Jämtkraft Årsredovisning 2011

ÅrsredovisningJämtkraft AB 2011

Innehåll:Året i korthet ............................................. 4Drivkraft ................................................... 5Vd har ordet ...........................................6–7Jämtkraft idag ........................................... 8Vår omvärld..........................................9–11Affärsstöd ..........................................12–13Elmarknaden ............................................14Riskhantering ...........................................15Elkraft ...............................................16–21Hållbarhet ..........................................22–23Elnät .................................................24–27Värme ...............................................28–29Telecom .............................................30–31Våra medarbetare ...............................32–35Utveckling i regionen...........................36–37Bokslut ............................................ 38–63Företagsledning ................................. 64–65Fem år i sammandrag .............................. 66Energitermer ............................................71

JÄMTKRAFT KOMMUNIKATION 2012PRoduKTion: duplicera Resultatbyrå.oMslAgsFoTo: sandra Pettersson.FoTo: sandra Pettersson, Tina stafrén, Jann lipka, Klas Fritzon, nisse schmidt, Alexander Ögren, lars Andersson. TRYCK: Elanders Tryckeri. PAPPER: Arctic silk och Munken lynx.

Jämtkrafts årsredovisning 2011

3

0

10

20

30

40

50

09 10 110807

%

Soliditet

Räntabilitet påeget kapital före skatt

0

3

6

9

12

15

09 10 110807

%

2011 2010 2009 2008

Rörelsens intäkter, kkr 2 817 642 3 090 588 1 501 219 1 344 533

Resultat före skatt, kkr 279 493 233 407 130 671 159 829

Räntabilitet på eget kapital före skatt, % 13,9 12,2 7,1 9,3

Räntabilitet på eget kapital efter skatt, % 10,0 8,9 5,2 8,7

Räntabilitet på totalt kapital, % 6,5 5,8 4,1 5,5

Soliditet, % 36,3 35,3 38,4 42,7

Kassaflöde från den löpande verksamhetet före förändringar av rörelsekapital, kkr 579 821 438 166 401 694 387 308

Investeringar i materiella anläggningstillgångar, kkr 527 000 767 000 656 000 584 523

Producerad egen elenergi, GWh 1 236 1 174 1 156 1 187

Inköpt elenergi, GWh 9 257 7 859 720 575

Producerad energi, värme, GWh 665 802 696 640

Elcertifikat från elproduktion, antal 321 000 275 000 275 000 292 000

Levererad elenergi, GWh 10 391 8 950 1 824 1 712

Levererad värme, GWh 574 708 611 570

Nyckelfakta

• Första spadtagen tas för en ny vattenkraftstation i Hissmofors

• Vindkraftsparken på Kyrkberget i Dalarna invigs• Bygget av en vindkraftspark på lågfjället Sjisjka i

Gällivare kommun inleds• Elaton, en inköpstjänst för el, lanseras• Norra Europas första snabbladdare för elbilar invigs i

Lillänge• Vindkraftsparken Ollebacken kopplas till elnätet via en

nybyggd 145 kV ledning • Jämtkraft går från sjunde till tredje plats i Svenskt

Kvalitetsindex kundnöjdhetsmätning

Året i korthet

4 året i korthet


Jämtkrafts ägareJämtkraft AB ägs till 98,2 procent av Östersunds kom-mun. Krokoms kommun äger 1 procent av bolaget och Åre kommun 0,8 procent.

MedarbetareAntalet tillsvidareanställda 31 december 2011 var 326 personer, varav 260 män och 66 kvinnor.

Antal kunder 2011-12-31

El ............................... 85 711Elnät ............................60 630Värme ............................5 505Stadsnät ........................ 6 176

Jämtkraft ägs av Östersund, Åre och Krok-oms kommuner. De har gett oss uppdraget att verka som drivkraft för regionen. Långsiktig-het och kvalitet är ledord på vår väg framåt.

Vår prisfilosofi innebär att vi ska erbjuda långsiktigt låga priser. Elpriset ska vara så attraktivt att Jämtkraft är det självklara valet för våra lokala kunder. Våra värmepriser ska ligga bland landets lägsta jämfört med jäm-förbara fjärrvärmebolag. Och elnätspriserna ska ligga under medianvärdet hos jämförbara nätbolag.

Samtidigt ska bolaget drivas på marknads-mässiga villkor. Våra priser ska ge bolaget lönsamhet och förutsättningar för fortsatt till-växt och investeringar. På det sättet försäk-

rar vi oss om att vi kan fortsätta verka som drivkraft i regionen, även i fortsättningen. Vi ökar vår elproduktion från förnybara källor. Vi effektiviserar och underhåller våra vat-tenkraftstationer, vindkraftsparker och vårt kraftvärmeverk. Vi jobbar aktivt med effekti-viseringar när det gäller leveranssäkerhet och prissättning.

En naturlig del av vårt uppdrag är att vår verksamhet ska vara hållbar. Det innebär att miljöhänsyn och miljötänkande är en själv-klar del i vårt dagliga arbete.

Uppdrag drivkraftEn viktig del av Jämtkrafts uppdrag är att skapa goda förutsättningar för företag och privatpersoner att leva och verka i regionen. På det sättet vill vi bidra med utveckling. Gynna drivkraft.


5drivkraft

2011 var ett energiår med flera olika ansikten. Det började som ett torrår för att sedan skifta under som-maren och övergå i en varm och blöt höst. Det här var en av orsakerna till att vi kunde sänka Lokalpriset i två omgångar under året. Turbulensen på de finansiel-la marknaderna fortsatte. Dessutom har vi under året ställts inför utmaningar som fallande priser på energi-marknaden och höjda priser på biobränsle. Jämtkraft har gjort ett bra resultat utifrån dessa förutsättningar.

Vissa av Jämtkrafts verksamheter gick in nya faser. Utbyggnaden av infrastruktur börjar gå mot sitt slut, såväl vad det gäller fjärrvärmenä-tet som fibernätet på telecomsidan. Samtidigt har vi en offensiv strategi och en hög investeringstakt, där må-let är att fördubbla vår förnybara en-ergiproduktion.

Under våren tog vi de första spad-tagen i vårt största projekt hittills. Förnyelsen av vattenkraftstationen i Hissmofors innebär att vi ersätter en gammal del av anläggningen med en helt ny station. En miljardinvestering som är nödvändig för att vi ska kunna säkerställa vat-tenkraftproduktionen inför de kommande 100 åren.

Kort därefter togs Kyrkbergets Vindkraftspark i drift och på Sjisjka, ett lågfjäll i Gällivare kommun, påbörjade vi tillsammans med Skanska och O2 byg-get av en ny vindkraftspark som blir en av Sveriges största landbaserade anläggningar.

Vi är en del av den globala energimarknaden, där konkurrensen hårdnar och bolag slås ut. Detta påver-kar oss och vår verksamhet och kräver att vi tänker offensivt och planerar långsiktigt.

Oron på världens marknader riskerar att, för tillfäl-let, överskugga den viktiga klimatfrågan. Den globala uppvärmningen är det största hotet mot miljön och den biologiska mångfalden. Det är viktigt för oss att våra produkter är framtagna på ett hållbart sätt och att vår verksamhet är så bra som möjligt ur ett klimat- och miljöperspektiv. Vår utgångspunkt är en helhets-syn för att främja en hållbar utveckling.

Under året har vi tagit ett nytt steg i detta arbete genom att inrätta en miljöfond. Miljöfonden ska bi-dra med finansiering av aktiviteter som är inriktade på att skydda och återskapa ho-tade biologiska värden i anslutning till vår verksamhet.

Dessa aktiviteter ska utgå från Jämtkrafts mil-jöpolicy och ska gå utöver de krav och villkor som fastställts för våra verksamheter.

Det är viktigt att komma ihåg att Jämtkraft är ett relativt litet bolag, som representerar ungefär 1 procent av Sveriges energiförsörjning. Men, vi är också ett långsiktigt, välfung-erande, affärsdrivet företag med välskött ekonomi. Vi agerar utifrån våra förutsättningar och skapar till-växt genom partnerskap med andra.

Därför har vi också goda möjlig-heter att utveckla bra tjänster och produkter och att möta framtidens krav. Under sommaren lanserade vi till exempel Elaton, vår nya inköps-

tjänst av el som öppnat upp elmarknaden. Nu kan även den lilla villakunden köpa el på samma sätt som elslu-kande industrier och företag med stora fastigheter.

Vi har fortlöpande arbetat för att utveckla vår lokal-prisprodukt. Lokalpriset är ett lågt, stabilt pris som är unikt för våra kunder i ägarkommunerna Östersund, Krokom och Åre. Under 2011 har vi laddat Lokalpri-set med förnybar el. Det vill säga vi har säkerställt att elen kommer uteslutande från vind, vatten och bio-bränsle.

Många av våra kunder har efterfrågat ett tryggare och mer förutsägbart elpris, där rabatten framgår tyd-ligare än vad den gör idag. I slutet av året berättade vi att vi kommer att vidareutveckla Lokalpriset. Den lo-kala rabatten kommer att bli tydligare och priset mer förutsägbart. Förändringarna genomförs under första halvåret 2012.

Under året fastställde Energimarknadsinspektionen en intäktsram som försvårar expansion av vårt elnät.

”Vi agerar utifrån våra

förutsättning-ar och skapar tillväxt genom partnerskap med andra.”

Vår ambition är att bli en vinnare på framtidens energimarknad

6 vd har ordet


Genom att bygga ut vårt elnät och ansluta fler stora kunder, till exempel i form av nya vindkraftparker eller expansiva områden i fjällvärlden, har Jämtkraft goda möjligheter att bidra till omställningen till för-nybar energi. Tillsammans med myndigheten ska vi försöka hitta en lösning.

Den storm som blåste in under annandag jul visade att vår satsning på ett vädersäkrat elnät varit rätt. De kunder som drabbades var färre än förväntat och be-hövde heller inte vänta lika länge som tidigare på att få strömmen åter.

I den årliga undersökning som genomförs av Svenskt Kvalitetsindex kom Jämtkraft på tredje plats. Undersökningen över nöjda kunder görs bland våra elhandelskunder, såväl lokalt som på Sverigemarkna-den. Ett bra betyg som vi är stolta och glada över.

Vi har fortsatt integrationen av Scandem och bo-laget är nu en naturlig del av Jämtkraft. Scandems spetskompetens inom portföljförvaltning stärker vår riskhantering och vår förmåga att hitta nya produkter. Det blir allt tydligare att vår modell för riskhantering är rätt väg att gå.

Vi har gjort många bra saker under året. Vi har tagit oss an de utmaningar vi ställts inför på ett bra sätt, samtidigt som vi jobbat mer än tidigare med utveck-ling. Jag kan konstatera att det nya, offensiva Jämt-kraft har en bra position inför framtiden.

Anders EricssonVd

Vår ambition är att bli en vinnare på framtidens energimarknad

7

1889Östersunds Elektriska Belysnings-aktiebolag, ÖEBAB, bildas den 17 april. Den första kraftstationen, placerad vid hamnen, var ångdri-ven och i pannorna eldades ved.

1890ÖEBAB:s verksamhet omfattar 62 elabonnemang.

1894Hissmofors AB grundas som blir vårt första vattenkraftverk.

1895ÖEBAB byter namn till Östersunds Elektriska Aktiebolag, ÖEAB.

1905Den första elmätningen görs, 600 mätare redovisas.

Jemtska Östersund ABerbjuder ett helhetskoncept inom byggnation av vindkraftsparker och elnät. Bolaget ägs av Jämtkraft och Skanska.

JP Vind ABär ett projektbolag med målsättningen att för-verkliga specifika vindkraftsparker. Bolaget ägs av Jämtkraft och Persson Invest.

Kyrkberget Vindkraft ABär ett dotterbolag till Jämtkraft som omfattar vindkraftsparken på Kyrkberget i Dalarna.

Boo Energi Försäljnings ABär ett elhandelsbolag med säte i Saltsjö-Boo i Nacka. Bolaget ägs av Jämtkraft och Boo Energi.

Scandem ABär ett dotterbolag till Jämtkraft och Nordens största konsultföretag inom energiförvalt-ning. Scandem erbjuder elhandelstjänster som portföljförvaltning, fysiska elleveranseri Norden samt handel med utsläppsrätter och elcertifikat. De har Finansinspektionens god-kännande för värdepappershandel.

Scandem Market ABär ett dotterbolag till Jämtkraft. Bolaget har spetskompetens inom elhandel och portfölj-förvaltning.

MerPellets ASska utveckla, producera och sälja bioenergi-produkter. Bolaget ägs av Allskog HoldingAS, Jämtkraft AB och Trønder Energi AS. Meråker kommun, AS Meråker Brug och Hernes AS.

Mer

Pelle

ts A

S

Jemtska

Östersund AB

JP Vind AB

Scandem A

B

Scan

dem

Mar

ket A

B

Boo Energi

Försäljnings AB

Kyrkberget

Vindkraft AB

Jämtkraft idag

8 jämtkraft idag


1912ÖEAB arrangerar utställning och demonstrerar såväl elanvändning som elsäkerhet. Bolaget äger en egen elaffär och bedriver instru-mentverksamhet.

1918Kraftverket i Långfors tas i bruk.

1946Kraftverket i Kattstrupeforsen byggs färdigt och tas i bruk.

Vår omvärld

Jämtkraft idag

Jämtkrafts verksamhet är starkt beroende av inriktningar och villkor som beslutas i vår omvärld.


9vår omvärld

1950-60Spänningsnivån i elnätet byts från 127V till 220V.

1963ÖEAB köper delar av Hissmofors AB.

1964-74En period av företagsförvärv,

ett 30-tal företag och föreningar fusioneras.

1979ÖEAB byter namn till Jämtlands-kraft AB.

1989ÖFAB fusioneras med Jämtlands-kraft, bolaget byter namn till Jämtkraft AB.

Direktiv och riktlinjer till följd av EU:s kli-mat- och energipolitik påverkar de beslut som tas nationellt. Vi påverkas också starkt av be-slut av kommuner och regionala myndigheter där vi har vår verksamhet.

EU:s klimat- och energipolitikEU:s ambitioner inom klimat- och energipoli-tiken är mycket viktiga för lönsamheten i våra investeringar i förnybar produktion och för våra framtida intäkter. Mål-sättningen ligger fast, det vill säga att till år 2020 minska utsläppen av växt-husgaser med 20 procent, öka andelen förnybar en-ergi till 20 procent samt att energieffektivi-sera med 20 procent. Dessa mål har också implementerats i Sverige.

– EU ser ut att klara koldioxidmålet, delvis som en följd av låg aktivitet i ekonomin till följd av finanskrisen, säger Tommy Ericsson, ansvarig för omvärldsbevakning på Jämt-kraft.

De låga utsläppen leder till låga priser på utsläppsrätter och därmed lägre marknads-priser på el. På kort sikt får de låga elpri-serna konsekvenser för Jämtkrafts intäkter. På längre sikt beror priserna på koldioxid på

EU:s politiska ambitioner på området.

Förnybarhetsmålet ser också ut att kunna upp-nås. Vissa medlemsstater har dock redan nu flaggat för att man inte själva kan klara sina nationella mål, utan vill utnyttja möjlighe-ten att köpa förnybart från andra länder, till exempel Sverige. Det leder i så fall till en ökad efterfrågan på förnybar energiproduk-

tion. Energimyndigheten förbereder för att fler länder, likt Norge, ska kunna ansluta sig till det svenska elcertifikatsystemet.

Villkor för förnybar energiproduktion Politiska och ekonomiska styrmedel har stor betydelse för intäkterna från förnybar energi, främst elpriser och elcertifikat. Överförings-kapacitet ut i Europa samt hanteringen av tillståndsprocesser är också centrala faktorer

”Vi ser en trend mot marknads-

lösningar, kunden i fokus

och energieffektivisering.”

10 vår omvärld


1993Jämtkraft köper Vattenfalls del i kraftverken i Kattstrupeforsen och Granbo, samt regionnätet. Vattenfall får aktier som dellikvid och blir därmed delägare i Jämt-kraft.

1996Den svenska elmarknaden av-regleras, elnätet och elhandeln

separeras i skilda bolag. Jämt-kraft etablerar sig som en egen aktör på den nordiska elbörsen, Nord Pool.

1998Jämtkraft Telecom AB bildas som senare kommer att erbjuda bred-band via optisk fiber, Stadsnät.

för möjligheterna att bygga och driva förny-bar produktion.

– För Jämtkraft är sunda finanser avgöran-de för våra möjligheter att investera i förnybar energiproduktion, säger Tommy Ericsson.

Norden bygger ut förnybar elproduktion i snabb takt. Utbyggnaden av överförings-kapacitet riskerar att hamna på efterkälken, vilket leder till att flaskhalsar uppstår. Detta leder till större prisvariationer. Att verka för utökad överföringskapacitet är därför en pri-oriterad uppgift.

Intäkterna från elcertifikat påverkas av utbud och efterfrågan. En ökad utbyggnad sänker certifikatspriset och vice versa. Ett gemensamt system med Norge införs, vilket bör ge stabilare priser.

Användningen av bioenergi har ökat kraf-tigt de senaste åren. 2010 var bioenergin Sve-riges största energikälla. Den snabba ökning-en har också lett till kraftiga prisökningar. Våra biobränslepriser har mer än fördubblats de senaste tio åren.

Framtidens energimarknaderUtvecklingen fortsätter mot en global ener-

gimarknad. Målsättningen är en fungerande europeisk elmarknad inom några år. Det är viktigt för Jämtkraft att ha god beredskap och delta i denna utveckling.

Kundernas inflytande kommer sannolikt fortsatt att vara i fokus. Kunderna ställer krav på pris, miljö, tillgänglighet med mera och det gäller för energibolagen att vara lyhörda.

Energiomställningen förändrar marknads-förutsättningarna genom till exempel teknik-utveckling och ändrade priser. Behovet av energi för uppvärmning är på väg ner, bland annat tack vare krav på energieffektivisering, medan efterfrågan på el ökar.

Transportsektorn står för merparten av da-gens oljeanvändning och är den sektor som står inför en stor omställning av energian-vändningen.

– Här kommer andelen el och bioenergi att öka, liksom biobränslen i form av metangas, metanol och etanol. Elbilar blir allt mer kon-kurrenskraftiga, säger Tommy Ericsson.

50procentav Sveriges energi ska komma från förnybara källor år 2020.


11

2002Kraftvärmeverket i Lugnvik tas i drift.

2005Ackumulatortanken Arctura står färdig.

2007Hornberget, Jämtkrafts första vindkraftpark, tas i drift.

2008JP Vind bildas tillsammans med Persson Invest AB. 50 procent av aktierna i Boo Energi Försäljnings AB förvärvas från Boo Energi Ekonomisk Förening, som behål-ler resterande aktier. Jämtkraft inleder ett samarbete med Green Highway.

2009Mätarbytesprojektet slutförs.

Våra kundrelationerAffärsstöd stöttar Jämtkrafts affärsområden med kundhantering och utför tjänster på uppdrag av våra samarbetspartner. Bra system för affärsstöd spelar en central roll i verksamheten.

Affärsstöds övergripande uppdrag är att skapa och vårda kundrelationer och att erbjuda kund-service och administrativa tjänster inom kund-hantering. Det kan gälla våra befintliga kunder, nya kunder eller våra samarbetspartners kunder. Effektiva processer, bra leverantörer och professi-onella verktyg i form av kundinformationssystem är centrala för att uppnå nöjda kunder.

Kundhantering spänner över hela processen, från att kontrollera kundens mätvärde till avtals-hantering och fakturering för att slutligen följa upp själva betalningen.

– Tidigare låg kundhanteringsprocessen ut-spridd på flera olika enheter. I och med att hela verksamheten nu ligger samlad uppstår inga gränsytor, vilket gjort oss mer effektiva. Nu kan vi ge våra kunder en bättre service, säger Iréne Karlsson Burman, chef för Affärsstöd.

Bland det övriga tjänsteutbudet finns rådgiv-ning, utredningar, rapporter och statistik. Af-färsstöd administrerar även fördelning av vind-kraftsandelar för vindkraftsföreningar.

Förbättringar och utvecklingUnder året har Affärsstöd fortsatt att utvärdera nya affärs- och samarbetsmöjligheter, bland annat genom omvärldsbevakning, samt tittat på möjlig-heter att uppnå synergieffekter inom koncernen. Energibranschen går mot ökad konsolidering vil-ket ställer större krav på de aktörer som vill finnas kvar på marknaden, bland annat i form av sänkta

kostnader, effektiv kundhantering samt system-lösningar som ger analys- och beslutsstöd.

Genom samarbeten med andra energibolag bi-drar vi till båda parternas utveckling genom att dela på stora kostnader för bland annat kundinfor-mationssystem och utförandet av arbetsuppgifter inom kundhanteringen. Våra samarbetspartners ges också möjlighet att ta del av fördelaktiga avtal med underleverantörer.

Under året har vi fördjupat samarbetet med Sundsvall Energi. Vi hanterar idag drygt 90 000 kunder i kundinformationssystemet, ett system som har kapacitet för mångdubbelt fler.

– Vi jobbar ständigt med att förädla våra be-fintliga tjänster och att utveckla nya för att kunna växa och attrahera fler kunder, säger Iréne Karls-son Burman.

Kundkontakten viktigJämtkrafts Kontaktcenter har sedan tidigare haft kvällsöppet på försök, eftersom vi vill ge våra kunder större möjlighet att nå oss. De ändrade öppettiderna permanentades under 2011 efter en framgångsrik provperiod. Kontaktcentret har också utvecklat funktionen för telemarketing och ringer fler säljinriktade samtal än tidigare, vilket ställer nya krav på medarbetarna. Kvällstid ge-nomförs även välkomstsamtal med nya kunder.I Svensk Kvalitetsindex årliga mätning av kund-nöjdhet kom Jämtkraft på tredje plats i landet. Kunder som varit i kontakt med oss gav ett högre betyg.

3:eplatsJämtkrafts placering i Svenskt Kvalitetsindex årliga mätning av kundnöjdhet.


1212 affärsstöd

59 000 elmätare i Jämtkrafts elnät byts ut till nya fjärravlästa mätare. Östersunds kommun köper Vattenfalls ägarandel. Jemtska Östersund AB bildas tillsammans med Skanska. Scandem AB förvärvas.

2010Kyrkberget Vindkraft AB förvärvas.

2011Vädersäkringsprojektet slutförs. Första spadtagen tas för en ny vattenkraftstation i Hissmofors. Kyrkbergets vindkraftspark invigs. Bygget av en vindkraftspark på lågfjället Sjisjka inleds. Elaton lanseras. Norra Europas första snabbladdare för elbilar invigs i Lillänge.


13

0

10

70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 0200 04 0806 10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

%

12

NätavgiftElenergiprisSkatt, moms och elcertifikat

Kraftig svängningpå elmarknaden

Vi fick uppleva ytterligare ett dramatiskt elår. Vårens kyla och låga vatten-nivåer övergick hastigt i en blöt sommar och höst, med milt väder ända in i december. Elpriserna följde efter och speglade väl vattentillgången i våra magasin.

När vi gick in i 2011 var elpriserna förhållan-devis höga. Den tidiga våren var ovanligt torr, kall och snöfattig och vattennivåerna i våra magasin var därför låga. Detta samtidigt som kärnkraften drogs med driftstörningar under året, om än inte i samma utsträckning som under 2010.

Rekordsnabb omställningUnder sommaren och hösten fick vi sedan uppleva en snabb omsvängning. Hösten blev blöt och varm och slutet på året bjöd även det på ovanligt milt väder. Så länge som vi har mätt energiinnehållet i våra vattenmagasin har vi hittills aldrig noterat en så pass snabb omställning från brist till överskott.

I mitten av januari låg priset för ett ettårs-avtal för 2012 på cirka 41 öre/kWh. Det var alltså vad det kostade att vid den tidpunkten

låsa grundpriset för el som ska levereras till kunden under kommande år.

– I början av maj steg priset för samma avtal till drygt 47 öre/kWh, för att den sista december ha sjunkit tillbaka till knappt 34 öre/kWh. Det illustrerar hur prisutvecklingen på elmarknaden såg ut under året, säger Arne Jansson, marknadschef för Scandem.

FramtidsutsikterDen offensiva utbyggnaden av förnybar el, framför allt vindkraft, ökar utbudet och kom-mer sannolikt att innebära en prispress som håller tillbaka prisutvecklingen. En gemen-sam nordisk elmarknad och en utbyggnad av nätförbindelserna till kontinenten kan på sikt innebära att priserna drivs uppåt igen. Pri-serna blir dock stabilare och prisskillnaderna mellan ett torrår och ett våtår blir sannolikt mindre.

Diagrammet visar konsumentprisets delar: ett elhandelspris för förbrukad el plus certifikatskostnad, en elnätsavgift och skatter och avgifter.Källa: Svensk Energi

Konsumentprisets delar skatt, elenergipris och nätavgift

14 elmarknaden


Kraftig svängningpå elmarknaden

Oron på de finansiella marknaderna just nu gör behovet av riskhantering extra tydligt. Det yttersta ansvaret för riskhantering i Jämt-kraft ligger hos styrelsen. Vi har under året fortsatt på den inslagna vägen, med fokus på riskhantering genom styrdokument och för-utbestämda strategier.

Det största behovet av riskhantering finns inom Elkraft. En god riskhantering är en för-utsättning för att kunna bedriva en lönsam el-handel. Våra inköp av el från Nord Pool och de prissäkringar vi gör baseras på prognoser.

Vi kan ha en uppfattning om huruvida pri-set kommer att gå upp eller ner i framtiden, men vi vet inte med säkerhet. Vi vet inte hel-ler i förväg hur mycket el våra kunder kom-mer att förbruka. Vi har därför ett antal risker att förhålla oss till, såsom valuta-, kredit-, ränte-, elpris- och volymrisker.

– För att fortsätta att vara ett framgångsrikt företag är det viktigt att möta och kontrol-lera risker. Riskhantering är ett medel för att säkra en jämn avkastning till våra ägare. Vi har fokuserat på att skapa ett ramverk för att kunna hantera risker på ett kontrollerat och strukturerat sätt, säger Jan-Åke Sjölund, chef för Ekonomi och finans.

Alla beslut om hur vi hanterar marknadens svängningar vägs samman i en riskpolicy. Policyn är ett sätt för Jämtkrafts ägare och ledning att säkerställa att alla inom företaget har rätt mandat och agerar systematiskt i den dagliga verksamheten. Policyn revideras årli-gen, baserat på utfallet för föregående år.

Alla affärsområden har sina egna riskpo-licyer, som sätts utifrån resultatkraven på respektive affärsområde. Avvikelser från en riskpolicy rapporteras till vd, större avvikel-ser rapporteras till Jämtkrafts styrelse.

Fokus på riskhanteringJämtkraft verkar på en komplex elmarknad där priserna på el och bränsle svänger, ibland kraftigt. Det innebär att vi dagligen exponerar oss för olika risker.


15riskhantering

Från och med i år består all el Jämtkraft kö-per och säljer till våra privatkunder av för-nybar el.

– Det här är ett naturligt steg för oss. Vi verkar för att så mycket el som möjligt ska komma från förnybara energikällor. Väljer man Jämtkraft väljer man att bidra till mer förnybar energi, säger Lena Persson, chef för Elhandel.

För att stärka vår kundservice har vi utö-kat öppettiderna i vårt Kontaktcenter, vi tar personlig kontakt via telefon med alla nya kunder och vi stöttar kommunikationen via sms. För att öka kvaliteten i kunddialogen har vi förbättrat våra informationssystem. Ar-betet har gett resultat. Andelen kunder som upplever att den de talade med hade en hög kunskapsnivå har ökat med 10 procent. Och i Svenskt Kvalitetsindex hamnar vi i år på en tredjeplats över de mest nöjda elhandelskun-derna i Sverige.

Elaton – säkrare elkostnadElaton är vår helt nya produkt för den svens-ka elmarknaden som vi lanserat tillsammans med vårt dotterbolag Scandem. Professionel-la elinköpare köper in el när det är som för-månligast. Det gör att kunderna får en säkrare

elkostnad, man tar del av elprisnedgångar och undviker de höga elpristopparna. Strategin har visat sig ge låga elpriser oberoende om vi jämför med rörligt pris, fast pris eller elprisin-dex. Produkten inriktar sig på privatpersoner och mindre företag som värderar förnybar el och en långsiktigt säker elkostnad.

– Vi har goda erfarenheter av portföljför-valtningsstrategier sedan mer än tio år på fö-retagssidan. Det känns jättebra att vi nu till-sammans med Jämtkraft har kompetens och resurser att lansera Elaton för privatpersoner. Nu kan de dra nytta av samma fördelar som storföretagen, säger Arne Jansson, marknads-chef på Scandem.

Partnerskap ger större spridningElaton är en offensiv satsning där vi har högt uppsatta kundmål. Vi ska nå en större mark-nadsandel på privatkundssidan i Sverige och de nordiska länderna. Produkten är ett eget varumärke, utformad så att den kan säljas genom andra företag, elbolag eller medlems-sammanslutningar.

– För Elaton är vårt Kontaktcenter en vik-tig del av kvaliteten. Kunden ska alltid få ett professionellt bemötande, säger Kerstin Ar-nemo, affärsansvarig för Elaton.

El på flera sättI år har vi lagt ett särskilt fokus vid att utveckla nya produkter inom vår elhandelsaffär. Vi har infört enbart el från förnybara källor i alla våra produkter till privatkunder. Och vi har arbetat vidare med att stärka våra kundrelationer och förbättra vår kundservice.

Investeringar i elkraft

0

50

100

150

200

250

300

09 10 110807

Mkr

16 elkraft


Lokalpriset – unikt elpris i regionenEl till ett tryggt och lågt pris där vi verkar är sedan länge en självklar del i Jämtkrafts strävan att vara en drivkraft för regionen. Un-der året har vi utvecklat vår lokalprismodell till en mer modern produkt, anpassad efter dagens elmarknad med rörliga elpriser. Den nya modellen ger våra kunder möjlighet att snabbare dra nytta av prisnedgångar samti-digt som den innebär en bättre hantering av prisrisker.

– Med goda erfarenheter av portföljförvalt-ning och Elaton har vi infört samma strategi för Lokalpriset. Vi fortsätter också självklart att ge en rabatt i våra ägarkommuner, säger Lena Persson.

Fler fördelar med det nya Lokalpriset är att kunderna får kontinuerlig information om hur priset förväntas se ut de närmsta månaderna via de prognoser som våra elinköpare gör. Priset blir tydligare och mer förutsägbart. Under året har vi gjort förberedelser, plane-ring och internt arbete för att införa det nya Lokalpriset i maj 2012.

Till företagarna i ägarkommunerna erbjuder vi Lokalpris företagsportfölj. Produkten har samma egenskaper som Lokalpriset för pri-

vatkunder men den är anpassad för företagens behov. Företag som föredrar rörliga eller fasta avtal erbjuds även det med en lokalprisrabatt.

Större flexibilitet för företagenJämtkrafts samverkan med Scandem ger en större möjlighet att vara flexibel och hitta unika lösningar för enskilda företag, tack vare att vi tillsammans har en bredare kom-petens.

– Vi har fördelen av att vara ett litet och nära elbolag. Det gör det också enklare att hitta lösningar mellan privatkundsidan och företagssidan, säger Lena Persson.

Diös fastigheter är en av våra nya större kunder som tillkommit under året. De går från vårt tidigare Lokalpris till Lokalpris företagsportfölj. Samtidigt inleder vi ett partnersamarbete med dem och de erbjuder Elaton till sina kunder. Med Scandem och i samarbete med kunden kan vi skapa ett större mervärde.

Vi har också inlett samarbeten med Närkes Kils Elektriska och Hallstaviks Elförening. Jämtkraft sköter krafthandeln åt dem och de säljer våra produkter. De minimerar sina el-handelsrisker samtidigt som vi marknadsför våra produkter.


17

Fördubblad produktion av förnybar elFram till år 2020 kommer vi att fördubbla vår produktion av el från för-nybara källor. Vindkraften ska stå för merparten av ökningen. Tre stora projekt sjösattes under året och flera är på gång.

För att kunna bromsa klimatförändringarna behövs en ökad produktion av förnybar el. Fram till år 2020 planerar vi att producera yt-terligare 1 TWh.

Den hydrologiska balansen skiftade under året. En torr inledning med höga elpriser sta-biliserades snabbt under sommaren. Under hösten fanns gott om vatten och priserna på såväl el som elcertifikat sjönk dramatiskt. El-produktionen från vatten uppgick under året till 944 GWh, vilket är något högre än ett nor-malår, och vindkraften stod för 104 GWh.

– Utfallet blev ungefär som beräknat, trots stora variationer över året. Tillgängligheten har varit god, med få driftstörningar, vilket är viktigt för att vi ska kunna hålla långsik-tigt låga priser, säger Tommy Borgh, chef för Elproduktion.

Under året har vi fortsatt att arbeta med vårt helhetskoncept inom vindkraft. Bred teknisk kompetens i kombination med eko-nomiska resurser och våra hel- och delägda dotterbolag Scandem, Jemtska och JP Vind gör det möjligt för oss att arbeta med alla steg i processen.

Blåser det när det behövs?Vindkraftverk producerar el mellan 3-4 m/s och 25-30 m/s. Vindkraften levererar el under cirka 90 procent av årets timmar, i varierande grad. Produktionen är störst på hösten och vintern. När det inte blåser balanseras vind-kraften med vattenkraft. Geografisk sprid-ning av vindkraften minskar behovet av ba-lansering. Tillsammans ger vatten och vind ett jämnare energiflöde och en effektiv pro-duktion av förnybar el.

Investeringar i vindkraftUnder året driftsattes Kyrkbergets Vind-kraftspark i Mora kommun i Dalarna. Vind-

kraftsparken består av 10 vindkraftverk och kan producera 73 GWh per år. Anläggningen har byggts av Nordisk Vindkraft och läm-nades över till Jämtkraft nyckelfärdig. Vid invigningen deltog människor från Venjan, Lima och andra byar i trakten. Venjans be-sparingsskog äger marken där vindkraft-verken står och får därmed ett arrende som baseras på hur mycket el vindkraftverken producerar.

I samarbete med Skanska och O2 har vi påbörjat bygget av en vindkraftspark på låg-fjället Sjisjka i Gällivare kommun. Den nya parken byggs i väglöst land och blir en av Sveriges största landbaserade anläggningar. Totalt 30 vindkraftverk är beräknade att tas i drift under 2012. Under året har vi utfört markarbeten och färdigställt vägar inom byggområdet. Ett antal fundament har gjutits på plats, övriga levereras prefabricerade.

Under året har vi jobbat med att utveckla även andra projekt i vår projektportfölj, som omfattar totalt cirka 3 TWh.

Till exempel lämnade JP vind under hösten in en tillståndsansökan för en vindkraftspark i Moskogen, söder om Järpen. Moskogen är ett projekt som utvecklats under året och har god potential.

I östra Jämtland har vi projekterat för en vindkraftspark i Skyttmon och Borgvattnet om totalt cirka 90 vindkraftverk. Under året har vi gjort vindmätningar och förberett för en tillståndsansökan. Målsättningen är att lämna in ansökan under 2012.

Vi har lämnat in en tillståndsansökan för att bygga ytterligare fyra vindkraftverk i an-slutning till vår befintliga vindkraftspark i Hornberget i Västerbotten. Parken består idag av fem vindkraftverk.

1TWhplanerad ökning av förnybar produktion fram till år 2020.

Scandemär en del av Jämtkraft sedan 2009 och är ett av Nordens största konsultföretag inom energiförvaltning. Scandem är starka inom elhandelstjänster som portföljförvaltning, fysiska elleveranser i Norden samt handel med utsläppsrätter och elcertifikat. Med Scandem har Jämtkraft en förstärkt kompe-tens inom elkraft.

Jemtskaär ett bolag vi bildat med Skan-ska och som kan bygga infra-struktur till vindkraftparker. Bolaget kan dra nytta av Skan-skas rikstäckande organisation inom byggnation och Jämtkrafts kompetens inom planering och anslutning av elnät.

JP Vindär ett projektspecifikt bolag. Jämtkraft samarbetar med Persson Invest som är mark-ägare och har kompetens inom markområdet. Tillsammans med Jämtkrafts kompetens inom kraftproduktion och elnät uppnår vi synergier.

18 elkraft


Fördubblad produktion av förnybar el

I Ljusvattnet har vi under året genomfört vindmätningar och i Åskälen-Österåsen, på gränsen mellan Östersunds och Strömsunds kommuner planerar vi för en vindkraftspark i samarbete med Stena Renewable. En miljö-ansökan har lämnats in.

Effektivisering och förnyelse inom vattenkraftenVi har arbetat med vattenkraft i över 100 år. Det är stommen i vår förnybara elproduktion. Idag fokuserar vi på att göra våra anlägg-

ningar bättre och effektivare, med långsiktigt hållbara lösningar och hög säkerhet för fram-tiden.

I mars tog vi de första spadtagen för Jämt-krafts hittills största projekt, kraftstationen i Hissmofors. Hissmofors är vår största anlägg-ning och har en sammanlagd årsproduktion på 310 GWh. Skador i betongkonstruktionen gör att vi behöver ersätta delar av den gamla anläggningen med en helt ny station. Inves-teringen på cirka 1 miljard kronor beräknas


19

Elproduktion kunna ge 150 årsarbeten under de tre år pro-jektet löper.

– Den äldsta anläggningsdelen måste by-tas ut och som bonus får vi högre produktion. Det rör sig om en förbättring om 10 GWh, eller cirka 3 procent av anläggningens kapa-citet, säger Tommy Borgh.

Under året har vi byggt fångdammar såväl uppströms som nedströms och sedan rivit de-lar av den gamla anläggningen. En utlopps-kanal har schaktats och sprängts fram och delar av ett ställverk som tidigare låg ned-ströms dammen har flyttas upp på översväm-ningssäker mark.

Delar av marken där den nya utloppskana-len ligger täcktes av förorenad jord, ett min-ne från tidigare trä- och massaproduktion i området. Sweco har kartlagt vilka gifter det rör sig om. Den mest kontaminerade jorden, cirka 2 100 ton, har fraktats till Gävle för

destruktion. Denna innehåller höga halter av kisaska, som bland annat innehåller arsenik.

Mot slutet av året låg tyngdpunkten på be-tongarbeten, vilket kommer att fortsätta un-der hela 2012.

Vid vår vattenkraftstation i Billstaån har vi under året projekterat för en ombyggnad. Målsättningen är att börja bygga om statio-nen under våren 2012. I Långfors har vi sökt tillstånd för den akutåtgärd i form av en fång-damm som genomfördes under 2010. Vi har under året även sökt tillstånd för reparations-åtgärder i dammanläggningen.

Under året har vi även arbetat med att byta ut oljor i våra vattenkraftanläggningar, enligt utbytesplanen i våra miljömål. Mineraloljor byts mot speciellt utvecklade syntetiskt mät-tade estrar, som är lättare nedbrytbara och skonsammare mot miljön.

Egen produktion 20111236 GWh

Vattenkraft:944 GWh

Vindkraft:104 GWh

Kraft-värme:

186 GWh

Biogas:2 GWh

20 elkraft



21

Sedan 2002 har Jämtkraft haft Det Naturliga Stegets fyra systemvillkor som vägvisare för att strukturera och effektivisera arbetet med miljö och hållbar utveckling.

För att ytterligare garantera att Jämtkrafts miljö- och hållbarhetsarbete sker på ett en-hetligt, systematiskt och allmänt vedertaget sätt, så har vi sedan 2003 ett certifierat miljö-ledningssystem, enligt ISO 14001. Genom det koncernövergripande miljöledningssystemet, som årligen genomgår extern revision, har vi förbundit oss att verka för en ständig förbätt-

ring. Med en initial miljöutredning identifie-rade vi de miljöaspekter som är väsentliga för våra verksamheter, och för de mest bety-dande aspekterna har vi identifierat mål. En viktig och självklar del i miljöledningssyste-met och Jämtkrafts arbete är den miljöpolicy som beskriver hur och vad vi ska göra för att minimera vår miljöpåverkan.

Följande punkter beskriver Jämtkrafts mil-jömål, med koppling till verksamhetens olika delar;

Hållbar utvecklingJämtkrafts miljöarbete har under det senaste decenniet successivt gått över till ett arbete mot hållbar utveckling. Det innebär att vi strävar efter att integrera arbetet med de tre viktiga delarna; ekonomi, miljö och socialt ansvar.

Det Naturliga Stegets fyra systemvillkor Naturen ska inte utsättas för:

Systematisk koncentrations- ökning av ämnen från berg-grunden (olja och tungmetaller)

Koncentrationsökning av äm-nen från samhällets produktion (NOx och hormon-störande ämnen)

Undanträngning med fysiska metoder (från trafikinfra- struktur, skogsskövling)

Människor ska inte systema-tiskt hindras från att tillgodose sina behov (via missbruk av politisk och ekonomisk makt)

1 32 4

22 hållbarhet


Elproduktion• Mellan 2009 och 2020 ska vi tillföra

1 TWh i form av förnybar produktion.• Fortsatt byte till miljöoljor i kraftstationer.

Värme• Utredningavvadsompåverkarenergi-

förlusterifjärrvärmenätenochförslagpååtgärder.

• Max1,5procentoljaavtillfördenergividvårafjärrvärmeanläggningar.

Elnät• Pilotprojekt med kompositmaterial i led-

ningsstolpar.

Telecom• Inventeravarbefintligaaktivateknikbodar

gårattändratillpassivateknikbodar.• Anpassa behovet av aktiva teknikbodar

vidnyprojektering.•Minimerafordonsparkpåenhetenisyfte

att minska koldioxidutsläpp.

Elhandel/Portföljförvaltning• Förprivatpersonerskavihagrundproduk-

tenelsomutgörsavförnybarel.

Gemensamt för allaverksamhetsområden• Viskaminskavärme-ochelförbrukning-

enmed5procentvidvårakontorunder2011, jämfört med 2010.

• Vi ska implementera ett koldioxiduppfölj-ningsverktygunder2011,förattkunnasättamätbarakoldioxidmålunder2012.

Närvisummerar2011serviattviuppnåttdeflestaavvåramiljömål.Vissaavmålenar-betarvividaremedunder2012ochvissamåltillkommer.

Jämtkrafts systematiska miljöarbete har undersenareårocksåletttillettbredareen-gagemang inom området socialt ansvar. Ennaturligdelidettaarbeteärattredovisafö-retagets arbete med hållbar utveckling. Ettviktigthjälpmedelidettaredovisningsarbeteär Global Reporting Initiatives vägledning.Under 2012 tar vi fram Jämtkrafts förstaHållbarhetsredovisning, där vi på ett struk-tureratochöppetsättbeskrivervårthållbar-hetsarbete, bland annat med goda exempeloch tillkortakommanden i arbetet.

Hållbar utveckling

Några viktiga delari miljöpolicyn är;Jämtkraft förädlar i huvudsak jämtländska naturresurser till energi med hänsyn till vad som är tekniskt möjligt, ekono-miskt rimligt och ekologiskt motiverat. Det innebär att miljöarbetet ska präglas av en helhetssyn för att främja en hållbar utveckling.

Jämtkraft ska medverka i utvecklingen av ett kretslopps-anpassat samhälle och aktivt samarbeta med våra ägare, kunder och myndigheter, och andra intressenter på miljö-området.


23

Stormen Dagmar som blåste in under annan-dag jul satte Jämtkrafts elnät på prov. Som mest blev 7 000 av Jämtkrafts elnätskunder strömlösa. Ett intensivt reparationsarbete tog vid och ett dygn senare hade de flesta kun-derna strömmen tillbaka.

– För första gången använde vi skogsma-skiner i reparationsarbetet, det gjorde oss ef-fektiva. Ett riskfyllt arbete blev säkrare och vi kunde jobba även i mörkret med att ta bort träd som fallit över ledningarna, säger Jan Berglund, chef för Elnät.

Jämtkrafts kunder klarade sig totalt sett bra undan stormen, tack vare den vädersäkring vi har gjort av elnätet under de senaste åren.

– Vi bedömer att utan vädersäkringen hade minst 10 000 kunder till varit utan ström, sä-ger Jan Berglund.

Den totala leveranssäkerheten är idag hög i Jämtkrafts elnät. Under 2011 var den 99,9 procent. Det som avgör är den årliga frekven-sen av stormar och större störningar.

Nya tider nya utmaningarSamhällets krav om en ökad leveranssäkerhet av el har skärpts under 2000-talet vilket har skyndat på förbättringar och investeringar i elnätet. Utvecklingen fortsätter och inför 2012 kommer nya krav om timvis mätning hos alla elnätskunder för att ytterligare höja kvaliteten i elleveranserna.

Samtidigt ställs nya krav om utveckling av elnätet i takt med att omställningen mot för-nybara energisystem går framåt.

– Elnätsarbetet handlar mer om expansion idag jämfört med för några år sedan. Det byggs mycket vindkraft inom vårt nätområde och dessutom ser vi en expansion på flera av skidorterna, säger Jan Berglund.

Under året har Jämtkraft Elnät kopplat in vindkraftsparken Ollebacken till elnätet via en nybyggd 145-kV ledning. Vi har genom

Jämtkrafts dotterbolag Jemtska byggt klart ett kabelnät för anslutning av Sjisjka vind-kraftspark i Gällivare, som ägs av Jämtkraft, O2 Vind och Skanska. Vi har också arbetat fram en koncessionsansökan för nybyggna-tion av en 220 kV-ledning mellan Midskog och Åskälen. Den ska ansluta de planerade vindkraftsparkerna i Åskälen, Österåsen och Storhögen till elnätet. Och nya förfrågningar om vindkraftsanslutningar fortsätter att kom-ma in.

En investering har också gjorts i samband med renoveringen och effektiviseringen av Hissmofors vattenkraftstation. En fördel-ningsstation för 145 kV har byggts under året och en fördelningsstation för 24 kV har på-börjats.

Arbete med spänningFör att möta framtidens krav om elleveran-ser rustar Jämtkraft Elnät elmontörerna med kompetens och resurser för att utföra repara-tionsarbeten medan spänningen är på. Ett an-tal montörer har kompetens att utföra det här arbetet idag och ytterligare ett antal kommer att utbildas under 2012.

– Vi är ett av få elbolag som utför arbete med spänning idag. Många kommer till oss för att göra studiebesök och se hur vi arbetar, säger Jan Berglund.

Ambitionen är att säkra leveranssäkerheten för kunderna inför framtiden och de utma-ningar vi står inför. En 46 kV isolerad skylift har köpts in, Unimog, liksom övrig nödvän-dig skyddsutrustning.

– Det kan förefalla riskfyllt att arbeta med spänning men kunskapen hos de som gör det-ta är hög. Vissa upplever att arbetet blir säk-rare just på grund av att de är så medvetna om att spänningen är på, säger Jan Berglund.

Elnät för nya möjligheterNya förfrågningar om anslutningar av vindkraftsanläggningar fortsätter att komma in. Omställningen mot förnybara energisystem ställer nya krav på elnätet, samtidigt som samhällets krav om ökad driftsäkerhet skärps.

0

100

200

300

400

500

09 10 110807

Mkr

Investeringar i elnätet

99,9procentLeveranssäkerheten i Jämtkrafts elnät.

Elnätet är 8 362 km långt.

24 elnät



25

Laddning för elbilarJämtkrafts elnät utvecklas på ytterligare ett område. Vi bygger laddinfrastruktur för att underlätta introduktionen av elbilar. Under året har vi fortsatt vårt arbete inom projek-tet Green Highway där vi tillsammans med andra energibolag och kommunerna i Öst-ersund, Trondheim och Sundsvall verkar för en grön transportkorridor från kust till kust. I början av året implementerade vi norra Eu-ropas första snabbladdare på köpcentrat Lill-änge i Östersund och vi har fortsatt sätta upp laddplatser i regionen i samarbete med andra aktörer som vill vara tidigt ute med den nya tekniken. Jämtkrafts egna laddstationer finns i Östersund, Åre och Krokom.

Tester och utvecklingI samarbete med Peugeot och Östersunds kommun fortsätter vi testa Peugeots elbilar i vinterklimat. Ett antal av de första serietillver-kade Peugeot iOn har fått bekänna färg under

vinterkörning. På det sättet bygger vi upp vår egen och Peugeots kompetens på området. Vi har också förberett en förstudie om möjlighe-terna för Green Highway att bli nationellt de-moprojekt för laddinfrastruktur i samarbete med Sundsvall Elnät, ABB, Mittuniversitetet, KTH och Uppsala Universitet. Mottagaren av studien är Energimyndigheten.

Vi har inlett ett pilotprojekt tillsammans med ABB, Chargestorm och Energimyndig-heten som har resulterat i en smart laddsta-tion i anslutning till Jämtkrafts huvudkontor i Östersund. Med den smarta laddinfrastruktu-ren kan vi styra lasten beroende på hur myck-et de anslutna elbilarna kan och får ladda. Vidare har vi påbörjat ett arbete med att sätta upp affärsmodeller för utbyggnaden av lad-dinfrastruktur.

– Det är viktigt för oss att ligga i fram-kant när projekt och testverksamhet övergår i affärsmöjligheter, säger Mikael Hagman, ansvarig för eltrafikprojektet.

26 elnät



27

Fjärrvärmepriserna för 2011 höjdes med 10 procent för näten inom Östersunds och Kro-koms kommuner samt med 17 procent för näten i Åre kommun, jämfört med 2010. På grund av att det var ett varmt år sjönk dock värmeintäkterna med 5 procent jämfört med året innan, trots prishöjningarna. Även lägre priser på el och elcertifikat påverkar resultatet negativt.

EffektiviseringFör att möta framtida utmaningar, exempel-vis att vi förlorar intäkterna från elcertifikat 2015, behöver vi fortsätta att effektivisera verksamheten.

Bränslekostnaden står för ungefär halva vår totala kostnad. Under året har vi importerat returträ från England, för att ersätta dyrare bränslen. Det rör sig om trä som annars skulle gått till spillo. En avmattning av priserna på biobränsle kunde konstateras. Den långsam-mare prisuppgången kan till viss del förklaras av konkurrensen från de billigare utländska alternativen.

Under året har vi tagit beslut om att söka koncession för att öppna nya torvtäkter. Torv är ett biobränsle som klassas som långsamt förnybart och som är bra för miljön, sett ur ett helhetsperspektiv. Torv är dessutom ett bränsle som finns lokalt och som därmed skapar lokala arbetstillfällen. Användning av torv innebär också att efterfrågan på andra biobränslen minskar, vilket påverkar pris-bildningen positivt för oss.

Vi har under året använt väldigt lite olja i våra fjärrvärmeanläggningar, endast unge-fär 1 procent totalt. I Åre är siffran ungefär 7 procent, att jämföra med 13 procent året innan. Huvuddelen av oljan används på top-pen av bränslemixen när det är riktigt kallt och våra biobränslepannor inte räcker till.

– För att ytterligare minska oljeanvänd-ningen har vi installerat pelletspannor i Åre, Duved och Kall. Vi beräknar att kunna halv-era mängden olja i dessa nät, säger Ulf Lind-qvist, chef för Värme.

PrisdifferentieringPå fjärrvärmesidan tillämpar Jämtkraft af-färsmässig prissättning i varje nät för sig. Detta betyder att våra fjärrvärmekunder får olika pris beroende på var de bor och vilket nät de tillhör. Olika nät har helt enkelt olika förutsättningar, även kostnadsmässigt.

– Vi vill uppnå lönsamhet i respektive fjärrvärmenät, tanken är att ett fjärrvärmenät inte ska behöva subventionera ett annat, säger Ulf Lindqvist.

Det är därför som kunder i Åre har ett högre fjärrvärmepris än de i Brunflo, som i sin tur har ett högre pris än kunderna i Östersund.

Viktigt med kundernas förtroendeUnder året tillkännagav vi att vi kommer att följa den överenskommelse om ett frivilligt system för prövning av prisändringar, God-känd Nivå, som Svensk Fjärrvärme, SABO och Riksbyggen undertecknat. Syftet är att öka transparensen, förutsägbarheten och sta-biliteten i prissättningen av fjärrvärme, samt öka kundernas inflytande och deras förtro-ende för leverantörerna.

Överenskommelsen bygger på öppenhet, förtroende och samarbete för att i förväg hitta en godkänd nivå för prisändringar. Vi tror att systemet ger oss möjligheter att bibe-hålla kundernas förtroende som är så viktigt för oss.

Vår kundundersökning visade ett NKI, Nöjd Kund Index, på 81 av 100, vilket kan jämföras med 76 året innan.

– Vi kan med glädje konstatera att vi har ökat kundnöjdheten under året. Huvudförkla-ringen till ökningen tror jag är att vi har haft en hög leveranssäkerhet och att vi har nått ut med information om skälen till våra prishöj-ningar. Kunderna upplever att vi kan erbjuda en trygg, bekväm och prisvärd tjänst, säger Ulf Lindqvist.

2011 var det varmaste året i fjärrvärmens historia, det vill säga sedan tidigt sjuttio-tal. Trots höjda priser fick kunderna mer över i plånboken, tack vare lägre förbrukning. Fjärrvärme fortsätter att vara ett enkelt, tryggt, bekvämt och prisvärt alternativ.

Ett rekordvarmt år

574GWhvärme och 188 GWh el såldes 2011.

0

30

60

90

120

150

09 10 110807

Mkr

Fjärrvärmeinvesteringar

28 värme



29

Under året har Rönnöfors, Rötviken, Ocke och Södra Söre fått tillgång till framtidens bredband via fibernät, inom ramen för pro-jektet Näringslivsutveckling med framtidens bredband. Vi har totalt kopplat in 25 nya byar, 650 privatkunder och 160 företag och bostadsrättsföreningar.

Inför 2012 går vi mot slutfasen av infra-strukturbygget och en betydligt långsammare investeringstakt. I framtiden kommer fokus att ligga på att ansluta nya kunder till det be-fintliga nätet samt utveckling av tjänster och kundvård.

Kunden i fokus2011 har varit ett år av omdaning och förny-else för Jämtkrafts telecomverksamhet. Efter tidigare års analys av affären har spaden satts i marken och flera förbättringsprojekt genom-förts, för att öka effektiviteten.

– I början av året fokuserade vi på att för-bättra vår kapacitet för att snabbt kunna lösa kundernas felärenden. Vi skruvade upp ambi-tionsnivån så att inget felärende skulle ligga i mer än två dagar, säger Michael Gisslén, chef för Telecom.

Extra personal sattes in för att få ner anta-let kundärenden och för att arbeta vidare med en bestående lösning för en effektivare han-tering. Som en följd av nya arbetssätt bröts driften ut till en egen avdelning. Allt för att kompetens och fokus skulle kunna läggas på att snabbt hantera de frågor som kom in.

– Naturligtvis har vi fortfarande felärenden men nu är det bara några få varje vecka, säger Michael Gisslén.

En del av det inre effektiviseringsarbetet har också lagts på att förbättra dokumenta-tionen, den kartläggning över hur fibernätet ser ut som ständigt måste hållas uppdaterad. Under hösten har ett projekt startats för att ta fram ett nytt dokumentationsprogram som kan möta framtidens behov.

Leveranssäkerheten förbättrasLeveranssäkerheten i fibernätet har stärkts via en ombyggnation av CORE-nätet, ett stort projekt som sjösattes före sommaren. I pro-jektet har man byggt en ny nätstruktur i fiber-

nätet och installerat en hårdvara med högre prestanda vilket gör att vi fått en helt annan stabilitet i nätet nu än tidigare.

– Tidigare påverkades många kunder om det svajade i nätet, nu påverkas endast ett få-tal, säger Michael Gisslén.

Samarbete med en leverantörKundservicen har stärkts på flera sätt. Ett vik-tigt steg som tagits under året är ett samarbete som Jämtkraft Telecom har inlett med kom-munikationsleverantören Zitius. De kommer nu att samordna kommunikationen mellan Jämtkraft och tjänsteleverantörerna. Därmed minskar antalet kontaktytor och kvaliteten kan förbättras. I den nya lösningen får vi en rutin istället för flera i kontakten mellan Jämtkraft och kund.

Telecomaffären mot nya tiderJämtkrafts telecomverksamhet är uppbyggd för att bygga ut fibernätet, ett infrastruktur-bygge. När vi går mot 2012, går vi också mot slutfasen av utbyggnaden och därmed nya ti-der för Telecom. Analyser har genomförts för att optimera organisationen inför framtiden. Lösningen blir att outsourca delar av verk-samheten.

– Naturligtvis kommer vi fortsätta ansluta nya kunder men framför allt till det befintliga Stadsnätet som det ser ut idag och i betyd-ligt mindre omfattning. När vi krymper ner verksamheten får vi svårt att behålla vår spets inom ett så brett kompetensområde som vi har idag. Därför outsourcar vi delar av verk-samheten under 2012, säger Michael Gisslén.

Under året har vi fortsatt bygga ut Jämtkraft Stadsnät i glesbygden. Vi går mot slutfasen av utbyggnaden och mot en ny fas med fokus på förvaltning och kundvård.

Framtidens bredband

390milUngefär så långt är Jämtkraft Stadsnät totalt.

* Från och med 2010 redovisas även investeringar i fibernät inom affärsområde Telecom. Tidigare år redovisades detta inom af-färsområde Elnät.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

09 10 110807

Mkr

Telecominvesteringar

*Stadsnät är bredband via optisk fiber med mycket hög kapaci-tet som klarar framtidens krav. Bredband på riktigt, som vi ut-trycker det. Nätverket av fiber kallas stadsnät.

30 telecom


Framtidens bredband


31

Jämtkraft utvecklas med våra medarbetare. Vår ambition är att vara en attraktiv arbetsgivare i vår region och erbjuda våra medarbetare möjlighet till utveckling. En nyckelfråga inför framtiden är att fortsätta försörja företaget med rätt kompetens till rätt plats och i rätt tid.

Kompetens och utveckling

Energibranschen ser stora utmaningar när det gäller att hitta rätt kompetens inför framtiden, bland annat i samband med stora pensions-avgångar inom några år. Så även Jämtkraft. Särskilt stort är behovet inom de tekniska yrkena.

– Vår ambition är att vara en attraktiv ar-betsgivare. Det är också en självklar del i vår strävan att vara en drivkraft för regionen. Fram tills idag har vi till största del lyckats med att försörja organisationen med den kompetens vi efterfrågar. Det ska vi kunna i framtiden också, säger Lillemor Olsson, chef för Human Resources.

Kombinera yrkesliv och privatlivFör många medarbetare är det viktigt att ha intressanta arbetsuppgifter men också ett rikt liv utanför jobbet. Möjligheten att kombinera yrkesliv och privatliv skattas högt.

På Jämtkraft ges medarbetarna möjlighet till flexibla arbetstider som kan skräddarsys för de olika verksamheternas behov.

– Vi ser att många medarbetare är beredda att lägga ett stort engagemang och även arbe-ta mycket tid när det verkligen krävs, då ska vi också kunna ge flexibilitet åt andra hållet, säger Mathias Henricsson, avdelningschef på Human Resources.

God arbetssituationI början av året genomfördes en medarbetar-undersökning för att kartlägga hur arbetssi-tuationen och arbetsmiljön ser ut på företaget, förutsättningarna för att trivas och göra ett bra jobb. Därefter har ytterligare en under-sökning genomförts för att utvärdera vår nya organisation.

Viktiga områden som identifierades i un-dersökningarna var ett behov av att satsa på och stärka ledarskapet och även att stärka målstyrningsprocessen. Därför har ett ledar-utvecklingsprogram inletts som Jämtkrafts chefer får möjlighet att delta i med start under 2012. På sikt kan det bli aktuellt med en fort-sättning inom medarbetarutveckling.

Hälsa och personlig utvecklingUnder 2011 har sjukfrånvaron minskat från 3,3 till 2,6 procent.

– Det är väldigt glädjande. Vi har klarat vårt mål om max 4 procent med god margi-nal, säger Mathias Henricsson.

Jämtkraft arbetar efter ambitionen att be-vara det friska friskt. Under 2011 har vi star-tat en stor satsning med inriktning på hälsa och friskvård, Friskvårdsåret. Vi har också blivit utvalda att vara referensföretag i ett större friskvårdsprojekt i Sverige, Företags-hälsovård – Hållbart arbetsliv, tillsammans med ett tiotal andra företag runt om i landet.

Startskottet för Friskvårdsåret gick i sep-tember, då alla medarbetare fick möljlighet att delta i en föreläsning om kost och motion med livsstilsprofessor Maj-Lis Hellenius. Se-dan dess har medarbetarna fått möjlighet att delta i seminarier och fördjupningar inom äm-nena stress, sömn, kost och motion och även i konsten att sätta mål och förändra vanor.

– Vi vill erbjuda våra medarbetare möjlig-het till utveckling, när det gäller att ta hand om sin hälsa lika väl som att utvecklas på job-bet. Det som stärker dem stärker Jämtkraft, säger Lillemor Olsson.

Då är det också naturligt att vissa medar-betare väljer att sluta för att fortsätta sin ut-veckling någon annanstans. Under året har 13 medarbetare slutat och 17 medarbetare kom-mit nya till Jämtkraft.

– En viss rörlighet ser vi som positivt för Jämtkraft även om vi naturligtvis inte vill att den ska vara för stor, säger Lillemor Olsson.

För att nå framtidens arbetskraftJämtkraft medverkar också i samarbeten för att stärka förutsättningarna för kompetens-försörjningen i framtiden. Ett exempel är ett samarbete kring en högskoleingenjörsut-bildning i elkraftteknik på Mittuniversitetet. Svensk Energi, Mittuniversitetet, Luleå tek-niska universitet och Umeå universitet står bakom utbildningen. Jämtkraft och ytterligare tolv av Svensk Energis medlemsföretag som alla har produktionsintressen i norra Sverige finansierar utbildningen. Vi deltar också i ett samarbete med andra företag i regionen med syfte att skapa en god basutbildning på gym-nasienivå i Jämtlands län.

Medelåldern var vid årsskiftet 46,8 år och medelanställnings-tiden 14,9 år.

Ledningsgruppen består av fyra kvinnor och sju män.

328Medeltal anställda på Jämtkraft under 2011.

32 våra medarbetare



33

Gunilla Ödin– Jag kom till Jämtkraft 2011 från it-branschen. Jag hade hört av andra att det är en bra arbetsgivare och har alltid varit lite nyfiken på före-taget. När jag såg annonsen om chef på Elnät service

verkade de tekniska delarna av jobbet svåra, men värderingarna och synen på ledarskapet stämde överens med mina.

I botten är jag dataingenjör och jag börja-de på Ericsson som systemutvecklare. I mitten av 90-talet fick jag utvecklas inom ledarskap, sedan dess har jag bland annat jobbat som konsultenhetschef och som verksamhetsutvecklare med kvalitetsfrågor. 2006 blev jag affärsom-rådeschef. Där hade jag nytta av mina egenskaper som ledare och jag kunde driva kvalitetsfrågorna direkt i linjen.

Nu har jag ett liknande uppdrag hos Jämtkraft som chef för Elnätservice. Vi är 34 medarbetare på min avdelning ut-spridda på sex orter, det är en utmaning att få till en dynamisk grupp av detta. Jag får energi av att prata med män-niskor, sätta upp mål och tillsammans försöka nå dem. Se att vi utvecklas tillsammans. Jag har nytta av att jag är tekniker i botten även om jag har utveck-lat de mjuka delarna mer.

Jämtkraft är bra på att vara med och ligga i framkant, till exempel i vårt arbete inom laddinfrastruktur, vädersäkringen och nu smarta elnät. Det gillar jag, att det finns möjligheter till utveckling.

Ulf Larsson– Jag började som krafthandlare på Drift elkraft 2002. Arbetet innebar handel med finan-siella instrument såsom eltermi-ner, elcertifikat, utsläppsrätter och valuta samt en hel del uppföljning och

tätt samarbete med dåvarande mark-nadsavdelningen.

Då hade jag precis gjort mitt examens-arbete i Stockholm efter att ha läst Industriell ekonomi vid Luleå tekniska universitet, en tvärfunktionell utbildning som innehåller både teknik- och ekono-midelar. Jag sökte jobb över hela Sverige och det kändes bra att få komma hem till Östersund.

Efter några år som elhandlare började jag som utredningsingenjör på Koncern-staben 2006. Där arbetade jag med tekniska utredningar i mindre projekt inom alla affärsområden. 2010 började jag arbeta på Elproduktion utveckling och var med vid bygget av vindkrafts-parken på Kyrkberget, i Mora kommun. Nu arbetar jag med bygget av den nya vattenkraftstationen i Hissmofors och deltar vid framtagning av investerings-kalkyler och utredningar inom förnybar elproduktion.

Jag har haft goda möjligheter till ut-veckling på Jämtkraft. Det finns många olika verksamheter att utvecklas inom, både kompetensmässigt och personligt i koncernen. Jag tycker att det är ett bra arbetsklimat på företaget och bra medarbetare.

Fredrik Birkl– Jag började på Jämtkraft i januari 2009, som inhyrd säljare på Telecom, ett kortare uppdrag om tre månader. Sedan fortsatte jag på ett föräldravika-riat som elsäljare på privatkundssi-dan. Jag hade pre-

cis flyttat upp från Stockholm och hade jobbat i stora företag i hela mitt yrkesliv. Jag gillar komplexiteten och att det finns ett behov av specialistkompetens, det är inte många arbetsgivare som har det i Östersund.

Till Jämtkraft kom jag från mobiloperatö-ren 3. Min utbildningsbakgrund är civil-ekonom med inriktning mot affärsutveck-ling vid Mitthögskolan. Sedan examen 2007 har jag jobbat på teknikorienterade företag med försäljning.

När jag kom in på Elhandel på Jämt-kraft gick vi in i de sista faserna av en Sverigekampanj och sedan följde flera mindre kampanjer. Jag skötte löpande arbete med olika produkter och arbete kring Bra miljöval. I maj 2010 blev jag produktansvarig.

Trots en bra tid blev den relativt kort på Jämtkraft. Östersund är min gamla hemstad, men jag saknade livet och vännerna i Stockholm så 2011 flyttade vi tillbaka. Men jag är ändå jätteglad att jag tog steget att prova att flytta hem. Min chef på Jämtkraft gav oss möjlighet att jobba med personlig utveckling. Det har jag tagit med mig i mitt nuvarande jobb som projektledare för kundrelationspro-gram på SJ.

TOTA

LT:

TOTA

LT:

TOTA

LT:

Medelålder 44,8 48,4 46,8Anställd tid 11,7 15,6 14,9Antal 68 260 328Sjukfrånvaro 6,5 1,6 2,6

4 9 13 stPension 2 stEgen begäran 11 st

4 13 17 st

KOMPETENS

UTIN

ATTRAHERA

BEMANNA

iUTVECKLA BEHÅLLA

34 våra medarbetare



35

Enligt ägardirektiven, det vill säga de in-struktioner från ägarkommunerna Östersund, Krokom och Åre som styr vår verksamhet, ska Jämtkraft drivas affärsmässigt. Det bety-der i princip att allt vi gör ska vara lönsamt. Ägardirektiven talar också om att vi ska hålla låga priser på el, elnät och fjärrvärme. Sub-ventionerade priser är en insats för regionen, som gör det lättare att leva och verka här.

Under 2011 var det sammanlagda värdet av Jämtkrafts låga priser på el, elnät och fjärr-värme 256 miljoner kronor*, om man jämför med genomsnittliga priser i Sverige

SponsringssamarbetenUnder året har vi fortsatt att jobba aktivt med vår sponsring. Detta är ett sätt för oss att vara delaktiga och främja aktiviteter och utveck-ling i regionen. Ett avtal om sponsring ska vara till ömsesidig nytta, både för Jämtkraft och för sponsortagaren. Det bygger på en pre-station från båda håll.

Sponsringen är en viktig del av vår mark-nadsföring och bidrar till att skapa goda re-lationer. Jämtkraft samarbetar med klubbar, föreningar och organisationer med ett tydligt

fokus på utveckling. Vi strävar dessutom ef-ter en fördelning mellan idrott, kultur, miljö och social sponsring.

Så tycker våra kunderSvenskt Kvalitetsindex, SKI, mäter årligen kundnöjdheten bland elhandelsföretagen i landet. Kundnöjdheten beräknas utifrån hur kunderna upplever vårt varumärke. Prisvärd-het, kundernas förväntningar och deras upp-levda produkt- och servicekvalitet är andra parametrar.

2011 hamnade Jämtkraft på tredje plats. En klar förbättring från året innan då vi kom sjua. Det är främst de lokala kunderna som blivit nöjdare. Mest förbättrar vi oss inom varumärke och kundservice. Vi upplevs även som mer prisvärda än tidigare.

I varumärkesmätningen Marktrack som genomfördes under året, fick vi ett annat bra kvitto på vad våra kunder tycker. Hela 16 procent av våra tillfrågade kunder på lokal-marknaden ansåg att Jämtkraft var ett av de viktigaste företagen i Jämtland när det gäller att driva och utveckla regionen.

Återbäring i regionenEnligt direktiven från våra ägare ska Jämtkraft hålla låga priser på el, elnät och fjärr-värme. Det gynnar utvecklingen i regionen, eftersom våra kunder får pengar över till annat. Det är viktigt för oss att vi har ett starkt varumärke och nöjda kunder.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

Mkr

09 100807 11

*Priserna är baserade på pris inklusive moms. Vårt lokalpris på el har jämförts med ett snittpris på rörligt elpris i Sverige. Vårt fjärrvärmepris har jämförts med ett genom-snittligt fjärrvärmepris enligt Nils Holgers-son-undersökningen 2011. Elnätspriserna har jämförts med jämförbara nät i Norrland, enligt Nils Holgersson-undersökningen.

Jämtkraft HockeyskolaJämtkraftsprintenJämtkraft CupMedvindenS:t OlofsloppetJamtli EnergilekJämtkraft Arena

Under 2011 hade vi totalt 119 sponsringssamarbeten.

Några av våra sponsringssamarbeten 2011

Rabatter per produkt till våra lokalkunder

256 mkrdet sammanlagda vär-det av Jämtkrafts låga priser i ägarkommu-nerna på el, elnät och fjärrvärme, jämfört med genomsnittliga priser.

ElhandelElnätFjärrvärme

36 utveckling i regionen


Återbäring i regionen


37

ÄgarförhållandeJämtkraft AB ägs till 98,2 procent av Östersunds kommun. Resterande andelar ägs av Åre kommun med 0,8 procent och Krokoms kommun med 1 procent.

Röstmässigt fördelar sig inflytandet i bolaget något annorlun-da. Östersunds kommun innehar 87,5 procent av rösterna, Åre och Krokoms kommuner innehar 6,2 respektive 6,3 procent vardera av rösterna på bolagsstämman. Styrelsen består av fem ledamöter från Östersunds kommun, Åre och Krokoms kommuner har en ledamot vardera samt en extern ledamot.

Koncernen JämtkraftI Jämtkraftkoncernen ingår, förutom moderbolaget Jämtkraft AB, de helägda dotterbolagen Jämtkraft Elnät AB, Jämtlands-kraft AB, Jämtkraft Telecom AB, Åre Fjärrvärme AB, Jämt-lands Mineral AB, Kyrkberget Vindkraft AB samt Scandem AB, Scandem Market AB och Scandem Oy.

Väsentliga händelser under åretEffektivisering och behov av förnyelse inom vattenkraften har lett till att vi under 2011 har påbörjat en renovering av vår största vattenkraftstation Hissmofors. Investeringsprojektet som uppgår till cirka en miljard kronor är en av Jämtkrafts största satsningar inom vattenkraft och kommer att pågå i tre år. Investeringen för 2011 uppgick till 222 Mkr.

Under året har en ny vindkraftspark, Kyrkberget, om 10 vind-kraftverk med en beräknad årsproduktion på 73 GWh drift-satts. Vidare har Jämtkraft i samarbete med Skanska och O2 startat bygget av en ny vindkraftspark i Sjisjka beläget i Gäl-livare kommun. Dessa 30 vindkraftverk beräknas tas i bruk under 2012.

I länet planeras stora vindkraftsatsningar. Elnät har områ-deskoncession vilket innebär skyldighet att ansluta nya vind-kraftsparker. Under 2011 har vi investerat i en ny 145 kV-led-ning till vilken vi kopplat in vindkraftsparken Ollebacken.

En ny elhandelsprodukt, Elaton, har lanserats under året. Ela-ton är en så kallad portföljförvaltningsprodukt som ger pri-vatkunder möjlighet att handla el på liknande sätt som tung industri gjort under lång tid.

2011 blev Jämtkraft rankade på tredje plats i SKI, Svenskt Kvalitetsindex, där man årligen mäter kundnöjdheten bland elhandelsföretagen i landet. En klar förbättring från året inn-an då vi kom sjua. Det är främst de lokala kunderna som blivit nöjdare. Mest förbättrar vi oss inom varumärke och kundser-vice. Vi upplevs även som mer prisvärda än tidigare.

Under året har ett nytt affärssystem, Agresso, implementerats. Systemet som kommer att stödja hela verksamheten innehål-ler förutom redovisning och rapportering funktionalitet för

bland annat projekt- och serviceorderhantering, inköp och lager. I samband med byte av affärssystem så har vi även för-ändrat vår kodstruktur för att bättre spegla verksamheterna och deras krav på uppföljning samt effektiviserat rutiner och processer.

VerksamhetJämtkraft med dotterbolag producerar, distribuerar och säljer elenergi och värme, främst inom ägarkommunerna. Koncer-nen erbjuder dessutom bredbandsanslutning via fibernät och radioförbindelse samt energiförvaltning via dotterbolagen i Örebro. Verksamheten är indelad i affärsområdena Elkraft, Portföljförvaltning, Elnät, Värme och Telecom.

Affärsområde ElkraftAffärsområdet omfattar moderbolaget Jämtkrafts elproduk-tion och försäljning samt dotterbolagen Kyrkberget Vindkraft AB. Från och med 2011 ingår även Scandem Market AB och Scandem OY. Elproduktionen baseras på vattenkraft, kraft-värme och vindkraft. Affärsområdet erhåller elcertifikat för elproduktionen i de småskaliga vattenkraftanläggningarna och för vindkraftanläggningarna. Under 2011 har affärsom-rådet erhållit 132 448 elcertifikat från produktion, vilket är 75 725 fler än föregående år. För att täcka kvotplikten för våra kunder har vi använt 352 723 elcertifikat.

2011 var betydligt varmare än normalt. Medelpriset för handel på den nordiska elbörsen Nord Pool var under året 43,0 öre/kWh vilket var 20 procent lägre än året innan. Dyraste må-naden blev januari med priset 62,2 öre/kWh medan oktober var billigast med priset 27,8 öre/kWh. Den första januari 2011 uppgick Jämtkrafts lokalpris till 58 öre/kWh. Priset sänktes två gånger under året och vid årets utgång var lokalpriset 49 öre/kWh.

Den totala elproduktionen i Jämtkrafts anläggningar uppgick under året till 1 236 GWh. Vattenkraftproduktionen uppgick till 944 GWh vilket är 1,5 procent mer än normalårsproduk-tionen 930 GWh. Elproduktionen från kraftvärmeverket blev 186 GWh. Vindkraftsanläggningarna Kyrkberget, Hornber-get och Almåsa har under året sammanlagt producerat 104 GWh.

Årsredovisning förräkenskapsåret 2011Styrelsen och verkställande direktören för Jämtkraft AB (556001-6064) får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för år 2011, bolagets 122:a verksamhetsår.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Elproduktion, GWh 2011 2010

Vattenkraft 944 925

Vindkraft 104 30

Kraftinköp från Värme 186 218

Biogasinköp från Värme 2 1

1 236 1 174

38 bokslut


Affärsområdet har ett antal kraftleveransavtal med andra producenter samt köper och säljer tillfällig kraft på den nord-iska elmarknaden. Under året köptes 1 657 GWh el varav Jämtkrafts andel av produktionen vid Forsmarks kärnkraft-verk uppgick till 229 GWh. Vidare säljer affärsområdet el-energi till kunder över hela landet. Försäljningsvolymen blev 2 893 GWh varav 146 GWh såldes via den nordiska elbörsen NordPool.

Intäkterna ökade med 640 Mkr och rörelsens kostnader med 455 Mkr i jämförelse med föregående år. Förändring-en beror främst på Scandem Market AB och Scandem OY som från och med 2011 ingår i affärsområdet. Koncernens marknadssatsning Elaton belastar resultatet i affärsområdet. Avskrivningarna uppgår till 62 Mkr. Ökningen beror på att vindkraftsparken i Kyrkberget tagits i bruk under året. Årets nedskrivning på 3 Mkr avser aktierna i Scandem OY. Affärs-området redovisar en vinst efter finansiella intäkter och kost-nader på 258 Mkr, en resultatförbättring om 150 Mkr. Antalet elhandelskunder var vid årets slut 85 711 stycken.

Affärsområde PortföljförvaltningAffärsområde Portföljförvaltning består från och med 2011 av bolaget Scandem AB. Tidigare ingick även Scandem Market AB och Scandem OY. Verksamheten består av att tillgodose kundernas behov av energiförvaltning så som elhandelstjäns-ter, portföljförvaltning, fysiska elleveranser i Norden samt handel med utsläppsrätter och elcertifikat. Handel sker på el-börsen NordPool och med bilaterala aktörer på elmarknaden. Antalet anläggningar som hanterats av Scandem AB 2011 är 2 472 stycken. Total handel med energi för Scandem Market AB och Scandem AB uppgår under 2011 till 7,6 TWh.

Intäkterna har minskat med 722 Mkr och rörelsekostnaderna har minskat med 724 Mkr i jämförelse med föregående år.

Detta beror främst på att Scandem Market AB och Scandem OY tidigare ingick i affärsområdet. Scandem AB:s resultat är 2 Mkr lägre än föregående år.

Affärsområde ElnätAffärsområde Elnät bedrivs i Jämtkraft Elnät AB och från och med 2011 även i Jämtkraft AB. Affärsområdet ansvarar för koncernens region- och lokalnät och dess huvudsakliga verksamhet utgörs av elnätsverksamhet inom Östersunds,

Krokoms och Åre kommuner samt delar av Bergs, Bräcke och Strömsunds kommuner. Verksamheten omfattar anläggning-ar från 0,4 kV till 145 kV, däribland drygt 800 mil elledningar och har cirka 60 630 kundanläggningar. Kunderna finns i så-väl stadsbebyggelse som i extrem glesbygd i fjällområden.

Affärsområdet tillhandahåller även entreprenadtjänster inom drift och underhåll och från och med 2011 drivs Sjisjka vind-kraftspark tillsammans med Jemtska AB. Under 2011 har affärsområdet förlagt det interna kabelnätet i vindkraftspar-ken.

Under året har Jämtkraft Elnät AB kopplat in vindkraftspar-ken Ollebacken till nätet via en ny 145 kV-ledning. En konces-sionsansökan har arbetats fram för nybyggnation av en 220 kV-ledning mellan Midskog och Åskälen för att kunna an-sluta planerade och kommande vindkraftanläggningar.

Under år 2011 överfördes 1 656 GWh till elnätet och av dessa transporterades 1 088 GWh till slutkund. Nätförlusterna för året uppgick till 32 GWh.

Omsättningen för affärsområde Elnät uppgick till 414 Mkr, en ökning med 25 Mkr jämfört med 2010. Sjisjkaprojektet har gett 24,4 Mkr i ökade intäkter. Under året gjordes en höjning av nätpriset med 5 procent men på grund av mildare väder minskade leveranserna till slutkund med cirka 12 procent.

Kostnaderna ökade med 39 Mkr jämfört med 2010. Denna ökning förklaras delvis av kostnader för entreprenadtjänster där Sjisjkaprojektet står för 24,2 Mkr. Vidare har stamnätsav-gifterna ökat med 6 Mkr.

Avskrivningarna har minskat och det beror i huvudsak på att i 2010 års belopp ingår en extraavskrivning med 9 Mkr avseen-de vädersäkringen av nätet. Det ökade finansnettot förklaras av fortsatta investeringar inom affärsområdet. Elnät visar ett resultat på 80 Mkr, en minskning från föregående år.

Affärsområde VärmeAffärsområdet omfattar produktion och distribution av vär-me inom Åre, Krokoms och Östersunds kommuner samt el-produktion i kraftvärmeverket i Lugnvik och biogasmotorn i Torvalla. Verksamheten bedrivs i två olika bolag, Jämtkraft AB och Åre Fjärrvärme AB. Elcertifikat erhålls för elproduk-tionen i kraftvärmeverket och gasmotorn. Elen och elcertifi-kat säljs till marknadspris till affärsområde Elkraft. Produk-tionen sker i huvudsak med lokala hållbara bränslen såsom trädbränsle, torv, spillvärme och deponigas. Ackumulatortan-ken, Arctura, i Östersunds fjärrvärmenät gör det möjligt att lagra fjärrvärme samt att optimera elproduktionen.

Under året har 189 nyanslutningar gjorts till fjärrvärmenäten

Resultat efter fin. poster, Mkr 2011 2010

Omsättning 1 698 1 058

Rörelsens kostnader -1 344 -889

Avskrivningar -62 -41

Nedskrivningar -3 0

Rörelseresultat 289 128

Finansnetto -31 -20

258 108


Omsättning 564 1 286

Rörelsens kostnader -566 -1 290

Avskrivningar 0 -1

Rörelseresultat -2 -5

Finansnetto 1 -1

-1 -6

Överförd energi, GWh 2011 2010

Levererat till angränsande nät 536 370

Levererat till slutkund 1 088 1 240

Nätförluster 32 44

Nätomsättning 1 656 1 654


Omsättning 414 389

Rörelsens kostnader -210 -171



Finansnetto -27 -20

80 90


39

varav merparten är nya villakunder. De flesta nyanslutningarna har skett i Östersunds fjärrvär-menät, som omfattar Östersund, Frösön, Brunflo, Torvalla, Lugnvik och Ås. Nyanslutningen innebar en beräknad ökning av försåld energi med cirka 7 GWh. Fjärrvärmeförsäljningen uppgick totalt till 574 GWh vilket är en minskning med 134 GWh jämfört med föregående år. Den minskade värmeförsäljningen beror främst på att 2011 var cirka 17 procent varmare än ett normalår. 2011 var det varmaste året sedan fjärrvärmen började säljas på 1970-talet.

Kraftvärmeverket har under året producerat 186 GWh el, en minskning med 32 GWh jämfört med 2010. Utetemperaturen, el- samt bränslepriserna styr hur mycket el man kan producera i kraftvärmeverket.

Utöver el- och värmeförsäljningen har affärsområdet erhållit ersättning för 188 000 elcertifi-kat uppgående till 37 Mkr. Ersättning från elcertifikaten kommer enligt lag att upphöra från och med 2015.

Fjärrvärmepriset höjdes med cirka 10 procent i Östersunds och Krokoms kommun och cirka 17 procent i Åre kommun från januari 2011. Priset i Östersunds och Krokoms kommun är fortfarande bland de lägre i landet.

2011 uppgick den totala omsättningen för affärsområde Värme till 469 mkr, vilket är en minskning med 67 Mkr jämfört med 2010.

Rörelsens kostnader minskade med 34 Mkr jämfört med 2010. Sänkningen kan till stor del förklaras av lägre bränslekostnader som en följd av minskad försäljning trots att bränslepriset fortsatte att stiga. Årets avskrivningar enligt plan uppgår till 55 Mkr, vilket är i nivå med föregående år. Finansnettot har minskat med 5 Mkr till följd av en förfinad fördelningsmodell av räntor inom koncernen. Affärsområdet redovisar ett rörelseresultat på 46 Mkr vilket är 32 Mkr lägre än föregående år.

Affärsområde TelecomAffärsområdet omfattar all verksamhet inom Jämtkraft Telecom AB och delar av verksamhe-ten inom Jämtkraft Elnät AB. Affärsområdet erbjuder ett fibernät där operatörer och kunder kan hyra förbindelser för överföring av bredbandstjänster så som internet, tv och telefoni. Jämtkraft Telecom AB är tillsammans med ett femtontal andra stadsnätsbolag delägare i Norr-sken AB, vilket ger tillgång till ett fibernät som sträcker sig genom inlandet ner till Stockholm, Mälardalen och upp längs Norrlandskusten till Umeå. Under året har 650 nya privatkunder samt 160 företagskunder anslutits.

Omsättningen för affärsområde Telecom uppgick 2011 till 39,6 Mkr, en ökning med 5,6 Mkr jämfört med 2010. Av intäkterna svarade anslutningsavgifterna för 9,5 Mkr, att jämföra med 6,9 Mkr 2010. Abonnemangsintäkterna uppgick till 28 Mkr, vilket innebär en ökning med 4,4 Mkr jämfört med 2010.

Rörelsens kostnader 2011 uppgick till 36,1 Mkr, en ökning med 9,5 Mkr. I samband med ett styrelsebeslut att outsourca Telecomverksamheten reserverades kostnader för omstrukturering med motsvarande 6 Mkr. En förlust vid avyttring av anläggningstillgångar under 2011 belastar resultatet med 2 mkr.

Avskrivningar uppgick till 18,7 Mkr, en ökning med 0,8 Mkr jämfört med 2010. En värdering av tillgångarna visade på ett nedskrivningsbehov av optonätet, vilket resulterade i nedskriv-ningar med 68,6 Mkr 2011. Affärsområdet redovisar för verksamhetsåret 2011 en förlust efter finansnetto om 86,3 Mkr, en försämring med 74,6 Mkr.

2011 2010 2011 2010

Jämtkraft AB 605 731 521 647

Åre Fjärrvärme AB 60 71 53 61

665 802 574 708

Värmeproduktion, GWh Försäljning, GWh


Omsättning 469 536

Rörelsens kostnader -368 -402



Finansnetto -14 -19

32 59

Skuldsättningsgrad

Självfinansieringsgrad

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

09 10 110807

ggr

0

50

100

150

200

09 10 110807

%

40 bokslut


Ekonomisk analys koncernenOmsättningen minskade med 272 Mkr under året, en minskning med knappt 9 procent. Rörel-sens kostnader har minskat med 411 Mkr vilket motsvarar 16 procent.

Den lägre el- och värmeförsäljningen till följd av ett varmare år än normalt motverkas av en högre elproduktion i Jämtkrafts vattenkraftanläggningar, höjda nätpriser samt lägre kostnader för inköp av el och bränsle.

Rörelseresultatet efter av- och nedskrivningar ökade med 60 Mkr jämfört med föregående år trots en nedskrivning av optonätet med 69 Mkr.

Rörelseresultatet i procent av intäkterna, rörelsemarginalen, uppgick till 12,6 procent. Finans-nettot har försämrats under året till följd av ökad upplåning och uppgick till -75 Mkr.

Resultatet efter finansiella poster ökade med 47 Mkr. I procent av rörelsens intäkter blev re-sultatet efter finansiella poster, nettomarginalen, 9,9 procent. Resultatet efter finansiella poster i relation till genomsnittligt eget kapital, räntabiliteten, blev 13,9 procent. Soliditeten uppgick till 36,3 procent för 2011. Kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 600 Mkr. Ökningen på 204 Mkr jämfört med föregående år förklaras av minskad kapitalbindning i rö-relsekapitalet samt ett förbättrat resultat.

Finansiell ställningKoncernens likvida medel uppgick per den 31 december 2011 till 241 Mkr vilket motsvarar 8,5 procent av omsättningen. De totala långfristiga räntebärande skulderna uppgick till 2 451 Mkr, en ökning med 172 Mkr. 2 450 Mkr avser skulder till kreditinstitut av vilka 1 500 Mkr refinansieras inom ett år, 500 Mkr inom 2-5 år och 450 Mkr senare än 5 år efter balansdagen. Den effektiva årsräntan på koncernens låneskuld blev cirka 3,5 procent.

InvesteringarKoncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar minskade med 240 Mkr jämfört med föregående år. Investeringarna i affärsområde Elkraft ökade med 7 Mkr jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på utbyggnaden av Hissmofors vattenkraftstation. In-vesteringarna inom affärsområde Elnät minskade med 144 Mkr och förklaras huvudsakligen av att vädersäkringen av elnätet nu är färdigställt. Investeringarna inom Värmeaffären har minskat med 84 Mkr i jämförelse med föregående år till följd av att utbyggnaden i Brunflo färdigställts. Investeringarna avser främst nya värmeledningar till följd av nyanslutningar. Af-färsområde Telecoms investeringar i fibernät och aktiv utrustning uppgick till 24 Mkr vilket är 15 Mkr lägre än föregående år. Koncernens självfinansieringsgrad uppgick till 99 procent för 2011 vilket är en förbättring med 43 procentenheter jämfört med föregående år.



Rörelsens kostnader -2 155 -2 566


Nedskrivning -69 -


Finansnetto -75 -62

280 233


Omsättning 39,6 34,0

Rörelsens kostnader -36,1 -26,6

Avskrivningar -18,7 -17,9

Nedskrivningar -68,6 -

Rörelseresultat -83,8 -10,5

Finansnetto -2,5 -1,2

-86,3 -11.7

Netto- och rörelsemarginal

Resultat

0

5

10

15

20

25

090807

%

10 11

Nettomarginal

Rörelsemarginal

Rörelseresultat

Resultat före skatt

0

50

100

150

200

250

350

09 10 110807

300

400

Mkr


41

ModerbolagetModerbolaget omfattar affärsområdena Elkraft, Värme och Elnät. Omsättningen minskade med 93 Mkr jämfört med 2010 och förklaras främst av lägre prisnivåer på el och lägre el- och värmeförsäljning då det var varmare än normalt. De låga pris-nivåerna påverkar rörelsens kostnader positivt med 244 Mkr för 2011. Årets avskrivningar uppgick till 96 Mkr och ligger i nivå med föregående år. Rörelseresultatet förbättrades med 149 Mkr och uppgick till 368 Mkr. Finansnettot förbättrades med 12 Mkr i moderbolaget till följd av en förfinad fördelning av räntor inom koncernen. Resultatet efter finansiella poster förbättrades med 156 Mkr. Moderbolaget har, bland annat för att minska skattebelastningen, lämnat koncernbidrag till Åre Fjärrvärme AB med 2,5 Mkr, till Jämtkraft Elnät AB med 100 Mkr, till Jämtkraft Telecom AB med 17,8 Mkr, till Kyrk-berget Vindkraft AB med 140 Mkr samt till Scandem Market AB med 40,3 Mkr.

Koncernens riskhantering Koncernens affärsrisker kan beskrivas utifrån två huvudom-råden, rörelserisker och finansiella risker.

Rörelseriskerna är verksamhetsanknutna, till exempel an-läggnings- och egendomsrisker, och hanteras genom försäk-ringsskydd och revisioner. Vidare finns det politiska risker och dessa hanteras via branschorganisationer och deltagande vid remissutskick och övrig omvärldsbevakning.

För att möta och kontrollera de finansiella riskerna finns in-

terna policydokument samt Östersund kommuns finanspolicy. De finansiella riskerna består av valuta-, kredit-, ränte- och likviditetsrisker samt krafthandelsrisker. För att möta och kontrollera dessa risker som är förknippade med koncernens verksamhet finns policydokument som reglerar finans- och elhandelsverksamheten.

Valutarisker Avser risken för negativ påverkan av koncernens resultat på grund av rörelser i valutakurser. Valutarisker uppstår främst på grund av att företaget köper el i EUR och säljer till kunder i SEK. Dessa hanteras vid behov genom valutasäkring i ter-miner enligt fastställd rutin.

KreditriskKreditrisker avser resultatsvängningar beroende på att utgi-vare eller andra motparter inte uppfyller sina förpliktelser och består av motparts-, lands- och likviditetsrisker. Koncernens kredit- och kravrutiner ser till att minimera bundet kapital och begränsar kreditförluster.

Ränte- och likviditetsrisk Visar risken för att ränteförändringar påverkar koncernens re-sultat negativt. Fördelningen mellan lån med kort respektive lång räntebindningstid anpassas så att önskad stabilitet upp-nås till lägsta möjliga räntekostnad. Genom att ingå ett flertal ränteswapavtal med olika livslängd, där Jämtkraft AB byter rörlig ränta mot fast ränta, reduceras risken i låneportföljen. Cirka 43 procent av portföljen löper numera till rörlig ränta.

KrafthandelsriskerKrafthandelsrisker består framför allt av marknadsprisrisker på el.

Med marknadsprisrisker avses de resultatrisker som uppstår på grund av prisrörelser på elspot och elterminer. Dessa ris-ker hanteras via vår riskpolicy för handel av el i vilken även mandaten för handel ingår.

Jämtkraft säkrar sin egen elproduktion via finansiella och fysiska kontrakt i enlighet med vår förvaltningspolicy. Vat-tenkraftproduktion varierar beroende på nederbörd. Denna



Rörelsens kostnader -947 - 1 191



Finansnetto -32 -39

336 180

Investeringar inkl pågående nyanläggningar och statsbidrag, Mkr 2011 2010

Elkraft 275 268

Kyrkbergets vindkraftspark 45 263

Hissmofors vattenkraftstation 222 1

Övrigt 8 4

Elnät 163 307

Installation fjärravlästa mätare 5 8

Vädersäkring av elnät 14 177

Förnyelseåtgärder, utbyggnad av överförings- och distributionsnät 144 122

Värme 54 138

Distributionsnät 38 119

Produktionsanläggningar 16 19

Telecom 24 39

Fibernät för datakommunikation 27 44

Statsbidrag fibernät -10 -12

Kommunikationsutrustning & övrigt 7 8

Statsbidrag för kommunikationsutrustning - -1

Fastigheter & IT 11 15

Summa investeringar 527 767

42 bokslut


volymrisk hanteras genom att produktionsprognoser löpande utförs och ligger till grund för hur prissäkring av produktion ska ske. Prissäkring sker mot terminsmarknaden.

MiljöcertifieringJämtkraft är miljöcertifierat enligt ISO 14001 sedan 2003. Certifikatet omfattar produktion och distribution av el och värme, utbyggnad av fibernätet samt marknadsföring av ener-gi och bredbandsanslutningar. Företaget omfattas av externa miljörevisioner vid två tillfällen per år.

Tillstånd/anmälningarKoncernen bedriver tillstånds- och anmälningspliktiga verk-samheter enligt förordning om miljöfarlig verksamhet. Till-stånden avser värmeproduktion och två vindkraftsparker. De anmälningspliktiga verksamheterna berör mindre enheter för värmeproduktion inom Jämtkraft AB och Åre Fjärrvärme AB samt två vindkraftverk. Jämtkraft har också tillstånd för torvbrytning, för dammar i anslutning till kraftstationer, för elproduktion samt för mellanlagring av impregnerade stolpar.

MiljöpåverkanFjärrvärmens bränslemix bestod under 2011 till 99 procent av förnyelsebara bränslen. Jämtkrafts värmeanläggningar har effektiv förbränning och rökgasrening, samt låga utsläpp av försurande ämnen, tungmetaller och koldioxid. Torv har för-delaktiga förbränningstekniska egenskaper då den eldas till-sammans med trädbränslen. Idag bryts torv på 1 promille av landets totala torvmarksareal.

Utbyggnad av vattenkraft har historiskt sett inneburit en för-ändring av biotoper och arter, lokalt och regionalt.

Vindkraft svarar i dag för drygt 4 procent av Sveriges totala elproduktion. Under de senaste 10 åren har ökningen varit snabb. Potentialen att bygga ut vindkraften är mycket stor. Vindkraft ger låga utsläpp vid elproduktion.

Samtliga verksamheter påverkar allmänna intressen samt bio-logisk mångfald.

MålanalysJämtkrafts ägare, Östersunds, Åre och Krokoms kommuner, har i sitt ägardirektiv fastlagt följande ekonomiska mål för Jämtkrafts verksamhet:

• Soliditeten i Jämtkraft skall ligga inom intervallet 25-45 procent räknat som rullande 36-månaders medeltal. För 2009-2011 uppgår soliditeten i snitt till 36,7 procent.

• Jämtkraft skall ha en räntabilitet på eget kapital, beräknat på resultatet före skatt med 36-månaders medeltal, om 10 pro-cent som riktvärde. För 2009-2011 uppgår räntabiliteten före skatt i snitt till 11,1 procent.

Utsikter för 2012Elmarknaden är volatil med kraftiga och ofta oväntade sväng-ningar. Det tillsammans med de nya elprisområdena som trätt i kraft under 2011, gör att Jämtkraft måste jobba vidare med riskidentifiering och riskhantering inom respektive affärsom-råde. Förutom att riskpolicyer har upprättats för varje affärs-område så fortsätter arbetet med att se över produktportföljen, för att bättre möta våra kunders behov i den turbulenta mark-naden. Under året kommer koncernens kunder att erbjudas ett större utbud av förvaltade produkter. Detta innebär att Jämt-krafts portföljförvaltare bevakar elmarknaden, gör kontinuer-ligt prognoser och köper in elen vid rätt tillfälle – varje dag. Det ger ett elpris som snabbare kan följa med marknadens nedgångar samtidigt som elpristopparna kan undvikas.

Lokalpriset som erbjuds till våra kunder i ägarkommunerna kommer under 2012 att vara en förvaltad produkt med avdrag för en rabatt.

Året har inletts med varmare väder än normalt och fallande elpriser på den nordiska elmarknaden, vilket varit gynnsamt för våra kunder. Liksom tidigare år kan vissa kortare elpris-toppar dock inträffa. För Jämtkraft innebär detta lägre för-säljningsvolymer och lägre intäkter.

Den klimat- och energiomställning som krävs för att möta växthuseffekten står i fortsatt fokus för branschen. Jämtkraft arbetar med en fortsatt expansion av företagets el- och värme-produktion med klimatneutrala och förnybara energikällor. Detta har varit en kärnverksamhet i företaget alltsedan star-ten i slutet av 1800-talet och klimathotet ger ökad drivkraft för Jämtkraft i denna ambition.

I Jämtkrafts produktportfölj ligger bland annat ett antal nya vindkraftsprojekt samt upprustning och effektivisering av vattenkraftverket i Hissmofors.

Styrelsearbetet under åretJämtkraft AB:s styrelse består av åtta ledamöter med fyra ersättare. Östersunds kommun utser fem ledamöter och två ersättare samt en extern ledamot, medan Åre och Krokoms kommuner utser en ledamot och en ersättare vardera. Dess-utom utser de anställdas organisationer två ledamöter och två ersättare. Styrelsens sammanträden följer en årlig plan ägnad att säkerställa erforderligt beslutsfattande samt styrelsens be-hov av information. Arbetet följer i övrigt av den gällande ar-betsordningen för styrelsen. Arbetsordningen reglerar bland annat styrelsens arbets- och ansvarsområden, arbetsuppgifter och beslutanderätt. Av arbetsordningen framgår också arbets-fördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande samt verkställande direktören. Styrelsen har under året haft åtta sammanträden varav ett konstituerande. Förutom uppföljning och rapportering av den löpande verksamheten har styrelsen behandlat koncernens strategiska inriktning samt koncernens ekonomiska utveckling. Styrelsen har även haft att ta ställ-ning till investeringar.

KoncernenEnligt den upprättade koncernbalansräkningen utgör vinsten för året 201 648 299 kronor, vartill kommer fria reserver -123 099 057 kronor, resulterande i ett fritt eget kapital på 78 549 242 kronor. Årets avsättning till bundna reserver är 201 008 135. De bundna reserverna uppgår till 1 892 068 037 kronor.

ModerbolagetStyrelsen och verkställande direktören föreslår, att de till bolagsstämmans förfogande stående vinstmedlen i moderbolaget, nämligen

från föregående år balanserade vinstmedel 28 857 874 kronorjämte årets resultat 7 445 379 kronor 36 303 253 kronor

skall disponeras så atttill aktieägarna utdelas 36 000 000 kronortill nästa år överföres 303 253 kronor 36 303 253 kronor

UtdelningUtdelningen för 2011 föreslås till 36 000 000 kronor vilket motsvarar 285,71 kr per aktie.

Förslag till vinstdisposition


43

Belopp i kkr Not 2011 2010

Rörelsens intäkter mm 1,2,3

Nettoomsättning 2 758 523 3 046 547

Aktiverat arbete för egen räkning 17 618 2 460

Övriga rörelseintäkter 41 501 41 581

Summa intäkter 2 817 642 3 090 588

Rörelsens kostnader 3

Råvaror och förnödenheter -1 542 827 -2 010 153

Övriga externa kostnader 4 -416 082 -376 455

Personalkostnader 5 -196 015 -179 276

Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 6 -307 886 -228 996

Summa kostnader -2 462 810 -2 794 880

Rörelseresultat 354 832 295 708

Resultat från finansiella poster

Resultat från andelar i intresseföretag -163 -1 423

Ränteintäkter och liknande resultatposter 11 916 3 258

Räntekostnader och liknande resultatposter -87 092 -64 136

-75 339 -62 301

Resultat efter finansiella poster 279 493 233 407

Skatt på årets resultat 9 -3 260 -19 430

Uppskjuten skatt 9 -74 585 -44 829

Årets resultat 201 648 169 148

Koncernens resultaträkning

44 bokslut


Koncernens balansräkningBelopp i kkr Not 2011-12-31 2010-12-31

TILLGÅNGARAnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångarBalanserade utgifter 82 2 029

Nyttjanderätter 10 390 520

Goodwill 24 845 20 335

Materiella anläggningstillgångarByggnader och mark 11 745 385 733 706

Tekniska anläggningar 12 3 611 479 3 149 659

Inventarier, verktyg och installationer 13 32 655 28 457

Pågående nyanläggningar 267 456 509 873

Finansiella anläggningstillgångarAndelar i intresseföretag 15 45 814 16 451

Andra långfristiga värdepappersinnehav 16 7 055 7 215

Fordringar hos intressebolag 17 60 666 4 000

Andra långfristiga fordringar 2 991 2 771

Summa anläggningstillgångar 4 798 818 4 475 016

OmsättningstillgångarVarulager 18 50 881 46 227

Kundfordringar 486 361 576 985

Fordringar hos Östersunds kommun 31 909 28 235

Övriga fordringar 69 490 51 115

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 97 200 170 763

Likvida medel 19 240 912 142 935

Summa omsättningstillgångar 976 753 1 016 260

SUMMA TILLGÅNGAR 5 775 571 5 491 276


45

Koncernens balansräkning (forts)

Belopp i kkr Not 2011-12-31 2010-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 20

Bundet eget kapital

Aktiekapital (126 000 aktier) 126 000 126 000

Bundna reserver 1 892 068 1 691 060

Fritt eget kapital

Fria reserver -123 099 -49 118

Årets resultat 201 648 169 148

Summa eget kapital 2 096 617 1 937 090

Avsättningar

Uppskjuten skatt 683 092 608 512

Summa avsättningar 683 092 608 512

Långfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut 21 2 451 379 2 302 260

Övriga långfristiga skulder 26 318 3 609

Summa långfristiga skulder 2 477 697 2 305 869

Kortfristiga skulder

Förskott från kunder 70 448 0

Skulder till intresseföretag 8 000 8 000

Skulder till Östersunds kommun 31 791 73 807

Kortfristig del av långfristig skuld 379 477

Leverantörsskulder 178 182 147 773

Övriga kortfristiga skulder 181 551 331 446

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 47 814 78 302

Summa kortfristiga skulder 518 165 639 805

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 5 775 571 5 491 276

POSTER INOM LINJEN

Ställda säkerheter 22 89 390 90 180

Ansvarsförbindelser 23 24 942 17 951

46 bokslut


Koncernens kassaflödesanalysBelopp i kkr 2011 2010

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN


Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet

Avskrivningar 239 335 228 996

Nedskrivning av anläggningstillgångar 68 551 -

Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar 0 -235

Kapitalandel intressebolag 163 1 423

Omräkningsdifferens 166 -66

Betald skatt -7 887 -25 359

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 579 821 438 166

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning (-) / Minskning (+) av varulager -5 487 16 085

Ökning (-) / Minskning (+) av kortfristiga fordringar 142 971 -122 772

Ökning (+) / Minskning (-) av kortfristiga skulder -117 018 64 902

Kassaflöde från den löpande verksamheten 600 287 396 381

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Förvärv av andelar i intresseföretag -29 526 1 328

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -555 194 -783 266

Försäljning av anläggningstillgångar 0 3 463

Statsbidrag 9 595 11 016

Kassaflöde från investeringsverksamheten -575 125 -767 459

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Förändring av långfristiga fordringar -56 726 15 675

Förändring av långfristiga skulder 171 828 445 400

Utbetald utdelning -42 287 -107 812

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 72 815 353 263

Årets kassaflöde 97 977 -17 815

LIKVIDA MEDEL

Likvida medel vid årets början 142 935 160 750

Årets kassaflöde *) 97 977 -17 815

Likvida medel vid årets slut 240 912 142 935

*) Nettoutbetalningar avseende finansiella poster uppgick till -74 Mkr (-59 Mkr).


47

Moderbolagets resultaträkningBelopp i kkr Not 2011 2010

Rörelsens intäkter mm 1,3

Nettoomsättning 1 230 792 1 333 953

Aktiverat arbete för egen räkning 3 954 2 460

Övriga rörelseintäkter 175 863 168 027

Summa intäkter 1 410 609 1 504 440

Rörelsens kostnader 3

Råvaror och förnödenheter -494 316 -728 909

Övriga externa kostnader 4 -277 166 -300 929

Personalkostnader 5 -175 139 -161 298

Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 6 -95 748 -94 004

Summa kostnader -1 042 369 -1 285 140

Rörelseresultat 368 240 219 300

Resultat från finansiella poster

Ränteintäkter och liknande resultatposter 7 48 399 24 841

Räntekostnader och liknande resultatposter -80 129 -63 584

-31 730 -38 743


Bokslutsdispositioner 8 -325 904 -179 070

Skatt på årets resultat 9 -890 -19 120

Uppskjuten skatt 9 -2 271 18 145

Årets resultat 7 445 512

48 bokslut


Belopp i kkr Not 2011-12-31 2010-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångarByggnader och mark 11 705 064 704 379Tekniska anläggningar 12 1 282 052 1 308 455Inventarier, verktyg och installationer 13 25 071 19 092Pågående nyanläggningar 231 924 7 419Finansiella anläggningstillgångarAndelar i koncernföretag 14 106 639 66 639Fordringar hos koncernföretag 1 082 065 660 000Andelar i intresseföretag 15 49 477 19 662Fordringar hos intresseföretag 17 60 666 4 000Andra långfristiga värdepappersinnehav 16 5 251 5 251Andra långfristiga fordringar 637 713Summa anläggningstillgångar 3 548 846 2 795 610

OmsättningstillgångarVarulager 18 48 797 41 419Kundfordringar 388 159 510 501Fordringar hos koncernföretag 28 399 565 395Fordringar hos Östersunds kommun 31 909 28 236Övriga fordringar 14 801 6 450Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 38 580 32 732Likvida medel 19 167 306 103 566Summa omsättningstillgångar 717 951 1 288 299

SUMMA TILLGÅNGAR 4 266 797 4 083 909

Moderbolagets balansräkning

Belopp i kkr Not 2011-12-31 2010-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 20Bundet eget kapitalAktiekapital (126 000 aktier) 126 000 126 000Reservfond 13 855 13 855Fritt eget kapitalBalanserad vinst 28 858 70 633Årets resultat 7 445 512Summa eget kapital 176 158 211 000Obeskattade reserverAvskrivningar utöver plan 1 133 117 1 107 837Summa obeskattade reserver 1 133 117 1 107 837AvsättningarUppskjuten skatt 13 387 11 116Summa avsättningar 13 387 11 116Långfristiga skulderSkulder till kreditinstitut 21 2 451 379 2 302 259

Summa långfristiga skulder 2 451 379 2 302 259Kortfristiga skulderSkulder till koncernföretag 215 271 119 702Skulder till Östersunds kommun 31 775 73 628Kortfristig del av långfristig skuld 379 477Leverantörsskulder 110 148 80 598Övriga kortfristiga skulder 109 696 150 754Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 487 26 538Summa kortfristiga skulder 492 756 451 697

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 4 266 797 4 083 909

POSTER INOM LINJENStällda säkerheter 22 54 016 54 806Ansvarsförbindelser 23 14 200 12 200


49

Moderbolagets kassaflödesanalysBelopp i kkr 2011 2010

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN


Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet

Avskrivningar 95 748 94 004

Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar - -81

Betald skatt -7 825 -4 018

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 424 433 270 462

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning (-) / Minskning (+) av varulager -7 378 5 758

Ökning (-) / Minskning (+) av kortfristiga fordringar 516 400 -289 314

Ökning (+) / Minskning (-) av kortfristiga skulder 18 444 36 871

Kassaflöde från den löpande verksamheten 951 899 23 777

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -69 815 - 7 600

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -300 514 -151 377

Försäljning av anläggningstillgångar - 323

Kassaflöde från investeringsverksamheten -370 329 -158 654

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Förändring av långfristiga fordringar -478 654 13 664

Förändring av långfristiga skulder 149 120 442 889

Betalda koncernbidrag -146 009 -169 715

Utbetald utdelning -42 287 -107 812

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -517 830 179 026

Årets kassaflöde 63 740 44 149

LIKVIDA MEDEL

Likvida medel vid årets början 103 566 59 417

Årets kassaflöde *) 63 740 44 149

Likvida medel vid årets slut 167 306 103 566

*) Nettoutbetalningar avseende finansiella poster uppgick till -31 Mkr (-36 Mkr).

50 bokslut


Redovisnings- och värderingsprinciperRedovisningsprinciperDe redovisningsprinciper som tillämpas överensstämmer med Årsredovisningslagen samt rekommendationer och uttalanden från Bokföringsnämnden och FAR. Vägledning har även häm-tats från Redovisningsrådets rekommendationer för att ge en mer rättvisande bild av verksamheten. Principerna är oföränd-rade jämfört med föregående år.

KoncernredovisningKoncernredovisning har upprättats i enlighet med Redovis-ningsrådets rekommendation RR 1:00. Koncernbokslutet om-fattar moderbolaget och alla bolag där Jämtkraft vid årsskiftet ägde mer än 50 procent av aktiekapitalet eller för övrigt har ett bestämmande inflytande. Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden, enligt vilken anskaffningsvärdet av ak-tier i dotterbolagen elimineras mot värdet av dotterbolagens egna kapital inklusive 73,7 procent obeskattade reserver vid förvärvstidpunkten för respektive bolag. Resterande övervär-den har höjt koncernens anläggningstillgångar i byggnader och mark, tekniska anläggningar samt inventarier och installatio-ner och skrivs av under dessa tillgångars beräknade återstå-ende livslängd.

Intresseföretag är de företag för vilka Jämtkraft har ett bety-dande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över den driftsmässiga och finansiella styrningen, genom andelsin-nehav mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Intresseföre-tagen redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Detta innebär att koncernens andel i respektive företags resultat före skatt inräknas i Jämtkrafts rörelseresultat. Andelar i intresseföreta-gens beräknade skatt redovisas som skattekostnad. Det bok-förda värdet av andelarna i intresseföretagen förändras varje år i koncernbalansräkningen med andel av nettoresultatet. Om andelarna i intresseföretaget tas upp till högre värde än an-skaffningsvärdet skall resultatandelen redovisas som bundet eget kapital och om andelarna tas upp till ett lägre värde än anskaffningsvärdet skall resultatandelen redovisas som fritt eget kapital. Erhållna utdelningar minskar andelarnas bokför-da värde och påverkar ej koncernens resultaträkning.

Lämnade och erhållna koncernbidrag redovisas inte enligt UFR 2 utan över resultaträkningen.

AnläggningarAnläggningarna är värderade till anskaffningsvärde med av-drag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Inventarier och installationer med anskaffningsvärde understigande 20 kkr omkostnadsförs vid anskaffningstillfället.

AvskrivningarAvskrivningar enligt plan beräknas på anläggningarnas an-skaffningsvärde med linjär fördelning efter anläggningarnas bedömda ekonomiska livslängd. Bedömningar av tillgångarnas ekonomiska livslängd görs regelbundet i samband med bok-slut. Avskrivningstiden framgår av not 6 till resultaträkningen. Beroende på tillgängligt resultatutrymme och inom ramen för skattelagstiftningen görs i bolagen avskrivning utöver plan som redovisas som bokslutsdisposition. Det ackumulerade värdet av avskrivningar utöver plan upptas i balansräkningen bland obeskattade reserver.

NedskrivningarNär indikation finns beträffande värdenedgång på materiella och immateriella anläggningstillgångar, beräknas tillgångens återvinningsvärde som det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Om detta värde understiger bokfört vär-de, sker nedskrivning via resultaträkningen.

Statliga bidragBidrag redovisas till verkligt värde när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncer-nen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag knutna till en anläggningstillgång reducerar anläggningens redovisade värde. Bidrag som avser att täcka

kostnader periodiseras i resultaträkningen över samma perio-der som kostnaderna.

VarulagerMateriellagret avseende affärsområde Värme värderas löpan-de enligt aktuella inköpspriser från leverantörer med avdrag för inkurans. Materiellagret för affärsområde elnät värderas till anskaffningsvärde. Bränslelager (olja, torv, trädbränsle) värde-ras till anskaffningsvärde enligt den så kallade först-in-först-ut-principen (FIFU). Värdet i den energi som finns lagrad i form av vatten i regleringsmagasinen redovisas inte som tillgång.

Fordringar och skulderFordringar värderas till de belopp varmed de beräknas inflyta. Icke utländska skulder värderas till anskaffningsvärdet som i samtliga fall överensstämmer med de belopp som beräknas bli betalda. Kundfordringarna har upptagits till det belopp var-med de beräknas inflyta och avsättning för förlustrisker har i likhet med föregående år skett efter individuell prövning.

Redovisning av kassaflödenVid upprättande av kassaflödesanalysen tillämpas den indirek-ta metoden. Detta innebär att kassaflödesanalysen utgår från resultatet efter finansiella poster med justeringar för ej kassa-flödespåverkande poster. Likvida medel innehas i syfte att tas i anspråk för att fullgöra kortfristiga åtaganden. En placering klassificeras som likvida medel om den lätt kan omvandlas till kassamedel till ett känt belopp och om den är utsatt för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Jämtkraft AB med dotterföretag definierar en placering som likvida medel när den har en löptid från anskaffningstidpunkten om högst tre månader. Likvida medel utgörs av svenska och utländska bankkonton i SEK, NOK, EUR, spärrade medel till förmån för svenska myndigheter om 5,7 Mkr samt en kontantkassa. Kon-cernens löpande in- och utbetalningar sker genom avtal med Östersunds kommun via deras koncernkonto i Nordea.

EnergimarknadenJämtkraft använder endast en typ av derivatinstrument i form av finansiella terminskontrakt. Handel med finansiella termins-kontrakt sker på Nord Pool i syfte att säkerställa prisnivån för produktion och leveranser av elkraft. Vid behov säkras även kontrakt mot valutarisker genom köp av EUR. Redovisning av utfallet sker enligt matchningsprincipen, det vill säga vid le-veranstidpunkten. Eventuell resultateffekt av förtida inlösen av ett finansiellt terminskontrakt, där likvid regleras först vid leveranstidpunkten, bokas den period den uppstår.I Scandem AB värderas elderivat, som innehas av bolaget för kunders räkning, till verkligt värde via resultaträkningen. Vid värdeförändringar på elderivaten påverkas inte bolagets net-toresultat. Detta eftersom en orealiserad vinst eller förlust på elderivaten motsvaras av en motstående kontrakterad oreali-serad vinst eller förlust mot kund. Derivat med positivt värde redovisas i balansräkningen under övriga tillgångar och derivat med negativt värde under övriga skulder.Kvarvarande elcertifikat klassificeras normalt som kortfristig fordran. Tilldelade certifikat värderas till det av Svenska Kraft-nät fastställda snittpriset för produktionsmånaden. Inköpta elcertifikat värderas till anskaffningsvärde. Elcertifikat som tilldelas för december månad erhålls från Svenska Kraftnät i januari och redovisas därför som interimsfordringar till ba-lansdagens kurs. I resultaträkningen redovisas intäkterna av elcertifikat som en del av nettoomsättningen. Kostnaderna för kvotplikten ingår i rörelsekostnaderna för el.

Utsläppsrätter tas upp till marknadsvärde per 2011-12-31.

AffärsområdesredovisningJämtkrafts rörelsedrivande enheter motsvarar ej koncernens legala struktur. Några affärsområden förekommer i skilda juri-diska personer medan andra utgör delar av en juridisk persons verksamhet. Vid fördelning av företagsgemensamma kostna-der samt interna prestationer har en del schabloniseringar kommit till användning.


51

DEFINITIONERUppskjuten skattVid beräkning av uppskjuten skatt hänförlig till bokslutsdispo-sitioner och obeskattade reserver används en skattesats om 26,3 procent.

Räntabilitet på eget kapital före skattÅrets resultat före skatt i relation till medelvärdet av summan av eget kapital vid årets in- och utgång.

2011 2010 Resultat efter finansiella poster 279 493 233 407 Genomsnittligt eget kapital 2 016 854 1 906 455 Räntabilitet på eget kapital, procent 13,9 12,2

Syfte: Visar hur företaget har klarat ägarkravet. Enligt ägardi-rektivet som gäller från räkenskapsåret 2010 och framåt bör bolaget ha som riktvärde en räntabilitet om 10 procent räknat som ett rullande 36 månaders medeltal.

Räntabilitet på eget kapital efter skattÅrets resultat efter beräknad skatt i relation till medelvärdet av summan av eget kapital vid årets in- och utgång. Beräknad skatt är betald skatt plus 26,3 procent av årets förändring av obeskattade reserver.

2011 2010Årets resultat 201 648 169 148Genomsnittligt eget kapital 2 016 854 1 906 455Räntabilitet på eget kapital, procent 10,0 8,9

Syfte: Visar hur företaget har förräntat aktieägarnas kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapitalRörelseresultat inklusive finansiella intäkter i relation till med-elvärdet av balansomslutningen med avdrag för icke räntebä-rande skulder och uppskjutna skatteskulder.

2011 2010Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter 366 748 298 966Genomsnittligt sysselsatt kapital 4 467 600 4 065 490Räntabilitet på sysselsatt kapital, procent 8,2 7,4

Syfte: Visar hur företaget förräntat det kapital som ägare och långivare ställt till förfogande.

Räntabilitet på totalt kapitalRörelseresultat inklusive finansiella intäkter i relation till med-elvärdet av balansomslutningen vid årets in- och utgång.

2011 2010Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter 366 748 298 966Genomsnittlig balansomslutning 5 633 424 5 186 081Räntabilitet på totalt kapital, procent 6,5 5,8

Syfte: Visar hur företaget förräntat samtliga tillgångar.

SoliditetEget kapital i relation till balansomslutning vid årets utgång.

2011 2010Eget kapital 2 096 617 1 937 090 Balansomslutning 5 775 571 5 491 276 Soliditet, procent 36,3 35,3

Syfte: Visar företagets finansiella uthållighet. Enligt ägardi-rektivet som gäller från räkenskapsåret 2010 och framåt ska Jämtkraft ha en soliditet på 25-45 procent i genomsnitt under 36 månader.

SkuldsättningsgradRäntebärande skulder med avdrag för likvida medel i förhål-lande till eget kapital vid årets utgång.

2011 2010Räntebärande skulder med avdrag för likvida medel 2 276 955 2 245 218Eget kapital 2 096 617 1 937 090Skuldsättningsgrad, ggr 1,1 1,2

Syfte: Visar företagets finansiella exponering.

RäntetäckningsgradRörelseresultatet inklusive finansiella intäkter i relation till fi-nansiella kostnader.

2011 2010Rörelseresultatökat med finansiella intäkter 366 748 298 966Finansiella kostnader 87 092 64 136Räntetäckningsgrad, ggr 4,21 4,66

Syfte: Visar företagets förmåga att betala de finansiella kost-naderna.

KapitalomsättningshastighetRörelsens intäkter i relation till balansomslutning vid årets utgång.

2011 2010Rörelsens intäkter 2 817 642 3 090 588Balansomslutning 5 775 571 5 491 276Kapitalomsättning, ggr 0,49 0,56

Syfte: Visar hur kapitalintensiv verksamheten är.

SjälvfinansieringsgradenKassaflöde från löpande verksamhet i relation till årets investeringar.

2011 2010Kassaflöde från löpande verksamhet 579 821 438 166Årets investeringar 584 720 781 938Självfinansieringsgrad, procent 99,2 56,0

Syfte: Visar hur årets egna medel bidrar till finansiering av investeringar.

RörelsemarginalRörelseresultat i relation till rörelsens intäkter.

2011 2010Rörelseresultat 354 832 295 708Rörelsens intäkter 2 817 642 3 090 588Rörelsemarginal, procent 12,6 9,6

Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka räntor, skatt och vinst.

NettomarginalResultat efter finansiella poster i relation till rörelsens intäkter.

2011 2010Resultat efter finansiella poster 279 493 233 407Rörelsens intäkter 2 817 642 3 090 588Nettomarginal, procent 9,9 7,6

Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka skatt och vinst.

52 bokslut


Noter till årsredovisningenSamtliga belopp är i kkr om inget annat anges

Under året debiterad energiskatt uppgår till 254 Mkr och ingår ej i nettoomsättningen.*) Övriga intäkter utgörs till största delen av uthyrning av personal från Jämtkraft AB till dotterbolag samt installation av under- centraler hos fjärrvärmekunder.

Not 1 | Rörelsens intäkter mm

2011 2010 2011 2010

Energiförsäljning

Elförsäljning 2 043 876 2 307 718 946 622 1 038 795

Värmeförsäljning 322 385 331 104 284 170 295 158

Summa energiförsäljning 2 366 261 2 638 822 1 230 792 1 333 953

Nätintäkter 354 524 364 829 - -

Telecomintäkter 37 738 42 896 - -

Summa nettoomsättning 2 758 523 3 046 547 1 230 792 1 333 953

Aktiverat arbete för egen räkning 17 618 2 460 3 954 2 460

Övriga intäkter*) 41 501 41 581 175 863 168 027

Summa rörelsens intäkter 2 817 642 3 090 588 1 410 609 1 504 440

Koncernen Moderbolaget

*) En nedskrivning av fibernätet har belastat resultatet med 69 Mkr för 2011.

Not 2 | Rörelsens intäkter och resultat efter finansnetto per affärsområde

2011 2010 2011 2010

Elkraft 1 697 407 1 058 762 258 020 108 766

Värme 468 647 536 341 31 781 59 315

Elnät 413 689 388 734 79 523 90 227

Telecom *) 39 616 33 959 -86 327 -11 926

Jämtlands Mineral AB - - -146 6

Portföljförvaltning 563 588 1 285 534 -1 082 -6 949

Övrigt och eliminering -365 305 -212 742 -2 276 -6 032

Summa 2 817 642 3 090 588 279 493 233 407

Nettoomsättning Resultat efter finansnetto

Not 3 | Inköp och försäljning inom koncernen

2011 2010

Inköp 79 623 27 737

Försäljning 122 408 126 948

Moderbolaget

Not 4 | Upplysning om revisorernas arvode

Arvode revisorer, kronor 2011 2010 2011 2010

Deloitte

Revisionsuppdrag 535 360 347 016 208 600 225 000

Övriga uppdrag 232 720 224 976 155 891 195 157

Arvode lekmannarevisorer 44 287 50 118 44 287 50 118

Totalt 812 367 622 110 408 778 470 275



53

Till Resultatpremiestiftelse har under året utbetalats 1,0 Mkr.

Verksamheten bedrivs inom Östersunds, Åre, Krokoms, Bergs och Örebros kommuner. 359 personer har ingått i störningshjälpsorganisationen. I medelantalet anställda ingår dessa med sammanlagt 0,01 helårsarbetare.

Not 5 | Personal- och lönekostnader

2011 2010 2011 2010

Medeltal anställda

Män 260 257 249 246

Kvinnor 68 69 57 59

Totalt 328 326 306 305

2011 2010 2011 2010

Löner och arvoden

Styrelser och vd 3 300 3 304 2 059 1 793

Övriga anställda 124 962 117 443 112 984 107 876

Totalt 128 262 120 747 115 043 109 669

2011 2010 2011 2010

Sociala kostnader

Styrelser och vd 1 794 1 122 757 352


Totalt 43 665 39 952 39 756 36 445

2011 2010 2011 2010

Pensionskostnader

Styrelser och vd 1 038 1 229 659 420


Totalt 17 126 14 383 14 333 11 717


Moderbolag Koncernen

Kvinnor:

- Styrelseledamöter 2 3

- Andra personer i företagets ledning inkl vd 4 4

Män:

- Styrelseledamöter 6 10

- Andra personer i företagets ledning inkl vd 7 8

Könsfördelning ledande befattningshavare 2011-12-31

54 bokslut


Förmåner till ledande befattningshavare

Verkställande direktör i Jämtkraft AB har under 2011 uppburit lön och annan ersättning, inklusive värdet av bilförmån, med 1 687 kkr. Vd:s framtida pension omfattar pensionsförmåner i enlighet med gällande ITP-plan. Pensionsåldern är 63 år. Vid uppsägning från bolagets sida har vd rätt till en engångsersättning motsvarande en årslön utöver lön under uppsägningstiden.

Till andra ledande befattningshavare baseras den framtida pensionen på gällande pensionsplan. Vid uppsägning från bolagets sida gäller trygghetsavtalet.

*) Jämtkraft Elnät AB äger fibernätet som arrenderas av Jämtkraft Telecom AB. En beräkning har gjorts som visar att det redovisade värdet på tillgången överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet har beräknats utifrån nuvärdet av framtida förväntade vinster från fibernätet vilka genererar negativa kassaflöden. Mot bakgrund av detta har fibernätet skrivits ner med 68 Mkr och belastar rörelseresultatet för 2011.

Not 6 | Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

2011 2010 2011 2010

Avskrivningar

Nyttjanderätter, balanserade utgifter 838 838 - -

Byggnader och mark 13 279 13 604 12 580 12 964

Tekniska anläggningar 207 357 198 171 75 934 76 022

Inventarier och installationer 12 176 11 301 7 234 5 018

Goodwill 5 489 5 082

Nedskrivningar

Optonät *) 67 639 - - -

Aktiv utrustning opto 947 - - -

Långfristiga värdepapper 161 - - -

Summa avskrivningar och nedskrivningar 307 886 228 996 95 748 94 004


Avskrivningstid antal år

Not 7 | Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

2011 2010

Ränteintäkter från dotterbolag 23 166 22 723

Ränteintäkter externa 25 233 2 118

Summa 48 399 24 841

Moderbolaget

Elkraft Värme Telecom Elnät Portföljförvaltning

Byggnader och markanläggningar 20-50 20-50 - 25-50 -

Maskiner i produktionsanläggningar 15-30 15-30 - - -

Vindkraft 20-25 - - - -

Fordon och inventarier 5 5 5 5 5

Immateriella tillgångar 5 - - - 5

Torvtäkter - 15 - - -

Optonät - - 15 - -

Aktiv utrustning - - 5 - -

Nyttjanderätter - - 15 - -

Ledningsnät - - - 30 -

Mätare och styrutrustning - - - 10 -


55

Årets redovisade skatt på 77 845 (64 259) utgjorde 27,9 procent (27,5 procent) av resultatet efter finansiella poster.

*) Uppskjuten skatt har bokats upp på övervärden i produktionsanläggningar, på lagret av elcertifikat och utsläppsrätter i moderbolaget samt på ej utnyttjat förlustavdrag i Scandem AB.

Not 9 | Skatt på årets resultat/Uppskjuten skatt

2011 2010 2011 2010

Skatt på årets resultat -3 260 -19 430 -890 -19 120

Uppskjuten skatt *) -74 585 -44 829 -2 271 18 145

Redovisad skatt -77 845 -64 259 -3 161 -975


Samband mellan skattekostnad och redovisad skatt

2011 2010 2011 2010

Redovisat resultat före skatt 279 493 233 407 10 606 1 487

Skatt enligt gällande skattesats 26,3% -73 507 -61 386 -2 790 -391

Korrigering för skatteeffekt av

följande poster:

Ej skattepliktiga/avdragsgilla poster -5 221 -10 154 -1 087 -7 865

Minskning av uppskjuten skatt till följd av upplösning

av övervärden

716 7 281 716

7 281

Förändring underskottsavdrag 167 - - -

Redovisad skatt -77 845 -64 259 -3 161 -975


ModerbolagetNot 8 | Bokslutsdispositioner

2011 2010

Avskrivningar utöver plan -25 280 -33 061

Lämnade koncernbidrag -300 624 -146 009

Summa bokslutsdispositioner -325 904 -179 070

56 bokslut


Not 11 | Byggnader och mark

Taxeringsvärden på fastigheter

Anskaffningsvärden 2011 2010 2011 2010

Ingående anskaffningsvärde 1 039 374 1 015 255 1 004 043 984 510

Omklassificeringar - 2 461 - 2 462

Investeringar 25 658 21 658 13 965 17 071

Försäljningar/utrangeringar -700 - -700 -

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 064 332 1 039 374 1 017 308 1 004 043

Avskrivningar

Ingående avskrivningar -305 668 -292 064 -299 664 -286 700

Årets avskrivningar -13 279 -13 604 -12 580 -12 964

Utgående ackumelerade avskrivningar -318 947 -305 668 -312 244 -299 664

Utgående planenligt restvärde 745 385 733 706 705 064 704 379

Ackumulerade avskrivningar utöver plan - - -36 479 -37 843

Bokfört värde 745 385 733 706 668 585 666 536

2011 2010 2011 2010

Industri- och övriga fastigheter

Markvärde 562 348 551 858 561 342 550 846

Byggnadsvärde 1 458 291 1 457 282 1 456 115 1 455 070

Summa taxeringsvärde 2 020 639 2 009 140 2 017 457 2 005 916

Koncernen

Koncernen

Moderbolaget

Moderbolaget

KoncernenNot 10 | Nyttjanderätter

Anskaffningsvärden 2011 2010

Ingående anskaffningsvärde 1 950 1 950

Investeringar - -

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 950 1 950

Avskrivningar

Ingående avskrivningar -1 430 -1 300

Årets avskrivningar -130 -130

Utgående ackumulerade avskrivningar -1 560 -1 430

Utgående planenligt restvärde/Bokfört värde 390 520


57

Erhållna statsbidrag 2011 2010 2011 2010

Tekniska anläggningar 13 400 6 973 - -


Erhållna statsbidrag 2011 2010 2011 2010

Inventarier, verktyg och inst 390 - - -


Not 12 | Tekniska anläggningar


Ingående anskaffningsvärde 5 104 715 4 831 809 2 196 319 2 140 742

Omklassificeringar *) 396 406 13 577 - -

Investeringar 342 578 379 125 49 531 121 676

Försäljningar/utrangeringar -6 946 -119 796 - -66 099

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 5 836 753 5 104 715 2 245 850 2 196 319

Avskrivningar

Ingående avskrivningar -1 812 056 -1 733 682 -887 864 -877 941


Försäljningar/utrangeringar/omföringar 5 725 119 796 - 66 099

Utgående ackumulerade avskrivningar -2 013 688 -1 812 056 -963 798 -887 864

Nedskrivningar

Ingående nedskrivningar -143 000 -143 000 - -

Årets nedskrivningar -68 586 - - -

Utgående ackumulerade avskrivningar -211 586 -143 000 - -

Utgående planenligt restvärde 3 611 479 3 149 659 1 282 052 1 308 455

Ackumulerade avskrivningar utöver plan - - -1 096 638 -1 069 994

Bokfört värde 3 611 479 3 149 659 185 414 238 461


*) Årets investeringar i tekniska anläggningar har reducerats med följande statsbidrag:

Not 13 | Inventarier, verktyg och installationer


Ingående anskaffningsvärde 92 564 86 532 35 094 29 982

Investeringar *) 16 581 14 780 13 212 9 866

Försäljningar/utrangeringar/omföringar -966 -8 748 - -4 754

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 108 179 92 564 48 306 35 094

Avskrivningar

Ingående avskrivningar -64 107 -61 307 -16 002 -15 497


Försäljningar/utrangeringar/omföringar 759 8 501 - 4 513

Utgående ackumulerade avskrivningar -75 524 -64 107 -23 235 -16 002

Utgående planenligt restvärde/Bokfört värde 32 655 28 457 25 071 19 092


*) Årets investeringar i inventarier, verktyg och installationer har reducerats med följande statsbidrag:

58 bokslut


Not 16 | Andra långfristiga värdepappersinnehav

Övriga värdepapper Antal aktier Bokfört värde

Ej börsnoterade

Aktiva Inv Jämtland Härjedalen AB 4 313 4 901

Övriga aktier och andelar 350

Summa bokfört värde för övriga värdepapper i moderbolaget 5 251

Därutöver ingår i koncernen indirekt följande aktier och andelar

Norrsken AB (Jämtkraft Telecom AB) 840 1 690

Lappgold AB (Jämtlands Mineral AB) 41 250 53

Lappgold AB (Jämtlands Mineral AB) konvertibler 60 500 61

Summa bokfört värde för övriga värdepapper i koncernen 7 055

Not 14 | Andelar i koncernföretag

Not 15 | Andelar i intresseföretag

Nedanstående förteckning omfattar av moderbolaget direkt ägda aktier och andelar.

Alla dotterbolag har sitt säte i Östersund förutom Scandem AB som har sitt säte i Örebro.

*Under året har Jämtkraft AB förvärvat 25 procent av aktierna i Sjisjka Vind AB.

Dotterbolag Andelar %Antal aktier

Kvot- värde kr

Bokfört värde

Eget kapital

Res efter fin.poster

Jämtkraft Elnät AB, org nr 556103-3993 100 100 000 100 9 955 70 000 8 546

Jämtlandskraft AB, org nr 556011-7573 100 500 200 100 108 0

Jämtkraft Telecom AB, org nr 556181-3543 100 20 000 100 2 000 2 002 -15 650

Jämtlands Mineral AB, org nr 556228-2037 100 700 1 000 430 649 -146

Åre Fjärrvärme AB, org nr 556240-3013 100 16 250 100 3 800 4 090 -2 543

Scandem AB, org nr 556208-8723 100 20 000 100 51 154 16 021 -1 220

Scandem Market AB, org nr 556787-9704 100 1 000 100 39 100 36 007 -42 754

Kyrkberget Vindkraft AB, org nr 556750-3767 100 1 000 100 100 100 1 194

Summa andelar i koncernföretag 106 639 128 977 -52 573

Intresseföretag Säte Andel i % Antal aktier Bokfört värde

JP Vind AB, org nr 556754-9174 Östersund 50 500 4 050

Sjisjka Vind AB*, 556773-3422 Stockholm 25 1 000 28 150

Korsta Oljelager AB, org nr 556111-7150 Sundsvall 25 50 50

Merpellets AS, org nr 991610359 Meråker 23 230 000 201

Boo Energi Försäljnings AB, org nr 556492-3901 Nacka 50 500 12 026

JemtSka Östersund AB, org nr, 556780-5576 Östersund 50 3 000 5 000

Summa andelar i intresseföretag i moderbolaget 49 477

Förändring kapitalandel -3 663

Summa andelar i intresseföretag i koncernen 45 814


59

Not 17 | Fordringar hos intressebolag2011 2010 2011 2010

JP Vind AB 4 000 4 000 4 000 4 000

Sjisjka Vind AB 56 666 - 56 666 -

Summa fordringar hos intresseföretag 60 666 4 000 60 666 4 000


Not 18 | Varulager2011 2010 2011 2010

Olja 11 877 14 116 10 183 9 708

Torv och trädbränsle 32 624 24 879 32 624 24 879

Materiel och reservdelar 6 380 7 232 5 990 6 832

Summa lager och förråd 50 881 46 227 48 797 41 419


Not 19 | Likvida medel2011 2010 2011 2010

Kassa och bank *) 240 912 142 935 167 306 103 566

Summa likvida medel 240 912 142 935 167 306 103 566


*) Koncernens likviditet förvaltas av Östersunds kommun via särskilt koncernkonto. Jämtkraft AB utnyttjade den koncerninterna krediten med 30 Mkr vid årsskiftet.

Not 20 | Eget kapital

Av aktierna är 122 000 aktier stamaktier och resterande 4 000 aktier preferensaktier. Aktiens kvotvärde är 1 000 kronor. Östersunds kommun äger 99,8 procent av stamaktierna i Jämtkraft AB. Resterande 0,2 procent ägs av Krokoms kommun. Bolagets preferensak-tier ägs till 50 procent av Östersunds kommun. Resterande 50 procent ägs till lika delar av Krokoms och Åre kommuner.

Moderbolaget Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital

Årets vinst Summa eget kapital

Värden vid årets början 126 000 13 855 70 633 512 211 000

Vinstdisposition - - 512 -512 -

Utdelning - - -42 287 - -42 287

Årets resultat - - - 7 445 7 445

Värden vid årets slut 126 000 13 855 28 858 7 445 176 158

Koncernbolagens obeskattade reserver uppgick till 2 546 408, vilket i sin helhet utgörs av avskrivningar utöver plan. I koncernen har obeskattade reserver fördelats mellan bundet eget kapital och uppskjuten skatteskuld.

Koncernen Aktiekapital Bundna reserver Fria reserver Årets vinst Summa eget kapital

Värden vid årets början 126 000 1 691 060 -49 118 169 148 1 937 090

Vinstdisposition - - 169 148 -169 148 -

Utdelning - - -42 287 - -42 287

Förskjutning mellan bundna och fria reserver

- 201 008 -201 008 - -

Årets resultat - - - 201 648 201 648

Omräkningsdifferens - - 166 - 166

Värden vid årets slut 126 000 1 892 068 -123 099 201 648 2 096 617

60 bokslut


Not 21 | Långfristiga räntebärande skulder

2011 2010 2011 2010

Anslutningslån 1 379 2 259 1 379 2 259

Övriga långfristiga skulder *) 2 450 000 2 300 000 2 450 000 2 300 000

Summa långfristiga räntebärande skulder 2 451 379 2 302 259 2 451 379 2 302 259


*) Samtliga lån är kreditavtal. Lånen är villkorade utifrån oförändrade ägarförhållanden samt specifika nivåer på soliditet och räntabi-litet. Övriga långfristiga skulder på 2 450 Mkr avser i sin helhet skulder till kreditinstitut av vilka 1 500 Mkr refinansieras inom ett år, 500 Mkr inom 2-5 år och 450 Mkr senare än 5 år efter balansdagen. Ingen amortering kommer att ske inom de närmaste fem åren.

Not 22 | Ställda säkerheter

Not 23 | Ansvarsförbindelser

2011 2010 2011 2010

Fastighetsinteckningar 1 000 1 000 1 000 1 000

Företagsinteckningar 32 250 32 250 - -

Spärrade medel avseende skatt på energi, avtal om balansansvar och efterbehandlings- /återställningsarbeten 4 650 4 650 4 000 4 000

Bankgaranti för handel med finansiella kraftkontrakt 50 127 50 917 49 016 49 806

Pantsatta kapitalförsäkringar 1 363 1 363 - -

Summa ställda säkerheter 89 390 90 180 54 016 54 806

2011 2010 2011 2010

Bankgaranti för handel med finansiella kraftkontrakt 22 942 17 951 - -

Borgensförbindelse - - 12 200 12 200

Avsättning miljöfond 2 000 - 2 000 -

Summa ansvarsförbindelser 24 942 17 951 14 200 12 200

Koncernen

Koncernen

Moderbolaget

Moderbolaget


61

Not 24 | Upplysningar om närstående

Ägare till Jämtkraft AB är:Östersunds kommun 98,2 %Krokoms kommun 1,0 %Åre kommun 0,8 %

Fördelning av rösterna i bolaget fördelar sig enligt nedan:Östersunds kommun 87,5 %Krokoms kommun 6,3 %Åre kommun 6,2 %

Koncerninterna poster, Moderbolaget 2011 2010

Inköp från koncernföretag *) 79 623 27 737

Försäljning till koncernföretag **) 122 408 126 818

Ränteintäkter från koncernföretag 23 166 22 723

Långfristiga fordringar hos koncernföretag 1 082 065 660 000

Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 28 399 565 395

Kortfristiga skulder till koncernföretag 215 271 119 702

*) Moderbolagets inköp från koncernföretag utgör 7,6 procent av företagets totala kostnader.**) Moderbolagets försäljning till koncernföretag utgör 6,2 procent av företagets totala intäkter.

IntresseföretagJämtkraft AB innehar andelar i Korsta Oljelager AB, Merpellets AS, JP Vind AB, Boo Energi Försäljnings AB, JemtSka Östersund AB samt Sjisjka Vind AB. Jämtkraft AB har under året vidaresålt energi motsvarande 214 GWh till Boo Energi Försäljnings AB. Jämtkrafts ABs försäljningsintäkt uppgår till 110 920 kkr. Försäljningsintäkten från JemtSka Östersund AB uppgår till 24 429 kkr. Lån till intressebolag uppgår 2011 till 60 666 kkr. Fordran på JP Vind uppgår till 4 000 kkr och fordran på Sjisjka Vind AB uppgår till 56 666 kkr. Transaktioner med övriga intressebolag uppgår inte till några väsentliga belopp.

Ledning och styrelseTill personer inom ledning och styrelse har inga inköp eller försäljningar i väsentlig omfattning förekommit utöver de löner och ersättningar som framgår av not 5. På balansdagen fanns inga vä-sentliga fordringar eller skulder hänförliga till annat än lön och ersättningar. För ledning och styrelse gäller samma prissättning som för övriga kunder.

Östersunds kommunJämtkraft AB disponerar ett koncernkonto via Östersunds kommun. Jämtkraft AB utnyttjade denkoncerninterna krediten med 30 Mkr vid årsskiftet.Under räkenskapsåret har följande väsentliga transaktioner ägt rum mellan Jämtkraftkoncernen och Östersunds kommun:

Ledningsrättsavtal mellan Östersunds kommun och Jämtkraft Elnät AB vilket ger bolaget rätt att •på kommunägd mark framdra nya ledningar och uppföra nya transformatorstationer för leverans av elektrisk kraft.Jämtkraft AB och Jämtkraft Elnät AB säljer och distribuerar el och värme till Östersunds kommun. •All försäljning avseende el sker till lokalprissättning inom de tre ägarkommunerna, Östersund, Krokom och Åre.Jämtkraft AB köper bränsle av och betalar avgifter för deponi för värmeverksamheten.•Jämtkraft AB och Jämtkraft Elnät AB betalar avgifter V/A och renhållning samt kostnader för åter-•ställning av gator efter grävningar till Östersunds kommun. Jämtkraft Telecom levererar en datakommunikationslösning till Östersunds kommun. Lösningen •innefattar tjänster, utrustning och kommunikationsnät avseende kommunens interna datakom-munikationsbehov.

Koncernens totala försäljning till Östersunds kommun uppgick under 2011 till 70,6 Mkr, kostnaden för inköpta varor och tjänster från Östersunds kommun enligt ovan uppgick till 30,4 Mkr. Samtliga transaktioner sker enligt gällande prislistor.

Koncerninterna transaktionerVid försäljning mellan koncernföretag tillämpas marknadsmässiga priser på produkter som även har en extern marknad. Försäljningar mellan koncernföretag som har karaktären av överföring av resurser sker till självkostnadspris. Nedan specificeras de koncerninterna posterna:

62 bokslut


Östersund den 19 mars 2012

��AnnSofie Andersson

Ordförande

��Ulf Edström

Vice ordförande

��Egon Eriksson

��Göte Swén

��Pär Jönsson

��Andreas Englund

��Elisabeth Westberg

��Emil Burman

��Anders Ericsson

Verkställande direktör

��Claes-Göran Bergh

��Sven-Erik Trulsson

Vår revisionsberättelse har avgivits den 30 mars 2012Deloitte AB

�� Claes-Göran Carlssonauktoriserad revisor

RevisionsberättelseVi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen

för Jämtkraft AB för räkenskapsåret 2011-01-01 - 2011-12-31� Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 38–63�Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningenDet är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedö-mer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncern-redovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel�Revisorns ansvarVårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernre-dovisningen på grundval av vår revision� Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige� Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller vä-sentliga felaktigheter�En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisions-bevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen� Revisorn väljer vilka åtgärder som ska ut- föras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga fel-aktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel� Vid denna riskbedöm-ning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncern-redovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till om-ständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effek-tiviteten i bolagets interna kontroll� En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och kon-cernredovisningen�Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden�UttalandenEnligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovis-ningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbola-gets och koncernens finansiella ställning per 2011-12-31 och av

dessas finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsre-dovisningslagen� Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredo-visningens och koncernredovisningens övriga delar�Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen�Rapport om andra krav enligt lagaroch andra författningarUtöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisning-en har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för AB för räkenskapsåret 2011-01-01 - 2011-12-31�Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen�Revisorns ansvarVårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision� Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige�Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till disposi-tioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen�Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon sty-relseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget� Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen�Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ända-målsenliga som grund för våra uttalanden�UttalandenVi tillstyrker att årsstämman enligt förslaget i förvaltningsberät-telsen beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret�

Östersund den 30 mars 2012

Deloitte AB Claes-Göran Carlsson Auktoriserad revisor


63

STYRELSELEDAMÖTER

Utsedda av Östersunds kommun

AnnSofie AnderssonUlf EdströmEmil BurmanPär JönssonAndreas Englund

ErsättareKjell SvantessonGunnar Hjelm

Utsedda av Krokoms kommun

Göte SwénErsättare

Rolf Lilja

Utsedda av Åre kommun

Egon ErikssonErsättare

Maria Larsson

ExternElisabeth Westberg

ArbetstagarrepresentanterVision

Sven-Erik TrulssonErsättare

Helena Flisager

SekoClaes-Göran Bergh

Ersättare Peter Martinsson

Auktoriserade revisorerDeloitte ABAuktoriserad revisorClaes-Göran Carlsson

LekmannarevisorerPer SöderbergStefan Fax

SuppleanterStaffan EkströmAnita Olofsson

Styrelse

AnnSOFiE AnDERSSOnOrdförande

AnDERS ERiCSSOnVd

AnDREAS EnGLUnD

ULF EDSTRÖMVice ordförande

GÖTE SWén

JAn-ÅKE SJÖLUnDSekreterare

EMiL BURMAn

EGOn ERiKSSOn

SVEn-ERiK TRULSSOnVision

PäR JÖnSSOn

CLAES-GÖRAn BERGHSeko

ELiSABETH WESTBERG

64 företagsledning


Ledningsgrupp

VdAnders Ericsson

EnheterLillemor Olsson HR

Jan-Åke Sjölund Ekonomi/finans

Michael Gisslén Telecom

Jan Berglund Elnät

Ulf Lindqvist Värme

Tommy Borgh Elproduktion

Lena Persson Elhandel

Roger Karlsson Vd Scandem

Irene Karlsson Burman Affärsstöd

Ylva Andersson Support

Ledningsgrupp


65

Fem år i sammandragBelopp i kkr 2011 2010 2009 2008 2007Resultaträkningar

Rörelsens intäkter 2 817 642 3 090 588 1 501 219 1 344 533 1 147 508

Rörelsens kostnader -2 154 924 -2 565 884 -1 037 455 -890 825 -757 939

Avskrivningar enligt plan -307 886 -228 996 -279 707 -238 493 -240 298

Rörelseresultat 354 832 295 708 184 057 215 215 149 271Finansiella intäkter 11 753 1 835 1 206 5 745 6 266

Finansiella kostnader -87 092 -64 136 -54 592 -61 131 -49 591

Resultat före skatter 279 493 233 407 130 671 159 829 105 946Skatter -77 845 -64 259 -34 722 -10 134 -29 597

Årets resultat 201 648 169 148 95 949 149 695 76 349

Balansräkningar

Immateriella anläggningstillgångar 25 317 22 884 28 803 780 910

Materiella anläggningstillgångar 4 656 975 4 421 695 3 875 750 3 509 788 3 164 153

Finansiella anläggningstillgångar 116 526 30 437 48 944 39 784 53 340

Omsättningstillgångar 976 753 1 016 260 927 388 640 011 632 532

Summa tillgångar 5 775 571 5 491 276 4 880 885 4 190 363 3 850 935Eget kapital 2 096 617 1 937 090 1 875 820 1 787 557 1 645 295

Avsättningar 683 092 608 512 580 780 548 401 551 375

Långfristiga skulder 2 477 697 2 305 869 1 843 372 1 343 346 1 243 935

Kortfristiga skulder 518 165 639 805 580 913 511 059 410 330

Summa eget kapital och skulder 5 775 571 5 491 276 4 880 885 4 190 363 3 850 935

Nyckeltal

Räntabilitet på eget kapital före skatt, % 13,9 12,2 7,1 9,3 6,6

Räntabilitet på eget kapital efter skatt, % 10,0 8,9 5,2 8,7 4,7

Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 8,2 7,4 5,2 6,9 5,4

Räntabilitet på totalt kapital, % 6,5 5,8 4,1 5,5 4,2

Rörelsemarginal, % 12,6 9,6 12,3 16,0 13,0

Nettomarginal, % 9,9 7,6 8,7 11,9 9,2

Soliditet, % 36,3 35,3 38,4 42,7 42,7

Skuldsättningsgrad, ggr 1,1 1,2 0,9 0,8 0,8

Räntetäckningsgrad, ggr 4,2 4,7 3,4 3,6 3,1Övriga uppgifter

Utdelning, kkr 36 000 42 287 7 812 7 686 7 308

Investeringar i materiella anläggningstillgångar, kkr 527 000 767 000 656 000 584 523 477 531

Medelantal anställda 328 326 296 296 284

Löner och arvoden, kkr 128 262 120 747 104 712 101 489 93 894

Taxeringsvärden, kkr 2 020 639 2 009 140 2 005 322 2 004 490 1 946 580

Produktion

Producerad egen elenergi, GWh 1 236 1 174 1 156 1 187 1 242

Inköpt elenergi, GWh 9 257 7 859 720 575 570

Producerad energi, värme, GWh 665 802 696 640 639

Elcertifikat från elproduktion, antal 321 000 275 000 275 000 292 000 267 000Försäljning till slutkund

Levererad elenergi, GWh 10 391 8 950 1 824 1 712 1 735

Levererad värme, GWh 574 708 611 570 568

Summa, GWh 10 965 9 658 2 435 2 282 2 303

Marknad

Antal elkunder 85 711 82 855 82 278 81 928 80 307

Antal värmekunder 5 505 5 348 4 725 4 155 3 800

Antal bredbandskunder 6 176 5 446 4 796 3 471 3 072

66 bokslut


Mina anteckningar

EnergitermerEffektenheter

Effekt är energi per tidsenhetEffekt anges i watt (W).

1 kW (kilowatt) = 1 000 W1 MW (megawatt) = 1 000 kW

1 GW (gigawatt) = 1 000 000 kW

EnergienheterEnergi är effekt gånger tid och mäts i watt-timmar (Wh). Oftast används kilowattimme (kWh) som är 1 000 Wh.

1 kWh (kilowattimme) = 1 kW under en timme1 MWh (megawattimme) = 1 000 kWh

1 TWh (terawattimme) = 1 000 000 000 kWh

Spänning

För att el ska kunnas transporteras måste den ha en viss spänning.

Spänning mäts i volt (V).

1 kV (kilovolt) = 1 000 volt (V).

I ett vanligt vägguttag är det 230 V.

Kyrkgatan 21, Box 394, 831 25 Östersund | Tel. 063-14 90 00 | Fax. 063-10 64 41 | [email protected] | www.jamtkraft.se

Jämtkraft Årsredovisning 2011

Documents

Transcript of Jämtkraft Årsredovisning 2011