Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget · Utvärderingen visar att när det gäller...

Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget

(numera Kungsbacka torg)

Kerstin Lönnhag, Landskapsarkitekt LAR/MSA Förvaltningen för Teknik, Kungsbacka kommun

2013-12-09

Förord

Nämnden för Teknik har gett i uppdrag till förvaltningen för Teknik att göra en utredning angående flyttning av torgkiosken, Kungsbacka torg. Uppdraget omfattar att utreda förutsättningar, redovisa alternativa placeringar och användningsområden med kostnadsuppskattningar samt konsekvenser i övrigt för flyttning av torgkiosken på Kungsbacka torg. Utredningen skall redovisas för nämnden under fjärde kvartalet 2013. För att få en helhetsbild har torgets ombyggnad som helhet utvärderats på en övergripande nivå, medan byggnadernas tillkomst, placering och användning granskats mer i detalj.

Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget Kungsbacka kommun

5

Innehåll

1. Sammanfattning s.7

2. Bakgrund s.9

3. Programmet s.11

4. Kritiken s.15

5. Användande av torget s.18

6. Processen – Hur gick det till? s.19

7. Utvecklingen – Hur går vi vidare? s.22

8. Lärdomar s.27

9. Källor s.28


7

1 Sammanfattning

Nämnden för Teknik har gett i uppdrag till förvaltningen för Teknik att utvärdera

upprustningen av Kungsbacka torg. Utvärderingen visar att de direktiv som gavs

inför upprustningen till stor del har uppfyllts. Bland annat är torget utformat för

många olika användningsområden, beläggningen sträcker sig från fasad till fasad,

Norra Torggatan är avstängd för biltrafik, Södra Torggatan är dubbelriktad och

parkering finns på södra delen. Livets träd står kvar och har i samråd med konstnären

anpassats till den nya omgivningen.

Att det upprustade torget var nominerat till det så kallade Sienapriset för god

utemiljö, dock utan att vinna, är ett gott betyg för utformningen av platsen.

Även om den invånardialog som genomfördes hösten 2012 visar att en majoritet av

de tillfrågade är nöjda med det nya torget, så visar den också att nästan en tredjedel

av de tillfrågade inte är nöjda. Självklart kommer förändringar av en stads centrala

plats alltid att mötas av många åsikter, för och emot. I detta fall har kritiken varit

stor, och det som skapat mest debatt är resultatet av direktivet att det skulle finnas

offentliga toaletter samt en permanent byggnad för försäljning. Debatten om dessa

två byggnader har handlat både om utseende och om placering, främst av

serveringsbyggnaden.

Utvärderingen visar att när det gäller utseendet så har arkitektens intentioner gällande

byggnaderna inte uppfyllts fullt ut. Detta har berott både på kostnads- och

materialskäl samt på en anpassning till den upphandlade verksamheten i kiosken. Att

åtgärda utseendet är möjligt men kostsamt och kräver att nuvarande verksamhet

stänger igen under den tid som arbetet pågår.

Placeringsmässigt har kritiken främst handlat om läget framför en befintlig

uteservering. Utvärderingen listar för- och nackdelar samt ungefärliga kostnader för

olika alternativ för torgkiosken: att låta den bli kvar, att flytta den eller att riva den.


8

En lärdom kring torgbyggnaderna är att förvaltningen, om man i framtiden ska bygga

byggnader, behöver vara tydligare i sin beställarroll och sin kommunikation med

invånarna. Ett förslag är att nästa gång man har ett lika centralt projekt som berör

många invånare och näringsidkare, ta fram en modell eller tredimensionell animering

som på ett tydligare sätt visar för allmänheten hur det färdiga resultatet kommer att

se ut.


9

2 Bakgrund

Stortorgets upprustning har varit uppe på agendan vid ett flertal tillfällen. Under 90-

talet drev Teknik ett upprustningsprojekt där man efter parallella uppdrag arbetade

vidare med ett förslag från Räntfors arkitektur och landskap. Av olika orsaker lades

projektet då ner.

Under 2006 fick frågan liv igen och den 21 november 2006 fick förvaltningen för

Teknik i uppdrag av nämnden för Teknik att utreda Stortorgets framtida utformning

och funktion. Förvaltningen tog då fram ett program för upprustning av Stortorget i

samarbete med förvaltningen för Plan & Bygg. Övriga förvaltningar samt

Innerstadsbolaget deltog i framtagande som referensgrupp. Den 22 maj 2008

godkände nämnden för Teknik programmet som sedan skickades vidare till

kommunstyrelsen. Den 18 november 2008 godkände kommunstyrelsen programmet

som ett inriktningsbeslut.

I maj 2009 gjordes justeringar i Tekniks budget på grund av rådande konjunkturläge

och pengar för upprustning av Stortorget flyttades från 2010 fram till 2011.

Våren 2010 hölls samråd med samtliga fastighetsägare runt torget om att fästa

belysningsarmaturer på fasaderna samt om tillgänglighet till offentliga lokaler i

fastigheterna.

I september 2010 påbörjades projekteringen av torget, där man gick in i detalj hur

saker skulle utformas och byggas. Projekteringen utfördes av Ramböll utifrån

förslagshandling från White arkitekter. Under arbetets gång förändrades en del

förutsättningar, bl.a. flyttade en stor del av torghandeln (fisk- och ostvagnarna) från

Stortorget permanent, varför behovet av fasta byggnader för handel inte längre är

aktuellt. Byggnaderna som efter det fanns kvar i ritningarna var de för toaletter samt

en säsongsbyggnad för restaurang/café-försäljning. En säsongsbyggnad visade sig

senare inte vara praktiskt lösbart, istället valdes en permanent lösning. I mars 2011

var projekteringen av själva torget klart och i juni lämnades bygglovet för


10

torgbyggnaderna in. Under våren 2011 hade informationsmöten med handlare och

fastighetsägare hållits och arkeologiska undersökningar och ledningsarbeten

påbörjats. Själva torgombyggnaden drog igång först i september 2011.

I byggprocessen rådde tidspress för att hinna klart till invigningen som var utsatt till

maj 2012. Invigningsceremonin utfördes 6/6 2012. Byggnaderna var dock klara med

alla ytskikt och inredning först under hösten och kiosken öppnade under november

månad.

METOD

Information till denna utredning har inhämtats genom samtal med så många som

möjligt av dem som varit involverade i projektet. Både kommunens anställda,

inkopplade konsulter och berörda krögare har fått komma till tals. Även det under

året nyinrättade torgrådet (där innerstadsbolaget, kyrkan samt förvaltningarna för

teknik, kultur & turism och fritid & folkhälsa är representerade) Detta för att få så

många synvinklar som möjligt på ärendet.

Även inkomna synpunkter via hemsidan, invånardialogen och kommunens

facebooksida har gåtts igenom och mötesanteckningar, skisser och ritningar från

olika skeden har studerats.

Källor redovisas i slutet av dokumentet.


11

3 Programmet

Sammanfattning av de programdirektiv som ombyggnaden av torget tog avstamp i:

Torget ska utformas så att många olika användningsområden möjliggörs.

Ytan ska hållas så fri som möjligt från permanent användning men en viss

bebyggelse kan innebära ett arkitektoniskt lyft och en dragningskraft.

Beläggningen ska sträcka sig som ett golv i samma nivå hela vägen från fasad

till fasad.

Biltrafiken runt och på torget ska ske på fotgängarnas villkor.

I torgets norra del stängs Norra Torggatan helt av för biltrafik.

Södra Torggatan blir dubbelriktad mellan Storgatan och Kyrkogatan.

Parkering på torget ska tills vidare möjliggöras, främst på den södra delen.

Målet är att ta bort parkeringen på torget på sikt.

Det ska utredas om skulpturen ”Livets Träd” kan ges en mer framträdande

och attraktiv placering utanför Stortorget.

På torget ska finnas offentliga toaletter. Det ska även finnas sophantering och

toalett avsedd för torghandeln. Det ska utredas om detta kan samordnas i 1-2

permanenta byggnader, där det även skulle kunna finnas plats för försäljning.

Torghandelns utseende, placering och samordningsansvar ska utredas.

Hur väl uppfyller det ombyggda torget dessa direktiv?

Torget ska utformas så att många olika användningsområden möjliggörs.

Torget används för stora och små musikevenemang, torgmarknad,

utomhusgudstjänst, veteranbilsträffar mm. Till vardags finns här uteserveringar i

bästa solläge men även möjlighet att sitta och njuta av solen och folklivet utan att

betala.


12

Ytan ska hållas så fri som möjligt från permanent användning men en viss

bebyggelse kan innebära ett arkitektoniskt lyft och en dragningskraft.

Stora fria ytor finns. Maximalt besökarantal är beräknat till 4000 personer. Vilket har

uppmätts ett antal gånger sedan invigningen.

Om den tillkommande bebyggelsen innebär ett arkitektoniskt lyft eller motsatsen har

varit föremål för livlig debatt. Men att torget var nominerat till Sienapriset - Sveriges

arkitekters pris för god utemiljö, är ändå ett gott betyg för torgets arkitektoniska

utformning.

Serveringen som finns i byggnaden på torget har onekligen en dragningskraft och är

ett mycket positivt inslag på torget.

Beläggningen ska sträcka sig som ett golv i samma nivå hela vägen från fasad

till fasad.

Den nya beläggningen är sammanhängande för hela torget och de omgivande

gatorna. Något som dock diskuterats är kvaliteten på beläggningen och hur bra den

fungerar ur tillgänglighetssynpunkt. Tillgänglighet nämns inte i målen för

ombyggnaden av torget, men ska alltid beaktas vid om- och nybyggnation av

offentliga platser. Då trottoarkanter och trappor har byggts bort runt torget måste

projektet ändå ses som lyckat ut tillgänglighetssynpunkt. Ytan av smågatsten är

godtagbar men inte optimal tillgänglighetsmässigt, men ett helt asfalterat torg, vilket

skulle vara det allra bästa för tillgängligheten, var aldrig ett alternativ.

Biltrafiken runt och på torget ska ske på fotgängarnas villkor.

De gator runt torget som är öppna för biltrafik är klassade som så kallade

gångfartsområden, dvs att biltrafik tillåts på de gåendes villkor. I verkligheten är det

snarare gående på bilarnas villkor. Går du mitt i gatan så förväntas du flytta på dig

om det kommer en bil. Det är för lite folk och för mycket utrymme vid sidan om

”körbanan” för att det ska kännas rimligt att bilarna ska behöva köra i gångfart.


13

I torgets norra del stängs Norra Torggatan helt av för biltrafik.

Avstängning av Norra Torggatan har utförts, dock behöver blomsterurnor blockera

vägen för att hindra bilarna. Den bit av gatan som är avstängd har samma beläggning

som de andra runt om torget där biltrafik tillåts. Uteserveringen som tar upp stor del

av ytan fungerar bra.

Södra Torggatan blir dubbelriktad mellan Storgatan och Kyrkogatan.

Dubbelriktningen är genomförd utan några större problem, förutom att den

stenpollare som står i hörnet vid Hemköp blivit nedkörd av lastbilar ett antal gånger.

Efter en mindre justering av läge hoppas detta problem vara löst.

Parkering på torget ska tills vidare möjliggöras, främst på den södra delen.

Målet är att ta bort parkeringen på torget på sikt.

Parkeringen på torget har fungerat dåligt. De ej kontrastmarkerade rutorna och de

många träden har gjort att folk inte vetat var det är parkeringsrutor eller ej. Parkering

i in och utfart har förekommit och även inne på torgytan där ingen parkering alls ska

förekomma. Folk har fortsatt att använda den ytan som brukade vara infarten till

parkeringen, trots att det här nu är en trädgrop.

Trädskydden har inte fyllt sin funktion som skydd mot påkörningar utan har vid

påkörning gått sönder och dessutom skadat trädstammarna.

Det ska utredas om skulpturen ”Livets Träd” kan ges en mer framträdande och

attraktiv placering utanför Stortorget.

Konstverket finns kvar på torget på sin ursprungliga plats. Det har i samråd med

konstnären anpassats till sin ombyggda omgivning. Vissa delar har tagits bort, även

detta i samråd med konstnären.

På torget ska finnas offentliga toaletter. Det ska även finnas sophantering och

toalett avsedd för torghandeln. Det ska utredas om detta kan samordnas i 1-2

permanenta byggnader, där det även skulle kunna finnas plats för försäljning.

En permanent byggnad med offentliga toaletter finns. Visst missbruk av toaletterna

har förekommit.


14

En permanent byggnad med servering av mat och dryck finns.

Sophantering för torghandeln var för utrymmeskrävande för att få plats i en mindre

byggnad på torget. Separat container för torghandelns sopor ställs upp vid

månadsmarknaden.

Torghandelns utseende, placering och samordningsansvar ska utredas.

Utredning om detta har gjorts. Ny tjänst som samordnare för torghandel har inrättats

och tillträds i januari.


15

4 Kritiken

Det har varit många artiklar och insändare i lokaltidningarna. Den största kritiken

kring det ombyggda torget har rört sig kring byggnaderna, parkeringen, ojämn

markbeläggning, livets träd, samt behov av mer grönska.

Artiklar

Ett 70-tal artiklar i Kungsbacka-Posten/Kungsbacka-Nytt, Norra Halland och GP

sedan ombyggnaden startade. 2011 handlade det om tidplanen, arkelogiska

utgrävningar och hur ombyggnaden störde handeln.

I maj 2012 kommer frågan om torgkiosken upp när sex krögare i innerstaden i ett

brev till kommunstyrelsen kräver att de ska rivas.

Från juni tillkommer artiklar om ojämn beläggning, missnöjda knallar, budget och

kostnad, öde torg, krångliga parkeringar, gångfartsområde, Sienapriset.

Av alla artiklar handlar ungefär hälften (32) på något sätt om kioskfrågan.


16

Insändare

Ett 90-tal insändare/krönikor, fördelade på ungefär 75 procent negativa och 25

procent positiva (en del av de positiva har vi själva stått för när vi svarat på

insändare). Här handlar det nästan uteslutande om kiosken, med lite inslag av

tillgänglighet och parkering.

Invånardialogen

För att få en vidare uppfattning om vad kommuninvånarna verkligen tyckte, utöver

de åsikter som framkommit i insändare och artiklar, utfördes hösten 2012 en

invånardialog via den webbpanel med frivilliga respondenter som finns sedan våren

2012. Det som framkom ur invånardialogen var att många (57%) faktiskt var nöjda

eller mycket nöjda med torget. Dock var 31%, nästan en tredjedel, missnöjda. Det de

tillfrågade hade som förslag till förbättringar av torget var bland annat: mer

evenemang, mer grönska, tydligare parkering, vägvisning och diverse förändringar

av torgbyggnaderna. Det framkom även synpunkter om att ta bort, minska höjden eller

flytta husen till en annan plats på torget.

Återkoppling till deltagarna i denna invånardialog kommer att ske under våren 2014.


17

Sommaren 2013

Även om de kritiska insändarna om kiosken fortsätter, så har det under 2013

förekommit ett antal positiva insändare/krönikor, och det har i kontrast mot

skriverierna om det öde torget 2012 rapporterats om olika arrangemang på torget

under sommaren.


18

5 Användande av torget

Före och efter ombyggnaden (se även bilaga B - Foton över torget före och efter ombyggnad)

Innan torget byggdes om användes det främst som parkeringsplats, men den

månatliga marknaden och enstaka evenemang ägde rum här. Efter ombyggnaden har

användningsområdet för torget vidgats och antalet evenemang ökat. Det handlar

främst om fler mindre evenemang så som Sommarkväll i Innerstaden och

utomhusgudstjänst. De evenemang som även innan ombyggnaden ägde rum på torget

har nu kunnat utvecklas och har växt både i utbud och i besökarantal.

Under 2013 har det varit upp emot ett hundratal evenemang på torget och redan

innan det nya året har börjat finns ett 80-tal små och stora aktiviteter är inplanerade

på torget. Antal evenemang på torget innan ombyggnaden har uppskattats till ett

tjugotal, inklusive månadsmarknaderna.

Den självklara evenemangsplatsen

Torget är i sin nya form på god väg att bli den självklara platsen för offentliga

evenemang i Kungsbacka. Det har blivit lättare, finare och roligare att arrangera

evenemang på torget. Dock finns det de som tycker att torget är så fint att de inte tror

att de inte får vara där, eller att det är svårt att få tillåtelse att använda det. För att

förändra denna inställning har innerstadsbolaget gått ut med en uppmuntran till fler

att använda torget, i en pressrelease i början av december. Alla som vill arrangera

något som är öppet för allmänheten erbjuds via innerstadsbolaget och torgrådet hjälp

med kontakter, professionella arrangemangstips, finansieringstips och mycket annat.

Torget till vardags

Torget så som det såg ut innan ombyggnaden, var inte en plats man vistades på. Här

fanns visserligen några bänkar att slå sig ned på och en liten glasskiosk, men utsikten

över en stor parkeringsplats var inte speciellt inbjudande. Efter ombyggnationen

finns nu massor av sittplatser, både med och utan ryggstöd, i sol och i skugga.

Dessutom finns det i dagsläget två stycken uteserveringar på torgytan, samt

ytterligare tre stycken längs de omgivande gatorna.


19

6 Processen – Hur gick det till?

En fråga som berör

Centralt beläget i Kungsbacka innerstad, och med en historia som stadens genom

tiderna främsta mötes- och marknadsplats, betecknas torget ofta som stadens hjärta.

All förändring av en stads centrala torg berör invånarna. Åtgärder och förändringar

kommer alltid mötas av många åsikter, för och emot.

När det gäller upprustningen av Kungsbacka torg har debatten mest handlat om de

två byggnaderna, både om deras utseende och även om placeringen, främst av

serveringsbyggnaden.

Kulturmiljö

Kungsbacka torg är en historisk plats och torget och dess omgivande bebyggelse är

av Länsstyrelsen klassat som riksintresse för kulturmiljövården. Torgets nya form har

tagits fram med stor hänsyn till platsens historia och den kulturmiljö som torget och

byggnaderna runt om är en del av. Till exempel valdes smågatsten som

markbeläggning eftersom det är ett klassiskt, stadsmässigt och långsiktigt hållbart

material.

Ost- och fiskvagnar, saluhall och kiosk

I början fanns tankar om att flytta in de befintliga ost- och fiskvagnarnas verksamhet

i nya byggnader på torget. I debatten förekom även flera olika förslag om någon

slags saluhall på torget. Ost- och fiskhandlarna visade sig dock vara tveksamma till

att flytta in i någon byggnad och därmed behöva betala hyra. Som ett komplement till

ost- och fiskbyggnaden tänktes en tillfällig kioskbyggnad för sommarbruk, men den

visade sig bli orimligt dyr och komplicerad att konstruera. Detta gjorde att man

istället fastnade för en lösning med en permanent kiosk samt en byggnad för

toaletter.


20

Placering

När arkitekten som ritade husen kopplades in var de båda byggnadernas placering

redan klar. De skulle placeras i den möbleringszon som finns som en ram runt torget.

Själva torgytan skulle hållas så fri som möjligt från permanent användning. Den mer

exakta placeringen inom denna möbleringszon gjordes utifrån en analys av

rörelsemönster över torget, utblickar när man närmar sig torget och förhållande till de

byggnader som ligger runt torget. T ex ville man inte placera någon byggnad framför

kyrkan eller framför den byggnad som nu inrymmer turistbyrån.

Utseende

Tanken var att byggnaderna både skulle bli en utsmycknad och skapa liv och rörelse

på torget (läs mer om tankarna kring byggnaderna i bilaga A –

Gestaltningsbeskrivning, Ulla Antonsson). Utifrån detta togs kioskens utseende fram

av upphandlad arkitekt, i samråd med projektledaren för upprustningen och

representant för Plan & Bygg. Under framtagandet av bygglovshandlingar byttes

projektledare (på grund av föräldraledighet). I slutet av sommaren 2011 godkändes

bygglovet av byggnadsnämnden. Grannarna behövde enligt lagen inte höras eftersom

bygglovet stämde överens med gällande detaljplan (som reglerar vad, var, hur stort

och högt man får bygga).

Byggnationen av kioskerna upphandlades sedan utifrån bygglovshandlingarna. Helt

färdiga ritningar på alla detaljer togs aldrig fram, vilket gjorde att detaljer som inte

var lösta i ritningar ställde till problem när de behövde lösas på plats. Även detaljer

som var uppritade utfördes, av olika orsaker, annorlunda. Till exempel skulle delar

av kioskens ytskikt enligt arkitektritningen vara perforerat och belyst inifrån. Detta

ändrades i byggskedet både av kostnadsskäl och på grund av osäkerhet om garantin

för det föreslagna materialets hållfasthet.

Att byggnaderna uppfattas högre i verkligheten än de ser ut att vara på ritningarna

kan ha två förklaringar: Dels så skulle dörrarna ha varit 20 cm högre (och gångjärnen

skulle vara infällda i väggen) och dels så är träden i bygglovsritningen ritade 9 meter

höga, medan de som står där idag snarare är hälften så höga, även om de kommer att

bli högre på sikt.


21

Från kaffe till korv

Den verksamhet man tänkte sig i kioskbyggnaden när den ritades var av karaktären

café eller kaffebar. När verksamheten sedan hade upphandlats och det vinnande

förslaget innehöll tillagning av mat och inte bara uppvärmning krävdes mer

ventilation, vilket gav ett större ventilationsaggregat som går ut genom taket. Även

det fönster som var tänkt ut mot Kyrkogatan försvann då det inte fungerade ihop med

de stekbord som verksamheten krävde.

Det är alltså en mängd faktorer som bidragit till att byggnaderna ser ut som de gör

och ligger där de ligger, och även med de bästa intentionerna så blir det inte alltid

som man tänkt sig.


22

7 Utvecklingen – Hur går vi vidare?

En stad är i ständig utveckling och dess torg bör hänga med i detta. Vårt nya torg är

byggt för att vara flexibelt och fungera över tid. Dess yta kan användas till olika

saker som passar stadens skeden just för tillfället. Det ska fungera lika bra oavsett om

det används för marknadsförsäljning, större evenemang eller vardagens möten. Vissa

delar av torget behöver dock justeras för att fungera riktigt bra. Framförallt är det

torgbyggnaderna som behöver studeras närmare vad det gäller justeringar.

UTVECKLING AV TORGBYGGNADERNA

Det som ska utredas angående torgbyggnaderna är alternativ användning och

placering av torgkiosken, med kostnadsuppskattningar samt konsekvenser i övrigt för

flyttning.

Önskan om att flytta kiosken grundar sig i att många tycker att den hamnat framför

och skymmer verksamheterna i Facklan-huset.

Alternativ användning

Alternativ användning skulle innebära kostsamma och omfattande åtgärder då den

idag är fullt utrustad och specialanpassad för att fungera för matförsäljning.

Funktionsanpassningen är så omfattande att den har fått påverka byggnadens yttre

utseende. Det kritiken rört sig kring är inte innehållet i byggnaden utan placeringen

så att ändra användning skulle vara aktuellt endast vid en flytt. Dock hade det varit

positivt om byggnaden vid eventuella åtgärder anpassades för mer flexibel

användning då verksamheten i den upphandlas på två år i taget och kan variera i

behov.

Alternativ placering

Det är framförallt torgkiosken som det har framförts önskemål om flytt av. Den enda

andra placering som skulle vara aktuellt av denna kiosk är en annan placering på

torget. Att flytta kiosken någon annanstans vore inte lämpligt då den hör ihop med


23

toalettbyggnaden. Om man önskar få bort kiosken helt från torget får den antingen

rivas eller så flyttar man även toalettbyggnaden.

Angående flytt av kiosken så har en stor del av byggnadskostnaden varit kostnader

för grundläggning och anslutning till vatten och avlopp. Därför skulle en flytt

innebära uppemot hälften av kostnaden för nybyggnad (invändig renovering skulle

vara nödvändig efter flytt pga sprickor mm).

Förändringar i utförandet

Då mycket att byggnaderna inte blivit så som det var tänkt från början finns mycket

att rätta till om man så önskar. Dock är det mesta av detta kostsamma och

tidskrävande åtgärder som dessutom kräver att nuvarande verksamhet stänger igen

under den tid som arbetet pågår. Skulle det beslutas att åtgärder ska vidtas så bör det

ske efter september 2014 då nuvarande upphandlingsperiod går ut.

Delar som enligt arkitekten Ulla Antonsson bör ändras/åtgärdas på torgbyggnaderna

för att komma närmare ursprungstanken (se bilaga A – Gestaltningsprinciper Ulla

Antonsson):

Luftintag/utblås kläs in med skivmaterial lika fasad. Görs så smala som

möjligt.

Dörrarnas storlek och gångjärn korrigeras till att stämma överens med

ritningarna.

Komplettera båda byggnaderna med ett antal skyltskåp/montrar/ljusvitriner.

Komplettera med belysning mot sockel.

För dessa tillägg måste funktionerna utredas och detaljerna projekteras för att visa

hur det ska utföras och att det är möjligt att utföra!


24

Kostnader

Kiosken har kostat ca 1 miljon att bygga. Korrigeringar av tidigare nämnda detaljer

för att byggnaden bättre ska motsvara ursprungstanken bör utföras om

kioskbyggnaden på något sätt behålls. Uppskattad kostnad för dessa korrigeringar är

tre- till fyrahundratusen. En flytt skulle kosta runt en halvmiljon (oerhört komplicerat

arbete, och invändig renovering skulle vara nödvändig efter flytten). Rivning och

återställning av ytan skulle kosta ca tvåhundrafemtiotusen.

ALTERNATIV A – Låta torgkiosken stå kvar

Fördelar och möjligheter med att låta kiosken stå kvar:

Folk har börjat ta torgbyggnaderna till sig. De gillar korven och har vant sig vid

husens utseende. Torget kan tidigare upplevas som helt klart och få börja leva sitt liv.

Risker och nackdelar med att låta kiosken stå kvar:

Restaurangen i Facklan-huset kan gå dåligt och slå igen och vi får en tom lokal som

kan bli svår att fylla. Biografen flyttar till nya lokaler i Kungsmässan och

stadskärnan utarmas ytterligare på verksamheter. Även kioskverksamheten kan gå

dåligt och slå igen.

Möjlig argumentation mot detta alternativ är att man inte lyssnar på folkopinionen.

Uppskattad kostnad för detta alternativ är tre- till fyrahundratusen.

ALTERNATIV B – Flytta torgkiosken

Fördelar och möjligheter med att flytta kiosken:

Vi visar att folket har möjlighet att påverka sin stad. En placering som stör andra

verksamheter mindre kan kanske uppnås, men till ett högt pris. Restaurangen i

Facklan-huset och biografen kan vara kvar och utvecklas i sina befintliga lokaler.

Risker och nackdelar med att flytta kiosken:

Detta är ett dyrt och framförallt svårt alternativ. Det finns även en risk att något går

fel och byggnaden skadas allvarligt under själva flytten. Det finns risk för att

missnöje uppstår även med ny placering. Det kan vara svårt att få kioskverksamheten

att fungera på en ny plats som kanske inte har ett lika bra solläge Restaurangen i


25

Facklan-huset och biografen kanske flyttar eller lägger ner i alla fall. Träden som är

placerade som en ram runt torget kommer med tiden att skugga Facklan-husets

uteservering ändå.

Det kommer att dröja ytterligare tid innan torget kan upplevas som klart. I och med

den nya grundläggningen och rivningen av den gamla, kommer torget att åter igen

förvandlas till en byggarbetsplats för åtminstone några månader.

Möjlig argumentation mot detta alternativ är att man slösar med skattepengar och att

man ger efter för en högljudd opinion som kanske inte representerar en majoritet av

kommuninvånarna. Det reser också frågan vad man gör om det kommer klagomål

även på kioskens nya placering.

Uppskattad kostnad för detta alternativ är tre- till fyrahundratusen för anpassningar

och ca femhundratusen för flytt av kioskbyggnad och återställning av ytan.

Kostnaden för flytten är dock svår att uppskatta då framtida placering ej är beslutad.

ALTERNATIV C – Riva torgkiosken

Fördelar och möjligheter med att riva kiosken:

Vi visar att folket har möjlighet att påverka sin stad. Verksamheterna i Facklan-huset

kan vara kvar och utvecklas i sina befintliga lokaler.

Risker och nackdelar med att riva kiosken:

Det finns risk för att missnöje uppstår även över att kiosken är riven. Vi får ett dött

torg och Restaurangen i Facklan-huset och biografen flyttar eller lägger ner i alla fall.

Träden som är placerade som en ram runt torget kommer med tiden att skugga

Facklan-huset uteservering ändå.

Möjlig argumentationen mot detta alternativ är att man slösar med skattepengar och

att man ger efter för en högljudd opinion som kanske inte representerar en majoritet

av kommuninvånarna. Det kan komma en opinion för att bevara kiosken från dem

som uppskattar den men tidigare inte sett någon anledning att delta i debatten.

Uppskattad kostnad för detta alternativ är ca tvåhundrafemtiotusen för rivning och

återställning av ytan.


26

UTVECKLING AV PARKERINGEN

Tanken var redan i programmet att parkeringen på sikt skulle tas bort från torget helt.

Ytan har därför utformats så att den ska fungera även för annan användning, varför

inga parkeringsrutor markerats upp på klassiskt vis. Detta har dock lett till

svårigheter att förstå hur man ska parkera. Ytan föreslås få annan användning när del

2 av Ejderns parkering öppnar. Ytan kan istället användas för lek,

blomsterarrangemang eller uteserveringar. Mer exakt vad ytan ska användas till bör

vara helt klart innan parkeringen stänger.

Kostnaden beror mycket på vad man väljer att fylla ytan med, vilket bör utredas

vidare.

UTVECKLING AV TRÄDGROPARNA

Trädgroparna som ramar in torget är i ytan fyllda med grus. Gruset rymmer ut på

omgivande stenytor, det fimpas cigaretter i gruset och folk går och kör in på torgytan

över trädgroparna, vilket orsakar kompaktering av trädens växtbädd. Grusytorna är

svåra och tidskrävande att sköta och därmed dyra att sköta. I den invånardialog som

genomförts angående det ombyggda torget framkom en mängd synpunkter och

förslag till förbättringarna, däribland ”mer grönska på torget!” Med utgångspunkt i

de synpunkterna föreslås att gruset i trädgroparna byts ut mot perennplanteringar

vilket ger oss mer grönska på torget och förhoppningsvis kommer ingen på tanken att

fimpa bland vackra blommor.

Uppskattad kostnad för denna åtgärd uppgår till femtio- till sjuttiotusen.


27

8 Lärdomar

Otydlighet kring vem som egentligen var beställare av byggnaderna har försvårat den

interna processen på förvaltningen. Vi behöver i framtiden vara tydligare i vår

beställarroll. Det kan vara svårt för enda projektledare att kunna allt, varför det kan

vara idé att introducera delprojektledare med olika kompetenser. Det behöver vara

tydligt var projektledarens ansvar slutar och byggledarens ansvar börjar. Byte av

projektledare under ett projekts gång är inte optimalt men sker ibland, ofta så som i

detta fall på grund av föräldraledighet. I sådana fall är dokumentation extra viktigt

och det finns alltid utrymme för förbättring.

Den kommunikationsplan som togs fram inför upprustningen av Stortorget

fokuserade mycket på kommunikationen kring framkomligheten under själva

byggskedet. Det gällde främst att informera näringsidkare och kunder om att alla

butiker skulle vara öppna och tillgängliga samt var man kunde parkera, vilket var de

frågor som dominerande i media under denna tid. En översiktsvy med de båda

kioskbyggnaderna inritade publicerades på hemsidan redan i september 2011, men

det var inte förrän byggnaderna stod på plats våren 2012 som kioskfrågan seglade

upp som den dominerande i debatten.

En tydligare och tidigare kommunikation kring byggnadernas utseende och placering

hade kanske kunnat påverka processen redan i planeringsskedet. Samtidigt påverkas

naturligtvis möjligheten till kommunikation av otydligheten i själva

beslutsprocessen.

En idé skulle kunna vara att nästa gång man har ett lika centralt projekt som berör

många invånare och näringsidkare så tar man fram en modell eller tredimensionell

animering som på ett tydligare sätt visar även för lekmän hur det kommer att se ut.

Det är då också viktigt att göra detta i ett skede när invånarna fortfarande har

möjlighet att påverka processen.


28

9 Källor

Muntliga källor:

Anna-Karin Ljungman (fd landskapsarkitekt på Kungsbacka kommun, projektledare 2008-2010)

Camilla Graad (trafikingenjör på Kungsbacka kommun, projektledare 2010-2012)

Olle Andersson (byggledare Kungsbacka kommun, ansvarig byggledare för torget och byggnaderna)

Katarina Hylén (ansvarig för torgmarknaden, Kungsbacka kommun)

Karin Hiller (medansvarig för torgmarknaden, Kungsbacka kommun)

Lis Hellström (trygghetssamordnare, Kungsbacka kommun, höll i upphandlingen av kioskverksamheten)

Adam Folcker (informatör, Kungsbacka kommun, informatör för Teknik i projektet)

Eva Örneblad (bygglovsarkitekt, Kungsbacka kommun, höll i bygglovärendet)

Michael Herrman (fritidsassisten, Kungsbacka kommun, representant för Fritid och folkhälsa i torgprojektet)

Ulla Antonsson, (arkitekt White arkitekter, ansvarig arkitekt för torgbyggnaderna)

Sam Keshavarz & Paula Mackenzie (landskapsarkitekter White arkitekter, ansvariga arkitekter för torget)

Henrik Olsson (centrumledare Innerstadsbolaget)

Petra Chu (nuvarande ägare av Naam) och Thanh Nguyen (ägare av Naam under ombyggnaden av torget)

Anställd Biografen Facklan

Leo Gullin och Mikael Enander (ägare Tullen och Mustard)

Skriftliga källor:

Anteckningar, ritningar och övriga handlingar i den interna projektmappen på G:

Invånardialogen

Nyhetsarkivet på kommunens hemsida

Kommunens facebook-sida

Mail mellan arkitekten och materialtillverkare

Bilagor: Bilaga A – Gestaltningsbeskrivning, Bilaga B – Foton över torget före och

efter ombyggnad

Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget · Utvärderingen visar att när det gäller...

Documents

Transcript of Utvärdering gällande ombyggnationen av Stortorget · Utvärderingen visar att när det gäller...