· Web viewPostadress 268 80 Svalöv Besöksadress Herrevadsgatan 10 Telefon 0418-47 50 00 Fax...

Postadress 268 80 SvalövBesöksadress Herrevadsgatan 10Telefon 0418-47 50 00Fax 0418-47 50 26E-post [email protected] www.svalov.se

Kvalitetsrapport grundskola F-6samt fritidshem

Läsåret 2016/2017

HeleneborgsskolanHans Larsson Gunima Brink

Till förvaltningen 2017-08-20

Sida 2 av 45

1 Beskrivning av verksamheterna

SKOLANHeleneborgsskolan är en F-6 skola med ca 325 elever. Särskolan har en del av sin verksamhet på skolan och är en väl integrerad och inkluderad del i verksamheten.Skolan organiseras i arbetslag. Varje årskurs bildar ett arbetslag med ett antal pedagoger som har ett gemensamt ansvar för planering och genomförande av undervisningen med eleverna i årskursen. Här sker också utvärderingar och analyser av resultaten.Skolans organisation präglas till viss del av det faktum att ca 35 % av våra elever är flerspråkiga. På skolan har vi under året haft en introduktionsklass för nyanlända. Elever som har behov av undervisning i SvA får detta.För eleverna i åk 4-6 omfattar det hela ämnet medan eleverna i åk 1-3 har delar av ämnet inom klassens ram.Eftersom skolan är relativt nybyggd/renoverad är lokaler och utemiljö moderna och väl anpassade för den verksamhet vi bedriver.Vår verksamhet utgår från tre grundbegrepp :inkludering-prestigelöshet-hierarkifritt. På Heleneborgsskolan ska alla elever och vuxna känna sig trygga, känna att de duger och få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. I april blev skolan Qualisgranskad. Resultatet blev att Heleneborgskolan med god marginal blev qualiscertificerad. Skolans starkaste områden är, enligt rapporten: Normer och värden, Elevernas ansvar för eget lärandet, Delaktighet och Organisation. Utvecklingsområden som identifierades är Kompetens och Image.

FRITIDSHEMMETHeleneborgsskolans fritidshem är organiserat på samma sätt som grundskolan. Fritidshemmet består av ett arbetslag där den personal som har sitt huvuduppdrag på fritidshemmet ingår. Eleverna delas upp i tre avdelningarn som motsvarar skolans årskurser/basgrupper. På fritidshemmet har vi valt att ha två avdelningar med elever från F-klass upp till och med åk 2 och en avdelning med elever från åk 3 och uppåt. På varje avdelning arbetar tre personal. Vi har också några behovsbarn vilket gör att det dessutom finns en viss del elevresurs på fritidshemmet.De två avdelningarna med F-2 har haft många inskrivna elever (40- 55 st) medan avdelningen med äldre elever har haft färre (25-30 st).Morgonfritids organiseras så att det alltid är samma två personer som öppnar kl.6.00. Det skapar en trygghet för både elever och vårdnadshavare att veta vem man kommer att möta på morgonen.Inför läsåret fanns en diskussion om att dela upp i tre elller fyra avdelningar. Fyra avdelningar hade inneburit färre personal på respektive avdelning. Det hade gjort oss väldigt sårbara vid personalfrånvaro och krävt snabba omändringar i grupperna. Flera av våra elevresurser arbetar 75-80 % i skolan och fyller upp sin tjänst genom att arbeta på fritids under eftermiddagar och under lov. Fördelar med detta system är att personerna får en hel tjänst, att vi får personal till tjänster som enbart omfattar eftermiddagar och att elevresursen i många fall får en heldagsbild av elever i behov av särskilt stöd.Det finns en del nackdelar också. De två olika uppdragen krockar ofta tidsmässigt med varandra. Övergången mellan uppdragen när skolan slutar och fritids samtidigt börjar blir stressande för alla inblandade. Som elevresurs behöver du ha tid för planering med pedagogerna och möjlighet att delta i vissa möten. Ofta är det under eftermiddagstid dessa möten måste planeras in vilket gör att det krockar med elevresursens uppdrag på fritids. För fritids innebär det många gånger att deras verksamhet blir ryckig med färre vuxna eller ständiga vikarier som inte känner till verksamheten lika väl.

Sida 3 av 45

Fritidshemmets avdelningar har lokaler ute i skolan. En av avdelningarna delar lokaler med förskoleklassen och de andra två har ”egna” lokaler ute i skolan. Dessa lokaler används av klasserna under skoldagen. Skolgården och omgivningarna runt skolan blir den utemiljö man använder i första hand.Inför varje läsår görs en verksamhetsplan som beskriver verksamheten och de mål och aktiviteter man planerar att genomföra under verksamhetsåret. Här utvärderas också föregående år.

Underlag för analyserna i rapporten

Resultaten från Qualis/Fritidshemmets enkät Pedgogernas analyser av resultat och prioriterade mål Elevernas utvärdering av resultaten från Qualisenkäten Fokussamtal med elever i åk 2 och 5 Rektorernas deltagande i undervisning, arbetslagsmöten osv

Sida 4 av 45

2 Mål och uppdrag

Mål beslutade av KF och KS Attraktiv skola

Uppdrag från utbildningsutskottet för 2017

Öka måluppfyllelsen i grundskola och gymnasium.

Samverkan inom Familjen Helsingborg för att öka måluppfyllelsen i skolan.

Utveckla metoder för kollegialt lärande

Utveckla ledarskapet i förskolan och skolan

Utveckla strategier för rekrytering och bibehållande av personal

Dessa mål gäller för hela kalenderåret och därför har vi jobbat med några under vårterminen 2017 och sparat andra satsningar till höstterminen samma år, vilket innebär nästa läsår 2017-18.

Kommunövergripande mål för läsåret 2016-17

Ledarskap på vetenskaplig grund

Inkludering i klassrummet

Nyanlända och kunskapsprogressionen

Stadieövergångar

Sida 5 av 45

Lokala mål (prioriterade mål) för läsåret 2016-17

SKOLAN/FRITIDSHEMMETTryggare skola Normer och värden steg 4

Formativt förhållningssätt Elevers ansvar för eget lärande steg 5,6

Språkutvecklande arbetssätt Kunskaper och färdigheter steg 4

Utveckla organisationen Organisation steg 3Styrning och ledarskap steg 5

FRITIDSHEMMETFritidshemmets uppgift

Fritidshemmets uppdrag utgår från elevernas utveckling och lärande. Det handlar om att stödja utvekcklingen inom områden som normer och värden, kunskaper, ansvarstagande och inflytande

Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Dessutom skall fritidshem ge barn den omsorg som krävs för att föräldrar skall kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier.

Sida 6 av 45

3 Resultat

Kunskaper och färdigheter

Lokala mål för Kunskaper och färdigheter:Kunskapsresultaten är goda i jämförelse med skolans egna förutsättningar samt skolor i kommunen och riket.

Under året har följande områden prioriterats:Kompetensutveckling med språkutvecklande arbetssätt i fokus för alla pedagoger.

Måluppfyllelse

Excelark för måluppfyllelse åk 1-5 bifogat. Arket innehåller utöver redovisning per klass också en aggregering på skolnivå.

EMS-plan

Definition: EMS-planen är ett kartläggningsverktyg där pedagogerna via olika diagnostiska tester fastställer elevernas kunskapsnivå i Engelska, Matematik och Svenska i syfte att tidigt finna vilka elever som behöver extra stöd för att nå kunskapsmålen. Det extra stödet beskrivs i detalj i individuella åtgärdsprogram.

Regelbundna screeningtester görs i varje årskurs efter EMS-planens årshjul. Resultaten diskuteras i handledningar med respektive pedagog. I vissa fall tas ärenden upp i elevhälsan.

Vi gör extra anpassningar utifrån elevers enskilda behov både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Diskussioner med pedagogerna kring anpassningar inom klassens ram är en del av handledningsuppdraget för specialpedagogerna.

Antal åtgärdsprogram: 44

Meritvärden/betyg

Årskurs 6: andel godkända (%) i samtliga ämnen samt meritvärde.

Samtliga ämnen Meritvärde79 205

Årskurs 6: andel godkända (%) i respektive ämne

Bild 100 Kemi 100Biologi 92 Matematik 98Engelska 94 Musik 100Fysik 100 Religionskunskap 94Geografi 90 Samhällskunskap 98Hem- och konsumentkunskap Slöjd 94

Sida 7 av 45

Historia 85 Svenska/Svenska som andraspråk

92/58

Idrott och hälsa 87 Teknik 98

Moderna språk Modersmål 100

Nationella prov åk 3 och 6

Andel elever med alla delprov godkända (%)MA SV/SVA

Åk 3 38 60

Andel elever med godkänt provresultat (%)MA SV/SVA EN

Åk 6 83 88 95

Matematikresultat

Andel elever (%) i årskurs 6 med respektive betygssteg i matematik

Andel elever (%) med betyget A

Andel elever (%) med betyget B

Andel elever (%) med betyget C

Andel elever (%) med betyget D

Andel elever (%) med betyget E

Andel elever (%) med betyget F

4 8 27 21 38 2

Enkät

Elevenkät i åk F-2. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.2013 2014 2015 2016 2017

Lärarna frågar efter vad jag kan 89 96 85 95 92Jag tycker att mina lärare är bra 98 100 95 99 96Jag tycker att jag lär mig mycket i skolan 97 99 96 98 96Jag tycker att lärarna är bra på att tala om vad jag kan 95 99 93 97 98

Elevenkät i åk 3-6. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.2013 2014 2015 2016 2017

Mina lärare är kunniga 94 94 90 90 85Mina lärare ger mig utmaningar 86 88 91 85 83Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 86 90 88 89 84Jag tycker att jag når bra studieresultat 87 88 83 82 81Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 83 83 85 80 81

Föräldraenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.2013 2014 2015 2016 2017

Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter 80 83 79 81 81

Personalenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.2013 2014 2015 2016 2017

Sida 8 av 45

I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande

57 75 63 66 79

Analys av resultat och åtgärder för ökad måluppfyllelse:

För att höja elevernas meritvärden har vi under året startat ett kompetensutvecklingsarbete med syfte att pedagogerna ska utveckla teoretiska och praktiska kunskaper om språkutvecklande arbetssätt i skolan och utveckla kunskaper om språkets roll i kunskapsutvecklingen. Arbetet utgår från ett antal föreläsningar. Mellan föreläsningarna har pedgogerna varit indelade i tvärgrupper. I grupperna har man diskuterat, planerat, genomfört och utvärderat olika språkliga arbetsformer. Man har också gjort observationer i varandras undervsning. Pedagogerna upplever att föerläsningarna är mycket givande och att arbetet i grupperna ger möjligheter att diskutera och utveckla den egna praktiken. Kompetensutvecklingen fortsätter under hela nästa läsår. Än är det för tidigt att dra några slutsatser av utbildningen.Meritvärdena i åk 6 fortsätter att stiga. Även detta år har vi fler elever som är godkända i alla ämnen och ett högre meritvärde i jämförelse med förra läsåret. Resultaten redovisas utan de fem elever som är nyanlända. Även när dessa elever är inräknade blir både meritvärde(195) och andelen godkända i alla ämnen(70%) högre än tidigare år. Genomgående är andelen godkända hög i de flesta ämnen. Glädjande gäller det även kärnämnena sv, eng och ma. Där ligger resultaten på över 90%. Undantaget är godkända i SvA som ligger lågt på 58%. En förklaring är att vi under året tagit emot ett antal nyanlända elever som ännu inte nått godkänt. Två ämnen har en godkäntnivå under 90%, historia och idrott. Vad gäller idrott är resultaten likande för alla grupper på skolan. Den viktigaste orsaken är att en stor grupp elever inte klarar kraven för simning. För att fler elever ska klara kunskapskraven för simning behöver vi ytterligare tider för simträning vilket är ett problem eftersom vi är beroende av att få tider i andra kommuners simhallar.Vad gäller ämnet historia beskriver So-lärarna att det finns tydliga skillnader i kunskapskraven för de olika SO-ämnen. Historia har höga krav vad gäller förståelse och analyser av olika skeenden.När vi jämför betygen och resultaten i de nationella proven är överensstämmelsen hög. I alla tre ämnena är det fler elever som har godkända betyg i jämförlese med andelen godkända på nationella proven. Det handlar om 2-3 elever fler som har godkända betyg i sv och ma. Nationella proven är ett av flera underlag för betygssättningen. Betygen bygger på bedömningar gjorda vid flera olika tillfällen där eleven på olika sätt haft möjlighet att visa sina kunskaper.

Resultaten för nationella proven i åk 3 är förhållandevis låga framför allt i ma där endast 38% av eleverna har godkänt på alla delprov. 30% av eleverna är inte godkända på ett eller två av delproven medan 32% inte har klarat tre eller fler delprov. Pedagogernas bedömning är att resultatet är förväntat utifrån de förusättningar eleverna har. När det gäller måluppfyllelsen är det 6 elever som inte når godkänt. I Sv/SvA är andelen som klarat alla delprov högre, nämligen 60%. I jämförelse med måluppfyllesen där 9 elever inte når kunskapskraven för Sv/SvA. Det är svårt att jämföra resultaten i nationella proven med andelen elever som når kunskapskraven. Varje delprov i nationella proven ska beömas för sig själv och någon godkäntnivå för ämnet finns inte.Skillander i bedömning av elevernas måluppfyllelse mellan åk 3 och 4 syns även detta år. Förra läsåret var skillnaden störst i No och So-ämnen. Detta år är det i ämnet Sv den största skillnaden finns. I pedagogernas analyser lyfter man fram att det är viktigt att diskutera vilka förväntingar vi har på eleverna och att alla pedagoger behöver vara väl insatta i kunskapskraven både för åk 3

Sida 9 av 45

och åk 6.När det gäller Matematiklyftet och satsningen på PISA är det svårt att dra några slutsatser vad gäller hur det har påverkat elevernas måluppfyllelse. Det vi kan konstatera är att medvetenheten kring matematikämnet och dess didakatik har ökat hos pedagogerna. Vilket har resulterat i att förväntningarna på elevernas lärande har höjts. Generellt för att utmana elever planerar lärarna uppgifter och kravnivåer efter den enskilda elevens behov och förmåga. Arbetslagen samarbetar genom tips, råd och material för att stimulera elever som har behov av extra utmaningar inom klassens ram (Qualis granskningsrapport Heleneborgsskolan 2017). 83 % av de äldre eleverna anser att de får utamningar i sitt skolarbete.Under läsåret har den nya organisationen för Elevhälsan genomförts fullt ut. Genom att våra rutiner för anpassningar och åtgärder riktat till elever i behov av särskilt stöd är väl kända av alla pedagoger har detta fungerat bättre än tidigare. Vi behöver fortsätta utveckla systematiken i hur vi följer upp och utvärderar de insatser vi genomfört. Dock har specialpedagogresursen blivit något mindre än planerat eftersom en av specialpedagogerna fått ökat uppdrag centralt. Det framkommer i pedagogernas analys att man upplever att elever i behov av särskit stöd har fått mindre stöd än tänkt. Under kommande läsår förändrar vi fördelningen mellan specialpedagogerna så att pedagogen med dubbla uppdrag endast arbetar mot en årskurs på skolan.Samtidigt förstärker vi genom att en förskollärare/ specialpedagog följer med eleverna från förskoleklassen upp till åk 1.När det gäller åtgärdsprogram har vi inga som endast är skrivna efter EMS-planen. Varje åtgärdsprogram är skrivet utefter varje elevs behov. Fokus ligger på svenska men matematik tenderar att öka. Vi ger eleverna tydliga mål. Den formativa bedömningen gör att eleven utmanas i egen takt och på egen nivå.Utifrån vår granskningsrapport är ett av våra kommande prioriterade mål att ta fram metoder för att synliggöra elevernas lärande utifrån de 4 F:en fakta färdighet, förståelse och förtrogenhet. Under kommande läsår ska vi diskutera fram en gemensam definition för begreppen och också bygga in systematik i bedömningarna utifrån alla fyra aspekterna.

FRITIDSHEMMETI Svalövs kommun använder skolorna kvalitetsverktyget Qualis (www.q-steps.se) för att mäta och säkerställa kvalitetsutveckling och bibehållande av kvalitet. I Qualis-enkäten berör endast få frågor Fritidshemmet, varför Svalövs kommun istället, från läsåret 2015-16, använder Skolverkets enkät som är specialdesignad för fritidshemmet för att undersöka hur elever och föräldrar uppfattar verksamheten. Siffrorna refererar till respektive fråga i enkäten.

EnkätresultatElevenkät. Andel (%) som svarar ”Mycket bra” eller ”Bra”.

2016 2017 2018 2019 20207. Jag tycker att vi gör roliga saker på Fritids. 90

Sida 10 av 45

http://www.q-steps.se/

Kommentar/analysFritidshemmet har denna gång valt att inte dela upp frågan i olika aktivteter. Resultatet visar att eleverna på fritids är nöjda med de aktivteter som fritdshemmet erbjuder. Två gånger i veckan genomförs workshops där alla avdelningarna samverkar. Eleverna har till viss del möjlighet att välja vilken workshop de vill delta i. Pedagogerna får samtidigt möjlighet att fokusera på aktivteter som de har kompetens för. Det kan handla om bild, musik, dans osv..Alla workshops planeras utifrån ett gemensamt tema som varar under ett antal veckor. Eleverna har uppskattat dessa workshops men också uttryckt att det har funnits väldigt lite tid till fria lekar och aktiviteter. Därför kommer fritids under nästa termin att ha workshops en gång/vecka i stället för två.Fritids är delaktiga i våra kompetensutvecklingar på olika sätt.En personal/avdelning är med på föreläsningarna om språkutvecklande arbetssätt. Därefter processar de i arbetslaget hur de ska arbeta vidare utifrån det. I verksamhetsplanen finns de mål för arbetet med språkutvecklande arbetssätt som fritids satt upp.En av förstelärarna har under våren haft ett antal utbildningsträffar vad gäller formativt förhållningssätt med arbetslaget.Genom att fritidspersonalen får samma pedagogiska kompetenser och utgångspunkter som skolans personal har fritidshemmet goda möjligheter att komplettera skolan i kunskapsuppdraget. De verktyg och arbetsmetoder vi implemeterar används då i hela verksamheten.Svårigheter när det gäller samarbete och att komplettera handlar mer om svårigheter att möjliggöra regelbunden planeringstid mellan skola och fritidshem. Vi försöker ha några gemensamma studiedagar varje läsår. Vi har två gemensamma pedagogiska kvällar varje termin. I den mån det är möjlgt planerar arbetslagen också in regelbunden tid för gemensam planering. Fritidshemmet använde Shoolsoft för information och dialog med vårdnadshavarna. Scheman, ändringar av dessa och närvaro sköts via Schoolsoft. Systemet har underlättat för personalen eftersom de nu via plattan eller telefonen har tillgång till denna information var de än befinner sig. En svårighet som kvarstår är att vårdnadshavare inte alltid lägger in ändringar av tider. Framförallt gäller detta under lov. Då kan vi ha många fler elever anmälda än vad det faktiskt blir. Detta skapar svårigheter att planera verksamheten och att lägga resurserna där de faktiskt behövs. Personalen tar upp vikten av att meddela ev. frånvaro både vid personliga möten och vid föräldramöten men probelmet kvarstår.

Sida 11 av 45

Trygghet och trivsel

Lokala mål för Trygghet och trivsel:

Skolan arbetar aktivt och medvetet för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar.

Under året har följande områden prioriterats:Pedagogiska kvällar med fokus på en tryggare skolaInföra rastpedagoger med ansvar för styrda aktiviteterHeleneborgsråden ute i grupperna

Diskriminering och kränkande behandling

Definition: (Källa: Svalövs kommuns riktlinjer)

Diskriminering och kränkande behandling är återkommande oförrätter eller där kränkningen är så stor att en ursäkt inte kan godtas av den utsatte. Situationen ska i dessa fall rapporteras till och skyndsamt utredas av rektor/förskolechef (Skollagen 2010:800, kap 6, §10). Rektor/förskolechef ska anmäla till huvudman och nämndssekreteraren för Utbildningsutskottet.

Antal anmälningar

Elev > elev 1Personal > elev -- Elev > personal --Personal > personal --Chef > personal --

Tillbud

Definition: (Källa: Svalövs kommuns riktlinjer)

Tillbud är ett olycksfall eller en incident i skolan där en person (elev eller personal) gör sig illa.

Antalet incidenter: 62 Antalet rapporterade incidenter: 62

Antal incidenter rapporterade till Losam: 62

Sida 12 av 45

Skolan skapar en social miljö som ger trygghet och god gemenskap.

(Lokal samverkan mellan fack och arbetsgivare)

Frånvaro

Andel elever (%) med en total frånvaro större än 10%F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 618 15 6 8 30 12 18

Andel elever (%) med en ogiltig frånvaro större än 10%F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 60 0 0 0 0 0 0

Enkäter


Jag trivs i skolan 94 97 90 93 85Jag känner mig trygg och säker i skolan 95 97 88 93 81Jag tycker det är trevligt i skolans lokaler 94 100 94 95 93Jag tycker om skolgården och det som är runt omkring skolan

97 97 95 94 94

86 86 86 87 89 81Jag har någon kamrat att vara med 96 97 94 99 95Jag får lugn och ro när jag behöver 75 85 75 80 68Jag tycker att de vuxna i skolan bryr sig om mig och hjälper mig

96 98 97 99 96

Om någon skulle vara dum mot mig vet jag att jag får hjälp av de vuxna i skolan

96 99 95 98 94

Jag följer de regler som finns i skolan 99 96 92 96 87


Jag trivs i skolan 87 76 79 77 71Jag känner mig trygg i skolan 92 83 84 75 75Jag har någon kamrat att vara med om jag vill 94 90 93 90 88Jag får den arbetsro jag behöver 66 71 57 50 59Om jag skulle bli mobbad eller trakasserad vet jag att jag får hjälp av de vuxna i skolan

87 80 83 77 75

Jag följer skolans ordningsregler 93 85 86 89 88Miljön inomhus i min skola är trivsam 79 84 82 73 72Utomhusmiljön är stimulerande 81 78 74 63 70Jag är nöjd med skolmaten 65 60 46 45 40Skolan är välstädad 72 73 72 67 67


Mitt barn trivs i skolan 82 82 81 78 77Mitt barn får den arbetsro den behöver 48 45 51 52 51

Sida 13 av 45

Skolan erbjuder bra skolmat 62 65 67 62 72Skolan är välstädad 53 65 67 62 58Skolan arbetar aktivt med diskriminering och kränkande behandling

71 79 70 66 66

Miljön inomhus i mitt barns skola är trivsam 48 88 84 78 77


Jag trivs på min arbetsplats 91 94 87 88 83Miljön i vår skola är trivsam 64 97 81 78 85Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan 61 88 65 62 65Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering och kränkande behandling

71 79 70 66 66

Förhållandet mellan personal och elev kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt

48 88 84 78 77

I vår skola har vi enats om gemensamma normer 80 100 87 86 82


Skolans arbete för att skapa trygghet och trivsel utgår från Heleneborgsrådet, Trygghetsteamet, rastpedagoger och Likabehandlingsplanen. Enligt vårens granskningsrapport har skolan och fritidshemmet en arbetsmiljö som skapar trygghet och god gemenskap. Granskarna upplever också att det råder arbetsro både i klassrum, korridorer och andra gemensamma utrymmen. Trots det ser vi att elevernas resultat i enkäten vad gäller trygghet och trivsel har sjunkit. Vi har under läsåret identifierat ett antal konflikter mellan olika elevgrupperingar. Tiill viss del kan vi se en etnisk bakgrund. Konflikterna förekommer både under skoltid och under fritid och påverkar relationerna mellan elever under skoltid. Detta i sin tur leder till att fler elever känner sig otrygga.Som ett led i trygghetsarbetet har vi genomfört föräldramöten som riktar sig till olika språkgrupper. Syftet har varit att skapa goda relationer och informera om läroplan, skollag och Heleneborgsskolans policy. Dessa möten var välbesökta och uppskattade av föräldrarna. Under kommande läsår tänker vi därför bjuda in till liknande möten med fokus på hur vi tillsammans kan motverka främlingsfientlighet och rasism.Heleneborgsrådet, som genomförs i alla klassen vid två tillfällen/månad, kommer också under läsåret 17/18 att fokusera på att motverka främlingsfientlighet och rasism.

I arbetet med att skapa en tryggare skola har vi under året provat ett system med rastpedagoger. Personalen på fritdshemmet ansvarar för att vara ute under alla raster. Utifrån förra läsårets trygghetskartläggning med alla elever finns nu personal på platser som eleverna markerat som otrygga. Styrda aktivteter/lekar genomförs varje rast. Information om aktiviteterna och var de sker kommer ut till grupperna inför varje vecka. Många elever upplever detta mycket positivt och känner att det blir lugnare under raster.I elevernas utvärdering framkommer att det är bra att det alltid är samma vuxna som är ute. Det gör att eleverna lär känna de vuxna och det blir lättare att be om hjälp. Man uppskattar också rastaktiviteterna och önskar att de skulle finns under alla raster. Eleverna i åk 6 uttrycker att det blivit färre konflikter. Personalen på fritidshemmet är positiva till uppdraget och upplever att deras uppdrag blivit tydligare. Deras kompetens tas tillvara på ett bättre sätt. Pedagogerna är också positiva till rastpedagogernas uppdrag. För pedagogerna har det inneburit bl.a att de får större möjlighet att förbereda kommande lektion och att det blivit färre konflikter att hantera när eleverna kommer in efter raster.Utifrån elevernas och pedagogernsa utvärderingar kommer systemet med rastpedagoger att fortsätta och utvecklas under nästa läsår.

Sida 14 av 45

Frånvaron är oroande hög i några årskurser. Vi har väl inarbetade handlingsplaner och rutiner för hur vi, på respektive nivå, ska agera vid hög frånvaro. Vid oro för en elevs frånvaro kontaktar mentorn hemmet för samtal. Vid fortsatt oro informeras skolsköterskan och ev. åtgärder diskuteras. Minst en gång /månad, vid Elevhälsoteamets möte diskuteras frånvaro och beslut om ev. elevhälsokonferens tas.Under läsåret har frånvaron varit hög framförallt i förskoleklassen och åk 4. Vi kan se tre olika orsaker till hög frånvaro: medicinska , sociala (hemmsittare) och en grupp elever som 2-3 gånger/år åker på resor under terminstid. Beroende på frånvaroorsak anpassar vi åtgärder som sätts in.

Antalet rapporterade tillbud ligger på ungefär samma nivå som förra året. Vi har haft ett antal olycksfall under vinterhalvåret som handlat om snöbollskastning och halkolyckor. Tillbuden i övrigt handlar om elever som avviker från skolans område eller händelser där personal hanterar elever som blir utåtagerande.Vi har under året gjort en anmälan till huvudmannen om kränkande behandling. Händelsen skedde i samband med skoldagens slut och två elever från skolan och en elev från en annan skola var inblandade. Händelsen resulterade i en polisamnälan och en orosanmälan till socialtjänsten. Vi upplevde att både polisen och socialtjänsten tog vår anmälan på stort allvar och deltog i den fortsatt processen kring händelsen.

FRITIDSHEMMETEnkätresultatElevenkät. Andel (%) som svarar ”Mycket bra” eller ”Bra”.

2016 2017 2018 2019 20201, Jag trivs på Fritids. 912, Jag är trygg och det känns bra när jag är på Fritids.

96

3, Jag har kompisar på Fritids. 918, Jag kan få lugn och ro när jag behöver det på Fritids.

72

Föräldraenkät. Andel föräldrar (%) som svarar ”Stämmer precis” eller ”Stämmer ganska bra”.

2016 2017 2018 2019 20201, Jag uppfattar att mitt barn trivs på Fritids. 832, Jag upplever att mitt barn känner sig trygg på Fritids.

83

3, Jag känner mig trygg med mitt barns vistelse på Fritids.

79

Sida 15 av 45

Kommentar/analysEleverna trivs och känner sig trygga när de är på Fritids. Fritidshemmet arbetar med värdergrund på samma villkor och förutsättningar som övriga skolan. Man har regelbundna fritidsråd och Heleneborgsråd. Varje år görs en kartläggning om trygga och otrygga platser under fritidstiden som sedan blir till grund för ev. åtgärder för att skapa trygghet och trivsel på alla platser i utomhus- och inomhusmiljön. Åtgärerna tas fram av Trygghetsteamet och beskrivs i vår Likabehandlingsplan.Under skoltid fungerar fritidspersonalen som rastpedagoger. Under i stort sett alla raster är de ute, rör sig runt platser som identifierats som otrygga. Personalen planerar och genomför också minst en vuxenstyrd aktivitet. För fritidseleverna innebär det att personalen har en helhetsbild av hur elevernas dagar och sociala umgänge fungerar. De kan följa upp och använda sitautioner som hänt under dagen för att skapa trygghet och trivsel på fritidshemmet.

Frågan om möjlighet till lugn och ro har ett lägre resultat. En förklaring till detta kan vara att varje avdelning har många inskrivna elever och många av eleverna är kvar länge på eftermiddagen. Varje avdelning har flera rum att använda men ibland kan behovet av tillsyn göra att det ändå blir begränsningar i möjligheterna att dela upp eleverna. Vi har också många av våra behovsbarn som har fritidsplats. För många av dessa kan tiden på fritids vara en större utmaning än skoltiden. Under nästa läsår provar vi att dela fritids i fyra avdelningar. Det gör att det blir färre inskrivna elever på varje avdelning.DEtta kan göra att det blir lugnare på avdelningarna. Nackdelen blir att det blir färre vuxna på varje avdelning vilket gör att man blir mer sårbar vid personalens frånvaro. Vi kommer att göra en utvärdering efter höstterminen.

Sida 16 av 45

Elevernas ansvar för eget lärande

Lokala mål för Elevernas ansvar för eget lärande:Lärarna stimulerar eleverna att bedöma sina egna resultat, reflektera över sitt lärande och utveckla olika sätt att lära. Eleverna sätter egna mål, dokumenterar sitt eget lärande och är delaktiga i bedömningen av sitt lärande.

Under året har följande områden prioriterats:

Kollegialt lärande-observationer hos varandra

Enkäter


Jag får vara med och bestämma vad jag ska göra i skolan och på vilket sätt

80 92 75 80 79

Jag formulerar egna mål för mitt lärande. 57 62 50 89 91Jag tycker det är roligt att lära mig saker i skolan 93 96 92 97 91Jag har en egen utvecklingsplan 51 66 50 84 88Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra 89 96 81 89 89


Jag får vara med och planera mitt arbete i skolan 77 73 70 67 68Jag formulerar egna mål för mitt lärande 75 77 76 68 72Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer

69 68 68 65 64

Min individuella utvecklingsplan styr mitt arbete. (Besvaras av dig som går i åk 3-5)

77 72 65 69 73

Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra 86 89 81 84 83


Utvecklingssamtalen bygger på mitt barns individuella utvecklingsplan i åk 1-5 och/eller annan dokumentation i åk 6-9

82 72 78 77 75


Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande i förhållande till ålder och mognad.

89 91 82 81 89

Målen och de individuella utvecklingsplanerna styr planeringen av undervisningen (Denna fråga gäller bara dig som undervisar i åk 1-5)

86 63 87 86 98

Sida 17 av 45

Arbete i ämnesvisa utvecklingsgrupper

Planera-genomföra-utvärdera


Resultaten inom detta område är fortsatt höga och har på några ställen höjts i jämförelse med förra läsåret. Både elever och personal anser i högre utsträckning än tidigare år att den individuella utvecklingsplanen styr planeringen av undervisningen. I granskningsrapporten skriver granskarna:”Lärarna stimulerar eleverna att bedöma sina egna resultat, reflektera över sitt lärande och utveckla olika sätt att lära genom att använda ett formativt förhållningssätt. Detta innebär att man använder självskattningar, kamratbedömningar och tränar eleverna i att se och bedöma sin egen utveckling. Det görs genom regelbundna samtal med eleverna om hur de tillägnar sig olika sätt att lära sig på. Matriser används som en metod för eleverna att bedöma sitt eget lärande.”Arbetet med att implementera ett formativt förhållningssätt och strategier för detta påbörjades under förra läsåret och har utvecklats vidare under innevarande läsår. Vi tolkar de höjda siffrorna i enkäten som en konsekvens av detta arbete.

Helenborgsskolan har i nuläget inget förväntansdokument. Vi kommer under läsåret att diskutera med både Trygghetsteamet och arbetslagen om vi ska ta fram ett sådant dokument. Viktigt är då att fundera över syfte, innehåll och hur ett ev. förväntansdokument ska användas.

I utvecklingsarbetet med att implementera ett språkutvecklande arbetssätt har pedagogerna parvis gjort observationer hos varandra. De har i förväg kommit överens om ett fokus och efter observationen har de samtalat kring detta. Varje par har tillsammans gjort en kort sammanfattning av vad de kommit fram till och lämnat in till rektorerna. Pedagogerna uttrycker att detta arbete varit positivt och vi kommer att utveckla det vidare under nästa läsår.

Sida 18 av 45

Arbetssätt och lärarroll

Lokala mål för Arbetssätt och lärarroll:Skolan tillämpar arbetssätt och arbetsformer som stimulerar elevernas lust att lära.

Under året har följande områden prioriterats:Varje arbetslag ansvarar för att planera hur man ska arbeta för att öka elevernas lust att lära

Enkäter


Jag får arbeta på många sätt i skolan t.ex. själv, i grupp eller under lärare ledning

93 96 87 94 90

Mina lärare hjälper mig när jag ska lära mig saker 96 99 95 99 96

Elevenkät i åk 3-6. Andel (%) som instämt helt eller till stor del. 2013 2014 2015 2016 2017

Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det

90 91 90 83 75

Jag får arbeta på många olika sätt i skolan, t ex. själv, i grupp eller under lärarens ledning

91 94 90 86 86

Jag har förtroende för mina lärare 90 87 92 79 80


Jag utvärderar och dokumenterar kontinuerligt arbetssätt och arbetsformer tillsammans med eleverna

61 56 60 62 84

Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer inom ämnen/ämnesområden och jämför för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt

45 60 59 60 79

Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje elevs utveckling och lärande

73 84 83 73 93


Pedagoger och elever följer upp och utvärderar systeamtiskt genom att använda de metoder för formativ bedömning som Dylan Williams tagit fram t.ex kamratbredömningar, tummen upp. Utvärdering sker både kortsiktigt efter avslutat arbetspass och långsiktigt efter ett avslutat arbetsområde. Matriser för utvärdering används till viss del.Granskarna beskriver i rapporten att de sett många exempel på varierade arbetsätt och arbetsformer som ger eleverna utmaningar och som skapar helhetsperpektiv. De ser också en medveten strävan från pedagogerna att i undervisningen låta eleverna pröva och utveckla olika uttrycksformer t.ex. bild, musik och drama. Granskarnas iakttagelser stöds av elevernas svar i enkäten. I motsägelse till detta säger de äldre elevena i ganska låg grad att de blir nyfikna och

Sida 19 av 45

vill lära sig mer.Kan det vara så att eleverna är intresserade och engagerade i arbetet i skolan men inte nödvändigtvis känner att de därför vill fortsätta på egen hand?

Organiseringen av våra utvecklingssamtal sker på samma sätt som tidigare år. De ligger i början av terminen för att ge möjlighet att arbeta med de mål och åtgärder som överenskommits vid samtalet. Eleverna deltar alltid vid utvecklingssamtalen. De äldre eleverna tar ett större ansvar för sina utvecklingssamtal. 83% av eleverna i åk 3-6 upplever att utvecklingssamtalen är bra.

Vi arbetar med kollegialt lärande på flera olika sätt. I vårt utvecklingsarbete arbetar pedagogerna i tvärgrupper där man tillsammans i gruppen planerar, genomför och utvärderar undervisning. Genom att grupperna är sammansatta med pedagoger som undervisar på olika stadier och i olika ämnen får vi både en bredd och ett djup i diskussioner kring fokusområdet. Pedagogerna har också parvis genomfört observationer hos varandra med efterföljande samtal. Pedagogerna upplever att de fått mer tid till att diskutera pedagogiska och didaktiska frågor och större möjlighet att både få syn på och utveckla sin egen undervisning genom dett kollegiala lärandet. Vi kommer att fortsätta utveckla metoder för det kollegiala lärandet. Ledningen och skolans techer leaders kommer tillsammans att planera för hur det ska utvecklas.

Sida 20 av 45

Delaktighet

Lokala mål för Delaktighet:Inget prioriterat mål detta läsår


Enkäter


Jag får vara med och bestämma hur vi ska ha det i skolan 82 93 75 87 79


Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 85 83 87 76 79


Skolan uppmuntrar mig att engagera mig i skolans verksamhet

54 66 61 56 61

Jag har inflytande över de delar av verksamheten som jag är berörd av

49 43 52 51 58

Jag har möjlighet att vara delaktig i skolans utvärdering och förbättring av verksamheten

54 60 55 48 63


Eleverna är med i skolans planeringsprocesser 45 28 39 39 70Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i skolans verksamhet

75 72 72 70 100


Alla årskurser genomför klassråd regelbundet. Vi har på skolan elevråd, Heleneborgsråd och matråd. Eleverna har också stort inflytande över sitt eget lärande genom de metoder för formativ bedömning som implementerats. Elevernas resultat i enkäten visar också att de är nöjda med sina möjligheter till att vara delaktiga.Föräldrarna är mindre nöjda och känner sig inte så delaktiga i skolans verksamhet. Årets resultat visar dock att siffran ökat i jämförelse med förra mätningen. Under året har rektorerna bjudit in till tre föräldraforum med ett tema för varje möte. Dessa möten är inte särskilt välbesökta. Varje årskurs bjuder in till föräldramöten och vi har som tidigare nämnts genomfört föräldramöten som riktat sig till specifika språkgrupper.Varje år i mars månad bjuder skolan in föräldrar till ”Skolans dag” då det under en lördagsförmiddag genomförs undervisning. Skolans dag är väl etablerad och populär bland föräldrar.Föräldrarna upplever inte att skolan uppmuntrar dem att engagera sig i verksamheten medan pedagogerna anser att de gör just detta. Vi skulle behöva göra en djupare analys för att bättre förstå och utifrån det skapa möjligheter för föräldrars engagemang och delaktighet.

Sida 21 av 45


2016 2017 2018 2019 20204. Jag tycker att de vuxna bryr sig om mig och lyssnar på mig.

95

5. Jag tycker att de andra barnen på Fritids bryr sig om mig och lyssnar på mig.

78

6. Jag får vara med och önska vad vi ska göra på Fritids.

85


2016 2017 2018 2019 202011. Jag upplever att mitt barn får vara med och påverka verksamheten.

77

12. Jag upplever att jag har möjlighet att påverka verksamheten.

57

Kommentar/analysVarje avdelning har regelbundet både fritidsråd och Heleneborgsråd. Fritidsrådet är ett av elevernas möjlighet att vara delaktig i verksamheten. Där ges de möjlighet att utvärdera aktiviteter, framföra sina åsikter och ge förslag på innehåll i kommande teman. Det finns också en förslaglåda där eleverna kan lämna lappar.Elevernas förslag och åsikter både vid fritidsråden och uttryckta via förslagslådan används som en del i planering av teman och workshops.För att ytterligare utveckla delaktighet kommer observationer och dokumentation kring elevernas sociala utveckling i leken att genomföras mer systematiskt och användas som underlag för pedagogiska diskussioner i arbetslaget.Helenebogsråden genomförs utifrån skolans Likabehandlingsplan och de teman(värdegrundsord) som finns för varje månad. Här diskuteras bl.a. gott kamratskap och etiska frågor av olika slag.Föräldrarna upplever inte att de har möjlighet att påverka verksamheten. Därför kommer samverkan mellan fritidshemmet och föräldrar vara ett av fritidshemmets fokusområden kommande läsår. Man kommer att arbeta med hur personal på ett

Sida 22 av 45

mer aktivt sätt kan möta och bemöta förldrar. En gång/termin kommer man att bjuda in till någon form av kvällsaktivitet.

Organisation

Lokala mål för Organisation:Skolan har ett välfungerande beslutssystem.

Under året har följande områden prioriterats:Förtydliga beslutsprocesser och hur dessa kommuniceras till all personal

PersonalAntal, omräknat till heltidstjänster %

Pedagogisk personal *) 39,1 70

Övrig personal **) 17,5 30*) personal med pedagogisk utbildning (lärarlegitimation), fritidspedagoger eller utbildade elevassistenter**) administrativ personal, kost och städ, vaktmästeri, outbildade elevassistenter

Medarbetarundersökning

Definition: HME (Hållbart medarbetarengagemang) är ett index som ger ett mått på medarbetarengagemanget inom kommunen, vilket beräknas utifrån frågor kring motovation, ledarskap och styrning.

Vårt HME-tal är: 87

Beskriv skolans handlingsplan:

Skolan har inte gjort någon handlingsplan. Resultaten i enkäten var genomgående höga och vårt HME-tal ligger klart över genomsnittet. Generellt ligger vi över snittet både i jämförelse med Svalövs kommun och vi har även höjt resultaten från förra undersökningen 2015.Vi kommer att fortsätta det arbete vir edan påbörjat med att förbättra organisation, struktur och information. I år kommer vi främst att fokusera på den psykosociala arbetsmiljön då vi endast fick 3,9 i medelvärde.En stor del av detta arbete är att minska konflikter mellan olika elevgrupper och förändra deras attityder gentemot omgivningen.

Enkäter


Skolan har en väl fungerande organisation 73 94 53 53 78Skolan har en bra mötesstruktur 61 75 61 60 72Mitt arbetslag fungerar väl 82 91 84 88 82

Sida 23 av 45

I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter

80 87 80 84 82

Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten

86 94 82 78 86


Arbetet med att skapa en tydlig, väl förankrad organisation och tydliga beslutsprocesser har fallit väl ut. Under året har vi infört dagliga morgonmöten för att checka av bemaning, gjort handlingsplan för vad som gäller när rektorerna inte är på skolan, lagt alla mötesprotokoll på Schoolsoft, samlat nyanställda för information vid termminsstart, utarbetat ett tydligare möteskalendarium, ökat tydligheten i vilka beslut som tagits och vad som beslutats.Rektorerna har täta kontakter med arbetslagsledarna vilket garanterar att information kommer alla till del.I granskningsrapporten skriver granskarna: ”Rektorerna följer regelbundet upp skolans och fritidshemmets organisation genom verksamhetsbesök, medarbetarsamtal, APT-möten och den årliga Qualisenkäten”.Personalens svar i enkäten visar på en tydlig förbättring just när det gäller organisation, mötesstruktur och vem som fattar beslut.


2016 2017 2018 2019 2020Hur tycker du att det är på Fritids: 9. Att leka ute 8810. Att leka inne 9511. På loven 86Vad tycker du om:12. Frukosten 8713. Mellanmålet 9014. Innemiljön 9515. Utemiljön 9316. Om att vara på morgonfritids 79


2016 2017 2018 2019 202014. Jag upplever att miljö (inomhus och utomhus) är tillfredsställande

86

Kommentar/analysElevernas svar visar att de är väldigt nöjda med verksamheten på fritidshemmet. Vi kan också se att vi under senaste året haft relativt få av de äldre eleverna som slutat under vårterminen.Under lov har personalen satsat på att genomföra happenings och teman av olika slag på hemmaplan mmed samarbete och samspel som bärande idè.

Sida 24 av 45

Morgonfritids är organiserat så att två avdelningar öppnar kl. 6.00. Det är alltid samma personal som öppnar vilket gör att både elever och föräldrar känner sig trygga med att alltid veta vem de möter på morgonen. Morgonpersonalen finns sedan med under skoldagen och kan då vid behov föra över viktigt information till berörda i skolan.

Sida 25 av 45

Styrning och ledarskap

Lokala mål för Styrning och ledarskap:All personal är väl insatt i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet.

Under året har följande områden prioriterats:Göra ett årshjul som beskriver vårt systematiska kvalitetsarbete

Enkäter


Jag känner till skolans mål 57 67 38 89 79


Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena

80 79 86 78 78


Jag känner till skolans mål 70 78 73 60 70


Jag känner mig sedd och får återkoppling av ledningen.

73 66 71 68 72

I vår skola har vi gemensamma mål som är tydliga 80 88 80 76 84Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete

64 78 60 68 77

Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap

84 88 64 67 86

Skolledningen driver aktivt skolans utveckling 71 81 63 61 84I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget som genomsyrar verksamheten

82 100 80 88 91


I april blev Heleneborgsskolan Qualisgranskad. Granskningen föregicks av ett omfattande arbete.En qualisansvarig utsågs i varje vardagsarbetslag. Underlag/handlingsplaner togs fram och alla Hur-frågor besvarades. Allt samlades i pärmar, en för varje vardagsarbetslag. All dokumentation bearbetades ute i vardagarbetslagen och synpunkter lämnades in till huvudansvarig rektor som vid behov gjorde revideringar. Denna process resulterade i att vi var väl förberedda inför granskningen och att all personal nu är väl insatt i skolans systematiska kvalitetsarbete. Granskarna skriver följande: ”Skolan och fritidshemmet har ett ledarskap på alla nivåer som skapar delaktighet och förståelse för uppdraget genom att rektor beskriver och tydliggör beslutsprocesser och när i processerna medarbetarna kan vara delaktiga. Alla möten i olika arbetsgrupper genomsyrar detta förhållningssätt genom att ledningen ser till

Sida 26 av 45

att skolan har en mötesstruktur som stödjer planering, uppföljning och utveckling av utbildningen”. Genom diskussioner i arbetslagen om mål och utvärderingar identiferas behov av förändringar och anpassningar. Förändringar och anpassnnignar görs på alla nivåer i organisationen i vardagsarbetslagen, stora arbetslagen och i Lednignsgruppen.Gjorda insatser och anpassningar följs upp i vardagsarbetslagens egna utvärderingar men också av rektorerna vid såväl spontana som planerade verksamhetsbesök med efterföljande diskussioner t.ex. vid medarbetarsamtal. Specialpedagogernas handledning till vardagsarbetslagen är också ett viktigt inslag i uppföljningen av verksamheten.

Sida 27 av 45

Kommunikation

Lokala mål för Kommunikation:Inget prioriterat mål detta läsår


Enkäter


Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan

73 72 76 73 84


Vi som arbetar på skolan har en förtroendefull kommunikation

89 94 82 90 82

Vi har ett bra samarbete mellan skolan och fritidshemmet

52 53 41 49 43

Vi har en etablerad kommunikation med närsamhället och andra intressenter

34 31 20 28 55


Heleneborgsskolan har väl förankrade rutiner för att ge information vid inträffade händelser och om tagna beslut. Information ges via Schoolsoft. Vid händelser där rektorerna anser att det är av stor vikt att alla får information samtidigt och direkt samlas all personal till ett möte.På onsdagens morgonmöte förmedlas viktigt information och tagna beslut. Vid mötet skrivs minnesanteckningar som finns att läsa på SchoolsoftPå Schoolsoft läggs information från olika möten,handlingsplaner och rutinbeskrivningar.Kommunikationen med föräldrarna sker främst digitalt. Alla årskurser lägger ut information om arbetet i klassen, läxor, utflykter osv på Schoolsoft. En gång i månaden kommer ett månadsbrev med information som gäller hela skolan. Vid behov ger rektorerna ut ett rektorsbrev. Vi använder oss också av bloggar, både på Schoolsoft och på Instagram, där de lägger ut bilder från verksamheten. Skolan har också en egen Facebooksida. Kommunikation sker också via mail SMS och telefon. Förlädrarna visar i enkäten att de är nöjda med den information de får från skolan.

Samarbetet mellan skola och fritidshem behöver utvecklas och förbättras. Vi har under året använt studiedagar för att hitta genemsam tid för samtal och planering. Fritids personal deltar i möten kring elever som finns på fritids vilket ger en helhetsbild av elevens situation. Men det skapar också svårigheter med att hitta tidpunkter som inte påverkar pågående verksamhet i för stor utsträckning. Målet är att hitta möjligheter för mer regelbundna möten mellan skola och fritidshemmet.Andelen peadgoger som anser att vi har ett etablerat kommunikation med närsamhället har fördubblats. Vår analys är att detta är ett resultat av arbetet inför Qualisgranskningen. Vi har fått syn på vilken kommmunikation som vi faktiskt har etablerat med vårt närsamhälle och andra intressenter.

Sida 28 av 45

FRITIDSHEMMETEnkätresultatFöräldraenkät. Andel föräldrar (%) som svarar ”Stämmer precis” eller ”Stämmer ganska bra”.

2016 2017 2018 2019 2020Bemötande4. Jag blir väl bemött av personalen på fritids 916. Jag upplever att lämning och hämtning på Fritids fungerar bra.

93

Kommunikation”Jag tycker att följande punkter fungerar bra”:7. Personlig information om mitt barn 698. Information om verksamheten. 809. SchoolSoft som kommunikationskanal med Fritids.

86

10. Att lägga in barnets fritidstider i SchoolSoft. 7913. Information om Fritidshemmets mål. 83

Kommentar/analysBegreppet meningsfull fritid har diskuterats i samband med att arbteslaget tillsammans med rektor arbetade med fritidshemmets uppdrag utifrån Läroplan och Skollag. Då gjordes också en gemensam definition för begreppet.”En meningsfull fritid innebär att planera och genomföra en pedagogisk verksamhet som utgår från Läroplanens övergripande mål. Teman och aktiviteter ska grunda sig i elevernas intressen och önskemål samtidigt som de ska utmana eleverna att våga och vilja prova nya områden för att på det viset utvecklas och lära nytt”.

Föräldrarna är mycket nöjda med bemötandet de får av personalen. Lämningar och hämtningar fungerar bra. De får tillräckligt med information om verksamheten och Schoolsoft fungerar bra som informationskanal. Som tidigare nämst fungera ändå inte ändringar av närvaro tillfredsställande eftersom det kan skilja på många elever vad gäller närvaro främst under lov.Fritidshemmet behöver bli bättre på att ge information till föräldrarna om eleverna. Här är föräldrarna inte lika nöjda. I verksamhetsplanen beskrivs hur fritidshemmet kommer att fortsätta arbeta med mentorselever under kommande verksamhetsår. Personalen kommer att ha mer strukuturerade obsevationer och pedagogiska diskussioner kring eleverna och deras sociala utveckling. Man kommer också att skriva in noteringar i elevernas utvecklingsplaner. Föräldrar erbjuds menorssamtal.

Sida 29 av 45

Kompetens

Lokala mål för Kompetens:Inget prioriterat mål detta läsår


Enkät


Kompetensutveckling har hög prioritet i vår skola 45 44 47 45 76Kompetensutvecklingen utgår från skolans, arbetslagens och individens behov

39 59 57 57 71

Det finns en plan för min kompetensutveckling 32 50 49 47 66


Under hela läsårer har implementering av ett språkutvecklande arbetssätt stått i fokus. Vi har samarbetat med RUC på Malmö högskola och fått fyra föreläsningar av Anna Helg Granbom. Syfter är att höja elevernas måluppfyllelse genom att få ökade kunskaper om och fokus på arbtssätt och arbetsmetoder som gynnar alla elevers inlärning. Alla pedagoger deltar eftersom ett mål är att all undervisning, oavsett ämne eller stadie, ska ha fokus på språkets utveckling. Mellan föreläsningarna har pedagogerna arbetat i tvärgrupper som leds av våra techer leaders. I grupperna har pedagogerna planerat, genomfört och utvärderat uppgifter/undervisning utifrån föreläsningarna.Vi har även genomfört individuell fortbildning där enstaka personer eller mindre grupper deltagit i föreläsningar och endagarskurser. Ett av våra prioriterade mål för läsåret 17/18 är att hitta systematik i hur vi ska sprida, följa upp och tillämpa dessa kompetensutvecklingsinsatser.Många av våra pedagoger deltar i de kommunövergripande nätverksträffarna. Träffarna upplevs viktiga och är uppskattade av de pedagoger som deltar. Däremot har vi ingen systematik för hur innehåll från träffarna förmedlas till övriga pedagoger.

Vi arbetar på olika sätt för att behålla vår personal: Handlingsplan för introduktion för nyanställdaIndividuella fortbildningsinsatserMöjlighet till AretemeriteringTrivselgrupp med uppdrag att ordna personavårdnade aktiviteter i vardagenRektorerna ger pedagogerna stora möjligheter att påverka sitt arbeteTräning i grupp på arbetstidLyfta fram individers kompetenser och ge dem möjlighet att använda dem inom verksamheten

Under läsåret är det sju pedagoger som slutat. Merparten av dem är personer som har arbetat kortare tid än två år på Heleneborgsskolan.Orsakerna varierar t.ex. missnöje med lärarlönelyftet, samarbetssvårigheter med kollegor, gå över till andra inriktningar inom yrket, klarar inte av uppdraget. Några av de som slutat har under anställningen på Heleneborgsskolan fått lärarlönelyftet, individuell högskolefortbildning eller möjlighet att genomföra en Aretemeritering. Trots dessa insatser har personerna valt att avsluta sin anställning hos oss.

Sida 30 av 45

Vi har rekryterat ny personal med utbildning och lärarlegitimation till alla tjänster utom två.Det gäller två SvA-tjänster där pedagogerna sa upp sig i samband med terminens slut. Annons har varit ute men inga behöriga ansökningar kom in. Det vi noterar vad gäller vilka personer som söker våra tjänster är att det är flera sökande som antingen tidigare sökt och tackat nej till tjänst eller arbetat på Heleneborgsskolan tidigare och slutat. Vi kan också se att det är fler som söker en tjänst i förskoleklass jämfört med tjänster på låg- och mellanstadiet.

Sida 31 av 45

Resursutnyttjande

Lokala mål för Resursutnyttjande:Inget prioriterat mål detta läsår


Enkäter


Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser 59 59 49 53 64


Enligt qualisenkäten har andelen personal som känner till hur skolan utnyttjar sina resurser ökat. Trots det måste vi fortsätta utveckla metoder för ett effektivt resursutnyttjande i alla delar av verksamheten eftersom vi upplever att det finns en viss frustration kring hur resurser fördelas och omfördelas.Inför varje läsår gör rektorerna en tjänstefördelning utifrån antal elev och identifierade behov i respektive årskurs. Tjänstefördelningen presenteras i Ledningsgruppen och i den lokala Samverkansgruppen Varje termin genomförs också Inventeringssamtal som leder till en prioritering av specialpedagogernas riktade insatser dels individuellt dels ut i grupper.Studiehandledning fördelas kontinuerligt efter uppkomna behov.Varje morgon träffas ledning och representater för vardagsarbetslagen för att checka av bemaning och göra ev. omfördelningar.Ekonomisk ansvar fördelas på olika personer i verksamheten t.ex. förbrukning, läromedel, idrottsmaterial. Ansvariga får regelbundet en ekonomisk uppföljning. Dessutom gör vår ekonom en enkel och tydlig presentation av den ekonomiska uppföljnig som görs varannan månad. Denna läggs på Schoolsoft.Vid APT-möten och Ledningsgruppsmöten finns punkten ekonomisk redovisning med på dagordningen.

Sida 32 av 45

Image

Lokala mål för Image:Inget prioriterat mål detta läsår


Enkäter


Jag är nöjd med min skola 95 98 97 97 94


Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i min skola

78 75 76 66 65

Totalt sett är jag nöjd med min skola 86 81 84 72 69


Skolan har fungerande metoder för att marknadsföra och informera om sin verksamhet

47 46 52 58 60

Skolan har ett gott rykte 53 62 63 45 54Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i skolan

69 76 70 56 70

Totalt sett är jag nöjd med mitt barns skola 77 78 80 73 77


Vår skola har ett gott rykte 71 82 57 53 64Jag rekommenderar andra elever och föräldrar att välja vår skola

89 88 72 88 78

Totalt sett är jag nöjd med vår skola 84 90 80 82 84


När vi analyserar resultaten noterar vi att alla grupper totalt sett är nöjda med skolans verksamhet men samtidigt anser inte så många att skolan har ett gott rykte. Under året har vi påbörjat ett arbete för att förändra allmänhetens bild av vår verksamhet. Många grupper har startat verksamhetsbloggar, använder Instagram och skolan har en egen sida på Facebook. Trots detta ligger siffrorna vad gäller skolan rykte lågt. Här krävs fortsatt och långsiktigt arbete. Vi tänker bilda en Image-grupp som arbetar för att ta fram ideér om hur vi systematiskt kan utvärdera och förbättra hur allmänneheten uppfattar hur Helenborgsskolan klarar att genomföra det nationella uppdraget. I Qualisgranskningen lyfts detta område fram som ett av skolans utvecklingsområden.

Sida 33 av 45

Svarsfrekvens QualisEnkätsvaren i Qualis:

2013 2014 2015 2016 2017Elever F-2 131 147 122 134 138Elever 3-6 179 166 210 178 159Föräldrar 132 77 189 225 152Personal 44 32 54 50 56

Analys och synpunkter kring svarsfrekvensen:

Antalet svarande ligger på¨ungefär samma nivåer som tidigare. Eleverna besvarar enkäten under lektionstid och får stöd av vuxna utifrån behov. Även personalen har möjlighet att besvara under arbetstid. Antalet föräldrar som svarat är färre detta år . Det beror på att riktlinjerna från qualis förtydligats till att det är en förälder per familj som ska besvara enkäten. Tidigare år har vi uppmanat till att båda föräldrarna skulle svara och en gång för varje barn de hade i skolan. Vi har även detta år erbjudit föräldrar att besvara enkäten under Skolan dag. Detta ger väldigt god effekt.

Svarsfrekvens Fritidsenkäten Andel deltagare (%)

2016 2017 2018 2019 2020Barn 106 Föräldrar 42

Analys och synpunkter kring svarsfrekvensen:

Eleverna har fått svara på enkäten tillsamamns med vuxna under vistelsen på fritids. Det gör att svarsfrekvensen och därmed tillförlitligheten blir god. Däremot är andelen föräldrar som besvarat enkäten betydligt lägre. Kanske kan en metod att få fler att svara att ge föräldrarna möjlighet att fylla i enkäten i samband med någon gemensam aktivitet t.ex. Drop In. Vid skolans dag för föräldrar möjlighet att fylla i Qualisenkäten vilket gett mycket goda resultat.

Två frågor över tid åk 2Instämmer helt Instämmer till Instämmer inte

Sida 34 av 45

2017 eller till stor del viss del allsAntal % Antal % Antal %

Jag trivs i skolan 40 83 4 8 0 0Jag känner mig trygg och säker i skolan 39 81 7 15 1 2Jag tycker att det är roligt att lära mig saker.

40 83 5 10 1 2

2016Instämmer helt eller till stor del

Instämmer till viss del

Instämmer inte alls

Antal % Antal % Antal %Jag trivs i skolan 35 90 5 12 0 0Jag känner mig trygg och säker i skolan 36 92 2 5 0 0Jag tycker att det är roligt att lära mig saker.

37 100 0 0 0 0

Analys av resultat:

De flesta eleverna i årets årskurs 2 trivs och känner sig trygga i skolan. Det är något lägre än förra årets elever men det är svårt att göra jämförelser mellan olika grupper. Det handlar i stor utsträckning om hur gruppen är sammansatt och hur eleverna fungerar tillsammans som grupp. I årets åk 2 gjordes en personalförändring i början av vårterminen som kan ha påverkat elevernas upplevelse av trivsel och trygghet.Även i år har rektor genomfört fokussamtal med elever i årskursen. Där blir det tydligt att för eleverna är begreppen trygghet och trivsel samma sak. När man trivs, har kamrater att vara tillsammans med, har vuxna man litar på och kan be om hjälp, något att göra under raster så trivs man och då känner man sig trygg.

Tre frågor över tid åk 5

2017

Instämmer helt eller till stor del



Antal % Antal % Antal %

Jag trivs i skolan 34 62 16 29 3 5

Jag känner mig trygg i skolan 42 77 7 13 2 4

Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer

35 65 12 22 5 9

Instämmer helt eller till stor del



Sida 35 av 45

2016 Antal % Antal % Antal %

Jag trivs i skolan 30 68 10 23 3 7

Jag känner mig trygg i skolan 30 68 11 25 2 5

Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer

25 57 11 25 4 9

Analys av resultat:

Eleverna i åk 5 beskriver i fokussamtalen vad som gör att de trivs och känner sig trygg. Man har vänner att vara tillsammans med, lärarna förklarar, lärarna trivs med sitt arbete och man har roligt på lektionerna. Även för dessa elever blir trivsel och trygghet samma begrepp.Utifrån elevernas resonemang uppfattar vi att lärarna och hur de bemöter elever har stor betydelse för hur eleverna trivs i skolan.

Resultaten på dessa frågor varierar något mellan åren men ligger ända ganska lika år från år. Det är nästan omöjligt att göra jämförelser eftersom det inte handlar om samma elevgrupper mellan åren. Det vi kan konstatera är att det finns en återkommande skillnad i resultat mellan åk 2 och åk 5. Resutaten för eleverna i åk 2 ligger alltid högre än för eleverna i åk 5. Kraven på eleverna höjs utifrån elevens ålder inte bara när det gäller kunskap och lärande. Det ställs också högre krav på att klara och ta ansvar för allt runt omkring också. Vuxennärvaron i olika sammanhang och aktiviteter minskar. Elever på mellanstadiet uttrycker att de känner sig otrygga vid förflyttningar till idrottshallar och andra skolor, i omklädningsrummen och till och från skolan. Diskussioner kring detta kommer att ske under läsåret både i Trygghetsteamet och i arbetslagen.

Sida 36 av 45

Synpunkter

Definition: ”Synpunkten” är ett forum för kvalitetssäkring på Svalövs kommuns hemsida dit medborgare kan vända sig för att ha synpunkter på vår verksamhet. Synpunkterna ska alltid besvaras av berörd verksamhetschef.

Ange antalet synpunkter/klagomål 0

Analys av resultat:

Eftersom vi inte fått in någon synpunkt finns inget att kommentera.

Sida 37 av 45

4 Några utvecklingsprojekt i praktiken

Projekt eller mål

Språkutvecklande arbetssätt med fokus på flerspråkiga elever

Aktiviteter och lärprocesser

Föreläsningar

Litteraturläsning

Diskussioner

Planera, genomföra och utvärdera språkutvecklande arbetsmetoder

Lärande och insikter

Eleverna Läraren Teacher Leader Skolledaren

Utveckla sitt språk genom en undervisning som har större fokus på att synliggöra och tydliggöra texttyper syfte, struktur och språkliga drag. Det handlar också om hur man använder sitt språk i olika sammanhang.

Deltagit i tvärgrupper mellan föreläsningarna där man diskuterat, planerat och genomfört språkutvecklande undervisning

Tränat arbetsmetoder som stödjer elevernas språkutveckling t.ex.genrepedagogik och cirkelmodellen

Planerat arbetet i grupperna tillsammans med skolledarna

Fungerat som samtalsledare i sin grupp

Förankrat och organiserat strukturer för genomförandet

Regelbundna träffar med teacher leaders för att planera arbetet i grupperna

Deltagit i föreläsningar och haft kontakt med föreläsaren som en länk mellan föreläsare och pedagogerna

Projekt eller mål

Tryggare skola,

Aktiviteter och lärprocesser

Utveckla metoder som skapar trygghet och trivsel så som Heleneborgsrådet, rastpedagoger och temadagar, trygghetskartläggningFyra pedagogiska kvällar där hela personalen deltagitFöräldramöten riktade till olika språkgrupper

Sida 38 av 45

Lärande och insikter

Eleverna Läraren Teacher Leader Skolledaren

få verktyg för att hantera olika situationer i det sociala samspelet med andra

Planerar och genomför Heleneborgsråd utifrån underlag från trygghetsteamet

Leder och organiserar arbetet i Trygghtesteamets arbete som bl.a.inneburit att:

organisera teamdagar

organisera trygghetskartläggning

Tar fram underlag för arbetet i Heleneborgsråden

Deltagit i Trygghetsteamets möten

Planerat och genomfört pedagogiska kvällar

Planerat och genomfört föräldramöten

Sida 39 av 45

5 Nästa års prioriterade mål

SKOLANPrioriterade mål för nästa år är:

Sida 40 av 45

Prioriterat mål Aktiviteter Steg i Qualistrappan

Följa upp och sprida kompetensutvecklings-

insatser

Rutiner för att delge kollegor vid arbetslagets mötenDokumentation tillgänglig på SchoolsoftPlan för när var hur tillämpning ska ske

Pedagogiska kvällarKollegialt utbyteÖversikt med genomförd kompetensutveckling ska finnas tillgänglig på Schoolsoft

Kompetens steg 4Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensut-vecklingsinsatser görs regelbundet.

Struktur och metoder för hur vi förbättrar och kontinuerligt utvärderar vår image

Hur vill vi bli uppfattade?Hur ska vi göra för att nå ut med budskapet?

Beskriva vår struktur – det som är lika för alla Film om ASL – visa reklam på ICARegelbunden information till media

Förväntansdokument

Bilda en Image-grupp

Image steg 4Skolan och fritidshemmet har metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image. Imagen speglar skolans och fritidshemmets förmåga att genomföra det nationella uppdraget.

Genom ett formativt förhållningssättkontinuerligt följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdigheter och förtroende

Definiera begreppenGöra underlag och uppgifter där elever kan visa att de inhämtat de olika delarna

Kunskaper och färdigheter steg 5

Lärare och skolledning följer kontinuerligt upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet i sitt lärande

Öka kunskap om och användandet av digital teknik som en integrerad del i lärandet

Inventering av hur tekniken används i nulägetSmartboard/Ipad - mer kunskaputbildning kring kompensatoriska hjälpmedel

ProgrammeringStudiebesök och kurserIt-grupp

Arbetssätt och arbetsroll steg 5Aktuell och ändamålsenlig digital teknik används som en integrerad del i undervisning och lärande.

FRITIDSHEMMETPrioriterade mål för nästa år är:

Samma mål som skolan, se ovan med särskoilt fokus på: Samverkan med hemmet Tryggare skola Språkutvecklande arbetssätt

Sida 41 av 45

6 SammanfattningSammanfattande analys

”Heleneborgsskolan i Svalöv är en nyrenoverad och delvis nybyggd skola med ljusa och välutrustade lokaler som erbjuder en mycket god lärmiljö. Skolan präglas av trivsel och trygghet. En engagerad skolledning omgiven av väl motiverade, engagerade och kompetenta medarbetare skapar goda förutsättningar för att ge eleverna en bra utbildning. Eleverna är nöjda med sin utbildning och trivs på sin skola. Vi upplever en bra skola som har goda möjligheter att fortsätta att utveckla en redan god verksamhet ytterligare”. (Qualisgranskningen april 2017)

Meritvärden för åk 6 och andel godkända elever i alla ämne har höjts i jämförelse med tidigare år.När det gäller andelen godkända elever i kärnämnena svenska, matematik och engelska resultaten på över 90 %. När det gäller måluppfyllelsen för åk 1- 5 ser vi inga stora skillnader jämfört med förra året. I några So och No ämnen på mellanstadiet har andelen godkända höjts, i engelska har det sjunkit något. Resultatet för SvA har höjts men ligger fortfarande relativt lågt. Den positiva utvecklingen för åk 6 tolkar vi som ett resutat av arbetet med ett formativt förhållningssätt. Eleverna har blivit mer medvetna om sitt eget lärande och deltar aktivt i att bedöma sina egna framsteg.

Läsåret 16/17 har präglats av tre stora arbeten:Språkutvecklande arbetssättSpråket är nyckeln till att utveckla kunskaper i skolan i alla ämnen och är därför viktigt för alla lärare. Språket handlar om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och central tankegångar i tal och skrift, men även känslor och åsikter som ämnet väcker. Därför har vi tillsammans med Malmö högskola lagt upp en kompetensutvecklingsplan för utveckla pedgogernas kompetens om språkutvecklande arbetsätt och arbetsmetoder. Arbetet har utgått från ett antal föreläsningar. Mellan föreläsningarna har pedgogerna varit indelade i tvärgrupper. I grupperna har man diskuterat, planerat, genomfört och utvärderat olika språkliga arbetsformer. Man har också gjort observationer i varandras undervsning.Fritidspersonal från varje avdelning deltar i föreläsningarna och tar sedan upp innehållet i arbetslaget till diskussion. Effekten blir att all personal på skolan har en gemensam grund kring hur vi skapar språcklutvecklande arbetssätt och arbetesformer. Fritids utvecklar utifrån sina förutsättningar och uppdrag.

Tryggare skolaSkolans arbete för att skapa trygghet och trivsel utgår från Heleneborgsrådet, Trygghetsteamet, rastpedagoger och Likabehandlingsplanen.Skolan och fritidshemmet har en miljö som skapar trygghet och gemenskap. Det råder arbetsro i klassrum, korridorer och andra gemensamma utrymmen. Under läsåret har vi provat ett system med rastpedagoger. Personalen på fritdshemmet ansvarar för att vara ute under alla raster. Utifrån förra läsårets trygghetskartläggning med alla elever finns personal på platser som eleverna markerat som otrygga. Styrda aktivteter/lekar genomförs varje rast. Dessa planeras och information om vilka aktivteter och var kommer ut inför varje vecka. Många elever upplever detta myckst positivt och känner att det blir lugnare under raster.I

Sida 42 av 45

elevernas utvärdering framkommer att det är bra att det alltid är samma vuxna som är ute. Det gör att eleverna lär känna de vuxna och det blir lättare att be om hjälp.Fritidspersonalen uttrycker också att de ser många positiva effekter av systememt med rastpedagoger. De är eniga med eleverna när det gäller att eleverna blir trygga av att det är samma vuxna ute varje dag. Fritidspersonalens kompetens kring lek och social utveckling används också på ett mer medvetet och synligt sätt .Heleneborgsråden genomförs ute i klasserna två gånger/månad. Här diskuterar pedagogerna tillsammans med eleverna kring gott kamratskap och tränar förmågan att tolka och uttrycka sina känslor i olika situationer.Även på fritids arbetar man med regelbundna Heleneborgsråd. Dessa planeras och genomförs utifrån samma struktur och underlag som skolan.Utmaningen under nästa läsår blir att arbeta förebyggande så att konflikter mellan olika elevgrupperingar minskar. Dessa konflikter sker även under elevernas fritid och detta påverkar elevernas känsla av trygghet under skoltid.

QualisgranskningI april blev Heleneborgsskolan Qualisgranskad. Granskningen föregicks av ett omfattande arbete.En qualisansvarig utsågs i varje vardagsarbetslag. Underlag/handlingsplaner togs fram och alla Hur-frågor besvarades. Allt samlades i pärmar, en för varje vardagsarbetslag. All dokumentation bearbetades ute i vardagarbetslagen och synpunkter lämnades in till huvudansvarig rektor som vid behov gjorde revideringar. Granskningen gällde både fritidshemmet och skolan. Fritidshemmets personal deltog fullt ut i både förberedelser och genomförande av arbetet med granskningen.Denna process resulterade i att vi var väl förberedda inför granskningen och att all personal nu är väl insatt i skolans systematiska kvalitetsarbete. Ytterligare eneffekt är att fritidshemmets personal och skolans personal har fått bättre insyn i varandras verksamheter vilket är en viktig förutsättning för att skapa ett bra samarbete.De förbättringsområden som lyfts fram i rapporten har blivit prioriterade mål inför nästa läsår.

Som sammafattning av den utveckling Helenborgsskolan genomgått under året och som en beskrivning av var skolan befinner sig i utvecklingen av verksamheten använder vi motiveringen i Qualisrapporten:”Heleneborgsskolan erbjuder en mycket god lärmiljö i ljus, trivsamma och välutrustade lokaler. Skolan har kunnig och engagerad personal samt motiverade elever som tar ett stort ansvar för sitt eget lärande.Ett gediget värdegrundsarbete och en organisation med tydliga uppdrag skapr trygghet och trivsel.Verksamheten kännetecknas av stor delaktighet hos personal, elever och vårdnadshavare.Eleverna är nöjda med sin utbildning och trivs i sin skola. ”

Sida 43 av 45

Vi väljer att slå ihop skola och fritidshem när det gäller våra starka områden och utvecklingsområden eftersom qualisgranskningen gäller hela verksamheten inbegripet fritidshemmet.

Skolan och fritidshemmet har många styrkor och de främsta är:

SKOLAN/FRITIDSHEMMETFöljande starka områden blir tydliga i Qualisrapporten:

Normer och värden: Skolans och fritidshemmets har en gemensam värdegrund som präglar det dagliga arbetet vilket på ett mycket tydligt sätt framgår vid vårt besök på skolan. VIP-orden genomsyrar hela verksamheten och såväl elever som personal är medvetna om dessa ord och är vana vid att diskutera vad dessa ord står för. Skolan genomför ett gediget värdegrundsarbete som utgör en stabil grund för allt skolarbete.

● Elevernas ansvar för eget lärande: Eleverna tar ett allt större ansvar för det egna lärandet med stigande ålder och mognad. Detta ser vi många exempel på. Vidare bedriver skolan och fritidshemmet ett arbete med att vidareutveckla metoder för att ytterligare stimulera elevernas ansvar för sitt lärande. För att driva utvecklingen ytterligare bör detta arbete knytas starkare till forskningsrön och beprövad erfarenhet.

● Delaktighet: Skolan och fritidshemmet arbetar aktivt med att kontinuerligt öka elevernas delaktighet i undervisningen genom det formativa förhållningssättet och metoder för detta som utvecklats och fortsatt utvecklas. Lärarna diskuterar med eleverna om mål för arbetet och hur dessa ska nås. I dessa samtal blir elevernas önskemål synliga och ger lärarna information om hur de ska planera för och arbeta vidare för att öka elevernas delaktighet. Dessa tre starka områden hänger nära samman och får stöd av en väl fungerande organisation. Skolan har således en mycket stabil grund för sitt fortsatta utvecklingsarbete.

Sida 44 av 45

Våra främsta förbättringsområden är:

SKOLAN/FRITIDSHEMMETTvå förbättringområden som Qualisrapporten identifierade:

Kompetens: Visserligen följs genomförda kompetensutvecklingsinsatser upp regelbundet i samband med medarbetarsamtalen. Däremot finner vi inte att det sker någon systematisk tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser. Att rekrytera behöriga lärare är också ett område som behöver arbetas vidare med.

● Image: Skolan och fritidshemmet behöver mer systematiskt arbeta med och utveckla metoder för att kontinuerligt utvärdera och förbättra sin image. Genom att arbeta på detta sätt kommer det att framgå och visas att imagen speglar skolans och fritidshemmets förmåga att genomföra det nationella uppdraget.

Sida 45 av 45

· Web viewPostadress 268 80 Svalöv Besöksadress Herrevadsgatan 10 Telefon 0418-47 50 00 Fax...

Documents

Transcript of · Web viewPostadress 268 80 Svalöv Besöksadress Herrevadsgatan 10 Telefon 0418-47 50 00 Fax...