Jämtkraft AB Årsredovisning 2013

ÅrsredovisningJämtkraft AB 2013

2

Jämtkrafts årsredovisning 2013

1080 GWh

FÖRNYBAR ELPRODUKTION

392MEDARBETARE

68SPONSRINGSSAMARBETEN

Jämtkraft placerade sig på femte plats i Svenskt Kvalitetsindex årliga mätning av kundnöjdhet.

511 snabbladdstationer

Förnyelse av Hissmofors VI genomförd

82 smartladdstationer

233 630ELHANDELSKUNDER

140 mil fiberoptik100 anslutna byar220 nya företagär resultatet av ett femårigt EU-projekt för utbyggnad av fibernät i glesbygden.

Ivar 33,8 m/sHilde 25,2 m/s9 500 arbetstimmar20 000 strömlösa

Stormig höst

%

10 11 12 1309

5

10

15

20

25

30

35

40

Soliditet

Räntabilitet påeget kapital före skatt

%

10 11 12 1309

3

6

9

12

15

2013 2012 2011 2010

Rörelsens intäkter, kkr 4 386 100 3 605 672 2 817 642 3 090 558

Resultat före skatt, kkr 184 035 299 582 279 493 233 407

Räntabilitet på eget kapital före skatt, % 7,8 13,3 13,9 12,2

Räntabilitet på eget kapital efter skatt, % 4,4 15,2 10,0 8,9

Räntabilitet på totalt kapital, % 4,7 5,8 6,5 5,8

Soliditet, % 30,3 30,2 36,3 35,3

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital, kkr 486 926 550 181 579 821 438 166

Investeringar, kkr 333 000 1 924 000 597 000 767 000

Producerad egen elenergi, GWh 1 080 1 406 1 236 1 174

Producerad energi, värme, GWh 698 738 665 802

Levererad elenergi, GWh 14 236 12 384 10 391 8 950

Levererad värme, GWh 606 639 574 708

Nyckelfakta

INNEHÅLLSÖVERSIKTJÄMTKRAFT IDAG 4

VÅRT UPPDRAG 5

VD HAR ORDET 6-7

OMVÄRLDSANALYS 8-9

VÅR HISTORIA 8-13

HÅLLBARHET 10-11

TJÄNSTER 12-13

RISKHANTERING 14-15

ELHANDEL 16-17

ELPRODUKTION 18-21

ELNÄT 22-24

STADSNÄT 25

LADDINFRASTRUKTUR 26-27

VÄRME 28-29

VÅRA MEDARBETARE 30-33

UTVECKLING I REGIONEN 34-35

BOKSLUT 36-63

FÖRETAGSLEDNING 64

FEM ÅR I SAMMANDRAG 66

ENERGITERMER 67

4


Jämtkraft idag

Jämtkraft idag

Jemtska Östersund AB erbjuder ett helhets-koncept inom byggnation av vindkraftspar-ker och elnat. Bolaget ags av Jamtkraft och Skanska.

JP Vind AB ar ett projektbolag med malsattningen att forverkliga specifika vind-kraftsparker. Bolaget ags av Jamtkraft och Persson Invest.

Boo Energi Forsaljnings AB ar ett elhan-delsbolag med sate i Saltsjo-Boo i Nacka. Bolaget ags av Jamtkraft och Boo Energi.

Scandem AB ar ett dotterbolag till Jamtkraft och Nordens storsta konsultforetag inom energiforvaltning. Scandem har Finansinspektionens godkannande for vardepappershandel.

Dalakraft AB ar ett elhandelsforetag som ags av Jamtkraft, Dala Energi, Malungs Elverk och Envikens Elkraft. I Dalakraft ingår Enkla Elbolaget som ett helagt dotterbolag.

Dalakraft och Enkla Elbolaget konsolidera-des i koncernen.

Troms Kraftforsyning og Energi AS ar ett dotterbolag inom norska koncernen Troms Kraft. I bolaget ingår vattenkraftverken Lavka och Skibotn. Ags av Jamtkraft och Troms Kraft.

Kyrkberget Vindkraft AB ar ett helagt dot-terbolag till Jamtkraft som omfattar vind-kraftsparken på Kyrkberget i Dalarna.

Sjisjka Vind AB ags av Jamtkraft, Skanska och O2. Omfattar vindkraftsparken på Sjisjka utanfor Gallivare.

Mullbergs Vindpark AB ags av Jamtkraft och Skanska. Omfattar vindkraftsparken på Mullberget i Ratan.

Jamtkraft Park Management AB ar ett dot-terbolag till Jamtkraft som forvaltar och driver vindkraftsparker internt och externt.

Boo EnergiFörsäljning AB

KyrkbergetVindkraft AB

Sjisjka Vind AB

Jemtskai Östersund AB

MullbergsVind AB

Jämtkraft AB

Jämtkraft Park Management AB

Troms Kraftforsyningog Energi AS

JP Vind AB

Dalakraft ABEnkla elbolaget

i Sverige AB

Scandem AB

Här presenteras de företag som Jämtkraft idag har en aktiv verksamhet i.

5


Jämtkrafts ägareJämtkraft AB ägs till 98,2 procent av Östersunds kommun. Krokoms kommun äger 1 pro-cent av bolaget och Åre kommun 0,8 procent.

MedarbetareAntalet tillsvidareanställda 31 december 2013 var 392 personer, varav 283 män och 96 kvinnor.

Antal kunder 2013-12-31 El ................................... 233 630Elnät ...................................60 649Värme .................................. 5 649Stadsnät .............................. 8 235

Bakom Jamtkraft står de tre agarkommu-nerna Östersund, Åre och Krokom. Jamt-kraft har av dem fått i uppdrag att sakerstalla tillgången på miljomassigt hållbar energi till rimlig kostnad.

Jamtkraft ska vara det ledande energibola-get i regionen och agera affarsmassigt for att trygga långsiktig overlevnad.

Jamtkraft producerar, distribuerar och sal-jer el och fjarrvarme, samt tillhandahåller in-frastruktur for bredbandstjanster. Elen som Jamtkraft producerar kommer från fornybara energikallor.

Jamtkraft vill vara det sjalvklara valet for

alla kunder i regionen genom att erbjuda kon-kurrenskraftiga priser på fornybar el samt ge bra service.

Elnat, vattenkraftsanlaggningar, fjarr-varmeanlaggningar och vindkraftsparker – samtliga ar områden dar Jamtkraft arbetar for att fortsatta kunna hålla kvalitet, tillgang-lighet och driftsakerhet på en hog nivå.

Och som en sjalvklarhet genomsyrar Jamt-krafts arbete med hållbarhet; socialt, ekolo-giskt och ekonomiskt i det dagliga arbetet. Inom hela koncernen.

Vårt uppdrag

Vårt uppdrag

6


Nar Jamtkraft i december tog den nya stationen i Hissmofors vattenkraftverk i drift var det en del i arbetet med att långsik-tigt sakra framtidens behov av klimatneutral elproduktion.

Jamtkrafts år 2013 blev stormigt, stolt och stravsamt. Under några veckor i november och december drog tre

stormar fram over vår region. Forodelsen var bitvis stor, tu-sentals trad foll over ledningar och forstorde betydande delar av vårt elnat. Många kunder drabbades av stromavbrott och upprojningsarbetet blev massivt. Nar lugnet lagt sig, efter den tredje stormen, kunde vi andå konstatera att vi har en organisation som ar uthållig och professionell. Vi har lojala medarbetare som anstranger sig for att kunderna ska drab-bas i så liten omfattning som mojligt. Vi ser också att in-vesteringen i vadersakringen av elnatet bidragit stort till att begransa antalet stromavbrott.

Hållbarhet ar den standiga ledstjarnan i Jamtkrafts arbete. Hållbarhet utifrån ekonomiskt-, socialt- och miljomassigt perspektiv. Klimatforandringarna kommer att påverka oss alla och envar, på olika satt. Elforsorjningen har en viktig roll nar det handlar om att losa klimatfrågorna. Jamtkrafts strategi ar att delta i den hållbara utvecklingen och vi har som långsiktigt mål att oka produktionen av fornybar el som bidrar till en minskning av vaxthusgaserna.

Det ar darfor med en viss stolthet vi ser att bygget av en ny kraftstation i Hissmofors har gått helt enligt planerna. I december 2013 kunde den nya stationen borja producera for-nybar el till våra kunder. Investeringen ar att se som mycket långsiktig och ska bidra till en hog leveranssakerhet av kli-matanpassad el for framtidens marknad.

Långsiktiga spelregler ar en forutsattning for vår bransch. Darfor ar det med oro vi tar del av miljodepartementets del-betankande om forslag till forandrade regler rorande vatten-verksamhet. Dar foreslås att kraftverk som har fått tillstånd fore 1999 ska omprovas vart 25:e år. Hissmofors nya vatten-kraftverk ar en investering på nastan en miljard kronor och beraknas ha en teknisk livslangd på cirka 100 år. De aktorer som gor en sådan kalkyl måste kunna lita på att deras ratt att aga och driva anlaggningen inte kan rivas upp om 25 år vid en ny provning. Jamtkraft agerar langsiktigt, under 2014 firar

vi 125 ar som energibolag, vi raknar med att finnas minst lika lange till.

Transporterna utgor ett av de storre hoten mot ett hållbart samhalle. For att skapa alternativ till anvandningen av fos-sila branslen fortsatter Jamtkraft satsningen på att bygga upp en fungerande laddinfrastruktur for elbilar. Under året har vi dessutom flyttat fram vara positioner och medverkar i ett forskningsprojekt for att forsoka påskynda omstallningen till en fossilbranslefri fordonsflotta. Under 2013 har vi ocksa oppnat for våra privatkunder att delta i energiomstallningen genom att producera egen el från sol som på sikt kan bli be-tydelsefullt for energisystemet.

Redan på forhand insåg vi att 2013 skulle bli ett år med ett svagt resultat. Vi motte upp forvantningarna genom att dra ner på kostnadssidan, och på så satt kan vi saga att det har va-rit ett stravsamt år. Elpriserna har under en tid varit låga och vi kan se i våra framskrivningar att de kommer att fortsatta vara det ett antal år framover. Vi lamnar tider med uppåtgå-ende ekonomiska kurvor, och står istallet redo att mota ett lite mer bekymmersamt lage. For vi ar val rustade. Vi har valinvesterade anlaggningar och en stark finansiell grund. Vi saknar inte heller sked om det skulle regna manna från him-len. De låga elpriserna gynnar givetvis våra kunder men for oss betyder det att vi måste fortsatta att skara i våra kostnader och begransa våra investeringar. Med detta sagt ser vi andå hur vindkraftverken i Mullberg nu borjar stå klara for att tas i drift under 2014. Sammanlagt tillfor de ungefar 200 GWh per år vilket betyder att de kommer att forsorja cirka 50 000 hushåll med klimatanpassad el i minst 25 år.

Nya möjligheter och nya utmaningar

VD har ordet

Anders Ericsson, vd Jamtkraft AB

7VD har ordet


Jämtkrafts strategi är att delta i den hållbara utvecklingen och vi har som långsiktigt mål att öka produktionen av förnybar el

som bidrar till en minskning av växthusgaserna.

8 Vår omvärld


1889Östersunds Elektriska Belysningsaktie-bolag, ÖEBAB, bildas den 17 april. Den första kraftstationen, som placerades vid hamnen, var ångdriven och i pan-norna eldades ved.

1890ÖEBAB:s verksamhet omfattar 62 elabonnemang.

1894Hissmofors AB grundas, det blir vårt första vattenkraftverk.

1895ÖEBAB byter namn till ÖstersundsElektriska Aktiebolag, ÖEAB.

1905Den första elmätningen görs, 600 mätare redovisas.

Osakerheten om energiframtiden har aldrig varit storre an den ar nu. Christopher Frei an-ser darfor att det ar hog tid att tala i klarspråk om de utmaningar vi redan nu står infor:

– Många av de myter som omger energi-sektorn måste avslojas for att vi ska kunna gå framåt. Ett exempel ar att vi genom våra studier vet att de fossila branslena svarar for 80 procent av varldens energiforsorjning och att det inte kommer att forandras inom overskådlig framtid. Risken for klimat- och miljoforsamring kommer tyvarr inte att for-andra anvandningen av fossila branslen, med nuvarande politik, teknik och utvecklings-takt, sager Christoph Frei.

Två scenarier for utvecklingenWEC, World Energy Council, inser vikten av en global prissattning på koldioxid, men ser att en internationell overenskommelse inte utformas i tillrackligt snabb takt. Vilket na-turligtvis inte sander bra investeringssignaler till de som vill utoka de fornybara energikal-lorna vind- och solkraft.

WEC har tagit fram två olika scenarier for att skapa en storre forståelse for hur utveck-lingen av energimarknaden fram till 2050 kan se ut. Jazz och Symphony.

Jazz ar decentraliserat och styrs av kun-derna och branschens beslut som fokuserar på tillvaxt genom billig energi. Symphony ska liknas vid en orkester som styrs av en di-rigent, eller en regim. Fokus har ligger på sa-ker energiforsorjning och åtgarder for att oka andelen klimatneutral energi i energimixen.

Solenergi i dramatisk tillvaxtI båda scenarierna ar det de fossila branslena som dominerar varldens energiforsorjning men i Symphonys framtid kommer den abso-luta mangden fossila branslen att minska med fem procent, medan Jazz ger en okning med 55 procent for att svara upp mot den globala energiefterfrågan. Solenergi å andra sidan har en dramatisk tillvaxttakt och kommer att expandera 100–200 gånger under samma tidsperiod. Det skulle gora solenergi till en lika viktig energikalla som karnkraft år 2050.

– Den dystra prognosen visar aven på vikten av fortsatta anstrangningar inom ut-veckling av tekniker såsom avskiljning och lagring av koldioxid samt for att mojliggora politiska ramar. CO2-fri elproduktion måste fortsatta att vaxa i mycket hog takt då vi ser att den totala globala efterfrågan på energi okar, sager Christoph Frei.

Christoph Frei, generalsekrete-rare World Energy Council

Hårdare styrning krävsChristoph Frei, generalsekreterare World Energy Council, berättar om hur han och hans organisation ser på olika möjligheter för en hållbar framtid.

CO2-fri elproduktion måste fortsätta att växa i mycket hög takt då vi ser att den totala globala efterfrågan på energi ökar.

9Vår omvärld


1912ÖEAB arrangerar utställning och demon-strerar såväl elanvändning som elsäker-het. Bolaget äger en egen elaffär och bedriver instrumentverksamhet.

1918Kraftverket i Långfors tas i bruk.

1946Kraftverket i Kattstrupeforsen tas i bruk.

1950-60Spänningsnivån i elnätet byts från127 V till 220 V.

1963ÖEAB köper delar av Hissmofors AB.

1964-74En period av företagsförvärv, ett 30-tal företag och föreningar fusioneras.

10 Hållbarhet


1979ÖEAB byter namn till Jämtlandskraft AB.

1989ÖFAB fusioneras med Jämtlandskraft, bolaget byter namn till Jämtkraft AB.

1993Jämtkraft köper Vattenfalls del i kraft-

verken i Kattstrupeforsen och Granbo, samt regionnätet. Vattenfall får aktier som dellikvid och blir därmed delägare i Jämtkraft.

1996Den svenska elmarknaden avregleras, elnätet och elhandeln separeras i skilda bolag. Jämtkraft etablerar sig som en ak-tör på den nordiska elbörsen, Nord Pool.

Med produktion av el och varme kommer någon form av miljopåverkan vilket staller krav på producenten. Jamtkrafts arbete med hållbar utveckling utgår ifrån en helhetssyn dar ekonomi, miljo och socialt ansvar hanger ihop. 1996 antog Jamtkraft en miljopolicy dar bolaget forbinder sig att medverka i utveck-lingen av ett hållbart samhalle och att aktivt samarbeta med agare, kunder, myndigheter och andra intressenter kring miljo.

Varje organisatorisk enhet inom Jamtkraft har ansvar for att planera och utfora sitt arbe-te med miljohansyn. Idag handlar det arbetet mycket om att effektivisera befintliga anlagg-ningar och minimera den negativa påverkan på miljon.

For Jamtkraft handlar hållbarhet bland an-nat om satsningar på vindkraft, sakra den fornybara vattenkraftsproduktionen och återforande av aska som restprodukt vid fjarrvarmeproduktion till skogar med kvave-rik mark. Men hållbarhet handlar också om att skapa tillvaxt inom foretagets ekonomiska och finansiella ramar.

632 GWh ny fornybar energiJamtkraft ar miljocertifierat enligt ISO 14001 sedan 2003 och har som mål att oka produk-tionen av fornybar el. I år nåddes två viktiga delmål genom att vattenkraftverket i Hiss-mofors togs i bruk i december samt genom

bygget av en ny vindkraftspark på Mullber-get. De senaste fem åren har Jamtkraft okat produktionen av fornybar el med 632 GWh.

Under året har Jamtkraft aven arbetat med att ta fram underhållsplaner for skyd-dade miljoer vid storre kraftledningar. Jamt-kraft har kartlagt var langs ledningarna det finns skyddade miljoer, som till exempel fornlamningar, Natura 2000-områden, vat-tenskyddsomraden och fiskforande backar. Inventeringarna gor att bolaget kan planera varsamma underhållsarbeten genom att till exempel forlagga dem vintertid eller planera byggen av broar over vattendrag.

På varmesidan har Jamtkraft under året fortsatt sitt projekt dar aska som restprodukt från kraftvarmeverket återfors till skogar med kvaverik mark. I askan finns kalium och fosfor som hjalper skogen att återfå balans. Askan sprids både over Jamtkrafts egen skog men aven over andra områden, till exempel Östersunds kommuns marker. Så långt det ar mojligt sprids askan via redan befintliga gall-ringsvagar i skogen.

Projekt for vandringsvagarTillsammans med Lansstyrelsen i Jamtlands lan, Bergs kommun och Indalsalvens vatten-regleringsforetag har Jamtkraft deltagit i en forstudie om forbattrad biologisk mångfald i Billstaån, som avvattnar sjon Nakten och

Helhet och ansvarVi bär alla ett ansvar för att skapa ett hållbart samhälle. Jämtkraft tar sitt genom att arbeta miljömedvetet inom hela organisationen.

Under året tog vi ett nytt steg i vårt arbete med att stödja hållbar utveckling, då vi lanse-rade Jämtkrafts miljöfond. Med miljöpolicyn som utgångspunkt avsätter vi öronmärkta pengar som ska bidra till finansiering av åtgärder som ska skydda och återskapa hotade biologiska värden i anslutning till våra an-läggningar. Dessa aktiviteter kommer att gå utöver de krav och villkor som fastställts för våra verksamheter.

Jämtkrafts miljöfond

11Hållbarhet


1998Jämtkraft Telecom AB bildas, bolaget som senare kommer att erbjuda bred-band via optisk fiber, Stadsnät.

2002Kraftvärmeverket i Lugnvik tas i drift.

2005Ackumulatortanken Arctura står färdig.

2007Hornberget, Jämtkrafts första vindkrafts-park, tas i drift.

2008JP Vind bildas tillsammans med Persson Invest AB. 50 procent av aktierna i Boo Energi Försäljnings AB förvärvas från Boo Energi Ekonomisk Förening, som behåller resterande aktier. Jämtkraft in-leder ett samarbete med Green Highway.

rinner ner i Storsjon. Bland annat harr och oring vill vandra i an dar det idag finns fyra hinder varav tre ags av Jamtkraft. Under året har en ansokan om EU-bidrag lamnats till Naturvårdsverket for att bygga vandringsva-gar forbi hindren. Jamtkraft Miljofond kom-mer att delfinansiera ombyggnad samt driva projektet.

For mer detaljerad information om Jamt-krafts hållbarhetsarbete se Jamtkrafts Håll-barhetsredovisning 2013.

Naturen ska inte utsattas for:

Systematisk koncentrations ökning av ämnen från berggrunden (olja och tungmetaller)

Koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (avga-ser)

Undanträngningen med fysiska metoder (från ledningsgator)

Människor ska inte systematiskt hindras från att tillgodose sina behov (rättvis resursfördelning)

1 32 4

Jämtkrafts ledord i arbetet med miljö och hållbar utveckling bygger på

Det naturliga steget

12 Affärsstöd


2009Mätarbytesprojektet slutförs. Öster-sunds kommun köper Vattenfalls ägar-andel. Jemtska AB bildas tillsammans med Skanska. Scandem AB förvärvas.

2010Kyrkberget Vindkraft AB förvärvas och parken börjar byggas.

2011Vädersäkringsprojektet slutförs. Första spadtagen tas för en ny vattenkraftsta-tion i Hissmofors. Kyrkbergets vind-kraftspark invigs. Elaton lanseras. Norra Europas första snabbladdare för elbilar invigs i Lillänge.

Inom Jamtkrafts område for Affarsstod står relationen till kunden i centrum. Affarsstod har kontakt med alla som koper någon form av produkt eller tjanst, av Jamtkraft eller av någon av bolagets samarbetspartners. Kon-takten ar regelbunden och sker via fakturan, telefon, brev och mail både på Jamtkrafts och på kundens initiativ.

– Speciellt roligt ar det att vi har fortroen-det att ta hand om andra energibolags kund-relationer. Vi har ett åtagande om att vårda och hantera flera samarbetspartners kunder. Det handlar till exempel om att vi hanterar kundavtal, leverantorsbyten, fakturor samt skoter kundtjanst, berattar Iréne Karlsson Burman som ar enhetschef på Affarsstod.

Kundtjanst på norrlandskaUnder 2013 arbetade Jamtkraft med overta-gandet av kundtjanst samt administration av Sodra Medlemsels samtliga kunder. Forbe-redelserna for overtagandet har varit omfat-tande, all kundinformation måste foras over till Jamtkrafts system på ett korrekt satt for att overgången ska bli så smidig som mojligt.

– Vi vill inte att våra samarbetspartners

kunder ska påverkas eller ens marka ett så-dant systembyte. I det har fallet hor de kun-der som ringer att den som svarar pratar norr-landska istallet for skånska, och det tas emot positivt, sager Iréne Karlsson Burman.

Tjansten var klar att startas i september 2013.

Samarbete ar framtidenJamtkraft ser ett fortsatt samarbete med an-dra energibolag som en stor mojlighet med vinning for alla parter. Det ar en marknad med små marginaler och med hoga kostnader for bland annat systemlosningar. Framtiden bjuder också på stora forandringar då den nordiska elmarknaden inom några år kom-mer att oppnas. Då konkurrerar alla i Norden om varandras kunder vilket staller krav på nya losningar i system och processer.

Forvaltning av vindkraftsparkerUnder 2013 lanserades aven Jamtkraft Park Management AB, ett nystartat bolag dar re-surser for att erbjuda forvaltning och drift av vindkraftsparker finns samlade. Jamtkraft Park Management AB kan forvalta allt från

”Vi är inget utan våra kunder”Utan kunder hade Jämtkraft inte varit. Det är till kunderna Jämtkraft levererar sina tjänster och från kunderna får Jämtkraft återkoppling och möjligheter till ständig förbättring.

Jämtkraft placerade sig på femte plats i Svenskt Kvalitetsindex årliga mätning av kundnöjd-het.

5

13Affärsstöd


2012Vindkraftsparken på lågfjället Sjisjka tas i drift. Bygget av Mullbergs Vindpark påbörjas. En tredjedel av aktierna i Troms Kraftforsyning og Energi AS förvär-vas. 51 procent av aktierna i Dalakraft AB förvärvas. Nya Lokalpriset lanseras. Jämtkrafts första hållbarhetsredovisning presenteras.

2013Förnyelsen av kraftverket Hissmofors blir klar och två nya turbiner tas i drift i december. Mullbergs vindpark i Rätan byggs med planerad start i maj 2014 och driftbolaget Park Management AB bildas. Tre större stormar på rad under senhösten med Ivar som kulmen i mitten av december.

drift och underhåll, overvakning, ekonomi och administration till finansiell forvaltning av den el som vindkraftsparken producerar.

Att Jamtkraft har nojda kunder återspeglas bland annat i den årliga kundundersokningen Svensk Kvalitetsindex, SKI, dar bolaget kom

på femte plats i år. Jamtkraft har hojt sig på samtliga bedomningsområden vilket visar att foretaget jobbar på ett bra satt gentemot kunderna.

Speciellt roligt är det att vi har förtroendet att ta hand om an-dra energibolags kundrelationer.

14 Riskhantering


Riskhantering

Att bedoma resultatet av olika tankta scena-rier och analysera hur de påverkar koncernen ar grunden i riskhantering. Arbetet hjalper koncernen att skåda in i framtiden, forstå vad som kan handa och vad det kan innebara for Jamtkraft.

– Det finns alltid risker med all verksam-het, sager Jan-Åke Sjolund som ar chef for Ekonomi och finans.

– Men ett satt att hantera riskerna ar att veta vilka de ar. Vad betyder det for koncer-nen om elpriset sjunker fem ore? Vad hander om valutan andras? I slutandan ar det resulta-tet av våra affarer som påverkas.

Jamtkrafts internbank lanseradesUnder 2013 har bolaget jobbat med att utar-beta en affarsplan samt planera for lansering-en av Jamtkraft internbank. Sjalva startskot-tet for verksamheten gick vid årsskiftet och Jan-Åke Sjolund har stor tilltro till det nya sattet att arbeta på.

– Tidigare har varje affar gjort finansiella sakringar mot marknaden, till exempel mot elbors och banker. Men genom internbanken samlas alla finansiella sakringar pa ett stalle centralt i koncernen. Eftersom vi kan vara både kopare och saljare kan vi arbeta effek-tivare och minska riskerna, sager Jan-Åke Sjolund.

Ekonomi och finans har outsourcat forvalt-ning av bankens positioner till dotterbolaget Scandem AB dar Jamtkraft har rekryterat ytterligare personal for att kunna jobba mer effektivt och mota de hogre kraven på risk-hantering och rapportering.

– Det har blivit allt viktigare med riskhan-tering och vi har jobbat mycket med att mata, samla in och rapportera risker på koncern-nivå, sager Jan-Åke Sjolund.

Implementering av EMIRAlla vasentliga risker i affarsområden och dotterbolag mats och rapporteras. Riskerna

beraknas sedan till konsoliderade koncern-risker for Jamtkraft och dessa risker redovi-sas lopande till fortagsledning och styrelse.Under året har Jamtkraft sett over sina risk-policyer i affarsområden och dotterbolag och har faststallt hur foretaget ska arbeta framo-ver. Varje affar har en egen riskpolicy som reglerar hur man ska sakra och arbeta med sin verksamhet. Jamtkrafts oversyn under året har gått ut på att se hur risker ytterligare kan minskas, bra lonsamhet kan sakras och hur det hogre kravet på rapportering stam-mer overens med den specifika policyn. Redan 2012 inleddes arbetet med att imple-mentera det nya regelverket EMIR, European Markets Infrastructure Regulation, i Jamt-krafts verksamhet. EMIR reglerar handel och rapportering av finansiella kontrakt, allt fran elderivat till rantor och valutor. Arbetet med att analysera och implementera reglerna har fortsatt under 2013.

Forbattrad kreditriskhanterningHantering av likvider och garantier i alla valutor har forfinats under aret. Minst varje vecka gors en total oversyn av framtida be-hov av likvid och garantier i alla valutor. Det arbetet kommer att fortsatta under 2014 med målet att nå en hog effektivitet och forbattrad lonsamhet genom effektivare anvandning av våra likvida medel och ratt nivå på våra ut-stallda garantier. Kreditriskhanteringen har forbattrats under 2013 och samtidigt har en ny policy som kommer att implementeras under 2014 tagits fram. Jamtkraft har till-satt en kreditkommitté for hantering av alla storre kreditfrågor. Arbete med justeringar och forbattringar av verktyg och rutiner for kreditriskhanteringen kommer att pågå un-der 2014.

Uppstart av en internbank, revidering av företagets riskpolicyer och några nyrekryteringar. Det är några åtgärder som Jämtkraft har tagit under året för att nå en effektivare riskhan-tering.

Jan-Åke Sjölund

15Riskhantering


16 Elhandel


Den som bor eller verkar inom någon av ägarkommunerna Östersund, Krokom eller Åre kan teckna ett rabatterat pris. För privatkunder heter det rätt och slätt Lokalpriset och för företag finns Lokalpris företagsportfölj.

Lokalpriset – för vem?

Samarbete – för kundens bästa

Lena Persson

Energibranschen i sin helhet har fått storre fortroende bland sina kunder och en av an-ledningarna ar att både produkter och tjans-ter har blivit mer kundanpassade. Ett satt att nå dit ar partnerskap och darmed utbyte av erfarenheter.

Nya samarbeten under åretI borjan av juli 2013 tecknade Jamtkraft av-tal med en ny partner, Trollhattan Energi, om att samarbeta inom elhandel. Trollhattan Energi ar ett foretag som liksom Jamtkraft har en stark lokal forankring och har tydlig miljoprofil. Elhandeln kom igang i oktober och kunder ar i forsta hand Trollhattebor och boende i narliggande kommuner. Avta-let forandrar ingenting i agandet. Samarbetet liknar i mångt och mycket det som Jamtkraft har tillsammans med Uddevalla Energi som upprattades under 2012.

Jamtkrafts samarbete med Sodra Medlem-sel kom också igång fullt ut under 2013. Av-talet med Sodra Medlemsel tecknades hosten 2012 och i det ingår att for Jamtkrafts del hantera allt från elanskaffning till fakture-ring av Sodra Medlemsels kunder.

Gustav Tibblin, vd Sodra Medlemsel, ser två stora fordelar med samabetet.

– Det ena ar att Jamtkraft har en attraktiv storlek som partner till oss. Det ar ett till-rackligt stort och etablerat energibolag for att ha goda framtidsutsikter. Samtidigt ar det inte storre an att vi ska kunna bli en viktig kund. Det andra ar att vi upplever att Jamt-kraft håller en bra kvalitet i sitt arbete och att kostnadsnivån ar rimlig.

– I år har vi fort over hela vår kundstock till Jamtkraft och kommit igång med admi-nistration och kundtjanst i Östersund på ett smidigt satt.

Elaton på dalmålJamtkraft kan ocksa se tillbaka pa ett fint ar tillsammans med Dalakraft. Jamtkraft ager sedan ett och ett halvt år tillbaka 51 procent

av aktierna i Dalakraft. Bolagen vill genom samarbetet starka sin konkurrenskraft på den nordiska energimarknaden långsiktigt.

– I och med samarbetet med Dalakraft har vi tillsammans betydligt fler kunder och får battre forutsattningar att utveckla våra produkter och tjanster, sager Lena Persson, Affarsområdeschef for Elhandel på Jamt-kraft.

Under året som gått har Dalakraft introdu-cerat en elhandelstjanst Dalafond som rik-tar sig till privatkunder. Genom tjansten får kunden del av prisnedgångarna på elmarkna-den och undviker pristopparna. Intresset for tjansten har varit stort. Dalafond ar samma typ av tjanst, Elaton, som Jamtkraft erbjudit sina elhandelskunder sedan 2011.

– Dalakraft och Jamtkraft samarbetar kring krafthandeln vilket ger battre produk-ter, riskhantering och okad konkurrenskraft, sager Mats Bengtsson som ar vd på Dala-kraft.

Han håller med Lena Persson om att bland annat produktutveckling vinner på samarbeten.

– Produktutveckling innebar en viss inves-tering och ar fler parter engagerade kan man både dela på investering, produkter och los-ningar, sager Mats Bengtsson.

Scandem fortsatter vaxaÅrets femteplacering i Svenskt Kvalitetsin-dex matning av kundnojdheten ser Jamtkraft som ett bra resultat av det fortlopande arbe-tet som gors. Det ses också som ett kvitto på att det nya Lokalpriset tagits val emot av lo-kalpriskunderna – vilka dessutom har okat i antal.

Arbetet med att utveckla produkter och tjanster ar standigt pågående. Ett utveck-lingsområde ar solenergi.

– Under 2014 kommer vi att erbjuda sol-cellspaket och vår forhoppning ar att många valjer att ta steget for att bli sin egen produ-cent, sager Lena Persson.

Jamtkrafts dotterbolag Scandem har ett bra

Jämtkraft har under de senaste åren ingått i ett flertal partnerskap med olika aktörer i energibranschen. Målet är att erbjuda bra produkter och tjänster till kunderna och att utvinna synergier tillsammans.

17Elhandel


år bakom sig inom elhandel och portfoljfor-valtning. Scandem har under 2013 fordubblat den forvaltade volymen och knutit ett antal stora kunder till sig bland annat Holmen och Sodra skogsagarna.

– Under året har vi aven lagt over Dala-krafts krafthandelsavdelning i Scandem, be-rattar Örjan Thorén, vd for Scandem.

Scandem ar i en tillvaxtfas både nar det galler kunder och anstallda.

– Vi kommer att fortsatta vaxa och ska det kommande året fokusera på att optimera vår utokade verksamhet så att vi fortsatter vara effektiva, sager Örjan Thorén.

Ökat med 1 TWh varje årScandem Oy, Scandem Markets dotterbolag i Finland, har också gått igenom en period av stark tillvaxt berattar Juha-Pekka Lappalai-nen, vd for Scandem Oy.

– Vi har gått från noll till 3 TWh på tre

år och har redan en femprocentig andel av den finska elmarknaden, berattar Juha-Pekka Lappalainen.

Sedan september 2013 ar finska statens jarnvagar, VR, kund hos Scandem OY. Varje år forbrukar VR runt 800 GWh. Juha-Pekka Lappalainen berattar att Jamtkrafts grona profil har blivit en forsaljningsframgang i Finland.

– Den grona inriktningen har gjort att vi idag ar ett av de gronaste bolagen i Finland. Vi saljer och maklar miljovarden.

De 3 TWh som Scandem OY har okat med under de senaste tre åren gor att Juha-Pekka Lappalainen har god anledning att tro på fortsatt goda affarer i Finland.

– Vi har ju vuxit med 1 TWh per år hittills och planen ar att vi ska hålla den takten. Vi ar inte redo att satta punkt an, vi ska fortsatta att vaxa.

233630elhandelskunder

18 Elproduktion


Jamtkraft gick in i 2013 med lite vatten i ma-gasinen. Lite sno och nederbord under året gjorde att vattenlaget var lågt lange, det var forst i slutet av året som magasinen fylldes på. Och samma sak med vinden. Efter en lång och stilla period, och i borjan av året is-problem, fick produktionen av vindkraft ett uppsving mot slutet av året.

Mullbergs drifttagning framskjutenJamtkrafts plan var att tillfora ytterligare 125 GWh till bolagets fornybara elproduk-tion under 2013. Men på grund av forsenad drifttagning av Mullbergs vindkraftspark i Bergs kommun så begransades produktions-okningen till 10 GWh, från vattenkraftverket Hissmofors VI:s nya anlaggning.

– Sjalva bygget på Mullberget har gått bra, men driftstagningen som var planerad till slutet av 2013 ar framskjuten till maj 2014. Tyvarr har en leveransforsening av blad stallt till det, sager Tommy Borgh, chef på Elpro-duktion.

Efter en expansiv fas med många investe-ringar har forutsattningarna for ytterligare

investeringar i vindkraft stagnerat på grund av laga priser pa el och elcertifikat.

– Det har innebar att vi nu framst kommer att arbeta med utveckling av vara befintliga projekt. Men om vi hittar nya lonsamma pro-jekt kan vi sjalvklart overvaga ytterligare in-vesteringar i fornybar elproduktion, berattar Tommy Borgh.

Hissmofors VI togs i brukJamtkrafts nystartade bolag Park Manage-ment AB har påborjat sin verksamhet under året. Park Management ar en del i Jamtkrafts arbete med att kunna erbjuda ett helhetskon-cept som omfattar samtliga led i vindkrafts-producerad el. Jamtkraft Park Management skoter underhåll och drift av vindkrafts-parker både internt och for externa kunder. Under året har avtal slutits med Mullbergs Vind-/Nat.

Nar det galler byggnationen av Hissmo-fors VI, Jamtkrafts storsta och viktigaste produktionsanlaggning, så fortgick arbetet som planerat under 2013 med montage och installation av mekanisk utrustning. Helt

Långsiktig hållbarhetLågt vattenläge, låg hydrologisk balans men hög tillgänglighet i anläggningarna. 2013 var ett mellanår som kröntes med påfyllda magasin, vind i kraftverken och drifttagning av det nybyggda vattenkraftverket Hissmofors VI.

Tommy Borgh

250

500

750

1 000

1 250

1 500

1 750

2 000

Mkr

10 11 12 1309

Investeringar i elproduktion

19Elproduktion


Elproduktion

Egen produktion 20131 080 GWh

Vattenkraft:781 GWh

Vindkraft:101 GWh

Kraftvarme:198 GWh

20 Elproduktion


av Jämtkrafts elproduk-tion kom från vindkraf-ten.

101GWh

21Elproduktion


enligt tidsplanen togs den nya delen i drift den 20 december. Under forsta halvåret 2014 kommer den resterande delen av station IV att rivas, vattenva-gar från den gamla stationen att plom-beras och marken ovan att återstallas.

– Genom reinvesteringen av Hissmo-fors har vi sakrat leverans av fornybar elproduktion for lång tid framåt. Den nya anlaggningen ar också mer effektiv och ger oss ytterligare 10 GWh per år vilket innebar en okning av kapacite-ten med cirka 3 procent, sager Tommy Borgh.

Att reinvestera i Hissmofors ar, for-utom att det var nodvandigt på grund av problem med barande betongkonstruk-tioner orsakat av att berggrunden består av svallskiffer, också ett satt att måna om vardet av vattnet som energikalla. Vatten, till skillnad från många andra

energikallor, går att lagra och darmed aven att anvandas till att reglera pro-duktionen nar andra produktionskallor inte producerar tillrackligt.

– Nar andra energisystem inte pro-ducerar av någon anledning kan man bara oppna kranen och borja producera el, det ar en av de stora fordelarna med vattenkraft, sager Tommy Borgh.

Fler renoveringar på gångTillsammans med vind ger vatten på så satt mojligheten till ett jamnt ener-giflode och kombinationen vind-vatten utgor en effektiv fornybar elproduk-tion. Detta ar en av anledningarna till att Jamtkraft vill fortsatta att forbattra och effektivisera sina vattenkraftan-laggningar och genom det satsa på långsiktiga hållbara losningar med hog leveranssakerhet infor framtiden.

Aven vattenkraftverket i Kattstrupe-forsen behover renoveras. Dar pågår arbetet med projektering infor en reno-vering av aggregat G3. Tillståndspro-cessen inleddes under 2013. I vantan på tillstånd for att få reparera en damm-skada har Långforsens kraftstation stått stilla sedan 2010. Aven dar pågår till-ståndsprocessen for en renovering.

Partnerskapet med Troms Kraft har under året lett till erfarenhetsutbyten med mål att utveckla och dra nytta av bolagens olika kompetenser.

– Vi ser fortsatt med stort intresse på de mojligheter vi har tillsammans. I Norge ser man nyttan med vattnet och den reglerkraft som finns och det tycker vi ar intressant. Det har ar ett område dar både privatkunder och industrin ar i behov av forstarkt elforsorjning, sager Tommy Borgh.

22 Elnät


Ett framåtblickande och stormigt år

50

100

150

200

250

300

350

Mkr

10 11 12 1309

Investeringar i elnätet

Jamtkraft har under 2013 haft vind i seglen vid arbetet med elnatet till de 26 vindkraft-verken på Mullberget utanfor Ratan i Bergs kommun. Jamtkraft tillsammans med Jemt-ska har hållit tidsplanen och kostnadskalkyl for sin del av jobbet och parken vantas kunna tas i drift i maj 2014.

Ledningsarbete utan avbrottAndelen planerade arbeten med spanning, AMS, arbete med spanning, har okat till 27 procent under året. AMS-arbeten ar en vax-ande verksamhet och Jamtkraft Elnat som ar en av fyra aktorer som arbetar med spanning upp till 45 kV i landet, gjorde under året sitt forsta externa jobb, i Piteå.

Under arbete med spanning kan man utfo-ra underhållsarbeten på elnatet med bibehål-len elsakerhet utan att gora avbrott for kun-den. AMS-arbete kraver battre planering och framforhållning samt annan utbildning och andra verktyg an traditionella arbetsmetoder.

– Den storsta fordelen med AMS ar att kunderna slipper avbrott och det kan vara sarskilt viktigt for industrier och foretag, sa-ger Jan Berglund som ar chef på Elnat.

Under året har Jamtkraft Elnat tecknat av-tal med Statkraft for drift och underhåll av en 220 kV ledning i Morttjarnberget i Bracke kommun.

– Det innebar att vi kan expandera och ut-veckla vår verksamhet mot en långsiktig lon-samhet, sager Jan Berglund.

Marknaden fylls av producenterAntalet mikroproducenter av el okar stadigt och i mars monterade Jamtkraft solceller på det egna parkeringshuset i Östersund. Det for att på nara håll kunna folja utvecklingen av det man kallar for mikroproduktion. Vid mikroproduktion tillverkar kunden el for eget bruk och kan vid overproduktion aven salja el.

– I år har det tillkommit cirka 25 sådana

anlaggningar i området och antalet okar hela tiden. Jag skulle tro att vi passerar 100 under nasta år, sager Jan Berglund.

Jamtkraft vill genom de egna solcellerna kunna lara sig mer om hur en mikroproduk-tionsanlaggning tas om hand och underhålls på basta satt.

– Mikroproduktion kommer att påverka el-natet, tror Jan Berglund. Plotsligt ar kunden inte bara en konsument utan aven en produ-cent av el.

Två nya snabbladdstationerI december foll en viktigt pusselbit på plats nar det galler utbyggnaden av laddinfrastruk-turen for elbilar i regionen. Då invigdes en av Jamtkrafts mest moderna och avancerade laddstationer, namligen snabbladdstationen i Storlien. Att Storlien har fått en laddstation innebar att Sverige och Norge har lankats samman genom mojligheten att åka från kust till kust i elbil. Etableringen av laddstationen i Storlien ar resultat av ett samarbete mellan olika instanser i Norge och Sverige, bland an-nat Jamtkraft och motsvarigheten i Trønde-lag, NTE. Aven i Trångsviken invigdes i de-cember en laddstation som tillåter laddning enligt europeisk standard. Det i sig ar ett led i att badda for att uppnå riksdagens mål om att fordon i Sverige ska vara oberoende av fos-silbranslen år 2030.

Tre stormar på en månadStormhosten 2013 blev ett kraftprov. Inom loppet av en månads tid drabbades Jamtland av tre stormar som tillsammans troligen ut-gjorde en av de storsta provningarna som Jamtkraft gått igenom. Samtliga stormar or-sakade skador på elnatet. Den forsta, Hilde, gjorde 1 200 elkunder stromlosa. Den andra berorde lanet forhållandevis lindrigt. Den sista stormen, Ivar, vantades in over lanet sen eftermiddag torsdagen den 12 december.

– Eftersom vi haft två stormar strax innan

Arbete med elnätet vid Mullbergets vindkraftspark, ökat antal underhållsarbeten med spän-ningen på, tester med solceller och fortsatt utbygge av elbilsinfrastrukturen. 2013 var ett händelserikt år som kröntes med en trippel i prövningar och bland dem återfanns två namn: Hilde och Ivar.

Jan Berglund

23Elnät


så var vi ganska varma i kladerna, så for-beredelserna gick valdigt smidigt, sager Jan Berglund.

Under onsdagen lade SMHI ut en klass 2-varning for Ivar, men redan under tors-dagsformiddagen uppgraderades stormen till en klass 3-varning. Vaderprognosen forut-spådde vindbyar på mellan 30–33 meter per sekund oster om fjallen, medelvinden skulle ligga på 25 meter per sekund med kulmen mellan klockan 17–21. Jamtkraft forberedde stormen genom att kalla in extrapersonal och boka skogsmaskiner och helikoptrar for att vara redo att rycka ut nar stormen dragit for-bi. Under torsdagseftermiddagen holls moten med Myndigheten for Samhallsberedskap

och med Lansstyrelsen. Sedan var det bara att vanta for de 70 inkallade i personalen.

Medelvind på 33,8 meter per sekundIvar tog ungefar samma bana over landet som stormen Dagmar gjorde julen 2011. Men Ivar drabbade fler elkunder. Hardast drabbades Hallen, Oviken och Revsund men hela Jamt-land och delar av Vasternorrland drabbades av elbrott. Trad som foll over elledningar och transformatorstationer gjorde att som mest 8 000 elkunder blev stromlosa under kvallen. I efterhand kom rapporter om att medelvin-den på Blåhammaren hade legat på 33,8 me-ter per sekund. Orkanstyrka. I medelvinden.

– Skadorna var valdigt omfattande med

Mellan den 12:e och den 20:e december lades ungefär 9 500 timmar, eller fem årsar-betstider, på att åtgärda skador-na efter Ivar.

24 Elnät


många trad som blåste ner ledningarna. Det var aven många luftledningsstrackor som rasade ner och låg på marken, berattar Jan Berglund.

Vadersakringen minskade antalet avbrottMellan klockan 18–24 tog kontaktcenter emot ungefar 40 samtal i timmen från drab-bade kunder. Men den personal som kallats in extra hade inget annat val an att vanta på att Ivar skulle dra vidare osterut innan de runt midnatt, natten till fredag, kunde borja arbetet med att ringa in problemområden. Forst under tidig fredagsmorgon kunde arbe-tet med att roja ledningar och åtgarda skador påborjas. Forutom Jamtkrafts egen personal forstarktes styrkan med tolv montorer från nationell storningssamverkan från Goteborg Energi Elnat, Harryda Energi, Kungalv En-

ergi, Ale El och Dala Energi elnat. De kom på plats under sondagen och måndagen. Då var runt 600 elkunder fortfarande stromlosa.

– Jag tycker att arbetet flot pa mycket bra och tack vare kraftsamlingen hade alla fast boende strom till jul, sager Jan Berglund.

I efterhand har 4 400 kunder fått avbrotts-ersattning for sammanlagt 9 miljoner kronor. Grovt uppskattat orsakade Ivar skador for omkring 15 miljoner kronor. Arbetet med att återstalla elnatet till normalt skick beraknas pågå fram till sommaren.

– Mellan åren 2006-2011 genomforde vi ett storre vadersakringsprojekt av våra ledning-ar. Om vi inte hade gjort det beraknar vi att minst 20 000 kunder till hade haft ett avbrott på minst 12 timmar, sager Jan Berglund.

Jämtkrafts femåriga projekt för vädersäkring av elnätet slutfördes 2011, efter det har investeringstakten gått tillbaka till en normal nivå.

INVESTERINGSÖVERSIKT, 10 ÅR

200494 Mkr

2005116 Mkr

2006162 Mkr

2007340 Mkr

2008427 Mkr

2009303 Mkr

2010307 Mkr

2011163 Mkr

201261 Mkr 2013

37 Mkr

25


25Stadsnät

140 mil fiberoptik, over 100 anslutna byar och runt 1 700 nya bredbandskunder. Det blev resultatet av det femåriga EU-projektet ”Naringsutveckling med framtidens bred-band” som Jamtkraft Telecom avslutade un-der forsommaren.

– Vi inledde projektet 2008 och ett av syf-tena var att bygga ut bredbandsnatet så att småforetag kan etablera sig och verka i min-dre byar runt om i Jamtkrafts område, sager Nils Johansson som ar chef på Telecom.

220 nystartade foretagOch sa har det ocksa blivit - flera nya fore-tagsetableringar har gjorts i kolvattnet av utbyggnaden. God bredbandsuppkoppling ar en forutsattning for modernt foretagande idag och sarskilt nar stora avstånd kan vara en konkurrensnackdel. Några exempel på foretag som har kunnat fortsatta och vida-reutveckla sin verksamhet tack vare fiberut-byggnaden ar Camp Dannevall, Fjallgården i Åkersjon samt utbildnings- och utvecklings-centrat i Wången, samtliga i Krokoms kom-mun.

– Projektet har fallit valdigt val ut for både foretagande och manniskor i stort. En val-kommen effekt av utbyggnaden ar att aven

inflyttningen till byarna har okat, sager Nils Johansson som ar chef på Telecom.

– Ett tydligt tecken på det ar 220 nystar-tade foretagen i glesbygd som projektet har bidragit till och att de som bor i byarna ser en storre mojlighet att studera på distans och att arbeta hemifrån.

Två stora inkopplingar 2013Projektet har varit delfinansierat av EU:s re-gionala utvecklingsfonder som sammanlagt bidragit med 250 miljoner kronor for utbygg-nad av bredband i norra och mellersta Sve-riges bygder. Samarbetet och projektet har varit nodvandigt eftersom långa avstånd och litet befolkningsunderlag har gjort att kom-mersiella aktorer inte varit lockade att inves-tera. Genom projektet har foretag och invå-nare i Östersunds, Krokoms, Bergs och Åre kommun fatt tillgang till fiberoptik. Projektet har också bidragit till att kommunerna kan uppnå regeringens mål om att 90 procent av Sveriges hushåll och foretag bor ha tillgång till bredband på minst 100 Mbit/s år 2020.

Under året har Jamtkraft aven gjort två storre inkopplingar till villaområden, ett i Odensala och ett i Mjalle på Froson. Dar har 300 invånare fått bredbandsuppkoppling.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

10 11 12 1309

Mkr

Telecominvesteringar

Nils Johansson

En investering för Jämtland2008 inledde Jämtkraft en stor utbyggnad av Stadsnätet, en utbyggnad som gjort det möjligt för företag att etablera sig i glesbygden.

26 Laddinfrastruktur


Nytt projekt för laddinfrastruktur

I oktober stod det klart. Jamtkraft kommer under ett och ett halvt år att vara en del av projektet ”Laddinfrastruktur for elfordon langs Green Highway”. Projektet har fått stod från Energimyndigheten med 7,5 miljoner kronor, resten av de totalt 24 miljonerna som projektet omfattar går projektagarna Jamt-kraft, Sundsvall Elnat och Mittuniversitetet in med, med Green Highway som paraply.

– Vi ska visa Sverige vagen, kan man saga, berattar Mikael Hagman som ar projektle-dare på Jamtkraft.

– Vi ska visa hur man bygger och imple-menterar en laddinfrastruktur for elfordon.

Laddinfrastruktur med europastandardFrån och med år 2017 ska all laddinfra-

struktur ha europastandard och om antalet elbilar som rullar på vagarna okar enligt for-vantan kommer landet att ha runt 150 000 elbilar år 2020. Och då kravs en redan val utbyggd laddinfrasatruktur. Den satta euro-pastandarden betyder bland annat att laddsta-tionerna har fasta anslutningskablar.

– Att ladda med den kabel som foljer med bilen ar lite som att anvanda reservhjulet, batteriet laddas inte lika bra, sager Mikael Hagman.

– Europastandarden gor det anvandarvan-ligt for manniskan men aven for bilen. Bi-len ska kunna laddas med den strom den ar byggd for.

Strackan langs E14 från Sundsvall till Trondheim ar unik i sitt slag i Sverige. Om-rådet ar det enda som delvis ar utbyggt enligt

EU-standard redan idag. Och i och med pro-jektet kommer antalet laddstationer att oka från dagens 30 till 120, varav elva ar snabb-laddare och minst 82 smartladdstationer.

– Det ska bli spannande eftersom vi inte sitter inne med facit over hur overgången till fossilbranslefria transporter ska genomforas. Projektet kommer också att foljas av forska-re, berattar Mikael Hagman.

Mittuniversitetet ska namligen gora en beteendevetenskaplig studie och forsoka ta reda på hur motet mellan elfordon, deras fo-rare och laddinfrastruktur påverkar varandra i takt med att infrastrukturen byggs ut. Men projektet kommer också att innebara annan utveckling i regionen.

– Eftersom det har ar en helt ny marknad oppnar projektet aven upp for olika former av gron naringslivsutveckling langs strackan i regionen, det vill saga Jamtlands lan och Vasternorrland, sager Mikael Hagman.

Två nya snabbladdstationerUnder året har Jamtkraft i samarbete med bland annat Green Highway aven installerat och tagit i drift två snabbladdstationer, en i Trångsviken och en i Storlien, den senare med norska Transnova som huvudfinansiar. Båda hor till de mest avancerade laddstatio-ner man kan få fram idag. Så Jamtkraft och regionen ligger i framkant, till det battre. Och Mikael Hagman ar saker på en sak:

– Omstallningen till fossilbranslefria bilar ar har for att stanna.

Under hösten 2013 blev det klart att Jämtkraft tillsammans med Sundsvall Elnät och Mitt-universitetet har beviljats medel från Energimyndigheten för att bygga och utforska möjlig-heterna med framtidens laddinfrastruktur.

Mikael Hagman

Smartladdning:Laddningen sker under ett längre stopp, till exempel under tiden man handlar. Vid laddning kopplas bilen till en fristående smartladdstolpe med en fast kabel som sitter på stolpen. Laddningen går att opti-mera genom att koppla till mer avancerade system för identifiering och betalning.

Snabbladdning:På en snabbladdstation är det möjligt att ladda 80 procent av batteriet på 20 minuter. Snabbladdaren har en effekt på 20 till 50 kW. Laddning här kräver att man använder en särskild laddhandske och att fordonet och stationen kommunicerar för att laddningen ska bli optimal. Snabblad-daren har en fast kabel.

27Laddinfrastruktur


Läs mer omladdinfrastruktur på

jamtkraft.se/viladdar.

28 Värme


Den mest expansiva fasen av fjarrvarmeut-byggnaden ar over. Idag erbjuder Jamtkraft invånare i samtliga agarkommuner fjarrvar-me. Numera ar huvuduppgiften for Jamtkraft att underhålla och effektivisera de system som varmer foretagets drygt 5 500 fjarrvar-mekunder och betydligt fler nyttjare.

Att framstalla fjarrvarme ar ett sunt satt att ta tillvara restprodukter från hushåll och biprodukter från skogsindustri på. Jamtkrafts produktion omvandlar 71 procent tra, 20 pro-cent rokgaser, 7 procent torv, 1 procent spill-varme samt 1 procent olja till varme. Oljan behovs framst for att starta det stora kraft-varmeverket men aven som stodeldning de dagar nar kylan ar som allra strangast.

Lokala råvaror och elproduktionStorsta delarna av råvaran till fjarrvarmepro-duktionen kommer från regionen och en del av detta från kunderna sjalva. Jamtkraft sam-lar till exempel upp julgranar som gjort sitt.

– Vi anvander resurser som annars hade gått till spillo. En gammal julgran har inget varde i sig, men insamlad och omvandlad till fjarrvarme har den ett varde, sager Ulf Lind-qvist, chef for Varme.

Tack vare att kunderna anvander fjarrvar-me kan Jamtkraft aven producera fornybar el i kraftvarmeverket.

– Under 2013 producerade vi 198 GWh el, det ar nog for att forsorja samtliga våra fjarrvarmekunder i over ett år. Fjarrvarme-kunderna kan darmed saga att de ar med och producerar sin egen el.

Elcertifikaten försvinnerVarmeverksamheten har gått igenom en tid med prishojningar. Orsaken ar att de statliga elcertifikaten som hjalpt till att halla priserna nere upphor 2015. Priserna for fjarrvarme

har efter hojningarna nått en stabil nivå som ar cirka 15 procent lagre an medelpris for andra leverantorer och Jamtkraft vill nu visa kunderna att tiden med hoga prishojningar ar over.

– Att elcertifikaten forsvinner 2015 inne-bar att vi går miste om 40-60 miljoner kronor per år som vi tidigare fått i stod. Men vi har forberett oss for det och klarar av forandring-en genom effektiviseringar.

Prisdialog for kundens skullRiksbyggen, SABO (Sveriges Allmannyttiga Bostadsforetag) och Svensk Fjarrvarme har tillsammans bildat Prisdialogen dar Jamt-kraft ar medlem. Prisdialogen ska fora just en dialog mellan fjarrvarmebolag och kun-der for att starka kundens stallning och gora eventuella prisforandringar mer forutsagba-ra. På det viset kan Jamtkraft lova kunderna i Östersunds och Krokoms kommuner prishoj-ningar på i genomsnitt 1 procent under 2014 medan priserna i Åre kommun inte forandras alls. 2015 hojs priset med hogst 2 procent och prognosen for 2016 talar också for maximalt några enstaka procents hojning.

– I undersokningar har vi sett att prishoj-ningarna ar något som skakat om kunderna och det har vi tagit till oss, sager Ulf Lind-qvist. Han berattar att kundernas fortroende for Jamtkraft ar viktigt.

– Vi vill att fjarrvarme ska vara en av Jamt-krafts premiumprodukter. Det betyder att vi ska erbjuda god service. Kunden kan ringa nar som helst, varken varme eller varmvatten ska ta slut. Det ska vara lite ”extra allt” over Varme, sager Ulf Lindqvist.

Vi värmer varandraDet torde vara den ultimata vinsten. Att ta hand om det som ingen vill ha och omvandla det till något som alla behöver – värme. Och trots att systemet numera kan betraktas som moget så utgör det fortfarande ett av de tryggaste, billigaste och mest hållbara sätten att värma ett hus på idag.

150

120

90

60

30

10 11 12 1309

Mkr

Fjärrvärmeinvesteringar

Ulf Lindqvist

29Värme


Under 2013 producerade vi 198 GWh el, det är nog för att för-sörja samtliga våra fjärrvärmekunder i över ett år. Fjärrvärmekun-derna kan därmed säga att de är med och producerar sin egen el.

30 Våra medarbetare


Våra medarbetare – vår kompetensFadderföretagande, skapandet av en ny målbild och personalomtanke under stormiga förhållanden. De tre ingredienserna kan sammanfatta HR:s 2013.

Jamtkraft står infor stora forandringar. Den standigt aktuella frågan om hållbar energi-forsorjning har gjort att sjalva energiland-skapet har forandrats. Utvecklingen inom vind- och solenergi har gått starkt fram de se-naste åren. Den forandringen staller krav på Jamtkrafts kompetens. Just nu råder en något storre personalomsattning, delvis beroende på pensionsavgångar, men aven på behovet av personal med ny kompetens.

For att få in ny kompetens på lång sikt kravs intresse for branschen. Och for att skapa intresse for teknik har Jamtkraft en-gagerat sig i flera olika utbildningar. Under 2013 tog sig engagemanget en ny form, då blev Jamtkraft fadderforetag åt Mimergår-dens grundskola i Östersund.

– Det ar lite spannande, vi har inte varit fadderforetag forut, berattar Lillemor Ols-son som ar enhetschef på Human Resources (HR) och Kommunikation.

– Vi lever ju i helt skilda varldar på sko-lan och inom Jamtkraft, men många frågor liknar varandra: Vi jobbar båda med mål, feedback och ledarskap till exempel, sager Mathias Henricsson, avdelningschef på HR.

Ny målbildJamtkraft har under 2013 påborjat en pro-cess for att se over foretagets vision och målbild.

– Vi har nått en punkt dar vi upplever be-hov av att fornya både vision och målbild, helt enkelt, sager Lillemor Olsson.

En reviderad målbild kravs for att samtliga anstallda inom alla foretagets områden ska dra åt samma håll. Behovet har uppkommit framfor allt eftersom Jamtkraft som bolag har forandrats mycket de senaste åren. Idag

ar Jamtkraft en koncern med helagda och delagda dotterbolag och partners som ar spridda i Sverige och Norden, en samlande vision behovs.

Lojala medarbetareHostens tre stormar har också bekraftat Jamtkrafts idé om vardet i att bevara det fris-ka friskt. For att ha medarbetare som mår bra måste ett foretag arbeta aktivt och tre stor-mar på raken satte det arbetet på prov.

– Under stormarna fick vi se vilka fantas-tiska medarbetare vi har, de ar både lojala och engagerade, sager Mathias Henricsson.

– Det var till och med sa att vi fick saga ”men vanta nu, nu måste du hem och vila” till personalen. Återhamtning ar jatteviktigt och vi kan inte tumma på sakerhet, trots si-tuationen. Det går inte att kora slut på per-sonal i borjan av skedet och sedan stå utan resurser, sager Lillemor Olsson.

Battre resurshushållningAtt hushålla med resurserna har Jamtkraft blivit battre på, berattar Lillemor Olsson och Mathias Henricsson. Foretaget har tagit lardom av stormen Dagmar 2011 och hos-tens stormtrio i form av att organisera och planera efterarbetet, tanka långsiktigt och tanka pa att medarbetarna ska halla for flera tunga dagars och natters arbete. Jamtkraft har aven anlitat extern personal som utvar-derar arbetet under stormarna. På så satt kan foretaget ta reda på vad som kan goras for att bli annu battre.

Mathias Henricsson

31Våra medarbetare


392Anställda i Jämtkraftskoncernen 2013-12-31.

32 Våra medarbetare


Vad har du jobbat med på Jämtkraft?– De senaste 3,5 åren har jag jobbat som vattenkrafts-specialist under arbetet med bygg-nationen av den nya stationen i Hissmo-fors. Men Hissmo-fors togs i drift innan jul och nu har jag fått ett nytt jobb.

Vad ska du jobba med nu?– Jag har blivit avdelningschef för Elnäts mätsystem, som ansvarar för all mät-ning av el och fjärrvärme som Jämtkraft producerar och säljer. Vi måste leverera kvalitetsäkrade mätvärden för att vi ska kunna debitera kunderna den el eller fjärrvärme de har köpt.

Hur kommer det sig att du bytte jobb?– Det var faktiskt svårt att lämna det jag höll på med, jag trivdes jättebra med det jag gjorde. Men att prova på chefsjobbet är en tanke som funnits länge, jag har känt att det skulle passa mig. Som chef får man aktivera andra delar av hjärnan.

Men det låter som en tjänst ganska långt ifrån din erfarenhet av vatten-kraft, hur blir det?– Vi ska fixa det här tillsammans jag och mina medarbetare. Det är de som jobbar med det här som kan det bäst. Jag kom-mer ju att ha en roll som är mer styrande och samordnande än operativ. I chefsrollen ingår också att hålla i med-arbetarsamtal, budget och strategiarbe-te, vilket blir nya arbetsuppgifter för mig. Men jag har ju inte suttit ensam på min kammare under min tid på Hissmofors, det var många bollar att hålla i luften och det tar jag med mig till min nya roll.

Vad jobbar du med?– Kort förklarat job-bar jag med felsök-ning och underhåll på vindkraften. Det blir en del resande, men även kontors-jobb med varierande uppgifter. Men att vara ute på site är det som som är roligast.

Hur länge har du jobbat på Jämtkraft?– I maj 2014 har jag varit anställd i ett år, så jag är fortfarande ganska ny.

Hur kommer det sig att det blev just Jämtkraft?– Det var faktiskt Jämtkraft som sökte upp mig! När jag gick i skola i Strömsund så träffade jag en av mina nuvarande kolleger på en mässa. Så när Jämtkraft hade ett ledigt jobb kontaktade han mig och uppmanade mig att söka. Allt gick jät-tefort, jag var precis klar med skolan och började jobba en vecka efteråt. – Jag har alltid tyckt att det var roligt med tekniska saker och det är jätteroligt att vara mitt uppe i det här med vindkraft och se hur tekniken utvecklas! Jag gjorde rätt val tycker jag, jag trivs verkligen!

Det är ändå ett ganska nytt tekniskt område, vad gjorde att du vågade dig in på det?– För mig handlar det nog lite om att utmana mig själv, att göra något som inte alla andra gör. Att klättra, vara på höga höjder men även att vara tjej i ett mansdominerat yrke, man sticker ut. Och det är ofta som folk inte förstår när jag försöker förklara vad jag gör, men det är roligt att berätta sådant som folk inte känner till.

Hur länge jobbade du på Jämtkraft?– Jag jobbade på Jämtkraft i nästan 10 år. I fjol var jag tjänstledig för att prova på jobbet som lärare på Jämtlands Gymnasium.

Vad gjorde du på Jämtkraft?– Till en början jobbade jag på driftavdel-ningen på kraftvärmeverket i Lugnvik och efter ett tag blev jag förste man på ett skiftlag på tre personer. Vi höll på med lättare underhåll och såg till att optimera driften av pannorna så att fjärrvärmeför-sörjningen fungerade som den ska.

Varför gick du vidare?– Jag sökte mig inte aktivt vidare, jag trivdes fantastiskt bra! Men efter flera påstötningar från gymnasiet så bad jag om att få tjänstledigt. Jag började höstterminen 2012 och trivs bra. Jag har alltid tyckt att det är roligt att lära ut och känner ett ansvar att få kompetent driftfolk till branschen.

På vilket sätt har du fortfarande kon-takt med Jämtkraft?– Jag är lärare på en treårig utbildning, Energiprogrammet. Och under de tre åren ska eleverna vara 15 veckor på praktik, men att få ut 30 elever här i regionen, i den här jobbkategorin, är inte lätt. Men Jämtkraft har en bra inställning och hjälper oss med praktikplatser. Förhopp-ningen är ju att jag kan ge praktikanterna lite kött på benen innan praktiken så att de vet vad det handlar om. Och från Jämtkrafts sida så vet jag ju att de alltid kommer att behöva kompetent folk som jobbar.

Hej, Sanne Back som i år borjat på Jamtkraft.

Hej, Erik Froberg som har bytt från elproduktion till elnat.

Hej, Jorgen Bjorklund som gått vidare och blivit larare.

KOMPETENS

UTIN

ATTRAHERA

BEMANNA

iUTVECKLA BEHÅLLA

TOTALT:

TOTALT:

TOTALT:

11 20 31 stPension 10 stEgen begäran 21 st

107 285 392 stSjukfrånvaro 3,66 3,04 3,17%Medelålder 43,19 44,68 44,55

12 16 28 st

IN i UT

33Våra medarbetare


utveckling i regionen34


Utveckling i regionen

Det går att forklara Jamtkrafts sponsring med att det kan vara ett latt och bra satt for ett foretag att synas. Men det ar inte hela versionen. Jamtkraft har i uppdrag av sina agarkommuner och naringarna att vara en drivkraft for regionen. Darfor ar Jamtkrafts sponsring av idrott och kultur en stor del av utvecklingssidan inom bolaget.

– Aven om vi tycker att vi har lyckats bra i år så skulle vi kunna bli battre på fordel-ningen mellan sport och kultur, till exempel genom mer uppsokande verksamhet.

Den lite sjalvkritiska rosten hor till Kai Lundin som har ansvar for Jamtkrafts spon-sorsamarbeten. Han forklarar sportens fram-gångar nar det galler sponsorer med att man inom idrottsrorelsen har vanan inne nar det galler att soka medel. Kulturen går fortfaran-de lite forsiktigt fram.

Stora och små engagemangJamtkraft stottar både storre och mindre ar-rangemang. Kai Lundin berattar om något han betraktar som en ”klockren sponsring”, som kommer många till gagn – den till Svart-sjoarnas skidspår. Pengarna går till bransle for att kunna dra spåren med skoter. Det bidraget, det lilla, står i bjart kontrast till de två arenor, Jamtkraft Arena i Östersund och Jamtkrafthallen i Ås, som Jamtkraft ar hu-vudsponsor for.

Men Jamtkraft driver aven egna evene-mang och tavlingar. En ar Kraftprovet, som arrangerades for forsta gången under 2013. Det ar en jamtlandsk form av ”en svensk klas-siker” dar den som deltar ska tavla i langd-åkning, skridskor, lopning samt cykel. Forra året deltog ett 50-tal tavlande men Kai Lun-din hoppas på att deltagarantalet ska oka.

– Nar vi jobbar med storre arrangemang vill vi garna vara aktiva också, berattar Kris-tina Andersson, chef på kommunikations-avdelningen. Då hanger vi inte bara upp en

logga och går hem, utan bidrar med något extra till dem som besoker eller deltar i ar-rangemanget.

Men Jamtkraft ar inte bara en kraft i re-gionen. Uppdraget – att betyda något for alla som bor har – står fast. Men med agarande-lar i Troms Kraftforsyning och Energi AS i Tromsø i Norge, i Dalakraft i Dalarna och i Scandem i Örebro, som dessutom har kontor i Helsingfors i Finland, har Jamtkraft numera både nationell och nordisk rackvidd. Jamt-krafts samarbete med Örebro Hockey ar ett bra exempel på sponsring som bygger goda relationer till kunder på nationell nivå.

Ett hållbart varumarkeEn kvitto på att Jamtkraft har nojda kunder ar den årliga matningen av kundnojdhet som SKI, Svenskt Kvalitetsindex, genomfor. I 2013 års matning av kundnojdhet i energi-branschen kom Jamtkraft på en femteplats, liksom året innan.

– Vi har jobbat mycket med tillganglighet och tydlighet kring prisvarde, leverans och produktutbud. Aven kontaktcenters arbete med kundservice har bidragit stort. De kun-der som har varit i kontakt med oss ar nojdare an andra kunder, sager Kristina Andersson.

I konsumentundersokningen Sustainable Brand Index, dar konsumenter tillfrågas om hur de ser på olika varumarken har Jamtkraft som mål att komma bland de 30 forsta. 2013 fick 9 000 konsumenter svara pa fragor om hållbarhet hos 228 olika svenska varumarken och Jamtkraft hamnade på plats 30.

Varje år mats aven hur priset ar satt inom fjarrvarmebranschen i Sverige. I matningen, som kallas Nils Holgerssonundersokningen, kommer fjarrvarmepriset i Östersund på 16:e plats av 260 inrapporterade prisnivåer.

Jämtkraft – med uppdrag att utvecklaDet är få som i sin barndom inte kommit i kontakt med sport eller kultur. Båda är samhälls-bärande och samhällsutvecklande områden. Och båda är huvudmål för Jämtkrafts sponsring.

Stiftelsen Hackåsbygden

Skiduniversitetet Östersund

Dammåns fiskevårdsområde

Örebro HC

Oldens byalag

Östersund SK

Under 2013 hade vi totalt 68 sponsringssamarbeten.

Några sponsrings-samarbeten under 2013


Utveckling i regionen 35

Kristina Andersson

Kai Lundin

36 Bokslut


ÄgarforhållandeJamtkraft AB ags till 98,2 procent av Östersunds kommun. Resterande andelar ags av Åre kommun med 0,8 procent och Krokoms kommun med 1 procent.Rostmassigt fordelar sig infl ytandet i bolaget nagot annorlun-da. Östersunds kommun innehar 87,5 procent av rosterna, Åre och Krokoms kommuner innehar 6,2 respektive 6,3 procent vardera av rosterna på bolagsstamman. Styrelsen består av fem ledamoter från Östersunds kommun, Åre och Krokoms kommuner har en ledamot vardera samt en extern ledamot.

Koncernen JamtkraftI Jamtkraftkoncernen ingår, forutom moderbolaget Jamtkraft AB, de helagda dotterbolagen Jamtkraft Elnat AB, Jamtlands-kraft AB, Jamtkraft Telecom AB, Jamtkraft Park Management AB, Åre Fjarrvarme AB, Jamtlands Mineral AB, Kyrkberget Vindkraft AB, Scandem AB, Scandem Market AB, Scandem OY samt det delagda dotterbolaget Dalakraft AB och dess hel-agda dotterbolag Enkla Elbolaget i Sverige AB.

Vasentliga handelser under åretI december 2013 togs den nya kraftstationen i Hissmofors i drift. Kraftstationen kommer att fardigstallas under forsta halvåret 2014. Investeringen ar långsiktig och ska bidra till hog leveranssakerhet och fornyelsebar el i många år framover. Tillgångar i intresseforetaget Troms Kraftforsyning og En-ergi AS har skrivits ned vilket påverkar Jamtkrafts koncern-resultat negativt med ca 50 Mkr.Under hosten 2013 drabbades Jamtland av tre storre stormar. Samtliga stormar orsakade skador på elnatet. Mest omfat-tande var de skador som uppstod i samband med stormen Ivar under december månad. Jamtkraft har under 2013 tillsammans med Skanska arbetat med att etablera infrastruktur och elnat till Mullbergets 26 vindkraftsverk i Ratan, Bergs kommun. Vindkraftsparken vantas kunna tas i drift sommaren 2014. Ett arbete har påborjats med att integrera och att utvinna sy-nergier tillsammans med det forvarvade dotterbolaget Dala-kraft AB. Det strategiska samarbetet med intressebolaget Troms Kraftforsyning og Energi AS fortgår enligt plan. Under 2008 inleddes ett EU-projekt for att bygga ut bred-bandsnatet i Jamtkrafts agarkommuner. Projektet som av-slutades under våren 2013 har bidragit till många nystartade foretag i glesbygden. Jamtkraft rankades på femte plats i SKI, Svenskt Kvalitetsin-

dex, dar man årligen mater kundnojdheten bland elhandelsfo-retagen i landet. Jamtkraft bibehåller sin starka stallning på marknaden. Aven året innan kom Jamtkraft på femte plats.

VerksamhetJamtkraft med dotterbolag producerar, distribuerar och sal-jer elenergi och varme. Koncernen erbjuder dessutom bred-bandsanslutning via fi bernat och radioforbindelse samt en-ergiforvaltning. Verksamheten ar indelad i affarsområdena Elproduktion, Elhandel, Elnat, Varme och Telecom. Foregående års varden anges inom parentes.

Affarsområde ElproduktionAffarsområdet omfattar elproduktionen i moderbolaget och dotterbolaget Kyrkberget Vindkraft AB samt intressebolagen Troms Kraftforsyning og Energi AS, Mullbergs Vindpark AB och Sjisjka Vind AB. Elproduktionen baseras på vatten-kraft, kraftvarme och vindkraft. Affarsområdet erhåller el-certifi kat for elproduktionen i vissa vattenkraftanlaggningar och for vindkraftanlaggningar. Under 2013 har affarsområ-det erhallit 103 897 elcertifi kat fran produktionen, vilket ar 10 198 farre an foregående år.På den nordiska elborsen Nord Pool delas Sverige in i fyra olika elområden dar majoriteten av Jamtkrafts produktion fi nns i elomrade 2. Under 2013 var det genomsnittliga spot-priset for elområde 2 på Nord Pool 33,85 ore/kWh. Dyraste månaden var september med 38,72 ore/kWh medan december var billigast med 29,20 ore/kWh. Den totala elproduktionen i Jamtkrafts egna anlaggningar uppgick under året till 882 GWh. Vattenkraftproduktionen uppgick till 781 GWh vilket ar 16 procent lagre an normalårs-produktionen 930 GWh. Vindkraftsanlaggningarna i Kyrk-berget, Hornberget och Almåsa har under året sammanlagt producerat 101 GWh vilket motsvarar normalårsproduktio-nen. Jamtkrafts andel av produktionen vid Forsmarks karn-kraftverk uppgick till 250 GWh.

Årsredovisning förräkenskapsåret 2013Styrelsen och verkställande direktören för Jämtkraft AB (556001-6064) får här-med avge årsredovisning och koncernredovisning för år 2013, bolagets 124:e verksamhetsår.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Energiomsättning, GWh 2013 2012

Vattenkraft, helägda anläggningar 781 1 124

Vindkraft, helägda anläggningar 101 80

Produktionsandel Forsmark 250 236

1 132 1 443

37Bokslut


Omsattningen okade med 11,5 Mkr medan bruttoresultatet minskade med 77,2 Mkr i jamforelse med foregående år. Af-farsomradet redovisar en vinst efter fi nansiella intakter och kostnader på 10 Mkr, en resultatforsamring om 178 Mkr, vil-ket framst forklaras av låga produktionsvolymer under året i kombination med låga marknadspriser på el samt samre resultat fran fi nansiella terminskontrakt pa grund av sa kall-lade oppna positioner på marknaden jamfort med foregående år. Finansnettot påverkas negativt till foljd av forvarvet av Troms Kraftforsyning og Energi AS. Det samre resultatet från intressebolagen beror framst på nedskrivning av till-gångar i Troms Kraftforsyning og Energi AS samt negativt resultat i Sjisjka Vind AB.

Affarsområde ElhandelAffarsområdet saljer energi till slutkund samt tillhandahål-ler forvaltningstjanster av elenergi fysiskt och fi nansiellt, elcertifi kat, utslappsratter och miljovarden (ursprungsratter). Affarsområdet omfattar elhandel i moderbolaget samt i dot-terbolagen Scandem Market AB, Scandem OY, Scandem AB, Dalakraft AB samt Enkla Elbolaget AB. Dalakraft AB ags till 51 procent och Enkla Elbolaget ar helagt dotterbolag till Dalakraft AB. Antalet kunder for affarsområdet uppgick per den 31 decem-ber 2013 till 233 630 st.Resultatet for affarsområdet påverkas av att invånarna i agar-kommunerna som har lokalprisavtal erhåller en rabatt som totalt motsvarar 52 Mkr for 2013. I maj 2012 infordes ett nytt

lokalpris dar rabatten synliggors. Rabatten for 2012 uppgick till 29,3 Mkr och avsåg perioden maj till och med december. Ökningen i omsattning och inkopskostnad trots minskad for-såld volym beror på att forvarvet av dotterbolaget Dalakraft AB skedde under slutet av 2012 och påverkade således enbart tre månader av jamforelseåret, vilket aven påverkar ovriga kostnader och minoritetens andel.I resultatet ingår nedskrivning av aktierna i Scandem Market AB och Scandem OY vilket motsvarar 17,2 Mkr. Resultatan-del intresseforetag avser Boo Energi Forsaljnings AB.

Affarsområde ElnatAffarsområde Elnat bedrivs i Jamtkraft Elnat AB och till viss del aven i Jamtkraft AB. Affarsområdet ansvarar for koncernens region- och lokalnat och dess huvudsakliga verksamhet utgors av elnatsverksam-het inom Östersunds, Krokoms och Åre kommuner samt de-lar av Bergs, Bracke och Stromsunds kommuner. Verksamhe-ten omfattar anlaggningar från 0,4 kV till 145 kV, daribland drygt 840 mil elledningar och har 60 649 kundanlaggningar. Dessa kundanlaggningar fi nns i saval stadsbebyggelse som i avlagsen glesbygd i fjallområden. Affarsområdet tillhanda-håller aven entreprenadtjanster inom drift och underhåll.Under 2013 har affarsområdet fortsatt arbetet med det interna kabelnatet i Mullbergets vindkraftpark. Arbete med att far-digstalla parken fortsatter under 2014. Affarsområdet har under året tecknat avtal med Statkraft for drift och underhåll av en 220 kV ledning i Morttjarnberget i Bracke kommun. Forberedelser for ombyggnad av fordelningsstationen i Brun-fl o har gjorts under aret och ombyggnation startar nar alla tillstånd ar klara. Totalt overfordes under året 1 243 GWh (1 924 GWh) till elnatet. Denna minskning beror på forandringar i Svenska kraftnats regelverk avseende anslutning mot stamnatet. Av ovanstående transporterades 1 084 GWh (1 117 GWh) till slutkund. Natforlusterna for året uppgick till 60 GWh.

Intakterna for affarsområde Elnat uppgick till 435,3 Mkr vilket ar en minskning med 30,9 Mkr jamfort med foregå-ende år. Under året har det varit ett aktivt projekt (Mullber-get) inom entreprenadverksamheten jamfort med två projekt (Mullberget & Sjisjka) foregående år, vilket ger minskade in-takter med ca 37 Mkr. Anslutningsintakterna minskade med ca 9 Mkr jamfort med foregående år till foljd av minskad utbyggnad av vindkraft i natområdet och uppgår till 12,6 Mkr (22 Mkr). Under slutet av året gjordes en hojning av natpriset med 5 procent. En beraknad forsakringsersattning på 12 Mkr avseende stormarna Hilde och Ivar som drabbade lanet under sista kvartalet 2013 ingår i intakterna.Kostnader for energi, varor och material minskar med cirka 34,1 Mkr till foljd av att det ar ett projekt i entreprenadverk-

Resultat efter fi n. poster, kkr 2013 2012

Omsättning 672 416 660 903

Energi, varor, material -308 407 -219 657

Bruttoresultat 364 009 441 246

Övriga rörelsekostnader -121 901 -100 020

Koncerngemensamma kostnader -28 006 -27 378

Personalkostnader -22 390 -22 781

Avskrivningar -60 894 -61 370

Rörelseresultat 130 818 229 697

Finansnetto -55 029 -40 015

Resultat från andelar i intresseföretag -66 230 -1 182

9 559 188 500

Överförd energi, GWh 2013 2012

Levererat till angränsande nät 99 745

Levererat till slutkund 1 084 1 117

Nätförluster 60 62

Nätomsättning 1 243 1 924Resultat efter fi n. poster, kkr 2013 2012

Omsättning 3 407 812 2 553 034

Energi, varor, material -3 215 421 -2 437 218





Avskrivningar/nedskrivningar -27 722 -23 648

Rörelseresultat -22 958 -49 659


Resultat från andelar i intresseföretag 997 -

Minoritetsandel -19 489 -4 908

-42 826 -59 050

38 Bokslut


Skuldsättningsgrad

Självfi nansieringsgrad

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

10 11 12 1309

ggr

0

30

60

90

120

150

%

10 11 12 1309

samheten jamfort med två foregående år. Kostnadsminskningen mots av okade rorelsekost-nader hanforliga till skador och avbrottsersattning i samband med stormarna Hilde och Ivar som beraknas till 24 Mkr. Årets avskrivningar enligt plan uppgick till 100,2 Mkr vilket ar i nivå med foregående år. Affarsområdet redovisade for verksamhetsåret 2013 en vinst efter fi nansnetto om 66 Mkr. Minoritetsandelen avser Jemtska Östersund AB.

Affarsområde VarmeAffarsområdet omfattar produktion och forsaljning av varme inom Åre, Krokoms och Öster-sunds kommuner samt elproduktion i kraftvarmeverket i Lugnvik och biogasmotorn i Torval-la samt forsaljning av miljovarden (ursprungsgarantier). Verksamheten bedrivs i två olika bolag, Jamtkraft AB och Åre Fjarrvarme AB. Elcertifi kat erhalls for elproduktionen i kraftvarmeverket och gasmotorn. Produktionen sker i huvudsak med lokala hållbara branslen såsom tradbransle, torv, spillvarme och deponigas. Ackumulatortanken Arctura i Östersunds fjarrvarmenat gor det mojligt att lagra fjarrvarme samt att optimera elproduktionen.Under året har totalt 55 nyanslutningar gjorts till fjarrvarmenaten varav merparten ar vil-lakunder. De fl esta anslutningarna har skett i Östersunds fjarrvarmenat, som omfattar Öster-sund, Froson, Brunfl o, Torvalla, Lugnvik och Ås. Nyanslutningarna innebar en beraknad ok-ning av forsåld energi med ca 3,3 GWh. Fjarrvarmeforsaljningen uppgick totalt till 606 GWh vilket ar en minskning med 33 GWh jamfort med foregående år. Året 2013 var 11 procent varmare an ett normalår medan 2012 var ca 3 procent varmare an ett normalår.Kraftvarmeverket har under året producerat 198 GWh el. Utetemperaturen, el- samt bransle-priserna styr hur mycket el man kan producera i kraftvarmeverket.Utover el- och varmeforsaljningen har affarsomradet erhallit ersattning for 198 288 elcertifi kat uppgaende till 41 Mkr. Ersattning fran elcertifi katen kommer att upphora fran och med 2015.Fjarrvarmepriset hojdes från januari 2013 med 2 procent for fjarrvarmenaten inom Öster-sunds och Krokoms kommun. For naten i Åre kommun gjordes inga prishojningar under 2013. Priset i Östersunds och Krokoms kommun ar fortfarande bland de lagre i landet.

2013 2012 2013 2012

Jämtkraft AB 634 671 551 581

Åre Fjärrvärme AB 64 67 55 58

698 738 606 639

Värmeproduktion, GWh Försäljning, GWh

2013 uppgick den totala omsattningen for affarsområde Varme till 501 Mkr, vilket ar en okning med 3 Mkr jamfort med 2012, trots minskade leveranser. Forklaringen ar erhållna forsakringsersattningar från aldre skador som overstiger de minskade intakterna från varme-leverans, elforsaljning och elcertifi kat.Rorelsens kostnader minskade med 42 Mkr jamfort med 2012 varav ca 21,5 Mkr avser mins-kade branslekostnader som forklaras av att branslemixen forandrats, att en ny bransleterminal i Morsil ger minskade transportkostnader samt av ett gynnsamt marknadslage for råvaran.


Omsättning 435 295 466 204









Resultat från andelar i intresseföretag 1 233 1 500

66 263 85 983

39Bokslut


Minskade kostnader for material och underhåll forklaras till stor del av att det under 2012 gjordes en mer omfattande renovering i kraftvarmeverket som saknar motsvarighet 2013. Årets avskrivningar enligt plan uppgår till 56 Mkr, vilket ar i nivå med foregående år. Affars-området redovisar ett rorelseresultat på 109 Mkr vilket ar 45 Mkr hogre an foregående år.

Affarsområde TelecomAffarsområdet omfattar all verksamhet inom Jamtkraft Telecom AB och delar av verksamhe-ten inom Jamtkraft Elnat AB. Affarsomradet erbjuder ett fi bernat dar operatorer och kunder kan hyra forbindelser for overforing av bredbandstjanster så som internet, tv och telefoni. Jamtkraft Telecom AB ar tillsammans med ett femtontal andra stadsnatsbolag delagare i Norrsken AB, vilket ger tillgang till ett fi bernat som stracker sig genom inlandet ner till Stock-holm, Malardalen och upp langs Norrlandskusten till Umeå. Under 2013 har 450 nya privat-kunder, 70 foretagskunder och 22 svartfi berkunder anslutits. Sedan hosten 2012 ar drift samt utbyggnad av optonatet outsourcat till Eltel Networks. Det sedan 2008 bedrivna EU-projektet for utbyggnad av fi bernatet i glesbygd avslutades under forsommaren 2013. Under 2014 ligger fokus pa forstarkning av tekniken i det befi ntliga natet for att kunna mota kundkrav och de nya tjanster som kommer att kunna levereras via natet framover.Omsattningen for affarsområde Telecom uppgick 2013 till 41,2 Mkr, en okning med 3,2 Mkr jamfort med 2012. Ökningen avser huvudsakligen anslutningsintakter, totalt 520 anslutning-ar, att jamfora med 434 anslutningar 2012. Abonnemangsintakterna uppgick till 31,5 Mkr, vilket ar i nivå med utfallet 2012.Rorelsens kostnader uppgick till 23,1 Mkr, vilket ar en minskning med 4,9 Mkr jamfort med 2012.Minskningen ar till stor del ett resultat av den outsourcing av drift och utbyggnad som genom-fordes hosten 2012. Avskrivningar uppgick till 10,2 Mkr, en okning med 1,1 Mkr. Affarsområdet redovisade for verksamhetsaret 2013 en vinst efter fi nansnetto om 5,1 Mkr.

Netto- och rörelsemarginal

Resultat

0

3

6

9

13

15

10 11 12 1309

%

0

50

100

150

200

250

300

350

400

10 11 12 1309

Mkr


Omsättning 500 563 497 491









96 757 47 717


Omsättning 41 189 37 958

Energi, varor, material -348 -806






Rörelseresultat 7 905 848


5 105 -2 692

Rörelsemarginal

Nettomarginal

Resultat före skatt

Rörelseresultat

40 Bokslut


Ekonomisk analys koncernenOmsattningen okade med 780 Mkr under året, en okning med 22 procent. Rorelsens kostnader okade med 822 Mkr vilket motsvarar 28 procent. Omsattnings- och kostnadsokningen beror till allra storsta delen på att Dalakraft AB inkluderats med tolv månader 2013 jamfort med tre månader 2012. Rorelseresultatet efter av- och nedskrivningar minskade med 48 Mkr jamfort med foregående år. Rorelseresultatet i pro-cent av intakterna, rorelsemarginalen, uppgick till 7,8 pro-cent. Finansnettot uppgick till 94 Mkr.Resultatet efter fi nansiella poster minskade med 115 Mkr. I procent av rorelsens intakter blev resultatet efter fi nansiella poster, nettomarginalen, 4,2 (8,3) procent. Resultatet efter fi nansiella poster i relation till genomsnittligt eget kapital, rantabiliteten, var 7,8 (13,3) procent. Soliditeten uppgick till 30,3 (30,2) procent for 2013. Kassafl ode fran den lopande verksamheten fore forandringar av rorelsekapital uppgick till 487 Mkr (550 Mkr).

Finansiell stallningKoncernens likvida medel uppgick per den 31 december 2013 till 155 Mkr vilket motsvarar 3,5 procent av omsattningen. De totala långfristiga rantebarande skulderna uppgick till 3 751 Mkr, en minskning med 30 Mkr. 2 051 Mkr avser skulder till kreditinstitut av vilka 900 Mkr refi nansieras inom ett ar, 700 Mkr inom 2-5 år och 451 Mkr senare an 5 år efter balans-dagen. Resterande 1 700 Mkr fi nansieras genom Östersunds kommuns certifi kats- och obligationsprogram. Den effektiva årsrantan på koncernens låneskuld blev cirka 3 procent.

InvesteringarKoncernens investeringar i materiella anlaggningstillgångar minskade med 103 Mkr och investeringarna i fi nansiella an-laggningstillgångar minskade med 1 488 Mkr jamfort med foregående år. Årets investeringar i affarsområde Elproduk-tion avser framst fortsatt byggande av Hissmofors vatten-kraftstation 6 vilken kommer att fardigstallas under 2014. Årets investeringar inom affarsområde Elnat uppgick till 37 Mkr vilket ar en minskning med 24,5 Mkr jamfort med fo-regående år. Investeringarna inom Varmeaffaren uppgick till 10 Mkr vilket ar 21 Mkr lagre an foregående år. Affarsom-rade Telecoms investeringar i fi bernat och aktiv utrustning uppgick till 19 Mkr vilket ar 11,6 Mkr hogre an foregående år. Koncernens sjalvfi nansieringsgrad uppgick till 145,7 procent for 2013 (29,4 procent).

ModerbolagetOmsattningen minskade med 120 Mkr jamfort med 2012 och forklaras av minskad elhandelsforsaljning och lagre elproduk-


Omsättning 4 386 100 3 605 672

Rörelsens kostnader -3 791 909 -2 970 138




Resultat från intresseföretag -63 933 -552

184 035 299 582

Investeringar inkl pågående nyanläggningar och statsbidrag, kkr 2013 2012

Elproduktion och elhandel 259 246 1 813 000

Hissmofors vattenkraftstation 243 422 308 691

Kattstrupeforsens vattenkraftstation 11 268 231

Billsta vattenkraftstation 2 046 12 771

Finansiella investeringar - 1 488 085

Övrigt 2 492 3 222

Elnät 37 132 61 639

Mätare, bilar, övrigt 12 247 9 234

Förnyelseåtgärder, utbyggnad av överförings- och distributionsnät 24 885 52 405Värme 10 025 31 097

Distributionsnät 8 623 20 339

Produktionsanläggningar 1 402 10 758

Telecom 19 106 7 539

Fibernät för datakommunikation 17 509 13 577

Statsbidrag fi bernät -1 337 -7 506

Kommunikationsutrustning & övrigt 2 934 1 468

Fastigheter & IT 7 417 10 740

Summa investeringar 332 926 1 924 015

41Bokslut


tion. Genomforda effektiviseringar i verksamheten har lett till minskade rorelsekostnader. Årets avskrivningar uppgick till 99 Mkr och ligger i nivå med foregående år. Rorelseresultatet forsamrades med 101 Mkr och uppgick till 203 Mkr. Finansnettot forsamrades med 10 Mkr i moderbolaget jam-fort med foregående år till foljd av okat lånebehov for mo-derbolaget. Nedskrivning av aktier i dotterbolag uppgick till 15 Mkr (20 Mkr) och utdelningar från dotterbolag till 13 Mkr (57 Mkr). Resultatet efter fi nansiella poster forsamrades med 150 Mkr och forklaras huvudsakligen av ett samre resultat for affars-område Elproduktion.

Koncernens riskhantering Koncernens affarsrisker kan beskrivas utifrån tre huvudom-raden, rorelserisker, fi nansiella risker och ovriga risker.

Rörelseriskerna Rorelseriskerna ar verksamhetsanknutna, till exempel an-laggnings- och egendomsrisker, haveri i en anlaggning eller liknande. Riskerna hanteras genom forsakringsskydd och re-visioner. Vidare fi nns det politiska risker och dessa hanteras via branschorganisationer och deltagande vid remissutskick och ovrig omvarldsbevakning.

Finansiella riskerFor att mota och kontrollera de fi nansiella riskerna fi nns interna policydokument for varje affarsområde samt Öster-sunds kommuns fi nanspolicy. De fi nansiella riskerna bestar i huvudsak av valuta-, kredit-, rante-, likviditets-, elkrafts-, volym- och elcertifi katsrisker.

Valutarisker Avser risken for negativ påverkan på koncernens resultat till foljd av rorelser i valutakurser. Valutarisker uppstår framst i handel med elkraft. Elmarknaden anvander EUR som bas-valuta for saval spothandel som fi nansiella terminer. Dessa risker hanteras genom valutasakringar. Nivån på sakringarna styrs genom riskpolicy for respektive affarsområde. Från och med 2014 fl yttas alla valutapositioner avseende termins-kontrakt till Jamtkrafts internbank. Sjalvstandiga utlandska verksamheter omraknas i konsolideringen av koncernen och

påverkar enbart balanserade vinstmedel.

KreditriskKreditrisker avser resultatsvangningar beroende på att utgi-vare eller andra motparter inte uppfyller sina forpliktelser och består av motparts-, lands- och likviditetsrisker. Koncer-nens kredit- och kravrutiner syftar till att minimera bundet kapital och begransa kreditforluster. Kreditrisken hanteras enligt koncernens kreditpolicy.

Ränte- och likviditetsrisk Visar risken for att ranteforandringar påverkar koncernens resultat negativt. Fordelningen mellan lån med kort respek-tive lång rantebindningstid anpassas så att onskad stabilitet uppnas. Genom att inga ett fl ertal ranteswapavtal med olika livslangd, dar Jamtkraft AB byter rorlig ranta mot fast ranta, reduceras risken i låneportfoljen. Cirka 25 procent av portfol-jen loper numera till rorlig ranta. ElkraftsriskerAvser risken for negativ påverkan på koncernens resultat till foljd av forandringar i marknadspris på elkraft. Dessa risker hanteras genom elprissakringar och nivå på sakringar styrs genom riskpolicy for respektive affarsområde. Från och med 2014 fl yttas alla positioner i elprissakringar till Jamtkraft In-ternbank.

VolymriskerAvser risken for negativ påverkan på koncernens resultat till foljd av forandringar i forvantade volymer. Volymrisker fi nns framfor allt i elproduktion, elhandel, elcertifi kat och varme. Dessa ar generellt svårare att sakra sig emot, hanteringen av volymrisk regleras genom riskpolicy for respektive affars-område. Stor vikt laggs vid att lopande prognostisera och folja upp forvantade volymer for att kunna sakra ratt mangd i enlighet med gallande riskpolicy.Jamtkraft sakrar sin egen elproduktion via fi nansiella och fysiska kontrakt i enlighet med vår forvaltningspolicy. Vat-tenkraftproduktionen varierar beroende på nederbord. Denna volymrisk hanteras genom att produktionsprognoser lopande utfors och ligger till grund for hur prissakring av produktion ska ske. Prissakring sker mot terminsmarknaden.

Elcertifi katriskerAvser risken for negativ påverkan på koncernens resultat till foljd av forandringar i marknadspris pa elcertifi kat. Elcertifi -katrisker fi nns i elproduktion och elhandel. Dessa risker han-teras genom prissakringar och nivå på sakringar styrs genom riskpolicy for respektive affarsområde.

Övriga riskerFor att mota och kontrollera ovriga risker som innefattar risker som operativa risker (t ex, icke agerande, manskliga fel eller brottsligt uppsåt), ryktesrisker eller personsakerhet så regleras agerande for anstallda i foretaget med policy och instruktioner. Genom intern kontroll foljer vi upp regelefter-levnaden.


Omsättning 1 227 292 1 347 316

Rörelsens kostnader -925 412 -943 599




Nedskrivning aktier -15 000 -20 000

Utdelning 13 050 57 000

144 655 294 979

42 bokslut


Miljöcertifi eringJamtkraft ar miljocertifi erat enligt ISO 14001 sedan 2003. Certifi katet omfattar produktion och distribution av el och varme, utbyggnad av fi bernatet samt marknadsforing av en-ergi och bredbandsanslutningar. Foretaget omfattas av exter-na miljorevisioner vid två tillfallen per år.

Jamtkraft MiljofondJamtkraft Miljofond ar ett fi nansiellt ramverk med kompe-tens for aktiviteter inriktade på att skydda och återskapa hotade biologiska varden i anslutning till Jamtkrafts verk-samhet. Miljofondens styrelse om fem personer ar sam-ansatt av bred kompetens. Har fi nns representation fran koncernstyrelse, verksamheten, och tre oberoende leda-moter hamtade från akademi och forskning. Miljofonden har påborjat ett systematiskt arbete med fordjupning i vat-tenkraft-, vindkraft-, och biobranslefrågor med inriktning mot okad biologisk mångfald. Miljofonden tar inte emot eller delar ut bidrag.

Tillstånd/anmalningarKoncernen bedriver tillstånds- och anmalningspliktiga verk-samheter enligt forordning om miljofarlig verksamhet. Till-stånden avser varmeanlaggningar och vindkraftsparker. De anmalningspliktiga verksamheterna beror mindre enheter for varmeproduktion samt vindkraftverk. Jamtkraft har också tillstånd for torvbrytning, for dammar i anslutning till kraft-stationer, for elproduktion samt for mellanlagring av impreg-nerade stolpar.

MiljopåverkanFjarrvarmens branslemix bestod under 2013 till 99 procent av hållbara branslen. Jamtkrafts varmeanlaggningar har effektiv forbranning och rokgasrening, samt låga utslapp av forsuran-de amnen, tungmetaller och koldioxid. Torv har fordelaktiga forbranningstekniska egenskaper då den eldas tillsammans med tradbranslen. Idag bryts torv på 1 promille av landets to-tala torvmarksareal. Utbyggnad av vattenkraft har historiskt sett inneburit en forandring av biotoper och arter, lokalt och regionalt. Vindkraft svarar i dag for drygt 5 procent av Sveriges elan-vandning. Under de senaste 10 åren har okningen varit snabb. Potentialen att bygga ut vindkraften ar mycket stor. Vindkraft ger låga utslapp vid elproduktion.Samtliga verksamheter påverkar allmanna intressen samt biologisk mångfald.

MålanalysJamtkrafts agare, Östersunds, Åre och Krokoms kommuner, har i sitt agardirektiv fastlagt foljande ekonomiska mål for Jamtkrafts verksamhet:• Soliditeten i Jamtkraft skall ligga inom intervallet 25-45 procent raknat som rullande 36-månaders medeltal. For 2011-2013 uppgår soliditeten i snitt till 31,8 procent. • Jamtkraft skall ha en rantabilitet på eget kapital, beraknat på resultatet fore skatt med 36-månaders medeltal, om 10 pro-cent som riktvarde. For 2011-2013 uppgår rantabiliteten fore skatt i snitt till 12,1 procent.

Utsikter for 2014For de kommande åren spås fortsatt låga elpriser vilket leder till att Jamtkraft har svårt att få lonsamhet i investeringar av-seende elproduktion. Fortsatt låga elpriser kan påverka varde-ringen av befi ntliga tillgangar vilket pa sikt kan leda till ned-skrivningar. De senaste åren har Jamtkraft haft stort fokus på tillvaxt vilket leder till att arbetet kommer att fokuseras på att konsolidera verksamheter, utvinna synergier och integrera de forvarvade foretagen de kommande åren. Den 1 januari 2014 startades en internbank i syfte att minimera fi nansiella risker, centralisera och effektivisera riskhanteringen inom koncernen.

Styrelsearbetet under åretJamtkraft AB:s styrelse består av åtta ledamoter med fyra ersattare. Östersunds kommun utser fem ledamoter och två ersattare samt en extern ledamot medan Åre och Krokoms kommuner utser en ledamot och en ersattare vardera. Dess-utom utser de anstalldas organisationer två ledamoter och två ersattare. Styrelsens sammantraden foljer en årlig plan agnad att sakerstalla erforderligt beslutsfattande samt styrelsens be-hov av information. Arbetet i ovrigt foljer den gallande ar-betsordningen for styrelsen. Arbetsordningen reglerar bland annat styrelsens arbets- och ansvarsområden, arbetsuppgif-ter och beslutanderatt. Av arbetsordningen framgår också arbetsfordelningen mellan styrelsen, styrelsens ordforande samt verkstallande direktoren. Styrelsen har under året haft sju sammantraden varav ett konstituerande. Forutom uppfoljning och rapportering av den lopande verk-samheten har styrelsen behandlat koncernens strategiska in-riktning samt koncernens ekonomiska utveckling. Styrelsen har aven haft att ta stallning till investeringar.

KoncernenEnligt den upprättade koncernbalansräkningen utgör vin-sten för året 103 817 489 kronor, vartill kommer balanse-rade vinstmedel om 2 101 113 257 kronor. Aktiekapitalet uppgår till 126 000 000 kronor och eget kapital uppgår totalt till 2 330 930 746 kronor.

ModerbolagetStyrelsen och verkställande direktören föreslår, att de till bolagsstämmans förfogande stående vinstmedlen i moderbolaget,

från föregående årbalanserade vinstmedel 10 900 kronor jämte årets resultat 36 134 000 kronor 36 144 900 kronor

skall disponeras så att till aktieägarna utdelas 36 000 000 kronor till nästa år överföres 144 900 kronor 36 144 900 kronor

UtdelningUtdelningen för 2013 föreslås till 36 000 000 kronor vilket motsvarar 285,71 kr per aktie.

Förslag till vinstdisposition

43Bokslut


Belopp i kkr Not 2013 2012

Rörelsens intäkter mm 1,2,3

Nettoomsättning 4 362 973 3 491 796

Aktiverat arbete för egen räkning 12 385 13 726

Övriga rörelseintäkter 1 10 742 100 150

Summa intäkter 4 386 100 3 605 672

Rörelsens kostnader 3

Råvaror och förnödenheter -3 061 421 -2 315 481

Övriga externa kostnader 4 -488 690 -437 710

Personalkostnader 5 -241 798 -216 947

Avskrivningar och nedskrivningar av materiellaoch immateriella anläggningstillgångar 6 -251 256 -244 089Summa kostnader -4 043 165 -3 214 227


Resultat från fi nansiella poster

Resultat från andelar i intresseföretag -63 933 -552

Ränteintäkter och liknande resultatposter 25 581 5 254

Räntekostnader och liknande resultatposter -120 548 -96 565

Summa fi nansiella poster -158 900 -91 863

Resultat efter fi nansiella poster 184 035 299 582

Redovisad skatt 10 -66 042 46 342

Minoritetsandel -14 176 -4 908

Årets resultat 103 817 341 016

Koncernens resultaträkning

44 Bokslut


Koncernens balansräkningBelopp i kkr Not 2013-12-31 2012-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter 333 1 278

Nyttjanderätter 11 130 260

Goodwill 12 58 004 72 775

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark 13 739 014 746 742

Tekniska anläggningar 14 3 395 026 3 533 971

Inventarier, verktyg och installationer 15 29 547 33 834

Pågående nyanläggningar 800 851 551 188

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i intresseföretag 17 1 264 110 1 471 218

Andra långfristiga värdepappersinnehav 18 17 147 17 399

Fordringar hos intressebolag 19 131 019 106 595

Andra långfristiga fordringar 15 141 8 202

Summa anläggningstillgångar 6 450 322 6 543 462

Omsättningstillgångar

Varulager 20 69 565 60 802

Kundfordringar 664 336 666 512

Fordringar hos Östersunds kommun 37 591 31 339

Övriga fordringar 134 176 118 273

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 183 823 328 368

Likvida medel 21 155 431 181 544

Summa omsättningstillgångar 1 244 922 1 386 838

SUMMA TILLGÅNGAR 7 695 244 7 930 300

45Bokslut


Koncernens balansräkning (forts)

Belopp i kkr Not 2013-12-31 2012-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 22

Bundet eget kapital

Aktiekapital (126 000 aktier) 126 000 126 000

Balanserad vinst 2 101 114 1 924 960


Summa eget kapital 2 330 931 2 391 976

Minoritetsintressen 23 113 061 98 885

Avsättningar

Avsättningar för pensioner 3 121 -

Uppskjuten skatt 660 335 632 479

Övriga avsättningar 25 9 050 27 149

Summa avsättningar 672 506 659 628

Långfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut 24 2 050 779 3 781 071

Skulder till Östersunds kommun 24 1 700 000 -

Övriga långfristiga skulder 69 614 72 837

Summa långfristiga skulder 3 820 393 3 853 908

Kortfristiga skulder

Förskott från kunder 44 342 67 779

Skulder till intresseföretag - -

Skulder till Östersunds kommun 2 540 136 114

Kortfristig del av långfristig skuld 291 309

Leverantörsskulder 162 235 183 450

Övriga kortfristiga skulder 402 100 423 179

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 146 845 115 072

Summa kortfristiga skulder 758 353 925 903

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 7 695 244 7 930 300

POSTER INOM LINJEN

Ställda säkerheter 26 238 986 229 581

Ansvarsförbindelser 27 183 219 72 391

46 Bokslut


Koncernens kassafl ödesanalysBelopp i kkr 2013 2012

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN


Justeringar för poster som ej ingår i kassafl ödet

Avskrivningar 251 256 244 089

Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar -209 -75

Kapitalandel intressebolag 64 004 551

Omräkningsdifferens - 51

Upplupen ränta -814 14 455

Betald skatt -11 346 -8 472

Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 486 926 550 181

Kassafl öde från förändringar i rörelsekapital

Ökning (-) / Minskning (+) av varulager -8 764 -7 266

Ökning (-) / Minskning (+) av kortfristiga fordringar 124 565 -176 613

Ökning (+) / Minskning (-) av kortfristiga skulder -181 249 30 851

Kassafl öde från den löpande verksamheten 421 478 397 153

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Förvärv av andelar i intresseföretag -47 -1 435 663

Förvärv av koncernföretag - 145 900

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -334 112 -435 712

Försäljning av anläggningstillgångar 1 927 75

Statsbidrag - 8 252

Kassafl öde från investeringsverksamheten -332 232 -1 717 148

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Förändring av långfristiga fordringar -31 110 -61 485

Förändring av långfristiga skulder -51 615 1 358 112

Utbetald utdelning -32 634 -36 000

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten -115 359 1 260 627

Årets kassafl öde -26 113 -59 368

LIKVIDA MEDEL

Likvida medel vid årets början 181 544 240 912


Likvida medel vid årets slut 155 431 181 544

47Bokslut


Moderbolagets resultaträkningBelopp i kkr Not 2013 2012

Rörelsens intäkter mm 1,3

Nettoomsättning 1 065 162 1 130 558

Aktiverat arbete för egen räkning 4 676 3 983

Övriga rörelseintäkter 157 454 212 775

Summa intäkter 1 227 292 1 347 316

Rörelsens kostnader 3

Råvaror och förnödenheter -435 879 -477 671

Övriga externa kostnader 4 -301 559 -287 769

Personalkostnader 5 -187 974 -178 159

Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar 6 -99 377 -99 985

Summa kostnader -1 024 789 -1 043 584


Resultat från fi nansiella poster

Resultat från andelar i koncernföretag 7 -1 950 37 000

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 56 997 48 991

Räntekostnader och liknande resultatposter -112 895 -94 744

Summa fi nansiella poster -57 848 -8 753


Bokslutsdispositioner 9 -97 194 -266 184

Redovisad skatt 10 -11 327 3 547


48 Bokslut


Belopp i kkr Not 2013-12-31 2012-12-31TILLGÅNGARAnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångarByggnader och mark 13 694 961 705 305Tekniska anläggningar 14 1 174 332 1 237 284Inventarier, verktyg och installationer 15 23 907 26 990Pågående nyanläggningar 789 349 536 504Finansiella anläggningstillgångarAndelar i koncernföretag 16 127 250 142 249Fordringar hos koncernföretag 578 377 945 369Andelar i intresseföretag 17 1 485 870 1 485 870Fordringar hos intresseföretag 19 131 018 106 595Andra långfristiga värdepappersinnehav 18 5 251 5 251Andra långfristiga fordringar 3 965 2 099Summa anläggningstillgångar 5 014 280 5 193 516

OmsättningstillgångarVarulager 20 62 127 57 310Kundfordringar 364 160 435 339Fordringar hos koncernföretag 110 482 138 386Fordringar hos Östersunds kommun 37 591 31 339Övriga fordringar 8 076 11 927Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 27 218 29 496Likvida medel 21 27 766 56 116Summa omsättningstillgångar 637 420 759 913SUMMA TILLGÅNGAR 5 651 700 5 953 429

Moderbolagets balansräkning

Belopp i kkr Not 2013-12-31 2012-12-31EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapital 22Bundet eget kapitalAktiekapital (126 000 aktier) 126 000 126 000Reservfond 13 855 13 855Fritt eget kapitalBalanserad vinst 11 303Årets resultat 36 134 32 342Summa eget kapital 176 000 172 500Obeskattade reserverAvskrivningar utöver plan 1 180 533 1 145 411Summa obeskattade reserver 1 180 533 1 145 411AvsättningarAvsättningar för pensioner 1 035 -Uppskjuten skatt 8 161 9 772Summa avsättningar 9 196 9 772Långfristiga skulderSkulder till kreditinstitut 24 2 050 779 3 781 071Skulder till Östersunds kommun 1 700 000Summa långfristiga skulder 3 750 779 3 781 071Kortfristiga skulderSkulder till koncernföretag 238 443 435 682Skulder till Östersunds kommun 2 511 135 722Kortfristig del av långfristig skuld 291 309Leverantörsskulder 119 970 140 680Aktuella skatteskulder 36 901 -Övriga kortfristiga skulder 81 398 100 165Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 55 678 32 117Summa kortfristiga skulder 535 192 844 675SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 5 651 700 5 953 429

POSTER INOM LINJENStällda säkerheter 26 5 000 5 000Ansvarsförbindelser 27 158 031 66 891

49Bokslut


Moderbolagets kassafl ödesanalysBelopp i kkr 2013 2012

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN


Justeringar för poster som ej ingår i kassafl ödet

Avskrivningar 99 377 99 985

Nedskrivningar 15 000 20 000

Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar -192 -75

Upplupen ränta -814 -

Betald skatt - -1 825

Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 258 026 413 063

Kassafl öde från förändringar i rörelsekapital

Ökning (-) / Minskning (+) av varulager -4 817 -8 513

Ökning (-) / Minskning (+) av kortfristiga fordringar 98 960 -142 882

Ökning (+) / Minskning (-) av kortfristiga skulder -128 161 402 339

Kassafl öde från den löpande verksamheten 224 008 664 007

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Förvärv av fi nansiella anläggningstillgångar - -1 492 005

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -275 842 -361 957

Försäljning av anläggningstillgångar 192 75

Kassafl öde från investeringsverksamheten -275 650 -1 853 887

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Förändring av långfristiga fordringar 340 701 89 307

Förändring av långfristiga skulder -30 886 1 326 007

Betalda koncernbidrag -253 889 -300 624

Utbetald utdelning -32 634 -36 000

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten 23 292 1 078 690


LIKVIDA MEDEL

Likvida medel vid årets början 56 116 167 306

Årets kassafl öde* -28 350 -111 190

Likvida medel vid årets slut 27 766 56 116

* Nettoutbetalningar avseende fi nansiella poster uppgick till 43 Mkr (-15 Mkr).

50 Bokslut


Redovisnings- och värderingsprinciperRedovisningsprinciperDe redovisningsprinciper som tillämpas överensstäm-mer med Årsredovisningslagen samt rekommendatio-ner och uttalanden från Bokföringsnämnden och FAR. Vägledning har även hämtats från Redovisningsrådets rekommendationer för att ge en mer rättvisande bild av verksamheten. Principerna är oförändrade jämfört med föregående år förutom att eget kapital i koncer-nen inte klassifi ceras i fritt och bundet kapital i enlig-het med 7 kap. 14§ ÅRL.

KoncernredovisningKoncernredovisning har upprättats i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00. Kon-cernbokslutet omfattar moderbolaget och alla bolag där Jämtkraft vid årsskiftet ägde mer än 50 procent av aktiekapitalet eller för övrigt har ett bestämmande infl ytande. Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvs-metoden, enligt vilken anskaffningsvärdet av aktier i dotterbolagen elimineras mot värdet av dotterbola-gens egna kapital inklusive 78 procent av obeskat-tade reserver vid förvärvstidpunkten för respektive bolag. Resterande övervärden har höjt koncernens anläggningstillgångar i byggnader och mark, tekniska anläggningar samt inventarier och installationer och skrivs av under dessa tillgångars beräknade återstå-ende livslängd.Intresseföretag är de företag för vilka Jämtkraft har ett betydande infl ytande, men inte ett bestämmande infl ytande, över den driftsmässiga och fi nansiella styr-ningen, genom andelsinnehav mellan 20 och 50 pro-cent av röstetalet. Intresseföretagen redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Detta innebär att koncernens andel i respektive företags resultat före skatt inräknas i Jämtkrafts rörelseresultat. Andelar i intresseföreta-gens beräknade skatt redovisas som skattekostnad. Det bokförda värdet av andelarna i intresseföretagen förändras varje år i koncernbalansräkningen med an-del av nettoresultatet. Erhållna utdelningar minskar andelarnas bokförda värde och påverkar ej koncer-nens resultaträkning. Balansräkningar och resultaträkningar från självstän-diga utlandsverksamheter som har konsoliderats i kon-cernredovisningen har omräknats till rapportvalutan enligt dagskursmetoden. Konsolideringen av intres-sebolaget Troms Kraftforsyning og Energi AS har gett en ackumulerad negativ valutaomräkningseffekt om 141,8 Mkr på eget kapital. Integrerade utländska dot-terföretag omräknas enligt monetära metoden.Lämnade och erhållna koncernbidrag redovisas inte enligt UFR 2 utan över resultaträkningen.

IntäkterInkomsten redovisas till verkligt värde av vad företaget fått eller kommer att få. Det innebär att företaget re-dovisar inkomsten till nominellt värde (fakturabelopp). Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska förde-larna kommer att tillgodogöras bolaget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Ersättning i form av ränta eller utdelning redovisas som intäkt när det är sannolikt att företaget kommer att få de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen och när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Utdelning redovisas när aktieägarens rätt att få ut-delning bedöms som säker.

PeriodiseringJämtkraft Elnät AB har periodiserat anslutningsavgif-ter från vindkraftanslutningar utifrån anläggningarnas ekonomiska livslängd.

AnläggningarAnläggningarna är värderade till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt

plan. Inventarier och installationer med anskaffnings-värde understigande 20 kkr omkostnadsförs vid an-skaffningstillfället.

AvskrivningarAvskrivningar enligt plan beräknas på anläggning-arnas anskaffningsvärde med linjär fördelning efter anläggningarnas bedömda ekonomiska livslängd. Be-dömningar av tillgångarnas ekonomiska livslängd görs regelbundet i samband med bokslut. Avskrivningstiden framgår av not 6 till resultaträk-ningen. Beroende på tillgängligt resultatutrymme och inom ramen för skattelagstiftningen görs i bolagen avskrivning utöver plan som redovisas som boksluts-disposition. Det ackumulerade värdet av avskrivningar utöver plan upptas i balansräkningen bland obeskat-tade reserver. Koncernens goodwill skrivs av på 5 år medan negativ goodwill återförs på 3 år.

NedskrivningarNär indikation fi nns beträffande värdenedgång på materiella, immateriella och fi nansiella anläggnings-tillgångar, så beräknas tillgångens återvinningsvärde som det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjan-devärdet. Om detta värde understiger bokfört värde, sker nedskrivning via resultaträkningen.

Statliga bidragBidrag redovisas till verkligt värde när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag knutna till en an-läggningstillgång reducerar anläggningens redovisade värde. Bidrag som avser att täcka kostnader periodi-seras i resultaträkningen över samma perioder som kostnaderna.

VarulagerMateriellagret avseende affärsområde Värme värderas löpande enligt aktuella inköpspriser från leverantörer med avdrag för inkurans. Materiellagret för affärsom-råde Elnät värderas till anskaffningsvärde. Bränslela-ger (olja, torv, trädbränsle) värderas till anskaffnings-värde enligt först-in-först-ut-principen (FIFU). Värdet i den energi som fi nns lagrad i form av vatten i regle-ringsmagasinen redovisas inte som tillgång.

Fordringar och skulderFordringar värderas till de belopp varmed de beräknas infl yta. Icke utländska skulder värderas till anskaff-ningsvärdet som i samtliga fall överensstämmer med de belopp som beräknas bli betalda. Kundfordringarna har upptagits till det belopp varmed de beräknas in-fl yta och avsättning för förlustrisker har i likhet med föregående år skett efter individuell prövning.

Utländska valutorTillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall valutasäkringsåtgärd ge-nomförts, t ex terminssäkring, används terminskur-sen. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens valutakurs. Vid valutasäkring av framtida budgeterade fl öden omvärderas inte säk-ringsinstrumenten vid förändrade valutakurser. Hela effekten av förändringar i valutakurserna redovisas i resultaträkningen när säkringsinstrumenten förfaller till betalning.

Redovisning av kassafl ödenVid upprättande av kassafl ödesanalysen tillämpas den indirekta metoden. Detta innebär att kassafl ödes-analysen utgår från resultatet efter fi nansiella poster med justeringar för ej kassafl ödespåverkande poster. Likvida medel innehas i syfte att tas i anspråk för att fullgöra kortfristiga åtaganden. En placering klassifi ce-ras som likvida medel om den lätt kan omvandlas till

kassamedel till ett känt belopp och om den är utsatt för endast en obetydlig risk för värdefl uktuationer. Jämtkraft AB med dotterföretag defi nierar en placering som likvida medel när den har en löptid från anskaff-ningstidpunkten om högst tre månader. Likvida medel utgörs av svenska och utländska bankkonton i SEK, NOK, EUR, spärrade medel till förmån för svenska myn-digheter samt en kontantkassa. Koncernens löpande in- och utbetalningar sker genom avtal med Öster-sunds kommun via deras koncernkonto i Swedbank.

EnergimarknadenJämtkraft använder derivatinstrument i form av fi -nansiella terminskontrakt. Handel med fi nansiella terminskontrakt sker på Nasdaq OMX i syfte att sä-kerställa prisnivån för produktion och leveranser av elkraft. Vid behov säkras även kontrakt mot valuta-risker genom köp av EUR. Prissäkringar har tecknats för att säkerställa inköpspris till slutkund samt för att säkerställa försäljningspriser för egenproducerad el. Huvudprincipen är att alla positioner som är prissatta till slutkund för en viss tidsperiod har säkrats så väl som möjlighet med hänsyn till handlingsbara volymer. Riskerna uppkommer på så kallad öppna positioner avseende prisförändringar samt volymrisk som upp-står genom verklig volym avviket från förväntat volym. Samtliga elterminskontrakt har betraktats som en portfölj och värderas som en enhet. På bokslutsdagen uppgår marknadsvärdet på samtliga fi nansiella ter-minskonstrakt till -200 Mkr. Marknadsvärdet anger hur mycket det skulle kosta vid en omedelbar stängning av samtliga kontrakt vid denna tidpunkt. Om respektive terminsavtal kvarstår t.o.m. sitt slutförfallodatum så kommer undervärdet/övervärdet att löpande elimi-neras (mot de priser som erhålls i slutkundsförsälj-ningen). I resultaträkningen är omsättningen för de fi nansiella kontrakten nettoredovisade mot råvaror och förnödenheter.

I Scandem AB värderas elderivat, som innehas av bo-laget för kunders räkning, till verkligt värde via resul-taträkningen. Vid värdeförändringar på elderivaten på-verkas inte bolagets nettoresultat. Detta eftersom en orealiserad vinst eller förlust på elderivaten motsvaras av en motstående kontrakterad orealiserad vinst eller förlust mot kund. Derivat med positivt värde redovisas i balansräkningen under övriga tillgångar och derivat med negativt värde under övriga skulder.

Kvarvarande elcertifi kat klassifi ceras normalt som kortfristig fordran. Tilldelade certifi kat värderas till det av Svenska Kraftnät fastställda snittpriset för produktionsmånaden. Inköpta elcertifi kat värderas till anskaffningsvärde. Elcertifi kat som tilldelas för de-cember månad erhålls från Svenska Kraftnät i januari och redovisas därför som interimsfordringar till balans-dagens kurs. I resultaträkningen redovisas intäkterna av elcertifi kat som en del av nettoomsättningen. Kost-naderna för kvotplikten ingår i rörelsekostnaderna för el och skuld för att uppfylla kvotplikten för elcertifi kat redovisas som interimsskuld.Utsläppsrätter tas upp till marknadsvärde per 2013-12-31. För att reducera ränterisken i koncernens långfristiga låneportfölj har Jämtkraft AB tecknat ränteswapavtal med olika banker. Genom att ingå ett fl ertal ränteswap-avtal med olika livslängd, där Jämtkraft AB byter rörlig ränta mot fast ränta, uppnås önskad räntestabilitet.

AffärsområdesredovisningJämtkrafts rörelsedrivande enheter motsvarar ej kon-cernens legala struktur. Några affärsområden före-kommer i skilda juridiska personer medan andra utgör delar av en juridisk persons verksamhet. Vid fördelning av företagsgemensamma kostnader samt interna pre-stationer har en del schabloniseringar kommit till an-vändning. I årsredovisningen görs inte någon elimine-ring av intäkter och kostnader mellan affärsområdena.

51Bokslut


DEFINITIONERUppskjuten skattVid beräkning av uppskjuten skatt hänförlig till bokslutsdisposi-tioner och obeskattade reserver används en skattesats om 22 procent.

Räntabilitet på eget kapital före skattÅrets resultat före skatt i relation till medelvärdet av summan av eget kapital vid årets in- och utgång.

2013 2012 Resultat efter fi nansiella poster 184 035 299 582 Genomsnittligt eget kapital 2 361 454 2 244 297 Räntabilitet på eget kapital, procent 7,8 13,3

Syfte: Visar hur företaget har klarat ägarkravet. Enligt ägardirek-tivet som gäller från räkenskapsåret 2010 och framåt bör bola-get ha som riktvärde en räntabilitet om 10 procent räknat som ett rullande 36 månaders medeltal.

Räntabilitet på eget kapital efter skatt Årets resultat efter beräknad skatt i relation till medelvärdet av summan av eget kapital vid årets in- och utgång. Beräknad skatt är betald skatt plus 22 procent av årets förändring av obeskat-tade reserver.

2013 2012 Årets resultat 103 817 341 016 Genomsnittligt eget kapital 2 361 454 2 244 297 Räntabilitet på eget kapital, procent 4,4 15,2 Syfte: Visar hur företaget har förräntat aktieägarnas kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital Rörelseresultat inklusive fi nansiella intäkter i relation till medel-värdet av balansomslutningen med avdrag för icke räntebärande skulder och uppskjutna skatteskulder.

2013 2012 Rörelseresultat ökat med fi nansiella intäkter 368 516 396 699 Genomsnittligt sysselsatt kapital 6 433 698 5 430 977 Räntabilitet på sysselsatt kapital, procent 5,7 7,3

Syfte: Visar hur företaget förräntat det kapital som ägare och långivare ställt till förfogande.

Räntabilitet på totalt kapital Rörelseresultat inklusive fi nansiella intäkter i relation till medel-värdet av balansomslutningen vid årets in- och utgång.

2013 2012 Rörelseresultat ökat med fi nansiella intäkter 386 516 396 699 Genomsnittlig balansomslutning 7 812 772 6 852 936 Räntabilitet på totalt kapital, procent 4,7 5,8

Syfte: Visar hur företaget förräntat samtliga tillgångar.

Soliditet Eget kapital i relation till balansomslutning vid årets utgång.

2013 2012 Eget kapital 2 330 931 2 391 976 Balansomslutning 7 695 244 7 930 300 Soliditet, procent 30,3 30,2

Syfte: Visar företagets fi nansiella uthållighet. Enligt ägar-direktivet som gäller från räkenskapsåret 2010 och framåt ska Jämtkraft ha en soliditet på 25-45 procent i genomsnitt under 36 månader.

Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder med avdrag för likvida medel i förhållande till eget kapital vid årets utgång. 2013 2012 Räntebärande skulder med avdrag för likvida medel 3 658 734 3 835 936 Eget kapital 2 330 931 2 391 796 Skuldsättningsgrad, ggr 1,5 1,6

Syfte: Visar företagets fi nansiella exponering.

Räntetäckningsgrad Rörelseresultatet inklusive fi nansiella intäkter i relation till fi nansiella kostnader.

2013 2012 Rörelseresultat ökat med fi nansiella intäkter 368 516 396 699 Finansiella kostnader 120 548 96 565 Räntetäckningsgrad, ggr 3,1 4,1

Syfte: Visar företagets förmåga att betala de fi nansiella kostna-derna.

Kapitalomsättningshastighet Rörelsens intäkter i relation till balansomslutning vid årets ut-gång.

2013 2012 Rörelsens intäkter 4 386 100 3 605 672 Balansomslutning 7 695 244 7 930 300 Kapitalomsättning, ggr 0,57 0,46

Syfte: Visar hur kapitalintensiv verksamheten är.

Självfi nansieringsgraden Kassafl öde från löpande verksamhet i relation till årets investe-ringar.

2013 2012Kassafl öde från löpande verksamhet 486 926 550 181 Årets investeringar 334 159 1 871 375 Självfi nansieringsgrad, procent 145,7 29,4

Syfte: Visar hur årets egna medel bidrar till fi nansiering av investeringar.

Rörelsemarginal Rörelseresultat i relation till rörelsens intäkter.

2013 2012 Rörelseresultat 342 935 391 445 Rörelsens intäkter 4 386 100 3 605 672 Rörelsemarginal, procent 7,8 10,9

Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som fi nns kvar för att täcka räntor, skatt och vinst.

Nettomarginal Resultat efter fi nansiella poster i relation till rörelsens intäkter.

2013 2012 Resultat efter fi nansiella poster 184 035 299 582 Rörelsens intäkter 4 386 100 3 605 672 Nettomarginal, procent 4,2 8,3

Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som fi nns kvar för att täcka skatt och vinst.

52 Bokslut


Noter till årsredovisningenSamtliga belopp är i kkr om inget annat anges

Not 1 | Rörelsens intäkter mm

2013 2012 2013 2012

Energiförsäljning

Elförsäljning 3 581 061 2 725 547 736 562 801 319

Värmeförsäljning 370 077 371 086 328 600 329 239

Summa energiförsäljning 3 951 138 3 096 633 1 065 162 1 130 558

Nätintäkter 362 184 349 575 - -

Telecomintäkter 49 651 45 588 - -

Summa nettoomsättning 411 835 3 491 796 1 065 162 1 130 558

Aktiverat arbete för egen räkning 12 385 13 726 4 676 3 983

Övriga intäkter 10 742 100 150 157 454 212 775

Summa rörelsens intäkter 4 386 100 3 605 672 1 227 292 1 347 316

Koncernen Moderbolaget

Not 2 | Rörelsens intäkter och resultat efter fi nansnetto per affärsområde

2013 2012 2013 2012

Elproduktion 672 416 660 903 9 559 189 682

Elhandel 3 407 812 2 553 034 -24 334 -54 443

Värme 500 563 497 491 96 757 47 717

Elnät 435 295 466 204 66 263 84 483

Telecom 41 189 37 958 5 105 -2 692

Jämtlands Mineral AB - - -90 12

Övrigt och eliminering -671 175 -609 918 29 778 34 823

Summa 4 386 100 3 605 672 184 035 299 582

Omsättning Resultat efter fi nansnetto

Not 3 | Inköp och försäljning inom koncernen

2013 2012

Inköp 71 245 61 717

Försäljning 152 807 145 319

Moderbolaget

53Bokslut


Not 4 | Upplysning om revisorernas arvode

Arvode revisorer 2013 2012 2013 2012

Deloitte

Revisionsuppdrag 519 432 178 178

Skatterådgivning 75 85 73 85

Övriga uppdrag 279 284 260 159

Öhlings PreicewaterhouseCoopers

Revisionsuppdrag 468 220 - -

Skatterådgivning 16 15

Övriga uppdrag 5 107 - -

Arvode lekmannarevisorer 36 35 36 35

Totalt 1 398 1 178 547 457


Till Resultatpremiestiftelse har under året utbetalats 2,1 Mkr. Verksamheten bedrivs inom Östersunds, Åre, Krokoms, Bergs, Örebros, Malungs, Faluns, Karlshamns och Rättviks kommuner.

Not 5 | Personal- och lönekostnader

2013 2012 2013 2012

Medeltal anställda

Män 289 271 252 244

Kvinnor 105 77 67 56

Totalt 394 348 319 300

Löner och arvoden

Styrelser och vd 6 358 4 807 2 172 2 232

Övriga anställda 153 745 140 214 123 352 118 162

Totalt 160 103 145 021 125 524 120 394

Sociala kostnader

Styrelser och vd 2 072 1 470 690 701


Totalt 49 098 44 857 38 975 37 081

Pensionskostnader

Styrelser och vd 1 692 1 111 783 559


Totalt 17 580 18 323 13 245 13 358


Moderbolag Koncernen

Kvinnor:

- Styrelseledamöter 2 2

- Andra personer i företagets ledning inkl vd 3 3

Män:

- Styrelseledamöter 6 19

- Andra personer i företagets ledning inkl vd 6 9

Könsfördelning ledande befattningshavare 2013-12-31

54 Bokslut


Not 6 | Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

2013 2012 2013 2012

Avskrivningar

Nyttjanderätter, balanserade utgifter 130 130 - -

Balanserade utgifter 945 901 - -

Byggnader och mark 13 228 13 696 12 373 12 920

Tekniska anläggningar 208 629 205 921 76 433 76 460

Inventarier och installationer 13 452 13 162 10 571 9 365

Goodwill 14 771 9 039 - -

Nedskrivningar

Tekniska anläggningar - 1 240 - 1 240

Långfristiga värdepapper 101 - - -

Summa avskrivningar och nedskrivningar 251 256 244 089 99 377 99 985


Avskrivningstid antal år

Not 7 | Resultat från koncernföretag

2013 2012

Utdelning från dotterbolag 13 050 57 000

Nedskrivning av aktier i dotterbolag -15 000 -20 000

Summa -1 950 37 000

Moderbolaget

Elproduktion Värme Telecom Elnät Elhandel

Byggnader och markanläggningar 20-50 20-50 - 25-50 -

Maskiner i produktionsanläggningar 15-30 15-30 - - -

Vindkraft 20-25 - - - -

Torvtäkter - 15 - - -

Fordon och inventarier 5 5 5 5 5

Immateriella tillgångar 5 - - - 5

Optonät - - 15 - -

Aktiv utrustning - - 5 - -

Nyttjanderätter - - 15 - -

Ledningsnät - - - 30 -

Mätare och styrutrustning - - - 10 -

Förmåner till ledande befattningshavare

Verkställande direktör i Jämtkraft AB har under 2013 uppburit lön och annan ersättning, inklusive värdet av bilförmån, med 1 897 kkr. vd:s framtida pension omfattar pensionsförmåner i enlighet med gällande ITP-plan. Pensionsåldern är 63 år. Vid uppsägning från bolagets sida har vd rätt till en engångsersättning motsvarande en årslön utöver lön under uppsägningstiden.

Till andra ledande befattningshavare baseras den framtida pensionen på gällande pensionsplan. Vid uppsägning från bolagets sida gäller trygghetsavtalet.

55Bokslut


Not 8 | Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

2013 2012

Ränteintäkter från dotterbolag 33 191 30 744

Ränteintäkter externa 23 806 18 217

Summa 56 997 48 991

Moderbolaget

*) Uppskjuten skatt har bokats upp på övervärden i produktionsanläggningar och ej realiserade vinster på lagret av elcertifi kat och utsläppsrätter i moderbolaget.

Not 10 | Skatt på årets resultat/Uppskjuten skatt

2013 2012 2013 2012

Skatt på årets resultat -36 783 -4 271 -12 938 -68

Uppskjuten skatt *) -29 259 50 613 1 611 3 615

Redovisad skatt -66 042 46 342 -11 327 3 547


Samband mellan skattekostnad och redovisad skatt

2013 2012 2013 2012

Redovisat resultat före skatt 184 035 299 582 47 461 28 794

Skatt enligt gällande skattesats 22% -40 488 -78 790 -10 441 -7 573

Korrigering för skatteeffekt av följande poster:

Ej skattepliktiga/avdragsgilla poster -4 719 6 376 -2 497 7 505

Minskning av uppskjuten skatt till följd av upplösningav övervärden 1 611 1 915 1 611 3 615Minskning av uppskjuten skatt till följd av ändrad skat-tesats - 109 496 - -Förändring underskottsavdrag 1 408 4 - -

Justering avseende intresseföretag -23 854 7 340 - -

Redovisad skatt -66 042 46 342 11 327 3 547


ModerbolagetNot 9 | Bokslutsdispositioner

2013 2012

Periodiseringsfond 78 -78

Avskrivningar utöver plan -35 200 -12 217

Lämnade koncernbidrag -62 072 -253 889

Summa bokslutsdispositioner -97 194 -266 184

56 Bokslut


Not 13 | Byggnader och mark

Anskaffningsvärden 2013 2012 2013 2012

Ingående anskaffningsvärde 1 079 385 1 064 332 1 030 469 1 017 308

Investeringar 5 534 15 353 2 063 13 461

Försäljningar/utrangeringar -34 -300 -34 -300

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 084 885 1 079 385 1 032 498 1 030 469

Avskrivningar

Ingående avskrivningar -332 643 -318 947 -325 164 -312 244

Årets avskrivningar -13 228 -13 696 -12 373 -12 920

Utgående ackumelerade avskrivningar -345 871 -332 643 -337 537 -325 164

Utgående planenligt restvärde 739 014 746 742 694 961 705 305

Ackumulerade avskrivningar utöver plan - - -33 776 -35 128

Bokfört värde 739 014 746 742 661 185 670 177


KoncernenNot 11 | Nyttjanderätter

Anskaffningsvärden 2013 2012

Ingående anskaffningsvärde 1 950 1 950

Investeringar - -

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 950 1 950

Avskrivningar

Ingående avskrivningar -1 690 -1 560

Årets avskrivningar -130 -130

Utgående ackumulerade avskrivningar -1 820 -1 690

Utgående planenligt restvärde/Bokfört värde 130 260

Not 12 | Goodwill


Ingående anskaffningsvärde 94 109 31 409

Investeringar - 62 700

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden -94 109 94 109

Avskrivningar

Ingående avskrivningar -21 334 -6 564

Årets avskrivningar -14 771 -14 770

Utgående ackumelerade avskrivningar -36 105 -21 334

Utgående planenligt restvärde/Bokfört värde 58 004 72 775

Koncernen

57Bokslut


Erhållna statsbidrag 2013 2012 2013 2012

Tekniska anläggningar 1 337 7 806 - -


Not 14 | Tekniska anläggningar


Ingående anskaffningsvärde 5 971 356 5 836 753 2 277 542 2 245 850

Förvärv koncernföretag - 6 462 - -

Investeringar *) 70 968 129 431 13 481 32 932

Försäljningar/utrangeringar -2 035 -1 290 - -1 240

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 6 040 289 5 971 356 2 291 023 2 277 542

Avskrivningar

Ingående avskrivningar -2 225 799 -2 013 688 -1 040 258 -963 798

Förvärv i koncernföretag - -6 274 - -


Försäljningar/utrangeringar/omföringar 751 84 - -

Utgående ackumulerade avskrivningar -2 433 677 -2 225 799 -1 116 961 -1 040 258

Nedskrivningar

Ingående nedskrivningar -211 586 -211 586 - -

Årets nedskrivningar - - - -

Utgående ackumulerade nedskrivningar -211 586 -211 586 - -

Utgående planenligt restvärde 3 395 026 3 533 971 1 174 332 1 237 284

Ackumulerade avskrivningar utöver plan - - -1 146 757 -1 110 206

Bokfört värde 3 395 026 3 533 971 27 575 127 078


*) Årets investeringar i tekniska anläggningar har reducerats med följande statsbidrag:

Not 15 | Inventarier, verktyg och installationer


Ingående anskaffningsvärde 117 523 108 179 58 332 48 306

Investeringar 9 455 14 352 7 489 11 284

Försäljningar/utrangeringar/omföringar -3 437 -5 008 - 557 -1 058

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 123 541 117 523 65 464 58 532

Avskrivningar

Ingående avskrivningar -83 689 -75 524 -31 542 -23 235


Försäljningar/utrangeringar/omföringar 3 147 4 997 557 1 058

Utgående ackumulerade avskrivningar -93 994 83 689 -41 557 -31 542

Utgående planenligt restvärde/Bokfört värde 29 547 33 834 23 907 26 990


58 Bokslut


Not 18 | Andra långfristiga värdepappersinnehav

Övriga värdepapper Antal aktier Bokfört värde

Ej börsnoterade

Aktiva Inv Jämtland Härjedalen AB 4 313 4 901

Övriga aktier och andelar 350

Summa bokfört värde för övriga värdepapper i moderbolaget 5 251

Därutöver ingår i koncernen indirekt följande aktier och andelar

Norrsken AB (Jämtkraft Telecom AB) 882 1 791

Lappgold AB (Jämtlands Mineral AB) 2 063 12

Äppelbovind Ek för (Dalakraft AB) 255 288

Vindela Ek för (Dalakraft AB) 450 1 461

Dala Vind AB (Dalakraft AB) 57 146 8 337

Dala Vindkraft Ek för (Dalakraft AB) 1 7

Summa bokfört värde för övriga värdepapper i koncernen 17 147

Not 16 | Andelar i koncernföretag

Not 17 | Andelar i intresseföretag

Nedanstående förteckning omfattar av moderbolaget direkt ägda aktier och andelar.

Alla dotterbolag har sitt säte i Östersund förutom Scandem AB som har sitt säte i Örebro och Dalakraft AB med säte i Rättvik.

Dotterbolag Andelar %Antal

aktierKvot-

värde krBokfört

värdeEget

kapitalRes efter fi n.poster

Jämtkraft Elnät AB, org nr 556103-3993 100 100 000 100 9 955 23 000 58 280

Jämtlandskraft AB, org nr 556011-7573 100 500 200 100 108 0

Jämtkraft Telecom AB, org nr 556181-3543 100 20 000 100 2 000 11 800 5 105

Jämtlands Mineral AB, org nr 556228-2037 100 700 1 000 430 571 -90

Åre Fjärrvärme AB, org nr 556240-3013 100 16 250 100 3 800 4 094 1 506

Scandem AB, org nr 556208-8723 100 20 000 100 34 155 21 821 2 790

Scandem Market AB, org nr 556787-9704 100 1 000 100 24 100 31 614 -9 028

Kyrkberget Vindkraft AB, org nr 556750-3767 100 1 000 100 100 102 -10 192

Jämtkraft Park Management AB, orgnr 556915-9170 100 1 000 100 100 142 54

Dalakraft AB, org nr 556132-9466 51 351 382 100 52 510 230 737 39 773

Summa andelar i koncernföretag 127 250 323 989 88 198

Intresseföretag Säte Andel i % Antal aktier Bokfört värde

JP Vind AB, org nr 556754-9174 Östersund 50 500 6 050

Sjisjka Vind AB, org nr 556773-3422 Stockholm 25 1 000 28 150

Korsta Oljelager AB, org nr 556111-7150 Sundsvall 25 50 50

Merpellets AS, org nr 991610359 Meråker 23 230 000 201

Boo Energi Försäljnings AB, org nr 556492-3901 Nacka 50 500 12 026

JemtSka Östersund AB, org nr 556780-5576 Östersund 50 3 000 5 000

Mullbergs Vindpark AB, org nr 556892-3311 Berg 50 250 29 456

Troms Kraftforsyning og energi AS, org nr 979152027 Tromsö 33,3 562 477 1 404 937

Summa andelar i intresseföretag i moderbolaget 1 485 870

Förändring kapitalandel -221 760

Summa andelar i intresseföretag i koncernen 1 264 110

59Bokslut


Not 19 | Fordringar hos intressebolag

2013 2012 2013 2012

JP Vind AB 7 000 5 000 7 000 5 000

Sjisjka Vind AB 108 289 87 220 108 289 87 220

Mullberget Vind AB 15 730 14 375 15 729 14 375

Summa fordringar hos intresseföretag 131 019 106 595 131 018 106 595


Not 21 | Likvida medel2013 2012 2013 2012

Kassa och bank *) 155 431 181 544 27 766 56 116

Summa likvida medel 155 431 181 544 27 766 56 116


*) Koncernens likviditet förvaltas av Östersunds kommun via särskilt koncernkonto. Den koncerninterna krediten utnyttjades inte av Jämt-kraft AB vid årsskiftet.

Not 22 | Eget kapital

Av aktierna är 122 000 aktier stamaktier och resterande 4 000 aktier preferensaktier. Aktiens kvotvärde är 1 000 kronor. Östersunds kom-mun äger 99,8 procent av stamaktierna i Jämtkraft AB. Resterande 0,2 procent ägs av Krokoms kommun. Bolagets preferensaktier ägs till 50 procent av Östersunds kommun. Resterande 50 procent ägs till lika delar av Krokoms och Åre kommuner.

Moderbolaget Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Årets vinst Summa eget kapital

Värden vid årets början 126 000 13 855 303 32 342 172 500

Vinstdisposition - - 32 342 -32 342 -

Utdelning - - -32 634 - -32 634

Årets resultat - - - 36 134 36 134

Värden vid årets slut 126 000 13 855 11 36 134 176 000

Koncernbolagens obeskattade reserver uppgick till 2 949 070, vilket i sin helhet utgörs av avskrivningar utöver plan. I koncernen har obeskattade reserver fördelats mellan balanserad vinst och uppskjuten skatteskuld.

Koncernen Aktiekapital Balanserad vinst Summa eget kapital

Värden vid årets början 126 000 2 265 976 2 391 976

Årets resultat - 103 817 103 817

Omräkningsdifferens - -132 228 -132 228

Utdelning - -32 634 -32 634

Värden vid årets slut 126 000 2 204 931 2 330 931

Not 20 | Varulager2013 2012 2013 2012

Olja 12 950 12 103 10 693 10 418

Torv och trädbränsle 46 571 42 078 44 333 41 321

Materiel och reservdelar 10 044 6 621 7 101 5 571

Summa lager och förråd 69 565 60 802 62 127 57 310


60 Bokslut


Not 24 | Skulder till kreditinstitut

2013 2012 2013 2012

Anslutningslån 779 1 071 779 1 071

Övriga långfristiga skulder *) 2 050 000 3 780 000 2 050 000 3 780 000

Skulder till Östersunds kommun 1 700 000 - 1 700 000 -

Summa långfristiga räntebärande skulder 3 750 779 3 781 071 3 750 779 3 781 071


*) Samtliga lån är kreditavtal. Övriga långfristiga skulder på 2 050 Mkr avser i sin helhet skulder till kreditinstitut av vilka 900 Mkr refi nan-sieras inom ett år, 700 Mkr inom 2-5 år och 450 Mkr senare än 5 år efter balansdagen. Resterande skulder om 1 700 Mkr fi nansieras via Östersunds kommuns certifi kats- och obligationsprogram.

Not 26 | Ställda säkerheter

Not 27 | Ansvarsförbindelser

2013 2012 2013 2012

Fastighetsinteckningar 1 000 1 000 1 000 1 000

Företagsinteckningar 173 250 174 150 - -

Spärrade medel avseende skatt på energi,avtal om balansansvar och efterbehandlings-/återställningsarbeten 61 316 52 336 4 000 4 000Lämnade depositioner 3 420 - - -

Pantsatta kapitalförsäkringar 2 095 - -

Summa ställda säkerheter 238 986 229 581 5 000 5 000

2013 2012 2013 2012

Bankgaranti för handel med fi nansiella kraftkontrakt *) 177 219 70 391 152 031 47 391

Borgensförbindelse 3 000 - 3 000 17 500

Avsättning miljöfond 3 000 2 000 3 000 2 000

Summa ansvarsförbindelser 183 219 72 391 158 031 66 891

Koncernen

Koncernen

Moderbolaget

Moderbolaget

Not 23 | Minoritetsintressen2013 2012

Ingående minoritetsintresse 98 885 -

Andel av årets resultat 14 176 12 361

Anskaffat - 86 524

Utgående minoritetsintresse 113 061 98 885

Not 25 | Övriga avsättningar/Negativ goodwill


Ingående anskaffningsvärde 45 248 -

Investeringar - 45 248

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 45 248 45 248

Avskrivningar

Ingående avskrivningar -18 099 -

Årets avskrivningar -18 099 -18 099

Utgående ackumelerade avskrivningar -36 198 -18 099

Utgående planenligt restvärde/Bokfört värde 9 050 27 149

Koncernen

* Jämtkraft AB har tecknat en fl exibel garanti om 17 MEUR vilket motsvarar 152 MSEK. Per den 31 december 2013 nyttjades garantin till 84 MSEK

61Bokslut


Not 28 | Upplysningar om närstående

Ägare till Jämtkraft AB är:Östersunds kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98,2 %Krokoms kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1,0 %Åre kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0,8 %

Fördelning av rösterna i bolaget fördelar sig enligt nedan:Östersunds kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87,5 %Krokoms kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6,3 %Åre kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6,2 %

Ledning och styrelseTill personer inom ledning och styrelse har inga inköp eller försäljningar i väsentlig omfattning förekom-mit utöver de löner och ersättningar som framgår av not 5. På balansdagen fanns inga väsentliga ford-ringar eller skulder hänförliga till annat än lön och ersättningar. För ledning och styrelse gäller samma prissättning som för övriga kunder.

Östersunds kommunJämtkraft AB disponerar ett koncernkonto via Östersunds kommun. Den koncerninterna krediten utnytt-jades inte av Jämtkraft AB vid årsskiftet. Under räkenskapsåret har följande väsentliga transaktioner ägt rum mellan Jämtkraftkoncernen och Östersunds kommun:

• Ledningsrättsavtal mellan Östersunds kommun och Jämtkraft Elnät AB vilket ger bolaget rätt att på kommunägd mark framdra nya ledningar och uppföra nya transformatorstationer för leverans av elektrisk kraft.

• Jämtkraft AB och Jämtkraft Elnät AB säljer och distribuerar el och värme till Östersunds kommun. All försäljning avseende el sker till lokalprissättning inom de tre ägarkommunerna, Östersund, Krokom och Åre.

• Jämtkraft AB köper bränsle av och betalar avgifter för deponi för värmeverksamheten.• Jämtkraft AB och Jämtkraft Elnät AB betalar avgifter V/A och renhållning samt kostnader för åter-

ställning av gator efter grävningar till Östersunds kommun. • Jämtkraft Telecom levererar en datakommunikationslösning till Östersunds kommun. Lösningen

innefattar tjänster, utrustning och kommunikationsnät avseende kommunens interna datakommu-nikationsbehov.

• Jämtkraft AB har upptagit lån uppgående till 1 700 Mkr via Östersunds kommuns certifi kats- och obligationsprogram.

Koncernens totala försäljning till Östersunds kommun uppgick under 2013 till 65,4 Mkr, kostnaden för inköpta varor och tjänster från Östersunds kommun enligt ovan uppgick till 10,6 Mkr. Samtliga transak-tioner sker enligt gällande prislistor. Utöver detta har Jämtkraft AB erlagt 9,0 Mkr i räntor för långfristig upplåning.

Koncerninterna transaktionerVid försäljning mellan koncernföretag tillämpas marknadsmässiga priser på produkter som även har en extern marknad. Försäljningar mellan koncernföretag som har karaktären av överföring av resurser sker till självkostnadspris. Nedan specifi ceras de koncerninterna posterna:

Koncerninterna poster, Moderbolaget 2013 2012

Inköp från koncernföretag *) 71 245 61 717

Försäljning till koncernföretag **) 152 807 145 319

Ränteintäkter från koncernföretag 33 191 30 774

Långfristiga fordringar hos koncernföretag 578 377 945 369

Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 110 482 138 386

Kortfristiga skulder till koncernföretag 238 443 435 682

*) Moderbolagets inköp från koncernföretag utgör 6,9 procent av företagets totala kostnader.**) Moderbolagets försäljning till koncernföretag utgör 12,4 procent av företagets totala intäkter.

IntresseföretagJämtkraft AB innehar andelar i Korsta Oljelager AB, Merpellets AS, JP Vind AB, Boo Energi Försäljnings AB, JemtSka Östersund AB, Sjisjka Vind AB, Mullbergs Vindpark AB samt Troms Kraftforsyning og AS. Under 2013 har intressebolagen fakturerats 41 842 kkr för entreprenadtjänster.Lån till intressebolag uppgår 2013 till 131 018 kkr, fördelat enligt not 19. Ränteintäkter från intresse-bolag uppgick till 22 521 kkr. Transaktioner med övriga intressebolag uppgår inte till några väsentliga belopp.

62 Bokslut


Östersund den 18 mars 2014

___________________________________________

AnnSofi e AnderssonOrdförande

___________________________________________

Håkan Larsson___________________________________________

Egon Eriksson___________________________________________

Ulf Edström

___________________________________________

Pär Jönsson

___________________________________________

Andreas Englund

___________________________________________

Elisabeth Westberg___________________________________________

Emil Burman

___________________________________________

Anders EricssonVerkställande direktör

___________________________________________

Claes-Göran Bergh___________________________________________

Sven-Erik Trulsson

Vår revisionsberättelse har avgivits den 18 mars 2014Deloitte AB

____________________________________________

Claes-Göran CarlssonAuktoriserad revisor

Underskrifter

63Bokslut


Revisionsberättelse

Till årsstämman i Jämtkraft ABOrganisationsnummer 556001-6064

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisning-en för Jämtkraft AB för räkenskapsåret 2013-01-01 – 2013-12-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 36–63.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvarför årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rätt-visande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig-heter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredo-visningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisning-en och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisions-bevis om belopp och annan information i årsredovisningen och kon-cernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar re-visorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrel-sens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredo-visningen och koncernredovisningen.Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända-målsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisning-en upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncer-nens fi nansiella ställning per den 31 december 2013 och av dessas fi nansiella resultat och kassafl öden för året enligt årsredovisningsla-gen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direk-törens förvaltning för Jämtkraft AB för räkenskapsåret 2013-01-01 – 2013-12-31.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner be-träffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verk-ställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktie-bolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvalt-ningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositio-ner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon sty-relseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsord-ningen.Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända-målsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i för-valtningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkstäl-lande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Östersund den 18 mars 2014Deloitte AB

Claes-Göran Carlsson Auktoriserad revisor

64 Företagsledning


STYRELSELEDAMÖTER

Utsedda avÖstersunds kommun

AnnSofi e AnderssonUlf EdströmEmil BurmanPär JönssonAndreas Englund

ErsättareKjell SvantessonGunnar Hjelm

Utsedda avKrokoms kommun

Håkan LarssonErsättare

Rolf Lilja

Utsedda avÅre kommun

Egon ErikssonErsättare

Maria Larsson

ExternElisabeth Westberg

ArbetstagarrepresentanterVision

Sven-Erik TrulssonErsättare

Helena FlisagerSeko

Claes-Göran BerghErsättare

Peter Martinsson

Auktoriserade revisorerDeloitte ABAuktoriserad revisorClaes-Göran Carlsson

LekmannarevisorerPer SöderbergStefan Fax

SuppleanterStaffan EkströmAnita Olofsson

AnnSofi e AnderssonOrdförande

Ulf EdströmVice ordförande

Emil Burman Pär Jönsson

Anders EricssonVd

Jan-Åke SjölundSekreterare

Sven-Erik TrulssonVision

Claes-Göran BerghSeko

Andreas Englund Håkan Larsson

Egon Eriksson Elisabeth Westberg

Styrelse

65Företagsledning


Ledningsgrupp

Tommy BorghElproduktion

Lillemor OlssonHR & Kommunikation

Roger KarlssonAffärsutveckling

Ulf LindqvistVärme

Jan-Åke SjölundEkonomi (saknas på bild)

Lena PerssonElhandel

Anders Ericssonvd

Iréne Karlsson BurmanAffärsstöd

Jan BerglundElnät

Bakre raden från vänster:

Främre raden från vänster:

66 Bokslut


Fem år i sammandragBelopp i kkr 2013 2012 2011 2010 2009ResultaträkningarRörelsens intäkter 4 386 100 3 605 672 2 817 642 3 090 588 1 501 219Rörelsens kostnader -3 791 909 -2 970 138 -2 154 924 -2 565 884 -1 037 455Avskrivningar enligt plan -251 256 -244 089 -307 886 -228 996 -279 707Rörelseresultat 342 935 391 445 354 832 295 708 184 057Finansiella intäkter 25 581 4 702 11 753 1 835 1 206Finansiella kostnader -184 481 -96 565 -87 092 -64 136 -54 592Resultat före skatter 184 035 299 582 279 493 233 407 130 671Skatter -66 042 46 342 -77 845 -64 259 -34 722Minoritetsandel -14 176 -4 908 - - -Årets resultat 103 817 341 016 201 648 169 148 95 949

BalansräkningarImmateriella anläggningstillgångar 58 467 74 313 25 317 22 884 28 803Materiella anläggningstillgångar 4 964 438 4 865 735 4 656 975 4 421 695 3 875 750Finansiella anläggningstillgångar 1 427 417 1 603 414 116 526 30 437 48 944Omsättningstillgångar 1 244 922 1 386 838 976 753 1 016 260 927 388Summa tillgångar 7 695 244 7 930 300 5 775 571 5 491 276 4 880 885Eget kapital 2 330 931 2 391 976 2 096 617 1 937 090 1 875 820Minoritetsintressen 113 061 98 885 - - -Avsättningar 672 506 659 628 683 092 608 512 580 780Långfristiga skulder 3 820 393 3 853 908 2 477 697 2 305 869 1 843 372Kortfristiga skulder 758 353 925 903 518 165 639 805 580 913Summa eget kapital och skulder 7 695 244 7 930 300 5 775 571 5 491 276 4 880 885

NyckeltalRäntabilitet på eget kapital före skatt, % 7,8 13,3 13,9 12,2 7,1Räntabilitet på eget kapital efter skatt, % 4,4 15,2 10,0 8,9 5,2Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 5,7 7,3 8,2 7,4 5,2Räntabilitet på totalt kapital, % 4,7 5,8 6,5 5,8 4,1Rörelsemarginal, % 7,8 10,9 12,6 9,6 12,3Nettomarginal, % 4,2 8,3 9,9 7,6 8,7Soliditet, % 30,3 30,2 36,3 35,3 38,4Skuldsättningsgrad, ggr 1,5 1,6 1,1 1,2 0,9Räntetäckningsgrad, ggr 3,1 4,1 4,2 4,7 3,4Övriga uppgifterUtdelning, kkr 36 000 33 000 36 000 42 287 7 812Investeringar, kkr 333 000 1 924 000 597 000 767 000 656 000Medelantal anställda 394 348 328 326 296Löner och arvoden, kkr 160 103 145 021 128 262 120 747 104 712

ProduktionProducerad egen elenergi, GWh 1 080 1 406 1 236 1 174 1 156Producerad energi, värme, GWh 698 738 665 802 696Elcertifi kat från elproduktion, antal 315 775 315 000 321 000 275 000 275 000Försäljning till slutkundLevererad elenergi, GWh 14 236 12 384 10 391 8 950 1 824Levererad värme, GWh 606 639 574 708 611

MarknadAntal elkunder 233 630 235 840 85 711 82 855 82 278Antal värmekunder 5 649 5 594 5 505 5 348 4 725Antal bredbandskunder 8 235 7 590 6 176 5 446 4 796

EnergitermerEffektenheter

Effekt är energi per tidsenhet. Effekt anges i watt (W).

1 kW (kilowatt) = 1 000 W

1 MW (megawatt) = 1 000 kW

1 GW (gigawatt) = 1 000 000 kW

Energienheter

Energi är effekt gånger tid och mäts i watt-timmar (Wh). Oftast används kilowattimme (kWh) som är 1 000 Wh.

1 kWh (kilowattimme) = 1 kW under en timme

1 MWh (megawattimme) = 1 000 kWh

1 TWh (terawattimme) = 1 000 000 000 kWh

Spänning

För att el ska kunnas transporteras måste den ha en viss spänning.

Spänning mäts i volt (V).

1 kV (kilovolt) = 1 000 volt (V).

I ett vanligt vägguttag är det 230 V.

JÄMTKRAFT KOMMUNIKATION 2014

TEXT: Elisabeth Aagård och Karin BodénGRAFISK FORM: Björn DahlforsOMSLAGSFOTO: Marie BirklFOTO: Sandralee.se, Tina Stafrén, Björn Dahlfors/dahlfors.com, Shutterstock, Danne Stenbäck, Alexander Ögren, Holger Staffansson, Karin Bodén, Marie Birkl, Jämtkraft TRYCK: DanagårdLiTHO, april 2014PAPPER: Arctic Silk och Munken Lynx.

Kyrkgatan 21, Box 394, 831 25 Östersund │ Tel 063-14 90 00 │ [email protected] │ facebook.com/jamtkraft │ www.jamtkraft.se

Jämtkraft AB Årsredovisning 2013

Documents

Transcript of Jämtkraft AB Årsredovisning 2013