Jordbrukaren nr 15, 2013

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

En branschtidning i Länstidningen

Nummer 15 • Årgång 87Oktober 2013

Du som ärprenumerant

på Länstidningen Öster-götland och samtidigt är

lantbrukare får Jord -brukaren två gånger.

Att lita på modeller merän förnuftet

SIDAN 2

Det blev vildsvin istället

för älgSIDORNA 18-19

LANTBRUK. Lars-Åke Gustafs-son och Kristina Forsberg på Fröögård i Norsholm har avslutat höst-skörden och tycker den har blivitbra. Nu drar höstbruket igång,höstvetet är sått och de ska så omrapsgärdet eftersom de fått harvaupp oljeväxterna som inte blev såbra.

SIDAN 21

LANTBRUK

Sjätte gene -ration på Styrabrunnsgård

SIDAN 14

JAKT

Om man lånar till investeringen i en solcellsanläggning så kommer den att generera mer pengar än vad lånet kostar, menar Stefan Larsson.


ENERGI. Priserna på solceller har halveratsunder de senaste fem åren och Stefan Larsson,ägare till Trä och Miljö AB i Gistad, tror in-te att priset kan komma att bli mycket lägre.

Solcellslösningen har väckt stort intresse hoslantbrukare. De har de ultimata byggnadernaför anläggningarna och är storkonsumenter avel, främst under de månader då det ska tor-kas hö och spannmål. Stefan håller som bästpå att installera sin återförsäljning av solcel-

ler i den gamla brandstationen i Gistad. Detkommer att bli en liten kundmottagning ochså ska han arrangera demonstrationsdagar el-ler om det blir några temakvällar, han har in-te riktigt beslutat sig än vad det ska bli.

SIDAN 12

Ydrebryggeriknep ölbronsetLANDSBYGD. Bygget av det nyabryggeriet på Nääs gård har gåttsnabbt och med mycket goda resul-tat. Några detaljer återstår för attuppnå full produktion, som beräk-nas till 30 000 liter öl per år, menredan nu finns en viss kvantitet klarför leverans. Gunnar Ema-nuelsson, bryggaren LarsSchweitz och medhjälparenEmil Jonsson är nyss hem-komna efter att ha debute-rat som utställare vid Stock-holm Beer and whisky festi-val, där man vann bronsme-dalj för bryggeriets mörkalageröl.

SIDAN 8

Geoenergi innebär förnybar energi. Lagrad solenergi plockas ur berget och är ekonomiskt för-delaktig om man jämför med olja eller direktverkande el, samtidigt som det finns en miljövänligaspekt i bergvärmen. 1979 startade Finspångs Brunnsborrning AB, främst inriktat på brunns-borrning åt lantbruk, men nu är det mest borrningar efter bergvärme som gäller. SIDAN 6

Höstbruk igångpå Fröö gård

Celler med effektLantbrukarna har de optimala byggnaderna för solcellsanläggningar

Gunnar Emanuelsson, Nääs gård iTorpa, Ydre. Hans nystartadegårdsbryggeri har redan lyckatsknipa en medalj för sitt öl.

VECKANS BORRING

TEMA:

Energi

Miljövänlig energi från djupet

2 Nummer 15 • Oktober 2013

AKTUELLT Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta [email protected]

I början på oktober hade HELCOMett möte. Det är Helsningforskommissio-nen där länderna runt Östersjön ingåroch som har till uppgift att tillsammanssätta mål och följa upp hur förbättringenav Östersjöns status ska ske. Till skillnadfrån klimatförhandlingarna tas här resolu-ta beslut som får konsekvenser.

Redan i den förra förhandlingsrundan förnågra år sedan fick Sverige ett tufft be-ting. För att få med våra grannar på andrasidan Östersjön på att vidta tuffa(re) åt-gärder var Sverige tvungna att gå före och”visa vägen” som det hette. Detta trots attvi redan gjort mycket. Jordbruket får jualltid en stor skuld i detta, och det är santatt jordbruket påverkar en icke betydandedel av övergödningen. Men till det kon-staterandet måste man också kunna av-gränsa vad som är ett naturligt läckageifrån marken oavsett om människan bru-kar den eller ej. Dessutom måste vi gemensamt besluta

att vill vi ha mat kommer detta påverka,men att vi självklart måste och vill göradenna påverkan så liten som möjligt. Vihar faktiskt ett inte oväsentligt bakgrund-släckage även längs Norrlandskusten där

vi inte har så mycket jordbruk, men destomera skog som till största delen växer påden näring som finns i marken.

Lite grundfakta. I 30 år har en enig fors -karelit tjatat om att kvävet varit det storaproblemet. Några få forskare har i alla årsagt att fosforn är det stora problemetsom människan påverkar. Flera alg-arter i Östersjön tar sitt kväve urluften såsom baljväxter och där-för kan inte människan påverkadess framväxt så mycket. En storkonferens runt 2007 med detyngsta forskarna vände skutan, se-dan är det fosforn som vi alla äröverens är det största proble-met.

Därför blir det så be-kymmersamt när mansom HELCOM i ok-tober använder mo-deller för att beräk-na hur stort betingvarje land ska få närdet ska minska sittfosforutsläpp. Mo-dellen baseras teo -

retiskt på en massa faktorer, bland annatpå hur stor kust man har. Det gör att vifår höga tal, för vi har lång kust. Man hardärför kommit fram till att Sverige skaminska fosforutsläppet med 530 ton ochdetta på halva tiden mot tidigare beting.Varje land kan ansöka om en bonusrabattpå sitt beting för att man redan vidtagitstora åtgärder. Sverige har vidtagit storaåtgärder. Jordbruket har minskat sittutsläpp av fosfor med 20-30 procentde senaste 20 åren och fosforgöds-lingen i svenskt jordbruk har intevarit så låg sedan 50-talet. Sett till

produktiviteten som svensktjordbruk hade då, har lant-

brukarna aldrig varit såmiljöeffektiva somnu. Enligt de upp-gifter jag har, lärSverige inte ha an-sökt om någonrabatt...

Nåväl 530 ton.Vad säger siffran?Inget för en lek-man som mig.Men om man

ställer den emot att dagens läckage, bådenaturligt och av människan påverkat, ärrunt 470 blir det skrämmande. Vi haralltså tagit på oss beting som forskarelitenär nästan helt enig om, är omöjligt attuppfylla. Lugn säger Lena Ek. Siffrorna ärinte juridiskt bindande utan bara vägle-dande. Lätt för henne att säga som är po-litiker och har sitt perspektiv. Men vadhänder när dessa siffror ska översättas tillverkstad ute på länsstyrelser och på Havs-och vattenmyndigheten. Kommer de intebli mera styrande då? Och framförallt,vad händer om Lena skulle bytas ut nästaseptember mot en rödgrön kollega sominte är lika pragmatisk och ansvarsta-gande för att vi ska ha ett konventionelltjordbruk kvar i Sverige? Detta kommervara en av de viktigaste valfrågorna förmig för den är viktigare än vad de flestaav oss kunnat inse. På många sätt!

Må så gott i ett oroligt bondesverige önskar Peter!

PETER [email protected]

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEFGunilla Norlén E–post: [email protected]

REDAKTION E–post: [email protected]

Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material iLänstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras påLänstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publice-ring ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd?Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhe-tens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-69246 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: [email protected] annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing.Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grundav uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas in-te om felet framgår av korrektur kunden fått.

TRYCKNINGJordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖSvanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingårtillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells,som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarks-fonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sve-rige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLANDE–post: [email protected]:Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:–Postgiro: 51 49 70–3Utebliven tidning? Ring 0141-560 03.PostutdelningJordbrukaren kommer med posten.

JordbrukarenGrundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se

Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00

Veckans Peter Borring:

Om att lita på modeller mer än förnuftet...

RINGARUM(JB)Lantbrukaren Carl-ErikWikström är irriteradöver hur det går till närVattenfall röjer led-ningsgator. Han menaratt det helt omotiveratfälls träd utanför självaledningsgatan och attentreprenören borde takontakt med markäga-ren innan arbetet ut-förs.

– Jag har tecknat natur-vårdsavtal med Skogsstyrelsenför naturvårdens skull och såspolieras detta arbete genomatt det röjes på fel sätt, sägerWikström.Han kontaktade därför

Vattenfall och Per Gjerstadkom på besök för att på platsta sig en titt på det utförda ar-betet.– På en del av sträckan är

det betesmark som kontrolle-ras av länsstyrelsen och enligtderas direktiv ska småekarlämnas för att eklandskapetska bevaras.Wikström berättar att redan

på 1600-talet inventerades2 200 ekar i området.

Utmed sträckan med hag-mark, som endast rör sig omdryga 100 meter har flera felbegåtts. Två ekar har omoti-verat fällts utanför lednings-gatan och dessutom har enhasselbuske huggits ner. Detframkommer också att på engrannmark har en vildapel,också utanför själva lednings-gatan, helt omotiverat fällts.– Det är alldeles klart ett fel

att ekarna har tagits ner, kon-staterar Per Gjerstad, som ti-tuleras skogsmästare.

Han hävdar att hasseln even-tuellt kan växa upp och bli ettproblem på sikt. Han lovaremellertid att påtala det in-träffade för entreprenören föratt det inte ska upprepas, mensäger också att ek inte är nå-got särskilt värdefullt träslag.Beträffande de fällda träden ärskadan skedd och hur mangår vidare med detta var vidbesöket ute i skogen oklart.Då Wikström summerar

det hela förvånas han över atten skogsmästare kan säga attek inte är ett värdefullt träslag,när det förhåller sig precistvärt om.

– Jag har en känsla av attdet var en skrivbordsproduktsom kom ut för att titta, sägerWikström.

När det gäller hasselbuskenså har väl denna inte någotstörre värde i sig, men i denmark som det är naturvårds-avtal på, vilket framgår avmarkeringar på träden, utgörhasseln en del av naturupple-velsen.– Hasseln växer aldrig upp

så att den kan komma att ut-göra något problem för kraft-ledningen.

Med ute i marken var ävendottern Charlotta Wikströmoch hon fällde följande kom-mentar.– Det här rör sig ju om en

ganska kort sträcka. När detbegås så många fel på den bi-ten, då kan man ju undra hurdet ser ut i stort.En annan fråga som också

lyftes var detta med att röjaledningsgatorna så att pro-duktionen av viltfoder gynnas.– Vi har inga allmänna di-

rektiv om detta, utan det är iså fall upp till varje markägareatt påtala detta i samband

med den skriftliga informa-tion som går ut innan arbetetpåbörjas, säger Gjerstad.

Han hävdar emellertid attdetta inte är speciellt vanligt

och att sådant påbörjat arbe-te ofta inte fullföljs. Det bor-de ju emellertid vara av all-mänt intresse att utnyttja dearealer som ledningsgatornautgör, både för det vildas båt-

nad och för att minska betes-skadorna som förorsakas avklövviltsarterna älg, rådjuroch hjort.

Text och bild:HANS ANDERSSON

Röjning av ledningsgata irriterar

En märkbart irriterad skogsägare, Carl-Erik Wikström till vänster, i samtal med skogsmäs-tare Per Gjerstad från Vattenfall.

Nummer 15 • Oktober 2013 3

AKTUELLTJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

HETA TIPS TILL JAKTEN!

Blaser R8 ProfessionalStandardkalibrar.

23.995:-

Proffsradio

EXO155 Inkl skogs-antenn värde 249:-

Fleecejacka Hundföraren Ord. 1.199:-

699:-

Dubbelstudsare

444 Marlin Syntet blaze camo.Ord. 25.000:-

16.995:-

Öppettider: Måndag - fredag 7-18 (Jaktavdelningen 9-18) • Lördag 9-14

www.djurbergs.se

10% rabatt på nya hagel -

automater i lager.

Gäller alla märken. 1.790:-

� � � � � � � � � � � � � � � � � * � � ) � � � � � � ( � � � � � � � � � � � � � � � � � �

��'!��%&�#��!#�� &+��"�"��#��,$'�$�"��

Skicka ett sms med texten 50, 100 eller 200 till nummer 72 999,så skänker du motsvarande belopp till Världens Barns insamling.


TEMA: ENERGI Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län samt Värmland.

Uppvärmning en huvudfrågaMjölby ger gratis rådgivning i energifrågor MJÖLBY (JB)Trots den ovanligt var-ma hösten är snartvintern här. Kostna-derna för uppvärm-ningen av våra bostä-der blir då högaktuel-la. I dag finns mångauppvärmningsalterna-tiv och det är inte lättför en vilsen konsu-ment att orientera sig idet stora utbudet. Mil-jöinspektör HenricRehnmark finns påMiljökontoret i Mjölbyoch han ger gärna gra-tis rådgivning och tips.

Energi är dyrt och med tan-ke på både miljömål och eko-nomi är det viktigt att spara.Ofta hör människor av sig närenergiförbrukningen i hem-met förändras som exempelvisnär elen blivit dyrare eller närman ändrat den elektriska ut-rustningen. Hushållet kan hafått andra rutiner, som att

barnen blivit tonåringar ochduschar länge och ofta.

Några enkla tips för att fåned energiförbrukningen äratt stänga av standby-funktio-nen till elektronik, exempelvisdatorer och tv-apparater. Enenkel åtgärd är att skaffa gren-uttag med strömbrytare.

Ett annat tips är att dra urmobilladdaren när batteriet ärfullt. Då det gäller mer komp -licerade energiåtgärder somuppvärmning är det klokt attta reda på så mycket sommöjligt och på internet gårdet bra att få en första orien-tering.

– Jag rekommenderar kom -munens service. Då kan minkollega och jag ge individuel-la råd. Villaägare har ofta godkunskap om sitt eget hus sådärför behöver vi inte åka tillplatsen. Ett undantag kan varföreningar med många, storaoch komplicerade lokaler. Dåkan ett besök på platsen varaen bra hjälp. Generellt är detalltid bra att ha någon att dis-kutera med. Vår informationär dessutom objektiv efter-som vi inte är intresserade avatt sälja en produkt. När kon-sumenten till slut har valt enlösning är det viktigt att takontakt med olika leverantö-

rer för att få en bild av mark-naden. För att öka trygghetenkan man även begära referen-ser, berättar Henric.

Då det gäller lantbrukare fårde ofta stöd från sin bransch -organisation och LRF kanhjälpa till med energianalyser.

Uppvärmning är ofta dentyngsta energikostnaden ochinom det området finnsmånga lösningar. Före en in-vestering bör man höra medkommunen om bygglov be-hövs. Har man haft vedeldning

kan pellets vara ett mindre ar-betsamt alternativ. Men tänkpå att även pellets kräver tidoch arbete. Ofta kan leveran-törerna ge hjälp och tips omhur pelletsen ska förvaras. Andra lösningar är bergvär-

me, vilket är vanligast i Ös-tergötland. Ytvärme, en ned-grävd värmeslinga i jord ellergräsmatta, är lätt att installe-ra men kräver stort markom-

råde så den lösningen passarjordbrukare. Det finns ävensjövärme men det är merovanligt. Andra lösningar är värme-

pumpar som fästs på eller in-till fasaden som luft/luft ellerluft/vatten. Luft/luft passarbäst i stora öppna lokalereftersom varmluften då lät-tare cirkulerar. Luft/vattenkräver däremot ett vattenbu-ret värmesystem och är dy-rare. Pumparna har med ti-den blivit allt bättre. För alladessa system är det viktigt attta reda på och jämföra garan-tier samt service. En ny teknik som har

framtiden för sig är att ut-nyttja solenergi. Två huvud-system finns, solfångare ochsolceller.

Solfångare installeras påtak och leder det varma vatt-net till en behållare, som enackumulatortank. Den typenav solvärme går utmärkt att

kombinera med ved eller pel-letseldning och under som-marhalvåret behöver man in-te elda i pannan. Dessutom ärpannans verkningsgrad vanli-gen sämre under sommaren.

Solceller är ett annat alter-nativ. Cellerna alstrar el somantingen kan kopplas till ettbatterisystem eller till det or-dinarie elnätet. Numera finnsmöjlighet att sälja eventuelltelöverskott via nätägaren efterdet att man tecknat avtal. Förjordbrukare kan solceller varaett bra energikomplementeftersom det på en gård oftastfinns stora takytor som kanutnyttjas. Solceller fungerar bra hela

året även om det finns snö.Många kommuner ordnarsolsafarier där man besökervisningsanläggningar.

Text och bild:BIRGITTA WIDÉNHANS BLOMBERG

Henric Rehnmark på Mjölbykommun ger gärna tips omolika energisparande åtgär-der.

En enkel och billig åtgärd för att spara lite el är ett grenuttag med avstängningsfunktion.Då blir det enkelt att stänga av samtliga apparater med standby-funktioner.

Ved till uppvärmning är ett mycket arbetsintensivt men billigt alternativ. Numera komplet-teras vedeldning ofta med andra alternativ.

Effektiva batterierkommer att ha ennyckelfunktion för attställa om framtidensenergisystem, till ex-empel i elbilar. En avde främsta forskarnainom området är Kristi-na Edström som drivsav viljan att bli bäst,skriver Per Westergårdpå Energimyndighetenshemsida.

– Men Gud så andefattigt.Kommentaren kom snabbt

och spontant när Kristina Ed-ström berättade för en bekantatt hon skulle börja forska ombatterier.Det var då det, i början av

en ganska osäker akademisk

bana. Idag är hon professor ioorganisk kemi och en av värl-dens ledande batteriforskare.Dessutom är hennes forsk-ningsfält hetare än någonsin.Nya studenter strömmar tillsamtidigt som Kristina Ed-ström och hennes kollegor harfått betydande anslag under desenaste åren.

– Med svenska mått mätthar vi det ganska bra men sam-tidigt satsar andra länder än-nu mer. Det innebär att vi harbörjat få lite svårt att hängamed i konkurrensen.Fortfarande står sig den

svenska batteriforskningenstark. Det innebär att KristinaEdström ofta bjuds in att del-ta i internationella projekt,

ombeds komma och tala påkonferenser och får sina arti-klar publicerade i olika veten-skapliga publikationer.– Det som driver mig är vil-

jan att bli bäst, åtminstone pånågon pytteliten detalj, sägerhon med ett varmt skratt.Mer konkret är hennes mål

för de närmaste åren att honska vara med och utveckla bat-terier som är dubbelt så brasom dagens utan att kostna-den för den skull stiger. Elleratt hon ska behöva tumma påsäkerheten. Inte heller vill honta genvägen via tungmetallerför att kunna öka energitäthe-ten.– Om vi bortsåg från miljön

eller tillgången på metallerskulle det gå att göra väsentligt

bättre batterier men det finnsingen poäng med att utvecklanågot som vi ändå aldrig kansätta i produktion.

Den stora utmaningen förbatteriforskare i alla tider harvarit att öka energiinnehållet,men under de senaste åren harfokus flyttats till hur de ska va-ra utformade för att fungera ikomplexa system.– Vi tar hela tiden steg

framåt när det gäller prestandamen det räcker inte. Även omvi utvecklar batterier som teo-retiskt orkar driva en bil mås-te de vara designade på ett sättsom gör att biltillverkarna kananvända dem.Även om många utanför

forskarvärlden ivrigt väntar på

att batterier ska ta det storasprånget hävdar Kristina Ed-ström att vi redan har tagit det.Framför allt har litiumbatteri-erna förändrat våra liv radikalt.– Utan dem hade vi inte

haft dagens smarta telefoner,

surfplattor eller bärbara dato-rer. Vi skulle heller inte kun-na vara uppkopplade mot nä-tet var vi än är.

PER WESTERGÅRD/Energimyndigheten.se

Forskarprofilen utvecklar framtidens batterier

Kristina Edström hoppas under de närmaste åren kunnautveckla batterier med dubbla dagens kapacitet utan attkostnaden stiger.


TEMA: ENERGIJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

JAG BRYR MIG

- Vi på Tranås Energi säljer 100 % förnybar el i hela Sverige. Vår egenproducerade el är märkt med Bra Miljöval, Sveriges tuffaste miljömärkning, och som enda energibolag är vi diplom-erade av Älvräddarna för vår optimalt miljöanpassade vattenkraft.

Jag och min kollega Lovisa hjälper dig gärna att hitta det bästa elavtalet för ditt hem eller företag. Vi bryr oss, både om miljön och våra kunder.

- Lotta Berglund, elsäljare på Tranås Energi

VILL DU VETA MER?Kontakta oss på 0140-68 308 eller läs mer på vår hemsida www.tranasenergi.se.

vtalet för ditt hem elaavtalet för ditt hem eller ollega Lomin koch Jag

darna för Älvrädv erade a av miljömärkning,tuffaste

cerade oduVår egenprranås Ener Tr Vi på -

yr oss,Vi bretag.förvtalet för ditt hem eller att gärna hjälper dig visa ollega Lo

optimalt miljöanpassade vattenkraft.vår darna för energibolag enda som och miljömärkning,

el är märkt med Bra Miljöval,cerade ybar el i hela Svranås Energi säljer 100 % förn

både om miljön hitta det bästa att

optimalt miljöanpassade vattenkraft.-diplomvi är energibolag

eriges Sv Miljöval, , Sv.erigeybar el i hela Sv

.tranasenergi.sewwww.tranasenergi.se

oss på 0140-68 308 eller läs mer på vår hemsidaontaktaKR?MEA VETTA DU LLVI

.och våra kunder r.vtalet för ditt hem elaavtalet för ditt hem eller

..tranasenergi.se

oss på 0140-68 308 eller läs mer på vår hemsidaR?

e på elsäljar- Lotta Berglund,

yr oss, ,Vi bretag.förvtalet för ditt hem eller

oss på 0140-68 308 eller läs mer på vår hemsida

anås EnergirTTre på

både om miljön

Välkommen hem till oss!

VARIA 2RH/LH

Eldabutiken Mjölby Finnstugan 4, 595 51 Mjölby | Tel: 0142�800 15 Öppet: Vardag 09.30–18.00 (Lunch 12.30–13.30) Lördag 09.30-13.00

www.eldabutiken.se

Drömmer du också om en ny eldstad? Visst är det möjligt! Vi är med hela vägen från ditt första besök i vår utställning till dess allt är monterat och klart och du tänder din första brasa. Välkommen till oss!

[email protected]

Totalentreprenör avvärmepumpar till villa

eller fastighet

0121-120 450141-588 44, 070-649 88 44,

Bokmalsv. 8, 591 36 Motalawww.motalapelletsvarme.se

Totallösningar för pelletsvärme,brännare, pannor & förråd.

Pelletsvärme – för miljöns och ekonomins skull

REMKO VARMLUFTPANNORIndustrilokaler-lager-växthus-garage-lantbruksbyggnader-spannmålstorkar

Dessutom

CE-märkta

CE-märkta

CE-märkta

CE-märkta

CE-märkta

CE-märkta

CE-märkta

CE-märkta

CE-märkta

CE-märkta

CE-märkta

CE-märkta

CE-märkta

CE-märkta

CE-märkta

CE-märkta

Olja-Ved-Gas

Under de senaste två årenhar virkespriserna sjunkit,medan marknadspriserna påskogsfastigheter har planat ut.– En del skogsfastigheter

förblir osålda, så det kan varaläge att förhandla om pri-serna, tipsar Ulrik Abelson,fastighetsexpert vid Skogssäll-

skapet. Men fastigheter i tät-bebyggda områden är fortsattvälbetalda. Det är en delför-klaring till varför prisnivån ärhögre i södra Sverige jämförtmed Norrland.

Det är helt enkelt mer att-raktivt att köpa skogsmark

som ligger närmare platser därmånga bor. Den tendensensyns också på skogsmark nä-ra större städer i norra Sveri-ge.– Där är konkurrensen om

marken större, säger UlrikAbelson. Dessutom kan manstycka av tomter, öppna grus-täkter och sälja annat sommarknaden vill ha, till exem-pel jakt.Dels är fastighetsköparna

villiga att betala mycket föregen jakt. Dels går jakten attsälja.

– Bra jakt i södra Sverige ärvärd flera hundra kronor perhektar och år, medan mark-nadspriset i Norrlands inlandbara är ett par tior per hektar,säger Ulrik Abelson. Det gerganska stora effekter påmarknadsvärdena.Enligt Ulrik Abelson kom-

mer skillnaderna mellanskogsmarkspriser i norr ochsöder att bestå under den när-maste tioårsperioden. Men de pågående struktu-

rella förändringarna i skogs-industrin kommer också att

sätta sin prägel på markna-den.

– Virket är ju den helt do-minerande intäktskällan påen skogsfastighet, förklararUlrik Abelson. Så kartankommer att ritas om en delgenom det stålbad skogsin-dustrin är inne i just nu, medpappersmaskiner som läggsner och sågverk som blöder. Ivissa områden kommer vi attfå ännu lägre virkespriser, ochdet kan smitta av sig på fas - tig hetspriserna.

Att köpa skogsmark har blivit allt dyrare underde senaste fem åren. Marknadspriset ligger påflera håll mer än 50 procent över vad skogen kanavkasta, i Mälardalen hela 75 procent. Det visaren undersökning från Skogssällskapet. Men nuverkar prisuppgången mattas av.

Ulrik Abelson, fastighetsex-pert vid Skogssällskapet.Bild: SVERKER JOHANSSON

Priset på skogsfastigheter på väg att plana ut

Ring 0141-560 03 när du vill annonsera!


TEMA: ENERGI Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Borrar på djupetMiljön i fokus i FinspångFINSPÅNG (JB)1979 startade JonnyPettersson FinspångsBrunnsborrning AB,främst inriktat påbrunnsborrning åtlantbruk, sommarstu-gor och villor utanfördet kommunala vatten-nätet. På så sätt bör-jade intresset för geo-energi och idag är Fin-spångs Brunnsborr-ning ett ledande full-serviceföretag somborrar omkring trettioenergibrunnar pervecka åt både privatakunder, lantbruk ochföretag.

Ett generationsskifte harägt rum och idag är det sö-nerna David och Martin Jo-hansson som driver företaget.David är civilingenjör inomväg och vatten och inneharposten som vd medan Martinär civilekonom och företagetsekonomichef.

– Bergvärme blev en riktigboom på 90-talet. Därefterhar intresse och efterfråganökat både utifrån ekonomiskaoch miljömässiga aspekter, sä-ger David.

Företaget utför borrningarpå uppdrag av värmepumps-försäljare men även direktmot privatkund. Även om ar-betet innehåller annat änborrning, så är fokus på attvara bäst på just borrningen. Geoenergi innebär förny-

bar energi. Lagrad solenergiplockas ur berget och är eko-nomiskt fördelaktig om manjämför med olja eller direkt-verkande el, samtidigt somdet finns en miljövänlig as-pekt i bergvärme.Då berggrunden lagrar bå-

de värme och kyla kan manmed fördel använda kylan tillatt få svala sovrum eller kon-torslokaler under sommarenshetaste månader.David har märkt att många

äldre bosatta på landsbygden

byter ut sina nuvarande upp-värmningssystem, exempelvisved- eller pelletseldning, tillbergvärme som är ett lätthan-terligt och bekvämt systemsom sköter sig själv och intekräver mycket i underhåll.– Vi har sju ekipage som

borrar. Vid större projekt stårvi med fler riggar på sammaarbetsplats, vilket betyder attvi kan korta ner utförandeti-den. Allt går numera fortare tack

vare en utvecklad teknik ochkraftfulla maskiner.Numerakommer man snabbt ner till300 meter.

– När pappa startade före-taget borrade han 30 meterper dag, idag kommer vi nertill 50 meter på en timme. Viborrar mellan 600 och 1 000brunnar per år och vi jobbarutefter meterpriser. Jag kanmed glädje påstå att vi ärmarknadsledande i landet.Vår ambition är att vara duk-tiga både lokalt och i Mellan-

sverige, vilket det finns po-tential för tack vare duktigakillar ute på fältet och bramedspelare, säger David.

Tomas Björk har precis köptsin mammas hus i Borggård,ett par mil utanför Finspång.Huset har tidigare haft direkt-verkande el, vilket Tomas an-ser vara dyrt. Han och famil-jen planerar att bo kvar i husetunder en lång tid framöver.

– Att installera bergvärmevar ett självklart val, visserli-gen en stor investering mendet kommer att betala sig ef-ter fem år, säger Tomas ochtillägger att om han vetat atthans mamma skulle bo kvarså länge skulle han ha borratför geoenergi för flera år se-dan.David säger att det är sällan

som förutsättningarna inte ärgynnsamma för geoenergi.

Vid ett besök hos privatper-son eller företag bedömsmarkförhållanden, lämpligborrplats och kundens speci-fika önskemål. Detta ligger se-dan till grund för offerten ochsäkerställer att kunden känneren trygghet i investeringen ibåde borrning och installationav värmepump.

Text och bild: CARINA LARSSON

Christoffer ”Abbe” Abrahamsson vid borriggen. När Jonny Pettersson startade företaget hann man borra runt 30 meterper dag, numera ligger man på cirka 50 meter per timme.

David Johansson, vd för Finspångs brunnsborrning i mitten, flankerad av borrarna GöranEriksson och Christoffer Abrahamsson.

Tomas Björk med dottern Lovisa. Familjen Björk ser framemot att få ersätta direktverkande el med bergvärme.

Kravet på ackredite-ring av dem som upp-rättar energideklara-tioner för byggnaderavskaffas. Istället in-förs krav på person-certifiering.

De nya reglerna innebär attalla personer som arbetar medenergideklarationer ska hasärskild kompetens. Det be-

slutade regeringen på ett rege-ringssammanträdande nyli-gen.

För att få göra energidekla-rationer åt byggnadsägarekrävs särskild sakkunskap.Hittills har det krävts att före-taget eller den person som görenergideklarationen är ackre-diterat som kontrollorgan.Detta har inneburit att det ac-

krediterade kontrollorganethar varit ansvarigt för helaupprättandet av energidekla-rationen, men det har inteställts några krav på kompe-tens för de personer som utförbesiktningar i samband medenergideklarationen.

Nu avskaffas kravet på ac-kreditering och det införs nyaregler om att samtliga perso-

ner som arbetar med energi-deklarationer ska vara certifi-erade. För att certifieras mås-te personen uppfylla vissakunskapskrav, ha en vissgrundutbildning och erfaren-het samt bedömas som lämp-lig. Certifieringen utförs avsärskilda certifieringsorgan.De nya reglerna införs för

att höja kvaliteten på energi-deklarationerna och särskilt

på de energibesparande re-kommendationer som skalämnas.

Det nya systemet kommeräven att ge möjligheter för flersmå företag att etablera sig påmarknaden, eftersom syste-met med ackreditering harinneburit fasta kostnader somvarit mer belastande förmindre företag.

De nya reglerna om per-soncertifiering träder i kraftden 1 januari 2014. Genomen övergångsbestämmelse in-förs en omställningsperiod påsex månader så att ett företageller en person kan upprättaenergideklarationer till ochmed juni 2014 med stöd aven tidigare ackreditering, en-ligt ett pressmeddelande.

Nya kompetenskrav för energideklarationer


TEMA: ENERGIJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Vill du sänka dina energikostnader med förnybar värme och kyla?Välj GEOENERGI!Geoenergilösningar (bergvärme) tar tillvara solenergin som lagras i marken och sänker dina energikostnader rejält i villan eller fritidshuset!

FBB är ledande i Östergötland på geoenergi och vatten-borrning. Hör av dig och berätta om dina värmebehov!

www.finspangsbrunnsborrning.se

FBBFinspångs Brunnsborrning AB

RING0122-100 64 & prata geoenergi med oss på FBB!

VIKINGSTAD ÅKERI AB

DAGS ATTBESTÄLLADIESEL OCHSMÖRJMEDEL

AGSAAGDDA TT A AT

SMÖRJMEDELDIESEL OCHBESTÄLLA

ME OCLLA

VIKINGS

.vwwww.

AD ÅKE STTAD ÅKERI AB

.vikingstadakeri.se

g

Ring

AD ÅKERI AB

.vikingstadakeri.se

MSE erbjuder följande energitjänster:

Vi ser det som inte alltid syns!

ENER

GIT

JÄN

STER

Kontakta� �

Jag köper din el

Vill du veta mer?

Vi utför även renoveringar och omsättningar av kakel-ugnar och skorstenar.

Passa på att nyttjaROT-avdraget!

i har ett stort antalantika kakelugnar i

lager till försäljning.V

Kakelugnsvägen 5 · Kolmården · 011-39 23 39www.nkm.se

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland.

Ring för närmare info

0705-87 98 92 • [email protected]

• Kutterspån• Lantbruksspecial• Halmpellets• Spånpellets• Torv

YesBOX stallströ är ett tryggt ochdammfritt alternativ.Alltid punktliga leveranser och tillräckliga volymer.

Med hjälp av Skogensparagrafer, en ny e-tjänst från Skogssty-relsen, får skogsägarehjälp med att hitta deregler och råd somgäller vid olika skogs-bruksåtgärder.

Tjänsten är avgiftsfri ochavsedd att underlätta för

skogsägare när de planerar åt-gärder i sin skog.

– Tanken är att den ska varaett komplement till vår ordi-narie rådgivning och tillsyn.Den som har mer specifikafrågor är alltid välkommen attkontakta oss direkt för råd, sä-ger Monica Petersson, pro-jektledare, Skogsstyrelsen.

Tjänsten kommer kontinu-erligt att utvecklas och fyllaspå med mer information. I dagsläget täcker Skogens

paragrafer in Skogsvårdslagen,delar av Miljöbalken, lagenom kulturminnen (2 kap)samt Arbetsmiljöverkets före-skrifter gällande användningav motorkedjesågar och röjså-gar.

Skogsägare får info via internet

Visste du?Det första numret av Jord -brukaren utkom redan 1926.

Ring 0141-560 03 när du vill annonsera i Jordbrukaren!

Nääs ladugård rymmer nu ett modernt gårdsbryggeri. Gunnar Emanuelsson visar här koktank och silningstank.


LANDSBYGD Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Nystartat gårdsbryggeri i TorpaNääs gårdsbryggeri vann bronsmedalj och nu satsas det för fulltYDRE (JB)På den vackra GårdenNääs, vid sjön Rak-lången i Torpa, liggerdet gamla brygghusetnere vid stranden. Härbryggde man i gamlatider gårdens öl. Detär den traditionen somgårdens nuvarandeägare, Gunnar Emanu-elsson, tagit fasta påoch startat ett mo-dernt gårdsbryggeri iden ombyggda ladu-gården på Nääs.

Sedan ett par år finns ocksåNääs kött och vilt, men nu ärdet alltså dags på gården förett gårdsbryggeri.

Vi träffar Gunnar Emanu-elsson tillsammans med bryg-garen Lars Schweitz och med-hjälparen Emil Jonsson. De ärnyss hemkomna efter att hadebuterat som utställare vidStockholm beer and whiskyfestival, där man vann brons -medalj för bryggeriets starkölMörk lager. Glädjen över vins -ten är påtaglig och har lett tillen ännu större arbetslust ochvilja att i framtiden även för-svara den fina titeln.

De tre herrarna håller justnu på att mala malt, som ut-gör grundpelaren i ett gott öl.I bakgrunden är den modernamen invecklade apparaturenför ölbryggning i full gång.

Bygget av det nya brygge-riet har gått snabbt och medmycket goda resultat. Någradetaljer återstår för att uppnåfull produktion, som beräk-nas till 30 000 liter öl per år,men redan nu finns en visskvantitet klar för leverans.

I kokhallen puttrar en storrostfri kittel fylld av malt,humle och vatten där såvälrätt temperatur som silning inästa tank är helt datorstyrtoch kan styras via en pek-skärm. I silningstanken av-

skiljs mäsken, som blir ettmycket bra djurfoder. Däref-ter pumpas ölet över till någotav de tio stycken 2000-litersrostfria tankarna i nästa rumför slutjäsning och lagring.

Vid en kort paus i arbetetberättar Gunnar Emanuels-son:

– Det var nog för cirka femår sedan som jag fick idén omatt komplettera Nääs med ettgårdsbryggeri. Jag förstod attde gamla humlestörar vi hittati trädgården säkert var resterfrån en äldre större humle-gård. De störar som fannskvar kom att vårdas mycketömt av min fru Helena, somverkligen älskade den vackraträdgården och trots sin svårasjukdom, just tack vare träd-gården, fick stor inspirationbåde till sina målningar ochböcker. Nu är Helena tyvärrborta, men livet måste gå vi-dare för både mig och barnenoch det gäller att ta vara pådet.

Humlestängerna som pry-der Nääs var under 1800-taletförmodligen minst 500 tillantalet och i det gamla brygg-huset vid sjön har det bryggtsmånga liter öl och svagdrickagenom åren. Varför inte för-söka återuppliva detta påNääs med ett modernt gårds-bryggeri?

Med hjälp av sin vän, pen-sionerade bryggaren LarsSchweitz, numera bosatt iTranås, beslöt Gunnar låtatankarna på ett gårdsbryggeribli verklighet.

I den gamla ladugården,som mestadels stod tom,fanns gott om utrymme. Pla-nerna tog raskt form och i slu-tet av september 2013 stod etthypermodernt bryggeri medgod kapacitet klart. Den finaanläggningen visade sig heltperfekt, den fungerade till ochmed så snabbt och bra att

Nääs gårdsbryggeri vågadedelta i Stockholms ölfestivalmed sin första produktion avmörk lager. Det öl som komatt falla juryn så väl i smaken.

Diplomet och bronsmedal-jen finns på Nääs, inte barasom ett bevis på att man lyck-ats utan främst för att ge in-spiration till fortsatt utveck-ling.

Gunnar och Lars hoppaspå att redan till jul kunna le-verera sitt goda öl. Sex olikasorter starköl är planerat ochså småningom kommer detsäkert också finnas folköl i ettpar av de tio tankarna.

– Starkölet får vi bara leve-rera till Systembolaget och di-rekt till restauranger medan

folkölet kan vi sälja direkttill kund och framför alltvid våra olika marknaderoch provningstillfällen, sä-ger Gunnar.

Julmarknaden, som desenaste åren hållits påNääs, kommer i år attvara den 23 novem-ber. Ett extra drag-plåster blir nog öletfrån det egna gårds-bryggeriet.

Text och bild: BERNT

KARLSSON

En glad bronstrio, från vänster Emil Jonsson, Lars Schweitz och Gunnar Emanuelsson.

Huvudbyggnaden på Nääs med det gamla brygg-huset till vänster nere vid sjön.

Nääs gårdsbryggeris mörka lagervann bronsmedalj på Stockholmbeer and whisky festival.


TEMA: ENERGIJordbrukaren utkommer till jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län samt Värmland.

Biovärme Sverige

Thomas: 011-470 79 40Stefan: 013-474 32 00www.rorproduktion.se

VI TAR HAND OM ALLT• Hjälp med hela installationen – från borrning till full drift.

• Support, 3 års garanti och 6 års trygghetsförsäkring (kan förlängas till 14 år).Störst i Östergötland på

service av NIBE värmepumpar!

�� Tel 013-10 17 77www.steffeskyl.se

www.defenda.com · Tel 0321-511 78

BRA VEDPANNOR OCH TILLBEHÖR FRÅN 15 900:-Kontakta oss för offert.

Vi har även fyrhjulingaroch andra maskiner.

Se vår hemsida!

Våra kaminer är inte bara en fin investering – de ger värme och en hög trivselfaktor.Vi säljer och monterar de flesta märkena på marknaden. Kontakta oss för rätt pris!

BomiljöAlbrektsvägen 69 (Ljuratorget) · Norrköping

Tel 011- 648 50 · www.bomiljo.se

EK. FÖRVi är åter-försäljare

53.200:-

1919 070-685 ring: eller www.smedberga.se

hemsida:vår på mer Läs

.pannorlämpliga ven äv säljer Vi m.m.gspån så,hundfoderr,

,olivkärnor,pellets,trämm,<30 flis gen,spannmålsslaalla ex.t.

bränslen sorters olika många Klarar konstruktion.kraftig med brännare

ttbegriplig lät en är GEJS-brännaren

53.200:-från:

för (panna Komplett

momsexkl. 53.200:-stoker) + ved

anläggning Komplett

Hitta din mål-grupp med en annons i

Jordbrukaren!Jordbrukaren utkommer

till alla jord-, lant- ochskogsbruksföretag i helaÖstergötland, södra Sö-dermanland, norra Små-land och Örebro län var

fjortonde dag. Dessutomkommer vi även ut en

gång per månad i Värmland.

Det första numret av Jordbrukaren såg

dagens ljus redan 1926.

Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10så hjälper vi dig!

I en rapport analyserarKonjunkturinstitutetde ekonomiska effek-terna vid förändradeundantagsregler förkvotplikten inom el-certifikatssystemet förden elintensiva indus-trin. Resultaten pekarpå liten långsiktig på-verkan på samhälls-ekonomin.

Om de nuvarande undan-tagen inom elcertifikatsyste-met för den elintensiva indus-trin helt eller delvis tas bortpåverkas branscher inommassa-, pappers- och pappers -varuindustrin mest, sett tilllångsiktig produktionsnivå.Andra utsatta branscher är ke-misk industri och stål-, ochmetallframställning.Hushållen påverkas positivt

på kort sikt av sänkta elkost-nader eftersom elcertifikatsys-temet finansieras av fler an-

vändare. De allmänna jäm-viktseffekterna visar dock atthushållens inkomster påver-kas negativt via lägre reallö-ner. Sammantaget är effek-terna på hushållens inkomstersmå på lång sikt. I ett räk-neexempel med fullständigreduktion av undantaget ochett elcertifikatpris på 250 kro-nor ökar den elintensiva in-dustrins årliga kostnader påkort sikt med cirka en miljardkronor. Hushållens elkost -nader minskar samtidigt istorleksordningen 130 kronorper hushåll och år. Förändringar i andra styr-

medel inom energi- och kli-matpolitiken, som den för-väntade prisutvecklingen in-om EU:s handelssystem medutsläppsrätter, bedöms hastörre inverkan på den elin-tensiva industrins långsiktigaproduktionsnivå, enligt enrapport från Konjunkturinsti-tutet.

Små effekter av ändrad kvot-plikt för elcertifikatsystemet

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

CE-MÄRKTATAKSTOLARVi tillverkar CE-märkta takstolarpå beställning samt konstrueraroch gör hållfasthetsberäkningar.Det ger stor frihet åt arkitektenoch trygghet för dig som kund!

Gör offertförfrågan online på

www.carlenskogstakstolar.se

Vimmerby 0492-757 36

Inför vintern funderarmånga på hur man skagöra med sitt elavtal.Är det bättre att väljatryggheten i ett fast-prisavtal eller hoppaspå att det rörliga pri-set lönar sig? Detfinns inget givet svar,men den som har is imagen och marginalerkan tjäna på det rörli-ga priset.

Elpriset är ofta föremål förhuvudbry eller rent av oro.Genom sitt elavtal väljer manfast eller rörligt pris, men frå-gan är vilket som är bäst?Många faktorer påverkar ochsvaret är inte givet.

Sett över lång tid finns endel pengar att tjäna på att väl-ja rörligt pris, men om prisetunder en period stiger börkunden ha marginaler för attklara av det. Storförbrukaren

och den riskobenägna kandäremot känna sig tryggaremed ett fast pris.

Vad bör kunderna tänkapå?På Vattenfall säger man att

hösten är en tid då många seröver sitt elavtal och fler bru-kar välja det säkra fasta elpri-set framför det flexibla rörliga. – I år ser vi trenden tydli-

gare än tidigare, det är nio avtio nya kunder som säkrar sittelpris denna höst, säger Mag-nus Holm, chef för Vattenfallförsäljning och fortsätter:

– Vi har en period bakomoss då många kunder valt rör-ligt elavtal. Nu går vi mot vin-tern och att då byta till fastavtal, som fortfarande liggerpå en förmånlig prisnivå, äralltid en trygg lösning. Attkunderna också väljer trygg-het bekräftas av att över 90procent av de nya kundernasom gjort ett aktivt val de se-naste månaderna valt ett fast-prisavtal.På elbolaget Bixia ser man

fler kunder göra aktiva val.– Majoriteten av dem som

gör aktiva val är väldigt med-vetna. Det är inte enbart pri-set på el som är viktigt. Så-dant som miljö spelar ocksåin. säger Magnus Olsson, chefprivatmarknad på Bixia. Tillfälliga prisfluktuationer

kan dock bli kännbara förden som har dåliga margina-ler och eller en hög förbruk-ning. Då kan ett fast pris va-ra bättre, åtminstone under

vintern. Det handlar vanligeninte om några långvariga dra-matiska prisökningar. Pris-stegringen under den kalla pe-rioden 2010 hör till undan-tagen.– Sådant beror ofta på en

olycklig kombination av sa-ker. Då var det kärnkraftspro-blem, torrt i vattenmagasinenoch väldigt kallt. Det skeddeett stort uttag av el i Norden,förklarar Magnus Olsson.Elpriset avgörs av en rad

faktorer som väder, valutor,konjunktur och efterfrågan.Det rör sig hela tiden bådeuppåt och neråt, men sällandramatiskt åt något håll.

– Det har under lång tid ge-nerellt varit fördelaktigt medrörligt pris och historiskt setthar det varit så också. Ett fast

pris är en sorts försäkrings-premie som man betalar nå-got mer för över tid. Vi ser enförutsättning för fortsatt godapriser och rekommenderarrörligt pris. Jag tycker att maninför valet av elavtal ska utgåfrån sin egen riskbenägenhet.Bäst är att kontakta oss för attfå veta vad som är bäst utifrånkundens perspektiv, sägerMagnus Olsson.

Liksom från Bixia påpekarman från Vattenfall att elpri-set är lite nyckfullt och tar envälbekant jämförelse:– Det är lika svårt att förut-

spå elpriset som vädret, alltsåenklare på kort sikt och svå-rare på lång sikt, avslutarMagnus Holm.

Text: BO BÄCKMAN

Magnus Olsson på Bixia tror på fortsatt goda elpriser. Bild: ELISABETH REDLIG


TEMA: ENERGI Jordbrukaren utkommer till jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Vard 10-17 • Lörd 10-13Övr tider enl ök

Anders 070-527 80 67Max 070-520 25 42

Hur mår din skorsten?Vågar du elda?

• Skorstensreparationer med 10 års garanti• Montering av takstegar, bryggor m.m.

• Skorstenshuvar med regnskydd och fågelskydd

Låt Skorstensfolket göra jobbet!Genom ROT-avdraget får du arbetet

utfört för halva priset

Vinterg 10, Motala 0141-528 70, 527 60. www.skorstenimotala.se

Hjälp oss att tömma lagret !Vi behöver plats för höstens nyheter

Gäller under oktober månad!

De höga elpriserna för några vintrar sen berodde på torravattenmagasin och krånglande kärnkraft. Det är inte falletdenna vinter menar man på elbolaget Bixia som rekom-menderar rörligt pris. Arkivbild: BO BÄCKMAN

Fast eller rörligt avtal inför vintern?Elpriset – en laddad fråga

Nyligen presenteradeSvensk Fjärrvärme densamlade prisstatisti-ken för fjärrvärme, isamband med att denså kallade Nils Hol-gerssonrapporten lan-seras.

Ökningen av medelprisernaär den lägsta på sju år. Knappt2 öre/kWh eller drygt 2 pro-cent ökade medelpriset perkommun för mindre flerfa-miljshus, som är det som jäm-förs i Nils Holgersson.Svensk Fjärrvärme samlar

årligen in nationell prisstatis-tik för småhus, större flerfa-miljshus och mindre flerfa-miljshus.

Prisstatistiken för mindreflerfamiljshus är också basenför den så kallade Nils Hol-gerssonrapporten, som pre-senteras idag. Den ges ut av

Nils Holgerssongruppen (SA-BO, Riksbyggen, Fastighets-ägarna, HSB och Hyresgäst-föreningen).För mindre flerfamiljhus är

medelpriset per kommun81,55 öre/kWh, vilket är enökning med drygt 2 procent2013, det innebär den lägstaökningen på många år.

För större flerfamiljshus ärmedelpriset 79,3 öre/kWh, enökning på 2,4 procent och försmåhus 87,2 öre/kWh, en ök-ning med 2,7 procent. Ävenför övriga hustyper är alltsåtrenden med modesta prisök-ningar densamma som förNils Holgersso-fastigheten.– Det finns nog flera för-

klaringar till att prisökning-arna blev måttliga detta år.Bränslepriserna har stabilise-rats, och det är den faktorsom har störst påverkan påprissättningen. Sen har dess-

utom konkurrensen hårdnatpå de lokala värmemarkna-derna, ikapp med att elpri-serna har sjunkit, säger UlrikaJardfelt, vd Svensk Fjärrvär-me.

Fjärrvärmepriserna varierarmycket mellan olika ortereftersom fjärrvärmepriset sättsutifrån lokala förutsättningar.Sedan tidigare visar prisstatis-tiken till exempel att mindrenät generellt har högre pris änett stort nät och att nät medkraftvärme (samtidig produk-tion av el och värme) har lägrepris än ett med enbart värme-produktion. Därför är jämfö-relser med ”tio-i-topp-listor”inte relevanta. Den som vill veta mer om

sitt fjärrvärmepris och hur detsätts kan däremot få informa-tion av sin fjärrvärmeleveran-tör om vilka förutsättningarsom råder på orten.

Låga prisökningar på fjärrvärme


LANTBRUKJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

för hållbar utveckling

TORNUM AB Box 100, 535 22 KVÄNUM Tel 0512–291 00 E-post [email protected] www.tornum.se

En ny generation skördar

Vi ses på Elmia 23-26 oktober!

Möt oss gärna i monter A02:12

Prenumerera påHushållningssällskapetsRådgivarbrevRådgivarbreven skrivs av Hushållningssällskapets HIR-rådgivare och ger dig senaste nytt inom växtodling. Breven sammanfattar nyheter och innehåller konkreta råd till dig som odlare.

Vi erbjuder också ett Brevpaket, där du förutom Rådgivarbrev eller EKO-brev får förkalkyler för växtodling, maskinkostnadshandbok och försöksrapport.

Hushållningssällskapet Östergötland

[email protected]

Kontor Vreta Kloster | Telefon 013-35 53 00

Fax 013-10 27 94

Prenumeration

BrevpaketPost eller fax 3150 kr E-post 2750 kr|

Rådgivarbrev, ca 50 brev/årPost eller fax 2700 kr E-post 2350 kr|

Vallbrev, ca 25 brev/år*Post eller fax 1100 kr E-post 950 kr|

EKO-brev, ca 35 brev/år**Post eller fax 1950 kr E-post 1950 kr|

** 50% rabatt på EKO-brev vid prenumeration på Brevpaket eller Rådgivarbrev.

Storlekar från5,10 - 8,85 m

Fönster och dörrar tillstallar, garage ochindustrier m.m.

0514-310 [email protected] • www.westerbyggtra.se

De äldre förarbevisen upp-hörde ursprungligen att gälladen 31 december 2012, meneftersom många innehavareinte bytte ut sina förarbevisoch därmed förlorade rättenatt köra, beslutade regeringenatt förlänga giltighetstiden förde gamla förarbevisen framtill den 1 november 2013.

Under våren har Transport-styrelsen skickat ut nya på-minnelser till alla innehavareom att byta ut sina förarbevis.Men nu, en månad innan gil-tighetstiden går ut, har 47 000

ansökningar fortfarande intekommit in. Av dessa är cirka23 000 utbyten av förarbevisför moped klass I. Resteran-de 24 000 är förarbevis förterrängskoter.

– Man kan ana att mångaav dem som inte bytt ut inteheller är intresserade av attgöra det, men naturligtvis ärdet bekymmersamt att såmånga inte skickat in sin an-sökan, säger Katarina Frö-berg, direktör för körkortsav-delningen på Transportsty-relsen.

För att försäkra sig om att

alla innehavare av förarbevisverkligen nås av beskedet omutbyte gör Transportstyrelseni dagarna ytterligare ett ut-skick med påminnelser. Omman inte kommit in med sinansökan om utbyte senast den1 november 2013, förlorarman rätten att köra – ochmåste genomgå ny utbildningoch avlägga nya prov för att fåköra igen.

Cirka 10 000 av innehavarnaav förarbevis för terrängskoterhar också tagit körkort ellertraktorkort före den 1 janua-ri 2000 och har rätt att köraterränghjuling eller snöskotermed stöd av det. De behöverinte byta ut sitt förarbevismen kan göra det.

Körkort för moped klass I(behörighet AM) samt förar-bevis för terränghjuling och

snöskoter infördes den 1 ok-tober 2009. De ersatte då detidigare förarbevisen för mo-ped klass I och för terräng-skoter.

Innehavare av förarbevisför moped klass I och för terr-ängskoter hade möjlighet attbyta ut sitt gamla förarbevissenast den 31 december2012. När utbytestiden gickut framkom det att mångainnehavare hade missat attbyta ut sina förarbevis ochdärmed förlorade rätten attköra. Regeringen valde då attförlänga giltigheten för degamla förarbevisen fram tillden 1 november 2013.

Alla innehavare som tidi-gare missat att byta ut sinagamla förarbevis skulle där-med få ytterligare en chans attgöra det, enligt ett pressmed-delande nyligen.

Fortfarande har många inte anmält utbyte av sina gamla fö-rarbevis för terrängskoter och moped klass 1, Transport-styrelsen har därför skickat ut en sista påminnelse.Bild: JACOB SJÖMAN

Många riskerar rätten att köra En sista chans att byta sina gamla förarbevisNu är det inte lång tid kvar innan de gamla fö-rarbevisen för ter rängskoter och moped klass 1slutar att gälla. Men Transportstyrelsen konsta-terar att den 1 oktober var det cirka 47 000 an-mälningar om utbyte som fortfarande inte kom-mit in. Myndigheten har därför skickat ut en sis-ta påminnelse.

GISTAD (JB)Solfångare producerarvarmt vatten medansolceller producerar el.– Många vet inte skill-naden, säger StefanJonsson, ägare till Träoch Miljö AB i Gistad.

Solfångare började bli po-pulärt på 1970-talet och detvar många som själva byggdesina solfångare på villataken. – En bit in på 1990-talet

började jag själv tro på attsolvärme skulle få fäste, efter-som det är både ekonomisktoch underhållsfritt. Den endanegativa aspekten är att det in-te går att värma upp ett husunder årets alla tolv månader,utan man måste ha en alterna-tiv uppvärmning, berättar Ste-fan Jonsson.Stefan började sin bana

med att sälja pellets, men dethar haft sin storhetstid tror

han och det märks på att för-säljningen av utrustning sombrännare och kaminer har da-lat.

– Jag började få förfråg-ningar om solceller och gickhändelserna lite i förväg ochbörjade undersöka möjlighe-terna samtidigt som jag togkontakt med tillverkare ochutvecklare i Sverige. Det bleven lyckträff. Om man sneglarmot Tyskland så har de kom-mit oerhört mycket längre änoss. Solceller är bra eftersomdet producerar el och den harman nytta av i alla lägen. Detoptimala är att ha en egen pro-duktion som täcker det egnaårsbehovet. Under de måna-der som det ligger snö på vårahustak är produktionen likamed noll, berättar Stefan.Han förklarar att man kan

producera el i liten skala medtill exempel ett batterisystem

lämpade för en sommarstugaoch vid större fastigheter,som villor, via ett nätanslu-tet system.Alla nätägare är skyldiga att

byta ut en elmätare som skamäta åt båda håll om en kundönskar det. I nybyggda villoreller om en mätare ska bytasut så är det alltid en sådan el-mätare som monteras in.

– Priserna på solceller harhalverats under de senaste femåren och jag tror inte att prisetkan komma att bli mycketlägre. Intresset är stort och jagvar på en LRF-mässa i Valde-marsvik och där väcker denhär lösningen stort intressehos lantbrukare. De har de ul-timata byggnaderna och ärstorkonsumenter av el, främstunder de månader då det skatorkas hö och spannmål.Än så länge finns ett statligt

solcellsstöd och här i Öster-

götland är stödet 11 miljonerkronor per år, vilket betyder35 procent av den totala kost-naden. Det kunderna vill ve-ta är hur många år det tar in-nan en investerad anläggningbetalar sig och grovt räknatproducerar en anläggning 10procent av investeringskost-naden per år. Tack vare bi-draget så ökar takten, det villsäga, en anläggning betalarsig på sju år.

Om man lånar till invester-ingen så kommer det att ge-nerera mer pengar än vad lå-net kostar samt att man får enlägre elkostnad med egenpro-ducerad el, berättar Stefanoch fortsätter:Regeringen har ett förslag

som ska klubbas inom kort,vilket går ut på att alla fastig-hetsägare får dra av 12 000kronor per år för egenprodu-cerad el. Det är ett stort steg i

rätt riktning. Vi kan produ-cera el vår, sommar och höstoch kvitta det mot förbrukadel under vinterhalvåret efter-som det kommer en utbetal-

ningsavi från elbolagen somköper elen av producenten.Man kan även sälja hela sinproduktion till en nätägaresom man är kund hos.

Stefan håller som bäst påatt installera sin återförsälj-ning av solceller i den gamlabrandstationen i Gistad.– Det kommer att bli en li-

ten kundmottagning och såska jag arrangera demonstra-tionsdagar eller om det blirnågra temakvällar, jag har in-te riktigt beslutat mig än vaddet ska bli. Jag har olika idéerkring det hela, men jag troratt det här kommer att bliriktigt bra och att det skaväcka intresse hos allmänhe-ten att se möjligheterna tillegenproducerad el, avslutarStefan.


Stefan Larsson med företaget Trä och miljöbörjade sin bana med att sälja pellets, mendet har verkar ha haft sin storhetstid ochnyförsäljningen av utrustning som brännareoch kaminer har dalat. Nu håller Stefan sombäst på att installera sin återförsäljning avsolceller i den gamla brandstationen i Gistad.

Priserna på solceller har halverats un-der de senaste fem åren och StefanLarsson tror inte att priset kan kommaatt bli mycket lägre. Intresset bland deöstgötska lantbrukarna är stort. De harde perfekta byggnaderna för sol-cellsanläggningar, berättar han.

Om man lånar till invester-ingen i en solcellsanlägg-ning så kommer den att ge-nerera mer pengar än vadlånet kostar, menar StefanLarsson.


TEMA: ENERGI Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Små celler som ger stor effektStatligt stöd gör att solcellsinvesteringen betalar sig extra fort

Solenergi är fortsatt po-pulärt. Enligt en färskSifo-undersökning villåtta av tio husägare hasolpaneler på sitt tak,och sex av tio vill varasjälvförsörjande på sol-kraft.

Det råder ingen tvekan omatt intresset för solenergi är stortoch att svenskarna tror på sol-kraft som en av framtidensenergikällor. Sifos undersök-ning visar att sex av tio svenskarönskar att de vore självförsör-jande på solkraft och fler än åt-

ta av tio husägare kan tänka sigatt sätta upp solpanel på sitthustak. Främsta anledningarna är att

det är miljövänligt och att manförväntar sig lägre elkostnader,enligt ett pressmeddelande.

Många vill ha solkraft enligt Sifo


SKOGSBRUKJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland

Med Södra gör du alltid en god affärLäs mer om Södras kvalitetssäkrade produkter och tjänster på vårt Skogsägarnät skog.sodra.com

Nu har vi stärkt Södras slutavverkningstjänst både ekonomiskt och kvalitetsmässigt. Förutom höjt timmerpris inför vi en mark-skoningsgaranti som har som mål att förebygga och minimera körskador. Har du bärig mark och bra vägar erbjuder vi dig dess-utom en extra tillgänglighetspremie.

Det ska vara enkelt att använda Södras slutavverkningstjänst och du kan vara lika trygg med att få ut den ekonomiska ersättningen

NY SLUTAVVERKNINGSTJÄNST MED TRYGG MARKSKONINGSGARANTI

som med en professionell aptering och hantering. Vi tar hand om hela kedjan från kontraktstecknandet till slutredovisningen.

Kontakta din lokala skogsinspektor för att få mer information om vårt erbjudande och för att planera din höstavverkning eller kontakta vår växel 0470-890 00 så hjälper vi dig till rätt person.

Höjda timmerpriser från 24 maj

Lönsamt skogsbruk med jämställda mål för produktion,miljö och vilt i balans

När: 26 oktober kl 09.30 - 15.00Var: Viks Gård i Valla (hos familjen Siverskog)

Skogsdag i Södermanland

Program: (start med kaffe) Inledning av Rolf Pettersson, fd Skogskonsulent”Förena produktion och miljövård i praktiken”Exkursion på slinga med stationer om: - Formella avsättningar, nyckelbiotoper, natur vårdsavtal, biotopskydd - skillnader/konsekvenser - Certi�erat skogsbruk - Vilt i balans med skogens naturliga foderresurs, foderskapande åtgärder, toleransnivåer skador - Röjning och gödsling för lönsamt skogsbruk - Vattenhänsyn i skogsbruketDiskussion om näringspolitik, miljömåls-beredningen och äganderätt.

Anmälan: [email protected] eller 08-787 52 70.

Arrangörer är LRF och Mellanskog, med del�nansiering av EU-projektet Krafthandling Skog.

Bonden & Skogen ABGejrots väg 3, 692 75 Kumla Tel 070-250 69 99

www.nokkasverige.se

• Köper samtliga virkessortiment och biobränsle.• Utför avverkning och flisning med egna resurser

efter dina önskemål.• Vi besöker Dig gärna på fastigheten, för att

presentera oss och våra tjänster.

Kontakta våra köpare: Jonas Bengtsson 070-642 95 01 • Pär-Anders Olovsson 076-809 05 07

www.brsvensson.com

Tel 070-275 04 09 eller e-post www.allskogsservice.se.Kvalitet, kom

petens och tid

- Skogsplantor- Hjälp med plantering- Ungskogsröjning

ALLSKOGSSERVICE– Försäljning skogsplantor– Plantering– Ungskogsröjning

Tel 070-275 04 09 eller e-post [email protected]

Ny fond ska lyfta kunskapen om ekErik Stenströms stif-telse för ekskogsbru-kets främjande bil-dades 2012 med ettdonerat startkapital på10 miljoner kronorfrån jägmästare ErikStenström. Avkast-ningen ska årligen de-las ut till forskare ellerprivatpersoner som villutveckla eller öka kun-skapen kring eken ochdess skötsel.

Projekt av tillämpad karak-tär prioriteras, och särskilduppmärksamhet tillägnasskötselmetoder som syftar tillhög och värdefull virkespro-duktion i ekskogsbruk ochkunskaper som främjar ochstimulerar intresset för mång-bruk av ekskog.

I december fattar stiftelsensstyrelse beslut om vilka pro-jekt som beviljas stöd. Stif-telsens ordförande Jan Linderhoppas på många goda an-sökningar.– Ekskogsskötsel är långsik-

tig och kunskapskrävande,och det är kunskap som stän-digt behöver utvecklas ochförnyas. Den generösa dona-tionen på 10 miljoner kronorär mycket välkommen. Stif-telsens profil gör att vi nu kanstötta angelägna projekt somhar haft svårt att hitta tydligafinansiärer tidigare, säger JanLinder i ett pressmeddelande.Stiftelsens styrelse utses av

styrelsen för den ideella för-eningen Ekfrämjandet samtav Sveriges lantbruksuniver-sitet, institutionen för syd-svensk skogsvetenskap.

Sjätte generationen på StyraÄn dröjer det dock innan Anders och Susanne kan lämna överMOTALA (JB)Det snickras hemmahos Anders Larsson påStyra brunnsgård.– Ja, vi bygger ut hu-set. Det blir sköntmed lite mer plats,men det är rörigt nu,säger han.

Anders Larsson tog övergården för cirka sju år sedanoch startade då företaget Sty-ra skog och lantbruk. Han ärfemte generationen som dri-ver gården och han gör dettillsammans med SusannePripp.

– Och den sjätte generatio-nen ligger där inne, säger enstolt pappa Anders och pekarin i ett intillliggande rum.

Där ligger en avslappnad,och för dagen något febrigoch trött, liten Harry, drygatvå år. I familjen finns ävenen härligt charmig bebis,Fanny, sju månader.

– Vi har sex katter och enhund, och dessutom 16 bi-samhällen som faktiskt gettett ton honung i år, säger An-ders.

Susanne berättar att blandandra Anders pappa och far-far avlade fram snälla bin.

– De är verkligen snällabin. Jag blev bara stucken enenda gång i somras, säger An-ders och ler.

Framledes väntas det till-ökning på gården, cirka 300lamm.

– Vi har 160 tackor, så viräknar med att vårens lamm-ning kommer att ge så passmånga nya lamm, säger Su-sanne.

Anders berättar med bådebeund ran och lite stolthet irösten, när Susanne inte hör,att det är hon som klipper få-ren både här hemma och hoskunder runt omkring i Öster-götland.

– Hon är verkligen duktig.Det är tungt och det krävs tek-nik för att klara av djuren.

Den 26 oktober åker Susan-ne till Elmia i Jönköping, föratt delta i SM i fårklippning.

– Jag tycker hon ska kommaigång lite efter barnledigheten,säger Anders och skrattar.

Han berättar vidare att deodlar på 50 hektar. I år hardet varit korn, vete och höst -raps. Tidigare visade Anderssin så kallade minilastare utepå gårdsplanen. Den har hanstor nytta av till mycket, ex-empelvis när han ska utfodradjuren eller ploga snö.

Han talar om att de är trelantbrukare i grannskapetsom hjälps åt med maskinersom ju är väldigt dyra.

– Behöver någon en traktorså ställer jag upp och behöverjag hjälp ställer de upp.

Idag finns inte skogsvag-nen hemma på gården.

När traktor, skogsvagn ochvinsch nämns lyser det till omAnders.

– Det är vad jag användernär jag är ute i skogstjänst.Vinschen kan dra fyra till femton.

Anders kan bland annat er-bjuda skogsröjning, manuellgallring och nedtagning avsvåra träd. Motorsåg har hananvänt sedan barnsben. Ochdet här med svåra träd tycksvara hans specialitet.

Det kan vara träd som skatas ned i någons trädgård elleri kanten på ett gärde. Ellerdöda träd.

– Almar som dött är lite be-svärliga, de är stenhårda ochfaller direkt och snabbt.

Anders fjärrstyr vinschen,via en knapp på bröstet, ochdet gäller att med stor nog-

grannhet fälla trädet åt rätthåll.

Han berättar vidare att hanför en tid sedan var hos enkund som var så nervös ochorolig att hon stod i köks-fönstret och vågade inte tittapå.

– Men när det fallit gjordehon tummen upp.

Mycket att göra har de, An-ders och Susanne, med byg-get, med gården, jordbruketoch allt det andra. Andersskrattar till och pekar på endöd alm.

– Ja, det är det här med atthinna med hemmavid.

Text och bild: ANNIKA WIKSTRÖM

Anders Larsson är femte generation som driver Styra brunnsgård och han gör det tillsammans med Susanne Pripp. På parets knän sitter sjätte generationen i form av sonen Harry ochdottern Fanny.

Yngsta tillskottet i familjen Larsson-Pripp är dottern Fanny,sju månader gammal.


LANTBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Lintotten Harry är dryga två år. På gården får han snartsällskap av runt 300 lamm.

Det snickras för fullt hemma på gården. Det ska bli sköntmed lite mer plats i huset tycker Anders.


AKTUELLTJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

LELY CENTER VALDEMARSVIKLely, världsledande inom automatiska mjölkningssystem,

lanserar nu även automatiskt robotutfodring!

Tel. 0493-120 60,070-584 59 81, 070-584 20 64, 070-584 68 [email protected]

Lely Vector utfodringsrobot!

VI MARKNADSFÖR ÄVEN NIVA – VÄLKOMMEN ATT PROVKÖRA

www.surplus.seTel 0515-333 99

Se vidare på vår hemsida för detaljer och priser.

NYA ÖPPETTIDER: Mån-fre kl 12-18Lör kl 12-16 samt sista sön i månadenkl 11-15. Alla röda dagar stängt.

JAKTTIDER I BUTIKEN!

STOR SORTERING M90 KLÄDER, SOVSÄCKAR, RYGGSÄCKAR,AIRSOFT, JAKT, FRILUFTSARTIKLAR OCH MILITÄRT ÖVERSKOTT.

SKOTER-STÖVEL Fox extrem

839:-

119:-LOCKPIPORFrån

M65 JACKA m urtagbart foder

695:-

CANADA-MÖSSA

129:-

Kaffekullev 1, EksjöTelefon: 0381-77 10 80

www.maskin-huset.se

� Planeringsskopaingår

� Snabbgående� Trima hydrauliskt

redskapsfäste� Lyftkap 1500 kg� 3/4:e-funktion� Vikt 3,8 ton

Lastmaskin CAISE CS917Välkommen in för

en demonstration!

Pris fr 189 000:- ex moms

�� #!"$��

��

�� $��!�� #��!

�� %��

�� !��!!��%��&��!��$�� !�� "��!��#�� "��

�� #�� !��#�� $$$(��(��

��'�*,.�,/�+*�-*��'��)��(��

handelsbanken.se

Handelsbanken – Sveriges småföretagsbankHandelsbanken har utsetts till Sveriges småföretagsbank* för andra året i rad. Dessutom får banken det högsta betyget som någon bank har fått sedan mätningen startade 2003.

Vi har plats för fler nöjda företagskunder.

Välkommen!

*I Finansbarometerns årliga undersökning.

Du har väl settvåra hemsidor?

www.lanstidningen.seoch www.vby.se


AKTUELLT Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till [email protected]!

SKROT OCH METALLER KÖPESDiv. skrot, fälgar, klipp, balkar, armeringsjärn, elektronik,

maskinutrustning, koppar, mässing, vitvaror m.m.

Kommendantvägen 10 · Norrköping · tel 011-36 58 00 · www.skrotfrag.se

Vi tillverkar och monterar

BETONGELEMENTför lantbruk, villor och industri

��!��

�� "��

TJ:s Pumpservice ABDin Vattenspecialist

Levererar färdig betongcertifierad av

Auktoriserad Grundfos ServicepartnerPerfecta & VM-pumpar service

Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lagerBesöksadress: Lagervägen 2, 592 41 Vadstena

Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

SOFABSanering & färg AB

Vi utför tvättning och sanering av djurstallaroch ekonomibyggnader samt målning

Mobil 070-53 00 751, även 0143-500 20www.sofabskanninge.se

AB Kisa Motorservice Storgatan 7, Kisa · 0494 -128 50

www.kisamotorservice

.se

PrisexempelSuzuki LT-A400FI (ord 79.900:-)

69.900:-

Vi sänker priset på alla 2013års modeller! Gäller så längelagret räcker.

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78 www.nordled.se

GårdsarmaturByt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampaGer ett likvärdigt ljusLivslängd mer än 50 000 tim220V. IP65. 50 mm rörfästeVäggfäste 180:-20W 1 990:- + moms och frakt

MA

SKINSERVICEBenny Andersson

Brånstorp, 575 91 EksjöTel 0380-810 34

Nya startmotorer och gener.Även andra nya delar.

TRAKTORER KÖPESför demont, kontantbetalning. Hämtas!

BEGAGNADETRAKTORDELAR


AKTUELLTJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Miljö & Avlopp · Navestadsgatan 53, NorrköpingPeter Jonsson, tel 0702-74 95 06 · www.miljo-avlopp.se

Projektering: Vi projekterar enskil-da avlopp från enstaka fastighet tillstörre gemensamhetsanläggningar.

Installation: Vi erbjuder allt från hel-hetslösning, projektering eller barainköp av produkten. Tillsammansmed våra entreprenörer kan ni kän-na er trygga med installationen av eravloppslösning.

Försäljning: Vi hjälper er att hitta enoptimal lösning för era behov, så attdet inte blir några överraskningarfrån kommunen angående er av-loppslösning efter installation.

Enskilt avlopp - vi har lösningen!Välkommen! Miljö & Avlopp erbjuder enrad olika tjänster inom enskiltavlopp. I samråd med digsom kund kan vi levereraden mest miljövänliga, lång-siktiga och ekonomiska lös-ningen av enskilt avlopp somär anpassad för er fast ighet. Vi tillhandahåller auktorise-rade installatörer som utförmarkarbetet, montering ochinstallation tillsammans medprojekt ören.Som kund ska ni känna ertrygga i Ert projekt när ni an-litar Miljö & Avlopp

0121-300 [email protected]

KAMPANJ

Kapa med JAPAPriser 375-serien från: .. 74.900:- Introduktionspris: ........139.900:-

Ramförstärkt klyvyxa klyver alla kubbar ända ut i kanterna

made in finland

Nya midjestyrda Avant 419 är lika kompakt och stark som Avant 420, - men är utrustad med en bensin-motor istället för dieselmotor.

Ring 0705-94 60 01 för provkörning!

Priser är exkl. moms och gäller maskin i grundutförande

Vi sorterar sand, grus, jord &

schaktmassor!��

Tel 0496-107 55 • [email protected]

2 100:-för samtliga filter,

exkl moms

Prisexempel: Filtersatser till Ford/New Holland 600/1200 timmar

BRORSSONSTRAKTORDELAR

BRORSSONSTRAKTORDELAR

MARIANNELUND

DAGS FÖR SERVICE?

Filter till de flesta traktorer!

• Först med äkta fyrhjulsdrift• Först med heltäckande fotsteg• Först med individuell fjädring• Världens bredaste tillbehörsprogram• Världens största ATV producent• Världsledande på marknaden• Tryggt andrahandsvärde• Vinsch på köpet• 1,95% ränta

VÄRLDENS MESTSÅLDA ATV MODELL

SPORTSMAN 500 H.O.

Titta efter ”medaljen” hos din lokala återförsäljare.Erbjudandet gäller så långt lagret räcker.

1,95% ränta

• Plogblad • Vagn • Timmervagn • Lastboxar m.m.Förslag på smarta och praktiska tillbehör:

* PRISEXEMPEL FRÅN 749:-/MÅN. 72 MÅN, 30% HANDPENNING. 1,95% RÄNTA. EFFEKTIV RÄNTA 4,81%.ORDINARIE PRIS PÅ SP 500 HO, 59 900 + moms 74 875 inkl moms.ERBJUDANDET GÄLLER SPORTSMAN 500 H.O TERRÄNGREGISTRERAD.

Fyrhjulsspecialisten

www.polarissverige.com • www.facebook.com/PolarisSweden

Nedre Slatorp, Stegeborg

Söderköping 0121-420 66Öppet: Mån-fre 9-17

Lör 10-14

Skänk eller handla så gör du något för behövande!

Sedan 1992 har vi finansierat hjälpverksamhet i bl a Lettland och Rumänien

Möbler • H

eminredning • P

orslin • Böcker &

media • Spo

rt & fritid • K

läder, skor & acces-

soarer • Elektronik • H

usgeråd och mycket mera

Linköping: Molijns väg 15 • Hackefors • 013-37 67 77Motala: Södra Allén 23-25 • Ängdalen • 0141- 504 88

Ring & boka tid, allt säljbarthämtar vi – kostnadsfritt förstås!

ÖPPETMån-fre 10-18

Lör 10-14

Städa ur garaget

– röj på vinden!Alla bidrag är välkomna!

Köpes eller förmedlasStig-Arne Johansson 0730-29 16 59

[email protected]

LANTBRUKSMASKINER

SAJAB ABConny 0706-39 34 60

www.berggardens.se · [email protected]

FUKT I KÄLLAREN? ENSKILT AVLOPP?40 års erfarenhet i branschen!

Hjälp barn att hitta hem. Varje dag splittras familjer pågrund av krig och katastrofer.Varje dag kämpar vi för att åter-förena dem. Bli månads givarepå www.redcross.se

Tack för ditt stöd!

www.redcross.se

En annons i Jordbrukaren syns!

Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10 så hjälper vi dig!

Gris istället för älg, men vem kan låta bli att glädjas över en ung jägares jaktlycka?

EDSVALLA (JB)För jämtländska jämt -hunden Isa hade det fälltscirka 15 älgar. Men det varinnan hon blev inbjuden tillVärmland på älgjakt ochfick pröva på nytt vilt. Vild-svin.

– Vare sig jag eller hon har ens setten gris i vilt tillstånd tidigare, berät-tar Andreas Otterfalk som fick fällaen fin gylta för sin hund.

Det är dags för älgjakt på Trossnäsgård. Charlotte och Thomas Jensenhar bjudit in flera vänner på jakt. Bå-de passkyttar och så två hundförare.Den ena av dem heter And reas Ot-terfalk och är 19 år. Han kommerfrån Östersund och med sig har hansin fyraåriga jämthund Isa. Den and-ra heter Peter Hedlund och han harmed sig sina två jämtar Onni ochVilma.

Det regnar lite grann men på him-len syns blå strimmor av himmel ochkanske, kanske kommer det attklarna upp ju längre morgonen lider.Det pratas och skrattas i gänget somsamlats på gårdsplanen. Man har ja-gat ihop förr och det är mycket somska avhandlas när man inte setts pålänge.

– Vi skjuter inte bara älg utanockså gris, instruerar Thomas Jensennär han så småningom tar till orda.

Förra veckan såg vi mellan 20 och30 stycken i en flock. Men vi skjuterinte de stora galtarna och suggorna.De behöver finnas kvar för att hållaordning.

Efter sedvanlig passdragning ärdet så dags att bege sig ut i skogen.Andreas med Isa, Peter med Onnioch så får Thomas Jensen låna Vil-ma.

– Det är min B-hund, säger Peter li-te skämtsamt. Han har ingen aningom att han några timmar senarekommer att få äta upp de där för-flugna orden.

– Hon skäller inte älg något vi-dare, jag tror nog att hon har blivitskrämd någon gång. Men hon rör juom lite i marken så passkyttarna bor-de få älg på sig.

Överallt syns spår av vildsvinen.De har etablerat sig snabbt i områ-det. För bara några år sedan fannsdet inte en gris i trakten. Den förstasköts på Trossnäs för två år sedanoch efter det har ytterligare två fällts.Det är bökat överallt och även småleriga stigar som går härs och tvärsvittnar om svinens framfart. Där-emot är det dåligt med älgspår. Ochde man ser är flera dagar, kanskeveckor gamla. Är det månne så attälgarna har svårt att samsas med sinanya grannar?

Regnet från morgonen har upp-hört och solen tittar ibland fram

bakom molnen. Den lyser upp ok-toberträdens röda och gula lövmas-sor i en kaskad av färgprakt.

Det gäller att passa på och njutaav synen, inom ett par veckor kom-mer alla löv vara borta och träden

endast bestå av mörka trista grenar.Marken är vattensjuk och det gälleratt passa vart man sätter ned föt-terna. I myrdrågarna är det lätt atttrampa ned för djupt även om detser ut att bära. Det klafsar om föt-terna var man än går.

Passkyttarna kommer ut i skogenpå nolltid och strax därpå släppshundarna. De far iväg ut i sina till-delade områden för att söka och för-hoppningsvis finna, älg. Men det vi-sar sig vara svårt. Från första börjangår det trögt, riktigt trögt. Det ver-

Passdragning ur hatten vid samlingen för älgjakt på Trossnäs.


VÄRMLAND Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Vildsvin istället för älg för IsaÄlgen lyste med sin frånvaro då hittade hundarna gris

Jakt

kar vara tomt på såväl älg som gris.På en del av området går det stigarsom är populära för hundägare ochen av passkyttarna träffar på en her-re som är ute i just det ärendet. Hanberättar att han en stund tidigaremött ett vildsvin i skogen. De finnsi närheten med andra ord.Men det händer inget, timmarna

går utan ett skall eller upptag. And -reas som aldrig tidigare jagat såhärlångt söderut börjar misströsta.– Alla hade pratat om att det fanns

så mycket älg men så var det helttomt. Inte ett älgspår och inte enkontakt. Det var tråkigt helt enkelt.

Men så, när han nästan gått i entimme når han en liten myr och där,långt inne i såten blir det upptag ochIsa drar skallande iväg.

– Jag förstod direkt att det inte varälg. Skallet var mycket gällare ochljusare än vanligt.Helt säker är han dock inte förrän

han får höra att hunden gått förbi enav passkyttarna, Thomas Hellgren,med en gris framför sig.– Eftersom vi hade sett hundägare

ute på promenad trodde jag att detvar en svart hund som kom, berät-tar Thomas lite generat. Jag förstodinte att det var en gris förrän hundenkom i spåren. Under tiden har B-hunden Vilma

också tagit upp någonting och skällerivrigt, husse Peter lyssnar på håll. – Nu minsann skäller Vilma också

säger han, lite förvånad men inte des-to mindre nöjd. Jösses vad hon hän-ger i.Det visar sig att Isa och Vilma har

gått ihop framför Thomas Jensenoch skäller i samklang vid ett tättområde med sly varvat med sump-mark. Andreas befinner sig långt bor-ta men bestämmer sig för att försö-ka ta in på hundarna.– Överallt såg jag hur uppbökad

marken var av vildsvinen. Samtidigtförsökte jag skynda mig fram efter-som det var två hundar som skälldepå samma djur och det brukar aldrigIsa acceptera.

Efter att ha tagit sig fram så snabbthan bara kan träffar han på ThomasJensen. Gemensamt bestämmer deatt Andreas ska få smyga fram tillståndet för att se vad det är för djuroch om det är skjutbart.– Det var oerhört svårt att smyga

och jag stötte ko med kalv på vägenfram men hundarna stod fast. Jagavvaktade lite respektfullt eftersomjag hört och läst mycket om hur gri-sar kan bete sig i sådana här situatio-ner.Sakta, sakta tar han sig fram mot

ståndskallet. Det är tätt och blöttoch omöjligt att se någonting.Under sin väg framåt kliver han upppå stubbar och stenar och nästanhoppar fram för att försöka få englimt av vad det är för något somstår där så fast för hundarna. Mendet är omöjligt att se någonting an-nat än snår. Kanske anar grisen attdet är någonting som inte stämmerför plötsligt flyttar den sig. Andreasföljer efter så tyst han kan. Han vetatt han är nära nu.

–Så får jag syn på hundarna meninte det som de skäller på. Jag tittaroch tittar och försöker sträcka mig föratt se men det går inte. Men så görgrisen ett utfall mot hunden och jaghinner se någonting mörkt innan denförsvinner igen.Hundarna börjar bli trötta, de har

arbetat i över en timme med djuret.De kommer in till Andreas båda tvåmen det krävs ingen större uppmun-tran för att få dem att gå tillbaka. Dåfår han plötsligt syn på två grisar i enkort sekvens innan de flyttar sig utomsynhåll. Nu är han så nära att hun-darna är synliga. Och kanske är detdärför som grisarna bestämmer sig för

att smita undan. Andreas uppfattarden ena av dem i ögonvrån när den ärpå väg över ett dike. Han fattar ettsnabbt beslut och kramar avtrycka-ren. I nästa sekund är grisen borta.Då ser han den andra som är på vägi full fart bort från honom. Hjärtatbankar. Hur gick det där egentligen?Han hinner knappt tänka tanken för-rän han ser båda hundarna stanna påandra sidan diket och förstår intuitivtatt grisen ligger.– Jag springer fram och ser att skot-

tet träffat perfekt. Jag hade en riktigjäkla puls måste jag säga. Jag har ju al-drig upplevt grisjakt tidigare. Jag harförresten bara sett vildsvin i hägn.

Passkyttarna har suttit länge påpass nu och är frusna. De enda älgarsom skymtats är kon och kalven somAndreas stötte på vägen fram mothundarna och de är fredade. Men

glömd är besvikelsen över dagens då-liga resultat på älg. En ung jägare frånNorrland har fått skjuta gris för sinegen hund, om än med assistans avVilma.Thomas kan inte låta bli att retas li-

te med Peter när han ropar i radion.– Peter till B-laget kom.– Hm ja, säger Peter med bister

min. Det där lär jag få äta upp, spe-ciellt som min andra hund inte hit-tade något och dessutom blev skadad.

Men han är knappast särskilt led-sen. Tänk att Vilma fungerade så brapå gris.– Jag har prövat dem i hägn tidi-

gare så jag visste att hon skällde, menatt hon skulle fungera såhär bra varen överraskning.Alla samlas runt grisen för att be-

skåda den. Det är en gylta, en suggasom ännu inte fått några kultingaroch hon är ganska så stor.

– Den väger nog cirka 70 kilo,tror någon.Vilma och Isa är trötta och lägger

sig på varsin sida av kärran för attvakta sitt byte. Trots att inte Isa bru-kar tycka om att dela på sitt byte ver-kar hon tillfreds med samarbetetmed Vilma.

Andreas är strålande glad närhan mottar gratulationer från högeroch vänster. – Kanske har det här tänt rov-

djursskärpan så att jag kan användahenne på björn också.Det har hunnit bli sen eftermid-

dag och man beslutar att avsluta da-gens jakt. Imorgon väntar en ny dag.Och precis när beslutet är fattat bör-jar det regna igen.

Text och bild: MARI NÄLSÉN

En nöjd skytt, Andreas Otterfalk med Peter Hedlunds Vilma och sin egen Isa. Peter Edlund kallade lite skämt-samt Vilma sin B-hund när han lånade ut henne, men det fick han vackert äta upp under dagen.


VÄRMLANDJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Thomas och Charlotte Jensen hade bjudit sina vänner på älgjakt.

Passkytten Claes Hagberg satt i sitt torn och lyssnade på ståndskalletmen hade aldrig synkontakt.

Sakta, sakta tar han sigfram mot ståndskallet.Det är tätt och blöttoch omöjligt att se någonting.


AKTUELLT Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län samt Värmland.

VIKINGSTAD (JB)RådgivningsföretagetLovanggruppen fickbesök av riksdagsleda-moten Andreas Norlén(M) som är ute på stu-diebesök för att lyssnaav vad länets lantbrukbehöver. Under UlrikLovangs sakliga pre-sentation av den verk-lighet rådgivare ochkunder har framkomett antal angelägnamedskick till riksdags-ledamoten.

Lovanggruppen arbetar ihuvudsak med produktions-rådgivning på växtodlingsom-rådet och med driftsekono-miska analyser. Man jobbaräven med sådant som fort-bildningsverksamhet, EU-rådgivning, energi- och meka-niseringsrådgivning samt medärenden knutna till miljöbal-ken. Företaget som bildades1981 har idag 14 anställdaoch omkring 170 lantbruks-företag som fasta kunder.

Den östgötska riksdagsleda-moten Andreas Norlén (M)gör studiebesök för att höraefter hur det ser ut för lant-bruket. Han sitter egentligeni KU och sysslar med juridis-ka frågor, men jordbruket ären viktigt del av länet han re-presenterar.

– Det känns nästan ound-vikligt att vara insatt i jord-bruksfrågor som är så viktigaför Östergötland. Det här ärintressanta och viktiga frågor,inte minst för jobben. Lant-bruken genererar många jobb.Jag försöker göra studiebesökoch sätta mer fokus på lands-bygdsfrågor, sa han som in-ledning på sitt besök.

Under studiebesöket deltogförutom Ulrik Lovang ochAndreas Norlén även MagnusHermelin, Agneta Lantz ochAnn-Margret Öberg från Val-kebomoderaterna samt od-lingsrådgivaren Anki Sjöberg.

Ulrik Lovang gav en sakligoch tydlig presentation avverksamheten och även av desvårigheter man många gångerhelt i onödan stöter på. Sområdgivningsföretag står mansjälv inför en del utmaningarsom att hitta rätt personer attanställa då det numera är fåagronomer som kommer frånSLU. Med inpass från de and-ra runt bordet formades enbred bild av vad lantbruketskulle vara betjänt av för att ut-vecklas i linje med sin poten-tial.

Det var mot bakgrund av fle-ra års debatter inte så förvå-nande att mycket kom atthandla om myndighetskon-takter, regler och liknande.

Vad som överraskade var sna-rast graden och arten av så-dant som försvårar för lant-bruket.

– Vi försöker hjälpa våralantbrukare på alla sätt, sa Ul-rik Lovang. Numera är detmer frågor kring miljö, EU- regler, teknik, byråkrati och vilägger mycket tid på allmänproblemlösning.

Missförstånd i kontaktenmellan myndigheter och lant-bruk är vanliga. Otydligt ställ-da frågor på grund av atthandläggare saknar tillräckligkunskap om lantbruk är enonödig källa till problem.Återbetalningskrav som skick-ats ut på grund av felaktighandläggning och kunskap är

ett exempel. Alltför noggrannmätning av areal ger ny kor-rekt information vid varjemättillfälle trots att ytan ärdensamma. Dåligt sittandeöronbrickor på djur måste fin-nas i båda öronen. Saknas enblir det anmärkning, saknastvå blir det böter. Det finns all-tid anmärkningar att dela ut.

– Lantbrukaren får vid var-je kontroll veta att han är enbuse.

Långa handläggningstiderär en bromskloss för den somvill utöka och så vidare. Listanär tragiskt lång.

Förslag på hur man kan tatillvara lantbrukets potentialinte minst avseende jobbenlämnades.

– Investeringsstöd på lant-bruk borde vara riktat till så-dant som skapar arbetstillfäl-len. Alla typer av djurproduk-tion skulle vara prioriterade,det skapar arbetstillfällen.Grisar och kycklingar har al-drig fått investeringsstöd. Vihar dessutom utmärkta för-hållanden för att odla för ex-port. Det skulle minska denglobala miljöpåverkan.

Sedan är det ju det här medoffentlig upphandling.

– Lantbrukaren får an-märkning på en trasig sittpin-ne för höns eller en saknadöronbricka. Samtidigt ser hannär kommunen serverar bar-nen thailändsk kyckling i sko-lan. Våra kunder skulle kun-

na investera mer och skapa ar-betstillfällen, men de kännersig motarbetade.

Andreas Norlén som flitigtnoterat det som sagts konsta-terade att det här är komplext.De här frågorna berör fleraskilda delar av samhället somkommunpolitik, lagstiftningoch upphandlingsfrågor.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Många viktiga frågor lyftes vid bordet. Från vänster: Ann-Margret Öberg, Andreas Norlén, Agneta Lantz, Anki Sjöberg, Mag-nus Hermelin och Ulrik Lovang. Ulrik Lovang gav en saklig och tydlig presentation av verksamheten och även av de svårig-heter man många gånger helt i onödan stöter på.

Rådgivningsföretaget Lovanggruppen, i Vikingstad utanför Linköping, fick besök av blandandra riksdagsledamoten Andreas Norlén (M).

Odlingsrådgivare Anki Sjöberg och Andreas Norlén (M). Riksdagsledamot Norlén anteck-nade flitigt det som sades.

Jobbpotential inom lantbruketRiksdagsledamot på studiebesök hos Lovanggruppen

Ulrik Lovang är vd för Lovanggruppen.


LANTBRUKJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Axel- och markvågar, Silovågar, Front lastar -vågar, Hjullastarvågar, Truckar, Kreaturs -vågar, Lastceller m m.

Tel 0708-55 55 56www.vaglant.se

Vågar till Sveriges Lantmän

Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitetKK1600 och KK1800

Nya & begagnade.f o ...

reför omgående leverans.

Nu även nya trösk-delar t ex såll, slag-skor och skakare till bra priser!

• Traktorer• Tröskor• Pressar (även nya knytareoch nålar till bra priser)

• Fabriksnya startmotorer• Generatorer 0430-222 70

Reservdelar Stor sortering av beg. och nya delar till:

Tel 013-35 73 00www.tktraktordelar.se

Reservdelartill traktorer och entreprenad-maskiner

KÖPES! Maskiner för demontering

NORSHOLM (JB)Lars-Åke Gustafssonoch Kristina Forsbergpå Fröö gård i Nors-holm har avslutat höst-skörden och de är posi-tiva inför årets skörd.

– Det har varit bra skörde-förhållanden med låg vatten-halt, vi har endast behövt tor-ka ur en vattenhalt som legatpå två-tre procent i snitt för attkunna lagra spannmålen.Eftersom vi har både tork ochlagringsanläggning här på Frööhamnar allt spannmål här,även det som vi tröskat på vårandra gård Alvestad och påden arrendemark vi har, berät-tar Lars-Åke.

Lars-Åke och Kristina lag-rar och inväntar hur prisbildenkommer att se ut när skörde-perioden över landet är klar.Nu drar höstbruket igång,höstvetet är sått och de ska såom rapsgärdet eftersom olje-växterna som inte blev så brahar fått harvas upp.

– Vi kommer att så höstve-te istället, men vi försöker attkontinuerligt odla höstrapsvarje år.

Fröö gård är Lars-Åkes för-äldragård där han och hustrunKristina arbetar sida vid sida.Gården har två anställda ochLars-Åkes pappa är med ochhjälper till i jordbruket.

– Alla har sin plats i syss-lorna på gården men om nå-gon har mer vana av vissa ma-skiner blir det naturligt att densköter sin egen maskin, sägerKerstin som själv är med ochkör traktorerna.

– Vi kör vissa maskiner ef-ter GPS vilket underlättar ar-betet med sådd, jordbearbet-ning och ogräsbekämpning.Dessutom kan vi hålla fokuspå vad som händer bakomtraktorn på ett helt annat sättän om man enbart ska kon-centrera sig på att hålla rättkurs framåt.

I maskinparken finns, förut-om den tjugofem fot storatröskan, sex traktorer och går-den har alla maskiner som be-

hövs för både vår- och höst-bruk, förutom gödselspridarensom gården delar med en an-nan gård i Vånga.

På gården finns köttdjur ochen stor del av besättningen på130 dikor håller naturen öp-pen vid Svartåmynningens na-turreservat utanför Linköping.

– Länsstyrelsen kom medfrågan om vi vill sköta naturre-servatets mark med betandedjur och det gör vi med glädjeför att hålla hagar öppna förbåde växlighet och djurliv, sä-ger Lars-Åke.

– Gårdens vallhund Bill haren egen liten besättning på tju-go får och några av nötkreatu-ren betar även här på våra mar-ker vid Fröö. Tjurkalvarna säl-jer vi på hösten medan kvig-kalvarna blir kvar och de bäs-ta blir rekryteringsdjur medande andra får sköta om betet.

Det som kanske väcker mestintresse är de 300 meter långa

limporna som ligger slingrandebredvid den asfalterande rättö-versvägen mellan Norsholmoch gamla Linköpingsvägen.

– Det är våra ensilagelimporsom vi förvarar på det här vi-set. Vi pressar fyrkantsbalarsom vi lägger uppe på varand-ra och plastar in till långa lim-por, säger Lars-Åke.

Det går åt hälften så mycketplast vilket betyder att det blirhälften så mycket plast att tahand om jämfört med om deskulle pressa och plasta in påtraditionellt vis. De har ävengjort en limpa med halmen iår. Att bärga halm är arbets-krävande eftersom det går åtstora mängder till gårdensdjur. Dessa går på djupströ-bädd i djurstallarna under vin-tern, så det här är en bra metodatt lagra på.

När det gäller oljeväxter såblir det inte samma rekord i årsom förra året enligt Henrik

Strindberg, lantmästare och vdvid Svensk Raps AB.

– Vi hade en torr försom-mar med lite regn men jag kanändå påstå att det är bra kvali-té på årets skörd med höga ol-jehalter.

Priset är dock sämre än i fjoldå det var ett rekordår med ex-trem lönsamhet. Med oljehalt-stillägget var det en prissätt-ning på fyra kronor och 50 örekronor och i år är det en sänk-ning med en krona, vilket gör4 000 kronor mindre per hek-tar, men det är fortfarande lön-samt att odla oljeväxter och i århar det såtts 86 000 hektar to-talt i landet.

– Vår prognos bygger påden mängd utsäde som såltsfrån handeln och det är en ök-ning på ungefär 12 procentmot förra året, säger HenrikStrindberg.


De 300 meter långa ensilagelimpornaligger slingrande bredvid vägen.

Höstbruk på Fröö gårdEnsilaget lagras i 300-meterslimpor

Vallhunden Bill kan inte låta bli att försöka få in tjuren bland fåren. Men nej, detvill inte tjuren och Bill får ge upp (för den här gången).

Lars-Åke Gustafsson och Kristina Forsberg arbetar tillsammans i lantbruket på Fröö gård.


EFTERTEXT Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

OBS! Glöm ej kundkort!

GÅRDSAUKTIONLördagen den 26 oktober kl 10:00

då Samuel Ekblad Kulla Gård 590 16 Boxholm låter försälja entreprenad, lantbruksmaskiner och veterantrak-torer mm samt flera inlämnare. (Vägbeskrivning väg 32

Boxholm-Sommen följ skyltar).Tel till gården 070-552 18 42

Entreprenad: Lastmaskin Volvo L 90 A, 19 700 tim, ca -78Sopborste 2,30 ST BM. Traktorer: Volvo BM 430, BM 10, topp sprucken, BM 20 Munktell, Farmall, släpkärra Gisebo boggi 1030, stengrep ST BM, skogskran FMV 290 med ST BM-fäste, grävskopor, djupkabel med S40 fäste, arbetskoja hjul. Övrigt lantbruk: spm skruvar, djurtransport 8 m, Bogballe 700, harv Vamo 4 m hydraul med hjul, Ilsboröjare 1.60, 2 st självlastarvagnar Pöttinger Trend 2, hårdpress JD 332, balvagn, slåtterkniv Tive, Trejon gödselspridare stående valsar, skogsvagn.Övrigt: Verktyg, däck med fälg till Lill Nalle, flisstoker, dieseltank, tombola, Cobra med borrslip, vikportar, foderhäck 12 pl, olika däck med fälg 600-55-22.5, hög-trycksfläktar, snöblad till Polaris, elevator Sparman 7 m, handverktyg m m, eltoa, gamla bensinmotorer Interna-tional Harvester 3 Hp speed 600, International Harvester 1,5-2,5 Hp 300 -500 R.P.M.Virke: ek, alm, asp okantat ca 10 m3.Övriga inlämnare:Karl Erik 070-557 84 05: Självlastarvagn Carboni, Kverne-land tegplog 3-sk, hydralb Wibergsharv, slaghack, Sip Trumslåtter 1.65, bakskopa, pallgafflar, slåtteraggregat 6’ sumpf, spm kross Junkkari, ringvält, JF vändare, kup, 250 m elnät, elaggregat, urinplåtar, Starkran.Sören 070-291 45 51: dieseltank 400 l, kup, potatissprätt, såmaskin Fiona 2.40, trumslåtter, växelplog Överum 3-sk,tallriksredskap Lilla Harrie, gödselsp Solus, Fössing vagn.Bengt 070-564 68 39: planhyvel, fräs Jonsered, plan- o rikthyvel, svarv bandsåg. Bo 0492-168 06: plog Kverneland 3-sk, såmaskin Kverneland 3 m, spruta Hardi 600 12 m test 2012, halm-hack el, Bogballe 800 l 2 tallr, silocut Ålö 1.60, stengrep Kverneland 1.50, avlastarvagn JF med elmotor, vatten-tank 3 m3, dubbelmontage 16.9-34, vattenvagn 2 m3, 6 st Milkmaster med Harmoney uppdaterade, hållare hink Line, snöblad 3 punkt, gummimattor. Tommy 070-843 17 69: höelevator hjul 11 m. Lars Göran 070-205 48 20: 2 st Hagedorn självlastarvag-nar, såmaskin Harvester skivb, vedvagn boggi, hö-vändare Kuhn 4 rot. Torbjörn 0730-498 90: stengrep 2 m ST BM, silocut 1.50 ST BM, gödselpump Rana, knivar till JF hack, fodersilos med 8 m skruv, ensilagevagn UF 800, kraftfodervagn Mullerup, 12 volt vinsch, Jianshe fyrhjuling 400 cc def, fyrhjuling 50 cc, vårvetehalm omkring 200 stHåkan 070-610 50 25: höfläktar 2 st 15 hk bra skick, 3 st mjölkorgan Duovac för Line Harmoneyorgan, Alfa kosax, kolyft, 5 st Trutest

Auktionsvillkor:30 dagar kredit till kända, godkända köpare. Kreditansö-kan till Motek Revision 0141 55477 eller sök på hemsida under kreditansökan senast 5 dagar före auktionen. Övrig betalning kontant, kortbetalning, faktureringsavgift 50 kr på fakt under 500 sek. 10 % slagavgift tillkommer på momsfria varor, inga krediter auktionsdagen

Hela auktionen på www.sajab.se.

Välkomna hälsar Stig Arne Johansson med personal!

Auktioner

www.farmarauktioner.se��

Tel 0515-811 51Lawrence Jonsson, 070-688 34 15

Nu pågår bokning av vårens auktioner! Tänker du sälja är du välkommen att höra av dig för rådgivning eller bokning

av ett datum som passar dig.

FASTSTÄLLDA AUKTIONER

30/10-2013 Sjögård, Mölnbo. Maskiner & Redskap5/3-2014 Brebols gård, Valla. Maskiner & Redskap7/3-2014 Sunds gård, Åtorp. Maskiner & Redskap

29/3-2014 Axima, Floby.Traktorer, Maskiner & Redskap4/4-2014 Backbrunna, Fjärdhundra. Maskiner & Redskap

5/4-2014 Brogården Öjelunda, Kärråkra, Blidsberg.Maskiner & Redskap samt Innebo

7/5-2014 Höckerums Frälsegård, Ringarum. Mjölkdjur, Maskiner & Redskap samt Ladugårdsinventarier.

För utförlig information, se www.farmarauktioner.se

Funderar du på att sälja din gård?Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929.Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa digmed allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar.Har du även lösöre som ska avyttras, så löser Auktionshuset Gomér & Andersson värdering och försäljning på ett enkelt sätt.Välkommen att kontakta oss för fri värdering.Ring 013-37 52 00

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköpingwww.gomer-andersson.se

MJÖLBY

VÅRA TREVLIGA RESOR

Tel 0142-121 50 • [email protected]

EXPR

ESSB

USSA

R DA

GLI

GEN

ÖST

ERG

ÖTL

AND

- STO

CKHO

LM /

STO

CKHO

LM -

ÖST

ERG

ÖTL

AND25/10 SYFESTIVALEN ...............................................395 kr

29/10 ULLARED..........................................................275 krÄVEN 12/11, 10/12

30/10 ASTRID LINDGRENS VÄRLD ........................295 kr1/11 LÜBECK 3 dagar ..............................................2 195 kr8/11 BURG 2 dagar ..................................................1 440 kr9/11 MITT KÖK-MÄSSA, Älvsjö ...............................395 kr19/11 BURG 2 dagar ................................................1 195 kr23/11 CLASSIC MOTOR VETERANMARKAD ........200 kr23/11 HJALMARS REVY, Örebro............................1 125 kr23/11 JUL PÅ LISEBERG ...........................................375 krÄVEN 7/12

27/11 JULRESA Reimyre.............................................635 kr28/11 BERLIN JULMARKNAD 4 dagar..................3 540 kr6/12 BURG 3 d med dans och julmarknad ...............2 295 kr8/12 JUL I ARBOGA...................................................425 kr

www.blaklintsbuss.se

AUKTIONER

AUKTIONER

FASTIGHETSMARKNADEN

Pris från

57 593:-

Tel: 0142-29 75 05Öppet: Mån-fre 10-18, (lunchstängt 13-14)

TGB 525i Insprutning med Servo

exkl moms

Standardutrustning med bland annat: Elektroniskservostyrning och bränsleinsprutning. Lasträckebak & fram. Multi LCD hastighetsmätare. Högoch lågväxel. 12" stålfälgar Innova däck. Winsch.Dragkrok.

Fri frakt

inom 25 mil

VÄGSLADD

gruvdalens däck & allservice

12.000:- +moms

0761-30 92 82

NU

Duktiga polska hantverkareFasad, stenläggning, målning, tak- och bygg

Under svensk arbetsledning,svenska försäkringar och garantier.ROT-avdraget gäller även hos oss!

Birkas ABTel 070-383 44 61 · www.birkas.se

Grizzly 450 IRS 4x4

Mångsidig,pålitlig &kraftfull!In/urkopplingsbar 4-hjuls-drift, hög/lågväxel och diffspärr. Grön eller blå.

55.920:- exkl. moms. Ord. 61.520:-

MÅN-FRE 8-18, LÖR 9.30-13 VIMMERBY SEVEDEG. 5 0492-134 60

SÄNKT PRIS!+ vinsch på köpet

MÅN-FRE 8-18, LÖR 9.30-13VIMMERBY SEVEDEGATAN 5

0492-134 60 WWW.MOTORSPORT.SE

Avestavagnar med hydraul-kran och rulldrift från 79.000:- (Avesta 3.4H).

Bild: Avesta MS38

RING FÖRVISNING!

Generalagent: Svenningsens Maskin AB, Skänninge, 013-25 36 00, svenningsens.se Återförsäljare Östergötland/Sörmland: Maskincity i Motala, 0141-20 22 90, maskincity.se

Kampanjpris: 385000:- ex. moms

Kubota L4240 HSTmed vinterpaket

Kubota M8540Nmed vinterpaketKampanjpris:

489000:- ex. moms

Ord. pris: 464982:- ex. moms

Ord. pris: 596800:- ex. momsGäller så långt lagret räcker.

Kan ej kombineras med andra erbjudanden.

All grävning sker med en smidigoch flexibel maskin

på 3,5 ton.

Ring Johan 070-458 04 26

Vatten & AvloppHusdräneringar

PlattläggningMobäcks Gräv & Marktjänst

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

Svensktillverkade jordkällare. I plast.Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillver-kade i glas�berarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i �era mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

Försäljning, uthyrning och reparation av trailer/släpvagnar.

Passa på att se över släp-kärran inför höst och vinter.Kom in till oss så hjälper vi dig.

0142-201 40 • MANTORP • www.tobbanstrailer.se

Fräsch motor med nya filter!Nu är hösten här och då är det viktigt att ha maskin och filter i gott skick.

Boka din maskinservice

hos oss för högstadriftsäkerhet!Nu även cykel-reparationer

0142-201 40 • MANTORP • www.ostgotamaskin.se

Vet du vad du vill ha går det bra att faxa 0142-201 42 eller maila [email protected]


SKOGSBRUKJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

SOFAB Sanering & färg ABButik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

NILFISK ALTO• Nyförsäljning• Auktoriserad service

FÄRGBUTIKmed Teknos-färgersamt äkta Falu Rödfärg

Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2014!

Ljusare tider med nya fönster - Monterat och klart!Ring oss för ett kostnadsfritt hembesök så berättar vi hur du enkelt och tryggt får nya fönster - Monterat och klart!

Hälsningar från Göran Schöld,

013 - 344 11 10

Ring Stefan 070-860 83 03, 0121-320 63

• Precisionsfällning av alla typer av träd samt klättring

• Grävarbeten, stora som små,utföres med traktorgrävare

Trädfällning på hög nivå!

Villa- & fastighetsägare!TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA

PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT!…och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri

besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • [email protected]

Företaget är miljödeklarerat och kvalitets-certifierat.www.mb-isolering.se

STERBHUS KÖPES!Vi köper Sterbhus/dödsbon.

Utför städning av bostaden och ombesörjer även bortforsling av skräp etc vid behov.

Allt för bra service! Ring och boka tid för värdering!

��073-978 04 20, Christer Hanell

KLIP

P U

R &

SPA

R

Besök

gärna vår

webbutik!

Aktuellt i höst!FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • Micke 070-428 43 28 • www.angen.se

Slitdelar till plog och harv. Filter till traktor ochtröska. Priser som tål att jämföras!

www.alvestadtanken.se

Besök vår nya webshop: www.alvestadtanken.se

Det är vi som säljer demiljövänliga DIESEL-tankarna!

Tel 013-39 30 90 • Mobil 0708-39 31 90Mail: [email protected]

Älvestad Östergården 30, 590 33 Fornåsa

GRANHULTSGATAN 20 • MOTALA

• Lantbruksskrot & industriskrot köpes

• Alla metallerköpes

• De flesta transporter ordnas

VATTENRENING- Det är ditt vatten, ta kontroll över det! -

www.jms-vattenrening.se

Skräddarsydda �lter som åtgärdar kalk, järn, mangan, svavelväte, lågt pH, lukt, färg, smak m.m. Vi kan vattenrening

0705-98 31 91 · www.ggisweden.se

Intra KlövvårdsprodukterBehandlande av alla hov-och klövsjukdomar, ävensårskyddande.

Intra KlövbadMarknadens smartaste klövbad. Lätt atthantera, gödseln hålls utanför och sparardig klövvårdsmedel och arbete.

Europas ledande tillverkare av klövvårdsprodukter !

0705-98 31 91 · www.ggisweden.se

Från planta till hus!TIMMERHUS med laxknut• Komplett sågverk och tillverkning av

timmerhus. Vi säljer även virke och ved.• A

röjning, plantering och gallring.

Kolla in vår nya hemsida www.anebytimber.com

BJÖRSÄTER (JB)För att bedriva skogs-bruk med bästa resul-tat måste det finnas or-dentliga skogsbilvägarmed täckning över helafastighetens skogs-marksareal. Skogsäga-ren Anders Rask ochsonen Erik ute på Nä-set i Björsäter såg medeget arbete till att om-vandla en gammal trak-torväg till rejäl skogs-bilväg.

När det stod klart att en slu-tavverkning skulle ske ute påNäset insåg Anders och Erikatt de behövde göra en insatsför att minimera avverknings-kostnaderna. Detta genom attminska skotningsavståndetfrån avverkningstrakten till av-läggsplatsen för virkessorti-menten.

Avverkningskostnaden förbåde gallringsavverkning ochslutavverkning består av delsden fysiska avverkningen avträden dels arbetet med atttransportera ut virket till en av-läggsplats där en lastbil medsläp på 25 meter ska klara attåka in, vända, lasta och åka utigen till närmaste allmännaväg.Vid uttransporten, skot-

ningen, av virkessortimenten

till avlägget vill man transpor-tera största möjliga volym pertidenhet för att kostnaden skahållas nere, vilket förklarar in-tresset att få in lastbilen så nä-ra avverkningstrakten sommöjligt. Naturligtvis kan man inte

bygga separata bilvägar till var-je avverkningstrakt utan manfår hitta en kompromiss.

Den planerade avverkningenpå Näset låg intill en äldretraktorväg som skulle kunnakomma till användning vid av-verkningstillfället, men väg-standarden behövde förbätt-ras radikalt. Det krävs en linjeföring

med anpassade kurvradier förett ekipage på 25 meters längdoch en tillräckligt god bärighetför ekipage på 60 ton. Dess -utom krävs diken och väg-trummor som leder bortvatten. Vägbredden måste va-ra minst fyra meter och merdärtill i kurvor. – Jag har gjort det huvud-

sakliga arbetet med min egengrävmaskin och de redskapsom jag kan ha i kranspetsen.Jag har en skopa där botten ut-görs av ett galler och finessenär att jag skrapar av sidorna påden blivande vägbanan ochskakar av det materialet i mit-ten av den blivande vägbanan.Det som inte går igenom gall-

ret sorterar jag vid sidan av vä-gen och det materialet som ärstenar av en viss storlek kan jaganvända på utsatta ställen ochförstärka vägen.

Det är inte bara skotningsav-ståndet som påverkar avverk-ningskostnaden. En bra skogs-bilväg med rätt utformat vänd-utrymme ger inte det avdragpå sortimentspriserna somskogsägaren annars får på plat-ser där det inte går att vändamed bil och släp. Då måsteåkaren ställa av släpet en bitbort, vilket betyder ett tidsö-dande merarbete för åkaren dåhan får köra flera gånger från

avlägget och fylla släpet innanhan kan åka vidare till indus-trin. Det är tid för Anders att

fortsätta arbetet med att köraut grus till vägbanan och Erikåtergår till att skota ut det vir-ke som är kvar i skogen, meninnan dess är det dags för fru-kost. Nu passar det också braför Lars Andersson, åkarenfrån Åtvidaberg som transpor-terade virket, att komma föratt fylla sitt ekipage med såg-timmer till Kindasågen.

Text och bild:KLAS-GÖRAN

WENNERSTRÖM

De förbättrade vägen självaGammal traktorväg blev rejäl skogsbilväg

En present som räcker länge!Ge bort en prenumeration på Länstidningen

Östergötland eller Värmlandsbygden, ring 0141-560 03, så hjälper vi dig.

Erik vid skopan som har varit till ovär -derlig nytta när man bearbetat vägen.

Här och där behövs dynamit för attförbättra framkomligheten.

Åkaren Lars Andersson kommer föratt lasta timmer, det blir inga problem.

Anders och Erik Rask visar hur traktorvägen såg ut innande började vägarbetet.



ARVIKA (JB)En hund som skullefungera i vardagen,kunna följa med tilljobbet, fungera medkatt och barn samtkunna jaga. Det varkriterierna när famil-jen Pihlgren frånKlässbol valde hund -ras. Men med denständigt aktuella varg-frågan gjorde att mantänkte till en extragång och valet föll pånorsk älghund svartsom jagar älg i lina.

Treårige Rolex, eller Rollesom han kallas till vardags ärMattias Pihlgrens första hundpå ett sätt, hans fru Christinhade labrador när de flyttadeihop och han hade hund närhan växte upp men inte nå-gon som han format och trä-nat själv. Såväl Mattias somChristin är jägare och dethänder även att sjuårige sonenMelwin följer med ut på passoch förhoppningen är attäven ettåriga Elmer vill följamed när han väl fått sig egnajaktkängor. Att det skulle blien jakthund i familjen varhelt klart men de letade längeinnan de tyckte sig ha hittatden hund som skulle delahundgård med den gamlejaktlabradoren.

Att valet blev en norsk svartälghund berodde till stor delpå vargläget i landet ochVärmland. Christin ställdesom krav att det inte fick blien hund som en dag inte varmed hem på grund av att denblivit rovdjursmat. Men ock-så på att de jagar mycket älgoch tyckte att jaktformenmed ledhund skulle passadem. Och det gjorde den, såtill den milda grad att mantvå år senare skaffade sig yt-terligare en svarthund, Taz.– Haha, det var så att när

Rolex var liten tyckte minpappa att han liknade en Tas-mansk djävul, sådana där smådjur som de har på Tasmani-en och när uppfödaren skullege den nya valpen ett namn såfrågade han om vi ville att hanskulle heta Sisotindens Taz-manian Devil. Och det ville visåklart.

De båda svarta har rötternai nordnorska Bodö dit det är130 mil enkel resa. Christinoch Mattias bilade dit ochhämtade sina hundar. Menatt de vågade skaffa en till ef-ter Rolles antåg förvånar. När han kom invirvlande i

familjen 2009 visade han sigvara nästintill omöjlig . Hanöppnade dörrar och hoppadeut från balkongen och en dag

fann de honom promene-rande på hustaket dit han ta-git sig genom ett öppet fön-ster– Vi trodde verkligen att

han var galen på riktigt, ingeni bekantskapskretsen har nå-gonsin sett en så tokig hund.Han var inte mer än tio veck-or och en tvärhand hög närhan hoppade över en galler-grind som var fyra gånger såhög som honom, berättarChristin över en kopp kaffe ifamiljens trivsamma kök.Han var dessutom enormt

skällig både inne och ute,rymde stup i kvarten och drevhela familjen till vansinnemed sina upptåg.

Rolex vilar ut i sitt stora fi-na hundhus som han nume-ra delar med Taz. Den gamlelabradoren är borta sen länge.– Jag är helt säker på att

han inte hade läst rasbeskriv-ningen. Som tur är lugnadehan sig till slut och är en gan-ska sansad herre numera. Ochlille Taz har det aldrig varit-några problem med.Rolle visade sig vara en na-

turbegåvning när det gälldejakt och när han knappt ett årgammal fick åka på kurs tillNorge fann han älg på förstaförsöket och höjdes till sky-

arna av instruktörerna. Närsedan älgjakten drog igångsköt man två älgar för honomförsta säsongen. Året efterblev det tre under september-jakten plus att han spåradeupp några skadeskjutna. Hanär lugnet själv när han jagaroch sätter sig ned när älgen ärnära.

Mattias har förmånen attjaga älg både i september ochoktober. I september far hanupp till Jämtländska Ångeoch oktoberjakten förläggerhan till det egna jaktlaget somfamiljens skogsgård tillhör.

Dessutom har han under detsenaste året blivit inbjuden tillflera andra jaktlag som tyck-er att ledhundsjakt är en jakt-form att pröva. Och det hargått bra. Det har blivit ett an-tal älgar för treårige Rolex. Det är Mattias som är Ro-

lex hundförare när han spå-rar älg men när han tränas förviltspår är det matte Christinsom håller i linan. Och likasånär det handlar om utställ-ningar. Redan som tvååringvar han trippelchampion.

Text och bild: MARI NÄLSÉN

Jakt

Ökande vargbestånd avgjorde Pihlgrens älskar sin norsk älghund svart – men i början trodde de hunden var galen

Familjen Pihlgren är stolta över sin Rolex, nu har familjen utökat med ytterligare en norsk älghund svart med smeknamnet Taz.

Matte Christin är Rolles förare på viltspår, här har de justfått ett förstapris.

Rolle och Mattias väntar på klartecken att få gå in i såten.

Det sägs om norsk älghundsvart att den har så godaspårningsegenskaper attden, utan att en enda gånglyfta huvudet, kan följa ettfärskt älgspår genom ter-räng som en stor renhjordnyss lämnat.

Historia: Det finns såväl olika teo-rier om, samt delade meningar omden svarta älghundens utvecklings-historia. Det är dock sant och visstatt den är en urgammal variant av denordiska jaktspetshundarna somunder 1700- och 1800-talet utveck-lades till en enhetlig typ med brabruksegenskaper och mentalitet. Detär också mest troligt att rasen i höggrad skapades hos samerna.

De finns de som säger att rasenuppkommit genom en korsning avgrå jakthund och lapphund mendetta torde vara otänkbart eftersomkorsning mellan två hundraser medrik päls knappast resulterar i enhund med kort päls och dessutommed en lättare kropp än de bådaupphoven.

Under 1700-taler minskade älg-tillgången i Skandinavien, detta tillföljd av en ökande vargstam. Ocheftersom det inte fanns någon älg attjaga tappade man intresset för atthålla älghundar. Detta gick främst utöver gråhunden som under 1800-ta-let kom i förfall.

Men den svarta jakthunden an-vändes under den här perioden tillbjörnjakt och, allteftersom älgenbörjade öka igen, även till älgjakt.Den blev oumbärlig för samerna ochunder perioden bedrev folkgruppen

också kontinuerlig avel på hundra-sen. I slutet av 1800-talet var densvarta jakthunden helt dominerandeöver den grå.

Samerna levde en nomadisk till-varo med sina renflockar i de nordli-ga delarna mellan Sverige och Nor-ge. De hade två typer av hundar.Den ena var lågvuxen med rik pälsmedan den andra var helt svart medmycket kortare och glattare hårlag.Därför tror man att det är avkom-mor efter den sistnämnda hund -typen som kom söderut och blev an-vänd till jakt, ursprungligen påbjörn, senare även på älg, något somgav den tilltalsnamnet ”svart jakt-hund”.

Urval och uppfödning: I början av1900-talet fanns det som det ser uten ganska stark stam av svart älg-hund i Nordnorge. Det vet maneftersom den dyker upp vid enhundutställning i Drammen 1901,benämnd som ”Finnmarkske dyre -hunder”, det vill säga lappländskajakthundar. Vid denna tid hade ock-så rasen spritt sig i Tröndelag ochÖsterdalen.

Bengt Lövsjöli, en av de mest kän-da jägarna vid den här tiden försörj-de sig som jaktguide till välbärgadeutländska storviltsjägare. Samtidigtblev han känd i hela Norge somuppfödare av svarta älghundar.Bengt Lövsjöli tog fram många brasvarthundar och kom därigenom attpåverka rasens utveckling i hög grad.Men det var ytterligare en handfulluppfödare som bar rasen framåtunder början av 1900-talet. Trotsdessa entusiasters hängivna arbete

blev det aldrig någon fart på avelnoch under 1940-talet blev svarthun-den förbigången av gråhunden.

Under 1950-talet var norsk älg-hund svart nästan försvunnen menlyckligtvis bidrog några få entusias-ter till att den fortfarande existerar.

Under de senaste 20 till 30 årenhar seriösa uppfödare fört arvet vi-dare. Även om man i stort sett, mednågra få undantag, hållit den friskoch fri från sjukdomar och ärftligadefekter, har den aldrig blivit särskilttalrik. Dock har det, under det se-naste årtiondet blivit fler och flerhundar som utvecklat HD.

Det är lätt att det uppstår prob lemmed en så smal avelsbas som svart -hunden har idag. Det registreras ba-ra ett hundratal valpar per år. Vissaröster säger sig vilja tillföra rasen nyttblod genom att para in närståendespetshundraser. Hur som helst, så ärhundrasen beroende av entusiastiskaoch kunniga uppfödare om den iframtiden ska överleva som självstän-dig hundras.

Idag anlitas avelsrådet i Norge tillomkring två tredjedelar av parning-arna i rasen och de konsulteras ävennär svenska hundar ska paras.

Utseende: Norsk älghund svart ären typisk spetshund och den minstaav älghundsraserna. Den ska varakvadratiskt byggd, ha upprättståendeöron och svansen upprullad över ryg-gen. Den ska ha slät åtliggande, glän-sande svart päls och den ska varaspänstig, atletisk och ha stolt resning.

En hanhund ska vara mellan 46och 49 centimeter med en idealhöjdpå 47. Tikens mankhöjd ska ligga

mellan 43och 46 centi-meter med enidealhöjd på 44.

Rörelserna skall varalätta och effektiva, sedda fram-och bakifrån ska de vara parallella.

Sjukdomar: Rasen anses vara enfrisk ras med bra mentalitet. Detförekommer en låg frekvens av höft-ledsdysplasi (HD).

Svarthundar i Sverige: Efterfråganpå norsk svart älghund ökar i Sverigeidag, mycket på grund av vargensåterkomst i jaktmarkerna. De få kul-lar som föds motsvarar inte efterfrå-gan. Många vänder sig då mot Nor-ge men även där kan det ta lång tidinnan man hamnar överst på en valp -lista. De senaste åren har registre-ringarna i Sverige minskat med merän det dubbla. 2010 registrerades 34hundar i Sverige, året därpå sjönk an-talet till 21 och 2012 registrerades ba-ra 14 svarthundar i Sverige. Dessasiffror antar man, från rasklubbens si-da, kommer att öka.

Eftersom individerna i Sverige är såpass få och att kännedomen om raseni Norge är stor har Svenska Älg -hunds klubben överlåtit avelsrådgiv-ningen och kontrollen av rasen tillnorrmännen.

Egenskaper och karaktär: Bra in-divider har ett lugnt och behagligttemperament vilket gör den till entrevlig familjehund. Den är inte ag-gressiv och slåss inte med andra hun-dar invid död älg. Den är hängivenoch knyter starkt an till sin familj.

Denska vara mo-

dig, energisk ochframåt och det är en

hund som kan skälla en del om denstår i hundgård eller lina. Det är ock-så en bestämd hund som kan bliegenrådig om den inte uppfostras el-ler behandlas rätt.

Den svarta älghunden kräver mo-tion och om den får det är det relativtlätt att hålla den i form. Om man re-dan i valpstadiet ofta tar med den uti skog och mark, lägger man grundentill en god jaktkamrat.

Jakt: Även om den norska svarta älg-hunden genom tiderna använts somlöshund är det i första hand som led-hund som den blivit känd. Rasens an-hängare hävdar att den är särskiltlämpad för ledhundsjakt eftersomden tydligt markerar när älgen är nä-ra. Under jakten går hunden på vind-vittring och rör sig försiktigt och tysti terrängen. Den söker sig upp påstubbar och höjder för att känna avvittring och ska ”ta höjd” när den le-tar älg. Vissa individer markerar attälgen är nära genom att rulla sig påmarken, andra sätter sig ned och detfinns individer som nästan uppför sigsom en stående fågelhund och stan-nar med lyftad tass.

Vissa jägare menar att när älgenunder ledhundsjakt stöts så buktar äl-gen som ett rådjur vilket aldrig skul-le ske med löshund.

Text och bild:MARI NÄLSÉN

Norsk älghund svart är en typisk spetshund och den minsta av älghundsraserna. Den skavara kvadratiskt byggd, ha upprättstående öron och svansen upprullad över ryggen.


VÄRMLANDJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Jakt

Norsk älghund svart ska vara modig,energisk och framåt.

Samernas oumbärliga lilla jakthund

Fakta och historik: Norsk älghund svart



ASKERSBY/PERSBY (JB)I hällande regn höll As-kersby Kalasik klubbveterantraktorplöjningen lördag i oktober.Det var en ansenligsamling gamla trakto-rer som ställts upp pårad för att visas ochanvändas på de storagärdena runtomkring.

Det är övervägande mänsom kommer för att kolla påde fantastiska traktorer som vi-sas denna regniga dag. Klub-ben är en nöjesklubb, sombrukar träffas ungefär tre gång-er per år. Som sig bör finns enstyrelse och mottot är att hakul. Ordförande i styrelsen ärPer Gunnarsson i Askersby.

– Vi är drygt 20 medlem-mar och alla som har trakto-rer äldre än 40 år är välkomnain i klubben och får vara medoch plöja, säger Tomas Berg-lund, som är ny i klubben senett år tillbaka.

Anledningen till det aningenkryptiska namnet Askersby ka-lasik klubb är att en av styrel-semedlemmarna är från Hol-land, och han behärskade interiktigt det svenska språket närhan skulle skriva ner namnet.Det skulle egentligen ha ståttAskersby Classic club, menblev istället en felstavad svenskvariant. Klubbmedlemmarnatyckte det var ett trevligt namnså de behöll det.– Det händer att vi samlas

med våra gamla traktorer ochkör i ett långt led på vägarnarunt Mårbacka, säger YngveNilsson. Bara för att visa våraklenoder. Man kan förstå att herrarna

är nöjda när man till exempelser den äldsta BM10 från1947, som ägs av Jan Nilsson,Östra Ämtervik. Det är entändkuletraktor som Jan haftsen han var 18 år. Hans intres-se för traktorer väcktes redanvid elva års ålder, då han bör-jade köra traktor hemma i Vis-teberg. Hans samling av gam-la traktorer uppgår nu till 25stycken, varav de allra flesta äranvändbara.Röken ligger tjock över om-

rådet och det luktar kaffe ochgrillad korv. Det är Emma An-

dersson som basar för köket.Det är många huttrande åskå-dare som köper sig en korvoch en kopp kaffe denna rusk-vädersdag.

Här kan man också skåda denallra första skogsmaskinen, engrön Bamse. Den tillverkades1956 och ägs idag av IngvarNilsson i Bjälverud. Det ärmånga småpojkar här ochkanske är det blivande jord-brukare vi ser? Man kan ju all-tid hoppas att något litet fröbörjar gro när de tittar på, ochtill och med får åka med, degamla traktorerna som plöjer.

Text och bild:INGEGERD LÖWGREN-

JANSSON

Gamla klenoder uppställda innan plöjningen.

Kalasik – en klassisk klubbVeterantraktorklubb plöjde i Askersby/Persby

Hasse Andersson, Erik Hellqvist, Lennart Andersson ochJan Nilsson, diskuterar årtalet på Hasses T22.

Småkillarna beundrar de stora traktorerna, som här förevi-sas av Per Gunnarsson och Hasse Andersson.

Tomas Berglund ny sen ett år tillbaka i veterantraktorför-eningen Askersby kalasik klubb.

Bamse tillverkades 1956 och var den allra första skogsma-skinen.

Jordbruk

Hasse Andersson poserar vid sin T22 från 1949.

Erik och Ulla-Britt Hellqvist från Mörkerud. Åskådare somtycker att detta är ett jättetrevligt arrangemang.

Regnandet stoppade inte plöjningen med gamla trotjänare.


VÄRMLANDJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

HAGFORS (JB)Hagfors Energi AB, iHagfors, är ett helägtkommunalt värmebo-lag med två värme-verk. Dessa två verkförser större delen avcentrala Hagfors ochnästan hela Kyrkhe-den, Ekshärad, medfjärrvärme. Ett normal-år levereras cirka 60GWh, det vill säga60 000 000 kilowat-timmar till kunderna,vilket motsvarar vär-mebehovet hos 3 000vanliga villor.

– Tyvärr kan vi bara anslu-ta fastigheter som ligger i när-heten av befintliga ledningar,berättar Anna Sjörs, vd förHagfors Energi AB. Om vibygger ut nätet så måste ettmycket stort antal kunder an-sluta sig för att inte kostna-derna skall bli för höga, men

vi har kopplat på en del villorunder de senaste åren och an-slutningsavgiften har då legatpå mellan 50 000 och 80 000kronor.Vid värmecentralerna finns

stora pannor där man eldar

träavfall från skogen som in-te går till industrin. Under ettår kommer 1 200 lass medflis, grot (grenar och toppar)och energived till de två vär-meverken för att bli bränsle ivärmepannorna.

Fukthalten mäts i alla lassför att man ska kunna beräk-na energiinnehållet, eftersomskogsägaren inte får betalt perton eller kubikmeter, utan ef-ter mängd kilowattimmar.

För att få en effektiv för-bränning i värmepannan börfukthalten vara över 50 pro-cent. Därför blandas flisen påplats av en hjullastare för attfå önskad sammansättning.Flisen tippas sedan i en be-tongficka, där en datorpro-grammerad gripklo lastarbränslet till inmatningsfickan.I Ekshärad sker inmatningenvia en skruv.Hela processen är datapro-

grammerad och styrs från

kontrollrummet i värmever-ket.– Vi kan också kontrollera

processen via en ipad, berättarKarl-Erik Olsson, eldare vidHagfors värmeverk, och vi el-dar aldrig för kråkorna.

Bränsle matas in automa-tiskt beroende på hur mycketvärme kunderna behöver. Vidriktigt kalla nätter kan dethända att man behöver spets -elda med olja, vilket då skerautomatiskt. Inne i pannorna är tempe-

raturen mellan 800 och 1100grader, men när vattnet går uti ledningarna håller det cirka90 grader och när det kom-mer tillbaka cirka 40 till 50grader.Innan röken släpps ut i

skorstenen renas den i ettelektrofilter, där statisk elek-tricitet binder finare partiklaroch stofthalten minskar. Rö-ken från värmeverket inne-

håller inga ämnen som interedan finns i ekosystemetutan endast ämnen som bil-das naturligt vid förbränning,till exempel koldioxid. Rök-gaskondensering är ytterligareen faktor som minskar ut-släppen från värmeverket, därman förhindrar att kadmiumoch andra ämnen kommer uti luften.

Enligt mätningar har lufteni Ekshärad och Hagfors blivitmycket renare efter det attfjärrvärme införts.Globalt är det bra för mil-

jön eftersom man eldar medbiobränsle som är förnybart inaturen. Skräpet vid en skogsav-

verkning tas tillvara, det villsäga det material som intekan användas till timmer ellermassaved, och av detta till-verkas flis som eldas med ennästan 100-procentig för-bränning.

– Det finns många fördelarmed fjärrvärme, säger Anna. Lokalt är det bra för kom-

munen som får säker värmetill sina fastigheter. Dessutomskapas arbetstillfällen, till ex-empel röjning i naturen, fli-stillverkning och flisleveran-ser.

För kunden är fjärrvärmeett driftsäkert och bekvämt al-ternativ. Ett stort pannhaveriskulle kunna skapa problem,men i ett sådant läge finns re-servpannor. En annan nack-del är att inte alla har möjlig-het att ansluta sig samt att detblir en del energiförlusterunder transporten till kund.– Men det är övervägande

fördelar, menar Anna, bådeför miljön och att det skapasarbetstillfällen i kommunen.

Text och bild:INGER VAHLQVIST

JANSSON

Den datoriserade gripklon lastar flis till inmatningsfickanför vidare transport till värmepannan.

Anna Sjörs kollar flissam-mansättningen.

Flisen tippas på en uppläggningsplats. 1 200 lass förnybart bränsle om året går det åt.

Här mäts fukthalten för att energiinnehållet ska kunna be-räknas. Skogsägaren får betalt per kilowattimme.

Karl-Erik Olsson öppnar ugnsluckan till värmepannan, därtemperaturen ligger mellan 800 och 1 100 grader.

Jonas Svensson lämnar ett flisprov för fuktkontroll.

Klimatsmart uppvärmningFjärrvärmen har gjort luften renare

Energi

Stolt över jobbskatteavdragetMer i plånboken för de med lägst lönerKLÄSSBOL (VB)Centerpartisten Erik AEriksson har suttit iriksdagen i snart åttaår och är nu inne påsin sista mandatperi-od. Värmlandsbygdenbesöker Erik på famil-jegården i Avelsboloch pratar framtid, po-litik och lantbruk.

Vi sitter i köket hos Eriksföräldrar, Olle och Elisabeth,på familjegården i Avelsboloch läser i ”gubbaboken”, enbok med bygdens tidigare be-tydelsefulla män. Där hittar viEriks farmors far, Anders An-dersson, nämndeman ochjordbrukare som drev gårdenvid mitten av 1800-talet. Hanvar engagerad lokalt och varmed och startade skogsägar-föreningen. Det är lätt att fö-reställa sig att det är där Eriksengagemang och vilja att va-ra med och påverka samhälls -utvecklingen startar. Men vadfick honom att börja på denpolitiska banan?

– Miljöfrågan var det somfick mig att börja med politi-ken, säger han bestämt. Jagkunde inte förstå hur mankunde satsa på en energiformsom kärnkraften. Den är intehållbar och är dessutom mil-jöfarlig. För mig var det ing-et alternativ. Samtidigt harlantbrukarna alltid brukatmarkerna med ansvar. Menändå har de fått ta mycket skitför övergödning i naturen.För mig gick det inte ihop.Vilken förändring är han

mest stolt över att ha varitmed och skapat?– Jag är nog mest stolt över

jobbskatteavdraget, säger han.Med detta har skatten sänktsför de med lägst löner. Ettförslag som från början är ettgammalt centerpartiförslag.Det finns andra frågor jagockså är nöjd med som till ex-empel frågor om demokrati,äganderätt och beslutet omvargjakt, men även riktat stödtill vägar i Ölme och påVärmlandsnäs och elektrifie -ringen av Nykroppabanan.

Landsbygdsfrågorna, sam-hällsengagemanget och viljanatt förändra samhället är nå-got som Erik återkommer till.Det handlar om att ta ansvaroch ta tag i saker för att ska-pa förändring. Han tror påindividen och att individergår samman för att få en le-vande landsbygd.– Sverige behöver folkrörel-

searbete och folkbildningsar-

betet, fortsätter han. Detfinns fortfarande i det arbetesom görs i fiberföreningar ochföräldrakooperativ. Det är ettarbete som till 99 procentgörs på landsbygden och ettarbete som skapar mervärdeför alla som bor på landsbyg-den.

Erik menar att landsbygdenskickar alla sina utbildade in-vånare till de starka regioner-na där jobben finns. Trotsdetta ser de på landsbygdsde-partementet att ungdomarhar en positiv bild av lands-

bygd och framför allt av lant-bruk.– Landsbygden får försörja

storstadskommunerna medbåde kapital och kompetens,därför växer de sig allt starka-re, säger Erik bestämt. Vimåste ha en regionalpolitiksom även tillåter landsbygdenatt skapa tillväxt. Jag kantycka att landsbygdsbor ärmer pragmatiska och vi skäm-mer bort samhället eftersomvi vill få saker gjorda, och gördem. – Det är bra om intresset

för landet ökar, säger han. Vi

behöver ha närhet till våra ele-ment. För de som är längstbort från naturen är det någotsom fattas. Ändå har jag storrespekt för de som vill bo i enstorstad. Men det finns enstorstadsfixering som inte ärbra för Sverige.

Som ledamot i riksdagenoch suppleant i både nä -ringsutskottet och skatteut-skottet har Erik flera olikauppgifter. Tidigare satt han iarbetsmarknadsutskottet ochmiljö- och jordbruksutskot-tet. Han är bland annat med

och beslutar om lagar och sta-tens budget. Ledamöterna re-presenterar sitt parti och sinvalkrets och arbetet innebärmycket kontakt med repre-sentanter från olika delar avsamhället. Det är ett dygnet-och året-runt-uppdrag utansemester och utan lön, menmed arvode. Något som stäl-ler stora krav på familj ochanhöriga. Men även om fa-miljen är viktigast tänker haninte lägga av helt med politi-ken.– Nej, jag vill arbeta med

regionsfrågorna i Värmland

och ställer därför upp i lands-tingsvalet nästa år, berättarErik. De år jag har suttit iriks dagen har gett mig massorav erfarenhet som jag har nyt-ta av i regionspolitiken.Så tittar han igenom de bil-

der han har tagit under sina årsom riksdagsman för Center-partiet och säger:– Tänk att jag har fått vara

med om allt detta, säger Erik.Jag som bara är en enkelbond pojk från Avelsbol.

Text och bild:EVALENA HEINERED

– Nu slutar jag som riksdagsman, säger Erik A Eriksson (C). Gården på drygt 250 hektar har alltid varit basen och det är den fortfarande. Därför kommerjag att lägga mer tid här och försöker planera för en utveckling och tillväxt av gårdens verksamhet.

Gårdskatten kommer att få se Erik oftare hemma på gården framöver. Efteråtta år i riksdagen satsar han istället på det egna skogs- och lantbruket.

NUMMER 15Oktober 2013

Årgång 87

VÄRMLAND Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.


Landsbygd

Erik vill se att småföretagare får bättre förutsättningar. Egenavgifterna börslopas helt anser han och hans partikamrater i Centern.

Jordbrukaren nr 15, 2013

Documents

Transcript of Jordbrukaren nr 15, 2013