvinnor.

Organisation

Rektor har det yttersta ansvaret för att det bedrivs ett målinrik-

tat likavillkorsarbete vid KI.

Rådet för lika villkor, som är direkt underställt rektor, arbe-

tar strategiskt utifrån de sju diskrimineringsgrunderna i diskri-

mineringslagen. I rådet ingår representanter från verksamhets-

styrelserna, institutionerna och universitetsförvaltningen, stu-

dentkårerna och de fackliga organisationerna. Rådet arbetar på

en övergripande nivå men fungerar även som ett stöd till institu-

tioner och utbildningsprogram med flera. I rådets uppgifter

ingår att ta fram en handlingsplan för lika villkor. Rådet är även

ett stöd till rektor när det gäller remisser och utredningar som

har relevans för lika villkor. På institutionsnivå ansvarar prefek-

ten för arbetet med lika villkor. Det finns också ett eller flera

ombud för lika villkor vid varje institution.

Könsfördelning i beredande och beslutande organ samt ledningsfunktioner

Andelen kvinnor bland dekaner och prodekaner är 17 procent

vid utgången av 2012; samtliga dekaner och två av tre prodeka-

ner är män. Könsfördelningen bland ledamöterna i verksam-

hetsstyrelserna befinner sig inom intervallet 40–60 procent.

Andelen kvinnor i KI:s ledningsgrupp har sjunkit från 56 pro-

cent 2011 till 33 procent 2012. Enligt gällande regler för pre-

fektuppdraget och former för rekrytering av prefekter ska

rekryteringsgruppen vid varje rekrytering ta fram minst två

kandidater till prefektuppdraget varav en kvinna och en man.

Andel kvinnor bland prefekterna är 32 procent vilket är en

ökning med 5 procent jämfört med föregående år.

Lansering av webbutbildning

För att öka medvetenheten och kunskapen om diskriminerings-

lagen och hur KI handlägger och utreder enskilda diskrimine-

ringsärenden har en webbaserad utbildning tagits fram. Utbild-

ningen riktas till såväl personal som studenter vid KI. Webbut-

bildningen kan ses som en introduktion till diskrimineringsla-

gen. För att få djupare kunskaper om lagstiftning, normer och

värderingar erbjuder KI liksom tidigare seminarier och föreläs-

ningar om lika villkor. Hösten 2012 påbörjade KI ett projekt

med fokus på diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning.

Inom detta projekt planeras åtgärder inom två områden. Det

handlar dels om att underlätta återgången till arbetet efter sjuk-

dom som medfört varaktig funktionsnedsättning, dels om att

förebygga diskriminering i rekryteringssammanhang. Åtgärder-

na finansieras genom partsgemensamma trygghetsmedel.

Seminarier Förutom seminarier och föreläsningar riktade till särskilda

målgrupper, anordnade KI under 2012 den öppna föreläsning-

en ”Lika rättigheter och möjligheter och en arbetsmiljö fri från

diskriminering – en självklarhet på KI?” Därutöver erbjöds KI:s

likabehandlingsombud även att gå på ett seminarium om

åldersdiskriminering i arbetslivet.

Ytterligare beskrivningar av frågor kring likabehandling

finns under respektive verksamhetsområde samt under Perso-

nal och kompetensförsörjning


41

Hållbar utveckling

Forskning och utbildning för hållbar utveckling

En god folkhälsa är både en förutsättning och ett mål för en

hållbar samhällsutveckling. Det sker avsevärda förbättringar i

människors hälsa på global nivå. Samtidigt utgör till exempel

tuberkulos, malaria och HIV ett hot mot folkhälsan i världens

fattiga regioner, medan hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och

diabetes gör det i rikare länder.. KI:s forskning och utbildning

bidrar till att kartlägga, beskriva, förebygga och bota dessa sjuk-

domar och är därför av största vikt för en hållbar utveckling.

Under året har KI:s utbildningsprogram fortsatt sitt arbete

att integrera hållbar utveckling i utbildningen. Målet är att

samtliga utbildningsprogram ska ha klargjort vilka hållbarhets-

frågor som är av särskild relevans samt om det finns lärande-

mål som kopplar till dessa frågor. Syftet med detta är att bättre

kunna kommunicera programmens ”hållbarhetsinnehåll” till

befintliga och potentiella studenter samt att vid behov formule-

ra kompletterande kursinslag och lärandemål.

KI:s hållbarhetsarbete har starka kopplingar till universite-

tets arbete med internationalisering, lika villkor, entreprenörs-

kap och etik. Vid årets lärardag som genomfördes på temat

”hållbar utbildning” diskuterade deltagarna behovet av samt

möjligheter till att arbeta integrerat med dessa områden.

I april stod Miljödepartementet och Utrikesdepartementet

som värdar för den internationella konferensen ”Stock-

holm+40 - Partnership Forum for Sustainable Development”

till minne av FN:s första globala konferens om den mänskliga

miljön i Stockholm 1972. I samband med konferensen bjöd

regeringen in Sveriges universitet och högskolor att arrangera

lokala event för att betona utbildningens och forskningens

betydelse för en hållbar utveckling. Vid KI anordnades ett antal

seminarier på temat hållbar utveckling där exempel från KI:s

forskning, utbildning och campusarbete presenterades.

Hållbart campus

KI bidrar också till en hållbar utveckling genom att ta ett miljö-

ansvar och ett socialt ansvar genom det sätt på vilket vi bedriver

vår verksamhet.

KI har med sin laborativt intensiva verksamhet en hög ener-

gianvändning där det finns utrymme för ökad energi- och

miljöprestanda liksom ekonomiska besparingar. Energieffekti-

vitet är därför ett viktigt krav vid ny- och ombyggnationer. KI

genomför därutöver energisparprojekt i befintliga byggnader

tillsammans med KI:s fastighetsägare.

KI har i samarbete med fastighetsägaren Akademiska Hus

påbörjat ett omfattande arbete med att förbättra bland annat

energiåtervinningen i luftbehandlingssystemen inom hela

Campus Solna. Projektet är planerat att fortgå under 2013 och

beräknas ge en energibesparing på ca 4 000 000 kWh/år vilket

motsvarar knappt sex procent av den totala energianvändning-

en i de lokaler som KI hyr av Akademiska hus. Under 2012

intensifierades även arbetet med att åtgärda ventilerade arbets-

platser med anmärkningar på säkerhetsfunktioner. Arbetet

fortsätter under 2013. Minimal energianvändning för utrust-

ning och inredning har också varit ett viktigt krav vid ombygg-

nad av husen W-berg och Retzius.

Vid slutet av året påbörjades ett större energisparprojekt i

Campus Huddinge. Projektet kommer att pågå fram till 2014

och förväntas innebära en 40 procent lägre energiförbrukning i

den berörda byggnaden på Alfred Nobels allé 8.

Ett annat prioriterat område inom KI:s hållbarhetsarbete är

att minimera miljö- och hälsorisker inom den laborativa verk-

samheten. Den interna miljörevisionen 2011 påvisade att risk-

bedömningar som rör arbete på laboratorier måste ske i större

utsträckning än vad som görs idag. Riskbedömningarna syftar

till att säkerställa att miljö- och hälsofarliga ämnen hanteras på

ett säkert och ansvarsfullt sätt. För att komma till rätta med

denna brist har flera utbildnings- och informationsinsatser

genomförts.

KI har som målsättning att öka andelen källsorterat avfall

för att möjliggöra en högre grad av materialåtervinning. Stu-

denternas möjligheter att källsortera sitt avfall har tidigare varit

begränsade, vilket nu har förbättrats både på campus Solna och

i Huddinge.

Ledningssystem

En stor del av KI:s hållbarhetsarbete sker inom ramen för KI:s

ledningssystem för miljö och hållbar utveckling. Systemet är

uppbyggt för att möta kraven i den internationella standarden

för miljöledning ISO 14001.

Årets interna miljörevision mot dessa krav genomfördes

under hösten. Revisionen visade att miljöledningssystemet har

utvecklats i positiv riktning sedan föregående års revision. Både

kunskapen och engagemanget för frågor som rör miljö och

hållbar utveckling har ökat i organisationen. Arbetet med att

etablera ett antal hörnstenar i ledningssystemet måste dock

fortsätta som till exempel att införa avvikelsehanteringssystem

och dokumentstyrningsrutiner.


42

Personal och kompetensför-sörjning

Personalredovisning

I oktober 2012 hade KI 4 768 personer anställda, en ökning

med 65 personer jämfört med samma period 2011. Det totala

antalet anställda motsvarar 4 192 helårsarbetskrafter, en ökning

med två procentenheter eller 83 helårsarbetskrafter.

De största procentuella förändringarna har skett inom

grupperna lektorer (preklinisk) och forskare. Lektorerna (pre-

klinisk) har minskat med 12 helårsarbetskrafter vilket motsva-

rar -9 procent. Antalet forskare har ökat med 52 helårsarbets-

krafter vilket motsvarar 7 procent.

Personalomsättningen var för tillsvidareanställd personal

cirka 14 procent. En ökning med en procentenhet jämfört med

2012. Den totala personalomsättningen som inkluderar perso-

nal med tidsbegränsad anställning (och doktorander med

anställning) var cirka 23 procent, vilket är en ökning med en

procentenhet. Under året har 347 personer anställts med till-

svidareanställning och 407 slutat.

I KI:s verksamhet deltar förutom anställd personal ett stort

antal personer utan formell anställning. Framförallt gäller det

gästforskare, stipendiater och oavlönade docenter. Dessutom

deltar landstingsanställd personal såsom sjuksköterskor, sjuk-

gymnaster, läkare med flera i utbildning och forskning.

I oktober 2012 hade KI 572 doktorander med anställning,

en ökning med 28 årsarbetskrafter jämfört med 2011 samt 380

doktorander med utbildningsbidrag en ökning med 40 årsar-

betskrafter. Av de forskarstuderande med utbildningsbidrag

förenade 65 procent, 254 personer, detta med en assistent-

tjänst. Härutöver finns forskarstuderande med annan försörj-

ning såsom stipendier, annan anställning vid lärosätet eller

annat lärosäte samt anställning inom ramen för klinisk tjänst-

göring.

Heltidsekvivalenter, olika personalkategorier

2009 2010 2011 2012

Förändring totalt

2011–2012 (%)

Antal Andel kv (%) Antal Andel kv (%) Antal Andel kv (%) Antal Andel kv %

Professor preklin 188 23 190 28 203 27 214 29 6

Professor klin 140 18 142 20 144 23 153 24 6

Lektor preklin 110 60 112 57 134 62 122 62 -9

Lektor klin 38 40 41 49 38 44 37 41 -4

Forskarassistent 117 51 138 52 165 52 161 51 -3

Adjunkt 219 80 180 75 166 75 159 75 -4

Forskare 685 50 708 51 741 54 793 53 7

Doktorand 515 67 519 65 544 64 572 64 5

Adm personal 858 84 896 84 971 83 913 84 -6

Tekn personal 1 005 71 1 020 73 1 003 71 1 068 69 6

Totalt 3 875 65 3 944 65 4 109 65 4 192 64 2

Anmärkning: I beräkningen ingår alla anställda oavsett omfattning och längd på anställning. Dock ingår inte anställda på assistenttjänst i förening med utbildningsbidrag samt

adjungerade lärare. Tjänstlediga för annan anställning, föräldraledighet, sjukledighet, sjukpension mm ingår inte heller. Vad gäller antalet anställda har endast anställda med

heltidstjänstledighet räknats bort, dock inte föräldra- och sjukledighet. Beräkningstillfället är för både årsarbetskrafter och anställda oktober 2011. Vid beräkning av heltidsekvi-

valenter ingår dock inte sjuk- och föräldraledighet, allt i enlighet med SCB:s anvisningar.

Könsfördelning personal

Liksom föregående år är cirka två tredjedelar av totala antalet

anställda kvinnor. Bland professorer är 27 procent kvinnor

vilket är en ökning med knappt två procentenheter jämfört

med 2011. Inom grupperna lektorer, forskarassistenter och

forskare ligger könsfördelningen inom intervallet 40-60 pro-

cent. Bland adjunkter, doktorander (anställda), teknisk och

administrativ personal är kvinnor i övervägande majoritet,

även om det kan noteras en liten marginell minskning av köns-

obalansen jämfört med 2011.


43

Könsfördelning olika personalkategorier, totalt 4 192

Nyanställda lärare

Rätten till befordran utgick ur högskoleförordningen per den 1

januari 2011 och KI valde då att inte återinföra rätt eller möj-

lighet till befordran i sin anställningsordning. I samband med

att den tidigare anställningsordningen upphörde att gälla in-

kom ett rekordstort antal ansökningar om befordran till lektor

och professor, där beslut om anställning fattats under 2011 och

2012. Trots det stora antalet befordrade professorer under 2011

märks ännu ingen minskning av anställda på utlyst anställning

som professor under 2012.

Nyanställda professorer och lektorer, inkl. befordrade

2009 2010 2011 2012

Antal Andel kvinnor (%) Antal Andel kvinnor (%) Antal Andel kvinnor (%) Antal Andel kvinnor (%)

Professor

Utlyst anställning 7 0 10 20 6 17 13 15

Befordran* 12 42 20 55 26 42 11 55

Gäst 2 0 12 17 3 0 3 0

Totalt 21 24 42 36 35 34 27 30

Lektor

Utlyst anställning 7 43 11 55 11 55 16 50

Befordran 7 71 12 75 38 79 3 33

Totalt 14 57 23 65 49 74 19 47

*Inklusive personer som sökt utlyst lektorsanställning men direkt befordrats till professor samt inklusive personer som anställts från rådsforskaranställning. Antal befordrade

lektorer 2011 har reviderats ner med en person.

Regeringen har, för KI, angett ett rekryteringsmål där minst 47

procent av de professorer som anställs under 2012-2015 ska

vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och

gästprofessorer men inte adjungerade professorer. Andelen

kvinnor av de anställda (inklusive gästprofessorer) och beford-

rade professorerna under 2012 uppgår totalt till 30 procent.

Rektors råd för lika villkor har utsett en arbetsgrupp som upp-

dragits ta fram förslag på aktiva åtgärder för att öka andelen

kvinnor bland de nya professorerna vid KI.

Antalet lektorer som rekryterats genom utlyst anställning

har ökat något jämfört med tidigare år. Detta trots det stora

antalet lektorer som tillkom genom befordran under 2011.

Andelen kvinnor bland nyanställda lektorer var totalt 47 pro-

cent under 2012.

Den fyraåriga meriteringsanställningen forskarassistent ut-

gick ur högskoleförordningen i januari 2011 men med över-

gångsregler kunde nya forskarassistenter anställas till och med

den 31 oktober 2011. Anställningen återinförts i HF den 15

augusti 2012, under benämning läraranställning för meritering.

KI har i sin anställningsordning fortsatt valt att benämna an-

ställningen forskarassistent. KI satsade under hösten 2012 på

en central utlysning av medel till 20 anställningar som forskar-

assistent. Tillsättning av dessa beräknas ske under 2013.

Under året har kallelseförfarandet används vid ett tillfälle.

Den kallade professorn är en man.

Adm personal

Tekn personal

Doktorand

Forskare

Adjunkt

Fo-assistent

Lektor

Professor

Kvinnor (tot 2 678) Män (tot 1 514)

200600800 600200400 0 400 800

Kv 731 M 336 = 1 068

Kv 100 M 267 = 367

Kv 369 M 203 = 572

Kv 422 M 371 = 793

Kv 119 M 40 = 159

Kv 82 M 79 = 161

Kv 91 M 67 = 159

Kv 762 M 151 = 913


44

Adjungeringar, professorer och lektorer

2009 2010 2011 2012

Antal Andel kvinnor (%) Antal Andel kvinnor (%) Antal Andel kvinnor (%) Antal Andel kvinnor (%)

Professor

Ny adjungering 4 0 8 38 18 28 9 44

Förnyad adjungering 4 25 7 29 16 25 7 17

Totalt 8 13 15 34 34 27 16 32

Lektor

Ny adjungering 6 33 6 33 13 46 5 40

Förnyad adjungering 6 0 5 40 2 50 6 33

Totalt 12 17 11 36 15 47 11 36

Antalet adjungerade professorer uppgick vid årets slut till 64

motsvarande 15 årsarbetskrafter och antalet adjungerade lekto-

rer till 36 motsvarande 9 årsarbetskrafter.

Disputerade

Antalet och andelen disputerade lärare fortsätter att öka (årsar-

betskrafter). I gruppen ingår här professorer, lektor, forskaras-

sistenter och adjunkt. Odisputerade lärare finns endast bland

adjunkter.

Antal disputerade lärare samt andel av samtliga lärare

2009–2012 (årsarbetskrafter)

År Antal disputerade Andel av samtliga (%)

2009 634 78

2010 665 83

2011 707 84

2012 714 84

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron fortsätter att minska totalt sett även under 2012,

varav den största förändringen avser långtidssjukfrånvaron. En

anledning är troligtvis de förändringar som skett i regelverket

och att KI arbetar proaktivt med rehabilitering. Totalt har KI

en låg sjukfrånvaro men uppgifterna, särskilt för korttidsfrån-

varon, kan vara något osäkra på grund av att den akademiska

personalen inte har reglerad arbetstid i samma omfattning som

övrig personal. I vissa fall byts karensdag ut mot semester eller

kompensationsledighet.

Sjukfrånvaro (%) 2009–2012

2009 2010 2011 2012

Totalt 2,4 2,0 1,9 1,8

Andel långtidssjukfrånvaro 63,7 57,0 48,9 32,1

Kvinnor 3,1 2,7 2,4 2,4

Män 1,1 0,9 1,0 0,8

Anställda –29 år 1,6 1,5 1,2 1,2

Anställda 30–49 år 1,8 1,5 1,5 1,6

Anställda 50 år– 3,5 2,9 2,7 2,3

Långtidssjukfrånvaron avser en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer av

den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron hos kvinnor och män anges i procent av

den sammanlagda ordinarie arbetstiden inom gruppen. Siffrorna anger alltså inte

sjukfrånvaron för kvinnor och män i procent av den totala sjukfrånvaron.

Sjukfrånvaron i åldersgrupper beräknas på motsvarande sätt

Redovisning av kompetensförsörjning

Enligt Förordningen (2000:605) om årsredovisning och bud-

getunderlag ska alla myndigheter redovisa och analysera de

åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens

finns för att nå verksamhetens mål.

För att attrahera, rekrytera och behålla kompetens vill KI

lyfta fram åtgärder inom följande områden:

Rekrytering och personalförsörjning

Ledarutveckling

Arbetsmiljö och hälsa

Visiting researcher services

Delaktighet och inflytande

Rekrytering och personalförsörjning

Processen för ”Stöd för framtagande av personalförsörjnings-

planer” har slutförts. Systemstödet för att kartlägga den formel-

la utbildningen för anställda vid KI är utvecklat och en stor del

av denna information har samlats in. Dock är arbetet med att


45

utveckla ett systemstöd för att ta fram heltäckande personalför-

sörjningsplaner däremot ännu inte färdigställt.

Ett nytt rekryteringssystem, NetRecruiter, har satts i drift

under året. Syftet med systemet är att stödja den gemensamma

rekryteringsprocess som tagits fram i form av en webbaserad

rekryteringsguide som ska effektivisera och kvalitetssäkra

KI:s rekryteringar och korta ledtiderna. En utveckling av KI:s

rekryteringsprocess/guide har fortsatt under året.

Arbetet inom rekrytering har även innefattat Employer

branding i form av avtal som slutits med olika sociala medier

där texter och filmer tagits fram. KI har också har deltagit i

olika arbetsmarknadsmässor och dylikt. Dessutom har KI:s

externa webbplats vad gäller rekryteringsdelen utvecklas för att

attrahera potentiella medarbetare.

Introduktionsprogram genomförs varje termin för samtliga

nyanställda inom alla yrkeskategorier och särskilda individuella

introduktionsprogram av nya administrativa chefer tas fram

som även inkluderar en mentor för att nyanställda snabbare ska

komma in i sitt nya arbete.

Ett projekt rörande utlysning och rekrytering av dokto-

randplatser har påbörjats. Syftet är att KI ska konkurrensutsätta

doktorandplatserna och samannonsera utlysningarna. Tid-

punkten för införandet planeras till våren 2014.

Ledarutveckling

Ett basutbud av ledarutvecklingsprogram har erbjudits och

genomförts under året, däribland Försvarshögskolans ledar-

koncept ”Utvecklande ledarskap (UL)” som är ett nytt inslag i

verksamheten liksom en utbildning i avtalsfrågor kopplat till

chefens ansvar. Andelen chefer/ledare som under 2012 deltagit

i någon form av ledarutvecklingsprogram är cirka 23 procent

(140 chefer/ledare av cirka 600) vilket i stort sett är lika stor

andel som år 2011.

Därutöver har ett flertal chefer/ledare genomgått arbetsmil-

jöutbildningar. Under året har en fördjupning av den obligato-

riska arbetsmiljöutbildningen med fokus på psykosocial ar-

betsmiljö introducerats. Förutom utbildningar har även ledar-

skapsseminarier genomförts samt utbildningssatsningar till-

sammans med andra universitet.

Arbetsmiljö och hälsa

Under 2012 har åtgärder inom sömn, stress och utmattning

prioriterats utifrån KI:s medarbetarundersökning 2011. Enligt

enkätresultaten fanns det en grupp om cirka femhundra med-

arbetare, vilka hade sömnstörningar flera gånger i veckan på

grund av arbetet. Initialt har målsättningen varit att erbjuda

den enskilda individen och arbetsgruppen redskap och strate-

gier mot ohälsosam stress. KI:s anställda har erbjudits delta-

gande i sömnskolor, workshops kring tidiga signaler och

stresshantering (bland annat enligt MBSR). Sammantaget har

123 medarbetare deltagit i ett åtta veckors upplägg med sömn

och stresshantering som fokus, och närmare 30 arbetsgrupper

(450 medarbetare) vid olika workshops.

Ett pilotprojekt har inletts under år 2012 med titel ”Utveck-

ling av ledarskap, team och individuella resurser - Framtagning

av en modell för att stärka organisationsklimat och effektivt

kompetensutnyttjande”. Inom ramen för projektet har det

under hösten år 2012 genomförts en fördjupad kartläggning

vid två institutioner, vilket kommer att följas av anpassade

interventioner under år 2013.

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom KI

har genomförts via möten med alla institutioners arbetsmiljö-

grupper under hösten 2012. Rapport och planering av åtgärder

följer under början av år 2013.

KI:s centrala arbetsmiljönämnd har inlett arbete med att ta

fram en ny riktlinje gällande arbetsmiljö och hälsa, vilken

kommer att ersätta KI:s tidigare arbetsmiljöpolicy. Implemen-

tering kommer att ske under år 2013.

KI använder sig av Previa som samarbetspartner inom före-

tagshälsovård. Previas insatser under året har kostnadsmässigt

fördelat sig på främjande insatser 3 procent, förebyggande

insatser 57 procent och rehabiliterande arbete 40 procent. En

ny tjänst från Previa som introducerats är ett specifikt chefsstöd

inom KI.

En ny friskvårdsorganisation

Baserat på riktlinjer i enlighet med WHO, NICE (National

Institute for Health and Clinical Exellence, England) fattade

KI:s ledning den 29 oktober, som ett tydligt signalvärde och

som en viktig del i arbetet med den attraktiva arbetsplatsen,

beslut om en ny friskvårdsorganisation vid KI. Huvuddragen i

denna nya organisation innefattar ett friskvårdsbidrag till alla

anställda, möjligheter till arbetsplatsnära träning för anställda

och studenter, samt ett fortsatt riktat friskvårdsarbete inom

hela KI.

Visiting researcher services

Visiting Researcher Services erbjuder information till inresande

internationella doktorander och forskare samt stöd till personal

vid mottagande institutioner. Under 2012 har fyra introduk-

tionsdagar anordnats för nyanlända samt i samarbete med

Migrationsverket och Skatteverket har seminarium arrangerats

för institutionspersonal. Genom denna service förbättras möj-

ligheten för inresande doktorander och gästforskare att förstå

myndigheters regelverk och att lättare introduceras till livet i

Sverige och vid KI.

Delaktighet och inflytande

Under hösten har ett 40 tal administrativa chefer och personal-

ansvariga vid KI fått utbildning i MBL och samverkan. Utbild-

ningen genomfördes tillsammans med Arbetsgivarverket.


46

Infrastruktur

Infrastruktur – strategi

KI har under året arbetat vidare på den sedan ett par år fastlagda

strategin att skapa en internationellt slagkraftig infrastruktur

inom områdena forskningslaboratorier, lärandemiljöer, för-

söksdjursfaciliteter, biobanker, genomik-/proteomikplattformar

samt informatik. Planeringen, som i första hand rör campus i

Solna, görs i nära samverkan med Stockholms läns landsting.

Satsningarna görs med utgångspunkt i KI:s egna behov men

stöder samtidigt den vision som KI delar med många intressen-

ter att stärka Stockholm som ett världsledande life science-

kluster.

Under året gick ett antal större byggprojekt in i slutfasen

och dessa byggnader beräknas tas i bruk under 2013. Det gäller

bland annat KI:s nya aula, det så kallade Widerströmska huset

och det tredje huset – Gamma – i det komplex som kallas KI

Science Park. Behovet av nya lokaler har under året accentue-

rats till följd av utökad verksamhet och utbyggnaden av Science

for life laboratoriet. Till dess att nästa stora byggnadskomplex –

Biomedicum – är på plats 2018 kommer KI att ha en mycket

ansträngd lokalsituation. De nya husen som färdigställs 2013 är

redan i sin helhet uthyrda.

Den strategiska satsning, vars planering inleddes för tre år

sedan, på modernisering och utbyggnad av försöksdjursfacilite-

ter är också i sitt avslutningsskede i sin första etapp. Den 1

januari 2012 övertog KI en primatanläggning, Astrid Fagraeus-

laboratoriet, från Smittskyddsinstitutet och i slutet av året

invigdes ett djurhus benämnt Wberg. KI:s kapacitet ökades

därmed väsentligt. Därmed ökade också förutsättningarna att

bedriva forskning med försöksdjur enligt moderna krav från

myndigheter och att tillgodose både försöksdjurens och perso-

nalens hälsa. KI kommer med dessa satsningar att ha tillgång

till sådana biologiska modeller som modern medicinsk forsk-

ning kommer att kräva. Anläggningarna utgör state of the art

inom området.

SciLifeLab kommer mycket snabbt att skapa en plattform

för bland annat genomik och proteomik som kan mäta sig med

de bästa i världen även om kapaciteten inte är lika stor som en

del internationella motsvarigheter. Det kommer att vara en

nationell anläggning med sin bas i Stockholm-Uppsala. Den

tekniska plattformen måste nu starkare integreras med bland

annat forskningen inom områdena medicin och miljö.

Det strategiska arbetet fokuseras nu på två, för forskningen

nödvändiga infrastrukturer, nämligen biobanker och informa-

tik. Inom biobanksområdet har en fortsatt utbyggnad skett av

infrastrukturen för de prover som tas fram inom ramen för

forskningsprojekt, medan en samlad strategi för en bredare

insamling av vårdens prover för framtida forskning ännu inte

är på plats. En gemensam arbetsgrupp har under året tillsatts

för informatikfrågorna.

Lokalförsörjning

KI:s lokalbestånd och lokalkostnader 2009–2012

År Area kvm (LOA)Lokalkostnad

(mnkr) Andel av total

kostnad (%)

2009 198 009 553 12

2010 204 494 565 11

2011 200 859 586 11

2012 213 881 667 12

I lokalkostnad ingår hyror, el, media och lokalvård med mera.

Källa KI:s fastighetssystem och Agresso

KI:s aula

I samband med KI:s 200-årsjubileum erhöll KI en donation

från familjen Erling-Perssons stiftelse. Donationen avser en ny

aula med 1 000 sittplatser, kontors- och konferenslokaler,

restaurang samt Faculty club. Under 2012 färdigställdes utsidan

och byggnadens spektakulära form och fasad trädde fram.

Byggnaden beräknas vara inflyttningsklar i juni 2013.

Lärandemiljö

Lärandemiljöprojektet är ett samarbetsprojekt mellan KI och

SLL som tagit fram typmiljöer – såväl informella som formella

– för framtidens lärandemiljöer. Under 2012 har två informella

miljöer förverkligats i Solna och Huddinge. KI har även påbör-

jat genomförande av formella miljöer i form av nio mindre och

medelstora lärosalar.

Widerströmska huset

Under året uppfördes en byggnad för folkhälsovetenskap på

campus Solna innehållande lärandemiljöer och kontor. Inflytt-

ning sker i början av 2013. I huset kommer KI att dela lokaler

med SLL och Smittskyddsinstitutet.

Karolinska Institutet Science Park (KISP)

Science Park består av tre hus; Alfa, Beta och Gamma. I Alfa

har en större verksamhetsanpassning genomförts för att bereda

ändamålsenliga lokaler till Science for Life Laboratory. Beta

hyrs av Swedish Orphan Biovitrum (SOBI) för forskning.

Uppförandet av det sista huset, Gamma, pågår; Hyresgäster blir

Science for Life Laboratory och KISP vilkas inflyttningar plane-

ras ske i två etapper under 2013.

Biomedicum – KI:s nya framtidslaboratorium för experimentell forskning

Biomedicum-projektet har under 2012 präglats av projektering

och avtalstecknande och nu inväntas regeringens godkännande

av hyresavtalet. Biomedicum omfattar två byggnader, en labo-

ratoriebyggnad och ett speciallaboratorium för forskning med

stöd av djur. Sammantaget omfattar projektet ca 78 000 kvm

och färdigställandet är beräknat till 2018.


47

Wberg djurhusbyggnad

Etapp ett i projekt Wberg , gamla Wallenberglaboratoriets

ombyggnad, blev inflyttningsklart till årsskiftet 2012/13. Den

andra etappen, en uppdatering av nuvarande djuranläggning,

beräknas vara klar till halvårsskiftet 2013.

FINANSIELL REDOVISNING

48

FINANSIELL REDOVISNING Karolinska Institutets omsättning år 2012 är 5 646 mnkr (5 340

mnkr). En positiv kapitalförändring om 108 mnkr uppvisas för

verksamhetsåret. Av resultatet är minus 31,5 mnkr att hänföra

till KI:s dotterbolag Karolinska Institutet Holding AB. I detta

avsnitt är källa Agresso om inte annat anges.

Intäkter

Karolinska Institutets verksamhetsintäkter ökade med 5,7

procent i jämförelse med 2011. Under perioden 2009–2012 har

den totala ökningen av verksamhetsintäkterna varit 766 mnkr

eller 15,7 procent.

Statsanslag

Årets anslagsökning (exklusive ALF-anslaget) är 129 mnkr,

eller 6,9 procent i jämförelse med 2011. Av tidigare års anslags-

sparande inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå,

har återförts 11,2 mnkr genom att KI kommer över det så

kallade takbeloppet vid avräkning av helårsstudenter och hel-

årsprestationer. Totalt har KI 49,8 mnkr i återstående anslags-

sparande vid 2012 års utgång, se vidare anslagsredovisning och

not 1 . Den ökade tilldelningen av anslagsmedel för forskning

och utbildning på forskarnivå, 105,6 mnkr, är att hänföra till

satsningarna inom strategiska forskningsområden, kvalitets-

fördelad tilldelning och pris- och löneomräkning (0,9 procent).

Samverkan inom ramen för ALF-avtalet redovisas under av-

snittet Samverkan.

Externa medel, avgifter och bidrag

Under 2012 ökade externa intäkter av avgifter och bidrag, med

186 mnkr, jämfört med 2011. Under året har ett flertal externa

projekt avslutats, vilket påverkar intäkterna positivt. Som

exempel kan nämnas det avslutade uppdraget från Stockholms

läns Landsting, gällande Karolinska Institutets Folkhälsoaka-

demi. Finansiering för övertagande av verksamhet från Smitt-

skyddsinstitutet har erhållits som bidragsmedel 2012. För 2013

erhålls dessa medel som statsanslag.

Finansiella

De finansiella intäkterna uppgår till 55 mnkr 2012. Den enskilt

största posten inom intäktsslaget är ränteintäkter på räntekon-

tot i Riksgälden, 47,0 mnkr (55,3 mnkr). Årsgenomsnittet för

räntesatsen på räntekontot år 2012 är 1,47 procent (1,78 pro-

cent).

Intäkter, mnkr

2009 2010 2011 2012

Statsanslag utbildning och forskning 1 535 1 765 1 861 1 990

Statsanslag klinisk utbildning och forskning (ALF) 550 570 575 576

Summa statsanslag 2 085 2 335 2 436 2 566

Externa avgifter och bidrag 2 770 2 888 2 839 3 025

Finansiella 25 29 66 55

Summa externa medel 2 795 2 918 2 905 3 080

Totala intäkter 4 880 5 253 5 340 5 646

Andel statsanslag/totala intäkter 43% 44% 46% 45%

Andel externa medel/totala intäkter 57% 56% 54% 55%

Korrigering av 2011 års externa medel har gjorts med 30,3 mnkr med anledning av ändrad redovisningsprincip för kombinationsanställda läkare. Se vidare not 2.


49

Finansiering

KI:s intäkter fördelas per finansiärgrupp enligt nedan.

De enskilt största externa finansiärerna återfinns listade i

bilaga, tabell 11.

Intäkter Karolinska Institutet år 2012, totalt 5 646 mnkr (2011, 5 340)

Kostnader

Kostnadsökningen 2012 har varit 6,1 procent i jämförelse med

föregående år. Under perioden 2009-2012 har KI:s kostnader

ökat med 772 mnkr eller 16,3 procent.

Personal

Personalkostnaderna ökar med 118 mnkr eller 4,3 procent

jämfört med föregående år. I oktober 2012 hade KI 4 768 per-

soner anställda, en ökning med 65 personer jämfört med sam-

ma period 2011. Lönerevision per den 1 oktober 2012 innebär

en ökad lönekostnad med ca 2,8 procent för årets tre sista

månader.

Lokaler

KI:s lokalbestånd uppgick vid slutet av året till 213 881 kvm.

Lokalkostnaderna har totalt ökat med 81 mnkr, jämfört med

2011. Utöver indexhöjning av hyror är kostnadsökningen en

följd av utökad verksamhet för bland annat Science for Life

Laboratory och övertagande av verksamhet till exempel Astrid

Fagraeus laboratoriet. Även ombyggnationer inom befintliga

lokaler påverkar lokalkostnader då de redovisas som tilläggs-

hyror.

Övrig drift

Övriga driftskostnader ökar med 124 mnkr i jämförelse med

2011 och är procentuellt lika stor del av kostnadsmassan som

år 2011.

Finansiella

De finansiella kostnaderna minskar med 20 mnkr jämfört med

2011. Minskningen beror till största delen på lägre kostnader

för kursförluster vid försäljning av värdepapper, 1,2 mnkr (15,6

mnkr). Marknadsvärdet på aktieportföljen har överstiget det

ursprungliga bokförda värdet under 2012, vilket medfört att

2011 års nedskrivning av finansiella värdepapper med 1,5

mnkr, återförts med samma belopp. Räntekostnader för lån i

Riksgälden har sjunkit, vilket beror på lägre genomsnittlig

räntesats 2012, 1,47 procent (1,78 procent).

Rådsmedel13% (12%)

Övriga statliga7% (6%)

Svenska stiftelser & organisationer

13% (13%)

Utländska stiftelser & organisationer

6% (6%)

Svenska företag4% (4%)

Utländska företag1% (2%)Kommuner o landsting

10% (10%)

Finansiella intäkter1% (1%)

Statsanslag45% (46%)


50

Kostnader, mnkr

2009 % 2010 % 2011 % 2012 %

Personal 2 495 53 2 606 52 2 753 53 2 871 52

Lokaler 553 12 565 11 586 11 667 12

Övrig drift 1 555 33 1 659 33 1 645 32 1 769 32

Finansiella -13 0 8 0 29 1 9 0

Avskrivningar 144 3 158 3 175 3 190 3

Summa kostnader 4 734 4 994 5 188 5 506

Korrigering av 2011 års personalkostnader har gjorts med 30,3 mnkr med anledning av ändrad redovisningsprincip för kombinationsanställda läkare. Se vidare not 5.

Årets kapitalförändring

Resultaträkning fördelar sig på respektive verksamhetsområde

enligt nedanstående tabell

Resultaträkning per verksamhetsgren 2012, mnkr

Totalt

Utbildning på grundnivå

och avancerad nivå

Forskning och utbildning

på forskarnivå

Intäkter

Statsanslag 2 565,5 833,1 1 732,4

Avgifter och andra ersättningar 770,7 100,6 670,1

Bidrag 2 254,4 19,8 2 234,6

Finansiella 54,9 0,0 54,9

Summa intäkter 5 645,6 953,6 4 692,0

Kostnader

Personal 2 871,2 507,7 2 363,5

Lokaler 666,9 109,2 557,7

Övrig drift 1 768,9 335,7 1 433,2

Finansiella 9,0 0,1 8,9

Avskrivningar 190,0 12,2 177,8

Summa kostnader 5 506,1 965,0 4 541,1

Årets kapitalförändring (exkl dotterföretag och uppbörd) 139,5 -11,4 150,9

Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag -31,5

Resultat från uppbördsverksamhet 0,0

Årets kapitalförändring (inkl dotterföretag och uppbörd) 108,0

KI:s positiva kapitalförändring, 108 mnkr (144,5 mnkr), relateras

till verksamheten forskning och utbildning på forskarnivå, 150,9

mnkr . Inom denna verksamhet redovisas även KI:s kapitalför-

valtning. Kapitalförändringen uppstår främst inom statsanslagsfi-

nansierad forskning och kan härledas till den stora satsningen som

gjordes i den senaste forskningspropositionen. Eftersläpning i

förbrukningen av de satsade medlen förklarar även årets positiva

kapitalförändring. Det kan konstateras att verksamheten växer i

snabbare takt än tidigare vilket medför snabbare förbrukning av

anslagen. Externa bidrags- och uppdragsprojekt som avslutas

under året och har medel kvar resultatförs löpande under året och

får positiv påverkan på kapitalförändringen. Negativ kapitalför-

ändring, 11,4 mnkr, inom grundutbildning på grundnivå och

avancerad nivå härleds till att ackumulerat eget kapital används för

finansiering av årets verksamhet. KI:s dotterbolag, Karolinska

Institutet Holding AB, uppvisar ett negativt resultat på 31,5 mnkr.

Beloppet består av 2012 års preliminära resultat och justerat fast-

ställt resultat för 2011.


51

Utfall i jämförelse mot prognos

Resultaträkning 2012, mnkr

Utfall Prognos Differens

Intäkter

Statsanslag 2 566 2 566

Externa medel, avgifter och bidrag 3 025 2 943

Finansiella 55 60

Summa intäkter 5 646 5 569 77

Kostnader

Personal 2 871 2 905

Lokaler 667 640

Övrig drift 1 769 1 730

Finansiella 9 11

Avskrivningar 190 186

Summa kostnader 5 506 5 472 34

Årets kapitalförändring 140 97 43

Kommentarer till differens mellan utfall och prognos

Årets positiva kapitalförändring för KI:s ordinarie verksamhet

blev högre än prognosen gjord vid delåret. Den största avvikel-

sen på intäktssidan är posten externa medel, avgifter och bi-

drag. Avvikelsen beror främst på större intäkter av resultatförda

projekt än uppskattade vid delåret.

Årets personalkostnader blev något lägre än förväntat och

förklaras av att prognostiserad ökning av antalet anställda blev

mindre.

Lokalkostnaderna blev högre än beräknat och beror framför

allt på att det pågår stora infrastruktursatsningar där det kan

vara svårt att mer exakt prognostisera kostnaderna

Utfallet för övrig drift förklaras främst av större ökning av

köpta tjänster än förväntat.

Nettoförskott från externa finansiärer och likvida medel

Oförbrukade bidragsintäkter och förutbetalda uppdragsintäk-

ter avser icke upparbetade kostnader för verksamhet där finan-

siärerna utbetalar ersättning i förskott. Avslutade externa pro-

jekt medför att posten förutbetalda uppdragsintäkter minskar

vilket avspeglas i ökade intäkter i resultaträkningen.

Upplupna bidrags- och uppdragsintäkter avser upparbetade

kostnader för pågående bidrags- och uppdragsfinansierad

verksamhet, där ersättning erhålls i efterhand och där av-

tal/kontrakt finns som styrker detta.

I tabellen redovisas utvecklingen av förskott från bidrags-

och uppdragsverksamhet reducerade med pågående arbeten

som faktureras/rekvireras i efterhand samt likvida medel.

Nettoförskott och likvida medel, mnkr

2009 2010 2011 2012

Oförbrukade bidragsintäkter 2 030 2 224 2 277 2 313

Förutbetalda uppdragsintäkter 333 362 358 294

Upplupna bidragsintäkter -168 -216 -205 -208

Upplupna uppdragsintäkter -6 -4 -9 -8

Nettoförskott 2 189 2 366 2 421 2 391

Likvida medel, bank och RGK 2 550 3 064 3 384 3 388

Inbetalade forskningsbidrag

Under 2012 ökade inbetalade forskningsbidrag med 143 mnkr

jämfört med 2011. Bidragsmedel från Vetenskapsrådet ökade med

60 mnkr jämfört med 2011. Övertagandet av verksamhet ifrån

SMI har påverkat bidragsmedlen positivt med 33 mnkr. Dessa

medel kommer som statsanslag från och med 2013. Bidragsmedel

ifrån Familjen Perssons Stiftelser ökade med 29 mnkr.

Inbetalade forskningsbidrag, mnkr

2009 2010 2011 2012

Forskningsbidrag 2 284 2 236 2 207 2 350

Myndighetskapital

Det ackumulerade myndighetskapitalet inklusive årets kapital-

förändring uppgår till 1 288,6 mnkr uppdelat på dotterbolag

55,5 mnkr, kapitalförvaltning 30,2 mnkr och ordinarie verk-

samheter 1 202,9 mnkr.

Se vidare not 10 och 24.

Kapitalförvaltning

Karolinska Institutet förvaltar enskilda donationer avsedda för

medicinsk vetenskap vid KI. Donationerna delas upp i:

1. Fonder, som ingår i myndighetens redovisning.

2. Fristående stiftelser som är egna rättssubjekt med till KI

anknuten förvaltning.

För fonderna, som förvaltas och redovisas inom KI, gäller att

både avkastning och kapital får förbrukas. Stiftelserna är egna

juridiska enheter och avger var för sig separata årsredovisning-

ar. Stiftelsers utdelade avkastning till KI, redovisas som externa

bidrag i KI:s redovisning. Stiftelserna redovisas summariskt

nedan för att ge en total bild av KI:s donationskapital oavsett

juridisk form.


52

Fonder

Utveckling av placerade fonder under 2012

Marknadsvärdet på aktie- och räntebärande fonder, redovisade

inom KI:s fondförvaltning, uppgick vid årets slut till totalt

259,0 mnkr (272,4 mnkr). Under 2012 har nettoutflödet (skill-

nad mellan köpta och sålda fonder) varit minus 28,6 mnkr och

värdeförändringen plus16 mnkr. Förvaltad fondportfölj är

placerad till 49,3 procent i aktiefonder i Sverige och övriga

världen, och 41,1 procent i svenska räntebärande tillgångar.

Alternativa investeringar ingår med 9,6 procent i portföljen.

Avkastning

Fondportföljen avkastade sammantaget +6,4 procent under

2012, vilket är 0,5 procentenheter lägre jämfört med referens-

index.

Avkastning i procent jämfört med referensindex

2009 2010 2011 2012

KI:s fonder 14,9 1,9 -3,8 6,4

Referensindex 13,3 4,1 0,9 6,9

Avkastning anges netto, dvs. inklusive utdelningar och avdrag för förvaltnings-

kostnader Aktieindex anges inklusive återinvesterade utdelningar.

Fördelning av fondportfölj 2012-12-31

Jämförelseindex för fondmedel 2012

Jämförelseindex för fondmedel 2012

Sedan oktober 2012 har sammansättningen av jämförelseindex varit:

Svenska räntebärande OMRX Bond 40

Aktier MSCI Världen NDR (uttryckt i SEK) 50

Alternativa investeringar SSVX 12 M + 3 procentenheter (årsbasis) 10

Under januari – september 2012, var andelen alternativa investeringar lägre:

Svenska räntebärande OMRX Bond 40

Aktier MSCI Världen NDR (uttryckt i SEK) 55

Alternativa investeringar SSVX 12 M + 3 procentenheter (årsbasis) 5

Utdelning från KI:s fonder

Under år 2012 har 55,8 mnkr utdelats internt på KI. Dessa är

fördelade på ändamål enligt nedanstående tabell.

Utdelning från KI:s fonder, mnkr

2009 2010 2011 2012

Forskning 36,2 32,6 45,4 35,7

Grundutbildning 0,8 0,9 1,1 0,1

Övrigt 20,0 20,0 20,0 20,0

Summa 57,0 53,5 66,5 55,8

Räntebärande värdepapper

38,4%

Kassa2,7%

Globala aktie-indexfonder

39,3%

Svenska aktiefonder

10,0%

Alternativa investeringar

9,6%


53

Inkommande medel till kapitalförvaltningen

Under 2012 har KI erhållit inbetalda medel till kapitalförvalt-

ningen med 90,9 mnkr (85,9). Nedan redovisas enskilda dona-

tioner uppgående till 2 mnkr eller mer.

Forskningsändamål Givare Belopp, mnkr

Donationsprofessur i medicinsk vetenskap

samt i klinisk medicinsk forskning T&R Söderbergs Stiftelse 33,0

Medicinsk forskning och utbildning på

forskarnivå

Stiftelsen Gustav och Tyra

Svenssons minne 16,9

Unga begåvade forskare W.K. Bowes Foundation 5,3

Kognitiv neurovetenskap Jochnick Foundation 5,0

Stipendier till studenter från icke EU-land Friends of Karolinska Institutet 4,5

Forskning inom cancer Sune och Charlotta Hays 3,4

Forskning inom haematologi Dr Åke Olssons stiftelse 2,6

Medicinsk forskning, företrädesvis reumatiska

sjukdomar, hjärtsjukdomar och cancer Ulla och Karl Svanlunds stiftelse 2,0

Uppdrag Besegra Stroke Hjärt-lungfonden 2,0

KI Stiftelser

Utanför myndighetens redovisning finns 235 anknutna stiftel-

ser, vilka avger separata bokslut och årsredovisningar. Under

2012 har ingen ny stiftelse bildats. Nya donationer som place-

rats i befintliga stiftelser har erhållits med 13,7 mnkr. Förmö-

genheten, 1 235 mnkr, har i jämförelse med 2011 ökat med 69

mnkr, eller 5,9 procent, efter utdelningar men inklusive nya

donationer. Stiftelseförmögenheten bestod vid utgången av året

av svenska aktier 22 procent (31), utländska aktier 41 procent

(38), hedgefonder 8 procent (4), räntebärande värdepapper 27

procent (24) samt likvida medel 2 procent (3). Under året har

35,8 mnkr utdelats till KI från stiftelserna. Det är det enskilda

syftet med varje stiftelse som styr ändamål och inriktning av

bidraget. För stiftelser med anknuten förvaltning, har KI erhål-

lit ersättning med 0,9 mnkr för administrationskostnader.

Stiftelser, mnkr

2009 2010 2011 2012

Förmögenhet 1 231 1 244 1 166 1 235

Beviljade bidrag* 52,8 47,5 45,1 35,8

*Beloppen 2009-2011 är justerade avseende forskningsbidrag till KI från externa

stiftelser. De har tidigare felaktigt redovisats här


54

Resultaträkning (tkr)

Utfall Utfall

2012-01-01 2011-01-01

2012-12-31 2011-12-31

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag (not 1) 2 565 547 2 435 581

Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2) 770 747 740 940

Intäkter av bidrag (not 3) 2 254 418 2 098 274

Finansiella intäkter (not 4) 54 902 65 662

Summa intäkter 5 645 615 5 340 456

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal (not 5) -2 871 225 -2 753 350

Kostnader för lokaler (not 6) -666 949 -585 653

Övriga driftkostnader (not 7) -1 768 913 -1 644 846

Finansiella kostnader (not 8) -9 010 -28 665

Avskrivningar och nedskrivningar (not 11-13) -189 991 -175 106

Summa kostnader -5 506 088 -5 187 621

Verksamhetsutfall 139 527 152 835

Resultat från aktier och andelar i hel- och delägda företag -31 542 -8 525

Uppbördsverksamhet (not 9)

Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte

disponeras av myndigheten 2 117 2 067

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet -2 114 -1 871

Saldo 3 196

Transfereringar

Medel som erhållits från statsbudgeten

för finansiering av bidrag 19 801 20 565

Medel som erhållits från myndigheter

för finansiering av bidrag 34 745 29 577

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 84 661 82 928

Lämnade bidrag -139 206 -133 071

Saldo 0 0

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 10) 107 989 144 506


55

Balansräkning (tkr)

TILLGÅNGAR 2012-12-31 2011-12-31

Immateriella anläggningstillgångar (not 11)

Balanserade utgifter för utveckling 3 828 4 457

Rättigheter och andra immateriella anl.tillg. 2 972 4 085

Summa immateriella anläggningstillgångar 6 800 8 543

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet (not 12) 42 631 61 073

Maskiner, inventarier, installationer m.m. (not 13) 662 921 605 589

Pågående nyanläggningar (not 14) 65 272 31 438

Summa materiella anläggningstillgångar 770 824 698 101

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar i hel- och delägda företag (not 15) 55 458 102 443

Andra långfristiga värdepappersinnehav (not 16) 236 251 244 959

Summa finansiella anläggningstillgångar 291 709 347 403

Fordringar

Kundfordringar 145 359 121 845

Fordringar hos andra myndigheter (not 17) 95 014 80 074

Övriga fordringar (not18) 303 772

Summa fordringar 240 676 202 691

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader (not 19) 151 478 128 600

Upplupna bidragsintäkter (not 20) 207 733 204 561

Övriga upplupna intäkter (not 21) 10 512 14 787

Summa periodavgränsningsposter 369 724 347 948

Avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket (not 22) -50 130 -90 435

Summa avräkning med statsverket -50 130 -90 435

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgälden (not 23) 3 244 073 3 191 142

Kassa, postgiro och bank 143 503 193 232

Summa kassa och bank 3 387 576 3 384 374

SUMMA TILLGÅNGAR 5 017 179 4 898 625


56

Balansräkning (tkr)

KAPITAL OCH SKULDER 2012-12-31 2011-12-31

Myndighetskapital (not 10+24)

Statskapital 5 238 5 238

Resultatandelar i hel- och delägda företag 82 000 96 969

Balanserad kapitalförändring 1 093 334 949 303

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 107 989 144 506

Summa myndighetskapital 1 288 561 1 196 016

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande

förpliktelser (not 25) 7 438 11 548

Övriga avsättningar (not 26) 39 776 38 013

Summa avsättningar 47 214 49 561

Skulder m.m.

Lån i Riksgälden (not 27) 442 336 400 245

Skulder till andra myndigheter 105 610 95 777

Leverantörsskulder 247 332 192 978

Övriga skulder 137 349 177 032

Summa skulder m.m. 932 627 866 032

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader (not 28) 133 031 139 522

Oförbrukade bidrag (not 29) 2 313 002 2 276 622

Övriga förutbetalda intäkter (not 30) 302 743 370 871

Summa periodavgränsningsposter 2 748 777 2 787 016

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 5 017 179 4 898 625

Ansvarsförbindelser (not 31) 183 900 Inga


57

Redovisningsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen

(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB).

Karolinska Institutet följer god redovisningssed enligt ESVs

allmänna råd till 6 § förordningen (2000:606) om myndighe-

ters bokföring (FBF).

Inkomsterna och utgifterna periodiseras enligt bokförings-

mässiga grunder. Periodavgränsningsbeloppet är 20 tkr.

Gränsbelopp för direktavskrivning är satt till 20 tkr.

Värdering av fordringar och skulder

Fordringarna har upptagits till det belopp som, efter individuell

prövning, beräknas bli betalt. I de fall faktura eller motsvarande

inkommit efter fastställd brytdag (2013-01-04) eller om ford-

rings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet

upprättas, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter.

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansda-

gens kurs.

Värdering av bankmedel i utländsk valuta

Behållning på bankkonton i utländsk valuta värderas till ba-

lansdagens kurs.

Donationer

En donations anskaffningsvärde värderas till marknadsvärdet

vid förvärvstidpunkten. Vid testamenterade gåvor anses för-

värvstidpunkten föreligga vid utskiftet av dödsboet.

Värdering av immateriella anläggnings-tillgångar

Immateriella anläggningstillgångar är egenutvecklade tillgångar

avsedda att öka KI:s administrativa servicepotential. Den eko-

nomiska livslängden ska vara minst tre år och anskaffningsvär-

det minst 20 tkr. I anskaffningsvärdet ingår både externa inköp

och KI:s egna direkta kostnader. Anläggningar skrivs av linjärt

med maximalt fem år från och med anskaffningsmånaden.

Värdering av materiella anläggnings-tillgångar

Tillgångar, exklusive datorer, avsedda för stadigvarande bruk

med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr och en beräknad

ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som an-

läggningstillgångar. Datorer med ett anskaffningsvärde upp till

30 tkr kostnadsförs direkt då den beräknade ekonomiska livs-

längden understiger tre år.

Objekt som utgör en fungerande enhet vars sammanlagda

anskaffningsvärde uppgår till 20 tkr eller mer klassificeras som

anläggningstillgång. Anläggningarna redovisas till anskaff-

ningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt

plan. Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda

ekonomiska livslängden. Avskrivningstider för maskiner,

inventarier, installationer med mera tillämpas enligt beräknad

livslängd på tre år, fem år eller tio år.

Finansiella anläggningstillgångar

Obligationer: Vid köp bokförs köpeskillingen som finansiell

tillgång i balansräkningen. Vid försäljning minskas de finansi-

ella tillgångarna med bokfört värde och eventuell differens

bokförs som realisationsvinst eller som realisationsförlust i

resultaträkningen.

Aktier/andelar: Vid köp bokförs köpeskillingen som finan-

siell tillgång i balansräkningen. Vid försäljning minskas de

finansiella tillgångarna med bokfört värde och differensen

bokförs som realisationsvinst eller realisationsförlust i resultat-

räkningen.

Nedskrivning och uppskrivning: Om portföljens sammanlag-

da marknadsvärde med ett ansenligt belopp understiger bok-

fört värde och det råder osäkerhet om denna nedgång är bestå-

ende, görs en nedskrivning. Nedskrivning bokförs genom

minskning av finansiella tillgångar i balansräkning mot ökning

finansiella kostnader i resultaträkningen. Återföring av ned-

skrivning, uppskrivning, görs genom minskning respektive

ökning av finansiella kostnader när marknadsvärdet stiger.

Externfinansierad verksamhet

Vid periodisering av bidrag eller avgifter bestäms periodens

intäkter av periodens kostnader. Överskjutande bidragsin-

komster eller avgiftsinkomster periodiseras som oförbrukade

bidrag/uppdrag respektive övriga förutbetalda intäkter.

Oförbrukade inkomster, som inte är bidrag eller avgifter, re-

sultatförs mot årets kapitalförändring.

För projekt där betalning erhålls i efterhand och där av-

tal/kontrakt styrker detta, periodiseras kostnaderna mot övriga

upplupna intäkter (vid avgiftsfinansiering) eller som upplupna

bidragsintäkter (vid bidragsfinansiering). Vid avsaknad av

avtal/kontrakt resultatförs kostnaderna och påverkar årets

kapitalförändring.

KI Holding AB

Karolinska Institutet övertog den 1 januari 1998 förvaltningen

av Karolinska Institutet Holding AB från Närings- och han-

delsdepartementet. I årsredovisningen redovisas uppgifter om

andelar i dotterföretag som resultatandel enligt kapitalandels-

metoden. Innehavet redovisas i balansräkningen under poster-

na andelar i dotterföretag, statskapital samt resultatandelar i

dotterföretag.


58

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Förbättringsutgift i annans fastighet hanteras som direkt kost-

nad när beloppet uppgår till max 500 tkr. Investeringar som

uppgår till högre belopp hanteras som hyrestillägg.

Redovisning av kombinationstjänster

Under 2012 har KI bytt redovisningsprincip för SPV-premier

som gäller kombinationsanställda läkare (läkare vars tjänst

delas mellan KI och Stockholms Läns Landsting, SLL), enligt

direktiv från ESV. Orsaken till bytet av redovisningsprincip är

att pensionspremierna sedan 2011 ingår i motpartsrapporte-

ring med SPV. Tidigare bokförde KI SPV-premier till SLL som

en utomstatlig momsbefriad ersättning. Ändringen påverkar

posten övriga intäkter av avgifter och ersättningar som reduce-

rats, se not 2. Under 2012 redovisas SLL:s pensionspremier

som en kostnadsreducering och påverkar posten arbetsgivarav-

gifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal,

se not 5. Korrigering av 2011 års siffror är gjorda i resultaträk-

ning och tillhörande noter samt ekonomiska tabeller.

Undantag från vissa bestämmelser för universitet och högskolor enligt reglerings-brevet

Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen

om avräkning av anslagsmedel enligt 5 och 16 §§ anslagsförord-

ningen (1996:1189). Avräkning mot anslag och anslagsposter

för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgälds-

kontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna

till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret.

Universitet och högskolor medges undantag från 11 § an-

slagsförordningen (1996:1189) på så sätt att lärosätet får över-

föra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslags-

sparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till

efterföljande budgetår, utan att särskilt begära regeringens

medgivande.

Universitet och högskolor medges undantag från bestäm-

melsen i 2 kap. 4 § tredje stycket förordningen (2000:605) om

årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen

ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet

och högskolor ska i stället lämna uppgifter enligt bilaga 6.

Universitet och högskolor medges undantag från bestäm-

melsen enligt 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) om årsredo-

visning och budgetunderlag, om att i årsredovisningen upprät-

ta och till regeringen lämna en finansieringsanalys.

Upplysning

Enligt ESVs handledning om flerfinansierad verksamhet

ESV2006:28 bör samtliga finansieringskällor förbrukas paral-

lellt. Detta för att bland annat ge en rättvisande bild av hur

resurserna förbrukas. KI har stor extern finansiering, framför-

allt för bidragsfinansierad forskning, där medel har ansökts om

och beviljats för forskning inom ett visst ämne. Beviljade medel

är villkorade enligt avtal och ska förbrukas enligt den beslutade

planen i avtalet. Erhållna bidragsmedel är inte direkt kopplade

till en prestation utan till de kostnader forskarna ansökt om för

att forska inom ett visst ämne. Mot denna bakgrund tillämpar

KI inte parallellförbrukning fullt ut eftersom bidrag oftast

beviljas för specifika kostnader och inte prestationer.


59

Redovisning mot anslag och inkomsttitel (tkr)

Redovisning mot anslag

Ingående

överf.-

belopp

Årets tilldel-

ning enligt

regl.brev

Omdis-

ponerat

belopp Indragning

Totalt

disponibelt

belopp Utgifter

Utgående

överf.-

belopp

16.2:15 Grundutbildning (ram)

16.2:15 1 Takbelopp* 89 805 589 150 0 -28 812 650 143 600 358 49 785

16.2:16 Forskning och forskarutbildning

(ram)

16.2:16 2 Basresurs 0 1 307 185 1 307 185 1 307 185 0

16.2:71 Särskilda åtaganden för universitet

och högskolor

16.2:71 17 Tandvårdscentral 0 92 640 92 640 92 640 0

16.2:71 18 Prov efter läkares allmän-

tjänstgöring 0 4 468 4 468 4 468 0

Summa 0 97 108 0 0 97 108 97 108 0

16.2:72 Ersättningar för klinisk

utbildning och forskning

16.2:72 6 Karolinska Institutet 574 400 327 574 727 574 727 0

16.2:72 9 Uppdrag att utveckla klinisk

utbildning & forskning 0 5 970 5 970 5 970 0

16.2:55 11 Vidareutbildning av vård-

personal* 327 0 -327 0 0 0

Summa 327 580 370 0 580 697 580 697 0

Total 90 132 2 573 813 0 -28 812 2 635 133 2 585 348 49 785

*) Det finns sedan 2010 två avvikelser mot statsredovisningen i Hermes vad gäller ingående överföringsbelopp och indragningsbelopp. Avvikelsen är +428 tkr för 16.2:15 1,

vilken rättar till sig i och med indragningen på 28 812 tkr. För 16.2:55 11 är avvikelsen -16 tkr vilken har justerats likvidmässigt under året. I denna tabell redovisas justeringen i

det ingående överföringsbeloppet enligt ESVs anvisningar. I och med detta råder överensstämmelse med Hermes vad gäller de utgående överföringsbeloppen.

Redovisning mot inkomsttitel.

Inkomsttitel Inkomster

2 542 001 Patientavgifter vid tandläkarutbildning 2 114

2394 01 Ränteinkomster 0

Summa 2 114

Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras.

Verksamhet

Över-/

underskott

tom 2010

Över-/

underskott

tom 2011

Intäkter 2012 Kostnader 2012 Över-/

underskott

2012

Över-/

underskott

utg 2012 Budget Utfall Budget Utfall

Tandvårdscentral

Patientavgifter -309 196 2 000 2 117 2 000 2 114 3 199


60

Noter (tkr)

Not 1. Intäkter av anslag 2012-12-31 2011-12-31

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 697 466 675 539

Forskning och forskarutbildning 1 291 751 1 185 376

Ersättning för klinisk utbildning och forskning 576 330 574 666

2 565 547 2 435 581

Tabell 1a Redovisning av antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR).

Utfall avseende perioden 2012-01-01–2012-12-31

HST HPR Utfall

Utfall Utfall Ersättn. Ersättn. total

Utbildningsområde HST HPR (tkr) (tkr) ersättning

Humaniora 28 26 665 499 1 164

Samhällsvetenskap 517 472 12 120 9 028 21 147

Naturvetenskap 425 383 21 278 16 193 37 471

Teknik 133 114 6 677 4 819 11 495

Vård 1 792 1 624 95 412 74 920 170 332

Odontologi 437 395 19 242 20 282 39 525

Medicin 2 553 2 292 151 927 165 896 317 823

Summa 5 885 5 307 307 321 291 637 598 958

Takbelopp (tkr) 589 150

Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) 9 808

Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr) 0

Tabell 2a Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr)

A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget)

Årets takbelopp 589 150

+ Ev. ingående anslagssparande 60 993

Summa (A) 650 143

B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Ersättning för HPR från december föregående budgetår 1 400

Utfall total ersättning enligt tabell 1 598 958

+ Ev. utnyttjande av tidigare överproduktion 0

Summa (B) 600 358

Summa (A-B) 1 49 785 1 Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan.

Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan.

Tabell. Anslagssparande

Totalt utgående anslagssparande (A-B) 49 785

- Ev. anslagssparande över 10% av takbeloppet 2

Utgående anslagssparande 49 785

Tabell. överproduktion

Totalt utgående överproduktion

- Ev. överproduktion över 10% av takbeloppet 2

Utgående överproduktion 0 2 Den del av anslagssparandet respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.


61

Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2012-12-31 2011-12-31

Intäkter av avgifter och ersättningar enligt

§ 4 avgiftsförordningen 82 791 63 024

Övriga intäkter av avgifter och ersättningar 687 956 677 916

770 747 740 940

Ökningen av § 4-intäkter beror på ökade hyresintäkter och ökade studieavgifter för studenter från tredje land. Posten övriga intäkter av

avgifter och ersättningar för 2011 har reviderats på grund av ändrade redovisningsprinciper 2012 gällande SPV-premier för kombina-

tionsanställda läkare. Dessa redovisas som en kostnadsreducering under personalkostnader, se vidare not 5.

Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras, tkr.

Det ackumulerade överskottet av avgiftsbelagd verksamhet uppgår till 95 393 tkr vilket utgör 18,6 procent av verksamhetens omsätt-

ning, 514 137 tkr. Del av överskottet kommer att användas inom ramen för ett fördjupat samarbete med SLL inom folkhälsovetenskap.

Vidare kommer det att användas för samfinansiering i projekt där full kostnadstäckning inte uppnås. Inom uppdragsutbildningen kom-

mer överskottet bland annat att användas för utveckling av nya kurser.

Verksamhet

Över-/ underskott t.o.m. år 2010

Över-/ underskott år 2011

Intäkter år 2012

Kostnader år 2012

Över-/underskott år 2012

Ack. över-/underskott utgående

år 2012

Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå

Beställd utbildning 4 417 225 6 925 8 593 -1 668 2 974

Yrkeshögskolan, KY m.m.

Uppdragsutbildning 9 113 43 63 146 52 273 10 873 20 029

Utb av studieavgiftsskyldiga studen-

ter -1 479 -1 937 5 724 5 895 -171 -3 587

Summering 12 051 -1 669 75 795 66 760 9 034 19 416

Forskning eller utbildning på forskarnivå

Uppdragsforskning 53 704 330 395 270 373 063 22 207 76 241

Summering 53 704 330 395 270 373 063 22 207 76 241

Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller

Högskoleprovet

Upplåtande av bostadslägenhet 1

- utbytesprogram och gästforskare 0 0 339 339 0 0

Upplåtande av bostadslägenhet 1

- regeringsbeslut (U2010/4277/UH)

Optikercentralen 76 -95 453 698 -245 -264

Övrigt enligt bilaga 4 2 42 280 42 280

Summering 76 -95 43 072 43 317 -245 -264

¹Karolinska Institutet handhar inte självt uthyrningen av bostäder för internationella studenter och gästforskare utan upphandlar detta som en tjänst av Karolinska Institutet

Housing AB (f d University Accommodation Center AB, UAC), ett helägt bolag inom KI Holding AB. KI betalade för detta ett arvode på 3 492 tkr under 2012 (3 000 tkr/år för

2010 och 2011). Härutöver har KI haft diverse kostnader på 261 tkr (257 tkr). Dessa kostnader bekostas av anslag. I och med att uthyrningen sker på detta sätt klassificeras den i

KI:s redovisning inte som avgiftsfinansierad verksamhet. KI Housing disponerar för KI:s del 277 (271) lägenheter, varav 64 (58) forskarlägenheter och 213 (213) studentrum.

Totalt har KI Housing hyrt ut lägenheter/rum till ca 808 (816) internationella studenter och gästforskare under 2012 (bokningssystemet byttes jan-febr, varför en uppskattning

har fått göras för den perioden). Beläggningsgraden var ca 88 procent. Därutöver har KI under 2012 hyrt ut några bostäder till gästforskare för 339 tkr (216 tkr). Kostnaden

uppskattas till densamma. Behovet av lägenheter/rum beräknas öka i takt med ökat internationellt utbyte och samarbete.

²KI har under 2012 hyrt ut lokaler till externa hyresgäster för 42 280 tkr (37 849 tkr). Någon separat kostnadsredovisning av denna verksamhet finns inte men utgångspunkten

är full kostnadstäckning, varför kostnaden anges i nivå med intäkten. KI:s policy är att om möjligt hyra hela byggnader för att få full rådighet över sitt lokalbestånd. Den vakans

som då kan uppstå nyttjas som en lokalreserv för kommande behov genom uthyrning.


62

Not 3. Intäkter av bidrag

2012-12-31 2011-12-31

Intäkter av bidrag från andra myndigheter 983 626 818 684

Intäkter av bidrag, ej statliga 1 270 792 1 279 589

2 254 418 2 098 274

Not 4. Finansiella intäkter

2012-12-31 2011-12-31

Ränta på räntekonto hos Riksgälden 46 971 55 329

Övriga finansiella intäkter 7 931 10 333

54 902 65 662

Minskning av ränteintäkter hos Riksgälden beror på en lägre räntesats på räntekontot 2012 jämfört med 2011. Årsgenomsnittet för ränte-

satsen på räntekontot år 2012 är 1,47 procent (1,78 procent).

Årets reavinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar blev 2,7 mnkr (6,5 mnkr) och förklarar minskningen för övriga finan-

siella intäkter.

Not 5. Kostnader för personal

2012-12-31 2011-12-31

Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter

enligt lag och avtal 1 833 872 1 752 782

Arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal 894 596 860 645

Utbildningsbidrag 70 061 66 218

Övriga personalkostnader 72 696 73 705

2 871 225 2 753 350

Personalkostnaderna har ökat med 117,9 mnkr eller 4,3 procent under 2012, i jämförelse med föregående år. I oktober 2012 hade KI 4

768 personer anställda, en ökning med 65 personer jämfört med samma period 2011. Posten arbetsgivaravgifter, pensionspremier och

andra avgifter för 2011 har reviderats på grund av ändrade redovisningsprinciper 2012 gällande SPV-premier för kombinationsanställda

läkare. Dessa redovisas som kostnadsreduceringar istället för intäkter. Se not 2.

Not 6. Kostnader för lokaler

KI:s lokalbestånd uppgick vid slutet av året till 213 881 kvm (200 859 kvm). Lokalkostnaderna har totalt ökat med cirka 81 mnkr, jämfört

med 2011. Kostnadsökningen beror främst på det ökade lokalinnehavet och den infrastruktursatsning som görs. Se vidare avsnittet om

infrastruktur.

Not 7. Övriga driftkostnader

2012-12-31 2011-12-31

Ersättning för klinisk utbildning och forskning (ALF-medel) 574 400 566 553

Övriga driftkostnader 1 194 513 1 078 293

1 768 913 1 644 846


63

Not 8. Finansiella kostnader

2012-12-31 2011-12-31

Ränta på lån hos Riksgälden 5 917 7 138

Övriga finansiella kostnader 3 093 21 528

9 010 28 665

De finansiella kostnaderna minskar 2012 med ca 19,7 mnkr jämfört med 2011. Minskningen beror på lägre räntesats på lån hos Riksgäl-

den. Årsgenomsnittet för räntesatsen för avistalån är 1,47 procent (1,78 procent). Minskningen i posten övriga finansiella kostnader

beror främst på lägre kostnader för kursförluster vid försäljning av värdepapper 1,2 mnkr (15,6 mnkr). Återföring av 2011 års nedskriv-

ning av värdepapper påverkar med negativt belopp – 1,5 mnkr.

Not 9. Uppbördsverksamhet

Saldot avser nettoförändring av befarade kundförluster för uteblivna patientavgifter på Odontologiska Institutionen.

Not 10. Kapitalförändring uppdelad per verksamhetsgren

Verksamhet

Balanserad

kapitalförändring (A)

Årets kapital-

Förändring (B) Summa (A+B)

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev 125 339 -20 583 104 756

Uppdragsverksamhet 13 798 9 205 23 003

Summa 139 137 -11 378 127 759

Forskning/utbildning på forskarnivå

Utbildning på forskarnivå och forskning 900 276 128 698 1 028 975

Uppdragsforskning 54 034 22 207 76 241

Summa 954 311 150 905 1 105 216

Not 11. Immateriella anläggningstillgångar

Tillämpade avskrivningstider: 5 år 2012-12-31 2011-12-31

IB Anskaffningsvärde 38 500 34 355

Årets anskaffningar 389 4 145

Avgår anskaffningsvärde utrangerade/sålda rättigheter -5 917 0

UB Anskaffningsvärde 32 972 38 500

IB Ackumulerad avskrivningar -29 957 -25 290

Avgår ackumulerade avskrivningar för utrangerade/sålda rättigheter 5 917 0

Årets avskrivningar -2 132 -4 667

UB Ackumulerad avskrivningar -26 172 -29 957

Bokfört värde 6 800 8 543

Utrangering avser dels Effica (patientdebiteringssystem för tandvård), dels databaslicenser för bibliometrisk analys, totalt 5 917 tkr.


64

Not 12. Förbättringsutgifter på annans fastighet

Tillämpade avskrivningstider: 10 år

2012-12-31 2011-12-31


Årets anskaffningar 0 -292

Överföring från pågående anläggning 0 0

Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/

sålda inventarier -17 253 0

UB Anskaffningsvärde 85 025 102 278

IB Ackumulerad avskrivningar -41 205 -31 132

Avgår ackumulerade avskrivningar

för sålda/utrangerade inventarier 7 814 0


UB Ackumulerad avskrivningar -42 395 -41 205


Försålda/utrangerade anläggningar

Reavinst 0 0

Reaförlust 9 429 0

Not 13. Maskiner, inventarier, installationer med mera

Tillämpade avskrivningstider: 3 år, 5 år, 10 år

2012-12-31 2011-12-31

IB Anskaffningsvärde 2 010 676 1 909 570

Årets anskaffningar 224 460 157 831

Överföring från pågående anläggning 20 859 15 486

Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/

sålda inventarier -57 276 -72 211

UB Anskaffningsvärde 2 198 720 2 010 676

IB Ackumulerade avskrivningar -1 405 087 -1 316 255

Avgår ackumulerade avskrivningar

för sålda/utrangerade inventarier 48 143 71 534


UB Ackumulerad avskrivningar 1 535 799 - 1 405 087


Försålda/utrangerade anläggningar

Reavinst 0 74

Reaförlust 8 729 603

Not 14. Pågående nyanläggningar

2012-12-31 2011-12-31


Årets anskaffningar 54 694 27 367

Överföring till anläggningskonto -20 859 -15 486

Ackumulerat anskaffningsvärde 65 272 31 438

Som pågående nyanläggningar redovisas bland annat upprustningen av KI:s Campusområden. Dessa projekt pågår under flera år varför

överföring till anläggningskonto kan vara lägre än IB.


65

Not 15. Aktier och andelar i hel- och delägda företag

Karolinska Institutet Holding AB (100 %) 2012-12-31 2011-12-31

Nominellt värde 3 000 à 100 kr 300 300


Aktierna i KI Holding värderas 47 mnkr lägre än vid föregående bokslut. Detta beror på att KI Holding-koncernens eget kapital har

försämrats med 47 mnkr under året, varav 34 mnkr beror på att innehavet i Karolinska Development värderas till en lägre nivå. Vid årets

ingång värderades Karolinska Development till börskurs 24,00 SEK per aktie och vid årets utgång till börskurs 15,30 SEK per aktie.

Enligt preliminär ännu oreviderad resultat- och balansräkning för 2012 uppvisar Karolinska Institutet Holding AB ett resultat om -

32,4 mnkr (-6,9 mnkr). Nettoomsättningen uppgår för året till preliminärt 42,8 mnkr (47,4mnkr). Balansomslutningen för år 2012 är

preliminärt 73,5 mnkr (122,9 mnkr) och egna kapitalet preliminärt 55, 5 mnkr (103,3 mnkr). Jämförelsetalen inom parentes avser 2011

års fastställda bokslutssiffror. För ytterligare beskrivning av Karolinska Institutet Holding AB se avsnittet ”Samverkan”.

Not 16. Andra långfristiga värdepappersinnehav, avser kapitalförvaltningen

Aktier och andelar 2012-12-31 2011-12-31


Marknadsvärde 152 534 141 525

Obligationer m m Bokfört värde 92 645 103 434

Marknadsvärde 99 331 108 194

Fondportföljen har haft en positiv utveckling under 2012 och marknadsvärdet överstiger det bokförda värdet. 2011 års nedskrivning av

det bokförda värdet på värdepappersinnehavet, med 1,5 mnkr, har följaktligen skrivits upp under 2012.

Not 17. Fordringar hos andra myndigheter

2012-12-31 2011-12-31

Momsfordran 81 325 69 374

Övriga statliga fordringar 13 689 10 700

95 014 80 074

Not 18. Övriga fordringar

2012-12-31 2011-12-31

Övriga fordringar 303 772

Not 19. Förutbetalda kostnader

2012-12-31 2011-12-31

Förutbetalda lokalkostnader 130 867 120 419

Övriga förutbetalda kostnader 20 611 8 181

151 478 128 600


66

Not 20. Upplupna bidragsintäkter

2012-12-31 2011-12-31

Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet 25 584 32 913

Upplupna bidragsintäkter, ej statliga 182 149 171 648

207 733 204 561

Här redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där

avtal/kontrakt finns som styrker detta.

Not 21. Övriga upplupna intäkter

2012-12-31 2011-12-31

Upplupna uppdragsintäkter 8 230 9 340

Övriga upplupna intäkter 2 282 5 446

10 512 14 787

I posten upplupna uppdragsintäkter redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där

ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta.

Not 22. Avräkning med statsverket

2012-12-31 2011-12-31

Uppbörd

Ingående balans -16 690 -14 820

Redovisat mot inkomsttitel (-) -2 114 -1 871

Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel (+) 1 **) 0

Skuld avseende Uppbörd -18 803 -16 690

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans *) -90 132 -71 796

Redovisat mot anslag (+) 2 585 348 2 456 146

Anslagsmedel som tillförts räntekontot (-) -2 573 813 -2 455 505

Återbetalning av anslagsmedel 28 812 -18 961

Skuld avseende anslag i räntebärande flöde -49 785 -90 116

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken

Ingående balans 16 372 14 495

Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+) 2 162 1 882

Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-) -76 -5

Fordran på statens centralkonto i Riksbanken 18 458 16 372

Saldo -50 130 -90 435

För anslaget för grundutbildning gäller att KI kommer 11 208 tkr över takbeloppet inklusive decemberprestationer från 2011. Därutöver

har KI avräknat 327 tkr som avser ett ingående anslagssparande från det särskilda anslaget för utbildning av vårdpersonal (2:55 ap 11). KI

har under 2012 i fråga om anslaget för grundutbildning (takbeloppet) återbetalat den del av det utgående anslagsbeloppet för 2011 som

låg över 10 procent av årets intäkter (28 812 tkr).

*) Under året har en tidigare differens (16 tkr) mot statsredovisningen i Hermes justerats. I denna tabell redovisas justeringen i det ingående överföringsbeloppet. Därav diffe-

rensen mellan utgående anslagssparande 2011 och ingående anslagssparande 2012. Se vidare anslagsredovisningen.

**) Korrigering av 2011 års belopp. Ska vara 0


67

Not 23. Behållning räntekonto i Riksgälden

2012-12-31 2011-12-31

Behållning räntekonto i Riksgälden 3 244 073 3 191 142

Varav kortsiktigt likviditetsbehov 0 0

Beviljad, ej utnyttjad kredit, på räntekonto hos Riksgälden uppgår till 153,8 mnkr.

Not 24. Myndighetskapital

Statskapital

Resultatandelar i

dotterföretag

Balanserad

kapital-

förändring

Kapital-

förändring

enligt RR

Summa myndig-

hetskapital

Ingående balans 5 238 96 969 949 303 144 506 1 196 016

Föregående års disposition 475 144 031 -144 506 0

Korrigerat IB 5 238 97 444 1 093 334 0 1 196 016

Förändring eget kapital dotterföretag -15 444 -15 444

Från Statens konstråd

Årets kapitalförändring 107 989 107 989

Utgående balans 5 238 82 000 1 093 334 107 989 1 288 561

Förändring under året 0 -14 969 144 031 -36 517 92 545

Kapitalförändring per verksamhetsgren specificeras i not 10.

Not 25. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

2012-12-31 2011-12-31

Ingående avsättning 11 548 14 694

Årets förändring av pensionsavsättningar -2 530 -1 229

Årets pensionsutbetalningar -1 579 -1 916

Utgående avsättning 7 438 11 548

Not 26. Övriga avsättningar

2012-12-31 2011-12-31

Avveckling av strålkälla 2 000 2 000

Kompetensväxlings och kompetensutvecklings åtgärder 37 776 36 013

Utgående avsättning 39 776 38 013

Not 27. Lån i Riksgälden

2012-12-31 2011-12-31

Ingående balans 400 245 376 343

Nyupptagna lån 175 100 131 285

Årets amortering -133 009 -107 383

Skuld till Riksgälden 442 336 400 245

Beviljad låneram i Riksgälden 520 000 440 000


68

Not 28. Upplupna kostnader

2012-12-31 2011-12-31

Upplupna löner 21 171 28 828

Semesterlöneskuld 83 343 84 161

Upplupen kostnad till SPV för pensionsmedel 3 032 10 522

Övriga upplupna kostnader 25 484 16 012

133 031 139 522

Not 29. Oförbrukade bidrag

2012-12-31 2011-12-31

Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet 786 534 773 373

Oförbrukade bidrag, ej statliga 1 313 438 1 279 324

Oförbrukade bidrag kapitalförvaltningen 213 030 223 925

2 313 002 2 276 622

Skulderna avser icke upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättningen erläggs i förskott.

Not 30. Övriga förutbetalda intäkter

2012-12-31 2011-12-31

Förutbetalda uppdragsintäkter, annan statlig myndighet 54 372 55 035

Förutbetalda uppdragsintäkter, ej statliga 239 661 302 956

Övriga förutbetalda intäkter, annan statlig myndighet 547 5 290

Övriga förutbetalda intäkter, ej statliga 8 163 7 591

302 743 370 871

Förutbetalda uppdragsintäkter avser icke upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättningen erläggs i förskott.

Not 31. Ansvarsförbindelser

2012-12-31 2011-12-31

Ansvarsförbindelser 183 900 0

Ansvarsförbindelserna avser åtaganden för byggnation av det kommande Biomedicum-huset


69

Konsistoriet Ersättningar till Karolinska Institutets styrelse (konsistoriet) år 2012 samt uppgift om övriga uppdrag (uppdrag som anges är styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag, såväl svenska som utländska).

Övriga uppdrag Lön/arvode

Susanne Eberstein Polisstyrelsen Västernorrland, ordförande 66 000 Ordförande Rikspolisstyrelsen, ledamot Säkerhets- och integritetsnämnden, ledamot Domarnämnden, ledamot Harriet Wallberg-Henriksson Karolinska Institutet Holding AB, ledamot 1 565 666 Rektor t.o.m. 2012-12-31 Styrelsen Stiftelsen Vetenskapsstaden, ledamot Stockholm School of Entrepreneurship SSES, ledamot Biomedical Sciences International Advisory Council,

Singapore, rådgivare

Insynsrådet vid Länsstyrelsen i Stockholms län, ledamot Danmarks forskningspolitiska råd

Anders Hamsten Delägare och styrelseordförande i MedScientia 912 033 Rektor fr. o m. 2013-01-01 Scientific Advisory Board

Carnegie Healthcare Funds, ledamot

Hjärt-Lungfondens Forskningsråd, ledamot Professor Nanna Svartz Fond, ledamot Konung Gustaf V:s 80-årsfond, styrelsesuppleant Lisa & Johan Grönbergs Stiftelse, styrelseledamot SalusAnsvarsstiftelsen, styrelseledamot Annika Andersson, vice ordförande

Pantor Engineering AB, ordförande 28 000

Dan Andersson Cancerfondens finansnämnd 28 000

Elias Arnér Biochimica et Biophysica Acta - General Subjects,

Elsevier, redaktör 770 184

IMCO Corporation Ltd AB, styrelseledamot PRIMA Barn- och Vuxenpsykiatri AB, styrelseledamot Anders Blanck

Välfärdsutvecklingsrådet, ledamot

28 000

Institutet mot mutor (IMM), ledamot Swecare AB, ledamot Stiftelsen Swecare, ledamot Eva Fernvall

E-hälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar, ordförande IQ, systembolagets dotterbolag, ledamot

28 000

Eskil Franck

Regeringens särskilde utredare för effektivare metoder mot våldsbejakande extremism

28 000


70

Hans-Gustaf Ljunggren Member Scientific Advisory Board, Umeå Center for Microbial

Research (UMCR) 734 280

Member International Advisory Board, Hannover Biomedical Research School

Member Board, Scandinavian Foundation for Immunology President, the Society for Natural Immunity

Head of Research, CellProtect Nordic Pharmaceutical AB (Start up Biotech)

Torbjörn Rosdahl Inga externa uppdrag 28 000 Marie Wahren-Herlenius Tore Nilssons stiftelse, styrelseledamot 723 648 Rocognition AB, styrelseledamot Jan Andersson, Prorektor, adjungerad

Centre for Translational Molecular Medicine, Holland, veten-skaplig rådgivare

1 145 769

t.o.m. 2012-12-31 Stiftelsen Flemingsberg Science, ledamot Carnegiestiftelsen, vetenskaplig rådgivare Centrum för Molekylär Medicin, styrelseledamot Journal of Internal Medicine, editor Kerstin Tham Prorektor, adjungerad fr. o m. 2013-01-01

Vårdalstiftelsens idéprovning – Åldrandets utmaningar, sam-ordnare Board of European Master of Science in Occupational Therapy, ledamot STROKE-förbundets vetenskapliga råd, ledamot

1 031 941

Tobias Brosjö

Inga externa uppdrag

28 582

t.o.m. 2012-12-31 Felicia Fixell


43 999

t.o.m. 2012-12-31 Åsa Samuelsson


337 017

t.o.m. 2012-12-31 Erik Hellsing fr. o m. 2013-01-01

Café Partner Scandinavia AB, suppleant i styrelsen 224

Arash Hellysaz Hope Group AB, styrelsesuppleant 196 040 fr. o m. 2013-01-01 Hampus Eksell fr. o m. 2013-01-01


-


71

Beslut om årsredovisning samt bedömning av den interna styrningen och kontrollen

Konsistoriet beslutar härmed att avge årsredovisning för år 2012. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighe-tens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Stockholm den 18 februari 2013 Susanne Eberstein, ordförande Eva Fernvall Anders Hamsten, rektor Eskil Franck Annika Andersson Erik Hellsing Dan Andersson Arash Hellysaz Elias Arnér Hans-Gustaf Ljunggren Anders Blanck Torbjörn Rosdahl Hampus Eksell Marie Wahren-Herlenius


72

Bilaga: Kostnader för prestationer.

I likhet med föregående år redovisar KI följande prestationsmått:

kostnad per helårsstudent (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning)

kostnad per helårsprestation (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning)

kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation

kostnad för en doktorand med anställning eller utbildningsbidrag

Definitioner

Helårsstudenter och helårsstudenter är de prestationer som utförts under året och definieras enligt regleringsbrevet. Kostnaderna av-

ser årets redovisade inom verksamhetsområdet Anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå. I kostnaderna ingår

också bidrags- och avgiftsfinansierade kostnader som hör samman med den verksamheten. Däremot ingår inte uppdragsutbildning och

beställd utbildning.

Det bör observeras att helårsstudenter och helårsprestationer här var och en ställs i relationen till kostnaderna. Det går således inte att

relatera kostnaderna per helårsstudent och helårsprestation till de prislappar som används i statens resursfördelning till lärosätena. Det

ska i sammanhanget noteras att i kostnaderna ingår också de kliniska delarna av läkar- och logopedutbildningen (motsvarande ALF-

anslaget) samt tandläkarutbildningen (tandvårdscentralen). Måtten kostnader per helårsstudent respektive helårsprestation bedöms som

relativt säkra eftersom de ingående delarna avser aktuellt år och är vedertagna.

I kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation ingår alla kostnader som hör samman med forskning och utbildning på fors-

karnivå, även uppdragsforskning. Någon urskiljning av själva kursdelarna i forskarutbildningen görs inte eftersom de inte kan utläsas av

redovisningen.

I begreppet vetenskaplig publikation har KI valt att hämta dokumenttyperna artiklar och översiktsartiklar från sin bibliometridatabas

som baserar sig på data från Thomson Reuters citeringsdatabaser (Web of Science).

KI har tillsvidare valt att under väsentliga uppgifter redovisa antalet publikationer, ofraktionerade (det vill säga utan hänsyn till hur

stor del av en publikation som faller på det aktuella lärosätets författare). För publikationer redovisar KI inte någon uppgift för det senas-

te året (2012) eftersom det finns en eftersläpning i inrapporteringen.

Måttet kostnad per refereegranskad artikel ska ses med försiktighet eftersom det inte finns någon direkt koppling mellan årets kostna-

der med samma års publicerade artiklar. Forskningsarbetet bakom en artikel kan ha pågått i många år. Mot bakgrund av vad som angetts

ovan ska måttet ses som ett närmevärde. Slutligen ska framhållas att dessa prestationsmått inte säger något om kvaliteten i verksamheten.

Nedan kommenteras utvecklingen av de tre första måtten.

2012 2011 2010 2009 2008

Kostnad per helårsstudent, tkr 154 146 144 143 143

Kostnad per helårsprestation, tkr 170 159 157 159 151

Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr 1 043 1 062 1 022 925

(Utdrag från Väsentliga uppgifter)

Kostnader per helårsstudent respektive helårsprestation

Kostnaden per helårsstudent och helårsprestation har ökat med 8 respektive 13 procent under perioden. Ökningen mellan 2011 och 2012

är relativt sett högre än mellan tidigare år men viss försiktighet ska iakttas vid jämförelser mellan två år. För 2012 gäller bland annat

antalet kursveckor är 39 samtidigt som prestationsgraden sjunkit. Se vidare avsnittet om Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation

Antalet publikationer har ökat under perioden, medan kostnaderna ökat något mer vilket ger en ökad styckkostnad. KI:s interna styrmo-

dell i resursfördelningen mellan institutioner premierar dock kvalitet i form av citeringar och tidskrifternas anseende och genomslag

snarare än antalet artiklar. Mellan 2010 och 2011 har styckkostnaden minskat som en följd av relativt sett ökad publicering. KI redovisar

inte utfallet för det senaste året eftersom det finns en eftersläpning i registreringen av antalet publikationer. Det ska noteras att kostna-

derna per publikation endast ger uppgift om produktiviteten och inte om det vetenskapliga genomslaget. Se vidare avsnittet om forsk-

ning och utbildning på forskarnivå.


73

_________

Prestationer och kostnader inom utbildning på forskarnivå och samverkan

I likhet med föregående år redovisar KI under avsnittet utbildning på forskarnivå kostnaden för en doktorand med anställning eller

utbildningsbidrag.

Kostnaden för studieförsörjningen uppgick under 2012 i genomsnitt till 327 tkr för doktorander med anställning och utbildningsbi-

drag (vägt genomsnitt). Dessa kostnader kan fås direkt ur ekonomi- och personalredovisningssystemen (572 doktorander med anställ-

ning respektive 380 med utbildningsbidrag i oktober 2012). Härtill kommer följande kostnader:

handledning

driftkostnader

lokaler

utrustning (avskrivningskostnader)

indirekta kostnader.

Handledarinsatserna beräknas till ca 20 procent av en helårsarbetskraft utifrån en enkät som gjorts vid KI 2011. Därmed kan den genom-

snittliga lönekostnaden för en handledare beräknas (153 tkr).

Drift- och lokalkostnader samt avskrivningar proportioneras utifrån antalet anställda helårsarbetskrafter inkl doktorander med ut-

bildningsbidrag inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. Det görs på samma sätt för doktoranden som för

handledaren.

Den totala kostnaden för en doktorand inkl handledarkostnaden kan därmed beräknas till 1 190 tkr efter pålägg för indirekta kostna-

der (1 161 tkr 2011).

Uppgifterna bygger till en del på antaganden varför den ska ses som ungefärlig. Under avsnittet utbildning på forskarnivå redovisas en

tabell över kostnaden med kommentarer.

TABELLBILAGA

Tabell 1

Behöriga förstahandssökande, totalt och per nybörjarplats (planerad)

Nybörjarprogram totalt /plats totalt /plats totalt /plats totalt /plats

Arbetsterapeutprogrammet 135 1,9 159 2,2 148 2,1 171 2,4

Audionomprogrammet 37 2,5 20 1,3 27 1,7 51 3,2

Biomedicinprogrammet 64 1,3 59 1,2 51 1,0 53 1,1

Biomedicinska analytikerprogrammet 60 0,9 72 1,0 70 1,0 109 1,6

Folkhälsovetenskapsprogrammet 36 1,2 37 1,2 32 1,1 -

Logopedprogrammet 185 4,9 124 4,4 136 4,9 122 4,4

Läkarprogrammet 2 503 8,2 2 659 8,7 2 380 7,8 2 460 8,0

Optikerprogrammet 36 0,8 31 0,7 26 0,6 118 2,6

Psykologprogrammet 401 7,3 570 8,1 489 7,0 461 6,6

Röntgensjuksköterskeprogrammet 89 2,2 89 2,2 95 2,4 69 1,7

Sjukgymnastprogrammet 580 4,8 735 6,1 699 5,8 607 5,1

Sjuksköterskeprogrammet - 577 3,8 1 185 4,0 1 278 4,3

Tandhygienistprogrammet 163 4,1 195 4,9 210 5,3 246 6,2

Tandläkarprogrammet 408 4,8 414 4,9 410 4,8 417 4,9

Tandteknikerprogrammet 53 2,7 73 3,7 61 2,4 -

Påbyggnadsprogram

Barnmorskeprogrammet 269 4,0 336 5,3 345 5,4 340 5,3

Psykoterapeutprogrammet 31 1,9 26 1,6 23 1,4 32 2,0

Specialistsjuksköterskeprogrammet 1 098 1,9 1 399 2,7 1 507 2,9 1 513 2,7

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 32 1,6 26 1,3 26 1,0 18 0,7

Magisterprogram 167 3,0 226 3,5 275 1,8 182 2,4

Masterprogram 467 2,7 752 2,8 414 2,0 571 2,3

Total 6 814 3,6 8 579 4,1 8 609 3,8 8 818 3,9

2009 2010 2011 2012

TABELLBILAGA

Tabell 2

Antal nybörjare (registrerade på termin 1), samt andel kvinnor (%)

Nybörjarprogram antal%

kvinnor antal%

kvinnor antal%

kvinnor antal%

kvinnor

Arbetsterapeutprogrammet 88 83 88 91 92 84 94 86

Audionomprogrammet 24 75 25 76 21 71 24 71

Biomedicinprogrammet 74 64 74 65 77 58 75 64

Biomedicinska analytikerprogrammet 72 86 83 77 90 82 95 78

Folkhälsovetenskapsprogrammet 38 89 46 85 41 93 - -

Logopedprogrammet 42 86 34 100 33 94 32 84

Läkarprogrammet 309 53 317 56 328 51 325 48

Optikerprogrammet 45 89 52 83 40 90 62 85

Psykologprogrammet 67 57 86 72 89 73 84 65

Röntgensjuksköterskprogrammet 56 71 51 76 56 80 50 74

Sjukgymnastprogrammet 148 63 153 63 148 69 151 74

Sjuksköterskeprogrammet - 179 85 358 82 367 86

Tandhygienistprogrammet 48 94 48 94 46 89 49 96

Tandläkarprogrammet 91 63 92 62 91 58 97 70

Tandteknikerprogrammet 26 73 33 82 30 70 - -

Påbyggnadsprogram

Barnmorskeprogrammet 68 97 68 99 74 97 63 100

Psykoterapeutprogrammet 16 81 17 82 16 88 16 75

Specialistsjuksköterskeprogrammet 604 88 596 87 563 85 633 89

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 23 100 27 81 21 100 23 100

Magisterprogram 62 76 68 69 163 90 73 81

Masterprogram 186 82 308 67 235 70 257 68

Total 2 087 77 2 445 76 2 612 77 2 570 77

2009 2010 2011 2012

TABELLBILAGA

Tabell 3

Nybörjare (registrerade på termin 1), åldersfördelning (%)

Nybörjarprogram 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012

Arbetsterapeutprogrammet 61 69 62 67 17 22 27 27 22 9 11 6

Audionomprogrammet 54 64 67 33 21 28 29 42 25 8 5 25

Biomedicinprogrammet 91 95 90 87 9 4 10 8 0 1 0 5

Biomedicinska analytikerprogrammet 60 65 58 80 35 27 26 14 6 8 17 6

Folkhälsovetenskapsprogrammet 79 80 76 - 16 11 22 - 5 9 2 -

Logopedprogrammet 50 71 61 72 31 26 33 19 19 3 6 9

Läkarprogrammet 66 70 63 74 26 23 30 21 8 7 6 5

Optikerprogrammet 78 83 88 76 18 15 10 23 4 2 3 2

Psykologprogrammet 69 73 61 64 24 20 27 31 7 7 12 5

Röntgensjuksköterskprogrammet 48 55 55 70 36 24 25 22 16 22 20 8

Sjukgymnastprogrammet 69 71 66 78 26 22 29 17 5 7 5 5

Sjuksköterskeprogrammet - 63 56 61 - 27 27 23 - 11 17 16

Tandhygienistprogrammet 69 75 70 67 10 21 20 27 21 4 11 6

Tandläkarprogrammet 76 86 85 80 23 13 14 18 1 1 1 2

Tandteknikerprogrammet 69 76 63 - 15 15 33 - 15 9 3 -

Påbyggnadsprogram

Barnmorskeprogrammet 0 1 0 0 54 54 64 60 46 44 36 40

Psykoterapeutprogrammet 0 0 0 0 6 12 6 6 94 88 94 94

Specialistsjuksköterskeprogrammet 1 5 1 3 40 43 37 44 59 52 62 54

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 35 56 48 74 39 15 24 22 26 30 29 4

Magisterprogram 24 26 12 26 60 49 44 44 16 25 45 30

Masterprogram 12 39 17 42 39 38 45 39 49 23 37 19

Total 39 48 41 48 32 30 32 30 30 22 27 22

–24 år 25–34 år 35– år

TABELLBILAGA

Tabell 4

Helårsstudenter, totalt antal samt andel kvinnor (%)

Nybörjarprogram totalt%

kvinnor totalt%

kvinnor totalt%

kvinnor totalt%

kvinnor


Audionomprogrammet 34 75 43 75 46 74 48 74



Folkhälsovetenskapsprogrammet 65 89 76 89 87 88 65 88



Programmet i medicinsk informatik 22 61 8 64 0 - 1 50


Podiatriprogrammet 46 79 22 75 9 81 0 -


Röntgensjuksköterskeprogrammet 103 82 110 79 106 76 105 77

Sjukgymnastprogrammet 354 71 347 67 360 66 340 70

Sjuksköterskeprogrammet 786 89 468 89 457 85 601 85



Tandteknikerprogrammet 58 79 54 77 53 77 35 75

Påbyggnadsprogram


Psykoterapeutprogrammet 25 82 22 82 24 82 22 81

Specialistsjuksköterskeprogrammet 458 90 446 88 461 88 457 88

Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 22 91 22 92 21 89 20 100

Magisterprogram 87 84 77 75 86 81 93 88

Masterprogram 235 71 295 73 337 70 311 69

Fristående kurser 399 78 575 79 709 78 701 81

Total 5 595 75 5 524 73 5 815 73 5 885 73

2009 2010 2011 2012

TABELLBILAGA

Tabell 5

Helårsstudenter, åldersfördelning (%)





Biomedicinska analytikerprogrammet 52 48 50 54 37 42 36 32 11 11 14 14

Folkhälsovetenskapsprogrammet 62 63 65 59 37 35 32 39 2 2 3 2



Programmet i medicinsk informatik 27 25 - - 56 62 - - 17 13 - -


Podiatriprogrammet 54 45 50 - 36 42 34 - 10 13 15 -


Röntgensjuksköterskeprogrammet 36 35 42 47 34 37 34 31 29 29 25 21


Sjuksköterskeprogrammet 35 37 50 49 43 40 32 33 22 23 18 18



Tandteknikerprogrammet 48 55 66 57 44 34 26 37 8 11 8 6

Påbyggnadsprogram



Specialistsjuksköterskeprogrammet 1 2 1 0 36 38 37 41 63 60 61 58



Masterprogram 22 26 25 24 56 53 52 54 22 21 22 22

Fristående kurser 20 16 14 13 31 30 32 33 49 54 54 55

Total 38 38 39 38 41 40 40 41 21 21 21 21

–24 år 25–34 år 35– år

TABELLBILAGA

Tabell 6

Helårsstudenter och helårsprestationer

Nybörjarprogram Hst HprPrest-grad Hst Hpr

Prest-grad Hst Hpr

Prest-grad Hst Hpr

Prest-grad




Biomedicinska analytikerprogr 198 172 87 180 161 89 181 165 91 196 166 84

Folkhälsovetenskapsprogrammet 65 53 82 76 69 91 87 72 82 65 69 105


Läkarprogrammet 1 440 1 298 90 1 492 1 381 93 1 523 1 393 91 1 516 1 402 93

Programmet i medicinsk informatik 22 22 100 8 7 92 0 1 - 1 2 -


Podiatriprogrammet 46 45 97 22 26 115 9 12 132 0 1 -


Röntgensjuksköterskeprogrammet 103 97 94 110 106 96 106 94 89 105 100 95


Sjuksköterskeprogrammet 786 767 98 468 487 104 457 430 94 601 521 87



Tandteknikerprogrammet 58 58 101 54 47 87 53 52 99 35 41 117

Påbyggnadsprogram



Specialistsjuksköterskeprogr 458 420 92 446 421 94 461 435 94 457 428 94



Masterprogram 235 186 79 295 253 86 337 295 88 311 293 94

Fristående kurser 399 295 74 575 413 72 709 545 77 701 535 76

Total 5 595 5 012 90 5 524 5 050 91 5 815 5 351 92 5 885 5 307 90

2009 2010 2011 2012

TABELLBILAGA

Tabell 7

Examina

2009 2010 2011 2012

Yrkesexamen

Arbetsterapeutexamen 61 67 59 60

Audionomexamen 16 0 14 18

Barnmorskeexamen 65 70 55 56

Biomedicinsk analytikerexamen 67 64 41 52

Logopedexamen 33 2 32 4

Läkarexamen 250 219 260 272

Optikerexamen 48 44 42 29

Psykologexamen 18

Psykoterapeutexamen 15 10 15 14

Röntgensjuksköterskeexamen 31 34 38 39

Sjukgymnastexamen 95 112 91 107

Sjuksköterskeexamen 325 311 298 14

Specialistsjuksköterskeexamen 372 362 403 419

Tandhygienistexamen 37 39 37 38

Tandläkarexamen 55 65 67 70

Tandteknikerexamen 18 17 14 13

Summa yrkesexamen 1 488 1 416 1 466 1 223

Generell examen

Högskoleexamen 7 4 0 1

Kandidatexamen 429 460 547 351

Magisterexamen 185 176 150 159

Masterexamen 43 74 73 137

Magisterexamen m ämnesbredd 33 14 3 7

Summa generell examen 697 728 773 655

Totalt antal utfärdade examina 2 185 2 144 2 239 1 878

Antal individer 1 792 1 786 1 888 1 668

TABELLBILAGA

Tabell 8

Internationella kontakter

Studentutbyte

Utres Inrres Utres Inres Utres Inres Utres Inres

Antal, totalt 159 249 182 273 169 304 139 305

Fördelning/område

Europa 62 180 91 197 82 215 65 225

Nordamerika 40 17 39 16 46 24 31 21

Övriga länder 57 52 52 60 41 65 43 59

Fördelning/program


Audionomprogrammet 0 0 0 1 0 1 0




Folkhälsovetenskapsprogrammen 11 14 5 18 2 17 5 13

Masterprogrammet i hälsoinformatik - - 1 4 0 2 0 2


Läkarprogrammet 71 87 93 99 82 113 58 126

Programmet i medicinsk informatik 2 2 0 0 - - - -


Podiatriprogrammet 5 0 3 0 0 0 - -


Röntgensjuksköterskeprogrammet 0 0 3 1 6 4 4 4

Sjukgymnastprogrammet 9 16 11 10 11 14 6 13Sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammet 17 26 22 32 6 25 8 29



Tandteknikerprogrammet 6 1 0 0 0 2 1 0

2009 2010 2011 2012

TABELLBILAGA

Tabell 9

Lägsta antagningspoäng vid urval 2 (HT)

Arbetsterapeutprogrammet

Audionomprogrammet

Biomedicinprogrammet

Biomedicinska analytikerprogrammet

- klinisk fysiologi

- laboratoriemedicin

Folkhälsovetenskapsprogrammet

Logopedprogrammet

Läkarprogrammet

Optikerprogrammet

Psykologprogrammet

Röntgensjuksköterskeprogrammet

Sjukgymnastprogrammet

Sjuksköterskeprogrammet

- Huddinge normal

- Huddinge distans

- Visby distans

Tandhygienistprogrammet

Tandläkarprogrammet

Tandteknikerprogrammet

* Höstterminen 2010 infördes nya urvalsgrupper. Urvalsgruppen BI har 22,5 som maxpoäng. Den tidigare urvalsgruppen BG

hade som maxpoäng 20,0.

2009 2010 2011 2012

BG BI BI BI

15,76 17,37 16,33 16,80

15,10 16,71 17,20 17,26

17,00

13,30 15,78

20,05 20,00 19,90

16,62 16,77

21,10 20,94 21,00

16,84 17,60 16,50 17,40

17,17 18,30 18,23

18,10

19,50

- 17,50

16,99

17,40

18,30

19,60

17,30

20,00 22,00 21,90 21,90

17,72 17,70 17,93 -

-

15,40

17,98

19,83

20,00

- 18,10

19,09

-

21,83

22,50 22,50

21,90

-

17,20

13,21

21,76

22,50

14,70 12,00 12,30 17,88

14,70 14,82 12,80 -

19,33

12,00

16,97

TABELLBILAGA

Tabell 10

Forskarutbildning


Antal, totalt 420 450 409 438 2 028 2 076 2 133 2 165 392 367 349 359

Andel kvinnor (%) 61 62 61 57 61 62 62 61 62 58 62 64

Andel –29 år (%) 42 39 46 48 28 27 28 28 8 9 9 12

Andel 30–39 år (%) 38 40 36 34 42 42 42 42 55 53 54 53

Andel 40– år (%) 20 21 18 18 30 31 30 30 37 38 37 35

Nyreg doktorander Aktiva doktorander Disputationer

TABELLBILAGA

Tabell 11

Intäkter 2012, mnkr

Finansiär ForskningKapital-

förvaltning Totalt

Rådsmedel 0,0 729,5 730,1

Statliga myndigheter 40,2 348,8 389,0

Organisationer och stiftelser 8,8 691,8 37,0 737,6

Svenska företag 18,1 168,1 11,1 197,3

Landsting och kommuner 41,0 474,8 23,9 539,7

Utländska finansiärer 12,4 416,1 3,6 431,5

Egna medel 55,8 -55,8 0,0

Finansiella intäkter 0,0 50,1 4,8 54,9

Summa externa medel 120,5 2 935,0 24,6 3 080,1

Statsanslag 833,1 1 732,4 2 565,5

Totalt 953,6 4 667,4 24,6 5 645,6

Största enskilda finansiärer

Rådsmedel Landsting och kommuner

Vetenskapsrådet 616,6 Stockholms läns landsting 511,6

FAS 100,0 Botkyrka kommun 3,0

Formas 13,0 Skåne läns landsting (Region Skåne) 3,0

Statliga myndigheter Företag

Kungl. Tekniska högskolan 73,4 AFA Försäkring 42,7

Verket för innovationssystem 72,2 AstraZeneca 33,0

Smittskyddsinstitutet 35,7 KI Science Park AB 10,0

SIDA 31,3 IPULS AB 7,8

Kammarkollegiet 26,2 MEDA AB 5,5

Socialstyrelsen 21,4 Schering-Plough AB 5,0

Stockholms universitet 20,4 Novartis Sverige AB 4,6

Försvarsmakten 10,8 Pfizer 4,3

Statens folkhälsoinstitut 9,4 Biogen Sweden AB 4,2

Myndigh. för samh.skydd och beredska 8,2 Tripep AB 3,5

Organisationer och stiftelser Utländska organisationer

Cancerfonden 142,1 Europeiska Unionen 193,7

Wallenbergs stiftelse 93,8 Rausing Foundation 22,6

Stiftelsen för strategisk forskning 74,0 National Institute of Health 18,0

Hjärt-lungfonden 51,9 Org for economic corp. and dev. 15,7

KI-stiftelser 47,6 CHDI Foundation Inc 10,7

Barncancerfonden 45,8 The Stanley Medical Research Inst. 8,5

Familjen Perssons Stiftelse 30,9 Novo Nordisk Fonden 8,5

T&R Söderbergs Stiftelse 23,1 Jochnick Foundation 6,8

Stift Gustav och Tyra Svenssons minne 20,6 Embassy of the Kingdom of Saudi Arabi 5,8

Svenska Läkaresällskapet 13,6 Århus Universitetshospital 5,7

Grundutbildning Forskning

Karolinska Institutet Årsredovisning 2012Tryck: US-AB

ISBN: 978-91-85681-51-8

Karolinska Institutet Årsredovisning 2012

Sammanställning och underlag:Universitetsförvaltningen, Karolinska Institutet

Samordning:Nils-Fredrik Ankarcrona

Utgivare:KommunikationsavdelningenKarolinska Institutet171 77 Stockholm

ki.se

Karolinska Institutets arsredovisning 2012

Documents

Transcript of Karolinska Institutets arsredovisning 2012