VTI Årsredovisning 2012

Årsredovisning 2012Statens väg- och transportforskningsinstitut

2 VTI – STaTenS Väg- och TranSporTforSknIngSInSTITuTÅrsredovisning 2012

vTi:s Årsredovisning 2012

Foto omslag: Hejdlösa bilder, Katja Kircher

Tack till alla medarbetare som medverkat i vår årsredovisning. För mer information, besök www.vti.se.

VTI – STaTenS Väg- och TranSporTforSknIngSInSTITuTÅrsredovisning 2012 3

inneHÅll

GD har ordet ..........................................................................4

VTI:s uppdrag och verksamhetsmål ..................................6

Noterat från 2012 ..................................................................8

Resultatredovisning ............................................................16

Samhällsmotiverad tillämpad forskning .....................16

VTI:s forskningsbeställare ......................................16

Uppdragsintäkternas andel av VTI:s totala intäkter .......................................................................17

Ekonomiskt mål för avgiftsbelagd verksamhet ......17

Urval av avslutade projekt år 2012 ...............................18

Vetenskaplig publicering 2012 ......................................22

Samverkan med universitet och högskolor och tvärvetenskapliga forskningsmiljöer ...........................25

Internationellt samarbete .............................................30

Användning av VTI:s anslag ...............................................34

Kompetensförsörjning .......................................................35

Verksamhetsuppföljning ....................................................39

Tjänsteexport ......................................................................40

Konkurrensutsatt verksamhet ..........................................40

Resultaträkning ..................................................................41

Balansräkning – tillgångar ................................................42

Balansräkning – kapital och skulder ...............................43

Anslagsredovisning 2012 ...................................................44

Redovisningsprinciper och upplysningar till resultat-, balans och anslagsredovisningarna .................................45

Sammanställning av väsentliga uppgifter ........................52

Styrelsens beslut om godkännande

Tabeller ocH Figurer

Figur 1. Externa uppdragsprojekt som avslutats i VTI:s redovisningssystem ..................................................16

Tabell 1. Uppdragsintäkt och antal FoU-beställare 2010-2012 ............................................................................17

Tabell 2. FoU- och konsultintäkter, 2010–2012 (tkr). .......17

Figur 2. Intäkt per årsarbetskraft 2010-2012 (tkr). .........17

Figur 3. Verksamhetsutfall perioden 2010-2012 (Mkr) ....17

Tabell 3. Projekt i samarbete med universitet och högskolor samt antal uppdrag, perioden 2010– 2012. ....25

Tabell 4. Intäkter från utländska uppdragsgivare 2010-2012, tkr. .....................................................................30

Tabell 5. Anslagets användning .........................................34

Tabell 6. Verksamhetens totala kostnader fördelade på anslag och avgiftsfinansierad verksamhet. ................34

Tabell 7. Personalrörlighet ................................................35

Tabell 8. Samverkan UoH, examina och uppdrag ............35

Tabell 9. Personalkategorier ..............................................37

Tabell 10. Sjukfrånvaro ......................................................37

Tabell 11. Verksamhetsuppföljning 2012. ..........................39

Tabell 12. Verksamhetsuppföljning 2011. ..........................39

Tabell 13. Verksamhetsuppföljning 2010. .........................39

Tabell 14. Tjänsteexport 2010-2012 ...................................40

Tabell 15. Resultat för konkurrensutsatt verksamhet. ....40


gd Har ordeT

Ett ständigt pågående arbete för att förbättra, förnya och förbereda framtida utmaningar präglar varje framgångsrik organisation. Under år 2012 har VTI bl.a. satsat särskilda resurser för kompetensutveckling för att kunna höja bered-skapen inför EU:s aviserade forskningsprogram Horizon 2020. Kompetensutveckling har också erbjudits institutets projektansvariga. Ett antal administrativa system och ru-tiner har förnyats och driftsatts för att institutet skall stå bättre rustat inför nya uppgifter. Trots ett omfattande och ibland tungrott förändringsarbete har VTI:s forskning i stort kunnat genomföras med hög kvalitet och till kunder-nas belåtenhet.

Till årets glädjeämnen räknar jag VTI:s nya uppdrag att tillsammans med Lunds universitet och Malmö högskola få bygga det nya nationella kollektivtrafikcentret K2. Utöver att leverera excellent kollektivtrafikforskning, kommer VTI även att vara administrativ värd för centrumbildningen.

Det fördjupade samarbetet med lärosätena i Skåneregionen kring kollektivtrafik är ett viktigt skäl till att VTI:s sty-relse i slutet av 2012 beslutade att etablera ett VTI-kontor i Lund. Förutom samverkan kring kollektivtrafik finns sedan tidigare en rad samarbeten med forskningsinstitutioner och andra aktörer i regionen.

Under året har också en del klarhet skapats kring framtida villkor för transportforskningen, bl.a. genom regeringens forsknings- och infrastrukturpropositioner. Viktiga frågor att följa upp och fortsätta bevaka är utformningen av ersättningsvillkor och nationell medfinansiering av EU-forskningen samt frågor om utnyttjande och finansier-ing av tung forskningsutrustning. I en intern översyn av

VTI:s egen tunga forskningsutrustning som lämnats till styrelsen pekas på såväl möjligheter som problem med den typen av fasta forskningsresurser. Särskild uppmärksamhet kommer framgent att behöva ägnas körsimulatorerna.

Bokslut för år 2012 visar ett underskott som i huvudsak kan förklaras av de insatser för kompetensutveckling som genomförts. Med nya spännande uppdrag, en stabil projektportfölj, moderniserade administrativa system och en framtidsinriktad förnyelse av medarbetarnas kompetens har en god grund lagts för VTI att fortsätta utvecklas.

Jonas BJElfvEnstam GENERAlDIREKTöR

Foto: Hejdlösa bilder


”Till årets glädjeämnen räknar jag VTI:s nya uppdrag att tillsammans med Lunds univer-sitet och Malmö högskola få bygga det nya nationella kollektivtrafikcentret K2.


vTi:s uppdrag ocH verKsamHeTsmÅlvTi genomför tillämpad forskning och utveckling, utredningar, mätning och provning. verksamheten rör samtliga transportslag. institutet har en bred kompetensprofil med kärnkompetens inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, kollektivtrafik, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll.

VTI:s huvudkontor finns i Linköping där huvuddelen av verksamheten är förlagd och där institutet också har sina laboratorieresurser och tunga forskningsutrustningar. Institutet har lokalkontor i Borlänge och Stockholm, där tonvikten ligger på forskning inom transportekonomi och transportpolicy samt i Göteborg med huvudsaklig forsk-ningsinriktning mot fordonsteknik och fordonssäkerhet.

uppdragVTI:s huvuduppgift är att bedriva forsknings- och utveck-lingsverksamhet enligt särskilda direktiv från regeringen. Samtidigt är VTI en uppdragsmyndighet som skall utföra den forskning som efterfrågas av uppdragsgivare och for-skningsbeställare.

Som statlig myndighet under Näringsdepartementet har VTI följande uppgifter enligt instruktionen (SFS 2007:964, ändring SFS 2012:13): ”Statens väg- och transportforskningsinstitut har till huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling som avser infrastruktur, trafik och transporter. Institutet ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås genom att bidra till att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt förbättras.”

Detta samhällsuppdrag innebär att VTI ska bidra till ut-vecklingen av ett effektivt och långsiktigt hållbart trans-portsystem. I instruktionen står också följande: ”I institutets uppgifter ingår att1. bedriva samhällsmotiverad tillämpad forskning,2. tillhandahålla tvärvetenskapliga forskningsmiljöer,3. samverka med universitet och högskolor som bedriver näraliggande forskning och utbildning. Institutet får med-verka i internationellt samarbete på områden som hör till dess uppgifter.”

vTi:s vision, verKsamHeTsidé ocH Kärnvärden

vision Ett effektivt, grönt och säkert transportsystem.

VTI ska ha en framträdande roll i utvecklingen av fram-tidens effektivare, grönare och säkrare transportsystem, såväl i Sverige som internationellt.

verksamhetsidé VTI är ett ledande forskningsinstitut med bredd och kund-orientering för internationellt högtstående forskning och utveckling samt kvalificerat utredningsarbete för transportsektorns alla aktörer och intressenter. VTI ska kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn för att bidra till en effektiv, säker och långsiktigt hållbar transportförsörjning.

Verksamhetsidén visar vilken verksamhet VTI ska genom-föra, hur och för vilka den ska bedrivas och vad verksam-heten syftar till.

Kärnvärden Kompetens, samverkan, oberoende.

VTI:s kärnvärden representerar grundläggande värden som ska prägla den interna kulturen på VTI och som ska genomsyra det dagliga arbetet och verksamheten på lång sikt.


KoMMENTAR TIll VISSA NycKElTAl

Internationella uppdrag: värdet avser den andel av den totala uppdragsvolymen år 2012 som omfattar internationella uppdragspro-jekt.

nKI: värdet för Nöjdkundindex 4,3 - på en

femgradig skala - är baserat på en enkät med begränsat omfång och svarsfrekvens.

Underskottsprojekt: värdet avser antalet av-slutade projekt med underskott i förhållande till totala antalet avslutade projekt.

verksamhetsresultat: anges i kronor efter-som en kvot blir missvisande då såväl budge-terat resultat som det faktiska resultatet var negativt.

verksamhetsmål

Verksamheten indelas i fyra perspektiv (målområden) som ett medel för effektiv verksamhetsstyrning. Viktiga framgångsfaktorer och nyckeltal för måluppfyllelse har formulerats för respektive område.

öVERGRIPANDE Mål Kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn med syfte att effektivt närma sig det transportpolitiska målet.

VERKSAMHET/ UTVEcKlING KUND MEDARBETARE EKoNoMI

Mål- oMRåDE

VTI är ett framstående FoU-institut

VTI har nöjda kunder och uppdragsgivare

VTI är en attraktiv arbetsplats

VTI har en långsiktigt god ekonomisk balans

← strategiska mål

• verksamhet som ger tydlig tillämpning

• tillförlitlig provnings- och utredningsmetodik

• kvalitetssäkring/peer review

• medverkan i EU- och internationella projekt

• leverera använd-bara produkter av rätt kvalitet enligt överenskomna villkor

• effektiv projekt-styrning

• möjligheter till aktivt engagemang och delaktig-het i verksamhetens utveckling

• stimulerande FoU- och arbetsmiljö

• aktivt arbete för lika villkor

• stimulera kompetensut-veckling

• friskvård

• effektiv resursanvänd-ning

• effektiv ackvisition av uppdrag

• strategisk marknads-föring

• effektiv ekonomistyrning

← Framgångs- faktorer/ verktyg

• antal publiceringar

• andel internationella uppdrag

• NKI (Nöjd Kund Index)

• antal avslutade projekt med underskott

• NMI (Nöjd Medarbetar Index)

• frisktal

• verksamhetsresultat /budget

• debiteringsgrad

• faktureringsgrad

← mått, nyckeltal

Publiceringar, antal referee-granskade artiklar, böcker, bok- kapitel, konferenspapper/ FoU-personal (0,7)Internationella uppdrag (18 %)

NKI (>4,2)Underskottsprojekt (≤5 %)

NMI (>62)Frisktal (>96 %)

Verksamhetsresultat/bud-get* (1)Debiteringsgrad (60 %)Faktureringsgrad (>95 %) *verksamhetsresultat (”resultat på sista raden”)

← målnivå 2012

Verksamhetsplaner/handlingsplaner på olika nivåer i organisationen

nycKelTal - måluppfyllelse 2012 (2011)

Publiceringar 1,2 (0,8) NKI 4,3 (4,2) NMI 69 (65) Verksamhetsresultat - 3,3 Mkr (+1,6 Mkr)

Internationella uppdrag 13 % (10 %)

Underskotts- projekt 13 % (15 %)

Frisktal 97,8 % (97,2 %)

Debiteringsgrad 54,2 % (55,4 %)

Faktureringsgrad 96,8 % (94,4 %)


noTeraT FrÅn 2012verKsamHeT/uTvecKling”VTI är ett framstående FoU-institut”

särskilda forskningssatsningar

KollektivtrafikVTI har under 2012 fortsatt arbetet med att etablera ett nationellt centrum för policyinriktad och praktiknära forskning om kollektivtrafik. I slutet av året meddelades att VTI får finansiering och tillsammans med Lunds universi-tet och Malmö Högskola ska stå som värd för det kollek-tivtrafikcentrum benämnt K2 som etableras i Lund från och med år 2013 och tolv år framåt. Verksamheten kommer att baseras på forskning och innovation och ska bidra till och ge drivkraft åt samverkan mellan olika aktörer inom kollektivtrafikområdet.

Miljö- och klimatDen under 2012 pågående rekryteringen av en professor inom miljö, energi och klimatsystem kommer att stärka VTI:s närvaro inom området ytterligare. Den nya pro-fessorn kommer under första halvan av 2013 med stor sannolikhet att vara på plats och därmed påbörja en upp-byggnad av en kvalificerad forskningsmiljö inom området i samverkan med Linköpings universitet. Ett flertal projekt pågick också under året på miljö- och klimatområdet, som ur olika perspektiv ser på energieffektiviseringen i trans-portsektorn. VTI har också arbetat med hur man kan uppnå miljövänligare och energieffektivare väginfrastruktur. Godstrafiken är ett annat aktuellt ämne inom miljöområ-det.

Fordonsteknik och simuleringUnder 2012 har VTI ökat projektsamarbetet inom ramen för medverkan i nationella kompetenscentra med fokus på tillämpningar i den nya avancerade körsimulatoranlägg-ningen, SIM IV, i Göteborg. Kompetenscentrat VIP Virtual Prototyping and Assessment by Simulation har gått in i etapp två och ett tiotal nya projekt har startat inom ram-en för denna verksamhet. VTI har deltagit i ett initiativ som fokuserar på komplexa fordonssystem där institutets körsimulator i Göteborg pekas ut som en viktig pusselbit i utvecklingen av framtidens fordonssystem.

Hållbar infrastrukturVTI koordinerar branschprogrammet Bana Väg För Fram-tiden (BVFF) som etablerades 2011 och som fokuserar på samverkan inom områdena; forskning och utveckling, teknisk utrustning och utbildning. Under 2012 har fem programområden etablerats: Energi- och resurseffektiv infrastruktur, Robust och tillförlitlig infrastruktur, Mer

nytta för pengarna, Bättre trafikmiljö i storstäder samt Ar-betsmiljö och säkerhet. Två ansökningsomgångar för nya projekt har genomförts under året och fler aktörer har knu-tits till programmet. Ett trettiotal projekt har fått klarteck-en bl.a. kring nya regler för effektivare vinterväghållning och vägkonstruktion i kallt klimat.

TrafiksäkerhetVTI har under de två senaste åren fått två regeringsupp-drag avseende användningen av mobiltelefoner och annan teknisk utrustning för kommunikation i samband med bilkörning. I redovisningarna av uppdragen, det senaste under 2012, redogör VTI för aktuell forskning om använd-ning av kommunikationsteknik under körning och för andra länders erfarenheter av förbud mot användande av handhållen mobiltelefon under körning. Vidare har VTI tagit fram möjliga åtgärder för att motverka trafikfarlig användning av kommunikationsutrustning.

nationella centra för transport-Fou

VTI:s medverkan i nationella FoU-centra har fortsatt under 2012. Detta omfattar ledning och medverkan i ViP – Vir-tual Prototyping and Assessment by Simulation och i BVFF - branschprogrammet Bana Väg För Framtiden liksom medverkan i fordons- och trafiksäkerhetscentrum SAFER vid Chalmers samt CTS - Centrum för transportstudier, ECO2 - fordonsteknik och CTR – Centrum för Trafikforsk-ning vid KTH.

samverkan med universitet och högskolor

Institutets etablerade samverkan med universitet och högskolor fortsatte under 2012, främst genom ovannämnda nationella centra, men också inom ramen för regeringens utpekade strategiska forskningsområden tillsammans med KTH och Linköpings universitet. Samverkan skedde också med KTH knutet till VTI:s professorstjänst inom väg- och banteknik. Den under 2012 pågående rekryteringen av en professor inom klimat-, energi- och miljöstyrning förväntas fördjupa samarbetet med Linköpings universitet ytterligare liksom samverkan när det gäller utveckling av citylogistik i regionen.

internationellt samarbete

VTI:s medverkan i internationella samarbeten är ett av måtten på institutets mål att vara ett ”framstående FoU-institut”. Projektsamarbete sker främst inom ramen för EU:s forskningsprogram. Under 2012 medverkade VTI i ett tjugotal nya ansökningar till EU:s Ramprogram och ERA-



NET-samarbetet. Under året har VTI internt arbetat med att förbereda inför EU:s kommande forskningsprogram Horizon 2020.

Ett samarbetsavtal inom transportområdet har tecknats mellan Sverige och Kina. VTI är utförare på den svenska sidan avseende storskaliga körsimulatorer och svarar också för organisation av den internationella konferensen Road Safety on Four Continents, RS4C, i Beijing år 2013.

VTI har även arrangerat slutkonferens och skrivit slutrap-port i ERA-NET Road-programmet ”Safety at the Heart of Road Design”. I september arrangerade VTI den inter-nationella konferensen European Pavement and Asset Management som genomfördes i Malmö. Under 2012 har institutet liksom tidigare aktivt medverkat i olika interna-tionella nätverk, främst i europeiska institutsamarbeten.

Kvalitets- och miljöcertifiering

Under 2012 genomfördes revision av VTI:s kvalitets- och miljöcertifiering av DNV Certification. Kvalitetscertifikatet ISO 9001 förnyades och gäller under en kommande treårs-period liksom miljöcertifikatet ISO 14001. I Naturvårdsver-kets årliga ranking av myndigheternas miljöledningsarbete fick VTI toppoäng år 2012.

vetenskaplig kvalitet

Det interna vetenskapskollegiet har fortsatt utveckla sitt arbete även under 2012. Under året har bl.a. frågor som berört bedömning av VTI:s publiceringskvalitet, den inter-na seminarieverksamheten samt tillsättningen av en femte professorstjänst behandlats. Arbete har även initierats med att ta fram nytt index för forskningens påverkan, ”impact factor”, som ett mått på kvalitet och nytta.

Tung forskningsutrustning

Arbetsgruppen för tung forskningsutrustning har fortsatt sitt arbete med att ta fram mer långsiktiga utvecklings- och investeringsplaner för strategiskt viktiga utrustnin-gar under år 2012. Under de senaste åren har ett flertal åtgärder, såväl centralt som på respektive enhet, vidtagits för att på sikt skapa bättre förutsättningar för ekonomi i balans och bättre utnyttjande av utrustningarna. Fokus har legat på körsimulatorerna och krockbanan. Marknads-bedömningen inför 2013 visar i flera fall på en positiv trend avseende möjligheterna att utnyttja forskningsut-rustningen. Under året har också en extern utrustningsdag genomförts, för att öka kunskapen om VTI:s befintliga utrustning med fokus på att fördjupa och utveckla samar-bete med externa parter.

Kund”VTI har nöjda kunder och uppdrags-givare”

dialog med kunder och uppdragsgivare

Under 2012 har förts en aktiv dialog med de myndigheter som finansierar FoU, främst Trafikverket och Vinnova, för att klargöra forskningsbehov samt marknadsföra VTI:s resurser och kompetens.

Kundutvärderingar har gjorts löpande, dels i form av kundenkäter efter avslutade projekt, dels i dialog med större kunder.


resultatförmedling, användning och implementering

VTI har under 2012 sökt bredda formerna för resultatför-medling och hur resultat ska presenteras och implemen-teras hos kund, t.ex. via seminarier, workshops och kurser. Två forskningsavdelningar och det interna vetenskapskol-legiet har under 2012 arbetat med ett påverkans/innova-tionsindex för att bättre kunna mäta resultat och genom-slag i transportsystemet och som bidrag till måluppfyllelse. Exempel på bidrag till ett påverkansindex är deltagande i SOU/regeringsuppdrag, framtagning av underlag för styrande dokument och standarder samt innovationer som mätmetoder, utrustning, handböcker och metodik.

marknadsföring

VTI har aktivt medverkat på flera olika konferenser och mässor för att presentera resultat och pågående arbete. VTI deltog bl.a. vid konferensen Transport Research Arena i Aten, Via Nordica i Reykjavik och European Pavement and Asset Management i Malmö.

medarbeTare”VTI är en attraktiv arbetsplats”

medarbetarundersökning

Under december 2012 genomfördes en ny medarbetar- undersökning. Resultatet visar att värdet för det sam-manlagda nyckeltalet NMI (NöjdMedarbetarIndex) ökade jämfört med motsvarande undersökning år 2010.

Förebyggande friskvård

Strategiskt proaktivt arbete gällande arbetsmiljö och friskvård har fortsatt under 2012. Frisktalet år 2012 ökade till 97,8 %, vilket överstiger målvärdet 96 %. Insatser har omfattat förebyggande åtgärder som ergonomigenomgång för nyanställda, motionspeng, arrangemang genomförda av VTI:s motionsförening, etc.

Kompetensförsörjning och -utveckling

DoktorandprogrammetUnder 2012 har institutet haft 21 medarbetare som dok-torandstuderande.

PersonalomsättningUnder 2012 var personalomsättningen 3,9 %.

centrala utbildningssatsningarEn utbildning för VTI:s projektledare genomfördes under 2012.

Seminarieverksamhet

Seminarier är ett viktigt verktyg för intern vetenskaplig dialog, inte minst över avdelnings- och enhetsgränser samt för att stimulera vetenskaplig kvalitet i forskningsarbetet. Ett 40-tal seminarier är genomförda under året.

eKonomi”VTI har en långsiktigt god ekonomisk balans”

effektiv ekonomistyrning

Utveckling av nya rutiner för månadsbokslut samt budget/prognosarbetet har pågått. Ett nytt verktyg för budgetplan-ering har tagits fram liksom vidareutveckling av prognos-verktyget.

Effektivisering av administrativa rutinerVTI:s nya projektdatabas har driftsatts under året. Arbetet med fastställande av inköpsstrategi och implementering av e-handel har pågått under 2012.

yTTerligare Händelser

ärenden

Under 2012 har VTI yttrat sig över 30 ärenden, varav femton yttranden är remisser från regeringen, åtta från Transportstyrelsen och två från Trafikverket.

regeringsuppdrag

VTI har haft två regeringsuppdrag under 2012. Det ena var en fortsättning på 2011 års studie av mobiltelefoner och andra kommunikationsenheter och deras påverkan på trafiksäkerhet och redovisades i april. Det andra uppdraget var en studie av det svenska näringslivets perspektiv på EU-kommissionens förslag angående TEN-T guidelines och infrastrukturfonden Connecting Europe Facility. Uppdraget redovisades i januari.

Foto: Katja KircHer ›


gunilla Franzén är avdelningschef på forskningsavdelningen infrastruktur med ca 55 med-arbetare. avdelningen omfattar forskningsenheterna väg- och banteknik (vba), drift och underhåll (dou), Krocksäkerhet (Kro), samt mätteknik och verkstad. avdelningen har under 2012 bl.a. bedrivit följande framgångsrika projekt:

Re-Road - End of life Strategies of Asphalt PavementsDetta EU-projekt, med en budget på 3,2 miljoner euro, har under de senaste fyra åren fokuserat på att etablera verktyg och strategier för att öka återvinningen av asfalt i Europa. Asfaltåtervinning har en avgörande betydelse för såväl energieffektivitet som miljöpåverkan från Europas transportsystem och är en naturlig del av det ”livscykel-tänkande” som har införts på Europanivå avseende avfalls-hantering.

Strategin leder till ett minskat behov av råmaterial, till minskat avfallsberg och behov av deponier. Det i sin tur leder till minskade transportbehov, minskat energibehov och reducering av CO2-utsläppen. Projektet omfattar såväl praktisk hantering av fräsning, tillverkning, under-sökningsmetoder och LCA-analyser, som modellering av livslängden hos den återvunna asfalten. Resultaten har publicerats i ett flertal vetenskapliga publikationer och pre-senterats vid konferenser. Regionalkonferenser har genom-förts och en välbesökt avslutningskonferens genomfördes i november i Bryssel. VTI har koordinerat detta projekt. Mer information om projektet finns på http://re-road.fehrl.org

HERoAD - Holistic evaluation of road assess-mentDetta ERA-NET road projekt har drivits under två års tid med VTI som koordinator. Syftet med projektet har varit att skapa en helhetsbild avseende värderingen av tillståndet för vägen. Olika länders sätt att beskriva vägstatusen har utgjort underlag för studien. Man har sammanställt vilka faktorer som ingår i statusbeskrivningen och vilka mål man har samt om de går att värdera. Följande delar har

ingått: beläggningen, vägkonstruktionen, vägutrustning-en, påverkan på miljön (och hur dessa faktorer inverkar på klimatförändringen), trafikbelastning och nya materi-al. Målsättningen har varit att visa hur ny och gammal teknik kan användas för att på ett effektivt sätt bestämma tillståndet och därmed ge rekommendationer om åtgärder. Total budget för projektet var 4,5 miljoner kronor och resultatet har bl.a. presenterats på den internationella kon-ferensen EPAM i Malmö.

Hålrumshalt - underlag till rekommenderade metoderDet är viktigt att på ett korrekt sätt kunna bedöma hål-rumshalten vid utfört beläggningsarbete eftersom hål-rumshalten är en kvalitetsparameter som avslöjar brister i asfaltlagret, t.ex. dålig packning och separation av asfaltmassa - brister som ofta innebär kortare livslängd på beläggningen genom uppkomna beständighetsskador och ökat slitage.

I projektet ges rekommendationer för hur man kan bedöma att rätt metod används för bestämning av hålrumshalten. Resultatet från projektet kommer att inarbetas i Trafikver-kets regelverk.

avdelning inFrasTruKTur



gunnar lindberg är avdelningschef för forskningsavdelningen samhälle, miljö och trans-porter med ca 65 medarbetare. avdelningen omfattar forskningsenheterna: Transport-ekonomi stockholm (TeK-s), Transportekonomi borlänge (TeK-b), mobilitet, aktörer och planering (map) samt miljö och trafikanalys (mTa) som under året delats i Trafikanalys och logistik (Tal) och miljö (milJÖ). under året har bl.a. följande projekt pågått:

SammodalitetProjektet behandlar vilka de samhällsekonomiska konse-kvenserna blir om större fordon tillåts på svenska vägar – fordon på 90-ton och 30 meter – och har krävt kompetenser från alla avdelningar på VTI.

Studier har genomförts i VTI:s fordonssimulator med 30-meters ekipage samt på demonstrationsfordon (VTI Rap-port 732). Det finns idag inga tydliga resultat som visar på att längre fordon skulle medföra fler eller allvarligare olyckor. Tillsammans med VTI:s kompetens kring emis-sioner av luftföroreningar, buller och vägslitage har vi även beskrivit den typen av effekter. Marknadseffekterna har analyserats i den nationella godsmodellen SAMGODS (VTI Rapport 2012:764). På så sätt har vi skapat möjligheter till en systemvid konsekvensanalys av dessa nya fordons-koncept.

Slutsatsen är att om t.ex. alla rundvirkestransporter byter fordon från 60 till 90-ton kommer trafikarbetet för denna bransch att minska med 21 %. Det betyder en besparing enbart för rundvirkestransporterna på 163 Mkr/år, som t.ex. kan motivera nödvändig förstärkning av broar. Redan idag finns ett antal intressanta vägstråk som inte har några brobegräsningar och som därmed kan tillåtas för dessa fordon, med en samhällsekonomisk vinst som följd.

city MoveStörre fordon ska inte in i städerna. Det ökade godstrans-portbehovet leder till allt större trängsel mellan gods-transporter och övrig trafik. I EU-projektet CityMove har VTI medverkat i utvecklingen av ett simuleringsbaserat utvärderingsverktyg för urbana godstransporter med ett

integrerat angreppssätt som innefattar både godsrörelser och övrig trafik. Verktyget möjliggör beräkning av miljö- och framkomlighetseffekter för trafiksystemet som helhet och för specifika fordonslösningar.

I projektet har ett eldrivet distributionsfordon utvecklats och de visade sig bl.a. att ökade trafikvolymer inte leder till lika stor ökning av energiförbrukningen för dem som för dieselfordon.

Nationella bränsleförbruknings- och avgas-emissionsberäkningarPå uppdrag av Trafikverket genomförde VTI som vanligt de årliga nationella bränsleförbruknings- och avgasemis-sionsberäkningarna för avrapportering av transportsek-torns miljöprestanda.

Jämställdhet i transportsystemet

Forskare vid VTI och WSP har tagit fram boken: Att inte-grera jämställdhet i kommunal och regional transportplan-ering - En vägledning för alla som arbetar inom transport-sektorn, som kommer att ges ut av Sveriges kommuner och landsting, SKL, och som ska vara en hjälp i kommunal och regional transportplanering.

Boken föreslår en metod för jämställdhetsintegrering, an-passad för svensk transportplanering. Samma forskare har också arbetat med ett FoI-projekt på uppdrag av Trafikver-ket, där metoden för jämställdhetsintegrering har testats i järnvägsplaneringen. Projektet redovisas i VTI-rapport nr 768.

avdelning samHälle, milJÖ ocH TransporT

Foto: vti


Jonas Jansson är avdelningschef för forskningsavdelningen Trafik och trafikant med ca 50 medarbetare. avdelningen omfattar forskningsenheterna: samspel människa, fordon, transportsystem (mFT), Trafiksäkerhet, samhälle, trafikant (TsT) samt Fordonsteknik och simulering (FTs). verksamheten är bred och mycket syftar till att uppnå det transportpoli-tiska säkerhetsmålet. avdelningen är aktiv inom ett antal framgångsrika projekt, bl.a.:

Förarstödsystem

Projektet ”Next generation test methods for active safety functions” syftar till att utveckla nya metoder för utvär-dering av förarstödsystem. Det ska göra det möjligt för tillverkarna att producera säkrare fordon och syftar även till att underlätta för myndigheterna att utvärdera syste-mens säkerhetseffekter.

Projektet bryter ny mark inom området för förarstödsystem eftersom system för preventiv säkerhet kräver metoder som inte finns idag. Det är särskilt svårt att utvärdera sådana system i höga hastigheter och komplexa trafikmiljöer. Projektet har koppling till det transportpolitiska säkerhets-målet, men även till miljömålet eftersom assistanssystem för energieffektiv körning är en del av metodiken som utvecklas.

Projektet påbörjades 2012 och pågår till och med 2014. Finansieringen kommer från Fordons- och trafiksäkerhets-programmet, Vinnova, tillsammans med fordonsindustrin. Resultatet kommer att spridas genom både vetenskapliga publikationer och utvecklande av metoder som fordonstill-verkarna direkt kan tillämpa i sina utvecklingsprocesser.

Skydd mot pisksnärtskadorPisksnärtskador förekommer frekvent vid trafikolyckor och kvinnor drabbas oftare än män. För att minska pisk-snärtskadorna pågår EU-projektet ADSEAT mellan 2009 och 2013. Projektet fokuserar på innovativ utformning av stolar samt på att ge en vägledning i hur vi bäst bedömer bilsätens effektivitet att skydda både kvinnliga och man-liga passagerare från pisksnärtskador. Projektets säkerhets- och jämställdhetsaspekter syftar till uppfyllnad av det

transportpolitiska funktionsmålet.

VTI koordinerar ADSEAT och projektet är ett samarbete mellan myndigheter och privata företag i hela EU. Projek-tet har genererat flera EU-rapporter och vetenskapliga publikationer.

Regeringsuppdrag om användning av mobilte-lefoner och annan kommunikationsutrustning under körning

Ytterligare ett projekt som drivits av avdelningen Trafik och trafikant under 2012 är ett regeringsuppdrag om användning av mobiltelefoner och annan kommunika-tionsutrustning under körning. VTI fick i uppdrag av Näringsdepartementet att föreslå åtgärder för att minimera riskerna med användandet av kommunikationsutrustning under körning. Projektets fokus ligger både på medborgar-nas resor och på näringslivets transporter vid uppfyllande av säkerhetsmålet.

Projektet, som genomfördes våren 2012 och resulterade i en rapport (VTI-rapport 770A), har haft ett stort medialt intresse och involverat många forskare. Rapporten inne-håller en stor mängd förslag på tänkbara åtgärder och kan ligga till grund för beslut om åtgärder för användande av kommunikationsutrustning.

avdelning TraFiK ocH TraFiKanT

Foto: Hejdlösa bilder ›

Foto: vti


resulTaTredovisningSamhällsmotiverad tillämpad forskningvTi:s instruktion: vTi ”har till huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling som avser infrastruktur, trafik och transporter. institutet ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås genom att bidra till att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt förbättras”.

Prestationsmått 2012 anknyter till det övergripande verk-samhetsmålet i institutets målstruktur: att kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn med syfte att effektivt närma sig det transportpolitiska målet. Målupp-fyllelse för detta övergripande mål är svårt att mäta med specifika nyckeltal. En form av prestations- och resultat-mått som VTI här redovisar är omfattningen av avslutade uppdragsprojekt (figur 1). Figuren visar totalvolym (Mkr) av de uppdragsprojekt som avslutats i redovisningssystem-et år 2010, 2011 och 2012. Projektvolymen är relaterad till hur projekten haft inriktning mot den nationella transport-politiska målstrukturen.

Projekten kan ha haft en löptid över flera verksamhetsår och antal projekt som avslutas kan variera stort från år till år. År 2012 har 216 uppdragsprojekt avslutats och år 2011 avslutades 229 projekt.

Därutöver sker redovisning mot verksamhetsmålet i form av exempel på större och/eller strategiskt viktiga FoU-projekt som slutförts under verksamhetsåret i form av redovisning av projektresultat till uppdragsgivare, (sid. 18-21). Projekten är vanligen fleråriga med startdatum före 2012. För vissa projekt har ekonomisk slutredovisning inte gjorts ännu, men alla aktiviteter i projektet har avslutats under 2012.

Projektförteckningen är vald för att ge en representa-tiv bild av resultat från FoU-verksamheten som lämnat myndigheten under 2012 och visar institutets bredd som forskningsutförare. Resultat av projekten är oftast doku-menterade i någon av VTI:s rapportserier. År 2012 offent-liggjorde VTI 72 rapporter och notat, jämfört med år 2011 då motsvarande siffra var 67. Siffran kan variera från år till år, beroende på antal uppdrag och tiden för uppdraget.

Resultat av forsknings- och utvecklingsprojekt som lämnar VTI har genererats i projekt som är beställda av uppdrags-givare, främst för att resultaten ska kunna omsättas i produkter, processer, åtgärder eller tjänster som kan bidra till uppfyllande av de nationella transportpolitiska målen. Resultat av enskilda VTI-projekt kan därför inte visas ha inverkan på måluppfyllelse på nationell nivå förrän efter en viss tid då implementering av resultaten har genom-förts.

vTi:s ForsKningsbesTällare Prestationsmått 2012 är omfattningen av uppdragsprojekt och hur dessa fördelas mellan de större dominerande nationella forskningsbeställarna och övriga uppdrags-givare. VTI strävar efter att bredda kretsen av kunder och uppdragsgivare. Institutet redovisar därför även antal forsknings- och konsultbeställare under året för att följa upp utvecklingen vad gäller diversifiering av kundkretsen.

Tabell 1 visar att den totala uppdragsvolymen har minskat jämfört med 2011. De två största beställarna Trafikverket och Vinnova svarar tillsammans för 49 % av volymen 2012, vilket är en minskning sedan året innan då de stod för 56 % av volymen. Även antalet övriga större FoU-beställare har minskat år 2012 jämfört med året innan.

Figur 1. Externa uppdragsprojekt som avslutats i VTI:s redovis-ningssystem


Omfattningen av EU-projekten är större än vad raden EU visar. Medfinansieringsgraden kan vara upp till 50 % i vissa typer av projekt, oftast från Trafikverket, Vinnova och VTI. I raden Övriga ingår uppdrag från bl.a. kommuner och utlandet.

uppdragsinTäKTernas andel av vTi:s ToTala inTäKTerVTI:s totala intäkter under 2012 uppgick till 190 miljoner kronor, varav 143 miljoner kronor eller 75 % var från upp-dragsverksamheten. Motsvarande andel för år 2011 var 79 % och för år 2010 78 %.

eKonomisKT mÅl FÖr avgiFTs-belagd verKsamHeTmål

Enligt VTI:s regleringsbrev 2012: “Det ekonomiska målet är att avgiftsintäkterna och bidragsintäkterna ska täcka minst 70 % av de totala kostnaderna för verksamheten.”

resultatVTI:s totala kostnader för verksamheten under 2012 uppgick till 193 miljoner kronor. Avgiftsintäkterna och bidragsintäkterna var 143 miljoner kronor. Dessa intäkters

andel av de totala kostnaderna var 74 %. Målet att avgift-sintäkterna och bidragsintäkterna ska täcka minst 70 % av de totala kostnaderna är därmed uppfyllt. Motsvarande värden för år 2011 var 79 % och år 2010 78 %.

Avgifts- och bidragsintäkterna per årsarbetskraft år 2012 uppgår till 802 tkr, vilket är något lägre än föregående år. Total intäkt per årsarbetskraft uppgår till 1 049 tkr, vilket också är något lägre än föregående år.

VTI har under alla år sedan 2008 kunnat redovisa positiva verksamhetsutfall, främst beroende på ökande uppdragsin-täkter. Verksamhetsutfallet år 2012 är dock negativt, - 3,3 Mkr, (figur 3), främst beroende på minskade uppdragsin-täkter, 143 Mkr jämfört med 149 Mkr år 2011. Andra stora bidragande orsaker är bl.a. de särskilda satsningarna på kompetensutvecklande åtgärder som genomförts under 2012. Även etablering av strategiskt viktiga FoU-miljöer samt nödvändig förnyelse och driftsättning av administra-tiva system är påverkande faktorer.

Tabell 1. Uppdragsintäkt och antal FoU-beställare 2010-2012

2010 2011 2012andel som finansierasav vägverket/banverket/ trafikverket och vinnova

60 % 56 % 49 %

Uppdragsintäkt, Mkr 134,8 141,1 135,0

antal FoU-beställare med årlig uppdragsvolym > 100 000 kr

84 93 77

Figur 2. Intäkt per årsarbetskraft 2010-2012 (tkr).

Tabell 2. FoU- och konsultintäkter, 2010–2012 (tkr).

2010 2011 2012

belopp andel belopp andel belopp andel

vägverket 43 170 32 %

banverket 6 592 5 %

trafikverket 10 970 8 % 60 164 43 % 47 921 35 %

viNNova 19 816 15 % 19 008 13 % 18 095 14 %

övriga statliga

19 344 14 % 24 175 17 % 22 441 17 %

eU 10 242 8 % 10 308 7 % 14 145 10 %

Privata 15 445 11 % 22 061 16 % 25 009 19 %

övriga 9 218 7 % 5 371 4 % 6 617 5 %

summa 134 798 100 % 141 087 100 % 135 038 100%

Figur 3. Verk-samhetsutfall perioden 2010-2012 (Mkr)


urval av avsluTade proJeKT År 2012uppdelade eFTer de naTionella TransporTpoliTisKa mÅlen

Förteckningen omfattar rapporter och annan resultatspridning från ett urval av större och/eller strategiskt viktiga Fou-projekt med extern finansiering som slutförts under 2012 i form av redovisning av projektresultat till uppdragsgivare. den totala projektvolymen i respek-tive projekt överstiger normalt 0,5 mkr.

FunKTionsmÅl Tillgänglighet

“Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglig-het med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respek-tive mäns transportbehov.”

Medborgarnas resor och Näringslivets trans-porterFörbifart Stockholm – utvärdering av ett gestaltnings-förslag för tunnelVTI Rapport 759Författare: Christopher Patten, Selina Mårdh Projekt: Förbifart Stockholm Tunnel Utvärdering 2012Uppdrag/finansiering: Trafikverket

Kartläggning av godstransporterna i Sverige VTI Rapport 752Författare: Magnus Johansson, Anna Mellin, Bertil Hylén, Rune Karlsson, Jenny Karlsson, Inge VierthProjekt: Kartläggning gods/ Kunskapsunderlag och

nulägesanalys om transporter av godsUppdrag/finansiering: Trafikanalys

Uppföljning av avregleringen av godstrafiken på järnväg VTI Rapport 741Författare: Inge VierthProjekt: Uppföljning av den avreglerade marknaden för godstransporter på järnväg i SverigeUppdrag/finansiering: Trafikverket

Samhällsekonomisk analys av rundvirkestransporter med 90-tonslastbilarVTI Rapport 758Författare: Rune Karlsson, Mattias Haraldsson, Mikael Ögren, Lina Jonsson, Inge Vierth, Mohammad-Reza YahyaProjekt: Sammodalitet i praktikenUppdrag/finansiering: Energimyndigheten, Trafikverket och Vinnova

Prognosmodeller för tillståndsmått i Trafikverkets Pavement Management System – makrotextur, MPDVTI Rapport 765



Författare: Thomas Lundberg, Mika Gustafsson, Peter AndréProjekt: Prognosmodeller för vägytemätdataUppdrag/finansiering: Trafikverket

Terrasstabilisering – kunskapsdokumentVTI Rapport 747Författare: Per Lindh, Gunilla Franzén, Helen Åhnberg, Sigurdur ErlingssonProjekt: TerrasstabiliseringUppdrag/finansiering: Trafikverket

Vägars strukturella tillståndsförändring under tjäl-perioden – tolkning av fallviktsdata med hänsyn till uppmätt temperatur och fuktkvot från Lv126 Torps-brukVTI Rapport 738AFörfattare: Sigurdur Erlingsson, Farhad SalourProjekt: Förstärkningsåtgärder av tjälskadade vägar – utveckling av tekniska lösningarUppdrag/finansiering: Trafikverket

Kvantitativ petrografisk analys av bergmaterial – en metodbeskrivningVTI Rapport 714Författare: Fredrik Hellman, Urban Åkesson, Thomas EliassonProjekt: Energieffektivt utnyttjande av bergmaterial i väglinjenUppdrag/finansiering: Trafikverket

Uppföljning av väg N610 – totalentreprenad med funktionellt helhetsåtagande under sju årVTI Rapport 740Författare: Robert Karlsson, Jonas WennströmProjekt: Uppföljning av funktionsentreprenaden N610 vid GullbrandstorpUppdrag/finansiering: Trafikverket

Fyrstegsprincipen i praktiken - Tre underlagsrap-porter för Riksrevisionens granskning av transport-politikenVTI Notat 40-2012Författare: Jan-Eric Nilsson, Roger Pydokke, Jan-Erik Swärdh Projekt: Riksrevisionens granskning av byggande och underhåll av infrastruktur – fyrstegsprincipenUppdrag/finansiering: Riksrevisionen

HEROAD – Holistic evaluation of road assessmentProjekt i Europaprogrammet ERA-NET Road. VTI har koordinerat projektetVTI:s projektledare: Leif SjögrenUppdrag/finansiering: Danish Road Institute

DETRA - Developing a European Transport Research AllianceProjekt i EU:s sjunde ramprogramVTI:s projektledare: Gunilla FranzénUppdrag/finansiering: EU, VTIhttp://detra.fehrl.org/

Effekter av längre lastbilar och godståg i en interna-tionell korridor VTI Rapport 764Författare: Inge Vierth, Rune Karlsson Projekt: Sammodalitetsprojekt Internationella korridor-analyserUppdrag/finansiering: Vinnova, Trafikverket och Ener-gimyndigheten

Kollektivtrafik, gång och cykel

Kollektivtrafik som verktyg för regional utveckling – en kunskapsöversiktVTI Rapport 739Författare: Johan Holmgren, Tomas Svensson Projekt: Kollektivtrafik som verktyg för regional ut-vecklingUppdrag/finansiering: Landstinget i Östergötland, Linköpings kommun, Norrköpings kommun

Uppföljning av gång- respektive cykeltrafik med hjälp av resvaneundersökningar och cykelflödesmätningarVTI Rapport 743Författare: Anna Niska, Annika Nilsson, Liselott Söder-ström, Maria Varedian, Jenny ErikssonProjekt: Mått och mätmetodik för uppföljning av gång- respektive cykeltrafikUppdrag/finansiering: Trafikverket

SMART-WAY - Galileo based navigation in public trans-port systems with passenger interactionProjekt i EU:s sjunde ramprogramVTI:s projektledare: Bertil HylénUppdrag/finansiering: EU, Trafikverkethttp://www.smart-way.mobi/


HänsynsmÅlsäkerhet, miljö och hälsa

“Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås.”

TrafiksäkerhetSAFEWAY2SCHOOL– Integrated system for safe trans-portation of children to school Projekt i EU:s sjunde ramprogram. VTI har koordinerat projektetVTI:s projektledare: Anna AnundUppdrag/finansiering: EU-kommissionen, Trafikverket, VTIhttp://www.safeway2school-eu.org/

SARTRE 4 - Social Attitudes to Road Traffic Risk in EuropeEU-projekt Grant - Directorate-General for Mobility and TransportVTI:s projektledare: Sonja ForwardUppdrag/finansiering: EU, Trafikverket Skyltfonden, VTIhttp://www.attitudes-roadsafety.eu/

FIMCAR - Frontal Impact and Compatibility Assessment ResearchProjekt i EU:s sjunde ramprogramVTI:s projektledare: Robert ThomsonUppdrag/finansiering: Trafikverket, VTIhttp://www.fimcar.eu/

euro-FOT - European Field Operational Test on Active Safety Functions in vehiclesProjekt i EU:s sjunde ramprogramVTI:s projektledare: Christer AhlströmUppdrag/finansiering: EU, VTIhttp://www.eurofot-ip.eu/

ASSESS - Assessment of Integrated Vehicle Safety Sys-tems for improved vehicle safetyProjekt i EU:s sjunde ramprogramVTI:s projektledare: Tania DukicUppdrag/finansiering: EU, VTIhttp://www.assess-project.eu/

Effekten av de nya reglerna för AM-behörighet (moped klass I): en för- och efterstudieVTI Rapport 762Författare: Per Henriksson, Jonna Nyberg, Inger Forsberg, Sonja ForwardProjekt: Utvärdering av den nya körkortsutbildningen för behörighet AMUppdrag/finansiering: Transportstyrelsen

Processutvärdering av körkortsutbildning för EU-mopedVTI Rapport 756Författare: Christina StaveProjekt: Processutvärdering av det nya mopedkörkortet AM klass IUppdrag/finansiering: Transportstyrelsen

Det nya hastighetsgränssystemet - regionala beslutsfat-tares syn, problembilder och erfarenheter efter etapp 2VTI Rapport 755Författare: Jonna Nyberg, Tomas SvenssonProjekt: Det nya hastighetsgränssystemet i regioner och kommuner efter etapp 2 – Process- och genomförande-studieUppdrag/finansiering: Trafikverket

Vägbelysningens betydelse för fotgängares synbarhet i mörkerVTI Rapport 751Författare: Sven-Olof Lundkvist, Sara NygårdhsProjekt: Fotgängares synbarhet i vägbelysning som funk-tion av vägytans medelluminans och luminansjämnhetUppdrag/finansiering: Trafikverket

Åtgärder mot trafikfarlig användning av kommunika-tionsutrustning under körningVTI Rapport 770AFörfattare: Carina Fors, Christopher Patten, Christer Ahl-ström, Sonja Forward, Gunnar Lindberg, Jonas Jansson, Katja Kircher, Nils Petter Gregersen, Lena Nilsson, Magnus HjälmdahlProjekt: Regeringsuppdrag mobiltelefoniåtgärderUppdrag/finansiering: Näringsdepartementet

Motorcyklisters hastigheter – nivåer och förändringar i samband med nya hastighetsgränserVTI Rapport 760Författare: Mohammad-Reza Yahya, Anna Vadeby Projekt: Motorcyklisters hastigheterUppdrag/finansiering Trafikverkets Skyltfond

Anpassning av vägmiljö och vegetation som åtgärd mot viltolyckor VTI Rapport 753 Författare: Annika JägerbrandProjekt: Anpassning av vägmiljö som åtgärd mot viltolyck-orUppdrag/finansiering: Trafikverkets Skyltfond

Skadade fotgängare – kostnad för fotgängarskador jäm-fört med vinterväghållningskostnaderVTI Rapport 735Författare: Anna Arvidsson, Gudrun ÖbergProjekt: Skadade fotgängare – olika väghållare- kostnader


Uppdrag/finansiering: Sveriges Kommuner och Landsting

Hastighetsspridning och trafiksäkerhetVTI Rapport 746 Författare: Åsa Forsman, Anna VadebyProjekt: Hastighetsspridningens betydelse för trafiksäker-hetenUppdrag/finansiering: Trafikverkets Skyltfond

Analys av rattfylleriolyckor – var och när sker olyck-orna?VTI Notat 14-2012Författare: Åsa Forsman, Susanne GustafssonProjekt: Var sker rattfylleriolyckorna?Uppdrag/finansiering: Trafikverkets Skyltfond

Vägtrafikens hastigheter – kunskapsinventeringVTI Notat 6-2012Författare: Sonja Forward, Susanne Gustafsson, Jörgen Larsson, Gunilla Sörensen, Anna Vadeby, Lennart Simons-son Projekt: Kunskapsinventering - vägtrafikens hastigheterUppdrag/finansiering: Trafikverket

Strategi för samarbete inom körsimulering – en förstudieVTI Rapport 763AFörfattare: Jonas Jansson, Lena Nilsson, Jan AnderssonProjekt: Förstudie Strategiska medel - Strategisk samor-dning av forskningsutrustning och simulatorverksam-hetUppdrag/finansiering: Chalmers tekniska högskola

Begränsad klimatpåverkanMiljövänligare transporter? Mål- och intressekonflikter i kommunala och regionala besluts- och planerings-processerVTI Rapport 754Författare: Robert Hrelja Projekt: Energi och transporter – planerings- och besluts-processer, aktörer och politik.Uppdrag/finansiering: Energimyndigheten

Utformning av kvotpliktsystem för biodrivmedel VTI Rapport 750Författare: Johanna Jussila HammesProjekt: STEM - Utformning av kvotpliktsystem för bio-drivmedelUppdrag/finansiering: Energimyndigheten

Observationer av funktionskonflikter mellan miljö och drift och underhåll av vägarVTI Notat 3-2012Författare: Göran Blomqvist, Annika Jägerbrand Projekt: Miljöanpassningsproblem/konflikter i vägbygge,

drift och underhåll Uppdrag/finansiering: Stiftelsen Fredrik Bachmans Min-nesfond.

Fungerar godstransportmarknaden effektivt? Ekonomisk analys av energieffektivisering av godstransporterVTI Notat 39-2012Författare: Jan-Eric Nilsson, Svante Mandell, Inge VierthProjekt: Ekonomisk analys av energieffektivisering i gods-trafikUppdrag/finansiering: Energimyndigheten

Modeller för rullmotstånd och bränsleförbrukning samt energisparpotential som följd av ändrade vägyteförhåll-anden VTI Rapport 748AFörfattare: Rune Karlsson, Jenny Eriksson, Mohammad-Reza Yahya, Ulf HammarströmProjekt: MIRIAM Models for rolling resistance In Road Infrastructure Asset Management SystemsUppdrag/finansiering: Trafikverket

Samordning av trafik- och bebyggelseplanering för hållbar mobilitetVTI Rapport 742Författare: Jonna Nyberg, Robert HreljaProjekt: Integrerad planering som förutsättning för hållbara transport- och energisystem. Hinder och möj-ligheter i Uthållig kommun.Uppdrag/finansiering: Energimyndigheten

Re-road – End of life strategies of asphalt pavements Projekt i EU:s sjunde ramprogram. VTI:s projektledare/koordinator: Björn KalmanUppdrag/finansiering: EU-kommissionen, Trafikverket, VTIhttp://re-road.fehrl.org/

övriga miljökvalitetsmål och minskad ohälsa

Driftåtgärder mot PM10 på Hornsgatan och Sveavägen i Stockholm - utvärdering av vintersäsongen 2011–2012VTI Rapport 767Författare: Mats Gustafsson , Göran Blomqvist , Michael Norman , Christer Johansson Projekt: Uppföljning av åtgärder mot PM10 i StockholmUppdrag/finansiering: Trafikkontoret Stockholms stad

CMA+ - PM10 reduction by the application of liquid Calcium-Magnesium Acetate (CMA) in the Austrian and Italian cities Klagenfurt, Bruneck and LienzProjekt i EU-programmet LIFE+ Environment Policy and GovernanceVTI:s projektledare: Mats GustafssonUppdrag/finansiering: EU, VTIhttp://www.life-cma.at/


veTensKaplig publicering 2012publicerade artiklar i referee-granskade tidskrifter ingår i beräkningen av det nyckeltal förpubliceringar som vTi följer upp årligen som ett mått på forskningskvalitet. nedan redovi-sas artiklar publicerade i tidskrifter år 2012. under året har 43 artiklar publicerats, jämfört med 44 artiklar år 2011. nyckeltal för vetenskaplig publicering, se sidan 7.

ahlstrom, C., Kircher, K., fors, C., Du-kic, t., Patten, C., anund, A. Measuring driver impairments: Sleepiness, distrac-tion, and workload (2012) IEEE Pulse, 3 (2), art. no. 6173094, pp. 22-30.

ahlstrom, C., victor, t., Wege, C., stein-metz, E. Processing of eye/head-tracking data in large-scale naturalistic driving data sets (2012) IEEE Transactions on Intelligent Transportation Systems, 13 (2), art. no. 6093970, pp. 553-564.

andersson, H., Ögren, m. Noise charges in road traffic: Pricing schedule based on the marginal cost principle (2012) Journal of Transportation Engineering, 137 (12), pp. 926-933.

andersson, m., smith, a., Wikberg, t., Wheat, P. Estimating the marginal cost of railway track renewals using corner solution models (2012) Transportation Research Part A: Policy and Practice, 46 (6), pp. 954-964.

asutay, E., västfjäll, D., tajadura-Jimé-nez, a., Genell, a., Bergman, P., Kleiner, m. Emoacoustics: A study of the psychoa-coustical and psychological dimensions of emotional sound design (2012) AES: Journal of the Audio Engineering Society, 60 (1-2), pp. 21-28.

Biligiri, K.P., said, s., Hakim, H. Asphalt mixtures’ crack propagation assessment using semi-circular bending tests (2012) International Journal of Pavement Re-search and Technology, 5 (4), pp. 209-217.

Biligiri, K.P., Kalman, B. confined E* testing on poroelastic road surface mixtures (2012) Road Materials and Pave-ment Design, 13 (2), pp. 385-395.

Carlsson, a., siegmund, G.P., linder, a., svensson, m.Y. Motion of the Head and Neck of Female and Male Volunteers in Rear Impact car-to-car Impacts (2012) Traffic Injury Prevention, 13 (4), pp. 378-387.

Dahl, E., Henriksson, m., levin, l. Konstruktioner av maskulinitet i samtal om kollektivtrafik (2012) NoRMA: Nordic Journal for Masculinity Studies, 7(2)

Dukic, t., Broberg, t. older drivers’ visual search behaviour at intersections(2012) Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 15 (4), pp. 462-470.

Eriksson, l., Bjørnskau, t. Acceptability of traffic safety measures with personal privacy implications (2012) Transporta-tion Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 15 (3), pp. 333-347.

Erlingsson, s. Rutting development in a flexible pavement structure (2012) Road Materials and Pavement Design, 13 (2), pp. 218-234.

forsman, Å., forward, s., Hjälmdahl, m. & Gustafsson, s. (2012). Alkohol och droger i trafiken - var står vi idag? Socialmedicinsk tidskrifts temanummer ”Trafikmedicin och nollvision - svensk trafikskadeforskning och säkerhet”, 6.

Gidlof-Gunnarsson, a., ogren,m., Jerson, t., ohrstrom, E. Railway noise annoyance and the importance of number of trains, ground vibration, and building situational factors (2012) Noise & Health, 14(59), pp. 190-201

Grahn-voorneveld, s. Sharing costs in Swedish road ownership associations(2012) Transportation Research Part A: Policy and Practice, 46 (4), pp. 645-651.

Gustafsson, m., Blomqvist, G., swiet-licki, E., Dahl, a., Gudmundsson, a.Inhalable railroad particles at ground level and subterranean stations - Physi-cal and chemical properties and relation to train traffic (2012) Transportation Research Part D: Transport and Environ-ment, 17 (3), pp. 277-285.

Gustafsson, s., forsman, Å., Hjälmdahl, m. Droger och mediciner – är det ett problem i svensk trafik? Socialmedicinsk tidskrifts temanummer ” Trafikmedicin och nollvision - svensk trafikskadefor-skning och säkerhet”, 89(6), s. 480-489

Hansson, l. The private whistleblower: defining a new role in the public pro-curement system (2012) Business and Politics, 14(2), published online

Hjälmdahl, m., vadeby, a., forsman, a., fors, C., Ceder, G., Woxler, P., Kronstrand, R. Effects of d-ampheta-mine on simulated driving performance before and after sleep deprivation (2012) Psychopharmacology, 222(3), pp. 401-411

Hrelja, R., antonson, H. Handling user needs: Methods for knowledge creation in Swedish transport planning (2012) European Transport Research Review, 4 (3), pp. 115-123.

Hrelja, R., Isaksson, K., Richardson, t.IKEA and Small city Development in Swe-den: Planning Myths, Realities, and Un-sustainable Mobilities (2012) International Planning Studies, 17 (2), pp. 125-145.

Hultkrantz, l., nilsson, J.-E., arvids-son, s. Voluntary internalization of speed-ing externalities with vehicle insurance(2012) Transportation Research Part A: Policy and Practice, 46 (6), pp. 926-937.

Isaksson, K., storbjörk, s. Strategy mak-ing and power in environmental assess-ments. lessons from the establishment of an out-of-town shopping centre in Västerås, Sweden (2012) Environmen-tal Impact Assessment Review, 34, pp. 65-73.

Janhäll, s., molnar, P., Hallquist, m.Traffic emission factors of ultrafine particles: Effects from ambient air (2012) Journal of Environmental Monitoring, 14 (9), pp. 2488-2496.


Kecklund, G., anund, a., Wahlstrom, m.R., Philip, P., akerstedt, t. Sleepiness and the risk of car crash: a case-control study (2012) Journal of sleep research, 21, suppl. s1, p. 307

Kircher, K., ahlstrom, C. The impact of tunnel design and lighting on the perfor-mance of attentive and visually distracted drivers (2012) Accident Analysis and Prevention, 47, pp. 153-161.

Korpelainen, H. Jägerbrand, a., von Cräutlein, m. Generic structure of moss-es Pleurozium schreberi (Willd. ex Brid.) Mitt. and Racomitrium lanuginosum (Hedw.) Brid. along altitude gradients in Hokkaido, Japan (2012) Journal of Bryol-ogy, 34 (4), pp. 309-312

Krusper, a., thomson, R. Truck frontal underride protection - compatibility fac-tors influencing passenger car safety(2012) International Journal of crashwor-thiness, 17 (2), pp. 217-232.

Krüger, n.a. Estimating traffic demand risk - A multiscale analysis (2012) Trans-portation Research Part A: Policy and Practice, 46 (10), pp. 1741-1751.

Krüger, n.a. To kill a real option - In-complete contracts, real options and PPP(2012) Transportation Research Part A: Policy and Practice, 46 (8), pp. 1359-1371.

li, C.-Z., Isacsson, G. Valuing urban accessibility and air quality in Sweden: A regional welfare analysis (2012) Empirical Economics, 42 (3), pp. 881-898.

oscarsson, E., said, s. Assessment of ZSV in asphalt concrete using shear frequency sweep testing (2012) Journal of Materials in civil Engineering, 24(10), pp 1305-1309

oskarsson, P.-a., Eriksson, l., Carland-er, o. Enhanced perception and perfor-mance by multimodal threat cueing in simulated combat vehicle (2012) Human Factors, 54 (1), pp. 122-137.

othman, s., thomson, R., lannér, G. Using naturalistic field operational test data to identify horizontal curves (2012) Journal of Transportation Engineering, 138(9), pp. 1151-1160

Ramaekers, J.G., Kuypers, K.P.C., Bosker, W.m., Brookhuis, K.a. , veld-stra, J.a., simons, R., martens, m., Hjälmdahl, m., forsman, a., Knoche, a. Effects of stimulant drugs on actual and simulated driving: Perspectives from four experimental studies conducted as part of the DRUID research consortium

(2012) Psychopharmacology, 222 (3), pp. 413-418.

schwarz, J.f.a., Ingre, m., fors, C., anund, a., Kecklund, G., taillard, J., Philip, P., Åkerstedt, t. In-car counter-measures open window and music revisited on the real road: Popular but hardly effective against driver sleepiness (2012) Journal of Sleep Research, 21 (5), pp. 595-599.

sundin, a., Patten, C.J.D., Bergmark, m., Hedberg, a., Iraeus, I.-m., Pettersson, I.Methodical aspects of text testing in a driving simulator (2012) Work, 41 (SUPPl.1), pp. 5053-5056.

svensson, m., Krüger, n.a. Mortality and economic fluctuations: Evidence from wavelet analysis for Sweden 1800-2000: Evidence from wavelet analysis for Swe-den 1800-2000 (2012) Journal of Popula-tion Economics, 25 (4), pp. 1215-1235.

svenson, o., Eriksson, G., Gonzalez, n.Braking from different speeds: Judg-ments of collision speed if a car does not stop in time (2012) Accident Analysis and Prevention, 45, pp. 487-492.

svenson, o., Eriksson, G., slovic, P., mertz, C.K., fuglestad, t. Effects of main actor, outcome and affect on biased brak-ing speed judgments (2012) Judgment and Decision Making, 7 (3), pp. 235-243.

taillard, J., Capelli, a., sagaspe, P., anund, a., akerstedt, t., Philip, P.In-car Nocturnal Blue light Exposure Improves Motorway Driving: A Rando-mized controlled Trial (2012) Journal of sleep research, 21(SI Suppl 1), pp 152-153

tapani, a. Vehicle trajectory effects of adaptive cruise control (2012) Journal of Intelligent Transportation Systems: Technology, Planning, and operations, 16 (1), pp. 36-44.

Westin, J., franklin, J.P., Grahn-voorn-eveld, s., Proost, s. How to decide on regional infrastructure to achieve intra-regional acceptability and inter-regional consensus? (2012) Papers in Regional Science, 91 (3), pp. 617-643.


Enligt VTI:s instruktion ingår det i institutets uppgifter att samverka med universitet och högskolor som bedriver nära-liggande forskning och utbildning samt att tillhandahålla tvärvetenskapliga forskningsmiljöer.

En väsentlig del av samverkan med den svenska univer-sitets- och högskolesektorn sker inom ramen för nationella centrumbildningar för transportrelaterad FoU. Nationella FoU-centra som institutet medverkar i utgör samtidigt de bästa exemplen på tvärvetenskapliga forskningsmiljöer. Aktiviteter, prestationer och resultat 2012 för dessa båda uppgifter – U/H-samverkan och tvärvetenskapliga FoU-miljöer - redovisas därför i ett gemensamt avsnitt.

samverKan med universiTeT ocH HÖgsKolor

mål och prestationsmått

I den struktur för operationella verksamhetsmål som VTI tillämpar finns inte något mål specificerat för uppgiften att samverka med universitet och högskolor. Prestationsmått som VTI valt att följa upp och redovisa för år 2012 är, lik-som tidigare år, dels omfattningen av forskningssamverkan med U/H-sektorn och dels antal uppdrag som VTI-medar-betare haft vid universitet och högskolor.

resultatMåttet ”projekt i samverkan med svenska universitet och högskolor” avser det sammanlagda värdet av de FoU-projekt som till någon del genomförts i samarbete med universitet och högskolor under verksamhetsåret. Sådana projekt kan ha genomförts antingen inom ramen för nationella centrumbildningar eller i andra direkta projekt-samarbeten. Under 2012 har denna projektvolym i kronor ökat jämfört med 2011. Samverkan med U/H i form av antal uppdrag har ökat marginellt.

VTI-medarbetare har haft nedanstående uppdrag under 2012:

• Professor vid University of Iceland• Adjungerad professor vid Linköpings universitet• Docent vid Kungliga tekniska högskolan (tre uppdrag)• Docent vid Linköpings universitet (tre uppdrag)• Docent vid Stockholms universitet• Docent vid Högskolan Dalarna• Docent vid Chalmers

Övrig samverkan med universitet och högskolor sker genom VTI:s professorstjänster, i ett långsiktigt doktorand-program, genom examensarbeten som genomförs på VTI eller direkt i konkreta projekt, t.ex. genom regeringens strategiska satsningar som initierades 2009.

vTi:s professorstjänsterInstitutet får enligt sin instruktion anställa forskare som professor, totalt fem professorstjänster som ett led i ökat samarbete med universitet och högskolor. Tre av dessa tjänster är tillsatta sedan tidigare i samverkan med respek-tive universitet och högskola med följande inriktningar:

• Trafiksäkerhet i samverkan med Linköpings universitet - tjänsten delas mellan VTI och universitetet

• Väg- och banteknik, i samverkan med KTH och med University of Iceland

• Nationalekonomi med inriktning mot transporter i sam-verkan med KTH

2010 2011 2012Projekt i samverkan med U/H, Mkr (och antal)

51 (245) 47 (178) 50 (192)

antal uppdrag* vid U/H den 31 december resp. år

10 10 11

antal medarbetare vid U/H den 31 december resp. år

8 9 10

Tabell 3. Projekt i samarbete med universitet och högskolor samt antal uppdrag, perioden 2010– 2012.

*antal uppdrag vid universitet och högskolor avser uppdrag som vti-medarbetare haft i form av tjänst som professor, adjungerad professor, gästprofessor eller docent vid universitet eller högskola.

‹ Foto: Katja KircHer

samverKan med universi-TeT ocH HÖgsKolor ocH TvärveTensKapliga ForsK-ningsmilJÖer


Aktiviteterna under 2012 inom ramen för professorstjänst-erna har främst omfattat samverkan med KTH bl.a. genom forskningsverksamhet, undervisning, handledning av dok-torander, medverkan i betygsnämnder samt vetenskaplig kvalitetsgranskning.

Under 2012 har rekrytering till den fjärde professorstjänst-en pågått. Inriktningen är klimat-, energi- och miljöstyrn-ing i samverkan med Linköpings universitet. Arbetet med den femte professorstjänsten har inletts.

doktorandprogrammetVTI:s doktorandprogram ger ett bidrag till transportsek-torns långsiktiga kompetensförsörjning. Genomförande av doktorandprogrammet stärker VTI:s kunskapsbas och är också en form för samarbete med universitet och hög-skolor. Utbildningen har delfinansierats med anslagsmedel, 5,5 Mkr under 2012.

VTI har under år 2012 haft 21 medarbetare registrerade som doktorandstuderande. Antalet doktorander ökade mar-ginellt jämfört med tidigare år. Motsvarande siffror år 2011 och 2010 var 19 respektive 18 medarbetare.

Två medarbetare har disputerat under 2012:

Joakim Ahlberg försvarade sin avhandling med rubriken ”Multi-unit common value auctions: theory and experi-ments” vid Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet den 9 november. Avhandlingen är inom ämnet nationalekonomi och behandlar auktioner, både teoretiskt och experimentellt.

Omar Bagdadi försvarade sin avhandling vid Lunds tekni-ska högskola den 16 oktober. Avhandlingen har rubriken ”The development of methods for detection and assessment of safety critical events in car driving”. Avhandlingen handlar om detektion och utvärdering av säkerhetskritiska händelser i trafiken.

examensarbeten VTI samarbetar med universitet och högskolor även via examensarbeten som utförs vid institutet. Samarbetspart-ner är oftast Linköpings universitet. Under 2012 har 17 examensarbeten pågått, bl.a. inom områdena kapaciteter vid vägarbete, ECO-driving och trafiksäkerhet. Antalet examensarbeten har varierat stort under den senaste tre-årsperioden. År 2011 hade VTI sju examensarbetare och år 2010 var antalet 20. Antalet utländska studenter som utför examensarbete på VTI skiftar också från år till år. År 2012 var det fem utländska studenter som gjorde sitt examens-arbete vid VTI jämfört med fyra år 2011.

strategiska forskningssatsningar

Regeringens satsningar på utpekade strategiska forskn-ings-områden (”de strategiska medlen”) 2009 har för VTI:s del resulterat i samverkan med KTH och Linköpings universitet. Samarbetet är etablerat i form av en gemensam transportforskningsmiljö TRENoP, (”Transport research environment with novel perspectives”). Forskningen fokuserar på marktransporter med innovativa teknik- och policykoncept.

Inom TRENoP har fortsatt samarbete skett med Linköpings och Norrköpings kommuner samt med andra aktörer kring utvecklingen av citylogistiken i regionen. VTI organiser-ade bl.a. en studieresa till den italienska staden Lucca som bedriver en framgångsrik citylogistikverksamhet. Medresenärer deltog från Linköpings kommun, Linköpings universitet, SKL samt Tekniska högskolan i Barcelona. VTI har deltagit i seminarier och konferenser om framtidens citylogistik samt publicerat ett antal konferensbidrag och tidskriftsartiklar. Fr.o.m. 2012 startade ett nytt verksam-hetsområde inom TRENoP som handlar om att utveckla modeller för förarbeteende.

TvärveTensKapliga ForsKnings-milJÖer

Nedan redovisas externa och interna tvärvetenskapliga forskningsmiljöer 2012 som VTI medverkar i och/eller bidragit till att skapa, underhålla och utveckla.

nationella transportforskningscentraVTI medverkar på olika sätt i nationella centrumbildningar för FoU inom transportområdet, dels som partner i genom-förande av forsknings- och utvecklingsprojekt och dels också som koordinator och ledare för ett av de nationella centra som delfinansieras av Vinnova.

Centrumbildningarna kraftsamlar forsknings- och ut-vecklingsresurser vid universitet och högskolor, institut, industri och näringsliv i forskningsmiljöer.

nationella centrumbildningar initierade och medfinansierade av vinnova

ViP, Virtual Prototyping and Assessment by Simulation Det nationella kompetenscentret ViP leds och koordineras av VTI. Centret har som mål att vara en stark nationell resurs för körsimulatorer med fokus på samspelet mellan människa och teknik. Samverkan sker mellan fordons-företag, transportmyndigheter och teknikföretag. ViP har i dagsläget tio partner och insatser för att utöka antalet partner, bl.a. från akademin, har påbörjats under 2012.


ViP, som etablerades 2008, finansieras gemensamt av Vin-nova och de medverkande parterna. VTI har under 2012 bidragit till finansieringen med 2 miljoner jämfört med 2,5 miljoner år 2011.

Under 2012 har totalt 19 ViP-finansierade projekt pågått, varav 10 startat under verksamhetsåret. VTI deltar i samt-liga projekt och är projektledare i nio projekt. De nystar-tade projekten handlar bl.a. om:

• simulatorplattformens grundläggande uppbyggnad och struktur

• fordonsmodeller och testmetodik för långa fordon• testscenarier och metodik för att studera automatiserad

körning• gränssnitt för alternativa visuella system i simulatorn

(t.ex. grafikmotorer från spelindustrin) för ökad flexibi-litet och attraktivitet

• utformning av och beteendestudier i tunneln Förbifart Stockholm

• inverkan av lågfrekvent buller på förartrötthet med syfte att bidra till riktlinjer för ljudmiljön vid tillverk-ning av fordon

Tre externfinansierade (Vinnova) projekt har genomförts eller påbörjats under 2012. I en förstudie har simuleringens möjligheter inom framtidsforskning och visualisering kart-lagts (behov, intresse, aktörer, nya tillämpningsområden). ViP deltar dessutom i ett projekt som ska ta fram en svensk forsknings- och innovationsagenda för ”Systemsimuler-ing och simulatorer”, och har även beviljats ett projekt för internationalisering av centret.

Avslutade projekt dokumenteras i en särskild engelsk-språkig rapportserie (ViP publication) som trycks och publiceras av VTI. Under 2012 har 8 projekt slutförts och avrapporterats eller är under avrapportering. Dessa projekt har bl.a. handlat om:

• utveckling av designverktyg för generering av trafik-miljöer, inkl. trafikanter och objekt

• utveckling av körsimulatorbaserat test för bedömning av om användning av olika funktioner/utrustningar i fordon tar för mycket uppmärksamhet från föraren

• förar- och systemkontrollerad styrning av tunga fordon

Resultatspridning och kunskapsförmedling har även skett genom publicering i vetenskaplig tidskrift, konferenspre-sentationer samt seminarier och workshops.www.vipsimulation.se

cTS, centrum för transportstudier VTI deltar som en av de större aktörerna tillsammans med KTH i Centrum för transportstudier, CTS. Målet är att centret ska vara en internationellt högt ansedd forsknings-

miljö, långsiktigt höja kompetensnivån inom tranportsek-torn samt bidra till att öka kvaliteten på och underlaget för beslutsfattande inom transportsektorn.

CTS påbörjade den andra perioden av sin verksamhet under år 2011. Perioden löper till år 2014. Under 2012 har 43 projekt pågått med medverkan från VTI.

VTI har under 2012 bidragit med finansiering av FoU-arbete i centret motsvarande en volym på 3,25 miljoner kronor. www.kth.se/cm/start/abe/centra/cts

SAFER, The Vehicle and Traffic Safety centre at chalmers VTI har sedan starten 2006 varit en aktiv part i kompe-tenscentret SAFER. Centret är inriktat mot trafiksäkerhets-forskning och bygger, genom sina 22 parter, en viktig grund för samarbete mellan aktörer från svensk fordonsin-dustri, övrigt näringsliv, institut, universitet och hög-skolor. VTI har en plats i styrelsen och är även representer-at i ledningsgruppen och i flera referensgrupper.

Forskningen inom ramen för SAFER bedrivs i projektform med basfinansiering från Vinnova men även från externa finansiärer, t.ex. EU:s sjunde ramprogram. En viktig del är också egen finansiering från deltagande parter. Under 2012 har 17-18 projekt pågått hos VTI som på något sätt är ett resultat av SAFER-samarbetet. Under 2012 påbörjades etapp tre som pågår fram till sista mars 2015.

VTI har under 2012 bidragit med finansiering av FoU-ar-bete i centret motsvarande en volym på drygt två miljoner kronor, samma volym som året innan.www.chalmers.se/safer

Eco2, The centre for Eco2 Vehicle DesignVTI har även under år 2012 medverkat som part i ECO2 som är en forskningsmiljö för fordonsutveckling. Centret som koordineras av KTH har samarbetspartners från svensk fordonsindustri och Trafikverket. Under 2012 har VTI deltagit i workshops och styrelsemöten för att granska nya projektförslag. Diskussioner har förts om doktor-and-projekt mellan VTI och KTH samt samverkan med TRENoP-aktiviteter, där två aktiviteter inom områdena trafikmodel-lering och beteendemodellering har startats under hösten 2012.www.eco2vehicledesign.kth.se


andra tvärvetenskapliga ForskningsmiljöerBVFF, Bana Väg för framtiden

Branschprogrammet BVFF är ett samarbete mellan VTI, KTH och Trafikverket och fokuserar på samverkan inom områdena; forskning och utveckling, teknisk utrustning och utbildning. Programmet vidareutvecklar nuvarande styrkor och spetskompetenser inom väg- och banteknik för att skapa en ledande integrerad forsknings- och utbild-ningsmiljö som fokuserar på ny kunskap och innovation på europeisk nivå. Programmet blir också en plattform för att främja innovation och ökad inriktning mot projekt av demonstrationskaraktär och tydligt fokus på implementer-ing av erhållna resultat. Målsättningen är också att öka områdets status för att attrahera nya generationer med kreativ arbetskraft.

Kansliet och föreståndaren för programmet finns på VTI i Linköping. De fem programområdena har under 2012 etablerats och två ansökningsomgångar har genomförts. Dialog har pågått med ytterligare aktörer avseende med-verkan i programmet. VTI:s in kind-bidrag till verksam-heten var tre miljoner kronor under år 2012.www.bvff.se/

cTR, centrum för trafikforskning

VTI har även under 2012 medverkat i ett kompetens-centrum skapat av VTI och KTH med säte på KTH vid Institutionen för Infrastruktur. CTR initierar, samordnar och bedriver forskning och utveckling inom analys och simulering av trafikprocesser och är en nationell resurs för forskning och kunskapsöverföring och främja interna-tionellt forskarutbyte.

Målsättningen med VTIs medverkan i CTR är att ytterlig-are höja forskningskvaliteten inom ämnesområdet analys och simulering av trafikprocesser. Vidare handlar det om att i samarbete med Trafikverket stärka policyrelevansen av VTI:s forskning. Under 2012 genomfördes ett förnyelse-arbete och man tog fram en ny strategi samt ett nytt avtal med Trafikverket för perioden 2013-2017. I samarbetet bidrog VTI med 250 000 kronor under år 2012. www.ctr.kth.se

Forskarnätverket FAST- samverkan med linkö-pings universitet Forskarnätverket aktörer, samhälle och transporter, FAST, är ett tvärvetenskapligt forskningsnätverk grundat av VTI och två institutioner vid Linköpings universitet, nämligen Tema teknik och social förändring och Tema kultur och samhälle. Nätverket består av forskare vid VTI och universitetet. Gemensam nämnare är att alla forskar om transporter ur ett humanistiskt och samhällsvetenskap-ligt perspektiv. Under 2012 genomfördes ett uppföljande seminarium med aktuell forskning om hållbar samhälls-

planering och fokus på vilka implikationer det kan få för människors resor. FAST arbetar även med gemensamma publiceringar exempelvis frågor som behandlar kvinnors och äldres villkor i trafiken, regionförstoring, medbor-garinflytande och riskhantering.

VTI:s Temaprojekt – verktyg för tvärvetenskap-lig miljöVTI har enligt sitt regleringsbrev möjlighet att bl.a. finans-iera egeninitierad forskning med anslagsmedel. I form av särskilda VTI Temaprojekt finansierar institutet forskning med karaktär av långsiktighet och bred tematisk inrikt-ning. Temaprojekten fokuserar på långsiktig kunskapsup-pbyggnad och vetenskaplig kvalitet och stärker därmed VTI:s långsiktiga kompetens. Detta är av stor betydelse i dagens läge då det är svårt att få finansiering för långsik-tigt kunskapsuppbyggande forskning. Projekten är enligt VTI:s egna kriterier metodologiskt breda i sitt angreppssätt och utformade så att de involverar medarbetare från flera av institutets olika FoU-enheter.

VTI Temaprojekt initieras i en intern ansökningsprocess där ansökningens vetenskapliga kvalitet bedöms av VTI:s Vetenskapskollegium innan beslut om finansiering tas i institutets ledning. Flera temaprojekt som startade år 2010 eller tidigare avslutades i januari 2012. Dessa projekt finns bl.a. under området klimat och miljö.

Nedanstående VTI Temaprojekt har pågått under 2012.

• Körbeteende, kritiska incidenter och riskvärdering• Klimatets inverkan på vägdimensionering• Kompetenscentrum för klimatanpassning av vägkon-

struktion• Klimat och Beslutsunderlag (ingår i Kompetenscentrum

för klimatanpassning) • Kommuners klimatanpassning av drift och underhåll• Development of Test Scenarios and Vehicle Maneuvers

for Active Safety Testing (start 2012)• Limit Handling - fordonsdynamisk modell för extrema

körförhållanden• Elbilar och beredskap inför en ökad användning (start

2012)• Energieffektiv körning av tåg (start 2012)• Strategiskt spårunderhåll ur ett systemperspektiv - en

kunskapsöversikt (start 2012)

Omfattningen av VTI temaprojekt under treårsperioden 2010–2012:

2012 5,0 Mkr2011 5,0 Mkr2010 4,7 Mkr


K2 - Kollektivtrafikcentrum

Under ett antal år har VTI formerat sin kollektivtrafik-forskning i en intern centrumbildning kring policyinriktad och praktiknära forskning om kollektivtrafik. Det handlar om: planeringsprocesser – regional och urban politik, plan-eringsverktyg – utveckling och användning, effektivare kollektivtrafik – prissättning, upphandling och samhälls-ekonomi samt innovativa transportsystem – framförallt spårburna transporter. VTI:s gedigna kompetens om olika resenärsgruppers attityder och beteenden är en viktig del för samtliga områden.

I slutet av 2012 blev det klart att VTI tillsammans med Lunds universitet (LU) och Malmö Högskola (MAH) får förtroendet att under en tolvårsperiod med start 2013 bygga upp ett nytt nationellt forskningscentrum för kollek-tivtrafik kallat K2. Det nya forskningscentrumet kommer att etableras i Lund och VTI har en tydlig roll som admin-istrativ värd för verksamheten. Verksamheten i centrumet finansieras av Vinnova, Trafikverket, Formas, Västra Götalandsregionen, Stockholms läns landsting, Region Skåne samt av Lunds universitet, Malmö högskola och VTI. För VTI:s del innebär detta att den sedan länge pågående satsningen på ett kompetenscentrum kollektivtrafik kan realiseras.



inTernaTionellT samarbeTeinstitutet får enligt sin instruktion “medverka i internationellt samarbete på områden som hör till dess uppgifter”.

VTI är ett nationellt institut med tydlig internationell anknytning. Medverkan i internationella nätverk, allian-ser och projektsamarbeten stärker VTI:s position som en framstående forskningsaktör med verksamhet av hög vetenskaplig kvalitet. VTI:s medverkan i EU-projekt bidrar till att projektresultat kan få spridning och implementeras i det svenska transportsystemet.

Prestationsmått som VTI tillämpar för år 2012 är kopplat till VTI:s interna verksamhetsmål:

” VTI är ett framstående FoU-institut”

En indikator som följs upp för att bedöma måluppfyllelse är medverkan i internationella FoU-projekt. Måttet är andel (i procent) internationella projekt av den totala uppdrags-volymen.

Mål 2012: minst 18 % internationella uppdragsprojekt av total uppdragsvolym.

resultat

Andelen uppdragsvolym för internationella projekt är 13 % av den totala uppdragsvolymen för år 2012. Målet på 18 % är därmed inte uppfyllt år 2012. Den internationella uppdragsvolymen har dock ökat år 2012 jämfört med året innan.

EU-projekten har oftast en tidsrymd på 3–4 år. Omfatt-ningen av VTI:s medverkan i EU-projekt är större än vad siffran i tabellen visar eftersom alla EU-projekt även med-finansieras nationellt för att ge full kostnadstäckning. Medfinansieringsgraden kan vara upp till 50 % i vissa typer av projekt. Vid beräkningen av omfattningen av internationella projekt har nationell medfinansiering av EU-projekt beaktats.

eu:s ForsKningsprogram

VTI:s engagemang i Europasamarbeten gäller främst medverkan i EU:s ramprogram för FoU. Temaområden i programmet av primärt intresse för VTI är tema Transport samt tema Informations- och kommunikationsteknik, (ICT). Transportaspekter finns dessutom i ramprogrammets teman Miljö, Energi och Säkerhet men även i vissa andra EU-pro-gram. Institutet har en långsiktig målsättning för medver-kan i EU:s sjunde ramprogram 2007-2013, som innebär att deltagandet ska öka i förhållande till tidigare ramprogram, under jämförbara tidsperioder.

Under 2012 har utlysningar inom ramprogrammets tema-områden Transport samt Informations- och kommunika-tionsteknik (ICT) varit av intresse för VTI.

Arbetsformen på EU-nivå där de nationella vägverken tillsammans finansierar forskning har under 2012 över-förts från ERA-NET Road till ett samarbete under CEDR (Conference of European Directors of Roads). Utlysningen kallas därför numera CEDR-call. Vid den utlysning som genomfördes 2012 skickade VTI in nio ansökningar inom de fyra delområdena; Safety, Recycling, Adaptation to Climate Change och Noise. Totalt erhöll VTI tre nya projekt från inskickade ansökningar.

Generellt kan man konstatera att samarbetsformen med CEDR-projekt och ERA-NET Transport blir en allt viktigare projektkategori för VTI.

Under 2012 deltog VTI i ett 20-tal projektansökningar, varav i fyra som koordinator, till de Europaprogram som var öppna för ansökningar. Motsvarande siffror för 2011 är medverkan i ett 20-tal, varav i sex som koordinator. Utveckling över tid är inte helt relevant eftersom möjlig-heterna att ansöka varierar mellan olika år, beroende på vilka utlysningar och FoU-områden som är öppna för ansökningar.

medverkan i eu:s sjunde ramprogram 2012Följande projekt med VTI:s medverkan har pågått under 2012.

2010 2011 2012

eU 10 242 10 308 14 145

Privata 1 915 1 101 2 085

övriga 5 231 2 500 1 884

sUMMa 17 388 13 909 18 114

Tabell 4. Intäkter från utländska uppdragsgivare 2010-2012, tkr.


VTI har varit koordinator i följande projekt:

• ADSEAT– Adaptive Seat to Reduce Neck Injuries for Female and Male Occupants (projektstart 2009)

• Re-road – End of life strategies of asphalt pavements Re-Road (projektstart 2009)

• SAFEWAY2SCHOOL– Integrated system for safe trans-portation of children to school (projektstart 2009)

• TRIMM – Tomorrow´s Road Infrastructure Monitoring and Management (projektstart 2011)

VTI har medverkat som part i projektkonsortiet i följande projekt:

• PERSUADE– PoroElastic Road SUrface: an innovation to Avoid Damages to the Environment (projektstart 2009)

• CITYMOVE – City multi-role optimized vehicle (projekt-start 2010)

• SmartWay – Galileo based navigation in public trans-port systems with passenger interaction (projektstart 2010)

• DETRA – Developing the European transport research alliance (projektstart 2010)

• EuroFOT – Bringing intelligent vehicles to the road (projektstart 2008)

• FIMCAR - Frontal Impact and Compatibility Assessment Research (projektstart 2009)

• ASSESS – Assessment of integrated vehicle safety sys-tems for improved vehicle safety (projektstart 2009)

• CONSOL – Road safety in the ageing societies (projekt-start 2011)

• TransTools - TOOLS for Transport Forecasting and Sce-nario testing (projektstart 2011)

• ecoDriver - Supporting the driver in conserving energy and reducing emissions (projektstart 2011)

• EUTRAIN - European Transport Research Area Interna-tional cooperation activities (projektstart 2011)

• INCRIS - Improving International Cooperation and R&D Road Infrastructure Strategy for Ukraine (projektstart 2011)

• SMARTRAIL - Smart Maintenance and Analysis of Transport Infrastructure (projektstart 2011)

• SAVELEC - Safe control of non-cooperative vehicles through electromagnetic means (projektstart 2012)

era-neT Transport

Pågående projekt under 2012

• Keep Moving - Improving the mobility of the elderly, koordineras av VTI.

• EVERSAFE – Everyday Safety for Electric Vehicles, koordineras av VTI.

cedr (tidigare era-neT road)

Pågående projekt under 2012

• TOOLBOX – a method to select maintenance candidates, koordineras av VTI.

• HeRoad – Holistic evaluation of road assessment, koor-dineras av VTI.

• Expect, Stakeholder expectations and perceptions of the future road transport system, koordineras av TRL, Transport Research Laboratory, Storbritannien.

• STARS – Scoring Traffic at Roadworks, koordineras av TRL, Transport Research Laboratory, Storbritannien.

• ASCAM – Effective Asset Management Meeting Future Challenges, koordineras av TNO, Nederländerna.

• MIRAVEC - Modelling Infrastructure influence on RoAd Vehicle Energy Consumption, koordineras av AIT, Austrian institute of technology, Österrike.

• SUNRA – Sustainability National Road Administrations, koordineras av TRL, Transport Research Laboratory, Storbritannien.

Övriga eu-samarbetsprojekt

• SARTRE 4 - Social Attitudes to Road Traffic Risk in Europe (pågått i flera omgångar och projekt sedan 1990-talet)

life+ - programmen

• CMA+ - PM10 reduction by the application of liquid Calcium-Magnesium Acetate (CMA) in the Austrian and Italian cities Klagenfurt, Bruneck and Lienz.

• QSIDE - The positive effects of quiet facades and quiet urban areas on traffic noise annoyance and sleep distur-bance.

ÖvrigT inTernaTionellT engagemang

global road safety partnership (grsp)

VTI har under året fortsatt sitt engagemang inom trafik-säkerhetsområdet internationellt genom bland annat samarbete med Global Road Safety Partnership (GRSP).

GRSP stödjer VTI:s arrangemang av konferensen Road Safety on Four Continents och medverkar i planeringen och genomförandet av konferensen i Kina 2013.

european Transport safety council (eTsc)

VTI medverkar i den s.k. PIN-panelen inom ramen för ETSC. Panelen består av forskare och trafiksäkerhetsex-perter från 28 europeiska länder med uppgift att följa upp trafiksäkerhetsutvecklingen i Europa gentemot uppsatta


EU-mål.

VTI är Sveriges nationella representant i panelen och ingår i PINs styrgrupp. Som medlem i panelen bidrar VTI bl.a. med svenska trafiksäkerhetsdata, t.ex. antalet dödade och skadade, bältesanvändning, alkoholpåverkade förare.

oecd:s Joint Transport research commit-tee (JTrc)

VTI medverkar som nationell representant i styrgruppen för JTRC, en forskningskommitté gemensam för OECD och International Transport Forum.

VTI har liksom tidigare år medverkat i de permanenta kommittéerna för databassamverkan IRTAD (International road traffic and accident database) samt ITRD (Interna-tional transport research database) där i det senare fallet VTI:s Bibliotek och informationscenter är svensk nationell representant.

piarc – World road association

VTI medverkar i några av PIARC:s tekniska kommittéer. Kommittéerna har flera arbetsgrupper som sammanställer, analyserar och föreslår åtgärder och förändringar inom ak-tuella områden och för PIARC som helhet. Rapporterna re-dovisas på World Road Congress som äger rum vart fjärde år. Syftet med kongressen är att över nationsgränserna dela praktiska lösningar och erfarenheter kring väginfrastruk-tur och vägtransport.

europeiskt institutssamarbete

Under 2012 har VTI fortsatt medverkat i tre formella samarbetsnätverk eller paraplyorganisationer för forsk-ningsinstitut inom transportområdet – ECTRI (European Conference of Transport Research Institutes), FEHRL (Forum of European Highway Research Laboratories) samt FERSI (Forum of European Road Safety Institutes). Samar-betet ger möjligheter att påverka inriktningen av EU:s forskningsprogram, bereda projektansökningar och underlätta konsortiebildning. VTI har deltagit i nya EU-ansökningar initierade via FEHRL-samarbetet samt deltagit i tematiska arbetsgrupper inom ramen för de tre organisa-tionerna.

samarbete med Kina

Ett samförståndsavtal (Memorandum of understanding– MOU) med åtföljande handlingsplan inom transportom-rådet har undertecknats på ministernivå mellan Sverige och Kina. VTI deltar aktivt i samarbetet genom aktiviteter avseende trafiksäkerhet. Samarbete har under året skett genom erfarenhetsutbyte gällande körsimulatorer samt

organisering av VTI:s internationella konferensserie ”Road Safety on Four Continents”. I det senare fallet planeras en konferens att arrangeras i Kina i maj 2013 och under 2012 har planeringsarbete pågått med de kinesiska värdarna som är VTI:s systerinstitut i Beijing, Research Institute of High-ways (RIOH). Ett samarbetsavtal omkring forskningsutbyte när det gäller storskaliga körsimulatorer har tagits fram och kommer att ingås under det kommande året.

KonferenserDen 5-7 september 2012 arrangerade VTI den fjärde upp- lagan av den internationella vägkonferensen EPAM (European pavement and asset management) i Malmö. VTI var värd och organisatör för konferensen och genomförde den i samarbete med bl.a. Trafikverket, FEHRL och PIARC. Konferensen handlade om hur Europa genom effektivare väghållning ska möta de krav ökad trafik, klimatförän-dringar och en hög trafiksäkerhet ställer på våra vägar.

VTI hade också fått i uppdrag att i januari 2012 organisera en slutkonferens och skriva slutrapport i ERA-NET Road programmet ”Safety at the heart of road design”. Konfer-ensen arrangerades i Stockholm med ca. 100 trafiksäker-hetsexperter från hela Europa närvarande.

Övrigt internationellt samarbete

Medlemskap och medverkan i olika organisationer, nätverk och sammanslutningar år 2012, exempel

• American Society for Testing and Materials (ASTM) • European Committee for Standardization (CEN)• Enhanced European Vehicle-safety Committee • Human Factors and Ergonomics Society • International Association of Public Transport (UITP) • International Association for Impact Assessment • International Traffic Medicine Association • Nordiskt vägforum (NVF)• Society of Automotive Engineers (SAE) • Transportation Research Board (TRB)

internationella studiebesök

Under året har ett flertal studiebesök/seminarier genom-förts med internationellt deltagande. Delegationer från Victoria parliament i Australien, Koreas Transport Safety Authority med generaldirektör samt Colombia och dess ambassadör i Sverige har besökt VTI. Även personer och grupper från bl.a. Ryssland, Marocko, Kina, Ukraina, Japan och flera europeiska länder har besökt institutet. Utöver detta har ett flertal studiebesök genomförts i samband med möten i VTI:s pågående och planerade EU-projekt.

Foto: Katja KircHer ›


Tabell 6. Verksam-hetens totala kostnader och intäkter fördela-de på anslag och avgiftsfinansierad verksamhet.

belopp i tkr2010 2011 2012

intäkter Kostnader intäkter Kostnader intäkter Kostnader

anslaget 40 387 40 387 39 014 39 014 45 626 45 626

avgifter och bidrag 144 144 143 316 148 991 148 098 143 149 147 218

Finansiella intäkter/ kostnader 320 161 1 096 379 1 242 529

summa exkl anslag 144 464 143 477 150 086 148 477 144 391 147 747

totalt 184 851 183 864 189 100 187 491 190 017 193 373

användning av vTi:s anslag Förutom instruktionsenliga uppgifter används anslaget till kostnader för utredningsverk-samhet, kompetensutveckling, lokaler, särskild utrustning, administration och det natio-nella transportforskningsbiblioteket bic. anslaget får också användas till forskning och medfinansiering av vTi:s deltagande i eu-projekt.

Medel från anslaget till kompetensut-veckling har i huvudsak använts till forskarutbildning och övrigt sam-arbete med universitet och högskolor. Medlen till forskarutbildningen avser stöd till kursinläsning samt delta-gande i externa och interna kortare fortbildningskurser.

VTI:s program för forskarutbildning har genomförts under flera år som doktorandutbildning i samarbete med olika universitet och högskolor. Pro-grammet syftar till att tillföra svensk transportforskning nya kompetenta forskare.

ToTal Finansiering

Tabell 5. Anslagets användning

Utfall i % Utfall i tkr

2010 2011 2012 2010 2011 2012bic 10,9 12,1 11,7 4 399 4 725 5 317

eU 14,6 14,4 12,4 5 906 5 630 5 639

FoU 58,4 52,4 50,0 23 595 20 447 22 816

Komp. utv. 14,3 18,5 12,0 5 788 7 233 5 474

övrigt 1,7 2,5 14,0 699 979 6 380

sUMMa 100 100 100 40 387 39 013 45 626

Nytt sätt att redovisa anslagsfördelningen från och med 2012, kompetensutveckling inne-håller bara doktorandmedel. i posten övrigt ingår institutsövergipande projekt.


KompeTensFÖrsÖrJning vTi är en kunskapsorganisation där medarbetarna är den största tillgången. genom stra-

tegisk kompetensförsörjning och kompetensutveckling samt med ett systematiskt arbete

för lika villkor och god arbetsmiljö ska vTi säkerställa en attraktiv arbetsplats.

KompeTensFÖrsÖrJningstrategisk kompetensförsörjningVTI har en långsiktig strategi för kompetensförsörjn-ing och arbetar ständigt med att identifiera, kartlägga och synliggöra verksamhetens kompetensbehov för de närmaste åren bl.a. genom bemanningsplan och plan för pensionsavgångar. Rätt kompetens är viktigt för att kunna verka i nationella och internationella forskningsmiljöer. För att möta detta liksom framtida behov har utbildnings-satsningar genomförts.

Under året har VTI genomfört rekryteringar av forskare bl.a. inom fordonsteknik, drift och underhåll, transporter och samhällsekonomi. Totalt är 15 personer nyanställda under året. Rekryteringen av den fjärde professorstjänsten har pågått och arbetet med tillsättning av den femte pro-fessorstjänsten har inletts.

Medeltalet anställda under året uppgår till 206. Medelåldern på VTI är 45 år.

Den personalrörlighet som avgångar och behov av rekry-tering genom planerade nya ämnesinriktningar skapar, ger förutsättningar för att styra in personalstrukturen och verksamheten i önskvärd riktning. Personalomsättningen för år 2012 är 3,9 %.

Arbetet med kompetens/generationsväxling fortsätter en-ligt framtagen struktur.

Forskarutbyte, doktorandprogram och examinaVTI har till uppgift att bedriva forskningsbaserad kun-skapsbildning för transportsektorns utveckling. VTI:s doktorandprogram är viktigt för den långsiktiga kompe-

tensförsörjningen till transportsektorn. Forskarutbyte och doktorandprogram tillför kunskap till VTI:s verksamhet och är också en möjlighet till samarbete med universitet och högskolor.

Under året har VTI tagit emot två gästdoktorander och 17 examensarbetare. Dessutom har 10 medarbetare uppdrag som docent och/eller professor vid universitet/högskola. VTI har under året haft 21 medarbetare som följt ett dok-torandprogram. Två medarbetare har disputerat under året. Antal medarbetare med licentiat- och doktorsexamen är 78. Doktorandprogrammet har under året fullföljts enligt plan.

Kompetensutveckling

VTI tar årligen fram en kompetensutvecklingsplan för hela myndigheten som sammanställs efter enheternas rapportering av kompetensutvecklingsbehov. Kompetens-utvecklingen sker inom de forskningsprojekt som bedrivs men också genom projektledarskap, handledning av doktorander och examensarbetare, forskarutbyte och kon-ferenser. Under året har en mediautbildning genomförts. Respektive forskningsavdelning genomför seminarieserier som är institutsövergripande. Utöver detta har individuella kompetenshöjande utbildningsinsatser genomförts under året för medarbetare inom områden som är viktiga för verksamheten.

Ett speciellt kompetensutvecklingsprogram har tagits fram som startades 2011. KUSK – särskild satsning på kompe-tensutveckling för VTI:s medarbetare framför allt inom

2010 2011 2012

Nyanställda (antal) 19 23 15

Pension (antal) 4 6 3

avslutade anställningar (antal) 8 7 8

Personalomsättning i % 3,6 3,5 3,9

2010 2011 2012

antal uppdrag* vid U/H den 31 december resp. år

10 10 11

doktorander 18 19 21

Gästforskare 3 1 0

Gästdoktorand/student 1 1 2

examensarbetare 20 7 17

examina - licentiat och doktor 70 74 78

Tabell 7. Personalrörlighet

Tabell 8. Samverkan UoH, examina och uppdrag

*antal uppdrag vid universitet och högskolor avser uppdrag som vti-medarbetare haft i form av tjänst som professor, adjungerad professor, gästprofessor eller docent vid universitet eller högskola.


området miljö- och klimatrelaterad transportforskning har pågått. VTI har genomfört ett internat, med sikte på EU:s forskningsprogram Horizon 2020, med ett 20-tal forskare inom ramen för KUSK–satsningen.

Insatser för kompetensutveckling har främst varit inrikta-de mot projektledarskap med särskilt fokus på tillämpning av den nya projektdatabas som togs i drift under året.

Att främja ledarskapet inom VTI är viktigt för att vidareut-veckla såväl verksamheten som medarbetaren. VTI arbetar kontinuerligt med utveckling för cheferna i ledarskaps-relaterade frågor både för chefsgruppen som helhet men också utifrån individuella behov. Seminarier för chefer angående budget och prognosarbete har genomförts. Detta i syfte att informera chefer om möjligheter med att tillämpa ett nytt webbaserat planeringsverktyg samt för att under-lätta enheternas budgetarbete genom bättre information.

Med de aktiviteter inom området kompetensförsörjning som gjorts under året är bedömningen att det sammantaget i hög grad bidragit till målsättningen enligt verksamhets-planen.

arbeTsmilJÖsystematiskt arbetsmiljöarbete

VTI arbetar systematiskt och strategiskt med utveckling och förbättring av arbetsvillkor och arbetsmiljö. Fokus för arbetet är att bevara och utveckla de faktorer som bidrar till arbetsglädje, god hälsa och välbefinnande på arbets-platsen. Under året har även Arbetsmiljöverket varit in- bjudna både till Arbetsmiljökommittén samt arbetsmiljö-ombudsgruppen för att informera och diskutera vikten av ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

lika villkor – medel för verksamhetsutveck-lingMålsättningen med arbetet med Lika villkor är att det ska bidra till att uppnå VTI:s verksamhetsmål: en attraktiv arbetsplats. VTI bedriver ett löpande, strategiskt arbete med Lika villkor och strävar efter mångfald inom olika områden så som kompetens, bakgrund, etnicitet, kön och ålder. Detta skapar vi genom ett inkluderande synsätt och en god, kreativ arbetsmiljö. En blandning av bakgrund och kompetenser har betydelse för arbete, kvalitet och kund-orientering och är medel för bättre verksamhet. Genom att delta i ett statligt nätverk med andra myndigheter inom området Lika villkor har VTI möjlighet att vara delaktig i olika aktiviteter samt att ha en aktiv omvärldsbevakning



inom området.

Andelen kvinnor på VTI är oförändrat jämfört med år 2011. Däremot har andelen kvinnor bland cheferna ökat mot år 2011. Inom kategorin forskare är andelen kvinnor något högre än 2011. I kategorin doktorander är andelen kvinnor något lägre.

Medelåldern på VTI är densamma som tidigare år. Aktivi-teter som genomförts inom ramen för Lika villkor 2012 bidrar till en framtida god kompetensförsörjning och generationsväxling.

medarbetarundersökningEtt av VTI:s nyckeltal Nöjd Medarbetar Index (NMI) mäts genom medarbetarundersökningar och är ett underlag för arbetet med utvecklingen av VTI och VTI:s arbetsmiljö. Det skapar tillfälle och forum för ökad dialog och delaktighet mellan chef och medarbetare. Undersökningen genomförs vartannat år, den senaste i december år 2012. Det samman-vägda resultatet gav ett värde för NMI på 69 där nyckelta-let var 65 av 100.

Under året har ett värdegrundsarbete genomförts bl.a. med en ny medarbetar- och ledarskapspolicy. I årets medarbet-arundersökning är ledarskapet ett av VTI:s styrkeområden.

sjukfrånvaroVTI har arbetat aktivt för att minska sjuktalen och med att öka fokus på förebyggande och hälsofrämjande faktorer. VTI:s sjukfrånvaro är 2,2 % för 2012.

VTI:s sjukfrånvaro 2012 har sjunkit i jämförelse med 2011. Enligt redovisningen av sjukfrånvaron blir ett av nyckel-talen som indikation på verksamhetsmålet ”VTI är en att-raktiv arbetsplats” – frisktal 97,8 % för år 2012, vilket gör att VTI uppnår det satta nyckeltalet på över 96 % närvaro.

måluppfyllelse för arbetsmiljö

Utifrån de aktiviteter som genomförts under året samt de siffror uppföljningen visar gör VTI bedömningen att det sammantaget bidrar till att utveckla och förbättra arbets-miljön på VTI.

sjukfrånvaro (%) 2010 2011 2012

totalt 3,1 2,8 2,2

efter könKvinnorMän

3,13,1

2,23,1

1,82,4

efter ålderanställda -29 åranställda 30-49 åranställda 50- år

1,21,95,2

1,02,33,7

1,81,43,3

andel långtidssjuka (60 dagar eller mer) av den totala sjukfrån-varon

57,8 47,5 34,6

Tabell 10. Sjukfrånvaro

Personalkategorier (%) 2010 2011 2012

Forskning 58 60 64

Forskningsstöd 28 25 23

administrativt stöd 14 15 13

andelen kvinnortotalti kategorin forskningav doktorandstuderandeav vti:s cheferi vti:s ledningsgrupp

4237444443

4433424743

4436385643

Tabell 9. Personalkategorier


verKsamHeTs-uppFÖlJning

2012


verKsamHeTsuppFÖlJning

Institutet har enlig regleringsbrevet enbart en verksam-hetsgren “uppdragsverksamhet”. Med uppdragsverk-samhet avses både avgifter och bidrag. Uppdragsverk-

samheten har under år 2012 gett ett underskott. Såväl intäktsutfallet som kostnadsutfallet ligger under vad som budgeterats.

Tabell 11. Verksamhetsuppföljning 2012.

över-/Under-

skott t.o.m. 2010

över-/under-

skott 2011

intäkter 2012 Kostnader 2012 över-/under-skott 2012

ackumulerat över-/

underskott utgående

2012Uppdragsverksamhet Utfall

19 763Utfall 1 609

budget 130 000

Utfall 144 391

budget 130 000

Utfall 147 747

budget0

Utfall-3 356 18 016

summa 19 763 1 609 130 000 144 391 130 000 147 747 0 -3 356

varav tjänsteexport 3 969 3 967 0 2

VerKsaMheT Där aVgIFTsInTäKTerna DIsPoneras (TKr) 2012





över-/under-

skott t.o.m. 2008

över-/ under-

skott 2009


ackumulerat över-/



18 520Utfall

257budget 125 000

Utfall 144 464

budget125 000

Utfall 143 477

budget0

Utfall986 19 763

sUMMa 18 520 257 125 000 144 464 125 000 143 477 0 986

varav tjänsteexport 7 146 6 189 0 957

över-/Under-

skott t.o.m. 2009

över-/ under-

skott 2010


ackumulerat över-/



18 777Utfall

986budget 125 000

Utfall 150 086

budget 125 000

Utfall 148 478

budget0

Utfall1 609 21 372

summa 18 777 986 125 000 150 086 125 000 148 478 0 1 609

varav tjänsteexport 3 601 3 999 0 -398


TJänsTeexporT

Som tabell 14 visar varierar exporten av FoU-tjänster över åren. Detta har till stor del att göra med när fleråriga uppdrag inleds eller avslutas.

Intäkter Kostnader Resultat

2012 3 969 3 967 2

2011 3 601 3 999 -398

2010 7 146 6 189 957

KonKurrensuTsaTT verKsamHeTMål: För uppdrag där VTI konkurrerar med aktörer på den privata marknaden skall målet vara minst full kostnads-täckning.

Institutet har definierat konkurrensutsatt verksamhet på följande sätt: “Med konkurrensutsatt verksamhet avses pro-jekt som inte finansieras med statliga medel eller bidrag”. Undantag: om statlig myndighet upphandlat projekt i konkurrens räknas dessa till konkurrensutsatt verksamhet.

I tabell 15 redovisas totala intäkter och kostnader för projekten samt årets resultat. I kolumnen “anslagssubven-tionering” är syftet att redovisa de konkurrensutsatta projektens del av den anslagsanvändning som berör all uppdragsverksamhet. Slutligen redovisas resultatet med hänsyn tagen till alla intäkter och kostnader.

Kursverksamheten är redovisad som konkurrensutsatt trots att syftet med kurserna är att marknadsföra institutet och att sprida det resultat som kommit fram i verksamheten. Resultatet för kursverksamheten är negtativt.

Under år 2012 har anslaget inte använts till projekt som in-nebär subventioner av konkurrensutsatt verksamhet.

Budgetår Intäkter externt Kostnader anslags-subventionering

Resultat

2012 21 269 18 611 0 2 658

2011 19 775 18 458 0 1 317

2010 24 494 23 227 0 1 267

Tabell 15. Resultat för konkurrensutsatt verksamhet.

Tabell 14. Tjänsteexport 2010-2012


resulTaTräKning

BEloPP I TKR 2012 2011

verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 45 626 39 014

Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 1) 110 513 105 188

Intäkter av bidrag 32 635 43 802

Finansiella intäkter (not 2) 1 242 1 096

summa intäkter 190 017 189 099

verksamhetens kostnader

Kostnader för personal (not 3) 123 372 114 525

Kostnader för lokaler 18 486 17 905

övriga driftkostnader 41 630 46 422

Finansiella kostnader (not 4) 529 379

Avskrivningar och nedskrivningar 9 356 8 260

summa kostnader 193 373 187 490

Verksamhetsutfall -3 356 1 609

transfereringar

Medel från EU-institutioner -365 0

lämnade bidrag till statliga myndigheter 365 0

Saldo 0 0

ÅREts KaPItalfÖRänDRInG (not 5) -3 356 1 609


balansräKning – TillgÅngarBEloPP I TKR

TillgÅngar 2012-12-31 2011-12-31

Immateriella anläggningstillgångar

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar (not 6) 3 690 1 862

summa immateriella anläggningstillgångar 3 690 1 862

materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet (not 7) 2 903 3 012

Maskiner, inventarier, installationer m.m. (not 8) 26 558 32 505

Pågående nyanläggningar (not 9) 0 1 226

summa materiella anläggningstillgångar 29 461 36 743

varulager m.m.

Pågående arbeten 11 668 10 601

summa varulager m.m. 11 668 10 601

fordringar

Kundfordringar 11 331 10 100

Fordringar hos andra myndigheter 23 912 30 115

övriga fordringar 3 4

summa fordringar 35 246 40 219

Periodavgränsningsposter (not 10)

Förutbetalda kostnader 4 340 4 426

Upplupna bidragsintäkter 2 554 5 513

övriga upplupna intäkter 0 0

summa periodavgränsningsposter 6 894 9 939

avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket (not 11) -5 -1 495

summa avräkning med statsverket -5 -1 495

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 88 384 70 649

Kassa och bank 1 375 26 703

summa kassa och bank 89 759 97 352

summa TillgÅngar 176 712 195 221


balansräKning – KapiTal ocH sKulder BEloPP I TKR

KapiTal ocH sKulder 2012-12-31 2011-12-31

myndighetskapital

Balanserad kapitalförändring (not 12) 20 627 19 018

Kapitalförändring enligt resultaträkningen (not 5) -3 356 1 609

summa myndighetskapital 17 270 20 627

avsättningar (not 13)

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 1 393 1 755

övriga avsättningar 2 411 2 301

summa avsättningar 3 804 4 056

skulder m.m.

lån i Riksgäldskontoret (not 14) 33 874 30 864

Skulder till andra myndigheter 6 256 7 236

leverantörsskulder 5 525 6 053

övriga skulder 3 204 28 510

summa skulder m.m. 48 859 72 663

Periodavgränsningsposter (not 15)

Upplupna kostnader 10 262 9 666

oförbrukade bidrag 44 448 46 824

övriga förutbetalda intäkter 52 070 41 386

summa periodavgränsningsposter 106 780 97 876

summa KapiTal ocH sKulder 176 712 195 221


anslagsredovisning 2012

ansLag (TKr)

ANSlAG ”Ingående överförings-belopp (IR)”

”årets tilldel-ning enligt

regleringsbrev 2012”

Totalt dispo-nibelt belopp

Utgifter ”Utgående överförings-

belopp”

22 Kommunikationer 1 495 44 135 45 630 45 626 5

transportpolitik”1:9 kap 1 till regeringens disposition - Utgiftsbegränsning, ramanslag”

Not 12, 17


redovisningsprinciper ocH upplysningar Till resulTaT-, balans ocH anslagsredo-visningarna

Tilläggsupplysningar

allmänt

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, förord-ning (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till dessa.

anläggningstillgångarDe immateriella anläggningstillgångarna som avser licenser m.m. är värderade enligt anskaffningsvärdet.

De materiella anläggningstillgångarna som avser maskiner, inventarier m.m. är värderade enligt anskaffningsvärdet. Med anläggningstillgång avses investeringar >30% av basbeloppet med en ekonomisk varaktighet på minst 3 år. Avskrivning sker linjärt med avskrivningstider enligt följande:

• Förbättringsutgifter på annans fastighet | 10 år• Inredning | 10 år• Kontorsmaskiner, AV och foto, laboratorieutrustning,

transportmedel | 5 år• Datorer | 3 år• Verkstadsutrustning, anläggningsmaskiner, tillverk-

ningsutrustning | 10 år• Immateriella anläggningstillgångar | 3 år

omsättningstillgångar

Pågående arbeten

Pågående arbeten avser projekt som vid bokslutstillfället har upparbetade, men ej fakturerade kostnader. Bedöm-ningen görs per projekt.

Kortfristiga fordringarKortfristiga fordringar tas upp till anskaffningsvärdet. I bokslutet har de fordringar som bedöms som osäkra belas-tat resultatet.

Upplupna uppdragsintäkterUpplupna bidragsintäkter avser de bidragsmedel som upp-arbetats men ej inbetalats.

Kundfordringar i annan valuta är värderad till bokslutsda-gens säljkurs.

Kortfristiga skulder

leverantörsskulder

Utländska leverantörsskulder är värderade enligt boksluts-dagens säljkurs.

Förutbetalda intäkterFörskott från uppdragsgivare och kunder avser inbetalade uppdragsprojektmedel som ej upparbetats. Förändringen mellan åren redovisas mot intäkter i resultaträkningen. Bedömningen görs per projekt.

oförbrukade bidragOförbrukade bidrag avser inbetalade bidragsmedel som ej upparbetats.

periodiseringsprinciperKostnader och intäkter hänförs till det redovisningsår där prestationerna hör hemma. Statens väg- och transportin-stitut tillämpar gränsen 10 tkr avseende periodiseringar av kostnader. Brytdatum för leverantörsfakturor är 2013-01-10.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar samt intäkter av bidragIntäktsavräkning sker med belopp som motsvarar upparbetade uppdragsutgifter som sannolikt kommer att ersät-tas av beställaren. Om den totala kostnaden befaras över-stiga den totala intäkten beaktas förlusten proportionellt med upparbetade kostnader. Eventuell vinst beaktas först när projektet har avslutats.

avviKelser FrÅn generella eKo-nomiadminisTraTiva regler vil-Ka besluTaTs av regeringen eller FÖresKrivande myndigHeTInstitutet får med undantag från §25a i avgiftsförordnin-gen balansera ett överskott på högst 25 % av den avgifts-belagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret i ny räkning utan att förslag behöver lämnas till regeringen om hur hela överskottet skall disponeras.


ersäTTning m.m. Till sTyrelseledamÖTer ocH ledande beFaTTningsHavare

2012 2011

Styrelse- och sammanträdesarvoden, VTIs styrelse: tkr tkr

Bertilsson Britt Marie 18 18

Grönlund Krantz Anna 35 35

Korsfeldt Thomas 18 18

Sundell Björn 18 18

Wäreborn Schultz charlotte 18 18

Ølnes Sønneve 18 18

Jivén Anna 9 -

Trouvé Johan 9 -

Ersättningar till generaldirektör

Jonas Bjelfvenstam - lön 1 087 1 080

Uppdrag som styrelseledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag:

Korsfeldt Thomas Skogsstyrelsen

ocean harvesting technology

Sundell Björn länsförsäkringar Uppsala

Biotain AB

Wärenborn Shultz charlotte Karlstads universitet,

The Service and Market oriented Transport Research Group, SAMoT

Södersjukhuset AB

Resekortet i Sverige AB

X2 Kollektivtrafik AB

Trouvé Johan Svevia Insynsråd länsstyrelsen Västra Götaland


sJuKFrÅnvaro

SJUKFRåNVARo 2012 2011

Totalt 2,2 % 2,8 %

Andel långtidssjuka* av totalt *60 dagar eller mer

34,6 % 47,5 %

Efter kön

Kvinnor 1,8 % 2,2 %

Män 2,4 % 3,1 %

Efter ålder

Anställda -29 år 1,8 % 1,0 %

Anställda 30-49 år 1,4 % 2,3 %

Anställda 50 år- 3,3 % 3,7 %


noTer

BEloPP I TKR2012 2011

NoT 1 INTäKTER AV AVGIFTER ocH ANDRA ERSäTTNINGAR

Intäkter av avgifter och andra ersättningar -110 513 -105 188

Därav intäkter av avgifter enligt §4 avgiftsförordningen -9 853 -8 856

Därav intäkter vid försäljning av egendom 0 0

NoT 2 FINANSIEllA INTäKTER

Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret -1 189 -1 087

övriga ränteintäkter -53 -8

summa -1 242 -1 096

NoT 3 KoSTNADER FöR PERSoNAl

Kostnader för personal 123 372 114 525

Därav lönekostnader exklusive avgifter 80 833 76 626

• I lönekostnader ingår förändring av semesterlöneskuld med:

448 -49

• I lönekostnader ingår förändring av uppbokning av löner för uppsagd personal med:

0 0

• I lönekostnader ingår uppbokning av retroaktiva löner med:

595 510

• I lönekostnader ingår förändring av övriga lönekostnader med:

-44 -132

NoT 4 öVRIGA DRIFTSKoSTNADER

Resor 5 990 5 541

Varor 6 396 4 251

Tjänster 26 974 33 856

Post, telefon och transporter 2 054 2 578

övriga driftskostnader 216 196

summa 41 630 46 422

NoT 5 FINANSIEllA KoSTNADER

Ränta på lån hos Riksgäldskontoret 481 362

övriga räntekostnader 48 17

summa 529 379


2012 2011

NoT 6 åRETS KAPITAlFöRäNDRING

överskott/underskott i avgiftsfinansierad verksamhet -3 017 -116

överskott/underskott i bidragsfinansierad verksamhet -339 1 725

summa -3356 1 609

NoT 7 IMMATERIEllA ANläGGNINGSTIllGåNGAR

Ingående balans anskaffningsvärde 6 519 4 834

årets anskaffningsvärde 1 618 1 684

Pågående nyanläggningar som färdigställts under året 1 226 0

Utgående balans anskaffningsvärde 9 363 6 519

Ingående balans ack avskrivning enl. plan 4 657 3 884

årets avskrivningar 1 016 773

Utgående balans ack avskrivningar enl. plan 5 673 4 657

Planenligt restvärde 3 690 1 862

NoT 8 FöRBäTTRINGSUTGIFTER På ANNANS FASTIGHET


årets anskaffningar 527 685


Ingående balans ack avskrivningar enl. plan 5 487 4 803

årets avskrivningar 636 683



NoT 9 MASKINER, INVENTARIER, INSTAllATIoNER M.M.


årets anskaffningar 1 755 4 339

Pågående nyanläggningar som färdigställts under året 0 18 173

årets försäljningar/utrangeringar -2 981 0


Ingående balans ack avskrivningar enl. plan 90 379 83 576

årets avskrivningar 7 701 6 804

Ack avskrivningar på försålda/utrang investeringar -2 979 0




2012 2011

NoT 10 PåGåENDE NyANläGGNINGAR


årets anskaffningar 0 4 401

Färdigställda anläggningar -1 226 -18 173

Utgående balans anskaffningsvärde 0 1 226

NoT 11 PERIoDAVGRäNSNINGSPoSTER

Förutbetalda hyror utomstatliga 4 331 3 733

Förutbetalda hyror inomstatliga 125 102

Förutbetalda leverantörsfakturor utomstatliga -179 485

Förutbetalda leverantörsfakturor inomstatliga 61 107

Summa förutbetalda kostnader 4 339 4 427

Upplupna bidragsintäkter inomstatliga 589 3 225

Upplupna bidragsintäkter utomstatliga 1 965 2 288

Summa upplupna bidragsintäkter 2 554 5 513

totalt 6 893 9 940

NoT 12 AVRäKNING MED STATSVERKET

anslag i räntebärande flöde

Ingående balans -1 495 0

Redovisat mot anslag 45 626 39 014

Anslagmedel som tllförts räntekonto -44 135 -40 509

Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande flöde -5 -1 495

summa avräkning med statsverket -5 -1 495

NoT 13 BAlANSERAD KAPITAlFöRäNDRING

Avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet 20 627 19 018

Periodiseringsdifferens anslaget 0 0

totalt 20 627 19 018


2012 2011

NoT 14 AVSäTTNINGAR

Ingående pensionsavsättning 1 755 891

+ årets pensionskostnad 50 1 043

- årets pensionsutbetalningar -411 -180

= Utgående pensionsavsättning 1 393 1 755

Ingående avsättning Trygghetsstiftelsen 2 301 2 119

årets avsättning Trygghetsstiftelsen 242 231

årets nyttjande Trygghetsstiftelsen -132 -50

Utgående avsättning Trygghetsstiftelsen 2 411 2 301

Utgående avsättningar 3 804 4 055

NoT 15 låN I RIKSGälDSKoNToRET

Beviljad låneram 50 000 50 000

Ingående balans 30 864 20 797

Nyupptagna lån 8 630 22 025

Amorteringar -5 620 -11 958

Utgående balans 33 874 30 864

NoT 16 PERIoDAVGRäNSNINGSPoSTER

övriga upplupna kostnader inomstatliga 278 258

Summa upplupna kostnader inomstatliga 278 258

Upplupna löner 915 866

Upplupna semesterlöner 5 332 4 885

övriga upplupna kostnader utomstatliga 563 916

Summa upplupna kostnader utomstatliga 6 811 6 667

Upplupna kostnader sociala avgifter 3 173 2 741

summa upplupna kostnader 10 262 9 666

oförbrukade bidrag inomstatliga 18 766 21 527

oförbrukade bidrag utomstatliga 25 682 25 298

summa oförbrukade bidrag 44 448 46 824

Förutbetalda intäkter - inomstatliga 43 020 34 163

Förutbetalda intäkter - utomstatliga 9 049 7 223

summa förutbetalda intäkter 52 069 41 386

totalt 106 779 97 876

NoT 17 ANSlAGSREDoVISNING

Beviljad anslagskredit 1 324 1 215


2008 2009 2010 2011 2012

låneram i Riksgäldskontoret

Beviljad ram 40 000 60 000 60 000 50 000 50 000

Utnyttjad ram 24 006 21 417 20 797 30 864 33 874

Kontokredit hos Riksgäldskontoret

Beviljad ram 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000

Utnyttjad ram 0 0 0 0 0

Räntekostnader på räntekonto 0 0 0 0 0

Ränteintäkter på räntekonto 1 834 335 275 1 062 1 189

avgifts- och bidragsintäkter

Budget regleringsbrev 120 000 120 000 135 061 125 000 130 000

Utfall (disponeras av myndigheten) 128 628 128 202 144 144 148 991 144 392

Utfall (disponeras ej av myndigheten) 0 0 0 0 0

anslagskredit

Beviljad 1 151 1 172 1 211 1 215 1 324

Utnyttjad 0 0 0 0 0

anslagssparande 36 16 0 1 495 5

antal årsarbetskrafter 166 166 175 174 180

medelantalet anställda 184 186 197 199 206

Driftkostnad per årsarbetskraft 966 965 1 010 1 028 1 019

Årets kapitalförändring 189 257 986 1 609 -3 356

Balanserad kapitalförändring 17 585 17 774 18 031 19 018 20 627

avgifts- och bidragsintäkt per årsarbetskraft 775 772 826 856 802

sammansTällning av väsenTliga uppgiFTerBEloPP I TKR

anna Grönlund Krantz jonas bjelfvenstam sønneve Ølnes charlotte Wäreborn schultz thomas Korsfeldt

björn sundell britt Marie bertilsson johan trouvé anna jivén



Styrelsens beslut om godkännandeStyrelsen har vid sammanträde den 18 februari 2013 beslutat godkänna årsredovisningen för Statens väg- och transport-forskningsinstitut (VTI) vad avser budgetåret 2012.

Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Stockholm den 18 februari 2013

Anna Grönlund Krantz

Sønneve Ølnes

Thomas Korsfeldt

Britt Marie Bertilsson

Anna Jivén

Jonas Bjelfvenstam

Charlotte Wäreborn Schultz

Björn Sundell

Johan Trouvé


huvudkontor/head office

liNKöPiNG

post/mail se-581 95 linköping

tel +46 (0)13-20 40 00

www.vti.se

borlÄNGe

post/mail boX 920

se-781 70 borlÄNGe

tel +46 (0)243-44 68 60

stocKHolM

post/mail boX 55685

se-102 15 stocKHolM

tel +46 (0)8-555 770 20

GöteborG

post/mail boX 8072

se-402 78 GöteborG

tel +46 (0)31-750 26 00

www.vti.se

huvudkontor

liNKöPiNG581 95 linköping telefon 013-20 40 00 stocKHolM boX 55685 102 15 stocKHolM telefon 08-555 770 20

GöteborGboX 8072402 78 GöteborGtelefon 031-750 26 00 borlÄNGe boX 920781 29 borlÄNGetelefon 0243-44 68 60

vti, statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transport-sektorn. institutet är en statlig myndighet som lyder under Närings-departementet. vti:s huvuduppgift är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. verksamheten omfattar samtliga transportslag och områdena väg- och banteknik, drift och underhåll, fordonsteknik, trafiksäkerhet, trafikanalys, människan i transportsystemet, miljö, planerings- och beslutsprocesser, trans-portekonomi samt transportsystem. Kunskapen från institutet ger beslutsunderlag hos aktörer inom transportsektorn och får i många fall direkta tillämpningar såväl i nationell som i internationell trans-portpolitik. vti utför forskning på uppdrag i en tvärvetenskaplig organisation. institutet arbetar också med utredning och rådgivning och utför olika typer av tjänster inom mätning och provning. På institutet finns flera tekniskt avancerade forskningsutrustningar och körsimulatorer i världsklass. dessutom finns ett laboratorium för vägmaterial och ett krocksäkerhetslaboratorium. Forskare på vti medverkar kontinuerligt i internationella forsk-ningsprojekt, företrädesvis inom europa, och deltar aktivt i internationella nätverk och allianser. Nationellt samverkar vti med universitet och högskolor som bedriver närliggande forskning och utbildning. vti har omkring 200 medarbetare. Huvudkontoret finns i linköping och lokalkontor i stockholm, Göteborg och borlänge.

VTI Årsredovisning 2012

Documents

Transcript of VTI Årsredovisning 2012