Kallelse/underrättelse Socialförvaltningen Lisbeth ... · Socialförvaltningen Lisbeth Klingvall,...

Kallelse/underrättelse 2017-12-07

1 (2)

Socialförvaltningen Lisbeth Klingvall, 0340-883 41

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan 25 0340-880 00 212000-1249 [email protected] TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg 0340-101 84 www.varberg.se

Beslutsorgan Socialnämnden

Tid Torsdagen den 14 december 2017, kl. 13.30

Plats Sammanträdesrum Fävren, kv. Postmästaren

Ärenden 1. Val av justerare

2. Fastställande av föredragningslista

3. Anmälan av eventuellt jäv

4. Internbudget 2018 – Beslut

Ola Viestam

5. Månadsrapport november 2017 – Beslut

Ola Viestam

6. Kartläggning av kommunens insatser till personer med

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – Beslut

Maria Sjödahl

7. Bostad med särskild service på Håstens torg – Beslut

Maria Sjödahl

8. Framtida behov av dövblindverksamhet – Beslut

Maria Sjödahl

9. Avtal med Varbergs Föreningsråd 2018 - 2020 – Beslut

Maria Sjödahl

10. Upphandlingsunderlag för utförande av hemtjänstinsatser enligt

lagen om valfrihetssystem – Beslut

Maria Sjödahl

11. Yttrande över remiss - Samråd för planprogram Västerport –

Beslut

Maria Sjödahl

12. Upphandling av ramavtal avseende yrkeskläder och skor för vård

och omsorg, nytt beslut – Beslut

Hans-Inge Johansson

13. Överenskommelse med servicenämnden – köp av kost till

särskilda boenden – Beslut

Hans-Inge Johansson

Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Socialförvaltningen 2017-12-04 2 (2)

14. Yttrande – verksamhetsansvaret för mötesplatser för

seniorer/äldre – Beslut

Lena Brosché

15. Yttrande över remiss – Promemoria Ändrad retroaktivitet

avseende efterlevandestöd – Beslut

Lena Brosché

16. Revisionsrapport – Granskning av direktupphandling och

följsamhet mot egna riktlinjer – Information

Håkan Strömberg

17. Internrapport om socialnämndens upphandlingsarbete – Beslut

Kristina Kjellgren

18. Meddelande

19. Övriga ärende

20. Anmälan av delegeringsbeslut

21. Val av granskningsärende till nästa sammanträde

Erland Linjer

Ordförande

Lisbeth Klingvall

Sekreterare

Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Socialnämndens arbets- och planeringsutskott 2017-12-04 3

Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

Sn au § 214 Dnr SN 2017/0052

Internbudget 2018

Beslut Arbets- och planeringsutskottet föreslår socialnämnden besluta

1. fördela föreslagen internbudget för 2018 enligt tabell 1 i

beslutsförslaget under förutsättning att kommunfullmäktige fattar

beslut om ”Justering av ramar och finansiellt mål på grund av ny

modell för internhyressättning”.

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯

Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fastställer årligen en övergripande resursfördelning,

rambudget, till nämnderna med ett treårsperspektiv. Revidering sker

årligen i samband med beslutet om mål och inriktning. Respektive nämnd

ska sedan fatta beslut om internbudget för det kommande året.

I varje årsbudget beslutar kommunfullmäktige om ekonomiska ramar för nästkommande år. Socialnämndens ram justeras med befolknings-förändringar i åldersgruppen 65 år och äldre enligt den senast beslutade befolkningsprognosen. Enligt prognosen beräknas befolkningen öka i Varberg och nämndens kompensation 2018 motsvarar 16,8 mnkr. Då socialnämnden har beslutat att arbeta efter en beställar-utförarmodell består resursfördelning i att besluta om vilken ram den beställande enheten, Uppdragsavdelningen har samt ramen för den förvaltningsövergripande administrationen inklusive verksamheter som är organisatoriskt placerade under förvaltningsledningsstaben. För nämndens utförande verksamheter (Varbergs Omsorg) budgeteras ett nollresultat då ersättningen från uppdragsavdelningen är det utrymme som finns att tillgå.

Beslutsunderlag Socialförvaltningens beslutsförslag den 27 november 2017 ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Handläggaren


4. Internbudget 2018 Dnr: SN 2017/0052-6 Handläggare: Fredrik Andreasson Dokument: Beslutsförslag till socialnämnden 2017-11-27

Internbudget 2018

Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

1. Fördela föreslagen internbudget enligt tabell 1 i beslutsförslaget under

förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut om ”Justering av ramar

och finansiellt mål på grund av ny modell för internhyressättning”.

Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fastställer årligen en övergripande resursfördelning,

rambudget, till nämnderna med ett treårsperspektiv. Revidering sker årligen i

samband med beslutet om mål och inriktning. Respektive nämnd skall sedan fatta

beslut om internbudget för det kommande året.

Volymjusteringar demografiska förändringar

I varje årsbudget beslutar kommunfullmäktige om ekonomiska ramar för näst-kommande år. Socialnämndens ram justeras med befolkningsförändringar i åldersgruppen 65 år och äldre enligt den senast beslutade befolkningsprognosen. Enligt prognosen beräknas befolkningen öka i Varberg och nämndens kompensation 2018 motsvarar 16,8 mnkr.

Kompensation för löne- och kostnadsökningar

Kommunstyrelsen har från och med 2018 samlat medel för 2018 års löneökningar under kommunstyrelsens ofördelade medel vilket innebär att dessa medel inte

TkrTotal sammanställningIngående ram 2017 1 068 423Enligt beslut KF 14 november 2017

Volymjusteringar demografiska förändringar 16 793Löne- och kostnadsökningar 16 827Avsättning till kommande satsningar -10 684Tekniska justeringar -11 108Drift- och kapitalkostnader vid investeringar 6Arvodesökning förtroendevalda 86Missbruk av spel om pengar 124Politiska prioriteringar 20 500Aktuell ram 2018 Socialnämnden 1 100 967

Socialnämnden


fördelas till nämnderna förrän efter avtalsrörelsen är avklarad. Ramkompensationen för 2017 års avtalsrörelse uppgår till 7,1 mnkr.

Prisökningen på övrig förbrukning utgår från förvaltningarnas nettokostnader 2016, exklusive kapitalkostnader. Ökningen för nämnden uppgår till 9,7 mnkr.

Avsättning till kommande satsningar

Vid beräkning av nästkommande års ramar ges samtliga nämnder ett årligt effektiviseringsbeting på 1 % av innevarande års ram, vilket motsvarar 10,7 mnkr för socialnämnden.

Tekniska justeringar

För att underlätta för invånare, besökare och näringsidkare att snabbt och enkelt komma i kontakt med kommunen så startar kundservicen ”Varberg Direkt” upp i början av 2018. Det kommer innebära att arbetsuppgifter och finansiering om 1,4 mnkr kommer överföras till ”Varberg direkt”. Under 2017 utökades nämndens budgetram med 2,1 mnkr för den ökade hyran på Postmästaren (KS 2016/0192) samt för organisationsflytt av HR-konsulter från kommunstyrelsen till socialnämnden. Ekonomikontoret ges möjlighet att verkställa justeringar av nämndernas ramar avseende interna intäkter/kostnader som inte påverkar nämndernas handlingsutrymme. Under 2018 introduceras en ny modell för internhyressättning. Ramjusteringen på 11,8 mnkr blir kostnadsneutral för nämnden då hyran sänks med motsvarande belopp.

Justering för drift- och kapitalkostnader vid investeringar

När beslut fattas om en investering avsätts medel för tillkommande drifts- och kapitalkostnader i budgeten. Medlen placeras tillfälligt hos kommunstyrelsens post för ofördelade medel, för att därefter föras över till berörd nämnd när investeringen är genomförd och objektet tas i bruk. På liknande sätt minskas nämndernas ramar i takt med att kapitalkostnaderna minskar för äldre investeringar. Under 2017 har nämnden kompenserats med 88 tkr för investeringar som genomfördes under 2016. Enligt principen som beskrivs ovan justeras nämnden ram varje år i samband med att avskrivningsunderlag för äldre investeringar sjunker samtidigt som nämndens kapitalkostnader minskar. Därmed har nämndens ram minskat med -82 tkr.

Övriga förändringar centralt budgeterade poster och inom nämnden

Socialnämnden kompenseras med 86 tkr för ökning av arvoden för förtroendevalda. För att minska missbruk av spel om pengar tillförs nämnden 124 tkr utifrån riktade statsbidrag som ingår i höstpropositionen.

Politiska prioriteringar

Socialnämndens verksamhetsområde förstärks med 20,5 mnkr:


• Socialnämnden ges i uppdrag att kvalitetshöja äldreomsorgen, 6 mnkr

(ramhöjande)

• Resursförstärkning för ökade kostnader vid inrättande av fler platser i

särskilt boende för äldre, 3 mnkr 2018 (ytterligare 3 mnkr för 2019)

• Resursförstärkning för ökad utbildningstakt av undersköterskor. 2 mnkr

(ramhöjande)

• Nämnden tillförs resurser eftersom antalet personer med insatser enligt

lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ökat, 8 mnkr

(ramhöjande)

• Resursförstärkning för bidrag till arbetsmarknadsåtgärder via

Föreningsrådet, 1,5 mnkr (ramhöjande)

Beslutsunderlag Internbudget

Då socialnämnden har beslutat att arbeta efter en beställar-utförarmodell består resursfördelning i att besluta om vilken ram den beställande enheten, Uppdragsavdelningen har samt ramen för den förvaltningsövergripande administrationen inklusive verksamheter som är organisatoriskt placerade under förvaltningsledningsstaben. För nämndens utförande verksamheter (Varbergs Omsorg) budgeteras ett nollresultat då ersättningen från uppdragsavdelningen är det utrymme som finns att tillgå.

Nedanstående tabell visar förvaltningens förslag till internbudget för 2018 och plan för 2019.

Belopp i Mnkr Budget 2017

Budget 2018

Plan 2019

Förvaltningsledning 49,9 52,6 56,5 Hemsjukvård, anhörigstöd, frivilligverksamhet 67,9 70,8 72,7 Uppdragsavdelningen 952,1 977,6 981,2 Total ram 1 069,9 1 101,0 1 110,4

Tabell 1: Budget 2018 samt plan för 2019. Den totala ramen för budget 2018 är exklusive 2018 års lönekompensation vilket beräknas uppgå till 16,5 mnkr. Plan 2019 är exklusive lönekompensation för både 2018 och 2019. I budgeten för förvaltningsledning ligger för 2018 3 mnkr och för 2019 ytterligare 3 mnkr reserverade för överbryggningslösningar särskilt boende enligt satsningar i kommunfullmäktiges budget. Totalt uppgår budgeten för förvaltningsledning till knappt 5% av förvaltningens totala budget.

De flesta av socialnämndens verksamheter har någon form av prestationsersättning vilket innebär att det finns en framtagen och beslutat ersättning per aktuell insats. Denna ersättning räknas upp med OPI (omsorgsprisindex) varje år. Detta gäller nämndens samtliga verksamheter oavsett om de är konkurrensutsatta eller inte. För 2018 beräknas denna prisuppräkning uppgå till drygt 20 mnkr.

2016 2017 2018 Omsorgsprisindex (OPI) 2,2 % 2,6 % 2,7 %

Tabell 2: Utvecklingen av omsorgsprisindex.


Nedanstående sammanställning visar uppdragsavdelningens preliminära budget utifrån prognostiserade volymer. I denna sammanställning ingår även den beräknade lönekompensationen.

Budget 2017

Prognos 2017

Budget 2018

Administration UA 17 16 17 LSS-verksamhet 232,2 244,1 269 Individ- och familjeomsorg 146,2 140,3 145 Försörjningsstöd 28 25,3 26 Äldreomsorg 528,7 526,3 548 Justering internhyror -11 Summa 952 ,1 952 994

Tabell 3: Uppdragsavdelningens preliminära budget utifrån prognostiserade volymer


Utveckling ram 2011 – 2018

Tabellen nedan visar hur socialnämndens ram har utvecklats mellan åren 2011 - 2018, hur mycket ramen har ökat mellan åren samt hur stor andel av kommunens totala budget socialnämndens budget uppgår till. För 2018 uppgår nämndens budget till 1 101 mnkr plus lönekompensation. Ramen (inklusive beräknad lönekompensation) beräknas ökas med 4,5 % och den procentuella andelen av kommunens budget uppgår till ca 35,7 %.

Tabell 3: Utveckling av socialnämndens ram mellan 2011 – 2018. För att öka jämförbarheten över åren är ramen för 2018 inklusive 2017 lönekompensation (7,1 mnkr) och 2018 års preliminära lönekompensation (16,5 mnkr).

Socialförvaltningen

Håkan Strömberg Ola Viestam

Förvaltningschef Avdelningschef

Protokollsutdrag Handläggaren


5. Månadsrapport november 2017 Dnr: SN 2017/0051-17 Handläggare: Ola Viestam Dokument: Beslutsförslag 2017-12-06

Månadsrapport november 2017


1. Godkänna månadsrapport för november 2017

Beskrivning av ärendet Enligt ”Styrmodell för Varbergs kommun – Vision, mål och ramstyrning”

framgår att tertial-, delår- och helårsuppföljningen utgör grunden för

kommunens uppföljning. Den kompletteras med månadsuppföljning två

gånger per år.

Månadsuppföljningen syftar till att ge en kortfattad bild av förvaltningens

resultat och prognos. Månadsuppföljningen översänds till kommunstyrelsen.

Socialnämndens behov av uppföljning är dock större än det som ges till

kommunstyrelsen. En mer detaljerad bild av kvalitet, ekonomi och volymer är

nödvändiga för att nämnden skall kunna följa verksamhetens utveckling.

Därför tar socialförvaltningen varje månad även fram en månadsrapport till

socialnämnden.

Beslutsunderlag Månadsrapport november 2017

Samråd Månadsrapporten redovisas i förvaltningens samverkansgrupp månaden efter

det att den redovisats för socialnämnden.


Håkan Strömberg Ola Viestam



Månadsrapport november 2017


Varbergs kommun

2(17)

1 Socialnämnden totalt .......................................................................... 4

1.1 Övergripande ekonomi ....................................................................................... 4

1.2 Kvalitetsnyckeltal ................................................................................................ 5

2 Samhällsuppdraget ............................................................................. 6

2.2 Hemtjänst ............................................................................................................ 7

2.3 Hälso- och sjukvård ............................................................................................ 7

2.4 Särskilt boende; äldreomsorg ............................................................................. 8

2.5 Trygghetsplatser ................................................................................................. 9

2.6 Korttidsplatser äldre ............................................................................................ 9

2.7 Försörjningsstöd ............................................................................................... 10

2.8 Placeringar ........................................................................................................ 11

2.9 LSS ................................................................................................................... 13

2.10 Flyktingmottagande........................................................................................... 15

3 Ägaruppdraget ................................................................................... 16

3.1 Varbergs Omsorg.............................................................................................. 16

3.2 Hälso- och sjukvårdsenheten ........................................................................... 17



Sn au § 217 Dnr SN 2017/0255

Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar


1. godkänna kartläggning av kommunens insatser till personer med

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och översända det till

kommunstyrelsen.

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯

Beskrivning av ärendet Socialnämnden har tillsammans med barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden fått i uppdrag från kommunfullmäktige att utreda/kartlägga kommunens insatser när det gäller behoven hos personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer samt hur kommunen skulle kunna höja kvaliteten på kommunens insatser för personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer i deras kontakter med kommunen.

Beslutsunderlag Socialförvaltningens beslutsförslag den 14 november 2017 Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar

Kartläggning av socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen

och kultur- och fritidsförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Övervägande Då förvaltningarnas gemensamma åldersspann utgörs av barn och unga upp till 21 år har projektarbetet begränsats till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom denna åldersgrupp. Utifrån kartläggningar och diskussioner i projektgrupp och i förvaltningarnas arbetsgrupper har projektgruppen identifierat ett antal områden där samverkan mellan förvaltningarna behöver tydliggöras och förbättras. Projektgruppen har urskilt ett antal områden som bedöms vara mest angelägna att utveckla för att förvaltningarna bättre ska kunna nå och möta upp målgruppen inom respektive förvaltning. Det finns behov av att:

• kompetensutveckla all personal för berörda förvaltningar inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

• stärka och förtydliga ansvaret för det drogförebyggande arbete

• utveckla och förstärka Be Right Back



Sn au § 217 forts.

• utveckla och förstärka flexteamen

• utveckla och förstärka fritidshemsverksamheten för barn under 13 år

• förstärka fritidsverksamhet t.ex. vid kommunens ungdomsgårdar

• att mer omfattande genomlysa och identifiera områden där det saknas insatser och aktiviteter

• tydliggöra ansvarsfördelningen för dessa insatser/aktiviteter. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen

Handläggaren


6. Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Dnr: SN 2017/0255-1 Handläggare: Susanne Bergenheim Dokument: Beslutsförslag till socialnämnden 2017-11-14

Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar


1. godkänna kartläggning av kommunens insatser till personer med

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och översända det till

kommunstyrelsen.

Beskrivning av ärendet Socialnämnden har tillsammans med barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden fått i uppdrag från Kommunfullmäktige att utreda/kartlägga kommunens insatser när det gäller behoven hos personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer samt hur kommunen skulle kunna höja kvaliteten på kommunens insatser för personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer i deras kontakter med kommunen.

Beslutsunderlag Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar

Kartläggning av socialförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Kartläggning av barn- och utbildningsförvaltningens aktiviteter/insatser till

personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Kartläggning av kultur- och fritidsförvaltningens aktiviteter/insatser till personer

med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Övervägande Då förvaltningarnas gemensamma åldersspann utgörs av barn och unga upp till 21 år har projektarbetet begränsats till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom denna åldersgrupp.


Utifrån kartläggningar och diskussioner i projektgrupp och i förvaltningarnas arbetsgrupper har projektgruppen identifierat ett antal områden där samverkan mellan förvaltningarna behöver tydliggöras och förbättras. Projektgruppen har urskilt ett antal områden som bedöms vara mest angelägna att utveckla för att förvaltningarna bättre ska kunna nå och möta upp målgruppen inom respektive förvaltning. Det finns behov av att;

• kompetensutveckla all personal för berörda förvaltningar inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

• stärka och förtydliga ansvaret för det drogförebyggande arbete

• utveckla och förstärka Be Right Back

• utveckla och förstärka flexteamen

• utveckla och förstärka fritidshemsverksamheten för barn under 13 år

• förstärka fritidsverksamhet t.ex. vid kommunens ungdomsgårdar

• att mer omfattande genomlysa och identifiera områden där det saknas insatser och aktiviteter

• tydliggöra ansvarsfördelningen för dessa insatser/aktiviteter

Ekonomi och verksamhet För att genomföra de behov som belyses i kartläggningen förutsätts att medel

tillförs för att höja kvaliteten på kommunens insatser för personer med

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i deras kontakter med kommunen.

Dialog kring satsningens storlek bör föras under 2018 och i samband med budgetarbetet 2019.

Samråd Facklig samverkan i förvaltningens samverkansgrupp.


Håkan Strömberg Maria Sjödahl


Protokollsutdrag

Kommunfullmäktige Handläggare

Slutrapport

Datum Version Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2017-11-14 4

1 (14)

Planerat startdatum: 2017-09-26 Planerat slutdatum: 2017-11-30 Beställare: Kommunfullmäktige

Projektledare: Susanne Bergenheim, utvecklingsledare Uppdragsavdelningen, Socialförvaltningen

Slutrapport – Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Innehållsförteckning 1. Sammanfattning ....................................................................................... 3

2. Bakgrund och syfte .................................................................................. 4

3. Mål ............................................................................................................. 4

3.1. Projektmål ...................................................................................... 4 3.2. Effektmål........................................................................................ 4 3.3. Måluppfyllnad ................................................................................ 5

4. Redovisning - aktivitets- och tidsplan .................................................... 5

5. Redovisning - resurser ........................................................................... 10

5.1. Projektbudget ............................................................................... 10 5.2. Personella resurser ....................................................................... 11 5.3. Övriga resurser ............................................................................. 12

6. Redovisning - riskanalys ....................................................................... 12

7. Redovisning - kommunikation .............................................................. 12

8. Rekommendation ................................................................................... 12

8.1. Förvaltningsorganisation ............................................................. 12 8.2. Restpunktlista ............................................................................... 12

9. Lärdomar från projektarbetet ............................................................. 13

9.1. Kommunikation ........................................................................... 13

10. Slutsats .................................................................................................... 13

Slutrapport


2 (14)

11. Bilagor ..................................................................................................... 13

12. Fastställande ........................................................................................... 14

Slutrapport


3 (14)

1. Sammanfattning Socialnämnden har tillsammans med barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden fått i uppdrag från Kommunfullmäktige att utreda/kartlägga kommunens insatser när det gäller behoven hos personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer samt hur kommunen skulle kunna höja kvaliteten på kommunens insatser för personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer i deras kontakter med kommunen. Då förvaltningarnas gemensamma åldersspann utgörs av barn och unga upp till 21 år har projektarbetet begränsats till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom denna åldersgrupp. Barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt socialförvaltningen har kartlagt vilka insatser/aktiviteter som i dagsläget finns till målgruppen. För kartläggningarna, se bilagor. Utifrån kartläggningar och diskussioner i projektgrupp och i förvaltningarnas arbetsgrupper har projektgruppen identifierat ett antal områden där samverkan mellan förvaltningarna behöver tydliggöras och förbättras. Projektgruppen har urskilt ett antal områden som bedöms vara mest angelägna att utveckla för att förvaltningarna bättre ska kunna nå och möta upp målgruppen inom respektive förvaltning. Det finns behov av att; • kompetensutveckla all personal för berörda förvaltningar inom området

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar • stärka och förtydliga ansvaret för det drogförebyggande arbete • utveckla och förstärka Be Right Back • utveckla och förstärka flexteamen • utveckla och förstärka fritidshemsverksamheten för barn under 13 år • förstärka fritidsverksamhet t.ex. vid kommunens ungdomsgårdar • mer omfattande genomlysa och identifiera områden där det saknas

insatser och aktiviteter • tydliggöra ansvarsfördelningen för dessa insatser/aktiviteter

Slutrapport


4 (14)

2. Bakgrund och syfte I strategiskt styr- och budgetdokument inför mål och budget 2018 ger Kommunfullmäktige följande uppdrag till kommunens nämnder; Socialnämnden ska tillsammans med barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden utreda/kartlägga kommunens insatser när det gäller behoven hos personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer samt hur kommunen skulle kunna höja kvaliteten på kommunens insatser för personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer i deras kontakter med kommunen. Förslag på åtgärder ska lämnas under 2017.

3. Mål

3.1. Projektmål

• Definiera målgruppen personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förvaltningsövergripande

• Identifiering/kartläggning av aktiviteter i respektive förvaltning riktade till målgruppen utifrån uppdrag och lagrum

• I samråd identifiera områden där samverkan mellan förvaltningarna behöver tydliggöras och förbättras samt utreda om det finns behov av utökad samverkan mellan förvaltningarna

• Lämna förslag på områden som behöver utvecklas för att bättre nå och möta upp målgruppen inom respektive förvaltning utifrån uppdrag och ansvar

3.2. Effektmål

Målet är att genom att kartlägga, tydliggöra och aktivt verka för att samverkan ska komma till stånd höja kvaliteten på kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i deras kontakter med kommunen. Aktiviteterna riktade till målgruppen ska bygga på god kvalitet.

Slutrapport


5 (14)

Arbetet ska vara: • Kunskapsbaserad • Säkert • Individanpassat • Jämlikt • Tillgängligt

3.3. Måluppfyllnad

De punktade målen inom ramen för projektet är uppnådda.

4. Redovisning - aktivitets- och tidsplan Gemensamt ta fram en förvaltningsövergripande definition av målgruppen Begreppet funktionsvariation som anges i uppdraget från Kommunfullmäktige kan enligt Jens Rydström, professor i genusvetenskap, förstås som en variation i en persons fysiska eller psykiska funktioner. Begreppet markerar att det inte är någon skillnad mellan dem som är ”funktionsfullkomliga” och dem som har en funktionsnedsättning”. Begreppet syftar till att relativisera identiteten utan att förringa det faktum att människor har olika behov. Ordet funktionsvariation är en språklig förändring som syftar till att skapa ett språk som är mindre hierarkiskt och exkluderande. Inom ramen för projektet används begreppet funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning innebär att en människa har nedsatt förmåga att fungera fysiskt eller psykiskt. Den svenska definitionen är fastslagen av Socialstyrelsen, som sedan 2011 har uppdraget att samordna terminologin inom fackområdet vård och omsorg. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, är en vanlig samlingsbenämning av flera olika diagnoser. De kallas neuropsykiatriska för att hjärnan och nervsystemet bearbetar information på ett annorlunda sätt. Begreppet omfattar diagnoserna ADHD, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom.

Slutrapport


6 (14)

Antalet barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inklusive barn och unga som uppvisar liknande beteende beräknas uppgå till mellan 5 och 10 procent, vilket innebär 35 till 70 barn per åldersgrupp i Varbergs kommun. Siffran är uppskattad då det skiljer mycket mellan olika undersökningar bl.a. på grund av att målgruppen har definierats på olika sätt. Då förvaltningarnas gemensamma åldersspann utgörs av barn och unga upp till 21 år har projektarbetet begränsats till denna åldersgrupp. Kartläggning i respektive förvaltning av insatser och aktiviteter riktade till målgruppen utifrån uppdrag och lagrum Kartläggning av respektive förvaltnings insatser och aktiviteter riktade till målgruppen har tagits fram och varit utgångspunkten i det fortsatta projektarbetet. I samråd identifiera områden där det finns behov av att tydliggöra, förbättra och utöka samverkan utifrån insatser och aktiviteter riktade till målgruppen Följande områden har i dialog identifierats som områden där det finns behov av att tydliggöra, förbättra och utöka samverkan mellan förvaltningarna. • Kompetensutveckling och fortbildning

Samtliga förvaltningar ser behov av kompetensutveckling inom ramen för området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ett önskemål är att kompentensutveckling och fortbildning sker i samverkan. För att kunna höja kvaliteten på insatserna till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar krävs inte bara kunskap om funktionsnedsättningar utan också kunskap om förvaltningarnas ansvarsområden. Respektive verksamhetsområdes lagar, regler och politiska ramar behöver belysas för att det inte ska skaps orealistiska förväntningar på varandra, vilket motverkar samverkan.

Slutrapport


7 (14)

• Utveckling av samverkansformer Det finns redan i dag en rad olika former av förvaltningsöverskridande samverkan på olika nivåer som pågår tills vidare eller som skapas vid behov. Projektgruppen anser inte att det bör skapas fler forum för samverkan än nödvändigt utan att de forum som finns måste nyttjas på bästa sätt. På en övergripande nivå finns i dag lokal samordningsgrupp som är en samverkan mellan barn- och utbildningsförvaltningen, barn- och ungdomspsykiatrin, habiliteringen och socialförvaltningen. Lokal samverkansgrupp har bildats utifrån regional överenskommelse om samverkan. Överenskommelsen innebär en ansvarsfördelning och samordning av insatser till barn och ungdomar 0–18 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Projektgruppen ser att frågan om kultur- och fritidsförvaltningens deltagande bör lyftas, antingen som en ordinarie samarbetspart alternativt att de bör bjudas in vid behov. På individnivå är samordnad individuell plan, SIP, den huvudsakliga formen av samverkan. Syftet med en SIP är att förbättra samordningen mellan olika aktörer så att en person får rätt stöd och vård. Den lokala samordningsgruppen har beslutat att det vid behov ska kallas till tjänstemannamöten inför SIP-möten i de ärenden där förvaltningarna och/eller Region Halland behöver klargöra de olika myndigheternas förutsättningar innan SIP-mötet med kund och/eller anhöriga. Detta med syfte att kunna sätta kunden i centrum och höja kvalitén på SIP-mötena. • Drogförebyggande arbete

Det finns redan i dag en förvaltningsövergripande samverkan vad gäller drogförebyggande arbete riktat till barn och unga där även polis ingår. Det finns behov av att tydliggöra och fördela ansvaret för det förebyggande arbetet vad gäller alkohol, narkotika, dopning och tobak, ANDT. ANDT är en av Trygg i Varbergs fokusområden 2018-2021. Inom ramen för Trygg i Varberg skulle ansvarsfördelning och samordning av ANDT kunna ske.

Slutrapport


8 (14)

• Barn och unga med behov av omfattande insatser Inom ramen för detta område har projektgruppen fokuserat på tre prioriterade grupper; placerade barn, barn med lång och olovlig frånvaro från skolan samt behovet av en hemmaplanslösning för barn som väljer skolgång på annan ort. Forskning visar att placerade barn har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. Många underpresterar i skolan trots normal begåvning. Samtidigt är lyckad skolgång en av de viktigaste faktorerna för barns utveckling. I dagsläget är totalt 53 barn och unga som tillhör Varbergs kommun familjehemsplacerade. Sex barn/unga är placerade i HVB (hem för vård och boende) och två unga är beviljade stödboende. I dessa siffror är inte ensamkommande barn och unga medräknade. Knutet till området barn och unga med lång och olovlig frånvaro från skolan finns många faktorer som behöver belysas, tydliggöras och utvecklas. Dessa barn och unga hamnar ofta i utanförskap. Många av dem har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I Varberg har verksamheten Be Right Back, BRB, uppdrag att jobba med en del av dessa barn. BRB riktar sig till barn i åldrarna 12 till 16 år. För närvarande omfattas BRB:s målgrupp av 30 till 50 elever. I dagsläget vänder sig BRB till tre pilotskolor, behovet finns dock på samtliga skolor i kommunen. BRB:s uppdrag behöver breddas för att bättre kunna möta målgruppens behov. Det finns behov av att arbeta inte bara med eleven i fråga utan med hela familjen. Samverkan mellan BRB och socialtjänsten behöver förstärkas. Flexteam består av pedagoger som har särskild kompetens inom autismspektrumstörning. De stödjer lärare och tillgodoser lämpliga anpassningar för eleverna. Flexteam finns på de flesta grundskolor, behovet finns dock på samtliga skolor i kommunen. Flexteamen behöver utvecklas och kunskapen och kompetens behöver tas tillvara bl.a. genom kollegialt lärande. Flexteamens målgrupp omfattar i dagsläget 150 till 250 barn. Projektgruppen har också diskuterat behovet av hemmaplanslösning för barn som väljer skolgång på annan ort. Det vore önskvärt att kommunen hade ett tillfredsställande hemmaplansalternativ. För att kunna ge barn och unga samt deras familjer det stöd som de behöver krävs det insatser från både barn- och

Slutrapport


9 (14)

utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. För att konkurrera med skolplaceringar på andra orter som har helhetslösningar till sina elever med skola, boende och fritidsverksamhet hade det funnits ett mervärde att engagera kultur- och fritidsförvaltningen i frågan. • Vissa barn och ungas omfattande fritid

Barn och unga med lång och olovlig frånvaro från skolan samt barn och unga som har kraftigt begränsad skoltid har många timmars fritid. En stor andel av de barn och unga som befinner sig i dessa situationer har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Här har flera förbättringsområden identifierats. Flera av andelen barn och unga med lång och olovlig frånvaro från skolan tillhör LSS personkrets. Föräldrarna ansöker ofta om kompenserande insatser i en omfattning som LSS insatserna egentligen inte syftar till på grund av att skola och barnomsorg inte möter upp behoven. En andel av barn och unga med lång och olovlig frånvaro från skolan är beviljade korttidstillsyn (fritids från 13 år och uppåt) och/eller korttidsvistelse utanför hemmet enligt LSS. Även de som bedömts att inte klara av mer än kraftigt begränsad skolgång har verkställda LSS insatser. Det krävs att inte bara skola utan även fritidshemsverksamheten för barn under 13 år anpassas utifrån barnens behov, i vissa fall handlar det om individanpassning.

Socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen kan ha svårt att vägleda barn och unga till aktiviteter, framför allt vad gäller barn och unga med behov av särskilt stöd. Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen behöver bli bättre på att bjuda in kultur- och fritidsförvaltningen i flera sammanhang för att kunna ta del av deras utbud och möjligheter. Samtidigt har kultur- och fritidsförvaltningen behov av ökad kompetens inom ramen för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det krävs också samverkan över förvaltningsgränserna för att nå målgruppen. • Djupare genomlysning av områden där det saknas

aktiviteter/insatser för att tillgodose målgruppens behov

Slutrapport


10 (14)

Det finns behov av en mer omfattande genomlysning av att identifiera områden där det saknas insatser/aktiviteter för att tillgodose målgruppens behov och att tydliggöra ansvarsfördelningen för dessa. Flera av dessa så kallade gap lyfts fram i denna rapport. Projektgruppen anser att en stabil och varaktig samverkan skapas i ordinarie verksamhet. Det är viktigt att insatser och aktiviteter synkroniseras i befintliga strukturer för att möta upp målgruppens hela behov i förmån för att skapa särskilda parallella verksamheter. Lämna förslag på områden som behöver utvecklas för att bättre nå och möta upp målgruppen inom respektive förvaltning utifrån uppdrag och ansvar Projektgruppen har urskilt ett antal områden som bedöms vara mest angelägna att utveckla för att förvaltningarna bättre ska kunna nå och möta upp målgruppen inom respektive förvaltning. Det finns behov av att: • kompetensutveckla all personal för berörda förvaltningar inom området



5. Redovisning - resurser

5.1. Projektbudget

Kartläggningen har finansierats inom befintlig budget.

Slutrapport


11 (14)

5.2. Personella resurser

Projektgrupp för kartläggningen: • Tina Wallin, utvecklingsstrateg, Kultur- och fritidsförvaltningen • Pernilla Bohlin, chef barn- och elevhälsan, Barn- och

utbildningsförvaltningen • Anna Johansson, enhetschef Uppdragsavdelningen, Socialförvaltningen • Susanne Bergenheim, utvecklingsledare/projektledare

Uppdragsavdelningen, Socialförvaltningen Kultur- och fritids arbetsgrupp för kartläggningen: • Jenny Carlsson, fritidskonsulent, Kultur- och fritidsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningens arbetsgrupp för kartläggningen: • Kristina Bäckman, rektor, Barn- och utbildningsförvaltningen • Gunnel Hentilä, flexteamsutvecklare, Barn- och

utbildningsförvaltningen • Lisa Lejeviken, specialpedagog förskola, Barn- och

utbildningsförvaltningen • Anna-Lena Åkerlind, specialpedagog grundskola, Barn- och

utbildningsförvaltningen • Jaana Käppi, Steget vidare, Barn- och utbildningsförvaltningen

Socialförvaltningens arbetsgrupp för kartläggningen: • Ann Dahl, enhetschef Uppdragsavdelningen Socialförvaltningen • Karin Kärrengård, enhetschef Uppdragsavdelningen Socialförvaltningen • Pernilla Hansson, verksamhetschef Varbergs omsorg

Socialförvaltningen Projektgruppen har träffats vid 4 tillfällen under oktober, avstämningar har skett mellan mötestillfällena.

Slutrapport


12 (14)

Respektive förvaltning har haft en arbetsgrupp med representanter från verksamheterna som fungerat som referensgrupper. Det arbetet har lagts upp utifrån respektive förvaltnings behov och möjligheter.

5.3. Övriga resurser

Det är inte tillsatt några övriga resurser för projektet.

6. Redovisning - riskanalys Projektgruppens arbetsperiod har anpassats utifrån given tidsram. Projektgruppen upplever ändå att de områden som lyfts fram i slutrapporten är välgenomtänkta och det är väl förankrat inom samtliga förvaltningar att det är dessa områden som det finns behov av att lyftas fram.

7. Redovisning - kommunikation Kommunikation med styrgrupp har skett genom presidiermöte i början av projekttiden. Eftersom det handlar om en snäv tidsram har någon ytterligare kommunikation med styrgruppen inte varit aktuell förrän vid slutredovisning.

8. Rekommendation

8.1. Förvaltningsorganisation

Slutrapporten kommer att redovisas i respektive nämnd innan den redovisas i Kommunfullmäktige. Kartläggningarna kommer att spridas inom respektive förvaltning via projektgruppsdeltagarna.

8.2. Restpunktlista

I projektplanens aktivitets- och tidplan anges även följande punkt;

Slutrapport


13 (14)

• Upprätta gemensam slutrapport inklusive plan för uppföljning som redovisas via respektive nämnd till Kommunfullmäktige. Respektive förvaltning ansvarar för att sprida information och för att implementera eventuella beslut i ordinarie verksamhet.

Slutrapporten är upprättad. Några beslut har inte fattats inom ramen för projektet. Det blir aktuellt först vid ett eventuellt vidare uppdrag.

9. Lärdomar från projektarbetet

9.1. Kommunikation

Den begränsade tidsramen har försvårat kommunikationen då det varit en utmaning att stämma av med arbetsgrupperna mellan projektgruppsmötena.

10. Slutsats Projektgruppen har urskilt ett antal områden som bedöms vara mest angelägna att utveckla för att förvaltningarna bättre ska kunna nå och möta upp målgruppen inom respektive förvaltning. Det finns behov av att: • kompetensutveckla all personal för berörda förvaltningar inom området



11. Bilagor

Slutrapport


14 (14)

Bilaga 1: Kartläggning av barn- och utbildningsförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Bilaga 2: Kartläggning av kultur- och fridsförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Bilaga 3: Kartläggning av socialförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

12. Fastställande Undertecknas av beställare och projektledare. Varberg 2017-11-14 Beställare [Namn] [Titel] [Förvaltning/Avdelning] [Ort] [Datum]

Projektledare Susanne Bergenheim Utvecklingsledare Uppdragsavdelningen Socialförvaltningen Varberg 2017-11-07

Kartläggning Socialförvaltningen


1 (8)

Kartläggning av socialförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Kartläggningen är avgränsad till att omfatta barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som har behov av särskilt stöd och som är upp till 21 år. Inom socialförvaltningen finns det barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom samtliga enheter. Målgruppen personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar växer inom hela socialförvaltningens verksamhet, både vad gäller barn och vuxna. Det finns inga bistånd som är riktade specifikt till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har möjlighet att söka samma bistånd som övriga personer som upplever sig har behov av stöd, hjälp eller behandling från socialtjänsten. Insatser planeras och utformas individuellt i varje enskilt ärende. Ett fåtal insatser verkställs dock specifikt inom ramen för målgruppen. Kartläggningen kommer därmed att omfatta samtliga bistånd/insatser som skulle kunna vara aktuella för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Barn och familj Inom ramen för barn- och familjs verksamhet utformas bistånd individuellt utifrån behovsbedömning. Förhållningssättet bygger på inkludering och delaktighet för både barn och föräldrar. En utredning hos barn- och familj är en process där handläggarna jobbar med en familj ofta under en fyramånadersperiod. På barn- och familj möter man många barn och föräldrar med funktionsnedsättning, vilket vägs in i utredningen. Mycket resurser läggs på utredningen som kan ses som en insats i sig och som är en stark intervention. Inom ramen för utredningen sker samverkan med barnets/familjens privata och professionella nätverk. Verksamheter som skola, förskola, fritids, habilitering, BUP med fler är ofta involverade i processen och barnet/familjens stöd sammanställs för att kunna se om det är någonting som fattas barnet. För många barn och unga är utredningsprocessen den kontakt som de får med socialförvaltningen. I vissa fall är utredningen i sig ett tillräckligt stöd för familjen. Det är också många föräldrar tackar nej till vidare insatser.



2 (8)

Merparten av insatserna till barn och unga som socialförvaltningen har kontakt med är biståndsbedömda. Uppdrag, syfte och mål utformas individuellt. Inom barn- och familj handlar det ofta om någon form av socialpedagogisk insats, vilket ofta inkluderar familjearbete och/eller föräldrastöd. Till biståndsbedömda insatser hör också kontaktfamilj, kontaktperson, umgängesstöd, ungdomstjänst för dömda ungdomar, social coach och föräldrakoordinator. Bistånd kan beviljas under utredningstiden. Dessa så kallade utredande insatser syftar ofta till att få ett bättre beslutsunderlag i myndighetsutövningen. Att bistånd beviljad under utredningstiden syftar också till att barn inte ska behöva vänta på att utredningen färdigställs för att få sina behov tillgodosedda. Barn- och familjenheten myndighetsutövar också placeringsinsatser som skolplacering, stödboende, familjehem, HVB (hem för vård och boende) eller placering inom ramen för LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Inom ramen för målgruppen finns också nyanlända barn och unga. Det handlar både om ensamkommande barn liksom personer som kommit till Sverige tillsammans med sin familj. De ensamkommande barnen har någon form av boendeplacering, familjehem, stödboende, HVB eller placering inom ramen för LVU. För ungdomar som inte fått permanent uppehållstillstånd sträcker sig placeringen tills de fyller 18 år då ansvaret övergår till Migrationsverket. Unga personer med permanent uppehållstillstånd är som regel kvar i någon av förvaltningens boendeplaceringsformer tills de fyller 21 år. Barn och unga som kommit till Sverige tillsammans med sin familj och fått uppehållstillstånd inkluderas i förvaltningens ordinarie ansvarsområde. En del insatser erbjuds med öppen ingång så kallade serviceinsatser, det vill säga det behövs inga biståndsbeslut för att erhålla insatsen. Serviceinsatser är allmänt inriktade insatser som inte är utformade efter individuella behov och förutsättningar. Det kan t. ex. vara rådgivande insatser och/eller öppna insatser dit alla är välkomna. Exempel på serviceinsatser är barngruppsverksamheterna Skilda världar, BIV (barn i våldsmiljö), BIP (barn med föräldrar som har psykisk ohälsa), BIM (barn med föräldrar som har missbruksproblematik) och föräldrautbildning. Ungdomar mellan 13 och 25 år och deras familjer kan vända sig till Ungdomsrådgivningen för information, rådgivning och samtal (familjesamtal, enskilda samtal och motivationssamtal). Inom ramen för Ungdomsrådgivningens uppdrag ingår drogtester och att göra kartläggningar av drogvanor enligt evidensbaserade metoder.



3 (8)

Relationsvåldsteam stöttar såväl våldsutövare som våldsutsatta inom nära relationer genom individuella råd- och stödsamtal. Förvaltningen har även gruppverksamhet för våldsutsatta kvinnor. På initiativ från socialförvaltningen, Region Halland eller barn- och utbildningsförvaltningen bedrivs nätverksarbete utan biståndsbeslut. Inom ramen för nätverksarbetet är nätverksmöte eller samordnad individuell plan, SIP, kärnan. Syftet är att förbättra samordningen mellan olika aktörer så att individen i fråga får rätt stöd och vård.

Medling är ett frivilligt möte mellan gärningsperson och brottsoffer. Mötet sker tillsammans med en opartisk medlare och ger parterna möjlighet att prata om det som hänt.

Flera av insatserna som erbjuds med öppen ingång kan också omfattas av biståndsbeslut. LSS – lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vissa personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha rätt till insatser enligt LSS. Det handlar i första hand om personer med autismspektrumtillstånd som omfattas av personkrets 1. Vad gäller LSS så ökar andelen personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom alla ålderskategorier. Ökningen är störst på barn och ungdomssidan. Inom ramen för LSS kan personer med vissa funktionshinder har rätt till följande insatser;

1. Rådgivning och annat personligt stöd Rådgivning och stöd som syftar till att uppmärksamma medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska aspekter av funktionshindret. Region Halland är huvudman för denna insats.

2. Personlig assistans Personer med stora och varaktiga funktionshinder som behöver hjälp med sina grundläggande behov kan ha rätt till personlig assistans som är ett personligt utformat stöd. Den personliga assistansen ger personen ökade möjligheter till ett självständigt liv.



4 (8)

Försäkringskassan är huvudman för personlig assistans för personer vars grundläggande behov överstiger 20 timmar per vecka.

3. Ledsagarservice Insatsen är till för personer som behöver ta sig till och från olika platser, t.ex. för att underlätta att delta i fritidsaktiviteter och kulturliv eller besöka vänner. Insatsen utförs i närområdet.

4. Biträde av kontaktperson

En kontaktperson är en medmänniska, en kompis som ska främja sociala kontakter och delaktighet i samhällets fritidsutbud.

5. Avlösarservice i hemmet Avlösarservice i hemmet ska underlätta för anhöriga och närstående till den som har en funktionsnedsättning att kunna utöva egna fritidsaktiviteter, ägna sig åt övriga familjemedlemmar eller uträtta andra sysslor.

6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

Korttidsvistelse är till för att ge personen med funktionsnedsättning möjlighet till rekreation och miljöombyte och att ge anhöriga tillfällen till avlösning. Finns i form av stödfamilj och korttidsboende.

7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år

Fritidsverksamhet för skolungdom över 12 år om föräldrarna arbetar eller studerar. Insatsen ges före och efter skolan samt under lov och syftar till att ge ungdomen en meningsfull och trygg fritidssysselsättning. Insatsen kan ges fram till dess att personen slutar gymnasiet.

8. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom Barn och ungdomar som på grund av omfattande funktionsnedsättning inte kan bo hos sina föräldrar kan bo i annan familj, så kallat familjehem, eller i bostad med särskild service. Insatsen kan som längst beviljas tills personen fyller 21 år.

9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan anpassad bostad För personer med funktionsnedsättning som har ett så omfattande behov av omvårdnad och service att detta inte kan tillgodoses i ordinärt boende kan bostad med särskild service bli aktuellt. En sådan bostad kan vara utformad på olika sätt. Huvudformerna är gruppbostad, servicebostad samt annan särskilt anpassad bostad.



5 (8)

10. Daglig verksamhet Sysselsättning för personer i yrkesverksam ålder som saknar arbete och inte studerar.

LSS-handläggare kan även bevilja boendestöd enligt socialtjänstlagen. Boendestöd är ett pedagogiskt, motiverande och praktiskt stöd i vardagslivet som förutsätter delaktighet. Omfattning, syfte och mål för boendestödet varierar utifrån den enskildes behov. I samband med att en insats enligt LSS beviljas ska den enskilde erbjudas en individuell plan. I en sådan plan samordnas och dokumenteras beslutade och planerade insatser tillsammans med den enskilde. Planen ska utgå från den enskildes egna önskemål och kan omfatta flera insatser från en eller flera huvudmän. Kommunen har ett särskilt ansvar att samordna de insatser som tas upp i planen. Syftet med den individuella planen är att stärka den enskildes rätt till inflytande över de insatser som ges. Inom ramen för LSS är ett av förvaltningens korttidshem riktat till ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I särskilda fall har förvaltningen helt individanpassad verksamhet till en enskild individ med egen lokal och egen personal. Detta finns i dagsläget inom ramen för korttidsvistelse och bostad med särskild service för barn. Dessa är de enda verksamheter som är specificerade till att endast omfatta personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I övrig inkluderas målgruppen inom förvaltningens ordinarie verksamhet. Socialpsykiatri Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan bedömas ha behov av bistånd via socialpsykiatrin från och med att de fyller 18 år. Nedan beskrivs bistånden som är aktuella inom ramen för socialpsykiatrin. Insatserna utformas individuellt vad gäller innehåll och omfattning utifrån den enskildes önskemål och behov. Personer som inte står till arbetsmarknadens förfogande eller studerar kan beviljas sysselsättning som syftar till en meningsfull regelbunden aktivitet i vardagen samt möjlighet till social samvaro. Målet för de flesta yngre personer som beviljas biståndet är att kunna ta nästa steg för att komma ut på arbetsmarknaden.



6 (8)

Boendestöd är ett pedagogiskt, motiverande och praktiskt stöd i vardagslivet som förutsätter delaktighet. Omfattning, syfte och mål för boendestödet varierar utifrån individens behov. För personer som har ett så omfattande behov av omvårdnad och service att detta inte kan tillgodoses i ordinärt boende kan bostad med särskild service bli aktuellt.

Inom ramen för socialpsykiatrin kan även kontaktperson beviljas. En kontaktperson är en medmänniska, en kompis som ska främja sociala kontakter och delaktighet i samhällets fritidsutbud. Personligt ombud Personligt ombud är en fristående verksamhet i kommunal regi som riktar sig till personer med psykisk ohälsa. Personligt ombud arbetar utifrån individens uppdrag och önskemål. Personligt ombud kan t.ex. hjälpa personer att ta reda på vilket stöd hen kan få och/eller stötta hen vid myndighetskontakter. Uppdraget är begränsat i tid och när uppdraget är slutfört avslutas samarbetet men personen är välkommen tillbaka med nya uppdrag. Vuxenenheten Beroende Vuxenenheten beroende vänder sig till personer från 20 år och uppåt som har spel-, alkohol- eller narkotikaberoende. Personer med denna problematik kan få stödjande och/eller behandlande insatser. Till stödjande insatser hör boendestöd, sysselsättning och kontaktperson. Vad gäller behandlande insatser så ges öppenvårdsbehandling i form av evidensbaserade metoder utifrån nationella riktlinjer. Behandling kan också ges genom placeringsinsats på frivillig basis enligt socialtjänstlagen eller tvångsvård enligt LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall).

Försörjningsstöd Personer som inte kan försörja sig genom egen inkomst och som saknar egna tillgångar kan ha rätt till försörjningsstöd. Vårdnadshavare har som regel försörjningsplikt för sina barn till den dag hen fyller 21 år. Målet är att varje sökande så snabbt som möjligt ska nå självförsörjning. Vanligtvis sker det genom arbete eller studier men i vissa fall genom sjukförsäkringssystemet. Målet att nå självförsörjning så snabbt som möjligt är särskilt angeläget för de unga vuxna, 18 till 24 år, för att förhindra långvarigt bidragsberoende.



7 (8)

Det kommunala aktivitetsansvaret till ungdomar upp till 20 år tillgodoses i första hand genom samfinansierade verksamheten Steget vidare som organisatoriskt ligger under barn- och utbildningsförvaltningen. Bland de unga försörjningsstödstagarna finns många som inte bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande, en stor andel av dem har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De som inte bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande och som inte har någon annan sysselsättning anvisas till arbetsmarknadssekreterare. För personer som är beviljade försörjningsstöd finns arbetsmarknadsinsatser. Dessa insatser kan bli aktuella även för ungdomar som av olika skäl inte går på gymnasiet. Att uppbära försörjningsstöd är ett krav för samtliga arbetsmarknadsinsatser. De arbetsmarknadsinsatser som finns att tillgå i Varberg är arbetsfrågebedömning, arbetsprövning, arbetsträning, praktik, jobbsökaraktivitet, offentligt skyddad anställning, prova på anställning samt rehabiliteringsaktivitet. Insatsen social coach ungdom vänder sig till familjer som har försörjningsstöd och där det i familjen finns en ungdom som snart slutar gymnasiet. Försörjningsstödet som familjen får för den unge upphör i juni månad det året ungdomen tar studenten. Då ska den unge försörja sig själv. Har den unge inte någon egen försörjning erbjuds dessa ungdomar extra stöd genom möjligheten att få en egen coach att träffa regelbundet. Coachen och ungdomen går igenom frågor och konkret hur man kan gå tillväga för att ta sig in på arbetsmarknaden. Social coach är en flexibel insats som vänder sig till personer mellan 18 och 24 år och som på ett konkret sätt kan bistå med det stöd personen behöver för att kunna fullfölja en del i en planering mot självförsörjning. På försörjningsenheten beviljas, precis som på enheten vuxen beroende, även sysselsättning till personer med missbruksproblematik samt drogtester. Anhörigstöd En anhörig kan vara syskon, barn, förälder, sambo, make/maka, vän eller granne som hjälper och stödjer en närstående. Anhörigstödet erbjuder enskilt samtal, samtalsgrupp, mötesplats, utbildning och föreläsningar m.m. Genom biståndsbedömning kan anhöriga beviljas avlösning. Flera familjer där det finns barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är beviljade detta stöd.



8 (8)

Omsorgsinsatser Det finns ett fåtal barnfamiljer som beviljats hemtjänst. Bland dessa familjer förekommer barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ofta handlar hjälpen om stöd i vardagsmoment i hemmet och stöd att följa barn till och från skola eller förskola.

Kartläggning Barn- och utbildningsförvaltningen

1 (6)

Datum Version

Kartläggning av kommunens insatser till personer 2017-10-30 3 med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Kartläggning av barn- och utbildnings-förvaltningens insatser till barn och elever med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Barn- och utbildningsförvaltningens (BUF) verksamheter förskola, grundskola och gymnasieskola möter alla barn, med eller utan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i åldrarna 0-21 år.

Insatserna för barn med NPF omfattas av barn och elever som har diagnoser, eller uppvisar beteenden kännetecknande området NPF, t ex ADHD, autismspektrumtillstånd (AST), Tourettes syndrom och språkstörningar med flera. Insatserna inom BUF omfattar även komplicerade multidiagnoser samt pålagringar av psykisk ohälsa, t ex depression, ångest och tvångssyndrom. Insatserna beskrivs utifrån åldrar 0-5 år, 6-16 år och 16-21 år. Tilläggsbelopp kan sökas för att stärka anpassningarna.

Barn 0-5 år, förskola

I Varbergs kommuns samtliga sex förskoleteam finns ett systematiskt arbete med barnhälsa, där flera olika professioner samverkar för att bland annat uppmärksamma, identifiera, kartlägga och planera anpassningar och särskilt riktade insatser för barn som uppvisar beteenden kännetecknande inom NPF.

Anpassningar och riktade insatser i nuläget: • Specialpedagogen, i samarbete med respektive team, arbetar med

observation av barnet i gruppen, kartläggning av dess behov och


2 (6)

anpassningar/insatser på förskolan, både på individ-, grupp- och organisationsnivå

• Samverkan med berörda professioner inom Region Halland, så som barnavårdscentral, barn- och ungdomspsykiatri, barnhabilitering och logopedmottagning i förebyggande och vid behov av att upprätta en SIP.

Datum Version


• Fortbildning inom NPF erbjuds av övergripande eller externa aktörer.

• I förebyggande syfte har förskolan ett tätt samarbete med barnets vårdnadshavare för att skapa en helhetsbild av barnet och tillsammans utarbeta gynnsamma strategier och förhållningssätt. Vid godkännande från vårdnadshavare samverkar förskolan med mottagande skola efter en specifik överlämningsplan, inför att barnet ska lämna förskolan och ska tas emot i förskoleklass.

• Förskolan kan arbeta med olika typer av anpassningar, så som tydliggörande pedagogik, till exempel tecken som stöd och bildstöd, uppdelning av barngruppen delar av dagen för att begränsa antalet relationer för barnet, eller att göra anpassningar i den fysiska miljön för att skapa gynnsamma lärmiljöer på förskolan.

• Förskolan kan erbjuda vårdnadshavare utökad tid för barnet på förskolan, om man ser att detta kan skapa en förbättrad kontinuitet i vistelsen och vara gynnsamt för barnet.

För att verksamheterna ska kunna höja kvaliteten på sina insatser vill BUF se följande:

• God personaltäthet i syfte att stötta barn inom viktiga utvecklingsområden såsom språkutveckling och sociala färdigheter, men också för att säkerställa små barns anknytnings- och omsorgsbehov.

• Kompetenshöjning genom fortbildning inom NPF för all personal inom förskolan för att upptäckt och möjliggörande av tidiga insatser inom NPF.


3 (6)

• Flexteam inom samtliga förskoleteam.

• Skolpsykolog i kommunens samtliga förskoleteam.

• Utveckla samverkan inom BUF, SOF, KOF men också med region Halland som vidareutvecklar befintliga metoder som t ex SIP för att gynna tidiga främjande insatser.

Datum Version


Elever 6-16 år, grundskola På varje grundskola finns det ett samlat elevhälsateam bestående av rektor, skolkurator, skolpsykolog, skolsköterska och person med specialpedagogisk kompetens. Ibland kan även studie- och yrkesvägledare och skolläkare delta. Elevhälsateamets arbete sker i samarbete och i dialog med pedagogerna/lärarna och arbetslagen, vilka utgör ett stöd för rektor inför beslut om hur insatserna ska utformas. Att hitta former för främjande och förebyggande elevhälsa är ett pågående utvecklingsarbete i Varbergs kommun. Flera skolor har infört så kallade EHM-möten med inspiration av Bergsjöskolan i Göteborg.

Anpassningar och riktade insatser i verksamheten:

• Värdegrundsarbete för att skapa förutsättningar där olikheter är normen

• Anpassningar kan göras på 3 nivåer: ledning och stimulans, extra anpassningar samt särskilt stöd. Anpassningar görs i syfte att elever inom NPF har tillgång till sin utbildning och mår bra. I förhållande till målgruppen elever har vissa skolor kommit relativt långt och andra är precis i början av sin utvecklingsprocess.

• Flexteam finns i nuläget på de flesta kommunala grundskolor och riktas främst mot elever inom AST och andra typer av NPF. Dessa ASTspecifika kompetensteam kan stödja lärarna att tillgodose lämpliga anpassningar på samtliga tre ovanstående nivåer. Flexteam bidrar till att skolors sammantagna kompetens inom NPF höjs, genom kollegialt utbyte av kunskap och kompetens.


4 (6)

• Be Right Back (BRB) är ett utvecklingsprojekt för elever som är i behov av extraordinära stressreducerande alternativ med sikte på någon form av återgång till skola. Huvuddelen av eleverna som får detta stöd har NPF. Inom BRB finns också en dramapedag med uppdrag att utveckla den psykosociala miljön på gruppnivå i nära samarbete med skolan. BRB påbörjades 2016 med resurser från Psynkprojektet som avslutas 2018.

• Samordnad individuell plan (SIP). Om en elev har behov av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst, kan stöd ges genom en samordnad individuell plan där det tydliggörs vem som ansvarar för vad. I nuläget nyttjas SIP i varierande omfattning på olika skolor.

Datum Version


• En övergripande rutin för ökad närvaro har utarbetats för att förebygga, upptäcka och tidigt sätta in åtgärder för att främja skolnärvaro. Som stöd i arbetet har en närvarotrappa tagits fram med tydlig aktivitet för att öka elevers närvaro. Som stöd till skolorna i arbetet med att främja närvaro finns övergripande elevhälsa.

• SkolSam som är en samverkan mellan BUF och SOF för famijehemsplacerade barn. SkolSam startades med hjälp av Psynkprojektet.


• Kvalitetssäkrad tillgänglighet. Våra skolor skulle likt flygplatser gynnas av visuella stödstrukurer. Genom färgkodning, tydligare skyltning, markering i text och bild ges förutsättningar för att elever självständigt kan orientera sig och hitta rätt.

• Kompetenshöjning genom fortbildning inom NPF och psykisk ohälsa till all personal.

• Utveckla flexteamen på skolorna och ta tillvara på kunskap och kompetens genom kollegialt lärande.

• Vidareutveckla BRBs kompetenser och bredd för att möjliggöra arbete mot kommunens samtliga skolor.


5 (6)

• Kvalitetssäkra övergångar mellan förskola, förskoleklass, inom grundskolan och till gymnasieskolan.

• Utveckla samverkan mellan SOF, KOF, BUF och Region Halland och säkerställ likvärdigt nyttjande av SIP-plan.

• För ett fåtal elever med genomgripande funktionsnedsättningar och stora perceptionsstörningar krävs ett mindre skolsammanhang med helhetsperspektiv.

Datum Version


Elever 16-21 år inom gymnasieskolan Till stöd för elevhälsaarbetet finns på gymnasiet Elevhälsateam (EHT), där medicinsk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens ingår (psykologinsatser köps för tillfället in externt). Teamet träffas regelbundet och leds av rektor. Ibland deltar även studie- och yrkesvägledare på träffarna.

Anpassningar och riktade insatser i nuläget: • Extra anpassningar, särskilt stöd, anpassade program, förlängd

studietid, reducerade program

• Inom det kommunala aktivetsansvaret KAA verkar Steget vidare som träffar elever i riskzon att avbryta i förtid eller avhoppade elever. Steget vidare är behjälpliga med att hitta praktikplatser, organiserar alternativa studier, samverkar med andra myndigheter, hjälper ungdomar till myndighetskontakter mm.


• Kompetenshöjning genom fortbildning inom NPF och psykisk ohälsa till all personal.


6 (6)

• Kvalitetssäkra övergångar mellan grundskola och gymnasiet genom tydlig studievägledning under längre tid där elev och vårdnadshavare är delaktiga.

• Utveckla samverkan mellan olika förvaltningar och regionen samt utveckla SIP/nätverksformen.

• Gemensam uppföljning av skolplacerade ungdomar (ex. Impius, Munka) med LSS för att ta fram alternativ på hemmaplan.

• Utveckla lämpliga NPF-anpassningar (fysiskt, socialt och pedagogiskt) på gymnasiet.

• Utveckla alternativa studieprogram för att motverka avhopp. Ta tillvara erfarenheter som Steget vidare förmedlat. Vidarutveckla fungerande metoder och goda exempel där t ex Industriprogrammet lyckas förhållandevis väl med dessa elever.

Kartläggning kultur- och fritidsförvaltningen


1 (3)

Kartläggning av kultur- och fritids-förvaltningens insatser till barn och elever med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Kultur- och fritidsförvaltningen Alla invånare i Varberg ska ha samma förutsättningar till en aktiv och meningsfull fritid. Kultur- och fritidsnämnden ska arbeta för ökad tillgänglighet för alla oavsett funktionsvariation, ekonomiska förutsättningar, kön eller andra exkluderande förutsättningar. Under 2017 genomförs tillgänglighetsinventeringar på nämndens mest besökta lokaler och anläggningar för att upptäcka och åtgärda eventuella hinder i såväl den fysiska, kognitiva, auditiva som den visuella miljön. I kultur- och fritidsnämndens uppdrag ingår bland annat särskilda satsningar på gruppen funktionsnedsatta. Den verksamheten heter Funka Varberg.

Funka Varberg

Verksamhetens övergripande uppgift är att erbjuda och stimulera till fritidsaktiviteter, integrera personer och öka tillgängligheten till förvaltningens ordinarie verksamheter. Kultur- och fritidsnämnden ska arbeta aktivt för de unga som av olika anledningar har svårt att hitta fritidsaktiviteter. Utifrån kommunfullmäktiges och kultur- och fritidsnämndens mål har fyra fokusområden identifierats som särskilt viktiga att prioritera. Dessa områden är:

• Öka förutsättningarna för personer med funktionsnedsättningar att ta del av kultur och fritidsförvaltningens verksamheter och samhällets utbud i övrigt

• Främja goda levnadsvanor hos personer med funktionsnedsättningar



2 (3)

• Riktade insatser till barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

• Vägledning till fritidssysselsättning för funktionsnedsatta

Samtliga avdelningar inom kultur- och fritidsförvaltningen har i uppdrag att arbeta med verksamhet gentemot målgruppen. Fritidsavdelningen har ett övergripande samordningsansvar för arbetet och samverkar med övriga avdelningar och förvaltningar inom kommunen. Nedan beskrivs kort vad och hur respektive avdelning arbetar för ökad inkludering av målgruppen.

Kulturavdelningen

Inom kulturavdelningen pågår ett aktivt arbete riktat till målgruppen funktionsnedsatta genom till exempel särskilt riktade aktiviteter i programutbudet från kulturhuset och biblioteken. Exempel på detta är Äppelveckan som innehåller föreläsningar för anhöriga, sportaktiviteter, filmvisning och mycket mera.

Ungdomsavdelningen

På kommunens ungdomsgårdar erbjuds verksamhet till målgruppen med inriktning på att ge extra stöd så att individerna kan delta i ordinarie verksamhet. Ungdomsgårdarna är en viktig resurs i arbetet med ”Be right back” där stor andel av de unga befinner sig inom NPF-området.

Under hösten 2017 och vintern 2018 kommer ungdomsgårdarna att erbjuda helgaktiviteter till ungdomar som i någon mån befinner sig i riskzon för droganvändande. Det arbetet sker i samverkan med socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen för att identifiera den aktuella målgruppen. Många studier1 från olika delar av världen, visar att ADHD är förenat med en kraftigt förhöjd risk att hamna i missbruk och kriminalitet.

Förvaltningens ungdomsutvecklare har i mån av möjlighet och utefter behov hos den enskilda ungdomen träffats för stöttning av hens fritid. Detta för att tillgängliggöra ungdomsavdelningens resurser för ungdomar inom NPF som

1 Riksförbundet Attention



3 (3)

inte har möjlighet att ta del av ordinarie utbud på grund av sin funktionsvariation.

Fritidsavdelningen – simhallar

Simhallarna i Varberg erbjuder simskola för barn i behov av särskilt stöd. Lektionerna och pedagogiken anpassas såväl för barn med NPF som för barn med andra kognitiva funktionsvariationer.

Fritidsprogrammet

Inom FUNKA Varberg samordnas förvaltningens arbete riktat till personer med funktionsvariationer, som till viss del presenteras i ”fritidsprogrammet” som kommer ut två gånger per år. I programmet erbjuds diverse aktiviteter som exempelvis danser, bowling och hälsokurser. Programmet vänder sig till invånare i Varbergs kommun som har en bestående funktionsnedsättning som inte beror på ålder.

Junior

Junior är en verksamhet riktad till barn mellan 9 och 13 år som är i behov av fysisk aktivitet och ett socialt sammanhang. Verksamheten lämpar sig väl för barn med NPF. Barnen identifieras av skola, barnmottagningen på Hallands sjukhus i Varberg och vårdcentraler, Junior har en öppen ingång vilket betyder att alla barn som vill delta är välkomna.

På somrarna erbjuds Junior sommarläger där man får ansöka om en de platser som finns.



Sn au § 216 Dnr SN 2017/0266

Bostad med särskild service på Håstens torg


1. ge förvaltningen i uppdrag att avveckla bostaden med särskild service på Håstens torg 4.

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯

Beskrivning av ärendet Socialnämnden beslutade den 29 februari 2012, § 35, om att hemställa hos kommunstyrelsen att de ska förhyra tio lägenheter av Varbergs Bostads AB avsedda för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS för socialnämndens räkning. Boendet stod klart för inflyttning under hösten 2016. Vid inhyrning av bostäder med särskild service brukar så kallad blockförhyrning tillämpas. I detta fall ställde Varbergs Bostads AB krav på att kontrakt skulle skrivas på 10 år för att blockförhyrning skulle tillämpas. Då frågan beslutas i kommunfullmäktige och boendet redan stod klart beslutades istället att hyra in varje lägenhet för sig. I nuläget bor det fem personer i boendet på Håstens torg 4. Såväl lagstiftning som Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ställer krav gällande en bostad med särskild service. Förvaltningen har varit oenig med Varbergs Bostad AB om vad som ska gälla boendet på Håstens torg i förhållande till hyreslagen.

Beslutsunderlag Socialförvaltningens beslutsförslag den 28 november 2017

Övervägande Förvaltningen och Varbergs Bostads AB är oeniga om vilken lagstiftning som ska ha företräde gällande lägenheterna som omfattas av bostad med särskild service på Håstens torg 4. Detta har medfört/kan medföra konsekvenser som drabbar våra kunder. Det har dessutom varit svårigheter att få kunder att flytta till Håstens torg på grund av den höga hyran. Förvaltningen bedömer att den behöver få i uppdrag att avveckla bostaden med särskild service på Håstens torg. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Handläggaren


7. Bostad med särskild service på Håstens torg

Dnr: SN 2017/0266-1 Handläggare: Karin Kärrengård Dokument: Beslutsförslag till socialnämnden 2017-11-28

Bostad med särskild service på Håstens torg


1. ge förvaltningen i uppdrag att avveckla bostaden med särskild service på Håstens torg 4.

Beskrivning av ärendet Socialnämnden fattade beslut den 29 februari 2012 om att hemställa hos kommunstyrelsen att de ska förhyra tio lägenheter av Varbergs Bostads AB avsedda för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS för socialnämndens räkning. Boendet stod klart för inflyttning under hösten 2016. Vid inhyrning av bostäder med särskild service brukar så kallad blockförhyrning tillämpas. I detta fall ställde Varbergs Bostads AB krav på att kontrakt skulle skrivas på 10 år för att blockförhyrning skulle tillämpas. Då frågan beslutas i kommunfullmäktige och boendet redan stod klart beslutades istället att hyra in varje lägenhet för sig. I nuläget bor det fem personer i boendet på Håstens torg 4. Såväl lagstiftning som inspektionen för vård och omsorg, IVO, ställer krav gällande en bostad med särskild service. Förvaltningen har varit oenig med Varbergs Bostad AB om vad som ska gälla boendet på Håstens torg i förhållande till hyreslagen.

Övervägande Förvaltningen och Varbergs Bostads AB är oeniga om vilken lagstiftning som ska ha företräde gällande lägenheterna som omfattas av bostad med särskild service på Håstens torg 4. Detta har medfört/kan medföra konsekvenser som drabbar våra kunder. Det har dessutom varit svårigheter att få kunder att flytta till Håstens torg på grund av den höga hyran. Förvaltningen bedömer att den behöver få i uppdrag att avveckla bostaden med särskild service på Håstens torg.




Förvaltningschef Avdelningschef Uppdragsavdelningen




Sn au § 218 Dnr SN 2017/0265

Framtida behov av dövblindverksamhet


1. ge förvaltningen i uppdrag att i samråd med berörda kommuner

Falkenberg och Kungsbacka utreda hur de dövblinda ungdomarnas

behov kan tillgodoses.

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯

Beskrivning av ärendet I Varberg, Kungsbacka och Falkenberg föddes 2000 och 2001 fyra dövblinda barn. I dag lever tre av dem, en i respektive kommun. Varbergs kommun tog 2007 på sig uppdraget att starta dövblindverksamhet i samverkan mellan barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Dövblind-verksamheten omfattar skolgång, korttidstillsyn för skolungdom över 12 år enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt LSS. Falkenbergs kommun och Kungsbacka kommun köper insatser till sina respektive kommuninnevånare. Insatserna utförs av barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen i Varberg. En förberedelse för hur ungdomarnas behov kan tillgodoses behöver nu diskuteras i samråd med Falkenbergs kommun och Kungsbacka kommun.

Beslutsunderlag Socialförvaltningens beslutsförslag den 27 november 2017 ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Enhetschef Karin Kärrengård

Handläggaren


8. Framtida behov av dövblindverksamhet Dnr: SN 2017/0265-1 Handläggare: Susanne Bergenheim Dokument: Beslutsförslag till socialnämnden 2017-11-27

Framtida behov av dövblindverksamhet


1. ge förvaltningen i uppdrag att i samråd med berörda kommuner Falkenberg och Kungsbacka utreda hur de dövblinda ungdomarnas behov kan tillgodoses.

Beskrivning av ärendet I Varberg, Kungsbacka och Falkenberg föddes 2000 och 2001 fyra dövblinda barn. I dag lever tre av dem, en i respektive kommun. Varbergs kommun tog 2007 på sig uppdraget att starta dövblindverksamhet i samverkan mellan barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Dövblind-verksamheten omfattar skolgång, korttidstillsyn för skolungdom över 12 år enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt LSS. Falkenbergs kommun och Kungsbacka kommun köper insatser till sina respektive kommuninnevånare. Insatserna utförs av barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen i Varberg. En förberedelse för hur ungdomarnas behov kan tillgodoses behöver nu diskuteras i samråd med Falkenbergs kommun och Kungsbacka kommun.




Protokollsutdrag Enhetschef Karin Kärrengård Handläggare



Sn au § 219 Dnr SN 2017/0242

Avtal med Varbergs Föreningsråd 2018 - 2020


1. godkänna avtal mellan socialnämnden och Varbergs Föreningsråd

gällande perioden 1 januari 2018 till 31 december 2020.

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯

Beskrivning av ärendet Varbergs Föreningsråd är arbetsgivare åt personer med lönebidrag som utför arbete för ideella föreningar som är medlemmar i Varbergs Föreningsråd. De anställda har olika former av arbetsnedsättningar som gör att de har svårt att få arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Från den 1 december 2017 kommer 75 personer ha en anställning i Varbergs Föreningsråd. Nuvarande avtal med Varbergs Föreningsråd gäller under tiden 1 januari 2017 till 31 december 2019. Skatteverket tilldömde Varbergs Föreningsråd som varande skatteskyldigt och skyldiga att registrera sig för momsredovisning från 1 januari 2017. Varbergs Föreningsråd har på grund av detta fått ökade kostnader då medlemsföreningarna har svårt att kunna täcka de ökade momskostnaderna själva. Varbergs Föreningsråd har begärt och fått en extra ersättning för 2017. Varbergs Föreningsråd har också under 2017 arbetat med en översyn av sin verksamhet och kontinuerligt rapporterat till socialförvaltningen om hur arbetet fortskridit.

Beslutsunderlag Socialförvaltningens beslutsförslag den 24 oktober 2017 Varbergs Föreningsråds översyn av verksamheten 2017

Avtal med Varbergs Föreningsråd 2018–2020

Övervägande För att få en stabil grund för Varbergs Föreningsråd och kunna trygga anställningarna för personalen, så har förvaltningen omarbetat och gjort ett nytt förslag på avtal med en reviderad ersättningsmodell. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Ekonomichef Ola Viestam

Avdelningschef Maria Sjödahl Enhetschef Kristina Hedlund Handläggaren


9. Avtal med Varbergs Föreningsråd 2018 - 2020

Dnr: SN 2017/0242-1 Handläggare: Ann-Britt Jande Dokument: Beslutsförslag till socialnämnden 2017-11-28

Avtal med Varbergs Föreningsråd 2018 - 2020


1. Godkänna avtal mellan socialnämnden och Varbergs Föreningsråd gällande

perioden 1 januari 2018 till 31 december 2020.

Beskrivning av ärendet Varbergs Föreningsråd är arbetsgivare åt personer med lönebidrag som utför arbete för ideella föreningar som är medlemmar i Varbergs Föreningsråd. De anställda har olika former av arbetsnedsättningar som gör att de har svårt att få arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Från den 1 december 2017 kommer 75 personer ha en anställning i Varbergs Föreningsråd. Nuvarande avtal med Varbergs Föreningsråd gäller under tiden 1 januari 2017 till 31 december 2019. Skatteverket tilldömde Varbergs Föreningsråd som varande skatteskyldigt och skyldiga att registrera sig för momsredovisning från 1 januari 2017. Varbergs Föreningsråd har på grund av detta fått ökade kostnader då medlemsföreningarna har svårt att kunna täcka de ökade momskostnaderna själva. Varbergs Föreningsråd har begärt och fått en extra ersättning för 2017. Varbergs Föreningsråd har också under 2017 arbetat med en översyn av sin verksamhet och kontinuerligt rapporterat till socialförvaltningen om hur arbetet fortskridit.

Beslutsunderlag Varbergs Föreningsråds översyn av verksamheten 2017

Avtal med Varbergs Föreningsråd 2018–2020

Övervägande För att få en stabil grund för Varbergs Föreningsråd och kunna trygga anställningarna för personalen, så har förvaltningen omarbetat och gjort ett nytt förslag på avtal med en reviderad ersättningsmodell.


Ekonomi och verksamhet Ersättningsmodellen i förslaget bygger på att Varbergs Föreningsråd erhåller dels en fast ersättning om 2 650 tkr per år samt en rörlig ersättning om 2 944 kr per anställning och månad. Med ett genomsnitt av 75 anställda per månad ger detta en total årlig ersättning motsvarande ca 5 300 tkr. Socialförvaltningen kommer efter 2018 års slut att göra en fördjupad uppföljning av verksamheten och det ekonomiska resultatet. Även begära in en rapport om det fortsatta utvecklings- och förändringsarbete inklusive anpassning av stadgarna, som skett inom Varbergs Föreningsråd under 2018.

Socialförvaltningen Håkan Strömberg Maria Sjödahl Förvaltningschef Avdelningschef

Protokollsutdrag Ekonomichef Ola Viestam

Avdelningschef Maria Sjödahl

Enhetschef Kristina Hedlund

Handläggaren

0 (3) 2017-11-28

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Norra Vallgatan 14 0340-88000 212000-1249 [email protected] Fel! Hittar inte referenskälla. TELEFAX WEBBPLATS

432 80 Varberg 0340-10184 www.varberg.se

Avtal

MELLAN SOCIALNÄMNDEN OCH VARBERGS FÖRENINGSRÅD

1 (3) 2017-11-28

1. Parter

Mellan socialnämnden och Varbergs Föreningsråd träffas följande avtal.

2. Uppdrag för Varbergs Föreningsråd

Verksamhetsmål

• Att tillsammans med medlemsföreningarna arbeta för arbetsplatser med bra och anpassad arbetsmiljö för personer med arbetsnedsättning.

• Att svara upp mot medlemsföreningars behov av personal

• Att varje anställd ska ha en aktuell arbetsbeskrivning

• Att arbeta efter en modell för att säkerställa att föreningen får information om vad funktionsnedsättningen hos personen innebär, för förmågan att

kunna utföra arbetet.

• Att verka för att personal med lönebidrag återgår ordinarie arbetsmarknad

alternativt studier.

• Att ska öka antalet anställda från dagens 75 personer.

• Att 80 % av önskade placeringar av ungdomstjänst skall erbjudas plats.

• Att Varbergs Föreningsråd ska aktivt arbeta för att 5 % av de anställda ska gå vidare till arbete eller studier.

Syfte

• Att arbeta för att erbjuda anställningar inom föreningslivet för arbetslösa i Varbergs kommun som har någon form av arbetsnedsättning, och genom

det rätt till ett lönebidrag genom Arbetsförmedlingen.

• Att underlätta för föreningar att kunna ha anställd personal genom att Varbergs Föreningsråd är arbetsgivare och sköter all hantering med lön,

kollektivavtal, kontakt med myndigheter mm.

• Att tillhandahålla arbetslag som utför praktiska arbeten för

medlemsföreningar.

• Att undersöka möjlighet att ordna platser i föreningar till ungdomar som

dömts till ungdomstjänst.

• Att undersöka möjlighet att ordna arbetspraktikplatser i medlemsföreningar.

3. Uppföljning

• Utvärdering av anställningarna inom föreningslivet, i enlighet med Varbergs Föreningsråds syfte, sker gemensamt årligen.

• Årligen lämna verksamhetsberättelse med årsredovisningen till socialförvaltningen.

• Socialförvaltningen kommer efter 2018 års slut att göra en fördjupad

uppföljning av verksamheten och det ekonomiska resultatet. Även begära

in en rapport om det fortsatta utvecklings- och förändringsarbete inklusive

anpassning av stadgarna, som skett inom Varbergs Föreningsråd under

2018.

2 (3) 2017-11-28

4. Statistik

Varje kvartal skall Varbergs Föreningsråd lämna statistikunderlag till

socialnämnden, enligt nedan.

• Totalt antal anställda med lönebidrag.

• De anställdas kön och ålder där ålder anges i tidsintervaller.

• Totalt antal personer med lönebidrag som har nyanställts.

• Totalt antal personer med lönebidrag som har omplacerats.

• Totalt antal personer med lönebidrag där anställningen har avslutats.

• Antal föreningar med placerad personal.

• Antal nytillkommande föreningar med placerad personal.

• Antal önskade placeringar för ungdomar som dömts till

ungdomstjänst.

• Antal ungdomar som dömts till ungdomstjänst och som erbjudits en

plats i förening.

• Antal förmedlade arbetspraktikplatser i medlemsföreningar.

Begäran om statistikuppgifter kan komma att ändras under avtalsperioden.

5. Aktiviteter

Följande aktiviteter ska Varbergs Föreningsråd erbjuda

• Anställningar i form av anpassat arbete med lönebidrag

• Arbetspraktik

• Ungdomstjänst

6. Avtalstid

Avtalet gäller från och med 2018-01-01 till och med 2020-12-31.

7. Ersättning

Varbergs Föreningsråd erhåller en fast ersättning om 2 650 000 kr för år

2018. Denna ersättning indexregleras årligen enligt punkt 9 nedan.

Utöver denna fasta ersättning utgår en rörlig ersättning med 2 944 kr per

anställning och månad. Denna ersättning är oförändrad under avtalsperioden.

8. Betalningsvillkor

Faktura skickas månadsvis bestående av;

• En tolftedel av den fasta ersättningen.

• Rörlig ersättning utifrån antal anställningar för innevarande månad.

Faktura skall skickas till;

Varbergs Kommun

VBG79811

Box 1122

432 15 Varberg

3 (3) 2017-11-28

9. Index

Avtalade ersättningar är fasta fram till kommande årsskifte och justeras årsvis

per 31/12 utan utförarens begäran. Ersättningen justeras med

omsorgsprisindex (OPI) som fastställs och publiceras av Sveriges Kommuner

och Landsting. Definitivt OPI för innevarande år ligger till grund för

omräkning av nästkommande års ersättning.

10. Uppsägning av avtal

Avtalet upphör vid avtalsperiodens slut utan föregående uppsägning. Om

avtalet sägs upp, av någondera parten, innan avtalsperiodens slut är

uppsägningstiden tre månader. Uppsägningen skall vara skriftlig.

11. Tvist

Tvist rörande tillkomst, tolkningar eller tillämpning av detta avtal eller

rörande övriga till avtalet hänförliga frågor, som inte kan lösas, skall avgöras i

allmän svensk domstol.

För socialnämnden För Varbergs Föreningsråd

Varberg 2017- 2017-

Erland Linjer Ulf Nilsson

Ordförande i socialnämnden Ordförande i Varbergs Föreningsråd



Sn au § 220 Dnr SN 2017/0258

Upphandlingsunderlag för utförande av hemtjänstinsatser enligt lagen om valfrihetssystem


1. godkänna förvaltningens förslag till upphandlingsdokument

avseende upphandling av hemtjänst enligt lagen om valfrihetssystem, LOV.

2. fastställa ersättningen t o m 30 juni 2018 till 396 kr i tätort och 429

kr på landsbygd.

3. fastställa ersättningen fr o m 1 juli 2018 till 395 kr i tätort och 426 kr

på landsbygd.

4. ersättningen för 2019 skrivs upp i enlighet med omsorgsprisindex

(OPI).

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯

Beskrivning av ärendet Socialnämnden beslutade den 21 april 2016, § 58, att godkänna förslag till anbudsförfrågan med förfrågningsunderlag. Nuvarande förfrågningsunderlag och avtal gäller till och med den 28 februari 2018. Förvaltningen har därför tagit fram nytt förslag till upphandlingsdokument, inklusive avtalsförslag som i stora delar bygger på det nuvarande dokumentet, med vissa uppdateringar. Alla företag som idag har ingått avtal med socialnämnden kommer att få

teckna nya avtal utifrån föreslagna förändringar i avtalet

Beslutsunderlag Socialförvaltningens beslutsförslag den 20 november 2017 Upphandlingsdokument för upphandling av hemtjänst enligt lagen om

valfrihetssystem

Övervägande Upphandlingsunderlaget har utvecklats och förtydligats utifrån de

frågeställningar och oklarheter som framkommit under avtalsperioden. De

väsentligaste förändringarna är:

• Beställaren kan använda sin egen erfarenhet av företaget i samband

med prövning av ansökan

• Nya företag ska kunna uppvisa ett kvalitetsledningssystem för att bli

godkända

• Förtydligande när det gäller hemtjänst till personer som tillfälligt vistas

i Varberg



Sn au § 220 forts.

• Förtydligande när det gäller ansvarig för den dagliga driften (tidigare

kallad verksamhetschef)

• Förtydligande avseende kostnadsfördelningen när det gäller

välfärdsteknologi

• Anpassning till förändrad lagstiftning angående hantering av

personuppgifter samt meddelarskydd

• Förtydligande när det gäller hävning (avtalets upphörande i förtid).

Avtalen föreslås bli ett-åriga och gäller från 1 mars 2018 till 28 februari 2019. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Enhetschef uppdragsavdelningen äldre

Handläggaren


10. Upphandlingsunderlag för utförande av hemtjänstinsatser enligt lagen om valfrihetssystem

Dnr: SN 2017/0258-1 Handläggare: Kersti Arvidsson Dokument: Beslutsförslag till socialnämnden 2017-11-20

Upphandlingsunderlag för utförande av hemtjänstinsatser enligt lagen om valfrihetssystem


1. godkänna förvaltningens förslag till upphandlingsdokument

avseende upphandling av hemtjänst enligt lagen om valfrihetssystem, LOV. 2. fastställa ersättningen t o m 30 juni 2018 till 396 kr i tätort och 429 kr på

landsbygd

3. fastställa ersättningen fr o m 1 juli 2018 till 395 kr i tätort och 426 kr på

landsbygd

4. ersättningen för 2019 skrivs upp i enlighet med omsorgsprisindex (OPI)

Beskrivning av ärendet Socialnämnden beslutade 2016-04-21 § 58 godkänna förslag till anbudsförfrågan med förfrågningsunderlag. Nuvarande förfrågningsunderlag och avtal gäller till och med den 28 februari 2018. Förvaltningen har därför tagit fram nytt förslag till upphandlingsdokument, inkl avtalsförslag som i stora delar bygger på det nuvarande dokumentet, med vissa uppdateringar. Alla företag som idag har ingått avtal med socialnämnden kommer att få teckna nya avtal utifrån föreslagna förändringar i avtalet.

Beslutsunderlag Upphandlingsdokument för upphandling av hemtjänst enligt lagen om

valfrihetssystem

Övervägande Upphandlingsunderlaget har utvecklats och förtydligats utifrån de frågeställningar

och oklarheter som framkommit under avtalsperioden. De väsentligaste

förändringarna är:

• Beställaren kan använda sin egen erfarenhet av företaget i samband med

prövning av ansökan

• Nya företag ska kunna uppvisa ett kvalitetsledningssystem för att bli godkända


• Förtydligande när det gäller hemtjänst till personer som tillfälligt vistas i

Varberg

• Förtydligande när det gäller ansvarig för den dagliga driften (tidigare kallad

verksamhetschef)

• Förtydligande avseende kostnadsfördelningen när det gäller välfärdsteknologi

• Anpassning till förändrad lagstiftning ang hantering av personuppgifter samt

meddelarskydd

• Förtydligande när det gäller hävning (avtalets upphörande i förtid)

Avtalen föreslås bli ett-åriga och gäller från 1 mars 2018 till 28 februari 2019.

Ekonomi och verksamhet Enligt nuvarande avtal höjs ersättningen 1 januari enligt omsorgsprisindex (OPI).

För 2018 innebär det en höjning med 2,7 %, vilket motsvarar 10 kr i tätort och 11 kr

i glesbygd.

Under 2017 har digitala lås installerats hos de flesta hemtjänstkunder som inte kan

öppna dörren själva. När tekniken är fullt implementerad kommer den innebära en

effektivare nyckelhantering för utförarna, framförallt på landsbygden men också i

tätort. För att finansiera förvaltningens löpande kostnader för systemet föreslår

förvaltningen att ersättningen sänks med 1 kr på tätort och 3 kr i glesbygd.

Eftersom det finns problem i implementeringsfasen som ännu inte är helt lösta

förslår förvaltningen att sänkningen träder i kraft 1 juli.

Samråd Samråd har skett i förvaltningens samverkansgrupp (FSG) den 13 november och 4

december. De föreslagna ändringarna har presenterats för de befintliga utförarna

enskilt och de har då fått möjlighet att lämna synpunkter.





Enhetschef UA äldre

UPPHANDLINGSDOKUMENT Dnr: SN2017/0258

UPPHANDLINGSDOKUMENT UPPHANDLING AV FÖR HEMTJÄNST ENLIGT LAGEN OM

VALFRIHETSSYSTEM

2 (26) 2017-11-22

Innehåll 1 ALLMÄNT ............................................................................................................................. 4 1.1 Upphandlingens omfattning ................................................................................................. 4 1.2 Upphandlande myndighet .................................................................................................... 4 1.3 Icke-valsalternativ................................................................................................................ 4 2 ADMINISTRATIV DEL ........................................................................................................ 4 2.1 Frågor .................................................................................................................................. 4 2.2 Förutsättningar för ansökan ................................................................................................. 4 2.3 Ansökans giltighetstid ......................................................................................................... 4 2.4 Elektronisk ansökan ............................................................................................................. 5 2.5 Ansökningstid ...................................................................................................................... 5 3 KRAVSPECIFIKATION ........................................................................................................ 5 3.1 Företags- och kontaktuppgifter ............................................................................................ 5 3.2 Uteslutning........................................................................................................................... 5 3.3 Bevis på registrering ............................................................................................................ 6 3.4 Teknisk förmåga .................................................................................................................. 6 3.5 Förtroende ............................................................................................................................ 6 3.6 Ansvarig för den dagliga driften .......................................................................................... 6 3.7 Ledningssystem för kvalitet ................................................................................................. 7 3.8 Försäkring ............................................................................................................................ 7 3.9 Arbetsgivaransvar ................................................................................................................ 7 3.10 Erbjudna tilläggstjänster ...................................................................................................... 8 3.11 Geografiskt område ............................................................................................................. 8 3.12 Kapacitetstak ....................................................................................................................... 8 3.13 Ekonomisk ersättning .......................................................................................................... 8 3.14 Krav på tjänstens utförande ................................................................................................. 9 4 GODKÄNNANDE.................................................................................................................. 9 5 AVTALSVILLKOR ................................................................................................................ 9 5.1 Grundläggande förutsättningar ............................................................................................ 9 5.1.1 Omfattning ........................................................................................................................... 9 5.1.2 Mål ..................................................................................................................................... 10 5.1.3 Målgrupp ........................................................................................................................... 10 5.1.4 Beslut ................................................................................................................................. 10 5.2 Kundval ............................................................................................................................. 10 5.2.1 Icke-valsalternativ.............................................................................................................. 11 5.2.2 Geografiskt område ........................................................................................................... 11 5.2.3 Kapacitetstak ..................................................................................................................... 11 5.2.4 Ändring av uppdrag ........................................................................................................... 11 5.3 Genomförande av verksamheten ....................................................................................... 11 5.3.1 Allmänna krav på utföraren ............................................................................................... 11 5.3.2 Arbetsgivaransvar .............................................................................................................. 12 5.3.3 Ansvarig för den dagliga driften ........................................................................................ 12 5.3.4 Personalens kompetens ...................................................................................................... 13 5.3.5 Arbetssätt och metoder ...................................................................................................... 13 5.3.6 Bemanning ......................................................................................................................... 14 5.3.7 Värdegrund ........................................................................................................................ 14 5.3.8 Insatserna ........................................................................................................................... 14 5.3.9 Skyldighet att anta uppdrag ............................................................................................... 14 5.3.10 Information till kund ..................................................................................................... 14 5.3.11 Förändrat behov hos kunden ......................................................................................... 15 5.3.12 Genomförandeplan ........................................................................................................ 15 5.3.13 Dokumentation .............................................................................................................. 15 5.3.14 IT-Vårdinformationssystem .......................................................................................... 15 5.3.15 Välfärdsteknologi. ......................................................................................................... 16 5.3.16 Sekretess respektive rapporteringsskyldighet ................................................................ 16

3 (26) 2017-11-22

5.3.17 Riktlinjer för anmälan av missförhållande .................................................................... 16 5.3.18 Kontaktman ................................................................................................................... 16 5.3.19 Tolk ............................................................................................................................... 17 5.3.20 Hälso- och sjukvård ....................................................................................................... 17 5.3.21 Påpekande från tillsynsmyndighet ................................................................................. 18 5.3.22 Anmälan och tillstånd .................................................................................................... 18 5.3.23 Samverkan ..................................................................................................................... 18 5.4 Ledningssystem för kvalitet ............................................................................................... 18 5.5 Uppföljning ........................................................................................................................ 18 5.6 Samverkan mellan beställare och utförare ......................................................................... 19 5.7 Formella krav på utföraren ................................................................................................ 20 5.7.1 Försäkringar ....................................................................................................................... 20 5.7.2 Underentreprenör ............................................................................................................... 20 5.7.3 Marknadsföring ................................................................................................................. 20 5.7.4 Gåvor och andra förmåner ................................................................................................. 20 5.7.5 Meddelarskydd .................................................................................................................. 21 5.7.6 Allmänhetens insyn ........................................................................................................... 21 5.7.7 Katastrofberedskap och beredskapsplanering .................................................................... 21 5.7.8 Hantering av personuppgifter ............................................................................................ 21 5.8 Ekonomiska villkor ............................................................................................................ 22 5.8.1 Prismodell .......................................................................................................................... 22 5.8.2 Ekonomisk reglering .......................................................................................................... 23 5.8.3 Indexomräkning ................................................................................................................. 23 5.8.4 Ändringar och tillägg ......................................................................................................... 23 5.9 Åtgärder vid fel och brister ................................................................................................ 23 5.9.1 Skriftlig varning ................................................................................................................. 24 5.9.2 Tillfälligt beställningsstopp ............................................................................................... 24 5.9.3 Vite .................................................................................................................................... 24 5.10 Avtalets upphörande i förtid .............................................................................................. 24 5.11 Kontraktsvillkor ................................................................................................................. 25 5.11.1 Överlåtelse av avtal ....................................................................................................... 25 5.11.2 Befrielsegrunder (force majeure) .................................................................................. 25 5.11.3 Tvist............................................................................................................................... 26 5.11.4 Handlingars inbördes rangordning ................................................................................ 26 5.11.5 Upphörande av avtal ...................................................................................................... 26 5.11.6 Avtalstid ........................................................................................................................ 26

4 (26) 2017-11-22

1 ALLMÄNT

1.1 Upphandlingens omfattning Socialnämnden i Varberg upphandlar utförare av hemtjänst enligt lagen om valfrihetssystem, LOV. Upphandlingen omfattar hemtjänst (serviceinsatser, personlig omvårdnad, ordinerade hälso- och sjukvårdsinsatser) samt anhörigavlösning i ordinärt boende inom Varbergs kommun till personer i alla åldrar. Hur många kunder varje utförare får beror på hur många kunder som väljer utföraren. Socialnämnden kan inte garantera några kunder. Avtal kommer att tecknas till och med 2019-02-28.

1.2 Upphandlande myndighet Följande offentliga myndighet/er deltar i denna upphandling: Varbergs kommun org.nr: 212000 – 1249 I förfrågningsunderlaget betecknas parterna som Utföraren och upphandlande myndighet som Beställaren.

1.3 Icke-valsalternativ Lagen om valfrihet kräver att beställaren erbjuder ett icke-valsalternativ för de kunder som inte kan eller vill välja utförare. I Varbergs kommun tillämpas turordningsprincipen vilket innebär en turordning mellan utförarna i alfabetisk ordning enligt kundvalskatalogen.

2 ADMINISTRATIV DEL

2.1 Frågor Eventuella frågor angående denna upphandling ska ske via TendSign

2.2 Förutsättningar för ansökan Ansökan ska vara på svenska av behörig företrädare enligt förfrågan. Intyg och certifikat lämnas med fördel på svenska men accepteras även på engelska, norska och danska. Om originalintyget inte är på svenska, engelska, norska eller danska ska en översättning till svenska eller engelska bifogas med intyget.

2.3 Ansökans giltighetstid Ansökan ska vara giltigt till och med tre månader efter det att ansökan har inkommit till socialförvaltningen

5 (26) 2017-11-22

2.4 Elektronisk ansökan Ansökan lämnas elektroniskt genom www.tendsign.com. Support för användning av systemet för sökande: E-post: [email protected] Telefon: 0771-440 200 Användning av upphandlingssystemet TendSign är kostnadsfritt för sökande. Sökande får genom TendSign:

• tillkommande information • kontroll av att alla frågor ställda i förfrågningsunderlaget är besvarade vid

avlämnandet • en tydlig information ifall inte alla obligatoriska krav är uppfyllda

2.5 Ansökningstid Annonsering sker löpande.

3 KRAVSPECIFIKATION

3.1 Företags- och kontaktuppgifter Sökande ska uppge företagsform och organisationsnummer samt personer som är ansvariga för avtal, uppdrag och behörig firmatecknare. Istället för firmatecknare kan sökande ange en behörig företrädare för sökande. Behörig företrädare ska genom fullmakt kunna styrka sin firmateckningsrätt om beställaren så önskar. Uppge företagets kontaktuppgifter (namn, postadress, telefonnummer, e-postadress, och ev www.adress) Uppge företagsform Uppge organisationsnummer för det bolag som avses. Uppge företagets bankgironummer/postgironummer Uppge vem som är kontaktperson för avtalsfrågor (namn, befattning, postadress, telefonnummer, e-postadress) Frågan behöver ej besvaras om den ansökansansvarige är densamma som loggat in i TendSign, kontrollera dock att kontaktuppgifterna är korrekta Uppge vem som är kontaktperson för uppdraget (namn, befattning, postadress, telefonnummer, e-postadress) Uppge vem som är firmatecknare alternativt behörig företrädare (namn, befattning, postadress, telefonnummer, e-postadress)

3.2 Uteslutning Sökande som inte uppfyller kraven i LOV 7 kap 1 § kan uteslutas från deltagande i upphandlingen.

6 (26) 2017-11-22

3.3 Bevis på registrering Sökande ska vara, godkänd för F-skatt, vara registrerad som arbetsgivare samt vara fri från skulder för skatter och sociala avgifter. Sökande ska till ansökan bifoga kopia på företagets registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet. Uppgifter från Skatteverket kommer att begäras in som styrker att sökande uppfyller ovanstående krav. Då begäran om sådana uppgifter endast är tillämpbar i Sverige ska utländsk sökande kunna visa motsvarande dokumentation som intygar att föreskrivna registreringar och betalningar är fullgjorda i hemlandet.

3.4 Teknisk förmåga Ansökan ska innehålla en beskrivning av företagets huvudsakliga verksamhet inkl. företagsidé, kvalitetsmål och utvecklingspotential m.m., antal anställda samt företagets personalkompetens. Sökande ska ha tillräcklig kompetens och erfarenhet för att utföra uppdraget enligt kraven i socialtjänstlagen och detta förfrågningsunderlag. Sökande ska i ansökan presentera de personer i företagets ledning som ska arbeta med uppdraget. Till ansökan ska bifogas redovisning av tidigare erfarenheter som styrker tillräcklig kompetens och erfarenhet. Av redovisningen ska framgå uppdragsgivare, uppdragsperiod (fr.o.m. och t.o.m. med år och månad) samt uppdragets innehåll och omfattning. Vid begäran ska till ansökan bifogas intyg, betyg etc. som styrker kompetens och erfarenhet. Beställaren kan själv komma att kontakta redovisade uppdragsgivare för att få kompetens och erfarenhet styrkt. Beställaren kommer att använda egen erfarenhet från motsvarande uppdrag som utföraren genomfört under de tre senaste åren från ansökningstillfället. Finns dokumenterade brister som inte är oväsentliga och som inte har rättats på ett av beställaren godkänt sätt kan ansökan komma att avslås. Hemtjänst utförs till den enskilde som många gånger är helt beroende av sina insatser. Det är därför av avgörande betydelse att dessa insatser utförs med god kvalitet och med respekt för den enskildes rätt till integritet, inflytande och trygghet samt socialtjänstlagens värdegrund. Beställaren kommer därför ha ett särskilt fokus på detta krav.

3.5 Förtroende Har företrädare för sökande genom lagakraftvunnen dom dömts för grovt brott som påverkar förtroendet för utförande av hemtjänst, kan detta medföra att utföraren inte godkänns, även om den grova brottsligheten inte skett i yrkesutövningen.

3.6 Ansvarig för den dagliga driften Den som är ansvarig för den dagliga driften ska ha:

• minst två års adekvat högskoleutbildning, exempelvis med inriktning mot socialt arbete, social omsorg, beteendevetenskap eller hälso- och sjukvård

7 (26) 2017-11-22

• två års erfarenhet av arbetsledning med ansvar för personal och drift alternativt kunna styrka att den ansvarige för daglig ledning har en mentor knuten till sig under de första två åren. Mentorn ska ha minst fyra års erfarenhet som chef för personal och drift samt en utbildning i ledarskap på högskolenivå eller motsvarande utbildning.

• ingående kunskaper om tillämpliga lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd

• erfarenhet av administration och datorvana • behärska svenska språket i tal och skrift.

Sökande ska till ansökan bifoga:

• CV där det framgår arbetsgivare, anställningstid (fr.o.m. och t.o.m. med år och månad), tjänstgöringsgrad, benämning på tjänsten och arbetsuppgifter

• Bevis på genomgången relevant högskoleutbildning • Vid begäran intyg, betyg etc som styrker erfarenheten.

3.7 Ledningssystem för kvalitet Sökande ska ha ett kvalitetsledningssystem i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningssystemet ska vara anpassat för utförarens verksamhet och innehålla:

• Processer/arbetsflöden med tillhörande rutiner/system/planer • Riskanalys • Egenkontroll • Synpunktshantering • Beskrivning av hur de olika momenten analyseras och leder till förbättringar

i verksamheten

Kvalitetsledningssystemet ska inte bifogas ansökan men ska kunna redovisas på begäran i samband med beställarens handläggning av ansökan.

3.8 Försäkring Sökande ska ha försäkringar som håller kunden skadelös vid fel eller försummelse i tjänsten eller olycka förorsakad av personal hos företaget. Intyg ska bifogas ansökan.

3.9 Arbetsgivaransvar Sökande har arbetsgivaransvaret i enlighet med avtalsvillkoren. Det innebär bl a att företag som inte har tecknat kollektivavtal ska teckna arbetsskadeförsäkring, sjukförsäkring, tjänstepension och avtalspension motsvarande kollektivavtal för anställd personal. Intyg från försäkringsbolag och pensionsförvaltare eller intyg om kollektivavtal ska bifogas ansökan.

8 (26) 2017-11-22

3.10 Erbjudna tilläggstjänster Sökanden kan erbjudna tilläggstjänster. I de fall sökanden erbjuder tilläggstjänster ska detta anges. Erbjuds tilläggstjänster ja/nej

3.11 Geografiskt område Insatserna är uppdelade i 9 geografiska områden enligt följande: • Område 1 - Stråvalla, Väröbacka, Bua, Åskloster, Årnäshalvön • Område 2 - Veddige, Derome, Sällstorp, Stamnared • Område 3 - Gunnarsjö, Kungsäter, Karl-Gustav, Grimmared • Område 4 - Kärradal, Torpa, Tofta, Tångaberg, Trönninge, Lindberga,

Valinge • Område 5 – Nösslinge, Skällinge • Område 6 - Rolfstorp, Gödestad, Grimeton, Dagsås, Himle, Hunnestad • Område 7 - Tvååker, Sibbarp • Område 8 - Norra delen av centralorten i Varberg, Getterön • Område 9 - Södra delen av centralorten i Varberg, Södra Näs, Träslövsläge. Sökande kan inte välja att vara verksam i delar av ett område. Ange vilka områden enligt ovan (nr) sökande avser vara verksam i. Om ingen begränsning önskas anges ”alla områden”

3.12 Kapacitetstak Sökande kan begränsa sitt åtagande i ansökan genom att ange ett så kallat kapacitetstak vilket ska anges i ansökan. Ange önskat kapacitetstak i timmar per månad. Om utföraren inte vill ange något kapacitetstak skriv ”inget”

3.13 Ekonomisk ersättning Ersättningen utgörs av en fastställd timersättning, som är densamma för samtliga utförare. Utföraren ersätts per beslutad och beställd timme. Insatsen anhörigavlösning ersätts för utförd tid. Timersättningen som utgår är 426 SEK för insatser på landsbygd och 395 SEK för insatser inom tätort. Med anledning av implementeringen av digitala lås kommer ersättningen att vara 429 i centrum och 396 på landsbygd under perioden 2018-03-01 – 2018-06-30. Ersättningen är utifrån 2018 års prisnivå Utföraren får inte kräva eller acceptera betalning utöver värdet för de tjänster biståndet avser. Mer information om ekonomisk ersättning finns under avtalsvillkor.

9 (26) 2017-11-22

3.14 Krav på tjänstens utförande För avtalets utförande ska villkoren enligt avsnittet "Avtalsvillkor" gälla. Godkänns avtalsvillkor ja/nej

4 GODKÄNNANDE Ansökan behandlas och bedöms och svar erhålls inom åtta veckor. För kvalificerade sökanden och ansökan som uppfyller samtliga krav i kravspecifikationen tecknas avtal. Alla utförare som beställaren tecknar avtal med får beskriva sitt företag och sin verksamhet enligt en särskild mall. Beskrivningarna sammanställs i en kundvalskatalog som delas ut till kunden. Kunden väljer vem som ska utföra hemtjänsten utifrån kundvalskatalogen. Det är utförarens ansvar att tillse att det tydligt framgår att informationen enbart riktar sig till de kunder som har beslut om bistånd samt att uppdatera uppgifterna i kundvalskatalogen.

5 AVTALSVILLKOR

5.1 Grundläggande förutsättningar

5.1.1 Omfattning Utföraren ska för kommunens räkning utföra insatser i fråga om hemtjänst till personer i alla åldrar. I uppdraget ingår också att utföra hemtjänstinsatser till personer från annan kommun, som tillfälligt vistas i Varberg. Hemtjänst omfattar serviceinsatser, personlig omvårdnad, ordinerade hälso- och sjukvårdsinsatser samt anhörigavlösning i ordinärt boende inom Varbergs kommun. Hälso- och sjukvårdsinsatser är insatser som ordinerats av arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut eller sjuksköterska. Avtalet omfattar hemtjänstinsatser samtliga dagar mellan klockan 07.00 – 22.00. Insatser som påbörjas före kl 22.00 ska slutföras även efter kl 22.00, förutom kontinuerligt sammanhängande dygnet-runt-insatser, t ex i form av vak. Insatserna får inte utföras i annat land eller på annan ort utanför Varbergs kommun. Insatserna får heller inte utföras i ett område som utföraren inte är verksam i. Insatsen anhörigavlösning innebär att avlösaren tillfälligt övertar omvårdnaden/tillsynen från anhörigvårdare. Eventuella övriga biståndsbedömda insatser ska ej utföras under tiden för avlösningen. Avlösningen ska ske i hemmet eller i närmiljö. Utföraren ska bedriva verksamheten i enlighet med gällande lagstiftning, förordningar och aktuella föreskrifter. Dessutom ska utföraren följa nationella och

11 (26) 2017-11-22

kundvalskatalog som delas ut till kunden. Kunden väljer vem som ska utföra hemtjänsten utifrån kundvalskatalogen. Det är utförarens ansvar att tillse att det tydligt framgår att informationen enbart riktar sig till de kunder som har beslut om bistånd samt att uppdatera uppgifterna i kundvalskatalogen.

5.2.1 Icke-valsalternativ Lagen om valfrihet kräver att kommunen erbjuder ett icke-valsalternativ för de kunder som inte kan eller vill välja utförare. I Varbergs kommun tillämpas turordningsprincipen vilket innebär en turordning enligt alfabetisk ordning i kundvalskatalogen.

5.2.2 Geografiskt område Kundvalsmodellen gäller i hela kommunen. Utföraren kan välja att erbjuda sina tjänster i hela kommunen eller i specifika områden. Utföraren kan inte välja att vara verksam i delar av ett område. Utföraren är verksam i:

5.2.3 Kapacitetstak Utföraren kan välja att ansöka om ett så kallat kapacitetstak, vilket innebär att utföraren anger maximalt antal timmar som kan utföras under en månad. Utföraren har ett kapacitetstak om XXX timmar per månad/Utföraren har inget kapacitetstak

5.2.4 Ändring av uppdrag Om utföraren önskar ändra sitt uppdrag avseende geografiskt område eller kapacitetstak ska utföraren ansöka om detta hos beställaren. Utföraren kan ansöka om att ändra sitt uppdrag maximalt fyra gånger 12-månadersperiod räknat från första ändringen. Om utförarens kapacitetstak eller det geografiska området minskas behåller ändå utföraren alla befintliga kunder under förutsättning att kunden inte väljer att byta utförare.

5.3 Genomförande av verksamheten

5.3.1 Allmänna krav på utföraren Utföraren ska ha ingående kännedom om hemtjänst. Utföraren ska vara väl insatt i gällande lagstiftning, förordningar och aktuella föreskrifter, nationella och regionala riktlinjer samt beställarens mål riktlinjer och rutiner i den omfattning som anges i detta avtal. Ägare/delägare för ett enskilt företag, som är antaget enligt valfrihetssystemet, kan samtidigt inte vara bemanningspersonal/vikarie/anställd inom verksamheter på socialförvaltningen.

12 (26) 2017-11-22

5.3.2 Arbetsgivaransvar Utföraren är arbetsgivare för sin personal och ska vara ansvarig för:

• Att gällande lagar, författningar och avtal inom det arbetsrättsliga området följs

• Att anställa, avlöna och säga upp personal • Att skatter och sociala avgifter inlevereras • Att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med

arbetsmiljölagstiftningen och arbetsmiljöverkets föreskrifter • Att omedelbart vidta erforderliga rättsliga åtgärder mot personal som

misstänks för att ha begått brott riktade mot en kund Om utföraren inte har tecknat kollektivavtal ska arbetsskadeförsäkring, tjänstepension och avtalspension motsvarande kollektivavtal tecknas och betalas för anställd personal. Intyg från försäkringsbolag och pensionsförvaltare eller intyg om kollektivavtal ska bifogas ansökan. Insatserna får inte utföras av en person som är nära anhörig till kunden och utföraren får därmed inte heller anställa en person som är nära anhörig till en kund för att utföra dennes beviljade insatser. Utföraren ska inte anställa personal som är uppenbart olämpliga för uppdraget.

5.3.3 Ansvarig för den dagliga driften Utföraren ska ha en person som ansvarar för den dagliga driften. Närvaro och delaktighet Ansvarig för den dagliga driften ska vara närvarande och delaktig i verksamheten. Ansvar Ansvarig för den dagliga driften ska leda och organisera det dagliga arbetet så att uppdraget utförs utifrån avtalet. Det innebär att:

• kunderna tillförsäkras insatser av god kvalitet i enlighet med biståndsbeslutet.

• säkerställa att företagets personal arbetar enligt socialnämndens värdegrund • att insatserna utförs på ett sådant sätt att all omvårdnad och service utgår

från ett hälsofrämjande perspektiv och vad som i övrigt framgår av avtalet. Vidare ingår i ansvaret att:

• personal med relevant utbildning och erfarenhet rekryteras och introduceras • verksamheten planeras, följs upp, utvärderas och utvecklas

Kompetens Den som är ansvarig för den dagliga driften ska ha:

• minst två års adekvat högskoleutbildning, exempelvis med inriktning mot socialt arbete, social omsorg, beteendevetenskap eller hälso- och sjukvård

13 (26) 2017-11-22

• två års erfarenhet av arbetsledning med ansvar för personal och drift alternativt kunna styrka att den ansvarige för daglig ledning har en mentor knuten till sig under de första två åren. Mentorn ska ha minst fyra års erfarenhet som chef för personal och drift samt en utbildning i ledarskap på högskolenivå eller motsvarande utbildning.

• ingående kunskaper om tillämpliga lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd

• erfarenhet av administration och datorvana • behärska svenska språket i tal och skrift.

Byte av ansvarig för den dagliga driften eller tillfällig ersättare Om utföraren under kontraktstiden byter den som ansvarar för den dagliga driften och ledningen av verksamheten ska detta omgående anmälas skriftligen till beställaren för godkännande. CV för den tilltänkta personen ska skickas in och på begäran ska intyg och betyg uppvisas. Inget godkännande krävs för tid som är normal semester eller för kortare sjukskrivningar. Under särskilda omständigheter kan utförare, under maximalt tre månader, ha en person ansvarig för den dagliga driften som inte uppfyller ovanstående. Utföraren ska skriftligen informera beställaren om orsak och få det godkänt. Det kan exempelvis gälla byte av ansvarig för den dagliga driften och längre sjukskrivning. Utföraren ansvarar för informationsöverföring i samband med byte av ansvarig för daglig drift och andra nyckelpersoner

5.3.4 Personalens kompetens Utföraren ska ha personal med den kompetens som krävs för att utföra en god och säker vård och omsorg vilket innebär att minst hälften av den personal ska ha utbildning, kunskaper och förmågor som anges i SOSFS 2011:12. Personalen ska behärska det svenska språket för att kunna kommunicera med kund/närstående/legal företrädare samt förstå instruktioner kopplade till insatserna. Det innebär även tillräckliga språkkunskaper för att kunna fullgöra dokumentationsskyldigheten. Utföraren ansvarar för att all personal får kontinuerlig kompetensutveckling, se SOSFS 2011:12, utifrån verksamhetens behov, sett ur ett kundperspektiv. Övergångsbestämmelser Övergångsbestämmelserna gäller utförare som socialnämnden hade avtal med före 2014-05-22 och för personal som var anställda i verksamheten 2016-05-01. Omsorgspersonal som saknar relevant utbildning ska ha slutfört utbildningen senast 2018-06-30.

5.3.5 Arbetssätt och metoder Personalen ska använda sig av evidensbaserade metoder, utveckla kvaliteten i arbetssätt och metoder samt anpassa arbetssätten utifrån kundens aktuella situation.

14 (26) 2017-11-22

5.3.6 Bemanning Personalgrupperna ska vara bemannade i den omfattning och med den kompetens som krävs för att utföra beviljade insatser och trygga kundernas säkerhet.

5.3.7 Värdegrund Personalen ska arbeta utifrån socialförvaltningens värdegrund ”Vi möter dig där du är. Tillsammans med dig formar vi lösningar utifrån din situation.” Arbetssättet ska genomsyras av värdighet, integritet, omtanke, respekt och delaktighet.

5.3.8 Insatserna All omvårdnad, stöd och service ska utgå från ett hälsofrämjande perspektiv. Utföraren ska tillgodose kundens individuella vård- och omsorgsbehov med fokus på att stärka kundens självständighet, förmåga och hälsa. Personalen ska i det dagliga arbetet 1. Tillsammans med kunden identifiera det som kunden kan göra själv 2. Uppmuntra och låta kunden att göra det självständigt 3. Utföra den del av aktiviteten som kunden inte kan göra själv. Kunden ska meddelas om personalen inte kan komma på avtalad tid (+/- 30 min). Om personalen inte kan komma ska en överenskommelse med kunden göras om annan tid.

5.3.9 Skyldighet att anta uppdrag Utföraren är skyldig att anta, bibehålla och utföra de uppdrag inom det geografiska området och på de tider och inom det eventuella kapacitetstak som angetts. Vid ett nytt uppdrag ska utföraren starta insatserna inom 48 timmar, om inte annan tid är överenskommen, från det att omsorgshandläggaren har kontaktat utföraren. Om omsorgshandläggaren bedömer att behovet är akut ska insatserna starta omgående efter det att omsorgshandläggaren kontaktat utföraren. Vid serviceinsatser såsom städ och tvätt ska utföraren ta kontakt med kunden inom 48 timmar, och insatserna ska starta enligt överenskommelse dock senast inom 14 dagar. Omställningstiden vid byte av utförare är 14 dagar. Under dessa dagar ansvarar den tidigare utföraren för insatserna

5.3.10 Information till kund Utföraren ska svara för att alla nya kunder och om det behövs närstående och/eller god man eller förvaltare ska få skriftliga upplysningar om vart man vänder sig för att få hjälp eller för att framföra synpunkter och/eller klagomål. Den skriftliga informationen ska även innehålla uppgifter om när man som enskild kan vända sig till patientnämnden respektive Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

15 (26) 2017-11-22

5.3.11 Förändrat behov hos kunden Utföraren ansvarar för att akuta behov hos kund som måste tillgodoses, åtgärdas omedelbart. Smärre förändringar i tidsåtgång beroende på ett tillfälligt förändrat behov ersätts ej, då det ryms inom den beviljade tiden. I särskilda fall vid stora förändringar beroende på tillfälligt förändrat behov kan ersättning för tid vid akut händelse ges efter bedömning och beslut av omsorgshandläggaren. Vid förändringar av behovet som bedöms som varaktiga kontaktas omsorgshandläggaren skyndsamt för ny bedömning både om behovet minskar och ökar. Vid dödsfall meddelas omsorgshandläggaren skyndsamt. Utföraren ska skyndsamt meddela omsorgshandläggaren om kunden inte längre har behov av beviljad insats eller om kunden inte längre önskar insatsen.

5.3.12 Genomförandeplan Insatserna som ska utföras föregås av ett biståndsbeslut enligt SoL. Utföraren ska utifrån beställningen upprätta en genomförandeplan tillsammans med kund/legal företrädare. Om kunden så önskar ska anhörig/närstående/god man medverka. Genomförandeplanen ska upprättas inom 14 dagar från det att insatsen startat. Det ska tydligt framgå att kunden varit delaktig i upprättandet av genomförandeplanen. Kopia på upprättad genomförandeplan ska skickas till respektive omsorgshandläggare på begäran.

5.3.13 Dokumentation Utföraren ska svara för att all dokumentation sker i enlighet med gällande lagar, förordningar och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2014:5. Hälso- och sjukvårdsinsatser ska dokumenteras i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen samt Patientjournallagen.

5.3.14 IT-Vårdinformationssystem Varbergs kommun har som en del av den kommunala strategin antagit mål som överensstämmer med den nationella IT-strategin, e-hälsa. Utföraren behöver ha den systemmiljön som beställaren anvisar. För närvarande gäller att utföraren ska ha tillgång till en PC med operativsystem Windows 10 eller 8 och en internetförbindelse i form av fiber/4G. Utföraren ska använda de IT-system som beställaren anvisar. Inom teknik och IT sker med snabb utveckling och nya system kan komma att införas under avtalsperioden. För närvarande är följande system aktuella i kundvalet.

• Intraphone, för dokumentation, kvalitetssäkring och tidsregistering

16 (26) 2017-11-22

• Life Care SVP/ Life Care SIP, för samordnad vårdplanering med Region Halland

• Senior alert, Kvalitetsregister för riskbedömning.

De utvecklingsområden som är särskilt aktuella är gemensamt verksamhetssystem, system för informationsutbyte mellan beställare och utförare, samt system för säker informationshantering. Införande av nya system kan påverka användningen av befintliga system. Utföraren ska följa beställarens rutiner för de olika systemen. Vissa system kräver säker inloggning med SITHS-kort/EFOS. Utföraren ska ha SITHS-kort/EFOS i den omfattning beställaren anser erforderligt och följa beställarens rutiner för SITHS-kort/EFOS och HAK-katalogen. Beställaren svarar för utbildning till utföraren avseende nya system samt till nya utförare. Utföraren ansvarar för löpande utbildning inom organisationen samt informationsöverföring i samband med byte av ansvarig för daglig drift och andra nyckelpersoner.

5.3.15 Välfärdsteknologi. Beställaren arbetar aktivt för att öka användningen av välfärdsteknologi. Beställaren ansvarar för nödvändig teknisk utrustning, förutom datorer och mobiltelefoner, i samband med införandet av ny välfärdsteknologi samt utrustning till kunderna. Utföraren står för kostnader för onormalt slitage, reservdelar, tillbehör m m.

5.3.16 Sekretess respektive rapporteringsskyldighet Utföraren ska tillse att all personal som utför uppgifter inom hemtjänstuppdraget har kännedom om och iakttar den sekretess, tystnadsplikt och rapporteringsskyldighet som gäller för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens personal.

5.3.17 Riktlinjer för anmälan av missförhållande Utföraren ska handlägga anmälningar i enlighet med föreskriften och allmänna råd från Socialstyrelsen SOSFS 2011:5 (S). För detta ska utföraren ha framtagna skriftliga rutiner

5.3.18 Kontaktman För att säkra kundens och dennes anhörigas rätt till inflytande och information ska kunden ha en kontaktman utsedd ur personalgruppen. Kontaktmannen ska fungera som en länk mellan kunden, närstående/legal företrädare och verksamheten. Kontaktmannen ska utses inom två veckor från datum för verkställighet. Kunden ska få regelbundna uppföljningssamtal med sin kontaktman där kunden får berätta om hur han/hon upplever insatserna.

17 (26) 2017-11-22

Varje verksamhet/utförare ska ha en rutin som beskriver kontaktmannens ansvar. I rutinen ska även framgå vilka övriga uppgifter kontaktmannen har.

5.3.19 Tolk Utföraren ska vid behov anlita tolk via den av beställaren upphandlade tolkförmedlingen och bära kostnaderna utifrån det avtal beställaren har med tolkförmedlingen

5.3.20 Hälso- och sjukvård Utföraren ska utföra beställda hälso- och sjukvårdsinsatser med god kvalitet och på ett säkert sätt. Hälso- och sjukvården ska bedrivas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet samt i överensstämmelse med gällande lagar, författningar, föreskrifter samt enligt rutiner och riktlinjer från medicinskt ansvariga (MAS/MAR). Insatserna ska präglas av kompetens, kontinuitet och ske i samverkan med berörda parter. Verksamhetschef HSL Socialförvaltningen utser verksamhetschef för hälso- och sjukvård. Den verksamhetschefen har ett samlat ansvar för den hälso- och sjukvård som utförs av kundvalsföretagen. Utförarens ansvarig för daglig drift ansvarar för att det finns de resurser och den kompetens som behövs. Medicinskt ansvariga Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering har ett särskilt medicinskt ansvar för att patient får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet. De har eget tillsynsansvar som också omfattar externa utförare. Utföraren ska se till att medicinskt ansvariga kan utöva sitt ansvar för tillsyn över hälso-och sjukvården genom att lämna efterfrågade uppgifter. Utföraren ska, utöver lagar och föreskrifter, följa direktiv utfärdade av verksamhetschef för hälso- och sjukvård samt medicinskt ansvarigas riktlinjer och rutiner. Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Utföraren ska utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter på ordination av / delegering av legitimerad personal. När personalen utför dessa uppgifter är de hälso- och sjukvårdspersonal och omfattas av de lagar och regelverk som rör hälso- och sjukvården. Utföraren ska säkerställa att det finns personal, i sådan omfattning och med tillräcklig kunskap och erfarenhet, så att hälso- och sjukvårdsuppgifter kan delegeras och utföras på ett patientsäkert sätt. Tillfälliga insatser som ordinerats/delegerats av leg personal

18 (26) 2017-11-22

Ersättning för tillfälliga insatser som ordineras/delegerat av leg personal ersätts enligt gängse timersättning. För ändamålet framtagen blankett ska användas och signeras av den som ordinerat/delegerat. Nationella kvalitetsregister Som ett led i ett hälsofrämjande och preventivt arbetssätt inom hälso- och sjukvården ska utföraren bland annat arbeta med de nationella kvalitetsregister som beställaren anger. Beställaren erbjuder utbildning och support.

5.3.21 Påpekande från tillsynsmyndighet Utföraren ska på eget ansvar och på egen bekostnad svara för de åtgärder som kan komma att krävas på grund av påpekanden från tillsynsmyndighet efter granskning av verksamheten.

5.3.22 Anmälan och tillstånd Utföraren ska ha erforderliga tillstånd och göra de anmälningar som krävs för verksamhetens bedrivande.

5.3.23 Samverkan Utföraren ska samverka med de enheter inom socialförvaltningen, andra myndigheter och organisationer som kan vara aktuella för kunden.

5.4 Ledningssystem för kvalitet Utföraren ska ha ett kvalitetsledningssystem i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningssystemet ska vara anpassat för utförarens verksamhet och innehålla:

• Processer/arbetsflöden med tillhörande rutiner/system/planer • Riskanalys • Egenkontroll • Avvikelsehantering • Beskrivning av hur de olika momenten sammanställs och analyseras samt

leder till förbättringar i verksamheten Verksamheten ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter. Dokumentation av synpunkter/klagomål och åtgärder ska kunna redovisas för beställaren. Utföraren ska på beställarens begäran lämna uppgifter om det systematiska förbättringsarbetet.

5.5 Uppföljning Utföraren förbinder sig att samarbeta med beställaren så att uppföljning och kontroll kan genomföras och full insyn ges i verksamheten.

19 (26) 2017-11-22

Uppföljning av verksamheten kommer att ske kontinuerligt och syftar till att kontrollera att utföraren följer avtalet och säkerställer kvaliteten i verksamheten. Utgångspunkten i uppföljningen är de krav som ställs i avtalet. Uppföljningen innefattar följande delmoment: Område Vad Hur Periodicitet Seriositets-kontroll

• Skatter • Skulder • Ansvarsförsäkring

Kontroll vid skatte-myndigheten Inlämnas på begäran från beställaren

Två gånger per år Årligen

Uppföljning av krav i avtalet

• Grundläggande förutsättningar

• Genomförande av verksamheten

• Kvalitetsledningssystem • Samverkan med

beställaren • Formella krav på

utföraren

Enligt beställarens uppföljningsplan

Årligen eller tätare vid behov

Möten för uppföljning, information och dialog

• Uppföljningsmöte gällande efterlevnad av avtalet

• Verksamhetsspecifika

dialog- och informationsmöten

• Förvaltningsgemensam

ma dialog- och informationsmöten

Årligen eller tätare vid behov. Löpande Enligt beställarens planering.

Påkallad uppföljning Vid behov

Medicinskt ansvarigas uppföljning av hälso- och sjukvårds-insatser

Uppföljning som aviserat genom kalendarium samt påkallad uppföljning vid uppmärksammade avvikelser/brister

Enligt anvisningar Tidsbestämt i kalendarium samt vid behov

5.6 Samverkan mellan beställare och utförare Parterna ska hålla varandra informerade om händelser i respektive organisation som kan påverka såväl utförande av tjänsterna som samarbetet.

20 (26) 2017-11-22

Utföraren ska samverka med beställaren både avseende uppföljning av avtalet samt för att säkra och utveckla kvalitén i verksamheten. Utföraren ska delta i samverkans- och uppföljningsmöten, informationsdagar, utbildningar med mera som beställaren kallar till. Utföraren ska omgående informera beställaren om utredningar enligt SoL 14 kap 3 § samt rapporter och påpekanden från tillsynsmyndighet. Utföraren ska alltid läsa inkommande mail och post och besvara frågor inom föreskriven tid. Utföraren ska på beställarens anfordran, lämna specificerade uppgifter som grund för statistik, ansökan för statsbidrag, måluppfyllelse eller för annat ändamål i den omfattning som kan anses skäligt. Denna skyldighet gäller emellertid inte uppgifter som kan karaktäriseras som affärshemligheter.

5.7 Formella krav på utföraren

5.7.1 Försäkringar Utföraren ska ha försäkringar som håller den enskilde skadeslös vid fel eller försummelse i tjänsten eller olycka förorsakad av personal hos utföraren.

5.7.2 Underentreprenör Utföraren kan använda sig av underentreprenörer. Utföraren ska anmäla till beställaren vilken/vilka underentreprenörer som används. Utföraren ansvarar för att underentreprenören uppfyller beställarens krav på avtalet och följer de tillämpningsregler som fastställts av beställaren.

5.7.3 Marknadsföring Marknadsföringen ska stämma överens med god marknadsföringssed och även i övrigt vara tillbörlig mot kunder och övriga utförare. All marknadsföring ska utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring. Det ska också tydligt framgå vem som ansvarar för marknadsföringen.

5.7.4 Gåvor och andra förmåner Otillåtna förmåner Företag får inte lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig förmån för utövningen av uppdraget avseende myndighetsutövning. Gåvor – Otillbörlig belöning Gåvor till utföraren/personal i form av pengar eller gåvor med realiserbart ekonomiskt värde är alltid otillbörliga. Gåvor utan realiserbart värde, t.ex. tårtor, frukt, blommor och choklad, kan endast tas emot under det att gåvans art och omständigheterna vid dess överlämnande inte kan ge anledning till antagande eller

21 (26) 2017-11-22

misstanke om särbehandling av kunden. Affärer mellan kund och personal ska inte äga rum med tanke på kundens beroendeställning.

5.7.5 Meddelarskydd Lagen (2017:151) om meddelarskydd gäller för utförarens verksamhet. Det innebär kortfattat att anställda och uppdragstagare har rätt att lämna uppgifter för offentliggörande och att utföraren inte får efterforska vem som lämnat uppgifter. Uppgifter som omfattas av tystnadsplikt omfattas inte av meddelarskyddet.

5.7.6 Allmänhetens insyn Enligt 3 kap 19 a kommunallagen har allmänheten rätt att få insyn i verksamhet som bekostas av offentliga medel och utförs av privata utförare. Utföraren är skyldig att utan oskäligt dröjsmål lämna information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Beställaren accepterar vissa inskränkningar i insynen för allmänheten när det gäller det som kan klassas som affärshemligheter, beställaren har tolkningsföreträde. Den information som beställaren hämtar in från utföraren med undantag för information om enskilda, betraktas som offentlig handling.

5.7.7 Katastrofberedskap och beredskapsplanering Utföraren ska i händelse av fredstida kris/extraordinär händelse eller krig/höjd beredskap ha förberedda rutiner och dokumenterade riktlinjer/planer/checklistor etc. för hur de ska hantera situationen. Utföraren ska vid behov/förfrågan från beställaren biträda vid upprättande av ”Socialförvaltningens krisledningsplan” samt medverka i andra krisberedskapsförberedelser för verksamheten. I händelse av fredstida kris/extraordinär händelse eller krig/höjd beredskap ska utföraren vid behov samordna sin verksamhet med den kommunala äldre- och funktionshinderverksamheten

5.7.8 Hantering av personuppgifter Personuppgiftsansvarig är socialnämnden i Varbergs kommun och personuppgiftsbiträde är utföraren. Enligt 30 § PuL (fr o m 25 maj Dataskyddsförordningen) ska ett skriftligt avtal mellan den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträdet finnas. Nedan följer de krav som föreskrivs och som därmed regleras i och med att detta avtal tecknas. Utföraren åtar sig att

• Endast behandla personuppgifter enligt instruktioner från personuppgiftsansvarig

• Vidta alla tekniska och organisatoriska åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa en lämplig säkerhetsnivå i förhållande till riskerna med behandlingen

• Vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder så att den personuppgiftsansvarige kan svara på enskilds begäran om att få utöva sina

22 (26) 2017-11-22

rättigheter, såsom rätten till information och registerutdrag, rättelse radering med mera

• Bistå personuppgiftsansvarig med att se till att skyldigheterna fullgörs i fråga om säkerhetsåtgärder, anmälan av personuppgiftsincidenter och information om sådana incidenter till de registrerade samt konsekvensbedömning och förhandssamråd

• Radera eller återlämna alla personuppgifter till personuppgiftsansvarig när uppdraget är avslutat och även radera alla kopior

• Ge den personuppgiftsansvarige tillgång till all information som krävs för att visa att man fullgör sina skyldigheter som man har som biträde samt möjliggöra och bidra till inspektioner och andra granskningar som den personuppgiftsansvarige vill göra

5.8 Ekonomiska villkor

5.8.1 Prismodell Kundvalsmodellen medför att den ekonomiska ersättningen för utförandet följer kunden till den utförare som valts. Ersättningen utgörs av en fastställd timersättning, som är densamma för samtliga utförare. Utföraren ersätts utifrån beslutad och beställd tid. Denna ersättning ska inte enbart täcka den tid som personalen är i kundens hem, utan också tider för förflyttning, planering, utbildning, dokumentation, samverkan med andra aktörer etc. Insatsen anhörigavlösning ersätts med samma timersättningsbelopp som övriga hemtjänstinsatser, ersättningen utbetalas för utförd tid. Utföraren får inte kräva eller acceptera betalning utöver värdet för de tjänster biståndet avser. Timersättningen som utgår är 426 SEK för insatser på landsbygd och 395 SEK för insatser inom tätort. Med anledning av implementeringen av digitala lås kommer ersättningen att vara 429 i centrum och 396 på landsbygd under perioden 2018-03-01 – 2018-06-30. I ovanstående belopp ingår momskompensation. Timersättningen är utifrån 2018 års prisnivå. Startersättning utgår vid varje nytt ärende och ersätts med två timmar. Detta för att utföraren ska ges möjlighet att utse en kontaktman och upprätta en första genomförandeplan tillsammans med kunden. Ersättningen utgår även vid ärende då kunden byter utförare. Byte av utförare ska ske inom 14 dagar efter det att kunden lämnat önskemål. Om bytet, på grund av specifika skäl, sker innan perioden är slut, ersätts den första utföraren till och med dag 14. Insatser till kund från annan kommun som tillfälligt vistas i Varberg ersätts enligt Varbergs kommuns timpris.

23 (26) 2017-11-22

Utföraren får inte kräva eller acceptera betalning utöver värdet för de tjänster biståndet avser.

5.8.2 Ekonomisk reglering Utföraren ska rapportera planerad och oplanerad frånvaro. Planerad frånvaro t ex vistelse på korttidsplats eller resor och ersätts inte. Flytt till särskilt boende hanteras som planerad frånvaro. Oplanerad frånvaro är t ex sjukhusvistelse eller vid dödsfall. Vid oplanerad frånvaro ersätts de två första dagarna. Faktureringsunderlag för ersättning utifrån beställda timmar skickas till utföraren. Utföraren ska meddela beställaren att utföraren godkänner underlaget oavsett om det finns avvikelser eller ej. Därefter betalas ersättning ut. Om utföraren underlåtit att göra frånvaroavdrag, eller godkänt ett felaktigt underlag så att för hög ersättning utbetalats blir utföraren återbetalningsskyldig. Under avtalsperioden kan en förändring komma att ske så att utföraren ska fakturera beställaren.

5.8.3 Indexomräkning Avtalade ersättningar är fasta fram till kommande årsskifte och justeras årsvis per 31/12 utan utförarens begäran. Ersättningen justeras med omsorgsprisindex, OPI, som fastställs och publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting. OPI för innevarande år ligger till grund för omräkning av nästkommande års ersättning.

5.8.4 Ändringar och tillägg Parterna är införstådda med att villkor och förutsättningar för den typ av verksamhet avtalet avser kan komma att ändras till följd av ny lagstiftning, nya bidragsformer, nya målsättningar antagna av kommunfullmäktige eller socialnämnden eller andra förändringar av de förutsättningar som ligger till grund för avtalet. Ändring av avtalet kan påkallas av socialnämnden om inriktningen på verksamheten måste ändras. Sådana beslut ska beställaren meddela utföraren om. Från datumet när beställaren har skickat sådan underrättelse till utföraren, ska denne inom tre veckor skriftligen meddela beställaren om utföraren godkänner de förändrade villkoren eller ej. Om utföraren inte kan acceptera de nya villkoren, upphör kontraktet efter tre månader från datumet när meddelandet har ankomststämplats hos beställaren. Inkommer inget skriftligt svar från utföraren, upphör avtalet tre månader från det att tre veckor gått när utföraren underrättades.

5.9 Åtgärder vid fel och brister Utföraren ska omedelbart åtgärda de fel eller brister som beställaren uppmärksammat. Vid fel eller brister kan beställaren komma att vidta följande åtgärder i nämnd ordning:

1. Dialog mellan parterna inleds.

24 (26) 2017-11-22

2. Handlingsplan för åtgärder upprättas av utföraren inom, av beställaren, angiven tidsram. Av handlingsplanen ska framgå hur åtgärder ska vidtas och när de ska vara genomförda.

3. Beställaren godkänner handlingsplanen. 4. Genomförande av åtgärder. 5. Genomförda åtgärder följs upp och redovisas för beställaren. 6. Om utföraren inte vidtagit de åtgärder som enligt handlingsplanen eller avtal

ska vara genomförda inom angiven tidsram kan beställaren säga upp avtalet, enligt nedan.

Är bristerna av väsentlig betydelse kan avtalet sägas upp omedelbart.

5.9.1 Skriftlig varning Om fel eller brister föreligger kan beställaren utfärda en skriftlig varning. Om utföraren vid minst tre tillfällen upprepat samma fel och beställaren påpekat detta genom skriftlig varning kan beställaren säga upp avtalet.

5.9.2 Tillfälligt beställningsstopp Beställaren har rätt att införa tillfälligt beställningsstopp, under tiden som utföraren tar fram en handlingsplan, genomför åtgärder enligt handlingsplan eller i avvaktan på klargörande, gentemot utförare som står under utredning av ett allvarligt missförhållande som kan leda till avtalsbrott eller uppsägning.

5.9.3 Vite Om fel eller brister inte åtgärdas enligt 5.9 kan vite i form av avdrag från ersättningen utdömas inom 14 dagar efter skriftligt påpekande. Avdrag sker med 5 % av ersättningen aktuell tidsperiod.

5.10 Avtalets upphörande i förtid Endera parten har rätt att genom skriftlig uppsägning säga upp detta avtal till omedelbart upphörande om den andra parten:

• underlåtit att fullgöra sina förpliktelser enligt detta avtal och avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för part, förutsatt att den andra parten inte vidtagit rättelse senast tio (10) dagar efter skriftlig anmodan härom; eller

• ställt in sina betalningar, begärts i konkurs, inlett ackordsförhandlingar, ansökt om företagsrekonstruktion, träder i likvidation eller annars kan anses kan antas ha kommit på obestånd

Avtalsbrott av väsentlig betydelse föreligger bland annat, men inte uteslutande, om:

• utföraren saknar fungerande rutiner och system för kvalitetssäkring • tillsynsmyndighet riktat allvarlig kritik mot verksamheten • beställarens verksamhetstillsyn/verksamhetsuppföljning visar på allvarliga

brister

25 (26) 2017-11-22

• utföraren uppvisar brister i sitt åtagande som arbetsgivare, exempelvis genom att inte följa aktuell lagstiftning eller rätta sig efter förelägganden från Arbetsmiljöverket.

Beställaren har rätt att säga upp detta avtal till omedelbart upphörande om utföraren:

• bedriver sin verksamhet på ett sätt som enligt medicinskt ansvarig sjuksköterska bedöms äventyra kundernas patientsäkerhet

• vid minst tre tillfällen upprepat samma felaktighet eller felaktighet av samma karaktär i utövandet av sitt uppdrag och beställaren vid dessa tillfällen underrättat utföraren om felaktigheterna

• inte genomför de förändringar i enlighet med vad som överenskommits mellan parterna i en upprättad handlingsplan eller åtgärderna i den upprättade handlingsplanen inte lett till att uppmärksammade brister rättats till

• inte uppfyller sina skyldigheter enligt lagar och avtal vad gäller inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter samt innehav av F-skattsedel

• och lämnat felaktiga uppgifter i ansökan eller vid förnyelse av befintligt avtal och dessa uppgifter har varit av betydelse vid bedömningen av tilldelning av detta avtal

• företrädare för utföraren genom lagakraftvunnen dom dömts för grovt brott som påverkar förtroendet för utförande av hemtjänst, även om den grova brottsligheten inte skett i yrkesutövningen.

Vad som i denna punkt sägs om utföraren gäller även dess underleverantörer. Socialnämnden har rätt att med omedelbar verkan säga upp detta avtal om omständigheter som avses i LOV 7 kap. 1 § uppstår. Sådant avtalsbrott från parts sida, som medför avtalets upphörande i förtid, ger den andra parten rätt till ersättning för den skada part har åsamkats.

5.11 Kontraktsvillkor

5.11.1 Överlåtelse av avtal Om utföraren byter ägare eller ombildas i ny företagsform ska utföraren meddela beställaren utan dröjsmål Avtal får inte överlåtas på annan fysisk eller juridisk person utan beställarens skriftliga medgivande.

5.11.2 Befrielsegrunder (force majeure) Force majeure såsom krig, omfattande arbetskonflikt, blockad, eldsvåda, miljökatastrof, allvarlig smittspridning eller annan omständighet som parterna inte råder över och som förhindrar part att fullgöra sina avtalsenliga skyldigheter befriar sådan part från fullgörelse av berörd förpliktelse. Arbetskonflikt som har sin grund i parts brott mot kollektivavtal får inte åberopas som befrielsegrund.

26 (26) 2017-11-22

Motparten ska omedelbart underrättas om det föreligger omständighet som kan föranleda tillämpning av denna bestämmelse.

5.11.3 Tvist Tvist angående tillämpning eller tolkning av avtalet ska avgöras av svensk allmän domstol med tillämpning av svensk lagstiftning.

5.11.4 Handlingars inbördes rangordning Kontraktshandlingarna kompletterar varandra. Om kontraktshandlingarna skulle visa sig vara motsägelsefulla i något avseende gäller de, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder till annat, sinsemellan i följande ordning: 1) skriftliga ändringar och tillägg till detta avtal 2) detta avtal 3) förfrågningsunderlag med bilagor 4) ansökan utformat enligt föreskrivet ansökningsformulär

5.11.5 Upphörande av avtal Om utföraren önskar att upphöra med sin verksamhet ska beställaren meddelas tre månader innan verksamheten upphör.

5.11.6 Avtalstid Avtalet gäller från och med 2018-03-01 och löper fram till och med 2019-02-28.



Sn au § 221 Dnr SN 2017/0249

Yttrande över remiss - Samråd för planprogram Västerport


1. godkänna förvaltningens beslutsförslag daterat den 17 november

2017 som eget yttrande till byggnadsnämnden.

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯

Beskrivning av ärendet Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Varbergs kommun har till

socialnämnden översänt samrådshandling för Planprogram för Västerport.

Planprogrammet ligger cirka 400 meter nordväst om Varbergs torg.

Varbergs kommun fattade ett inriktningsbeslut för

Stadsutvecklingsprojektet i mars 2016. Till grund för inriktningsbeslutet

ligger även fördjupad översiktsplan och Medborgardialogen 2014.

Planprogrammet för Västerport beskriver huvuddragen för områdets

framtida markanvändning. Det beräknas innehålla 2 500 bostäder, lokaler

för verksamheter, kommersiell och offentlig service, mötesplatser och

parker.


Övervägande Socialnämnden är positiv till att Västerport planeras att bli en stadsdel för

alla. För att undvika segregation i området är det viktigt att alla inkluderas,

yngre, äldre, socioekonomiskt svaga grupper, personer med

funktionsnedsättning osv.

Det är viktigt att det byggs bostäder med blandade upplåtelseformer i samma byggnader för att undvika att det blir skillnad på var i området man bor. Det behöver byggas mindre hyresrätter med enklare materialval så att alla har råd att bo i området. Socialförvaltningen möter många bostadslösa personer och det vore därför önskvärt om andelen hyresrätter kan ökas. Det behöver även byggas trygghetsbostäder med gemensamhetslokal för äldre personer, gärna insprängt i hus med vanliga lägenheter. Det är önskvärt att aktivitets- och samlingslokaler i husens bottenvåningar kan bokas av olika föreningar, ex. intresseföreningar som LP-stiftelsen, RSMH, invandrarföreningar, pensionärsföreningar, bostadsrättsföreningar osv.



Sn au § 221 forts. I dags läget är det svårt att bedöma om det bör planeras ett särskilt boende i Västerport. Möjligen i ett senare skede efter 2025.

Det är viktigt att gator, torg och parker upplevs som trygga och säkra miljöer och att de är inbjudande och attraherar alla målgrupper. Det är särskilt viktigt med bra belysning och att den fysiska tillgängligheten blir god med tanke på personer med olika funktionsnedsättningar. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Byggnadsnämnden

Handläggaren


11. Remiss - Samråd för planprogram Västerport

Dnr: SN 2017/0249-2 Handläggare: Marie Sundqvist Dokument: Beslutsförslag till socialnämnden 2017-11-17

Remiss - Samråd för planprogram Västerport


1. Godkänna förvaltningens beslutsförslag daterat den 17 november 2017 som

eget yttrande till byggnadsnämnden.

Beskrivning av ärendet Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen Varbergs kommun har till

socialnämnden översänt samrådshandling för Planprogram för Västerport.

Yttrandet ska ha inkommit till stadsbyggnadskontoret senast den 31 december

2017.

Bakgrund

Planprogrammet ligger ca 400 meter nordväst om Varbergs torg. Varbergs

kommun fattade ett inriktningsbeslut för Stadsutvecklingsprojektet i mars 2016.

Till grund för inriktningsbeslutet ligger även fördjupad översiktsplan och

Medborgardialogen 2014.

Ledord för Västerport

• En unik karaktär som samspelar med staden

• Levande miljö året runt med mötesplatser som berikar.

• Människor och mångfald i fokus.

• Cykel- och gångtrafik prioriteras.

• Verksamheter i markplan.

• Variation i byggnader och boendeformer.

• Det offentliga rummet ska ägnas särskild uppmärksamhet – staden är till

för alla.

Programförslag

Planprogrammet för Västerport beskriver huvuddragen för områdets framtida

markanvändning. Det beräknas innehålla 2 500 bostäder, lokaler för

verksamheter, kommersiell och offentlig service, mötesplatser och parker.


Västerport består av delarna A, B, C och E, granne med Västerport ligger

Farehamnen, område D som omnämns i planprogrammet men formellt inte ingår.

Område A och B – stadsutveckling

Del av nuvarande bangårdsområde, färjeläge och industrihamnsområdet strax

förbi hamnbassängens norra del blir stadsutvecklingsområde för Västerport.

Området är ca 28 hektar.

Område C – utvecklingsområde

Område C är ett framtida utvecklingsområde för olika behov som behövs för

stadens allmänna tillväxt. Flera samhällsfunktioner har visat intresse för området

på grund av det centrala läget. Genom området planeras ett aktivitetsstråk som

förbinder Västerport med Getteröns naturrum. Området är mindre lämpligt för

bostäder på grund av närheten till hamnen. Området är ca 25 hektar.

Område E – tekniska verk

I denna del ligger stadens avloppsreningsverk och fjärrvärmeverk. Verksamheten

betraktas som långsiktig. Området är ca 12 hektar.

Området för stadsutveckling delas in i tre karaktärsområden

Stadskvarteren

Området närmast den befintliga stadskärnan kan erbjuda ett rikt och blandat

innehåll. Förutom bostäder, även butiker, restauranger, kontor, privat och offentlig

service med mera. Karaktär och gestaltning i stadskvarteren ska anknyta till den

gamla stadskärnan och ge en trivsam ”Varbergskänsla”.

Stationskvarteren

Bebyggelsen väster om nya stationen ligger helt intill Varbergs nya station.

Området kommer att präglas av flöden av människor ”till och från”. Här finns

underlag för service och kommersiell verksamhet men också platser för paus och

möten. Ett stenkast från stationen ligger kajparken, en ny intim stadspark mot

vattnet, för både boende och besökande.

Nya staden

Norra delen av Västerports stadsutveckling blir den sist utbyggda, omkring 2025-

2030. Innehållet här är svårare att förutse. Bostäder kommer sannolikt att

dominera. Kontor eller annan verksamhet kan placeras i bullerstörande lägen.

Denna del ligger närmast hamnen och ny bebyggelse ska ta hänsyn till

hamnverksamhetens förutsättningar.

Bebyggelsestruktur

Drygt södra halvan av Västerport har en bebyggelsestruktur som i huvudsak består

av kringbyggda kvarter. Strukturen ger en karaktär som är anpassad till Varbergs


befintliga stadskärna. I norra halvan av området kan Västerport ges en friare

gestaltning.

Stråkuppbyggnad

Västerport kopplas till stadskärnan med gator, gågator och offentliga rum så att

resultatet blir en sammanlänkad stad. Stråket mellan Brunnsparken och Sjöallén

är även i framtiden en huvudförbindelse mellan staden och Västerport. Mötet

mellan befintlig stad och Västerport sker i zonen Engelska parken –

Järnvägsparken – Fregatten- Campus. Här behövs kompletteringar för att staden

ska länkas samman.

Bebyggelsen

Mångfald och variation är ledord för utformning av Västerport. För att säkerställa

att byggnadsgestaltningen blir varierad ska bebyggelsen delas upp i många

huskroppar eller fastigheter med blandad utseende och gestaltning. Med detta

tillvägagångsätt finns det förutsättningar att erbjuda mindre aktörer, gärna lokala,

en möjlighet att bygga i området.

Ett gestaltningsprogram för Västerport kommer att tas fram tillsammans med en

första detaljplan för etapp 1, södra Västerport fram till Magasinsgatans

förlängning.

Offentliga rum och mötesplatser

I Västerport föreslås två grönytor med olika storlek och innehåll. En mindre

närpark mitt i området och en något större grönyta/aktivitetsyta/upplevelsestråk i

område C. Innehållet, utformningen och funktionen av det offentliga rummet ska

vara anpassat till att barn kommer att leva och vistas i Västerport. En stad som

planeras för barn är en stad som fungerar för alla.

Om Västerport ska lyckas med att bli en stadsdel för hela Varberg, behöver det

finnas en variation av stora och små mötesplatser, aktiva och lugna, hårdgjorda

och gröna platser som är förändringabara för att fungera för olika typer av

arrangemang.

Genomfartsgata

Östra Hamnvägen kommer i det framtida Västerport bli en viktig genomfartsgata

för staden då bostadsområdet Västerport byggs väster mot havet och

stationsområdet utvecklas mot öster.

Offentlig service och arbetsplatser

Placering av förskola i Västerport och kapaciteten på stadens grundskolor utreds

förnärvarande.

Plats för vårdcentral, lokaler för offentlig förvaltning finns i många av

bostadshusens bottenvåningar. Mellan Östra Hamnvägen och järnvägen norrut

planeras mark för verksamhetslokaler i stor omfattning.


Det kommer även finnas underlag för fler serviceverksamheter. Det kan även bli

aktuellt med restauranger, caféer, mataffär, servicebutiker, frisör med mera. I den

första utbyggnadsetappen finns det möjlighet att placera ett hotell.

Trafik

Västerport ska vara så bilfritt som möjligt

Västerport kan bidra till ökad användning av kollektivtrafik och påverka att den

byggs ut, ökad cykelanvändning, att bilpooler skapas och delad bilanvändning

möjliggörs, att eldrivna fordon prioriteras samt att det skapas laddplatser för

eldrivna fordon.

Beslutsunderlag Alla handlingar kring planprogrammet finns på kommunens hemsida:

https://www.varberg.se/byggabomiljo/kommunesplanarbete/detaljplanerochomr

adesbestammelser/aktuellaprogramochplaner

Övervägande Socialnämnden är positiv till att Västerport planeras att bli en stadsdel för alla

För att undvika segregation i området är det viktigt att alla inkluderas, yngre, äldre, socioekonomiskt svaga grupper, personer med funktionsnedsättning osv. Det är viktigt att det byggs bostäder med blandade upplåtelseformer i samma byggnader för att undvika att det blir skillnad på var i området man bor. Det behöver byggas mindre hyresrätter med enklare materialval så att alla har råd att bo i området. Socialförvaltningen möter många bostadslösa personer och det vore därför önskvärt om andelen hyresrätter kan ökas. Det behöver även byggas trygghetsbostäder med gemensamhetslokal för äldre personer, gärna insprängt i hus med vanliga lägenheter. Det är önskvärt att aktivitets- och samlingslokaler i husens bottenvåningar kan bokas av olika föreningar, ex. intresseföreningar som LP-stiftelsen, RSMH, invandrarföreningar, pensionärsföreningar, bostadsrättsföreningar osv. I dags läget är det svårt att bedöma om det bör planeras ett särskilt boende i Västerport. Möjligen i ett senare skede efter 2025.

Det är viktigt att gator, torg och parker upplevs som trygga och säkra miljöer och att de är inbjudande och attraherar alla målgrupper. Det är särskilt viktigt med bra belysning och att den fysiska tillgängligheten blir god med tanke på personer med olika funktionsnedsättningar.



Håkan Strömberg

Förvaltningschef

Maria Sjödahl

Avdelningschef

Protokollsutdrag Byggnadsnämnden

Handläggaren



Sn au § 222 Dnr SN 2016/0252

Upphandling av ramavtal avseende yrkeskläder och skor för vård och omsorg – nytt beslut


1. anta anbud från Grolls AB avseende varugrupp 1 och 2 gällande upphandling av ramavtal avseende yrkeskläder och skor för vård och omsorg.

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯

Beskrivning av ärendet Socialförvaltningen har upphandlat yrkeskläder och skor. Upphandlingen har omfattat: Varugrupp 1 - Ytterkläder för vård, omsorg och hantverk, 12 olika produkter Varugrupp 2 - Skor för vård och omsorg och hantverk, 3 olika produkter Varugrupp 3 - Inomhuskläder för vård, omsorg och assistans, 18 olika produkter. Socialnämnden beslutade den 22 juni 2017, § 89, att anta anbud från AB Ingvar Ekdahl avseende varugrupp 1 och 2 samt varugrupp 3 gällande upphandling av ramavtal avseende yrkeskläder och skor för vård och omsorg. Upphandlingen av varugrupp 3 är avslutad utan överprövning. Tilldelningsbeslut avseende varugrupp 1 och 2 överprövades dock. Enligt dom meddelad av Förvaltningsrätten i Göteborg den 6 oktober 2017 ska utvärderingen avseende varugrupp 1 och 2 göras om. I den nya utvärderingen ska anbud från AB Ingvar Ekdahl och Järn & Verktyg i Varberg AB inte beaktas. Detta innebär att det är anbud från Grolls AB som offererat den lägsta kostnaden under hela avtalsperioden per varugrupperna 1 och 2. Ramavtal tecknas på fyra år under tidsperioden 2018-01-01 – 2019-12-31 med möjlighet till två års förlängning under tidsperioden 2020-01-01 – 2021-12-31.

Beslutsunderlag Socialförvaltningens beslutsförslag den 6 november 2017 Förvaltningsrätten i Göteborg – Dom 6 oktober 2017

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Upphandlingsstrateg


12. Upphandling av ramavtal avseende yrkeskläder och skor för vård och omsorg, nytt beslut

Dnr: SN 2016/0252-8 Handläggare: Hans-Inge Johansson Dokument: Beslutsförslag till socialnämnden 2017-11-06

Upphandling av ramavtal avseende yrkeskläder och skor för vård och omsorg, nytt beslut

Förslag till beslut Socialnämnden beslutar 1. anta anbud från Grolls AB avseende varugrupp 1 och 2 gällande upphandling av ramavtal avseende yrkeskläder och skor för vård och omsorg.

Beskrivning av ärendet Socialförvaltningen har upphandlat yrkeskläder och skor. Upphandlingen har omfattat: Varugrupp 1: Ytterkläder för vård, omsorg och hantverk, 12 olika typer av produkter Varugrupp 2: Skor för vård och omsorg och hantverk, 3 olika typer av produkter Varugrupp 3: Inomhuskläder för vård, omsorg och assistans, 18 olika typer av produkter, Tilldelningsbeslut i ärendet togs av socialnämnden den 22 juni 2017, § 89. Upphandlingen av varugrupp 3 är avslutad utan överprövning. Tilldelningsbeslut avseende varugrupp 1 och 2 överprövades dock. Enligt dom meddelad i Göteborg 2017-10-06 i Förvaltningsrätten i Göteborg (målnummer 7658-17 samt 7700-17) skall utvärderingen avseende varugrupp 1 och 2 göras om. I den nya utvärderingen skall anbud från AB Ingvar Ekdahl och Järn & Verktyg i Varberg AB inte beaktas. Detta innebär att det är anbud 3 Grolls AB som offererat den lägsta kostnaden (SEK 1.644.506:-) under hela avtalsperioden per varugrupperna 1 och 2.


Ramavtal tecknas på 4 år under tidsperioden 2018-01-01 – 2019-12-31 med möjlighet till två års förlängning under tidsperioden 2020-01-01 – 2021-12-31.

Beslutsunderlag Dom 2017-10-06 meddelad i Göteborg i målnummer 7658-17 samt 7700-17

Förvaltningsrätten i Göteborg

Samråd Facklig samverkan i förvaltningssamverkansgrupp.


Håkan Strömberg Kristina Kjellgren


Protokollsutdrag Strateg/Upphandling



Sn au § 223 Dnr SN 2017/0229

Överenskommelse med serviceförvaltningen – köp av kost till särskilda boenden


1. godkänna förvaltningens förslag till ny överenskommelse avseende

kost till särskilda boenden med serviceförvaltningen.

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯

Beskrivning av ärendet Nu gällande överenskommelse med serviceförvaltningen löper ut den 31

december 2017 varför en ny överenskommelse behöver göras.

Förvaltningen har vid ett flertal tillfällen under hösten 2017 träffat

företrädare för serviceförvaltningen för att diskutera den nya

överenskommelsen som således är framtagen i samverkan.

Beskrivning av överenskommelsens omfattning har preciserats ytterligare

relativt nu gällande överenskommelse. Föreslagen överenskommelse löper

under 2018.


Överenskommelse kost till särskilda boenden

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Upphandlingsstrateg


13. Överenskommelse med servicenämnden - köp av kost till särskilda boenden

Dnr: SN 2017/0229-1 Handläggare: Hans-Inge Johansson Dokument: Beslutsförslag till socialnämnden 2017-11-17

Överenskommelse med servicenämnden - köp av kost till särskilda boenden


1. godkänna förvaltningens förslag till ny överenskommelse avseende kost till

särskilda boenden med Serviceförvaltningen.

Beskrivning av ärendet Nu gällande överenskommelse med Serviceförvaltningen löper ut 2017-12-31

varför en ny överenskommelse behöver göras.

Förvaltningen har vid ett flertal tillfällen under hösten 2017 träffat företrädare för

Serviceförvaltningen för att diskutera den nya överenskommelsen som således är

framtagen i samverkan.

Föreslagen överenskommelse löper under 2018.

Beskrivning av överenskommelsens omfattning har preciserats ytterligare relativt

nu gällande överenskommelse.

Beslutsunderlag Överenskommelse Kost till särskilda boenden, Socialförvaltningen, SN 17 0229-01




Protokollsutdrag Hans-Inge Johansson, Strateg/Upphandling

Överenskommelse Kost till särskilda boenden, Serviceförvaltningen, SN 17 0229 1 (8)

Överenskommelse Kost till särskilda boenden, Serviceförvaltningen, SN 17 0229-01 1. Parter Leverantör: Varbergs kommun Serviceförvaltningen Avdelning ”Kost och Städ” Norrgatan 25 432 80 Varberg Organisationsnummer: 212000-1249 Kontaktperson, frågor gällande överenskommelse och verksamhet:

Kristian Helgesson, Avdelningschef Telefon: 0340-69 71 85 Mobil: 070-946 71 85

E-post: [email protected]

Beställare: Varbergs kommun Socialförvaltningen Avdelning ”Varbergs Omsorg” Norrgatan 25 432 80 Varberg Organisationsnummer: 212000-1249 Kontaktperson, frågor gällande överenskommelse: Hans-Inge Johansson, Strateg/Upphandling Telefon: 0340-888 66 Mobil: 0721-716 714 E-post: [email protected]

Kontaktperson, frågor gällande verksamhet: Anne Göransson, Verksamhetschef

Telefon: 0340-69 77 57 Mobil: 0702-18 48 86

E-post: [email protected]

2. Omfattning & Åtagande Överenskommelsen har tillkommit genom samråd mellan parterna. Överenskommelsen ersätter samtliga tidigare gjorda överenskommelser gällande särskilt boende.

Överenskommelse Kost till särskilda boenden, Serviceförvaltningen, SN 17 0229-01 2 (8)

Målsättning med överenskommelsen är: Måltider och servering ska präglas av goda hygieniska krav, professionalism, serviceanda, anpassningsförmåga och Varbergs kommuns kostpolicy. Beställaren och dess kunder ska uppleva tjänsten som tillfredställande och parterna ska arbeta för att möjliggöra en god måltidsupplevelse. Överenskommelsen innebär att Socialförvaltningen kan under avtalstiden avropa varor/tjänster inom det överenskomna sortimentet. Följande särskilda boenden omfattas av överenskommelsen enligt nedan: Ekekullen, Per Lars väg A-C samt J, 4 enheter med vardera 8 platser: - Artikel 68 Lunch med dessert (hämtas varm i köket på Ekekullen) - Artikel 69 Kvällsmat (levereras kall tillsammans med lunchleveransen) - Artikel 145 Specialkost lunch med dessert (hämtas varm i köket på Ekekullen) - Artikel 147 Specialkost kvällsmat (levereras kall tillsammans med lunchleveransen) Allt levereras från Serviceförvaltningens tillagningskök på Ekekullen. Kungsängen Skolvägen 2 A-C 3 enheter med vardera 8 platser: - Artikel 63 Dygnsportion - Artikel 148 Specialkost dygnsportion Allt levereras från Serviceförvaltningens tillagningskök på Kungsängen. Kvällsmaten hämtas varm i köket. Lunch och kvällsmat hämtas kall i köket Lördag och Söndag. Limagården, Per Månsevägen 13, 15 A-C samt Krista Emmas väg, sammanlagt 44 platser: - Artikel 68 Lunch med dessert (hämtas varm i köket på Limagården) - Artikel 69 Kvällsmat (hämtas kall i köket på Limagården) - Artikel 145 Specialkost lunch med dessert (hämtas varm i köket på Limagården) - Artikel 147 Specialkost kvällsmat (hämtas kall i köket på Limagården) Allt levereras från Serviceförvaltningens tillagningskök på Limagården. Lindgården, Lindbergsvägen 138 A-E, 5 enheter med vardera 8 platser: - Artikel 68 Lunch med dessert (levereras varm till avdelningarna) - Artikel 69 Kvällsmat (levereras kall tillsammans med lunchleveransen) - Artikel 145 Specialkost lunch med dessert (levereras varm till avdelningarna) - Artikel 147 Specialkost kvällsmat (levereras kall tillsammans med lunchleveransen) Allt levereras från Serviceförvaltningens tillagningskök på Östergården. Verksamheterna värmer kvällsmaten själva. Skansgatan 24 A- F, 6 enheter med vardera 8 platser: - Artikel 68 Lunch med dessert (levereras varm till avdelningarna) - Artikel 69 Kvällsmat (levereras kall tillsammans med lunchleveransen) - Artikel 145 Specialkost lunch med dessert (levereras varm till avdelningarna) - Artikel 147 Specialkost kvällsmat (levereras kall tillsammans med lunchleveransen) Allt levereras från Serviceförvaltningens tillagningskök på Östergården.


Verksamheterna värmer kvällsmaten själva. Storegården, Fogdevägen 1, sammanlagt 15 platser: - Artikel 68 Lunch med dessert (hämtas varm i köket på Storegården) - Artikel 69 Kvällsmat - Artikel 145 Specialkost lunch med dessert (hämtas varm i köket på Storegården) - Artikel 147 Specialkost kvällsmat Ängslyckan Skolvägen 26, 1 enhet med 8 platser: - Artikel 68 Lunch med dessert (hämtas varm i köket på Kungsängen) - Artikel 69 Kvällsmat (hämtas kall i köket på Kungsängen) - Artikel 145 Specialkost lunch med dessert (hämtas varm i köket på Kungsängen) - Artikel 147 Specialkost kvällsmat (hämtas kall i köket på Kungsängen) Allt levereras från Serviceförvaltningens tillagningskök på Kungsängen. Artikel 68 lunch med dessert och artikel 145 specialkost lunch med dessert hämtas kall lördag och söndag (hämtas varm övriga dagar). Östergården - Träslövsvägen 23 A-K samt 27 A-F, 16 enheter med vardera 8 platser: - Artikel 68 Lunch med dessert (hämtas varm i köket på Östergården) - Artikel 69 Kvällsmat (hämtas varm i köket på Östergården) - Artikel 145 Specialkost lunch med dessert (hämtas varm i köket på Östergården) - Artikel 147 Specialkost kvällsmat (hämtas varm i köket på Östergården) Allt levereras från Serviceförvaltningens tillagningskök på Östergården. Följande portionstyper i flerportionskantin från tillagningskök kan beställas från Serviceförvaltningen enligt nedan: Artikelnummer 63 – Dygnsportion som omfattar: - Frukost (Gröt/Yoghurt, flingor, ägg, smörgås, margarin, pålägg, dryck, kaffe/té samt mjölk) - Lunch med dessert - Kvällsmat - Dryck - Mellanmål/fika • Tillbehör så som sylt, inlagd gurka, rödbetor, äpplemos med flera ingår. Artikelnummer 68 - Lunch med dessert som omfattar: - Huvudkomponent (Kött, fisk, sås) - Potatis/ris/pasta - Grönsak - Bröd till soppa - Dessert • Bröd och dryck ingår inte. • Tillbehör så som sylt, inlagd gurka, rödbetor, äpplemos med flera ingår inte.


Artikelnummer 69 – Kvällsmat som omfattar: - Fullvärdig måltid enligt gällande rekommendationer - Bröd till soppa • Bröd, dryck och dessert ingår inte. • Tillbehör så som sylt, inlagd gurka, rödbetor, äpplemos med flera ingår inte. Artikelnummer 145 – Specialkost lunch med dessert som omfattar: - Huvudkomponent (Kött, fisk, sås) - Potatis/ris/pasta - Grönsak - Dessert • Bröd och dryck ingår inte. • Tillbehör så som sylt, inlagd gurka, rödbetor, äpplemos med flera ingår inte. Artikelnummer 147 – Specialkost kvällsmat som omfattar: - Fullvärdig måltid enligt gällande rekommendationer - Bröd till soppa • Bröd, dryck och dessert ingår inte. • Tillbehör så som sylt, inlagd gurka, rödbetor, äpplemos med flera ingår inte. Artikelnummer 148 – Specialkost dygnsportion som omfattar: - Frukost Gröt/Yoghurt, flingor, ägg, smörgås, margarin, pålägg, dryck, kaffe/té samt mjölk) - Lunch med dessert - Kvällsmat - Dryck - Mellanmål/fika • Tillbehör så som sylt, inlagd gurka, rödbetor, äpplemos med flera ingår. Portionerna utgår från den nya äldrekosten enligt ”Hallandsmodellen, november 2015”. Samtliga portionstyper kan fås som specialkost. Specialkost serveras av medicinska skäl efter intyg av kommunsjuksköterska. För avvikande kost på grund av religiösa eller etiska skäl, det vill säga vegetarisk eller minus fläsk, krävs inget intyg. Portionstyperna kan fås som följande specialkoster med pristillägg: • Allergikost (t.ex. glutenfri kost och laktosfri kost) • Proteinreducerad kost • Fettreducerad kost • Dialys kost Samtliga portionstyper kan enligt Socialstyrelsens rekommendationer fås enligt följande konsistenser (såsom specialkost med pristillägg): • Hel och delad • Grovpaté • Timbal • Gelé • Tjockflytande • Flytande


Vegetarisk alternativ kan utan pristillägg fås som: • Lakto-ovo-vegetarisk kost • Vegan kost Näringsinnehåll Måltiderna ska ge daglig energi och näring enligt Nordiska näringsrekommendation (NNR). Matsedel Matsedeln löper över minst fyra (4) veckor och utgår från 1900 kcal (7MJ) per dygn vilket innebär att dagens huvudmål ska ge ca 570 kcal inklusive dessert. En dessert beräknas innehålla 190 kcal. Matsedel skall anpassas efter årstid samt efter storhelger och högtider såsom påsk, midsommar, jul och nyår med mera. Beställaren har möjlighet till två valbara rätter per dag, en rätt per avdelning utifrån alternativen. Matsedel förmedlas i första hand elektroniskt och i andra hand på papper till varje enhet för att informera kunder och deras anhöriga om veckans måltider. Maträtterna och dess komponenter skall vara varierade med tanke på smak, utseende och färg. Maträtterna är vällagade och tilltalande för både öga och mun samt anpassas efter äldres preferenser och ska följa gällande råd för målgruppen från Livsmedelsverket eller Socialstyrelsen. Måltidsordning enligt Hallands kostråd: Måltid: E % Kcal Protein Förfrukost 10 % 190 5 Frukost 15 % 285 15 Middag 30 % 570 25 Fika 10 % 190 5 Kvällsmat 20 % 380 20 Kvällsmål 15 % 285 10 Ansvar För samtliga måltider gäller att Leverantören har ansvar för produktion av måltiderna enlig gällande lagstiftning (livsmedelslagen med flera) tills måltiden är levererad till överenskommen plats. Leverantören ansvarar för att värmekedjan ej bryts fram till avhämtning. Tempkontroll sker vid mottagning av Beställaren. Kostpolicy Parterna förbinder sig att följa Varbergs kommuns gemensamt framtagna kostpolicy för måltider i Varbergs kommun. Parterna ska samverka i arbetet med Socialförvaltningens kostpärm där kostpolicyn ligger som grund.


Catering. Festmåltider och extra arrangemang Extra beställning enligt muntlig överenskommelse mellan parterna av mat till fester och högtider såsom exempelvis. höstfest, julfest och andra arrangemang kan tillhandahållas och debiteras enligt självkostnadspris. Offert skickas vid förfrågan om så önskas. Beställaren garanterar ingen specifik volym. Leverantören skall leverera de kvantiteter utav varor och tjänster som avropas.

3. Avtalsperiod Överenskommelse tecknas för tidsperioden 2018-01-01 – 2018-12-31.

4. Handlingars inbördes ordning Kontraktshandlingarna kompletterar varandra. Om kontraktshandlingarna skulle visa sig vara motsägelsefulla i något avseende gäller de, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder till annat, sinsemellan i följande ordning: 1. Skriftliga ändringar och tillägg till överenskommelsen 2. Överenskommelse SN 17 0229-01

5. Kundansvarig/Kontaktperson Det skall hos leverantören finnas en namngiven kundansvarig/kontaktperson för Beställaren.

Kundansvarig är Kristian Helgesson.

6. Allmänna krav gällande efterfrågad tjänst/varor Nedanstående allmänna krav gällande efterfrågad tjänst/varor skall uppfyllas: Generellt: 1. Offererade och avtalade produkter/tjänster skall vara 100 % anpassade och lämpliga för professionell verksamhet. 2. Leverantörens personal skall vara väl förtrogen med och följa de lagar,

förordningar, föreskrifter och allmänna råd som gäller för här aktuell verksamhet utan särskilt påpekande.

3. Leverantörens personal skall ha erforderlig kompetens så att tjänstens kvalité garanteras. 4. All aktuell personal skall ge mycket god service och bra bemötande vid alla kontakter med Socialförvaltningens personal.

7. Beställningar Uppskattning av beställningsvolym görs i samverkan mellan parterna utifrån aktuell beställning samt eventuella händelser framåt i tiden som kan tänkas påverka portionsantalet. Veckobeställning från Beställaren ska skriftligen vara Leverantören tillhanda minst två veckor innan första serveringstillfälle. Beställningen skall innehålla angivet val av maträtt, antal samt eventuell specialkost. Leverantören tillhandahåller underlag för beställning. Avbeställningar, förändringar eller tillägg av enstaka portioner eller kosttyper kan göras fram till och med klockan 08:00 samma dag som serveringstillfället.


8. Leverans Leveransen av maten ska ske så att Beställaren kan servera sina kunder mat mellan klockan 12.00 - 13.30 samt att kvällsmat skall kunna serveras fram till klockan 18.00. Respektive boende och tillagningskök kommer gemensamt överens om lämplig leveranstid. Följesedel (där det framgår portionstyper och antal) skall bifogas vid leverans. Leverantören skall tillhandahålla en funktionsbrevlåda (epostadress) för att möjliggöra snabb och effektiv feedback från Beställaren gällande levererad kost/tjänst.

9. Priser & ersättningar Artikel 63 Dygnsportion SEK 92,69 Artikel 68 Lunch med dessert SEK 43,35 Artikel 69 Kvällsmat SEK 27,13 Artikel 145 Specialkost lunch med dessert SEK 57,55 Artikel 147 Specialkost kvällsmat SEK 37,40 Artikel 148 Specialkost dygnsportion SEK 113,50 Samtliga priser är satta utifrån beskrivet nuläge vad gäller transporter, leverans av kall kvällsmat, hämtning av varm kvällsmat med mera. Samtliga priser är angivna i SEK exklusive mervärdesskatt inklusive samtliga kostnader såsom exempelvis livsmedel, personal, arbetsledning, administration, kompetensutveckling, arbetskläder, förbrukningsmaterial, fasta kostnader (Hyra och kapitalkostnader) samt avgifter och övriga kostnader kopplade till produktionen av måltiderna enligt leveransvillkor DDP (Delivered Dusty Paid INCOTERMS 2010 respektive stopp. Inga ytterligare kostnader kan tillkomma. Avtalade priser är fasta under hela avtalsperioden 2018-01-01 – 2018-12-31.

10. Betalningsvillkor & Fakturering Leverantören fakturerar antalet levererade portioner i efterskott. Underlag på levererade portioner skall tillhandahållas där det framgår leveransperiod, antalet portioner, portionstyp, artikelnummer, styckpris och fakturaperiod.

11. Uppföljning och samverkan Näringsberäknade matsedlar ska kunna redovisas för beställaren på begäran. Ansvariga enhetschefer för tillagningskök och boenden skall halvårsvis träffas för avstämning och uppföljning. Leverantören kallar till dessa möten. Ansvarig kock/teamledare bör besöka varje boende som man levererar till minst en gång under 2018 för att följa maten fram till och med servering som en del i kvalitetsuppföljningen. Mätning av kundtillfredsställelse ska göras i samverkan mellan Leverantören och Beställaren. Parterna ska samverka för gemensam kompetensutveckling kring ”att laga och servera mat till äldre”.


12. Tillämpliga lagar och tillstånd Leverantören skall följa gällande lagar och förordningar vad gäller tillämpliga delar. Leverantören skall även följa tillämpliga föreskrifter, kungörelser, allmänna råd samt tillämpliga delar av EU:s regelverk. Leverantören skall inneha de tillstånd som krävs för att bedriva här efterfrågad verksamhet.

13. Underleverantörer Leverantören skall svara för eventuella underleverantörer som för sig själv. Anlitade underleverantörer skall vara kontrollerade av Leverantören avseende fullgörande av sina skyldigheter enligt lagar och avtal vad gäller momsregistrering, inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter samt innehav av F-skattsedel.

14. Ändringar/tillägg Ändringar och tillägg till avtal kan endast göras genom en skriftlig handling undertecknad av behöriga företrädare för Beställare och Leverantör.

15. Force Majeure Part befrias ifrån sina avtalsenliga åtaganden om dessa inte kan fullföljas på grund av en oförutsebar händelse som parten inte kan råda över. Exempel på sådan händelse är krig, omfattande arbetskonflikt, blockad, eldsvåda, miljökatastrof samt allvarlig smittspridning Arbetskonflikt som har sin grund i parts brott mot kollektivavtal får inte åberopas som befrielsegrund. Motparten skall omedelbart underrättas om det föreligger omständighet som kan föranleda tillämpning av denna bestämmelse. Det åligger parterna att så långt som möjligt minimera eventuella skador.

16. Tvist Tvist angående tillämpning eller tolkning av överenskommelsen skall avgöras av parterna. ___________________________________________________________________________ Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Beställare: Leverantör: Varbergs kommun Varbergs kommun Socialnämnden/Socialförvaltningen Serviceförvaltningen 2017-12- 2017-12- ___________________________________ ____________________________ Erland Linjer, Ordförande Eva Olsson, Förvaltningschef



Sn au § 224 Dnr SN 2017/0188

Yttrande – verksamhetsansvaret för mötesplatser för seniorer/äldre

Beslut Arbets- och planeringsutskottet föreslår socialnämnden, efter redaktionella ändringar, besluta

1. förslaget att kultur- och fritidsnämnden tar över verksamhetsansvar för mötesplatser för seniorer/äldre tillstyrks.

2. socialnämndens beslut lämnas till kommunstyrelsen.

Turid Ravlo-Svensson (S) och Anders Friebe (S) deltar inte beslutet.

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯

Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 23 maj 2017, § 103, att fastställa

strategiskt styr- och budgetdokument inför mål och budget 2018. Ett av

uppdragen som gavs till socialnämnden i styr- och budgetdokumentet var

att lämna förslag på åtgärder för att utveckla mötesplatser och dess

verksamhet för seniorer/äldre.

Socialnämnden beslutade den 31 augusti 2017, § 103, att godkänna förslag

på åtgärder för att utveckla mötesplatser och dess verksamhet för senior/

äldre och översända det till kommunstyrelsen för vidare beredning.

Kommunfullmäktige beslutade den 17 oktober 2017, § 173, att godkänna

redovisningen av uppdraget från socialnämnden och att ge kultur- och

fritidsnämnden i uppdrag att utreda möjligheterna för en flytt av

verksamhetsansvaret för mötesplatserna från socialnämnden till kultur-

och fritidsnämnden.

Den 14 november 2017, § 208, beslutade kommunfullmäktige att tillskjuta

2,5 miljoner kronor till konceptet Aktiv senior för ett helhetsgrepp kring

mötesplatser och aktiviteter för seniorer i hela kommunen.

Förslaget är att frivilligverksamheten och annan redan existerande

mötesplatsverksamhet i Varberg, som idag bedrivs av socialnämnden,

tillsammans med det mobila teamet hos kultur- och fritidsnämnden, blir en

del i verksamheten Aktiv senior. En utredning har genomförts och

socialförvaltningen har deltagit i arbetet.

Beslutsunderlag Socialförvaltningens beslutsförslag den 30 november 2017 Utredning – flytt av verksamhetsansvaret för mötesplatser för seniorer/äldre från socialnämnden till kultur- och fritidsnämnden



Sn au § 224 forts.

Övervägande Socialnämnden har öppna mötesplats för seniorer/äldre i bl.a. dagcentraler

på särskilda boende, i anslutning till trygghetsboende men även i andra,

lånade lokaler. Syftet med verksamheten är att erbjuda seniorer ökade

möjligheter till social samvaro utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Som

ett komplement till samtliga aktiviteter, driver förvaltningen även

Inspirationslotsen. Tre anställda personer har det övergripande ansvaret

för mötesplatserna och Inspirationslotsen, men insatserna på

mötesplatserna drivs av frivilliga.

Kultur- och fritidsnämnden har idag inte någon insats särskilt riktad till

målgruppen äldre, men har öppna verksamheter dit även de äldre kan gå,

som till exempel kulturhuset Komedianten och biblioteken. Bägge

nämnderna samarbetar med Kultur för äldre, en verksamhet bekostad av

Region Halland.

Förslaget är att verksamhet med mötesplatser för äldre flyttas från

socialnämnden till kultur- och fritidsnämnden. Det omfattar ansvar för

mötesplatsverksamhet, surfcafé, den del av arbetet med Kultur för äldre

som riktar sig till de som bor i ordinärt boende, samt samordning och

rekrytering av frivilliga till hela målgruppen äldre. Ansvar för

inspirationslotsen ligger kvar hos socialnämnden.

Ett utvecklingsområde är att också dagcentralerna förs över och utifrån ett

salutogent arbetssätt inkluderas som en social arena med möjlighet till

näringsriktig kost.

Socialnämnden har erfarenhet och kunskap att bedriva mötesverksamhet

för äldre, vilket även beskrivs i utredningen. Samtidigt föreslås att ansvaret

förs över till kultur- och fritidsnämnden. Detta då det finns en risk att det

kan bli en otydlig ansvarsfördelning och budget om olika förvaltningar

ansvarar för delar av samma insats. Då kultur- och fritidsnämnden av

kommunfullmäktige fått uppdrag att skapa ”Aktiv senior” tillstyrker

socialnämnden förslaget, för att stödja en samlad verksamhet för de äldre

som bor i ordinärt boende.

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen

Handläggaren


14. Yttrande - verksamhetsansvaret för mötesplatser för seniorer/äldre

Dnr: SN 2017/0188-3 Handläggare: Lena Brosché Dokument: Beslutsförslag till socialnämnden 2017-11-30

Yttrande - verksamhetsansvaret för mötesplatser för seniorer/äldre


1. förslaget att kultur- och fritidsnämnden tar över verksamhetsansvar för mötesplatser för seniorer/äldre tillstyrks.

2. socialnämndens beslut lämnas till kommunstyrelsen.

Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fastställde i maj 2017 strategiskt styr- och budgetdokument

inför mål och budget 2018. I styr- och budgetdokumentet gavs uppdrag till

socialnämnden att senast under september 2017 lämna förslag på åtgärder för att

utveckla mötesplatser och dess verksamhet för seniorer/äldre.

Socialnämnden har den 31 augusti 2017, § 103, behandlat uppdraget och godkänt

förvaltningens förslag på åtgärder och översänt det till kommunstyrelsen för vidare

beredning. I redovisningen framgår att det finns behov av att utveckla

mötesplatser runt om i kommunen. För att arbeta med det krävs utvecklande av

koncept och innehåll, praktiskt stöd samt en ekonomisk stimulans till utförare. Ett

ytterligare behov av lokaler och mötesplatser i kommunen har lyfts till politiken av

intresseföreningar. Under hösten undersöktes möjliga lokaler för ändamålet. En

lokal fanns tillgänglig i centrala Varberg och inhyrdes för av kommunstyrelsen.

Kommunfullmäktige beslutade den 17 oktober 2017, § 173, att ge kultur- och

fritidsnämnden i uppdrag att utreda möjligheterna för en flytt av

verksamhetsansvaret för mötesplatser för seniorer, som bor i ordinärt boende, från

socialnämnden till kultur- och fritidsnämnden. Den 14 november 2017, § 208,

beslutade kommunfullmäktige att tillskjuta 2,5 miljoner kronor årligen till att

skapa ”Aktiv senior” för ett helhetsgrepp kring mötesplatser och aktiviteter för

seniorer i hela kommunen.

Förslaget är att frivilligverksamheten och annan redan existerande

mötesplatsverksamhet i Varberg, som idag bedrivs av socialnämnden, tillsammans

med det mobila teamet hos kultur- och fritidsnämnden, blir en del i verksamheten


Aktiv senior. En utredning har genomförts utifrån beslutet, och

socialförvaltningen har deltagit i arbetet.

Beslutsunderlag Utredning – flytt av verksamhetsansvaret för mötesplatser för seniorer/äldre från

socialnämnden till kultur- och fritidsnämnden

Övervägande Socialnämnden har öppna mötesplats för seniorer/äldre i bl.a. dagcentraler på

särskilda boende, i anslutning till trygghetsboende men även i andra, lånade

lokaler. Syftet med verksamheten är att erbjuda seniorer ökade möjligheter till

social samvaro utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Som ett komplement till

samtliga aktiviteter, driver förvaltningen även Inspirationslotsen. Tre anställda

personer har det övergripande ansvaret för mötesplatserna och Inspirationslotsen,

men insatserna på mötesplatserna drivs av frivilliga.

Kultur- och fritidsnämnden har idag inte någon insats särskilt riktad till

målgruppen äldre, men har öppna verksamheter dit även de äldre kan gå, som till

exempel kulturhuset Komedianten och biblioteken. Bägge nämnderna samarbetar

med Kultur för äldre, en verksamhet bekostad av Region Halland.

Förslaget är att verksamhet med mötesplatser för äldre flyttas från socialnämnden

till kultur- och fritidsnämnden. Det omfattar ansvar för mötesplatsverksamhet,

surfcafé, den del av arbetet med Kultur för äldre som riktar sig till de som bor i

ordinärt boende, samt samordning och rekrytering av frivilliga till hela

målgruppen äldre. Ansvar för inspirationslotsen ligger kvar hos socialnämnden.

Budget för två årsarbetare samt verksamhetsmedel förs över, se nedan. Hyra för

dagcentralerna föreslås ligga kvar hos socialnämnden.

Ett utvecklingsområde är att också dagcentralerna förs över och utifrån ett

salutogent arbetssätt inkluderas som en social arena med möjlighet till

näringsriktig kost.

Socialnämnden har erfarenhet och kunskap att bedriva mötesverksamhet för äldre,

vilket även beskrivs i utredningen. Samtidigt föreslås att ansvaret förs över till

kultur- och fritidsnämnden. Detta då det finns en risk att det kan bli en otydlig

ansvarsfördelning och budget om olika förvaltningar ansvarar för delar av samma

insats. Då kultur- och fritidsnämnden av kommunfullmäktige fått uppdrag att

skapa ”Aktiv senior” tillstyrker socialnämnden förslaget, för att stödja en samlad

verksamhet för de äldre som bor i ordinärt boende.


Ekonomi och verksamhet För att genomföra verksamhetsförändringen ska en budgetväxling från

socialnämnden till kultur- och fritidsnämnden genomföras, totalt 1,120 tkr. Det

innefattar personalkostnader för två årsarbetare samt verksamhetsmedel.

Samråd Samråd har skett i linje med samverkansavtalet med båda nämnders fackliga

organisationer.




Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

Handläggaren

2017-11-30

Utredning

– flytt av verksamhetsansvaret för mötesplatser för

seniorer/äldre från socialnämnden till kultur- och

fritidsnämnden

Kristina Wallin Kultur- och fritidsförvaltningen

1

Innehåll 1. Inledning ................................................................................................................. 2

1.1 Aktiv senior ............................................................................................................ 2

2. Bakgrund ................................................................................................................. 3

2.1 Arbetsprocess framtagande av utredningen ......................................................... 3

2.2 Äldres hälsa ........................................................................................................... 4

2.3 Nuvarande verksamhet – kultur- och fritidsnämnden ........................................ 4

2.4 Nuvarande verksamhet – socialnämnden ............................................................ 5

2.4.1 Mötesplatser - aktiviteter ............................................................................... 5

2.4.2 Mötesplatser – lokaler ................................................................................... 6

2.4.3 Surfcafé ........................................................................................................... 6

2.4.4 Social samvaro via frivilliga på särskilt boende ............................................. 6

2.4.5 Inspirationslotsen .......................................................................................... 6

2.5 Kultur för äldre – samverkan mellan kultur- och fritidsnämnden och

socialnämnden ............................................................................................................ 6

3. Förslag till flytt av verksamhetsansvar ................................................................... 7

3.1 Avgränsning ....................................................................................................... 7

4. Konsekvensanalys för flytt av verksamhetsansvar..................................................... 7

4.1 Fördelar och nackdelar med att verksamheten ligger i Socialnämndens regi . 7

4.2 Fördelar och nackdelar med att verksamheten ligger i kultur- och

fritidsnämndens regi ............................................................................................... 8

5. Budget ...................................................................................................................... 9

5.1 Personalresurser .................................................................................................... 9

5.1.1 Arbetsplatser .............................................................................................. 9

5.1.2 Aktiv senior ..................................................................................................... 9

6. Jämställdhetsbedömning ........................................................................................ 9

7. Sammanfattning .................................................................................................... 10

2

1. Inledning Varberg befinner sig i en stark tillväxt och kommer troligtvis att göra så i många år framöver. Under årets första åtta månader har kommunen vuxit med cirka 580 invånare. Under en längre tid framöver kommer antalet äldre i landets kommuner att öka. Orsaken är dels att den stora 40-talistgenerationen uppnår pensionsålder, dels att medellivslängden ökar och att de äldre lever längre än tidigare. Den närmaste framtiden ses främst en ökning i åldersgruppen 65–79 år. Med tiden kommer även de äldre åldersgrupperna, 80 år eller äldre, att öka starkt. Även i Varberg ses en liten övervikt av andelen äldre personer (65+) som också förväntas öka närmaste åren1. I slutet på 2015 var nästan 14 000 invånare i Varberg över 65 år. Enligt kommunens kultur- och fritidspolitiska strategi ”I Varberg får alla växa” som tar sin utgångspunkt i Vision Varberg 2025 skall kultur- och fritidsverksamheterna utformas med medborgarna och med deras behov i centrum. Alla människor har lika stort värde och ska ha samma möjligheter till utveckling och självförverkligande oavsett förutsättningar. Ett antal värderingar ska genomsyra all verksamhet som kommunen bedriver inom kultur- och fritidsområdet, de är; jämställdhet, folkbildning, folkhälsa, demokrati och tillgänglighet. Kultur- och fritidsnämnden har av kommunfullmäktige 2017-10-17 fått i uppdrag att utreda möjligheterna för en flytt av verksamhetsansvaret för mötesplatser för seniorer/äldre från socialnämnden till kultur- och fritidsnämnden. Uppdraget avser den mötesplatsverksamhet som bedrivs utanför de särskilda boendena och den verksamhet som inte är biståndsbedömd. Kommunens äldre har genom olika pensionärsföreningar uttryckt behov av en mötesplats och aktiviteter för seniorer i centrala Varberg. Det finns behov av att utveckla mötesplatser och aktiviteter för seniorer på andra ställen runt om i kommunen. En verksamhet för aktiva seniorer ska grundas på och utformas efter målgruppens behov och önskemål. Aktiviteter för seniorer kommer till stor del anordnas av föreningar och frivilligarbetare.

1.1 Aktiv senior

Kommunfullmäktige i Varberg har beslutat att tillskjuta 2,5 miljoner kronor årligen till att skapa ”Aktiv senior”. Aktiv senior innebär att ta ett helhetsgrepp kring mötesplatser och aktiviteter för seniorer i hela kommunen. Mötesplatser och aktiviteter bör finnas där människor bor, både i centrum och i övriga kommundelar. Aktiv senior innebär också start av ett mobilt team som ska röra sig runt om i kommunen för att stötta föreningsliv och ideella krafter att fylla mötesplatser med verksamhet. Det mobila teamet kan bidra till att undersöka vad det är för verksamheter som efterfrågas, hjälpa till att starta upp aktiviteter och stötta ideella krafter att driva dem vidare på egen hand. Bara fantasin sätter gränser för vad innehållet blir. Frivilligverksamheten och annan redan existerande mötesplatsverksamhet i Varberg, som idag bedrivs av socialnämnden, blir tillsammans med det mobila teamet en del i

1 Befolkningsprognos 2017–2030 Varbergs kommun, Statisticon 2017

3

verksamheten Aktiv senior. Aktiv senior blir således en övergripande benämning på hela arbetet som gäller mötesplatser för seniorer i Varberg. Navet i verksamheten kommer bli seniorcentret ”Ljuspunkten”, som har sin utgångspunkt på Lorensberg i den före detta lampaffären. Lokalen på Lorensberg är 140 kvm stor och kommer bli tillgänglig för föreningarnas olika verksamheter. Busshållplats finns i anslutning till lokalen och det finns även gott om parkeringsplatser vilket bidrar till hög tillgänglighet. I övriga delar av kommunen kommer Aktiv senior att nyttja de möteslokaler som idag sköts av socialnämnden, men även bygdegårdar, församlingshem, ungdomsgårdslokaler, idrottslokaler och skolor kan bli aktuella.

2. Bakgrund Det finns idag mötesplatser för äldre på olika platser i kommunen, det är både

mötesplatser för enbart äldre och andra öppna mötesplatser som till exempel

kulturhuset Komedianten och biblioteken.

Vid arbete och planering för insatser för äldre och äldres hälsa är det viktigt att ha

kunskap om hur hälsan ser ut bland de äldre i kommunen. Förutsättningarna

kommer sannolikt att ändras i takt med att nya generationer kommer tillhöra

gruppen äldre och kommer ställa nya typer av krav och ha andra behov än föregående

generationer. Den etniska spridningen och de socioekonomiska skillnaderna kommer

öka vilket gör att ålderdomen i framtiden riskerar att bli mer polariserad.

Att bli pensionär innebär en omställning i livet och inte sällan innebär en pensionering ett minskat socialt umgänge. En försämrad hälsa eller att rörligheten trappas ned smyger också på individen med åren. Detta kan leda till att individen blir mindre delaktig i samhället och blir mindre socialt aktiv2. Andra skäl till att det sociala umgänget minskar kan vara att vänner och bekanta blir sjuka eller går bort3. Detta kan leda till ensamhet och isolering vilket är en riskfaktor för ohälsa och depression4. Att bli pensionär kan bland många upplevas som en ny glädjefull tid i livet där det finns tid att göra andra saker som man inte hunnit med under sitt yrkesverksamma liv. Det finns mer tid för socialt umgänge på andra villkor än vad man haft tidigare. Ur flera perspektiv är möjliggörande av möten mellan människor en viktig insats för att öka både hälsa och välbefinnande hos målgruppen.

2.1 Arbetsprocess framtagande av utredningen

Kultur- och fritidsnämnden har fått i uppdrag att utreda möjligheterna för en flytt av verksamhetsansvaret för mötesplatser för seniorer/äldre från socialnämnden till kultur- och fritidsnämnden. Kultur- och fritidsförvaltningen har i arbetsprocessen tagit fram underlaget i utredningen i samarbete med socialförvaltningen.

2 Vogel, 2006a 3 Agahi, Lagergren, Thorslund, Wånell, 2005 4 Ernsth, Bravell, 2013

5

Kultur- och fritidsnämnden arbetar även med Kultur för äldre, vilket beskrivs i ett

senare stycke. Utifrån kultur- och fritidsnämndens ansvar och uppdrag att stödja

föreningsarbete kan det ses naturligt att stödja även seniorer genom föreningar och

möjligheter till mötesplatser. Det görs i viss mån redan idag men det kan utvecklas

ytterligare.

All verksamhet som kultur- och fritidsförvaltningen erbjuder ska vara öppen och tillgänglig för alla som bor, besöker och verkar i Varberg. Verksamheten bedrivs i huvudsak ur ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv genom generella insatser för att stärka hälsa och folkhälsa.

2.4 Nuvarande verksamhet – socialnämnden

Socialnämnden arbetar med olika hälsofrämjande aktiviteter utifrån prioriterade

utvecklingsmål, för de målgrupper som omfattas av nämndens ansvar. Som en del i

detta, erbjuds seniorer i Varbergs kommun bland annat aktiviteter på mötesplatser

och surfcafé med mera. Syftet är att erbjuda seniorer ökade möjligheter till social

samvaro utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. De får möjlighet att i sin närmiljö

träffa andra människor, fika och prata. Det erbjuds även aktiviteter och deltagarna

får själva vara delaktiga i att bestämma vad som ska göras. Samtliga aktiviteter är

öppna för alla som vill delta och är avgiftsfria. Socialförvaltningen driver även

Inspirationslotsen, som fungerar som ett stöd till personal som arbetar på särskilt

boende, dagverksamhet och personer som har kontakt med anhörigstödet och

frivilligverksamheten. Verksamheterna beskrivs närmare nedan.

Tre personer som är anställda av socialförvaltningen är ansvariga för att samordna

arbetet; en frivilligsamordnare samt 2 aktivitetssamordnare, totalt 3 årsarbetare.

Dessa personer ingår i en enhet tillsammans med Anhörigstöd.

• Frivilligsamordnaren arbetar framförallt med frivilligarbetarna, som i

dagsläget består av cirka 130–140 personer, vilka i sin tur arbetar med att

skapa aktiviteter för hela målgruppen äldre.

• Aktivitetssamordnarna arbetar med seniorsurf och surfcafé i samarbete

med barn- och utbildningsförvaltningen, och kultur för äldre i samverkan med

kultur- och fritidsförvaltningen och region Halland. De arbetar även med att

stötta personal inom hemtjänst och på särskilda boenden etcetera i arbetet

med kultur, hälsa och teknik. I uppdraget ingår även att vara behjälplig

på inspirationslotsen med teknik för personal, frivilligarbetare och anhöriga.

2.4.1 Mötesplatser - aktiviteter

Det finns idag 10 mötesplatser för äldre i kommunen – i Veddige, Bua, Kungsäter,

Tvååker, Träslövsläge, Limabacka samt fyra stycken i centrala Varberg. Antalet

aktiviteter varierar från en gång i månaden till flera gånger per vecka. Alla aktiviteter

är avgiftsfria och fika säljs till självkostnadspris. Marknadsföring sker via blogg,

dagboken i Hallands Nyheter och genom ”mun till mun”. Under det första halvåret

2017 hade dessa mötesplatser drygt 10 000 besök. Verksamheterna genomförs i

lånade lokaler men även i lokaler som ligger i särskilda boenden – se nedan.

6

Mötesplatserna har till syfte att erbjuda seniorer ökade möjligheter till social samvaro

utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. På mötesplatserna får seniorer möjlighet att i

sin geografiska närmiljö träffa andra människor för att till exempel fika och prata.

Det är frivilligarbetare som leder och stödjer i aktiviteterna vid mötesplatser och vid

social samvaro inom verksamhet i särskilda boenden.

2.4.2 Mötesplatser – lokaler

Verksamheterna genomförs både i det som kallas dagcentral (som till exempel kan

vara belägna i, eller i anslutning till, särskilda boende eller trygghetsboende), och i

lånade lokaler. I dagcentralerna erbjuds möjlighet för äldre att äta lunch till

subventionerat pris där serveringen sköts av serviceförvaltningen. Syftet är att

stimulera social samvaro för dem som kommer dit och äter. Det bedrivs idag inte

aktiviteter i alla dagcentraler, men möjligheten finns att nyttja samtliga.

2.4.3 Surfcafé

Surfcafé anordnas för de äldre som vill pröva på att använda surfplatta eller

mobiltelefon. Hösten 2017 genomförs detta på biblioteket i Bua, i ett

trygghetsboendes samlingslokal i Veddige, i studierummet på Södertull samt på

dagcentralen i Apelvikshöjd. Det ska starta ytterligare ett Surfcafé på

trygghetsboendet i Håsten, i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen.

2.4.4 Social samvaro via frivilliga på särskilt boende

Frivilligarbetare besöker äldre på olika boenden och är även behjälpliga i aktiviteter

som personal anordnar för de boende. Oftast är det personalen på boendet eller

anhöriga som påkallar behov och önskemål av kontakter mellan frivilliga och den

äldre.

2.4.5 Inspirationslotsen

Inspirationslotsen fungerar som ett stöd till personal som arbetar på särskilt boende,

dagverksamhet och personer som har kontakt med anhörigstödet och

frivilligverksamheten. Genom workshops, nätverksträffar och utlåning av

aktivitetsmaterial bidrar inspirationslotsen till att skapa förutsättningar för ökad

aktivitet. På Inspirationslotsen finns även tekniska hjälpmedel för utlåning.

2.5 Kultur för äldre – samverkan mellan kultur- och fritidsnämnden och

socialnämnden

Kultur för äldre är en verksamhet som bekostas av Region Halland där ansvaret för

utförandet delas mellan socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden.

Verksamhetens grundar sig i allas möjlighet att delta i kulturlivet – det är ett av

målen inom såväl den kommunala, regionala som den nationella kulturpolitiken. Ett

aktivt och kulturellt rikt liv ger positiva hälsoeffekter. Ett socialt sammanhang bidrar

till en ökad känsla av välbefinnande och meningsfullhet.

Målgruppen för Kultur för äldre är kommuninvånare fyllda 65 år och de som tar del

av insatser i form av hemtjänst, särskilt boende och förebyggande insatser i

kommunal eller privat regi. Företrädelsevis ska resurserna för Kultur för äldre riktas

till dem som har svårt att ta del av övrigt kulturutbud. Syftet är att utveckla ett

arbetssätt för långsiktig samverkan mellan socialförvaltningen och kultur- och

8

Fördelar

• Socialnämnden har erfarenhet av att bedriva mötesplatser och frivilligverksamhet för målgruppen äldre personer i både öppen verksamhet men även i samverkan med olika typer av boenden.

• Socialnämnden har kunskap om äldres behov och hälsa samt rättigheter i samhället, till exempel beslut om insatser.

• Socialnämnden har upparbetade samarbetskanaler med exempelvis region Halland och pensionärsorganisationer.

• Socialnämnden har kunskap om och arbetar med tekniska hjälpmedel för äldre.

Nackdelar

• Det finns risk för en otydlig ansvarsfördelning och budget när olika förvaltningar ansvarar för delar av samma insats. I detta fall mötesplatser för seniorer, exempelvis kan aktiviteter på särskilda boenden även vara öppna aktiviteter för personer utan bistånd.

4.2 Fördelar och nackdelar med att verksamheten ligger i kultur- och

fritidsnämndens regi

Fördelar

• Kultur- och fritidsnämnden har kunskap och erfarenhet av att bedriva mötesplatser och mobil fritidsverksamhet.

• Kultur- och fritidsnämnden har kunskap och erfarenhet av att arbeta med föreningar och föreningsstöd.

• Kultur- och fritidsnämnden har tillgång till flera mötesplatser runt om i kommunen som kan samutnyttjas till exempel ungdomsgårdar och andra lokaler.

• Kultur- och fritidsnämnden får vid ett övertagande av verksamheten för äldre enklare att tillgängliggöra all övrig verksamhet inom kultur- och fritidsområdet även för målgruppen äldre. Det kan även innebära att möjliggöra möten mellan olika åldersgrupper och intressegrupper.

• Att kultur- och fritidsnämnden tar över hela verksamheten med mötesplatser för äldre minskar risken för otydlig ansvarsfördelning och budget.

• All verksamhet med mötesplatser ur ett salutogent perspektiv skulle vara samlat under samma nämnd.

Nackdelar

• Risk att samarbete med den verksamhet, den biståndsbedömda verksamheten som inte förs över förloras.

• Risk att tappa deltagare som tidigare varit i mötesplatsverksamheten

• Kunskap kring till exempel ”äldres rättigheter” och tekniska hjälpmedel saknas.

10

en verksamhet som kommer gynna både kvinnors och mäns hälsa och välmående på

lika villkor.

7. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden föreslår att verksamheten med mötesplatser för seniorer

flyttas över från socialnämnden till kultur- och fritidsnämnden. Verksamheten som

flyttas är den icke biståndsbedömda verksamheten. Medel för den verksamhet som

flyttas över budgetväxlas enligt ovanstående kostnadsberäkning samt tillskjutna

medel från kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige fattar beslut om överflyttning av verksamheten som beräknas

starta den 15 mars, 2018.

Kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden gör utifrån beslut i

kommunfullmäktige erforderliga organisationsförändringar för att möta

verksamhetsöverflyttningen.



Sn au § 225 Dnr SN 2017/0257

Yttrande över remiss – Promemoria Ändrad retroaktivitet avseende efterlevandestöd


1. godkänna yttrande daterat 20 november 2017 som remissvar och

överlämna till Socialdepartementet.

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯

Beskrivning av ärendet Efterlevandestöd enligt socialförsäkringsbalken lämnas som tillägg eller i

stället för barnpension till de barn vars ena eller båda föräldrar har avlidit.

Enligt nuvarande bestämmelser får stödet inte lämnas för längre tid tillbaka

än två år före ansökningsmånaden. Förslaget är att den nuvarande

retroaktiva tiden inom efterlevandestödet bör kortas till sex månader, då

det utgör ett grundskydd som ska garantera barnet en viss lägsta nivå.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Beslutsunderlag Socialförvaltningens beslutsförslag den 20 november 2017 Yttrande – Ändrad retroaktivitet avseende efterlevandestöd

Remiss – Ändrad retroaktivitet avseende efterlevandestöd

Övervägande I den tidigare promemorian Ändrade regler om retroaktivitet avseende

efterlevandestöd, behandlad av socialnämnden den 18 maj 2017, § 79,

föreslogs retroaktivitet med en månad. Avsikten med förslaget var att

harmonisera retroaktiviteten inom efterlevandestöd med retroaktiviteten

inom underhållsstöd.

En arbetsgrupp har utifrån den föregående remissen och de svar som kom

in på den, haft i uppdrag att se över hur lång tiden för retroaktivitet bör

vara. Förslaget är fortfarande att efterlevandestödet bör kortas ned, men

bedömningen är att det är rimligt att det ska lämnas för sex månader före

ansökningsmånaden, då det utgör ett grundskydd som ska garantera barnet

en viss lägsta nivå. Det innebär ett närmande till den retroaktiva tid som

gäller för underhållsstöd, som liksom efterlevandestödet utgör ett

grundskydd när barnets ena eller båda föräldrar inte kan bidra till barnets

försörjning.



Sn au § 225 forts.

Förslaget påverkar de barn som ansöker om efterlevandestöd den 1 juli

2018 eller senare. Förslaget är neutralt utformat utifrån etnisk tillhörighet,

nationalitet eller ursprung hos den som ansöker.

I det svar socialnämnden lämnade på den föregående promemorian,

Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd, påpekade

nämnden att en ytterligare analys behövs för att kunna bedöma om

förändringar av efterlevandestödet krävs för de barn som beviljats

efterlevandestöd och som får sin omsorg och försörjning enligt

socialtjänstlagen. Denna analys är ännu inte genomförd och påpekandet tas

även med i det förslag till yttrande till Socialdepartementet som

socialförvaltningen tagit fram.

¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Protokollsutdrag: Socialdepartementet

Kommunstyrelsen Handläggaren


15. Yttrande över Remiss - Promemoria Ändrad retroaktivitet avseende efterlevandestöd

Dnr: SN 2017/0257-2 Handläggare: Lena Brosché Dokument: Beslutsförslag till socialnämnden 2017-11-20

Yttrande över Remiss - Promemoria Ändrad retroaktivitet avseende efterlevandestöd


1. godkänna yttrande daterat 20 november 2017 som remissvar och

överlämna till Socialdepartementet.

Beskrivning av ärendet Efterlevandestöd enligt socialförsäkringsbalken lämnas som tillägg eller i stället för

barnpension till de barn vars ena eller båda föräldrar har avlidit. Enligt nuvarande

bestämmelser får stödet inte lämnas för längre tid tillbaka än två år före

ansökningsmånaden. Förslaget är att den nuvarande retroaktiva tiden inom

efterlevandestödet bör kortas till sex månader, då det utgör ett grundskydd som

ska garantera barnet en viss lägsta nivå.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Beslutsunderlag Remiss – Ändra retroaktivitet avseende efterlevandestöd

Yttrande – Ändrad retroaktivitet avseende efterlevandestöd

Övervägande I den tidigare promemorian Ändrade regler om retroaktivitet avseende

efterlevandestöd (Ds 2017:11, behandlad av socialnämnden 2017-05-18, Dnr SN

2017/0094) föreslogs retroaktivitet med en månad. Avsikten med förslaget var att

harmonisera retroaktiviteten inom efterlevandestöd med retroaktiviteten inom

underhållsstöd.

En arbetsgrupp har utifrån den föregående remissen och de svar som kom in på

den, haft i uppdrag att se över hur lång tiden för retroaktivitet bör vara. Förslaget

är fortfarande att efterlevandestödet bör kortas ned, men bedömningen är att det

är rimligt att det ska lämnas för sex månader före ansökningsmånaden, då det


utgör ett grundskydd som ska garantera barnet en viss lägsta nivå. Det innebär ett

närmande till den retroaktiva tid som gäller för underhållsstöd, som liksom

efterlevandestödet utgör ett grundskydd när barnets ena eller båda föräldrar inte

kan bidra till barnets försörjning.

Om tiden kortas ned till en månad skulle det innebära att barnet är tvunget att

ansöka om efterlevandestöd i relativt nära anslutning till dödsfallet, eller i nära

anslutning till att rätten inträder om det är vid en senare tidpunkt, för att inte gå

miste om ersättning. Så blir inte fallet med en något längre tid för retroaktivitet. En

retroaktiv tid på sex månader innebär också att tiden närmar sig den tid som gäller

för andra efterlevandeförmåner.

Förslaget påverkar de barn som ansöker om efterlevandestöd den 1 juli 2018 eller

senare. Förslaget är neutralt utformat utifrån etnisk tillhörighet, nationalitet eller

ursprung hos den som ansöker.

I det svar socialnämnden lämnade på den föregående promemorian, Ändrade

regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd, påpekade nämnden att en

ytterligare analys behövs för att kunna bedöma om förändringar av

efterlevandestödet krävs för de barn som beviljats efterlevandestöd och som får sin

omsorg och försörjning enligt socialtjänstlagen. Denna analys är ännu inte

genomförd och påpekandet tas även med i det förslag till yttrande till

socialdepartementet som socialförvaltningen tagit fram.

Ekonomi och verksamhet Efterlevandestödet är inte skattepliktigt och påverkar inte heller kommunens

möjligheter att begära utbetalning av efterlevandestöd motsvarande beviljat

försörjningsstöd för den period som gäller för handläggningstiden från ansökan till

beslut. Det innebär att förslaget inte påverkar kommunens ekonomi eller

verksamhet.




Protokollsutdrag Socialdepartementet

Handläggare

Förvaltningsledningsstaben Lena Brosché, 0340-889 06

Yttrande 1 (1) 2017-11-20 Dnr: SN 2017/0257

Socialdepartementet 103 33 Stockholm

Yttrande – Ändrad retroaktivitet avseende efterlevandestöd (diarienummer S2017/06357 /FST Socialdepartementet)

Socialnämnden, Varbergs kommun, lämnar följande yttrande över promemoria– Ändrad retroaktivitet avseende efterlevandestöd.

Som framgår av förslaget om ändrade regler för retroaktivitet gällande efterlevandestöd,

är det en viktig insats för att säkra en grundtrygghet för barnet. I den utredning som

föregick denna promemoria (Ds 2017:11 - Ändrade regler om retroaktivitet avseende

efterlevandestöd) föreslogs att minska retroaktiviteten till en månad. Att istället sänka

retroaktiviteten till sex månader anser socialnämnden, utifrån de skäl som beskrivs i

förslaget, vara bra.

Socialnämnden anser därför att den lagändring som föreslås är bra, och stöder den.

Samtidigt vill nämnden åter framföra att det är viktigt att genomföra den analys som

föreslogs i Ds 2017:11 - Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd

(diarienummer 2017/01878/FST, Socialdepartementet, kap. 5.2 Ytterligare

övervägande - barn som beviljats efterlevandestöd och som får sin omsorg och

försörjning enligt socialtjänstlagen).

POSTADRESS Varbergs kommun

BESÖKSADRESS Norrgatan 25

TELEFON 0340-880 00

ORGANISATIONSNUMMER 212000-1249

E-POSTADRESS [email protected]

432 80 Varberg

432 80 Varberg

TELEFAX 0340-101 84

WEBBPLATS www.varberg.se

Beslutsförslag 1 (2) 2017-12-06 Dnr: SN 2017/0278-1

Socialnämnden

Socialförvaltningen Lena Brosché, 0340-889 06

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan 25 0340-880 00 212000-1249 [email protected] TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg 0340-101 84 www.varberg.se

Internrapport om socialnämndens upphandlingsarbete


1. Rapport Uppföljning av socialnämndens upphandlingsprocess

godkänns.

2. Resultat av utvecklingsområden enligt rapporten redovisas för

nämnden 2018.

Beskrivning av ärendet All upphandling ska genomföras utifrån affärsmässighet, objektivitet och

konkurrens. Målet är rätt produkt/tjänst till lägsta pris. Utifrån de lagar som

styr upphandlingsarbete, och kommunövergripande dokument, reglemente

etc. som tagits fram, görs upphandling/inköp/avrop från ramavtal inom

socialnämndens verksamhet avseende varor och tjänster.

Som en uppföljning av detta, och utifrån diskussioner efter revision av

kommunens direktupphandling och följsamhet mot egna riktlinjer, har en

uppföljning av socialförvaltningens arbete genomförts. Uppföljningen har

utgått från fyra huvudperspektiv: Kommungemensam respektive

Förvaltningsspecifik upphandling, Organisation och kompetens samt

Uppföljning och avtalstrohet.

Beslutsunderlag Rapport – Internrapport om socialnämndens upphandlingsarbete

Övervägande Inom de områden som ingick i uppföljningen har ett antal utvecklingsområden

identifierats:

Kommungemensam upphandling

- Hur säkerställs att förvaltningen får möjlighet att delta i de upphandlingar

som förvaltningen bedömer relevanta med möjlighet att påverka krav.

- Är förvaltningen bunden av samtliga upphandlingar som genomförs

kommuncentralt?

2 (2) 2017-12-06 Dnr: SN 2017/0278-1

- Hur säkerställs att leverantörer endast läser in de varor som är

upphandlade, så inte ”fel” vara kan beställas?

Förvaltningsspecifik upphandling

- Hur tydliggör vi förvaltningens process med underlag, mallar, information etc.? De dokument och rutiner som tas fram ska vara enkla att finna och använda.

- Hur säkerställer vi att budgetansvarig har kännedom om samtliga varor/tjänster som är upphandlade?

Organisation och kompetens

I arbetsgruppen lyftes frågan om behovet av information och utbildning för

dessa frågor.

- Hur tydliggörs och säkerställs att budgetansvarig vid introduktion samt löpande får information om vad som krävs utifrån budgetansvar?

- Hur säkerställs kompetens hos samtliga funktioner med uppdrag att ta

fram underlag och genomföra direktupphandling?

- Hur säkerställs att chefer och de som ansvarar för avrop/beställning

endast kan beställa de varor som är upphandlade?

Uppföljning och avtalstrohet

- Hur säkerställer förvaltningen att de varor/tjänster som inte kräver

upphandling (t.ex. placeringar) kommuniceras med

upphandlingsavdelningen?

- Hur säkerställer förvaltningen att upphandlingsavdelningen får kännedom

om de direktupphandlingar som genomförs?

Arbetet med de som berör förvaltningen har påbörjats/ska genomföras. De

som handlar om det kommungemensamma perspektivet, och där

upphandlingsavdelningen är ansvarig för arbetet, kommer att tas upp i

Upphandlingsstrategiskt mötesforum. Resultatet av arbetet redovisas till

socialnämnden under 2018.




Protokollsutdrag Handläggare

0 (6)

Dnr:

Socialförvaltning Lena Brosché, 0340-889 06

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Östra Långgatan 24 0340-880 00 212000-1249 [email protected] Socialförvaltning TELEFAX WEBBPLATS 432 41 Varberg 0340-101 84 www.varberg.se

Internrapport om socialnämndens upphandlingsarbete

1 (6) Dnr:

Innehåll Bakgrund ............................................................................................................ 2 Krav vid upphandling ......................................................................................... 2 Revision .............................................................................................................. 3 Kommungemensam upphandling ...................................................................... 3 Förvaltningsspecifik upphandling ...................................................................... 4 Organisation och kompetens .............................................................................. 5 Uppföljning och avtalstrohet .............................................................................. 5 Övrigt - Behov av kommungemensamma definitioner ...................................... 6 Fortsatt arbete .................................................................................................... 6

2 (6) Dnr:

Bakgrund

All upphandling ska genomföras utifrån affärsmässighet, objektivitet och

konkurrens. Målet är rätt produkt/tjänst till lägsta pris. Förfrågningsunderlag

som används ska baseras på en behovsanalys, som tas fram av beställaren.

När ett behov av en vara eller tjänst uppstår, ska en bedömning göras om

behovet omfattar endast den egna eller hela förvaltningens verksamhet - eller

fler förvaltningar. Detta avgör kommunens arbetssätt med upphandlingen.

Upphandling/inköp/avrop från ramavtal görs inom socialnämndens

verksamhet avseende varor och tjänster. Årligen blir det omfattande summor

– för år 2016 gjordes externa upphandlingar/inköp/avrop för ca. 324 mnkr

och de kommun-interna omfattade ca 130 mnkr.

Mest frekvent (i antal köp) är inköp av varor, men det största värdet (i

omfattning av pengar) är tjänster (fr.a. driftentreprenader, ca 120 mnkr/år).

Krav vid upphandling

För att på bästa sätt ta tillvara konkurrensen på marknaden och hushålla med

skattemedlen, måste offentliga myndigheter följa EU-direktiv och svenska

lagar när de genomför en upphandling. Beroende på vad som ska upphandlas,

värdet på det som upphandlas mm, är det olika lagar och regler som

myndigheten ska förhålla sig till - Lag om offentlig upphandling (LOU), Lag

om valfrihetssystem (LOV) samt Lagen om tjänstekoncession (LOK).

För att styra kommunens arbete med upphandling, och som ett stöd i de

upphandlingar som genomförs, har ett antal kommunövergripande dokument,

reglemente etc. arbetats fram och beslutats:

• Upphandlingspolicy (kommunfullmäktige 2010-12-14)

• Riktlinjer för upphandling (kommunstyrelsen 2011-08-30)

• Rutiner för direktupphandling – (kommunstyrelsen 2014-10-01)

• Konkurrensprövningspolicy (kommunfullmäktige 2013-05-21)

• Tillämpningsanvisningar konkurrensprövningspolicy – ska beslutas

Ett inköp kan genomföras på olika sätt, beroende på värdet på det som ska

köpas in, om det är en vara eller tjänst som ska kunna avropas från ett

ramavtal under en längre period (under flera år) mm. Vem/vilka som kan

upphandla eller vad som kan köpas in inom respektive förvaltning, regleras i

den delegationsordning som beslutas av ansvarig nämnd.

3 (6) Dnr:

Revision

På uppdrag av kommunens revisorer, har KPMG genomfört en revision av

kommunens direktupphandling och följsamhet mot egna riktlinjer. I denna

togs socialförvaltningens följsamhet upp: ”Det är anmärkningsvärt vilken

bristande följsamhet som finns mot gällande regler inom socialförvaltningen”.

Bakgrunden till det exempel på socialförvaltningens följsamhet, och

kommentaren i revisionsrapporten, är arbetet med att möta det stora trycket

av ensamkommande barn 2016/16. Då det var ett mycket stort antal barn som

kom till kommunen, uppstod ett akut behov av att ordna boende med allt vad

det innebar av inventarier i detta. Förvaltningen löste detta genom

direktupphandlingar som inte genomfördes enligt samtliga de krav som finns.

Utifrån påpekandet i revisionen, har förvaltningen och ekonomikontoret

diskuterat former och struktur för medverkan och dialog i upphandlingsfrågor.

Socialförvaltningen har utifrån revisionens resultat genomfört en

internuppföljning av förvaltningens arbetsprocesser kring upphandling

Översynen har utgått från fyra huvudperspektiv: Kommungemensam

respektive Förvaltningsspecifik upphandling, Organisation och kompetens

samt Uppföljning och avtalstrohet.

Representanter från förvaltningens avdelningar har deltagit och fört in

frågeställningar/förslag till fortsatt arbete.

Kommungemensam upphandling

Om det som ska upphandlas är varor eller tjänster som används av mer än en

förvaltning, genomförs en kommunövergripande upphandling. I

upphandlingsprocessen ingår representanter från de berörda avdelningarna,

med stöd från en upphandlare från upphandlingsavdelningen

(kommunstyrelsens förvaltning). Enligt upphandlingsavdelningen avgör de

vem/vilka som bjuds in att delta, detta utifrån att inte vill få alltför stora

arbetsgrupper.

För att identifiera vilka kommungemensamma upphandlingar som ska

genomföras kommande år, tar upphandlingsavdelningen fram en lista, som

kommuniceras med samtliga förvaltningar. Förvaltningarna kan till denna

lista även anmäla nya behov, och vilka upphandlingar som är aktuella att

delta.

De upphandlingar som är genomförda, förs in i kommunens avtalskatalog, där

alla kan se vilka varor som är upphandlade och kan avropas (markeras med

”tumme-upp) och vilka varor därutöver som ev. kan köpas av leverantören till

rabatterat pris. En leverantör som är antagen inom ett visst ansvarsområde

tillåts läsa in hela sitt sortiment (även inom andra avtalsområde än det de har

avtal inom). Det innebär att en central upphandling endast omfattar ett

4 (6) Dnr:

avgränsat område varor (som markeras ”Tummen upp”), men i systemet läggs

alla artiklar in.

Utvecklingsområde – kommungemensam upphandling

- Hur säkerställs att förvaltningen får möjlighet att delta i de

upphandlingar som förvaltningen bedömer relevanta med möjlighet att

påverka krav.

- Är förvaltningen bunden av samtliga upphandlingar som genomförs

kommuncentralt?

- Hur säkerställs att leverantörer endast läser in de varor som är

upphandlade, så inte ”fel” vara kan beställas?

Förvaltningsspecifik upphandling

Varje nämnd ansvarar för sina upphandlingar. Är det en upphandling som

berör endast en nämnd, genomförs den av förvaltningen, och stöd från

upphandlingsavdelningen kan ges om det finns behov.

När ett behov av en vara/tjänst som inte tidigare är upphandlad

uppmärksammas, gör budgetansvarig följande bedömning:

✓ Behov endast för den egna enheten/verksamheten?

✓ Behov för hela förvaltningen?

✓ Behov för flera förvaltningar?

✓ Om behov endast för egen enhet/förvaltning - ligger det beräknade värdet

av upphandlingen inom ramen för vad budgetansvarig får upphandla?

✓ Vid osäkerhet – förvaltningens strateg/upphandling ska kontaktas.

Bedömningen ligger till grund för viken upphandling som ska genomföras.

Direktupphandlingar (upphandlingar med lågt värde) kan genomföras av

ansvarig chef, utifrån delegationsförteckning. Som ett stöd i arbetet har

upphandlingsavdelningen tagit fram underlag, mallar med mera. Dessa finns

på kommunens intranät. Där finns även rutiner för vilka direktupphandlingar

som ska anmälas till upphandlingsavdelningen och hur de ska anmälas.

Upphandlingar kan även genomföras med stöd av strateg upphandling

och/eller avtalsutvecklare.

De förvaltningsspecifika avtal som görs, kan i dagsläget inte läggas in i den

kommungemensamma katalogen. Det innebär att budgetansvarig inte har

kännedom om samtliga varor/tjänster som är upphandlade.

Utvecklingsområde - förvaltningsspecifik upphandling

- Hur tydliggör vi förvaltningens process med underlag, mallar, information etc.?

5 (6) Dnr:

De dokument och rutiner som tas fram ska vara enkla att finna och använda.

- Hur säkerställer vi att budgetansvarig har kännedom om samtliga varor/tjänster som är upphandlade?

Organisation och kompetens

För att kunna följa lagar, regler och rutiner kring upphandling, inköp, kontroll

mm. av att vi köper rätt vara/tjänst av rätt leverantör, krävs att alla de om har

någon del i arbetet har, och får, rätt stöd i arbetet. Budgetansvarig chef har det

övergripande ansvaret, men då avropen/beställningar från ramavtal kan vara

många, behöver de stöd från personal med utpekat samordningsansvar för

arbetet. Dessa behöver i sin tur stöd och support kring uppdraget och

förändringar som kan påverka det.

Till stöd finns även en strateg/upphandling på förvaltningsledningsstaben,

som kan stötta i de bedömningar som behöver göras.

Utvecklingsområde – organisation och kompetens

I arbetsgruppen lyftes frågan om behovet av information och utbildning för

dessa frågor.

- Hur tydliggörs och säkerställs att budgetansvarig vid introduktion samt löpande får information om vad som krävs utifrån budgetansvar?

- Hur säkerställs kompetens hos samtliga funktioner med uppdrag att ta

fram underlag och genomföra direktupphandling?

- Hur säkerställs att chefer och de som ansvarar för avrop/beställning

endast kan beställa de varor som är upphandlade?

Uppföljning och avtalstrohet

Upphandlingsavdelningen har uppdrag att följa upp hur kommunens

förvaltningar följer de avtal som tecknats. Syftet är att kartlägga inköp av

tjänster och varor som gjorts utan att budgetansvarig följt den formalia som

krävs vid direktupphandling, dvs tagit in flera anbud utifrån en förfrågan,

skrivit protokoll på beslut om tilldelning etc. Socialförvaltningens avtalstrohet

ligger, enligt upphandlingsavdelningens definition, i november 2017 på 86%.

Med denna typ av uppföljning av hur förvaltningarna sköter arbetet med

inköp/avrop finns ser förvaltningen en risk att det resultat som redovisas

endast delvis är korrekt:

• Fakturor/direktupphandling som understiger 100 tkr omfattas inte av kontrollen.

• Uppföljningen utgår från att alla köp från en ramavtalsleverantör är korrekta – som tidigare redovisats lägger en antagen leverantör in hela

6 (6) Dnr:

sitt sortiment i systemet, både upphandlade och icke upphandlade

varor. ”Fel” vara kan beställas.

• Uppföljningen kan även omfatta fakturor där förvaltningen inte kan

påverka val av leverantör: t.ex. för personlig assistans (eget val för den

person som beviljats insatsen) eller placeringar av personer med

särskilda behov. Konsekvensen innebär att i uppföljningen av

socialförvaltningens fakturor kommer med sådana som inte kan

hanteras med det nuvarande arbetssättet och i systemet. Ett antal

sådana fakturor har funnits med i årets genomgång.

Utvecklingsområde – uppföljning och avtalstrohet

- Hur säkerställer förvaltningen att de varor/tjänster som inte kräver

upphandling (t.ex. placeringar) kommuniceras med

upphandlingsavdelningen?

- Hur säkerställer förvaltningen att upphandlingsavdelningen får

kännedom om de direktupphandlingar som genomförs?

Övrigt - Behov av kommungemensamma definitioner

Ur förvaltningen perspektiv och för det fortsatta arbetet med organisation och

ledning har det även kommit förslag om några begrepp som behöver

förtydligas:

• Avrop – avropskompetens

• Avtalstrohet – såväl köp av rätt leverantör dom köp av rätt sortiment

(inre och yttre avtalstrohet)

• Beställare/beställarkompetens

• Uppföljning och uppföljningskompetens

Fortsatt arbete

Som redovisas i rapporten har förvaltningen arbetat utifrån

Kommungemensam respektive Förvaltningsspecifik upphandling,

Organisation och kompetens samt Uppföljning och avtalstrohet. Inom

samtliga områden har ett antal utvecklingsområden identifierats. Arbetet med

de som berör förvaltningen har påbörjats/ska genomföras. De som handlar om

det kommungemensamma perspektivet, och där upphandlingsavdelningen är

ansvarig för arbetet, kommer att tas upp i Upphandlingsstrategiskt

mötesforum.

Kallelse/underrättelse Socialförvaltningen Lisbeth ... · Socialförvaltningen Lisbeth Klingvall,...

Documents

Transcript of Kallelse/underrättelse Socialförvaltningen Lisbeth ... · Socialförvaltningen Lisbeth Klingvall,...