AntAgnA Av SSU:S 36:e kongreSS

Stockholm 2-5 AUgUSti 2011

Arbete | Utbildning | välfärd

www.SSU.se

ProgramProgram

Arbete | Utbildning | Välfärd

Antagna av SSU:s 36:e kongress

Stockholm 2-5 augusti 2011

www.SSU.se

Program

3

Innehåll

Arbete åt alla ................................................................................................................................... 5 Vår syn.......................................................................................................................................................................................5 Utmaningar på dagens arbetsmarknad ...........................................................................................................5 En grön omställning skapar arbeten .................................................................................................................6 Utbildning skapar arbete ............................................................................................................................................7 Den moderna arbetsmarknaden ...........................................................................................................................7 Den jämställda arbetsmarknaden ........................................................................................................................9 Egen- och småföretagandet ......................................................................................................................................9

Utbildning ........................................................................................................................................ 11 Världens bästa skola .......................................................................................................................................................11 Den moderna skolan för lika livschanser .......................................................................................................11 En jämlik skola för alla ..................................................................................................................................................12 Livslångt lärande ...............................................................................................................................................................13 En kvalitativ skola ............................................................................................................................................................14

Välfärd .............................................................................................................................................. 17 Välfärden frigör människan ....................................................................................................................................17 Välfärdens organisering och finansiering ....................................................................................................17 Hälso- och sjukvård .......................................................................................................................................................18 Socialförsäkringar ...........................................................................................................................................................19 Sexualpolitik .........................................................................................................................................................................20 Bostad åt alla .......................................................................................................................................................................21

Arbete

5

Arbete åt AllA

Vår synArbete bidrar till människors frihet och är grunden för en jämlik samhällsutveckling. Arbete skapar ekonomisk självständighet och är av betydelse för människans sociala identitet såväl som för hennes självförtroende, hälsa och utveckling. Arbete är en förutsättning för hållbar ekonomisk tillväxt och ökad rättvisa. När fackföreningsrörelsen är stark och sysselsättningen är hög stärks löntagarnas position gentemot arbetsgivaren. Därför är hög organisationsgrad i facket och full sysselsättning övergripande mål för socialdemokratisk politik. I ett samhälle där en majoritet av befolkningen måste sälja sin ar-betskraft för att försörja sig är full sysselsättning således ett av våra starkaste verktyg i kampen för högre löner, bättre arbetsvillkor, sociala reformer och en demokratisering av arbetslivet.

Socialdemokraterna behöver tillsammans med LO utforma en ny modern politik för full sysselsättning som skapar förutsättningar och tar tillvara på alla människors önskan och möjlighet till ett eget arbete. Den måste knyta samman flera politiska områden och bidra till ökad jämlikhet. Det går exempelvis inte att särskilja utbildningspolitik, arbetsmarknadspolitik eller finanspolitik om man vill skapa en politik för demokrati och full sysselsättning. Genom en expansiv finanspolitik kan sysselsättningen öka och arbetslösheten minska under lågkonjunkturer. Utbildningspolitiken måste ge studenter verktyg att utveckla morgondagens arbetsmarknad. Arbetsmarknadspolitiken måste rusta arbetssökande för att matcha den existerande arbetskraftsbristen och finanspolitiken måste stimulera framväxten av nya och bra arbeten.

Sverige ska aktivt investera i nya arbeten som bidrar till den gröna omställningen, ökar svensk konkur-renskraft och möjliggör en hållbar tillväxt. Staten och kommunerna har ett särskilt ansvar för de unga som saknar utbildnings- eller jobbmöjligheter. SSU vill skärpa kommunernas ansvar att söka upp unga som lämnat gymnasiet och tillsätta passande åtgärder. Vi vill att kommunerna tar ansvar för att det ska råda nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet.

Utmaningar på dagens arbetsmarknadDagens arbetslinje kan sammanfattas med låg ersättning till de arbetslösa, hårda tag mot sjukskrivna, lägre skatter för den som arbetar, och en strävan om att urholka den solidariska lönepolitiken. Detta slår hårt mot fackföreningsrörelsen och en oorganiserad ungdomsgeneration. Högerns politik syftar till att åstadkomma högre sysselsättning genom att pressa ned de lägsta lönerna och försämra arbetsvillko-ren samt öka incitamenten att ta arbete genom att försämra olika ersättningar. Arbetslösheten ses som frivillig och den som vill arbeta måste acceptera att lönen sjunker och att villkoren försämras till nivåer som arbetsgivaren finner rimliga.

Men borgerlighetens offensiv stannar inte vid regeringens politik. En minst lika viktig faktor är arbets-givarens agerande i avtalsrörelserna och dagligen ute på arbetsplatserna. Kraven på sämre villkor och en aggressiv linje från arbetsgivarsidan i avtalsförhandlingarna trycker tillbaka löntagarkollektivet. Denna politik har visat sig ge flera negativa effekter och bekämpar inte alls den höga arbetslösheten. Dessutom stärks arbetsgivarnas position på bekostnad av arbetarnas, vilket har lett till en omfördelning från fattig till rik.

Diskrimineringen på arbetsmarknaden har ökat och ljusare hudfärg och normativt efternamn har blivit viktigare egenskaper för att få ett arbete. Därför måste SSU stå upp för en antidiskriminerings-politik på arbetsmarknaden. Förutom diskriminering finns även rasistiska strukturer. Den strukturella rasismen har ökat genom att ett lägsta skikt på arbetsmarknaden har uppstått, i huvudsak bestående av unga och utlandsfödda svenskar. Den allt högre pressen på arbetaren att ständigt jobba hårdare och mer leder till att många, även unga, sliter ut sig i förtid och inte kan arbeta ett helt yrkesliv. Massar-betslösheten har förvärrat detta. Unga och utlandsfödda svenskar hänvisas i hög grad till en alternativ arbetsmarknad med mycket svåra arbetsvillkor och med låga löner.

Sverige är ett land med korta maktavstånd. De platta organisationerna har skapat både rättvisa och stabilitet på den svenska arbetsmarknaden. Modellen byggdes dock för en arbetsmarknad som bestod av stora företag som producerar varor enligt löpande bandet principen. Strukturomvandlingen som

6

nu sker utmanar denna modell. Rättvisan och stabiliteten hotas i den nya projektbaserade arbetsmark-naden. Små tjänsteföretag tar över och bjuder under varandra i pris för att locka kunderna, ibland på bekostnad av lönenivån. Orättvisa på arbetsmarknaden betyder instabilitet och det är dåligt för båda parter. Utmaningen för arbetarrörelsen blir att kunna behålla de framgångsrika platta organisationerna in i en mer projektbaserad arbetsmarknad för att kunna säkerställa rättvisa och stabilitet.

• Facketskastärkaspådenprojektbaseradearbetsmarknaden. • Denekonomiskapolitikenskahafullsysselsättningsomövergripandemålsättning. • Sverigeskainvesteraiutbildning,forskningochgrönomställningförattskapaförutsättningar förflerarbeten. • SSUvillstärkavälfärdenochsamtidigtbrytaarbetslöshetengenomattanställaflerivård,skola ochomsorg. • Statenskastöttakommunernaekonomisktsåattdefårmedelattbekämpa ungdomsarbetslösheten. • Kommunerskainföraensommarjobbsgarantiförunga. • Sverigeskahaenaktivarbetsmarknadspolitikförattbrytaarbetslösheten. • SSUvillinföraanonymajobbansökningar. • Politikenskataansvarförattenständigtpågåendestrukturomvandlingtarhänsyntill människorochmiljö. • SSUvillseensolidarisklönepolitik,rikstäckandekollektivavtalochtryggavillkorför löntagarna. • Särskildainsatserskagenomförasfördesomstårlängstifrånarbete. • Bejakandetavsmåföretagandetärenviktigkomponentienpolitikförfullsysselsättning. • Företagsomavogiltigaskäldiskriminerarvidfleratillfällenskatilldelasnäringsförbud. • Ettantidiskrimineringsrådskainförasöverstatsrådsberedningenförattallapolitiskaförslagska genomsyrasavenantidiskrimineringspolicy. • Dereligiösahelgdagarnaskaersättasmedreligionsneutralahelgdagarföranställdaatttaut. • SSUkräver6veckorslagstadgadsemester.

En grön omställning skapar arbetenSverige behöver minska arbetslösheten och öka sysselsättningen i hela landet. Samtidigt behövs en in-vestering i grön infrastruktur. För att underlätta för både samhälle och näringsliv och samtidigt minska privatbilismen, som tillsammans med inrikesflyget har ökat de senaste åren, behöver vi storsatsa på järnvägen. SSU vill att det byggs höghastighetsbanor i Sverige. I framtiden ska det vara både billigare och mer effektivt att välja tåget på inrikesresor och på längre sikt även till en del andra länder. Detta kommer att binda samman arbetsmarknaden i Sverige och skapa fler arbetstillfällen. Många väljer idag bort kollektivtrafiken till förmån för bilen eftersom de inte kan lita på att komma fram i tid. Osäkerhe-ten kring en kollektivtrafik som inte fungerar, och som på vissa ställen kanske inte heller finns, skapar större ojämlikhet. Fungerande tåg är en förutsättning för att bygga ihop arbetsmarknaden. Ansvaret för järnvägen har fallit mellan stolarna som en konsekvens av styckningen av Statens Järnvägar, avregle-ringar och brist på investeringar. Vi måste därför åter ge SJ monopol på tågtrafiken i Sverige, återreg-lera järnvägsnätet samt förbättra och bygga ut detsamma.

SSU vill att Svenska företag ska vara de mest miljövänliga i världen. Vi tror att svensk exportindustri gynnas om vi politiskt uppmuntrar och stimulerar miljövänliga val. Staten ska som stor aktör ansvara för att miljöteknikföretag har möjlighet att utvecklas. Det handlar om att ge kapital, om att koordinera och reglera. Statliga bolag ska få nya direktiv som syftar till långsiktig hållbarhet i stället för kortsiktiga vinster. Vi behöver också sätta press på näringslivet och fasa ut farliga kemikalier och utsläpp. SSU vill se en grön skatteväxling i Sverige för att skapa förutsättningar för svenska miljövänliga företag att bli världsledande.

SSU vill se investeringar i hållbara energilösningar. Genom en utbyggnad av den gröna energiproduk-tionen skapar vi inte bara arbete vid själva byggandet, utan även i produktionen av nödvändig utrust-ning och teknik. Ett annat viktigt område är energieffektiviseringar av byggnader, både bostäder och offentliga byggnader. När ny teknik utvecklas leder det till vinsteffekter och att tusentals arbeten kan skapas under investeringstiden. Vi har fortfarande långt kvar tills vi har nått vår fulla potential när det gäller att bygga ut förnyelsebara energikällor.Politiken får inte överlåta detta endast till marknaden utan måste använda sin kraft som samhälls-

7

förändrare. Vi måste ställa tuffare miljökrav och regler och på det sättet skapa en större arena för nya teknologier och cleantech-företag. Det tror vi leder till mer bärkraftiga företag inom energibranschen vilket skapar ökad tillväxt.

Det ska inte vara gratis att skräpa ner miljön men samtidigt ska vi skapa verktyg som gör det lättare att ställa om. Sverige har en lång kustlinje med ett redan välfungerande hamnsystem. Då sjöfart är ett både enkelt och miljövänligt transportalternativ är det viktigt att man gör satsningar för att öka nytt-jandet av detta alternativ. Utöver detta genererar sjöfarten både jobb och utbildningsmöjligheter inom många olika områden.

• Höghastighetsjärnvägskabyggasihelalandetförattsåsnartsommöjligtersätta inrikesflyget. • SSUvillhaengrönskatteväxlingförattstimuleraenmiljövänligutveckling. • AllaSverigesenergikällorskasåsnartsommöjligtställasomtillförnyelsebara. • JärnvägenskapåreglerasochSJskaåterigenfåmonopolpåtågtrafikeniSverige. • Kärnkraftenskaavskaffaspåsikt. • SSUverkarförenavgiftsfrikollektivtrafik.

Utbildning skapar arbeteLänder som storsatsar på utbildning och forskning kommer att stå starkare i vår globaliserade värld. SSU vill med kraft satsa på att höja hela svenska befolkningens utbildningsnivå. Både andelen som kla-rar gymnasienivån och andelen som läser vidare i yrkesutbildning eller i högre utbildning måste öka. Morgondagens arbete, utvecklingsmöjligheter och klimatomställning kräver en bred och djup satsning på utbildning och forskning. Tillämpad forskning ger förutsättningar för arbeten och tillväxt. Detta kräver ett betydligt mer målmedvetet arbete för samverkan mellan högskola, näringsliv, arbetsmarkna-dens parter och den offentliga sektorn.

Varje högskola och universitet ska vara tillväxt- och utvecklingsmotorn i sin region. Idag står många ungdomar så långt ifrån arbetsmarknaden att en ökad efterfrågan på arbetskraft inte spelar någon roll för deras möjlighet till sysselsättning. SSU är positiva till att en utbildningsgaranti införs som ger alla unga möjlighet att slutföra gymnasiet och en väg in på arbetsmarknaden. SSU vill att alla elever ska få högskolebehörighet. För oss handlar den frågan om att ge alla löntagare så goda villkor som möjligt att klara omställningar på arbetsmarknaden. SSU vill också öka ambitionen för hur många som ska utbil-das i högre utbildning till 60 procent av befolkningen. Vi anser att framtidens arbetsmarknad kommer att gynnas om fler får den självsäkerhet och den kunskap som högre utbildning innebär.

Arbetslivsinstitutet har lagts ner av den borgerliga regeringen. Vi vill se ökad forskninginom områden som rör arbete, vilket bland annat kräver att vi öppnar arbetslivsinstitutet igen.Mer forskning ger oss verktyg till ett demokratiskt och tryggt arbetsliv.

• Allasomsaknargymnasiekompetensskaerbjudasettkunskapslyft. • SSUvillhöjaambitionenförhögreutbildningsåatt60procentavdeungaunder25årskaha påbörjathögreutbildning. • Teknikcentrummedcollegeföryrkesutbildningarskafinnasistrategiskastäderihelalandet. • Arbetslivsinstitutetskaåterinförasochutvecklas.

Den moderna arbetsmarknadenArbetsmarknaden har förändrats. Det är färre människor sysselsatta inom industrisektorn idag än på 1970-talet och det har vuxit fram många nya arbeten inom till exempel tjänstesektorn. Arbetsmark-nadspolitiken har inte fungerat på ett tillfredsställande sätt eftersom många människor blir kvar i arbetslöshet, trots att det finns behov inom vissa sektorer. Vårt socialförsäkringssystem har under lång tid urholkats genom lägre ersättningar och sämre villkor. En kraftig motoffensiv från arbetsgivarnas sida har pågått sedan 1970-talet. Denna offensiv tar sig främst uttryck genom attacker ute på arbets-platserna och i avtalsrörelserna, men har även kombinerats med en våg av borgerlig opinionsbildning som har lyckats sätta prägel på samhällsdebatten.

Arbetsförmedlingen möter idag stor kritik och fyller sitt samhällsuppdrag bristfälligt, inte minst då

8

matchningen på arbetsmarknaden är dålig. Arbetsmarknadens parter har större kunskap om inom vilka sektorer arbetstillfällen finns och vilken utbildning som krävs för ökad anställningsbarhet. Därför bör parterna ha en större roll i att skapa en dynamisk arbetsmarknad. I dagsläget är det systematiserat att de som har låg anställningsbarhet ska reas ut som billig arbetskraft istället för att erbjudas kompe-tensutvecklande arbetsmarknadsåtgärder. Samtidigt anställer arbetsförmedlingen jobbcoacher som ska förmedla jobb som inte finns. Vi ser det som resursslöseri.

Anställningstryggheten är idag obefintlig för många. Det finns ett antal olika anställningsformer som omöjliggör en stabil tillvaro för många människor. Det finns även flera näringsgrenar och arbetsplatser där kollektivavtal knappt existerar och facklig anslutning är minimal. Utmaningarna är idag många när det gäller arbetsmarknaden. Bemanningsföretag används systematiskt för attkringgå lagen om anställningsskydd, men även som temporär arbetskraft. Fackförbundens möjligheter är begränsade när det gäller att via förhandlingar påverka utlokalisering av personal till bemanning. Därför måste medbestämmandelagen stärkas så att de fackliga organisationerna ges möjlighet att stop-pa utlokalisering av arbetskraft som endast syftar till att kringgå lagen om anställningsskydd eller skapa otrygghet bland personalen. Fackföreningsrörelsen har inte lyckats organisera de grupper som arbetar inom bemanningsbranschen. Att förändra detta måste ses som en av de grundläggande utmaningarna för att säkra den svenska modellen för framtiden.

Idag bedriver utländska entreprenadföretag en mängd olika projekt runt om i landet, framförallt inom byggbranschen men även andra näringsgrenar. I många fall har de anställda i dessa bolag betydligt sämre villkor än gängse löne- och anställningsvillkor i Sverige. Fackföreningsrörelsen har genom olika domstolsbeslut på europanivå sämre förutsättningar att teckna kollektivavtal samt att bevaka att de efterföljs. Facket måste få bättre redskap för att kontrollera och bevaka så att kollektivavtal tecknas och efterlevs innanför landets gränser. Medbestämmandelagen måste stärkas så att de fackliga organisatio-nerna ges ett större inflytande vid anlitande av underentreprenörer, krav på kollektivavtal ska kunna ställas på de företag som anlitas som underentreprenörer i flera led.

På arbetsmarknaden idag är det ett strukturellt problem att människor inte ges möjlighet till heltidsar-bete utan fastnar i deltidsarbete, främst eftersom möjligheten att påverka sin arbets- och livssituation blir begränsad. Därför anser vi att heltidsarbete ska vara en rättighet och deltidsarbete en möjlighet.

De fackliga organisationerna har tappat många medlemmar de senaste åren. Det beror mycket på den fackföreningsfientliga politik som förts i landet men också på grund av att man inte lyckats visa sig tillräckligt relevanta, framför allt för unga människor. De fackliga arbetsformerna måste förnyas och nya metoder för att uppnå en högre anslutningsgrad måste hittas. Ett exempel på det är idén om ett tvärfackligt medlemskap för ungdomar. Unga människor är väldigt rörliga på arbetsmarknaden och by-ter ofta mellan olika branscher. Det fackliga medlemskapet blir omständigt eftersom man ofta behöver byta fackförbund. För att underlätta detta bör det införas ett tvärfackligt medlemskap i LO för unga upp till 25 år.

• SSUvillökasamarbetetmedmellanarbetsförmedlingenocharbetsmarknadensparter. • SSUvillsebranschspecifikaarbetsförmedlingarmedspetskompetens. • JobbcoacherochFAS3skaavskaffas. • Provanställningstidenskasänkasfrånsextillmaxtremånader. • Detskakrävasensakliggrundföruppsägningunderprovanställning. • SSUskaverkaförattLOorganiserarpapperslösaarbetare. • SSUvillattLOinföretttvärfackligtmedlemskapförungaupptill25år. • Deladeturerskaupphörapåarbetsmarknaden. • AvdragsrättförfackföreningsavgiftochA-kassaskainföras. • SSUvillstärkamedbestämmandelagensåattfacketkanställakravpåkollektivavtalifleraledav underentreprenörer. • Detskafinnasreglerförhurmångaprocentavarbetetsomarbetsgivarenkananlita bemanningsföretagattutföra. • SSUvillverkaförattmanredanfråndagettskafåettanställningsbevisdåmångaungaendast arbetarkortaperioderochunderdentidenärrättslösa. • Allaanställningsformerskallvarapensionsgrundande. • Allaanställningsformerskallgällaunderåteranställningsskyddet. • Heltidsarbeteskavaraenrättighetochdeltidsarbeteenmöjlighet.

9

Den jämställda arbetsmarknadenKvinnor och män arbetar i ungefär lika stor utsträckning. Däremot är löneuttaget påtagligt ojämställt. Idag har kvinnor upp till 20 procent lägre lön än män inom samma yrke. SSU anser att man måste studera löneskillnaderna mellan kvinnor och män på hela arbetsmarknaden för att förstå att löneskill-naderna mellan olika yrkesgrupper främst drabbar kvinnor. Ett sätt att bryta segregationen på arbets-marknaden är positiv särbehandling och kvotering. Vi anser att det underrepresenterade könet ska få förtur vid anställningar, förutsatt att kvalifikationerna i övrigt är likvärdiga. Det handlar inte om att låta kön gå före kompetens, utan att verka för en jämställd arbetsmarknad och en solidarisk lönebild-ning. Detta gäller självklart även vid tillsättandet av högre chefstjänster där kvinnor är kraftigt under-representerade.

Idag diskrimineras kvinnor utifrån det faktum att det är de som föder barn och därefter antas ha huvudansvaret för dessa barn. Detta är ett av skälen till att kvinnor halkar efter på både karriär- och lönestegen och bidrar starkt till kvinnors underordning i samhället. Ett viktigt medel för att bekämpa detta är att individualisera föräldraförsäkringen.

Könsmaktsordningen genomsyrar hela samhället, så även arbetsmarknadspolitiken. Fortfarande finns en föreställning om män som familjeförsörjare och att de är i större behov av arbete än kvinnor. Vi me-nar att satsningarna på att minska arbetslösheten bland kvinnor måste ske proportionerligt till hur stor del av de arbetslösa som de utgör. I strävan efter att bekämpa arbetslösheten i Sverige måste resurserna fördelas utifrån behov.

Den ofta dolda arbetslösheten bland deltidsanställda kvinnor får inte glömmas bort.Anställningstryggheten måste förbättras så att normen blir tillsvidareanställning. Heltid ska vara en rät-tighet. Samtidigt som den offentliga sektorn har inneburit stora möjligheter för kvinnor har den också befäst patriarkala strukturer då könsarbetsdelningen flyttat med in i arbetslivet. Offentlig sektor ska expandera, vidare måste lönerna inom de kvinnodominerade yrkena upp och arbetsvillkoren bli bättre.

• SSUanserattheltidskavaraenrättighet. • Denoffentligasektornskavaraenmönsterarbetsgivare,därförskakvoteringtillämpas vidanställningar. • Socialdemokraternaskadrivaopinionförattdetoavlönadearbetetihemmetdelaslika. • Enheltdeladochindividualiseradföräldraförsäkringskainföras. • SSUvillunderlättaarbetsbördaninomkvinnodomineradeyrkengenomfriskvårdoch teknikutveckling.

Egen- och småföretagandetVi i SSU vill ge alla människor lika stora möjligheter att uppfylla sina drömmar, oavsett om det hand-lar om att jobba som lastbilschaufför, bli jurist eller starta ett eget företag. Vi vill att det ska vara enkelt och tryggt att starta och driva ett företag. Avsaknaden av skyddsnät för egenföretagare skapar en stor otrygghet och hindrar många att starta egna företag. Därför bör egenföretagare involveras under det allmänna skyddsnätet på samma villkor som löntagarna och det bör även upprättas en separat a-kassa för egenföretagarna. Något som också ofta upplevs som problematiskt är den stora byråkratin kring uppstarten och driften av ett företag. Därför vill vi inför en one stop-lösning som innebär att man ska försöka sammanstråla alla frågor kring detta till samma myndighet.

• Egenföretagareskainnefattasideallmännatrygghetssystemenpåsammavillkorsomlöntagare. • SSUvillupprättaenseparata-kassaföregenföretagare. • SSUvillupprättaenonestop-lösningförattminskabyråkratinochunderlättaföregenföretagande.

Utbildning

11

UtbIldnIng

Världens bästa skolaDet är möjligt att skapa världens bästa skola. En skola där varje individ ses som en tillgång och där alla oavsett förkunskaper och uppväxtvillkor ges verktyg att leva ett gott liv. Socialdemokratins syn på kunskap och bildning handlar om att vi tror på alla människors inneboende kraft. En uppdelad skola tvingar bort elever som gör fel val eller som inte når upp till uppsatta kunskapsmål.

Vi vill skapa en sammanhållen skola, från tidiga åldrar och förskola till högskola ochvuxenutbildning. Kunskap är ingenting som är statiskt eller givet för all tid. Kunskap är något som växer dynamiskt och som ska göras tillgängligt för alla. Skolans kunskapsmål ska inte enbart inrikta sig på att säkra reproduktion av kunskap, utan det viktigaste är att skapa kreativitet så att ny kunskap kan födas. Därför ska den svenska skolan alltid vara helt avgiftsfri för att ge alla barn och ungdomar lika möjligheter till lärande.

Ett misslyckande i skolan är vårt gemensamma misslyckande. Därför vill vi skapa en skola där vi ger alla lärare bästa möjliga verktyg att lyckas. Vi tror på ett system där vi gemensamt genom hela skoltiden riktar resurserna efter behov. Vi vill höja målsättningar, öka lärarkompetensen, öka tillsyn och uppföljning. Det kräver att skolan får mer resurser, framförallt i form av ökad lärartäthet och att eleverna ges fler undervisningstimmar.

Världens bästa skola lägger grunden för ett ökat kunnande hos samhällsmedborgarna. Det är ett själv-ändamål i sig. Därför talar vi om det livslånga lärandet. Vi gör det ur två perspektiv, ur det samhälls-nyttiga och det individnyttiga. Bildning och kunskap stärker varje människa och ger bättre verktyg att lyckas i livet. Med dagens ensidiga kunskapsfokus förminskas skolans andra ansvar, det civila och det sociala. Vi ser människors utbildning som mer än bara ett medel för att tillfredsställa arbetsmarknaden. Bildningen är också en del av människans personliga utveckling. Först då eleverna mår bra kan de nå sin fulla potential. Därför är det viktigt att de sociala frågorna får högre prioritet i skolan. För att klara vårt mål om det livslånga lärandet vill vi se ett starkt utbildningssystem rustat att möta människor genom hela livet. Det ska vara en rättighet att gå mellan yrkesliv och studier för att söka kunskap och nya utmaningar.

Den moderna skolan för lika livschanserVår kunskapssyn bygger på att människor växer och lär sig tillsammans. Detta betyder att lärande måste utgå från varje enskild människas förutsättningar. Vi tror därmed inte att alla elever kan eller ska stöpas i samma form. Skolan ska utgå från den enskilda eleven, men aldrig individualiseras och därmed göras till en fråga om individens ansvar. Det är skolan som har ansvaret för att garantera elevens rätt till kunskap.

Det finns ekonomiska intressen som vill vara med och bestämma över utbildningsväsendet. Målet för dessa är inte en skola där elevens behov sätts i fokus, utan bakom dem finns enbart ett vinstintresse. Vår största utmaning för att skapa en skola i världsklass - där varje elev sätts i centrum, ges rätt verktyg för livet och möjlighet att växa som människa - är att skapa en sammanhållen skola. Vinstintresset måste ersättas med samhällsintresset av ökad kunskap hos alla samhällsmedborgare. I ett sammanhål-let skolsystem med individfokus måste resurser ämnade för elever och lärare användas just till detta. Vinstuttag i skolföretag måste förbjudas.

SSU anser att de krav som ställs på kommunal verksamhet även ska omfatta de privata aktörerna. Vinstdrivande verksamhet utan insyn och kontroll är inte förenligt med visionen om en likvärdig skola för alla. Dagens system förutsätter att vissa skolor är bättre än andra, du som elev ska göra val och själv tillgodose din egen utbildning. Denna form av valfrihet segregerar människor. Utbildningssystemet ska både präglas av principen om fritt val av utbildning och principen om politisk styrning av utbildning. I socialdemokratins utbildningsväsende får det inte finnas ”bra” och ”dåliga” val. Det fria skolvalet blir fritt först när politiken garanterar att alla val motsvarar god kvalité och bra kunskap. Elevers val blir bra först när vi åtgärdar dagens dåliga politiska styrning.

12

Vi vill se en skola som ger lika livschanser. En huvuduppgift för skolan är därför att bryta segregation. För att klara den uppgiften måste resurser fördelas efter behov. Kommunaliseringen av skolan innebar att delar av beslutanderätten fördelades lokalt. Samtidigt har Skolverket en avgörande roll gällande skoletableringar. Vi vill se ett kommunalt veto mot skoletableringar. Det är en angeläget ur ett demo-kratiskt perspektiv men också ur ett resursfördelningsperspektiv. Vi menar också att förutsättningarna för att skapa en regionaliserad gymnasieskola bör utredas som ett led i att klara en likvärdig kvalitet.

Obligatorisk skolgång upp till 18 års ålder leder till att eleven får mer frihet, fler möjligheter och mer handlingsutrymme i samhället. Det är också samhällsekonomiskt rationellt då en stor andel unga idag är arbetslösa på grund av att de kommer ut med ofullständiga gymnasiebetyg.

Skolinspektionen måste ges makt att genomföra noggranna granskningar av skolor för att följa upp och säkerställa kvalitet. Utvecklade modell-lektioner kan stärka lärare pedagogiskt. För att säkerställa lärarens avgörande roll och garantera motivation och drivkraft hos kommande generationer av peda-goger vill vi införa ändamålsenliga behörighetskrav till lärarutbildningen. Didaktiken och pedagogiken är viktiga delar av lärarutbildningen. Det ska alltid finnas möjligheter för lärare att vidareutbilda sig. Läraryrket måste bli ett av landets mest attraktiva yrken. Lönerna måste därför höjas och arbetsplatsen måste möjliggöra fortbildning och fler karriärsteg för sina anställda.

• Statusenförläraryrketskahöjasgenomblandannathögrelönerochflerkarriärsteg. • Lärareskaerbjudasmöjlighettillpedagogiskochämnesmässigfortbildning. • SSUvillinförakommunaltvetoangåendefriståendeskolor. • Friståendeskolorskaintehamöjlighetattdelautvinsttillsinaägare. • Skolordrivnaioffentligochprivatregiskalydaundersammareglerochhasamma skyldigheter. • Ettsystemmedfrittskolvalmåstebalanserasmotvarjeelevsrätttillbästamöjligautbildning. • Förutsättningarnaförattregionaliseragymnasieskolanskautredas. • Systemetmedskolpengskaavskaffastillförmånförettbehovsanpassatresursfördelningssystem somtarhänsyntillsocioekonomiskafaktorer. • SSUvillseobligatoriskskolgångupptill18årsålder.

En jämlik skola för allaVi vill ge alla elever lika möjligheter att lyckas i skolan. För att ge alla samma grundläggande kunskaper måste skolan ge varje elev en god samhällsförståelse och kritiskt granskandekunskaper. Den socialdemokratiska skolan måste bryta med idén om att vissa människor är mer eller mindre lämpade att tillgodose sig kunskap och bildning. En skola för alla innebär att varje elev ges rätt att klara grundläggande behörighet till högre utbildning. Elitsatsningar och elitklasser inom teoretiska ämnen är en direkt effekt av en individualiserad skola. Forskning visar att blandade grupper lyfter den generella kunskapsnivån och även resultaten för högpresterande elever. Det är ett självändamål att hålla samman elever med olika bakgrunder och erfarenheter. Utmaningen för skolan är inte att ge vissa elever ännu bättre förutsättningar, det handlar tvärtom om att utvecklas tillsammans. Så bryter skolan segregering och ojämlika uppväxtvillkor. Det är viktigt att skolans kompensatoriska uppdrag stärks.

Skolans uppgift är större än att göra elever redo för ett yrkesliv. Skolan har en demokratiskt fostrande roll. Genom att utvecklas tillsammans med andra och lära sig förstå samhället i ett samspel ökar kun-skapen och förståelsen för demokratin. Idag möter många skolor politiska intresseorganisationer med stängda dörrar. Vi menar att skolan tvärtom borde ge eleverna verktyg att själva kritiskt förhålla sig till politiken. Utbildning ska inte drivas på religiös eller politisk grund. Rasism har aldrig varit och kom-mer aldrig att bli acceptabelt, det är därför ytterst viktigt att vi bekämpar den med alla medel.

Skolan måste skapa förutsättningar för alla barn att växa upp och vara delaktiga i samhället.Praktik och ökade möjligheter för inträde på arbetsmarknaden genom skolan leder till detta.På samma sätt som näringslivet finns närvarande i skolan genom ungt företagande ska facket vara ett naturligt inslag i undervisningen.

Vi tror att ett aktivt samspel mellan skola och föreningsliv kan lägga grund för ett viktigt samhällsin-tresse och engagemang. Många gånger reduceras elevinflytande till formfrågor. Genom att praktisera demokrati och inflytande kan reell makt förflyttas till eleverna. Demokratiseringen ska bland annat ske

13

genom lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolan. Även i högstadiet måste eleverna släppas in i styrelsearbetet, och deras föräldrar bör inkluderas.

Skolan måste verka för att utjämna ojämlika uppväxtvillkor. Skolverket skall upprätta organiserade arbetspooler för de högskolestudenter som för ett arvode kan tänka sig att utveckla och hjälpa elever i gymnasiet och grundskolan Vi tror att varje elevs rätt till bra skolmat, rimligt avstånd mellan skolan och hemmet, det fysiska och digitala skolbiblioteket, frukost och idrott under skoltid, samt tillgång till internet även efter skoltid är exempel på praktiska insatser för en bättre uppväxtmiljö. I detta ingår även att ge alla unga tillgång till kulturskolan. Alla elever ska ha rätt till läxläsning under skoltid med stöd av en utbildad pedagog. Vi menar att varje individs möjlighet att få hjälp med läxor ser väldigt olika ut och därför ligger det i vårt gemensamma intresse att tillgodose dessa rättigheter. Skolan måste dock arbeta aktivt med att läxläsningen inte ska bli ett stigmatiserande moment för de elever som är i behov av den. Om pedagoger bedömer att läxor är nödvändiga i undervisningen skall politiker inte förbjuda detta. Politiker ska istället möjliggöra likvärdig läxhjälp till alla.

• Allaeleverskaerbjudasavgiftsfrifrukost,mellanmålochlunchiskolan. • Eleversmöjlighetattpåverkaskavaraformellochreell. • Elitklasserskaavskaffas. • Eleverskallgesmöjlighetattkritisktförhållasigtillfrämlingsfientliga,homofobaochrasistiska krafter. • Eleveribehovavsärskiltstödskallintegrerasidenordinarieundervisningen. • Eleverskallgaranterasskolgånginomrimligtavståndfrånsitthem. • Allaeleverskaharätttillläxläsningunderskoltidmedstödavenutbildadpedagog. • Allabarnskahareellrätttillutbildningoavsettmedborgerligstatus. • SSUvillsomenutvecklingavlikabehandlingsplanenfrämjaantirasism-ochantimobbnings- projektpåskolor. • Systemetmedlokalastyrelsermedelevmajoritetpågymnasieskolanskaåterinföras. • Allaskolorskahafritillgångtillegenidrottshall,matsal,bibliotekochdatorer.

Livslångt lärandeLärandet är en livslång process. Att ständigt lära sig nya saker och vidga sina vyer är utvecklande för individen och därför ett ändamål i sig. Förskolan ska vara en verksamhet som präglas av pedagogisk professionalism, hög kvalitet och ett genusperspektiv. Förskolan handlar i första hand om barns rättig-heter, inte om föräldrarna. Att träffa andra barn och komma i kontakt med flera vuxna är nödvändigt för ett barns personliga utveckling och lärande. Därför vill vi ha en allmän och obligatorisk förskola från tre års ålder. Utifrån ett barnperspektiv är det självklart att alla barn ska ha rätt till 30 timmars förskola per vecka, även om föräldrarna är arbetslösa eller föräldralediga.

Fritidsverksamheten är en viktig del av skolan som inte får glömmas bort men som allt för ofta genom-går besparingar. Det är viktigt att även fritidshem ska ha en pedagogisk ambition och stimulerande verksamhet och inte ses som förvaring. Fritids ska vara avgiftsfritt.

Dagens grund- och gymnasieskola är baserad på ett tänkande som sätter klassen och årskurs i cen-trum framför eleven. I morgondagens skola måste utbildningen i större utsträckning anpassas till den enskildes förutsättningar. Detta mål kan bland annat nås med individuella utvecklingsplaner, konti-nuerliga utvecklingssamtal och skriftliga omdömen. Betyg i form av godkänt och ännu icke godkänt ska komplettera dessa från och med årskurs åtta. Lusten att lära ska stimuleras och den många gånger hårda psykiska belastningen i skolmiljön måste minska. En sådan ordning skulle tillåta eleverna att göra framsteg i sin egen takt. Det innebär även att målstyrning för elevens kunskapsinhämtning måste slå igenom fullt ut och sättas framför ämnesindelning och schemaläggning. För att betygsättning ska ske med säkerhet bör eleven ges möjlighet till överprövning av slutgiltiga beslut.

Alla elever har rätt att få en saklig och allsidig undervisning fri från fördomar och indoktrinering. Idag är mycket undervisningslitteratur ideologiskt präglad, där synen på ekonomi är liberal medan ämnen som historia och geografi präglas av koloniala och patriarkala tankar. Läromedlen i skolan ska stämma överens med den svenska skolans värdegrund och undervisningslitteraturen riktad mot grund- och gymnasieskolan ska därför granskas och erhålla omdömen av en oberoende statlig myndighet.

14

Alla som känner ett behov av att läsa ett år till på gymnasiet för att komplettera, läsa upp betyg, ta fler kurser eller studera utomlands ska få denna möjlighet. För att stimulera ett livslångt lärande är det avgörande att alltid hålla dörrarna till högre utbildning öppna och att motverka att val som görs i tidig ålder får avgörande konsekvenser för elevers möjligheter till vidareutbildning. Alla gymnasieprogram ska därför ge grundläggande behörighet till högskolan. Komvux ska alltid finnas som en möjlighet för den som vill läsa upp sina gymnasiebetyg eller läsa in högskolebehörighet. Komvux ska vara tillgängligt för alla som gått ut grundskolan. Vid ansökan till högskolan ska alla med högskolebehörighet omfattas av samma urvalsgrupp. Det måste även finnas andra möjliga vägar in till högskolan. Därför menar vi att den som fyllt 25 år, har arbetat i minst fyra år och har elementära kunskaper inom svenska och eng-elska ska ges grundläggande behörighet till högskolan. Det ger nya möjligheter för grupper som annars utestängs från högskolestudier. Meritpoängssystemet är en modell som missgynnar elever som inte har intresse för de utvalda ämnena och motverkar en mångfald av kunskap. Därför ska meritpoängssyste-met avskaffas. Alla har rätt till fler chanser, det ska vara en rättighet för den enskilda och det är en vinst för samhället. Därför måste den kommunala vuxenutbildningen vara tillgänglig för alla som behöver komplettera eller läsa upp kurser.

Folkbildning är det demokratiska lärandet. Den frigör människan och utgör en viktig del i det svenska samhället. Bildning som begrepp är så mycket mer än bara kunskap, det är en process i vilken kun-skap omsätts i tankar och aktivt handlande. Dock är ungas deltagande i studieförbundens verksamhet låg. För att öka deltagandet krävs att unga prioriteras som en viktig målgrupp hos folkbildningsrådet. Stödet till bildningsförbunden måste också öka. Folkhögskolorna har en viktig roll, inte minst för att ge alternativ och fler dörrar till det allmänna utbildningssystemet.

Satsningar på att höja kvaliteten på högskoleutbildningar är nödvändiga. Ett sätt är att öka andelen lärarledd tid per student. Studentlitteraturen är en stor kostnad för den enskilda studenten och ett högkostnadsskydd ska därför införas. För att minska avståndet mellan utbildning och arbetsliv ska lärosätena bli bättre på att tidigt under utbildningen samverka med det offentliga och med näringsli-vet. Idag spelar uppväxtmiljö och social bakgrund en avgörande roll för människors förutsättning att studera. När högre utbildning är en reell möjlighet för alla skapas chanser för människor att välja yrke och sysselsättning. För att fler ska ha möjlighet att studera vidare är en satsning på studenternas eko-nomi genom höjt studiemedel och fortsatt avgiftsfri utbildning för både svenska som såväl utländska studenter grundläggande.

• SSUäremotterminsavgiftervidSverigeshögskolorochuniversitet. • Studiemedletbörhöjas. • Studiemedletbörbeståavhälftenbidrag,hälftenlån. • SSUvillavskaffafribeloppet. • Meritpoängsystemskaavskaffas. • Undervisningslitteraturenriktadmotgrund-ochgymnasieskolanskagranskasavenoberoende statligmyndighet. • SSUvillinföraenobligatoriskallmänförskolafråntreårsålder. • Komvuxskafinnastillgängligtförallasomgåtturgrundskolan. • Allamedhögskolebehörighetskaomfattasavsammaurvalsgrupp. • Allabarnskaharätttillminst30timmarsförskolapervecka. • Utbildningenskaistörreutsträckninganpassastilldenenskildesförutsättningar. • Skriftligaomdömenärettviktigtkomplementtillbetygsättningenigrund-och gymnasieskolan. • Allagymnasieprogramskagegrundläggandebehörighettillhögskolan. • Densomfyllt25årocharbetatiminstfyraårskagesgrundläggandebehörighettillhögskolan. • Folkbildningensställningisamhälletochdessekonomiskaförutsättningarskastärkas. • Denlärarleddatidenpåhögskolanmåsteökaochfördelasjämliktmellanolikastudentgrupper.

En kvalitativ skolaDe senaste 20 åren har resultaten i den svenska skolan stadigt halkat efter. Alltfler elever lämnar skolan utan att ha fått de kunskaper de har rätt till. Även om orsakerna till detta är många och står att finna såväl innanför som utanför skolans väggar går det att peka ut några enskilda förklaringsfaktorer. Den första och kanske avgjort viktigaste faktorn är de vuxna i skolan. Det pedagogiska ledarskapet behöver stärkas. Rektorer och andra skolledare behöver ägna mer tid åt att delta i skolans pedagogiska utveck-

15

ling och mindre åt rent administrativa uppgifter. Samtidigt måste lärare ges större möjlighet att se varje enskild elev, dess behov och möjligheter.

Även skolan drabbas av de strukturella förtryck som råder i samhället. Därför måste skolans personal vara rustad för att möta barn och ungdomar i deras verklighet. Fler yrkesgrupper med annan kompe-tens än den traditionellt pedagogiska behöver därför komma in i skolan. Beteendevetare, socionomer, fritidspedagoger, elevdemokratiansvariga och genuspedagoger är exempel på yrkesgrupper som kan bidra till att alla elever blir sedda, samtidigt som lärarna får större möjligheter att ägna sig åt under-visningen. Vi vill i den sociala skolan värna elevhälsan genom aktiv kommunikation mellan elev och personal. Viktigt är också att garantera tillgången till speciallärare och specialpedagoger. De strukturer som finns i samhället återfinns inte bara i skolan utan riskerar dessutom att förstärkas. Medvetenheten om dessa strukturer och skolans roll för att bryta dem måste stärkas. Bland annat behöver inslagen av genusvetenskap och HBT-perspektiv i lärarutbildningen kraftigt öka. Dessa perspektiv måste genom-syra hela skolans innehåll från klassrumsmiljö till läromedel.

Såväl i Sverige som internationellt bedrivs en omfattande forskning kring skolan. Kunskapen om vilka metoder och pedagogiker som fungerar finns men tillämpas många gånger inte i den dagliga skol-verksamheten. Anknytningen och samverkan mellan skolan och den vetenskapliga forskningen måste öka. Skolpersonalens möjligheter till fortbildning måste stärkas samtidigt som fler forskare i form av lektorer och doktorander anställs i skolan.

Språket är nyckeln till framgång i skolan. Ett bristfälligt språk innebär svårigheter, inte bara i den dagli-ga kommunikationen, utan också i förståelsen och inlärningen av de flesta av skolans ämnen. Idag kan vi se hur skillnaderna i språknivå mellan elever från olika samhällsklasser ökar och hur detta leder till försämrade skolresultat. Svenskundervisningen måste rustas upp och intresset för språket måste väckas redan i förskolan. Det räcker dock inte. Många elever har ett annat modersmål än svenska och måste få stöd och hjälp av skolan att utveckla också detta. Flera studier har visat på sambandet mellan trygghe-ten i sitt eget modersmål och möjligheten att erövra ett nytt. Parallellt med ett ökat fokus på undervis-ning i svenska och enskilda elevers modersmål måste kunskaperna i andra språk öka. Ett hemspråk ska värderas lika som ett valt språk.

Med anledning av att hälsan har försämrats bland Sveriges ungdomar behövs ett komplement till lektionerna i idrott och hälsa. Att införa friskvårdstimme skulle göra att ungdomarna mår bättre och presterar bättre. Friskvårdstimme ska inte vara inbyggd i den ordinarie idrottsverksamheten.

• SSUvillattfriskvårdstimmeutredsochprövasidensvenskaskolan. • Lärartäthetenskaökaochstorlekenpåbarn-ochelevgruppernaskaminska. • Lärarenskagesmöjlighetatthållahögkvalitetiundervisningengenomavlastningfrånandra uppgifter. • InförHBT-perspektivetilärarutbildningen. • Flervuxnamåstefinnasiskolan. • Införskoladministratörersomkanavlastalärarnameddetadministrativaarbetet. • Ökainslagenavgenusvetenskapilärarutbildningen. • Samverkanmellanforskningenochskolanskaöka. • Ökafokuspåsvenskaspråketochmodersmålsundervisning. • Ökaspråkundervisningen.

Välfärd

17

VÄlFÄrd

Välfärden frigör människan Den socialdemokratiska välfärdsmodellen är vår rörelses starkaste verktyg i kampen för att ge män-niskan frihet och makt över det egna livet. Frihet kräver att alla människor har ekonomiska och sociala förutsättningar att hävda sina medborgerliga rättigheter. Människans frihet stärks av vår kollektiva välfärdsmodell som garanterar alla medborgare social och ekonomisk trygghet i livets alla skeenden. Den generella välfärdspolitiken är inte ett mål i sig utan endast ett medel i kampen för ett samhälle där makt och resurser fördelas jämlikt. Genom att undandra viktiga samhällsfunktioner från marknaden och gemensamt driva och styra dessa demokratiskt ökar människors inflytande över sina egna liv. Det är genom det kollektiva ansvarstagandet vi garanterar ett samhälle där vi tillsammans frigör varandra.

Den skattefinansierade generella välfärden är grunden för den socialdemokratiska fördelningspolitiken. Den bärande tanken i vår välfärdsmodell är att vi alla bidrar till välfärden efter förmåga och att vi alla tillåts ta del efter våra behov. Genom att välfärden omfattar alla får även de med goda inkomster ett in-tresse av att försvara hög kvalité i den offentliga sektorns verksamheter. SSU ser att marknadstänkande inom välfärdsområdet hotar människors frihet snarare än bejakar den. Vi är djupt oroade över att det gemensamma ansvaret för och inflytandet över välfärden urholkas och att en allt större del av ansvaret skjuts över på individen. Vi ser att detta på allvar hotar vår kamp för alla människors rätt och vilja till frihet.

Välfärdens organisering och finansiering Under de senaste decennierna har den svenska välfärdsmodellen genomgått stora förändringar. Välfärdens organisering och synen på den offentliga sektorn har påverkats av en politisk offensiv från borgerligheten som sammanföll med en mer folklig kritik av den offentliga sektorn som alltför stelbent och byråkratisk. Resultatet har blivit vidsträckta privatiseringar och att välfärden kommit att betraktas som ett problem, det vill säga som en utgift vi inte har råd med, istället för som lösningen på fler av våra samhällsproblem. Det privatekonomiska utrymmet har fått öka på bekostnad av det gemensamma vilket har lett till att det inte finns finansiering för de insatser som behövs i ett socialdemokratiskt sam-hällsbygge. Välfärden ska finansieras gemensamt genom progressiva skatter och behöver ökade resurser för att kunna bibehålla och utveckla tjänster med hög kvalitet.

Den ekonomiska krisen under 1990-talet drabbade välfärden hårt. Många jobb försvann från den of-fentliga sektorn under krisen och dessa har aldrig återskapats. Istället har de som arbetar i välfärden fått vänja sig vid hårdare arbetspass och sämre arbetstider medan medborgarna i mindre utsträckning har fått sina behov tillgodosedda. Samtidigt säljs allt fler av våra livsnödvändiga verksamheter ut till privata bolag och våra skattepengar omvandlas till vinst i aktieägarnas fickor. Utvecklingen drabbar framförallt kvinnor. Eftersom det främst är kvinnor som arbetar inom vård, skola och omsorg blir konsekvensen att de i högst utsträckning får förslitningsskador.

När politiska områden som vård, skola och omsorg samt socialförsäkringar görs till privata angelä-genheter minskar människors tilltro till politiken och framförallt till socialdemokratin. Medborgarna förvandlas till kunder. Resultatet blir inte större frihet för den enskilde utan för starka ekonomiska in-tressen. I retoriken handlar valfrihetsdebatten om medborgarnas rätt att välja, men i praktiken innebär förändringarna på välfärdsområdet snarare valfrihet för företag att etablera sig och konkurrera. Strate-giska och principiella beslut flyttas från de folkvalda och hamnar i händerna på bolagsstyrelser som inte svarar inför medborgarna och som ofta består av människor med mycket stora sociala likheter, det vill säga vita och välbärgade män i medelåldern. Den ökade andelen privat driven välfärd har inte medfört kvalitetshöjningar eller produktivitetsutveckling. Det som var tänkt att borga för alternativa metoder och modeller har istället lett till oligopoliserade marknader där ett fåtal koncerner dominerar. Dessa använder ofta traditionella arbetssätt och erbjuder inte större inflytande varken för personal eller för brukare. Vinster utvinns genom att man drar ner på personal, undviker brukare med stora behov eller överkompenseras ekonomiskt. Vi anser därför att verksamheter som sålts ut till privata aktörer åter ska komma att ägas och styras av det gemensamma.

18

Ett konkret sätt att höja kvaliteten i välfärden vore att öka inflytandet från både brukare och personal. För brukare kan det handla om större möjligheter att välja vad man vill ha hjälp med från det gemen-samma, vilken inriktning man vill ha på sina barns förskola, om man vill gå till vårdcentralen där man bor eller den närmast jobbet, eller vilka sysslor man vill att hemtjänsten ska utföra. Målet måste vara att människor som brukare i välfärden är välinformerade och inkluderas i beslut som rör deras egna liv. Snarare än att välja mellan olika utförare handlar brukarinflytande för oss om att vara med och påverka innehållet.

Socialdemokratin har alltid strävat efter att de som arbetar ska ha makt över sin arbetssituation och möjlighet att utvecklas i arbetet. Rätten att vara med och utforma verksamheten, rätten till vida-reutbildning, rätten till heltid och att få vara med och påverka arbetstidens förläggning borde vara självklarheter. Reformer för arbetsplatsdemokrati inom offentlig sektor har stor potential att höja kvaliteten, öka tillgängligheten och sänka kostnaderna för sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Den gemensamma sektorn borde vara ett föredöme, ett verkligt alternativ till marknadslogiken och ett exempel på hur det jämlika samhället skulle kunna organiseras. Välfärden måste åter bli en del av ett socialdemokratiskt samhällsprojekt, och får aldrig ses som en belastning eller en utgift vi inte har råd med. Hoten mot välfärden kommer i första hand från minskade skatteintäkter, stela budgetregler, hög arbetslöshet och utförsäljningen av det gemensamma. Detta möter vi med mer resurser, fler anställda och mer makt åt brukare och personal. På så sätt kan vi gynna kommunernas förutsättningar att an-ställa fler i välfärden.

När apoteksmonopolet avskaffades så lovades det sänkta priser, bättre tillgänglighet och ökad service. Det har blivit tvärtom. SSU vill se att det offentliga åter får ansvaret för att tillgången på läkemedel både blir säker och att tillgången och utbudet garanteras i hela landet.

• Välfärdenskaägasochdrivasgemensamt. • Välfärdenskaaldrigdrivasivinstsyfte. • VälfärdenskostnadsomandelavBNPmåsteöka. • Förattmötabehovenivälfärdenvillviseminst200000nyaheltidsanställningarmedlöneroch villkorsomomfattasavkollektivavtal. • Brukarinflytandetivälfärdenskaöka. • Allasomarbetarivälfärdenskafåettökatmedinflytandepåsinaarbetsplatser. • Allasomarbetarioffentligsektorskaharätttillfriskvårdpåarbetstid. • Apoteksmonopoletskaåterinföras. • SSUärförenmodelldärkommunernaanvändersocialainvesteringarförattstärkavälfärden.

Hälso- och sjukvård Att värna människovärdet är centralt i SSU:s syn på hälso- och sjukvården. Dess syfte ska vara att rädda liv, värna människors livskvalitet och tillgodose deras behov av vård. Idag läggs allt större fokus på starka gruppers efterfrågan av hälso- och sjukvårdsinsatser och ett allt mindre på sjuka människors behov. Alla medborgare har rätt till hälso- och sjukvård av världsklass, denna ska finansieras gemen-samt via skatter. Ingen ska vara beroende av privata sjukförsäkringar eller tvingas betala höga vårdavgif-ter för att ha rätt till vård.

Vården måste vara lyhörd för den enskildes behov, det är alltid människan och hennes behov som ska stå i centrum. SSU motsätter sig borgerlighetens tvingande etableringslagstiftning som fokuserar på vårdbolags frihet att göra vinster inom det skattefinansierade sjukvårdssystemet istället för att bejaka människors rätt att påverka. För SSU kan valfrihet inte inskränkas till bolags valmöjligheter att etablera sig inom välfärdssektorn. Valfrihet handlar för oss om att ge människor makt över det egna livet. Vi ser att den borgerliga versionen av vårdval leder till en ineffektiv resursanvändning där vården koncen-treras till tätbefolkade, friska och välbärgade områden där människor i störst behov av vård får svårare att hävda sina behov. Detta är en utveckling som förstärker de ojämlikheter i hälsa som redan råder i vårt land. Mot en borgerlig vårdvalsmodell och fri etableringsrätt ställer vi människors frihet att utifrån jämlika förutsättningar kunna påverka vården genom politiska beslut och som anställda och brukare.

Sverige är ett klassamhälle med patriarkala, heteronormativa och rasistiska maktstrukturer. Detta gäller även inom hälso- och sjukvården. Det borgerliga vårdvalet har lett till att ojämlika strukturer mellan fattiga och rika områden stärkts. Det efterfrågedrivna sjukvårdssystem som borgerligheten byggt upp

19

gör det lönsamt att tillgodose välbärgade och friska människors efterfrågan på vård istället för att be-jaka sjuka människors behov. Vita män är norm i det svenska samhället, även inom sjukvårdssektorn. Resursstarka grupper har lättare att hävda sina behov av vård. Forskning och medicinska behandlings-metoder är mer inriktade på mäns behov av vård än kvinnors. Detta anser SSU är oacceptabelt. Målet med hela välfärdssamhället är att bryta ojämlikheter, inte att bevara dem.

Samhället måste även arbeta med förebyggande insatser för att färre ska bli sjuka, då vi ser att fysisk, psykisk och social ohälsa är ett växande problem. Psykisk ohälsa kommer ur ett samhälle som sätter andra värden än människors välmående i centrum. SSU kan aldrig acceptera att människors hälsa blott ses som en privat angelägenhet. Människors omgivning, med dess materiella villkor har stort inflytande över vår hälsa. Socioekonomiska faktorer gör att det skiljer sig flera år i medianlivslängd mellan arbe-tarklassen och överklassen. SSU menar att synen på välfärd aldrig får stanna vid materiellt välstånd. Kampen för varje människas välmående går hand i hand med kampen för människans frigörelse

SSU ser en utveckling där alltfler skaffar sig en privat sjukförsäkring. När människan inte tror på jäm-likhet rustar hon sig för ojämlikhet. Denna rustning ökar ojämlikheten i samhället och motverkar den positiva effekt en gemensamt finansierad vård och välfärd har.

• Stopplagenskaåterinföras. • Tandvårdskainkluderasidenövrigavården. • Sjuk-ochtandvårdskavaraavgiftsfri. • Papperslösaskainomhelavårdsektornbehandlaslikvärdigtmedsvenskamedborgare. • Detborgerligavårdvaletskastoppas. • Ingenskapågodtyckligagrundernekasmöjlighetenattbliblodgivare.

Socialförsäkringar SSU kan aldrig acceptera att arbetslöshet eller sjukdom betraktas som ett problem enbart för den en-skilde. Om man förlorar arbetet, skadar sig och tillfälligt försvinner från arbetsmarknaden eller förlorar försörjningen av andra skäl ska man vara kollektivt försäkrad och ersättning ska utgå enligt inkomst-bortfallsprincipen. Ersättningsnivåerna ska vara så generösa att stödet för de obligatoriska försäkring-arna blir starkt och brett. Om nivåerna är för låga riskerar vi att få ett urholkat trygghetssystem. Taket i socialförsäkringarna måste därför höjas.

När människor står inför stora omställningar i livet måste samhällets stödfunktioner finnas till hands. Det är viktigt att människor känner sig trygga i strukturomvandlingar. Människor blir inte mindre sjuka för att de får det svårare ekonomiskt. Tvärtom ökar risken för att människor går till jobbet sjuka när man borde vara hemma och därmed riskerar att förlänga sjukdomsperioden och smitta andra. Därför vill SSU också ta bort karensdagarna.

Ett barn ska ha rätt till minst en vårdnadshavare och SSU ställer sig positiva till fler än två. Barnet har rätt att förvänta sig att dessa ska ta sitt ansvar i lika stor utsträckning. Idag är verkligheten en annan i heterosexuella familjeförhållanden, då kvinnor ofta tar huvudansvaret för barnen, men också för det obetalda arbetet i hemmet. Den ojämna arbetsdelningen i hemmet ger män högre livskvalitet mätt i personlig service och fritid, men får negativa effekter för jämlikheten även utanför hemmet. Kvinnor har lägre lön och sämre anställningar på grund av att arbetsmarknaden ser dem som en ”osäker grupp”, och detta bidrar starkt till kvinnors underordning i samhället. Dagens låga golv i föräldraförsäkringen gör familjeskapandet till något osäkert, då många får det svårare ekonomiskt om de ska klara sig på den ersättningen. För unga och studerande är ersättningen så låg att man tvingas ut i arbete tidigt efter man fått barn. SSU kräver att föräldraförsäkringen individualiseras och att vårdnadsbidraget avskaffas.

Människor som är beroende av försörjningsstöd har idag så snäva ekonomiska ramar att det försämrar både möjligheten till att leva ett värdigt liv och möjligheten att få en egen försörjning. SSU anser att tillgång till dator och internetuppkoppling ska ingå i riksnormen för försörjningsstöd. Vi anser även att den generella nivån för försörjningsstödet bör höjas samt att barns inkomster ska undantas vid bedöm-ning av familjers behov av försörjningsstöd.

20

• SSUanserattdetärviktigtattutredadetnuvarandepensionssystemetmedavsiktatttrygga människorsframtidapensioner. • Taketisocialförsäkringssystemenskahöjas. • Ersättningsnivåernaskaliggapå90%avinkomsten. • Datorochinternetuppkopplingskaingåiriksnormenförförsörjningsstöd. • Barnsinkomsterskaundantasnärbeslutomekonomisktstödfattas. • Föräldraförsäkringenskaindividualiseras. • Grundbeloppetiföräldraförsäkringenskahöjas. • Vårdnadsbidragetskaavskaffas. • Karensdagarnaskaavskaffas.

SexualpolitikKön och sexualitet och de normer som gäller för dessa skapas utav samhället och bestämmer hur vi ska vara och uppträda som antingen man eller kvinna. Dessa normer reproduceras inom bland annat skola, sjukvård och media. Därför behöver arbetet med att förändra normerna också börja inom dessa instanser. Samhället behöver fler utbildade personer som kan sprida upplysningar om kön och sexuali-tet och motarbeta förtryckande och könsstereotypa normer. Detta kräver att personal i de miljöer barn växer upp i har en bra utbildning i bland annat genusvetenskap.

För att alla mänskliga rättigheter ska kunna möjliggöras krävs det att alla får rätt till sin sexualitet och får rätt att utöva den. Sexualitet handlar om rätten till sin egen kropp, om rätten att njuta, men även friheten att göra detta. Den sexuella utvecklingen fortgår genom hela livet och är en del av den per-sonliga utvecklingen. Som sådan kan det aldrig sättas en gräns för när sexualiteten börjar eller slutar, därför är det viktigt att föräldrar upplyses om barns sexuella utveckling och deras sätt att uttrycka sig sexuellt. Likaså måste formerna för den institutionaliserade vården, så som särskilt boende eller grupp-boende, ses över för att verka tillåtande och främjande för brukarnas sexuella liv. Ett salutogent förhåll-ningssätt med målet att främja en bra sexuell hälsa och kunskap måste vara utgångspunkt i vården.

Alla människor ska kunna njuta av sex. Detta kräver bland annat en god sexuell och reproduktiv hälsa genom hela livet. Ungdomsmottagningar ska vara tillgängliga för personer minst upp till det år de fyller 23 och finnas i varje kommun. Motsvarande mottagningar för vuxna borde vara en viktig del i vården, och ska finnas tillgängligt för alla och i varje kommun. Syftet med dessa mottagningar ska vara att inhysa kvalificerade läkare, barnmorskor och kuratorer som kan tillgodose behov av vård, hjälp och rådgivning kring sexuell hälsa.

Kvinnor ska ha rätt till sin egen kropp, och detta innebär även att hon ska kunna välja när och hur hon ska få barn. Att kunna bli gravid och bilda familj om man önskar är någonting som alla ska ha rätt till, men som inte är en självklarhet. Ofrivillig barnlöshet är ett stort problem, som måste uppmärksammas mer och tilldelas mer resurser. Lika lite som längtan att skaffa barn har med kön eller sexuell läggning att göra, har den att göra med civilstånd. Möjligheten att skaffa barn ska inte påverkas av någon av dessa faktorer. På samma sätt måste kvinnan även kunna välja när hon inte vill bli gravid. Akuta p-pil-ler ska därför tillhandahållas kostnadsfritt. Det är av yttersta vikt att rätten att få en abort utförd finns och att väntetiden förkortas så att kvinnor slipper genomgå en kirurgisk abort. Här är det även viktigt att SSU verkar för att öppna upp gränserna så att kvinnor från andra länder kan komma till Sverige för detta. Grundläggande sexuellt skydd, så som kondomer, ska finnas tillgängligt kostnadsfritt för alla. Att kunna skydda sig mot könssjukdomar ska inte vara en kostnadsfråga. Tester för att förhindra att sjukdomarna sprids ska därför även tillhandahållas kostnadsfritt.

• Personalsomarbetarmedbarnochungaskavarautbildadeigenusvetenskap. • Tillgångentillsexologiskamottagningarochungdomsmottagningarivarjekommunskasäkras. • Kondomerskatillhandahållaskostnadsfritt. • Merresurserskagestillatthjälpaofrivilligbarnlöshet. • Testerförattupptäckakönssjukdomarskatillhandahållaskostnadsfrittföralla. • SSUanserattkvinnorsrätttillabortärenmänskligrättighet.

21

Bostad åt alla Alla har rätt till ett bra boende. Det är ett politiskt misslyckande att bostadsbristen är utbredd och segregationen tillåts rota sig. Bostaden måste ingå i välfärdsbegreppet och det måste anses vara ett ge-mensamt problem för samhället att vissa står utan ett bra boende. När allt fler trängs på bostadsmark-naden och allt färre bostäder byggs har bostadsbristen blivit en av den unga generationens allvarligaste problem. Sverige behöver en ny bostadspolitik som syftar till att garantera alla ett bra boende. En aktiv bostadspolitik är en förutsättning för att få en rörlig arbetsmarknad. En god tillgång på bostäder främ-jar sysselsättningen, då det blir lättare att flytta dit arbetstillfällen finns.

Idag tvingas många in i otrygga boendeformer i andra-, tredjehands- eller svartkontrakt. Bostadsbristen leder till att bostadssökande får en svag ställning gentemot bostadsbolagen, som på godtyckliga grun-der väljer bort bostadssökande. För att lösa problemen krävs ett mer ambitiöst bostadsbyggande än dagens, speciellt i de områden där efterfrågetrycket är högt. Bostadssituationen i de städer där brist rå-der ska i första hand lösas genom ett ökat byggande. Tillgång till billiga hyresrätter är en förutsättning för att unga ska kunna flytta hemifrån. SSU motsätter sig systematiska utförsäljningar av allmännyttiga hyresrätter. Vi vill införa statliga investeringsstöd och räntebidrag för att stimulera bostadsbyggandet i allmänhet och byggandet av hyresrätter i synnerhet.

En viktig faktor i arbetet mot segregation är att bruksvärdessystemet återinförs. Det innebär att hyran sätts utifrån allmännyttans självkostnader och att de privata hyresvärdarna sedan följer denna hyressätt-ning. På så vis blir kostnaden för en lägenhet likvärdig med andra lägenheter med samma storlek och standard. Mot detta står marknadshyrorna som är den liberala synen på boendet och dess kostnader, den som betalar mest får lägenheten. Även priserna på bostadsrätter ska sättas efter ett bruksvärde och ett kösystem måste därför utformas även för dessa. Vi vill tillåta blanda upplåtelseformer, men pengar ska aldrig kunna ge förtur till en mänsklig rättighet.

Sveriges kommuner måste ta ett större ansvar för bostadsbyggandet. Samhällsplaneringen måste också vara offensiv, kommuner måste utnyttja sitt planmonopol för att bryta bostadssegregationen. Istället för separata villa-, bostadsrätts- och hyresrättsområden bör alla dessa boendeformer blandas. Bygglov ska kunna villkoras med upplåtelseform för att skapa och bibehålla en bostadsblandning i olika bo-stadsområden. Syftet är att alla stadsdelar får en befolkningssammansättning som speglar befolkningen. Samtliga upplåtelseformer ska behandlas neutralt i beskattningshänseende.

Ett viktigt verktyg för att garantera alla en bra bostad är en aktiv och fungerande allmännytta. Genom allmännyttan kan kommuner garantera att hyresrätter byggs och bevaras och att det finns bostäder som möter allas behov. Allmännyttan ska vara normgivande för hyressättningen och bruksvärdesprincipen ska tillämpas. Där det idag saknas ett allmännyttigt bostadsföretag ska detta upprättas på nytt.

SSU ser förtätning av storstäderna som ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt att skapa fler bo-städer i attraktiva områden. Det ger förutsättningar att skapa relativt billiga bostäder eftersom det inte kräver någon omfattande utbyggnad av kollektivtrafiknätet eller vägar. SSU vill se en ny egnahems-rörelse som syftar till att ge unga möjligheter att bygga hus i stadsnära områden. Samtidigt ser vi att infrastruktursatsningar bidrar till att minska bostadsbristen i storstäderna för att underlätta arbetspend-ling längre sträckor.

Ytterligare krafttag måste göras för dem helt utanför bostadsmarknaden. SSU ser med oro hur ett stort antal människor står utan ett hem. Vare år fryser hemlösa ihjäl under den svenska vintern. Alla i vårt land ska ha en stark lagstiftad rätt till tak över huvudet, till sängplats och tillgång till kök och badrum. Kommuner som inte kan garantera detta när någon kräver det ska kunna åtalas. Samtidigt ska det byggas effektiva system där hemlösa kontinuerligt kontaktas och informeras om dessa rättigheter För att garantera trygga uppväxtvillkor för alla barn ska det vara förbjudet att vräka barnfamiljer. Ny teknik gör ett mer miljövänligt bostadsbyggande möjligt. Alla hus som byggs efter 2015 ska vara lågenergihus. Samtidigt måste stora delar av Sveriges befintliga bostadsbestånd klimatanpassas. Inte minst när det gäller miljonprogramsområdena, som behöver rustas upp både av miljöskäl och för att höja boende-standarden.

22

• Segregationenskapåkortsiktbekämpasgenominförandetavflerkommunaltägdahyresrätter. • Segregationenskabekämpasgenomskapandetavsammanhängdestadsområden. • Bruksvärdesprincipenskainförasförbostadsrätter. • Detskavaraförbjudetattvräkabarnfamiljer. • Allakommunerskahaettallmännyttigtbostadsbolag. • Allahussombyggsefter2015skavaralågenergihus. • Bygglovskakunnavillkorasförattgaranteraenblandningavupplåtelseformer. • Allabostadsområdenskabeståavblandadeupplåtelseformer. • SSUvillinförastatligainvesteringsstödochräntebidragförattstimulerabostadsbyggandet. • Bostadsbyggandetmåstemotsvaradebehovsomfinnsavnyabostäder,framföralltbehöverbyg- gandetavhyresrätteröka. • Allmännyttanskabibehållasochutvecklasiställetförattsäljasut. • Miljonprogramsområdenaskaupprustas. • Bruksvärdesprincipenskatillämpasvidhyressättning. • SSUmotsättersigsystematiskautförsäljningaravallmännyttigahyresrätter.

www.SSU.se