Jordbrukaren nr 1, 2015

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

En branschtidning i Länstidningen

Nummer 1 • Årgång 89Januari 2015

Du som ärprenumerant

på Länstidningen Öster-götland och samtidigt är

lantbrukare får Jord -brukaren två gånger.

En oro-väckande känsla

i magenSIDAN 2

Med skid -skyttebröderpå harjaktSIDORNA 20-21

JAKT. Efter 40 års frysande på älg-passet bestämde sig Leif Karlsson,alias Kalle på Gräsbråten, frånvärmländska Kil att han skulle haett inbyggt älgtorn med värme.Och eftersom Kalle aldrig gör nå-got på smått vis så står nu jakttor-nens jakttorn på hans mark medvid underlig utsikt. Egentligen ärdet nog en liten stuga på ben sna-rare än ett jakttorn, komplett medveranda, kamin och solel.

SIDAN 18

LANTBRUK

Entreprenörermed bredd påverksamheten

SIDAN 12

JAKT


Skatterabatt på solenergi hargett effektENERGI. Regeringen har underperioden 2013 till 2016 avsatt 210miljoner kronor till stöd med syfteatt bidra till omställningen av ener-gisystemet och stöd till alla som villsatsa på solceller. Mats Johanssonoch kollegan Isabelle Johansson,Bråvalla Solteknik, bekräftar att in-tresset för solenergi ökar från all-mänheten och företagarna.– De här sista åren har det undervarje år skett en fördubbling av an-talet installationer, berättar de.

SIDAN 8

Miljövänliga hästkrafter i arbeteAtt vi bör värna om vår miljö är nog alla helt överens om. Det finns många sätt att vara skon-sam mot vår värld, och på gården Berget i Vånga utanför Skärblacka har makarna Mathias ochSusanne Stern verkligen satsat på att vara miljövänliga på ett lite udda men väldigt naturligtsätt. Hela gården drivs med hästkraft. Närmare bestämt av nordsvenskar som har ett gott tem-perament och stabilt psyke. SIDAN 10

Ett jakttornmed extra allt

Isabelle Johansson och kolle-gorna på Bråvalla Solteknik hål-ler stadig koll på allt vad somhänder inom utvecklingen på sol-cellsområdet.

VECKANS BORRING

Samar Nath framför Icahuset i Tannefors. På den utskjutande delen av byggnaden har stående paneler monterats.

Solel ökar i snabb taktSmart lösning för nästan alla med ett takENERGI. Fram till för några år sedan upp-fattades solkraft av många som otillräcklig, dyroch inte direkt något för våra breddgrader.Idag är det annorlunda. Verkningsgraden ärbättre, priserna har sjunkit och faktiskt har det

visat sig att solkraft fungerar riktigt bra ävenhär i norr. Solpaneler syns allt oftare på taken på allehan-da byggnader, från mindre uthus till flerbo-stadshus och andra större byggnader.

Idag finns flera förnyelsebara alternativ så var-för solkraft?– Det är till att börja med en rätt bra investe-ring, säger Samar Nath, vice vd på PPAM Sol-kraft.

SIDAN 4

TemaENERGISidorna 3-9,13-14

2 Nummer 1 • Januari 2015

AKTUELLT Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta [email protected]

Med några dagars marginal i ryggenoch tid emellan för att lite mera klara tan-kar infunnit sig sedan det tragiska attenta-tet mot satirtidningen Charlie Hebdo, såmåste man göra några reflektioner runt det-ta. Mediabevakningen var minst sagt in-tensiv innan det hela fått sin upplösningoch ett antal stackare fått sätta livet till påvägen fram.

Men stannar man upp och funderar varförbevakningen är så intensiv? Våldsdåd utförsvarje dag på vår jord utan samma upp-märksamhet. När 200 flickor förs bort frånsin skola mitt på ljusa dagen av Boko Ha-ram renderar detta en ”headline” på kväl-lens nyhetssändningar i västvärlden. Intemer. Självmordsbombattentat i mellanös-tern med 10-tals drabbade varje dag är justvardagsmat för oss, så till den milda gradatt vi inte ens reagerar längre på dessa ny-heter. I alla fall inte jag. En del av medie -bevakningen runt dådet i Paris kan förkla-ras på samma sätt som när en polis mördas.Det blir en extra kollegial uppställning ihela kåren. Helt naturligt kan man på ett

annat sätt känna in känslan, det kunde va-rit jag men det var min kollega som drab-bades. Nu ska vi ta de jävlarna…

Men oavsett hur mycket det finns enunderliggande effekt av journalistisk kolle-gialitet som förstärker bevakning runt våldoch attentat mot media, så finns det enstörre och tyngre symbolik i detta. Att at-tackera någon som på något sätt represen-terar det fria ordet och uttryckssättet är enattack mot grundfundamenten i detfria demokratiska samhället.

Det som bekymrar mig är de kraf-ter som detta sätter igång. Radika-lister och fundamentalister finns ialla religioner och samhällsstruktu-rer, men på något sätt tycks detsom om en större andel avvärldens idioter lyckas attlura en annan andel avmänniskor med begrän-sad omvärldsbevakningatt just i Islams för-tecken begå vålds-

handlingar. Mer än vad buddister någon-sin lyckats med. Vi som tillräknar oss denfromma kristna världen ska dock anta enödmjuk inställning då ”vår” religion his-toriskt sett nog är den som har mest blodpå händerna. Men klarar alla att se dettanågorlunda nyktert? Förmodligen inte,utan det är nog lätt att låta illdåd som det-ta bli till legitimitet för åsikten att alla mus-limer är tokiga och därför sälla sig till me-ra igenslutande och exkluderande krafter,även här hemma i trygga Sverige För egendel som far till en dotter finns det delarinom Islam som jag är mycket kritisktill ur ett västerländsk perspektiv.Det är delar som hanterar synen påkvinnan, hedersrelaterat våld, kvinn-lig könsstympning och synen på

djurhållning med ritualslakti spetsen. Inget av avar-terna inom detta ärgudskelov tillåtet isvensk lagstiftningoch jag är inner-ligt tacksam imångfaldensSverige att vårreligionsfrihetinte sträcker sigöver lagstiftning-en. Men vågarvåra folkvaldaatt tydligt stå

upp för att det ska fortsätta att vara så, avrädsla för att vänster och extremliberalerska anklaga dem för rasism? Jag tror ochhoppas det.

Under julhelgen läste jag Jan Guillous tred -je bok i trilogin om de norska brödernaLauritzen, Mellan rött och svart. Boken ut-spelar sig i 20- och 30-talets Tyskland. Omhälften av författarens bakgrundsresearchär sann och invävd på rätt sätt i boken, ärdet skrämmande. Framförallt om manjämför med dagens trender där ungefärsamma ord, retorik och anklagelser sombar Hitler till makten, i dag används flitigti svensk debatt, framförallt av vissa parti-er. Sammantaget ger allt detta mig enmycket oroväckande känsla i magen. Hurkan vi få till en samhällsdiskussion och lös-ningar som tydligt adresserar och tar tag ide utmaningar och problem som en naivtgenerös migration faktiskt för med sig utanatt backa bandet och tro att stängda grän-ser i en global värld är en seriös lösning?

Må så gott i det förhållandevis trygga Sverige önskar Peter

PETER [email protected]

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEFGunilla Norlén E–post: [email protected]

REDAKTION E–post: [email protected]

Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material iLänstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras påLänstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publice-ring ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd?Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetenspressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 4600. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: [email protected] annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tid-ningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av ute-blivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte omfelet framgår av korrektur kunden fått.

TRYCKNINGJordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖSvanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingårtillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells,som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarks-fonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sve-rige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLANDE–post: [email protected]:Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:–Postgiro: 51 49 70–3Utebliven tidning? Ring 0141-560 03.PostutdelningJordbrukaren kommer med posten.

JordbrukarenGrundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se

Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00

Veckans Peter Borring:

En oroväckande känsla i magen

Men vågar våra folkvalda att tydligt stå uppför att det ska fortsätta att vara så, av rädslaför att vänster och extremliberaler ska anklagadem för rasism?

Jordbruksstöden harolika syften. Investe-ringsstöd ska öka kon-kurrenskraften ochsysselsättningen pålandsbygden och miljö-ersättningar ska bidratill de nationella miljö-målen. Men stöden förlandsbygdsutvecklinghar effekter på miljönoch miljöstöden påver-kar även sysselsätt-ningen. För att utformaeffektiva stöd i framti-den bör alla effektertas med.

I en ny studie har Jord-bruksverket undersökt detsammanlagda resultatet förgårdsstödet och ett urval avstöd i landsbygdsprogram-met. Syftet med studien harvarit att kartlägga stödens ef-fekter. Det är svårt att sägavad som är bäst ur alla aspek-ter. Ett stöd som är bra för

miljön och har en hög sam-hällsekonomisk lönsamhetkan vara ineffektivt för syssel-sättningen, eller omvänt. Enslutsats i studien är att det ärviktigt att beakta flera målsamtidigt vid utformningenav stöden.

Vissa av stöden i analysenhar stora, positiva effekter påsysselsättningen då de nyska-par eller bevarar många tusenårsverken. Påverkan på syssel-sättningen har beräknats försåväl jordbruket som för deföljdeffekter som uppstår iandra näringsgrenar. Denstörsta effekten uppstår i lant-bruket. Miljöersättningar kange minst lika höga effekter påsysselsättningen som investe-ringsstöd till landsbygdsut-veckling. Om man jämför med and-

ra sysselsättningspolitiska åt-gärder är flera av stöden ilandsbygdsprogrammet effek-

tiva. Störst effekt på syssel-sättningen har gårdsstödet, så-väl i jordbruket och på lands-bygden som i Sverige totalt. Ialla regioner utom de trenordligaste är gårdsstödet vik-tigast för sysselsättningen. Inorr är det istället vallstödetoch ett regionalstöd till lant-bruket som bidrar mest tillsysselsättningen.

Stödens miljöeffekter ärstora och om de togs bort skul-le konsekvenserna för den bio-logiska mångfalden och kul-turlandskapets kollektiva nyt-tigheter bli allvarliga. Gårds-stödet motverkar nedläggning-en av jordbruksmark och be-varar åkermarken i Sverige.Däremot leder samtliga ana-lyserade stöd till utsläpp av kli-matgaser, vilket är ofrånkom-ligt om matproduktionen, denodlade arealen och antalet korökar.Störst samhällsekonomisk

nytta ger miljöersättningarnatill betesmarker och kultur-miljöer. I förhållande till stöd-

beloppen är stöden till betes-marker, kulturmiljöer ochgödselanläggningar de sam-

hällsekonomiskt mest lön-samma, enligt ett pressmed-delande.

Jordbruksstöden positiva för sysselsättningenGer stora positiva effekter även för miljon

Störst effekt på sysselsättningen har gårdsstödet, såväl i jordbruket och på landsbygdensom i Sverige totalt, visar en ny studie från Jordbruksverket.

Nummer 1 • Januari 2015 3

ENERGIJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Aria är namnet på Ni-bes nya sortiment avluft/luftvärmepumpar,speciellt anpassade förvårt nordiska klimat.Denna finns i tre ef-fektstorlekar för atttäcka allas behov.

För 100 000-tals hus somfortfarande värms med direkt-verkande el är det inte ett al-ternativ att installera vatten-buren värme. Det handlar omallt från villor till fjällstugordär en konvertering till vatten-buren värme blir allt för dyr.I dessa fall är luft/luftvärme-pumpen ett lämpligt alternativsom erbjuds till en vettig in-vesteringskostnad.

De nya luft/luftvärmepum-parna från Nibe har utvecklatsi Sverige för nordiska förhål-landen där fokus ligger på godbesparing i ett kallt, krävandeklimat. Diftsäkerheten säker-ställs tack vare anpassade till-behör för kondensvattenav-ledning och fjärrstyrning viasmartphone som gör det en-kelt att styra inomhustempe-raturen.

I sortimentet finns avance-rad teknik med inverterstyrdkompressor som ger bästakomfort till lägsta möjliga

energiförbrukning. Det finnsexempelvis en inbyggd funk-tion för värmespridning. Omen vedeldad kamin används,startar värmepumpen automa-tiskt efter avslutad eldning.

Det nya systemet hållersamma kvalitet som tillverka-rens övriga sortiment ochman erbjuder bland annatupp till 14 års trygghetsför-säkring. Till luft/luftvärme-pumparna finns mark- ellerväggstativ, lackerade i sammafärg som utedelen, enligt ettpressmeddelande.

Nibes nya värmepumpF1255 är det bästavalet enligt Energi-myndigheten när detestar årsvärmefak-torn för större hus.F1255 har upp till 15procent bättre pre-standa och ett lägrepris än sina föregång-are. För ägare tillmindre hus lanserarnu Nibe även en lille-bror till F-1255.

När Energimyndighetenhar testat värmepumpar så ärdet Nibes nya värmepumpF1255 som står som segrarenär det kommer till upp-värmning av stora villor.

Ja, resultatet är faktiskt debästa värdena för årsverk-ningsgrad som man någonsinhar uppmätt för det stora hu-set, som ingår som ett av detvå typhus som används viddessa tester.

Detta oavsett om man an-vänder golvvärme eller radia-torer. Även varmvattenpres-tandan är mycket bra, medstor mängd varmvatten, högeffektivitet samt låga tom-gångsförluster.

När föregångaren NibeFighter 1250 lanserades för

åtta år sedan var det en revo-lution. Istället för att barakunna gå på och av fick vär-mepumpen en gaspedal somgjorde det möjligt att regleravarvtalet.

Nyheten och efterföljaren

F1255 har självklart den härtekniken och anpassar sig tilldet effektbehov huset har,när det behövs mer värmeoch varmvatten ökas effek-ten, när det behövs mindregår den ner på lågvarv.

Det innebär att värme-pumpen alltid har rätt pre-standa året om och utan attman till exempel behöver till-föra extra elspets när det ärriktigt kallt, enligt ett press-meddelande.

Bra testresultat för värmepumpBästa valet enligt Energimyndigheten

Luftburen värme med unika funktioner

Till hus som värms med di-rektverkande el är luft/luft-värmepumpen ett kost-nadseffektivt alternativ. Härinnedel AG-WT10-4 ochutedel AG-AA10-30 lämpli-ga för ett mindre fritidshus.

När Energimyndigheten testade värmepumpar så blev Nibes nya värmepump F1255 se-grare när det kommer till uppvärmning av stora villor.


ENERGI Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

LINKÖPING (JB)Solel är har vuxit myck-et på senare år ochfortsätter växa. I stortsett har alla med etteget tak en möjlighetatt producera egen el.Skattelättnader förvän-tas ytterligare öka in-tresset.

Fram till för några år sedanuppfattades solkraft av mångasom otillräcklig, dyr och intedirekt något för våra breddgra-der. Idag är det annorlunda.Verkningsgraden är bättre,priserna har sjunkit och fak-tiskt har det visat sig att sol-kraft fungerar riktigt bra ävenhär i norr. Solpaneler syns alltoftare på taken på allehandabyggnader, från mindre uthustill flerbostadshus och andrastörre byggnader.

Idag finns flera förnyelse-bara alternativ så varför sol-kraft?– Det är till att börja meden rätt bra investering sägerSamar Nath, vice vd påPPAM Solkraft.

Samar Nath menar att in-vesteringen motsvarar att fåtio procent ränta på banken. – Var får man det? Återbe-talningstiden på solanlägg-ningar är 8-15 år. Den nor-mala tiden är 8 år. Alla somhar ett tak har möjligheter attgöra det här, exempelvis bo-stadsrättsföreningar och jord-bruk. Solpanelernas möjligheterär snart visade i verkligheten.Hans egen villa från 1921 ochett tillhörande mindre hus påtomten har solpaneler somräknat över ett år täcker hus-

hållets behov. I kvarteret ettstycke därifrån har lägenhe-terna i det som kallas Icahuseti Tannefors fått solel, en in-stallation som HSB har be-kostat. På landsbygden är det sam-ma eller ännu bättre förhål-landen.– De flesta jordbruk harstora takytor. Det är okom-plicerade släta jämna tak somär relativt lättarbetade jämförtmed villor. Plåttak är myckettacksamma, eternittak också.

– Lantbrukarna vill ofta tes-ta, så de prövar med en mind-re anläggning. Jag tror de in-om kort kommer tillbaka förmer då den första anläggning-en ändå inte blev mer än enskvätt av tak och behov.Nyheten att man från ochmed 2015 kan göra skatteav-

drag för såld el förväntas yt-terligare öka intresset. – Det är lite ketchupflaskaöver det här. Snart har vi nåtten kritisk massa, grannengjorde det så då ska jag med.PPAM och Samar Nath är isig något av exempel på ut-vecklingen. Han var från bör-jan kund hos bolaget och sök-te senare arbete där. Efterfrå-gan på solel är också uppen-bar.

– Bolaget har växt drama-tiskt under de tre senaste åren.Omsättningen har gått från 2miljoner 2011 till 14 miljoner2013. Marknaden ser ettenormt tillskott av aktörer.Priset har stabiliserats till 14-19 kr/ W för en nyckelfärdiginstallation. Det har legat påsamma nivå de senaste tvååren.

Här understryker SamarNath något som man alltidska tänka på och det är attjämföra rätt saker eller äpplenmed äpplen. Ska man räknapå effekt, pris och annat såfinns det till att börja med trenivåer: cell, panel och anlägg-ning. Varje cell kan ha en vissverkningsgrad, men överfördpå ytenhet på en panel går så-dant som en del ytor mellancellerna bort och effekten ärnågot lägre. En ibland diskuterad baksi-da med solpaneler är att ut-seendet på byggnaderna för-ändras med taket täckt av sol-panel. Den här diskussionenkan jämföras med att mot-ståndet mot vindkraft ofta an-fört motsvarande synpunkterför landskapsbilden. De flestatycks dock ha ganska lätt attacceptera solpanel på tak.

Bäst eller snyggast är förståsom hela taket är täckt så detblir enhetligt. Samar Nath be-rättar att PPAM därför har ettantal olika dimensioner påpanelerna så man kan pusslaihop en så täckande panelsom möjligt.

Hur lång tid måste manvänta från beställning till attinstallationen kommerigång?– Ingen alls. Vi har bådematerial i lager och personalsom kan komma nästa dagoch se på taket.

Kommer solel ta över helti en framtid?– Nej, för olika behov pas-sar olika källor. Jag ser andraförnyelsebara källor somkomplement.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Samar Nath framför Icahuset i Tannefors. På den utskjutande delen av byggnaden har stående paneler monterats och taket har liggande paneler.

Lägenheterna i det som kallas Icahuset i Tannefors har fåttsolel, en installation som HSB har bekostat.

De allra flesta tak lämpar sig för solel. Taket på villan från 1921 har fått solpaneler som räknat påett år täcker hushållets behov.

Stort intresse för solgenererad el Smart lösning för nästan alla med ett tak



NY VÄRMEPUMP

NIBE 1255-16KWEn heltäckande bergvärmepumpsom anpassar sig efter husets effektbehov och därmed ej be-höver någon tillsatsel.

Integrerad varmvattenberedare –och marknadens bästa årsvärme-faktor!

Denna värmepump jobbar mellan4-16 kW. Finns även i en låg-byggd modell, 1155.

Vadstena Villavärme installerar och borrar både till stora och små fastigheter, från den mindre villan till hyresfastigheteroch stora industrifastigheter.

Vi är stolta över att kunna erbjuda marknadens mest effektivavärmepumpar till dig som går i tankarna att göra en energi -besparande investering till din fastighet.

Sveriges största återförsäljare av

KONVERTERING!Genom att konvertera till ett vatten-buret värmesystem sänker du intebara din driftkostnad, du ökar ävenvärdet på ditt hus!

En konvertering till vattenburet radi -atorsystem tar cirka en vecka attgenomföra, sedan kan man värma huset med jord-/bergvärme, luft/vatten eller annat traditionellt system.

Man är fri att välja helt enkelt.

BERGVÄRME/JORDVÄRMEEKONOMISKT · BEKVÄMT · MILJÖVÄNLIGT

Certifiering avbrunnsborrningsföretag

Norrköping tel. 011-16 35 34 Linköping Roxengatan 13 tel. 013-17 80 80

Motala Ringtrastvägen 6 tel. 0141-508 30 Vadstena tel. 0143-249 20 Åtvidaberg tel. 0120-154 00

www.vadstenavillavarme.se · Support 365 dagar om året!

2013 överträffade Sve-rige EU:s mål till 2020om tio procent förny-bar energi i transport-sektorn. Lägre skatterhar drivit på utveck-lingen, men framti-dens styrmedel ärosäkra.

De biodrivmedel som finnsidag på den svenska markna-den är etanol, biogas och bio-diesel. Biodiesel i sin tur är ettsamlingsnamn för HVO, hyd -rerad vegetabilisk olja, ochFAME, fettsyrametylester.

Den FAME som används iSverige görs av raps och in-troducerades på marknaden ibörjan av 2000-talet. Det kanantingen användas i ren formeller som låginblandning ifossila drivmedel till högst sjuvolymprocent.

HVO kom så sent som 2011och har snabbt etablerat sig påmarknaden.

I rapporten Marknadernaför biodrivmedel 2014, tema:HVO, analyserar Energimyn-digheten läget på biodrivme-delsmarknaderna och gör ensärskild fördjupning kring ut-

vecklingen av biodieselnHVO. I början var råvaran ihuvudsak svensk råtalloljamen i och med ökad importkommer nu även mycket frånslakteriavfall. Dessa råvaror ärbegränsade och HVO-tillver-karna letar efter nya råvarorsom är lämpliga för omvand-ling till drivmedel.

– HVO har egenskapersom är nästan identiska medfossil diesel och det gör deneftertraktad. Därför går detatt blanda in mer HVO änFAME i fossil diesel, säger So-fie Engberg, handläggare påEnergimyndigheten.

Sverige är nu det land inomEU som har högst andel bio-drivmedel. Preliminär statis-tik från 2013 visar att andelenförnybar energi i transport-sektorn uppgick till 15,6 pro-cent, enligt förnybartdirekti-vets beräkningsmetod.

– Politiska beslut och styr-medel är naturligtvis centralaför att utveckla marknadernaför biodrivmedel och EU:smål om tio procent förnybarenergi i transportsektorn ärstyrande. I Sverige har blandannat lägre skatt på biodriv-

medel ökat vår användning avförnybar energi, säger Kristi-na Holmgren, expert på Ener-gimyndigheten.

Just nu råder stor osäkerhet

i både EU och Sverige omframtidens styrmedel för bio-drivmedel. I EU sker för-handlingar om att förändraförnybartdirektivet.

I Sverige är den nuvarandeskattelättnaden för biodriv-medel bara godkänd av EU-kommissionen fram till slu-tet av 2015. Regeringskansli-

et arbetar just nu med hurstyrmedel för biodrivmedelska se ut efter 2015, enligt ettpressmeddelande från Energi-myndigheten.

Sverige är nu det land inom EU som har högst andel biodrivmedel, 15,6 procent, inom transportsektorn. På bilden Svenskbiogas tankstation i Gumpekulla, Linköping. Bild: ULRIKA WERNER

Sverige EU-bäst på biodrivmedelÖverträffade målet om förnybar energi inom transportsektorn


Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.GÅRD TILL SALU

Mutebo Gård - SkedaHär finns en nyrenoverad ochtillbyggd mangårdsbyggnad,46 hektar mark och ytterli-gare två bostadshus. Därtillkommer sådant som en nyungdjursladugård med 136platser, en koladugård med71 platser, spannmålsanlägg-ning, maskinhallar och annat.Välkommen till Mutebo gård,strax söder om Linköping,som är veckans gård till salu.

Det är alldeles intill väg 23/34 somleder ända ner genom Skåne, bara nå-gon mil till E4 och lika nära Linköpingmed all samhällsservice. På ännu när-mare håll, någon kilometer bort, finnsden gemytliga orten Skeda udde somhar en lanthandel. Här är landskapetdet sköna gränslandet mellan slättenoch skogsbygden. En av de närmaste grannarna har en

tågstation. Det är förstås den populäraMutebo-Aspnäs Miniatyrjärnväg. Därfinns sommartid även café, teater ochandra evenemang. Man behöver inte bomitt i en stad för att ha nära till sådant. Det är inte svårt att hitta till Mute-

bo gård. Längs väg 23/34 söderut frånLinköping tar man första avfarten in tillSkeda udde. Mutebo gård är belägennästan omedelbart på höger sida. Bo-stadshus, trädgårdar och ekonomibygg-nader möter redan vid infarten. Denimponerande mangårdsbyggnaden geren aning om att det här är ett bekvämtoch behagligt boende.

Mangårdsbyggnaden i 1,5 plan upp-fördes 1850. Den genomgick en total-renovering 1995 då den även byggdestill. Sedan dess har ytterligare arbetengjorts däribland har ett inglasat uterumoch altandäck byggts, en braskamin harinstallerats och en kakelugn har upp-förts och fiber har kommit. Boareauppgår till 180 kvadratmeter. Upp-värmningen sker genom luftvärme-pump och oljefyllda elradiatorer. Det representativa entréplanet har ett

generöst tilltaget fullt utrustat kök därden ursprungliga vedspisen med muradkåpa numera ingår som en självklar delav det moderna. Skafferiet överraskarmed en bonus i form av ett kylaggregat.Här finns även en matplats i burspråkoch utgång till altanen. Vardagsrum-met pryds av en vacker och trivsam ka-kelugn. Planet har även sådant som etthelkaklat badrum och en tvättstuga. Påövre plan finns fyra sovrum och ett nyttbadrum daterat 2010. Här uppe finnerman också förvaringsmöjligheter isnedvindar.

Fastigheten har ytterligare två bo-stadshus, det är Gröna huset och Fly-geln. Gröna huset är i 1,5 plan med käl-lare och byggdes 1951. Byggnaden har2013 fått en ny dränering med utvän-dig isolering. Huset inrymmer två lä-genheter. Båda är delvis renoverade2011 respektive 2006 och 2013. Fiberfinns.Flygeln är även den i 1,5 plan med

källare. Den uppfördes 1955 och har enboarea om 93 kvadratmeter. Huset harrenoverats 1989 och år 2000. Väl värt

att notera är att det i källarplanet finnssåväl tvättstuga som två bilgarage.Ungdjursstallet har 136 platser, tre

sjukboxar, veterinärrum med mera. Ko-ladugården är inredd med bland annat71 koplatser, storbox amma för 20 kal-var, två behandlingsboxar, mjölkrumoch personalrum med toalett. Byggna-dens logdel har en spannmålsanlägg-ning med varmluftstork. Det finns engödselplatta med stödkant och två göd-selbrunnar samt fyra plansilos. Verkstadoch tre maskinhallar är andra byggna-der som finns på platsen. Mutebo har40 hektar åkermark och drygt fem hek-tar bete. Därtill kommer arrenden omcirka 50 hektar.

Det här är en fastighet som har ettmakalöst bra läge och goda möjligheterför att bedriva, kanske utveckla sinverksamhet på. Köparen kan också för-värva inventarier och eller djur. Detfinns eventuellt en möjlighet att ävenöverta arrenden. Jakträtten följer kö-pet och här bor man riktigt bra!

Text: BO BÄCKMAN

Mangårdsbyggnad: Byggår 1850. 1,5plan. Boarea 180 kvm. Tomtarea3 000 kvm. Inglasat uterum och altan-däck 2001. Installerat braskamin samtnyuppförd kakelugn 2006. Nytt bad-rum övervåning 2010. Fiber 2012. Car-port för 4 bilar.Gröna huset: Byggår 1951. 1,5 planmed källare. Boarea 148 kvm. Biarea39 kvm. Två lägenheter. Pelletspanna(2006), vattenburet system. Flygel: Byggår 1955. 1,5 plan medkällare. Boarea 93 kvm. Ungdjursstall: Ombyggd ladugård2011, 136 platser med skrapgångaroch liggbås, 3 sjukboxar, veterinärrumoch elrum.Koladugård: 71 koplatser, personal-rum med toalett och omklädningsrumm m. I logdelen finns en spannmålsan-läggning med varmluftstork, lagrings-kapacitet om totalt ca 318 m³.

Övrigt: Gödselplatta, 2 gödselbrunnar,4 plansilos och spolplatta. Verkstad, 2 maskinhallar, öppen maskinhall, vedoch virkesförråd, magasin/festlokal,garageAreal: Totalt 46,1 hektar. Åkermark 40ha. Bete 5,2 ha. Skog 0,9 ha. Arrende: Två arrendekontrakt som enköpare ev kan överta. 27 + 21 ha. Säl-jaren arrenderar även muntligen ca 1,8ha åker och betesmark, i direkt anslut-ning till ett skifte i markens södraspets. Jakt: Jakträtten överlåtes till köparenpå tillträdesdagen.Inventarier: Om intresse finns så kaninventarier och/eller djur förvärvas aven köpare.Pris: 14 900 000 kr via anbudAnsvarig mäklare: Gustaf Eriksson,Länsförsäkringar Fastighetsfömedling.Tel: 013-29 04 34, 0703-51 05 77

KORTA FAKTA MUTEBO GÅRD

Välskött lantbruk



Spårgatan 5, 602 23 Norrköping

www.qstaroil.se

Norrköping 011-28 00 01Västervik 0490-41 19 00Linköping 013-31 44 70

ETT VASSTERBJUDANDE!

miljöanpassadVILLAolja FRÅN EN TANKBIL NÄRA DIG!

Beställ före den 10 mars2015 så får du enfärgglad brödkniv

från Scanpan.

BESTÄLLPÅ TELEFON

eller påVÅR HEMSIDA!

Vill du sänka dina energikostnader med förnybar värme och kyla?Välj GEOENERGI!Geoenergilösningar (bergvärme) tar tillvara solenergin som lagras i marken och sänker dina energikostnader rejält i villan eller fritidshuset!

FBB är ledande i Östergötland på geoenergi och vatten-borrning. Hör av dig och berätta om dina värmebehov!

www.fbb.se

FBBFinspångs Brunnsborrning AB

RING0122-100 64 & prata geoenergi med oss på FBB!

Vi Vi bygger nyckelfärdiga bygger nyckelfärdiga solkraftsanläggningari

bygger nyckelfärdiga bygger nyckelfärdiga Vi Vi i i alla storleksklasser,

Du Du är välkommen in med en förfrågan,Du Du är välkommen in med en förfrågan,är välkommen in med en förfrågan,vi skräddarsyr din anläggning!

013013-013-392040013013013 [email protected] [email protected] www.ppamsolkraft.se

Tel. 070-575 80 34 · [email protected]

www.ostgotaborrning.se

Certifierad borrare

Vi utför borrningar för små och stora

fastigheter.VÄRME • VATTEN • KYLA

Vi borrar till alla värme pumps -märken samt vattenhål

Våra kaminer är inte bara en fin investering – de ger värme och en hög trivselfaktor.Vi säljer och monterar de flesta märkena på marknaden. Kontakta oss för rätt pris!

BomiljöAlbrektsvägen 69 (Ljuratorget) · Norrköping

Tel 011- 648 50 · www.bomiljo.se

20 000 läsare kan se din annons!Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10

när du vill annonsera!

Skatterabatt på solenergi ger effektFördubbling av antalet installationer i Norrköpings kommunNORRKÖPING (JB)Regeringen har underperioden 2013 till2016 avsatt 210 miljo-ner kronor till stödmed syfte att bidra tillomställningen avenergisystemet ochstöd till alla som villsatsa på solceller. In-tresset för stödet ökarstadigt och under vå-ren 2014 fick 2500 avde då till Länssty-relsen inkomna 6300ansökningar beviljatstöd.

Mats Johansson och kolle-gan Isabelle Johansson, Brå-valla Solteknik i Norrköping,bekräftar att intresset för sol-energi ökar från allmänhetenoch företagarna.

– Vi som sitter och är medi solcellsinstallationsspåretbevakar allt som kommer utinom det här området. Dehär sista åren har det undervarje år skett en fördubblingav antalet installationer. Detär ett starkt tecken på att detsker en stadig exponering, sä-ger Mats.

Trots detta finns olika fak-torer som gör att folk i ett vil-lasamhälle inte vill installerasolceller på sina hustak.

– Det har gjorts en kart-läggning som kommit framtill några av de vanligaste an-ledningarna. Det första är attingen annan har solceller ochdet ger en automatisk tröskeloch misstänksamhet att detinte fungerar eftersom ingenannan har köpt den här for-men av energi. Det allmän-na intresseflödet har kanskeinte riktigt vaknat än, trorMats.

Han tror att det kommer attlossna över tid, ju fler som in-stallerar solceller på sina villor.En annan anledning är att sol-celler är fula och det är en bitsom är svår att komma förbi.Är man av den åsikten att detinte är speciellt snyggt, ja dåvill man inte ha dem.

– Det har ändå gått framåtmed montagesystem för att

solcellerna ska smälta in på detak som är svarta. Det gåräven att sänka in dem lite i ta-ken och det estetiska arbetetpågår hela tiden, berättar Isa-belle.

– Det allmänna intrycketatt det skulle vara för lite solunder vinterhalvåret är ocksåen bidragande orsak till attfolk blir skeptiskt inställda.Vi har dock en upplysnings-plikt att förklara att med ensådan här installation spelardet ingen roll när på året elenproduceras.

Tanken är att det ska varasamma kostnad att köpa in elsom samma värde som blirnär elen säljs. Allt blir som enstor buffert som finns ute pånätet.

– Producera mycket närdet går och få betalt för elen,och köp sedan tillbaka ener-gin på vintern när produk-tionen inte är lika hög. Sålänge som systemet fungerarpå det här sättet att det ärsamma pris in som ut spelardet ingen roll att det är litesol på vintern, förklararMats.

Den tredje anledningen äratt många tycker reglerna ärkrångliga och det kan jag hål-la med om till viss del. Det ärmycket formalia men inte

värre än att man tar sig ige-nom det och vår uppgift äratt vara kunden behjälpligmed all pappershantering.

Mats kan hålla med om attdet kan vara oklart för enkund när investeringen av sol-cellsinstalationen är intjänad.Det som sägs är att det liggerinom en femtonårsperiodmen från nyåret är det klarlagtoch beslutat i Sverige att densom producerar solenergi får60 öre i skatterabatt för varjeproducerad kilowattimme.

– Tidigare har det varit enförhoppning att vi ska kom-ma åt det hållet men nu är vifaktiskt där och nu är detenk lare att förklara för någonnär man har tjänat in den härinvesteringen för nu får manfaktiskt de här 60 örena. Vis-serligen är det en begränsadtid på två år sedan får vi sevart det tar vägen, menarMats.

Om det politiska systemetvill få in mer solenergi i lan-det är den här skatterabattenett bra sätt, det är mycketmöjligt att det blir en för-längning på de här två åren.Det har under sju års tidgjorts flera utredningar somvisat att det här är ett bra sättför att hjälpa igång mikro-

produktionen av el i Sverige. Många kunder installerar

solceller även med ett ideolo-giskt perspektiv. De anser attdet är bra för miljön ochefterkommande generationeroch ser inte enbart på denekonomiska drivkraften.

För den som är intresseradav solenergi går det bra attbesöka Himmelstalundsföre tags park i Norrköping.Där finns en visningsanlägg-ning med två solpanelssys-tem som är placerade i tvåväderstreck. Anläggningenvill visa olika montagesättoch hur energiproduktionenpåverkas av olika klimatför-hållanden.

Text och bild: CARINA LARSSON

Mats Johansson och Isabelle Johansson håller stadig koll på allt vad som händer inom utvecklingen på solcellsområdet. De anser också att det är ett braoch miljövänligt sätt att producera el.


ENERGI Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Optistring har konstrueraten omriktare (växelriktare) försolcellsanläggningar, som lö-ser många av de problem somkan uppstå med seriekopp-lade solcellspaneler. Utbygg-naden av solcellsanläggning-

ar har förändrats de senasteåren genom ett skifte från sto-ra parker till tak- eller fasad-installationer, framförallt iEuropa och USA.

Optistrings teknik kan in-tegreras i panelen och ger en

högre verkningsgrad änmånga konkurrenter. Varjesolcellspanel kan styras ochövervakas individuellt.

Solcellspanelerna kan ut-nyttjas maximalt för varje gi-ven solinstrålning, även närde ligger i skugga, vilket göratt upp till 25 procent merenergi kan tas till vara. Om-riktaren har också färre kom-ponenter, vilket ger lägre viktoch lägre pris än många and-

ra system, eftersom mer avan-cerad reglering görs i mjukva-ran.

Bolaget ska använda Ener-gimyndighetens lån till attförbereda mer storskalig pro-duktion. Tekniken vänder sigtill paneltillverkare med högakrav på kvalitet och tillförlit-lighet. Priset för solcellspane-ler har rasat i en snabb takt desenaste åren och branschenpräglas av låga marginaler ochlönsamhetsproblem.

– Sammantaget bedömspotentialen i Optistrings tek-nik som god, både vad gällerkostnader och funktionalitet.De kan även möta tillverkar-nas önskan att kunna höja si-na marginaler och därmedöka lönsamheten. Teknikenmöter dessutom ökade kravpå säkerhet, säger JoachimJämttjärn, affärsutvecklare påEnergimyndigheten.

Optistring TechnologiesAB bildades hösten 2011 av

forskare och entreprenörermed gedigen erfarenhet av in-dustriell elektronik, med fo-kus på kraftelektronik.

En av grundarna slutför justnu sin forskning inom kraft -elektronik vid KTH. Teametbestår idag av ytterligare åttaanställda, två arbetande styrel-semedlemmar och två seniorarådgivare, alla med relevantbakgrund från elektronik- ochsolcellsindustrin.

Effektiv styrning av solceller ökar elproduktionenOptistring Technologies AB har tagit fram en in-novativ omriktare för solcellspaneler som harhög verkningsgrad, låg kostnad och kan integre-ras på panelen. Energimyndigheten stöder ut-vecklingen av tekniken med ett villkorslån på cir-ka 15 miljoner kronor.

– Producera mycket när det går och fåbetalt för elen, och köp sedan tillbakaenergin på vintern när produktionen in-te är lika hög

Sverige bör bidra tillatt skapa förutsätt-ningar för effektivtstöd till större ut-släppsminskningar i deländer där utsläppenväxer snabbast. Det ären slutsats i rapportenFlexibla mekanismer idet internationella kli-matsamarbetet, 2015till 2030 och framåt,där Energimyndighe-ten på regeringensuppdrag analyserar hurFN:s klimatsamarbetekan utvecklas.

Inom det internationellaklimatsamarbetet används fri-villiga verktyg som innebär attländer kan få internationellterkännande för utsläpps-minskningar eller andra kli-matnyttor, oberoende av vardessa ägt rum. De ingår i FN:sklimatkonvention och kallasflexibla mekanismer

– Nu behöver de flexibla me-kanismerna utvecklas vidareför att kunna ge stöd åt ännustörre utsläppsminskningar iutvecklingsländerna. Vi me-nar att Sverige kan bidra tilldenna utveckling, säger Ken-neth Möllersten, projektledareför regeringsuppdraget påEnergimyndigheten.I rapporten ger Energimyn-

digheten förslag på hur dessaflexibla mekanismer kan ut-vecklas och kompletteras,samt hur Sverige, i samverkanmed andra engagerade länder,kan bidra.De flexibla mekanismer

som finns idag är utformadeså att de kan påverka investe-ringar i klimatvänlig riktningför enskilda projekt ellermindre program.– Mekanismernas ansats

behöver breddas från enskildaprojekt så att internationellaklimatinsatser kan omfattahela sektorer i utvecklingslän-der. Det behövs för att de skakunna motverka att ländermed snabbt växande utsläpplåser in sig långvarigt i tekni-ker med höga utsläpp, somstorskalig utbyggnad av kol-kraft, säger Kenneth Möller-sten.– Detta kräver en fortsatt

utveckling av de metodersom finns för att beräkna hurstora utsläppsminskningarsom insatserna resulterar i.Därför trycker vi på vikten avatt Sverige medverkar i inter-nationella pilotprojekt, sägerhan.De globala utsläppen fort-

sätter att öka, trots att högin-komstländerna minskar sinautsläpp, vilket främst berorpå dramatiska utsläppsök-ningar i tillväxtekonomier in-

om gruppen medelinkomst-länder. Om ökningen av denglobala medeltemperaturenska kunna begränsas till tvågrader måste de globala ut-släppen vända nedåt före2030 och detta förutsättersnabba åtgärder i både i-län-der och u-länder. Och för åt-gärder i u-länder kommer detatt krävas stöd från de rikareländerna.

Användningen av flexiblamekanismer under Kyoto-protokollet har exempelvislett till omfattande investe-ringar i förnybar energi i ut-vecklingsländer, som intehade kunnat genomförasutan detta stöd. Klimatsmartteknik har spritts till nyamarknader. Mekanismernagör det även möjligt att mins-ka utsläppen mer eftersom deger tillgång till fler åtgärdermed låg kostnad.

Sverige har sedan slutet av1990-talet varit ledande inomutvecklingen av de flexibla me-kanismerna för internationellutsläppshandel och klimatfi-nansiering.– Energimyndigheten ger

förslag på hur Sverige kan fort-sätta att bidra till mekanismer-nas utveckling och till bättreförutsättningar för framsteg iFN-förhandlingarna, sägerOla Hansen, chef för Enhetenför internationella klimatinsat-ser.Energimyndigheten har rol-

len som regeringens expert-myndighet för att utveckla deflexibla mekanismerna. Energimyndigheten ansva-

rar också för Sveriges programför internationella klimatinsat-ser, som ger stöd åt över 80internationella klimatprojektsom utvecklats främst inomKyotoprotokollets Clean De-velopment Mechanism.



Er partner för flexibla energilösningar!Flispanna, pelletspanna, ved eller halmpanna i kombinationmed värmepump och solenergi.

INSTALLATION – av kända fabrikat SERVICE – på de flesta fabrikat

Vi har tagit över efter Bygglant och utför service på lantbruk, med reservdelar i lager för pannor frånHDG och FAUST.

Ring 019-28 03 50 www.veosol.se

MA

SKINSERVICEBenny Andersson

Brånstorp, 575 91 EksjöTel 0380-810 34

Nya startmotorer och gener.Även andra nya delar.

TRAKTORER KÖPESför demont, kontantbetalning. Hämtas!

BEGAGNADETRAKTORDELAR

[email protected]

Totalentreprenör avvärmepumpar till villa

eller fastighet0121-120 45, 011-10 30 45013-10 30 45, 0490-100 50

www.torvomaskin.se

Finns

som säck-

och bulk-

leverans

Stockås torvströTorvströ hög kvalitet, i säck om300 l, vikt 30-33 kg. Vi har ävenen sorterad torv 0-2 mm som ärbra för gris- och kostallar.

TORV & MASKINENTREPRENAD AB0585-402 16 • 070-204 45 55

Varför värma torken, växthuset och övriga lokaler med dyr olja?

När man kan använda flis, pelletseller spannmål som bränsle.

Sonnys Multistoker med varmlufts-panna. Effekter från 32kW-700kW.

Industrigatan 3 · 467 40 Grästorp · 0514-105 05 · www.sonnys.se

Svensktillverkade kvalitetsprodukter

Vi utför grävarbeten!Diplomerade för avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin0142-809 60, 070-659 67 63

Auktoriserad Grundfos ServicepartnerPerfecta & VM-pumpar service

Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lagerBesöksadress: Lagervägen 2, 592 41 Vadstena

Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland.

Ring för närmare info

0705-87 98 79 • [email protected]

• Kutterspån• Lantbruksspecial• Spån-/Halmpellets• Impregneradestängselstolpar

YesBOX stallströ är ett tryggt ochdammfritt alternativ.Alltid punktliga leveranser och tillräckliga volymer.

Mer än 50 år i branschen

Vintergatan 10, Motala

Mer än 50 år i branschen

VI JOBBAR SÅ DET RYKER!

Tidlös klassiker!

Passa på spara

3000:-

AB JOHN ÖHRENHånåknivägen 12 - 792 36 MORATel 0250-105 30 fax 0250-124 46

www.johnohren.se

Utrustning för flis- ochspåneldning. Ett komplettsystem från skog till värme

20 kWh - 1 000 kWhBegär broschyr

Besök oss gärna!Närvärmeverk

köper du från oss!

Flis- och spåneldningmed förugn är deneffektivaste ochenklaste metoden att förbränna träbränslenmed varierande kvalité

Sverige bör bidra mer till detinternationella klimatarbetet

Miljövänliga hästkrafter i arbeteDe duktiga nordsvenskarna lämnar skogen i oskadat skickVÅNGA (JB)Att vi bör värna om vårmiljö är nog alla heltöverens om. Det finnsmånga sätt att varaskonsam mot vår världoch på gården Berget iVånga utanför Skär-blacka har makarnaMathias och SusanneStern verkligen satsatpå att vara miljövänli-ga på ett lite uddamen väldigt naturligtsätt. Hela gården drivsmed hästkraft. När-mare bestämt av nord-svenskar som har ettgott temperament ochstabilt psyke.

– Det hela började för un-gefär åtta år sedan, berättarMathias. Vi fick ett uppdragatt dra ett brudpar med hästoch vagn, i och med dettaföddes idén till Vånga häst-kraft. Sedan var jag på ett se-minarium i Stockholm sominnehöll ämnet Skogshästen.Där fick jag se en hästdrivengräsklippare och då föll densista pusselbiten på plats.

Mathias och Susanne star-tade företaget Vånga hästkraftoch började med att utförauppdrag som gräsklippningav parkytor i Norrköping ochnärliggande kommuner– Jag har väldigt mycket ar-

bete just nu eftersom intresset

får våra tjänster ökat. Inte ba-ra här i Östergötland utanäven nationellt. Många storaorganisationer har börjat fåupp ögonen de sista tre årenför hästnäringen och tittar påvad vi som sysslar med häst-kraft har att erbjuda. Själv ärjag fullbokad med skogskör-ning fram till dess att gräs-klippningssäsongen drarigång, berättar Mathias somför tillfället utför körning iskogen vid Långnäs gårdutanför Skärblacka.

Det stora bekymret inomMathias bransch är att få avtalmed kommuner och störreföretag. Anledningen är att destörre företagen anser att häst-kraft mest är på lek och atthästar inte kan ersätta maski-ner.– Det resoneras omkring

lönsamheten. Att hästar till-hör forntiden. Kommunernahar dessutom stora upphand-lingar och vi kan aldrig gå ini sådana gigantiska upphand-lingar eftersom det är alldelesför stort för oss. Ingen är hel-ler intresserad av att huggaupp avtalen för att det är förstort och komplext att delaupp ett område för att prova.Det är synd eftersom det intefinns en möjlighet för oss attexpandera om vi inte fårchansen att visa vad vi går för,menar Mathias som undernågra år har klippt gräs åt

Svenska kyrkan i Norrköpingsamt åt Linköpings kommun.Skogsägarna Kjerstin Ferm-

Widlund och maken ChristerWidlund vid Långnäs gårdkommer för att se hur arbetetfortlöper och de är mycketnöjda med Mathias och hanshästar Sally och Myras insat-ser i skogen.– Vi har huggit ekar och

gallrat i skogen som är om-kring 21 hektar. Eftersom vitidigare sett Mathias och hansfantastiska ekipage på enskogsdag beslutade vi oss föratt anlita honom, berättarKjerstin. – När vi gjorde första gall-

ringen för några år sedan hadevi skogsmaskiner men detblev tråkigt efter deras fram-fart. Nästan så att vi inte läng-re ville gå i skogen på grundav skadorna. Nu känner vi attvi vill ha oskadad skogsmarkoch vi är glada och tacksam-ma att Mathias åtog sig job-bet. Dessutom har vi haft snöoch det har varit njutbart attgå hit och titta på hästarnanär de jobbar.

– Många av våra bekantaundrar omkring kostnadenmen vi har gett varandra denhär skogsröjningen med Mat-hias som en julklapp. Vi åkerinte till Thailand utan läggerhellre pengarna på det här förvår vilja är att det är så här detska se ut den dagen vi lämnar

skogen efter oss till någon an-nan. Så hoppas vi att vi kanhjälpa till att sprida ringar påvattnet så fler anlitar Vångahästkraft och vi har märkt attdet finns ett stort intresse förjust hästkraft, säger Kerstin.

Sally och Myran är de häs-tar som är mest lämpade attjobba i skogen enligt Mathias. – Att köra i skogen med

griplastarvagnen strider heltmot hästens natur. De ska stå

stilla trots att det brummaroch ryster bakom ryggen pådem och lämna alla sina na-turliga instinkter åt sidan. Detgäller även när vi står eftervägkanten och lastar av ochdet passerar bilar. Hästarnamåste lyssna på mig och detgör de nästan alltid, garante-rar Mathias men tillägger attdet händer att hästarna haregna åsikter ibland. Får Mathias besök i arbetet

tycker han det är trevligt och

roligt att få visa upp hästarnasroll idag. – Vi har faktiskt en gång i

tiden byggt upp vårt landmed nordsvenskar och om tillexempel skolbarn får se ochlära sig hur en arbetshäst fun-gerar blir jag jätteglad, sägerMathias och välkomnar densom vill att ta sig en skogsturdär han, Sally och Myran job-bar.

Text och bild: CARINA LARSSON

Skogsägarna Kjerstin Ferm-Widlund och Christer Widlund anser att det mest skonsammaför skogsbruket är att köra med häst och har därför valt det alternativet när de gallrar sinegen skog.


SKOG Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Mathias Ferm har märkt att intresset för äkta hästkraft stadigt ökar. Hans arbetskamrater, nordsvens karnaSally och Myran, är skapta för hårt arbete och trivs med att jobba i skogen. De ryggar heller inte för skogs-maskiner som brummar bakom deras rygg, en nog så viktig egenskap.


AKTUELLTJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Snart är det juli igenVi hjälper dig året runt. Från idé till färdigt stall.

STALLINREDNING • STALLTILLBEHÖR • GÖDSELHANTERING • FODERHANTERING • BYGGNATION • VENTILATION

tel. 0381 - 502 50 | www.ydre-grinden.se

facebook.com/ydregrinden @ydregrinden

Tel 0496-210 10, 070-378 33 77, 070-261 00 05www.stejdahlproduktion.se

STEJDAHL PRODUKTION, Mariannelund

TRÄHUS-GARAGEför alla typer av byggnader

Vi tillverkar efter kundens önskemål

CE-märktaTRÄTAKSTOLARMASKINHALLER &STALLBYGGNADER

SPORTSMANXP 1000 FOREST

RANGER325 ETX

SPORTSMAN570 SP

SPORTSMAN325 ETX

SPORTSMAN570 UTE

SPORTSMANACE 570 SP

WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN

VÄLJ TRYGGT - VÄLJ POLARIS.

MASSOR AV

MA

SSOR AMA

VOR A AV

V

MA

SSOR AMA

VOR A AV

V

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

I SIKTE

I SIK

TEI SIK

TE

2015

501220

Fyrhjulsspecialisten

Albogaleden 2 Söderköping 0121-420 66Öppet: Mån-fre 9-17Lör 10-14

Djurtransportvagnar

• Hydrauliskt höj- och sänkbar

LANTBRUKSKONSULT ABTel. 0454-502 79, 0708-85 02 79, www.lantbrukskonsult.se

Storlekar från5,10 - 8,85 m

50årsjubileum

0% räntaHONDA

Välkommen tillSveriges största båtutställning!

Örebro 019-27 80 00, Laxå 0584-122 22,Karlstad 054-85 01 71, Åmål 0532-100 15

www.marinfritid.comIngår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

CE-MÄRKTATAKSTOLARVi tillverkar CE-märkta takstolarpå beställning samt konstrueraroch gör hållfasthetsberäkningar.Det ger stor frihet åt arkitektenoch trygghet för dig som kund!

Gör offertförfrågan online på

www.carlenskogstakstolar.se

Vimmerby 0492-757 36

Nyligen hölls ett möte iriksdagen om den krissom Sveriges mjölk-bönder befinner sig iefter att världsmark-nadspriserna för mjölkunder en längre tid harsjunkit. Lantbrukarnasriksförbund, LRF, väl-komnar initiativet ochhoppas nu på handlingfrån politikernas håll.

– Det är ett akut läge. Oba-lansen på världsmarknaden ikombination med Rysslandshandelsbojkott har sänkt heladen europeiska mjölkmarkna-den, säger Palle Borgström,ordförande för LRF Mjölk.

Han fortsätter:

– Om vi ska ha någon mjölk-produktion kvar i Sverige mås-te svenska politiker ta ansvar

för att lösa de problem somsvensk detaljstyrning har ska-pat och EU:s utrikespolitik påett dramatiskt sätt förvärrat.

Under sex månader har be-talningen till mjölkbondensjunkit med 27 procent, ochvärldsmarknadspriserna med60 procent under de senastetvå åren. Det har gjort attmjölkbondens marginaler harminskat med 40 procent. Somåtgärder vill LRF Mjölk blandannat se till att införa statligalånegarantier för att mjölk-företagen ska kunna överlevaden aktuella krisen, och an-passa beskattningen av dieseloch energi.

I en intervju med SverigesRadios P1 Morgon, lovadelandsbygdsminister Sven-ErikBucht att tillsätta en gruppmed representanter av bland

andra mjölkbönder, politikeroch handel för att föra en dis-kussion om vad som kan gö-ras för att stödja den svenskamjölkproduktionen.

– Det är välkomnande attlandsbygdsministern öppnarupp för en diskussion, mendet krävs handling nu. Mjöl-ken är motorn i landsbygdensekonomi. Om mjölkproduk-tionen faller påverkar detmånga andra av landsbygdensföretag, säger LRF:s förbunds-ordförande Helena Jonsson, iett pressmeddelande.

Situationen akut för landetsmjölkbönderMarginalerna har sjunkit med 40 procent

– Det är välkomnande att landsbygdsministern öppnar upp för en diskussion, men detkrävs handling nu. Mjölken är motorn i landsbygdens ekonomi, säger LRF:s förbundsord-förande Helena Jonsson. Bild: HENRIK WITT

20 000 läsare kan se din annons!Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10

när du vill annonsera!

Entreprenörer på landsbygdenDe tre gårdarna drivs tillsammans med rejäl bredd på verksamhetenVIKBOLANDET (JB)På Valterstens mellan-gård är aktiviteternamånga som vi ska se.Förutom mellangårdenfinns också en väster-gård och en östergård.Ursprungligen låg härfyra gårdar som allahörde till Östra Stenbypå Vikbolandet.

År 1991 köpte Mats ochAnette Isacsson mellangår-den. De bodde tidigare i envilla i Östra Stenby samhällemed de tre barnen och 1992flyttade man in på gården.Fram till dess hade Mats, somär elektriker, ett företag till-sammans med två kompanjo-ner i Norrköping men från

och med 1993 arbetar hanensam och utgår från gården. År 1997 köpte man till går-

den Övre Kapperstad på cir-ka 65 hektar. Där bor nuyngsta dottern Isabelle i etthus och i ett annat har manuthyrning i form av Bo pålantgård.

Mats föräldragård i ÖstraStenby brukas även den. Därbor sonen Jonas. Alla tre går-darna brukas tillsammans ochavståndet är inte större än 15minuter med traktor så det ärmöjligt att ha en gemensammaskinpark.En gammal grålle, Fergu-

son 35, fanns redan på gårdenmen vid en auktion på enstörre samling gamla traktorer

ropade Mats in fyra stycken;två Porschetraktorer med die-selmotorer, en Oliver och enCase. De står och väntar påatt Mats ska få en massa tidöver för att kunna sätta demi skick.Tillsammans med sonen

Jonas och yngsta dottern Isa-belle driver Mats även ett fas-tighetsbolag. Affärsidén är attköpa fastigheter och byggaom dem till hyresbostäder.

Den första var kommunal-huset i Östra Stenby, sedanskolan i samma samhälle.Den är rätt stor så det blev åt-ta lägenheter på mellan tvåoch fyra rum. En granne hörde av sig och

erbjöd sin stora villa till för-

säljning. Den köptes, renove-rades och blev till tre lägen-heter. Nu arbetar man i Skär -blacka där fyra trähus köptsin och nu renoveras till 15 lä-genheter. Elfirman har idagfullt upp med de egna fastig-heterna.

Även Anette har fullt upp.Hon har två egna avelsston avrasen kallblodstravare, förrkallade nordsvensk travare.Det är en ras som har sinarötter i den gamla Nords-venska hästen. År 1964 be-slutade man att dela rasen itvå grupper. Dels nordsvenskbrukshäst och den mindreoch lättare kallblodstravaren.Anettes två hästar har sällskapav dottern Rebeccas häst som

är en valack av samma ras ochuppstallad på Valtersten.På gården har Anette sin

gårdsbutik där hon säljer äp-pelmust från gården ochskrädmjöl från egen produk-tion. Idag har hon hundraäppleträd vars frukt blir tillmust på Brunneby. En del av produktionen

skickas till Sankta AnnasBränneri som ligger i Väst-manland och Lindesbergskommun. Där tillverkasbland annat en äpplelikör påde ekologiskt odlade äpplenafrån Valtersten.

Likören heter Ratatosk ochhar smak av äpple och kanel.Den är 30 procentig. Nu kanAnette inte sälja likören i sin

butik. Det tillåter inte svenskalkohollagstiftning utan härmåste hon handla på syste-met som alla vi andra.

Skrädmjölet är packat i eg-na påsar. Man odlar svart-havre som skördas och en delskickas till Stöpafors kvarn iVärmland. Där rostas sädenoch mals till skrädmjöl ochpackas i Anettes egna påsarinnan det skickas tillbaka tillValtersten. Svarthavre an-vänds också till hästfoder ochdet finns de som är angelägnaatt köpa det till sina hästar.All odling på de tre gårdarnaär Kravcertifierad.

Text och bild: LARS T JACOBSON

Mats Isacsson vid en av sina fem veterantraktorer. Det är en Porsche med dieselmotor inköpt på en auktion för några årsedan. Den och de andra ska restaureras bara det blir tid över.

På Valtersten odlas svarthavre varav en del blir till skrädmjöl som levereras i gårdens egnapåsar.

Anette Isacsson med en flaska Ratatosk framställd av går-dens ekologiska äpplen.


LANTBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Anette Isacsson med ett av sina två avelsston, Järvsö Alma. I bakgrunden det andra stoet,Edelvesla.

VIKBOLANDET (JB)Dagens energikostna-der har ökat intressetför värmepumpar avolika slag och nu ärdet allt flera som rik-tar ögonen mot solpa-neler för dels upp-värmning och dels el-produktion. Vi ska tit-ta på solceller och hurdet fungerar.

Om man bor i en villa ochvill skaffa solel är det kloktatt rådfråga något företagsom kan branschen. Jordbru-

karen kontaktade Apptek,teknikapplikationer AB iÖstra Husby. Firman star-tades som aktiebolag år 2004av elektrikern Andréas Clar-berger och har idag runt tioanställda. Vi talade med ÅkeJohansson.

Åke Johansson berättadeatt optimal placering är etttak som vetter mot söder ochhar en lutning på 35 till 45grader. Anläggningen påApptekhuset i Östra Husbyhar lutningen 35-40 gradermen ligger i riktning västsyd-

väst. Det innebär att solcel-lerna aldrig ger 100 procentav max utan kommer upp till85-86 procent.

Trots detta ger anlägg-ningen under maj, juni ochjuli runt 522 kWh varje må-nad. Under april, augusti ochseptember mellan 311 och457 kWh. Som sämst är detunder januari och decemberdå det bara blir cirka 40 till60 kWh.

Man gör en överenskom-melse med sin elleverantörom att leverera den el man

inte själv gör av med och fårdå sin elmätare utbytt moten som fungerar i båda rikt-ningarna. Den kan registre-ra när el rinner ut från dinfastighet och när du köper el.Man får tillstånd att produ-cera lika mycket el som fas-tigheten normalt konsumerarpå ett år.

Förutom solcellerna på ta-ket finns det en kontrollboxbakom varje cell och plat-torna är sammankopplade såatt likströmselen hamnar i enväxelomriktare som lämnarväxelström som kopplas uppmot nätet.

Kontrollboxarna gör att dukan se via datorn vad varjeplatta producerar och att detinte är något fel.

Du kan också göra anlägg-ningen i princip strömlösmed en knapptryckning införservicearbete och liknande. Påhemsidan apptek.se kan mansjälv se hur mycket el som an-läggningen ger dag för dag.

Energimyndigheten har an-slagit 210 miljoner under ti-den 2013 till 2016 till stöd föratt ställa om energisystemet.Stödet riktas till alla typer avaktörer såväl företag, offentligainstitutioner som privatperso-ner. Man ansöker om stödethos länsstyrelsen.

Det är många som vill ha

del av pengarna. Inför 2015har man sänkt bidraget till 20procent av installationskost-naden från tidigare 35 pro-cent och nästa år sänks det till15 procent för att därefterförsvinna helt.

Läget är att det är såmånga som söker bidrag attpengarna inte räcker till alla.

Att solel är populärt är lättatt förstå. Det är miljövän-ligt, ljudlöst, inga rörliga de-lar, lättskött och efter 12-13år rena vinsten.

Text och bild: LARS-T JACOBSON

Åke Johansson på Apptek visar solcellerna på företagets fastighet i Östra Husby. De pro-ducerar runt 3,434 MWh på ett år.

Solel rena vinsten efter 12 årDen miljövänliga energin fortsätter locka trots sänkta bidrag



Skövde Slakteri är en del av familjeägda Ögrengruppen, med välkända varumärket Gudruns. Vi har valt att arbeta med svenskt kött i vår toppmoderna anläggning i Skövde.

Höjd notering v 1 och v 4, för mer info se vår hemsida www.skovdeslakteri.com

Välkommen med din anmälan!

Anders Kälvelid, 0727–23 61 04Tel vx: 0500 – 44 62 80

KRAVTILLÄGG KOR / UNGNÖT

PLUS 4 KR / KG!SLAKTDJUR

Hög avräkningsnotering och lastningstillägg

Välkommen att prova det småländska alternativet.Information och notering läs mer www.ello.se

Anmäl gärna i god tid.

N O T T E B Ä C K S

Djurtransporter & Lantbruk ABNottebäck • Tel 0474-411 57 • Mobil 070-202 40 40

Inköp och transporter av slakt djur utföres åt

Vi finns mellan Nyköping och Norrköping: 40 km från Norrköping45 km från Katrineholm · 44 km från Flen · 18 km från Nyköping25 km från Vikbolandet · Nära E4 avfart Jönåker

Rinkeby Slakteri i Jönåkerär ett Kravgodkänt slakteri kontrollslakteri Ks 149

Vi slaktar och styckar: Nöt, lamm,gris och vilt. Återtag av köttlådor.Paketerar och märker efter Era önskemål. Vi kan ombesörja trans porttill rökeri/korv-/charktillverkare. Köttklassning utföres. Nöt hängmöras.Djurtransporter förmedlas.

Kontakt/bokning/priser: [email protected]/fax 0155-210 800 • 070-52 10 800

Djurtransport ordnas

Vi köper & säljerHalm och grovfoderDiesel och oljor

Spannmål, konv & KRAVGödning

Vallfrö och utsäde

Anders eller Elisabeth når ni på:

Tel 013-23 44 65/66

Klicka bara på Jordbrukarens framsida

uppe till höger på www.lanstidningen.se

eller www.vby.se

Nu kan du läsa Jordbrukaren

på nätet!

KARLSTAD (JB)Att sänka sina utgifterför energi är både braför plånboken och förmiljön i längden. Menhur gör man det utanatt behöva göra alltfördyra investeringar?

Alla Sveriges kommunerhar energirådgivning. Dit kanprivatpersoner och företagarevända sig för att få tips ochråd om hur man kan göra.Mikael Laakso är energirådgi-vare i Karlstad kommun.

– Det är alltid de lägsthängande frukterna som lö-nar sig snabbast, säger han.

Om du minskar din energi-användning så mycket det gårså är de första kilowattim-marna de billigaste som dutjänar in fortast.

Det handlar om att ändraditt energibeteende. Du kantill exempel släcka ljuset i derum där du inte befinner dig,eller så sänker du värmen. Dethandlar om finjusteringarsom kan göra stor skillnad påsamma gång som det inte kos-tar dig något, insatsen är nollkronor. Du tjänar på detta såfort du har gjort åtgärden.

Nästa steg handlar om attgöra små investeringar, till ex-empel att byta ut belysning-en till energisnåla lampor. Se-dan blir det dyrare och dyrareatt sänka energianvändning-en. De sista kilowattimmarnaär dyrast att sänka eftersomdet kan handla om att inves-tera i ett nytt värmesystem tillexempel.

Förr bytte man glödlamportill lågenergilampor och nukommer LED-belysningenmed lampor som har mycketlängre livslängd och som ävendrar mindre energi än låg-energilamporna.

– En lågenergilampa kanhålla i cirka tio år men en braLED-lampa kan hålla i 20 till25 år. Det är bra att börjamed att se över belysningen,vad man har och var den sit-ter. Det är till exempel ganskavanligt att man har halogen-spotlights hemma. De brukarsitta i taket och de blir oftastväldigt varma, så varma attman kan bränna sig på dem.Allt som blir varmt avgermycket energi och det blirspillvärme som går upp i ta-

ket till ingen nytta. Sådanakan man byta ut till LED-spotlights som drar en tiondelså mycket energi och som än-då lyser lika bra, säger Mika-el.

Driftskostnaden är näranoll för LED-lampor men dekan vara dyra i inköp. En ha-logenlampa kan vara billig iinköp men då får du i gengäldhögre driftskostnad och kortlivslängd på dina lampor.

– Vill man sänka sin energi-användning genom att bytaut belysning så är det bättreatt investera i dyrare och bätt-re lampor eftersom man tjä-nar in den investeringen övertid, ofta flera gånger om, sägerMikael.

Andra sätt att spara in ener-gi på belysning är att skaffa ti-mers så att ljuset blir tidsstyrt.Rörelsevakter inomhus somtänder ljuset när någon kom-mer nära och skymningsreläntill utomhusbelysningen är

också bra. Det handlar om attinte låta ljuset stå på när detinte behövs helt enkelt.

Att sänka energianvänd-ning i en villa så handlar oftaom att isolera bättre. Det kanbli en stor kostnad. Sammasak gäller om du vill byta vär-mesystem i huset eller inves-tera i energisnåla vitvaror.

– Ju mer du investerar des-to längre tid tar det att få igende pengarna. Har du lyckatssänka din energiförbrukningså kan du sänka den ytterli-gare genom att göra ännu flerinvesteringar. Men då kom-mer du till det läget att det in-te längre lönar sig eftersom duinte får tillbaka det du inves-terar. Det kan finnas en möj-lighet att spara in 100 kilo-wattimmar men då kostar detkanske 30 000 kronor. Fråganär om det är rimligt att göraden investeringen då. Detfinns en gräns för när det ärekonomiskt försvarbart. Detvar det jag menade med att

man ska plocka de lägst häng-ande frukterna. Det gäller attbörja där investeringen är väl-digt liten och du kan sparamycket, säger Mikael.

Ofta räcker det att sätta sigin i vad det egentligen står påelräkningen. Hur ser din för-brukning ut? Vilka topparoch dalar har du i din an-vändning?

– Att föra statistik över sinelanvändning är bra, då blirdet lättare att se när det bliren avvikelse. Den kan du mis-sa om du inte vet om hur dindagliga användning brukar seut.

När det gäller hushållsel ilägenheter så är det ofta kyloch frys som drar mest energi.

Det som märks i energiför-brukningen för övrigt är be-lysningen och apparater somstår i standby-läge. I ett fristå-ende hus kan det till exempelfinnas en varmvattenberedaresom drar mest ström. Det kanäven finnas direktverkande el-värme som slukar mycketenergi.

– Då kan det vara detta manska titta på först eftersom detär det som drar mest energi.Om till exempel en varmvat-tenberedare drar mycket ener-gi så kan man kanske minskaenergianvändningen genomatt byta ut den mot en som ärmer energisnål eller komplet-tera med solvärme. Undersommarhalvåret från maj till

september fungerar solvärmebra för att värma duschvatt-net, säger Mikael.

När det gäller hushållsap-parater som står i standby-lä-ge så är det viktigare att stängaav gamla apparater än nya.EU har infört krav på de pro-dukter som kommit ut påmarknaden under senare tid,de får inte dra för mycketenergi när de står standby.Från 1 januari 2010 gällerEus ekodesignkrav på hus-hållsapparater och hemelek-tronik. Inga nya produkter fårsläppas på marknaden om dedrar mer än 1 W i standby.

– Även om de nya appara-terna drar lite energi så är detbra att få in vanan att stängaav dem i stället för att lämnadem i standby. Det är bra attfå in det i ditt beteende attbryta strömmen när du intebehöver den, säger Mikael.

Text och bild: CICCI WIK

Mikael Laakso arbetar som energi– och klimatrådgivare på Rådrummet i Karlstad kommun.


VÄRMLAND Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

EnergiNär lågenergilamporna kom(bilden) byttes de gamla glöd-lamporna ut. Nu har LED-be-lysningen kommit, så nu är detmånga som byter ut lågener-gilamporna också. Här är goda

råd gratisDin kommuns energirådgivare kan hjälpa dig att spara pengar

Frågan är om det är rimligt att göra deninvesteringen då. Det finns en gräns förnär det är ekonomiskt försvarbart.”



AccuPocket

Världens första batteridrivna svets AccuPocket från Fronius är världens första batteridrivna MMA-maskin med ett högpresterande litium-jon-batteri och en låg totalvikt på endast 11 kg, vilket ger användar-na oöverträffad rörelsefrihet vid manuell elektrod- och TIG-svetsning. Kan även drivas med ett litet två kilowatts elverk.

AXSON TEKNIK AB • S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda • Tel 031-748 52 80

www.axson.se

enl. ISO 9001:2008

Liten smidig 4WD traktor med frontlastare

www.traktorimport.se

Traktorimport Sverige AB

-:000.952sirpsnoitkudortnI

TEHYN

rotkart.www

trropmirotkarTTrvllitrerotktartnosnarBDA

gattuluardyHts3DCdemoereetSS,CA,emräV

ofni•00721-4350leTTe•32negävorbdroJ

asörenegednajlöfdem87KnosnarBayyaN

es.tropmir

BAegirevStaerokdySisakrev

03-9.61kab42-2.11marfkcäDkabomarfgninsylebstebrA

es.tropmirotkart@oDE23866-S•

:gnintsurturadnatsaDW4,kh47,8

Mosstegsgatan 6 EksjöTelefon: 0381-77 10 80

www.maskin-huset.se

� Utför maskin -transporter upptill 14 ton

� Pressar slang

� Ombyggnader på maskiner efterkunds önskemål

Försäljning av Grävmaskiner · Last-maskiner · Tillbehör · Reservdelar

[email protected] 0496-107 55 • www.brorssons.se

BRORSSONSTRAKTORDELAR

BRORSSONSTRAKTORDELAR

MARIANNELUND

Våga prova oss!Vi har delar till de flesta traktorer och maskiner.Även motordelar för Volvo, Perkins, Cummins

Industri varianter.

RERER SERRVRVDVDV ELARLARLARESERVDELARTRAKTORRAKTORRA EKTOREKTOR R* TRÖR* TRÖSKOR * PRESSARKOR * PRESSARKOR * PRESSA

FabriFabriksnysnyasnya ra e reservdrvddedelar titilloslagbgbagbaraaraa pra r p iiiiser!

KNKNK YNYN TYTY ARETARE * NÅLANÅLARARA *R KURVSKIVSKIVSKI AVASKASKASK KAREAKAREA * SÅL* SÅL* SÅ LL * WOB WOBBELBOLBOL X

TRAKTORER* TRÖSKOR * PRESSARFabriksnya reservdelar till

oslagbara priser!

KNYTARE * NÅLAR * KURVSKIVASKAKARE * SÅLL * WOBBELBOX

Besök hemsidan för att se vårt sortiment!www.ridshopen.com – För dig och din häst!

104 .900 KR

TRAKTORFEST!700i XT T3 2014

124.900 kr

Nu

�� Storgatan 7, Kisa0494 -128 50 · www.kisamotorservice.se

inkl moms

Arctic Cat700i XT T3 2014

Tel 013-35 73 00www.tktraktordelar.se

Reservdelartill traktorer och entreprenad-maskiner

KÖPES! Maskiner för demontering

Snacka ATV med oss!

MaskinCity i Motala AB · Turbinvägen 13 · 591 61 Motala0141-20 22 90 · [email protected] . www.maskincity.se

TJ:s Pumpservice AB”Ett bra vatten är bättre”

Över 30 år i branschenVattenpumpar • Vattenfilter • Installationer • Service

Rörarbeten • Försäljning • Brunnsrenoveringar

Mobil: 070-628 14 06 • www.pumpen.nu

– Leveranser i hela Östergötland –0121-247 92 • www.bioenergi.se

Träpellets

Briketter

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78 www.nordled.se

GårdsarmaturByt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampaGer ett likvärdigt ljusLivslängd mer än 50 000 tim220V. IP65. 50 mm rörfästeVäggfäste 180:-20W 1 990:- + moms och frakt

MaskinCity i Motala AB · Turbinvägen 13 · 591 61 Motala0141-20 22 90 · [email protected] . www.maskincity.se

Hisun 500 Traktor-registrerad.

84.900 kr inkl moms

NYAGRIZZLY 7004x4 WTHC 2014

MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 0492-134 60 SEVEDEG. 5, VIMMERBY

• 25% lägre bränsleförbrukning.• 60mm bredare spårvidd.• Starkare servostyrning.• Kombidrag som standard.• Frontmonterad Warn-vinsch• Med mera...

Pris från:87.920:- exkl moms(109.900:- inkl moms)Maskinen på bilden är extrautrustad

$�� $��"��"��"��$��$ �� $�� !��$��

��%�� #��#��

MARKVÅRDSMASKINER ÖST AB · Kungsvägen 13 · 595 51 MJÖLBYvxl: 0142-800 40 · Jonas: 072-509 20 51 · e-post: [email protected]

www.mvmost.se

MASSOR AV

I SIKTENYHETER

2015

WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN

SPORTSMANXP 1000 FOREST

RANGER325 ETX

SPORTSMAN570 SP

SPORTSMAN325 ETX

SPORTSMAN570 UTE

SPORTSMANACE 570 SP

VÄLJ TRYGGT - VÄLJ POLARIS.

Att synas är bra för affärerna!

Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

Bild: SUSANNE MARTINELLE/SVEN

SK MJÖLK

Årets Östgötabonde ska med kreativitet ochhandlingskraft ha utvecklat sin verksamhetpå ett föredömligt sätt. Årets Östgötabondeska vara ett föredöme och en inspirations-källa för sina kolleger.

Nu vill vi att du ska vara med och nomi-nera Årets Östgötabonde! Känner du någonsom motsvarar våra krav och som förtjänar

extra uppmärksamhet genom att ta emotvårt pris?

Juryn plockar ut kandidaterna som sedanvia en omröstning i Länstidningen bland erläsare kommer att vinna priset.

Nominera Din kandidat senast den 13 februari. Priset kommer att delas ut på hus-hållningsssällskapets stämma.

För åttonde året utdelar Östergötlands läns hushållningssällskap

och Länstidningen Östergötland utmärkelsen Årets Östgötabonde!

Vem blir årets östgötabonde?

Mitt namn: _____________________________________________

Adress: ________________________________________________

Postnr/Ort:______________________________________________

Jag nominerar härmed: ___________________________________

och motiveringen är: _____________________________________

______________________________________________________

______________________________________________________

______________________________________________________

Juryn består av Carl G Nilsson, Bengt Petersson, ny ordförande i hushållningssällskapet och Gunilla Aschan, hushållningssällskapet samt Andreas Norlén, Länstidningen, som är ordförande i juryn.

Skicka din nominering till oss:Årets Östgötabonde, Länstidningen, Drottninggatan 20C, 591 35 Motala eller e-posta till [email protected]

ÅRETS ÖSTGÖTABONDE


Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? E-posta till [email protected]!

Vem blir

En kommunikations-satsning ska få flerpersoner att välja attstarta eget eller ta an-ställning inom det grö-na näringslivet. Kam-panjen genomförs ge-mensamt av LRF, Lant-brukarnas Riksför-bund, och SLA, Skogs-och Lantarbetsgivare-förbundet, och kom-mer att pågå under fy-ra år.

Många företag inom jord-bruk, skogsbruk och trädgårdhittar inte rätt kompetens, detleder till att de låter bli att an-ställa. Bristen på arbetskraft ärett allvarligt hot mot företa-gen och tillväxten inom detgröna näringslivet.

Dessutom stiger medelål-dern bland företagare i bran-schen. Nya företagare måstelockas till näringen för attpensionsavgångarna ska kun-na hanteras. När arbetstillfäl-len går förlorade och det intefinns tillräckligt med företa-gare för att fånga marknadensefterfrågan påverkas hela sam-hället negativt.För att vända trenden

genomför nu LRF och SLAtillsammans ett projekt för attöka det gröna näringslivets at-traktionskraft. Syftet är att fåfler att starta företag eller taanställning i branschen. Mål-gruppen för kommunika-tionssatsningen är unga ochpersoner som vill byta inrikt-ning i yrkeslivet. Projektetkommer att pågå under åren2015-2018.En omfattande analys kom-

mer att genomföras för attkartlägga vilka behov som nä-ringen kan tillgodose i framti-den med sikte på 2030. Ut-gångspunkten är att jorden,skogen och trädgården är lös-ningen på framtida utma-ningar.

– Råvaror från jord, skogoch trädgård ger oss klimats-mart energi, miljövänliga ma-terial baserad på skogsråvaranoch mat av högsta kvalitet, sä-ger Anders Källström, vd påLRF.– Möjligheterna är stora,

marknaden växer och få län-der i Europa har så stora möj-ligheter att öka sin produk-tion som just Sverige. Då be-hövs en ny generation som sermöjligheterna, skapar företagoch utformar produkter somleder till fler lönsamma före-tag och tusentals nya jobb.– Vi vill ge en modern bild

av företagande och jobb inomjordbruket, skogsbruket ochträdgårdsbranschen. Ungaoch arbetstagare som söker

nya jobbutmaningar ska kän-na till vilka möjligheternasom finns idag och i framti-den. På det här sättet vill LRFoch SLA locka entreprenöreroch arbetstagare som brinner

för hållbar utveckling och villägna yrkeslivet åt våra näringsäger Katarina Novák, vd påSLA.Med kommunikations-

kampanjen hoppas man kun-

na bygga framtidstro för detgröna näringslivet genom re-klam- och PR-aktiviteter somnår personer som är på vägatt välja yrkesbana, enligt ettpressmeddelande.

– Det behövs en ny generation som ser möjligheterna och utformar produkter som ledertill fler lönsamma företag och tusentals nya jobb, säger Anders Källström, vd på LRF.

Unik storsatsning ska få fler att välja gröna jobbBrist på arbetskraft inom skog, jord och trädgård



��((��&��'��#�#*��))�)�))��%+�'��#��()�#�(�!3��$+��#�%'�7568�$��'��%'(�($#�(&'�(�'. ��!��$��!�%�!��"�"#�!"#��$#�$��%�"#��"�� !��$�#�!(��!�%��%��"#�!�#��#��"#��##�� ##��#��'��#�##�� %�!�"#�!��"#��"��+

$#"#��)��!��"%��/.(��"(�15-�54��

��!�&##�!��!��!��#��(�"��))&022+�()�'+� 1&$��1(� ��!��!(� !�"�!��!��#�#��! ��#��!#��#��#�)��)'��, !�#)/ -3-+/23�00�/5(�%�"#�!%��, ��*"�

��#� $"&!�))��()�#�(�!3!�+�'�#)%'��#$"��! �0�!()�#�(�!�$+��*'(()�#�(�!�'��'�(()� �)�"��(()� �)2�'�#��'�'��'�#��'�)�!�'�#��'��#�()�'�#��'�!�#()� �)�*#��'��'��)��#$'�'�� (-()�"��"�'�

�$��)�#�(�!��()�'+� ��##�"#��"��#�!��"#�!��#��"��!!��!��

��4��4�� 4��4��

Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitetKK1600 och KK1800

Nya & begagnade.f o ...

reför omgående leverans.

www.vvp.se · 0121-511 96

Timrade stugor · Förråd · Bastu

Fönster och dörrar tillstallar, garage ochindustrier m.m.

0514-310 [email protected] • www.westerbyggtra.se

Vi tillverkar och monterar

BETONGELEMENTför lantbruk, villor och industri

#��

��"""�� !��

Betongsågning • RivningHåltagning • TeleskoplastareStohagsgatan 6 • Norrköping • 011-10 18 81

– Röjning– Viltbehandling– Rådgivningwww.allskogsservice.se

Olle Josefsson 070-275 04 09 · [email protected]

KIL (JB)Efter 40 års frysandepå älgpasset bestäm-de sig Leif Karlsson,alias Kalle på Gräsbrå-ten, från värmländskaKil att han skulle haett inbyggt älgtornmed värme. Och efter-som Kalle aldrig görnågot på smått vis såstår nu jakttornensjakttorn på hans markmed vidunderlig ut-sikt.

Man parkerar vid en vänd-plan och tar en gammal kör-stig upp på höjden och efternågra tunga höjdmeter bredersig ett stort, stenigt hygge utsig. Och där, mitt på med ut-sikt över såväl berg som daltronar ett gigantiskt jakttorn,eller egentligen, det är enmindre stuga på höga ben.Kalle har jagat älg på det

här området sedan han fyllde18 år. Det är 41 år i år. Jakt-laget består av drygt 20 jägaresom jagar på ett område pårunt 1 500 hektar. Varje jä-gare har sitt eget pass där detillbringar timmarna underälgjakten.

– Jag tycker mycket om so-len och har i många år funde-rat på att bygga ett jakttornmed en värmekälla så att jagslapp frysa. Det skulle dessut-om vara en veranda runt omså att jag kunde förflytta migefter solen.Tidigare hade han sitt pass

lite längre ned i dalen mennär marken slutavverkadesför några år sedan bestämdesig Kalle för att det var nu el-ler aldrig. Mitt på hygget

skulle det stå, hans drömmarsjakttorn.Efterson Kalle delvis för-

sörjer sig som sågverksägarevar materialet inte ett pro-blem och med hjälp av godagrannar, familj och vännerkunde bygget avslutas på re-kordtid.Och det är inte ett torn vil-

ket som helst. Allt är genom-tänkt i minsta detalj. Man tartrappan upp och kommerupp genom en lucka i golvet.

Det enda rummet är någrakvadratmeter stort. När mankommit upp fälls luckan nedoch man kan fälla ned denkombinerade bänken/sängen.Mitt emot finns en kaminmed kokplatta där kaffet kanstå och puttra. Dessutom finns ett litet

bord med avställningsytor. Ialla fyra väderstrecken finnsöppningsbara fönster. Det ärtill och med finsågad ochhyvlad panel på väggarna.Det som är allra häftigast,

åtminstone enligt mig, är attjakttornet faktiskt har elektri-citet. Ja, det är sant, en solpa-nel hänger på väggen och al-strar precis så mycket el så attman kan ha inomhusbelys-

ning och möjlighet att laddatelefoner och annat.Vi tar oss ut genom den lil-

la dörren och ut på verandansom löper runt hela stugan.Tornet är klätt i vildmarkspa-nel och det finns inte en de-talj som fattas. Fönsterfoder,lister och till och med stupröroch hängrännor. Vattnet fråndem samlas ihop i en tunna.Årets älgjakt är avslutad för

Kalles del. De har skjutit deälgar de ska. Kalle fick dess-utom inviga sitt torn genom

att fälla en riktigt fin uddatiotaggare.

– Jag tycker mycket om atttälja, så jag satt och hade justavslutat en älgtrofe och hängtupp den på väggen när detkom en stor tjur nere på hyg-get. Jag klev ut på verandanoch fällde den precis nere vidde där vattenfyllda hjulspå-ren.

Text och bild: MARI NÄLSÉN

Maffigt bygge av sågverksägaren LeifKarlsson, alias Kalle på Gräsbråten.



Jakt

Detaljerna är viktiga. Hängrännor och upp-samling av regnvatten.

Kaffepannan står på. Solpaneler till lampor och för att ladda tillexempel mobiltelefonen.

Kalle tyck-er om att täljapå pass. Han hadejust spikat upp den häregentillverkade tjurenpå väggen när den rikti-ga kom i pass.

Eftersom Kalle aldrig gör något på smått vis så står nu jakttor-nens jakttorn på hans mark med vidunderlig utsikt.

Och där, mitt påmed utsikt översåväl berg som daltronar ett gigan-tiskt jakttorn, elleregentligen, det ären mindre stugapå höga ben.

Ett jakttorn med extra alltI Kalles torn kan man ladda batterierna

Skogsstyrelsen ochskogsbruket bedömeratt stormen Egon fälldemellan 2,5 och 3 miljo-ner skogskubikmeter.Skadorna är mycketspridda över hela Göta-land. Hårdast drabbadär skog i Västra Göta-lands och Jönköpingslän.

Bedömningen av skadevo-lymen grundar sig på de in-venteringar som Skogssty-relsen och skogsbrukets aktö-rer genomfört i Götaland.Volymerna är mycket

spridda i hela Götaland, vilkethar försvårat uppskattningenav en total volym. Totalt upp-skattas den fällda volymenskog till mellan 2,5 och 3 mil-joner skogskubikmeter. Mestomfattande skador finns ivästra Götalands och Jönkö-pings län, området mellanVänern och Vättern samt di-rekt öster om Vättern. Skadorfinns också i ett stråk österutner mot södra Kalmar län.Spridda volymer innebär

att upparbetningen också blirkraftigt försvårad.

Stormen Egons fällda voly-mer är begränsade i jämförelsemed stormen Gudrun, år2005, som fällde 75 miljonerskogskubikmeter eller stormen

Per år 2007 som fällde 16 mil-joner. Däremot är skadornanågot större än stormen Simo-ne år 2013 där 1,5-2 miljonerskogskubikmeter föll.Skogsägare i de stormdrab-

bade områdena bör omgå-ende se över sina fastigheter.Det gäller även i de områdensom inte drabbats av mer om-fattande skador. Detta för attskaffa sig en bild av skadornasomfattning på fastigheten ochi samråd med skogliga samar-betspartners planera för att påett säkert sätt få ut virket urskogen.

Det är viktigt att minska ris-ken för ytterligare skogsskadorsom kan uppstå genom an-grepp av skogsskadeinsektersommaren 2015.Även vid upparbetning av

stormfälld skog är det viktigtatt ta miljöhänsyn till vatten,nyckelbiotoper, kulturmiljöeroch stigar. På lämpliga platserkan ett antal vindfällen ochskadade träd lämnas och manbör i möjligaste mån lämna destormfällda träd som tidigarelämnats av miljöskäl vid av-verkningar. Det är i förstahand viktigt att få ut skadatbarrvirke ur skogen, då detannars ökar risken för ska-deinsekter. Enstaka barrträdkan lämnas kvar som miljö-hänsyn.

– Vi vill också återigen be-tona att arbete i stormfälldskog är mycket farligt ochdärför kräver specialkunskapoch rätt utrustning. Man ska

aldrig arbeta ensam i storm-fälld skog, säger Stig Her-mansson, regional skadesam-ordnare, Skogsstyrelsen, i ettpressmeddelande.



VIKINGSTAD ÅKERI AB

Telefon: 013-809 00 Telefax: 013-816 37Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING ABDirektförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner.

Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten.

Funderar du på att sälja din gård?Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929.Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa digmed allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar.Har du även lösöre som ska avyttras, så löser Auktionshuset Gomér & Andersson värdering och försäljning på ett enkelt sätt.Välkommen att kontakta oss för fri värdering.Ring 013-37 52 25

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköpingwww.gomer-andersson.se

www.farmarauktioner.se��

Tel 0515-811 51Lawrence Jonsson, 070-688 34 15

14/2 Daltorp, Fröbacken. Skövde Maskiner o Redskap samt innebo,7/3 Tokarp Mjäldrunga, Floby. Maskiner o Redskap.

13/3 Kila Lågbo, Ransta. Maskiner o Redskap, Fårinredning.14/3 Samlingsauktion Brännebrona, Götene.18/3 Rinkesta Säteri. Ärla. Maskiner o Redskap.21/3 Samlingsauktion Granngården, Sala.

28/3 Maskinauktion Axima, Floby8/4 Torget Främmestad, Nossebro. Maskiner o Redskap.

11/4 Samlingsauktion Anneborg, Falköping.18/4 Källebacken, Åsarp. Maskiner o Redskap.

25/4 Samlingsauktion Örsta, Kumla.2/5 Skarby, Fjugesta. Maskiner o Redskap, Snickerimaskiner.

9/5 Samlingsauktion Flakeberg, Grästorp.15/8 Liden Konungsberg, Ljungskile. Maskiner o Redskap

samt innebo.

Hög tid för anmälan till vårens samlingsauktioner!

Välkommen med fler uppdrag vi står för en korrekt värdering av bådedjur och maskiner vilket är en bra grund för en lyckad auktion.

AuktionerBOKADE

VVii ssöökkeerr ff lleerr VVii ssöökkeerr ff lleerr FFAA MMIILLJJEEHHEEMMFFAA MMIILLJJEEHHEEMM

VVii ll ll dd uu VVii ll ll dd uu

ttaa ee mmoott ttaa ee mmoott eett tt bbaa rr nn,,eett tt bbaa rr nn,, uunnggdd oomm uunnggdd oomm ee ll llee rr vvuuxxeenneell llee rr vvuuxxeenn ii ddii tt tt hheemm ??ii ddii tt tt hheemm ??

- -

SOFAB Sanering & färg ABButik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

NILFISK ALTO• Nyförsäljning• Auktoriserad service

FÄRGBUTIKmed Teknos-färgersamt äkta Falu Rödfärg

Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2015!

• Köper samtliga virkessortiment och biobränsle.• Utför avverkning och flisning med egna resurser

efter dina önskemål.• Vi besöker Dig gärna på fastigheten, för att

presentera oss och våra tjänster.

Kontakta våra köpare: Jonas Bengtsson 070-642 95 01 • Pär-Anders Olovsson 076-809 05 07

www.brsvensson.com

Besök

gärna vår

webbutik!

Dags att se över era kostnader!

FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Det finns pengar att tjäna – kontakta oss för en glad överraskning!

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • Micke 070-428 43 28 • www.angen.se

AUKTION ELLER FÖRMEDLINGav lantbruk-entreprenad-maskiner?

Kontakta mig så får ni ett förslag vilket som passar er bäst!Stig-Arne 0730-291 659

"""'�#�(�� '��*.++(-11�/*2595:-

��!� ��%+11/&(��-)1�/0 �� #�� !��'��$� �++�� '��,-1/&(

��1�0-�� !�� (��

AUKTIONER

FASTIGHETSMARKNAD

innovators in agriculture

LELY CENTERVALDEMARSVIK

Kontakta oss för mer informationLely Center ValdemarsvikTel 0493-120 [email protected]

LELY – världsledande inom innovativa systemför automatisk mjölkning och robotutfodring.

Spridda skogsskador i Götaland efter Egon

Totalt uppskattas den fällda volymen skog efter stormenEgon till mellan 2,5 och 3 miljoner skogskubikmeter.

Med skidskyttebröder på harjaktEnvetne finnstövaren Svante ville inte följa med hem

TORSBY (JB)Plötsligt dyker harenupp från ingenstansmen Inge är snabb ivändningarna. Blixt-snabbt åker bössanupp till axeln och skot-tet går. Haren tumlarrunt på snön och blirliggande. Den synsnästan inte. Det är ba-ra de svarta tofsarnalängst ut på öronensom lyser svarta motsnön som snart färgasröd av blod. Svante hardrivit i nästan exakttvå timmar.

Jag kommer söderifrånlängs E45 och fram till någonkilometer innan Torsby är detbarmark. Sedan börjar snö-plogkanterna växa och när jagefter någon mil svänger av påen liten grusväg som bär upppå skogen är det riktigt myck-et snö. Strax innan jag ärframme i den lilla byn Vad-jetorp får jag syn på en älgkomed sina två kalvar som ståroch äter på några omkullfäll-da träd. Senare får jag veta attdet är Inge Wadman som va-rit ute och fällt ned lite vin-termat till dem.Alla hjärtans dag och dess-

utom OS. Jag måste medgeatt jag är förvånad att bli bju-den på harjakt av brödernaInge och Torsten Wadman endag som denna. Hellner, Ols-son och Richardsson ska juköra 15 kilometer klassisktdär borta i Sotji. Borde intedessa två herrar då sitta somklistrade vid teven?

Under andra hälften av1960-talet och början av -70-talet tillhörde nämligen brö-derna Inge och Torsten Wad-man från Torsby eliten inomsvenskt skidskytte. Torstendeltog på två OS och har enbromsmedalj från VM iMinsk 1974. Inge kan ståtamed medaljer från SM ochvar nära att komma med tillOS 1968 men stoppades aven kotförskjutning i ryggen.Inges tävlingskarriär tog slut

tidigare än Torstens men hanligger istället bakom många avde skidskytte- och längdski-deframgångar som SK Borehar fostrat under en lång radav år. Han tänkte sig en karri-är som skogvaktare men valdeistället att bli tränare på Stjer-neskolans Skidskyttegymna-sium. Han har dessutom varitledare på fem stycken OS.Det sista av dem var i Lille-hammer.

Inge har nu varit pensionär inågra år och skaffade sin för-sta hund, Finnstövaren Svan-te för två år sedan.– Med det jobb jag har haft

under alla år har jag inte haftmöjlighet att ha hund. Vi väx-te upp med stövare och jaghar jagat med pappas hundarmycket men Svante är minförsta, berättar han och stry-ker Finnstövaren över huvu-det.Torsten däremot har haft

älghundar i många år. Flera åtgången. Nu har han en grå-hund kvar.– Jag har tappat lusten att

jaga med hund sedan var-garna blev fler och fler. Det ärliksom inte så roligt längre.Vargar ja, det finns det i

området och Inge är ute ochtittar efter spår nästan dagli-gen för att se till att de inte

befinner i det område hantänker jaga.– Just här har det varit

lugnt i vinter, säger han. Dehåller sig lite längre norrut förtillfället.Han har varit ute med trak-

torn och kört så att det inteska bli så tungt att gå. Det lig-ger närmare 40 centimetersnö på backen här och de se-naste dagarnas tö har gjortden blöt och kompakt.

– Det droppar från träden,säger Torsten lite bistert. Detblir väldigt svårt med vitt-ringen idag.Jag kan inte låta bli att frå-

ga hur det känns att varahemma i skogen istället för påOS.– Man kan se det på teve,

säger Torsten, det är stort ochmäktigt men är man där somidrottare ser man inget av det,det är som vilken tävling somhelst.

– Det är bara en massa jobbatt vara på OS, säger Inge ochskrattar. Jag var till och meduppe och lagade gröt åt skid-skyttarna på morgonen. Fastvisst hörs det att han skämtaroch han tillägger att ingetkunde vara större än att varapå plats på ett stort mäster-skap med sina egna adepter.Framför oss på vägen skut-

tar Svante. Att han är ung ochhar mycket spring i benensyns på stilen och att han se-dan är väldigt långbent gör jusitt till. Han har haft en fin sä-song, tre harar har det skjutitsför honom, det kunde ha bli-vit betydligt fler men Ingeoch Torsten har valt att sparapå jösse.– Svante har drivit i minst

två timmar varje gång vi harvarit ute och jag har sett harenmen det är inte så viktigt medden där skjutningen, säger In-ge och låter precis som en äk-ta harjägare.

Vilket förstås är precis dethan är.Efter flera dagars ihärdigt

snöande som emellanåt hargått över i regn har vi nu endag då molnen visserligen ärtjocka och skymmer solenmen det är uppehåll och visstkan man ana en blå strimma imolntäcket då och då.

Det går trögt för Svante ochhan får inte upp någon hare.Inge beslutar sig för att följamed honom en tur genomskogen medan jag och Torstenfortsätter fram på vägen somsnart smalnar av till en stig. Vi tar oss högre upp, höjd-

meter för höjdmeter och snartändrar landskapet karaktär.Nere i dalen var det plusgra-der, träden var bara och detdroppade från dem. Här liggerupplegan kvar på granarna ochdet är någon grad kallt. För-utsättningarna är lite bättrealltså.

Just i det här området harinte Inge jagat något medSvante under säsongen. Hanhar varit högre upp men oftahar haren tagit sig en tur tilldär vi nu befinner oss. Dess-utom har Inge nästan varjegång han varit här sett spår avjösse.Och vi behöver inte bli be-

svikna idag heller. Omkringen halvtimme efter släpp såtjuter Svante till och sekun-den senare är drevet ett fak-tum. Vi hör hur han försvin-ner upp i berget och skallentonar ut.– Det hörs ju inget idag

heller, muttrar Torsten, speci-ellt inte om han går över påandra sidan berget.

Vi lyssnar efter drevet somdå och då hörs svagt. Sen blirdet tyst och sedan kommerdet närmare igen. Så blir detän en gång tyst. Har han tap-pat månne?

Uppe i berget ligger upplegan tung och det är ett par grader kallare, konstaterar bröderna Inge och Torsten Wadman (Ingetill vänster).

Inge är beredd. Bössan far snabbt upp till axeln och sekun-den efter tumlar den vita jösse runt i skottet.



Fakta: SvanteRegistrerat namn:Ulvfsveåsens SebRas: Finsk stövareFödd: 2012Meriter: 1 pris drevprov

Jakt

Svante damsuger marken, men här var det mården och inteharen som varit framme.

Drevet går för fullt. Snart borde jösse komma, det kan Ingese på pejlen.

Det visar sig att det är justdet han har, för plötsligt, baraett tiotal meter framför ossuppe i berget skriker han iigen och driver sedan ursin-nigt norrut.

Inge kommer klivande urskogen och fiskar upp pejlenur bröstfickan. Kan konstate-rar att drevet är på väg mot entjärn på andra sidan berget.

– Jaha, det är där han hartagit upp tidigare när jagsläppt på den sidan och då hardrevet kommit hit. Så nu trorjag vi klättrar upp här ochställer oss på pass.

Det är brant upp till krönetoch det tar en stund att klätt-ra i den djupa snön. Svantesdrev hörs tydligt nu och närdet planar ut för oss har dre-vet vänt och är på väg motoss.

Torsten står en bit bort ochInge tar mig med och ställersig på pass precis nedanförberget.

– Det är brant häruppe, be-rättar han och pekar. Det gårrakt upp i tvåhundra meter.

Drevet kommer närmareoch närmare och spänningenstiger. Molnen har täppt igende blå strimmorna på himlenoch blåsten har friskat i.Klättringen som nyss gjordemig varm gör nu istället attjag huttrar lite. Jag fingrar påkameran och väntar. Svantenärmar sig och vi väntar oss seharen vilken sekund somhelst.

Men jösse har ingen tankepå att gå i pass. Drevet vänderoch tar sig upp i berget ochsen vidare bort mot tjärnetigen. Inge tittar på pejlenigen.

– Haren verkar gå tillbaka idrevlöpan igen, säger hanalltmedan drevet tonar bort ifjärran.

Den som trodde att harjaktmed bröderna Wadmaninnebar att man satt vid enbrasa och grillade korv harhelt fel.

– Nej, säger Inge, det bru-kar vi inte göra. Har man enhund man kan släppa ochsom söker stort, ja då kanman kanske göra det menSvante är ganska trång närhan söker så jag brukar gåmed honom tills han får upp.Sen passar jag där jag trordrevet kommer.

Vi bestämmer oss för att taoss upp till tjärnet för att pas-sa där men kan inte gena överberget i den tunga snön. Detfår bli en omväg ner i dalenförst. Nu hör vi inte Svantealls men ser på pejlen att dre-vet rör sig norrut.

En stund senare har vi nåttvägskälet där vi började dagen.Nu ligger vinden på mot ossoch Svante driver uppe i ber-get. Trots att avståndet ärlångt hörs han tydligt och vikan bara stå och njuta av denvackra musik som han bjuderpå.

Torsten ställer sig en bitbort och jag och Inge postarpå varsin sida av vägen. Svan-tes skall berättar tydligt atthan ligger en bit efter haren.Den kan alltså komma närs-omhelst.

Trots att man är i spänd för-väntan så blir man förvånadnär haren dyker upp. Plötsligtär den bara där, framför oss påvägen. Inge verkar dock ha va-rit beredd. Bössan far snabbtupp till axeln och sekundenefter tumlar den vita jösse runti skottet. Det blir tyst. Harensyns nästan inte. Det är barade svarta tofsarna längst ut påöronen som lyser svarta ochsnön som färgas röd av blod.

Svante har drivit i nästan ex-akt två timmar.

Haren är ett fint bevis på denunge finnstövarens kapacitet.Under ytterst svåra förhållan-den och med sämsta möjligavittringsförhållanden levererarhan precis som han ska. Dettar en stund innan han nårfram till haren. Rycker lite idess päls. Vi står och prataroch märker inte att hundensmyger iväg och blir borta.För det är han när vi tittar ditnästa gång.

– Han ger sig inte, sägerInge och skrattar. Han är såenveten den där och nu kom-mer han inte komma fram.Han har inte jagat klart ochmed hem ska han inte. Jagkommer att få gå och hämtahonom sen.

Jag tar upp telefonen ochtittar in på facebook.

Nu borde väl Hellner ochkompani ha kommit i mål.Och där står det; silver ochbrons till Sverige signerat Jo-han Olsson och Daniel Ri-chardsson.

– Ja, vad roligt, ropar Tor-sten.

– Vem vann? undrar Inge.– Borde ha varit Cologna,

tycker jag, för inte har välNorthug fått fart på skidorna,spekulerar Torsten.

Det visar sig senare vara enhelt rätt gissning.

Vi beundrar den vita jössesom ligger där på snön mennågon hund som ska visas upppå bild har vi inte. För migåterstår det att sätta mig i bi-len och åka de dryga tio mi-len hem. Inge får ut och häm-

ta sin envisa drevmaskin ochTorsten har lovat hjälpa sinson hemma på gården.

Dagen efter pratar jag meden strålande glad Inge Wad-man. I lika svåra förhållandensom dagen innan har Svantedrivit till sig ett förstapris pådrevprov för domare RolandHalvarsson

Han har som sagt kapacitetden unge hanen.

Text och bild:MARI NÄLSÉN


VÄRMLANDJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Välkommen till Areal | Karlstad Tomas Karlsson tel 054-18 84 48 | Bengt Walan tel 054-18 84 44

Välkommen till Areal i KarlstadFastighetsförmedling, skogsekonomi,skatterådgivning, generationsskifte och deklaration. För jord- och skogsbruket.

Bokföring + bokslut & deklaration + uppföljning & företagsutveckling = Tryggare och enklare ekonomi för värmländska jord- och skogsbrukare

KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Läs mer på www.hushallningssallskapet.se/varmland

Torsten WadmanFödd: 1947Bor: Vadjetorp, norr omTorsbyGör: Aktiv pensionär som ar-betar i sin egen skog, jobbarmycket ideellt för SK Boresamt jagar med sin älghund.Gjorde innan pensionen: Ar-betade som chef på en Smi-desverkstadKarriär: SM-medaljer i slutetav 1960-talet. Deltagande iOS 1972 och 1976 samtbrons i sprint på VM i Minsk1974.

Inge WadmanFödd: 1945Bor: Vadjetorp, norr omTorsbyGör: Pensionär som är aktiv iflera föreningar, jagar, åkerskidor och arbetar i sin egenoch andras skogGjorde innan pensionen: Lä-rare på Stjerneskolans Skid-skyttegymnasiumKarriär: svensk mästare iSkidskytte 1967 samt ett an-tal medaljer från SM ochJSM. Tränare och ledareunder hela fem OS och stårbakom många av SK Borestalanger

Fakta: Bröderna Wadman

Jakt



Vill ha vargjakt och bättre mjölkprisNye kommunstyrelseordföranden har båda fötterna på jordenSUNNE (JB)31-årige Tobias Eriks-son, ny ordförande ikommunstyrelsen iSunne kan tyckas varaväldigt ung, men efteratt ha suttit och lyssnatpå honom en stund såinser man att här är enkille som vet vad hanvill, som är insatt, villigatt lyssna, positiv ochglad. Energin hämtarhan på sin hästgård iTorsberg strax österom Sunne där han bormed sin sambo Sophia,sex hästar och någrakatter.

Tobias har gott om erfaren-het från arbetsgolvet då hanjobbade som laseroperatör påMiller Graphics från 2002.Han har varit fackligt aktiv,och medlem av partiet sedan2005, blev invald i kommun-fullmäktige 2006. Tobias harvarit aktiv inom ishockey ochfotboll, han jagar och fiskar.En helt vanlig man som begå-vats med lyhördhet, ambitio-ner och mycket energi.

Det är klart att det är svårtatt komma ny och ta över sty-ret från ett annat parti (C).– Men jag tror att det är en

fördel att vara så ung som jagär, som ser saker och ting liteannorlunda, som fått medmig mycket av det nya. Där-emot kan jag lära mig av deäldres erfarenheter. Det tar li-te tid och man får skapa ettannat arbetssätt. Det viktigas-te av allt är nog att kommu-nicera. Vi är fyra partier nu S,V, MP och HS (Hela Sunne),som ska bli eniga och kommafram till gemensamma beslut.Jag vet nog hur jag vill ha sa-ker och ting, men det gälleratt få med sig de andra trepartierna också, säger Tobi-as.

– Min hjärtefråga är utveck-ling i näringslivet samt godservice till kommuninnevå-narna. Grunden är en utveck-ling i näringslivet, det är ba-sen för allt annat, säger Tobi-as Eriksson. Vargfrågan är synnerligen

aktuell nu med den inställdajakten i mitten av januari.

– Jag ser ingen som helstanledning till att vi inte skakunna skjuta varg liksomandra vilda djur. Vargens be-teende talar sitt eget språk.Folk som bor i glesbygd mås-te ju kunna få ha sin tambo-skap ifred. Däremot ska var-gen inte utrotas utan lära sigatt leva i symbios med andradjur, säger Tobias Eriksson.

– Mjölkpriset är något an-nat som är aktuellt. Det ärtufft för mjölkbönderna sominte får något betalt för sinmjölk och tyvärr är detmånga som ger upp. Detmåste till gemensamma be-slut, högre upp, som skaparförutsättningar att bo ochverka för närproduceradmjölk. Vi skulle inte behövaköpa mjölk utifrån, säger To-bias ErikssonHotell Selma Lagerlöf har

stängt och hotellet är till salu.På frågan vad Sunnes nyaordförande i kommunsty-relsen vill se för verksamhetdär säger Tobias Eriksson:– Jag skulle nog helst se nå-

got som lyfter upp kommu-

nen, en utbildningsdel medmiljö, landsbygd, teknik,kanske tillsammans medKarlstad universitet. Ellereventuellt en privat entrepre-nör. Äldreboende är ocksåtänkbart eftersom vi behövernya bostäder centralt. Menallra bäst kanske det vore omdet kom en ny hotellägare förturismen för med sig ett upp-sving för handeln. Ja, det blirintressant att följa. Det får in-te bli ett monument i alla fall,säger Tobias Eriksson.

– Skola, vård och omsorgär väldigt viktiga saker. Härmåste vi ha ett långsiktigttänkande. Vi kan inte ta entårtbit och ägna oss åt utan vimåste ha alla bitarna i tårtansamtidigt. Vad det gäller sko-lan så togs det ett beslut 2014och det som gäller nu ska hål-la en längre tid. Renovering-

arna på Skäggebergsskolanska fullföljas.Telefonen hos Tobias ring-

er stup i ett och när som helst.Till exempel så ringer folk an-gående vargjakten. Folk frånbåde när och fjärran. Det ärmånga frågor på detaljnivåoch Tobias lyssnar och förkla-rar att han faktiskt inte kansvara på allt. Han försöker de-legera till andra som är kun-niga.

I Sunne kommun är det po-litiska läget följande: S, V, MP,HS har 20 mandat.C, M, FP har 17 mandat.

SD blir vågmästare med sina4 platser.Vid årsskiftet infördes en

ny politisk organisation ochen gemensam förvaltningsor-ganisation med tanke på attman ska kunna ge kommun-innevånarna snabbare besked.

Socialnämnden, bildnings-nämnden och kommunsty-relsens arbetsutskott ersätts avtre utskott. Socialutskottet,bildningsutskottet och all-männa utskottet ska beredaärenden till kommunsty-relsen.Nu blir beslutsvägarna kor-

tare förklarar Tobias Eriks-son, som tror att den nya or-ganisationen ger en mer de-mokratisk beslutsprocess därmedborgarna har god insynhela vägen, en bättre offent-lig debatt och kortare besluts-vägar.– Detta är ett uppdrag där

man lever dag för dag. Manvet inte vad som väntar bak-om knuten. Jag är realistiskoch lever här och nu. Lutarman sig tillbaka och kännersig säker så kan fallet bli otro-ligt stort, säger Tobias Eriks-son. Han har samlat på sigmycket livsvisdom för sin ål-der och – han är värmlänningin i själen.

Text och bild:INGEGERD LÖWGREN-

JANSSON

Tobias Eriksson visar stolt upp taket han byggt över husvagnarna. Det har hållittrots de hårda stormarna som dragit fram.

I ett öppet landskap i Torsberg bor Tobias Eriksson med sin Sophia, sex hästaroch några katter.

Lille Alfons hinner få en liten kelstund med husse Tobias Eriksson (S), ny ordförande i kommunsty-relsen i Sunne, innan nästa möte.

Vargens beteende talar sitt eget språk.Folk som bor i glesbygd måste ju kunna få ha sin tamboskap ifred.

Sunne


VÄRMLANDJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

LYSVIK (JB)Det var fullsatt i Byg-dens hus i Lysvik närhushållningssällskapetFryksdals gille anord-nade nätverksträff eneftermiddag i januari.Det är en spännandetid nu för alla som villutveckla landsbygden iVärmland.

På flera håll sker redan enbygdeutveckling med mat-produktion som utgångs-punkt och idag vill man pra-ta ihop sig och låta sig inspi-reras och stimuleras till nyaspännande lösningar. Man lärav varandra, kan besöka var-andra och fråga sig: är dettanågot för vår lilla by?

Länsrådet Robert Andréninledningstalar och uttyckersin glädje över att se allt somnu kommit igång i Värmland.Han är själv en landsbygdspoj-ke från Blekinge i grunden.– Landsbygdsproblematiken

ser väldigt olika ut i landet.Man måste se till de lokala för-utsättningarna när man tänkersatsa. Det lokala måste varagrundbulten, säger länsrådet.– Vidare finns det tre stora

trender i världen som vi har attta hänsyn till och det är globa-lisering, urbanisering och vårtdigitaliserade samhälle. Urba-niseringen gör att vi tänkermiljövänligt i större utsträck-ning än förr. Man vill ha Krav-märkt vilket är bra för lands-

bygden, som nu kan agera.Den här trenden måste vi tavara på och se som en stormöjlighet, menar Robert An-drén.

– Vi måste hitta vägar för hurvi ska kunna utnyttja globali-seringen, hitta öppningar.Integrationen är viktig. Vi

måste ta vara på invandrarnaskunskaper bättre. Digitalise-ringen håller ihop stad ochland. Vi får inte sitta och vän-ta utan agera direkt. Länssty-relsen och Region Värmlandarbetar hela tiden för glesbyg-den och söker pengar för attutveckla Värmland, säger läns-rådet.– Vi måste göra mer PR för

oss. Vi har en enorm natur ivårt landskap, besöksindust rinär större än någonsin. Ett av destörsta problemen är att vi intesamverkar. Vi fokuserar merpå vad som skiljer oss åt än vadsom förenar och det ger auto-matiskt problem. Vi måstefortsätta arbeta även när vi by-ter politisk ledning. Vi måstevara modiga och förnya ochsatsa. Vi måste bli arkitekterför vår egen framtid. Även omvi inte kan påverka allt så kanvi ändra vårt förhållningssätt,avslutar länsrådet Robert An-drén.Jörgen Andersson från Fjäll-

bete Åre berättar lite om derasförening i Jämtland. Jörgen vartidigare spannmålsbonde. Hanbetonar vikten av att turisternafrån Stockholm ska kunna få

lokal mat från Åre, något sominte finns i storstaden, när dekommer till Åre som turister.Föreningen Fjällbete bildades2002 och där är det mångadelägare. Restauranger, affärer,hotellägare, jordbrukare medflera. Här är föreningen en för-enad produktions- och kon-sumtionsförening. Hushållningssällskapet före-

träds av Margareta Edsgård.Hon talar sig varm för mat-mässors betydelse för att kun-na visa upp och smaka på oli-ka mat från olika landskap.

– Att tillverka mat är ju engammal trend. Intresset förmat finns överallt i Europa.Den som är matföretagare ärofta äldre, men nu ser manfaktiskt att trenden går mot attyngre blir intresserade. 1965fanns 58 värmländska mat-företag mot idag 140, sägerMargareta Edsgård.Ofta är mattillverkningen

en bisyssla till annan verksam-het. Värmland hävdar sig brai jämförelse med andra land-skap. Värmlandsmat är en ide-ell förening, som främjar små-skalig livsmedelsproduktion.Idag är drygt 50 företag repre-senterade.– Samverkan är viktig! Som

exempel kan nämnas Konst -rundan, som anordnas varje årsen 18 år tillbaka, där matpro-duktion kan visas och säljas.Nu har vi en positiv trend såhäng på! Hon vill nämna Lakene ost-

gård som ett mönstergillt ex-empel och även LP:s Biodlingsom säljer både honung ochbiredskap.Torfolk gård representeras

av Olle Göransson som sägeratt deras mål är att göra jordenlite grönare och en bättre platsatt leva på. Deras slogan är ”Vigör mat som vi själva vill äta”.De har varit Kravmärkta sen1985. De ekologiska lantbru-karna är motsvarigheten tillLRF.– Vi släppte in externa före-

tagare i vårt företag för att få li-te input i tänkandet. Vi fram-ställer först och främst sylt, saftoch marmelad. Kundmötet ärotroligt viktigt för det skaparständigt nya tankar. Urbanise-ringen är en revolution, vilkenman försöker motverka. Matberör, skapar gemenskap ochhör till de få saker som vi verk-ligen måste ha. Tyvärr är vinog för blygsamma och försik-tiga, vi måste få stadsborna attförstå att de är beroende av oss,säger Olle Göransson och dåfår han en rungande applåd avpubliken. Gröna vågen är pågång igen!

Jonas Wangsten och Lenn-art Svahn berättar om byn somvägrade dö, Ransbysätter. Dehävdar att man måste minskaavståndet mellan producent –konsument. Vi måste även haett mentalt närmande av ma-ten. Med det menar de attman ska kunna se en död hö-na precis som den är, med

huvud och inälvor och ändåäta den med förtjusning närden är tillagad. Vi måste läraoss styckningsdelarna när djurslaktas, vi måste ha kunskaperom de olika grönsaker vi skaodla. Vi behöver fler lokalaslakterier och mejerier och fär-re mellanhänder.Lokal andelsmat i Ransby-

sätter har 2 000 medlemmar påfacebook och fler och fler sät-ter igång och tar efter den lillabyn som vägrade dö. Här harman skapat en intrastrukturby.Lennart Svahn har myntat

ett tänkvärt uttryck: Störstahindret för framgång är atttänka förlorarnas tankar.

Yohanna Amselm och Ri-chard Perkins lever i sin per-makulturdesign på gårdenÅsen i Västra Ämtervik. Deanvänder naturen och desskretslopp som modell och de-signar sin omgivning på ettgenomtänkt vis. Meningen äratt man inte nöter ner utanbygger upp naturresurserna.Man arbetar med naturenistället för mot den. Richard Perkins jobbar som

konsult och lärare över helajorden. Yohanna och Richardtar emot studenter från helavärlden på sin gård där studen-terna blandar arbete och teori.De har alla gått en grundut-bildning för Richard, som ärfrån England där han utbildatsig på ett ekologiskt lantbruks-gymnasium. Yohanna är utbil-dad trädgårdsmästare.

Man satsar stort på perennagrödor, som kommer att ståför generationer framöver. Ide djupkultiverade bäddarnahar de satt kvävefixerande si-birisk ärtbuske tillsammansmed äpple, päron, plommonoch körsbär, kantat med raderav hallon. Bäddarna ser utsom halvcirklar som följer ettmönster. Noga genomtänktför att vattnet ska stanna kvar. I vissa bäddar har de satt

hassel och vinbär och varjeväxt har fått melass, positivsvampkultur och stenmjöl föratt få bästa möjliga start. Föratt förhindra grästillväxt runtväxten har man flis runt varjeträd, under flisen läggs kar-tong. På gården finns nu ävennågra kor, höns och får.

Olov Henriksson från FrisktBete i Klarälvdalen berättar attman plockat in några får somgår och betar i Branäsback-arna. Här har man satt ut skyl-tar i landskapet om Friskt Be-te och man har även reklam påbilar till exempel ”Katrin -gården en del av Klar älvdalen”.– Vi måste synas, och sam-

arbete är otroligt viktigt, sä-ger Olov Henriksson. Olov är den som håller i ra-

marna denna informativa ochtrevliga dag i Lysvik, där allalärt sig att de goda exemplenmåste bli ringar på vattnet.

Text och bild:INGEGERD LÖWGREN-

JANSSON

Lennart Svahn talar sigvarm om Ransbysätter, bynsom vägrade dö.

Landsbygd

Olle Göransson, Torfolk gård, prisar alla kundmöten, somär så viktiga och lärorika.

Jörgen Andersson frånFjällbete Åre pratar blandannat om kost.

Jonas Wangsten menar att vi måste minska på avståndetmellan producent och konsument.

Länsrådet Robert Andréninleder nätverksträffen iLysvik.

Anne-Sophie Elwin, skåde-spelare, sitter i kommun-fullmäktige (MP) i Grums.

Richard Perkins och Yohanna Amselem berättar om sinpermakulturdesign på gården Åsen i V:a Ämtervik.

Olov Henriksson från FrisktBete i Klarälvdalen håller iramarna denna dag.

Margareta Edsgård, Hus-hållningssällskapet slår ettslag för matmässor.

Landsbygdens utveckling i fokusDet blåser friska vindar på den värmländska landsbygden

Kristina har hittat hem till gårdenFrån kunglig hovleverantör i Oslo till skogsägare i Värmland

KARLSTAD (JB)Kristina Samstorp äruppväxt på gården sombär hennes efternamn,eller är det tvärtomkanske? Hon flyttadetidigt, redan efter gym-nasiet och jobbademed både det ena and-ra innan hon utbildadesig till Skogsmästare.Efter ett antal år inomsågverksindustrin harhon nu kommit hem tillVärmland igen och till-sammans med makenMikael tagit över dendrygt 300 hektar storagården.

Samstorp ligger någon milnordost om Karlstad. Här ärKristina uppväxt och här harhon hjälpt sin pappa Andersi skogen så länge hon kanminnas. Intresset för skogenär något de alltid haft gemen-samt.

– Jag var väl en tvärhandhög när jag var med ute påhyggena och planterade.

Efter gymnasiet bar det avtill ett jobb på en hästgård ochsenare hamnade hon i Oslosom underklädesförsäljare.

– Det var en exklusiv butikoch vi var bland annat hovle-verantör av trosor till dennorska drottningen, säger honoch skrattar.

Men det var skogen somlockade mest. Efter ett skog-ligt basår i Uppsala blev detskogsmästarprogrammet i

Skinnskatteberg och direkt ef-ter skolan jobb inom såg verks -industrin på Rörvik Timber.

– Egentligen var jag intesärskilt intresserad av sågadeträvaror men ville inte tackanej till en sådan chans. Förstgick jag som trainee i ett år in-nan jag fick börja jobba medegna marknader. Under denhär tiden gick marknadenspikrakt uppåt och vi hadenågra fantastiska år. Men se-dan gick marknaden ned ochdå fick jag uppleva det också.

Så stod hon ett tag utanjobb men tog det som en lär-dom istället för att se det ne-gativt. Hon seglade med ostin-diefararen, tog konsult -uppdrag åt skogsbolag ochreste till Normandie.

I slutet av 2009 flyttadehon till Göteborg och fickjobb på AB Trätälja där honblev kvar i tre år.

– Under den tiden var jaginköpare mot den svenskaoch norska marknaden, ochså letade jag parkeringsplats.Ständigt! Jag spenderade tim-mar varje dag att leta parker-ingsplats.

Vid den här tiden hadehon träffat sin blivande manMikael och flyttat ihop medhonom i en lägenhet.

– Vi bodde och jobbade istorstan men vi spenderadeall fritid åt att åka bort. An-tingen hit till Värmland ellertill Mikaels hemtrakter i Skå-ne. Vi hade en stor och fin,och dyr, lägenhet som vi

egentligen aldrig använde tillannat än att sova i.

Till slut var det Mikael somsa, jamen vi provar att flyttatill Värmland.

– Vi sa upp oss från vårajobb, hyrde ut lägenheten ochflyttade in i en av sommarstu-gorna vid sjön. Det gick fortnär vi hade bestämt oss. Vihade inget skyddsnät utan äg-nade oss åt att skära i kostna-der under en period.

Kristina och hennes pappaAnders har alltid varit överensom att skogen skulle övergå ihennes ägo när det var tid fördet. De var överens om att dealdrig skulle samäga utan attdet skulle vara en clean cut.

– Men det var då det. Medtiden har vi båda insett att,även om jag äger skogen helt,är det bäst och roligast om vibåda jobbar med fastigheten.Tillsammans har vi ett brettperspektiv på hur man jobbaroch lever med sin fastighet.Det går inte en dag utan att vipratar om gårdens förutsätt-ningar.

Idag är Mikael i uppstarts-fasen med sitt eget företag därhan sysslar med restaureringoch nytillverkning av historis-ka föremål och Kristina harfått arbete på hushållningssäll-skapet som företagsrådgivare.I juni förra året flyttade Kri-stina och Mikael in i stora hu-set tog därmed över skötselnav gården helt.

– Just nu jobbar jag med attförsöka förstå ekonomin iskogen och det är inte heltlätt, säger Kristina som blivitägare till 307 hektar varav204 är produktiv skogsmark.

Förutom skogen har de ett20-tal kaniner av köttras ochplanen har varit att utöka dendelen och bygga om ladan föratt passa ändamålet.

– Men just nu finns inganya rekommendationer påhur burars storlek ska vara.Det pågår diskussioner menän är inget klart. Vi avvaktaroch ser när och hur det blirnär Jordbruksverket bestäm-mer sig, berättar Mikael.

När det kommer till prat omkaninerna blir Kristina entu-siastisk.

– Det ska bli en större pro-duktion här är det tänkt menjust nu har vi en paus i plane-randet och känner in oss lite.De vi har nu är bara till själv-hushåll.

– Kaniner är ett oerhört kli-matsmart djur, det finns intemånga djur som omvandlar

gräs till kött på ett så bra sätt.Dessutom har kaninerna fåsjukdomar.

Den här dagen har Kristinabesök av Jerker Olsson, Mel-lanskogs inspektor på områ-det för en diskussion om sko-gens förvaltning.

Ja, vad har du för planermed skogen?

– Mja, säger Kristina ochskrattar. Jag har ingen fastplan, det är inte min stil. Jagtycker att man ska vara öppenoch nyfiken i det man gör ochinte glömma bort att ha kul påvägen.

Hon säger att det egentli-gen är för tidigt att prata omplaner.

– Jag vill känna in mig lite.Ekonomin är en utmaningoch ger ju en direkt belöningom man sätter sig in i den ochhåller sig au jour med mark-naden, de egna behoven ochrådande regelverk. Men jaghar också skyldigheter, närdet kommer till skogens na-turvärden och dess ekonomis-ka värde vidare till komman-

de generationer inte minst.Det är ett stort ansvar att va-ra skogsägare. Jag har ett stortnätverk omkring mig som jagbollar tankar och idéer med.Det är ett stort stöd i mittskogsägande.

Kristinas pappa har alltidtrivts i skogen och arbetar därungefär en dag i veckan fort-farande. Han har alltid till vissdel varit självverksam ävenom man alltid lejt in Mellans-kog vid större insatser.

– Anders har skött skogenpå ett föredömligt sätt, sägerJerker Olsson. Han har gjortdet han hunnit med och tycktvarit roligt själv och resten harhan låtit Mellanskog hjälpa tillmed.

Han tror att Kristina kom-mer att fatta kloka beslut i sittskogsägande.

– Hon är skogligt utbildadoch har alla förutsättningaratt förvalta sin skog på ett brasätt.

Text och bild: MARI NÄLSÉN

Kommit hem. Efter åren i storstan behöver inte Kristina och Mikael Samstorp leta parker-ingsplatser längre.

Planer med skogen. Kristina Samstorp och Mellanskogs in-spektor går igenom skogsbruksplanen.

Kaninproduktion i lite störreskala planeras.

NUMMER 1Januari 2015

Årgång 89



• Hårdlödning av mässing och aluminium • Rengöring av igensatta celler • Renovering/hårdlödning av läckande celler• Renovering av tätningar i plastgavlar • Även hårdlödning av läckage/dieseltankar etc.

www.ac-radiatorservice.se · Tel 070-877 41 28

Till personbilar, traktorer, lastbilar samt övriga lastfordon

Det växer på hygget. Jerker Olsson, inspektor på Mellan -skog och Kristina Samstorp inspekterar ägorna.

Samstorp ligger någon mil nordost om Karlstad. Här är Kri-stina uppväxt och här har hon hjälpt sin pappa Anders iskogen så länge hon kan minnas.

Jordbrukaren nr 1, 2015

Documents

Transcript of Jordbrukaren nr 1, 2015