Biblioteksbl 2 06 (FED)biblioteksbladet.se/.../Biblioteksbladet_nr2_2006.pdf · mers bibliotek,...

Biblioteksbladet02:2006årgång 91

Avsänt: Från expertmöte i AlexandriaBiblioteken: Centrala när EU vill kommuniceraModeraterna: Vi värnar om bibliotekenDebatt: ”Pinsamt var ordet”

3 Biblioteken – en resurs förEU:s kommunikation medmedborgarna. Henriette Zorn

4 Biblioteken i valet 2006:Lena Adelsohn Liljeroth ochMargareta Pålsson (m)

6 Mät det biblioteken vill! Åsa Ekström

7 Konsult ska lösa problem iÖrebro. Åsa Ekström

8 Växa med EU-medel. Jakob Harnesk

10 Kulturrådets Accesspengar:64 ansökningar från biblio-teksområdet. Annina Rabe

11 Christina Tovoté skriverresebrev från expertmötet iAlexandria

14 musa-projektet uppskjutet.Annina Rabe

15 Prenumererbar e-informa-tion – nisch för nytt konsult-företag. Henriette Zorn

19 Låna böcker på ICA. Åsa Ekström

20 Tv-inspelning i biblioteks-miljö. Åsa Ekström

22 Ny portal: Kvinnors kampför rösträtt. Henriette Zorn

26 Humaniorabloggen –folkbibliotekstanken imoderna kläder. Annina Rabe

30 Allt fler män läser med öronen! Åsa Ekström

Ii mitten av februari, så var det sagt,skulle det nya förbundet ha konstitue-rat sig under arbetsnamnet suhb, Sve-riges universitets- och högskolebiblio-

teksförbund (se även bbl nr 1/2006). Så blevdet inte, inget nytt förbund bildades men välen arbetsgrupp som ska arbeta vidare medfrågan om en sammanslutning mellan de

svenska universitets- och högskolebiblioteken. I arbetsgruppen ingårbland andra Annika Sverrung, sedan sommaren 2005 chef för Chal-mers bibliotek, Lars Bjørnshauge, Lunds universitetsbibliotek och PerOlsson, Karolinska institutets universitetsbibliotek. En av knäckfrå-gorna tycks vara huruvida man ska bilda ett självständigt förbund ellerom man kan hitta ett sätt att formera sig inom ramen för suhf, Sveri-ges universitets- och högskoleförbund.

– I någon form kommer vi att ena oss, absolut, det finns ett stort be-hov, säger Annika Sverrung till bbl vid detta nummers pressläggning.

Inget datum är satt för när arbetsgruppen ska vara klar men i mittenav mars är ett nytt möte planerat.

Först pukor och trumpeter, sedan blockflöjt – med spänning följervi den fortsatta utvecklingen där väl både kb/bibsam och Svensk Bib-lioteksförening måste fundera över om detta ska tolkas som en miss-nöjesförklaring.

Efter knappt ett och ett halvt år som ansvarig för bbl har jag haft an-ledning att fundera en del över det här med missnöje. Mitt första för-ord i nr 6/2004 avslutade jag: ”Ingen tidskrift är en ö. Dialogen med läs-arna är en del av livsluften.” Det var ett artigt sätt att försöka säga: Lyftluren, hör av er, skriv, debattera, kritisera, applådera, tipsa (påminnerom meddelarfriheten, en grundlagsfäst rättighet för envar att kontak-ta massmedia anonymt eller öppet lämna upplysningar för publice-ring utan att straffas för det) …

Många är de som har fattat galoppen. Inte minst i detta nummer ärt ex debattsidorna välfyllda. Tack, fortsätt så. I särklass sämst på atthöra av sig är företrädarna från forsknings-, universitets- och hög-skolebiblioteken. Det lär också vara där det klagas mest på bbl. Säger”lär”, för hit ringer de som sagt inte. Men omvägarnas infrastruktur äribland häpnadsväckande effektiv.

bbl:s uppdrag är att spegla och bevaka HELA biblioteksbranschen,folk-, forsknings-, barn-, sjukhus-, special-, myndighets-… Det är ettstort, roligt, intressant och grannlaga uppdrag som redaktionen (medsina 1,7 tjänster) tar på allvar och försöker göra det bästa av. Vi sitterinte här och uppfinner världen men försöker välja och vraka och spåraupp det vi tror kan vara intressant för läsarna. Kanhända misslyckas viibland med det. Det kan bero på att vi har gjort ett dåligt jobb. Då behö-ver vi få veta det. Men det kan också bero på att ni (som är missnöjda)har gjort ett dåligt jobb. Inte kommunicerat, inte förpackat budskapet– som alla andra får göra i denna informationsintensiva värld – ochinte väckt intresse för just era frågor.

Om ni som har gett upp hoppet eller om ni inte tycker att det är nå-gon idé eller om ni rentav är för fina i kanten och hellre sitter med arm-arna i kors och konstaterar att min fru/man förstår mig inte – slutagnälla, tala ur skägget och bjud upp till dans istället. I takes two totango!

Henriette Zorn

Innehåll Förord Biblioteksbladet 02:2006

PostadressBox 3127103 62 Stockholm

BesöksadressSaltmätargatan 3ASvensk Biblioteksförening Tel. 08-545 132 30BBL Tel. 08-545 132 40Fax 08-545 132 31

Svensk Biblioteksförenings hemsidahttp:/www.biblioteksforeningen.org

Prenumeration på BBLFör medlemmar i föreningen ingår BBL imedlemsavgiften, 350:– för enskild med-lem (heltidsstuderande och pensionärer175:–). Övriga betalar 500:– (Sverige),utanför Sverige, 600:–

Ansvarig utgivareChefredaktörHenriette Zorn tel. 08-545 132 [email protected]

I redaktionenÅsa Ekström 08-545 132 [email protected] Rabe 08-545 132 [email protected]

RecensionsansvarigJohannes Rudberg [email protected]

Grafisk form: Paolo Sangregorio

Omslag: Jill Cody

Redaktionen förbehåller sig rätten attkorta och redigera manus. För obeställtmaterial ansvaras ej.

AnnonserBo Eriksson, Box 109, 133 22 Saltsjöbadentel. 08-717 43 57 eller 070-714 90 [email protected]/annonsskatt utgår ej!

TryckTryckeri AB Federativ, StockholmISSN: 0006-1867

Svensk Biblioteksförening är en ideell föreningmed uppgift att främja svenskt biblioteks-väsen genom att utveckla effektiva sam-arbetsformer mellan bibliotek och genom attdriva opinion i frågor av betydelse för biblioteks- och informationsområdet.

Denna tidning gick i tryck den 27 februari.

Den här tidskriften är TS-kontrollerad.

Tidskrift för Svensk Biblioteksförening

foto

: peter a

xelsso

n

Avdelningar16 Debatt och kommentar24 Utblick28 Recensioner29 Inblick30 Saxat32 Vem är …?33 Besserwisser34 Föreningsnytt39 Kalendarium

Medborgarnas röst ska höras meri EU och biblioteken ska bidra tilldet. Åtminstone om Sveriges EU-kommissionär Margot Wallströmfår som hon vill. Det framgår avden vitbok om EU:s framtidakommunikationsstrategi somMargot Wallström lanserade ifebruari.

V itboken är en ansats för att ut-forma en kommunikations- och in-formationspolitik för eu. Syftet är attminska avståndet mellan eu och

medborgarna. Och det är ingen envägskom-munikation – dvs från kommissionen ochandra eu-organ riktade till medborgarna –som Wallström primärt är ute efter. Hon villsnarare se en dialog och att kommunikatio-nen i lika hög grad också fungerar under-ifrån, från medborgarna till eu:s olika insti-tutioner. Hittills har eu fokuserat på att talaom för folk vad eu är och vad man gör, mind-re har man ägnat sig åt att lyssna och fångaupp vad unionens medborgare tycker ochtänker. De offentliga och politiska samtalen iEuropa äger mestadels rum på en nationellarena. Men de politiska beslut som påverkarmänniskors vardag fattas på eu-nivå. EnligtWallström och kommissionen känner sigmånga människor distanserade från eu:s in-stitutioner, de beslutsprocesser som där ägerrum och de beslut som fattas. Det ska kom-munikativ dialog och samordnad informa-tion råda bot på. I vitboken föreslås fem åt-gärdspunkter som kan bidra till att skapa ge-mensamma principer för alla länder om enstrategi för kommunikation och informa-

tion. En åtgärd handlar om att ge medborgar-na mer makt bland annat genom att biblio-teken i medlemsländerna får en ny roll. Denidé som lanseras är att digitalt länka sammande europeiska biblioteken så att de kan fun-gera som mötesplatser och informations-,kunskaps- och lärcentra. Ett viktigt mål medkommunikationsstrategin är att förbättrakunskaperna i samhällskunskap bland med-borgarna i eu:s medlemsländer: dels kunskapom andra länders samhällen, dels hur mansom medborgare kan vara delaktig i och på-verka den europeiska politiken. Den handlarinte bara om att undervisa skolelever om eu:sinstitutioner, politik och beslutsprocesser.Det handlar också om att människor i alla åld-rar ska få hjälp att använda verktyg som t exInternet för att få tillgång till information ochdärigenom möjlighet att delta i debatten. Det-ta, skriver Margot Wallström i sin vitbok, ärsärskilt viktigt när det gäller utsatta grupper iminoritetsställning, funktionshindrade ellerandra som av någon anledning är eller kännersig exkluderade i offentligheten.

Utöver en handbok eller en stadga med ge-mensamma principer föreslås också ett merintensivt arbete med media och ny teknik,bl a kommissionens egen satellitkanal Europe

by Satelite utökas och förses med större ka-pacitet. En annan punkt på listan handlar omatt utarbeta redskap som syftar till att bättreförstå vad som rör sig i folklagren, dvs denallmänna opinionen. Bland annat föreslås ettnytt nätverk av nationella experter på områ-det som kan samordna forskningsresultat it ex opinionsutveckling.

Kommissionens vitbok om kommunika-tionsstrategin är just nu ute på remiss i sexmånader. Alla som önskar kan komma medsynpunkter och kritik på en särskild webb-plats. Där hittar man också vitboken i sin hel-het: http://europa.eu.int/comm/communica-tion_white_paper/index_sv.htm

Eftersom bibliotekens roll i eu:s nya kom-munikationsstrategi är relativt skissartatformulerad finns det ju nu möjligheter förbiblioteksföreträdare att hålla sig frammeoch föreslå eller förse förslaget med ett hand-fastare innehåll.

Efter remissrundan är ambitionen att pre-sentera konkreta förslag om vilka verktygsom kan användas för att kommunikationenlöpande ska fungera i båda riktningarna, dvsmellan Bryssel och eu:s medborgare och viceversa.

Henriette zorn

biblioteksbladet [2:2006] 3

Biblioteken – en resurs för EU:skommunikation med medborgarna

Margot Wallström håller presskonferens i samband med lanseringen av EU:s vitbok om en ny kommunikations-strategi i början av februari.

Foto

: © Eu

ro

pean

Co

mm

un

ity, 20

06

En ”nedladdad” e-bok i handdator på tåget, dagstidningen vid fru-kostbordet, en uppläst cd-bok på skogspromenaden, senaste numret

av favoritmagasinet på Internet eller enspännande pocketbok i sängen. Läsandet kanse olika ut. Vi är många som tycker om attläsa och som hoppas att lusten ska bli ännustörre hos många fler. Bokens framtid ter sigäven med ny teknik oerhört spännande.

Alla tycker inte om – en del har svårt för –att läsa. Men de flesta gör det, i synnerhet omde tidigt fått en självklar kontakt med böcker.Kulturrådet gjorde för ett par år sedan en om-världsanalys som visade att barns kontaktmed böcker har ökat och att tre av fyra barnhar någon vuxen som läser med dem varjedag. Barn mellan 3 och 8 år har faktiskt merkontakt med böcker än med tv.

Skolan ska lägga grunden för goda kun-skaper i svenska språket. Vi moderater tyck-er att det är självklart att alla elever som läm-nar grundskolan också kan läsa och skriva,

men många skolor lever inte helt upp tillkraven. De senaste tio åren har utvecklingengått åt fel håll. Många elever har, när de gårut nian, faktiskt inte läst en bok från pärmtill pärm. Allt fler elever lämnar skolan utanfullständiga betyg och har naturligtvis säm-re förutsättningar att lyckas i fortsatta stu-dier och senare i arbetslivet. Bristerna synsredan hos nya studenter på högskolor ochuniversitet.

Vi vill skapa förutsättningar för alla elever,oavsett bakgrund och val av skola, att få godakunskaper i svenska språket. Här spelarsjälvklart biblioteken en viktig roll och detgäller framför allt skolbiblioteken, som ock-så behöver engagerad och kunnig personal.Det finns skäl att se över skollagen.

Biblioteken är viktiga kulturinstitutioner.En av dess viktigaste roller är att agera folk-bildare och därmed verka även för den ”smal-are” litteraturen. Men utlåningen minskarnu på våra bibliotek. Det gäller främst skön-litteratur men samma tendens finns inom

barn- och facklitteraturen. Vi besöker inteheller biblioteken i samma omfattning somförut. Det är nödvändigt att ta reda på orsak-erna, undersöka hur läsvanorna förändrasoch vad som kan göras för att öka bibliotek-ens popularitet.

Bokutgivningen är stor i Sverige, i genom-snitt ges det ut en bok i timmen, dygnet runt,vardag som helgdag, året om. Den 1 januari2002 sänktes momsen på böcker och tidskrif-ter från 25 till 6 procent. Det har stimuleratmånga människor att köpa och läsa fler böck-er. Även pocketbokens uppsving på markna-den har ökat intresset för litteraturen.Pocketboken är liten och lätt, och därför en-kel att ha med sig till exempel i fickan ellerväskan. Numera kan vi också köpa böcker så-väl i mataffären som på bensinmacken, detlär vara snudd på unikt i världen.

Förhoppningsvis lockar tillgänglighetenännu fler in i böckernas magiska värld. Där-för blir vi oroliga när socialdemokraterna ta-lar om att höja momsen, vi tror inte att en

4 biblioteksbladet [2:2006]

Lena Adelsohn Liljeroth och Margareta Pålsson (m):

”Vi vill utveckla bibliotekens verksamhet”

Biblioteken i valet 2006

Lena Adelsohn Liljeroth och Margareta Pålsson: ” En skärpt bibliotekslag, som många önskar, tror vi snarare skullekonservera biblioteksvärlden och hindra nytänkande.”

moms på drygt 21 procent kommer att gynnaläsandet – tvärtom.

Hur ska de framtida biblioteken se ut? Kande bli än mer av spännande mötesplatser medfikamöjligheter, utställningar och program avolika slag? Kan de bli en form av moderna kul-turhus? Det sägs att svenska bibliotek utveck-lats mindre än bibliotek i jämförbara länder.Vi vet inte om det är så, men det är självfalletviktigt att följa vad som sker på andra håll.

För att locka fler människor att besöka bib-lioteken behövs såväl flexibla öppettider somuppsökande verksamhet till bl a sjukhem,äldreboenden, gruppboenden och vårdhemför missbrukare. Det sker redan på flera håll,men det arbetet kan självklart utvecklas ännumer. Bibliotekslagen är svårtolkad, den sti-mulerar inte utvecklingen av olika verksam-heter runt om i landet och vi ser inte heller attlagen ökar lusten att läsa. En skärpt biblio-tekslag, som många önskar, tror vi snarareskulle konservera biblioteksvärlden ochhindra nytänkande.

För oss moderater är kunskap och bildninggrundstenar i ett demokratiskt samhälle.Därför värnar vi om det fria ordet, om littera-turen – och om biblioteken. Givetvis ska bib-lioteken även i fortsättningen få stöd från detallmänna, annars skulle de ha svårt att över-leva. Men vi ser också framför oss att ökatsamarbete mellan bibliotek, vänföreningaroch olika organisationer kan locka fler läsare,och även underlätta för biblioteken att profi-lera sig. Vid sidan av biblioteksverksamhetenkan sedan andra aktörer leva, det kan varacaféer, tidningsbutiker, biografer och musik-affärer.

Vi är alla olika men kunskapstörsten finnshos alla. Låt oss bejaka detta – en dynamiskbiblioteksverksamhet skulle locka fler.

Lena Adelsohn Liljeroth (m)Journalist och riksdagsledamot Kulturutskottet

Margareta Pålsson (m)Lärare och riksdagsledamot Utbildningsutskottet


BTJ Profi ltjänster™

Nu finns ett alternativ till tidskrävande medieval och inköpsmöten. Alternativet är att låta oss ta hand om jobbet. Gemensamt tar vi fram en individuell profil för medieinköpen som passar just ditt bibliotek. Du har själv full kontroll över hur profilen ska se ut. Färre förutsägbara möten öppnar för fler oväntade. Mindre tid åt stan-dardiserad administration ger mer tid åt besökarnas önskemål och behov. Plus större möjlighet att utveckla yrkesrollen. Dessutom får du böckerna snabbare till biblioteket. Du kan med andra ord satsa mer på det kreativa, intressanta och roliga. Och lämna det lite vardagligare till oss. Vill du veta mer? Ring 046-18 00 00.

Färre möten ger fler möten.

BiketjänstBiblioteksinredningarBox 30, 340 30 Vislanda

T: 0472-300 36 E: [email protected]: 0472-344 59 W: www.biketjanst.se

D!I!A!R!I!U!MK V A L I T E T · D E S I G N · F U N K T I O N

Sökstation DIARIUM för sitt, ståalt elmanövrerat höj- och sänk

Istockholm hade biblioteksfolk från framför allt Mellansverige samlats för att lyssna till Christina Ekbom som skri-vit rapporten På osäker grund. Hon har

analyserat de stora skillnaderna mellan Kul-turrådets och Kommunförbundets biblio-teksstatistik (se bbl nr 10/2005). MedanKommunförbundets statistik visar att bib-liotekspersonalen ökade med tolv procentmellan åren 1995–2002 visade Kulturrådetssiffror att personalen minskade med sjuprocent under samma period. Christina Ek-bom förklarade att en av felkällorna är siffer-insamlarna som har olika uppfattningar omvilka yrkesgrupper som ska räknas med i sta-tistiken. På seminariet förde hon resone-mang om fixeringen i att mäta antalet bok-lån. Biblioteksverksamheten handlar ju omså mycket annat i dag: antal besök på biblio-tekens hemsidor, antal sagostunder, bokpratmed skolbarn etc.

Under rubriken ”Vad vill en kommun-direktör veta” äntrade Norrtäljes kommun-direktör, Mats Törnquist, scenen och svarade:

– Ingenting!Mats Törnquist som även är utbildad bib-

liotekarie med många års erfarenhet i yrket,vände istället på steken och frågade vad se-minariepubliken tror att en kommundirek-tör borde vilja veta. Därefter uppmanade han

bibliotekspersonalen att själva bjuda upp tilldans – för att inte riskera att bli ett gängpanelhönor …

– Det handlar om att fråga sig vad det ärman vill veta. Når vi våra mål? Vad tyckerbrukarna – om öppettider, service och bemö-tande? Kan vi påvisa effekter?

Mats Törnquist efterlyste även mer tydligamätningar. Biblioteken måste bli mer aktivaoch jämföra sig internt, lokalt och nationellt.

– Mät det ni vill veta för att styra verksam-heten i rätt riktning. Ta kommandot och be-stäm vad som är relevant.

Mats Hansson, handläggare vid Kulturrå-det, bekräftade att det finns problem medbiblioteksstatistiken och att förändring tartid. Men det går framåt – Kulturrådet tartacksamt emot tips och ideér om statistikenpå den nya e-postadressen;[email protected]

All e-post kommer att läsas och behandlas avKulturrådet. Det pågår även ett pilotprojektmed den nya webbenkäten som ska underlät-ta statistikinsamlandet. En rapport om verk-samheten kommer att presenteras till som-maren.

Deltagarna på seminariet delades in imindre arbetsgrupper för att svara på ett an-tal frågor kring biblioteksstatistiken: Vad är

meningsfullt att föra nationell statistik över?Hur använder biblioteken statistiken?

Vid arbetsgruppernas redovisning hördesmånga kloka ord om meningsfull och an-vändbar statistik. Dessutom, menade man,måste större krav ställas på datasystemleve-rantörerna och man måste rikta mer fokus påbrukargruppen. Även fler samverkansgrup-per efterlystes. Några av deltagarna nämndefenomenet med siffrors makt och konsten atthitta de enkla siffrorna som säger det mestaom biblioteket, t ex:

1000 1000 10 000

Bakom siffran 1000 står antalet utlån, nästatusental står för antal biblioteksbesökare och10 000 visar antalet besökare på biblioteketshemsida. Trummas siffrorna ut tillräckligtmånga gånger så får de en reell betydelse. Dethördes även positiva röster om att det går attvända även de mest dystra siffror till någotgott. Sigtuna bibliotek var sämst beträffandeantal utlån i statistiken. I sig negativt mensom opinionsmässigt ändå fick positivaföljder när kommunens politiker beslöt attgenast höja medieanslaget för att bryta dennegativa trenden.

Åsa Ekström


Mät det biblioteken vill!

Kommundirektören Mats Törnquist, som även är utbildad bibliotekarie, menar att bibliotekspersonalen måste takommandot över statistiken.

Foto

: Åsa

Ekstr

öm

För att bringa klarhet i biblioteksstatistiken har Sveriges Kommuner och Landsting anordnat tre seminarier i Malmö, Stockholm och Umeå.

www.wagnerform.se

Digital BiblioteksGUIDE

Det har varit en flitig debatt i Nerikes Allehanda om bibliotek-ens framtid efter det att bespar-ingsförslagen blev kända. De fles-

ta inlägg går ut på att biblioteksverksamhe-ten inte ska röras eftersom den är ovärderligför kommuninvånarna. På tidningens webb-forum kan man läsa att förslaget om en reno-vering av fullmäktigesalen på sex miljonerkronor kanske inte bör prioriteras när detsaknas pengar till biblioteken. Å andra sidanfinns det de som undrar varför just bibliotek-en inte kan klara att hålla sina budgetramar –när alla andra verksamhetsområden klarar avdet.

– Självklart är det så att det är jag som bäransvaret för att vi inte har lyckats hålla bud-geten, säger bibliotekschefen Christer Kling-berg.

Orsaken till obalansen är omställnings-kostnader för bland annat sex biblioteks-assistenter och en omfattande omorganisa-tion. Bibliotekschefen är klar över att det intekommer att bli något extratillskott från poli-tikerna.

Den politiska majoriteten anser att biblio-teksledningens förslag går stick i stäv meduppdraget som politikerna lagt för biblio-teksverksamheten. Enligt det socialdemo-kratiska kommunalrådet Björn Sundin skabiblioteken inte stänga tidigare utan tvärtomförlänga öppettiderna och dessutom skabokbilen finnas kvar. Bokens roll i Örebro skaockså stärkas, bland annat diskuteras en ge-mensam satsning i förskolan och skolan till-sammans med barn- och utbildningsnämn-den.

Kommunalrådet Sundin understryker attbibliotekens budget inte är mindre än förraåret, därför bör inga besparingar egentligenvara nödvändiga. Faktum kvarstår dock attdet är ett stort hål i bibliotekens portmonnäeftersom 600 000 kronor fattas …

– Jag vill poängtera att det handlar om två

procent av hela verksamhetens budget på 33miljoner. Det är inte så att vi politiker lagtförslag om nedskärningar. Snarare är det såatt de olika verksamheterna måste ta ett stör-re ansvar för ekonomin.

Hur man ska få budgeten i balans är fortfa-rande inte löst. Istället ska en organisations-konsult se över verksamheten och lyssna tillbåde medborgarnas åsikter och personalensförslag. Politikerna ska även bättre stimulerautveckling av verksamheten. Förbättringar(läs: besparingar) som personalen föreslårska stimuleras genom att politikerna helt en-kelt ger mer pengar till dem som presenterarkonkreta effektiviseringar. Facket har ställtsig positiv till denna lösning, så även biblio-tekschefen Christer Klingberg som välkom-nar initiativet.

Kommundirektör Lena Kjällström skaäven arbeta för att hjälpa biblioteksledning-en att utveckla verksamheten.

En måndagkväll i början av februari hadeÖrebroarna chansen att diskutera bibliotek-ens framtid vid ett öppet möte på Stadsbib-lioteket. Ett 60-tal medborgare samlades tillmötet. Flera politiker fanns på plats eftersomdet är valår i år. Dessutom fanns biblioteks-personal på plats, bland dem Kristina Pers-son, bibliotekarie i bokbilen och på talboks-avdelningen.

– Jag hoppas att det stora intresset förbiblioteken i Örebro leder till en insikt som isin tur så småningom leder till att vi inombiblioteksvärlden inte ständigt ska behövarättfärdiga vår existens.

Åsa Ekström


Konsult ska lösa problem i Örebro

Majoriteten i Kultur- och medborgarnämnden i Örebro har sagt nejtill de besparingsåtgärder som biblioteksledningen presenterat.Bland annat ville bibliotekschefen dra in bokbilen och minska öppet-tiderna för att täcka ett underskott på drygt en halv miljon kronor.

”Jag kommer just från filmfestivalen iGöteborg”

det är i det närmaste en bedrift. I ett anfö-rande (långt som dasspappret i en toarulle)på Sveriges Kommuner och Landstings årli-ga kultur- och fritidskonferens i Stockholmlyckades Leif Pagrotsky pricka in i stort settallt inom området kultur: film, dans, teater,arkiv och museer, eu:s strukturfonder förkultur, fria grupper, mångkulturår, språk …Det mesta. Utom bibliotek. Om dessa – inteett ord. Inte heller om läsning fast det kanskefaller under rubriken språk. Vad vet man.

Inte ens när han mångordigt broderadeom vikten av dialog och samverkan på natio-nell, regional och lokal nivå, nej inte ens då …

I sitt stilla sinne kan man ju undra om del-tagarna på kultur- och fritidskonferensen påallvar bryr sig om Film i Västs framgångar.Egentligen.

”Det finns, som ni såklart vet, ett fantas-tiskt kulturutbud runtom i Sverige som intealltid får den uppmärksamhet som det för-tjänar. Det vill jag lyfta fram och synliggöra”,sade Leif Pagrotsky.

Dit hör inte biblioteken. Men han har sä-kert inte glömt dem. I andra sammanhanghar han sagt att han slåss för bibliotekslagenoch bildar opinion. Hoppeligen fortsätterhan med det även om det sker i det tysta.

Marita kom tillbaka. Allt är förlåtet!HZ

Låt oss först reda ut begreppen. Vad är, egentligen, Växtkraft Mål 3? – Det är ett program inom Europe-iska socialfonden (esf), berättar

Tone Harangen, samordnare på Svenskaesf-rådets kontor i Lund.

– Växtkraft pågår under perioden 2000–2006, och totalt är det tretton miljarder kro-nor som ska delas ut för kompetensutveck-ling av anställda, arbetslösa, långtidssjuk-skrivna och egenföretagare.

Vilka kan då söka pengar, och vad kan mansöka för?

– Programmet vänder sig framför allt tillmindre och mellanstora arbetsplatser, bådeinom privat och inom offentlig sektor. Peng-arna är avsedda för kompetensutveckling avde anställda, och vi betonar att samtliga an-ställda ska vara delaktiga i processen. Totalthar en miljon människor, ca en femtedel avden totala svenska arbetskraften, ökat sinkompetens via det här programmet.

Ett Växtkraft-projekt består av två steg. Isteg ett gör man en analys av sin verksamhet,där hela personalen diskuterar t ex hur manarbetar för att nå målen för verksamhetensamt vad som krävs i form av kompetens föratt nå målen. Man ansöker hos Svenska esf-rådet om att få stöd för analysen. Det maxi-mala beloppet som utbetalas är 200 000 kro-nor. Därefter görs en plan för kompetensut-vecklingen där man upprättar individuellahandlingsplaner. I steg två kan man sedan fåstöd för att låta personalen gå de kurser ochandra utbildningar man har behov av. Här ärmaxbeloppet det dubbla, 400 000 kr.

– Nu är vi inne på sista året av den här pro-gramperioden, fortsätter Tone Harangen.

– Det innebär att på vissa håll, exempelvishär i Skåne, är pengarna för analysarbetet(steg ett) redan förbrukade, däremot finnsdet fortfarande pengar att söka för kompe-tensutveckling (steg två). I andra regioner

kan man fortfarande få stöd även för analy-sen. Jag rekommenderar alla som är intresser-ade att kontakta sitt regionala esf-kontorsom man hittar via www.esf.se.

Även om programmet upphör i och med2006 räknar man på svenska esf-rådet att detkommer ett fortsättningsprogram för kom-petensutveckling från och med 2007. Hurmycket pengar programmet kommer att in-nehålla samt vilka kriterier som sätts upp, ärdet dock ingen som vet ännu.

När det gäller bibliotek kan således bådekommunala folkbibliotek och statliga forsk-ningsbibliotek ansöka, liksom sjukhusbib-liotek, skolbibliotek m fl.

Vid Lunds universitets bibliotek (lub) in-ledde man ett Växtkraft-projekt redan 2003.

– Det passade in väldigt väl i tiden för oss,säger Karin Ohrt, utbildningssamordnare.

– Vi hade en ny organisation och vi hadejust arbetat fram vår första strategiska plan.Med hjälp av gruppdiskussioner kunde viförankra de mål som fanns beskrivna i pla-nen på ett mer praktiskt sätt. Vilken roll hadeexempelvis varje anställd när det gällde attförverkliga målen? Vilken kompetens kräv-des?

Analysarbetet leddes av Inger Eide-Jensen,och resulterade i en rapport där kompetens-bristerna identifierades, som ikt-kunska-per, pedagogik och ledarskap.

– Under tre år har vi nu arbetat med att ut-bilda lub:s personal, fortsätter Karin Ohrt.

– Vi har fått kunnigare medarbetare somhar en klarare bild av våra mål. Det professio-nella samtalet har blivit bättre.

Karin Ohrt framhåller också hur viktig led-ningens inställning är:

– Jag tror att det är avgörande hur man serpå saker som medarbetarinflytande och de-mokrati. Det fungerar inte att bara bestäm-ma ovanifrån. Det egna inflytandet måste fåkomma fram.

Vid Stockholms stadsbibliotek (ssb) harman med hjälp av Mål 3-pengar kunnat arbe-ta intensivt med kompetensutveckling de se-naste åren.

– Vi startade redan 2002, säger AgnetaEhnmark som varit en av två projektledare påssb.

– Eftersom vi är en så stor organisation,med 440 anställda, fick vi dela upp analyser-na på varje enhet i vår organisation. De behovvi kunde konstatera handlade om it – både igrundläggande form och mer specialiserad –pedagogik, hur man arbetar med läshinder,skönlitteratur m m.

Agneta Ehnmark framhåller hur biblio-teksarbetet förändrats under senare år:

– Tack vare automatiseringen har mångaarbetsuppgifter försvunnit för assistenternaoch deras nya uppgifter är mer kompetens-krävande. Här kom verkligen Växtkraft-pengarna i rätt ögonblick.

– Samtidigt har ju arbetet lett fram till attvi har bättre koll på varandras kompetens. Imånga fall har vi kunnat använda oss av in-terna lärare i stället för att köpa in kurser ut-ifrån.

Vad skulle du ge för råd till ett bibliotek somvill dra igång ett Växtkraft-projekt?

– Att inte slarva igenom den inledandeanalysen. På sätt och vis är den det allra vikti-gaste, sedan kommer själva kompetensut-vecklingen naturligt. Från ledningen sida ärdet också viktigt att visa att detta är viktigtoch att det får ta tid, säger Agneta Ehnmark.

Men det är inte bara stora bibliotek som


Växa med EU-medel

Tone Harangen, samordnare på Svenska ESF-rådetskontor i Lund, tror att det blir en ny programperiod förVäxtkraft Mål 3 från 2007.

Foto

: Jak

ob

Ha

rn

esk

Alla pratar om kompetensutveckling – men hur ska man hinna? Ochhur ska man få råd? Ett sätt att få råd är att ansöka om särskilda me-del från EU, s k Växtkraft Mål 3-pengar. Ett antal svenska bibliotek –både stora och små – har under de senaste åren gjort det, med godaresultat.

kan ha glädje av Växtkraft-medel. På Järfällafolkbibliotek, med 35 anställda, har man ny-ligen avslutat ett Växtkraft-projekt.

– Vi har bl a prioriterat utbildningar ikundbemötande, säger projektledaren KariLjunggren. Det är ju inte bara viktigt vad viförmedlar, utan också hur vi gör det, med vårtkroppsspråk. Vi anlitade också en arbets-livspräst för att jobba med våra värderingar.Dessutom har vi haft en kurs i ”kommun-kunskap”.

Även Kari Ljunggren framhåller vikten avatt hela personalen varit delaktig, dels i självaanalysarbetet, dels i kompetensutveckling-en. Vid elva av de kurser som arrangerats harhela personalen deltagit.

– I vanliga fall är det ju en eller två biblio-tekarier som är med på regionbiblioteketsarrangemang. Men nu kunde vi ta hit före-läsare och låta hela personalen delta. Vi harkunnat fördjupa oss i fantasy, kvinnliga för-fattare och andra teman.

Vid alla dessa tre bibliotek menar man attdet kan vara ett problem att hinna med kom-petensutvecklingen samtidigt som man skahålla öppet som vanligt på varje biblioteks-enhet.

– Det kan vara bra att känna till att det ock-så finns möjlighet att ta in arbetslösa ellerlångtidssjuka som ersättare för ordinariepersonal som deltar i kompetensutveckling,säger Tone Harangen på esf-rådet.

– Det sker via ett särskilt stöd som kallasJobbrotation, som hanteras i samråd med ar-betsförmedlingen respektive Försäkrings-kassan.

Jakob HarneskBibliotekskonsult och

återkommande skribent i BBL


Dieselverkstaden fickavslag i kulturnämnden

kulturnämnden i Nacka beslutade den15 februari att avslå den begäran som biblio-tekspersonalen på Dieselverkstaden fram-fört om att själva, som ekonomisk förening,driva verksamheten (se bbl nr 10/2005). Ing-en av de politiskt tillsatta tjänstemännen yr-kade på bifall. Bland annat framkom att un-derlaget var för tunt och behövde komplette-ras med ytterligare uppgifter.

– Konsekvensbeskrivningen av fördelarnasom brukarna får måste förtydligas. Det äroerhört viktigt att det är en så välarbetad plansom möjligt när kommunen för första gång-en ska lägga ut denna kulturdel på entrepre-nad, säger förste vice ordförande i nämnden,Tobias Nässén (m).

Socialdemokraten och andre vice ordfö-rande, Mattias Qvarsell, är nöjd med beslu-tet. Han anser att det vore olyckligt om en välfungerande kommunal verksamhet som Die-selverkstadens bibliotek läggs ut på entre-prenad.

– Däremot måste kommunen ta åt sig av deanställdas kritik om stelbent organisation,byråkrati, långa beslutsvägar etc. Det gälleratt stödja och utveckla den kreativa persona-len på Dieselverkstaden och inte motarbetaden.

Ärendet hänvisas nu vidare till högsta be-slutande organ, kommunfullmäktige, somsammanträder i mars.

(Se även debatten om Dieselverkstadensbibliotek på sid 16–17)

ÅE

Presstopp: Nya rockader i BTJ– vi fortsätter att renodla vår verksam-het och koncentrerar oss på våra kärnverk-samheter och de möjligheter de ger, sadeSophie Persson, vd för btj Nordic i ett press-meddelande i början av februari. Detta i sam-band med att man tillkännagav att man såltBoktjänst – en av verksamheterna som ingår ibtj Nordic – till verksamhetschefen BengtEricson.

– Hanteringen av läromedel kommerframöver inte vara en del av btj Nordicskärnverksamhet i Sverige, och hanteringenav övrig litteratur sköter vi inom vårt huvud-flöde inom btj, menade Sophie Persson.

Vid pressläggningen av detta nummerframkommer att också andra delar i btjNordic kan bli föremål för rockader: Biblio-tekstjänst och Seelig ska separeras i två bolagför att stärka respektive bolags position påmarknaden. 2004 sorterades delar av Seeligin i btj men nu är det alltså dags att åter bryta ut grossisten.

Till tidningen Svensk Bokhandel säger An-ders Skarin, styrelseordförande i btj, attman behöver förtydliga Seeligs oberoendeoch att varumärkena måste bli tydligare ochstå på egna ben. Det finns också planer på attändra namnet btj Nordic till btj Group. Detfinns de som menar att detta är en signal omatt det kan bli aktuellt med en utförsäljningav Seelig. Tidigare har Seelig inte varit tillsalu men till SvB säger Anders Skarin att ”detär annorlunda idag.”

Försäljningen av Boktjänst och de planersom Seelig kan komma att omfattas av geronekligen bilden av ett btj i färd med attstyckas eller i alla fall beskäras – för att mötaökande konkurrens och i jakt på bättre lön-samhet.

btj Nordic ägs av Ratos 56 % (riskkapital-bolag), Litorina 35 % (riskkapitalbolag) ochSvensk Biblioteksförening 9,64 %.

HZ

Det har inte oväntat blivit en veri-tabel huggsexa om de samman-lagt 250 miljoner kronor som re-geringen tilldelat kulturbudgeten

inom ramen för det så kallade Accessprojek-tet. Det är en summa pengar som skall delasut till kulturinstitutioner för att de skall kun-na anställa arbetslösa kulturarbetare för attbevara och nå ut med sina samlingar (se ävenbbl nr 10/2005). Kulturpengar som dimperned från ingenstans – inte konstigt att över800 ansökningar, som totalt omfattar cirka650 miljoner kronor, har kommit in till Kul-turrådet i den första omgången.

Av ansökningarna är det sammanlagt 64som sökt inom kategorin bibliotek. Vissabibliotek har sökt flera tjänster/summor, me-dan andra bara har sökt för något enstakaprojekt. Bland de sökande finns allt frånKungliga biblioteket (som med 12 miljo-ner/35 tjänster är den största ansökan frånbiblioteksområdet) till folkbibliotek påmindre orter. Specialbibliotek som SvenskaBarnboksinstitutet och Nordkalottbibliote-ket har också sökt pengar.

Projekten som man söker pengar för varie-rar både i storlek och i inriktning. På Växjöstadsbibliotek har man sökt 350 000 kronor

(en tjänst) för att digitalisera och katalogise-ra äldre samlingar.

– Vi har ett samarbetsprojekt med Västeråsoch Skara, berättar bibliotekschef IréneKarlsson.

– Vi har fått pengar från Riksbankens jubi-leumsfond för att bevara denna skatt som harinslag ända från 1200-talet. Växjö har blandannat Nordens största samling av skilling-tryck!

Går ansökan igenom skall pengarna an-vändas till att anställa en person som kanhjälpa till i den arbetsprocessen. Iréne Karls-son hoppas att även Kulturrådet skall insevärdet i samlingarna.

– Ja, när nu Jubileumsfonden förstod hurviktigt det är kanske Kulturrådet också gördet.

Anställningsförfarandet kommer i så fallatt hanteras av biblioteket.

Umeå universitetsbibliotek har sökt300 000 kronor. För biblioteket kom Access-projektet extra lägligt. Om de nu får pengarförstås.

– Den kända författaren och Mellanöstern-kännaren Sigrid Kahle har beslutat att avytt-ra sitt privata bibliotek om sammanlagt8 500 volymer. Det är en unik samling med

mycket som inte annars finns i Sverige. Vikommer att ha hela samlingen utom hand-skrifterna, som har gått till Uppsala universi-tetsbibliotek. Accesspengarna skulle i så fallanvändas till att hantera Sigrid Kahles priva-ta bibliotek, berättar Anna Svärd som har an-svarat för ansökan.

Det innebär att Umeå universitet snartkommer att hysa landets kanske största sam-ling med arabisk litteratur. Något som passarextra väl eftersom universitetet just nu harstort fokus på Mellanöstern i sin inriktning.Därtill har ju samlingen en extra hög aktuali-tetsfaktor i dessa dagar när det händer myck-et i Mellanöstern. Anna Svärd hoppas att Kul-turrådet kommer att inse det sammantagnavärdet av det.

Hon säger att om de inte får pengar denhär gången kommer de att söka igen när and-ra omgången utlyses, redan den 15 mars. Be-slutet om den första omgången kungjordesden 20 februari, dessvärre några dagar efterdenna tidnings pressläggning. bbl återkom-mer med rapportering om de beviljade pro-jektpengarna.

Annina Rabe


Kulturrådets Accesspengar 64 ansökningar från biblioteksområdet

Foto

by

line: Sv

erig

es Rik

sba

nk

alexandria november 2005Medan man vandrar längs den långa corni-chen utmed havet påminns man om såvälvädrets som historiens nyckfulla föränder-lighet i denna stad. Klarblå och gyllene solda-gar kan avbrytas av vrålande stormar, somlämnar trottoarerna fulla med skum. Detenda konstanta elementet är den friska bri-sen från Medelhavet. Detta har inte föränd-rats sedan Alexander stod här och gav orderom att hans grekiska metropolis skulle byg-gas på denna egyptiska strand.

Så beskriver Michael Haag, engelsk förfat-tare och fotograf, staden i en av sina mångaböcker om Alexandria.

Precis så är det. Kylslaget och blåsigt när vianländer, plötsliga solvarma eftermiddags-timmar när vi efter kort tid ska åka igen. Manvandrar under tiden mitt i en flertusenårighistoria där staden spelat huvudroll och bi-roll i en ständig växling. Nästan bokstavligenser man Cleopatra och Antonius och de and-ra framför sig i gränderna. Dessa två berättarför mig, om jag vill höra på, att tillvarons in-nersta är kärlek. Eller är det makt? Jag ser ochhör Erathostenes och Euklides diskutera ma-tematik. Athanasius den helige och Abou ElAbbas, bråkar de inte om de yttersta tingendär borta? Kan det där vara Napoleon ochMohammad Ali, som väl grälar om vad sommenas med att vara modernist? Går man runthörnan vid Saad Zaghloul-torget och förbihotell Cecil ser man Alexandria-kvartettensJustine från den berömda kvartetten ochWinston Churchill slinka in i baren. Där sit-ter redan John Mills och Antony Quayle ochtar sig ”an ice-cold in Alex” efter att ha korsatöknen vid El Alamein. Och visst är det väl Ka-vafis, Forster och Durrell som alla tre är påväg mot fiskmarknaden borta vid fortet föratt ta sig ett glas Obelisque-vin.

Så där kan man hålla på och droppa namn.Många är de som ju har varit här. Frågan ärom det finns fler städer i världen som är såtyngda av sin egen historia, som i ett halvt se-

kel försökt göra sig av med den men som nubörjar inse att hela världen vill vara med ochgöra anspråk på sin del.

Och mitt i alltihop strålar det fantastiskanya Bibliotheca Alexandrina, världens ge-mensamma återerövrade kulturarv.

*men vi var nu inte i den staden och denbyggnaden för historiens skull, vi var där förframtidens. Under fyra intensiva dagar i bör-jan av november träffades vi s k experter påinformation literacy från hela världen på ettförmöte inför det stora wsis, World Summiton Information Society i Tunis. Någon gångunder våren hade jag fått en förfrågan om jagkunde tänka mig att vara europeisk teamle-dare för ett av de team, som skulle ta vid därdet första specialistmötet i Prag slutade

2003. Ett uppföljningsmöte planerades föratt utforma mer specifika och konkreta re-kommendationer, som unesco i sin tur kanskicka till alla sina 191 medlemsländer. Syftetvar att arbeta vidare med och sprida koncep-tet information literacy utanför biblioteks-världen som en oumbärlig del i det livslångalärandet.

”It’s a lot of work but you’re up to it withyour experience and networking”, skrev enav organisatörerna, Barbie Keiser, som jaginte träffat sedan jag ägnade mig åt PR-kom-mittén i dåvarande sab. Teamet skulle, ut-över mig själv, bestå av fyra personer. I allaolika regioner i världen: Europa, Nordafrikaoch Mellanöstern, Afrika söder om Sahara,Asien och Oceanien, Latinamerika och Kari-bien samt Nordamerika, skulle samma sortsteam bildas.


Christina Tovoté skriver resebrev från expertmötet i Alexandria

Fyrbåkar i informationssamhället

Grupparbete i Rausing-rummet i Nobel-sviten på biblioteket i Alexandria. Fr v Professor Gloria Ponjuan, universitetet i Havanna, Kuba, professor Iman El-Kaffass (vid datorn) American University Cairo, Egypten och Dr Barbara Cambridge från USA. Stående: Christina Tovoté, europeisk teamledare.

foto

: jill co

dy

De givna områdena var förutom de för migmera kända library- and information scienceoch education and learning: economic deve-lopment, health and human services och go-vernance and citizenship. Till dessa skulle viteamledare hitta lämpliga representanter.Initiativtagare var liksom i Prag nfil, Natio-nal Forum on Information Literacy i usa,unesco och ifla.

Teamen förväntas fortsätta arbeta eftermötet med regionala aktiviteter och det helaska få en storslagen avslutning på en världs-kongress 2008.

Jag var naturligtvis tveksam. Hur myckettid skulle detta ta och kunde det kombinerasmed mitt ifla-engagemang? Och viktigast:var jag rätt person för en så krävande ledar-ställning?

Först och främst: hur skulle jag kunna hit-ta rätt personer att samarbeta med från deövriga expertområdena? Visst, jag har ge-nom åren skaffat mig ett omfattande inter-nationellt nätverk men inte känner jag tillEuropas specialister utanför högre utbild-ning och bibliotek!

Jag skickade först frågan till mina tvåfrämsta nätverk: Nordinfolit, det nordiskaforumet för informationskompetens ochenil, det europeiska nätverket för forskninginom detta område. Dessutom försökte jag fådirektkontakt med eu-kommissionärer ef-tersom detta låg på en högre nivå än jag hit-tills varit van vid. Men det visade sig vara iöverkant optimistiskt. Den enda som svaradepersonligen och engagerat var den finskaZabrina Holmström, vilket jag blev mycketglad över. Men så är också Finland det nordis-ka land som kommit längst när det gäller attfå in frågorna om informationskompetenspå ett politiskt plan.

Så småningom fick jag i alla fall tips påpersoner som inte bara var ledande inom sinaområden utan som också kunde tänkas få sa-ker att hända när detta spektakulära möte vartill ända.

Deltagarna i mitt team blev till slut: Barbro Wigell-Ryynänen, Undervisnings-

ministeriet, Finland, Bojil Dobrev, Interna-tionella universitetet i Sofia, Bulgarien, Mi-guel Pereyra, Universitetet i Granada, Spani-

en samt Dianne Millen, National Health Ser-vices, Storbritannien. Före Alexandria hannteamet inte träffas annat än digitalt och tillmötet kunde endast två per team åka vilketblev Bojil Dobrev och jag.

*i fyra dagar satt vi alltså där i det s k Floa-ting Room, en båtliknande konferenssalupphängd mitt i det spektakulära Alexan-dria-biblioteket och såg ljus och mörker flyt-ta sig över Medelhavet utanför. Lite stolt varman som svensk över att en del av grupp-arbetena försiggick i Nobel-avdelningen ochRausing-rummet. Vi blev presenterade förnyheter och forskning när det gällde de fyraspecialistområdena, försökte hitta gemen-samma nämnare och sätt att hjälpa varandra,skrev ned förslag, planer och proklamatio-ner. Det första påtagliga resultatet blev Alex-andria-proklamationen, som publicerades ibbl före jul.

Ibland tänkte jag innerst inne: är det verk-ligen informationskompetensen som skafrälsa världen? Och det är det ju om man ut-


Exteriör från biblioteket i Alexandria.

foto

: jill co

dy

vidgar den till att betyda personlig utveck-ling och socialt medborgarskap för alla män-niskor. Om vi har något gemensamt så är detvårt framrusande informationssamhälle,som trots allt ser ganska lika ut i Mellan-östern och Karibien. Samma Google här somdär, samma nödvändighet att kunna värderaoch välja den information man kan lita på.Alla länder satsar på teknik och utbildningmen vi måste behärska något mer om vi barafår teknisk och politisk möjlighet: anskaffan-det och hanteringen av den information vibehöver för att kunna leva som fullvärdigamedborgare. Förutsättningarna för våra res-pektive regioner är ändå väldigt olika. En visskänsla för proportionerna fick man när KayRaseroka, tidigare ifla-president och team-ledare för Sub-Saharan Africa, beskrev detsom är viktigast i hennes region: oralcy – dvsdet muntliga sättet att skaffa sig informa-tionskompetens för att helt enkelt överlevanär det gäller hiv-aids.

*så vad gör vi nu efter alexandria?Vi teamledare försöker få till stånd regionalamöten. I Europa är två sådana på gång. Detena förläggs till Sofia, och syftar främst tillatt samla sub-regionen see – South EasternEurope för att skapa ett s k clearinghouse fördessa frågor. Det andra blir ett gemensamtmöte för Europa och Nordamerika, en ge-mensam unesco-region faktiskt, i Granada.Dessa möten ska leda fram till världskon-gressen om information literacy, som är pla-nerad att avsluta fn:s s k Literacy Decadeföre 2010.

Till de regionala mötena söker vi ekono-miskt stöd från våra respektive ländersunesco-kommissioner, som har medel av-satta i något som heter Participation Pro-gramme. För oss från utvecklade länder ärdetta inte lätt att få. Mina kontakter med densvenska kommissionen har ungefär fått sam-ma resultat som Robert Wedgeworths, tidi-gare ifla-president och teamledare förNordamerika. Vi har båda fått höra att peng-arna från unesco främst ska gå till ldc –Less Developed Countries. Vi har ändå för-sökt göra gällande att även i våra välutveckla-de länder finns det en ökande skara immi-granter och fickor av populationer som oftastår utanför s k social inclusion och där storainsatser behövs.

*tiden i alexandria var för kort för såmycket att uppleva. Kanske var det en hän-delse som såg ut som en tanke att man sam-ma vecka vi var där under vattnet hittade ur-

sprungsplatsen för antikens underverk Fa-ros, fyren. Våra organisatörer såg genast sinchans att kalla oss för ”Fyrbåkar i informa-tionssamhället” i sitt pressutskick.

Sista dagen sammanföll med det egyptis-ka valet. Våra bibliotekariekollegor var stoltaöver att åka iväg och rösta i ett val som ännuinte är fulländat demokratiskt men ett vik-tigt steg på vägen. Jag frågade Ronya, en avalla dessa unga kollegor utan slöja, om hurdet är att leva och arbeta i Egypten idag för enmodern yrkeskvinna utbildad i usa. Kvälleninnan hade vi varit och köpt lakan av den su-veränt mjuka och lena egyptiska bomullen ihennes släktingars affär. Hon berättade dåatt hennes familj bor halva året i Chicago.Hennes far hör till en grupp, som vill åter-ställa Alexandrias gamla gator och torg till devackra mötesplatser utan bilparkeringar deen gång var. Hon säger nu att det är skräm-mande att se hur på bara några få år allt för-ändrats och fundamentalismen tagit övermer och mer i samhället.

När jag sista dagen står på hotellets bal-kong och ser ut över havet strax innan vi skalämna Alexandria tänker jag på några raderur Kavafis’poem ”Gud överger Antonius”,som jag läste kvällen innan:

”Go to the window firmlyand listen with emotionlisten to the notes, to the exquisite instrumentsof the mystic choirand bid farewell to her, to Alexandria whomyou are losing.”

Christina Tovoté Stockholms universitetsbibliotek

PSOm det är någon som är intresserad av att höra mer omAlexandria-mötet med fortsättning och kanske ocksåhar förslag och idéer, ta gärna kontakt med mig: tel 08-164005, e-mail: [email protected].

Länkar:Alexandriamötet: http://www.bibalex.org/infolit2005/Prag-mötet: www.infolit.org/International_Conference/NFIL, National Forum on Information Literacy i USA,www.infolit.org/index.htmlNordINFOLIT: www.nordinfolit.orgEnIL: www.ceris.cnr.it/Basili/EnIL/index.html


Fråga teknikbiblioteken

fem forskningsbibliotek i landet sam-arbetar i en gemensam nättjänst där man kanchatta eller via e-post få hjälp av en bibliote-karie. Projektet Fråga teknikbiblioteken harvarit i gång sedan i början av februari. Bakomsatsningen står kth, Chalmers, Luleå tek-niska universitet, Linköpings universitetoch Uppsala universitet. Även Lunds univer-sitet ska ansluta sig till projektet. Tjänsten ären utökad service för studenter och forskare,både vad gäller tillgänglighet och informa-tion. Man hoppas även på en ökad medveten-het om vad som finns att hämta på bibliotek-et.

– I dag hittar de flesta sina tidskrifter pånätet men här får de möjlighet att även upp-täcka de 20 000 e-böcker som finns. Bibliote-karien kan snabbt tipsa om referenslitteraturtill den information man söker, säger avdel-ningschefen Annika Swedén på biblioteketpå kth.

En e-postfråga till Fråga teknikbibliotekenkommer från Carnegie Mellon University iPittsburgh i usa. En man söker efter ensvensk avhandling om miljöpåverkan vidsophantering som han inte hittar. AnnikaSwedén svarar med att skicka en direktlänktill kth:s alla publikationer på webben. Tan-ken är att varje forskningsbibliotek ansvararför tjänsten en dag i veckan mellan 9-17.

– För bibliotekens del är det mer effektivteftersom det krävs mindre personal för den-na gemensamma tjänst. Samtidigt är vi mertillgängliga.

Att flytta ut informationstjänsten är ocksåett sätt att utveckla forskningsbiblioteken.Ett skäl är att redan i dag publiceras det mes-ta av forskningen elektroniskt. Fråga teknik-biblioteken ska pågå vårterminen ut och där-efter ska projektet utvärderas.

Adressen är www.eref.se/teknikÅsa Ekström

Att döma av alla inblandade var första omgången av musa, metodut-vecklingskursen i skönlitterärt ar-bete, en succé. Deltagarna har va-

rit nöjda. Föreläsarna har varit så nöjda att degärna kommer tillbaka flera gånger. Och ar-rangörerna har förstås också varit mer ännöjda. Planen var att dra igång omgång två avmusa-kursen i februari 2006. Men så blevdet inte. Endast sju personer hade anmält sigtill vårterminen och man är beroende av attfå in minst tjugo betalande deltagare för attdet hela skall gå ihop.

– Vi är stumma och chockade. Och lite för-bryllade. Det har gjorts utvärderingar på kur-sen och alla deltagare är supernöjda, sägerGunnar Südow på regionbibliotek Västra Gö-taland, en av initiativtagarna och arrangö-rerna bakom kursen.

De 100 000 kronor som musa får i bidragav Kulturrådet räcker inte för att finansiera

kursen; det måste komma in deltagaravgifterockså. Gunnar Südow tror att det som vanligtär just pengarna som är boven i dramat. De8 000 kronor som kursen kostar per deltagareär mycket pengar, i alla fall för ett mindrebibliotek.

– Vi har varit i kontakt med Svensk Biblio-teksförening men där har man inte varit in-tresserad av att hjälpa till med pengar. Ochfrån biblioteksutbildningarna i Borås ochUppsala har vi mött ett avogt intresse. Detycker att utbildningen skall vara direkt yr-kesinriktad och förutsätter att de som är in-tresserade av skönlitteratur har läst det här ialla fall.

Så låg prioritet har ämnet litteraturför-medling i Sverige att musa har fått ta in före-läsare från Norge för att få ett fullödigt pro-gram.

– I Norge har man hela block på utbild-ningen som handlar om litteraturförmed-ling. I Danmark läser man mycket litteratur-sociologi. Men inget av det förekommer här,säger Gunnar Südow.

För musa är inte i första hand en kurs iskönlitteratur utan en kurs som fokuserar påhur man förmedlar skönlitteraturen, hurman kan arbeta med den (se även bbl nr10/2004). Momenten har haft rubriker som”Värdering av skönlitteratur”, ”Förmedlar-rollen”, ”Biblioteket som ett rum för littera-tur”. Bland de inbjudna föreläsarna har fun-nits välkända namn som Ingrid Elam, JonasThente, Erik Skyum-Nielsen, Horace Eng-dahl, Immi Lundin och Johan Svedjedal. Kur-sen har bland annat hållits på Nordens Folk-högskola Biskops-Arnö, och deltagarna harkommit från såväl folkbibliotek som skol-och gymnasiebibliotek.

Ann-Catrine Eriksson är en av dem somdeltog i den första kursen. Hon jobbar tillvardags på S:t Eskils gymnasium i Eskilstu-na.

– Min helhetsupplevelse av kursen är väl-digt positiv. Just att man fick tillfälle att ägnasig helhjärtat åt läsfrämjande och sätta litte-raturen i centrum. Man fick träffa folk frånhela landet som också jobbar med skönlitte-ratur.

Hon är mycket nöjd med föreläsarna.– Det som jag personligen tyckte var allra

mest givande var att vi fick träffa litteratur-kritiker. Det är en grupp som man som bib-liotekarie sällan kommer i kontakt med. Detvar intressant att få veta hur de tänker, vadsom ligger bakom deras bedömningar.

I sitt arbete som gymnasiebibliotekarietycker hon själv att hon har haft mycket nyt-ta av kursen. Hon känner sig peppad att fort-sätta med egna litteraturprojekt. Att hennesskola lät henne åka på kursen ser hon som etttecken på att hon lyckats förmedla vikten avlitteraturförmedling även till sin ledning.

– Om jag är missnöjd med något… Nej,egentligen inte. Jag tycker att det är en kurssom borde ingå i bibliotekarieutbildningen,men det är ju knappast kursens fel att deninte gör det. En av föreläsarna, Åse KristineTveit, som är högskolelektor i litteratur ochlitteraturförmedling vid Bibliotek- og infor-mationsstudiene på Högskolan i Oslo, taladejust om skillnaden mellan litteraturveten-skap och litteraturförmedling. Det var myck-et intressant, säger Ann-Catrine Erikssonsom gärna vill rekommendera andra kollegoratt gå kursen.

Drömmen, säger Gunnar Südow, vore attlitteraturförmedling och skönlitteratur skul-le få så stor status att man utexaminerarskönlitterära bibliotekarier på utbildningar-na på samma sätt som man gör med barn-och ungdomsbibliotekarier. Han tycker sigtrots allt se tecken på att trenden börjar vän-da när det gäller skönlitteratur. Det finns enviss medvind.

När det gäller kursen tror han att den kanutvecklas ännu mer när det gäller t ex metod-utveckling. Flera deltagare har efterlyst un-dervisning som är än mer direkt praktisktapplicerbar på biblioteken. Men det blir ensenare fråga. Nu kommer man förhopp-ningsvis att köra kursen i Göteborgsområdethösten 2006. En tredje omgång i Skåneregio-nen är också på gång.

– Det jag är mest nöjd med är att vi harkommit igång över huvud taget. Och att vihar haft så oerhört bra föreläsare.

Annina Rabe

Läs mer om MUSA på www.musa.se. Där finns också referat av momenten på den första kursen.


musa-projektet uppskjutetFör få anmälningar till andra terminen – trots succé

Bibsam gör det. Kulda och eira också. Samtliga agerar för att sluta avtal för sina medlemmar om tillgång till elektronisk information och an-

vändning av databaser, tidskrifter och andratjänster via nätet. Sedan mindre än ett halvårfinns nu också det lilla Ronneby-baserade fö-retaget epi-specialisten (epi står för elektro-nisk prenumererbar information) – ett ny-startat aktiebolag vars mål är att fånga uppde behov som de skattefinansierade kollegor-na på området inte förmår att tillfredsställaeller som kanske inte ligger inom ramen förderas respektive verksamhet.

– Vi ser oss som en fristående och oberoen-de partner till biblioteken, säger Niclas Jöns-son, ägare till företaget.

– Vi vill utgöra ett komplement till befint-liga förhandlingsmetoder, hjälpa bibliotek-en att förhandla fram sådant som t ex Bibsamoch Kulda inte gör.

Niclas Jönsson har tidigare arbetat ett an-tal år på ”agentsidan” och då huvudsakligenmed e-titlar, dvs databaser, e-tidksrifter oche-kollektioner. Bland annat har han varit an-ställd på cd-rom teknik, PrioInfo och SwetsInformation Service – ett i Holland baseratföretag inriktat på tidskrifts- och prenume-rationsservice/försörjning. De senaste årenoch innan Niclas Jönsson beslöt sig för attstarta eget var han den från Swets sida som i

samarbete med dåvarande Landstingsför-bundet, numera Sveriges Kommuner ochLandsting (skl), arbetade fram eira (se fak-taruta nedan).

– I samband med det kom det att bli så attjag mer och mer arbetade med förhandlingarför att få fram licenser och avtal. Jag har un-der årens lopp jobbat mycket med de här frå-gorna och i allt större utsträckning blivitmedveten om att de förvärvande kundernainte alltid vet vad de ska fråga efter, jämföramed och framför allt inte ifrågasätter priseroch licenser i tillräckligt stor omfattning. Jagsåg att kunderna behövde vägledning och attdet finns ett behov hos dem som inte har nå-gon partner att få hjälp och det är bakgrun-den till att jag beslöt att starta eget, berättarNiclas Jönsson.

epi-specialisten, som än så länge består avhonom själv och en administrativt ansvarig,hustrun Maria Petersson, gör behovsanalys,genomför förhandlingar, tar fram förslag påunderlag rörande inköp, kan hjälpa till medintern och extern marknadsföring samt medhelpdeskfrågor. Konsortiumbildning (sam-köp mellan kunder) finns också med på listanöver tjänster. Man vänder sig inte till någonspeciell bibliotekstyp.

– Vi kan vara aktuella för alla bibliotek ochorganisationer som hanterar e-information.Man kan säga att ju mer forskningsintensivman är desto mer nytta har man av oss, sägerNiclas Jönsson.

Vid en hastig titt på epi:s hemsida kanman annars lätt få för sig att sjukhusbibliote-ken hör till de kunder som man särskilt riktarsig mot. Enligt Niclas Jönsson var det framtill nyligen ganska jämt fördelat mellan aka-demiska bibliotek och sjukhusbibliotek, nulutar det mest åt den senare kategorin.

– Jag vurmar mycket för sjukhusbibliote-ken, det är en riktig iakttagelse. Det har na-turligtvis att göra med mina erfarenheter ochkontakter från eira-projektet. Sjukhusbib-lioteken är en medveten grupp med stor aptitpå e-information. Men jag har också arbetatmed akademiska bibliotek, företags-, myn-dighets- och specialbibliotek. Just nu hållervi på att diskutera ett samarbete med olikaspecialbibliotek.

Hur mycket en konsulttjänst från epi-spe-

cialisten kostar vill Niclas Jönsson inte gå inpå. Det är en sak mellan företaget och kundenoch som dessutom kan variera beroende påbehov. Så mycket kan han säga att ”ett litetuppdrag” kan debiteras löpande per timme, iövrigt håller man sig till en fast prislista på deolika tjänsterna/momenten eller fast pris förett projekt som löper över en bestämd tid.

– Kunden ska tjäna på att anlita oss, det skafinnas en nettovinst och arvodet för epi-spe-cialisten ska så klart inte överstiga den vinstsom genereras vid en prisförhandling.

Beräknad omsättning 2006 ligger på milj-onen kronor. På sikt hoppas Niclas Jönssonkunna utveckla sitt koncept och expanderamed fler anställda. Visionen sträcker sig ävenutanför Sveriges gränser.

– Jag har ett Norden-perspektiv. Så små-ningom hoppas jag att det ska finnas en epi-specialist i varje nordiskt land.

Henriette Zorn


”Vi vill vara en neutral partner”Prenumererbar e-information – nisch för nytt konsultföretag

Fakta EiRA

EiRA är ett samarbete mellan landstingen och re-gionerna om upphandling av elektroniska tidskrif-ter och databaser för kliniskt bruk.När EiRA startade den 1 september 2001 deltog 13landsting och Gotlands kommun. Idag har allalandsting och regioner anslutit sig. Vissa land-sting/regioner har till och med köpt in ytterligaredatabaser och tidskrifter.

EiRA är ett digitalt bibliotek för hälso- och sjuk-vården i Sverige och omfattar idag (januari 2006)fyra medicinska databaser och cirka 900 kliniskaoch vetenskapliga tidskrifter runt om i världen Enfemte databas, The Cochrane Library, har köpts inav SBU (Statens beredning för medicinsk utvärde-ring) och är sedan den 1 januari 2005 öppen för alla iSverige.

Genom EiRA får personal, förtroendevalda ochentreprenörer i alla landsting på ett enkelt och smi-digt sätt i sina intranät tillgång till senaste nytt omdiagnostik, behandling och omvårdnad.

EiRA är en förkortning för Effective InformationRetrieval and Acquisition (ungefär effektiv åtkomstoch inhämtning av kunskap). Dessutom var Eira enasynja, dvs en kvinnlig gudom i asatron, specielltbra på läkekonst. Ordet är fornnordiskt och betyderförskoning.Swets Information Services AB är samordnare mel-lan landstingen och förlagen.

– Ju mer forskningsintensiv man är desto mer nytta harman av oss, säger Niclas Jönsson.

debatt och kommentar

Svar till Dieselverkstadenspersonal

Hej!Tack för inbjudan men vi har redan varit påDieselverkstaden, dels 2002 i samband medatt biblioteket öppnade (bbl nr 7/2002), delspå senhösten 2005 (bbl nr 9), strax innan detblev känt att personalen gick i privatiserings-tankar. Men det var inget man ville tala omdå. Det är alltså inte så att vi underlåtit att be-vaka Dieselverkstadens verksamhet, för öv-rigt i positiva ordalag liksom flertalet andramedier har gjort. Men när Dieselverkstadeninte själv får bestämma mediabilden av verk-samheten och när ett kritiskt ifrågasättandepoppar upp bland alla jubel- och klangrop,då tar det hus i helvete. Fast med en intres-sant fördröjning. Det aktuella numret av bblutkom den 30 december 2005 men först i mit-ten av vecka tre 2006 vaknar man på Diesel-verkstaden och kommer på att man är kränktoch djupt förorättad. I tid sammanfaller detlustigt nog med att lokaltidningen plockarupp tråden och börjar ställa obehagliga frå-gor.

Dieselverkstadens personal har fått någrasaker om bakfoten i den här frågan:• Huruvida det har varit allmänt bekant – ifem minuter eller i många år – att enhetsle-daren och Nackas kulturchef är ett par haringen betydelse.• Några konkreta bevis för att Dieselverksta-den på grund av detta skulle ha favoriserats,behövs inte. Blotta misstanken räcker och ärilla nog och kanske just det som gör att den”högintressanta frågan om en eventuell pri-vatisering” kan komma att hamna i skymun-dan.

bbl har inte farit med skvaller eller insi-nuationer (se även svar till Nackas stads-direktör) däremot fann vi det rimligt att stäl-la ett antal frågor som handlade om dettakända faktum. Samtliga berörda fick ocksåsvara på och bemöta dessa frågor.

Att få det till att artikeln i bbl nr 10 fram-ställer Dieselverkstadens bibliotek som”Margareta Swanelids maktfullkomliga en-mansprojekt” är snudd på en bedrift av Die-selverkstadens personal.

Det artilleri och de kraftord man från Die-selverkstadens sida använder står inte i pro-portion till den ointressanta fråga man vill gesken av att detta är.


Öppet brev angående artikeln omDieselverkstadens bibliotek i bbl 2005:10

dieselverkstadens bibliotek startade2002 och har på tre år etablerat sig som ett avde mest spännande och nyskapande biblio-teken i Sverige. Vår mäktiga lokal, vår tidigasatsning på icketraditionella medier som t extv-spel, vår nyligen införda rfid-teknik,vårt val att rekrytera medarbetare utifrånkunskap och kompetens snarare än traditio-nell bibliotekarieexamen, och inte minst vårtannorlunda arbetssätt har väckt stort intres-se och genererat hundratals studiebesök frånbåde Sverige och övriga Norden. Vi är ettteam på sex personer som tillsammans be-stämmer bibliotekets inriktning, idéer, måloch visioner. Tillsammans sköter vi öppet-hållande, inköp och planering. I en tid närfolkbibliotekens utlån stadigt minskar går viistället uppåt både i besöks- och lånesiffror.

Nu känner vi att kostymen blivit en smulatrång och vill knoppa av oss, för att underfriare former utveckla och förbättra verk-samheten ännu mer – utan att för en sekundge avkall på gratisprincipen och medieur-valskriterierna. Vi planerar bilda ett perso-nalkooperativ och driva biblioteket på upp-drag av Nacka kommun. Beslut ska tas avKulturnämnden i mitten av februari.

Om detta kan man – och bör man – ha åsik-ter. Privatisering av folkbibliotek är en hetpotatis, ännu en relativt oprövad idé utannågra omedelbara goda förebilder. Vad hän-der om ett framgångsrikt bibliotek som Die-selverkstaden blir privatstyrt? Har man alltatt vinna, eller finns det faror och risker? Detär en intressant och viktig diskussion som vivälkomnar.

Tyvärr tycker Svensk Biblioteksföreninginte att det är en tillräckligt spännande fråga,utan väljer istället att fokusera på ett påståttjävförhållande inom kommunen som skullevara grund för avknoppningen. I artikeln”Dieselverkstaden kan bli privatägt” (Biblio-teksbladet 2005:10) rapporteras pliktskyldi-gast om våra privatiseringsplaner medan detmesta utrymmet ägnas åt en snaskig text ba-serad på vaga andrahandsuppgifter och dif-fust skvaller. Att vår enhetsledare och Nackaskulturchef har ett förhållande har varit all-mänt känt i många år och är inte ett problemutom för ett fåtal kollegor. Några konkretabevis för att vårt bibliotek någonsin skulle ha

favoriserats har aldrig kommit fram av detenkla skäl att det inte finns några. Att fram-gångarna för Dieselverkstadens bibliotekkommer ur personalens passion, vilja, kom-petens och förmåga att förverkliga våradrömmar i dialog med besökarna verkar varasvårt att ta till sig, och då blir det enklare attskylla på annat.

Att framgång inom en organisation ska-par avundsjuka och skvaller bland kollegor-na är trist – att Biblioteksbladet skriver en ar-tikel som förvandlar den till biblioteksvärl-dens svar på Se & Hör är lika häpnadsväckan-de som upprörande. Inte minst för oss övrigai personalgruppen är det frustrerande att sehur den högintressanta frågan om en eventu-ell privatisering hamnar i skymundan tillförmån för insinuanta spekulationer om vårenhetsledares privatliv.

Från dag ett har vi drivit Dieselverkstadensbibliotek tillsammans, som en sammansvet-sad grupp där vi kompletterar varandra ochalla förväntas ta ansvar för hela verksamhe-ten. Privatiseringsplanerna handlar inte omdirektiv uppifrån utan kommer ur vår viljaatt ta nästa steg till att göra framtidens bib-liotek. Vilket gör att det känns mycket tråkigtatt se hur biblioteket framställs som Marga-reta Swanelids maktfullkomliga enmanspro-jekt, istället för frukten av våra ansträng-ningar.

Det går bra för Dieselverkstadens biblio-tek, så bra att det sticker i ögonen på somliga.Biblioteksvärlden är i mångt och mycket stel-bent och konservativ, och uppstickare somutmanar biblioteksbegreppet kan lätt stötapå patrull. Därför är det sorgligt att Biblio-teksbladet väljer att ställa sig på belackarnasoch de räddhågsnas sida och sänka sig till attpublicera ogrundade påhopp och snaskigtskvaller istället för att diskutera sakfrågor.

Vi har tidigare bjudit in Henriette Zornoch Åsa Ekström till biblioteket för att berät-ta om vårt arbete – inbjudan kvarstår.

Med vänlig hälsning,Per PerstrandHansi Güçlüer

Kalle MolinLennart Sandgren

Elisabeth SimonsenDieselverkstadens bibliotek

”Som en sämresåpopera”

personalen på Dieselverkstadens biblio-tek har under flera år, med stort engagemangoch entusiasm, utvecklat biblioteket till nå-got tämligen unikt och mycket intressant ibiblioteksvärlden. Omvärldens uppmärk-samhet och uppskattning har genomgåendevarit stor; priser, press och många studiebe-sök.

Nu vill en enig personalgrupp knoppa avfrån kommunen för att få än större möjlighe-ter att fortsätta sitt spännande arbete underfriare former. Detta har över lag fått ett posi-tivt och nyfiket gensvar i media.

Döm om min förvåning när biblioteks-världens egen tidning – Biblioteksbladet –presenterar personalens utvecklingsambi-tioner som en sämre såpopera med under-tecknad som en av rollinnehavarna. Vad skä-let till detta är kan man enbart gissa: Är det såutmanande i en konservativ bransch att ettbibliotek ska drivas som ett personalkoope-rativ, eller är det kusin Jante som popparupp? Vad vet jag, men uppenbart är att nå-gon/några har intresse av att svärta ner per-sonalens nyskapande förändringsarbete medtrycksvärta. Pinsamt var ordet!

Lennart JonassonStadsdirektör, Nacka kommun

Pinsamt var ordet!Svar till stadsdirektören iNackaför det första: alla som kan läsa inser attbiblioteksvärldens egen tidning – Biblio-teksbladet – knappast har presenterat de ut-vecklingsambitioner som finns hos persona-len på Dieselverkstaden som ”en sämre såp-opera”. Däremot har vi funnit skäl till attkomplicera och möjligen nyansera bilden avett ”nyskapande förändringsarbete”. Skälenheter varken kusin Jante eller konservatismutan Margareta Swanelid och Börje Sjölundoch det faktum som Lennart Jonasson självvidgår i bbl nr 10/2005: att en eventuell pri-vatisering av Dieselverkstaden också löserden för kommunen besvärande situation attenhetschef Swanelid och kulturchef Sjölundär ett par. Hur ska man annars tolka LennartJonassons svar på Åsa Ekströms fråga: Vadhade hänt om denna lösning med avknoppningoch privatisering inte hade inträffat?

– Ja, antingen hade enhetsledaren fått avgåeller kulturchefen sluta, svarar Nackas stads-direktör som inte på något sätt ändrat åsiktett par veckor senare när lokaltidningen Mitti Nacka följer upp bbl:s artikel (den 17 janua-ri 2006).

Till Mitt i Nacka medger Lennart Jonassonatt förslaget om avknoppning ”kom lägligteftersom de båda chefernas förhållande bli-vit en akut fråga”. Citat:

”Det var inget större problem tidigare dådet fanns en chef mellan dem. Men nu är detlångsiktigt inte hållbart. Det finns inget i la-gen som förhindrar det men det är klartolämpligt.” I slutet av artikeln i Mitt i Nackasäger Lennart Jonasson: ”De är båda duktigapersoner som vi vill ha kvar i kommunen. Bliravknoppningen inte av måste någon av demomplaceras.”

Det finns alltså ingenting som tyder på attbbl har missförstått stadsdirektören iNacka.

Pinsamt är möjligen ordet. Värre är att intestå för det man faktiskt har sagt.

Henriette Zornchefred


Även i fortsättningen kommer vi med in-tresse följa Dieselverkstadens verksamhet.

Till sist ett förtydligande: Vad Svensk Bib-lioteksförening tycker om en eventuell priva-tisering redovisas av Niclas Lindberg (gene-ralsekreterare) i det aktuella numret av bblnr 10/2005: ”Svensk Biblioteksförening harinte tagit ställning i frågan om alternativadriftsformer för folkbiblioteksverksamheten.Däremot anser vi att offentligt finansieradebibliotek av god standard och tillgängliga föralla med stöd i en särskild lagstiftning och ien nationell bibliotekspolitik utgör engrundförutsättning för ett livslångt lärande,ett självständigt ställningstagande och enkulturell utveckling”.

Tidningen bbl har en fri och självständigställning i förhållande till föreningen. Det in-nebär bl a att tidningens innehåll inte är lik-tydigt med föreningens ställningstagande iolika frågor.

Henriette Zornchefred

jag läste annina rabes artikel i bbl2006 nr 1, om Malmös upphandlingsavtaloch det framkommer att bibliotekarier påskolorna (så även lärare), har protesterat motatt vi tappar btj som leverantör för litteratur.Ja tyvärr, våra protester kom för sent – vi för-stod inte att detta kunde hända.

Debatten om upphandlingen handlar tyd-ligen endast om pris och leveranstider. Detallra viktigaste är ju själva beställningssitua-tionen, där btj erbjuder en kvalitet ochsnabbhet av information som inte finns hosandra leverantörer i deras databaser. Sombibliotekarie gör man ofta ämnesbeställ-ningar och är beroende av en utförlig be-skrivning av titlarna med recensioner, sig-num mm. Adlibris databas går helt enkeltinte att använda mer än att söka på författareoch titel när man vet vilken bok som ska be-ställas. Det tar tid om denna leverantör återska ”uppfinna hjulet”, har vi tid och ork attbörja på den nivån igen?

Den utveckling som skett för btj i närasamarbete med svenska bibliotek tar decen-nier att bygga upp, redskap som vi behöver ivårt yrke. Detta är något som man inte tarmed i upphandlingen, vilket jag tycker är enskandal. Jag frågar mig om skolor där lärare

sköter inköp, ofta med endast lite tid avsattför biblioteket, kommer att prenumerera påMedia direkt, eller köpa sambindningslistorför recensioner eller kommer man bara attanvända sig av Adlibris databas? Detta kom-mer att påverka urval mm till Malmö skolorsbibliotek.

Jag har redan sett konsekvenser av det nyaavtalet – att tidsåtgången vid beställning hardubblerats idag. Snabbhet och kvalitet vidbeställning (med btj som leverantör) är detsom jag värderar högt, detta uppvägs inte avsnabb leverans, ett skolbibliotek är inte såofta beroende av att få boken på 3–5 dagar(dessutom gäller detta endast outrustadeböcker, utrustade böcker tar längre tid). Somskolbibliotekarie arbetar man oftast ensamoch är beroende av effektivitet och kvalitet,den tid som går förlorad tas från den pedago-giska delen i yrket.

Jag hoppas inför framtiden att btj kanåterta marknaden för svenska bibliotek medden professionella hantering och beskriv-ning av media som vi på biblioteken är bero-ende av.

Inger Ridbäck, bibliotekarieUtbildningsförvaltningen, Malmö.

[email protected]

Genmäle till artikeln LånaTV-spel på biblioteket! i BBL nr 1 2006

i artikeln ”Låna tv-spel på biblioteket!” iårets första nummer av Biblioteksbladet sä-ger Christer Andersson på FörlagEtt: ”Jag vå-gar påstå att btj är mer traditionella medanvi fokuserar på det nya”. Detta tycker vi är ettmycket tråkigt uttalande. Det verkar som vårbranschkollega inte har tillräcklig kunskapom vad vi gör.

Det är ingen i vår bransch som satsar merpå utveckling och nya produkter än vad vigör. Ett exempel på en innovativ tjänst somlanseras är Musikwebb, tjänsten för nedladd-ning av musik via bibliotekens hemsidor.Detta är den första tjänsten i sitt slag i Sveri-ge. Dessutom utvecklar och levererar vi stän-digt databaser och söktjänster, inköpsväg-ledning, e-böcker, elektroniska beställnings-tjänster, direktleverans av katalogposter.Med mera!

Visst har vi arbetat i bibliotekens tjänstlänge, men att vi inte fokuserar på det nya ärett felaktigt påstående.

Vi har erbjudit datorspel i btj-häftet i fleraår. Malmös stora satsning på tv-spel är spän-nande och enligt avtal är BibliotekstjänstMalmö stadsbiblioteks leverantör av dessaprodukter.

Roland EliassonMarknadschef Bibliotekstjänst


debatt och kommentar

Insändare om BTJ: ”Våra protester kom försent”

tel 020-78 11 79 (personlig service alla dagar 8–21)cancerfonden.sepg 90 1986-0

Vill du hedra minnetav någon nära?

Skänk en minnesgåva till Cancerfonden. De anhöriga får enhälsning från dig – cancerforskningen får ett välkommet stödi kampen mot cancer.

Meddela oss den avlidnes namn och adressen dit minnes-bladet ska skickas (anhörig eller begravningsbyrå).

Har din man slutatlyssna på dig?

Det kan bero på att han börjar höra dåligt. Ring Hörsellinjen 0771-888000. www.horsellinjen.se Hörselskadades Riksförbund


En biblioteksfilial i Katrineholmhar flyttat in i en ICA-butik för att locka nya besökare till biblio-teket. Varje måndag mellan 16–19utrustas butiken med en s k info-point, ett minibibliotek, där tvåbibliotekarier servar allmän-heten.

Det är den relativt nyutexaminerade bibliotekarien Anna-Karin Sjökvist som kläckt idén att flytta bibliotek-et till affären. Hon tröttnade helt

enkelt på att se samma trogna 15 besökarekomma till biblioteksfilialen i Nyhem varjemåndagskväll.

– Jag vill att fler ska få tillgång till det vi haratt erbjuda. I dag är det många människorsom inte ens vet att biblioteket finns! Det härär ett kul sätt och en utmaning att lite mer ak-tivt försöka locka nya besökare till bibliotek-et, konstaterar hon.

Det lilla minibiblioteket är placerat i Nä-vertorp/Nyhem som är ett område där mångamänniskor från olika delar av världen bor.Gemensamt för dessa människor är attmånga av dem ännu inte besökt biblioteket iNyhem.

– Det är just dessa människor vi vill nå ge-nom att placera oss här där många gör sinadagliga matinköp.

Anna-Karin Sjökvist medger att det varitproblem med stökiga barn och ungdomar påbiblioteksfilialen på kvällarna. Även viss ska-degörelse har förekommit och projektet ärett försök att komma till rätta med proble-men.

– Om vi kan locka fler vuxna besökare tillbiblioteket, som kanske även känner igenungarna, tror jag att det kan ha en lugnandeinverkan.

I minibiblioteket kan man ansöka om lå-nekort, beställa olika typer av media och fåhjälp med samhällsinformation. En liten

bokvagn finns även på plats. Biblioteksfilia-len på Nyhemsskolan kommer att varastängd under kvällarna men fungera somskolbibliotek på dagtid.

– Jag arbetar samtidigt med bibliotekspla-nen i kommunen och där ingår ju att kart-lägga medborgarnas biblioteksbehov så jagkommer att ta tillfället i akt och intervjuafolk som jag möter på ica om deras behov avbiblioteksservice. Besöker de biblioteket ochom inte – varför? Vad skulle få dem att besö-ka biblioteket?

Köpmannen Roger Börjesson blev direktpositivt inställd till förslaget med ett mini-bibliotek i butiken – och han tjänar inte enenda krona på det.

– En sådan positiv och driftig bibliotekariekunde jag inte tacka nej till. I dessa genom-kommersialiserade tider behövs initiativsom det här. Framför allt innebär det socialavinster för området och de vinsterna får juäven vi som butik del av i slutändan.

Han kan definitivt tänka sig ytterligaresamarbete med biblioteket i framtiden.

– Det enda smolket i bägaren är väl plats-bristen här i butiken. Fast det finns ju andrasätt att samarbeta på. Fantasin är väl egentlig-en den enda gränsen. Redan idag samarbetarvi med idrottsklubbar och vi har även en re-sebyrå i butiken.

Enligt bibliotekschefen Marianne Wallénär projektet ett försök som kommer att pågå itre månader och därefter utvärderas.

Åsa Ekström

Låna böcker på ICA

Bibliotekarien Anna-Karin Sjökvist frestar kunderna påICA i Nävertorp/Nyhem att låna hem en bok eller två.

Foto

: Ver

on

ica

Wilsso

n

Vill du annonsera i Biblioteksbladet?

Ring eller mejla Bo Eriksson!08-717 43 57 | 070-714 90 55

[email protected]


– det finns ett sug efter berättelser idag.Ofta är även berättaren intressant. Särskilt deberättare som kan göra guld av vilken histo-ria som helst, säger Lisbet Schulz Contreras,tv-producent ur och projektledare för serien”En svensk berättelse”.

Serien handlar om hur den svenska littera-turen har förändrats av författare som harrötter inte enbart i det svenska samhället.Programmen visar även hur samhället ochdess berättelser förändras – ständigt.

Bland annat medverkar författare som ärfödda och uppvuxna med andra språk än detsvenska t ex poeten Muhammed Omar, denvälkände Theodor Kallifatides och debutan-ten Susanna Alakoski. Men även de som skri-ver på andra språk än svenska presenteras.Ett reportage tar bland annat upp att 95 pro-

cent av Kurdistans författare bor längs Grönalinjen i Stockholm.

– Redaktionen har gjort urvalet av författa-re men även fått tips från Internationella bib-lioteket. Det är en geografisk spridning ochförfattarna är av båda könen. Sedan har vivalt att fokusera på de författare som är aktu-ella med nya böcker.

Den kritikerrosade Jonas Hassan Khemeritillfrågades men ville inte medverka efter-som han inte vill bli stämplad som ”invand-rarförfattare”. Även infödda svenskar med-verkar i serien.

– Språket är mitt hemland, säger Bodil

Malmsten om sitt författarskap i Frankrike. En av arabvärldens stora författare, Salim

Barakat, instämmer säkert när han skriver påarabiska från sitt hem i en Stockholmsförort.

– Vi valde att spela in avsnitten på Interna-tionella Biblioteket eftersom det är en sym-bolisk plats. En okänd plats för många mendär många möten sker. En ren guldgruva förbesökarna.

Den 5 april visas det första programmet iKunskapskanalen. Temat är att utmana språ-ket och bland annat medverkar journalistenoch författaren Mustafa Can. Till glädje föross tv-tittare som enbart har tillgång till detanaloga tv-nätet, sänds serien i repris i svt ihöst.

Åsa Ekström

Tv-inspelning i biblioteksmiljö

Bodil Malmsten, som skriver på svenska i Frankrike och Claude Kayat, som skriver på franska i Sverige. Programledaren i ”En svensk berättelse”, Antonio de laCruz, på tidskriftsbiblioteket i Stockholm.

Foto

: UR

Foto

: UR

”Språket är mitt hemland”

Ny portal:Kvinnorskamp förrösträtt

En sammanhängande historik överkvinnorörelsen på webben – det är det långsiktiga målet i ett projekt som Kvinnohistoriska samlingarna

vid Göteborgs universitetsbibliotek står bak-om. Första steget tog man genom att digitali-sera utställningen Kärlek, makt och systerskap– 30 år av kvinnokamp. Den var ursprungligenen vandringsutställning om svensk kvinno-rörelse – från sekelskiftets rösträttsrörelsetill dagens feminister – med tonvikt på 1970-talet. Utställningen startade på Arbetets mu-seum i Norrköping den 8 mars 2002 på Inter-nationella kvinnodagen. Sista anhalt blevStockholms stadsmuseum där den invigdes 8mars 2004. Och nu lever den kvar som en ut-ställning på webben (http://www.ub.gu.se/systerskap/).

Nu följer Kvinnohistoriska samlingarnavid GUB upp projektet och lanserar en nyportal om svenska kvinnors kamp för röst-rätt (http://www.ub.gu.se/kvinn/rostratt/).

Med hjälp av både gammalt och nytt mate-rial redogör man på webbplatsen för den in-tensiva kampen för kvinnlig rösträtt som på-gick decennierna kring förra sekelskiftet.

Bland dem som skrivit texterna till porta-len hör Berith Backlund, bibliotekarie vidGöteborgs universitetsbibliotek/Kvinnohis-toriska samlingarna.

– Vi har så mycket material i våra samling-ar som vi tycker att vi vill tillgängliggöra. Vihade redan innan vi började jobba med por-talen digitaliserat en hel del tidskrifter, be-rättar Berith Backlund.

Det är en både rik och spännande webb-plats. Här finns inskannade tidskriftsartik-lar, pamfletter, riksdagsmotioner, kampanj-material och ett stort antal fotografier (bl a100 sökbara foton men även vykort med bud-skap) på rösträttsrörelsens pionjärer. Högkuriosafaktor torde t ex Rösträtts–spelet hasom återfinns under rubriken Kampanj-material. Ett tärningsspel med hundra håll-platser som markerar landvinningar ochbakslag i kampen. Bara spelplanens jugend-inspirerande formgivning är värt ett besök


Omslag till Rösträttsspelet. Fr v Ann Margret Holmgren, 1850-1940, författare, kvinnosakskvinna och fredskämpe,Carrie Chapman Catt, 1859–1947, nyckelperson i den amerikanska suffragettrörelsen och fredsaktivist samt SigneBergman, 1869–1960, ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt 1914–1917.

Bild

ma

teria

l frå

n K

vin

no

histo

risk

a sa

mlin

ga

rn

a/G

öteb

or

gs u

niv

ersitetsb

iblio

tek.

på webbplatsen. Texterna går heller inte avför hackor. I mål vid hållplats 100 står det t ex:

Vår färd är slut. Du hör i luften glada suset. Med Bil-Bol flyga vi rakt in i Riksdagshuset.

Den som med tärningens hjälp hamnar påplats 16 får sig följande rader till livs:

När hundrafyrtitusen här sinrätt begära,Du hoppar fram två steg –uti all tukt och äraPå webbplatsen finns också en nyskriven

historik, Rösträttskampen – ett triangeldramamellan kvinnor, män och staten, av fil dr JosefinRönnbäck som bland annat handlar om denverksamhet som bedrevs av Landsförening-en för kvinnans politiska rösträtt, lkpr ochsom även rymmer biografier där viktiga per-soner porträtteras.

Portalen är lätt att navigera i. Webbplat-sens ram är ockragul, det är ingen tillfällig-het: De svenska rösträttskvinnorna hade gultsom sin kampanjfärg.

Självklart vänder man sig till alla som ärintresserade av kvinnohistoria men hoppasockså att studerande och lärare vid gymnasi-er, folkhögskolor, universitet och högskolorska kunna ha nytta av portalen som på siktkanske också kommer att byggas ut.

– Vi har mer material än vad som syns påwebbplatsen men tanken är att vi ska fylla påvartefter, särskilt under rubriken Kampanj-material, i våra samlingar finns väldigtmånga kampanjskrifter. Vi har också en heldel offentligt tryck, att skanna in motioneråterstår bland annat, säger Berith Backlund.

Ambitionen är också att göra fler portalersom täcker perioderna före och efter röst-rättskampen.

Henriette Zorn

Kvinnohistoriska samlingarna

Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universi-tetsbibliotek är ett specialbibliotek för kvinno-, mans-och genusforskning.

Verksamheten består i att bevaka och förteckna litte-ratur om genusfrågor, att samla, ordna och förtecknakvinnohistoriskt handskriftsmaterial samt ge referens-service. Registreringen av ny litteratur baserar sig påuniversitetsbibliotekets samlingar och förtecknas iKVINNSAM som är Nordens största databas inom ge-nusområdet samt GENA (GENusavhandlingar) sominnehåller referenser till doktorsavhandlingar.

1997 blev Kvinnohistoriska samlingarna nationelltansvarsbibliotek för kvinno-, mans- och genusforsk-ning.


BANGLADESH

Bibliotek mål för terroristgruppEn självmordsbombare dödade sex personeroch skadade ytterligare ett 40-tal vid ett att-entat i Gazipurs domstols bibliotek i slutet avnovember 2005. Detta och flera andra atten-tat planerades av en förbjuden, beväpnadMujahedin-grupp i Bangladesh. Gruppen villinföra islamisk rätt och attackerar landetsdomstolar, domare och advokater i derasegenskap som symboler för ett sekulärt sam-hälle. Gruppens ledare är arresterad.(http//news.bbc.co.uk)

DANMARK

KulturkanonDen danska Kulturkanon har som bekantåstadkommit häftig debatt bland kultur-arbetare och väckt många reaktioner av skift-ande slag. Den har arbetats fram på begäranav kulturminister Brian Mikkelsen och inne-håller 108 verk inom scenkonst, barnkultur,klassisk musik, populärmusik, arkitektur,design/konsthantverk, litteratur, film ochbildkonst.

Så här ser listan över litteratur ut:1. Leonora Christina (1621–98): Jammers

Minde, 1673–74, utg. 18692. Steen Steensen Blicher (1782–1848):

Præsten i Vejlbye, 18293. H.C. Andersen (1805–75): Den lille

Havfrue fra Eventyr fortalte for Børn, 18374. Søren Kierkegaard (1813–55): Enten –

Eller, 18435. J.P. Jacobsen (1847–85): Fru Marie Grubbe,

18766. Herman Bang (1857–1912): ”Ved Vejen” fra

Stille Eksistenser, 18867. Henrik Pontoppidan (1857–1943): Lykke-

Per, 1898–1904

8. Johannes. V. Jensen (1873–1950): KongensFald, 1900–01

9. Karen Blixen (1885–1962): Vinter-Eventyr,1942

10. Klaus Rifbjerg (1931–): Og andre historier,1964

11. Inger Christensen (1935–): Sommerfugle-dalen, 1991

12. Lyrikantologi

Danska bibliotek har inte gjort något speci-ellt av kulturministerns omskrivna lanseringav Kulturkanon. Det kan man läsa under db-Nytt på Dansk biblioteksforenings webb-plats. Allt förmedlas ju redan av biblioteken!”Hvis der er noget du vil vide, så bare komdøgnet rundt – også i kanon-tider!”(www.dbf.dk m.fl.)

Eftertraktade kunskaperCopenhagen Business School (cbs) är en nykonkurrent till Danmarks Biblioteksskole.Utbildningen i ”Information Management”godkändes av Videnskabsministeriet i de-cember. Likheten med utbildningen på Dan-marks Biblioteksskole är stor, skriver Biblio-tekarforbundets tidskrift Bibliotekspressen.Skillnaden är framför allt att utbildningen påcbs helt och hållet sker på engelska och attinnehållet är mer anpassat till det privatanäringslivets behov. Utvecklingen skall en-ligt uppgift också ske i samarbete med en radledande internationella verksamheter. ”Erfa-ringer fra erhvervslivet viser, at videnshånd-tering og kommunikation forankret i en glo-bal forretningsforståelse er en af den næreframtids vigtigste konkurrenceparametre”,skriver skolan på sin hemsida.

Bibliotekariernas kunskaper är eftertrakt-ade och fler vill vara med på marknaden. Bib-lioteksskolan har länge hävdat bibliotekarie-utbildningens bredd, lämplig både för of-fentliga bibliotek och för näringslivet. Det ärrent struntprat att påstå att inte vi också ut-

bildar till att arbeta i det privata näringslivetdär många av våra studenter hamnar, menarbiblioteksskolans rektor Leif Lørring. Menyrket kan också stärkas genom ett samarbetemellan cbs och Danmarks Biblioteksskole.De båda utbildningarna kompletterar var-andra och elever kan naturligtvis kombineradelar av skolornas respektive utbildningar.(Bibliotekspressen 2006:2)

FRANKRIKE

Franska stölderDet är knappast troligt att usa kommer attutlämna den pensionerade historieprofes-sor, som anklagas för att ha stulit värdefulladokument från Franska nationalarkivet på1980-talet, till den franska rättvisan.

”Jag tog hundratals dokument där om intemer”, medgav han i januari vid en intervjuoch tillade: ”Om ni stod framför Egyptens py-ramider så skulle kanske även ni plocka uppen skärva”. Den 74-årige historieprofessornvar tidigare verksam vid Marquetteuniversi-tetet.

Franska myndigheter startade en utred-ning 1996 i samband med att professorn ochhans medhjälpare erbjöd brev från Ludvigxviii samt Fontainbleau-överenskommel-sen från 1814 med Napoleons abdikation tillförsäljning vid Sothebys auktionsfirma iNew York. Paret dömdes 2002 i usa för för-sök att sälja stulet gods. Straffet blev villkor-lig dom, husarrest och böter som ersättningför reparationer.

Franska arkiv saknar många andra doku-ment men professorn hävdar att han inte harkvar några ytterligare dokument från franskaarkiv. Den franska rättvisan försöker åläggaparet att komma till en rättegång i år i Frank-rike men kan inte tvinga igenom detta.(www.ala.org)


av Tottie Lönn

www.wagnerform.se

Digital BiblioteksGUIDE

KINA

KinabibliotekDet finns trevligare biblioteksnyheter frånKina än försöken att stoppa information påInternet. Nationalbiblioteket öppnade t ex ijanuari en imponerande filial i Beijing för an-tika böcker. Filialen innehåller över 2,6 milj-oner volymer, varav 270 000 rara utgåvor och700 000 volymer med speciella dokument,enligt Xinhua News Agency. Ett antal har di-gitaliserats och kan läsas on-line.(www.chinaview.cn, www.xinhuanet.com)

STORBRITANNIEN

British Library och MozartBritish Library bidrar till Mozart-jubiléet ge-nom att lägga ut Mozarts musikaliska dag-bok Verzeichnis aller meiner Werke (1784–1791),som innehåller detaljer om 145 av komposi-törens verk. Besökare på British Libraryswebbplats kan dessutom få höra smakprovpå musiken, förmedlade av Royal College ofMusic. Eftersom Mozart skrev ner de förstatakterna i alla kompositioner kan katalogenockså förmedla inledningen till många för-lorade verk. On-line kan man höra 75 intro-duktioner. Allt ingår i en utställning ”Moz-art’s Musical Diary” som pågår till den 10april i British Library.

Vid British Library’s avdelning för musik-samlingar har man nu också lyckats förenadelarna av ett manuskript som skurits i tvådelar för 170 år sedan, troligen av Mozartsänka Constanze. Manuskriptet innehållermusik skriven av en 17-årig Mozart. Den enadelen finns sedan 1953 på British Library ochden andra delen har köpts från en privat sam-lare.(http://news.bbc.co.uk)

SWAZILAND

Fladdermöss tar över bibliotekSwazilands nationalbiblioteks Simunye-fili-al har fått ett ovanligt bekymmer. Hela takethar kollapsat och det stinker i byggnaden.Fladdermöss, bosatta ovan innertaket, ärskyldiga till detta. Deras bon och avföringhar krossat taket och lukten är vidrig. Biblio-teket har därför stängts temporärt.(South Africa’s News via www.ala.org)

ÖSTERRIKE

Mozart säljerMozart-jubiléet har väl knappast undgåttnågon. Över stora delar av världen firas 250-årsminnet av hans födelse, inte minst i hansfödelsestad Salzburg och i huvudstadenWien. Vid Salzburgfestivalen spelas alla hans22 operor under fem veckor. Bibliotekenspelar en blekare roll i sammanhanget.Österrikes nationalbibliotek lockar med enutställning kring Mozarts sista mytom-spunna verk ”Requiem” och med konserter.

Jubiléet genererar också en förfärlig massakitsch – hundratals nya produkter har skap-ats. Dit hör Mozartyoghurt, Mozartkorv,Mozartdesserter och Mozartparfym etc.Mozart säljer bra. Affärsvärlden hoppas påett rekordår.(www.onb.ac.at, http://news.bbc.co.uk)


Nytt namn, ny ledningoch nya resurser

nyligen bytte man namn och fick mannya uppgifter. Nu har dessutom Myndighe-ten för nätverk och samarbete inom högre ut-bildning (tidigare Myndigheten för Sverigesnätuniversitet) fått en ny generaldirektör.Regeringen har utsett Madeleine Rohlin,professor i odontologisk diagnostik och pro-rektor vid Malmö högskola med särskilt an-svar för grundutbildningsfrågor, till ny ge-neraldirektör.

Myndigheten för nätverk och samarbeteinom högre utbildning får, som vi tidigareskrivit om i bbl nr 1/2006, nya uppgifter attarbeta med som breddad rekrytering och pe-dagogisk utveckling. Myndigheten ska ocksåstödja genomförandet av den nya utbild-ningsstruktur och examina som är ett resul-tat av Bolognaprocessen.

Nytt är också att man tillförs 31 miljonerkronor i permanenta resurser för att fullgöramyndighetens både gamla och nya uppdrag.

Namnändringen och myndighetens nyauppgifter påverkar inte samarbetet med Sve-riges nätuniversitetet. Att stödja Nätuniver-sitet kommer även framgent vara en huvud-uppgift. Hösten 2004 läste knappt 40 000personer inom ramen för Nätuniversitetet.Det motsvarar 11 % av alla studenter.

– Nätuniversitetet har mycket effektivtminskat den sociala snedrekryteringen tilluniversitet och högskolor, säger Leif Pagrot-sky i ett pressmeddelande.

Leif Pagrotsky stödjer sig på en utvärder-ing som Högskoleverket gjort där det fram-går att det inte finns någon social snedrekry-tering till Nätuniversitetet.

HZ



[email protected]

Att bibliotekarier var tidigt ute i bloggosfären vet de flesta. Att det finns ett stort antal biblio-teksbloggar likaså. Men det är

ännu så länge relativt få bibliotek som harden typen av samlingsblogg som Stock-holms stadsbibliotek nyligen startat. På Hu-maniorabloggen kan man läsa om allt tänk-bart, både stort och smått, inom ämnet Hu-maniora. Ofta är posterna försedda med an-vändbara länkar och intressanta bilder.Bakom det hela står bibliotekarierna påStockholms stadsbiblioteks enhet för huma-niora. Susi Holmgren, som tillsammans medClaes Thiel är redaktör, berättar att bloggenvar en idé som kläcktes under trettonhelgen.

– Sedan var det en väldigt kort väg från axtill limpa. Vår chef tyckte också att en bloggvore ett jättebra komplement till hemsidan,så då satte vi igång. Det är väldigt roligt!

Susi Holmgren ser bloggen som en natur-lig utveckling av den gamla folkbiblioteks-tanken; ett medel för att informera och upp-lysa. Den skall vara en fritt hållen humanio-rasajt med högt i tak och tydliga mänskliga

avsändare. Det är den främsta skillnadenmellan bloggen och hemsidan, säger hon.

– Tanken med bloggen är att man ska kän-na av människorna bakom texten. Stadsbib-liotekets hemsida är ju officiell, där är detsjälva organisationen som står bakom. Menhär vill vi informera om allt möjligt på ettmer kåserande sätt. Var och en står för sinaegna inlägg.

Dessutom satsar man mycket på bild.Gunnar Asplunds praktfulla biblioteksbygg-nad finns exponerad i ett särskilt album, menhär finns mycket annat också – en hel del avStockholmianakaraktär. I skrivande stund(mitten av februari) kan man t ex se en roligutställning med bilder av klassiska butiks-miljöer i Stockholm. Väldigt underhållande,men den seriöst lagda behöver inte hellervara orolig: här finns också tips om eu-regleroch databaser, aktuella humaniorarelateradehändelser över hela landet. Man kan få bok-tips, arkitekturtips, referenser till aktuellatidningsartiklar, etc.

– Vi som skriver på bloggen får dessutomväldigt mycket tillbaka. Vi håller oss ajour

med aktuella händelser på ett helt annat sätt,säger Susi Holmgren.

Bloggen följer folkbibliotekstanken ävenhär: inget ämne (inom humanioraområdet)är främmande. De olika ämnena är indelade imer eller mindre flytande kategorier. Ett avbloggmediets främsta fördelar är att det gåratt skriva fritt och ocensurerat. Men vad hän-der om någon skriver något kritiskt ellernegativt på Humaniorabloggen?

– Hm… vi har sagt att man nog ska akta sigför politik och så. Det här är ju en allmänblogg som inte ska förarga någon. Det ärsvårt att säga exakt var gränsen går, menStockholms stadsbibliotek måste kunna stäl-la sig bakom det.

Susi Holmgren rekommenderar varmtkolleger över hela landet att följa deras exem-pel. Att blogga är roligt och utvecklande säg-er hon. För den som vill se resultatet är detbara att klicka sig in på www.humaniora-bloggen.blogs.com

Annina Rabe


Humaniorabloggen – folkbibliotekstanken i moderna kläder

bli synligare och förstärka kommuni-kationen – det är några av ambitionerna bak-om det elektroniska nyhetsbrev som Kungli-ga biblioteket lanserade i februari. Nyhets-brevet ska komma ut med fyra nummer pertermin. ”kb satsar nu kraftfullt på att utveck-la kommunikationen – att informera och attväcka intresse men också att lyssna och attfölja vad som sker i omvärlden…”, skriverGunnar Sahlin, riksbibliotekarie i det förstanyhetsbrevet under rubriken Inledningsvis.

Det första numret på två sidor rymmer enlite småputtrig blandning av kalendarium,hårdfakta, seminariereferat och röster fråninsidan av nationalbiblioteket. Från bibsamrapporteras t ex att man just slutit avtal medtvå nya förlag inom e-tidskrifter: BlackwellPublishing (800 titlar) samt sage (390 titlar).

Under rubriken Året i siffror konstateras attantalet framtagna beställningar ur kb:s ma-gasin under 2005 uppgick till 117 554! Och vi-

dare att i stort sätt allt material på kb förva-ras i slutna magasin. Framtagning krävermycket god kännedom om kb:s samlingaroch kataloger. Cred till personalen – det är

bra. Och gärna fler siffror som blixtbelyserverksamheten, tack.

HZ

KBnyheter – nytt elektroniskt nyhetsbrev

AkutHjälp oss hjälpa katastrofernas offer i Pakistan, Indien, Centralamerika och Afrika.Ge 50 kr genom att SMS:a ”akut” till nummer 72105.Eller ge din gåva on line: www.redcross.seTack för ditt stöd!

ingegerd rabow, 1:e bibliotekarie vidLunds universitetsbibliotek har utsetts tillhumanistiska fakultetens hedersdoktor2006. Promovering sker den 2 juni.

Ingegerd Rabow har arbetat i Lunds uni-versitets biblioteksdirektion sedan den in-rättades 2001 och hon har varit aktiv i denframväxande Open Access-rörelsen – för öp-pen tillgänglighet till vetenskapliga publika-tioner. Ingegerd Rabows arbete för en fri ochöppen tillgång till forskningens och veten-skapens senaste rön för forskare över helavärlden oavsett hemvist och ekonomiska för-utsättningar, har i hög grad bidragit till ökatsjälvstyre och förbättrad jämställdhet i fors-karsamhället, skriver man i ett pressmedde-lande från Lunds universitet.

– Det är förfärligt trevligt, hedrande ochöverväldigande. Det är en utmärkelse somuniversitet delar ut varje år och är en erkäns-la för det arbete jag gjort för vetenskapligkommunikation och fri tillgång till veten-skapliga publikationer, säger Ingegerd Ra-bow som betonar att det också är en erkänsla

för ett gott lagarbete (”teameffort”) kollegeremellan.

Särskilt roligt är det också att det är justhumanistiska fakulteten som på detta sättuppmärksammar hennes insatser. Fråganom fri tillgång ligger väl i linje med allmännahumanistiska ideal i den vetenskapliga värl-den.

– Det är en dubbel glädje: för mig personli-gen men också för själva saken, säger Inge-gerd Rabow.

Hennes engagemang på publiceringsom-rådet ledde 2003 till uppbyggnaden av Scie-Com – ett svenskt resurscentrum för veten-skaplig kommunikation. Webbportalen http://www. sciecom.org – en nationell och inter-nationell portal för information kring nyapubliceringsstrategier och den fortsatta ut-vecklingen av Open Access-rörelsen – hargjort Lunds universitet känt i hela den veten-skapliga världen. Ingegerd Rabow är dessut-om redaktör för och utgivare av den elektro-niska nyhetspublikationen ScieCom Info.

Vid sidan av Ingegerd Rabow har även

Ingemar Leckius, poet, konst- och litteratur-kritiker, samt Thomas Vargish, professor iengelska, utsetts till hedersdoktorer vid uni-versitets humanistiska fakultet.

HZ

Open Access-företrädare hedersdoktor i Lund


i december 2004 skrev suhf, Sveriges uni-versitets- och högskoleförbund på. I maj2005 skrev Vetenskapsrådet på. Då deklarera-de även Svensk Biblioteksföreningen stolt attman nu som tredje organisation i Sverigeockså skrivit under Berlin-deklarationen förOpen Access (fri tillgång till vetenskaplig in-formation på Internet). Men gjorde man fak-tiskt det? Faktum är att Svensk Biblioteksför-ening ännu i slutet av januari 2006 inte fannsmed på listan över de 140 organisationer ochinstitutioner som skrivit under deklaratio-nen.

Svensk Biblioteksförening har gjort enåsiktsförklaring men genom ett missför-stånd inte omsatt den i praktiken genom attta kontakt med Max Planck Gesellschaft iMünchen och tala om att man vill skriva på.

Det ämnar nu Kungliga biblioteket attgöra för att skriva under Berlin-deklaratio-nen. Kungliga biblioteket motiverar beslutetmed ”viljan att bredda och förenkla tillgång-en till vetenskaplig information, såväl förforskare och studerande som för specialister

och allmänhet utanför högskolan”. Att stödjahögskolornas e-publicering hänger också förkb:s del nära samman med att garantera detlångsiktiga bevarandet av svenska e-publika-tioner.

Genom bibsam (avdelningen för natio-nell samordning) har kb redan tidigare stöttett antal projekt som verkat för Open Access:Resurscentrum för vetenskaplig kommuni-kation – ScieCom, Directory of Open AccessJournals (doaj) samt Samordning av denSvenska högskolans Elektroniska Publicer-ing (svep). Med tanke på att man redan tidig-are varit aktiv i frågan, varför har man dröjtmed att skriva under Berlin-deklarationen?

– Ja, det kan man undra. Jag tror mest dethandlar om att man från vår sida inte upplev-de det som att initiativtagarna vände sig tillbiblioteken i första hand, säger Jan Hagerlidpå bibsam.

– Sedan har vi sett att en del bibliotek harskrivit under, och i samband med att vi nusamordnar alla insatser på det här området iett särskilt utvecklingsprogram fann vi det

lämpligt att också tydliggöra vårt stöd förBerlin-deklarationen.

”svep 2 – program för Open Access i Sveri-ge”, heter det nya utvecklingsprogrammet ivilket kb avser att organisatoriskt samla alltsom har med Open Access-frågor att göra.

HZ

Ingegerd Rabow, hedersdoktor

Foto

: Ber

it Nilsso

n

Nu har KB skrivit på – och även Svensk Biblioteksförening

Fakta Berlin-deklarationen

Antogs 2003 av ett antal betydelsefulla europeiskaorganisationer och institutioner inom forsknings-och högskolevärlden. Idag har deklarationen un-dertecknats av ca 145 olika organisationer, där-ibland ett antal bibliotek.Se också http://www.zim.mpg.de/openaccess-berlin/berlindeclaration.htmlVill man underteckna Berlin-deklarationen kan manvända sig till: Prof. Dr. Peter GrussPresident of the Max Planck SocietyHofgartenstraße 8D-80539 MunichGermanye-mail: [email protected]

Lars Våge, Erik Stattin ochGunnar NygrenBloggtider

Sellin & Partner, 2005

med boken Bloggtider vill Institutet för Me-diestudier ”bidra med ett underlag för fort-satta diskussioner om bloggarnas betydelse iframför allt nyhets- och opinionsbildning-en”.

Boken är indelad i tre avsnitt med tre olikaförfattare. I det första avsnittet beskriverLars Våge (bibliotekarie på Mittuniversite-tet) bloggarnas utveckling från mitten av1990-talet fram till idag. Enligt Våge kan enblogg (webblogg) beskrivas som ”en oftauppdaterad webbplats vars startsida karaktä-riseras av förekomsten av ett antal dateradetexter arrangerade i omvänd kronologiskordning så att det senast skrivna kommeröverst”.

Förutom rena textbloggar finns också t exfotobloggar, ljudbloggar och videobloggar.När det gäller de textorienterade bloggarnaär själva proceduren att skriva ett slags dag-bok och publicera den på Internet inget nyttfenomen. Men det som utmärker bloggarnaär den standardiserade form de har fått ochdenna ”bloggens anatomi” beskriver Våge påett mycket initierat sätt. Vad som ocksåkännetecknar bloggarna är att det är mycketenkelt att starta och administrera en blogg.Lars Våge visar med hjälp av gratistjänstenBlogger hur man kommer igång med detta.

Förutom det formmässiga tar han ocksåupp hur bloggarna utvecklats till antal ochinnehåll. Det finns uppskattningar att antal-et bloggar idag är över 100 miljoner och äveninnehållsmässigt har den s k bloggsfären ut-ökats. Från att ha dominerats av dagboks-skrivande och tips om webbsidor innehållerbloggarna idag ”allt från nyhetsrapporter,kunskapsförmedling, åsikter och skvaller”.

I bokens andra del beskriver Erik Stattin(bibliotekarie på Karolinska Institutet) hurbloggar används i nyhetsförmedling och opi-nionsbildning. Han visar på skillnader mel-

lan bloggar och traditionella medier menockså hur de påverkat varandra och ävensamverkat.

Enligt Stattin är ett av bloggkulturens kän-netecken en ”mediekritisk hållning”. Ett an-nat är att bloggarna oftast skrivs av oberoen-de aktörer som ”utmanar privilegiet som tra-ditionella medier haft genom att vara snab-bare, rikare på åsikter och subjektivavinklingar”. Med exempel från usa, Iran ochKina visar Erik Stattin vilken viktig roll blog-gar kan spela i såväl det offentliga samtaletsom i den underjordiska regimkritiken. Ex-emplen från usa pekar dessutom på hur tid-ningar, radio och teve mer och mer börjar an-vända bloggsfären som nyhetskanal, framförallt som informationskälla men även för denegna rapporteringen. Detta är något som blirallt tydligare även vad gäller traditionellamedier i Sverige.

I bokens sista del betonar Gunnar Nygren(lärare i journalistik på jmk) hur bloggarna,till skillnad från traditionella medier, byggerpå konversation mellan människor. Han me-nar att bloggsfären ”ger den tidigare passivtmottagande publiken möjlighet att själv age-ra, att sprida information och diskutera föratt skapa egna offentligheter”. Även om Ny-gren är övertygad om att de traditionellamedierna kommer att dominera det offentli-ga samtalet lång tid framöver, menar han attbloggarna radikalt förändrat förutsättning-arna för dem. De stora medierna måste helatiden räkna med att publiken har tillgång tillde nya offentligheterna, vilket resulterar i”en ömsesidighet i relationen mellan tradi-tionella medier och nätpublicering sombloggar – de ersätter inte utan kompletterarvarandra.”

De tre avsnitten kompletterar varandra påett förträffligt sätt. Detta har resulterat i enbok som inte bara fungerar som ett diskus-sionsunderlag, utan också som en utmärktintroduktion till vad bloggar är och vilkenroll de kan spela. Det enda jag saknar i Blogg-tider är lite utförligare beskrivningar av ochfunderingar kring den svenska bloggsfären.

Mikael Johanssonfrilansskribent, Arvika

Larry BeinhartThe Librarian

Nation Books, 2004, ISBN 1-56025-636-2

Wag the Dog hette en film från 1997 som på ettunderhållande och kraftfullt sätt visade attden amerikanska filmindustrin inte helt gettupp politisk satir som säljargument. Robertde Niro och Dustin Hoffman presterade sinabästa roller på länge i denna hejdlösa filmmed satirisk udd, som målar upp en kritiskbild av den amerikanska utrikespolitiken.Den handlar om hur personer i en presidentsnärmaste krets kan besitta viljan och maktenatt medvetet vilseleda allmänheten för egenvinnings skull och om hur de alltmer tandlö-sa och fjättrade medierna sväljer det mestasom serveras dem. Filmen baserades på LarryBeinharts bok American Hero som gavs ut1993.

Beinhart tycks vara förtjust i svindlandekonspirationsteorier även i The Librarian därhjälten, som titeln antyder, är en bibliotek-arie. David Goldberg är universitetsbiblio-tekarie och extraknäcker på deltid hos milj-ardären Alan Stowe med att katalogiseradennes privatbibliotek. Stowe är en av demsom ger ekonomiskt stöd till återväljandet avAugustus Winthrop Scott – Gus för sina väl-jare – till presidentämbetet. Han är en skru-pelfri, ärkekonservativ republikan, vars mot-ståndare är den något mer sympatiska demo-kraten Ann Lynn Murphy. I president Scottsinnersta krets finns även Jack Morgan, högtuppsatt i det s k Homeland Security Depart-ment, och som inte drar sig för att användasitt departements resurser för att ge presi-denten extra skjuts i kampanjen. Men när ut-manaren Murphy plötsligt börja raka förbipresidenten i opinionsmätningarna spridspaniken bland republikanerna och misstank-ar, som går ut på att hon låtit infiltrera derashögkvarter, riktas mot Murphy. Morgan letarmisstänkta och blickarna faller efter fleramissförstånd på David Goldberg. Han börjarsnart ana oråd och tar till flykten. För att för-stå sitt utsatta läge måste Goldberg inform-


recensioner

era sig om varför han har hamnat där han harhamnat. Och med en god bibliotekaries för-måga att finna information och använda densom vapen (ett stillsamt hurrarop ekar inomen) blir han snart varse fler hemligheter rör-ande president Scotts återvalskampanj. I sinkamp för upprättelse och för att rädda värld-en från Gus Scott lierar han sig med de bådainitiativrika bibliotekarierna Inga och Su-sanne.

Med en skruvad intrig, generösa dosersvart humor och med bibliotekarier somtacksamt nog inte ikläs sina sedvanliga ste-reotypa roller, är The Librarian en både ko-misk och träffsäker politisk kommentar tilldet rådande läget i usa. Namnet Scott skullemed lätthet kunna ersättas med Bush.

Jonathan PearmanKungl. biblioteket


Det var en trist januaridag i För-fattarnas Hus. Ett styrelsemöte i Sveriges Författarförbund skulle strax börja och jag satt och slö-

pratade med några kolleger om människorsattityder och inställning till lögn och san-ning. Katarina Kieri hävdade, och hon kan juverkligen låta väldigt trovärdig eftersom honär från Norrbotten, att hon ljög väldigt myck-et som barn. Till exempel påstod hon i förstaklass att hon hade en alldeles egen ko för attimponera på klasskamraterna. Visserligenhade hon inte kon hemma utan hos sina far-föräldrar. Eller var det möjligen en get? Jagminns inte riktigt. Sedan berättade hon atthon kunde cykla med bindel för ögonen frånÖverkalix till Kalix utan att trampa på pedal-erna. Jaha, sa jag, och vad vill du säga meddetta?

Sedan menade Eva Susso att hon alltid lju-ger vid offentliga framträdanden. Då lyfte jagfram en diskurs om betydelsen av det fiktivaoch författarens rätt att alltid dra på rejält; attvara trogen sig själv kanske är det enda somär intressant. Men äpplet föll rakt ner i toa-lettstolen. Det var ingen som hakade på. Jagförsökte tala för Per Gunnar Evanders och an-dras rätt att skriva vilka historier och medvilka fiktiva personer som helst. Att det ärförfattarens privilegium. Ordförande MatsSöderlund inflikade då att sanning är detsom man minns, och det som lever kvar, ochhan hänvisade till några dunkla arkaiskagrekiska källor. Därefter började styrelse-sammanträdet.

Av någon anledning slumrade jag till ochtankarna flög iväg till när jag som ung och re-lativt oerfaren bibliotekarie fick ett vikariatpå ett institutionsbibliotek i Södertälje. Denredan då legendariska Kerstin Simberg, nu-mera bibliotekschef i Visby, instruerade migi hur man, enligt hennes modell, skullebokprata.

Det räcker absolut med att läsa baksides-texten på böckerna, sa hon, och sedan impro-visera och hitta på efter bästa förmåga. Men

är det inte bra att läsa böckerna först?, tänktejag fast jag vågade inte säga emot henne. Imånga år hade jag verkligen svårt för Sim-bergs pragmatiska bokpratmodell, men påsenare tid har jag insett hur banbrytande ochpraxisbetonad den verkligen är. Varför skabibliotekarier vara så modesta i sin framto-ning? Varför inte fabricera och fabulera likafriskt som författare gör? Det viktiga är väl,oavsett hur, att intresset väcks för litteratu-ren?

Jag tror det var i tv-programmet Bokbus-sen som några författare fick frågan om vilkaklassiker som de inte hade läst. Då funderadejag på vad det egentligen innebär att läsa ellerha läst någonting. Är det egentligen en för-eller en nackdel? Något positivt eller nega-tivt? Finns det ett slags kanon i läsningenockså? Ett rätt sätt att få erfara och upplevalitteraturen på? I samtiden, i folkbibliote-kens eller forskningsbibliotekens fikarum,handlar det väl snarare om att kunna refereratill någonting eller möjligen ytligt ha hört ta-las om en bok eller film eller rockgrupp?Namedropping är en egenskap som biblio-tekarier borde använda sig av professionelltmycket oftare.

Många forskare, lärare och människorsom jag känner hävdar fortfarande och oftaatt boken är överlägsen den nätbaserade in-formationen. Nationalencyklopedin är attlita på, den tryckta versionen, för att ta ett ex-empel. Jaha. Har verkligen Ebba Witt-Bratt-ström skrivit en bok som heter Ur kökets mör-ker? Gå till källorna och kolla. Jag vet inte.Men det är hur som helst en väldigt lockandetitel.

Jag är övertygad om att alla nu verksammabibliotekarier någon gång har ljugit i sin yr-kesutövning. Och detta gäller förstås ävenlandets begåvade biblioteksassistenter. Minuppmaning är därför följande: Bättre att lju-ga om en dålig bok av en bra författare än attsäga sanningen om en bra bok av en usel för-fattare. Eller var det kanske tvärtom?

Inblick Christer HermanssonVarför ljuger vi inte mer på biblioteken?



[email protected]

Att det blir en tuff valkampanj är vi bereddapå. Leif Pagrotsky har redan visat att haninte tvekar ett ögonblick att förvränga san-ningen. Men han skall inte komma undan.Svepande påståenden och rena osanningarmåste och skall vi bemöta. Vad gäller justbiblioteken och dess framtid är sanningenden att det är de borgerliga partierna somhar en strategi för att utveckla dessa. Lena Adelsohn Liljeroth (m) på moderater-nas hemsida, 30.1.2006

Det enda som hindrar ljudboksförlagen frånatt korka upp champagnen är att de flestaljudböckerna sprids via lån från biblioteken,inte via köp. Visst rymmer biblioteken enmarknad för förlagen, via licensavtal. Menden är trängre än den massmarknad somhägrar.Johan Svedjedal, Dagens Nyheter 1.2.2006.

Jag visste inte att det fanns ett lagstadgatkrav på biblioteksplan. Men tack för påmin-nelsen! Christina Embretsen, kulturutskottets ordf(s), Ljusdals-Posten 4.2.2006.

Vi har ökat under flera år, vilket beror på attvi förut var mer låsta vid boken som endamedia, nu har vi utökat med andra medieroch både cd och filmer går jättebra. Jag ärinte så säker på att läsningen i landet mins-kar, som man brukar säga, för räknar man dåmed ljudböcker i olika format? Jag tror intedet. Faktum är att folk läser mer med öro-nen än de någonsin gjort.Marie Ehrenberg, kultur- och biblioteks-chef i Östra Göinge kommun, Kristian-stadsbladet 2.2.2006.

Jag kommer att rösta för att tillföra meraresurser till biblioteksverksamheten ochhoppas att vi kan få majoritet för detta.Anders Hagström, andre vice ordf i kultur-och medborgarnämnden i Örebro, NerikesAllehanda 7.2.2006.

Drygt två miljoner svenskar lyssnar på ljudböcker, 36 procent av alla är i åldern 16–74 år. De flesta har börj-at lyssna de senaste två åren vilket

visar att det är en relativt ny marknad. Manlyssnar även mer idag än vad man gjorde förett år sedan.

Precis som med tryckta böcker så är ”me-dellyssnaren” en högutbildad kvinna i me-delåldern. Överraskande är dock att nästanhälften, 46 procent av lyssnarna, är män.

– Det finns ju fler förklaringar men tidsop-timering är en starkt bidragande orsak. Un-dersökningen visar också att hälften av allalyssnar under resor, när man tränar eller ut-

för hushållssysslor, säger Lina Sterbrant, vi-karierande produktionsansvarig för ljud-böcker på Norstedts.

Siffrorna ger också vid handen att denökande försäljningen inte har någon motsva-righet i antalet lyssnare. Orsaken är att de all-ra flesta väljer att inte köpa sina ljudböckerutan lånar dem hellre på biblioteken. Nya fil-format är ett problem eftersom det är svårtatt kopieringsskydda ljudböckerna från ille-gal nedladdning. För mp3-böcker finns intenågot skydd samtidigt som allt fler (45 pro-cent) säger att de skulle lyssna mer om desjälva kunde ladda ner ljudböckerna i filfor-mat.

– Även skyddet skapar nya problem. Densom lyssnar på ljudboken i mp3-spelareniPod vill kunna lyssna på samma bok i dat-orns iTunes. Jag har förståelse för att mansom kund vill kunna använda sina inköptavaror på det sätt som passar en själv, sägerLina Sterbrant.

Undersökningen har gjorts på uppdrag avljudboksförlagen Bonnier Audio, Natur ochKultur Audio, B Walhlströms, Talande böck-er, Piratförlaget, Norstedts Audio, SverigesRadio och Storyside. 305 män och kvinnorhar deltagit i undersökningen vilket är rela-tivt litet i statistiksammanhang.

– Eftersom det är en så pass färsk företeelsemed ljudböcker bedömer både vi och Temoatt det ändå är representativt, säger LinaSterbrant.

Åsa Ekström


Allt fler män läser med öronen!

Drygt två miljoner svenskar lyssnar på ljudböcker och nästan hälftenav dem är män. Det visar en Temo-undersökning som nyligen gjorts.Ljudböckerna är allt populärare – både på biblioteket och i handeln.

Ålder?– I ungdomen läser man Ovidius, i medelåld-ern Horatius och på ålderdomen Homeros.Jag läser med nöje Horatius. Kan det vara svarpå frågan?

Bakgrund? – När jag var åtta år fick jag mitt första gulalånekort på en bokbuss i Norrköping. Det varen oförglömlig upplevelse och redan då för-stod jag att bokvärlden skulle bli min värld.Bokhandelsmedhjälpare i Norrköping, väns-teraktivist på Bibliotekshögskolan i Borås,biblioteksassistent och bibliograf i Karlstadoch sen 1980 fast anställd vid Göteborgs uni-versitetsbibliotek.

Hur hamnade du på ditt nuvarande jobb?– Bara gudarna vet.

Vad gör du och hur ser en vanlig arbetsdag ut?– Just nu förvärvar och katalogiserar jag friaelektroniska böcker när jag inte debatterarpå diskussionslistan BIBLIST.

Vad tycker du är det roligaste i ditt jobb?– Att få förmånen att delta i den fantastiskaövergången från analog till digital text.

Det tråkigaste?– Det är jag för gammal för att tycka att någotär.

Berätta lite om ditt Open Access-projekt. Hurkom det sig att du började samla in uppgifter omfritt tillgängliga tidskrifter?– I början på 1990-talet började en tidskriftutkomma som jag inte kunde bli klok på ellerhantera som hette Postmodern Culture. Jagville förvärva den men den fanns bara elek-troniskt. Jag funderade på om man kundeskriva ut sidorna så att man fick en riktig tid-skrift men det blev ingenting av det. 1998gjorde jag och några kolleger på min avdel-ning en utredning där vi inventerade be-ståndet av fria elektroniska tidskrifter ochförsökte bedöma kvalitén. Vi tittade på av-

delningarna musik och filosofi. Vi blev väl-digt entusiastiska och ansåg att många varväl värda att ingå i bibliotekets bestånd. Påegen hand men med god hjälp av min kollegaGunnar Holmlund så hade vi i slutet av 2002över 300 titlar inom humaniora. Statistik vis-ade att dessa använts i snitt 25 gånger vilketvar uppmuntrande. Nu är antalet titlar närm-are 5000 huvudsakligen inom humanioraoch samhällsvetenskap.

– Ett fint initiativ tog min kollega JohnKjellberg vid universitetet i Skövde när hanskapade en svensk och en engelsk hemsidasom har besökts av hundratals bibliotek frånhela världen. Tyvärr ligger tidskrifterna barai ett word-dokument, grovt indelade efterämne. Det är kul när amerikanska kollegerskriver och undrar vad rubriken ”Övriga” stårför. En israelisk bibliotekarie har dock lovatgöra en mer internationell ämnesindelningoch biblioteket vid University of New Eng-land i Australien planerar att konvertera lis-tan till riktiga marc-poster. För att öka sprid-ningen och intresset för fria e-tidskrifter såhar jag samarbetat med doaj i Lund, ezb iRegensburg och NewJour i San Diego.

Du är ett välkänt namn på BIBLIST, biblioteks-världens diskussionsforum. Vilken/vilka biblio-teksfrågor engagerar dig mest just nu?– Teknik, medicin och naturvetenskap i allära, men det är bara en av två kulturer. Denandra är humaniora och samhällsvetenskap.De utan tvekan mest betydelsefulla veten-skaperna och den vetenskapliga informa-tionsförsörjningen för dessa är viktig. Jagtror att Open Access kommer att betydamycket och mitt projekt med fria e-böckeringår här. Jag hoppas att det kommer att in-spirera bibliotek att samarbeta om ett fritttillgängligt globalt vetenskapligt bibliotek,och att kolleger som Lars Björnshauge ochIngegerd Rabow i Lund och Eva Müller i Upp-sala får ha hälsan och kan fortsätta sitt fan-tastiska arbete.

– För övrigt anser jag att de stora konsor-tieavtalen, dock inte alla, är en katastrof för

forskningsbiblioteken i Sverige på lång sikttrots att användningen blivit en hejdundran-de succé. Kostnadsmässigt och kvalitetsmäs-sigt är de s k Big Deals en fara för en vettig för-värvspolitik. Jag beundrar starkt de storaamerikanska biblioteken som inte längre ac-cepterar att monopolistiska storförlag be-stämmer, utan satsar på alternativa publice-ringsformer. Det är vägen ut ur en tvångströ-ja som är för dyr och för trång.

Vad läser du helst?– Peter Handke, för ingen kan som han be-skriva en parkeringsplats sett från ett fönsteri ett höghus en slaskig vinterkväll. Michel deMontaigne när livets larm och kiv blir förmycket. Friedrich Nietzsche för att förståmeningen med allt.

Vad gör du om tio år?– Odlar min trädgård.

Beskriv dig själv med tre ord?– Make, far, bibliotekarie.

Annina Rabe


1:e bibliotekarie vid Göteborgs universitetsbibliotek

Medlemmar av bibliotekens främsta diskussionsforum BIBLIST har länge kunnat ta del avJan Szczepanskis flitiga och skarpsynta inlägg. På BBL blev vi mer och mer nyfikna på denneman som verkar ha kunskaper och åsikter om det mesta som rör bibliotek. Vi fick blandannat veta att han har samlat in en av världens längsta listor på fritt tillgängliga (OpenAccess) tidskrifter.

Vem är Jan Szczepanski?Foto: anna maria szczepanska



[email protected]

Besserwisser av Anders Mathlein

Kända bibliotekarie-förebilder …

Vad har förre detta fbi-chefen J Edgar Hoover, Casanova, AugustStrindberg, Påven Pius xi och ordför-

ande Mao Tse-Tung gemensamt? Samtliga har faktist arbetat på bibliotek!

Strindberg arbetade ett år som biblioteksas-sistent på kb i Stockholm 1874. Även det ki-nesiska kommunistpartiets ordförande Maotillhör de mer kända biblioteksassistenternaefter sin tid på Pekings Universitetsbibliotek.Hjärtekrossaren Casanova (1725–1798) arbet-ade som bibliotekarie i 13 år samtidigt somhan erövrade hjärtan. Påven Pius (1857–1939)är väl den som har en riktigt gedigen yrkeser-farenhet eftersom han även har ett förflutetsom bibliotekschef i Milano. Påven arbetade19 år på bibliotek innan han sadlade om tillkatolikernas överhuvud.

Informationen om kändisbibliotekariernahittade jag på den eminenta bloggen Biblio-teksrelaterat http://malin.typepad.com/bib-lioteksrelaterat/ som alltid lär mig något nyttom biblioteksvärlden. ÅE

Läs mer om kändisbibliotekarierna på:http://home.earthlink.net/~cyberresearcher/History.htm

Besserwisser ger svar på tal…

…i en ny bok som ger goda råd hur man ef-fektivt kan täppa till käften på bekantskaps-kretsens översittarmarodörer. Det är bbl:segen Besserwisser Anders Mathlein som de-lar med sig av det han vet bäst i Ge svar på tal.Handbok i konsten att alltid veta bäst – och attplatta till besserwissrar som tror att de gördet. Torrt och medelst generös exemplifie-ring får man verktygen som hjälper en attskaffa sig det där överläget man ibland kanbehöva. Följer man flera av exemplen lär manvisserligen inte ha så många vänner kvar menvaddå …? Bonus i boken är avsnittet hur manhanterar telefonförsäljaren:

Försäljaren: Har du tid en minut?Du: Nej, tyvärr, jag är lite upptagen. Men

jag kanske kan ringa tillbaka till dig lite sena-re?

HZ


Citatet”Fildelning är vår tids

folkbibliotek”Rick Falkvinge, ordf för Piratpartiet


Nominera till GretaRenborgs-pris!

Greta Renborgs-pris delasvarje år ut till ett bibliotek elleren enskild biblioteksanställdsom utmärkt sig på ett specielltsätt inom marknadsföringsom-rådet. Priset ska premiera godmarknadsföring.

Marknadsföringen kan varariktad utåt till olika grupper iomvärlden, kan till exempel sti-mulera läsglädje och kunskaps-sökande, gärna gentemot barn-och ungdomar. Marknadsföring-en kan även vara intern eller rik-tad mot kommunala förtroende-män. Nomineringarna bedömsefter fem kriterier: mål. mål-grupp(er), metoder, genomfö-rande samt resultat.

Juryn efterlyser nu förslag pålämpliga kandidater. Nomine-ringarna, inklusive utförlig moti-vering och presentation, skickastill Svensk Biblioteksföreningskansli före den 15 mars. Adress:Svensk Biblioteksförening, Att:Wiviann Wilhelmsson, Box 3127,103 62 STOCKHOLM eller per e-post [email protected]. Märk brevet ”NomineringGreta Renborgs pris”.

PAx

FöreningsnyttMaterial till föreningsnytt mailas till:[email protected]

FöreningsnyttMaterial till föreningsnytt mailas till:[email protected]

Välkomna till vårens konferenserBiblioteket i en föränderlig värld27 mars, StockholmHar bibliotekets verksamhet förändrats i takt med vår omvärld?Kan vi erbjuda det som efterfrågas? För att kunna göra en strate-gisk planering krävs kunskap om omvärlden. Vi har bjudit in före-läsare som delar med sig av sina kunskaper och sin erfarenhet. Vihoppas dagen ska inspirera och ge nya infallsvinklar.

Framtidens barnbibliotek – rum, struktur och fantasi 3 april, StockholmHur hittar man strukturen i biblioteksrummet, samtidigt somman får in det fantasifulla? Hur kan man göra bibliotekskatalo-gen både bibliotekstekniskt funktionell och samtidigt rolig? Hurintegrerar man rummet och katalogen? Det är frågeställningarsom belyses under konferensen.

Paradise Bibliotek & Top LibrarianHur ska biblioteken synas i mediebruset?24–25 april, StockholmHur arbetar pressen, hur gör man ett slagkraftigt pressmedde-lande, vad kan man göra för att nå ut med sina nyheter? Dessaoch många andra frågeställningar kommer att diskuteras undertvå dagar.

Tänk om…!Workshop om pedagogiska metoder i biblioteketFalun 25 aprilStyrgruppen för Svensk Biblioteksförenings specialgrupp förbibliotekspedagogik vill för deltagarna levandegöra några av depedagogiska metoder, som presenteras i skriften Tänk om…!pedagogiska metoder i biblioteket. Vi kommer att belysa sexolika metoder mot bakgrund av konceptet informationskompe-tens.

Gränslöst – biblioteken och mångfaldens möjligheter.Biblioteksdagarna 200610–12 maj, MalmöOm biblioteken skall göra en skillnad måste biblioteken utveckladet gränslösa samspelet, denna formande dialog, detta kreativasamtal. Det gränslösa samhället stiger in i biblioteken och för-ändrar bibliotekens vardag. Tiden då vi i slutna rum bestämdebiblioteksutveckling är förbi. Låt världen stiga in i våra bibliotekoch gör biblioteken till en del av världen. Biblioteksdagarna 2006i Malmö tar upp detta tema i föreläsningar och parallella semina-rier.

Vårdbibliotekskonferens12–13 juni, Linköping

Program och anmälan på vår hemsidawww.biblioteksforeningen.org

Välkomna!Svensk Biblioteksförening

Sista motionsdag 15 mars

Svensk Biblioteksföreningsårsmöte går av stapeln onsdagenden 10 maj, klockan 15.15. på Malmö Högskola. Årsmöteshandlingarskickas ut till alla medlemmar i mitten av april. Vi vill dock återigengöra alla uppmärksamma på att sista motionsdag är onsdagen den15 mars 2006. Medlem eller grupp som önskar att viss fråga tas upptill beslut på årsmötet har att senast utsatt sista motionsdag skrift-ligt anmäla detta till kansliet: Svensk Biblioteksförening, Box 3127,103 62 STOCKHOLM.

Valberedningen tar gärna emot förslag på nya styrelseledamöter.Valberedningens ordförande Roland Tiger träffas på telefon 0611 - 865 51 eller e-post [email protected] PAx

Utvärdering avspecialgrupperna

Inom Svensk Biblioteksföreningfinns 20 specialgrupper. På upp-drag av styrelsen arbetar nukansliet med en utvärdering avdessa grupper. Avsikten är attskapa en organisation som ärbättre sammanhållen och somgemensamt arbetar för förening-ens mål. Ett diskussionsunderlaghar gått ut på remiss till samtli-ga ledamöter i specialgrupper-nas styrgrupper. I detta underlagpresenterades tre tänkbaramodeller för den framtida organi-sationen; ”bibliotekslagsalterna-tivet” som utgår från biblioteks-lagens paragrafer, ”biblioteks-typsalternativet” som föreslårgrupper utifrån olika sorters bib-liotek och ”allbiblioteksalternati-vet” med endast fyra grupperutifrån fyra perspektiv. Den 1februari var sista dag för remiss-svar från specialgrupperna. Dis-kussionen kommer att fortsättavid en träff för specialgruppernasordförande i början av april. Denframtida organisationen ska ock-så behandlas av föreningsstyrel-sen och det slutliga beslutetkommer att fattas av årsmötetden 10 maj 2006. De medlemmarsom så önskar kan få ta del avdiskussionsunderlaget. Ta kon-takt med Wiviann Wilhelmsson,[email protected]

WW


www.rb.se

Starka företag visar musklerna.Varför inte

visa hjärtat också?

Bli Företagsvän i Rädda Barnen och stödoss i vårt arbete för barn och barns rättig-heter i Sverige och världen. Som tack förbidraget får företaget ett diplom samtmedverkan i en tackannons.

Ring 08-698 90 00 för mer information.

Stockholm 01

BotkyrkaDanderydEkeröHaningeHuddingeJärfällaLidingöNackaNorrtäljeNykvarnNynäshamnSalemSigtunaSollentunaSolnaStockholmSundbybergSödertäljeTyresöTäbyUpplands VäsbyUpplands-BroVallentunaVaxholmVärmdöÖsteråker

Uppsala 03

EnköpingHåboKnivstaTierpUppsalaÄlvkarlebyÖsthammar

••••••••••••••••••••••••••

•••••••

Södermanland 04

EskilstunaFlenGnestaKatrineholmNyköpingOxelösundSträngnäsTrosaVingåker

Östergötland 05

BoxholmFinspångKindaLinköpingMjölbyMotalaNorrköpingSöderköpingVadstenaValdemarsvikYdreÅtvidabergÖdeshög

Jönköping 06

AnebyEksjöGislavedGnosjöHaboJönköpingMullsjöNässjöSävsjöTranåsVaggerydVetlandaVärnamo

•••••••••

•••••••••••••

•••••••••••••

En antagen biblioteksplan är antagen av kulturnämnd eller kommunfullmäktige från 2002 och framåt. Vissa kommuner har ett kulturpolitiskt strategidokument som de betraktar som en biblioteksplan.

I gult ljus inryms alla skeden från att man fått ett uppdrag men ännu inte hunnit börja fram till det att man har sin plan färdig, men den har ännu inte hunnit tas i nämnd osv. Denna del skulle kunna ha fler undersektioner men då blir kartan för otydlig.

Uppgifterna avser läget i januari 2006 och är framtagna av Harnesk Information/Jakob Harnesk.

Eventuella synpunkter kan mailas till Peter Axelsson, [email protected].

En uppdaterad karta kommer att presenteras i september/oktober 2006.

Biblioteksplaner– så ser det ut i Sveriges kommuner, län för län

Kronoberg 07

AlvestaLesseboLjungbyMarkarydTingsrydUppvidingeVäxjöÄlmhult

Kalmar 08

BorgholmEmmabodaHultsfredHögsbyKalmarMönsteråsMörbylångaNybroOskarshamnTorsåsVimmerbyVästervik

Gotland 09

Gotland

Blekinge 10

KarlshamnKarlskronaOlofströmRonnebySölvesborg

Skåne 12

BjuvBromöllaBurlövBåstadEslövHelsingborgHässleholmHöganäsHörbyHöörKlippanKristianstadKävlingeLandskronaLommaLundMalmöOsbyPerstorpSimrishamnSjöboSkurupStaffanstorpSvalövSvedalaTomelillaTrelleborgVellingeYstadÅstorpÄngelholmÖrkelljungaÖstra Göinge

••••••••

••••••••••••

•

•••••

•••••••••••••••••••••••••••••••••

Halland 13

FalkenbergHalmstadHylteKungsbackaLaholmVarberg

Västra Götaland 14

AleAlingsåsBengtsforsBollebygdBoråsDals-EdEssungaFalköpingFärgelandaGrästorpGullspångGöteborgGöteneHerrljungaHjoHärrydaKarlsborgKungälvLerumLidköpingLilla EdetLysekilMariestadMarkMellerudMunkedalMölndalOrustPartilleSkaraSkövdeSotenäsStenungsundStrömstadSvenljungaTanumTibroTidaholmTjörnTranemoTrollhättanTörebodaUddevallaUlricehamnVaraVårgårdaVänersborgÅmålÖckerö

••••••

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Värmland 17

ArvikaEdaFilipstadForshagaGrumsHagforsHammaröKarlstadKilKristinehamnMunkforsStorforsSunneSäffleTorsbyÅrjäng

Örebro 18

AskersundDegerforsHallsbergHälleforsKarlskogaKumlaLaxåLekebergLindesbergLjusnarsbergNoraÖrebro

Västmanland 19

ArbogaFagerstaHallstahammarHebyKungsörKöpingNorbergSalaSkinnskattebergSurahammarVästerås

Dalarna 20

AvestaBorlängeFalunGagnefHedemoraLeksandLudvikaMalungMoraOrsaRättvikSmedjebackenSäterVansbroÄlvdalen

••••••••••••••••

••••••••••••

•••••••••••

•••••••••••••••

Gävleborg 21

BollnäsGävleHoforsHudiksvallLjusdalNordanstigOckelboOvanåkerSandvikenSöderhamn

Västernorrland 22

HärnösandKramforsSollefteåSundsvallTimråÅngeÖrnsköldsvik

Jämtland 23

BergBräckeHärjedalenKrokomRagundaStrömsundÅreÖstersund

Västerbotten 24

BjurholmDoroteaLyckseleMalåNordmalingNorsjöRobertsforsSkellefteåSorseleStorumanUmeåVilhelminaVindelnVännäsÅsele

Norrbotten 25

ArjeplogArvidsjaurBodenGällivareHaparandaJokkmokkKalixKirunaLuleåPajalaPiteåÄlvsbynÖverkalixÖvertorneå

••••••••••

•••••••

••••••••

•••••••••••••••

••••••••••••••

De kommuner som ännu inte påbörjat arbetet alt. att har de en plan som antagits före 2002.De kommuner som uppger att arbete med biblioteksplan pågår.De kommuner som uppger att de har en antagen och aktuell biblioteksplan.

•••


Svensk Biblioteksförenings kartläggning av hur landets kom-muner arbetar med biblioteksplaner har blivit mycket uppmärksam-mad. Ett stort antal tidningar och andra nyhetsmedia har rapporteratom undersökningen. Föreningen har även haft kontakt med kommu-nala tjänstemän och politiker. Några få har påpekat felaktigheter me-dan andra har efterfrågat information och råd om hur man kan arbetafram en biblioteksplan.

För att ge alla medlemmar en möjlighet att följa föreningens opi-nionsbildande arbete, visar vi denna gång ett urval av alla de pressk-lipp som arbetet resulterade i.

Vi brukar normalt informera om detta via hemsidan samt i vissmån här på Föreningsnytt i BBL. Vill du ta del av biblioteksdebattenrekommenderar vi därför föreningens hemsida www.biblioteksfore-ningen.org. Under rubriken Nyheter och Opinion, finns en rad valmöjl-igheter. Där hittar du pressbevakning i samarbete med Agent 25, allaföreningens pressmeddelanden, en sida med länkar till aktuella artik-lar samt ett urval andra nyheter från omvärlden.

PAx

Stort intresse för föreningens biblioteksplaneundersökning

14 mars, LundWebben och söktjänsternaKurs med Lars Våge, Mittuniversitetetoch Internetbrusarr: Ikoner-Akademienmer info: www.btj.se/ikoner

15–16 mars, ÖstersundTänk vidare...Vad associerar du till när du hör orden –livslångt lärande? – skolbiblioteket? –regionala utvecklingsmotorer? Stämmerassociationerna? Ta chansen att tillsam-mans med andra skolledare, kommunpo-litiker, bibliotekarier och lärare inspirerasav goda konkreta exempel och visionäraidéer av inspirerande talare med intres-santa erfarenheter! Ta tillfället i akt attstarta ett samarbete kring dessa frågor idin hemkommun.arr: Svensk Biblioteksförenings region-förening ZY tillsammans med Länsbiblio-teken i Jämtlands och Västernorrlandslän och Skolbibliotek Mittmer info: www.ylb.se/tankvidare/

15 mars, LundDigitala medier i biblioteketEn kurs om e-böcker och musik på nätet.Teknik, tillgång, tillstånd. Med fack- ochjuridisk expertis.arr: Ikoner-Akademienmer info: www.btj.se

23–24 mars, HelsingforsMaskin eller mänska?Den femte nordiska konferensen för nät-baserade informationstjänster arrange-ras i Helsingfors Nationalmuseums audi-torium. Teman för konferensen är digiål-derns informationstjänst, biblioteksar-bete i förändring, den semantiskawebben och kunden i nätet. Huvudtalareär biträdande professor Joseph Janes vidWashington University i USA. Övrigatalare är bland annat direktören för detdanska Nationalbibliotekets myndighetJens Thorhauge, professor Eero Hyvönen,teknologie doktor Arto Karila, biblioteka-rie Katarina Dorbell samt riksdagsleda-mot Tarja Cronberg. Nordiska nätbasera-de informationstjänster presenteras.Deltagaravgift: 150 euro, anmälan skersenast den 15 februari 2006.arr: Helsingfors stadsbibliotek och Nor-diska vetenskapliga biblioteksförening-ars förbund (NVBF)mer info:www.lib.hel.fi/conference2006

24–26 mars, Mariehamns stadsbibliotekMariehamns litteraturdagar 2006Litterär festhelg med författarmöten,

samtal och debatter, poesi och prosa,musik, litterär supé m.m. Årets tema ärPASSION. Välkomna!arr: Mariehamns stadsbibliotekmer info: www.mhbibl.aland.fi/littdag/

27 mars, StockholmBiblioteket i en föränderlig världHar bibliotekets verksamhet förändrats itakt med vår omvärld? Kan vi erbjuda detsom efterfrågas? För att kunna göra enstrategisk planering krävs kunskap omomvärlden. Vi har bjudit in föreläsaresom delar med sig av sina kunskaper ochsin erfarenhet. Vi hoppas dagen skainspirera och ge nya infallsvinklar. Urprogrammet: Klas Dannerlöv, SverigesKommuner och Landsting talar om ”Attskapa värden i en globaliserad ekonomi –utmaningar för regioner och kommuner”,Anders Hellner, UI, föreläser kring aktuel-la frågor i europeisk politik, MaijaBerndtson, biblioteksdirektör Helsingforsom ”Tiden står inte stilla på biblioteket”och Peder Söderlind om ”Värdekedjor iinformationssamhället”.arr: Svensk Biblioteksförenings special-grupp för ekonomi och samhällsinforma-tion, inkl. EUmer info:www.biblioteksforeningen.org

31 mars, UppsalaBaltisk skönlitteratur!En dag om litteraturens ställning och för-fattarnas villkor i dagens Estland, Lett-land och Litauen. Litteraturen och poesinvar en viktig del av motståndsrörelsenunder sovjettiden, men vad har häntefter självständigheten? Medverkande:Marja Talgre och Juris Kronbergs.arr: Svensk Biblioteksförenings special-grupper för mångfald och flerspråkighetoch för skönlitteratur i samarbete medLänsbibliotek Uppsala och Litauensambassad.mer info:www.biblioteksforeningen.org

3 april, StockholmFramtidens barnbibliotekRum, struktur och fantasi: Hur hittarman strukturen i biblioteksrummet,samtidigt som man får in det fantasi-fulla?Hur kan man göra bibliotekskatalo-gen både bibliotekstekniskt funktionelloch samtidigt rolig? Hur integrerar manrummet och katalogen? Det är fråge-ställningar som belyses under konferen-sen.arr: Svensk Biblioteksförenings special-grupp för barnbibliotekmer info:www.biblioteksforeningen.org

5–7 april, HalmstadHalmstadkonferensen – Sätt turbo påkunskapenDet råder stor enighet om att vi behöveren kraftsamling kring tillväxt. Vi behöverden för att kunna finansiera välfärden iframtiden. Vi är överens om att kunskapär den enskilda faktor, som bäst sätterfart på tillväxten. Samhälle, näringslivoch individ – alla satsar på kunskap. Menmotsvarar resultaten insatserna? Finnsdet tjuvbromsar någonstans? Kan vi ökaverkningsgraden? Och vilka bidrag kanbiblioteken ge? Halmstadkonferensen2006 söker svar på några av dessa frågor.Läsande, lärande, tillväxt och kopplingarmellan dem är i fokus. Vi har bjudit inpolitiker, ansvariga inom utbildnings-och biblioteksvärlden och författare föratt få bredd och djup i frågeställningar-na. Vi får också nordiska utblickar.arr: Regionbibliotek Halland m flmer info: www.regionhalland.se

6 april, StockholmÖppet husSvensk Biblioteksförening bjuder in med-lemmar och vänner till öppet hus påkansliet, Saltmätargatan 3A. arr: Svensk Biblioteksförening

23 april, Över hela landetVärldsbokdagenUNESCOs Världsbokdag firas över helalandet den 23 april.mer info: www.varldsbokdagen.nu

24–25 april, LundThird Nordic Conference on ScholarlyCommunicationThird Nordic Conference on ScholarlyCommunication ”Beyond Declarations –the Changing Landscape of ScholarlyCommunication, Lund.arr: Biblioteksdirektionen, Lunds uni-versitets bibliotekmer info: www.lub.lu.se/ncsc2006

24–25 april, StockholmParadise Bibliotek & Top LibrarianHur ska biblioteken synas i mediebruset:Hur arbetar pressen, hur gör man ettslagkraftigt pressmeddelande, vad kanman göra för att nå ut med sina nyheter?Dessa och många andra frågeställningarkommer att diskuteras under två dagar.arr: Svensk Biblioteksförenings special-grupp för marknadsföringmer info: www.biblioteksforeningen.org

25 april, FalunPedagogiska metoder i biblioteketarr: Svensk Biblioteksförenings special-grupp för bibliotekspedagogikmer info:www.biblioteksforeningen.org

8–10 maj, RonnebyNetlearningTema: Pedagogiskt nyskapande genomnätbaserat lärande.arr: Blekinge Tekniska Högskola m.fl.mer info:www.netlearning.se/2006/index.htm

10–12 maj, MalmöBiblioteksdagarna 2006Gränslöst – Biblioteken och mångfaldensmöjligheter. Om biblioteken skall göra enskillnad måste samspelet, denna dialog,detta kreativa samtal, utvecklas. Detgränslösa samhället stiger in i bibliotek-en och förändrar vardagen. Tiden då vi islutna rum bestämde biblioteksutveck-ling är förbi. Låt världen stiga in i vårabibliotek och gör biblioteken till en del avvärlden. Biblioteksdagarna 2006 i Malmötar upp detta tema i föreläsningar ochparallella seminarier. Dessutom blir detproduktdemonstrationer, utställningaroch en affischutställning, där bibliotekpresenterar projekt och bra verksamhet.arr: Svensk Biblioteksföreningmer info:www.biblioteksforeningen.org

18–21 maj, IslandDen 12. nordiske fengselutdannings-konferanseFengslende Kultur – den 12:e nordiskakonferensen om fängelseundervisning.arr: Nordiskt nätverk för Vuxnas Läran-demer info:www.nordvux.net/object/4561/fengslen-dekultur.htm

12–13 juni, LinköpingVårdbibliotekskonferensarr: Svensk Biblioteksförenings special-grupp för medicin och vård

16–18 augusti, KöpenhamnCreating Knowledge IV:Empowering the Student Through Cross-Institutional Collaboration with focus oncollaboration between library and acade-mic support. An active learning conferen-ce with emphasis on good practice/paperpresentations and workshops.arr: NORDINFOlit och Danish Networkfor University Pedagogymer info: www.ck-iv.dk/

20–24 augusti, Seoul, KoreaIFLA General Conference and Council2006Libraries: Dynamic Engines for the Know-ledge and Information Societyarr: IFLAmer info: www.ifla2006seoul.org

24–25 augusti, Stockholm9:e årliga medicinska bibliotekskon-ferensenarr: Karolinska Institutets Universitets-bibliotek

11–16 september, Cluj-Napoca, Rumä-nien10th European Conference of Medicaland Health Librariesarr: EAHILmer info:www.eahil.net/conferences.htm

KalendariumMaila info till kalendariet: [email protected]ör vidare info se http://www.biblioteksforeningen.org


PosttidningSvensk BiblioteksföreningBox 3127, 103 62 StockholmB

Biblioteksbl 2 06 (FED)biblioteksbladet.se/.../Biblioteksbladet_nr2_2006.pdf · mers bibliotek,...

Documents

Transcript of Biblioteksbl 2 06 (FED)biblioteksbladet.se/.../Biblioteksbladet_nr2_2006.pdf · mers bibliotek,...