Årsredovisning 2011

www. i u cnorrbot t en . s e � å r sredov i sn i ng � 2011 � / �3

vd & ordförande har ordet /

3 VD och ordförande har ordet

4 Ökad kommersialisering av befintliga produkter

5 Nätverk för affärsutveckling

6 Samarbete mellan SMF och universitet och högskola

7 Behovsinventeringar och åter- koppling av utvecklingsbehov

8 Mentorstöd

9 Omvärldsbevakning

utmaningar för norrbottens små och medelstora företag och för hela innovationssystemet:

• Kompetens- och arbetskraftsförsörjning.

• Befintliga företag - Innovationskraft för ut-veckling och tillväxt i små och medelstora företag. Utveckling och kommersialisering av nya produkter och tjänster i befintliga företag.

• Nya företag - Genom kommersialisering av forskningsresultat skapa nya produkter, nya tjänster och nya företag.

• Förnybar energiproduktion och energieffek-tivisering – En möjlighet för produkt- och tjänsteföretag i regionen.

• Utveckling och tillväxt inom regionens tillväxtområden - Hur våra regionala SMF är en del av denna tillväxt och hur de påverkas.

• Stärka produktiviteten och internationell konkurrenskraft i SMF genom att öka kunskapsinnehållet i processer, varor och tjänster.

• Effektiv samverkan över kommun- och länsgränser för främjande av regional utveckling.

iuc norrbotten går vidare och stärker sin roll som tillväxtmotor för små- och medelstora företag. Vi är en strategisk samarbetspart för att skapa hållbar utveck-ling och tillväxt i norra Sverige. Redan 2010 identifierade vi tillsammans med industrin ett antal utmaningar för de företag som finns i IUC:s nätverk, och som idag utgör grunden för den verksamhetsplan, IUC 2015, som vi arbetar efter.

I en tid när centralisering och globalise-ring är ledord är det extra viktigt att vi som är engagerade i tillväxtfrämjande arbete i Norrbotten förmår att samverka för att nå effekt. IUC Norrbottens roll i detta arbete är att vara en oberoende och företagsnära aktör som arbetar behovsstyrt utifrån verkligheten för företagen i våra branscher, trä, verkstad och elektronik/IT, och även fungerar som dessa företags språkrör gentemot övriga i innovationssystemet. Det kan vi bara uppnå

Vi bidrar till företagens konkurrenskaft

genom att hålla oss väl insatta i företagens situation och förtjäna deras förtroende.

IUC Norrbotten bidrar till att möta de utmaningar Norrbottens näringsliv står inför genom att erbjuda åtgärder och satsningar som är förankrade hos företagen och som nyttjar kompetens och nätverk, både regio-nalt och nationellt. Det sker genom anpas-sade projektsatsningar i samarbete mellan företag, universitet och offentliga aktörer. De flesta av de företag vi arbetar för är små och saknar egna utvecklingsresurser. Vi kan med vår kunskap och vårt nätverk skapa fruktbara samarbeten, mäkla kontakter och belysa och driva strategiska utvecklingsområden som är viktiga för tillväxten i dessa företag.

Vi är stolta över vad vi åstadkommit så här långt. Några exempel kan du läsa om i denna årsredovisning, men vi vet att det finns mycket kvar att göra. För att klara konkur-rens och skapa tillväxt krävs kontinuerlig

utveckling. Under verksamhetsåret kom-mer vi att se över vår organisation och våra arbetsprocesser för att säkerställa att vi på bästa sätt kan vara till nytta för våra företag.

Styrelsen har påbörjat en föryngring i IUC Norrbotten genom att anställa Anders Högström som ny VD och utsett tidigare VD Anders Wäppling som arbetande styrelseordförande. Den tidigare ordföran-den Erik Sandberg kommer att vara kvar i styrelsen. Detta borgar för kontinuitet och ger möjlighet att långsiktigt bygga en stark organisation.

På följande sidor vill vi visa på exempel av vårt arbete 2011. Det ger en bild av vilken roll vi vill spela och var vi tror oss göra mest nytta.

Luleå, maj 2012

Anders Högström, VDAnders Wäppling, styrelseordförande

producerad�av�iuc norrbotten ab�i�samarbete�med�kommunikationsbyrån�yours och mistlur media. foto susanne lindholm

innehåll /

10 Kapitalförsörjning

11 Kompetensförsörjning

12 Samverkan med kommunernas näringslivsorganisationer

13 Förvaltningsberättelse

16 Resultaträkning

17 Balansräkning

18 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

18 Noter

20 Underskrifter

21 Revisionsberättelse

22 Styrelse och medarbetare

23 Ägare

4 � / � å r sredov i sn i ng � 2011 � � www. i u cnorrbot t en . s e www. i u cnorrbot t en . s e � å r sredov i sn i ng � 2011 � / �5

ökad kommersialisering av befintliga produkter / TackvareintresseradekunderochmedlitehjälpfrånIUCNorrbottenharingenjörsföretaget

Relitornublivitproduktägare.

nätverksutveckling i samverkan för affärsutveckling / Bransch-överskidandenätverköppnaruppförnyaaffärerochsamarbetenförenergi-

effektivasmåhusiNorrbotten.

När en lösning blir en produkt Husbygge som systemtänk

relitor i Gammelstad är ett ingenjörs-företag inom maskin- och processteknik. På senare tid har man gått från att enbart vara konsult och att lösa specifika konstruk-tionsproblem åt verkstadsindustrin till att också börja marknadsföra kompletta an-läggningsleveranser och speciellt en lösning för ytbehandling av plåt som en produkt med en större marknad.

”Det började med förfrågningar från kun-der. Vi fick också stöd från IUC Norrbot-ten att ta steget till kommersialisering som ytterligare ett steg i vår verksamhet”, säger Mikael Nilsson, Relitors VD.

Relitor hade tagit fram en lösning till SSAB i Borlänge för att bygga om en pro-

norrbotten har många trähustillverkare, verkstadsföretag som utvecklar värmesys-tem och elektronikföretag med styr- och reglerlösningar. Kontakten branscherna emellan har varit dålig trots att ett hus är ett komplext system med höga krav på energieffektivitet. IUC Norrbotten initierade därför ett branschöverskidande nätverk och en konferens om effektiv energistyrning i småhus.

”För oss som ett litet relativt nytt företag har nätverket och konferensen varit till nyt-ta. Vi har haft flera möten med deltagarna som kan mynna ut i flera nya affärer”, säger Ingvar Johansson VD för Heatacc i Töre.

Heatacc tillverkar kompletta system för

pegin skapar fler affärer Genom projektet Pegin arbetar IUC Norr-botten med företag för att kommersialisera befintliga produkter och för att utveckla produktägande företag inom process-, gruv, och energibranscherna. Pegin inleddes 2010 och hade i slutet av 2011 redan medverkat till kommersialisering av åtta produkter och medverkat till vidareutveckling av 15 företag. Bland de deltagande företagen går det att spåra affärer knutna till projektet på över 80 miljoner kronor.

Pegin kan bidra bland annat till förstudier, samarbeten och kontakt med forskare, möjli-ga finansiärer och andra aktörer. Tillsammans med Exportrådet erbjuder man affärsutveck-lingsprogrammet ”Steps to Export” som ger företagen en grund till en exportstrategi. Fram till slutet av 2011 hade flertalet av de del-tagande företagen inlett exportaffärer. Pegin har också ordnat seminarier och studieresor.

hela iuc norrbottens breddKonferensen och nätverket är ett mycket bra exempel på vad IUC Norrbotten ska göra. Det täcker in de tre branscher man arbetar med; trä, verkstad och elektronik/it. Det ger små och medelstora företag en möjlighet till samarbete och utveckling.

I detta fall är arbetet en del av TräIN-projektet och ESIS. TräIN är ett samarbete mellan IUC Norrbotten, Luleå tekniska universitet och företag i träbranschen för att också små och medelstora företag ska kunna ta del av forskning och utveckling för att kunna konkurrera internationellt.

Visionen är att träindustrin i norr ska vara ledande i Norden när det gäller att utveckla, producera och sälja hållbart och industriellt tillverkade hus, byggkomponen-ter, inredningar och möbler.

IUC Norrbotten är också via TräIN enga-gerat i det nationella projektet Trästad 2012.

VIll dU VEta MEr? relitor: www.relitor.se, Pegin: www.pegin.seHåkan Karlsson, projektledare Pegin, 070-645 45 19, hakan.karlsson@iucnorrbotten.se

Wigert Engström, projektledare Pegin, 070-229 06 63, wigert.engstrom@iucnorrbotten.se

VIll dU VEta MEr? Heatacc: www.heatacc.se, träIN: www.trainorr.seChrister andré, projektledare TräIN, 070-655 35 65, christer.andre@iucnorrbotten.se

John Sandström, projektledare TräIN, 070-383 26 00, john.sandstrom@iucnorrbotten.se

duktionslina med ett steg för ytbehandling av tunnplåt. Andra visade intresse och idag finns den på fyra olika anläggningar.

”Genom IUC Norrbottens projekt Pegin fick vi hjälp att ta fram en förstudie som vi-sade på att det fanns en efterfrågan och att det borde vara lönsamt att vidareutveckla och börja marknadsföra produkten.”

Resultatet blev RTS, Relitor Treatment System. Genom IUC Norrbotten har Relitor även deltagit i utvecklingsprogram-met ”Steps to Export” för att lägga grunden för att nå utanför Sverige. Det har redan blivit en order till finska stålbolaget Ruukki och nu siktar man på övriga EU, främst Tyskland.

värme, vatten och ventilation för småhus. Ingvar Johansson menar att det finns mycket att spara på ett helhetstänk. ”Med utrustning och lösningar från många olika leverantörer är det ingen som kan ta ett hel-hetsansvar för kvalitet och verkningsgrad.”

Han ser möjligheter med nätverket men pekar också på att det inte är alldeles enkelt för konkurrerande företag att umgås.

”Det är naturligtvis lättare att föra samtal med företag som är möjliga partners eller kunder än att samarbeta med konkurrenter. Risken är att alla bara vill höra vad andra har på gång och inte säger något själva. Men, det handlar om att se möjligheter istället för hinder.”5 TräIN

6 � / � å r sredov i sn i ng � 2011 � � www. i u cnorrbot t en . s e www. i u cnorrbot t en . s e � å r sredov i sn i ng � 2011 � / �7

ökat samarbete mellan smf och universitet & högskola / MedenprototyputvecklingtillsammansmedIUCNorrbottenochESIS-projektethar

Svalsonutvecklatettsmartarestyrsystem.

behovsinventeringar och återkoppling av utvecklingsbehov / EngemensammässresagavAlentDryingkontaktersomöppnadeupp

deneuropeiskamarknaden.

Att nå högre i värdekedjan Mässresa gav snabba resultat

det kan tyckas enkelt att flytta en glas-skiva med hjälp av en elmotor. I synnerhet för Svalson i Öjebyn som tillverkat skjut-luckor i glas i över 30 år. Men, med smartare styrning får man inte bara en bättre produkt, man tar också ett steg uppåt i värdekedjan genom att integrera elektronik.

”Att styra en elmotor på ett kontrollerat sätt ökar driftsäkerheten och man får en tystare gång med mindre slitage. Det ökar livslängden och minskar underhållet”, säger Linus Svensson, teknikchef på Svalson.

Svalson har i samarbete med ESIS-pro-jektet där IUC Norrbotten är en drivande kraft tagit fram en prototyp för ett förbätt-rat styrsystem till sina skjutluckor. Bland

alent drying i Luleå har en patenterad lösning för hur sågverk kan spara upp till 50 procent energi vid virkestorkning. Genom en resa till Ligna, Europas största virkesmässa i Hannover, som IUC Norr-botten ordnade kom man i kontakt med 13 av de största tillverkarna av virkestorkar. Samtliga 13 visade intresse. Nu har man så fullt upp med att nyanställa och följa upp kontakterna att man inte hann åka med på årets mässresa till Italien.

”Hittills har vi koncentrerat oss på Sverige där vårt system redan finns på ett 60-tal tork-kammare och har visat vad det går för genom torkning av 500 000 kubikmeter virke. Med en nischad produkt måste man tidigt blicka

ökat elektronikinnehåll med esisSamarbetet med Svalson har skett inom projektet ESIS (Elektroniksystem - ett regio-nalt innovationssystem inom elektronik och inbyggda system) där IUC Norrbotten sam-arbetar med Luleå tekniska universitet, IUC Electropolis och IUC Bothnia. Man arbetar dels med en forskningsplattform där LTU är drivande och dels med en industriplattform där IUC är drivande. Ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte sker även däremellan.

En viktig fråga inom industriplattformen är DMF, design for manufacturing. Hur man på konstruktionsstadiet säkerställer en kostnadseffektiv tillverkning.

Det finns en stor elektronikindustri i Norrbotten bestående av många små och medelstora företag. Via ESIS kan IUC se till att dessa får del av forskningsrön och kan driva utvecklingsarbete tillsammans med produktägande företag.

behoven styr insatsernaGrunden till IUC Norrbottens arbete är i regel den löpande inventering som görs av vilka behov eller hinder företagen ser för tillväxt. Inventering kallas TBN (tillväxt i befintligt näringsliv) och den behovsdatabas som är ett resultat av företagsintervjuerna är styrande för vilka projekt och insatser IUC Norrbotten engagerar sig i. Det har visat sig att marknadsföring samt produkt- och produktionsutveckling ofta kommer högt på listan. I synnerhet för de mindre företagen som har svårt att avsätta resurser. Detta var bakgrunden till att IUC Norrbotten tog initiativ till besöket på Ligna-mässan i Hannover och andra liknande mässresor. Ligna-resan gjordes inom ramen för projek-tet TräIN som IUC Norrbotten driver tillsammans med Luleå tekniska universitet för att öka den internationella konkurrens-kraften hos norrbottniska träföretag.

annat har man tittat på hur två kretskort kan bli ett för ökad prestanda och lägre till-verkningskostnader. Svalson har nu anställt en elektronikingenjör för att kunna bygga vidare på de kunskaper som kommit fram.

”Genom ESIS har vi kunnat bolla utveck-lingsfrågor med projektledarna på IUC och även kunnat få råd från LTU:s Eislab. Hade vi gjort detta helt själva hade vi också fått fram en lösning, men nu har vi haft chansen att se över fler alternativ och gå djupare i frågeställ-ningarna. Det har varit ett kunskapslyft.”

Med det nya styrsystemet kan funktiona-litet styras via programmering istället för att ha olika produkter, dessutom kan tillverk-ningskostnaden minskas.

utomlands. När IUC Norrbotten bjöd in till resan var vi därför snabba att tacka ja”, säger Peder Björkman, VD för Alent Drying.

Flera företag som var med på resan skulle inte tagit sig tid eller råd att åka på mässa om det inte arrangerades av IUC Norrbotten. Nätverket som uppstår under en resa är också värdefullt för deltagarna.

”Vi är mycket imponerade över hur både drivna och drivande projektledarna på IUC Norrbotten är. De arbetar verkligen för att företagen ska kunna göra affärer och ut-vecklas. Att åka med på en arrangerad resa som vi gjorde ger så mycket mer än att åka på egen hand, och det är lätt att det inte blir av annars”, säger Peder Björkman.

VIll dU VEta MEr? Svalson: www.svalson.com, Esis: www.esis.se anders Högström, VD, 070-651 12 65, anders.hogstrom@electropolis.se

Jerry lindblom, elektronik och inbyggda system, 070-595 20 48, jerry.lindblom@electropolis.se

VIll dU VEta MEr? alent drying: www.alentdrying.se, träIN: www.trainorr.seChrister andré, Projektledare TräIN, 070-655 35 65, christer.andre@iucnorrbotten.se

John Sandström, Projektledare TräIN, 070-383 26 00, john.sandstrom@iucnorrbotten.se

8 � / � å r sredov i sn i ng � 2011 � � www. i u cnorrbot t en . s e www. i u cnorrbot t en . s e � å r sredov i sn i ng � 2011 � / �9

mentorstöd / MedettmentorprogramgenomIUCNorrbottenfickNovaIndustrisVDenbrapartnerattbollautvecklingsidéermed.

omvärldsbevakning / GenomattdelamedsigavegnaochläraavandraserfarenheterkanIUCNorrbottenfortsattvararelevantförföretagen.

Idéer utvecklas i samtal Styrkan sitter i nätverket

nova industri i Kalix är ett framgångs-rikt verkstadsföretag med ett tjugotal anställ-da som tillverkar produktionsutrustning till basindustrin. För några år sedan genomgick bolaget ett generationsskifte. Hans Anders-son och flera andra medarbetare tog över och sedan tre år är Hans bolagets VD.

”Företaget har utvecklats och vi funde-rade på hur vi skulle ta det vidare. Bland an-nat ville vi få bättre kunskap i marknadsfrå-gor och vi hade övervägt att ta in en extern styrelsemedlem”, säger Hans Andersson.

Efter att ha resonerat med IUC Norr-botten, som man hade kontakt med, myn-nade det ut i ett mentorprogram.

”Det har varit mycket värdefullt för mig

iuc norrbottens roll är att vara spindeln i nätet för små och medelstora industriföretag när det kommer till utveck-ling och tillväxt. Det innebär att effektiv omvärldsbevakning är centralt. Dels för att hålla företagen ajour men också för att utveckla den egna organisationen.

IUC Norrbottens styrka är dess nätverk och oberoende ställning. Genom att föra dialog och samverka med andra bolag inom IUC Sverige, med universitet och forskningsinstitut, med partners och leve-rantörer och inte minst företagen blir man en relevant partner. Dessutom deltar IUC Norrbotten på konferenser, seminarier och mässor och gör många studiebesök, både

mentorskap utvecklar företagMentorprogram är ett av de verktyg inom företagsutveckling som IUC Norrbotten kan erbjuda företagen. Ofta blir det aktu-ellt i samband med de behovsinventeringar man löpande gör bland länets små och medelstora företag (TBN).

I många fall fungerar IUC Norrbottens egna projektledare som mentorer, i andra fall tar man in en lämplig person med rätt bakgrund. En av fördelarna med mentor-program är att det är lätt att fokusera på det som företaget och företagsledaren har störst behov av att utveckla. I genom-snitt bidrar IUC Norrbotten till ett tiotal mentorsinsatser per år Många sker inom ramen för något av de större pågående projekten som Pegin (för företag inom process-, gruv, och energibranscherna), TräIN (för företag i träbranschen) eller ESIS (för företag i elektronikbranschen).

IUC Norrbotten fick god hjälp av andra IUC-bolag för att komma igång med den kompetenssatsning som startades förra året. Dessutom ordnar IUC Sverige träffar hos de stora nationella aktörer som är in-volverade i regional företagsutveckling, till exempel Vinnova, Tillväxtverket, Svenskt Näringsliv och Unionen.

Syftet med omvärldsbevakningen är att hitta nya möjligheter och att minimera risker. Ett sätt att veta att det man gör är värdefullt för företagen och svarar mot verkliga behov.

Ungefär vart fjärde år gör IUC Norr-botten en översyn av strategin. Nu arbetar man efter IUC 2015, den verksamhetsplan som styrelsen lagt fram för de närmsta åren baserad på de huvudutmaningar som man identifierat för länets små och med-elstora företag inom trä-, verkstad- och elektronik-/IT-branschen.

och vi som företag har haft stor nytta av det. Jag har fått mycket tips och råd om strategisk inriktning och hur vi ska växa. Det är bra att bolla med någon som har stor er-farenhet. Ofta leder det till en aha-upplevelse och ett eget beslut växer fram. Ibland får man tänka om och ibland får man bekräftat att man tänkte rätt från början. En mentor blir som ett komplement till en styrelse.”

Det har handlat om att återkommande träffas ett par, tre, timmar per gång för att resonera om aktuella frågor.

”Jag kan varmt rekommendera detta till andra. Det har förutom fördelar för företa-get även inneburit en personlig utveckling”, säger Hans Andersson.

för egen del och tillsammans med företag. IUC gör också viss bevakning av nya regel-verk och lagar, både inom Sverige och EU, som får stor betydelse för företagen. Till exempel hur nya byggnormer och ökade krav på energieffektivt byggande påverkar trähustillverkare.

Inom ramen för nätverket IUC Sverige hålls regelbundet en konferens med tydligt fokus på omvärldsbevakning där de olika IUC-bolagen delar med sig av sina både fram- och motgångar. Bland annat har metoden med en databas för inventering av utvecklingsbehov hos företag, TBN, som IUC Norrbotten utvecklat, tagits upp av andra IUC-bolag i Sverige och

VIll dU VEta MEr? Nova industri: www.novaindustri.se, IUC Norrbotten: www.iucnorrbotten.seHåkan Karlsson, 070-645 45 19, hakan.karlsson@iucnorrbotten.se

VIll dU VEta MEr? IUC Sverige: www.iuc.se, IUC Norrbotten: www.iucnorrbotten.seHanna Harila, Information och kommunikation, 070-577 88 50, hanna.harila@iucnorrbotten.se

10 � / � å r sredov i sn i ng � 2011 � � www. i u cnorrbot t en . s e www. i u cnorrbot t en . s e � å r sredov i sn i ng � 2011 � / �11

kapitalförsörjning / SatmissionkanmednyttägarkapitalkopplattillIUCNorrbotten,tastegettillattbliettsäljandeföretagmedegnaprodukter.

kompetensförsörjning / Över600deltagareochnärmarehundraut-bildningsdagarhittillsärettkvittopåattIUCNorrbottensutbildningssatsning

tagitsvälemotavföretagen.

Kapital i rätt tid för tillväxt Utbildning på företagens villkor

satmission i kalix har länge arbetat med service och underhåll inom satel-litkommunikation, bland annat externa sändarenheter med TV-bolag som kunder. Med ett tillskott av ägarkapital kan man nu lägga mer kraft på egenutvecklade produk-ter och öka marknadsföringen.

”Bolaget har funnits sedan 2004 och vi har mest arbetat med andras produkter medan den egna utvecklingen har varit en sidoverksamhet. Men, i fjol lade vi om verksamheten för att satsa mer på egna produkter och börja synas ordentligt”, säger Conny Hedman, en av grundarna.

Tidigare har Satmission fått hjälp med ekonomiskt stöd och lån från Länsstyrel-

familjeföretaget Finsnickeri i Råneå är bland annat underleverantör av altandörrar till Älvsbyhus och specialiserat på glaspartier, skjutdörrar och andra kombinationer av glas och trä. Här görs även en hel del ytbehand-ling av kök, innerdörrar och möbler.

”För oss har de utbildningar IUC Norr-botten erbjudit varit till stor nytta. Vi har bland annat gått en ledarskapsutbildning och en om produktionslogistik samt en utbildning i Microsofts office-paket”, säger Jeanette Gawelin som driver Finsnickeri tillsammans med sin mor.

Hon uppskattar att kurserna hålls lokalt. ”Som småföretagare är det svårt att ta sig

tid och råd att resa till Stockholm för utbild-

utbildning här och nuMånga företag har svårt att rekrytera perso-nal med rätt utbildning. Ett sätt att komma runt det problemet är att utbilda sin perso-nal. Det finns ett stort behov och många har svårt att hitta rätt utbildning. Det var mot den bakgrunden som IUC Norrbotten tillsammans med IUC Bothnia i Västerbot-ten drog igång IUC Kompetens Norr för att regionalt kunna erbjuda kvalificerade ut-bildningar som var anpassade till företagens behov. Tack vare ett stöd från Europeiska Socialfonden (ESF) har kursavgifterna kun-nat hållas på en mycket rimlig nivå.

Det handlar dels om generella utbild-ningar som till exempelkurser i LEAN och försäljning, dels mer specifika tekniska utbildningar som till exempel ytbehandling av trä eller hur elektronik ska utformas för att tillverkningen ska bli så kostnadseffektiv som möjligt.

sen och Innovationsbron för att utveckla produkterna. Med nytt ägarkapital får man nu kraft att vidareutveckla företaget.

”Genom vårt samarbete med ABI i Luleå (Arctic Business Incubator) där vi utveck-lade vår affärsplan hade vi fått tips om Start-kapital i Norr. Eftersom vi gärna ville ha lokala ägare var det naturligt att ta kontakt. Dessutom kände vi väl till IUC Norrbottens arbete inom elektronikbranschen”.

Satmissions grundare är kvar som hu-vudägare men kan nu med nytt ägarkapital från bland andra Startkapital i Norr börja ar-betet mot målet att inom 3-4 år öka antalet anställda från dagens tre till drygt tio och nå en omsättning på 30 miljoner kronor.

ning. Tack vare IUC Norrbotten hålls kur-serna här i Norrbotten och anpassas efter oss som deltar. En värdefull bonuseffekt är dessutom det nätverk man får eftersom alla som deltar kommer från företag i regionen. Det har faktiskt lett till flera samarbeten som inte skulle skett annars.”

Om flera företag uttrycker samma behov kan IUC anpassa en utbildning och genom-föra den lokalt. Längre utbildningar delas upp då de flesta har svårt att avsätta mer än två dagar i taget. Andra kurser stöps om så att de bättre passar deltagarnas behov. Det är etablerade utbildningsföretag som håller i kurserna men innehållet utformas i dialog med IUC Norrbotten.

VIll dU VEta MEr? Satmission: www.satmission.se, Startkapital i Norr: www.startkapitalinorr.seErik Sandberg, Styrelseordförade Startkapital i Norr, 070-639 70 50, erik.sandberg@iucnorrbotten.se

Hanna Harila, Information och kommunikation, 070-577 88 50, hanna.harila@iucnorrbotten.se

VIll dU VEta MEr? Finsnickeri: www.finsnickeri.nu, IUC Kompetens Norr: www.iuckompetensnorr.seÅsa tjärnberg, projektledare PLUSS, 070-326 88 11, asa.tjarnaberg@iucnorrbotten.se

John Sandström, projektledare TräIN, 070-383 26 00, john.sandstrom@iucnorrbotten.se

lokalt kapital i ett kritiskt skedeIUC Norrbotten har länge sett att bristen på privat och lokalt kontrollerat riskkapital varit en utmaning för många lovande företags utveckling. Tidigare har man försökt att för-medla kontakter mellan möjliga finansiärer och företag men det har inte varit tillräckligt. IUC tog därför initiativ till att skapa ett lokalt privat riskkapitalbolag. I september 2011 såg Startkapital i Norr dagens ljus.

Bolaget ägs av närmare 20 lokala ägare tillsammans med Sjätte AP-fonden. Man investerar i företag under en kritisk fas när såddkapitalet är förbrukat och innan de stora riskkapital-bolagen vill komma in. Startkapital tillför också erfarenhet, kompetens och nätverk.

Investeringsmedlen är begränsade, men växlas upp då många offentliga finansiärer kräver medfinansiering av privata investerare. IUC sköter administrationen och hittar lämpliga företag att investera i.

www. i u cnorrbot t en . s e � å r sredov i sn i ng � 2011 � / �13

AllmäntomverksamhetenIndustriellt Utvecklings Centrum Norrbotten AB (IUC Norrbotten AB) är ett regionalt utvecklingsbolag som riktar sig till små och med-elstora företag primärt inom branschområdena trä, verkstad, elek-tronik/IT och nya tillväxtområden. Företaget ingår i det nationella IUC-nätverket som omfattar tretton IUC-bolag över hela landet. IUC Norrbotten är en sammanslagning av BIFUN ek. för. (startade år 2001) och IUC Barents AB (startade år 2000) enligt beslut på bolagsstämmorna den 19 april 2004. IUC Norrbotten är huvudägare i IUC Electropolis AB sedan 31 augusti 2006 samt delägare i IUC Sverige AB sedan 12 december 2005, EPN Partners AB sedan 14 december 2007 samt CPD Center AB sedan 12 maj 2009.

IUC Norrbotten arbetar med att skapa tillväxt i länets befintliga näringsliv främst i produktägande entreprenörsledda småföretag och basindustrinära företag. Verksamhetsplanen bygger på företagens egna tillväxtambitioner och IUC Norrbotten driver projekt och program i samverkan med länets genomföranderesurser.

Ett prioriterat verksamhetsområde för IUC Norrbotten är att skapa affärs- och branschkluster. Effektiva former för att driva denna process har utvecklats. Framgångsrika exempel är Buildinwood, BIFUN, Levande rum, EPN, Möbelskaparna, Produktion Botnia, DesignLabland, TräIN, ESIS och PEGIN. Den arbetsmetodik som IUC Norrbotten tillämpar bygger på behovsinventering, analys och åtgärdsplan i enskilda företag samt temamöten, seminarier, projekt och utveckling av affärs- och branschkluster för grupper av företag. En prioriterad åtgärd är mentorprogram för entreprenörer med tillväxtambitioner.

Entreprenörerna i Norrbotten har länge önskat sig en väg in när det gäller stöd till produkt- och verksamhetsutveckling. Genom att samverka i klusterbildningen Finanspartner har vi skapat detta. Partnerskapet omfattar IUC Norrbotten, Almi, Innovationsbron, Länsstyrelsen, Vattenfall Inlandskraft och Norrlandsfonden. IUC Norrbotten har under det senaste året engagerat sig i etableringen av ett privat investmentbolag: Startkapital i Norr AB. Bolaget eta-blerades i augusti 2011 och har idag 15 privata delägare tillsammans med Sjätte AP-fonden. Kapitalet är 10 Mkr varav 50 % kommer från Sjätte AP-fonden för investeringar genom ägarkapital i tillväxtföre-tag och företag i tidiga skeden. Syftet med Startkapital i Norr är bl.a. att komplettera offentliga riskkapitalaktörer, vilka ofta förutsätter privat medfinansiering för sina egna investeringar.

Under senare år har behovet av kompetensutveckling och rekryte-ring ökat hos regionens industriella SMF och bedöms som en viktig strategisk fråga inför framtiden. Därför har IUC Norrbotten tagit initiativet att starta IUC Kompetens Norr som en plattform för kom-petens och rekryteringssatsningar i Norrbotten och Västerbotten.

Inom det nationella IUC-nätverket och det gemensamt ägda IUC Sverige har gemensamma arbetsmodeller och metoder ut-vecklats inom områdena: institutsamverkan samt avknoppning och nätverk (IAN - programmet). IUC Norrbotten har deltagit aktivt i detta arbete. Ett antal gemensamma nationella och internationella projekt drivs inom ramen för IUC Sverige.

IUC Norrbotten skall ha en ägarstruktur av minst 60 % SMF. Storföretag, kommuner, Längmanska företagarfonden och fackför-bund är med som ägare eller associerade partners. Styrelsen består av 5 personer med näringslivskoppling från såväl tjänste- som tillverkningssektorn och starkt engagemang för regional tillväxt. Styrelseledamöterna är verksamma i regionen.

Utvecklingenunderår2011Under 2011 har omsättningen minskat med 29 % till 12,4 Mkr som följd av svårigheter att finansiera framtagna program med avsikt att stärka företagens konkurrenskraft på sikt. Vi har inom ramen för pågående projekt stärkt vår nära koppling till länets SMF. Samarbe-tet med universitetet, institut och andra näringslivsaktörer har bred-dats och vi har fördjupat samarbetet på flera områden där företagen har signalerat utvecklingsbehov. Samarbetet med kommunernas näringslivsorganisationer har förstärkts och fördjupats under det senaste året.

tM1 – tillväxtmotor för SMF i NorrbottenIUC Norrbotten drev fr.o.m. hösten 2007 t.o.m. 2010 projektet TM1, Tillväxtmotor för SMF i Norrbotten som huvudprojekt samtidigt som TBN-metoden®, tillväxt i befintligt näringsliv, vidareutvecklades och implementerades i övriga IUC-bolagen i landet. TM1-projektet har varit navet för IUC Norrbottens utveck-lingsverksamhet för den strategiska utveckling som bedrivits för att möta de utmaningar och ta vara på de möjligheter som vi står inför i framtiden. Under 2011 saknades finansiering för projektet. Ett 60-tal företag stöttar med ”Letter of Intent” arbetet med att skapa ny finansiering till detta viktiga basprojekt.

träIN – träinnovationsnätverketTräIN-projektet är ett träinnovationsnätverk med en företags-, kompetens- respektive FoU-plattform. Beslut för steg 2 fattades 16 december 2010 i EU Mål 2 för finansiering t.o.m. år 2013. LTU är huvudman i partnerskap med IUC Norrbotten, som är ansvarig för företags- och kompetensplattformen. Ett 50-tal företag deltar i projektet. Aktiviteter som genomfördes 2011 var behovsinvente-ringar, besök på trämaskinmässan Ligna i Tyskland, samordning av en monter på Hem & Villa mässan i Stockholm, inledning av ett samarbete med nätverket Trehus Inlandet i Norge. Projektet genomförde också konferenser och seminarier, som Byggfälten i Gällivare samt en workshop i Kalix omkring utveckling av styrning och reglering av värme och ventilation i småhus. TräIN deltar i satsningen Trästad 2012 med Piteå och Kalix kommun.

IUC Kompetens Norr – projekt PlUSS och KEN IUC-bolagen i Norrbotten och Västerbotten genomförde genom samarbetsprojektet KEN ett antal utbildningar som riktade sig till anställda inom elektronikbranschen i Norrbotten och Västerbotten. Projektet medfinansierades av ESF-rådet, pågick under 2010 och

FörvaltningsberättelseStyrelsen och Vd för IUC Norrbotten aB, 556576-4791 får härmed avge årsredovisning för 2011.

12 � / � å r sredov i sn i ng � 2010 � � www. i u cnorrbot t en . s e

samarbete med kommunernas näringslivsorganisationer / NärPiteåkommunplaneradedetmiljöprofileradeområdetLusthusbackendeltogäven

hustillverkareidialogprocessen.

Företagen med från start

piteå kommun har länge arbetat med-vetet med en miljöprofil. För planeringen av bostadsområdet Lusthusbacken på Furu-näset var det därför naturligt att det skulle få en miljö- och lågenergiprofil.

”Vi ville redan från början arbeta på ett annorlunda sätt. Istället för att bara ha med kommunens tjänstemän i planprocessen ska-pade vi en arbetsgrupp med representanter från träbyggnadsinstitutionen på LTU och med en projektledare från IUC för att repre-sentera träföretagen. Vi har god erfarenhet av IUC Norrbotten sedan tidigare och det är bra för kommunen att ta tillvara på de nätverk som finns”, säger Hans Ruthberg, näringslivsutvecklare på Piteå kommun.

engagemang har vässat företagenIUC Norrbotten driver i TräInnovations-Nätverket (TräIN) tillsammans med LTU och trämanufakturföretag i regionen. Via TräIN kan Norrbottens mindre träföretag ta del av större projekt som Lusthusback-en och dessutom då tidigt få erfarenhet och arbeta efter de striktare energikrav som kommer. Med den byggboom som väntas i Malmfälten är det viktigt för lo-kala mindre företag att kunna konkurrera. I samband med uppförandet av Lust-husbacken är det fem hustillverkare som kommer att leverera och som dessutom arbetar med ett gemensamt koncept för lågenergihus.

Med TräIN har IUC Norrbotten med-verkat till utvecklingen av länets träföretag och bland annat ordnat med mässor och seminarier och förbättrat samarbetet mel-lan träföretagen och universitetet.

Piteå kommun deltar i det nationella projektet Trästad 2012.

”Det är bra att få med näringslivet redan från början. Då får man tillgång till deras branschkunnande, och lösningar som utvecklas kan komma till användning också på annat håll. Det har visat sig mycket vär-defullt att ha med företagen för att få med deras synpunkter tidigt i processen.”

Planeringen av Lusthusbacken har också varit en del av Energimyndighetens samverkansprojekt LÅGAN. I en första etapp ska det bli fem villor, fem radhus och fyra flervåningshus med lägenheter. Byggstart är planerad till senhösten 2012.

VIll dU VEta MEr? lusthusbacken: www.pitea.se/lusthusbacken, träIN: www.trainorr.seChrister andré, Projektledare TräIN, 070-655 35 65, christer.andre@iucnorrbotten.se

John Sandström, Projektledare TräIN, 070-383 26 00, john.sandstrom@iucnorrbotten.se

14 � / � å r sredov i sn i ng � 2011 � � www. i u cnorrbot t en . s e www. i u cnorrbot t en . s e � å r sredov i sn i ng � 2011 � / �15

avslutades sommaren 2011. Inriktningen på utbildningarna basera-des på behovsinventeringar som genomfördes under vinterhalvåret 2008. IUC har vidareutvecklat kompetensplattformen ”IUC Kom-petens Norr” genom projektet PLUSS- Projekt Lärande Utveckling och Strategisk Samverkan. Projektet samordnar utbildningar för SMF inom trä, verkstad och elektronikbranschen i Norrbotten. Utbildningarna samlas på webbplatsen www.iuckompetensnorr.se. Beslut för PLUSS-projektet togs 16 december 2010 i ESF-rådet och projektet har finansiering t.o.m. juni 2012. IUC är projektägare. En förlängnings- och uppgraderingsansökan planeras.

Produktion Botnia – produktionsutveckling med hjälp av lean Projektets fas 1 avslutades 2011-03-31. LTU var huvudman i part-nerskap med IUC som var ansvarig för två delprojekt. Samordning skedde med det nationella programmet Produktionslyftet som har finansiering t.o.m. 2012. Produktion Botnia har blivit en modell för andra satsningar i Sverige bland annat på grund av projektets goda resultat och det framgångsrika samarbetet mellan LTU och IUC.

PEGIN – process-, energi- och gruvinnovationUtveckling av produktägare, funktionsleverantörer och utrustnings-industri inom process-, energi- och gruvområdet.

Projektet startade 1 januari 2010 med behovsinventeringar och analys. Genomförandefasen påbörjades 2011 och resultat var 85 inventerade företag, 30 intressanta produkter i 22 företag och 15 skarpa projekt. Pegin-företagen har skapat omsättning på ca 80 Mkr och med känd potential på mer än 100 mkr. 10 av de delta-gande företagen har skapat exportaffärer. Projektet finansieras av EU Mål 2, Tillväxtverket, Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens Forskningsråd och LTU.

låganProjektet är ett samverkansinitiativ för utveckling av lågenergihus i samarbete mellan hustillverkare och kommuner i Norrbotten.

Målsättningen är att ett antal villor och flerfamiljshus som är demohus uppförs i Piteå och Gällivare (max förbrukning 58 kWh/m2/år). Projektet finansieras av Energimyndigheten, kommunerna i Piteå, Gällivare och Boden, LKAB samt ett antal SMF under två år.

Startkapital i Norr IUC Norrbotten har initierat och engagerat sig i etableringen av att privat riskkapitalbolag, Startkapital i Norr AB. Kapitalmålet på 10 mkr uppnåddes i augusti 2011. Halva bolaget ägs av 15 privata entreprenörer från Norrbotten, den andra halvan ägs av Sjätte AP-fonden. Målet är att i första hand investera i tillväxtföretag, ofta i tidiga skeden. Den första investeringen påbörjades 2011.

SCaNN Projektet finansieras av Norrbottens läns landsting. Projektets syfte är att finna och intressera en ny regionalt kontrollerad och långsik-tig ägare av en skanningverksamhet i Överkalix.

IUC Sverige – Miljöföretag gör affärer/Havs- och vattenmiljöföretag2010 och 2011 drev IUC Sverige-nätverket projektet ”Miljöföretag gör affärer” inom ramen för Tillväxtverkets nationella program ”Miljödrivna Marknader” och ett internationellt program inom Östersjösamarbetet ”Havs- och Vattenmiljöföretag”. IUC Norrbot-ten var engagerat i båda. I Miljöföretag gör affärer deltog 11 företag från olika branscher. I fyra workshops utvecklades tankar om samverkan för att producera lågenergihus. I Havs- och vattenmil-

jöföretag deltog 11 företag från Norrbotten. I projektet kartlades verksamhet och utvecklingsambition hos hundratals havs- och vattenmiljöföretag i Sverige, på uppdrag av VINNOVA.

IUC Sverige – OljeskifferindustrinInom IUC Sverige har ett internationellt uppdrag inletts med en förstudie i Estland. Uppdraget är via Näringsdepartementet och finansieras av Sida. Förstudien ska undersöka möjligheterna att utveckla ett kompetenscentra kopplat till oljeskifferindustrin i Estland. IUC-bolagen i Norrbotten, Västerbotten och Dalarna deltar i förstudien.

IUC Sverige – Forska & VäxIUC Norrbotten och IUC Skåne är pilotbolag i ett uppdrag från VINNOVA inom IUC Sverige. Uppdraget är ett första steg i ett planerat större samarbete och avser bedömning av Forska & Väx-ansökningar. Fyra bedömningar, två i Norrbotten och två i Västerbotten genomfördes, vilket resulterade i att tre företag bevil-jades medel från VINNOVA. IUC Norrbotten har även genomfört ett antal analyser kring s.k. Innovationscheckar. Tre bedömningar genomfördes som samtliga ledde till att företagen erhöll innova-tionscheckar på 100 000 kr vardera.

IUC Electropolis aBIUC Electropolis AB är ett av IUC Norrbotten delägt bolag (60 %). Kalix och Pajala Kommun äger 40 %.

Projekt inom UC Electropolis:

ESIS 2Elektronik system ett regionalt innovationssystem inom elektro-nik och inbyggda system

EU Mål 2 projekt som pågår fr.o.m. juni 2011 t.o.m. december 2013. Samverkansparter är LTU, IUC Electropolis, IUC Norrbotten och IUC Västerbotten. Projektet drivs i tre plattformar: industri-, kompetens- och FoU-plattform. Målet är att skapa ett starkt regionalt innovationssystem i norra Sverige, baserat på samverkan mellan elektronikföretag, produktägare och universitet.

KENKompetensutveckling inom elektronik industrin i Norrbotten och Västerbotten. Behovsinventering genomförd 2008, genom-förandeprojekt beviljades i juni 2009 och avslutades juni 2011. Resultatet var 25 utbildningar med 170 deltagare från 35 företag.

Sensorband Interreg-projekt för utveckling av fallarmsprodukter med använ-dartest i Sverige och Finland. Projektet drevs mellan juli 2009 och juni 2011. Resultatet var 300 tillverkade fallsensorer och att företaget CareTech etablerade en första affär.

EPN Partners aBVerkstadsindustrin i Norrbotten tog initiativ till bildandet av EPN Partners. Företaget hade 7 delägare och ett 20-tal associerade partners i starten 2009, två delägare har tillkommit. Syftet är att bli en funktionsleverantör i större projekt mot process-, energi- och gruvindustrin. Referensprojekt KK2-utlastningen i Kiruna och avis-ningsanläggning för malmvagnar i Svappavaara har genomförts. En kompletterande order på avisningen i Svappavaara har erhållits och levererats. Ett koncept för avisning av järnvägsvagnar har utvecklats genom förstudier till Northland Resources och SJ. SJ har testat en

X-2000 vagn i Svappavaara-anläggningen. Ett utvecklingsprojekt med Ovako Steel om förarlös bandtraktor för rensning av slagg under ugn, har genomförts. En order på skrotkorgar har erhållits och levererats till Outokumpu i Avesta. En order på en avisningsan-läggning till Northland Resources i Narvik har erhållits och leverans pågår. Mattias Öman anställdes som ny VD fr.o.m. 1 januari 2012.

CPd Center aB- Cuptronic Product development, intressebolagEtablering av CPD Center, ett produktions- och FoU-labb, genom-fördes under våren 2009. En satsning i Kalix med syftet att utveckla tillämpningen av Cuptronic-tekniken att belägga metaller på plast. Ägare är IUC Norrbotten (25 %) och Cuptronic AB ( 75%). Tek-niken är verifierad och arbete pågår som ska leda till att nya ägare och finansiärer går in under mars 2012. Kommersiella kundprojekt förväntas öka under 2012. Verksamheten kommer att bedrivas i Kalix, Luleå (LTU) samt Uppsala (FoU- labb).

BIP – Barents Industrial PartnershipEtt uppdrag erhölls från Företagarna i Norrbotten att praktiskt arrangera en konferens, BIP 15 juni 2011 i Haparanda. Konferensen samordnades med IUC Norrbottens årsstämma. Antalet deltagare var ca 75.

Webb och nyhetsbrevWebben har vidareutvecklats där aktuella nyheter från företagen och aktiviteter som riktas till företagen presenteras.

Ett elektroniskt nyhetsbrev har tagits fram och skickats ut kvartalsvis under 2011. Ny webbsida har tagits fram för IUC Kom-petens. En informations- och kommunikationsplan har tagits fram och beslutats i styrelsen.

Införår2012ochframtiden

Styrelsen har utarbetat en verksamhetsplan ”IUC 2015” där visionen är att IUC Norrbotten är en tillväxtmotor för SMF som bidrar till hållbar utveckling och tillväxt i norra Sverige. De snabba omvärldsförändringar som sker med avsevärt skärpt internationell konkurrens, som följd av bland annat globaliseringen, kräver att aktörer i regionen som arbetar i tillväxtfrämjande verksamheter förmår att skapa en effektiv och verkningsfull samverkan.

I vision och verksamhetsidé uttrycker vi bevarandet av den företagsnära position som IUC har intagit under de senaste årens arbete. Den positionen skall vara grunden för vår verksamhet som för övrigt skall i hög grad vara behovsstyrd och initieras i en process av underifrån och upp-karaktär. Vår oberoende ställning skall vidmakthållas. Det övergripande målet är att vara en effektiv kompletterande aktör i regionens tillväxtfrämjade system.

Underlätta och främja tillväxt Genom regelbundna möten och förtroendefulla samtal med enskilda entreprenörer och företagare skall IUC skapa en bred och djup kunskap om företagen i allmänhet och om deras utvecklings- och tillväxtpotential i synnerhet. Härigenom kan vi tillhandahålla behovsstyrd utbildning, erfarna och lämpliga mentorer, skapa mötesarenor och nätverksprojekt m.fl. aktiviteter. Allt med syftet att underlätta och främja tillväxt i befintligt näringsliv.

Norrbottens näringsliv står inför ett antal utmaningar de när-maste åren där IUC och andra aktörer kan bidra med resurser och kompetens. IUC avser att initiera ett antal förstudier, projekt och temamöten i samarbete med partners som syftar till att utveckla åtgärdsprogram för att möta dessa utmaningar. Under verksamhets-året kommer en översyn av IUC:s organisation och arbetsprocesser att genomföras. Det blir allt viktigare att samordning kan ske inom de åtgärdsområden som IUC identifierar och genomför samt att samordning av resurser kan effektiviseras. IUC:s roll i regionen och nationellt kommer att förtydligas.

DispositionavbolagetsvinstBeloppikr

Styrelsen och Vd föreslår att till förfogande stående medel: Balanserat resultat 368 783Årets resultat 23 862

totalt 392 645

Balanseras i ny räkning 392 645

summa 392 645

Vadbeträffarföretagetsresultatochställningiövrigt,hänvisastillefterföljanderesultat-ochbalansräkningarmedtillhörandebokslutskommentarer.

16 � / � å r sredov i sn i ng � 2011 � � www. i u cnorrbot t en . s e www. i u cnorrbot t en . s e � å r sredov i sn i ng � 2011 � / �17

2011-01-01 2010-01-01 Not –2011-12-31 –2010-12-31

Nettoomsättning 6 202 286 9 188 369Övriga rörelseintäkter 1 6 167 207 8 219 220

12 369 493 17 407 589

rörelsens kostnaderÖvriga externa kostnader 2,3 -10 071 364 -15 504 565Personalkostnader 4 -2 281 741 -1 833 368Avskrivningar materiella anläggningstillgångar 5 -13 257 -9 957Övriga rörelsekostnader -103 -

rörelseresultat 3 028 59 699

resultat från finansiella posterRänteintäkter 2 973 2 263Räntekostnader -14 257 -3 160

resultat efter finansiella poster -8 256 58 802

Bokslutsdispositioner 6 43 805 -5 415

resultat före skatt 35 549 53 387

Skatt på årets resultat -11 687 -17 510

ÅrEtS rESUltat 23 862 35 877

Resultaträkning

Beloppikr Not 2011-12-31 2010-12-31

tIllGÅNGar

anläggningstillgångarMateriellaanläggningstillgångarInventarier 7 33 909 47 166

33 909 47 166FinansiellaanläggningstillgångarAndelar i koncernföretag 8 75 500 75 500Andelar i intresseföretag 9 25 000 25 000Andra långfristiga värdepappersinnehav 10 121 688 121 688

Andra långfristiga fordringar 11 51 000 - 273 188 222 188

summa anläggningstillgångar 307 097 269 354

OmsättningstillgångarKortfristigafordringarKundfordringar 977 705 943 722Skattefordringar 79 530 19 235Övriga fordringar 3 335 895 2 013 091Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 027 373 681 873 6 420 503 3 657 921

Kassaochbank 14 1 199 447 3 116 149

summa omsättningstillgångar 7 619 950 6 774 070

SUMMa tIllGÅNGar 7 927 047 7 043 424

EGEt KaPItal OCH SKUldEr

Eget kapital 12BundetegetkapitalAktiekapital (6 150 aktier) 615 000 615 000Reservfond 615 000 615 000

1 230 000 1 230 000FrittegetkapitalBalanserad vinst 368 783 332 907Årets resultat 23 862 35 877 392 645 368 784

summa eget kapital 1 622 645 1 598 784

Obeskattade reserverPeriodiseringsfonder 13 58 958 102 763 58 958 102 763Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 2 698 198 2 307 174Övriga skulder 125 777 35 436Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 421 469 2 999 267

6 245 444 5 341 877

SUMMa EGEt KaPItal OCH SKUldEr 7 927 047 7 043 424

Ställda panter; Företagsinteckningar 600 000 600 000Ansvarsförbindelser Inga Inga

Balansräkning

Beloppikr

18 � / � å r sredov i sn i ng � 2011 � � www. i u cnorrbot t en . s e www. i u cnorrbot t en . s e � å r sredov i sn i ng � 2011 � / �19

Belopp i kr om inget annat anges

allmänna redovisningsprinciperÅrsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisnings-lagen och Bokföringsnämndens allmänna råd.

värderingsprinciper m mTillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffnings-värden om inget annat anges nedan.

fordringarFordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp var-med de beräknas inflyta.

avskrivningsprinciper för anläggningstillgångarAnläggningstillgångar skrivs av enligt plan över den beräknade nyttjande perioden vilken bedömts till 5 år. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång.

Skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas som ackumulerade överavskrivning-ar, vilka ingår i obeskattade reserver.

leasing - leasetagareLeasingavtal redovisas enligt BFNAR 2000:4. Samtliga leasingavtal redovisas som operationella i enlighet med dessa regler.

Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.

redovisning av intäkterSom inkomst redovisar bolaget det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.

Royalty redovisas som intäkt när det är sannolikt att bolaget kommer att få de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen samt att inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

koncernuppgifterFöretaget är moder till IUC Electropolis AB, org nr 556602-8634 med säte i Kalix. Bolaget upprättar ingen koncernredovisning med hänvisning till reglerna i 7 kap 3§ Årsredovisningslagen.

Av totala inköp och total försäljning mätt i kronor avser 0 % (0 %) av inköpen och 8 % (3 %) av försäljningen dotterbolaget.

Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Noter 2011-01-01 2010-01-01not 1 övriga rörelseintäkter – 2011-12-31 – 2010-12-31

Projektmedel Elektronisk affärskommunikation i klusterföretag, pr 20:1 - 701 607

Projektmedel ESIS 2 250 840 -

Projektmedel Produktion Bothnia, pr 25:3 - 180 000

Projektmedel PLUSS, ESF, pr 48 2 444 808 -

Projektmedel Utvecklingsprogrammet Trä Innovations Nätverket, pr 1:5 626 567 -

Bidrag IUC 2015 255 000 -

Projektmedel DesignLABland, pr 30:2 35 623 2 197 515

Projektmedel Tillväxtmotor för SMF i Norrbotten, pr 18:3 225 000 2 666 333

Projektmedel PEGIN, pr 44 1 972 119 2 143 090

Privat medfinansiering deltagande projektföretag - -

Royalty 357 250 301 500

Försäkringsersättningar - 29 175 Summa 6 167 207 8 219 220

not 2 leasingavgifter 2011-01-01 2010-01-01avseende operationell leasing – 2011-12-31 – 2010-12-31

Tillgångarsominnehasviaoperationellaleasingavtal Räkenskapsårets leasingkostnader exklusive lokalhyror 35 442 49 106

not 3 arvode och kostnads- 2011-01-01 2010-01-01ersättning till revisorer – 2011-12-31 – 2010-12-31

KPMGBohlinsAB Revisionsarvode 20 000 20 000Övriga uppdrag 16 260 12 800

summa 36 260 32 800

not 4 anställda och 2011-01-01 2010-01-01personalkostnader – 2011-12-31 – 2010-12-31

MedelantaletanställdaMän 1,0 1,0Kvinnor 2,0 2,0

totalt 3,0 3,0

Löner,andraersättningarochsocialakostnaderStyrelse och VD 795 226 775 843Övriga anställda 711 198 579 069

summa 1 506 424 1 354 912

Sociala kostnader 753 156 615 821(varav pensionskostnader) 280 633 198 739

Av företagets pensionskostnader avser 150 000 kr (150 000 kr) gruppen styrelse och VD.

not 5 avskrivningar av 2011-01-01 2010-01-01materiella anläggningstillgångar – 2011-12-31 – 2010-12-31

Inventarier 13 257 9 957

summa 13 257 9 957 2011-01-01 2010-01-01not 6 bokslutsdispositioner – 2011-12-31 – 2010-12-31Förändring av periodiseringsfond -43 805 5 415

summa -43 805 5 415

not 7 inventarier 2011-12-31 2010-12-31

Ackumuleradeanskaffningsvärden: -Vid årets början 210 986 171 278-Nyanskaffningar - 39 708

210 986 210 986

Ackumuleradeavskrivningarenligtplan: -Vid årets början -163 820 -153 863-Årets avskrivning enligt plan -13 257 -9 957

-177 077 -163 820

redovisat värde vid årets slut 33 909 47 166

not 8 andelar i koncernföretag 2011-12-31 2010-12-31

Ackumuleradeanskaffningsvärden: -Vid årets början 75 500 75 500

redovisat värde vid årets slut 75 500 75 500

Specifikationavmoderföretagetsinnehavavaktierochandelarikoncernföretag

Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.

dotterföretag, antal redovisatorg nr, säte andelar i % värde

IUC Electropolis AB 556602-8634 i Luleå 1 250 59,52 75 500

75 500

not 9 andelar i intresseföretag 2011-12-31 2010-12-31Ackumuleradeanskaffningsvärden: -Vid årets början 25 000 25 000

redovisat värde vid årets slut 25 000 25 000

Specifikationavbolagetsinnehavavaktierochandelariintresseföretag

Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.Med justerat eget kapital avses den ägda andelen av företagets egna kapital inklusive eget kapital-delen i obeskattade reserver. Med årets resultat avses ägarandelen av företagets resultat efter skatt

inklusive eget kapitaldelen i årets förändring av obeskattade reserver.

antal justerat intresseföretag, andelar/ eget kapital/ redovisatorg nr, säte andel i % årets resultat värde

Cuptronic Product Development Center AB 556766-0153, Kalix 25 25 000Andel av justerat eget kapital 189 755 Andel av årets resultat -383 780

25 000

20 � / � å r sredov i sn i ng � 2011 � � www. i u cnorrbot t en . s e www. i u cnorrbot t en . s e � å r sredov i sn i ng � 2011 � / �21

min revisionsberättelse har lämnats den 21/5 2012

Underskrifter

Revisionsberättelse

Erik SandbergStyrelseordförande

anders WäpplingVerkställandedirektör

Maud Spencer thomas Björnström Marie laestander Stefan lindbäck

luleå 7/5 2012

Hans ÖystiläAuktoriseradrevisor

not 13 periodiseringsfonder 2011-12-31 2010-12-31Periodiseringsfond, avsatt vid taxering 2006 - 43 805Periodiseringsfond, avsatt vid taxering 2007 36 958 36 958Periodiseringsfond, avsatt vid taxering 2011 22 000 22 000

58 958 102 763

Av periodiseringsfonder utgör 15 506 (27 027) uppskjuten skatt.

not 14 checkräkningskredit 2011-12-31 2010-12-31Beviljad kreditlimit -1 200 000 -1 200 000Outnyttjad del 1 200 000 1 200 000

utnyttjat kreditbelopp - -

StälldasäkerhetertillkreditinstitutFöretagsinteckningar 600 000 600 000

600 000 600 000

not 10 andra långfristiga värdepappersinnehav 2011-12-31 2010-12-31

Ackumuleradeanskaffningsvärden: -Vid årets början 121 688 121 688 121 688 121 688

redovisat värde vid årets slut 121 688 121 688

redovisat marknads-innehav värde värde

IUC Sverige AB 21 688 21 688EPN Partners AB unä EPN Solution AB 100 000 100 000

121 688 121 688

not 11 andra långfristiga fordringar 2011-12-31 2010-12-31

Ackumuleradeanskaffningsvärden:-Vid årets början - 15 219-Tillkommande fordringar 68 000 --Reglerade fordringar -17 000 -15 219

redovisat värde vid årets slut 51 000 -

not 12 eget kapital

aktie- reserv- fritt eget kapital fond kapital

Vid årets början 615 000 615 000 368 783

Årets resultat 23 862

vid årets slut 615 000 615 000 392 645

22 � / � å r sredov i sn i ng � 2011 � � www. i u cnorrbot t en . s e

Styrelse och medarbetareAB Berggren & Bergman AB Mähler & Söner Abelko Innovation ABM Arkitektkontor AB APC Composite AB Aqeri ABArctic Nova AB Arkitekthuset Monarken ABASC Arctic Steel Circle ekonomisk föreningBAC Såg & Hyvleri AB Bondersby Träförädling AB Borö-Pannan AB Bothnia Invest ABBox Modul ABBr Lundholms Snickeri HBCaretech AB Coldbay AB ComaCon AB Damill ABDuroc Rail AB E Johanssons Timmerhus El & Industrimontage Norrbotten AB ElectroTech Kalix AB Englundshus ABErlandssons Industri ABESSGE Systemteknik ABFermeco AB Ferruform ABFinnveden Bulten AB, Hallstahammar Fjällbonäs Trävaru AB Fält Communication ABFörädling i Norrbotten Snickeri AB Gefa System ABGema Industri ABGrafix Inredning AB GS-facket för skogs-, trä- och grafisk bransch Göran Eriksson Maskintjänst ABHaparanda kommun Hedins Hjulgrävmaskiner AB Henrikssons SnickeriHimek AB HT Svarv i Kalix AB Hushållningssällskapet i Norrbotten Hydraulik Montage i Luleå AB IF Metall Norrbotten Indumont AB Inredningshuset i Norrbotten Jokkmokk kommunJTM Invest AB JTM Produkt ABJämtö Sågen AB

ÄgareKablia ABKalix kommuns NäringslivsstiftelseKGS Mekaniska ABKiruna Softcenter ABKN Företagsutveckling ef.Krekula & Lauris Såg AB Leab Luftbehandling AB Lek & Fritidsprodukter AB Lindbäcks Bygg ABLiviöjärvi Gungstolsfabrik HBLundbergs Trä AB Lundqvist Trävaru AB Längmanska Företagarfonden MBV Systems ABMekinor Metall AB MikroMakarna AB Mirror Partner Utveckling AB NM-DesignNorrslip AB NOVA Industri AB Nybergs Mekaniska Verkstad AB Odal Haarala Pajala Utveckling ABPiteå kommun TillväxtkontoretPolar Wood North AB Polardörren ABPolarfönster AB Process Control Center ABProton Elektronik ABRelitor AB Rolfs Såg & Hyvleri AB Rubico AB Rönnbäcks Holding i Luleå ABS & B Nord ABSatmisson ABSCA Forest and Timber AB Setra Sågade Trävaror AB SGT Svensk Gruvteknik AB

Siverts Inredningar ABSkellefteå Snickericentral ekonomisk förening SKF, Condition Monitoring Center AB SSC Lindvalls Snickerier ABStenvalls Trä AB Svenska Poolfabriken ABSystemair Kryotherm Tirsén & Aili Arkitekter AB TK Byggkonstruktioner i Trä AB TRI Invent ABTräbyggarna i Kalix HB Töre Hus AB Unionen NorrbottenUPKiN ABWallstens ABWell-Head Safety Systems AB Överkalix Utveckling ABÖvertorneå kommun, Tillväxtenheten

Totalt antal ägare: 107

Erik Sandberg, ordförandeEgenkonsultverksamhet

samttidigareverksamiblandannatSSAB

anders Wäppling, VdTidigareverksamitillverkandeindustri,LKABochegenkonsultverksamhet

Maud Spencer, ledamotVD,SvalsonAB

Christer andreProjektledare,TräIN

John SandströmProjektledare,TräIN

anders SörqvistProjektledare,

ProduktionBotnia

Åsa tjärnbergProjektledare,

IUCKompetensNorr

rose-Marie ÖhgrenEkonomiochadministration

Eva ljungqvistIUCKompetensNorr

Wigert EngströmProjektledare,PEGIN

Hanna HarilaInformation

ochkommunikation

anders HögströmVD,IUCElectropolisAB

Håkan KarlssonProjektledare,PEGIN

Jerry lindblomElektronikoch

inbyggdasystem,IUCElectropolisAB

Marie laestander, ledamotVD,ElectroTechKalixAB

thomas Björnström, ledamotVD,SoftcenterAB

Stefan lindbäck, ledamotVD,LindbäcksByggAB

22 � / � å r sredov i sn i ng � 2011 � � www. i u cnorrbot t en . s e www. i u cnorrbot t en . s e � å r sredov i sn i ng � 2011 � / �23

Storgatan 11, 972 38 Luleå | www.iucnorrbotten.se | info@iucnorrbotten.se