Handlingar till Kommunstyrelsens sammanträde den 4 ......undervisning. Kostnaden för att...

Handlingar till Kommunstyrelsens sammanträde

den 4 februari 2015

Ärende 1a

1 TJÄNSTESKRIVELSE

Kommunledningskontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karl Öhlander, 08-581 692 14 2015-01-12 Dnr 2015-000028 Kommunstyrelsen

Ombyggnad och modernisering av Hagnässkolan

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen förslår att kommunfullmäktige beslutar 1. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB får i uppdrag att genomföra

ombyggnad och modernisering av Hagnässkolan i enlighet med Utbildningskontorets och Upplands-Bro Kommunfastigheters AB:s förslag.

2. Upplands-Bro kommun tecknar borgen som för egen skuld för Upplands-Bro Kommunfastigheter AB:s lån om högst 88 mnkr för att genomföra ombyggnad och modernisering av Hagnässkolan i enlighet med Utbildningskontorets och Upplands-Bro Kommunfastigheters AB:s förslag.

3. En borgensavgift på 0,4 % uttas.

Sammanfattning Hagnässkolan är i stort behov av en genomgripande renovering och om- och tillbyggnation och har i nuläget dessutom höga driftskostnader bland annat på grund av direktverkande el. Utbildningskontoret har tillsammans med Upplands-Bro Kommunfastigheter AB arbetat fram handlingar som är väl anpassade för en flexibel och tidsenlig undervisning. Kostnaden för att genomföra ombyggnationen beräknas till cirka 88 miljoner kronor. Renoveringen kommer även att innebära flera större och välbehövliga insatser på fönster, fasad, tak, ventilation, el och värme. Genom om- och tillbyggnationen uppfylls dessutom skolans önskan om ett tillagningskök, vilket i sin tur överensstämmer med kommunens avsikter att göra alla grund- och förskolor självförsörjande. Beslutsunderlag • Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 12 januari 2015

• Protokoll från Upplands-Bro kommunföretag AB 2014-12-10 Ärendet Hagnässkolan är idag dimensionerad för 471 elever. Skolan är i stort behov av modernisering och anpassning till en mer flexibel och tidsenlig undervisning. Hagnässkolan ursprungsbyggnad byggdes på sjuttiotalet, efter det har två tillbyggnationer gjorts. Lokalerna har av verksamheten ändrats och förbättrats vid ett flertal tillfällen vilket lett till en känsla av att skolan är ”lappad och lagad”. Tankar om en ombyggnation och planer för detta inleddes runt 2008 och förprojekteringen har på grund av många faktorer dragit ut på tiden. Det är nu dags att få till en ombyggnation då lokalerna börjar få akuta problem som beror

2(3)

på ålder och slitage. Eftersom modernisering av lokalerna har varit på gång har det inte skett något nämnvärt underhåll vilket gör ombyggnationen ännu mer behövlig.

I samband med den föreslagna renoveringen planeras även ett omtag av den befintliga layouten för att underlätta flöden, samordna funktioner, öka dagsljusinsläppet samt minimera antalet långa och mörka korridorer. Nya grupprum och nischer tillkommer för att stödja den pedagogiska verksamheten, nu och in i framtiden. Förslaget innehåller även en ny länkbyggnad med ett arbetsrum, ett nytt kök och en ny matsal. Byggnaden sammankopplar skolans två befintliga delar på ett naturligt sätt.

I bifogade handlingar finns det nya förslaget redovisat i form av beskrivning i en Programhandling och ritningar. Kostnaden för att genomföra ombyggnationen beräknas till cirka 88 miljoner kronor. Detta ger en preliminär hyreskostnad på 4,8 miljoner kronor per år.

Den nya Hagnässkolan innebär ett mycket viktigt tillskott till skolverksamheten i Brunna/Kungsängen och är helt nödvändig för att klara att ta emot det ökande antalet elever i området. Förslaget till utformning av skolan innebär även förbättrade möjlighet för en bra pedagogisk verksamhet och en större flexibilitet i undervisningen.

Vid förprojekteringen har Utbildningskontoret gjort bedömningen att Hagnässkolans byggnader i sitt nuvarande skick behöver en större modernisering för att uppfylla de krav som finns på modern undervisning för skolåren 4-9. De handlingar som togs fram under våren 2013 behövde justeras så att skisser och kostnadskalkyler även skulle innefatta ett nytt tillagningskök. Ett omtag med nya arkitekter har gjorts och de nya handlingarna är väl förankrade med verksamheten.

Då inga större insatser gjorts sedan skola byggdes/byggdes till innebär renoveringen en hel del insatser av mer teknisk karaktär. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB kommer samtidigt med om- och tillbyggnationen även att se över tak, ventilation, fönster och värme och anpassa dessa till mer kostnadseffektiva lösningar. Bland annat kommer uppvärmningen med direktverkande el att ersättas med bergvärme. En stor del av kostnaden för ombyggnationen är på grund av dessa insatser. En annan betydande del av byggnadskostnaden beror även på att anpassningar kommer att göras till dagens normer och krav.

Under ombyggnationen måste sannolikt eleverna till viss del flytta till tillfälliga lokaler.

Barnperspektiv Ombyggnaden av Hagnässkolan görs för att förbättra miljön för eleverna och personalen på skolan. Moderniseringen detta innebär kommer att leda till positiva konsekvenser för barn i verksamheten. Projektet innebär också att antalet skolplatser i området ökar vilket också har positiva konsekvenser för barn i och med att tillgången på platser ökar i närområdet.

3(3)

KOMMUNLEDNINGSKONTORET

Karl-Erik Lindholm Kommundirektör

Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef

Kopia av beslut till:

Utbildningsnämnden

Ärende 1b

1 (3)

Kommunledningskontoret Datum Charlotta Kristiansson Utredare Utvecklingsstaben 08-581 692 71 [email protected]

2014-12-22 Dnr 2014-000257

Kommunstyrelsen

UB

K10

02, v

1.0,

201

4-05

-08

Medborgarförslag om en tävlingsgodkänd boulebana Förslag till beslut

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget är genomfört eftersom Kultur- och fritidsavdelningen tillsammans med förslagsställaren har hittat lösningar för boulespel på tävlingsgodkända banor i Kungsängen och Bro.

Sammanfattning Upplands-Bro kommun har tagit emot ett medborgarförslag om att kommunen borde ha en bra boulebana som är godkänd för tävlingar. Kultur- och fritidsavdelningen har tillsammans med förslagsställaren och andra aktörer funnit ett par lösningar på platser för boulespel.

Vid gamla Kungsängens IP finns ett område som redan nu används för boulespel. Plan- och exploateringsavdelningen ser positivt på att markera ett område i framtida planer som kan användas för spel. Med hjälp av band kan banor för tävling markeras upp och betongsuggor har satts upp för att förhindra sladdande bilar.

Fotbollshallen i Bro kan användas för spel eftersom det är tillåtet att spela på konstgräs. Föreningar som vill använda hallen betalar den avgift för pensionärsföreningar som är beslutar i kommunen, det vill säga 60 kronor i timman.

Vid nya Kungsängens IP finns ett område utanför staketet som är möjligt att använda för spel. Detta område behöver dock markberedas. Kultur- och fritidsavdelningen föreslår att detta inte genomförs i nuläget.

Förslagsställaren har träffat Kultur- och fritidsavdelningen och gått igenom alternativen. Förslagsställaren är mycket nöjd med redovisning och alternativ. Kommunledningskontoret har ingenting ytterligare att tillägga i ärendet.

Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se

Upplands-Bro kommun Datum 2 (3) 2014-08-07

Beslutsunderlag • Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 22 december 2014 • Kultur- och fritidsnämndens beslut den 28 oktober 2014 • Medborgarförslag som inkom den 11 april 2014 Ärendet Upplands-Bro kommun har tagit emot ett medborgarförslag om att kommunen borde ha en bra boulebana som är godkänd för tävlingar.

Kultur- och fritidsavdelningen har träffat förslagsställaren två gånger och diskuterat olika möjligheter för spel.

Vid gamla Kungsängens IP finns en grusplan som SPF Vikingarna spelar boule på. Det finns planer på att bygga bostäder på detta område i framtiden, vilket skapat oro om det kommer att vara möjligt att fortsätta spela boule på platsen. Kultur- och fritidsavdelningen har pratat med plan- och exploateringsavdelningen som är positiva till att markera ett område i framtida planer som ger möjlighet till fortsatt spel på området. Med hjälp av band kan banor för tävlingsspel markeras. Området har stängts av med hjälp av betongsuggor för att försvåra oönskat sladdande med bil.

Fotbollshallen i Bro kan också fungera som en bouleplan, eftersom spel på konstgräs är tillåtet. Spelare inom PRO, både i Kungsängen och i Bro samt olika aktörer är positiva till förslaget om spel inomhus. Från oktober månad är hallen bokad av SPF Vikingarna. Föreningar som vill spela i fotbollshallen betalar den avgift som är beslutad för pensionärsföreningar inom kommunen, det vill säga 60 kronor per timma. Organisationerna kan med fördel spela under vardagar mellan 10-12 då hallen tidigare stått tom.

På nya Kungsängens IP finns ett område utanför staketet där snö från is och fotbollsplaner placeras. Ytan är enligt plan- och exploateringsavdelningen samt detaljplanen för området möjlig att använda för spel. Marken behöver dock beredas för att den ska vara möjlig att använda och kostnaden för att göra detta har ännu inte utretts. Kultur- och fritidsavdelningen föreslår att det inte görs i nuläget.

Utöver dessa alternativ finns även en boulebana under järnvägsbron i Kungsängen, fyra banor i Bro samt en bana vid Lillsjöns badplats.

Kultur- och fritidsavdelningen har träffat förslagsställaren och redovisat de olika alternativen och möjligheterna. Förslagsställaren var mycket nöjd med redovisningen och de föreslagna åtgärderna.

Barnperspektiv Bra tillgång till boulebanor är positivt även för barn och ungdomar som vill använda banorna för spel.

KOMMUNLEDNINGSKONTORET


Karl-Erik Lindholm Kommundirektör

Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef

Kopia av beslut till: Medborgarförslagsställaren Kultur- och fritidsavdelningen

Kungsangen den 5 juni 2013

2014 "'04- f 1

UPPLANDS-isRO KOMMUNKommunstyrelsen

Pasi Tikkanen

Dlarlenr:

FritidsnamndenUpplands-Bro kommun196 81 Kungsangen

.' ,

Onskemal om tavlingsgodkand boulebana

Kommunen har nu en ny och fin idrottsplan, men vi borde ocksa ha en bra boulebana.

Banan under jarnvagen iir inte godkand fOr Uivlingar. Jag har aven talat med PROsomocksa delar asikten om att ett battre bana behovs for att vi ska kunna ha tavlingar till-sammans med andra avdelningar.

Med vanliga halsningar

Pasi TikkanenBouleledare i SPFVikingarna, Upplands-Bro

Ärende 2

1(5) TJÄNSTESKRIVELSE

Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Henric Carlson 08-581 691 31 Katrin Karlsdottir 08-581 691 43

2015-01-14 Dnr 2010-000133

Kommunstyrelsen

Förslag till detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl. (Norrboda Brunna handels- och verksamhetsområde) – godkännande av avtal samt antagande av detaljplan

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen föreslår till beslut av Kommunfullmäktige 1. Förslag till föravtal med Trafikverket, upprättat januari 2015, godkänns. 2. Förslag till exploateringsavtal mellan Upplands-Bro kommun och HSB

Norrboda handelsområde i Upplands-Bro AB, tillhörande förslag till detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl. (Norrboda Brunna handels- och verksamhetsområde), nr 1301, upprättat januari 2015, godkänns.

3. Planutlåtande tillhörande förslag till detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl. (Norrboda Brunna handels- och verksamhetsområde), nr 1301, den 14 januari 2015 godkänns.

4. Särskild sammanställning av MKB av förslag till detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl. (Norrboda Brunna handels- och verksamhetsområde), nr 1301, den 7 januari 2015 godkänns.

5. Förslag till detaljplan för Kungsängens-Tibble 1:331 m.fl. (Norrboda Brunna handels- och verksamhetsområde), nr 1301, den 14 januari 2015, antas i enlighet med 5 kap 29§ ÄPBL (1987:10).

Sammanfattning Syftet med planen är att möjliggöra ett handelsområde sydväst om E18 och ett verksamhetsområde nordöst om motorvägen. Områdena förbinds av en befintlig vägport under E18 som utvecklas till bussgata. Planområdet är beläget norr om Kungsängens tätort vid trafikplats Brunna. Granhammarvägen går längs planområdets södra sida, Pettersbergsvägen längs den västra och Effektvägen gränsar i norr. Mot öster är planområdets gräns samma som fastighetsgränsen mellan NCCs och kommunens mark i den norra delen och diket som går från befintliga vägportar i den södra delen. E18 delar området i två delar. För området finns dels gällande områdesbestämmelser och dels gällande detaljplaner. Området är utpekat i ÖP som verksamhetsområdet och det finns ett utvecklingsprogram för hela Brunna verksamhetsområde. Delen söder om E18 planeras för handel och bostäder, och delen norr om E18 planeras som verksamhetsområde.

2(5)

En viktig ambition med planen har varit att skapa ett område som kompletterar Kungsängen och blir en del av tätorten. En annan viktig förutsättning har varit att det nya området ska ge ett gott intryck från E18. Ett gestaltningsprogram har tagits fram för att ange inriktningen på utformningen. I delen som ligger norr om E18 är Upplands-Bro kommun markägare. För detta område är det viktigt att en förlängning av Mätarvägen ner till Granhammarsvägen kommer tillstånd och denna möjliggörs i och med denna plan. Viktiga förutsättningar för att planen ska kunna genomföras är att trafikplatsen anpassas till den tillkommande trafiken och att tillflödet av dagvatten från området sker på ett sätt som inte ytterligare belastar det redan hårt ansträngda nätet i Gröna dalen. Dessa frågor har studerats under planarbetets gång. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade 2014-03-05 § 18 om att godkänna samrådsredogörelsen tillhörande samrådsförslaget till detaljplanen samt att skicka ut det reviderade detaljplaneförslaget till utställning. Förslaget ställdes ut från 2014-04-05 till och med 2014-04-26 Förslaget har anpassats efter de yttranden som kommit in under utställningen men är i avgörande delar oförändrat. Då det parallellt med planen har gjorts en miljökonsekvensbeskrivning har det tagits fram en särskild samanställning av denna. Ett exploateringsavtal har upprättats mellan kommunen och HSB Norrboda handelsområde i Upplands-Bro AB. I korthet innebär avtalet att bolaget bygger ut Lokalgatan inom bostadsområdet och lekplatsen i anslutning till denna samt rondellen som ansluter till E18 på den södra sidan. Till övriga utbyggnader får kommunen exploateringsbidrag. I samband med framtagandet av detaljplanen och exploateringsavtalet har även ett förslag till föravtal upprättas mellan kommunen och Trafikverket. Samtliga skyldigheter och åtaganden i det föravtalet övertas av HSB Norrboda handelsområde i Upplands-Bro AB.

Beslutsunderlag • ÖP 2010, Kommunfullmäktige 2011-12-15 § 162 • Beslut om planuppdrag för detaljplan, 2010-05-26 § 69 • Beslut om revidering av Stadsplan 7, KS 2006-03-15 § 43 • Beslut om plansamråd, KS SBU, 2013-02-27 § 7 • Samrådsredogörelse tillhörande förslag till detaljplan för Kungsängens-

Tibble 1:331 m.fl. (Norrboda Brunna handels- och verksamhetsområde), godkänd av SBU, 2014-03-05 § 18

• Beslut om utställning, SBU, 2014-03-05 § 18 • Exploateringsavtal, upprättat januari 2015 • Föravtal med Trafikverket, upprättat januari 2015 • Särskild sammanställning, 2015-01-07 • Planutlåtande, 2015-01-14 • Plankarta, 2015-01-14 • Illustrationsplan, 2014-02-12 • Planbeskrivning, 2015-01-14

3(5)

• Genomförandebeskrivning, 2015-01-14 • Gestaltningsprogram, 2014-02-12 • Miljökonsekvensbeskrivning, 2015-01-07 • Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 2015-01-14

Ärendet

Detaljplanens syfte och huvuddrag Syftet med planen är att möjliggöra ett handelsområde sydväst om E18 och ett verksamhetsområde nordöst om motorvägen. Områdena förbinds av en befintlig vägport under E18 som utvecklas till bussgata. Planområdet är beläget norr om Kungsängens tätort vid trafikplats Brunna. Granhammarvägen går längs planområdets södra sida, Pettersbergsvägen längs den västra och Effektvägen gränsar i norr. Mot öster är planområdets gräns samma som fastighetsgränsen mellan NCCs och kommunens mark i den norra delen och diket som går från befintliga vägportar i den södra delen. E18 delar området i två delar. För området finns dels gällande områdesbestämmelser och dels gällande detaljplaner. Området är utpekat i ÖP som verksamhetsområdet och det finns ett utvecklingsprogram för hela Brunna verksamhetsområde. Delen söder om E18 planeras för handel och bostäder, och delen norr om E18 planeras som verksamhetsområde. En viktig ambition med planen har varit att skapa ett område som kompletterar Kungsängen och blir en del av tätorten. Det är därför att området får en god tillgänglighet på fler sätt än med bil. Planen innehåller förslag till nya och upprustade cykelvägar samt en under E18 i de befintliga vägportarna, som både kan användas till buss och till tunga transporter till handelsområdet. En annan viktig förutsättning har varit att det nya området ska ge ett gott intryck från E18. En zon av växtlighet med delvis sparad och delvis anlagd natur kommer att ligga mellan området och Granhammarsvägen. På så sätt kommer området att anas bakom en grön ridå, ett grepp som tar ner skalan både på området som helhet och på de enskilda byggnaderna. I den delen av området som är närmast E18 föreslås en större skylt. Detta snarare än att skylta på fasaderna som i stora delar kommer att vara dolda bakom den kulle de ligger på. Ett gestaltningsprogram har tagits fram för att ange inriktningen på utformningen. I delen som ligger norr om E18 är Upplands-Bro kommun markägare. För den delen av planen föreslås en fortsättning av den industribebyggelse som har planerats fram i samband med detaljplaneläggning av fastigheterna Viby 19:1 och Örnäs 1:1 (NCC och Kilenkryssets fastigheter). För hela detta område är det viktigt att en förlängning av Mätarvägen ner till Granhammarsvägen kommer tillstånd och denna möjliggörs i och med denna plan. I en handelsutredning som gjordes 2008 visades att invånare i Upplands-Bro kommun i stor utsträckning gör sina sällanköp utanför kommunen, främst i Järfälla. Genom ett nytt område för sällanköpshandel kan mycket av den trafik som går till andra områden stanna inom kommunen. Inför utställningsskedet har denna handelsanalys uppdaterats och man kan konstatera att invånarna i Upplands-Bro kommun i allt högre utsträckning väljar att söka sig utanför kommunen för att handla, även när det gäller dagligvaror.

4(5)

Viktiga förutsättningar för att planen ska kunna genomföras är att trafikplatsen anpassas till den tillkommande trafiken och att tillflödet av dagvatten från området sker på ett sätt som inte ytterligare belastar det redan hårt ansträngda nätet i Gröna dalen. Dessa frågor har studerats under planarbetets gång.

Planprocessens genomförande Det finns två relevanta beslut om planuppdrag: Kommunstyrelsens beslut 2006-03-15 § 43 om revidering av Stadsplan 7. Därefter beslutade Kommunstyrelsen även om planuppdrag 2010-05-26 § 69. Anledning till att Kommunstyrelsen fattat två beslut om planuppdrag är att såväl planområdets avgränsning som själva innehållet i detaljplanen har förändrats under processens gång. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade 27 februari 2013, KS SBU § 7 om att sända ut planen för samråd. Samrådet genomfördes mellan 16 maj och 21 juni 2013. Under samrådstiden genomfördes ett samrådsmöte men mötet lockade inga besökare. Under samrådstiden hölls även ett möte med en privatperson och efter samrådstiden träffade plan- och exploateringsavdelningen representanter från Newsec Asset Management AB samt från Trafikverket. Interna avstämningar har skett kontinuerligt med Tekniska avdelningen.

Utställningsskedet Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade 2014-03-05 § 18 om att godkänna samrådsredogörelsen tillhörande samrådsförslaget till detaljplanen samt att skicka ut det reviderade detaljplaneförslaget till utställning. Förslaget ställdes ut från 2014-04-05 till och med 2014-04-26 och detta annonserades i lokalpressen. Det ställdes också ut på biblioteket i Tibble samt i kommunhuset i Kungsängens centrum. Materialet fanns tillgängligt på kommunens webbplats och skickades ut till berörda fastighetsägare samt myndigheter m.m. enligt remisslista och fastighetsförteckning. Efter utställningstiden har möten hållits med Trafikverket angående föravtal.

Resultat av utställningen Förslaget har anpassats efter de yttranden som kommit in under utställningen men är i avgörande delar oförändrat. Då det parallellt med planen har gjorts en miljökonsekvensbeskrivning har det tagits fram en särskild samanställning av denna.

Avtal Ett exploateringsavtal har upprättats mellan kommunen och HSB Norrboda handelsområde i Upplands-Bro AB. Avtalet avses godkännas i samband med detaljplanens antagande. I korthet innebär avtalet att bolaget bygger ut Lokalgatan inom bostadsområdet och lekplatsen i anslutning till denna samt rondellen som ansluter till E18 på den södra sidan. Till övriga utbyggnader får kommunen exploateringsbidrag. I samband med framtagandet av detaljplanen och exploateringsavtalet har även ett förslag till föravtal upprättas mellan kommunen och Trafikverket. Detta berör främst ombyggnadsåtgärder vid Trafikplats Brunna. Samtliga skyldigheter och åtaganden i det föravtalet övertas av HSB Norrboda handelsområde i Upplands-Bro AB. Föravtalet bifogas till exploateringsavtalet.

5(5)

Barnperspektiv I det nya handelsområdet kommer det att anläggas lekplatser som tar naturförutsättningarna till utgångspunkt med förhoppningen om att detta kan bli en attraktion för barn från hela kommunen och kanske även ett större område. I övrigt innebär inte planen några särskilda konsekvenser för barn.

TILLVÄXTKONTORET

Marianne Hagman David Lanthén Tillväxtchef Plan- och exploateringschef

Henric Carlson Katrin Karlsdottir planarkitekt projektledare exploatering

Bilagor:

• Exploateringsavtal med HSB Norrboda handelsområde i Upplands-Bro AB, upprättat januari 2015

• Föravtal med Trafikverket, upprättat januari 2015 • Särskild sammanställning, 2015-01-14 • Planutlåtande, 2015-01-14 • Plankarta, 2015-01-14 • Illustrationsplan, 2014-02-12 • Planbeskrivning, 2015-01-14 • Genomförandebeskrivning, 2015-01-14 • Gestaltningsprogram, 2014-02-12 • Miljökonsekvensbeskrivning, 2015-01-14

Ärende 3

1(3) TJÄNSTESKRIVELSE

Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Lina Wallenius, 08-581 691 38

2014-11-19 Rev. 2014-12-01

Dnr 2014-000223

Kommunstyrelsen

Förslag till ändring av detaljplan för del av Kungsängens-Tibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen) - antagande av detaljplan

Förslag till beslut 1. Utlåtande tillhörande ändring genom tillägg till detaljplan för del av

Kungsängens-Tibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen), daterat den 19 november 2014, godkänns.

2. Förslag till ändring genom tillägg till detaljplan för del av Kungsängens-Tibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen), antas i enlighet med 5 kap. 27 § Plan- och bygglagen (PBL 2010:900).

Sammanfattning Planförslaget innebär att det görs ett tillägg till gällande detaljplan som tillåter tvåbostadshus respektive flerbostadshus inom den nordvästra delen av gällande plan. Två nya planbestämmelser införs som reglerar byggnadsarea för tvåbostadshus respektive flerbostadshus. Detaljplanen för för del av Kungsängens-Tibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen) fortsätter i övrigt att gälla oförändrad. Planen har varit på samråd under september 2014. Sju yttranden har inkommit. Planförslaget har inte förändrats efter samrådet.

Beslutsunderlag • Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut om planuppdrag

den 16 april 2014, § 28. (ej med i utskick) • Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut om samråd den 27

augusti 2014, § 40. (ej med i utskick) • Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 19 november 2014. • Förslag till ändring av detaljplan för del av Kungsängens-Tibble 1:471

och 1:338 (Tibbleskogen), antagandehandling den 19 november 2014 • Utlåtande, daterat 2014-11-19, reviderat 2014-12-01

Bakgrund Detaljplan för del av Kungsängens-Tibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen) antogs den 22 september 2011. Detaljplanen är under genomförande och småhus i form av äganderätter och flerbostadshus med lägenheter som upplåts med hyresrätt är under produktion i en första etapp. Exploatören, McFreeze AB, har i en skrivelse till plan- och exploateringsavdelningen framfört önskemål om att kunna variera bebyggelsen ytterligare. Kommunstyrelsens

2(3)

samhällsbyggnadsutskott beslutade därför om planuppdrag för tillägg till detaljplan den 16 april 2014, §28. Exploatören önskar möjlighet att inom en avgränsad del av detaljplaneområdet kunna uppföra 18 huskroppar med 4 mindre lägenheter i varje, vilket skulle ersätta 18 byggrätter för småhus. I en annan avgränsad del önskas möjlighet att uppföra 31 parhus innehållande två bostäder vardera vilket skulle ersätta byggrätt för 31 småhus. Planförslaget innebär att det görs ett tillägg till gällande detaljplan som tillåter tvåbostadshus respektive flerbostadshus inom den nordvästra delen av gällande plan. Syftet med planändringen är att möjliggöra bebyggelse med 31 tvåbostadshus samt 18 flerbostadshus med fyra mindre lägenheter i varje, som ett alternativ till de småhus som planen tillåter idag. Tillägget till detaljplanen innebär att högsta tillåtna byggnadsarea ökas för tvåplanshus och flerbostadshus inom två områden av planområdets nordvästra del samt att huvudbyggnad får byggas ihop med uthus/förråd inom de delar som föreslås bebyggas med tvåbostadshus. Detaljplanen för för del av Kungsängens-Tibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen) fortsätter i övrigt att gälla oförändrad. Av behovsbedömning 2010-03-08 för underliggande detaljplan framgår att genomförandet av planen inte bedömdes medföra en betydande miljöpåverkan, varför någon miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 11 § miljöbalken inte upprättades. Planändringen bedöms inte förändra planens inverkan på miljön och behöver därför inte miljöbedömas. Samråd om behovsbedömningen har ännu inte skett med länsstyrelsen. Det kommer att göras i samband med plansamrådet. Tillägget till detaljplan handläggs med enkelt planförfarande.

Resultat av samrådet Detaljplaneförslaget har varit ute på samråd 8 september – 6 oktober 2014. Sju yttranden har kommit in, samtliga från remissinstanser. Endast ett yttrande hade synpunkter på förslaget. Inga ändringar har gjorts i planförslaget varför granskning av förslaget inte har bedömts nödvändigt då förslaget handläggs enligt enkelt förfarande.

Barnperspektiv Tillägget till detaljplanen bedöms inte förändra hur planen påverkar barns livsmiljö.

TILLVÄXTKONTORET


Lina Wallenius planarkitekt

Bilagor: Utlåtande, daterat den 19 november, reviderat den 1 december 2014

3(3)

Plankarta med tillägg till bestämmelser, planbeskrivning och genomförandebeskrivning, reviderad den 19 november 2014

Tillväxtkontoret

Datum

2014-12-01

1 (4)

Utlåtande

Vår beteckning

2014-000223

Utlåtande ändring genom tillägg till detaljplan för

del av Kungsängens-Tibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen) nr 0901Ä Kungsängen Upplands-Bro kommun

Innehållsförteckning Bakgrund till detaljplanearbetet .......................................................................................................... 2 Planens syfte och huvuddrag ................................................................................................................ 2 Hur samrådet bedrivits ......................................................................................................................... 2 Inkomna yttranden, lista ...................................................................................................................... 2

Statliga myndigheter............................................................................................................................ 2 Kommunala nämnder .......................................................................................................................... 2 Övriga remissinstanser ........................................................................................................................ 2

Inkomna yttranden med kommentarer ............................................................................................... 3 Statliga myndigheter............................................................................................................................ 3 Kommunala nämnder .......................................................................................................................... 3 Övriga remissinstanser ........................................................................................................................ 4

Resultat av samrådet ............................................................................................................................. 4

Bilaga 1 (Länsstyrelsens yttrande över detaljplaneförslaget)

2 (4)

Tillägg till detaljplan för del av Kungsängens-Tibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen) Utlåtande

Bakgrund till detaljplanearbetet Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott gav den 16 april 2014 § 28 i uppdrag åt tillväxtchefen att ta fram förslag till tillägg till detaljplan för del av Kungsängens Tibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen) genom enkelt planförfarande enligt plan- och bygglagen (PBL), SFS 2010:900.

Planområdet är beläget ca två kilometer nordväst om Kungsängens centrum, väster om motorvägen E18 och norr om Granhammarsvägen (väg 907). För planområdet gäller detaljplan för Kungsängens Tibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen), planens genomförandetid går ut 2021. För området där tilläg föreslås innehåller gällande plan småhus om 160 kvadratmeter byggnadsarea i ett plan eller 100 kvadratmeter byggnadsarea i två plan. Minsta tomtstorlek 650 kvadratmeter.

En behovsbedömning har tagits fram/gjordes som visade att ett genomförande av detaljplanen inte bedöms medföra risk för betydanden miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning har därför inte upprättats.

Planens syfte och huvuddrag Syftet med ändring genom tillägg till planen är att möjliggöra bebyggelse med tvåbostadshus respektive flerbostadshus inom två områden i planområdets nordvästra del, som ett alternativ till de småhus som planen tillåter idag. Tillägget innebär att högsta tillåtna byggnadsarea ökar för tvåbostadshus och flerbostadshus.

Hur samrådet bedrivits Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade den 27 augusti 2014 § 40 att sända ut förslag till ändring genom tillägg till detaljplan för del av Kungsängens-Tibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen), nr 0901Ä, ut för samråd enligt regler för enkelt planförfarande.

Detaljplaneförslaget var under tiden 8 september – 6 oktober 2014 utsänt för samråd och skickades till berörda fastighetsägare samt myndigheter m.m. enligt remisslista. Under remisstiden var detaljplaneförslaget utställt i kommunhuset på i Kungsängens centrum, på biblioteket i Brohuset samt på kommunens webbplats. Den 25 september hölls ett samrådsmöte på degcentralen i Kungsängen. På mötet kom en person. Samrådsmötet annonserades i Bålsta Upplands-Bro bladet och Mitt i Upplands-Bro.

Inkomna yttranden, lista Med anledning av förslaget till detaljplan har sju (7) yttranden inkommit till kommunen. Av dessa inkom tre yttranden efter samrådsperiodens slut. Sena yttranden behandlas på samma sätt som de yttranden som inkommit under remisstiden.

Skrivelserna är numrerade 1-7 i följande ordning:

Statliga myndigheter (1) Länsstyrelsen i Stockholms län inkom 2014-10-13

(2) Lantmäteriet inkom 2014-10-02

Kommunala nämnder (3) Bygg- och miljönämnden inkom 2014-11-25

Övriga remissinstanser (4) Brandkåren Attunda inkom 2014-10-03

3 (4)


(5) Vattenfall Eldistribution AB inkom 2014-10-06

(6) TeliaSonera Skanova Access inkom 2014-10-06

(7) EON Elnät inkom 2014-10-07

Inkomna yttranden med kommentarer I det följande kommenteras synpunkter på förslag till tillägg till detaljplan för del av Kungsängens-Tibble 1:471 och 1:338 (Tibbleskogen). Synpunkterna redovisas kortfattat utan inbördes rangordning. För den fullständiga lydelsen av respektive synpunkt hänvisas till de ursprungliga yttrandena som kan erhållas från kommunen. I omedelbar anslutning till inkomna yttranden redovisas plan- och exploateringsavdelningens kommentarer.

Statliga myndigheter (1) Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen avstår från att lämna yttrande.

Kommentar

-

(2) Lantmäteriet

Lantmäteriet har ingen att erinran.

Kommentar

-

Kommunala nämnder (3) Bygg- och miljönämnden

3.1 Bygg- och miljönämnden anser att fastigheterna om ca 650 kvadratmeter är för små för att rymma den utökade byggrätten.

En beräkning visar att 300/340 kvadratmeter av varje tomt återstår efter att byggrätten utnyttjas.

Nämnden föreslår att tillgången till grönytor anpassas till det ökade lägenhetsantalet.

3.2 Nämnden tycker att parkeringsnorm ska finnas som bestämmelse då den är ett ”ska” krav i planbeskrivningen.

Kommentar

3.1 Kommunens översiktsplan har som planeringsinriktning att en blandning av bostadstyper och upplåtelseformer ska eftersträvas för att uppnå en allsidigt sammansatt social struktur som främjar kontakter mellan generationer och kulturer. Plan- och exploateringsavdelningen uppfattar att tillägget till planbestämmelserna ligger i linje med planeringsinriktningen. Boende i tvåbostadshus och flerbostadshus har ofta en mindre tomtyta jämfört med friliggande villor. Att kommunen kan erbjuda boende i tvåbostadshus utan att behöva ha en större tomt att ta hand om är en del i ett varierat utbud.

Som exempel på mindre tomter i samtida/moderna planer i kommunen är Råby gärde i Bro, där radhus byggts på tomter om ca 230 kvadratmeter (utan begränsning av minsta tomtstorlek). Där får 102+28 kvadratmeter byggnadsarea byggas (utslaget per fastighet), samt krav på två parkeringar.

4 (4)


Gällande utemiljön för flerbostadshus finns fler exempel i Kungsängen där tomtmarken är mindre fördelat på antalet lägenheter.

I underliggande plan ingår även gemensamhetsytor på kvartersmark som ett komplement för boende. Plan- och exploateringsavdelningens bedömning är att grönytorna kommer att vara tillräckliga för att tillgodose behovet även vid det ökat antal lägenheter som tillägget föreslår.

3.2 Plan- och bygglagen medger inte möjligheten att ha parkeringsnormer som planbestämmelse.

Övriga remissinstanser (4) Brandkåren Attunda

Har inget att ytterligare tillägga till tidigare yttranden över planen.

Kommentar

- (5) Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall har inga elanläggningar inom eller i närheten av planområdet och har därför inget att erinra..

Kommentar

-

(6) TeliaSonera Skanova Access

Skanova har markförlagd teleanläggning inom planområdet enligt bifogad karta. Skanova önskar så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar. Om undanflyttningsåtgärder eller skydd av telekablar på grund av exploatering krävs förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden bekostar den.

Kommentar Erforderliga åtgärder gällande ledningar som är nödvändiga för planens genomförande bekostas av exploatören, vilket framgår av genomförandebeskrivningen för underliggande plan.

(7) EON Elnät

EON Elnät har tidigare informerat exploatör och kommunen om att det måste placeras ut en ny nätstation i område B när den exploateringen påbörjas. Kommentar

Område för nätstation för område B finns reserverat i underliggande plan.

Resultat av samrådet Endast redaktionella ändringar har skett efter samrådet.

Upprättad 2014-11-19, reviderad 2014-12-01 av

Plan-och exploateringsavdelningen

David Lanthén Lina Wallenius

Plan- och exploateringschef Planarkitekt

Från: Fogelberg Catarina Skickat: den 13 oktober 2014 10:43 Till: Lina Wallenius; kommunstyrelsen Ämne: Ändring/tillägg till dp för del av Kungsängens-Tibble 1:471 och 1:338,

Tibbleskogen Ändring/tillägg till dp för del av Kungsängens-Tibble 1:471 och 1:338, Tibbleskogen Länsstyrelsen avstår från att lämna yttrande över planförslaget. Meddelas bara på detta sätt. Mvh Catarina Fogelberg Enheten för Planfrågor Länsstyrelsen i Stockholms län Vxl: 010-223 10 00, dir. 010-223 13 13 www.lansstyrelsen.se/stockholm

http://www.lansstyrelsen.se/stockholm

Ärende 4

1 TJÄNSTESKRIVELSE

Tillväxtkontoret Handläggare, telefon Datum Vår beteckning David Lanthén, 08-581 691 53 2015-01-14 Dnr 2014-000668 Kommunstyrelsen

Detaljplan för Bro-Råby 3:2 – Beslut om planuppdrag

Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att ge Tillväxtchefen i uppdrag att ta fram

detaljplan för fastigheten Bro-Råby 3:2 med standardförfarande enligt Plan- och bygglagens lydelse från och med den 1 januari 2015.

2. Planarbetet tilldelas prioritet tre.

Sammanfattning En ansökan om att ta fram en detaljplan för fastigheten Bro-Råby 3:2 har kommit in till kommunstyrelsen. Fasttighetsägaren vill ha möjlighet att stycka av sin fastighet och bebygga den med ytterliga ett bostadshus. Fastigheten är inte planlagd idag. Fastigheten ligger inom tätortsavgränsningen för Bro tätort i den kommuntäckande översiktsplanen (ÖP 2010). All nybyggnad inom tätortsavgränsningen ska ske i överensstämmelse med gällande planer eller föregås av detaljplaneprövning. Planarbetet bör handläggas med standardförfarande enligt plan- och bygglagens bestämmelser från och med den 1 januari 2015. Standardförfarande motsvarar det enkla planförfarande i plan- och bygglagen före den 1 januari 2015.

Beslutsunderlag • ÖP 2010, Kommunfullmäktige den 15 december 2011 § 162 • Begäran om planändring rörande fastigheten Bro-Råby 3:2 den 14

november 2014 • Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 14 januari 2014

Ärendet En ansökan om att ta fram en detaljplan för fastigheten Bro-Råby 3:2 har kommit in till kommunstyrelsen. Fasttighetsägaren vill ha möjlighet att stycka av sin fastighet och bebygga den med ytterliga ett bostadshus. Fastigheten är inte planlagd idag. Fastigheten angränsar till detaljplanelagd mark i alla vädersträck. Söder om fastigheten ligger Råbyskolan, väster om fastigheten ligger bostäder i

2(2)

flerbostadshus och radhus, och norr om fastigheten ligger en detaljplanelagd tomt för allmänt ändamål (ursprungligen förskola). Marken öster om fastigheten är planlagd som ett större grönområde. Fastigheten ligger inom tätortsavgränsningen för Bro tätort i den kommuntäckande översiktsplanen (ÖP 2010). All nybyggnad inom tätortsavgränsningen ska ske i överensstämmelse med gällande planer eller föregås av detaljplaneprövning.

Fastighetsägaren har den 24 september 2014 sökt förhandsbesked för den nu aktuella åtgärden hos bygg- och miljönämnden. Bygg- och miljöavdelningen har i sin granskning av ärendet gjort bedömningen att fastighet ligger inom den så kallade tätortsavgränsningen, vilket innebär att detaljplan krävs. Bygg- och miljöavdelningen har därför meddelat fastighetsägaren att deras bedömning är att ansökan om förhandsbesked kommer att avslås i bygg- och miljönämnden med hänvisning till ovanstående detaljplanekrav. Fastighetsägaren har efter detta återkallat ansökan om förhandsbesked och i stället ansökt om upprättande av detaljplan där fastighetsägarens intresse är att kunna stycka av ytterligare en tomt och bebygga den med ett bostadshus. Fastigheten är 9966 kvm stor. Vid en kommande planläggning bör dock prövas om det inte är lämpligt att möjliggöra mer än en avstyckning. Planarbetet bör handläggas med standardförfarande enligt plan- och bygglagens bestämmelser från och med den 1 januari 2015. Standardförfarande motsvarar det enkla planförfarande i plan- och bygglagen före den 1 januari 2015.

Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvensanalysen.

TILLVÄXTKONTORET

Marianne Hagman Tillväxtkontorschef

David Lanthén Plan- och exploateringschef

Bilagor:

• Orienteringskarta • Begäran om planändring rörande fastigheten Bro-Råby 3:2den 14 november

2014

Bro-Råby 3:2

© Lantmäteriet

13 januari 2015Orienteringskarta

1:3 00050 0 50 100 150 200 250 [m]

o

Attribut för 7808-F

Hyperlänkar för 7808-F

ANVANDNING Fritidshusområde

DPNR 7808-F

ID 71

Lagakraft 1982-06-01

OBJECTID 153

Shape Polygon

Shape.area 246969,317643

Shape.len 3010,630735

URL \\UPPFIL01\Gem$\gemensamt\Detaljplaner\Gällande Detaljplaner\7808-F

URL2 G:\gemensamt\Detaljplaner\Gällande Detaljplaner\7808-F

URSPRUNG Skannad

Beskrivning

Url file://uppfil01/Gem$/gemensamt/Detaljplaner/Gällande Detaljplaner/7808-F

OOg:~81e>!S99V9L=" ZZ666~,=x

//->"-~

.'

Iwsz

lIIozS~O~

Isog

(2_S:::s -,

~

Ärende 5

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4)

Tillväxtkontoret Handläggare Datum Diarienummer

Maria Elfström 2015-01-14 2014-000718

REMISS: Ekosystemtjänster i en expansiv region – strategi för miljömålet ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län Förslag till beslut

1. Kommunen yttrar sig över remissversionen: Strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län enligt Tillväxtkontorets förslag till yttrande den 14 januari 2015.

Sammanfattning Strategin har tagits fram av Länsstyrelsen i Stockholms län på uppdrag av det regionala miljömålsrådet som består av representanter från kommunerna i länet, Trafikverket, Kommunförbundet Stockholms län och landstinget.

Upplands-Bro kommun anser att strategin ger en tydlig helhetsbild över komplexiteten och problematiken kring miljömålet ett rikt växt- och djurliv. Kommunen har endast synpunkter på att strategin enbart borde ha rubriken Strategi för ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län samt att de hotade arterna torde ha ökat och inte minskat som det beskrivs under måluppfyllelsen.

Beslutsunderlag • Länsstyrelsernas missiv den 23 juni 2014, med förlängd svarstid till den

15 februari 2015 för Upplands-Bro kommun

• Remissversion: Ekosystemtjänster i en expansiv region – strategi för miljömålet ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län.

• Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 14 januari 2015.

• Tillväxtkontorets förslag till yttrande den 14 januari 2015

Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen

Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se


Ärendebeskrivning

Ett rikt växt- och djurliv Det nationella miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv tillhör ett av de beslutade 16 miljökvalitetsmålen och lyder: ” Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.” Enligt riksdagen ska miljömålet nås år 2020 men regeringen bedömer att det inte är möjligt att nå målet med idag beslutade och planerade styrmedel.

Strategin

Strategin har tagits fram av Länsstyrelsen i Stockholms län på uppdrag av det regionala miljömålsrådet som består av representanter från kommunerna i länet, Trafikverket, Kommunförbundet Stockholms län och landstinget. Syftet är att belysa målkonflikter och visa på möjliga lösningar vad gäller länets expansion och att samtidigt värna och utveckla biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Strategin tar upp sex åtgärdsområden:

• Grön infrastruktur och markens historia

• Ekosystemtjänster

• Odlingslandskap och jordbruk

• Skogar och skogsbruk

• Vatten, övergödning och skadliga ämnen

• Natur för folkhälsa och friluftsliv

Under respektive åtgärdsområde finns förslag till prioriterade åtgärder där kommunerna ansvarar för vissa åtgärder samtidigt som andra åtgärder berör samtliga aktörer. Strategin ska också följas av konkreta och riktade åtgärdsprogram. Strategin ska också fungera som stöd för prioriteringar men den slutliga avvägningen görs av respektive aktörer.

Synpunkter Upplands-Bro kommun anser att strategin ger en tydlig helhetsbild över komplexiteten och problematiken kring miljömålet ett rikt växt- och djurliv. De olika åtgärdsområdenas trender och nuläge beskrivs på ett mycket bra sätt och att förslaget till åtgärderna knyter tydligt an till det som belyses i beskrivningarna.


Strategins rubrik ”ekosystemtjänster i en expansiv region” upplevs som missvisande då även ekosystemtjänster ingår som ett av strategins åtgärdsområden. Mer tydligt vore om denna rubrik togs bort och att strategin enbart fick namnet strategi för miljömålet ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län.

Under måluppfyllelse i Stockholms län nämns att en allt mer intensiv markanvändning har påverkat artrikedomen och att drygt 600 arter är hotade enligt den så kallade rödlistan (ArtDatabanken). Därefter skrivs att de rödlistade arterna har minskat. Vi tolkar snarare situationen med den intensiva markanvändningen som att antalet rödlistade arter torde ha ökat i stället för minskat eftersom markanvändningen har påverkat artrikedomen. Dessutom skrivs i stycket därefter om orsakerna till förlusten av biologisk mångfald vilket torde betyda att fler arter blivit hotade.

Upplysningar I remissmissivet ombeds kommunen att ge goda exempel på arbete som kommunen bedriver avseende biologisk mångfald. Kommunen arbetar med en reservatsbildning över det tätortsnära grönområdet Lillsjön - Örnässjön där både skog, sjö och våtmark med höga naturvärden kommer att ingå. Grönområdet är dessutom mycket attraktivt för friluftslivet.

Området Lillsjön - Örnässjön berör strategins samtliga sex åtgärdsområden och är ett mycket bra exempel på hur strategin kan komma att genomföras i en expansiv kommun.

I remissmissivet nämns även att strategier till miljömålen Ingen övergödning och Giftfri miljö remitterats vilka kommunens bygg- och miljönämnd redan har yttrat sig över (Bmn § 69, 2014-09-16 och Bmn § 83, 2014-11-13).

Barnperspektiv Miljömålet och strategin har direkt anknytning till barn. Det är viktigt att tillgodose deras behov av grönområden med ett rikt växt- och djurliv och naturupplevelser under deras uppväxt även för framtida generationer.

TILLVÄXTKONTORET



Maria Elfström Kommunekolog Bilagor:

1. Tillväxtkontorets förslag till yttrande den 14 januari 2015

2. Länsstyrelsen i Stockholms läns remissmissiv, daterat den 23 juni 2014. 3. Remissversion: Ekosystemtjänster i en expansiv region – strategi för

miljömålet ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län. Kopia av beslut till:

Länsstyrelsen i Stockholms län

FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1 (2)

Kommunstyrelsen Handläggare Datum Diarienummer

Maria Elfström 2015-01-14 2014-000683 Er beteckning

501-22475-2014

Adressat

Länsstyrelsen i Stockholms län

[email protected]

Yttrande över remiss: Ekosystemtjänster i en expansiv region – strategi för miljömålet ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län Allmänna synpunkter Upplands-Bro kommun anser att strategin ger en tydlig helhetsbild över komplexiteten och problematiken kring miljömålet ett rikt växt- och djurliv. De olika åtgärdsområdenas trender och nuläge beskrivs på ett mycket bra sätt och att förslaget till åtgärderna knyter tydligt an till det som belyses i beskrivningarna.

Strategins rubrik ”ekosystemtjänster i en expansiv region” upplevs som missvisande då även ekosystemtjänster ingår som ett av strategins åtgärdsområden. Mer tydligt vore om denna rubrik togs bort och att strategin enbart fick namnet strategi för miljömålet ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län.

Under måluppfyllelse i Stockholms län nämns att en allt mer intensiv markanvändning har påverkat artrikedomen och att drygt 600 arter är hotade enligt den så kallade rödlistan (ArtDatabanken). Därefter skrivs att de rödlistade arterna har minskat. Vi tolkar snarare situationen med den intensiva markanvändningen som att antalet rödlistade arter torde ha ökat i stället för minskat eftersom markanvändningen har påverkat artrikedomen. Dessutom skrivs i stycket därefter om orsakerna till förlusten av biologisk mångfald vilket torde betyda att fler arter blivit hotade.

Upplysningar I remissmissivet ombeds kommunen att ge goda exempel på arbete som kommunen bedriver avseende biologisk mångfald. Kommunen arbetar med en reservatsbildning över det tätortsnära grönområdet Lillsjön - Örnässjön där

Postadress: Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen

Telefon: 08-581 690 00 Fax: 08-581 692 40 E-post: [email protected] Webb: upplands-bro.se

mailto:[email protected]


både skog, sjö och våtmark med höga naturvärden kommer att ingå. Grönområdet är dessutom mycket attraktivt för friluftslivet.

Området Lillsjön - Örnässjön berör strategins samtliga sex åtgärdsområden och är ett mycket bra exempel på hur strategin kan komma att genomföras i en expansiv kommun.

I remissmissivet nämns även att strategier till miljömålen Ingen övergödning och Giftfri miljö remitterats vilka kommunens bygg- och miljönämnd redan har yttrat sig över (Bmn § 69, 2014-09-16 och Bmn § 83, 2014-11-13).

UPPLANDS-BRO KOMMUN

Camilla Jansson Karl-Erik Lindholm Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektör

REMISS

1 (2) Datum 2014-06-23

Beteckning 501-22475-2014

Enheten för miljöplanering Amanda Palmstierna

Enligt sändlista

Remiss på Ekosystemtjänster i en expansiv region - strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län

Härmed skickas ”Ekosystemtjänster i en expansiv region - Strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län” till er för yttrande. Särskilt önskas synpunkter på om ni anser att strategin fångar upp de huvudsakliga målkonflikterna och lösningarna vad gäller att värna och utveckla länets biologiska mångfald. Ni ombeds att i remissvaret även ge goda exempel på arbete som er organisation bedriver avseende biologisk mångfald. Länsstyrelsen avser att sammanställa goda exempel i ett kompletterande dokument. Remissvar ska vara Länsstyrelsen tillhanda senast 2014-12-31 på adress: [email protected]. Märk svaret med diarienummer: 501-22475-2014.

Bakgrund Strategin har tagits fram inom ramen för den Regionala miljömålsdialogen. Ett Regionalt miljömålsråd med deltagare från kommuner, KSL, Landstinget, Trafikverket och Länsstyrelsen har varit styrgrupp för arbetet. Strategin har kvalitetssäkrats av en arbetsgrupp och vid flertalet dialogmöten. Det Regionala miljömålsrådet har prioriterat sex miljömål utifrån de förutsättningar som finns i Stockholms län:

• Ett rikt växt och djurliv (denna strategi) • Giftfri miljö (strategi som också remitteras nu med svarstid till 31

december 2014) • Ingen övergödning (remitterad med förlängd svarstid till 31 december

2014) • Begränsad klimatpåverkan (Klimat- och energistrategi fastställd mars

2013) • Frisk luft (Åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar fastställd

december 2012) • God bebyggd miljö

Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 STOCKHOLM

Hantverkargatan 29 010-223 10 00 Fax 010-223 11 10

[email protected] www.lansstyrelsen.se/stockholm

mailto:[email protected]

2 (2) REMISS

Datum 2014-06-23

Beteckning 501-22475-2014

Syftet med föreliggande strategi är att belysa målkonflikter och visa på möjliga lösningar vad gäller länets expansion, och att samtidigt värna och utveckla biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Huvudsakliga målgrupper är kommuner och regionala myndigheter. Strategins tidsram är sex år då miljömålet ”Ett rikt växt- och djurliv” enligt riksdagen ska nås till år 2020. Strategin ska fungera som ett stöd för prioriteringar och för vilka konkreta åtgärder som respektive aktör fattar beslut om. En viktig del i genomförandet av strategin är också att sprida kunskap och utbyta erfarenheter. Kontaktperson för eventuella frågor: Eva Svensson, miljömålssamordnare Telefon: 010 223 15 91 Epost: [email protected] Göran Åström Miljödirektör Sändlista: Länets kommuner Stockholms läns landsting Kommunförbundet Stockholms län, KSL Trafikverket Region Stockholm Skogsstyrelsens Stockholmsdistrikt Naturskyddsföreningen i Stockholms län LRF, Lantbrukarnas riksförbund Mälardalen Stockholms läns hembygdsförbund Stockholms handelskammare Naturvårdsverket Boverket Stockholms universitet/Stockholm Resilience Centre Sveriges lantbruksuniversitet/CBM samt Artdatabanken KTH/Centrum för hållbart samhällsbyggande Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare

Remissversion

Ekosystemtjänster i en expansiv regionStrategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län

Ekosystemtjänster i en expansiv regionStrategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län

Remissversion

Omslag: Tivolihalvön: Foto: Can Burcin Sahin

Miljömålsillustrationer: Tobias Flygar

Utgivningsår: 2014

ISBN: 978-91-7281-608-4 sbn 978-91-7281-608-4För mer information kontakta Länsstyrelsen, avdelningen för miljö Tfn: 010-223 10 00

Denna rapport finns som pdf. Du hittar den på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/stockholm

Amanda Palmstierna har varit samman hållande för Länsstyrelsens arbete med strategin, med deltagande från Miguel Jaramillo, Ylva Othzén och Mats Gothnier.

– 5 –

SammanfattningStockholms län är unikt. Ek- och ädellövskogar som är värdefulla i ett europeiskt perspektiv sträcker sig från omgivande landskap långt in i stadsbygden. De gröna kilarna är en viktig del av länets attrak-tionskraft.

Stockholms län är idag en av Europas snabbast växande storstadsregioner. Varje år ökar befolk-ningen över 30 000 invånare, vilket medför ett stort behov av bostäder, infrastruktur och service. Det är viktigt att se till den samlade miljönyttan och använda mark- och vattenområden för de ändamål som om rådena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffen het, läge och behov.

Det här är en strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län. Syftet med strategin är att belysa målkonflikter och visa på möjliga lös-ningar vad gäller länets expansion, och att samtidigt värna och utveckla biologisk mångfald och ekosys-temtjänster. Riksdagen har fastställt miljö målet Ett rikt växt- och djurliv. Länsstyrelsen har i uppdrag att i bred dialog i länet verka för att miljömålet nås.

Huvudsakliga målgrupper för strategin är kommu-ner och regionala myndigheter. Strategins tidsram är sex år då miljömålet Ett rikt växt- och djurliv enligt riksdagen ska nås till år 2020.

I strategin har sex åtgärdsområden identifierats:

• Grön infrastruktur och markens historia

• Ekosystemtjänster

• Odlingslandskap och jordbruk

• Skogar och skogsbruk

• Vatten, övergödning och skadliga ämnen

• Natur för folkhälsa och friluftsliv

Strategin ska följas av konkreta, riktade åtgärds-program. En viktig del i genom förandet är också att sprida kunskap och utbyta erfarenheter. Strategin ska fungera som ett stöd för prioriter ingar. Den slutliga avvägningen görs i efter följande beslut av kommuner och regionala myndigheter.

Spindelnät. Foto. Christina Fagergren.

InnehållSammanfattning .........................................................................................................5

Miljömålet Ett rikt växt- och djurliv ........................................................................8Inledning ......................................................................................................................9

Strategins syfte och aktörer ............................................................................................................................... 9Strategin utgångspunkter & avgränsning ..................................................................................................10Orsaker till förlust av biologisk mångfald ...................................................................................................12Positiva trender ....................................................................................................................................................12Bevara, återskapa och nyskapa artrikedom ...............................................................................................13

Åtgärdsområden ......................................................................................................15Strategins sex åtgärdsområden ......................................................................................................................15Grön infrastruktur och markens historia ....................................................................................................17Ekosystemtjänster ...............................................................................................................................................21Odlingslandskap och jordbruk .......................................................................................................................25Skogar och skogsbruk ........................................................................................................................................29Vatten, övergödning och skadliga ämnen .................................................................................................33Natur för folkhälsa och friluftsliv ....................................................................................................................37

Strategins genomförande och uppföljning.........................................................40

Referenser ..................................................................................................................42

BilagorBilaga 1. Den regionala miljömåls dialogens organisation ...................................................................44Bilaga 2. Uppföljning av biologisk mångfald nationellt och i länet ..................................................45

Miljömålet

Ett rikt växt- och djurlivDen biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida gene-rationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Preciseringar

Riksdagen har fastställt miljömålets övergripande formulering. Regeringen har fastställt åtta preciseringar som förtydligar vad målet innebär.

Prioriteringar i Stockholms län:

Av de åtta preciseringarna har det Regionala miljö-målsrådet i Stockholms län valt ut fyra eftersom de rör områden som är särskilt relevanta för länet.

De är:

− Ekosystemtjänster och resiliens Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter.

− Grön infrastruktur Det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras.

− Biologiskt kulturarv Det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena.

− Tätortsnära natur Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan.

Förklaring av preciseringarna

Ekosystemtjänster är den nytta människor har av naturen. Det rör sig till exempel om rening av vatten och luft, pollinering av grödor och upplevelsevärden.

Grön infrastruktur innebär att parker, natur- och vatten områden hänger samman i ett nätverk. Ju mer områdena hänger samman desto rikare biologisk mångfald. Observera att vatten ingår, inte enbart landområden.

Biologiskt kulturarv är natur som uppstått när människan nyttjat landskapet och som behöver brukas för att fortleva.

Tätortsnära natur är natur i och nära tätort. (En officiell definition med avståndsangivel-ser saknas)

– 9 –

InledningStockholms län är unikt. Ek- och ädellövsko-gar som är värdefulla i ett europeiskt perspektiv sträcker sig från omgivande landskap långt in i stadsbygden. De gröna kilarna är en viktig del av länets attraktionskraft med parker, skogar, sjöar och vattendrag, odlingsmarker och kust. Nittio procent av länets invånare vill ha parker och natur nära. Många besökare söker kombinationen av stad och natur för sitt resmål.

Stockholms län är idag en av Europas snabbast växande storstadsregioner. Varje år ökar befolk-ningen med över 30 000 invånare, vilket medför ett stort behov av bostäder, infrastruktur och service. Det är viktigt att se till den samlade miljönyttan och använda mark- och vattenområden för de ända mål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov.

Vi behöver verka för en flerkärnig region och byggande i kollektivtrafiknära lägen. Det ger miljö vinster vad gäller klimat och luft, och det ger också förutsättningar för att värna en samman-hängande grönstruktur. Det är viktigt att skydda gröna värdekärnor och värna spridningsvägar. Det är också angeläget att integrera grönstuktur i nya och förtätade bostadsområden, genom nyskapande landskapsarkitektur och att ta utgångspunkt i hur marken tidigare har brukats.

STRATEGINS SYFTE OCH AKTÖRERDet övergripande syftet med strategin är att bidra till att miljömålet Ett rikt växt- och djurliv nås genom att:

• belysa målkonflikter och visa på lösningar vad gäller länets utveckling och att samtidigt främ-ja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

• nå samsyn i länet kring hur det kan genomföras

• underlätta mellankommunal samverkan och samverkan mellan olika aktörer i länet

Strategin beskriver en principiell, långsiktig inrikt-ning och ska vara flexibel i en föränderlig omvärld. Den ska fungera som ett stöd för prioriteringar.

Strategin har tagits fram genom dialog

Regionala miljömålsrådet har varit styrgrupp för stra-tegin. I rådet ingår kommundirektörer och regionala aktörer. Länsstyrelsen har varit projektledare för arbe-tet. I en inledande fas hölls dialogmöten med samtliga av länets kommuner. I ett senare skede stämdes delar av strategin av vid en workshop om grönplanering och klimatanpassning. Strategin har fortlöpande bearbe-tats av en arbetsgrupp med deltagare från Stockholm, Järfälla, Nacka, Trafikverket, Stockholms läns landsting, Stockholms läns naturskyddsförening, Skogsstyrelsen, Stockholm Resilience Centre och Länsstyrelsen. Stra-tegin har också diskuterats med ett Miljömålsnätverk och flera andra aktörer i länet.

Centrala begrepp

Biologisk mångfald definieras i FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) som Sverige och många av världens regeringar skrivit under. Begreppet biologisk mångfald betonar betydelsen av variationsrikedom, att vi har ett landskap med många olika naturtyper, en rikedom av arter, och en stor genetisk variation inom arterna.

Grönstruktur är ett begrepp som används i planerings sammanhang. Enligt Boverket utgör grön struktur tillsammans med infrastruktur och bebyggelse struktur stadens fysiska byggstenar.

Länets tio gröna kilar definieras i RUFS 2010. De om-fattar såväl urbana grönområden som skogar, vatten-områden och odlingsmarker längre ut i landskapet.

Björ

klöv

. Fot

o. C

hrist

ina

Fage

rgre

n.

– 10 –

I strategin anges sex åtgärdsområden och inom varje område ett antal prioriterade åtgärder. Den slutliga avvägningen görs i efterföljande beslut av berörda aktörer. Stratgins ambition är att även främja samarbete med forskning.

Ansvaret för att värna och utveckla biologisk mångfald och ekosystemtjänster är delat mellan offentliga, privata och ideella aktörer. Ansvaret är fördelat också mellan aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Strategin fokuse-rar huvudsakligen på den regionala och lokala rå-digheten över miljömålet. Huvudsakliga målgrup-per är kommuner och regionala myndigheter.

STRATEGINS UTGÅNGSPUNKTER & AVGRÄNSNINGMiljömålet Ett rikt växt- och djurliv ska enligt riksdagen nås till år 2020. Strategin har därmed en tidsram på sex år. Så kallade preciseringar förtydli-gar miljömålet Ett rikt växt- och djurliv genom att ange önskade tillstånd för miljön. De är fastställa av regeringen och används vid uppföljningen av målet.

Regionala miljömålsrådet har utsett fyra av miljö-målet Ett rikt växt- och djurlivs preciseringar som särskilt relevanta för den biologiska mångfalden i Stockholms län. Dessa utgör strategins huvudsak-liga utgångspunkter.

Preciseringar särskilt relevanta för Stockholms län: ekosystemtjänster, grön infrastruktur, biologiskt kulturarv och tätortsnära natur.

Urvalet av preciseringar är grundat i att de har särskilt stor betydelse för ett län som är präglat av en snabb befolkningsökning – och som samtidigt omfattar stora landsbygdsområden. Urvalet grun-dar sig också i att det för de fyra preciseringarna är motiverat med en regional samverkan, och att länets kommuner uttryckt att det är angeläget att arbeta med dem 4.

Viktiga utgångspunkter för strategin är även de planeringsmål och åtaganden som anges i RUFS 2010. Därtill de inriktningar som anges i närliggan-de regionala processer såsom landsbygdsprogram-met, vattenförvaltningens åtgärdsprogram, den regionala handlingsplanen för klimatanpassning, strategierna för formellt skydd av skog respektive tätortsnära natur samt länets strategier för minskad övergödning och giftfri miljö. Utgångspunkt tas också i den europeiska landskapskonventionen.

Marina miljöer är mycket viktiga för länets biolo-giska mångfald. De har dock frågeställningar och aktörer som är specifika för just marina miljöer. Det rör sig till exempel om brist på rovfisk och kraftig nedgång av många sjöfågelpopulationer. Bedömningen är att de marina miljöerna bättre hanteras i en strategi som är inriktad på just dessa. Frågor som är gemensamma för biologisk mång-fald på fastlandet och skärgården ingår dock i denna strategi.

4 Länsstyrelsen har hållit dialogmöten med tjänstemän på samtliga av länets kommuner. På mötena fick tjänstemän-nen välja vilka fyra preciseringar de ansåg det vara mest relevant att arbeta med i kommunen. Resultatet blev i fallande prioritetsordning: biologiskt kulturarv (26 kom-muner), grön infrastruktur (25 kommuner), tätortsnära natur (24 kommuner) samt ekosystemtjänster och resiliens (16 kommuner).

Rödk

löve

r. Fo

to. C

hrist

ina

Fage

rgre

n.

– 11 –

– 12 –

Måluppfyllelse i Stockholms länStockholms län är ett sprickdalslandskap med en mosaik av skog, slättbygd, sjöar, vattendrag och kust. Större delen av länet har brukats på ett var-samt, småskaligt vis av människan i tusentals år. Vissa områden, till exempel urskogar, har inte bru-kats alls. Naturförutsättningarna och brukandet har medfört goda förutsättningar för en hög biologisk mångfald.

Stockholms län hyser ett flertal livs miljöer som är värdefulla i ett nationellt och europeiskt perspektiv. Det rör sig främst om ädellövskog, äldre barrskog såsom exempelvis kalkbarrskog, gräsmarker, ek-hagar och sandmiljöer. Tio gröna kilar sträcker sig från omgivande landsbygd in mot länets mer tätbebyggda delar. De gröna kilarna utgörs av ett sammanhängande nätverk av parker, natur- och vattenområden, inklusive odlingsmarker.

De senaste hundra åren har en allt mer intensiv markanvändning påverkat artrikedomen i länet. Drygt sexhundra arter är hotade enligt den så kall-lade rödlistan5. De rödlistade arterna har sedan mit-ten av sjuttiotalet minskat med cirka en tredjedel i länets glesbebyggda delar och med cirka hälften i länets centrala delar. Idag finns de flesta hotade arterna i skog, följt av jordbrukslandskap, urbana miljöer, våtmarker och sötvatten6.

ORSAKER TILL FÖRLUST AV BIOLOGISK MÅNGFALDLänsstyrelsens bedömning är att miljömålet Ett rikt växt- och djurliv inte är möjligt att nå till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Ut-vecklingen är huvudsakligen negativ. Orsakerna till förlust av biologisk mångfald är i stort sett desam-ma över landet med vissa regionala variationer.

Drivkrafter och påverkansfaktorer är jordbruk, skogsbruk, urbanisering, miljögifter och klimat-förändringen. I storstadslänen är urbaniseringen mer framträdande. En stor del av dagens förlust

5 Rödlistan tar upp vilka arter som riskerar att försvinna från Sverige och tas fram av ArtDatabanken. Den baseras på internationellt vedertagna kriterierna från Internationella Naturvårdsunionen. Rödlistan har kategorierna akut hotad, starkt hotad, sårbar, livskraftig, nära hotad, samt nationellt utdöd. En hotad art tillhör någon av de tre första katego-rierna.

6 skog (312 arter), jordbrukslandskap (274), urbana miljöer (61), våtmarker (43) och sötvatten (27)

av länets artrikedom är en kvardröjande effekt av landskapsförändringar som skett under tidigare decennier, en så kallad utdöendeskuld. För att vända trenden behövs både en hantering av dagens förändringtryck och kompensation för tidigare för-ändringar.

Det biologiska kulturarvet i länet har minskat bland annat som följd av att jordbruk läggs ner och på grund av otillräcklig skötsel av parker och natur områden. Flera insatser pågår för det biolo-giska kulturarvet, främst inom ramen för Lands-bygdsprogrammet. Den gröna infrastrukturen har blivit allt mer fragmenterad när tätorter och infra-struktur byggts ut. Även här görs många insatser, till exempel mellankommunal samverkan kring de gröna kilarna och gröna passager under och över vägar. Den tätortsnära naturen har minskat genom tätortsutbyggnad. En viktig insats är ett program för skydd av tätortsnära natur. Naturreservat har beslutats för hälften av programmets 71 föreslagna områden. Det är svårt att avgöra hur utvecklingen ser ut för länets ekosystemtjänster eftersom det inte finns någon samlad regional uppföljning. Många kommuner arbetar innovativt med ekosystemtjäns-ter i stadsbyggnadsprojekt, vid skötsel av grönytor och genom utbildningssatsningar.

POSITIVA TRENDERDet finns även trender som visar på en ökande art-rikedom i länet. Det gäller till exempel kärlväxter, det vill säga ormbunkar, gräs, örter, träd, buskar. Ett annat exempel är att lavar kommit tillbaka till länets urbana delar som följd av att luften blivit renare eftersom vi idag använder olja med låg svavel halt. Det finns också exempel på hur modern markanvändning främjar artrikedom. Till exempel gynnas bin av urbana parker som har en lång blom-ningssäsong, och som också har nakna jordytor på grund av slitage från besökare. Vissa bin behöver nakna jordytor för att bygga bo. Ett annat exempel är att vägrenar visat sig vara tänkbara livsmiljöer för många djur- och växtarter.

– 13 –

”Förlust av biologisk mångfald sker över hela jordklotet. Den främsta orsaken är att arters livs-miljöer försvinner eller fragmenteras så att arterna inte kan sprida sig mellan livsmiljöerna. ”

BEVARA, ÅTERSKAPA OCH NYSKAPA ARTRIKEDOMLänets befolkning ökar med över 30 000 invånare per år. Behovet av nya bostäder är stort. Arbete med biologisk mångfald handlar därmed i mångt och mycket om var och hur man ska bygga. Det är viktigt att se till den samlade miljö nyttan och använda mark- och vattenområden för de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Det är också viktigt att ta vara på omställningen för att bygga in och inte bort biologisk mångfald och ekosystem-tjänster. Det handlar om att skapa nya ekologiska värden, att återskapa värden med utgångspunkt i hur marken tidigare har brukats, och att bevara värden som, när de väl har gått förlorade, inte går att återskapa.

Isbladskärret, Djurgården. Foto. Christina Fagergren.

– 14 –

Källa: RUFS 2010, Stockholms läns landsting. Bakgrundskarta © Lantmäteriet geodatasamverkan.

Regional grönstruktur i Stockholms län

– 15 –

ÅtgärdsområdenI strategin ingår sex åtgärdsområden. Åtgärds-områdena har valts ut eftersom de svarar mot länets största utmaningar vad gäller att värna och utveckla biologisk mångfald och ekosys-temtjänster. Därtill att de är särskilt viktiga för att nå de fyra preciseringar som Regionala miljömålsrådet har prioriterat; grön infrastruk-tur, ekosystemtjänster, biologiskt kulturarv och tätortsnära natur.

Inom varje åtgärdsområde finns ett antal åtgär-der listade, åtgärder som bedöms vara särskilt angelägna att arbeta med för att utveckla bio-logisk mångfald och ekosystemtjänster. Efter varje åtgärd står aktörer benämnda. Med det menas att aktören har rådighet över åtgärden. Det är dock upp till varje aktör att besluta om den/de anser att det är lämpligt och prioriterat att genomföra åtgärden.

STRATEGINS SEX ÅTGÄRDSOMRÅDEN

Î Grön infrastruktur och markens historia

Î Ekosystemtjänster

Î Odlingslandskap och jordbruk

Î Skogar och skogsbruk

Î Vatten, övergödning och skadliga ämnen

Î Natur för folkhälsa och friluftsliv

Skalorna hänger ihop

De prioriterade åtgärderna omfattar olika skalor, från den regionala till den lokala. Det är viktigt att arbeta med biologisk mångfald på olika skalnivåer eftersom det som sker lokalt kan påverka de gröna kilarna regionalt. Om till exempel ett grönt svagt samband skärs av i en kil så kan det påverka den biologiska mångfalden över ett stort geografiskt område i den.

Huvuddelen av den juridiskt bindande planeringen sker på lokal nivå. Det rör sig till exempel om detalj-planer och områdesbestämmelser. Det är också ofta i den lokala skalan som skötselåtgärder sker, något som i stor utsträckning påverkar artrikedomen. I den kommunala skalan är översiktsplanen det viktigaste styrdokumentet för avvägningar mellan allmänna intressen, såsom exempelvis utbyggnad av bostäder och utveckling av grönstruktur. Den mellankom-munala skalan och mellankommunal samordning är viktig eftersom de gröna kilarna och gröna svaga samband sträcker sig över kommungränserna. Den regionala skalan är viktig, eftersom den ger aktörer möjlighet att sätta in sin planering och verksamhet i ett regionalt sammanhang.

Grönstrukturens skalor: regional, mellankommunal, kommunal och lokal. Källa: Gröna svaga samband, Stockholms läns landsting.

Regional skala

Mellankommunal skala

Kommunal skala

Områdesskala

– 16 –

– 17 –

GRÖN INFRASTRUKTUR OCH MARKENS HISTORIA I länet finns tio gröna kilar som sträcker sig från omgivande landsbygd in mot länets tätbebyggda delar. Kilarna utgör ett sammanhängande nätverk av parker, natur- och vattenområden. De spelar en viktig roll för länets försörjning av ekosystem-tjänster. Merparten av de gröna kilarna har under lång tid brukats av människan på ett småskaligt vis, något som främjat den biologiska mångfalden. Samverkan för att främja de gröna kilarna finns idag i Angarn-Bogesund- och Rösjökilarna och i flera andra kilar.

Stockholms län är idag en av Europas snabbast växande storstadsregioner och har sedan länge ett stort behov av bostäder, infrastruktur och service. Över tid har bebyggelseutvecklingen medfört att naturområden försvunnit och att spridningsvägar för växter och djur försvagats. Så kallade gröna svaga samband har identifierats i den regionala utvecklingsplanen RUFS 2010.

Ett lämpligt sätt att främja biologisk mångfald är att följa de åtaganden som anges i RUFS:en. Enligt RUFS:en är en önskvärd utveckling en flerkärnig region med tät stadsbygd i kollektivtrafiknära lägen. Genom att undvika en utspridning av bebyg-gelse ges förutsättningar att värna naturområden. Enligt RUFS:en bör bebyggelse undvikas i så kall-lade gröna värdekärnor och gröna kilar, och gröna svaga samband bör stärkas.

RUFS:ens inriktning stämmer till delar överens med begreppet grön infrastruktur. Grön infrastruk-tur är en av miljömålet Ett rikt växt- och djurlivs preciseringar och finns i EU:s strategi för biologisk mångfald. Med grön infrastruktur menas att parker, natur- och vattenområden hänger samman i ett nät-verk. Ju mer områdena hänger samman, desto rika-re är den biologiska mångfalden. Förenklat kan den gröna infrastrukturen sägas bestå av värde kärnor, spridningssamband och bebyggelseområden där biologisk mångfald kan finnas integrerad.

Värdekärnor, det vill säga områden med särskilt hög biologisk mångfald, behöver skyddas. Det arbete som pågår med områdesskydd behöver fort-sätta. Länsstyrelsen har på regeringens uppdrag och tillsammans med bland andra kommunerna och landstinget tagit fram ett program för skydd av Storstockholms tätortsnära naturområden.

Stora satsningar på bostäder och infrastruktur

Enligt landstingets bedömning behövs det 16 000 inflytt-ningsklara bostäder årligen med nuvarande befolkningsök-ning fram till år 2030. Enligt 2013 års Stockholmsförhandling åtar sig fyra kommuner att uppföra cirka 78 000 bostäder i tunnelbanans influensområde till år 2030. Stockholms stad har satt ett mål om 140 000 nya bostäder till samma år. Enligt regeringens nationella transportplan för 2014–2015 ska infra-struktursatsningar för över 100 miljarder göras i länet.

Spridningsvägar – är det nödvändigt?

Arter behöver kunna röra sig mellan naturområden för att samla föda, föröka sig och finna boplatser. Utan spridningsvägar dör ar-ter ut – den biologiska mångfalden minskar. Naturområden som hänger samman har en markant högre artrikedom och förekomst av ekosystemtjänster jämfört med isolerade naturområden.

Stadsbygdens utveckling i Stockholms län 1916, 1944 och 1999. Källa: Jerker Lokrantz.

Den regionala utvecklingsplanen

RUFS 2010 är vägledande för fysisk planering, och redovisar regionala avvägningar av olika intressens markanspråk. RUFS:en anger att en önskad utveckling i framtiden är en flerkärnig och tät stadsstruktur med nio identifierade regionala stadskärnor. Planeringsmål är också att de gröna kilarna ska bevaras, utvecklas och tillgänglig-göras, liksom stränder. Attraktiva stadsmiljöer med torg, parker och grönområden ska skapas.

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Så blir vi Europas mest attraktiva storstadsregion

RUFS 2010

R 2010:5. Antagen av landstingsfullmäktige 2010.

Allé

. Fot

o: Jo

han

Aspf

ors.

Åtgärdsområde

– 18 –

Hälften av de 71 reservat som föreslogs i program-met har beslutats. I länet pågår också ett arbete med att genomföra en strategi för skydd av skog. Därtill pågår arbete med att genomföra länets åta-gande i en nationell myrskyddsplan.

Spridningsvägar för växter och djur behöver vär-nas och utvecklas. Lämpligast görs det genom att bebyggelseområden och infrastruktur lokaliseras så att spridningsvägar inte skärs av. Om det inte är möjligt kan spridningsvägar delvis vävas in i bebyggelseområden och infrastruktur. I länet pågår idag arbete med artrika vägrenar och gröna pas-sager under och över vägar, och med att ta bort vandringshinder för vattenlevande djur. Vad gäl-ler bostadsområden finns exempel på kommuner som har gjort analyser av spridningssamband vid utbyggnadsprojekt. Artrikedom kan integreras i bostadsområden till exempel genom att äldre träd sparas och genom att vattendrag och ängsmarker restaureras. Därtill kan satsningar på ekosystem-tjänster göras genom att nyskapa arkitektoniskt utmanande parker, öppna dagvattenlösningar och gröna väggar och tak.

Det behövs kunskapsunderlag om biologisk mång-fald och ekosystemtjänster i infrastrukturplanering-ens, översiktsplaneringens och detaljplaneringens tidiga skeden. Det behövs också metoder för att värdera grönområden och peka ut det som är mer värdefullt än annat. I länet pågår flertalet viktiga arbeten för att möta upp detta. Särskilt viktigt är det arbete som pågår med att ta fram en länstäck-ande biotopkarta. Därtill arbetar landstinget med att tillgängliggöra analysverktyg för spridningsvä-gar, till exempel verktyget MatrixGreen, något som använts av flera kommuner. Det pågår även arbete med att inventera värden i en del av de gröna kilar na vad gäller artrikedom, upplevelsevärden, markhistorik och ekosystemtjänster. Dessa insatser behöver fortsätta.

En viktig insats som inte görs idag är en vägled-ning om vilka naturtyper och spridningsvägar som särskilt bör prioriteras vid utbyggnad av be-byggelse. Det görs lämpligen genom en regional överenskommelse där aktörer i länet identifierar vilka mosaiker av naturtyper länet har ett särskilt ansvar för. För dessa mosaiker av naturtyper behö-

ver sedan spridningsvägar kartläggas. Mosaikerna bör väljas ut på grundval av att de är värdefulla ur ett internationellt, nationellt och regionalt per-spektiv. Viktigt att poängtera är dock att en sådan regional överenskommelse behöver kompletteras med att det lokala arbetet med grönstruktur också tar sin utgångspunkt i den lokala platsens unika förutsättningar. Det kommer att finns lokalt särskilt värdefulla livsmiljöer som inte ingår i den regio-nala överenskommelsen. Viktigt är också att den regionala och de lokala grönstrukturerna behöver planeras och skötas så att olika livsmiljöer ömsesi-digt förstärker varandra.

En trend i länet är att brukande och skötsel av mark minskar. Skötsel av parker och naturområden är ofta eftersatt, både ekologiskt sett och ur ett bru-karperspektiv. Många jordbruk läggs ner, vilket får till följd att marker växer igen och förlorar en stor del av sin artrikedom. Även i skogar har olika former av hävd försvunnit, exempelvis skogsbete och skogsbränning, vilket minskar den biolo-giska mångfalden. Sammantaget finns ett kraftigt skötsel underskott i länet.

Det behövs satsningar på skötsel av parker och naturområden. Planer och

Handlingar till Kommunstyrelsens sammanträde den 4 ......undervisning. Kostnaden för att...

Documents

Transcript of Handlingar till Kommunstyrelsens sammanträde den 4 ......undervisning. Kostnaden för att...