INFORMATION GÄLLANDE GRATIS TILLDELNING AV UTSLÄPPSRÄTTIGHETER

Arbets- och näringsministeriet

Faserna i gratis tilldelning

1. Verksamhetsutövare ansöker gratis utsläppsrättigheter genom att lämna in

• Verifierade uppgifter (datainsamlingsblankett)

• Information gällande metoderna med vilka uppgifterna har samlats (metodrapport)

2. Den behöriga myndigheten preparerar preliminära kalkyler gällande preliminära utsläppsrättigheter

3. Kommissionen kontrollerar de nationella kalkylerna och räknar ut om det finns behov för en enhetlig

sektorsövergripande korrektionsfaktor (egen faktor för varje år)

4. Den behöriga myndigheten besluter de slutliga utsläppsrättigheterna

Kommissionen delar ut Instruktioner om regler för gratis tilldelning Rådgivning för den behöriga myndigheten Datainsamlingsblanketten Metodrapportblanketten Blankett med vilken medlemsstaterna uppger informationen till komissionen

Kommissionens CIM-beslut och tillhörande instruktioner

Kommittén för klimatförändringar förordade 15.12 utkastet för kommissionens CIM-beslut och kommissionens beslut (2011/278/EU) godkändes slutgiltigt 27.4.2011

Som stöd för CIM-beslutet har kommissionen gett ut instruktioner vilka klargör tilldelningsmetoder och datainsamling.

1. Generellt instruktionsdokument2. Allokeringsmetodologi för tilldelning3. Datainsamling4. Verifiering av data5. Koldioxidläckage6. Värmeflöden mellan anläggningar7. Nya inträdare och avstängningar8. Restgaser9. Sektorspecifika specialfall

Faserna i gratis tilldelning

Tilldelning av utsläppsrättigheter baseras på fyra olika metoder, vilka används i

följande ordning.

1. Produktriktmärke (utsläppsrättigheter / produktion)

2. Värmeriktmärke (62,3 utsläppsrättigheter / TJ värme)

3. Bränsleriktmärke (56,1 /TJ förbrukad bränsle)

4. Processemissioner (0,97 utsläppsrättigheter / tCO2 processemissioner)

För produktion av elektricitet och förbränning i fackla (bortsett från säkerhetsfackla) inga gratis rättigheter

Bara en av metoderna kan tillämpas för en aktivitet

Koldioxidläckage eller inte

Varje aktivitet hör antigen till koldioxidläckage-sektor eller ej-koldioxidläckage-sektor

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Hiilivuotosektori 1 1 1 1 1 1 1 1

Ei-hiilivuotosektori 0,8000 0,7286 0,6571 0,5857 0,5143 0,4429 0,3714 0,3000

• De aktiviteter som hör till koldioxidläckage-sektor under åren 2013-2014 är definierad i

kommissionens beslut (2010/2/EU)

• Definitionerna kan ändras i framtiden

• Koldioxidläckagestatus är definierad för varje produktriktmärke

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Koldioxidläckage-sektor 1 1 1 1 1 1 1 1

Ej-koldioxidläckage-sektor 0,8000 0,7286 0,6571 0,5857 0,5143 0,4429 0,3714 0,3000

Aktivitetsuppgifter ska uppdelas till delanläggningar

Två värmeriktmärke –delanläggningar, eftersom värmeförbrukarna har olika koldioxidläckagestatus

PannaNaturgas

CO2

Mjölkproduktion(ej-koldioxidläckage)

Mjölkpulverproduktion(koldioxidläckage)

Ånga

Ånga

Mjölk (inget produktriktmärke)

Mjölkpulver (inget produktriktmärke)

Värmeriktmärke -delanläggning

Värmeriktmärke -delanläggning

PannaNaturgas

CO2

Mjölkproduktion(ej-koldioxidläckage)

Mjölkpulverproduktion(koldioxidläckage)

Ånga

Ånga

Mjölk (inget produktriktmärke)

Mjölkpulver (inget produktriktmärke)

Aktivitetsuppgifter ska uppdelas till delanläggningar

Data ska ges ut om relevant:

Tillförsel (värme)

Produktion (värme)

Värmeriktmärke -delanläggningar täcker mätbar värme

Värmen härstammar antingen från värmeanläggningen själv eller en annan

värmeanläggning inom utsläppshandel

Värmen har förbrukats utanför en produktionsprocess av en produkt med ett

produktriktmärke och så, att den inte

har producerats i samband med produktion av salpetersyra

förbrukas i produktion av elektricitet

Att värmen inte har producerats i samband med produktion av salpetersyra och inte

förbrukas i produktion av elektricitet är förutsättningen för tilldelning även vid fall där värme

levereras till en anläggning utanför utsläppshandel.

Värmeriktmärke

Karakteristiskt för mätbar värme är

Det är nettovärme vilket innebär att den värme som kommer tillbaka till producenten

avdras från den utgångna värmen

Det levereras till förbrukningspunkten via en identifierbar kanal

Det levereras med hjälp av ett transportmedium, till exempel ånga, het luft, vatten,

olja, flytande metall eller salt

Värmeflödet mäts eller kan mätas med mätare

Värmeriktmärket används för mätbar värme

Tillämpning av värmeriktmärket

Värmedistributör ses som en anläggning utanför utsläppshandel även om dess operator hör till utsläppshandel

Värmedistributör producerar eller konsumerar inte värme Värmedistributör anses vara involverad när producenten och förbrukaren inte är

direkt involverade med varandra

Tillämpas Tillämpas inte

Värme producerad med fossila bränsleni en anläggning inom utsläppshandel

Värme som härstammar från en anläggning utanförutsläppshandel eller från en värmedistributör

Värme producerad genom förbränning av biomassa Värme härstammar från salpetersyra produktion

Värme tillvaratagen från en exotermisk reaktionvid verksamhet inom utsläppshandel

Värme tillvaratagen från en exotermisk reaktionvid verksamhet utanför utsläppshandel

Värme producerad med elektriska pannor

Värme producerad eller tillvaratagen från förnyelsebarursprung och det omfattar inte en förbränningsprocess

Värme producerad vid förbränning av farlig ellerkommunal avfall

Sammandrag om tillämpning av värmeriktmärket

Värme frånanläggning utanför USH

Värme från anläggninginom USH

Anläggningproducerandesalpetersyra

Användbar värme ianläggningen

AnläggningutanförUSH

Anläggning inomUSH, värme förproduktion av

produkter, mekaniskenergi, uppvärmning

eller avkylning

Förbrukning vid produktion av en

riktmarkerad produkt

Production avelektricitetTillämpas

Tillämpas inte

Mätningspunkt

USH värme-produktion

USH värme-förbrukning

Mätningspunkt

Mätningspunkten av värmeförbrukning (transportförlusterna är inte inkluderade)

USH värme-produktion

Ej-USH värme-förbrukning

Mätningspunkt

Mätningspunkten av värmeförbrukning, om värme transporteras utanför USH

Utsläppstillståndets gräns

4 sätt att fastställa nettobeloppet av det mätbara värmeflödet

1. Använd avmätta värden (temperatur, tryck, genomströmningsmängd2. Använd existerande dokumentation (fakturering, intern bokföring, andra dokument där

värmeflöden är definierade på ett transparent sätt)3. Använd estimat som baserar sig på bränsleförbrukning och planerad kapacitet4. Använd estimat som baserar sig på bränsleförbrukning och referensverkningsgrad

Använd en approach som:

Leder till den högsta uppnåbara precision Inte leder till överestimering/överallokering

Enheterna för historisk aktivitetsnivå

Delanläggningarna har olika enhet

Produktriktmärke Produktionsenhet (t.ex. ton) Värmeriktmärke TJ förbrukad värme Bränsleriktmärke TJ förbrukad bränsle Processutsläpp tCO2

Men den historiska aktivitetsnivån bestäms på samma sätt för varde delanläggning

Grundliggande metod för fastställning av den historiska aktivitetsnivån för varje

delanläggning

Operatorn väljer referensperioden för hela anläggningen Antingen år 2005-2008 eller 2009-2010

Historisk aktivitetsnivå = medianreferensperiod (årlig produktionsnivå)

År då anläggningen inte har varit i bruk åtminstone 1 dag tas inte med i kalkylen. Obs: denna regel tillämpas inte vid anläggningar som opereras bara periodvis (t.ex. beredskaps- och reservkapacitet

Median (1,2,5) = 2Median (0,2,4,10) = 3

Exempel: Aktivitet har varit avbrutet 2.12.2006 – 2.1.2008

Historisk aktivitetsnivå = Median (x1,xx,x3) eller Median (x4,x5)

År 2005 2006 2007 2008 2009 2010

>1 dag i produktion x1 x2 x3 x4 x5

Exempel -värmeproduktion till fjärrvärmenät

Värmepanna

Fjärrvärm

enätUtsläppstillståndets gräns

Bränsle-inmatning Produktion 2005-2010

Vald referensperiod: 2009-2010

2005 2006 2007 2008 2009 2010

Värmeproduktion 4000 5000 2000 2000 4000 6000

Historisk aktivitetsnivå = median2009-2010 (4000 , 6000) = 5000

Produktionskapacitet

Produktionskapacitet behövs för Delanläggningar för vilka produktriktmärke tillämpas Delanläggningar som har haft aktivitet mindre än 2 år under referensperioden Vid signifikant kapacitetsförändring i en delanläggning både före och efter förändringen

Det finns två sätt att fastställa produktionskapacitet:

eller

Medelvärde av de två högsta månadliga produktionsnivåerna under referensperioden multiplicerat med 12 månader

Experimentell verifiering (48 h fortlöpande test)

Behandling av värme som sålts till privata hushåll i tilldelning av utsläppsrättigheter

• För värme som sålts till hushåll konstruerades det en egen tilldelningsmetod, vilken tar hänsyn till koldioxidutsläpp under 2005-2008

• Ifall värmeriktmärke-metoden resulterar i mindre utsläppsrättigheter än median av årliga utsläpp under 2005-2008, anpassas antalet rättigheter för år 2013 med skillnaden i fråga

• Den preliminära mängden av rättigheter anpassas för varje år 2013-2020, så länge som den preliminära tilldelningen är mindre än de ovan nämnda medianen multiplicerat med en sjunkande faktor. År 2014 är faktorn 90% och den minskar med 10 %-enheter varje följande år.

• Till denna preliminära mängden av utsläppsrättigheter tillämpas ännu en sjunkande tilldelningsfaktor. År 2013 tilldelas 80 % av de preliminära rättigheterna och år 2020 är gratis tilldelning 30%. Utöver detta används antingen den linjära förminskningsfaktorn eller den sektorsövergripande korrigeringsfaktor (CCF) enligt artikel 15.3 i CIM

Kalkylering av utsläppsrättigheter för fjärrvärme till privata hushåll(exempel när fjärrvärmen producerats med stenkol

Den linjära förminskningsfaktorn och sektorsövergripande korrigeringsfaktorn har antagits att vara lika stora

Utsläpp 2005-2008 mv. kol

Utsläppsrättigheter med hänsyn till verkliga utsläpp 2005-2008

Utsläppsrättigheter med värmeriktmärke

Kalkylering av utsläppsrättigheter för fjärrvärme till privata hushåll(exempel när fjärrvärmen producerats med torv)

Den linjära förminskningsfaktorn och sektorsövergripande korrigeringsfaktorn har antagits att vara lika stora

Utsläpp 2005-2008 mv. kol

Utsläppsrättigheter med hänsyn till verkliga utsläpp 2005-2008

Utsläppsrättigheter med värmeriktmärke

EXEMPELINSTALLATION

RELEVANTA FLÖDEN FÖR VÄRMERIKTMÄRKET

ExempelinstallationINTEGRERAD CELLULOSA- OCH PAPPERSBRUK

CHP-KRAFTVERK

Utsläppstillståndets gräns

FJÄ

RR

VÄ

RM

EN

ÄT

VE

RK

Värmeflöde

Bränsletillförsel

Ånga 500 TJ

Värme1000 TJ

Naturgas1000 TJ

Torv1500 TJ

OY PRODUCENT AB

TILLVERKARE AB

MEJERI AB

HUSHÅLL

Exempelinstallation – specialfallHushåll

heatrefheatelrefel

heatrefheatCHPHeatCHP EmEm

,,

,,

hheat Producerad värme / bränsletillförsel

href,heat

Teoretiskt producerad värme utan CHP / bränsletillförsel

hel Producerad elektricitet / bränsletillförsel

href,el

Teoretiskt producerad elektricitet utan CHP / bränsletillförsel

För värme som har sålts till privata hushåll tilldelas rättigheter antingen på basis av tidigare utsläpp eller värmeriktvärdet. Av dessa används den som resulterar i större utdelning. I ett CHP-kraftverk kalkyleras utsläpp som kommer från värmeproduktion enligt formeln nedan. All värme från kraftverket har samma specifikutsläpp.

CHP-KRAFTVERK

OY PRODUCENT AB

TILLVERKARE AB

FJÄ

RR

VÄ

RM

EN

ÄT

VE

RK

MEJERI AB

HUSHÅLL

Värme1000 TJ

Värme800 TJ

Värme200 TJ

Värme400 TJ

Värme100 TJ

Värme300 TJ

Utsläppstillståndets gräns

Värmeflöde

Bränsletillförsel

Naturgas1000 TJ

Torv1500 TJ

Ånga 500 TJ

hheat 0,6 Producerad värme / bränsletillförsel

href,heat 0,9 Teoretiskt producerad värme utan CHP / bränsletillförsel

hel 0,25 Producerad elektricitet / bränsletillförsel

href,el 0,4 Teoretiskt producerad elektricitet utan CHP / bränsletillförsel

EmCHP,Heat 0,516 Värmes andel av utsläpp

Exempelinstallation – specialfallHushåll

heatrefheatelrefel

heatrefheatCHPHeatCHP EmEm

,,

,,

CHP-KRAFTVERK

FJÄ

RR

VÄ

RM

EN

ÄT

VE

RK

HUSHÅLL

Lämpö1000 TJ

Värme800 TJ

Värme400 TJ

Utsläppstillståndets gräns

Värmeflöde

Bränsletillförsel

Naturgas1000 TJ

Torv1500 TJ

Ånga 500 TJ

Exempelinstallation – specialfallHushåll

Naturgas 1000 TJ/a 56,1 t CO2/TJ 56 100 t CO2

Torv 1500 TJ/a 105,9 CO2/TJ 158 850 t CO2

Värmes andel 1500 TJ 110942 t CO2 73,96 t CO2/TJ

Tidigare utsläpp 214 950 t CO2

Utsläppsrättigheter kalkylerade på basis av förbrukning av värme i hushåll

Värmeriktvärde 400 TJ/a 62,3 EUA/TJ 24 920 EUA

Tidigare utsläpp 400 TJ/a 73,96 t CO2 /TJ 29 585 EUA

CHP-KRAFTVERK

FJÄ

RR

VÄ

RM

EN

ÄT

VE

RK

HUSHÅLL

Värme1000 TJ

Värme800 TJ

Värme400 TJ

Utsläppstillståndets gräns

Värmeflöde

Bränsletillförsel

Naturgas1000 TJ

Torv1500 TJ

Ånga 500 TJ

Exempelinstallation – specialfallAktörer utanför utsläppshandel

I regel anses värme som tilldelas över ett fjärrvärmenätverk som värme till aktörer som är utanför utsläppshandel och utanför hot av koldioxidläckage. Ifall det kan påvisas att aktören hotas av koldioxidläckage, iakttas detta i kalkyleringen

Fjärrvärmenätverket är en aktör utanför utsläppshandel och har därmed ingen plikt att utge uppgifter. Eventuell information gällande värmets distribution till de olika sektorerna baserar sig på frivillighet.

CHP-KRAFTVERK

FJÄ

RR

VÄ

RM

EN

ÄT

VE

RK

Värme1000 TJ

Värme800 TJ

Värme400 TJ

Värme100 TJ

Värme300 TJ

Värme200 TJ

Ånga 500 TJ

Utsläppstillståndets gräns

Värmeflöde

OY PRODUCENT AB

TILLVERKARE AB

MEJERI AB

HUSHÅLL

Naturgas1000 TJ

Torv1500 TJ

Exempelinstallation – specialfallAktörer utanför utsläppshandel

Koldioxidläckage (KL) kan hota även aktörer utanför utsläppshandel. En sådan aktör kan frivilligt uppge information gällande de produkter vars produktion värmen har använts till. En producent kan tillverka produkter både under hot av koldioxidläckage och utanför det.

Värmeriktvärde 200 TJ/a 62,3 EUA/TJ 12 460 EUA KL

Värmeriktvärde 100 TJ/a 62,3 EUA/TJ 6 230 EUA Ej-KL

CHP-KRAFTVERK

FJÄ

RR

VÄ

RM

EN

ÄT

VE

RK

MEJERI AB

Värme1000 TJ

Värme800 TJ

Värme300 TJ

KL200 TJ

Ej-KL100 TJ

Utsläppstillståndets gräns

Värmeflöde

Naturgas1000 TJ

Torv1500 TJ

Exempelinstallation – specialfallAktörer inom utsläppshandel

Värme som är tillverkat för en aktör inom utsläppshandel berättigar inte producenten till gratis tilldelning. Den förbrukade värmet antingen ingår i ett produktriktmärke eller den används som bas för kalkylering av utsläppsrättigheter för producenten av en icke-riktmarkerad produkt.

När värme tilldelas över ett nätverk till en aktör inom utsläppshandel, tilldelas rättigheterna i regel till värmeproducenten, eftersom fjärrvärmenätverket inte ingår i utsläppshandel. Förbrukaren av värme avdrar i så fall en motsvarande mängd rättigheter från ett eventuellt produktriktmärke. Ifall det finns ett direkt avtal mellan värmeproducenten och –förbrukaren gällande leverens av värme, beaktas inte det mellanliggande nätverket

CHP-KRAFTVERK

OY PRODUCENT AB

TILLVERKARE AB

FJÄ

RR

VÄ

RM

EN

ÄT

VE

RK

Värme1000 TJ

Värme800 TJ

Värme100 TJ

Värme200 TJ

Utsläppstillståndets gräns

Värmeflöde

Bränsletillförsel

Naturgas1000 TJ

Torv1500 TJ

FAKTORER OCH SLUTLIG UTDELNING AV

UTSLÄPPSRÄTTIGHETER

RIKTMÄRKEN FÖRVANDLAS TILL GRATIS UTSLÄPPSRÄTTIGHETER MED OLIKA

FAKTORER BEROENDE PÅ PRODUKT ELLER FÖRBRUKAREN AV VÄRME

Faktorer

Faktorerna som används för att komma fram till den nationella och den installationsspecifika utdelningsplanen är samlade i tabellen nedan. För värmes del hänvisar koldioxidläckage (KL) till förbrukaren och faktorerna till tilldelning av utsläppsrättigheter till värmeproducenten

Riktvärde KL 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Värme X 1 1 1 1 1 1 1 1

Värme 0,8 0,729 0,657 0,586 0,514 0,443 0,371 0,3

Värme Hushåll 0,8 0,656 0,526 0,410 0,309 0,221 0,149 0,09

Faktorer

Riktvärde KL 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Värme Hushåll 19 936 18 167 16 372 14 603 12 809 11 040 9 245 7 476

Värme Hushåll 23668 19410 15550 12136 9124 6553 4390 2663

Värme X 12 460 12 460 12 460 12 460 12 460 12 460 12 460 12 460

Värme 4 984 4 542 4 093 3 651 3 202 2 760 2 311 1 869

Värme 4 984 4 542 4 093 3 651 3 202 2 760 2 311 1 869

Sammanlagt 48 109 42 968 39 033 36 381 33 690 31 038 28 346 25 694

Utsläppsrättigheter kalkylerade på basis av förbrukning av värme i hushåll

Värmeriktvärde 400 TJ/a 62,3 EUA/TJ 24 920 EUA Ej-KL

Värmeriktvärde 200 TJ/a 62,3 EUA/TJ 12 460 EUA KL

Värmeriktvärde 100 TJ/a 62,3 EUA/TJ 6 230 EUA Ej-KL

Värmeriktvärde 100 TJ/a 62,3 EUA/TJ 6 230 EUA Ej-KL*

* Odefinierad värme över ett fjärrvärmenät

Tidigare utsläpp 400 TJ/a 73,96 t CO2 /TJ 29 585 EUA Ej-KL