VTI aktuellt nr 3 2012

NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

20123aktuellt

Tema jämlikhetMånga fler pensionärer

bakom ratten i framtiden

Ny transportplanering – inte bara för de högröstade

Karlar i trafiken – dags att nyansera bilden

2 VTI AKTUELLT NR 3 2012

”Styrmedel riskerar att leda till transportrelaterad social ojämlikhet”

Riksdagens transportpolitiska mål anger att politiken skall säkerställa en samhällsekonomiskt

effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Detta mål har brutits ned i funktionsmål och hänsynsmål. För hänsynsmålet är miljö, hälsa och säkerhet ledstjärnor, medan funktionsmålet har tillgänglighet som riktmärke.

Begreppet ”tillgänglighet” rymmer ett antal dimensioner som rör olika gruppers tillgång till transportsystemet. I grunden handlar det om en i allra högsta grad rimlig tanke; nämligen att sträva efter allas lika tillgång till transportsystemets funktioner.

Man kan ibland – till exempel när man sitter i en ändlös bilkö – intala sig att tillgängligheten till transportsystemet visserligen är ganska begränsad, men att den knappa tillgången kan fördras med jämnmod därför att den delas lika av alla, för

att parafrasera en gammal finansminister. Några särskilda system för att köpa sig en gräddfil förbi köerna finns ju inte. Eller?

Njae, kanske inte förbi ett beläggningsarbete, men nog finns det begränsningar i hur tillgängligt transportsystemet är. Det är sedan länge känt att kvinnors och mäns resmönster är olika. Män använder oftare bil än kvinnor, medan kvinnor oftare tar kollektivtrafiken i anspråk. Om då mycket av samhällets resurser används för att främja bilens framkomlighet får man en ojämlik fördelning. Motsvarande fördelningsanalyser kan göras även från andra utgångspunkter, ålder och etnicitet för att nämna några.

Ett annat exempel gäller hur ambitionerna att använda ekonomiska styrmedel, till exempel trängselskatter, påverkar tillgängligheten. Syftet med sådana styrmedel är i allmänhet att bland annat åstadkomma en miljömässigt hållbar biltrafik och att dämpa trafiktillväxten. I fallet med trängselskatten handlar det också om att minska

trängseln och således ge mindre köer i rusningstrafik. I någon mening blir resultatet just ett slags gräddfil, det vill säga betala en slant och kom fortare fram.

Erfarenheterna av ekonomiska styr medel i transportpolitiken är i mångt och mycket positiva när det gäller att finna nya vägar att uppnå miljö och hälso målen. Samtidigt pekar transport f orskning på att styrmedlen riskerar att leda till transportrelaterad social ojämlikhet och försämra tillgängligheten för dem som har svårt att betala ökade kostnader.

Om inte samtidigt andra åtgärder sätts in för att begränsa fördelningseffekterna, till exempel genom alternativa transportsystem, finns uppenbara konflikter med tillgänglighetsmålet. Att politiker och planerare har kunskap och förmåga att ta hand om denna typ av målkonflikter i planeringsprocesserna är avgörande för att transportsystemet skall utvecklas mot det transportpolitiska målet.

VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forsk-ning inom transportsektorn.

VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Näringsdepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Institutet har som huvudupp-gift att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter.

VTI, Statens väg- ochtransportforskningsinstitut

Huvudkontor LinköpingTelefon 013–20 40 00www.vti.seVTI finns även i Stockholm, Göteborg och Borlänge.

Jonas BjelfvenstamGeneraldirektör

Visst finns det gräddfiler i trafiken

ANSVARIG UTGIVAREHelena Sederström

REDAKTÖRKatarina Ljungdahl

I REDAKTIONENTarja MagnussonKatarina NestorFredric RipeEva Åström

LAYOUT/ORIGINALForma Viva, Linköping

UPPLAGA6 500 ex

ISSN 0347-9382

TRYCKAB Danagårds Grafiska

[email protected]

OMSLAGSBILDENKatja Kircher

PRENUMERATIONwww.vti.se/[email protected]

VTI AKTUELLT NR 3 2012 3

Transportsystemet är till för alla, oavsett hur gammal du är eller vilket kön du tillhör. Dess utformning, funktion och användning ska ge medborgarna en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet. Det ska även bidra till utvecklingskraft i hela landet. VTI studerar olika trafikantgrupper i många forskningsprojekt. I detta nummer presenteras några av dessa.

7

11

14

6 Pensionärer väljer bilen – äldreforskning med fokus på hållbarhet saknas

7 Svårt att turista utan bil i Sverige – hög kvalitet och service lika viktigt som färdmedlen

8 Unga män lever farligt – VTI-forskare: Körkortsutbildningen måste förändras

12 Utrymme för alla Ny handbok ger tips om transportplanering

för människors olika resbehov

4 I korthet – notiser 9 Kvinnor är mer bilkritiska än män

10 Alla barn har rätt att resa säkert – VTI utvecklar säkerhetstesterna

11 ”Yngre äldre” vill fortsätta röra på sig – nyblivna pensionärers resande kartläggs

14 Malmö sätter fokus på jämställdhet i planering av kollektivtrafiken

16 Ändrat klimat kräver nytänkande – sårbarhetsanalys identifierar riskgrupper

Alltid i VTI aktuellt

2 Ledare 17 Rapporter i korthet22 Kurser, seminarier & konferenser23 VTI-publikationer 24 I huvudet på Lena Levin

VTI:s värld

21 Så kan skolskjutsen bli säkrare – viktigt se till helheten visar europeiskt projekt

21 VTI välkomnar nya medarbetare

innehållNr 3 2012

Tema Jämlikhet


I KORTHET I KORTHET

Kvinnliga mått på prototyp av krockdocka

Eftersom antiwhiplashsystem i personbilar gör större nytta för män än för kvinnor, har man i EUprojektet Adseat nu tagit fram en prototyp av en krockdocka utifrån kvinnliga mått, kallad BioRID 50 F. Prototypen är ett första steg mot framtagandet av en kvinnlig krockdocka som kan användas vid tester av krock bakifrån.

Adseat är ett VTIkoordinerat forskningsprojekt som ska ta fram riktlinjer för hur säkerhetssystemen gällande bilsäten bör utvärderas i framtiden. Tester med olika typer av bilsäten visar skillnader beroende på om en krockdocka är utformad utifrån manliga eller kvinnliga mått. Detta har medfört att prestandan för några av sätena som testats under Adseat har förändrats då bilstolen i ett krockprov lastades med en mindre och lättare krockdocka.

MER INFORMATION:

www.adseat.eu

Du har väl inte missat nya Transguide?

Transguide är en webbplats utformad för att samla och sprida information inom transportforskningsområdet. För en tid sedan lanserades en ny version av webbplatsen med förbättrad design och struktur. Precis som tidigare är innehållet kvalitetssäkrat av VTI:s bibliotek och informationscenter, BIC.

– Transguide är omgjord från grunden. Strukturen är förbättrad och sökresultaten presenteras på ett enklare sätt än tidigare. På den nya webbplatsen går det snabbare att hitta rätt information, säger Birgitta Sandstedt, chef för BIC.

Webbplatsen innehåller information om trafik, trafikanter, fordon, transporter och infrastruktur ur ett flertal olika aspekter. Den vänder sig främst till forskare, utredare, konsulter och tjänstemän, men även till journalister, studenter och allmänheten.

Transguide har också ett engelskt gränssnitt och är anpassad för att enkelt kunna utbyta information även på internationell nivå.

MER INFORMATION:

www.transguide.se

Ärofyllt pris för forskning om logistik

Maud GötheLundgren, forskningschef på VTI, har tillsammans med forskarkollegor på Skogforsk och Norges Handelshögskola, Mikael Frisk, Kurt Jörnsten och Mikael Rönnqvist, tilldelats priset ”Euro award for the best Ejor paper” för sin forskning om hur skogsföretag genom att samordna sina transporter kan spara kostnader. Deras studier visar att företagen kan minska kostnaderna med omkring fem procent om de optimerar rutterna var för sig. Om de istället arbetar tillsammans kan de sammanlagda kostnaderna sjunka med hela 14 procent.

Också 2007 mottog forskarna pris för sitt arbete. Priset i år är dock än mer ärofyllt då det belönar bästa publicerade b idrag i tidskriften European journal of operational research i den aktuella kate gorin över alla år.

Priset delades ut på den årliga konferensen European conference on operational research som under sommaren hölls i Vilnius, Litauen.

KONTAKT:

Maud Göthe-Lundgren, [email protected]

Youtube: www.youtube.com/vtiswedenTwitter: www.twitter.com/vtiswedenMynewsdesk: www.mynewsdesk.com/se/pressroom/vtiFacebook: www.facebook.com/se/vtitransportforum Facebook Transportforum: www.facebook.com/VTITransportforum

Håll dig à jour Adresserna till våra kanaler:

Illus

trat

ion:

Hum

anet

ics

Foto

: Kat

arin

a Lj

ungd

hal

Bilden: Datormodellerna BioRID (blå, representerar en genomsnittlig man) och EvaRID (röd, representerar en genomsnittlig kvinna, utvecklad i Adseat). Modellerna används för att virituellt utföra krockprov.

Foto

: Mor

guef

ile


I KORTHET I KORTHET

VTI studerar hur buller gör förare sömniga

Att sömnighet hos förare är en bidragande orsak till olyckor är idag välkänt. En grundläggande orsak till detta är att man som förare gör avsteg från vad man skulle kunna kalla de biologiska förutsättningarna, det vill säga faktorer som tid på dygnet man kör, antal sömntimmar och vakna timmar. Det är mindre känt vilken betydelse externa faktorer, som till exempel buller, har på förmågan att hålla sig vaken. Forskare på VTI har i dagarna startat ett projekt där man ska studera just det lågfrekventa bullrets påverkan på personbilförares sömnighet.

Mätningar i fyra bilarI tidigare studier gjorda på området har man framförallt använt sig av lastbilar när man gjort den här typen av bullermätningar. Här har man kunnat visa på att infraljud och lågfrekvent buller kan leda till såväl ökad trötthet som ökad stress hos förare.

I studien som nu startat ska man på riktig väg mäta ljudnivåer och vibrationer inne i kupén i fyra olika personbilsmodeller av märket Volvo. Man ska sedan återskapa några valda ljudnivåer i en av VTI:s körsimulatorer för att slutligen göra försök med förare för att avgöra hur och i vilken omfattning förarnas vakenhet påverkas av olika ljudnivåer.

Hjälp till fordonsindustrinEtt av målen med projektet är att kunna bidra till att fordonsindustrin tar fram preciserade riktlinjer och krav kring bullernivåer i personbilar. Projektet kommer att pågå under ett år och utförs inom det nationella kompetenscentret ViP, Virtual prototyping and assessment by simulation, som leds och koordineras av VTI. Projektet leds av Eva Lahti på Volvo Car Cooperation.

KONTAKT:

Anna Anund, [email protected]

Youtube: www.youtube.com/vtiswedenTwitter: www.twitter.com/vtiswedenMynewsdesk: www.mynewsdesk.com/se/pressroom/vtiFacebook: www.facebook.com/se/vtitransportforum Facebook Transportforum: www.facebook.com/VTITransportforum

Foto

: Jan

Ene

roth

Foto

: Väs

tsve

nska

han

dels

kam

mar

en

Vad tycker du om www.vti.se?

Fram till slutet av november genomförs en besöksundersökning på VTI:s externa webbplats. När en besökare varit inne på webbplatsen i två minuter dyker ett ”popupfönster” upp och man får möjligheten att svara på några frågor. Frågorna handlar om vad besökaren tycker om webbplatsens innehåll, struktur och grafik.

– En sådan här besöksundersökning ger värdefull information om vad besökarna tycker. Det brukar alltid komma fram en hel del konkreta förbättringsförslag från besökarna som vi sedan kan ta fasta på. Vi kan se om det är någon information som efterfrågas av många men som saknas eller som kanske har en för undanskymd plats, säger Katarina Nestor, webbredaktör på VTI.

Två nya i VTI:s styrelseRegeringen har utsett Anna Jivén

och Johan Trouvé som nya ledamöter i VTI:s styrelse. Anna Jivén äger och driver det egna konsultföretaget Athena advisory i Göteborg. Johan Trouvé är vd för Västsvenska handelskammaren. Johan Trouvé har sedan tidigare ett an tal förtroendeuppdrag, bland annat som

styrelse ledamot i Svevia och i Universeum.Sedan tidigare ingår Anna Grönlund

Krantz (ordförande), Jonas Bjelfvenstam (VTI:s generaldirektör), Britt Marie Bertilsson, Thomas Korsfeldt, Björn Sundell, Charlotte Wäreborn Schultz och Sönneve Ölnes i styrelsen.

Anna Jivén, ny i VTI:s styrelse.Johan Trouvé, ny i VTI:s styrelse.


Äldreforskning med fokus på hållbarhet saknas Forskning om äldre i trafiken har länge fokuserat på säkerhet och mobilitet men fortfarande saknas ofta ett håll-barhetsperspektiv. Det visar en littera-turstudie gjord av VTI.

Många som går i pension de närmaste åren kommer att fortsätta köra bil även i hög ålder. Ett viktigt samhällsprob lem är hur vi ska kunna garantera mobilitet och välfärd för våra äldre, samtidigt som vi når uppsatta miljömål.

– Forskningen om äldre trafikanter berör sällan frågor om hållbarhet utan fokuserar huvudsakligen på trafiksäkerhet och mobilitet. Detta har till stor del en historisk förklaring. När trafiksäkerhetsfrågorna blev politiskt viktigare under slutet av 1960 talet identifierades äldre bilförare som en riskgrupp i trafiken. Samtidigt fanns sedan tidigare populära, kulturella föreställningar om att äldre bilförare var dåliga och farliga bilförare, säger Satu Heikkinen, VTIforskare och projektledare för litteraturstudien.

Detta medförde att äldres mobilitet kom i skymundan.

– Senare, troligen influerat av mer generella tendenser i forskningen där ålders diskriminering uppmärksammades och kunskapen om äldre trafikanter ökade, omvärderades och nyanserades uppfattningarna om äldre bilförares risk i trafiken. Detta skedde vid slutet av 1990talet.

Satu Heikkinen förklarar att det under den här perioden blev tydligt att mobilitet för äldre är en central samhällsfråga.

– Man lyfte fram att äldre borde köra så länge som möjligt eftersom bilen kan hjälpa även den som fått fysiska krämpor att relativit smidigt ta sig fram. Man kan tolka frånvaron av miljöfrågor i debatten som att det varit alltför känsligt att ta upp. Kanske har det funnits en rädsla för att äldre på nytt ska pekas ut och att deras mobilitet ska begränsas. Äldre kör trots allt mindre bil än andra åldersgrupper.

Hållbara transportmedel även för äldreSatu Heikkinen har också tittat på hur det planeras för att äldre ska kunna använda hållbara transportmedel.

– Tiden går och det går inte att undvika att rama in äldres resande i ett hållbarhetsperspektiv. Alla grupper behöver delta i omställningen mot ett hållbart samhälle. I och med att vi har en stor andel äldre, är äldre också en viktig grupp.

Hon förklarar att det ibland finns en målkonflikt mellan social och miljömässig hållbarhet när det gäller äldre. Det kan

göra det svårt att skapa enkla, generella åtgärder.

– Äldre är en heterogen grupp. Samtidigt som det finns grupper av äldre som kan behöva uppmuntras att fortsätta köra bil, finns de som kör mycket och kan behöva minska sin bilkörning.

Har inte åkt kollektivtDet finns bristande erfarenheter hos många äldre att använda kollektiva färdmedel. Tidigare forskning visar att många av 2000talets pensionärer inte har någon erfarenhet av att ta bussen eller tåget. Drygt 40 procent uppger att de aldrig har använt kollektiva färdmedel för sina vardagliga resor.

Även frågor om transporter i relation till stadsplanering är fortfarande outforskat när det kommer till äldre i trafiken. Satu Heikkinen menar att detta är en central fråga för att exempelvis kunna främja social och ekologisk hållbarhet.

– Det saknas i stort sett ett mer övergripande perspektiv på hållbarhet inom äldreforskningen som inkluderar både ekologisk och social hållbarhet. Detta är en viktig fråga med tanke på att de närmaste åren sannolikt medför alltfler äldre som väljer bilen framför andra färdmedel.

Text: Katarina LjungdahlFoto: Shutterstock

KONTAKT:

Satu Heikkinen, [email protected]

TEMA JÄMLIKHET

Tiden går och det går inte att undvika att rama in äldres resande i ett hållbarhetsperspektiv.”

Transporter i relation till stadsplanering är fortfarande outforskat när det kommer till äldre i trafiken. Detta är en central fråga för att kunna främja social och ekologisk hållbarhet, menar VTI-forskaren Satu Heikkinen.

Framtidens pensionärer fortsätter att välja bilen


Svårt att turista utan bil i Sverige”Hög kvalitet och service lika viktigt som färdmedlen”Turister som saknar bil har svårt att ta sig till olika svenska turistmål. Utan bil krävs en hel del planering och gott om tid, speciellt svårt är det att komma till vissa typiska sommarresemål. Det visar en rapport som VTI har gjort på uppdrag av Trafikverket.

Rapporten är en del av ett projekt om hållbara turistresor, vars syfte är att analysera förutsättningarna för att över föra resande från egen bil till andra transportslag såsom kollektivtrafik, cykel och gång till, från och inom turistområden. Projektet ska mynna ut i ett underlag för en nationell handlingsplan för hållbara turistresor.

– Generellt är det inte helt enkelt att få bilisterna att lämna bilen för kollektiva alternativ. Det är en bild som förstärkts av de intervjuer med turister som vi har gjort. Man vill inte överge den frihet det innebär att kunna sätta sig i sin bil och åka på semester när och hur man vill, säger VTIforskaren Kerstin Robertson som lett projektet.

Mer kompliceratFör att få en representativ bild av turistlandet Sverige har några populära turistmål valts ut som fallstudier i rapporten:

Åre, Funäsdalen, Astrid Lindgrens värld, Glasriket samt Öland. Dessa turistmål omfattar både sommar och vinterturism.

– Resultatet visar att det är mer komplicerat att ta sig till, och att resa inom, sommarresmål jämfört med vinterresmål om man vill åka kollektivt. Det finns en del direktbussar under vintern till skidorterna och det är dessutom smidigt att ta tåget till Åre. I både Åre och Funäs dalen finns dessutom skidbussar för transporter mellan de olika skidanläggningarna. Där emot är det svårare att utan bil ta sig runt på Öland eller åka till olika glasbruk i Småland.

Behövs paketerbjudandenResor med kollektivtrafik kan innebära en hel del byten vilket i sig gör att restiden blir längre. Detta är en stor nackdel gentemot bilen. Ett alternativ är att istället sätta sig på ett specialchartrat tåg eller en buss som tar resenären direkt till slutdestinationen.

– Det får inte bli för lång väntetid och det måste vara attraktivt och bekvämt. För att fler ska välja annat färdmedel än bilen behövs det paketerbjudanden med bra service och information och där resenären slipper påfrestande byten och att hantera tungt bagage. Du måste lätt och smidigt kunna ta dig direkt hela vägen till din slutdestination, säger Kerstin Robertson.

Kvalitet och serviceRapporten pekar på flera åtgärder som researrangörerna och destinationerna kan göra för att fler turister ska lockas av allmänna kommunikationer och paketerbjudanden.

– Det är viktigt att titta på hur man inom den reguljära kollektivtrafiken kan anpassa sin tidtabell efter turistsäsongen i högre grad. Dessutom måste arrangörerna bli bättre på att informera och marknadsföra de paket som erbjuds.

– Men ska man verkligen öka andelen hållbara turistresor och få resenärerna att lämna bilen hemma så måste olika aktörer samarbeta för att öka tillgängligheten till olika målpunkter. Hög kvalitet och servicenivå är minst lika viktigt som utbudet av kollektiva färdmedel, menar Kerstin Robertson.

Text: Fredric RipeFoto: Photos.com

KONTAKT:

Kerstin Robertson, [email protected]

TEMA JÄMLIKHET

Gettlinge gravfält på Öland är ett populärt turist-resemål som kan vara svårt att ta sig till utan bil.

TEMA JÄMLIKHET

Unga män lever farligtVTI-forskare: körkortsutbildningen måste förändrasNär det gäller trafikolyckor sticker gruppen unga män i åldern 15–24 år ut. De är oftare inblandade i olyckor, kör fortare och är sämre på att använda bilbälte. Orsakerna till detta är flera och för att minska antalet olyckor behövs en större revidering av körkortsutbildningen, säger Nils Petter Gregersen, forsk-ningsdirektör på VTI.

I 15årsåldern sker många unga mäns debut som mopedist, vilket också innebär att olika typer av olyckor inträffar. På senare år har dock antalet mopedolyckor minskat. Anledningen till det är direkt kopplad till en minskad försäljning av mopeder.

– Visserligen har olyckorna på moped minskat de senaste åren, men det sker trots allt för många olyckor där ofta unga killar är inblandade. Orsaken bakom olyckorna är en kombination av låg ålder och bristande erfarenhet, säger Nils Petter Gregersen.

Sämre på att använda bilbälte Många mopeder är dessutom trimmade och vid olyckor har det visat sig att mopedhjälm inte används eller att den inte har suttit på ordentligt. Dessutom förekommer även alkohol med i bilden vid olyckor.

– När det gäller bilkörning för åldersgruppen 18–25 år har det konstaterats att alkohol och droger har varit en bidragande olycksorsak. Ungdomar generellt är också överrepresenterade i olyckor som kan kopplas till trötthet. Dessa olyckor inträffar inte sällan under kvällar och helger, säger Nils Petter Gregersen.

En nyligen publicerad rapport från VTI kring bältesanvändningen i Sverige 2011 pekar också på att det är unga män som är sämre på att använda bilbälte. Av de unga manliga förarna, 18–25 år, använde 79 procent bilbältet, vilket är betydligt lägre än 2010. I samma åldersgrupp använder 92 procent av kvinnorna bälte.

Flera orsaker till riskfyllt beteendeDet finns flera orsaker till att situationen ser ut som den gör för de unga männen i trafiken. Ett större risktagande i trafiken har sitt ursprung i flera olika sociala och psykologiska faktorer som tillsammans samspelar och påverkar hur förare beter sig i trafiken.

– Olyckorna kopplade till bilkörning handlar liksom för moped ofta om bristande erfarenhet och att man inte fått rutin på att hantera de trafiksituationer man ställs inför. Det finns även forskning som visat att hjärnan inte är helt utvecklad förrän i 25årsåldern. Det påverkar hur man beter sig i trafiken.

– Många gånger vill man som ung kille

visa sig tuff och man har svårare att stå emot grupptryck. Man har också en benägenhet att vilja testa gränserna av vad man klarar av i snabba hastigheter, säger Nils Petter Gregersen.

Reviderad körkortsutbildningFör att komma åt problemen finns det ett behov av att ta upp trafiksäkerhetsfrågor inom flera olika områden.

– Nollvisionens filosofi att lindra skade konsekvenser vid en olycka och att utforma vägtrafiksystemet så att det blir förlåtande för misstag är självklart väldigt viktigt också för de unga killarna, men vi måste också jobba med deras motivation och vilja att göra rätt. Speciellt viktiga i det sammanhanget är skolan och föräldrarna. Vi måste arbeta mycket mer med att få in trafiksäkerhet som en naturlig del i skolan och vid köksbordet.

– Att ta körkort handlar om så mycket mer än att kunna hantera själva fordonet. Det är dags att göra en större revidering av körkortsutbildningen. Det måste till en bättre harmoni mellan målen för utbildningen, utbildningens innehåll och förarproven, säger Nils Petter Gregersen.

Text: Fredric RipeFoto: Photos.com

KONTAKT:

Nils Petter Gregersen, [email protected]

Riskfaktorer• Hastighet• Alkohol• Bilbälte• Erfarenhet• Grupptryck


TEMA JÄMLIKHET

Kvinnor är mer bilkritiska än mänBilden av manlighet och miljöfrågor behöver nyanserasSvenska män är mindre benägna att resa miljövänligt än svenska kvinnor. Emmy Dahl har tittat närmare på hur vi egentligen pratar om resor och miljöfrågor.

Kvinnor är generellt mer bilkritiska än män. Det finns forskare som menar att skillnaden mellan de koldioxidutsläpp som män och kvinnor orsakar är så stor att den måste beaktas i arbetet för att mot verka ohållbara konsumtionsmönster.

För att ta reda på hur män och kvinnor samtalar om resor och miljöfrågor, skriver doktoranden Emmy Dahl just nu en avhandling som fokuserar på maskulinitet, feminitet, resor och klimatfrågor.

– Hur vi pratar säger mycket om vilka föreställningar och normer vi påverkas av. Samtalen visar vilka drivkrafter som förknippas med våra val. De synliggör också vilka argument vi använder för att förklara vår inställning.

Skillnader mellan individer snarare än kön I fokusgrupper där både män och kvinnor har ingått har Emmy Dahl studerat både de som kör bil och de som har valt bort bilen.

Av samtalen framgår att både män och kvinnor talar om bilen som en nödvändighet för deras vardagsliv, inkomst, resor och vardagsbehov. Andra framhåller att det är roligt att köra och säger sig välja bilen av den anledningen. Men det finns också de som är mer kritiska.

– Det existerar många genusstereotyper när det kommer till bilkörning. Trots detta samtalar varken männen eller kvinnorna i min studie om maskulint eller feminint när de beskriver sina resor och sitt miljöengagemang. Att värna om miljön tycks snarare vara något som är kopplat till andra individuella skillnader. Vissa tycker att det är en spännande utmaning, andra ser det bara som ett nödvändigt ont, förklarar Emmy Dahl.

Nyanserar bilden av mänStudien visar att det, trots att det finns föreställningar om män som miljöbovar och mäns passion för snabba bilar, även finns mycket annat som spelar in. Vissa män ser till exempel bilen som ett verktyg för att få mer tid för familjen.

– En av deltagarna i studien berättade att han kör bil till jobbet för att hinna träffa sin son innan läggdags. I jämförelse med vikten av att träffa sina barn, framställs frågan om ett individuellt miljöansvar som rätt irrelevant.

Emmy Dahl är noga med att poängtera vikten av att inte dra alltför generella slutsatser när det gäller män och bilkörning.

– Ett viktigt resultat från min undersökning är insikten om att relationerna mellan män, maskuliniteter och miljöfrågor är många och motstridiga. Resultaten från fokusgrupperna nyanserar bilden av män och maskuliniteter som bromsklossar för miljövänligt resande och miljöengagemang.

Text & foto: Katarina LjungdahlIllustration: Shutterstock

KONTAKT:

Emmy Dahl, [email protected]

Trots att det finns föreställningar om män som miljöbovar och mäns passion för snabba bilar, finns det även mycket annat som spelar in.”

– Det existerar många genusstereotyper när det kommer till bilkörning, säger doktoranden Emmy Dahl.



TEMA JÄMLIKHET

Alla barn har rätt att resa säkertVTI utvecklar säkerhetstesterna Precis som alla andra i samhället har barn rätt att färdas säkert i bil. VTI utför kontinuerligt krocksäker-hetstester av bilbarnstolar enligt gällande regelverk samt så kallade Plustester som är en kompletteran-de provning av skyddsanordningar avsedda för barn i bil.

När det gäller barn och trafik har VTI också forskat runt skolskjutsfrågor. En lite annan vinkling har ett aktuellt projekt runt barns säkerhet i trafiken, nämligen att få föräldrarna att inte skjutsa sina barn till skolan. I samband med det arbetar man mycket med att barnen ska ha en trygg skolväg då det är en förutsättning för att de själva ska kunna gå eller cykla säkert till skolan.

Barn i bilDet är de vuxnas ansvar att se till att barn färdas säkert i bil. Svensk lag och svenska rekommendationer ställer också krav kring framförallt resor i bil som om de följs bör kunna garantera en säker transport för barn i åldern 0–10 år. Störst fara i trafiken har barn 0–17 år när de är passagerare i bil, bortsett från det år de fyller 15 då flest omkomna barn återfinns som mopedförare. Genom åren har VTI forskat och varit med att främja barns säkerhet i bil.

En observationsstudie från 2010 om hur barn transporteras i bil idag visade bland annat att den svenska rekommendationen att barn upp till cirka fyra års ålder bör färdas bakåtvända i bil inte följs i önskvärd utsträckning. Studien, som genomfördes av NTF och analyserades av VTI, visade att 20 procent av 2åringarna, 60 procent av 3åringarna och 93 procent av 4åringarna färdades framåtvända. Studien omfattade cirka 5 000 barn.

– Vidare kan man se i studien att manli

ga förare var sämre på att skydda barnen enligt gällande rekommendationer. Orsaken till detta är okänt. Det känns viktigt att följa utvecklingen på detta område genom en ny observationsundersökning om några år. Det skulle också vara intressant att intervjua föräldrar för att förstå varför barnen vänds framåt redan vid tidig ålder. Först då kan vi få veta hur vi bör gå vidare med arbetet att öka bakåtvänt bilåkande för de minsta, säger Susanne Gustafsson forskare på VTI.

Plustest – märkning av bilbarnstolarAngående barns säkerhet i bil har VTI också på senare år medverkat till möjligheten till så kallad Plustestmärkning av bilbarnstolar. En Plustestmärkt stol garan terar att barnet som färdas i den inte utsätts för livshotande höga nack krafter vid en frontalkollision.

– När Plustestet lanserades för några år sedan visste vi inte om någon tillverkare skulle lyckas bygga en stol som kunde svara upp mot marknadens vid den tidpunkten hårdaste krav. Därför är det roligt att nu kunna konstatera att det går att utveckla och bygga säkra stolar om viljan finns, säger Tommy Pettersson, chef för VTI:s krocklaboratorium.

Barnens resor till skolanVTI har också arbetat mycket med olika aspekter på skolskjuts. Det senaste stora projektet, EUprojektet Safeway2school innebar bland annat optimal ruttplanering och omdirigering av skolskjutsar för maximal säkerhet, applikationer för säkerheten ombord, ”intelligenta” busshållplatser, effektiv varning och information till buss chaufförer, barn, föräldrar och den om givande trafiken samt utbildnings program för alla aktörer.

– Bland annat använder Linköpings kommun idag fluorescerande hållplatsskyltar för skolskjuts, säger Anna Anund, forskare på VTI. De har blivit uppskattade hos både elever, skolskjutsförare och andra trafikanter visar en utvärdering vi gjort. Denna åtgärd användes även i Safeway2school.

Ett lite annorlunda projekt kring barn och trafik har också rätt nyligen initierats av Sveriges kommuner och landsting. Projek tet går ut på att få föräldrar att sluta skjutsa sina barn till skolan. I projektet jobbar man för att slå hål på föräldrarnas argument för att skjutsa sina barn till skolan. Skälen mot skjutsandet är många: trängseln vid skolorna blir en trafikfara i sig, miljön, barnens hälsa och sociala träning påverkas negativt, barnen lär sig inte att använda kollektiva färdmedel etc.

– Detta förutsätter att vi ger barnen och föräldrarna ett trafiksäkert alternativ, vilket vi gör genom att föreslå varje barn i de förskoleklasser som projektet gäller en rekommenderad, säker rutt att gå.

Text: Tarja MagnussonFoto: Hejdlösa Bilder

Illustration: Shutterstock

MER INFORMATION

Läs mer om EU-projektet Safeway2school på sidan 21.


TEMA JÄMLIKHET

Dagens pensionärer

är friskare och vana vid

att resa.

”Yngre äldre”vill fortsätta röra på sig

Nyblivna pensionärers resande kartläggs

av forskare

För att transportsystemet ska vara jämlikt och möta alla användares behov måste samhället ta i beräk-ning en ny grupp trafikanter och planera även för dem. Det är de så kallade ”yngre äldre”, människor kring pensionsåldern och åren därefter. Till skillnad från förr har de körkort i högre utsträckning och är idag friskare, vanare vid att resa och mer köpstarka.

Jessica Berg är doktorand och forskar om mobilitet, resor och transportbehov hos äldre personer i övergången från arbetsliv till pension. Hon använder det tidsgeografiska perspektivet och vill få ökad kunskap om resmönster och behov hos de yngre äldre. Hon strävar efter att kunskapen ska kunna tillämpas i såväl transport som boendeplanering.

Ny fas i livet, nya transportbehov– Min studie går ut på att ta reda på de yngre äldres användning av tid och plats för att kunna identifiera hur och när de rör sig och hur de använder transportsystemet. Det gör jag bland annat genom djupintervjuer med nyblivna pensionärer. De får berätta om en vanlig dag i sitt liv, vad den innehållit för aktiviteter och resor samt hur de tänkte inför valet av transportmedel.

Jessica Berg använder sig också av resdagböcker som pensionärerna får skriva.

En viktig del i studien är hur man i övergången från arbetsliv till pension tänker om det framtida boendet. Vardagens resor är oftast nära knutna till boendet och andra viktiga platser, till exempel var och när på dagen inköpen av dagligvaror sker. Resorna är även beroende av fritidsaktiviteter och intressen, som besök hos släkt och vänner eller kvällsaktiviteter i form av kurser, spel eller motion, aktiviteter som kan förväntas öka när man blir pensionär.

Skillnad mellan män och kvinnorNär det gäller de yngre äldre och deras mobilitet verkar det inte finnas några direkta skillnader mellan könen. Vad Jessica Berg däremot har kunnat konstatera är att vissa ändringar i beteendemönster kan förekomma.

– Jag får till exempel höra att när mannen går i pension och hans hustru fortfarande arbetar så tar han mer ansvar för hushållet än han har gjort tidigare. Mannen kan till exempel börja göra de dagliga inköpen dagtid istället för att storhandla en kväll i veckan tillsammans med hustrun. Men det finns också exempel hur en kvinna som har gått i pension skjutsar sin make till arbetet dagligen.

En intressant vinkel i studien är också hur mobiliteten påverkas den dagen han eller hon blir ensam, när den andre dör. Dylika tankar om framtiden finns med i studien också.

Vana vid kollektivtrafik– I transportforskningen har begreppet ”strandade änkan” förekommit (när mannen, som alltid kört bilen, avlider och kvinnan inte vågar återuppta körningen efter många års uppehåll). Men eftersom fler äldre kvinnor har körkort idag jämfört med, säg 20 år sedan, kan vi inte längre förvänta oss att kvinnor kommer att vara låsta eller begränsade i sin mobilitet i samma utsträckning som förr. Dessutom är kvinnor generellt mer vana vid att använda kollektivtrafik än män.

Dubbel funktionJessica Berg påpekar att det kan vara så att kvinnor redan tidigt valt att gå, cykla eller använda sig av kollektivtrafik. Resor na har en dubbelfunktion för kvinnor, antingen för att få motion, få tid till att tänka och planera, eller att resan har en social funktion om de reser tillsammans med någon.

– Då har de lätt att fortsätta med det. Det är lätt att sätta likhetstecken mellan tillgång till bil och hög mobilitet, men hos kvinnor står inte alltid bilen högst i rang som den ofta gör hos männen.

Text: Tarja MagnussonFoto: Photos.com

Illustration: ShutterstockKONTAKT:

Jessica Berg, [email protected]

Hos kvinnor står inte alltid bilen högst i rang som den ofta gör hos männen.”

Undantag finns, men vi människor är sällan frikopplade från transport-system som omger oss, de är en del av våra liv. Dynamiska och flexibla transportsystem är följakt-ligen mycket värda om man vill förändra samhället.

Hitintills har transportplaneringens kunskaper om användarna ofta grundats dels på resvaneundersökningar, dels på samrådsprocesser. Men för att transportsystem ska bli socialt hållbara, det vill säga jämlika i en stor variation av perspek tiv och anpassade för så många som möjligt i samhället, krävs det bättre underlag.

Möte på Centralstationen För ett antal år sedan skickade Charlotta FaithEll på WSP och KTH och Lena Levin på VTI samtidigt, av varandra ovetandes, in en ansökan till FUDcentrum inom dåvarande Vägverket om forskningsmedel för forskning om jämställdhet i transportplaneringen med fokus på hur samrådsprocesserna skulle kunna förbättras. De fick vetskap om varandra och så småningom bestämde de möte på Central stationen i Stockholm utan att tidigare ha setts och en plattform för forskning om jämställdhet i transportplaneringen etablerades.

– Det var ett kul och annorlunda möte som slutade med att vi nu under ett antal år har fortsatt att forska tillsammans. Vi är projektledare varannan gång, berättar Lena Levin.

Det allra senaste, pågående, gemensam

ma projektet är en handbok som kommer att ges ut av SKL och som ska vara en hjälp i kommunal och regional transportplanering.

– Handboken ska innehålla metodbeskrivningar, ge råd, tillhandahålla checklistor, ge tips om var man hittar data om hur man pendlar, var man hittar mer information etc., allt detta i ett vitt perspektiv av jämställdhet.

Se det faktiska resbehovetNär Charlotta FaithEll och Lena Levin i sin forskning tittat på kommuners och regioners planeringsprocesser har de funnit att de grunder som besluten fattas på ofta har varit hårt generaliserande. Till exempel ger nationella resvaneundersökningar ganska lite kunskaper om det faktiska resbehovet. Lokalt behöver man ta fram hur olika grupper reser och skulle vilja resa; äldre, unga, kvinnor, män, pojkar, flickor, de som arbetar och de som inte gör det, människor med olika härkomst, olika utbildning, olika intressen och olika förmågor. De samrådsprocesser som används i kommuner och regioner äger ofta rum på tider och platser som är svårtillgängliga för många.

Nå så många som möjligt– När vi startade våra studier 2007–2008 kunde ett typiskt samrådsmöte bestå av 70–75 procent medelålders och äldre, etniskt svenska män för det är de som har tid och möjlighet att gå på mötena, minns Lena Levin.

Idag ser det lite bättre ut, men fortfarande hålls många samrådsmöten i form av öppna informationsmöten vardagskvällar när de flesta barnfamiljer har fullt upp med matlagning, läxläsning och lägga barn. Vad Charlotta FaithEll och Lena Levin för ordar är samrådsprocesser med möten med uppsökande verksamhet så man verkligen når så många olika grupper i samhället som möjligt. Platsen och tiden ska också vara anpassad så att de passar många eller så får man anordna flera mötestill fällen på olika platser och olika tider.

– Meningen är inte att man håller ett samrådsmöte för att man ska ha det, utan att verkligen få veta olika med borgares behov och önskningar. Flickor som behöver skjuts till ridhuset, invandrarkvinnor som behöver åka buss till shoppingcenter mitt på dagen, skiftarbetare som ska till jobbet tidigt eller hem sent eller äldre herrar som spelar boule i klubben sen eftermiddag. Alla ska få möjlighet att säga sitt och allas behov och önskningar ska dokumenteras och analyseras.

Tryggheten viktigÄven upplevelser kring transporterna ska tas hänsyn till, till exempel otryggheten på hållplatser som ofta hämmar kvinnors resande med kollektivtrafik, särskilt på obekväma tider.

Den lokala och regionala arbetsmarknaden ska också kunna under lättas av transportsystemet, analys av pendlingsstråk är väsentligt och här är genusaspekt

Utrymme för alla Ny handbok ger tips om transportplaneringför människors olika resbehov


TEMA JÄMLIKHET


Ekonomiska styrmedel i transportplaneringen Ekonomiska styrmedel för hållbar personbilstrafik har de senaste åren lett till ett ökat intresse. I en nyligen utkom-men kunskapsöversikt tas frågor kring jämlikhet och fördelning av tillgänglighet mellan individer och grupper i samhället upp.

Den internationella litteraturen kring tillgänglighet behandlar ekonomiska styrmedel inom ojämlika, strukturella förhållanden när det gäller medborgares tillgång till transporter och dess sociala konsekvenser. Genomgående anses styrmedlen leda till att social ojämlikhet och utsatthet ökar. Styrmedlen förväntas även försämra tillgängligheten för de medborgare som har svårt att bära ökade transportkostnader, men som samtidigt måste använda bil för att få tillgång till sådant som arbete och utbildning.

Bidrar till utsatthet– De ekonomiska styrmedlen bidrar redan nu till transportrelaterad social utsatthet i samhället. Framförallt gäller detta för de som saknar alternativ till bilen för att nå grundläggande service och som har begränsade möjligheter att öka sina transportkostnader, säger forskaren Åsa Aretun som tillsammans med Lisa Hansson har tagit fram kunskapsöversikten.

Att lösa problemet med bilberoende genom mer radikala förändringar, som byte av bostad och arbetsplats, är inte något som alla kan göra. Forskning visar exempelvis att den ökade urbaniseringen och regionaliseringen av stadslandskapet idag är sammankopplad med stigande bostadspriser i lägen nära arbetsmarknader och i goda kollektivtrafiklägen.

– När det gäller jämställdhet så drabbar transportrelaterad social utsatthet i högre grad kvinnor än män. En anledning till detta är att

det finns fler låginkomsttagare bland kvinnor än män. En annan anledning är att kvinnor utför mer kedjeresande på grund av större ansvar för hushåll och barnomsorg, att de oftare arbetar deltid och på andra tider och platser än män. Detta ger upphov till resmönster som kollektivtrafiken i dess nuvarande utformning vanligtvis inte svarar upp mot.

Även tidspressen är större bland kvinnor än bland män på grund av dubbelarbete. Även relativt små ökningar av restiden kan få vardagspusslet att spricka.

Ensamstående drabbas– Särskilt utsatta är ensamstående kvinnor. Deras resor måste genomföras i vardagen och kan inte enkelt överlåtas till någon annan. Inom denna grupp finns också många med en mycket ansträngd hushållsekonomi, där de och deras barn får avstå från aktiviteter för att de inte har råd med transporterna.

I grunden hänger denna problematik samman med en bilanpassad samhällsbyggnad avseende lokaliseringsmönster och transportinfrastruktur som försvårar för människor att skapa tillgänglighet med andra transportmedel som gång, cykel och kollektivtrafik.

– De ekonomiska styrmedlen som sådana avvisas inte i tillgänglighetslitteraturen. Däremot riktas kritik mot att införandet av dessa inte åtföljs av förändrade lokaliseringsmönster och satsningar på alternativ transport infrastruktur som minskar med borgares bilberoende och som därmed skulle mildra negativa jämlikhets och fördelningseffekter, förklarar Åsa Aretun.

Text: Tarja Magnusson

MER INFORMATION

Ekonomiska styrmedel för en hållbar personbilstrafik – konsekvenser för tillgänglighet, VTI-notat 33-2012.

KONTAKT

Åsa Aretun, [email protected]

en speciellt viktig för att underlätta för hushållen med tanke på hemarbete och barnpassning.

– Dessutom är det så att Sverige har en av Europas mest segregerade arbetsmarknader. Detta är inte lätt att ändra på, men transporter är ett sätt att öka tillgången till arbetsmarknader.

Kompetens att anlitaCharlotte FaithEll och Lena Levin erbjuder gärna sin kompetens, som de har skaffat sig under åren, till kommuner och regioner. Arbetet sker nu i olika konstellationer med forskare vid VTI och WSP, men även i samarbete med forskare vid universitet och högskolor. Exempelvis Linköping, Malmö, Lund, Södertörn och KTH.

– Vi analyserar, utvecklar, dokumenterar samt ger gärna råd och stöd i jämlikhets och jämställdhetsfrågor i planeringsprocesser och samrådsprocesser. Vi håller gärna även presentationer och anordnar seminarier eller workshops.

De menar även att väl fungerande transportsystem förutsätter och välkomnar nya idéer för att underlätta människors liv.

– Kollektivtrafik, bilpooler etc. måste få utrymme för att våra dagliga transporter ska bli socialt hållbara.

Text: Tarja MagnussonFoto: Katarina LjungdahlIllustration: Shutterstock

KONTAKT

Lena Levin, [email protected]

Lena Levin forskar för att transport-systemen ska bli mer jämlika.

TEMA JÄMLIKHET


Projektet Framtidens kollektivtrafik är ett lyckat exempel på när jäm-ställdhetsarbetet gått från teori till praktik. VTI-forskaren Lena Levin blickar framåt och uppmanar kommuner: låt jämställdhet vara en lika naturlig del i verksamheten som miljö, tillväxt och ekonomi.

Att det är fler kvinnor än män som åker buss med barnvagn, och överlag få medelålders män som tar bussen, är några av de föreställningar som finns om hur kvinnor och män reser. Trots det har genusordningen varit rätt oreflekterad i transportplaneringen. I en VTIstudie har forskare kartlagt och utvärderat hur genusperspektivet använts i kollektivtrafikplaneringen mot spårtrafik i Malmö.

Malmö stad har integrerat de fyra delmålen inom den nationella jämställdhetspolitiken i kommunens egen jämställdhetspolicy. Genom arbetet med kollektivtrafiken har de delmål som berör fördelning av

makt och inflytande samt trygghet blivit belysta i planeringen. Målen om ekonomisk jämställdhet och om jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet syns däremot inte lika tydligt.

Fler kvinnor och ungaLena Levin tror att detta beror på att det är lättare att förstå hur jämställdhetsarbetet hänger ihop med målen om inflytande och trygghet.

– Genom samrådsmöten och dialog med olika användargrupper kan inflytandet över hur transportsystemet ser ut och används bli mer jämställt. Målet om minskat våld, alltså trygghet, är ännu mer konkret. Det handlar bland annat om att se till att gång och cykelvägar är upplysta och att hållplatser finns där människor inte behöver vara oroliga för att bli trakasserade eller överfallna.

Hon poängterar att transportsystemet även har med ekonomisk jämställdhet och fördelning av hem och omsorgsarbete att göra. Dessa mål tar dock lite längre tid att

analysera och konkretisera i planeringen. – Det krävs att man känner till sådant

som befolkningens ålder, könsfördelning, familjebild, boende och sysselsättning. Planeringen bör därefter svara på frågor som: Vilka resbehov som måste tillgodoses för att de boende ska kunna försörja sig själva, dela på hemarbetet och umgås? Kan både kvinnor och män, flickor och pojkar, ta sig till utbildning, arbete och fritidsaktiviteter? Vem gynnas av en ny väg, järnväg, cykelväg? Och finns det grupper som missgynnas? Hur kan man i så fall kompensera dem?

Lyckat projektLena Levin ser positivt på projektets resultat. Under den relativt korta tid på cirka två år som arbetet pågått, har jämställdhetstänkandet i planeringen av kollektivtrafiken ökat ordentligt.

– Från att ha varit en aspekt i interna policydokument har jämställdheten blivit mer systematiskt operationaliserad i verksamheten. Framför allt har genus och jäm

Malmö sätter fokus på jämställdhet i planering av kollektivtrafikenJämnare könsfördelning vid samråd och rådslag ger ökat inflytande för kvinnor och unga

TEMA JÄMLIKHET

ställdhet problematiserats i dialogen med olika medborgargrupper.

Att projektet varit lyckat syns bland annat vid samråd och rådslag. Dessa har fått en jämnare könsfördelning och grupper som vanligtvis är underrepresenterade, som kvinnor och ungdomar, har fått ett ökat inflytande.

Jämställdhet lika viktigt som ekonomiI Malmö valdes bland annat särskilda grupper ut som man ville ha in synpunkter från. Dessa söktes sedan upp i de miljöer där de redan finns. De som deltog var i stor utsträckning inne i utbildningssystemet och arbetslivet.

Projektet har bidragit till att Malmö stad fått in synpunkter från dem som arbetar obekväma arbetstider genom att dialogerna genomförts på arbetsplatser som domineras av både kvinnor (sjukhus) och män (polisen).

– Nu hoppas vi förstås att Malmö stad går vidare genom att söka upp andra grupper, till exempel i bostadsområden

med många arbetslösa. Skulle det vara möjligt för dem att få ett arbete eller ta en utbildningsplats om kollektivtrafiken såg annorlunda ut?

Integreras i verksamhetenI nästa steg är det även relevant att ge dem som arbetar med planeringen en framträdande roll i arbetet med att utforma och förfina metoderna. Dessutom bör frågan om jämställdhet integreras i den ordinarie verksamheten och inte behandlas vid sidan av.

– Arbetet med jämställdhet bör vara en lika naturlig del som miljö, tillväxt och ekonomi.

Text: Katarina LjungdahlIllustration: Malmö stad

KONTAKT:

Lena Levin, [email protected]

MER INFORMATION:

Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik – hållbar jämställdhet vid planering av framtidens kollektivtrafik i Malmö, R712

Politik för jämställdhet i SverigeMålet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sveriges regering och riksdag har formulerat fyra delmål:

1. Jämn fördelning av makt och inflytande – kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för besluts fattandet.

2. Ekonomisk jämställdhet – kvinnor och män ska ha samma möjligh eter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

3. Jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet – kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra – kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Källa: www.regeringen.se

Malmö sätter fokus på jämställdhet i planering av kollektivtrafikenJämnare könsfördelning vid samråd och rådslag ger ökat inflytande för kvinnor och unga

TEMA JÄMLIKHET



VTI RISKGRUPPER

Ändrat klimat kräver nytänkandeSårbarhetsanalys identifierar riskgrupperEtt forskningsprojekt pågår i Göteborg med syfte att undersöka hur staden kan anpassas då klimatet förändras. Forskare från olika discipliner samarbetar med praktiker för att hitta lösningar som ska kunna användas även i andra städer med liknande problem. I projektet kommer man att identi-fiera riskgrupper bland invånarna för att kunna ta hänsyn till deras specifika behov.

Stigande havsnivå, fler extrema skyfall och ökad temperatur är exempel på effekter av klimatförändringen som pågår. I Göteborg innebär detta bland annat att havsnivån under 2000talet vid två tillfällen legat över den nivå som räknas som extremt högt vatten, vilket ställer till stora problem i trafiken och bland bebyggelsen. Även luftkvaliteten påverkas både då klimatet förändras och när olika åtgärder för klimatanpassning genomförs.

En del i projektet handlar om att ta fram strategier för hur olika delar av

staden kan anpassas för extrema temperaturer och försämrad luftkvalitet. Gruppen arbetar utifrån ett helhetsperspektiv och skall därför göra en sårbarhetsanalys för invånarna i Göteborg vilken går ut på att identifiera riskgrupper. Det kan vara människor som inte kan språket tillräckligt bra för att ta till sig information, villaägare som hotas av översvämningar eller jordskred, människor med sjukdomstillstånd som är känsliga för luftföroreningar eller värme. När riskgrupperna är identifierade ska representanter för dem intervjuas.

Räknar på påverkanSara Janhäll, VTI, deltar i projektet genom att forska kring luftföroreningar och luftkvalitet.

– Min uppgift är att räkna på hur luftkvaliteten påverkas av åtgärder man kan vidta för att minimera de negativa effekterna av klimatförändringen, exempelvis vad händer om man planterar växtlighet mellan husen: förhindras luftväxlingen eller filtrerar växterna bort föroreningarna? Luftkvaliteten påverkas framför allt av luftföroreningar från trafiken men också av andra parametrar, exempelvis meteoro

logiska fenomen som vind och värme. Vi kommer att studera koncentrationen av olika luftföroreningar, både i form av gaser och partiklar i ett antal olika scenarier för att ge planerarna en bas för sina analyser.

Ta fram verktygTanken är att forskarna ska ta fram ett verktyg, en så kallad multikriterieanalys, för att hantera klimatrelaterade risker. Grunden för analysen är luftkvalitetsmodellering, naturolycksriskbedömning, sårbarhetsanalys och människors upplevelser av temperatur, samt intervjuer om välbefinnande och välfärd. Forskar nas utgångspunkt är att den anpassning som krävs för att möta ett föränderligt klimat också kan erbjuda möjligheter för nyskapande lösningar. En viktig del i projektet är därför att utveckla och föreslå innovativa planeringsstrategier där flera olika miljöaspekter påverkar. Text: Katarina Ljungdahl

Text: Eva ÅströmFoto: Hejdlösa Bilder

KONTAKT:

Sara Janhäll, [email protected]

Översvämningar ställer till stora problem i trafiken och bland bebyggelsen.


RAPPORTER I KORTHET

Långsam körning ingen trafiksäkerhetsriskrapport 746 Det finns en förhöjd risk att bli inblandad i en olycka ju högre hastigheten är. Olika studier har dock kommit fram till ganska olika storlek på den förhöjda risken om man kör fortare än medelhastigheten och det finns fortfarande stor osäkerhet i hur den individuella riskkurvan faktiskt ser ut. Däremot finns det generellt ingen förhöjd risk om du kör långsammare än medelhastigheten på vägen.

Detta är några av resultaten man kommit fram till i ett VTIprojekt som beskriver kunskapsläget när det gäller hastighetsspridningens betydelse för trafiksäkerheten. I projektet har man också studerat verkliga förändringar i hastighetsfördelning och uppskattad

olycksrisk efter några olika åtgärders införande. Syftet var att få en bättre förståelse för hastighetsspridningens betydelse för trafiksäkerheten och därmed få bättre underlag i arbetet med att planera och utvärdera olika åtgärder.

Studien består av en litteraturgenomgång inriktad på modeller för sambandet mellan hastighet och olycksrisk, en studie av olika åtgärders effekter på hastighetsfördelningen samt en studie som jämför olika modeller som uppskattar olycksrisk. TITEL:

Hastighetsspridning och trafiksäkerhet, R746

FÖRFATTARE:

Anna Vadeby och Åsa Forsman

Bättre information krävs om äldre ska välja bussenrapport 749a Mobilitet eller rörlighet för äldre är fortfarande ett område under utveckling. Det visar en VTIstudie som behandlar Norge, Danmark och Sverige. I studien har VTI undersökt äldres resande med personbil, kollektivtrafik, cykel och gång. I viss mån har forskarna även tittat på övriga transportmedel som motoriserade rullstolar, skotrar och mopedbilar.

Att öka resandet med kollektivtrafik är något som alla tre länderna har på dagordningen. Det återstår dock mycket som kan förbättras. Mer än 200–300 meter är till exempel en för lång sträcka för många äldre att ta sig till eller från busshållplatsen. Många upplever dessutom att miljön på stationer och hållplatser är obehaglig och stressig.

Det kan ofta vara små förbättringar som utgör skillnader för dem som reser, till exempel att trottoarer är utan trappor och att det finns bänkar på gångvägen till busshållplatsen. Dessutom handlar strategier och åtgärder för att förbättra kollektivtrafiken inte bara om frågor som tillgängliga fordon, vindskydd och enkla trottoarer vid busshållplatser, utan också om frekvens och rutter i förhållande till resmönstren hos den nya rörliga generationen äldre.

Bristen på information och kunskap om kollektivtrafiken är dessvärre ofta utbredd bland äldre människor. Detta resulterar i att de reser mindre än de skulle ha gjort eller avstår helt från att använda kollektivtrafiken. Informationskampanjer skulle kunna samordnas bättre för att möta

äldre människors resmönster. Nya sätt att sprida information med den senaste tekniken skulle också kunna organiseras i större utsträckning för att möta behoven hos äldre människor. Egentligen är problemet ibland inte brist på information, utan för mycket information eller fel slags information. Mer forskning, studier och ut värderingar behövs här också.

TITEL:

Åtgärder för att förbättra mobiliteten bland äldre personer i Skandina vien, R749A

FÖRFATTARE:

Lena Levin

Foto

: Hej

dlös

a B

ilder

Foto

: Hej

dlös

a B

ilder


RAPPORTER I KORTHET

I mörkret syns svarta katter bättre än grårapport 751 En svartklädd fotgängare syns på längre avstånd än en fotgängare klädd i ljusgrått. Detta är en av slutsatserna som VTI redovisar från en studie om fotgängares synbarhet i vägbelysning.

Studien visar bland annat att upptäcktavståndet till en fotgängare ökar med ökad medelluminans om luminansjämnheten är oförändrad. Avståndet ökar även med luminansjämnheten då medelluminansen är oförändrad. Detta gäller dock inte om fotgängaren är klädd i ljusgrått och står mitt emellan två ljuskällor.

Vidare visar studien att väg

belysning med god luminansjämnhet och medelluminans på minst 0,5 cd/m2 ger mer än 50 procent förlängt upptäcktavstånd till en svartklädd fotgängare.

Av studiens resultat kan slutsatsen dras att om en viss summa pengar är avsatt till belysning finns det skäl att överväga belysning av en längre sträcka med lägre belysningsnivå än en kortare sträcka med hög nivå.

I studien har endast sex försökpersoner använts. Detta innebär att resultatet ska tolkas i termer av relativa upptäcktavstånd. För att mäta

absoluta avstånd skulle ett betydligt större antal personer behövt ingå i experimentet.

TITEL:

Vägbelysningens betydelse för fot-gängares synbarhet i mörker, R751

FÖRFATTARE:

Sven-Olof Lundkvist och Sara Nygårdhs

VTI-rapport visar möjligheter för terasstabiliseringrapport 747 Terrasstabilisering, en metod för att förbättra bärigheten vid grundläggning på finkorniga jordar och dålig bärighet, har vid rätt förutsättningar en potential att minska överbyggnadstjockleken och öka användningen av befintligt material i väglinjen. Metoden tillämpas för att förbättra bärigheten i terrassen till exempel för byggtransporter, men framförallt för att optimera överbyggnaden för den slutliga vägen.

Metoden används i stor utsträckning utanför Sveriges gränser och har där visat sig ge väl fungerande konstruktioner. Tidigare tillämpades metoden även i Sverige, men genom förändringar i Trafikverkets föreskrifter minskade incitamentet för att använda metoden.

Tillämpningen inom Sverige i nutid har ännu så länge varit begränsad. Kunskapen och erfarenheten av utförande är därmed begränsad, vilket gör att metoden inte är ett självklart alternativ. Att befintlig kunskap nu sammanställts om metodens möjligheter och begränsningar är ett led i att skapa möjligheter till en ökad användning av metoden.

Rapporten behandlar i huvudsak ytstabilisering av befintlig finkornig jord i väglinjen. Stabilisering av de obundna lagren i själva vägkonstruktionen omfattats inte av studien. Eftersom huvudsyftet har varit att studera metoden i sig, har fokus lagts på konventionella bindemedel såsom kalk, cement och slagg. Det bör dock noteras att flera så kallade alternativa bindemedel, som

har sina för och nackdelar, finns på marknaden. Dessa behandlas dock endast översiktligt i detta dokument. Flera av avsnitten kan dock appliceras på såväl andra typer av jord, and ra lager och andra bindemedel.

TITEL: Terrasstabilisering – kunskaps dokument, R747

FÖRFATTARE:

Gunilla Franzén, Per Lindh, Helen Åhnberg och Sigurdur Erlingsson

Foto

: Hej

dlös

a B

ilder

Foto

: Per

Lin

dh


RAPPORTER I KORTHET

Handel med biodrivmedelscertifikat – så blir kvotpliktsystem kostnadseffektivarapport 750 Konsumtionen av biodrivmedel måste öka på grund av EU:s förnybarhetsdirektiv. För att ta reda på hur ett kvotpliktsystem kan utformas har VTI skapat en analytisk modell och studerat tre olika sätt att formulera ett system under perfekt konkurrens. Systemets kostnadseffektivitet kan garanteras genom att tilllåta handel i biodrivmedelscertifikat. Det är även möjligt att biogas kan användas för att öka effektiviteten.

Att ”dubbelräkna” vissa biodrivmedel gör det lättare att nå kvoten och sänker konsumen

tens pris av drivmedel. Det ger dock inget stöd för de dubbelräknade biodrivmedlen. Bränslekvalitetsnormer kan leda till att systemet inte blir kostnadseffektivt, något som möjligtvis kan åtgärdas om höginblandade biodrivmedel räknas mot kvotuppfyllelse.

Tidigare studier visar hur kvotpliktsystem och undantag från bränsleskatten för biodrivmedel underlättar konsumtion av alla drivmedel. Utifrån denna analys rekommenderar VTI att skatteundantag för de drivmedel som ingår i kvotpliktsystemet inte ska medges.

Förutsatt att antalet företag i den fossila branschen och i biodrivmedelsbranschen är ungefär lika, och att kvotplikten inte alltför strikt, kommer införandet av ett kvotpliktsystem att minska företagens marknadsmakt. Samma resultat gäller certifikatmarknaden, där handel i

certifikaten ökar välfärden även i närvaro av marknadsmakt.

TITEL:

Utformning av kvotpliktsystem för biodrivmedel, R750

FÖRFATTARE:

Johanna Jussila Hammes

Slätare vägar kan minska bränsleförbrukningenrapport 748a Om makrotexturen per väglänk reduceras med upp till 0,5 mm kommer den totala bränsleförbrukningen i vägnätet att reduceras med 1,1 procent, visar en VTIstudie.

Genom att reducera vägojämnheten, räknad i IRI, per länk med 0,5 m/km kommer hastigheten att öka parallellt med att rullmotståndet minskar, vilket har uppskattats resultera i att den totala bränsleförbrukningen i vägnätet approximativt blir oförändrad. Om spårdjup skulle reduceras parallellt med IRI kan hastigheten förväntas öka ytterligare. Därmed skulle den resulterande bränsleeffekten bli en ökning. För enskilda väglänkar kan bränsleförbrukningen minska om andelen tung trafik är tillräckligt stor.

Huvudsakligen baserat på data från svenska coastdownmätningar har VTI utvecklat en generell rullmotståndsmodell. Modellen använder förklaringsvariablerna vägojämnheter, makrotextur, temperatur och hastighet. Modellen har kalibrerats för personbil, tung lastbil och tung lastbil med släp.

I studien har rullmotståndsmodellen integrerats i en bränslemodell med färdmotstånd som bas. Modellen har en hög förklaringsgrad. Färdmotståndsuttrycket i bränsleförbrukningsfunktionen innehåller utöver vägytevariabler sådana för horisontell kurvatur och lutning. Dessa funktioner, för tre fordonstyper, har en lämplig utformning för att integreras i det svenska systemet för vägplanering.

TITEL:

Modeller för rullmotstånd och bränsleförbrukning samt energi-sparpotential som följd av ändrade vägyteförhållanden, R748A

FÖRFATTARE:

Ulf Hammarström, Jenny Eriksson, Rune Karlsson och Mohammad-Reza Yahya

Foto

:Kat

ja K

irch

erFo

to: H

ejdl

ösa

Bild

er


RAPPORTER I KORTHET

Kunskapsluckor om Sveriges godstransporterrapport 752 Trafikanalys har på uppdrag av regeringen nyligen redovisat ett kunskapsunderlag om hur godstransportsituationen ser ut i Sverige för olika trafikslag. I uppdraget har VTI deltagit genom att bearbeta några av frågeställningarna.

VTI:s rapport belyser hur heterogen godstransportmarknaden är för bland annat jordbruksprodukter, varor från pappersindustrin och byggnadsmaterial. Den understryker även betydelsen av det trafikslagsövergripande perspektivet där de olika trafikslagen både samverkar och konkurrerar. Rapporten utvecklar också hur förutsättningarna för kortväga godstransporter på väg skiljer sig åt mellan storstadsområden och landsbygden.

Den officiella transportstatis-tiken förbättras succesivt bland annat genom att typ av avsändare har börjat anges för lastbilstransporter. VTI menar att det fortfarande dock saknas uppgifter om regionala handelsflöden, om den hanterade godsmängden i enskilda kombiterminaler samt om tonkilometer på inre vattenvägar i Sverige.

Framtagningen av utvecklingsscenarier och prognoser för framtida flöden förutsätter en bra beskrivning av dagens handels, transport och trafikflöden. Här finns utvecklingspotential. I framtiden kan ITSlösningar förmodligen bidra till en effektivare datainsamling.

TITEL:

Kartläggning av godstransporterna i Sverige, R752

FÖRFATTARE:

Inge Vierth, Anna Mellin, Bertil Hylén, Jenny Karlsson, Rune Karlsson och Magnus Johansson (Trafikanalys)

Energiskog lockar vilt till vägenrapport 753 Viltolyckor är ett stort problem som orsakar både dödsfall och fysiska och ekonomiska skador. Men idag görs inte tillräckligt mycket för att åstadkomma en minskning i olycksstatistiken, menar forskare på VTI.

Slåtter och röjning av vägkanter syftar främst till att förbättra sikten för fordonsförare. Det kan dock även påverka attraktiviteten hos vegetationen i vägkanten för vilt. Röjning av träd och buskar vintertid har till exempel en negativ trafiksäkerhetseffekt eftersom det lockar älg till vägområdet. Slåtter av vägkanterna gynnar troligtvis förekomsten av attraktiv växtlighet under höst och vinter om slåttern har

utförts tidigt under växtsäsongen. Likaså gynnar den attraktiv växtlighet under nästkommande vår och sommar om den utförts sent under växtsäsongen.

Även markanvändningen i vägens närområde kan inverka på olycksrisken. I områden med hög risk för viltolyckor bör därför vegetation som är attraktiv för vilt stängslas in eller helt undvikas i en viss buffertzon ut från vägen. Detta gäller exempelvis vissa odlade grödor men även energiskog. Vad gäller just energiskogsplanteringar anser VTI att det är olyckligt att länsstyrelserna subventionerar dessa utan att ställa krav på att de inte ska ge negativa effekter på trafiksäkerheten.

TITEL:

Anpassning av vägmiljö och vegeta-tion som åtgärd mot viltolyckor, R753

FÖRFATTARE:

Annika Jägerbrand

Foto

: Hej

dlös

a B

ilder

Foto

: Ane

tte

Ohlq

vist


Så kan skolskjutsen bli säkrareViktigt se till helheten visar europeiskt projektFör att höja säkerheten i samband med skolskjuts är helhetsperspek-tivet viktigt. Det framgår av det europeiska projektet Safeway2- school där VTI har varit koordinator.

Det EUfinansierade projektet Safeway2school har syftat till att öka säkerheten och tryggheten för barnen under hela resan. Projektet har haft ett särskilt fokus på situationer där barnen är oskyddade trafikanter. Försök har genomförts mellan 2009–2012 på fem platser i Europa varav Örnsköldsvik är en. Övriga fyra finns i Italien, Polen, Tyskland och Österrike.

I mitten av juni hölls ett avslutande möte för att summera projektet. På mötet i Örnsköldsvik träffades projektdeltagarna och en rad inbjudna europeiska experter inom skolskjutsområdet för att tillsammans diskutera vilka slutsatser man har kunnat dra.

– Bland annat höll vi en mycket lyckad workshop med fokus på framtida rekommendationer samt lagar och förordningar som är nödvändiga om vi ska nå en säkrare och mer attraktiv skolskjutsning. Slutsatsen därifrån är att man måste ha en helhetssyn. Skolreseplaner, stöd för utmärkning av skolskjutshållplatser och förarutbildning är särskilt viktiga inslag, säger Anna Anund, forskare på VTI och koordinator för projektet.

I samband med det avslutande mötet fick deltagarna också en presentation och demonstration av tekniken som använts i

de skolbussar som körts i Örnsköldsviks kommun.

Utgångspunkten har varit att använda befintlig teknik och applicera den på skolskjutsområdet. En del av tekniken är ett navigationssystem som visar vägen bussen ska köras och som även anpassats till vilka som finns ombord. Systemet ger också information om var hållplatser ligger och vilka barn som ska gå ombord eller kliva av samt information om barn och kontaktuppgifter till föräldrar.

Samtliga system som är tänkta att användas av bussförarna har som utgångspunkt att de inte får skapa en ökad mental belastning, utan snarare minska den och bidra till en ökad grad av rutin. Därför har utvärdering av förarens situation varit

i fokus och bland annat har mätningar av förarens blickbeteende gjorts med hjälp av en huvudmonterad kamera.

– Tekniken är en del, men jag vill också passa på att poängtera den centrala roll bussförarna har i detta arbete. Det finns anledning att förbättra förarutbildning som berör alla viktiga aspekter som det innebär att köra skolskjuts, säger Anna Anund.

Text: Fredric Ripe

Foto: Amparo solutions

KONTAKT:

Anna Anund, [email protected]

MER INFORMATION:

www.safeway2school-eu.org

VTI:S VÄRLD

ny kompetens VTI välkomnar nya medarbetare

Ruggero CeciRuggero Ceci har börjat som forskare på halvtid på VTI. Hans huvudsakliga områden är människan i trafiken, tunnlar och modern teknik i samband med köruppgiften. Han arbetar även på Trafikverket med trafiksäker-het, ofta från ett mer strategiskt perspektiv. Ruggero Ceci har en doktorsexamen i psykologi från Stockholms universitet.

Maria ThulinMaria Thulin vikarierar ett år som utre-dare på gd-stab. Hon kommer senast från Polismyndigheten i Stockholm där hon arbetat som jurist. Maria Thulin har en jurist-examen. Hon är även utbildad till polis på Polishögskolan i Umeå.


Kurser, seminarier & konferenserVårt utbud av kompetensutvecklande kurser, seminarier och konferenser omfattar många aspekter av trans-portsektorns utmaningar. Vi utgår alltid från forsknings-baserad kunskap och de senaste forskningsrönen. På webbsidan www.vti.se/kurskalendarium kan du

alltid få en aktuell sammanställning över vad som är på gång. Vill du ha e-postinformation om när olika kurser kommer att ges kan du anmäla dina önskemål till adressen [email protected].

KURSER

Landskap i infrastrukturplaneringennov 2012 Europarådets Landskapskonvention har ratifi-ceras av Sverige, vilket innebär att landskap är mer aktuellt än någonsin för dem som på något sätt arbetar med markfrågor. Det här är en baskurs som ger en generell genomgång av land-skap och om landskapet i MKB-arbete samt om lagar, förord-ningar och natur- och kultur-värden. Läs mer: www.vti.se/landskapDag och plats: 15 november i Stockholm

Vägtrafikens partikel-föroreningar – källor, effekter och åtgärdervt 2013 Miljökvalitetsnormen för inandningsbara partiklar har medfört ett ökat behov av kun-skap kring partiklarnas källor, hur de mäts och modelleras, vilka effekter de kan ha och, kanske viktigast, vilka möjlighe-ter som finns att minska parti-kelhalterna. Denna endagskurs ger en god översikt av området och vänder sig i första hand till kommunala och statliga miljö-, trafik- och driftansvariga väghål-lare samt åtgärdsansvariga vid länsstyrelser och kommuner. Läs mer: www.vti.se/partiklarDag och plats våren 2013: Information kommer!

Buller – beräkning och samhällsekonomiska kostnadervt 2013 En fördjupningskurs om akustikens grunder, de olika beräknings-modellerna för bul-ler och insikt och förståelse för resultaten, samt beräkning av samhällsekonomiska kostnader. Kursen vänder sig till utförande konsulter, beställare av buller-utredningar och andra åtgärds-ansvariga hos kommuner och statliga myndigheter. Läs mer: www.vti.se/bullerberakning Dag och plats våren 2013: Information kommer!

Andra kurser som vi kan erbjuda som uppdragsutbildning:

•Vägar till tystare trafik – ett angrepp vid källan med hjälp av lågbullerbeläggning

•Trafiksäkerhet för yrkesförare – tunga fordons köregenskaper och trötthet hos förare

•Äldre i trafiken•Trötthet i trafiken•Informationssökning i

transportdatabaser •Kurser i vägmaterial

– metoder, utrustningar och dimensionering

KONFERENSER

I oktober öppnar anmälningsformuläret till Transportforum jan 2013 Transportforum, som under 2013 firar 30 år, hålls i Linköping den 9–10 januari. För den som vill delta i konferensen öppnar anmälningsformuläret den 22 oktober. I samband med jubileet söker VTI dig som varit med på alla eller många av konferenserna genom tiderna. Varmt välkommen att höra av dig till [email protected]!Läs mer: www.vti.se/transportforumwww.facebook.com/vtitransport-forum

Road safety on four continentsmaj 2013 Maj 2013 anordar VTI Road safety on four continents i Peking, Kina. Konferensen, som är den 16:e i ordningen, arran-geras tillsammans med Research institute of highways och Beijing university of techno-logy.Läs mer: www.vti.se/RS4C

VTI:S VÄRLD

KONTAKTER

Konferenser Ulla Kaisa Knutsson 013-20 43 18 [email protected]

Transportforum Helena Sederström013-20 42 [email protected]

Road safety on four continents Kent Gustafson013-20 43 [email protected]


?Finns det redan en lösning Finns det redan en lösning

Svaret på frågan kan avgöra om det behövs ny forskning eller om det fi nns resultat att dra nytta av. VTI:s Bibliotek och informationscenter (BIC) erbjuder professionell om-världsbevakning som hjälper dig att styra resurserna till de områden där de verkligen behövs. Med strukturerad och skräddarsydd information kan du dessutom hålla dig upp-daterad inom ett visst ämnes-område eller fördjupa dig i en specifi k fråga. BIC hjälper dig också att hitta samarbets-partners, skaffa litteratur med mera.

BIC har tillgång till omfattande och väletable-rade nätverk både nationellt och internationelltdär ett stort antal personer och en stor mängd information ingår. Sökning och urval görs av specialister och resultatet levereras på det sätt du önskar: kanske via e-post eller varför inte som en presentation?

BIC har det nationella ansvaret för trafi k- och transportforskningens informationsförsörjningoch resultatspridning, Bibliotekets samlingar är bland de största i världen inom området.

LÄS MERwww.vti.se/bicwww.transguide.org

på problemet?

[email protected]–20 43 31

Finns det

Nya VTI-publikationer utgivna 2012-05-22 till och med 2012-08-28Miljövänligare transporter? Mål- och intressekonflikter i kommunala och regio-nala besluts- och planeringsprocesserR754

Marginalkostnadsskattningar för buss och lätt lastbil – buller, trafiksäkerhet och vägslitageN31-2012

Utformning av en valideringsdatabas för godstransportmodellen SamgodsN30A-2012

Ekonomiska styrmedel för en hållbar personbilstrafik – konsekvenser för tillgänglighetN33-2012

Säkerhetsrisker kopplat till däck, fälg och hjul – en litteraturstudieN29-2012

Anpassning av vägmiljö och vegetation som åtgärd mot viltolyckorR753

Symboler i vägbanan – en sammanställ-ning av gällande regelverk i Danmark, Finland, Norge, Sverige, Nederländerna, Storbritannien och TysklandN27-2012

Trafiksäkerhetseffekter på räfflade vägarN28-2012

Värdering av restidsbesparingar vid cykelresorN26-2012

Vägbelysningens betydelse för fot-gängares synbarhet i mörkerR751

Modeller för rullmotstånd och bränsle-förbrukning samt energisparpotential som följd av ändrade vägyteförhållandenR748A

Vinterdäck på drivaxel till tunga fordon – en väggreppsstudieN23-2012

Fyrhjulsmodeller för bestämning av vägojämnhetN2-2012

Utvärdering av nya hastighetsgräns-systemet – effekter på hastighetN16-2012

Bilbältesanvändningen i Sverige 2011N25-2012

Värdering av tidsvinster och högre tillförlitlighet för godstransporterN24-2012

Utrullningsprov (coastdown) med 60 tons lastbil och släp – uppskattning av transmissions-, rull- och luftmotståndN15A-2012

Kartläggning av godstransporterna i SverigeR752

Åtgärder för att förbättra mobiliteten bland äldre personer i SkandinavienR749A

Terrasstabilisering – kunskapsdokumentR747

Medfinansiering av transportinfrastruk-tur – blev det mer och bättre?N21-2012

Utformning av kvotpliktsystem för bio-drivmedelR750

Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988-2011, resultat från VTI:s observations-studierN22-2012

Hastighetsspridning och trafiksäkerhetR746

VTI:S VÄRLD

BESTÄLL PUBLIKATIONER

Publikationer beställs enklast via e-post eller VTI:s webbplats:

Publikationer på www.vti.seVTI-publikationer från 2001 och framåt är tillgängliga som pdf-filer på VTI:s webbplats www.vti.se/publikationer, de flesta i fulltext. På webbplatsen finns även en del äldre och efterfrågade rapporter.

[email protected]/publikationer

Du kan även kontakta:Monica Lomark, 013-20 43 21

Priserna på VTI:s publikationer är 80–300 kronor exklusive moms.

”Ett väl fungerande, jämställt transport-system ökar möjligheterna för alla att delta i arbets-liv, familjeliv och samhälls-liv.”

Transport och jämställdhet – hur kommer vi vidare? Brist på tid och pengar i forskningen leder till schablonbeskrivningar istället för fördjupning

Sverige har, trots lång tradition av jäm ställdhetsarbete, områden där arbetet fortfarande är trevande. År 2001 infördes

ett transportpolitiskt mål om jämställdhet. Från år 2009 ingår det i funktionsmålet Tillgänglighet: ”Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken ska medverka till ett jämställt samhälle”.

Hur jämställdhetsmålet ska tolkas och preciseras har diskuterats och studerats av olika aktörer sedan det infördes. Utmärkande för många diskussioner och studier är att de har handlat om skillnader i mäns och kvinnors resmönster. Ut märkande är också att skillnader i resmönster har tolkats som att kvinnor och män har olika värderingar och behov och att tillgodose dessa skillnader har definierats vara jämställdhetsmålet inom transportpolitiken. Studier som genomförts av VTI i samarbete med WSP visar att resbehoven inte skiljer sig så mycket på grund kön, däremot har kvinnor och män ofta olika erfarenheter och fördelningen av uppgifter i arbets livet och i hemmen sker ibland på ett sätt som skapar olika resmönster. Ett väl fungerande, jämställt transport system ökar möjligheterna för alla att delta i arbetsliv, familjeliv och samhällsliv.

I intervjuer och fokusgrupper vi genomfört inom flera forskningsprojekt är de flesta som arbetar med infrastrukturplanering eniga om att jämställdhet är en aspekt som ska finnas med i planeringen. Men ofta påpekar de att det

är mycket svårt och att de egentligen inte riktigt vet hur de ska göra. I de fall man har försökt upplever man att det inte alltid finns ett tillräckligt stort gehör för att konsekvensbeskrivningar av jämställdhet ska få ta tid och pengar i ett projekt. Därför landar man lätt i schablonmässiga beskrivningar av planer och projekts påverkan på jämställheten.

Hur kan kunskaperna fördjupas och en mer systematisk jämställdhetsanalys integreras i svensk transportplanering? Precis som för andra planeringsaspekter finns inte en enda färdig lösning, istället handlar det om att definiera mål och utgångspunkter och att arbeta systematiskt. Jämställdhet kan uppfattas som komplext och gigantiskt i planeringssammanhang. Vi försöker bryta ner giganten i mindre delar genom att utgå från policyer och målbeskrivningar som gäller i de kontexter där infrastrukturprojekten genomförs. Ett sätt är att utgå från de fyra delmålen som riksdag och regering har satt upp för sitt och svenska myndigheters jämställdhetsarbete eller från kommunens jämställdhetspolicy och att dela upp den i mindre delmål.

Metoden bygger på arbetssätt och kvalitetskrav som liknar miljökonsekvensbedömningar (MKB). Det betyder att jämställdhetsbedömningar ska vara ändamålsenliga, effektiva, kunskapsbaserade och öppna för deltagande och kritik. En förutsättning är också resurser och tid: ett systematiskt arbete med jämställdhet och andra aspekter på social hållbarhet är lika viktigt som ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Nästa nummer kommer i DECEMBER

KONTAKT: Lena [email protected]

I HUVUDET PÅ

Lena Levin

www.vti.se

Posttidning BVTI581 95 LINKÖPING

PORTO BETALT

PORT PAYÈ

VTI aktuellt nr 3 2012

Documents

Transcript of VTI aktuellt nr 3 2012