VTI aktuellt 3 2015

NY KUNSKAP INOM TRANSPORTOMRÅDET

20153

Tema TrafiksäkerhetFöräldrar viktiga för ungas beteende i trafiken

Risken för viltolyckor är alltför hög

Stor satsning på cyklisters säkerhet

aktuellt

2 VTI AKTUELLT NR 3 2015

”... nog skulle jag gärna se mer av forskningsmedel riktade mot oskyddade trafikanter.”

Det talas ofta om betydelsen av att ny kunskap ska komma till användning, att forskningens

resultat tillämpas för att utveckla nya tjänster och produkter. Tillämpad forskning ska kunna nyttjas i den vardagliga verksamheten av den som efterfrågar forskningen. Innovationer är ett viktigt resultat av den tillämpade forskningen. Här finns ingen motsättning till den nyfikenhetsinriktade forskningen, grund- forskningen, som ständigt genererar genombrott som bland annat kan ligga till grund för just tillämpad forskning.

Det finns många bra exempel på hur till-lämpad transportforskning har använts för att förbättra transportsystemet. Kanske är det tydligast just på trafiksäkerhetens om-råde. Det är enkelt att peka på sådant som mitträcken, krockkuddar eller bilbälten. Trafikregleringar är på motsvarande sätt ofta grundade i vetenskapliga rön, till ex-empel när det gäller promillegränsen, has-

tighetsbestämmelser eller kör- och vilotids-regler.

Trafiksäkerhetsforskningen i Sverige har till stor del varit marknadsdriven, inte minst därför att vi har haft fordonstill-verkning i vårt land. Inriktningen mot fordonsforskning i allmänhet och fordons-säkerhet i synnerhet har varit tung och framgångsrik. Och jag talar då i första hand om vägtrafikfordon.

Det vore med all säkerhet tjänstefel att säga att det satsas för mycket på forskning om fordonssäkerhet, men nog skulle jag gärna se mer av forskningsmedel riktade mot oskyddade trafikanter. Och nog kunde fordonsforskningen också innefatta cykel i betydligt högre utsträckning. Cykel forsk-ningen, bland annat kring trafiksäkerhet, är i dagsläget sorgligt eftersatt och insatser-na från våra större forskningsfinansiärer försvinnande små. Den enda större sats-ningen för närvarande sker genom ett för-

säkringsbolags, Länsförsäkringars, försorg. Ändå har cyklingen ökat kraftig de senaste åren och nya politiska mål om ökad cykling har satts upp i många kommuner.

Till detta kommer att beteendefrågor blir allt viktigare när vägmiljö och fordon blir allt säkrare. Här har VTI i flera år byggt upp en stark forskningsmiljö för ”human factors” som under hösten också begåvas med professorskompetens då Jan Anders-son tillträder som professor i människa-maskin-interaktion (HMI) inom transport-sektorn.

Trafiksäkerheten kommer att ta plats i transportforskningen även fortsättningsvis, men mycket talar för att nya perspektiv kommer att behövas för att vi ska kunna göra fortsatta framsteg. I detta nummer av VTI-aktuellt skildras både nya och mer traditionella perspektiv.

VTI aktuellt kommer ut fyra gånger per år. Varje nummer har ett tema som berör forsk-ning inom transportsektorn.

VTI är en statlig myndighet som lyder under regeringen och hör till Näringsdepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Institutet har som huvudupp-gift att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter.

VTI, Statens väg- ochtransportforskningsinstitut

Huvudkontor LinköpingTelefon 013–20 40 00www.vti.seVTI finns även i Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

ANSVARIG UTGIVAREHelena Sederström

REDAKTÖRKarin Andersson

I REDAKTIONENMarika LundKatarina NestorAndreas SchanderEva Åström

LAYOUT/ORIGINALForma Viva, Linköping

UPPLAGA5 400 ex

ISSN 0347-9382

TRYCKDanagård LiTHO

[email protected]

OMSLAGSBILDHejdlösa Bilder

PRENUMERATIONwww.vti.se/ [email protected]

Jonas BjelfvenstamGeneraldirektör

Nya perspektiv nödvändiga för fortsatta framsteg

VTI AKTUELLT NR 3 2015 3

Ämnet i detta nummer är trafiksäkerhet. Ett forskningsprogram om cykling, föräldrars roll för ungas körbeteende och problem med hastighetsefterlevnad är några ämnen som det här numret går in djupare på.

innehållNr 3 2015

Tema Trafiksäkerhet

9

10

6 Traditionella syntester säger inte mycket om körförmågan

7 Sänkta hastighetsgränser räddar 17 liv per år

8 Föräldrar viktiga för ungas körbeteende

10 Krafttag mot viltolyckor behövs19 Stor satsning

på cyklisters säkerhet9 Mindre vassa vägräcken kan rädda motorcyklister

12 Stor förbättringspotential för gatudrift vintertid

13 Ny testmetod för cykeldäck visar på nyttan av dubbdäck

Alltid i VTI aktuellt

2 Ledare 4 I korthet – notiser14 Rapporter i korthet21 Ny kompetens23 VTI-publikationer 24 I huvudet på Anna Vadeby

VTI:s värld

17 Drabbade kan få körkort tillbaka18 ”Vi behöver ett nytt nav”19 Stor satsning på cyklisters säkerhet20 Qatar vill ta efter svenska nollvisionen22 Bilden berättar: trafiksäkerhet

12 19


I KORTHET I KORTHET

Möt VTI på Elmia Future Transport

VTI deltar på Elmia när hela den nordiska järnvägs- och transportbran-schen samlas på de parallella konferen - serna Elmia Nordic Road, Elmia Nordic Rail och Elmia Future Transport. Den 6-8 oktober finns VTI på plats i monter A05:22.

Använd denna inbjudningskod för att registrera dig på Elmias webbplats och få fri entré till mässan: F410737.

MER INFORMATION:

www.vti.se/kalender

VTI-forskare fick utmärkelse av amerikanska regeringen

Astrid Linder har fått ta emot utmärkelsen U.S. Government Award for Safety Engineering Excellence. Priset delades ut under öppningsceremonin på världens största trafiksäkerhetskonferens, the 24th International Technical Conference on Enhanced Safety of Vehicles (ESV2015) som hölls på Svenska Mässan i Göteborg den 8-11 juni.

Den amerikanska regeringens trafik-säkerhetspris delas ut för extraordinära vetenskapliga framsteg inom området trafiksäkerhet för motorfordon.

Astrid Linder är forskningschef på VTI inom området trafiksäkerhet. Hon belönas för sin innovativa forskning för att reduce-ra risken för pisksnärtsskador vid fordons-kollisioner, bland annat genom att utveckla krockdockor för olika ändamål.

Foto

: Mar

ia O

bed

Foto

: Kar

in A

nder

sson

Foto

: Eva

Åst

röm

Håll dig à jour Adresserna till våra kanaler:

Facebook: www.facebook.com/vtisweden LinkedIn: www.linkedin.com/company/vtiswedenTwitter: www.twitter.com/vtiswedenYoutube: www.youtube.com/vtiswedenMynewsdesk: www.mynewsdesk.com/se/vti

Nationell konferens i transport-forskning 2015

Årets konferens är den fjärde i en serie årliga vetenskapliga konferenser som samlar deltagare som verkar inom svensk transportforskning.

Konferensen omfattar många veten-skapliga discipliner och delområden som berör analys, förståelse, planering och utvärdering av transportsystemet. Konferensen arrangeras av olika parter varje år och är ett gemensamt initiativ från Chalmers, Göteborgs universitet, Centrum för transportstudier (CTS) vid KTH, Linköpings universitet, Samot vid Karlstads universitet, Lunds universitet och VTI.Tid: 21 till 22 oktoberPlats: Karlstads universitet

MER INFORMATION:

www.bit.ly/tfk2015


I KORTHET I KORTHET

Fast Zero genomförde tekniskt besök

Trafiksäkerhetskonferensen Fast Zero arrangerades i år för tredje gången och för första gången utanför Japan. Valet av värd föll på Sverige och Göteborg på grund av Sveriges tidiga införande av nollvisionen för trafik. Konferensens utgångspunkt är att människor trots allt gör misstag i trafiken, men att vi med hjälp av olika tekniska förarstödsystem kan minska dödstalen i trafiken.

Under konferensen var VTI:s Simulator IV i Göteborg en del av en teknisk rund-tur där några fick chans att provköra simulatorn. Resten av gruppen kunde följa testets olika scenarion från operatörs-platsen och se simulatorns avancerade rörelsesystem agera i verkligheten.

MER INFORMATION:

www.vti.se/simulator

Äldre i trafiken på MHF Tylösand-seminariet

Den 7-9 september anordnades MHF Tylösandsseminariet, i år med temat ”4900 allvarligt skadade – vad gör vi?”. Under konferensen avhandla-des många olika perspektiv för hur nollvisionen ska uppnås. Tania Will-strand från VTI deltog i ett seminarium om äldre och säker bilkörning.

Hon belyste olika faktorer som kan öka säkerheten för äldre och andra i trafiken. Åtgärder hon informerade om rör sig inom tre områden: infrastruktur-åtgärder, fordonsanpassning och utbild-ning. Exempel på åtgärder kan handla om att bygga bort eller anpassa svåra kors-ningar, göra skyltning tydligare samt om kurser för äldre personer för att fräscha upp kunskap och körning behövs.

Lars Englund, Transportstyrelsen, talade under andra delen om seminariet kring frågan om att obligatoriska medi-cinska prover för personer över 70 år nu ska utredas. I somras infördes detta i ett flertal EU-länder.

MER INFORMATION

Tania Willstrand, [email protected], 031-750 26 06

Prenumerera på nordiska väg- och transport- nyheter

Vill du ta del av forskningsresultat inom nordisk transportforskning? VTI är en av de fem organisationer som ingår i informationssamarbetet Nordic Road and Transport Research. Nyhetsuppdateringar från VTI, isländska Vegagerðin, norska TØI och Statens vegvesen samt finska VTT kommer i ett engelskspråkigt, digi-talt nyhetsbrev fyra gånger per år.

MER INFORMATION:

www.nordicroads.com/subscribe

Foto

:Hej

dlös

a B

ilder

Foto

: Kat

arin

a Lj

ungd

ahl

Foto

: Thi

nkst

ock

NORDICROAD AND TRANSPORT RESEARCH

– Det allra vanligaste testet handlar om synskärpa, det vill säga bokstavstavlan som säkert många känner igen. Men ett sådant syntest räcker inte för att se om en person verkligen är en säker eller osäker bil- förare eftersom det finns egenskaper i synen som inte fångas upp med den metoden, säger Birgitta Thorslund.

Kontrastsynen påverkar körförmågan men mäts inte i SverigeI den litteraturstudie som VTI genomfört kan man se att synundersökningar för kontrastsyn ger ett bättre stöd för bedöm-ning av körförmåga än att mäta synskärpa. Tester av kontrastseende används med goda resultat flera andra länder för att bedöma körförmåga, men än så länge inte i Sverige.

– Försämrad kontrastsyn kan bland annat ge svårigheter att känna igen skyltar och faror i trafiken och bilkörning natte-tid. Det vill säga sådant som kan få en direkt påverkan på säkerheten, säger Birgitta.

Ett tredje test, som visat sig allra bäst på att bedöma körförmåga, är UFOV, Useful Field of View (UFOV). Testet mäter den visuella uppmärksamheten.

– Utöver kopplingen till uppmärksam-het så relaterar testet även till minnesför-mågan, beslutsfattande och visuo-spatial förmåga som innebär att med synens hjälp orientera sig i sin omgivning. Exempel på sjukdomar som kan påverka resultatet av ett sådant test är Parkinson, Alzheimers och MS, berättar Birgitta.

Allt vanligare att kombinera olika testerI VTI:s studie har man kunnat se en global trend i att traditionella syntester, som syn-skärpa och kontrastkänslighet, allt oftare kombineras med kognitiva tester, som UFOV, för att bedöma körsäkerhet.

– Några exempel på länder som arbetar framgångsrikt med att kombinera olika tester utifrån det enskilda fallet är Australien och Kanada. Det finns dock ett behov av att forska mer för att optimera testerna så att de blir rättvisande. Att för-lora sitt körkort på grund av sjukdom eller åldrande är en stor sorg och något som påverkar mobiliteten hos en person som är van att ta bilen. Det är därför viktigt att besluten verkligen fattas på rätt grunder, säger Birgitta.

Tester som är rättvisande och rimliga att genomföraAvgränsningen i litteraturstudien har varit att titta på befintliga tester som är möjliga att genomföra hos en optiker.

– Att testa körförmåga kan göras på många olika och betydligt mer avancerade och kostsamma sätt än genom syntester. Körsimulatorer är ett exempel. Men det måste även finnas en rimlighet i själva genomförandet för att bli framgångsrikt och jag hoppas att vi får möjlighet att forska vidare inom detta viktiga område, avslutar Birgitta.

Text: Marika LundFoto: Thinkstock

MER INFORMATION

Birgitta Thorslund, [email protected], tel. 013-20 41 55

TEMA TRAFIKSÄKERHET

I Sverige har vi medicinska krav för körkorts - tillstånd som innebär att synnedsättning och försämrat mörker seende kan bli ett hinder för att få köra bil. Men dagens traditionella syntester är allt för snäva för att verkligen kunna bedöma körförmåga menar VTI-forskarna Birgitta Thorslund och Niklas Strand.

Traditionella syntester säger inte mycket om körförmågan




Sänkta hastighetsgränser räddar 17 liv per årSedan 2008 har det pågått ett arbete hos Trafikverket med att ompröva hastighetsgränserna på det statliga vägnätet. VTI fick i uppdrag att analysera långtidseffekter på trafik-säkerheten efter att hastighets-gränserna ändrades och har kunnat meddela positiva resultat.

På enheten för trafiksäkerhet på VTI görs ofta dataanalyser av olycks-statistik. När resultaten är positiva för trafiksäkerheten blir arbetet roligare än vanligt.

– Inför hastighetsöversynen beräknade Trafikverket en minskning med cirka 13-14 dödade per år. Glädjande nog kan vi också se en minskning i den storleksord-ningen. Totalt har ungefär 17 liv per år sparats på det åtgärdade vägnätet, säger Anna Vadeby, forskare på VTI.

2000 mil fick nya fartgränser I samband med hastighetsöversynen var det främst vägar med låg trafiksäkerhets-standard och dåliga sidoområden som fick sänkt hastighetsgräns medan vägar med god trafiksäkerhetstandard fick höjd has-tighetsgräns. Att sänkta hastigheter gynnar trafiksäkerheten har vi vetat länge, men

det är bra att få svart på vitt att sänkning-arna faktiskt sparar liv i trafiken. Speciellt som många inte accepterar hastighetsgrän-serna och kör för fort, säger Anna Vadeby.

I en första etapp, år 2008, fick cirka 100 mil en hastighetshöjning och 250 mil en sänkning. I en andra etapp, år 2009, fick knappt 170 mil en hastighetshöjning och drygt 1 500 mil en sänkning. Inför hastighetsöversynen antog Trafikverket att höjd eller sänkt hastighetsbegränsning med 10 km/tim skulle ge en ökning respektive minskning av den faktiska hastigheten för personbilar med 4 km/tim. Baserat på dessa antaganden beräknades en minsk-ning av 13,5 dödade och 42 svårt skadade per år på det statliga vägnätet.

Störst minskning av dödade på landsvägarDe faktiska resultaten visade framför allt på en minskning av antalet dödade på landsvägar som fått sänkt hastighetsgräns från 90 till 80 km/tim. Där har antalet dödade minskat med cirka 14 per år.

– Det är en tydlig minskning och en signifikant effekt, säger Anna Vadeby. Det här är den typ av vägar där de allvarliga mötesolyckorna sker.

För de svårt skadade syns däremot inga signifikanta förändringar på dessa vägar.

– På motorvägar som fått höjd hastig-hetsgräns har antalet svårt skadade däre-mot ökat med cirka 15 per år, medan antalet dödade är i princip oförändrade. Antalet svårt skadade har ökat på alla typer av motorvägar, men det är de smala motorvägarna som har markant sämst utveckling, enligt Anna Vadeby.

Totalt har omkring 17 personer per år sluppit att sätta livet till i en trafikolycka på det aktuella vägnätet.

Hur får man fram siffrorna?Studien baseras på olycksstatistik från polisrapporterade olyckor i olycksdataba-sen Strada, kombinerat med information om vägnätet från Nationell Vägdatabas, NVDB. Metoden som använts är en före-efter studie med kontrollgrupp där föränd-ringen i olycks- och skadeutfall på för-sökssträckorna jämförs med förändringen på ett kontrollvägnät med oförändrad has-tighetsgräns. Med ett sådant försöksupp-lägg kontrollerar man för generella för-ändringar över tid och resultaten speglar därför den rena åtgärdseffekten.

Text & foto: Eva Åström

MER INFORMATION

VTI rapport 860, Utvärdering av ändrade hastig-hetsgränser. Långtidseffekter på trafiksäkerhet


Flera studier har visat att olyckor med mopeder bland unga ofta är förknippade med trimning, höga hastigheter, alkohol och bristande hjälmanvändning. VTI-forskare konstaterar att föräldrar spelar en viktig roll eftersom deras värderingar och beteende i trafiken påverkar barnens körstil.

Statistik över mopedförsäljning visar att allt färre mopeder säljs i Sverige. Störst är nedgången för moped klass I. Nedgången avspeglar sig i olycksutveck-lingen där antalet skadade och dödade mopedister minskar över tid.

– Det är bra att olyckorna och skador-na minskar men vi ser fortfarande ett stort problem, framför allt bland 15-åringar. Under åren 2004 till 2012 omkom cirka 100 mopedister och många blir allvarligt skadade varje år med stora konsekvenser för de inblandade och samhället, säger Sonja Forward, forskare på VTI.

VTI har nyligen avslutat två studier rörande unga mopedisters säkerhet och beteende i trafiken. I den ena studien beskriver forskarna orsaker till moped-olyckor och en mängd faktorer som på-verkar mopedisters beteende i trafiken (VTI rapport 856). Socioekonomisk bak-grund, attityden till beteendet och den norm som råder är några aspekter som påverkar vilka beslut förarna tar inför och under färd.

Den andra studien (VTI rapport 857) har gjorts för att öka kunskapen om för-äldrars betydelse för unga mopedisters beteende i trafiken och hur man kan nytt-ja föräldrar som en resurs för ökad säker-het. Resultaten visar att föräldrar spelar en viktig roll för ungas attityder, normer och beteenden i samband med moped-körning. Föräldrarnas värderingar och beteende i trafiken påverkar barnens kör-stil och föräldrars engagemang i barnens utbildning har en positiv inverkan.

– Föräldrar kan på olika sätt hjälpa till att förbättra ungdomarnas kunskap och beteende i trafiken, men behöver stöd för att kunna ta kontroll. Ungdomar som får tydliga restriktioner är mindre benägna att ha ett riskfyllt körbeteende jämfört med de som inte har sådana restriktioner, säger Sonja Forward.

De huvudsakliga resultaten från enkät-studien visar att föräldrar har en stor till-tro till sin tonåring då det gäller kunskaper och uppträdande i trafiken, men de sam-talar inte speciellt mycket om mopedkör-ning med sina barn. Vissa har infört res-triktioner och då handlar det oftast om alkohol och hjälmanvändning. Studien visar också att synen på pojkar och flickor skiljer sig åt. Föräldrarna anser att flickorna är säkrare i trafiken, sam-tidigt som de har fler restriktioner än pojkarna.

Rapporten om föräldrars betydelse för unga mopedisters säkerhet avslutas med en rad rekommendationer med fokus på hur man kan öka föräldrars ansvar och engagemang i trafiksäkerhetsarbetet, exempelvis via internetforum, nätverk, utbildning och så kallad berättande kör-ning.

Studien består av tre delar; litteratur-genomgång, enkätstudie och intervju-studie. I enkätstudien deltog 440 vård-nadshavare till tonåringar som godkänts på kunskapsprovet (AM) för moped klass I och i intervjustudien intervjuades tio föräldrar.

Text: Eva ÅströmFoto: Hejdlösa Bilder

MER INFORMATION:

VTI rapport 856, Unga mopedisters olycks-inblandning – Orsaker och konsekvenser

VTI rapport 857, Mopedungdomars trafik-säkerhet – Föräldrars ansvar och engagemang


Ungdomar som får tydliga restrik tioner är mindre benägna att ha ett riskfyllt körbeteende.

Föräldrar viktiga för ungas körbeteende


Mindre vassa vägräcken kan rädda motorcyklisterKrockprov med motorcykel och vägräcken har för första gången genomförts i Sverige. Och resultatet är slående – motorcyklister kan se fram emot säkrare vägräcken. Det visar fyra krockprov som försäk-ringsbolaget Folksam låtit genom-föra på VTI:s krockbana i Linköping.

– Folksams tester med just motor-cykel och vägräcken är de första som någonsin har gjorts i Sverige, det här öppnar också upp för en fortsättning, säger Jan Wenäll, forskningsingenjör på VTI:s krockbana.

VTI har medverkat i två olika projekt med fokus på ökad mc-säkerhet. I det första projektet har VTI, tillsammans med SMC (Sveriges motorcyklister) och SVBRF (Svenska väg- och broräckesföreningen), genomfört en litteraturstudie med syfte att kartlägga vägräckens funktion vid en mo-torcykelolycka. I det andra projektet, ini-tierat och lett av Folksam, har fyra full-

skaliga krockprov med olika skydd mon-terade på vägräcken genomförts.

Resultaten från de båda projekten ledde fram till ett avslutande test där även räck-ets ovansida skyddades med en enkel pro-totyp av plast, vilket visade sig fungera ut-märkt.

– Även om detta ännu bara rör sig om en enklare prototyp, så tror jag att det här är första gången som vi verkligen har en funktionsduglig idé om hur man effektivt kan minska skadorna på en motorcyklist som krockar med ett vägräcke.

Anledningen till det positiva resultatet är helt enkelt att det finns mindre vassa och utstickande detaljer att fastna eller skada sig på. Motorcyklisten fastnar inte utan glider med. Det är fortfarande farligt, men inte lika farligt som att fastna.

Det handlar om att ”gömma undan” vassa plåtkanter som stolptopparna och ovansidan på räcket utgör. Det går att lösa på många andra sätt, plaströret var ett sätt att visa hur ett befintligt räcke går att för-ändra med enkla medel.

– Jag har sett att många omkomna mo-torcyklister slår sig illa på räckets ovansi-da och att armar och ben riskerar att hamna på räckets baksida och trassla in sig i stolpar, säger Jan Wenäll.

VTI:s krockbana utför vanligen godkän-nandeprov av vägräcken enligt en europa-norm, där prov med motorcyklar ännu inte är fullt ut inkluderade. Erfarenheterna av motorcykelproven på VTI kommer att kunna användas även i det fortsatta inter-nationella standardiseringsarbetet.

Text: Andreas SchanderFoto: Jan Wenäll

MER INFORMATION:

Jan Wenäll, [email protected], tel. 013-20 43 73


Det handlar om att ”gömma undan” vassa plåtkanter som stolptopparna och ovansidan på räcket utgör.


Viltolyckor kostar runt tre miljarder kronor per år och det finns kun-skapsbrister vad gäller åtgärder för att minska olyckorna. Bland annat innebär en ökad vildsvinsstam att helt andra åtgärder krävs mot vad som i dag finns.

Hundratals mil med viltstängsel har satts upp längs svenska vägar men trots det ökar antalet viltolyckor. Framför allt är det olyckor med hjort och vildsvin som har ökat mest, vilket innebär att kostna-derna för dessa olyckor också har stigit.Beräkningar av samhällskostnaderna för viltolyckor visar att viltolyckor med älg, rådjur och vildsvin kostar samhället när-mare tre miljarder kronor per år och då ingår inte kostnaderna för viltolyckorna på järnväg.

– Vi vill minska olycksrisken med vilt på vägar och därför behövs förbättrade och effektivare åtgärder. De flesta vilt-stängsel som används i dag är till exempel inte anpassade för vildsvin, säger Annika Jägerbrand, forskare på VTI.

För att kunna förbättra och effektivisera åtgärderna behövs bättre kunskapsunder-lag om effektsambanden så att man redan i planeringsfasen tar hänsyn till viltolycks-risken. Därför har Annika Jägerbrand precis inlett ett nytt projekt i samarbete med forskare från SLU, på uppdrag av Trafikverket, som ska hjälpa till i det före-byggande arbetet för att minska olyckorna.

Faktorer för olyckor undersöksVildsvin har tidigare inte funnits med i olycksarbetet i så stor utsträckning men när stammen ökar uppstår helt andra behov.

Sambanden mellan viltkollisioner och exempelvis vägens egenskaper, trafikflöde, områdets populationstäthet, närliggande markanvändning och landskapsegenskaper är mycket komplexa. Det är därför svårt att identifiera generella förebyggande åtgärder mot viltolyckor som är effektiva för alla typer av vilda djur och för alla typer av situationer.

I forskningen kommer olika typer av vägar bedömas; var det finns störst risk och vad för sorts insatser man bör göra på

olika vägar. Forskningen kommer också ta hänsyn till vilket landskap det handlar om samt årstider och vilken tid på dygnet olyckorna sker. Till och med hur solhöjden påverkar finns med i arbetet och även hur viltstängsel kan minska vildsvinsolyckor-na. Det finns modeller som tar upp delar av detta sedan tidigare men de täcker inte helheten.

– På längre sikt, när både viltpopulatio-ner och trafikarbete ändras och även när konkreta åtgärder ska planeras, behövs mer omfattande modeller, säger Annika Jägerbrand.

Gamla modeller lever kvarMellan 1979 och 1980 lades grunden till nuvarande effektsamband mellan viltolyck-or och samhällsekonomiska kostnader i form av en schablonmässig uträkning. Det var en översiktlig lösning i ett tidigt skede. Samma system används fortfarande men kalkylerna blir grova och bygger endast på de trafik- och vägförhållanden som rådde då.

Forskning under senare år, speciellt under senaste decenniet, har visat vid


Krafttag mot viltolyckor behövs


upprepade tillfällen att viltolyckor är betydligt mer komplicerade och fram-förallt föränderliga över tid.

Sedan början av 1980-talet har både vägnätet och trafiken förändrats och nya data på viltolyckor har tagits fram men varken effektsambanden eller de samhälls-ekonomiska kostnadskalkylerna har blivit uppdaterade. Nuvarande kalkylmodell för viltolyckor är helt uppenbart inte längre tidsenligt och kan skapa felaktiga bedöm-ningar av åtgärdsbehoven.

Att få ut vilt i vägbanan kan till stor del undvikas genom viltstängsel. Viltstängsel är dock inte ett garanterat skydd mot vilt-olyckor eftersom de inte är anpassade till allt vilt och det är heller inte möjligt att ha viltstängsel längs alla vägar.

Förekomsten av vilt i vägmiljön beror på många olika faktorer, till exempel vilt-populationernas storlekar, trafikflöde och hur vägen ligger i det omgivande land-skapet. Åtgärder mot viltolyckor kan delas in i två åtgärdsgrupper: Man kan antingen förhindra vilt från att befinna sig i väg-miljön eller förhindra att förare kolliderar med djuren.

Många parallella projektAnnika Jägerbrand ansvarar för forsk-ningen och i forskargruppen ingår även Andreas Seiler, forskare vid SLU, Ing-Marie Gren, professor i miljöekonomi vid SLU, Roger Pyddoke, utredare vid VTI, samt Östen Johansson som är pensionerad från Trafikverket.

Annika Jägerbrand har genomfört flera forskningsstudier genom åren. Hon ingår just nu i flera parallella forskningsprojekt som handlar om viltolyckor. Viltolyckor är ett allvarligt samhälls- och trafiksäkerhets-problem. Forskningen på VTI omfattar bland annat att undersöka vilka samband som finns mellan miljön och viltkollisioner samt vilka viltolycksåtgärder som är mest effektiva för att förhindra viltolyckor. Institutet utför också tester genom krock-säkerhetsprov med älgattrapp.

Text: Andreas SchanderFoto: Thinkstock

MER INFORMATION

Annika Jägerbrand, [email protected], tel. 013-20 42 19


Krafttag mot viltolyckor behövs

Pågående projekt om viltolyckor:•Uppdatering och nya effektsamband

för viltolyckor i EVA-kalkyl-modellen. VTI, SLU Uppsala, SLU Grimsö & Östen Johansson (konsult), 2015-2017.

•Långtidseffekter av viltvarnings-åtgärder och älgförekomst. VTI och Älgskadefondsföreningen. 2015-2016.

•Orsakssamband mellan rådjurs-kollisioner och: landskap, vägmiljö och bebyggelse. VTI & SLU Grimsö 2010-2016.

• Mörkertal i rapporteringen av vilt olyckor. SLU Grimsö, Älgskadefondsföreningen & VTI. 2013-2015.

•Ekonomisk analys av förvaltning av vildsvin. SLU Uppsala, Grimsö & VTI. 2013-2016.

Polisrapporterade viltolyckor under 2015 (till och med 15 augusti)

20 574 olyckor med rådjur.2 245 olyckor med älg.1 466 olyckor med vildsvin

Totalt antal viltolyckor:2014: 47 1672013: 46 9442012: 46 9282011: 40 951

Vildsvinsolyckor de senaste åren:2014: 3 7832013: 3 5512012: 4 1982011: 2 647

Källa: Nationella Viltolycksrådet www.viltolycka.se


Stor förbättringspotential för gatudrift vintertidI många svenska städer genomförs omfattande driftåtgärder vintertid för att hålla gatorna farbara. Samtidigt arbetar man med bl.a. dammbindning och speciell städ-teknik för att motverka höga parti-kelhalter. Detta är åtgärder som har många gemensamma nämnare men som idag inte samordnas med varandra och ett projekt på VTI ska nu undersöka om det går att för-bättra och optimera vinter- och bar-marksdrift.

Under 2015 startades projektet OptiDrift, som har som mål att under-söka och optimera drift av gator samt cykel- och gångbanor i tätorter utifrån både miljö-, säkerhets- och framkomlig-hetsperspektiv. Forskare ska bland annat titta närmare på sambandet mellan vinter-driften och problemen med vägdammets bidrag till höga PM10-halter. I dagsläget sker inte någon samordning av dessa två företeelser.

Mats Gustafsson, forskare på VTI, tror att förbättringspotentialen är stor.

– Man gör en typ av åtgärd utifrån en prognos när det är kallt på vintern och sedan en annan åtgärd när det är varmt – trots att det egentligen är samma produk-ter man halkbekämpar och dammbinder

med. Man skulle kunna samordna detta. De enskilda åtgärderna påverkar dessutom varandra, säger Mats.

Insatser ger effektUndersökningar som gjorts i tätorter visar att vintersand och vägslitage som används respektive bildas under vinterhalvåret till viss del finns kvar i gatumiljön efter att snön smält. När dammet under våren virvlar upp från gatorna ger det höga nivåer av inandningsbara partiklar. Att dammbinda frekvent vintertid för att sän-ka nivåerna av dessa partiklar är något som görs i stor skala i främst Stockholm och Göteborg. Insatserna ger förbättring av partikelhalterna men är kostsamma och ger även negativa miljöeffekter som ökade utsläpp från driftfordon och ökade halter av kemikalier i dagvattnet.

Projektet har som mål att ta fram en strategi som tar ett helhetsgrepp om vinter- och vårdriften samt att optimera den – något som förhoppningsvis också medför ett mer långsiktigt hållbart arbets-sätt.

Utveckling av teknikerProjektet ska även utveckla de befintliga metoder som finns för att utvärdera effek-terna av driftåtgärderna, exempelvis genom att förbättra utrustning som används för att mäta vägdammsmängder-na. Man har också som mål att förbättra

driften av gång- och cykelbanor. Det är inte alltid att driftfordonen är utvecklade för att komma åt att genomföra åtgärder i trängre miljöer. En del i projektet är att granska och förbättra driftfordonen, så att man kan dammbinda och halkbekäm-pa på utrymmen där man annars har svårt att komma åt idag.

Två vintrar framför sigI januari genomfördes en workshop med kommuner, entreprenörer, utförare och maskintillverkare för att specificera vilka problem och möjligheter som finns. Projek tgruppen håller just nu på att arbe-ta med att fastställa vilka försök som ska utföras, något de sedan har två vintrar på sig att genomföra.

I projektgruppen ingår VTI, SLB-analys och Trafikkontoret i Stockholms stad, Svevia, PEAB och städmaskinsföretaget DISAB-Tella. I en referensgrupp medver-kar också Göteborgs stad, Uppsala stad, Umeå stad, Trafikverket och saltdistribu-tören Hansson & Möhring.

Projektet finansieras av Vinnova och be-räknas vara klart under 2018.

Text: Karin AnderssonFoto: Mats Gustafsson

MER INFORMATION

Mats Gustafsson, [email protected], tel. 013-20 43 26


VTI-forskare genomför mätningar av vägdammsförrådet under tidigare försök i Stockholm.



Ny testmetod för cykeldäck visar på nyttan av dubbdäckTrafiksäkerhet vid cykling är ett ämnesområde som är lika aktuellt som viktigt. På VTI har vi flera forskningsprojekt om cykling på gång och nyligen har en grupp forskare tagit fram en metod för att testa olika cykeldäcks grepp på is. Inledande tester visar att dubbade cykeldäck generellt har bättre isgrepp än odubbade däck och att det är stora skillnader mellan olika dubbdäck.

På VTI finns en stationär däck-provningsanläggning kallad ”långa banan”. Anläggningen består av en rörlig bana med drivsystem och en mätrigg med en stillastående men vridbar hjulupphäng-ning. Konstruktionen gör det möjligt att under kontrollerade förhållanden mäta såväl broms- som styrkrafter för ett rullande hjul.

– I långa banan har vi tidigare testat både lastbilsdäck och personbilsdäck, men för att kunna testa cykeldäck krävdes en del ombyggnationer innan försöken kunde genomföras. Bland annat behövdes en ny konstruktion för hjulupphängning, puls-givare och bromsanordning, säger Mattias Hjort, forskare på VTI.

Syftet med projektet har varit att ta fram en testmetod för att kunna bedöma det grepp på is som olika typer av cykel-däck ger och att genomföra inledande tester med några olika däck.

– Ett långsiktigt mål är att med hjälp av testmetoden bidra till utvecklingen av bättre däck och att kunna ge underlag till informationskampanjer om dubbade cykel-däck till vintercyklister, säger Anna Niska, projektledare och forskare på VTI.

Olika typer av isfriktion kan testasI den första undersökningen med test-metoden har forskarna mätt cykeldäcks väggrepp på blank is, på ett plant under-lag. Fyra olika dubbdäck för cykel har jämförts med två vanliga sommardäck, samtliga i dimensionen 28 tum.

– Hur stor skillnad i väggrepp man får för olika däck beror starkt på isens egen-

skaper. I vår däckprovningsanläggning kan is med likvärdiga egenskaper produceras dag efter dag, varför olika däcks isfriktion kan jämföras för en önskvärd typ av is, säger Mattias Hjort.

Några slutsatser av de mätningar som hittills genomförts är att:•Dubbade cykeldäck generellt har bättre

isgrepp än odubbade.•Dubbdäcken har avsevärt bättre broms-

stabilitet än de odubbade, vilket inverkar positivt på den allmänna stabiliteten hos cykeln vid bromsning på is.

•Det kan vara stora skillnader i isgrepp mellan olika dubbdäck, men alla testade däck presterar bättre än odubbade cykeldäck.

• För bromsning med låst hjul uppmättes upp till 2,5 gånger högre friktion med dubbdäck jämfört med det odubbade referensdäcket. Bromssträckan blir då

knappt hälften så lång och det går att applicera 2,5 gånger så stor kraft på bromsen utan att få sladd.

• Fler dubbar behöver inte innebära ett bättre isgrepp. Även gummiblandning och dubbutformning tycks ha en stor inverkan på isgreppet.

Dubbdäck är att rekommenderaDen nya metoden fungerar bra för jäm-förande tester och hittills har ett begrän-sat antal tester genomförts. För att kunna dra mer generella slutsatser kring betydel-sen av olika parametrar för väggreppet med ett cykeldäck behövs mer omfattande studier som inbegriper olika däcktryck, fler typer av dubbdäck, odubbade vinter-däck, åldrade däck, odubbade däck av olika gummiblandning, etc. Utifrån de resultat forskarna hittills fått fram konsta-teras att det är väl värt att rekommendera cyklister att använda dubbdäck vid cykling på vinterväglag.

Projektet finansierades av Länsförsäk-rings bolagens forskningsfond.

Text: Eva ÅströmFoto: Mattias Hjort

MER INFORMATION

Anna Niska, [email protected], tel. 013-20 40 48Mattias Hjort, [email protected], tel. 013-20 42 91

Det kan vara stora skillnader i isgrepp mellan olika dubbdäck, men alla testade däck presterar bättre än odubbade cykeldäck.


RAPPORTER I KORTHET

Objektiv mätmetod för tillståndsbedömning av grusväglagrapport r863 Fram tills nu har tillståndsmätningar på grusvägnätet gjorts subjektivt enligt Trafikverkets metod-beskrivning. I VTI rapport 863 redovisas en objektiv metodik för kontinuerlig mätning av ojämnheter, löst grus, damm och tvärfall på grusväg.

Projektet som redovisas i rapporten syftar till att utveck-la en tillförlitlig, objektiv och mobil metodik för kontinuerlig mätning av tillståndsparamet-rarna på grusväg samt att rekommendera en objektiv inventeringsmetod för dräne-ringstillståndet i en grusvägs-konstruktion.

Resultatet visar att de objek-tiva tillståndsmått som bäst tycks beskriva efterfrågad

funktionalitet på grusväg är acceleration uppmätt med en applikation i en smarttelefon vad gäller jämnhet, samt upp-mätt med laserutrustad mät-bil: makrotextur vad gäller löst grus och laserpulsens genomsnittliga reflektionstid över vägens tvärprofil vad gäller damm.

Som en objektiv inventerings-metod för dräneringstillståndet hos en grusväg föreslås dikes-mätningar (med sveplasertek-nik) som säkerställer tillfred-ställande dikesdjup, tvärfalls-mätningar (med laserutrustad mätbil), mätningar av stödrem-san (med sveplaserteknik) som säkerställer att det inte före-kommer kanthäng etc. som i sin tur förhindrar vattenavrin-

ning från vägen, samt mätning av återkommande och/eller snabbt tillväxande ojämnheter.

Eftersom grusväglagstillstån-det är så snabbt föränderligt på en grusväg behövs en snabb och förenklad variant av väg-ytemätning om det ska vara kostnadseffektivt med dessa typer av mätningar på vägnäts-nivå. Att använda en smart-telefon med en applikation för

jämnhetsmätning är ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att generera aktuell tillståndsdata för grusvägnätet.

TITEL:

Objektiv mätmetod för tillstånds-bedömning av grusväglag. R863.

FÖRFATTARE:

Karin Edvardsson, Thomas Lundberg, Leif Sjögren

Foto

: Hej

dlös

a Bi

lder

Provvägsförsök med bullerreducerande asfaltbeläggningrapport r842 VTI rapport 842 beskriver ett provvägs-försök med bullerreducerande asfaltbeläggning på E4, Hus-kvarna. Ett nytt koncept har testats och visade sig både ha bra tekniska och akustiska egenskaper.

Dränasfalt har ett högt hålrum och en hög andel av grovballast (85 %). På så sätt får den ett sammanhängande porsystem, vilket leder bort vatten och absorberar en del av ljudet från däcken. Dränasfalt lagda i två lager innebär att buller-reduktionen blir högre jämfört med ett lager av dränasfalt. När dränasfalt får skador så försämras den bullerdämpande

effekten. En orsak till skador är att bindemedlet åldras mar-kant mer än i täta belägg-ningar och att vatten kan bli instängt i vägen. Då är risken stor för stensläpp som med tiden ger potthål. Även igen-sättning av porerna medför försämrade bulleregenskaper.

Sommaren 2010 lades två lager av dränasfalt (dubbeldrän) på en sträcka av 2,7 kilometer genom Huskvarna. I samband med utförandet av beläggning-en lades också ett antal prov-sträckor in i objektet. Tidigare försök har visat på relativt korta livslängder för den här typen av beläggningar, därför startades projektet i syfte att ta

fram ett koncept för dubbel-drän som har så bra tekniska och akustiska egenskaper som möjligt.

Resultaten visar att samtliga provsträckor efter fyra års trafik hade erhållit ringa sten-lossning. Noterbart är att det bara är partiklar från ytan, det översta skiktet i asfaltlagret,

som släppt från beläggningen. Inga andra defekter förekom på sträckorna.

TITEL:

Provvägsförsök på E4 Huskvarna med bullerreducerande asfalt-beläggning. R842

FÖRFATTARE:

Torbjörn Jacobson, Leif Viman

Foto

: Lei

f Vim

an


RAPPORTER I KORTHET

Prestandabaserade kriterier för högkapacitets - transporter i Sverige rapport r859 Transport-sektorn står inför stora utma-ningar när det gäller att mins-ka energiförbrukning och mil-jöpåverkan. Ett sätt att effekti-visera transportsystemet i Sverige kan vara att införa High Capacity Transport (HCT), med längre och tyngre fordonskombinationer än de som tillåts i Sverige idag. För att kunna introducera HCT-fordon i Sverige så behöver regelverk och föreskrifter utvecklas på ett sätt som säker-ställer att ett certifierat HCT-fordon inte får negativa effekter på trafiksäkerhet, infrastruktur och miljö.

Ett sätt att reglera tunga for-dons tillträde till vägnätet är att använda prestandabaserade kriterier, eller Performance Based Standards (PBS). Vid prestandabaserade föreskrifter så specificeras kriterier eller standarder för en prestandani-vå som ett fordon måste upp-

fylla, istället för att bestämma hur samma prestandanivå skulle uppnås genom att sätta gränser för fordonets längd eller vikt.

Projektet redovisat i VTI rapport 859A undersöker möjligheterna att applicera PBS i Sverige. Syftet är att föreslå ett prestandabaserat regelverk för HCT-fordon och deras tillträde till väg-nätet. En central del i det föreslagna regelverket kom-mer att vara en uppsättning prestandabaserade kriterier. Rapporten beskriver resultatet från projektets arbetspaket ett och två som omfattat en genomgång av nuvarande regelverk i Sverige, PBS-koncept i andra länder samt relevant litteratur och övriga regelverk.

I diskussionen i slutet av rapporten så föreslås en upp-sättning av möjliga prestan-

damått som är kopplade till säkerhet och manövrerbarhet, och som ska utredas närmare i fortsättningen av projektet.

TITEL:

Prestandabaserade kriterier för högkapacitetstransporter i Sverige. FIFFI projekt 2013-03881 – Rapport 1, genomgång av befintliga regel-verk och litteratur

FÖRFATTARE:

Sogol Kharrazi, Robert Karlsson, et al

Beskrivning av nordiskt certifieringssystem för vägmarkeringsmaterial N14a-2015 Ett nordiskt certifieringssystem för väg-markeringsmaterial kommer att introduceras under 2015. Sys temet kommer att baseras på dokumenterade material-tester på provfält, där materia-len certifieras utifrån hur många hjulpassager de klarar.

VTI notat 14-2015 beskriver hur certifieringssystemet fungerar och hur det kommer att tillämpas i de nordiska länderna. Vidare beskrivs de procedurer och metoder som

kommer att användas vid utläggning av material, samt vid mätning av materialens funktionsparametrar.

TITEL:

Nordiskt certifieringssystem för vägmarkeringsmaterial – Version 1:2015. N14A-2015.

FÖRFATTARE:

Carina Fors, Trond Cato Johansen, Sven-Olof Lundkvist

Foto

: Hej

dlös

a Bi

lder

Foto

: Kat

ja K

irche

r


RAPPORTER I KORTHET

Emissioner av inandnings-bara partiklar från dubbdäcksslitage av vägbana rapport r867a I studien redovisad i VTI rapport 867A har partikelgenerering från sju dubbdäck provats i VTI:s prov - vägsmaskin. Resultaten visar att ökat antal dubbar och ökad dubbkraft ökar emissio-nen av inandningsbara partik-lar.

Nya begränsningar för antal dubbar i dubbade däck inför-des i Sverige 2013. Regelverket tillåter numera 50 dubbar per rullomkretsmeter. Alternativt kan däcken testas i en speciell slitagetest, så kallad over-run test, för att bli godkända. Detta har resulterat i att det på marknaden förekommer dubb-däck som följer regeln om antal dubbar per rullomkrets-meter, men också dubbdäck som klarar over-run testet men har betydligt fler dubbar.

Over-run testet ska säkerställa att det testade däcket inte orsa-kar mer vägslitage än ett däck med max 50 dubbar per rull-omkretsmeter. Då dubbdäck är en betydande källa till inand-ningsbara partiklar (PM10) i väg- och gatumiljöer, är det av

intresse att utreda skillnaden mellan de olika dubbdäcks-varianterna även ur partikel-emissionssynpunkt.

Resultaten visar att däcket med flest dubbar (190) genere-rar signifikant högre PM10-halter än övriga däck medan ett av däcken som följer dubb-antalsbegränsningen och har 96 dubbar resulterar i signifi-kant lägre bildning av inand-ningsbara partiklar än övriga däck. Ökat antal dubbar ökar PM10, PM2.5 och antalskon-centrationen signifikant, med-an ökad dubbkraft signifikant ökar koncentrationen av PM10 och PM2.5. Tempera-turer i däck, beläggning och luft liksom luftfuktigheten har också en inverkan på partikel-halterna.

Forskarna har i studien pro-vat partikelgenereringen från sju dubbdäck i VTI:s provvägs-maskin. Däcken har provats i 50 km/h i en statistiskt optimal sekvens under fyra testdagar där olika ordningar på däcken använts varje testdag. Halter och storleksfördelningar liksom

omgivningsparametrar (tempe-raturer och luftfuktighet) har mätts under försöken.

TITEL:

Emissioner av inandningsbara par-tiklar från dubbdäcksslitage av väg-bana – en jämförande studie. R867A.

FÖRFATTARE:

Mats Gustafsson, Olle Eriksson

Ringanalys bitumen – viskositet N2-2015 En ring analys har genomförts av sju olika labora-torier i Sverige för fyra olika bitumenkvalitéer, två penetra-tionsbitumen och två mjuk-bitumen.

Syftet med ringanalysen var att jämföra viskositetsmätning-ar med kapillärer mot den nya varianten med rotationsvisko-simeter. Utöver dessa metoder analyserades även åldrings-

egenskaper vilket senare inte utvärderades. Mycket data samlades in från olika varian-ter på dessa analyser och fokus har sedan legat på att utvärde-ra data från SS-EN 13302, SS-EN 12595 och SS-EN 12596 som var det huvudsak-liga syftet med ringanalysen.

Utvärderingen har handlat om att jämföra reproducerbarheten, R, för de olika metoderna vid

denna ringanalys med standar-dernas angivna precisionsmått. För metoden SS-EN 13302 var ringanalysens spridning gene-rellt mindre än metodens preci-sionsmått medan det för SS-EN 12595 och SS-EN 12596 generellt var större. Att SS-EN 13302 har generösare sprid-ning för R kan vara en förkla-ring och detta bör undersökas vidare.

TITEL:

Ringanalys bitumen – viskositet. N2-2015.

FÖRFATTARE:

Emelie Karlsson, Leif Viman

Foto

: Mat

s Gu

staf

sson

Drabbade kan få körkort tillbaka– mer forskning behövs dock innan testmetod finns klarVTI har under försommaren genomfört tester i körsimulator med ett tjugotal personer som har synfältsbortfall för att se om körför-mågan räcker trots bristande syn. Under Almedalsveckan presentera-des delar av resultatet på ett semi-narium arrangerat av VTI.

– På gruppnivå ser vi att personer med synfältsbortfall bland annat har 23 procents längre reaktionstid än personer utan synfältsbortfall, dessutom missar de viktig information, säger Björn Peters, forskningsledare på VTI.

Han vill poängtera att mätningen av personers reaktionsnivå är mätt på en grupp människor vilket kan innebära att vissa individer reagerar långsammare medan andra inte gör det. Därför måste VTI gå ner på individnivå för att en eventuell testmetod ska kunna utformas. De här testerna räcker än så länge inte för att utforma en ny bedömningsmetod.

Varje år får omkring 40 000 personer sitt körkort indraget av olika skäl, cirka 9 000 av dem på grund av medicinska skäl. En del av dessa är personer som har synfältsbortfall men just den gruppen har

stort hopp om att kunna köra bil igen. Ett hundratal personer utan synfältsbortfall har varit del av en referensgrupp i projektet och de har fått genomföra tester i VTI:s körsimulator i Linköping. Ungefär 500 personer med synfältsbortfall har visat intresse för att ingå i studien på VTI. Tidigare fanns möjligheten att testa körförmågan i en simulator i Norge, men denna finns inte längre och i Sverige är inte praktiska körtester accepterade.

Stort intresse för forskningenFör de personer som får sitt körkort in draget kan det innebära stor tragedi, en del är beroende av sitt körkort både privat och i sitt arbete. Intresset för hur forskningen går är därför av stort intresse. Transport styrelsen vill ta fram en tillförlitlig och säker metod för att bedöma körförmågan.

– Om synfältsbortfallet inte är så stort kan personerna kompensera bortfallet och det är det vi försöker se, testa körförmågan hos dessa personer. Vi ska försöka utforma en metod för bedömningar men vi måste kunna gå ner på individnivå och där är vi inte än, säger Jan Andersson, forskningschef på VTI.

Själva testscenariot i körsimulatorn

innehåller bland annat bussar som svänger ut i körbanan utan att blinka, påfartsvägar och stadskörning med gående som går över övergångsställen.

Olika praxis i olika länderEUdirektivet om körkort ger varje nation möjlighet att införa nationella undantag, vilket betyder att olika länder i Europa har olika praxis. Björn Peters menar att tester i simulator kan vara en säker och tillförlitlig metod då körtest på väg inte är ett alternativ i Sverige.

– VTI har de resurser, i form av avancerade simulatorer, forskningskompetens och mätutrustning, som krävs och vi är beredda att jobba vidare med att utveckla en metod, säger han.

Forskarna på VTI får ofta samtal från personer som har fått sitt körkort indraget och som nu sätter sitt hopp till nya bedömningsmetoder. Än så länge finns inget färdigt koncept, även om simulatortesterna är ett steg på vägen.

Text: Andreas SchanderFoto: Thinkstock

MER INFORMATION

Björn Peters, [email protected], tel. 013-20 40 70

VTI:S VÄRLD



VTI:S VÄRLD

VTI:s seminarium under Almedalsveckan ägde rum i East Sweden Arena.

Cykelforskare:

”Vi behöver ett nytt nav”Biltrafiken får en stor del av kakan i satsningar på forskning och infra-struktur, trots att en ökad cykling ses som en viktig del i att uppnå de transportpolitiska målen.

– Trots politisk enighet och tydliga målformuleringar om att cyklingen bör öka, leder i praktiken många av de beslut som fattas tvärtom till ett ökat bilberoen-det, säger Anna Niska, forskare på VTI.

På VTI:s seminarium under Almedals-veckan, Cykling i Sverige – vem tar ansvar?, ville Anna Niska uppmärksamma cykling-en på flera plan. Det handlade bland an-nat om säkerhet, nytta och resurser. Hon anser att det finns ett stort behov av kun-skap och grundforskning för att få upp ökad och säker cykling på dagordningen.

– Det behövs en kraftsamling, vi behöver samla alla aktörer inom cykling, ett typ av nav eller forskningscenter för att säkerstäl-

la en långsiktig kompetensuppbyggnad, bland annat genom nya doktorander.

Cykeln har en central roll i det framtida hållbara transportsystemet då både miljö och folkhälsa gynnas. Hittills genomförda insatser har inte ändrat förutsättningarna för cykling. Cykelandelen har på nationell nivå varit oförändrad under senare år.

Cykelinfrastrukturen är avgörande för en ökad och säkrare cykling. För det be-höver bli säkrare att cykla då 60 procent av alla cykelolyckor är relaterade till ut-formning eller drift och underhåll. Det krävs bättre stöd för att få fram och prio-ritera åtgärder som gör det säkrare att cykla och ökar cyklingens attraktivitet. Anna Niska sa också att det självklart även fortsättningsvis måste ske forskning och utveckling av aktiva system i bilen men för att minska olyckor i trafiken måste mer forskning på cykel göras.

– Cyklister är sedan 2008 den trafikant-grupp med flest antal allvarligt skadade

och åtta av tio skadas i en singelolycka. Det handlar om att öka säkerheten men också att få fler att cykla.

Hon efterfrågade mer kommunalt infly-tande i forskningsprocessen då kommuner är en viktig part kring arbetet med både säkerhet och ökat cyklande. Kommuner kan planera så det blir kortare avstånd och mer attraktivt att cykla. Kommunerna är de som kan göra mest men de har inte en tillräckligt stark roll, de behöver kom-ma in i diskussionen kring behoven av forskning och utveckling betydligt mer.

– En avgörande men helt nödvändig sak är att få öronmärkta pengar för att kunna jobba för att uppfylla de transportpolitis-ka målen, säger Anna Niska.

Text: Andreas SchanderFoto: Helena Sederström

MER INFORMATION

Anna Niska, [email protected], tel. 013-20 40 48


De senaste åren har omkring 25 cyklister per år omkommit i Sverige. Utöver det har i snitt drygt 7 300 cyklister om året behövt akut-sjukvård i samband med trafik-olyckor. VTI driver nu en stor forsk-ningssatsning för att höja säker-heten för hjulburna oskyddade trafikanter, framför allt cyklister, men också motorcyklister och mopedister.

Under tre år ska VTI forska för att öka kunskapen om hjulburna oskyddade trafikanter och deras speciella förutsätt-ningar i trafikmiljön. Kunskapen ska på sikt bidra till att nå de nationella trafik-säkerhetsmålen. Satsningen finansieras av Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond.När det handlar om allvarligt skadade i trafiken är cyklister den trafikantgrupp som är hårdast drabbad. Riksdagen beslutade 2009 om ett etappmål för trafik-säkerheten. Det inkluderar alla typer av trafikanter och säger att antalet dödade ska halveras mellan 2007 och 2020. Under samma period ska antalet allvarligt skadade minska med en fjärdedel. Det är en stor utmaning att nå detta mål, inte minst när det gäller cyklister.

– Jag är glad för satsningen eftersom vi har så mycket mer att undersöka och forska på inom ett område där behoven är stora, säger Henriette Wallén Warner, forskare på VTI som leder projektet.

Skapar modell för åtgärderSlutprodukten av forskarnas arbete kom-mer att bli en modell som ska visa på vilka säkerhetshöjande åtgärder som bör vidtas för att få störst effekt på att få ner antalet omkomna och skadade.

Många olika projektForskarna kommer arbeta långsiktigt och tvärvetenskapligt i flera olika projekt och aktiviteter som hela tiden planeras och genomförs i nära samarbete mellan Läns-försäkringsbolagens Forskningsfond och övriga intressenter.

Framför allt handlar det om nedanståen-de projekt.•Krocktester av cyklar•Däcktester• Säker användning av extrautrustning –

trafikanters uppmärksamhet och behov• Samspel i trafiken – formella och infor-

mella regler bland cyklister• Synen på nykterhet i samband med

cykling•Hur anpassar hjulburna oskyddade

trafikanter hastigheten?•Hjulburna oskyddade trafikanter på

landsväg•Kartläggning av cyklister i den nya

trafikmiljön

I juni i år höll projektet ett uppstarts-möte dit man bjudit in intresserade att komma med input och synpunkter på vilka frågor och projekt man ska fokusera på. Mötet samlade deltagare från bland andra Trafikverket, NTF, Sveriges kommu-ner och landsting, flertalet kommuner, Trafiksäkerhetsföreningen, Sveriges Trafik-skolors Riksförbund, andra branschför-bund, föreningar och företag.

Text: Katarina NestorFoto: Katja Kircher

MER INFORMATION

Henriette Wallén Warner, [email protected], tel. 0243-44 68 62

VTI:S VÄRLD

Stor satsning på cyklisters säkerhet


VTI:S VÄRLD

Karolina Isaksson blir adjungerad professor Karolina Isaksson, forsknings-ledare vid VTI, har blivit utnämnd till adjungerad professor i samhälls-planering med inriktning mot policy och hållbarhetstransitioner vid KTH, Institutionen för samhällsplanering och miljö.

Tjänstens inriktning har ett särskilt fokus på transporter och är knuten till avdelningen för urbana och regio-nala studier.

Utnämningen varar till och med december 2017 och innebär i prakti-ken att Karolina Isaksson kommer att ägna 20 procent av sin tjänst på VTI åt samarbete med KTH. För VTI innebär utnämnandet ett gene-

rellt utökat samarbete mellan institu-tet och KTH inom det specifika forskningsområdet.

Qatar vill ta efter svenska nollvisionenBjörn Peters, forskningsledare, och Jonas Jansson, forskningschef, på VTI medverkade i maj i ett tvåda-garsseminarium om trafiksäkerhet och nollvisionen i Qatars huvudstad Doha.

De ingick i en svensk delegation med trafiksäkerhetsexperter, ledd av Erik Bromander, statssekreterare hos infra-strukturminister Anna Johansson. Dele ga-tionen var inbjuden av Qatars H.E. pre-miärminister, tillika inrikesminister Sheikh Abdullah bin Nasser bin Khalifa al-Thani. Premiärministern är även ordförande i landets nationella kommitté för trafik-säkerhet.

Många intressenter i Qatar har en stark ambition att dra nytta och lärdom av Sveriges erfarenheter kring målmedvetet arbete för ökad trafiksäkerhet. De vill uppnå ”Vision Zero” och implementera den svenska modellen, väl medvetna om ländernas olika förutsättningar och möj-ligheter.

Bakom initiativet att rikta blickarna mot Sverige ligger dels premiärministern, dels ordföranden vid Avdelningen för rehabilitering och fysisk medicin vid det största statliga sjukhuset i Doha. Den senare är en kvinna vid namn Dr Wafa Al Yazidee. Hon avlade sin doktorsexamen

vid Karolinska Institutet i Stockholm och har därefter på olika sätt verkat för att föra Qatar och Sverige närmare varandra.

Jonas Jansson, VTI, talade under semi-nariet över rubriken ”Trafiksäkerhets-forskning centrerat runt människan”. Björn Peters, VTI, talade om erfarenheter från forskning baserad på simulatorer med inriktning mot bedömning, utvärdering och anpassning för förare.

Övriga experter i den svenska delegatio-nen som också talade under seminariet var Lars Englund, Transportstyrelsen, Jonas

Hermansson, Trafikverket, Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen.

Marie Skyving, Transportstyrelsen, Catarina Lundberg, Karolinska universi-tetssjukhuset, och Ingrid Bolin, Mobilitets-center. Sveriges ambassadör i Qatar, Ewa Polano, hade en framträdande roll och ett antal personer från det svenska närings-livet, under ledning av Business Sweden, deltog också i seminariet.

Text: Andreas SchanderFoto: Svenska ambassaden

Shafiqur Rahman har disputerat Shafiqur Rahman disputerade i april inom området byggvetenskap med inriktning mot väg- och banteknik. Hans avhandling har skri-vits vid Skolan för arkitektur och sam-hällsbyggnad (ABE) vid KTH och har titeln ”Characterizing the Deformation Behaviour of Unbound Granular Materials in Pavement Structures”.


VTI:S VÄRLD

ny kompetens VTI välkomnar nya medarbetare

Mattias HaraldssonMattias Haraldsson är ny chef för VTI:s transport-ekonomiska forskningsenhet. Han kommer närmast från Energimyndigheten där han varit expert på samhällsekono-misk analys och arbetat som projektledare för flera stora utredningar. Mattias har tidigare arbetat som forskare på VTI, första gången mellan 1999 och 2008 och andra gången mellan 2011 och 2012.

Sofia LundbergSofia Lundberg är anställd som biträdande forskningsdirektör på Gd-stab. Sofia ska i första hand arbeta för att utveckla VTI:s forskning inom järnvägs-, gods- och logistikområdet. Sofia kommer närmast från WSP där hon bland annat arbe-tat som konsult och gruppchef. Hon har tidigare arbetat på Green Cargo och har en bred erfarenhet från transport- och logistiksektorn. Sofia har en lic. examen från Järnvägsgruppen på KTH där hon intervjuade ett hundratal transportchefer och byggde en efterfrågemodell för hur man värderar olika faktorer vid transportinköp.

Camilla EkströmNärmast kommer Camilla från SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, där hon arbetat på enheten mätteknik med kalibrering av tryck- och vakuumgivare. Dessförinnan var hon på Volvo Lastvagnar som mjukvarukoordinator för testlastbilar och hon är utbildad till civilingenjör i rymdteknik samt har en licentiatexamen i GPS-systemanalys från Chalmers. På VTI kommer Camilla bland annat att arbeta med vägdata och olycksdata, till exempel från Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition).

Jens Hylander Jens är anställd som forsknings-assistent på VTI. Han ska bedri-va forskarstudier hos VTI och Lunds universitet inom projektet Kollektivtrafikens strategiska styrning och omställningsför-måga, där han ska studera for-mella och informella styrmedel och samverkan mellan aktörer inom fältet. Innan han började på VTI har han bland annat arbetat med att starta upp ett center för social innovation på Lunds universitet, med syfte att synliggöra och ge stöd till forskare och studenter som har innovativa lösningar på gemensamma välfärdsutmaningar. Jens har en mastersexamen i humanekologi och en kandidat-examen i historia, båda från Lunds universitet.

Alexander PaulssonAlexander är nyanställd som postdoktor på VTI och kommer att vara placerad vid K2 i Lund. Projektet han kommer att arbeta i heter Samverkansmodeller för hållbar kollektivtrafik. Alexander har en fil. mag. i historia, pol. mag. i stats-vetenskap samt är fil. dr. i företagsekonomi. Innan han började på VTI arbetade han som universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet.


Bilden berättar: trafiksäkerhetBilden visar ett anslag till de gåen-de på gamla Lidingöbron i Stock-holm från slutet av 1920-talet. Bron, som invigdes 1925, var drygt 9 meter bred och hade förutom personbils- och spårvägstra�k även en stor andel godstra�k.

Uppmaningen till gångtra�kanterna att gå mot tra�kens färdriktning på den mycket smala trottoardelen var en tra�k-säkerhetsåtgärd och man ger också de gående information om varför de ska välja höger gångbara (i dåvarande vänstertra�k).

Idag, nästan hundra år senare, råder det stor förvirring bland de gående på gemen-samma cykel- och gångbanor som inte är

separerade med linje. Många går till höger och har därmed inte kontroll på cyklister-na som kommer bakifrån.

Kanske det är dags att införa regler och göra ett tillägg med information på dagens skyltar för gemensam cykel- och gångtra�k om att gående bör hålla till vänster?

Text: Ulla Kaisa KnutssonFoto: VTI arkiv

VTI:S VÄRLD

Kommande konferenserKONFERENSER

Transportforum Transportforum hålls i Linköping

12-13 januari. Anmälan och program finns tillgängligt på VTI:s hemsida från och med vecka 43.

Läs mer:www.vti.se/transportforumwww.facebook.com/vtitransport-forum

KONTAKT

Helena Sederström013- 20 42 [email protected]

Jan 2016


Nya VTI-publikationerFrån 2015-04-17 till 2015-06-22Kan dubbdäck på cykeln minska singel-olyckorna? Friktionstester av cykeldäck i VTI:s stationära däckprovningsanläggningR862 Författare: Mattias Hjort, Anna Niska

Limit handling i en körsimulatorR861A Mattias Hjort, Sogol Kharrazi, Olle Eriksson, Magnus Hjälmdahl

Objektiv mätmetod för tillstånds-bedömning av grusväglagR863 Karin Edvardsson, Thomas Lundberg, Leif Sjögren

Betongbeläggning i tungt trafikerade körfält på motorvägR837 Författare: Bengt-Åke Hultqvist, Ellen Dolk

Bankonstruktionens egenskaper och deras påverkansgrad på nedbrytningen av spårfunktionenR864 Författare: Karin Edvardsson, Ragnar Hedström

Tillståndsmätningar av vägmarkeringar i Norden. En jämförelse mellan väg-markeringars funktion i Norge, Sverige och FinlandN16-2015 Författare: Carina Fors, Mohammad-Reza Yahya, Sven-Olof Lundkvist

Emissioner av inandningsbara partiklar från dubbdäcksslitage av vägbana – en jämförande studieR867A Författare: Mats Gustafsson, Olle Eriksson

Läsbarhet av vägskyltar i form av LED-teknik. Färgkombination och font-storlekens betydelse för läsbarhetenN15-2015 Författare: Jan Andersson, Gabriella Eriksson, Georg Abadir, Omar Bagdadi, Jonas Ihlström, Erik Sommarström, Birgitta Thorslund

Tema Vintermodell. Val av standard-klass på vinterväghållning med hänsyn till energieffektivitetR858 Författare: Anna Arvidsson

Erfarenheter av bullerreducerande beläggningarR843 Författare: Torbjörn Jacobson, Leif Viman

Provvägsförsök på E4 Huskvarna med bullerreducerande asfaltbeläggningR842 Författare: Torbjörn Jacobson, Leif Viman

Unga mopedisters olycksinblandning – Orsaker och konsekvenserR856 Författare: Nils Petter Gregersen, Susanne Gustafsson, Jonna Nyberg, Christina Stave, Gunilla Sörensen

Mopedungdomars trafiksäkerhet – Föräldrars ansvar och engagemangR857 Författare: Sonja Forward, Nils Petter Gregersen, Jonna Nyberg, Christina Stave, Per Henriksson

Prestandabaserade kriterier för hög-kapacitetstransporter i Sverige. FIFFI projekt 2013-03881 – Rapport 1, genomgång av befintliga regelverk och litteraturR859A Författare: Sogol Kharrazi, Robert Karlsson, Jesper Sandin, John Aurell

Ringanalys bitumen – viskositetN2-2015 Författare: Emelie Karlsson, Leif Viman

Nordiskt certifieringssystem för väg-markeringsmaterial – Version 1:2015N14A-2015 Författare: Carina Fors, Trond Cato Johansen, Sven-Olof Lundkvist

Hastigheter på kommunala gator i tätort. Resultat från mätningar 2014R851 Författare: Anna Vadeby, Anna Anund

Alkohol, droger och läkemedel hos omkomna personbilsförare – År 2005–2013 N11-2015 Författare: Åsa Forsman

Motåtgärder mot förartrötthet i olika trafikslag – En granskning av existerande motåtgärder på väg, järnväg, sjö och i luftenR852A Författare: Anna Anund, Carina Fors, Göran Kecklund, Wessel van Leeuwen, Torbjörn Åkerstedt

?Finns det redan en lösning Finns det redan en lösning

Svaret på frågan kan avgöra om det behövs ny forskning eller om det finns resultat att dra nytta av. VTI:s Bibliotek och informationscenter (BIC) erbjuder professionell om-världsbevakning som hjälper dig att styra resurserna till de områden där de verkligen behövs. Med strukturerad och skräddarsydd information kan du dessutom hålla dig upp- daterad inom ett visst ämnes- område eller fördjupa dig i en specifik fråga. BIC hjälper dig också att hitta samarbets-partners, skaffa litteratur med mera.

BIC har tillgång till omfattande och väletable- rade nätverk både nationellt och internationellt där ett stort antal personer och en stor mängd information ingår. Sökning och urval görs av specialister och resultatet levereras på det sätt du önskar: kanske via e-post eller varför inte som en presentation?

BIC har det nationella ansvaret för trafik- och transportforskningens informationsförsörjning och resultatspridning, Bibliotekets samlingar är bland de största i världen inom området.

LäS Merwww.vti.se/bicwww.transportportal.se

på problemet?

[email protected]–20 43 31

Finns det

LADDA NED VTI-PUBLIKATIONER

Publikationer laddas enklast ned via VTI:s webbplats: www.vti.se/publikationer

Enstaka tryckta publikationer finns till försäljning och beställs enklast via [email protected] Du kan även kontakta Monica Lomark, 013-20 43 21

Priserna på VTI:s publikationer är 80-300 kronor exkl moms.

VTI:S VÄRLD

”Många analyser visar att det främst är säkerheten för de som färdas i bil som har förbättrats.”

Säkerheten måste ökas för oskyddade trafikanter Sverige anses vara ett av de trafiksäkraste

länderna i världen. Olycksstatistiken talar sitt tydliga språk och antalet trafikdödade

har minskat från ca 1200 i mitten av 70-talet till 270 förra året. I mitt arbete som forskare i trafiksäkerhet ägnar jag mycket tid åt att analysera olika typer av data för att undersöka vilka effekter olika åtgärder har på trafiksäker-heten. Många analyser visar att det främst är säkerheten för de som färdas i bil som har förbättrats, främst tack vare säkrare vägar och fordon. Trenden ser inte alls lika positiv ut för de oskyddade trafikanterna. Att säkerheten för de oskyddade trafikanterna inte ökat i samma utsträckning som för de skyddade är något som uppmärksammats även på Europa-nivå och av organisationen ETSC (European Transport Safety Council).

Jag sitter med som Sveriges representant i en av ETSCs arbetsgrupper, PIN-panelen (Road Safety Performance Index) vars uppgift är att följa trafiksäkerhets-utvecklingen mot EUs mål om en halvering av antalet dödade i trafiken mellan 2010 och 2020. ETSC publicerar flera gånger om året rapporter som jämför olika aspekter på trafiksäkerhet. Syftet med dessa jämförelser är, förutom att se hur väl vi ser ut att kunna nå EU-målet, att lyfta fram goda exempel så att länderna kan lära och inspireras av varandra. Samarbetet är givande och trots att Sverige är bland de allra bästa i världen vad gäller trafiksäkerhet finns det förstås alltid inspiration att hämta från andra länders trafik-säkerhetsarbete.

I en ny rapport uppmärksammar ETSC att säkerheten för cyklister och gångtrafikanter måste förbättras inom EU. Dessa trafikanter får inte del av förbättringarna av trafiksäkerheten i samma utsträckning som till exempel bilister. Mellan 2002 och 2012 minskade dödsolyckor-na i biltrafiken i Europa med 53 procent medan dödsolyckor av fotgängare och cyklister mins-kade med enbart 41 respektive 37 procent. Rapporten uppmärksammar även att det är stora skillnader mellan olika länder – i Sverige omkom t.ex. fem fotgängare för varje miljon invånare under åren 2011 till 2013, medan siffran i Rumänien var över 35 dödade fot-gängare per miljon invånare.

För att öka trafiksäkerheten för dessa grupper föreslår ETSC mer fotgängarvänliga bilfronter, automatisk nödbroms och ISA-system (intelli-gent stöd för anpassning av hastighet) hos alla nya bilar, anpassning av hastighetsgränserna, övervakning av trafikregler och hastighetsgräns 30 km/tim där det finns många fotgängare och cyklister. Ur ett svenskt perspektiv lyfts även bättre underhåll och säkrare infrastruktur.

En annan viktig faktor för säkerheten är vårt eget beteende i trafiken. Hur gör du som trafikant? Använder du cykelhjälm när du cyklar? Anpassar du hastigheten som bilist för att skydda gående och cyklister? Respekterar du rött ljus och ser upp för trafiken när du går i trafikmiljöer? Kanske finns det något just du kan förändra för att vi tillsammans ska kunna uppnå en betydligt säkrare trafikmiljö även för de oskyddade trafikanterna.

Nästa nummer kommer i DECEMBER

KONTAKT: Anna [email protected]

I HUVUDET PÅAnna Vadeby

www.vti.se

Posttidning BVTI581 95 LINKÖPING

PORTO BETALT

PORT PAYÈ

VTI aktuellt 3 2015

Documents

Transcript of VTI aktuellt 3 2015