Ulla Hammarstrand/menu/... · 2011. 12. 6. · 2009-10-13 =: Lärarutbildningskansliet...

= =

2009-10-13 =

=

Lärarutbildningskansliet FÖREDRAGNINGSLISTA Ulla Hammarstrand Kanslichef LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN DAG: Tisdag 20 oktober 2009 TID: Kl 09.00 -12.00

PLATS: Kungsstenen, Aula Magna ÄRENDE FÖRSLAG TILL BESLUT 1 Protokolljusterare

2 Dagordning och närvarorätt

3 Information

4 Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2009-08-26

5 Anmälan av ordförandebeslut. Bilaga bifogas

6 Anmälan av beslut av kursplaneutskottets ordförande. Bilaga bifogas

7 Internat för Lärarutbildningsnämnden vårterminen 2010

Beslutas att Lärarutbildningsnämnden har internat från lunch 16/2 t.o.m lunch 17/2. Ordinarie nämndsammanträde äger rum den 17/2 kl 9-12.

9 Hemvistinstitution för KPU-allmänna ämnen. Bilaga bifogas

Beslutas enligt förslag

10 a) b)

Självständigt arbete inom AUO Ändring i utbildningsplanen. Bilaga utsänds senare. Redovisning av uppdrag att utveckla kursplaner för självständigt arbete inom AUO. Bilaga bifogas

Beslutas enligt förslag Beslutas enligt förslag

11 Förslag till kursplaner för

handledarutbildning. Bilaga bifogas


12 Reviderad utbildningsplan för special pedagogik. Bilaga bifogas


13 Reviderad studiegång för Samhällsorienterande ämnen med didaktisk inriktning, F-6. Bilaga bifogas


14 Fastställa studiegång för Geografi, 7-9 och gymnasiet. Bilaga bifogas


15 Ny studiegång för SFI/grundlägande vuxenutbildning. Bilaga bifogas

Beslutas inrätta ny studiegång enligt förslag

16 Ny studiegång KPU-vård, hälsa, omsorg. Bilaga bifogas

Beslutas inrätta ny studiegång enligt förslag

17 Revidering av utbildningsplanen för kombinationsutbildningen. Bilaga bifogas


18 Tillfällen för antagning till studiegångar inom lärarprogrammet. Bilaga bifogas.


19 Förslag från LUNs kommunikationsgrupp. Bilaga bifogas


20 Fråga om antagningsbegränsning. Bilaga bifogas.


21 Övrigt

= =

abibd^qflkp_bpirq=OMMV=== Ñ~íí~ÇÉ=ÉåäáÖí=ÄÉãóåÇáÖ~åÇÉ=~î=i®ê~êìíÄáäÇåáåÖëJ=

å®ãåÇÉå=íáää=çêÇÑ∏ê~åÇÉLîáÅÉ=çêÇÑ∏ê~åÇÉK=

= ûêÉåÇÉ= üíÖ®êÇ==PPK=c∏êíóÇäáÖ~åÇÉ=~î=å~ãå=é™=íî™=ëíìÇáÉJÖ™åÖ~ê=áåçã=éêçÑáäê™Ç=QK=irk=ÄÉëäìí~ÇÉ=OMMVJMSJNN=~íí=êÉîáÇÉê~=Ää=~=ëíìÇáÉÖ™åÖÉå=_áäÇ=Ñ∏ê=ëâçä™ê=cJS=ë~ãí=jìëáâ=Ñ∏ê=ëâçä™ê==cJSK=cê™Ö~å=çã=~íí=®îÉå=®åÇê~=å~ãåÉå=é™=ÇÉëë~=ëíìÇáÉÖ™åÖ~ê=âçã=ìééI=ãÉå=áåÖÉí=ÄÉëäìí=Ñ~íí~ÇÉëK==

OMMVJMVJOU=_Éëäìí~ë=~íí=Ö∏ê~=íáää®ÖÖÉí=ÒÓ=ÉëíÉíáëâ=éêçÑáäÒ=á=å~ãåÉå=Ñ∏ê=~íí=íóÇäáÖÖ∏ê~=îáäâÉå=éêçÑáä=ëíìÇáÉÖ™åÖ~êå~=Ü~êK=aÉ=åó~=å~ãåÉåW=_áäÇ=Ó=ÉëíÉíáëâ=éêçÑáä=Ñ∏ê=ëâçä™ê=cJS=ë~ãí=jìëáâ=Ó=ÉëíÉíáëâ=éêçÑáä=Ñ∏ê=ëâçä™ê=cJS=

=PQK=sáÅÉ=çêÇÑ∏ê~åÇÉ=Ñ∏ê=éêçÑáäê™Ç=cêáíáÇ=Ó=áÇêçíí=Ó=ÉëíÉíáëâ~I=íÉâåáëâ~=ä®êéêçÅÉëëÉêK=båäáÖí=ÇÉäÉÖ~íáçåëÄÉëäìí=OMMUJNNJNU=ëâ~=ìééÇê~ÖÉí=~äíÉêåÉê~=ãÉää~å=Ñ~ÅâÜ∏Öëâçäçêå~=çÅÜ=~îëÉ=Éíí=ä®ë™ê=á=í~ÖÉíK==

OMMVJMVJOU=_Éëäìí~ë=~íí=ìíëÉ=mÉíê~=cê~åâI=a~åëÜ∏ÖJëâçä~å=íáää=îáÅÉ=çêÇÑ∏ê~åÇÉ=Ñ∏ê=ä®ë™êÉí=MVLNMK=

=PRK=ríëÉÉåÇÉ=~î=åó=êÉéêÉëÉåí~åí=á=éêçÑáäê™ÇÉí=cêáíáÇ=J=áÇêçíí=J=ÉëíÉíáëâ~I=íÉâåáëâ~=ä®êéêçÅÉëëÉê=ÉÑíÉê=hêáëíáå~=qÜçêã~åK==

OMMVJMVJOU=_Éëäìí~ë=~íí=ìíëÉ=^åå~JiÉå~=_çêÖëíê∏ãI=fåëíáíìíáçåÉå=Ñ∏ê=ìíÄáäÇåáåÖëîÉíÉåëâ~é=ãÉÇ=áåêáâíåáåÖ=ãçí=íÉâåáëâ~I=ÉëíÉíáëâ~=çÅÜ=éê~âíáëâ~=âìåëâ~éëíê~ÇáíáçåÉêK==

=PSK=aáëéÉåë=Ñ∏ê=åáç=ëíìÇÉåíÉê=Ñê™å=å®êî~êç=îáÇ=ÇÉå=Ñ∏êëí~=çÄäáÖ~íçêáëâ~=Ä~ëÖêìééëÇ~ÖÉå=OMMVJMVJOVK=re=

OMMVJMVJOV=aáëéÉåë=ÄÉîáäà~ë=ÉåäáÖí=Äáä~Ö~K=lêë~â=íáää=ÇáëéÉåëÉå=®ê=~íí=ëíìÇÉåíÉêå~=áåíÉ=á=íáÇ=âìåå~í=ÄÉêÉÇ~ë=éä~íë=á=é~êíåÉêçãê™ÇÉK======

=PTK=_Éëäìí=~åÖ™ÉåÇÉ=íáää®ãéåáåÖ=~î=çãê™ÇÉëÄÉÜ∏êáÖÜÉí=Ñ∏ê=áåÖ™åÖ=íáää=ä®ê~êéêçÖê~ããÉí=ãÉÇ=áåêáâíåáåÖ=ãçí=ìåÇÉêîáëåáåÖ=á=óêâÉë®ãåÉå=NUM=ÜéK=i_==

OMMVJNMJMR=_Éëäìí~ë=~íí=çãê™ÇÉëÄÉÜ∏êáÖÜÉí=S=ãÉÇ=ìåÇ~åí~Ö=~î=âê~îÉí=é™=båÖÉäëâ~=_=ëâ~=Ö®ää~=Ñ∏ê=ä®ê~êéêçÖê~ããÉí=ãÉÇ=áåêáâíåáåÖ=ãçí=ìåÇÉêîáëåáåÖ=á=óêâÉë®ãåÉå=NUM=ÜéK=aÉëëìíçã=âê®îë=êÉäÉî~åí=óêâÉëJ=çÅÜLÉääÉê=®ãåÉëìíÄáäÇåáåÖ=á=Öóãå~ëáÉëâçä~å=ë~ãí=Ñóê~=

1

™êë=~ääëáÇáÖ=çÅÜ=êÉäÉî~åí=óêâÉëÉêÑ~êÉåÜÉí=ãçíëî~ê~åÇÉ=ÜÉäíáÇK==

=PUK=c∏êÇÉäåáåÖ=~î=ãÉÇÉä=Ñê™å=s^iJéêçàÉâíÉí=ã~êëJàìåá=OMMVK==

OMMVJNMJMS=bêë®ííåáåÖÉå=Ñ∏ê=áåëíáíìíáçåÉêå~ë=áåë~íëÉê=Ñ∏êÇÉä~ë=ÉåäáÖí=ÇÉí=~îí~ä=ëçã=Ñáååë=ãÉÇ=áåëíáíìíáçåÉêå~=Ñ∏ê=s^iJéêçàÉâíÉíW==ríÄáäÇåáåÖëîÉíÉåëâ~éLÜìã=çÅÜ=ë~ã=Ó=NPO=MMM=âê==ríÄáäÇåáåÖëîÉíÉåëâ~éLëéê™â=çÅÜ=ëéê™âìíîÉÅâäáåÖ=J=NMR=SMM=âê==mÉÇ~ÖçÖáëâ~=áåëíáíìíáçåÉå=J=NR=UQM=âê==ríÄáäÇåáåÖëîÉíÉåëâ~éLã~íÉã~íáâ=çÅÜ=ks=Ó=OS=QMM=âê==ríÄáäÇåáåÖëîÉíÉåëâ~éLqÉâåKbëí=çÅÜ=éê~âíáëâ=âìåëâ~é=J=NUT=QQM=âê==prjj^=QST=OUM=âê==

2

1

= =

abibd^qflkp_bpirq=OMMV=== Ñ~íí~ÇÉ=ÉåäáÖí=ÄÉãóåÇáÖ~åÇÉ=~î=i®ê~êìíÄáäÇåáåÖëJ=

å®ãåÇÉå=íáää=âìêëéä~åÉìíëâçííÉíë=çêÇÑ∏ê~åÇÉLîáÅÉ=çêÇÑ∏ê~åÇÉK=

= 8. Beslut angående kurser som kan ingå i lärarexamen. (AR)

2009-09-28 Beslutas godkänna att följande kurser kan ingå i lärarexamen: Lärande i vård, hälsa och omsorg, AN, 15hp, UE7021 Lärande i naturvetenskap för grundskolans senare år och gymnasiet, GN, 7,5hp, UM3006 Undervisning i naturvetenskap för grundskolans senare år och gymnasiet, GN, 7,5hp, UM3007 Självständigt arbete, AN, 15 hp, UH41AL (Bilaga 8) (Per-Olof Mattsson)

Lärarutbildningsnämnden 2009-10-20

Bilaga punkt 9

1 (1)

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 38 59

Universitetsvägen 10 A plan 5 Telefax: Lärarutbildningskansliet 106 91 STOCKHOLM www.su.se/lararutbildningar E-post: [email protected]

Ulla Hammarstrand Lärarutbildningskansliet

Förslag om hemvistinstitution för KPU-allmänna ämnen

KPU-rådet har inkommit till LUN med förslag om att Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap (UHS) ska utses till hemvistinstitution för KPU-allmänna ämnen (se bilaga). I skrivelsen från rådet påpekas att hemvistansvaret för KPU är speciellt i två avseenden:

- det krävs samordning mellan institutionerna av en annan karaktär än för exempelvis ett profilområde - utbildningsgången följs av betydligt fler studenter än vad som är antagna till utbildningen KPU-allmänna ämnen.

Ordförande fattade 2008-09-29 beslut om ersättning till UHS för samordning av kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) att utgå med totalt 10% av lönen för den lärare som utses för samordning av andra och tredje terminen. Lärarutbildningsnämnden föreslås besluta:

- att utse UHS till hemvistinstitution för KPU-allmänna ämnen och därmed ansvarig för de uppgifter som en hemvistinstitution har enligt tidigare LUN-beslut.

- att besluta att UHS tills vidare även ansvarar för samordningen mellan de institutioner som deltar i KPU-allmänna ämnen,

-att ersätta Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap med 10% av lönen för den lärare som utses att samordna KPU.

Lärarutbildningsnämnden 2009-10-20 Bilaga punkt 9 Till Lärarutbildningsnämnden Ang. hemvistinstitution för KPU- allmänna ämnen Inledning KPU-rådet beslutade vid sitt senaste möte att föreslå LUN att fatta beslut om att UHS skall vara hemvistinstitution för KPU-allmänna ämnen och att även samordningen av utbildningen skall förläggas till UHS. Rådet vill samtidigt passa på att redogöra för processen och några omständigheter kring frågan om hemvistinstitution och samordning av den kompletterande pedagogiska utbildningen som vi tycker att LUN bör känna till och ta i beaktande. Två specifika omständigheter Den kompletterande pedagogiska utbildningen, också känd som ”korta programmet”, inkluderar samtliga utbildningsvetenskapliga institutioner och har en egen utbildningsgång med delvis specialutformade delkurser. Det gör att en viss samordning mellan de olika institutionerna är nödvändig. Efter att rådet påtalat detta beslutade LUN att tills vidare ersätta pedagogiska institutionen för samordning av termin 1, samt UHS för samordning av termin 2, vilket i praktiken också kommit att innebära termin 3. Rådet gick vidare i frågan genom att kalla till ett prefektmöte för att föreslå en lösning där de olika institutionerna kom överens om en ersättningsmodell där samtliga institutioner bidrog till att betala för att en av institutionerna tog på sig samordningsansvaret. Efter vissa rekognoseringar uppdagades att ett problem för att utforma en sådan modell är att andelen studenter som är antagna till KPU är relativt litet i förhållande till det totala antalet studenter som följer utbildningsgången eller delar av utbildningsgången. Som exempel kan tas vt 08 då 157 studenter följde undervisningen på termin 2, varav 49 var antagna till KPU. Övriga studenter var antagna till Kombinationsprogrammet (63), FLÄRP (31) samt ULV (14). Rådet beslutade därför vid sitt senaste möte att i samband med vårt förslag till LUN påpeka att hemvistansvaret för KPU i dessa två avseenden är speciellt: (1) att det krävs samordning mellan institutionerna av en annan karaktär än för exempelvis ett profilområde, (2) att utbildningsgången följs av betydligt fler studenter än de som är antagna till utbildningen. Rådet avser att fortsätta diskutera om och hur samordningen av KPU kan förbättras/förenklas och hur arbetet med samordning bör finansieras mot bakgrund av dessa omständigheter. Motivering av förslaget till hemvistinstitution Vid prefektmötet och i rådets diskussioner har två institutioner erbjudit sig att fungera som hemvist: UHS samt Pedagogiska institutionen. Vid det sammanträde där rådet fattade beslut om att föreslå UHS bör noteras att Jonas Gustavsson från pedagogiska institutionen inte var närvarande. De närvarande ledamöterna var eniga i beslutet. Rådet når inte längre vad gäller enighet i detta ärende och hänskjuter därför till LUN att fatta beslut. KPU-rådets majoritet har två huvudsakliga argument för att föreslå att UHS skall vara den institution som är hemvistinsitution för KPU. För det första fungerar idag UHS i praktiken som hemvistinstitution, beslutet är således en kodifiering av en redan fungerande praxis. För

det andra samordnar UHS redan idag termin 2 och i praktiken även termin 3 där huvudsaklig VFU och ämnesdidaktik är placerad. Det är framför allt i frågor om VFU som studenternas behov av information och vägledning är stort. Det finns därmed såväl ett praktiskt som ett effektivitetsargument för att låta UHS bli hemvistinstitution. Rådet menar också att det är viktigt att samordningen av institutionerna är samlad till ett ställe, särskilt i ljuset av den utbildningsgång som börjat gälla denna termin, där VFU återfinns redan termin 1. Prefekten vid UHS, Nils Edling, är vidtalad och har bekräftat att institutionen är beredd att anta det ansvar som det innebär att vara hemvistinstitution, samt att låta institutionens samordningsansvar omfatta även termin 1, under förutsättning att den ersättning som nu utgår för samordning utgår även framledes. KPU-rådet föreslår mot ovanstående bakgrund: att utse UHS till hemvistinstitution för KPU-allmänna ämnen och därmed ansvarig för de uppgifter som en hemvistinstitution har enligt tidigare LUN-beslut. att besluta att UHS tills vidare även ansvarar för samordningen mellan de institutioner som deltar i KPU-allmänna ämnen, under förutsättning att den ersättning som idag utgår för samordning av KPU (termin 2 och 3) till UHS utgår även framledes. att notera de ovan beskrivna specifika förhållandena för KPU-allmänna ämnen. 2009-10-09 För KPU-rådet Maria Jansson, ordförande

Lärarutbildningsnämnden 2009-10-20 Bilaga punkt 10 Lärarutbildningskansliet

Kerstin Stenberg Utbildningsledare

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon:

Telefax: Lärarutbildningskansliet 106 91 Stockholm www.su.se E-post:

Kursplaneförslag för Självständigt arbete inom AUO

Bakgrund:

LUN beslutade vid augustimötet att AUO-rådet skulle skapa en eller flera arbetsgrupper för utveckling av kursplaner för självständigt arbete inom AUO, föreslå betygskriterier för de båda kurserna samt föreslå principer för organisering och samordning av examensarbete inom AUO.

Eftersom kursen självständigt arbete inom AUO skall genomföras första gången V2010 är det bråttom att färdigställa kursplanerna. Arbetsgruppen vill därför redovisa förslaget och möjliggöra en diskussion i nämnden innan kursplanerna går vidare i beslutsprocessen. Betygskriterier samt uppdraget att ta fram förslag på organisering och samordning av självständiga arbeten kommer att redovisas vid novembermötet

Inger Eriksson DoPa, som ingår i arbetsgruppen för utveckling av kursplanerna på GN och AN samt betygskriterier, kommer att delta vid LUN- mötet den 20 oktober för att tillsammans med LUN diskutera och besvara ev. frågor kring bifogade kursplaner.

FÖRSLAG Kursplan för kurs på grundnivå Självständigt arbete inom AUO 15 högskolepoäng 15 ECTS credits Kurskod: Gäller från: VT 2010 Fastställd: xx-xx-xx Institution: Ämne: Utbildningsvetenskap Beslut Kursplanen fastställd av: xx xx Kursen ingår i lärarprogrammet i det allmänna utbildningsområdet inom ämnesområdet utbildningsvetenskap. Kursen kan även räknas som en kurs i pedagogik, didaktik, barn- och ungdomsvetenskap eller specialpedagogik. Kursansvarig institution är xx xx vid Stockholms universitet. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen gäller att studenten ska vara godkänd på minst 90 hp inom studiegången, inklusive kurser inom AUO1 och 2, dvs. Did 1, Ped 1, BUV och Spec. För vissa studiegångar även Did 2 och Ped 2, vilket beslutas i studiegången. Kursens uppläggning Provkod Namn Högskolepoäng DK 11 Självständigt arbete/examensarbete, GN 15hp Kursens innehåll I kursen ingår att självständigt, med av ansvarig institution godkänd handledare, genomföra en mindre studie/projekt med anknytning till lärarprofessionen. Problemställningen ska vara knuten till forsknings- och utvecklingsarbeten inom det utbildningsvetenskapliga området, gärna med koppling till verksamhetsbaserade frågeställningar och/eller projekt i partnerområdet. Arbetet skall presenteras och försvaras vid seminarium. I kursen ingår även att kritiskt granska annan students arbete. Förväntade studieresultat Studenten ska efter avslutad kurs självständigt kunna

• identifiera en problemställning och formulera ett syfte för studien/projektet med relevans för professionen

• genomföra en mindre studie/projekt som präglas av metodisk koherens och systematik med beaktande av forskningsetiska principer

• diskutera för- och nackdelar med olika metodiska tillvägagångssätt • analysera resultatet och diskutera hur det kan relateras till pedagogisk verksamhet • med kommunikativ klarhet skriftligt och muntligt presentera och försvara det

självständiga arbetet

• granska innehåll, systematik och relevans i annan students självständiga arbete och ge konstruktiva kommentarer.

Undervisning Det självständiga arbetet innebär att studenten under handledning planerar, genomför och rapporterar en mindre studie/projekt muntligt och skriftligt, granskar annat arbete samt deltar i seminarier under vilka olika arbeten ventileras. Handledning ges i grupp och enskilt, seminarier erbjuds som stöd för olika aspekter av arbetet. Arbetet kan organiseras i relation till pågående projekt i partnerområdet eller på institutionen. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras genom:

• skriftlig uppsats/rapport/ artikel/motsvarande • muntlig presentation samt försvar av det egna arbetet vid seminarium • muntlig och skriftlig granskning av annan students arbete

b. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt För godkänt på kursen krävs lägst betyget E på kursen. c. Kursens betygskriterier meddelas vid kursstart. d. Regler för omexamination anges i kursbeskrivningen. e. För att få slutbetyg på kursen krävs användning av samt aktivt deltagande vid minst fyra ventileringsseminarier Begränsningar Kursen ersätter tidigare examensarbeteskurser: fylls i Övrigt Kursen ingår i Lärarprogrammet, i det allmänna utbildningsområdet inom utbildningsvetenskap. Kursen ges i liknande utformning vid flera institutioner. Övergångsbestämmelser När en kurs inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod begära att få examineras enligt denna kursplan. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Kurslitteratur Studenten väljer utifrån institutionens anvisningar i kursbeskrivningen, i samråd med handledaren, forskningsmetodisk och innehållslig litteratur, med utgångspunkt i studiens/projektets frågeställningar och forskningsansats.

FÖRSLAG Kursplan för kurs på avancerad nivå Självständigt arbete inom AUO 15 högskolepoäng 15 ECTS credits Kurskod: Gäller från: HT 2010 Fastställd: xx-xx-xx Institution: Ämne: Utbildningsvetenskap Beslut Kursplanen fastställd av: xx xx Kursen ingår i lärarprogrammet i det allmänna utbildningsområdet inom ämnesområdet utbildningsvetenskap. Kursen kan även räknas som en kurs i pedagogik, didaktik, barn- och ungdomsvetenskap eller specialpedagogik. Kursansvarig institution är xx xx vid Stockholms universitet. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen gäller att studenten skall vara godkänd på kursen Självständigt arbete/ examensarbete på GN samt på samtliga sex kurser inom generell AUO, dvs. Did 1, Ped 1, BUV, Spec, Did 2 och Ped 2. Beslut i övrigt fattas inom studiegången. Kursens uppläggning Provkod Namn Högskolepoäng DK 11 Självständigt arbete/examensarbete, AN 15hp Kursens innehåll I kursen ingår att självständigt, med av ansvarig institution godkänd handledare genomföra en studie/projekt med anknytning till lärarprofessionen. Problemställningen ska vara knuten till forsknings- och utvecklingsarbeten inom det utbildningsvetenskapliga området, gärna med koppling till verksamhetsbaserade frågeställningar och/ eller projekt i partnerområdet. Arbetet skall försvaras vid ett seminarium med utsedd opponent. I kursen ingår även att vara opponent på annan students arbete. Förväntade studieresultat Studenten ska efter avslutad kurs självständigt och enskilt kunna

• identifiera en problemställning och med stöd i forskning/ teoretiskt perspektiv formulera ett syfte för studien med relevans för professionen

• genomföra en studie/projekt där forskningsmetod och analysverktyg är valda och motiverade utifrån studiens/projektets syfte med beaktande av forskningsetiska principer

• analysera och argumentera för rimliga slutsatser och diskutera hur dessa kan relateras till pedagogisk verksamhet

• med kommunikativ klarhet samt logisk och sammanhängande struktur skriftligt rapportera och muntligt försvara arbetet

• kritiskt granska och opponera på en annan students självständiga arbete

Undervisning Det självständiga arbetet innebär att studenten under handledning planerar, genomför och rapporterar en studie/projekt, opponerar på ett annat arbete samt deltar i seminarier under vilka olika arbeten ventileras. Handledning ges i grupp och enskilt. Arbetet kan organiseras i relation till pågående projekt i partnerområdet eller på institutionen. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras genom:

• skriftlig uppsats/motsvarande • muntligt försvar av det egna arbetet vid ett seminarium • muntlig och skriftlig granskning av annan students arbete

b. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt För godkänt på kursen krävs lägst betyget E på kursen. c. Kursens betygskriterier meddelas vid kursstart. d. Regler för omexamination anges i kursbeskrivningen. e. För att få slutbetyg på kursen krävs aktivt deltagande vid ventileringsseminarier. Begränsningar Kursen ersätter tidigare examensarbeteskurser: fylls i Övrigt Kursen ingår i Lärarprogrammet, i det allmänna utbildningsområdet inom utbildningsvetenskap. Kursen ges i liknande utformning vid flera institutioner. Övergångsbestämmelser När en kurs inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod begära att få examineras enligt denna kursplan. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Kurslitteratur Studenten väljer utifrån institutionens anvisningar i kursbeskrivningen, i samråd med handledaren, forskningsmetodisk och innehållslig litteratur, med utgångspunkt i studiens/projektets frågeställningar och forskningsansats.

Lärarutbildningsnämnden 2009-10-20 Bilaga punkt 11

Lärarutbildningskansliet Kerstin Stenberg Ylva Ståhle


Telefax: Lärarutbildningskansliet 106 91 Stockholm www.su.se E-post:

Redovisning av handledarkurser samt reviderade förkunskapskrav för handledarutbildning för VFU- lärare Bakgrund: Lärarutbildningsnämnden fattade beslut i juni om att rekommendera utbildningsvetenskapliga institutioner att utveckla kurser för basgruppsledare och VFU- lärare. I uppdraget fanns även en rekommendation till DoPa att revidera kursplanen ”Att leda professionsfördjupning i VFU” AN 4+4 hp till en kurs om 7,5 hp och överväga ett namnbyte till ”Att handleda professionsutveckling i VFU” Uppdraget skulle redovisas till nämnden oktober 2009.

Inkomna kursplaner

Alla institutioner utom USOS har till dags datum inkommit med begärda kursplaner. USOS har dock meddelat att kursplanen för språkprofilen är färdig inom kort.

Institutioner (UHS,Ped, Spec och DOPA) som fick uppdrag att utveckla en gemensam basgruppsledarkurs har presenterat tre olika kurser. Eftersom uppdraget var att i första hand inkomma med en kursplan diskuterades frågan vid ett möte med institutionsrepresentanter, nämndordförande, ordförande i VFU- utskottet samt kommunrepresentanter. Vid mötet beslutades att UHS:s kursplan skulle ligga till grund för utbildningen men med stöd i genomförandet från Specialpedagogiska institutionen och Pedagogiska institutionen. I underlaget finns även en bilaga med sammanställning av de förväntade studieresultat som finns i inkomna kurser vilket kan tjäna som underlag för en ev. diskussion i nämnden innan kursplanerna går vidare för beslut på institutioner och fakulteter. Ändring av beslut ang. förkunskapskrav för profilkurserna

Nedanstående beslut tog LUN i juni avseende utveckling av handledningskurser inom profilerna:

- att rekommendera institutionerna att kursen Att leda professionsutveckling i VFU, ska ligga till grund vid planering av kurserna och utgöra förkunskapskrav för profilkurserna. Gemensamma lärandemål skrivs fram men med inriktning mot olika profilområden. Fokus ligger på ämnes-didaktiska frågor i samband med handledning i VFU för att stödja studentens utveckling till lärare. I kursen studeras handledningsstrategier relaterade till ämnesdidaktik och aktuell ämnesdidaktisk

2(5)

forskning. Kunskap om handledningsprocessen fördjupas genom analys och reflektion av undervisning och lärprocesser i relation till kursdeltagarnas egna yrkesteorier;

Alla profilkurser har i sina förslag ett förkunskapskrav att man, förutom lärarexamen, skall ha genomfört kursen ”Att leda professionsutveckling i VFU” 7,5 hp, innan man antas till handledarkursen inom profilen, alltså helt enligt LUN:s rekommendationer.

Till AU har framkommit att basgruppsledare som nu genomför ”Att leda professionsfördjupning i VFU, AN, 4+4 hp, reagerat på att man som basgruppsledare inte enligt LUN:s beslut kan gå direkt från basgruppsledarkursen till profilkurserna. När AU diskuterade frågan insåg man att det kanske blev för ”snäv” ingång till profilkurserna och en ”flaskhals”om alla först måste passera ”Att leda professionsutveckling i VFU” och därför har i efterhand två olika ändringsförslag diskuterats. Tidigare beslut om att kursen ”Att handleda professionsfördjupning i VFU” skulle utgöra förkunskapskrav berodde på att kursen skulle anpassas till LUN;s beslut i bedömningsfrågan men även behandla handledarrollen och därför var ett viktigt förkunskapskrav. Under handläggningen av ärendet har följande ändringsförslag diskuterats: 1) att man har samma förkunskapskrav för alla kurser(lärarexamen) och sedan är VFU-läraren fri att söka den kurs man anser passar bäst utifrån sina behov. Informationsmaterialet får då innehålla en kort presentation av kurserna så att den sökande kan uppfatta olikheterna. Samtidigt får vi uppmärksamma profilkurserna om borttagande av förkunskapskravet (DoPas kurs) och kanske be dem att även fokusera på den formativa delen av bedömningen och inte enbart utgå ifrån den summativa. 2) Att tillåta att både ”Att leda professionsutveckling inom VFU” och basgruppsledarkursen som ingångar till profilkurserna och föreslå att basgruppsledarkursen även fokuserar summativ bedömning ur ett övergripande perspektiv ( bedömning ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv behandlas i profilkursen). Efter samtal med ordförande i nämnden så föreslår vi som handläggare att förslag nummer 1 är utgångspunkt för ett nytt beslut om förkunskapskrav och kompletterande uppdrag till de utbildningsvetenskapliga institutionerna (se förslag till beslut). Förslag till beslut Lärarutbildningsnämnden rekommenderar

- att endast lärarexamen utgör förkunskapskrav för basgruppsledarkursen, handledarutbildningarna inom profilerna samt kursen ”Att handleda professionsutveckling inom VFU”

- att vid genomförande av handledningskurserna inom profilerna även fokusera formativ bedömning i relation till studentens professionsutveckling

3(5)

Bilaga Förväntade studieresultat för inkomna handledarkurser Att leda professionsutveckling i verksamhetsförlagd utbildning. 7.5 hp. AN (DOPA) Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått moment ett förväntas kursdeltagarna kunna i relation till en analys av läraruppdraget

- beskriva och kritiskt diskutera handledaruppdraget som lokal lärarutbildare/ VFU‐lärare

- i samverkan med studenter tolka lärandemål i utbildningens styrdokument och utifrån detta planera ett konkret innehåll och organisering av VFU relaterat till förväntade studieresultat, lärarstudentens specifika behov samt lokala pedagogiska villkor

- genomföra reflekterande handledningssamtal med lärarstudenter kring planering av och genomförda moment i VFU

Efter att ha genomgått moment två förväntas kursdeltagarna kunna

- bedöma och analysera yrkeskunnande/yrkesutveckling i verksamhetsförlagd utbildning med stöd av bedömningsanvisningar samt kunna formulera bedömningsunderlag för examination av VFU

- genomföra reflekterande handledningssamtal med fokus på formativ och summativ bedömning av de förmågor studenten ska ha förvärvat och utvecklat under VFU samt kunna hantera beslutade handläggningsrutiner för eventuellt underkännande av VFU

Att handleda och utveckla yrkeskunnande i gestaltande ämnen. 7.5 hp. AN (UTEP) Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs ska läraren ha förmåga att

- handleda studentens ämnesdidaktiska lärprocesser

4(5)

- utveckla och bedöma lärarstudentens ämnesdidaktiska yrkeskunnande - genomföra självständiga samtal med vuxna - utveckla studentens analys‐ och reflektionsförmåga - tillämpa praktiska, teoretiska och etiska perspektiv på undervisning och

kunskapstraditioner inom det egna verksamhetsområdet. Att handleda och utveckla yrkeskunnande i SO‐ämnen. 7.5 hp. AN (UHS) Förväntade studieresultat Kursen syftar till att kursdeltagaren ska utveckla förmågan att handleda lärarstudenter inom VFU. Efter genomgången kurs ska studenten kunna

- handleda, utveckla och bedöma lärarstudenters praktiska yrkeskunnande - kommunicera och reflektera över egna föreställningar samt teorier om

undervisning och lärande inom ämnesområdet - utveckla och stödja studenters analys‐ och reflektionsförmåga - tillämpa praktiska, teoretiska och etiska perspektiv på kunskaps‐ och

undervisningstraditioner inom respektive ämne. Att handleda och utveckla yrkeskunnande i matematik och naturvetenskapliga ämnen. 7.5 hp. AN. (MND) Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

- handleda, utveckla och bedöma lärarstudenters ämnesdidaktiska yrkeskunnande

- kommunicera och reflektera över egna föreställningar samt teorier om undervisning och lärande i matematik och/eller naturvetenskapliga ämnen

- utveckla och stödja lärarstudenters reflektion kring och analys av undervisning och lärande i matematik och/eller naturvetenskapliga ämnen

- tillämpa praktiska, teoretiska och etiska perspektiv på kunskaps‐ och undervisningstraditioner inom matematik och/eller naturvetenskapliga ämnen.

Att handleda verksamhetsutveckling och yrkeskunnande i förskolan. 7.5 hp. AN. (DOPA) Kursen vänder sig till pedagogiska ledare med ansvar

5(5)

för verksamhetsutveckling, förskollärare med handledande funktioner i förhållande till kollegor, samt VFU‐handledare inom förskollärarutbildning som vill fördjupa sin handledarkompetens. Förskoledidaktiska frågeställningar och utvecklingsområden utifrån kursdeltagarnas yrkesverksamhet, erfarenheter och egna handledningsuppdrag utgör grund för hur frågor kring handledningsprocesser och handledningssamtal bearbetas. Basgruppen som arena för professionsutveckling. 7.5 hp. AN (UHS, Ped, Spec) Förväntade studieresultat Syftet med kursen är att utveckla kunskaper och grundläggande färdigheter i grupphandledning samt att utveckla förmåga att:

- handleda studenter i grupp utifrån gruppdeltagarnas frågeställningar och lärarprofessionens utmaningar

- leda reflekterande och analyserande samtal om frågor med relevans för läraryrket och lärarblivande

- skapa ett handledningsklimat där gruppdeltagarna blir en resurs för varandra - stimulera och följa lärarstudenters professionsutveckling via

grupphandledningssamtal - kunna nyttja olika verktyg, perspektiv och frågor med syfte att stödja

studenternas utvecklingsprocess över gjorda erfarenheter.

Stockholms universitet Lärarutbildningsnämnden Lärarutbildningskansliet 2009-10-20 Bilaga punkt 12 Kerstin Stenberg Utbildningsledare Reviderade förkunskapskrav för speciallärar- och specialpedagogprogrammen Bakgrund Specialpedagogiska institutionen har inkommit med en begäran om att LUN beslutar om revidering och förtydliganden av förkunskapskrav för speciallärar- och specialpedagogiska utbildningen som kan gälla fr.o.m. H2010. Orsaken att institutionen vill förtydliga förkunskapskravet för speciallärar- och specialpedagogprogrammen är att kunna anta studenter som med sin bakgrund överensstämmer med den målgrupp som förordningen avser men som också bättre överensstämmer med utbildningsplanes intentioner och innehållet i kurserna. Förkunskapskrav för Speciallärarprogrammet: Ett av ny gällande förkunskapskrav för speciallärarutbildningen vid SU är formulerat sålunda: ”- Lärarexamen med inriktning mot kunskapsområdet språk- skriv- och läsutveckling (gäller program inriktning svenska), eller matematikutveckling (gäller program inriktning matematik), eller annan avlagd lärarexamen med svenska eller matematik, eller annan avlagd lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper.” Det sistnämnda förkunskapskravet ..”eller annan avlagd lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper.” kan tolkas som att alla som antas till utbildningen ska ha minst 60 hp inom språk- skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling . Utgångspunkten vid antagning av studenter kan bli att begreppet ”inriktning” är lika med nuvarande benämning i lärarprogrammet (utb. fr o m H 2001) alltså att en ”inriktning” är lika med 60hp inom ett ämne/kunskapsområde. Förordningstexten lyder:

”Speciallärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Därtill ställs krav på annan avlagd lärarexamen med inriktning mot kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling, annan avlagd lärarexamen med svenska eller matematik eller annan avlagd lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper (UFB, 2008/09, s.151).”

Alla övriga utbildningsorter med examensrätt för speciallärarutbildningen har tolkat förordningen som att ” annan avlagd lärarexamen med inriktning mot kunskapsområdet språk- skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling” gäller lärarexamina som t.ex. lågstadielärarexamen, mellanstadielärarexamen, 1-7 med inriktning mot språkområdet eller matematikområdet samt inriktning mot språkutveckling eller matematikutveckling i nuvarande utbildning (start fr o m ht 2001). Skrivningen ” annan avlagd lärarexamen med svenska eller matematik” tolkas som om det avser 4-9- utbildningar eller examen från nuvarande utbildning där man har en inriktning mot svenska eller matematik och formuleringen ” eller annan avlagd lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper” tolkas som om det gäller studenter som i sin grundexamen haft en annan inriktning än inom språk - eller matematikområdet och därför måste komplettera dessa områden för att kunna antas. Viktigt i sammanhanget är att förordningstexten initialt faktiskt beskrev ”en inriktning om 60 hp” men en ändring kom Lärarutbildningarna tillhanda senare, eftersom man vid ett möte på departementet fick påpekandet från utbildningsorterna att vid den aktuella tidpunkten (v08) kunde endast 4-7-lärare och

1

gymnasielärare inom svenska eller matematik antas till speciallärarutbildningen. Detta medförde en ändring av förordningstexten och en tydlig signal till utbildningsorterna att man ur ett politiskt perspektiv tänkt sig ”duktiga” lågstadielärare” eller 1-7-lärare som en viktig rekryteringsbas för de nya speciallärarna. När man granskar äldre utbildningars kursplaner/ utbildningsplaner kan man se att 22.5 hp utkristalliserar sig som specificerade ämnespoäng inom t.ex. språkområdet. I dessa poäng finns emellertid inte den praktik och didaktik som alltid ingick och som hade fokus på det område som man valt att utbilda sig för. Jämför man en ”inriktning mot yngre åldrar ” i dagens utbildning ingår ämneskunskaper, ämnesdidaktik och VFU i de 60hp. Man kan därför ställa frågan om inte 22,5 högskolepoäng tillsammans med didaktik och praktik samt ett kompletterande självständigt arbete om 15hp och forskningsmetod – vetenskapsteori om 7,5 hp inom språk - eller matematikområdet plus erfarenheter inom området, ska kunna jämföras med en inriktning i dagens lärarutbildning. När Specialpedagogiska institutionen tillsammans med nordiska språk, litteraturvetenskap, UMN m.fl.under 2007 utvecklade kurserna för speciallärarutbildningen hade man som utgångspunkt att det var studenter med äldre utbildning och stor erfarenhet av undervisning inom områdena språk eller matematik som var de presumtiva studenterna, alltså lågstadielärare, mellanstadielärare, 1-7- lärare med särskild inriktning mot språk- eller matematik alt. 4-8 med inriktning mot svenska eller matematik., som vid den aktuella tidpunkten (v.08) hade minst tre års arbete efter sin examen vilket är ett annat särskilt krav. Ingen student från den nya utbildningen kunde vid starten H08 söka utbildningen eftersom tre års yrkesarbete efter examen då inte kunde uppfyllas. Ett ytterligare förkunskapskrav vid SU är ”Att studenten i sin lärarexamen eller efter sin lärarexamen skrivit en uppsats om minst 15 hp inom relevant kunskaps/ämnesområde på grundnivå och har 7,5 hp forskningsmetodik - vetenskapsteori”. De flesta studenter med äldre examen uppfyller inte detta krav i sin lärarexamen utan måste, före antagning till speciallärarutbildningen, komplettera sina tidigare studier med ett självständigt arbete vilket ska genomföras inom relevant ämnesområde för den inriktning man vill söka inom speciallärarprogrammet. Det innebär att studenter med en äldre examen inte skrivit en uppsats/ett examensarbete om 15 hp i sin tidigare utbildning och därför söker kompletterande kurser. När de sedan söker speciallärarutbildningen blir det svårt att förstå att man som lärare mot yngre åldrar inte uppfyller kraven eftersom man har ” annan avlagd lärarexamen med inriktning mot kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling” enligt förordningen. Begreppet ”inriktning” har alltid funnit med i beskrivningen av utbildningarna men har under olika epoker haft olika betydelser vilket försvårar tolkningen av förordningen och förkunskapskraven vid antagning. SU måste därför förtydliga sina förkunskapskrav med utgångspunkt från förordningen men också i förhållande till vad som krävs av studenterna för att genomföra vår pågående speciallärarutbildning. Alltså, den utbildning som idag genomförs inom speciallärarutbildningen är anpassad till lärare med en äldre examen inom områdena språk-, skriv- och läs- eller matematikutveckling, eller en 4-9-examen med inriktning mot äldre åldrar inom områdena svenska eller matematik men man ser inte heller några som helst problem att nuvarande speciallärarutbildning även kommer att passa lärare med den nya utbildningen (start efter 2001) när de framöver söker utbildningen. Specialpedagogiska institutionen vill därför att LUN förtydligar förkunskapskraven enligt nedanstående förslag. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till speciallärarprogrammet Utöver grundläggande behörighet till högskolestudier krävs följande särskilda behörighet: - Avlagd lärarexamen med inriktning mot språk-, skriv-, läs- eller matematikutveckling, t ex lågstadielärarexamen, mellanstadielärarexamen, 1-7 SvSo-lärarexamen, 1-7 MaNo-lärarexamen,

2

lärarexamen med inriktning mot svenska eller matematik för tidiga åldrar. Annan avlagd lärarexamen med svenska eller matematik, t ex ämneslärarexamen i svenska eller matematik, gymnasielärarexamen i svenska eller matematik, 4-9 lärarexamen med inriktning mot svenska eller matematik, lärarexamen med inriktning mot svenska eller matematik för senare åldrar. Alternativt annan avlagd lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper inom språk- eller matematikområdet - Minst tre års yrkeserfarenhet på minst halvtid av undervisning/pedagogiskt arbete inom undervisningsämnena/områdena svenska, svenska som andraspråk, svenska som andraspråk för döva/teckenspråk eller matematik efter lärarexamen - Att studenten i sin lärarexamen eller efter sin lärarexamen skrivit ett självständigt arbete (examensarbete) eller en uppsats om minst 15 hp på grundnivå inom relevant kunskaps/ämnesområde. Förkunskapskrav för Specialpedagogutbildningen Specialpedagogiska institutionen begär att LUN även fastställer reviderade förkunskapskrav för specialpedagogprogrammet fr.o.m. H2010. Revideringen beror på att strecksats tre i nuvarande förkunskapskrav anger att det självständiga arbetet om 15 hp ska ske på C- nivå. Detta bör ändras till ”grundnivå”. De reviderade förkunskapskraven i den nya utbildningsplanen för specialpedagogprogrammet föreslås därför lyda enligt nedanstående förslag:

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet: Utöver grundläggande behörighet till högskolestudier krävs följande särskilda behörighet: - Lärarexamen (lärar-, förskollärar- eller fritidspedagogexamen) - Minst tre års yrkeserfarenhet som lärare på minst halvtid efter examen ; - Att studenten i sin lärarexamen eller efter sin lärarexamen skrivit ett självständigt arbete (examensarbete)/en uppsats om minst15 hp på grundnivå inom relevant kunskapsområde.

3

4

Förslag till beslut Lärarutbildningsnämnden beslutar att följande förkunskapskrav från och med H 2010 skall gälla för speciallärarprogrammet Utöver grundläggande behörighet till högskolestudier krävs följande särskilda behörighet:

- Avlagd lärarexamen med inriktning mot språk-, skriv-, läs- eller matematikutveckling, t ex lågstadielärarexamen, mellanstadielärarexamen, 1-7 SvSo-lärarexamen, 1-7 MaNo-lärarexamen, lärarexamen med inriktning mot svenska eller matematik för tidiga åldrar. Annan avlagd lärarexamen med svenska eller matematik, t ex ämneslärarexamen i svenska eller matematik, gymnasielärarexamen i svenska eller matematik, 4-9 lärarexamen med inriktning mot svenska eller matematik, lärarexamen med inriktning mot svenska eller matematik för senare åldrar. Alternativt annan avlagd lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper inom språk- eller matematikområdet

- Minst tre års yrkeserfarenhet på minst halvtid av undervisning/pedagogiskt arbete inom - undervisningsämnena/områdena svenska, svenska som andraspråk, svenska som

andraspråk för döva/teckenspråk eller matematik efter lärarexamen - Att studenten i sin lärarexamen eller efter sin lärarexamen skrivit ett självständigt arbete

(examensarbete) eller en uppsats om minst 15 hp på grundnivå inom relevant kunskaps/ämnesområde.

Lärarutbildningsnämnden beslutar att följande förkunskapskrav, från och med H2010,skall gälla för specialpedagogprogrammet: Utöver grundläggande behörighet till högskolestudier krävs följande särskilda behörighet:

- Lärarexamen (lärar-, förskollärar- eller fritidspedagogexamen) - Minst tre års yrkeserfarenhet som lärare på minst halvtid efter examen; - Att studenten i sin lärarexamen eller efter sin lärarexamen skrivit ett självständigt arbete

(examensarbete)/ en uppsats om minst15 hp på grundnivå inom relevant kunskapsområde.

Stockholms universitet Lärarutbildningskansliet Bilaga punkt 13 L-E Olofsson Lärarutbildningsnämnden 2009-10-20 Ärende 13 Samhällsorienterande ämnen för skolår F-6 Bakgrund Profilrådet för profilområdet Samhälle, kultur och lärande har av Lärarutbildningsnämnden, LUN, fått i uppdrag att ändra studiegångarna så att examensarbete på grundnivå, placerat inom AUO kommer efter kurserna Barn- och ungdomsvetenskap och Specialpedagogik. Dessa kurser är placerade termin 4 i de flesta studiegångar. Studiegången mot tidigare år, Samhällsorienterande ämnen för skolår F-6, förändras nu så att examensarbetet på grundnivå placeras den senare delen av termin 4. Specialiseringskurserna har flyttats till termin 5 så att studenterna har möjlighet att välja en specialisering om 30 hp eller två om 15 hp vardera. Kurserna läs- och skrivinlärning samt matematikinlärning kan då läsas i följd med en tydlig progression. Antalet VFU-poäng har ökats i kursen Samhälle, kultur och lärande II (profilrelaterat AUO) för att få till stånd en tydlig progression inom VFU och därmed för möjligheten att införa förväntade studieresultat för VFU i början, i mitten och i slutet av utbildningen (termin 2, termin 3 och termin 7). I bilaga beskrivs den reviderade studiegången. Profilrådet är enigt kring denna studiegångsförändring. Förslag till beslut: Lärarutbildningsnämnden beslutar att revidera studiegången Samhällsorienterande ämnen för skolår F-6 enligt bilaga

Fastställd 2008-06-18, revideringsförslag till LUN 2009-10-20 Studiegång Samhällsorienterande ämnen för skolår F-6 (240 hp)

Term

in

Generellt AUO, Kurs*

Hp Profilrelevant AUO Kursrubrik, innehåll**

Hp

Ämnesteori Kursrubrik, innehåll**

Hp varav x hp ämnes-

didaktik

VFU Hp

Nivå Grund (G) eller avanc. (A)

Summ

a hp termin

T1 AUO I Didaktik I Pedagogik I 2:a hälften av terminen

15

Samhälle, kultur och lärande I

15

3

G

30

T2

Ämnesteori och ämnesdidaktik 30 7,5 4,5 G

30

T3

Ämnesteori och ämnesdidaktik 30 4,5 10,5

G G

30

T4 AUO II BUV Spec Examensarbete AUO

15 15

G G

30

1

2

T5

Specialisering Specialisering,

15 15

G G

30

T6 Läs-, skriv- och matematikinlärning i profilområdet Läs-, skriv-, och matematikinlärning Specialisering

15 15

G G

30

T 7

Profilrelaterat AUO Samhälle, kultur och lärande II, III

15

Fördjupning av läs-, skriv- och matematikinlärning specialisering

15

7,5

A A

30

T 8 AUO III (Did 2 och Ped 2) Examensarbete, AN

15 15

A A

30

T9

30 12 25,5

Stockholms universitet Lärarutbildningskansliet Bilaga punkt 14 L-E Olofsson Lärarutbildningsnämnden 2009-10-20 Ärende 14 Uppläggningen av studiegången Geografi för skolår 7-9 och gymnasieskolan Bakgrund Några av de ämnen som finns inom de studiegångar som erbjuds vis Stockholms universitet rekryterar enbart ett fåtal studenter varje gång och det är ekonomiskt omöjligt att göra egna grupper och ha en egen ”läraranpassad” uppläggning av ämnesstudierna. Under en längre tid har det diskuterats hur man bäst kan lägga upp studierna för de studenter som är berörda. För flertalet av de berörda ämnena har man enats om att första terminen bör vara en ”lärartermin” och att studierna i undervisningsämnet börjar termin 2. I några fall, t ex företagsekonomi, har man kommit överens om att ämnet endast erbjuds som en andra inriktning. För ämnet geografi anser dock institutionen att den bästa uppläggningen innebär att de tre inledande terminerna inte innehåller någon generell AUO och att ”introduktionen” till läraryrket delvis sköts inom ramen för den profilrelaterade AUO:n som har 3 högskolepoäng till sitt förfogande de inledande två terminerna. I bilaga beskrivs den föreslagna uppläggningen av studiegången. Profilrådet är nu enigt kring förslaget till uppläggningen av studiegången ”Geografi för skolår 7-9 och gymnasieskolan”. Förslag till beslut: Lärarutbildningsnämnden beslutar att fastställa uppläggningen av studiegången ”Geografi för skolår 7-9 och gymnasieskolan” enligt bilaga

Förslag till uppläggning av studiegång, LUN 091020 Studiegång Geografi för skolår 7-9 och gymnasieskolan

Term

in

Generellt AUO, Kurs*

Hp Profilrelevant AUO Kursrubrik, innehåll**

Hp

Ämnesteori Kursrubrik, innehåll**

Hp varav x hp ämnes-

didaktik

VFU Hp

Nivå Grund (G) eller avanc. (A)

Summ

a hp termin

T1

1,5 Geografi inklusive 1,5 hp profilrelaterat AUO

30 2,5 1,5

G

30

T2

1,5 Geografi inklusive 1,5 hp profilrelaterat AUO

22,5

2,5 7,5 G

30

T3

4,5

Geografi inklusive examensarbete 15 hp och profilrelaterat AUO 4,5 hp

30 2,5 1,5

G

30

T4 AUO I Didaktik 1 och pedagogik 1

15

Samhälle, kultur och lärande

15

3

G G

30

T5 AUO II BUV och Spec.Ped

15

Samhälle, kultur och lärande 2 och 3

15 7,5 (4,5 hp från inriktningen)

G

30

1

2

T6

Ämne 2

30

T 7

Ämne 2 . VFU och ämnesdidaktik om 15 hp ingår

30

T 8

Ämne 2

A 30

T9 AUO III Examensarbete

15 15

A A

30

30 7,5 21

1

Stockholms universitet Lärarutbildningskansliet Lärarutbildningsnämnden Ampe Meyerhöffer 2009-10-20 Bilaga punkt 15 Lars-Erik Olofsson Utbildningsgång SFI/grundläggande vuxenutbildning och annat ämne Bakgrund Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling/USOS har inkommit med en ansökan om inrättande av en ny studiegång i lärarprogrammet. Studiegången är inriktad mot Svenska för invandrare/SFI och grundläggande vuxenutbildning /grundvux och omfattar 120 hp. Studiegången är i institutionens förslag kombinerad med samhällskunskap (90 hp) som andra ämne. Utbildningen skulle då ge en lärarexamen mot SFI, som är en egen skolform, och mot samhällskunskap i grundskolans senare år. Utbildningsgången skulle bli bunden, utan kursval för studenterna. Förslaget stod på LUN:s dagordning 2009-09-23 som ett diskussionsärende. Nämnden gav inga riktlinjer för ärendets vidare beredning. Vid samma nämndsammanträde remitterades förslaget till de två berörda profilråden 2 och 3 (Samhälle, kultur och lärande samt Svenska, språkutveckling och lärande samt moderna språk och lärande). Remisstiden sattes till 2009-09-25 – 2009-10-09. Båda profilråden har svarat på remissen. Nämnden beslutade att behandla detta ärende vid sitt sammanträde 2009-10-20. Se även handling till nämndens sammanträde 2009-09-23. Profilrådens remissvar Profilråd 2 stödjer USOS förslag i sin helhet. Stödet ges enbart som ”hel utbildningsgång med svenska/svenska som andraspråk och samhällskunskap”. Skälet till detta ställningstagande är att ett val av andra ämne kan ge en alltför liten undervisningsgrupp i samhällskunskap med ett ”sfi-anpassat” innehåll. Profilråd 3 anser det viktigt att inrätta den föreslagna studiegången. Rådet föreslår att titeln ändras till Svenska som andraspråk med inriktning mot SFI och grundläggande vuxenutbildning. Rådet anser inte att utbildningen ska ge behörighet för ungdomsskolan. Utbildningsgången bör vara bunden med begränsad valmöjlighet av ämne två, t ex samhällskunskap eller matematik. Rådet anser sig inte kunna bedöma studiegångens innehåll i dagsläget. Rådet föreslår USOS som kursansvarig institution och anser att denna institution ska avgöra vilka institutioner som ska dela på undervisningsansvaret.

2

KOMMENTARER Ämne 2 Båda profilråden ställer sig positiva till att inrätta studiegången SFI/grundvux. Båda råden vill ha en bunden utbildningsgång med förutbestämt ämne/förutbestämda ämnen. Profilråd 2 stöder förslaget enbart med samhällskunskap som ämne två, profilråd 3 anser att det bör vara ”begränsad valmöjlighet av ämne två”. De ämnen som funnits mest frekvent i diskussionen om vilket/vilka ämnen som ska/ska kunna kombineras med SFI/grundvux har varit: samhällskunskap, moderna språk och svenska. Ämnet svenska kräver omarbetning av nuvarande kursplaner, vilket USOS f n inte ser som sin högsta prioritet. Stockholms stad vill ”tydliggöra att SFI är en språkutbildning”. SFI är enligt förordningen/kursplanen en ”utbildning i svenska språket för vuxna som inte har svenska som modersmål. Ställningstagandet från profilråd 2 utesluter en valmöjlighet för studenterna mellan t ex ett modernt språk och samhällskunskap. Inget av de båda råden har specifikt följt de av nämnden beslutade kriterierna för inrättande av en studiegång. Samhällskunskap och svenska omfattar 90 hp i en 270 hp-utbildning (enligt högskoleförord-ningen), moderna språk omfattar 60 hp med möjlighet till fördjupning i ämnet alternativt breddning med ytterligare ett ämne. Utbildningens innehåll I USOS förslag till innehåll i studiegångens 120 hp finns rubriker för olika delar/moment som överensstämmer med kursplanen för SFI. Moment med alfabetisering och litteracitet ingår i förslaget. De är dock inte poängsatta. I studiegången ingår ett självständigt arbete om 15 hp. I diskussioner med representanter för USOS, centrum för tvåspråkighetsforskning och institutionen för nordiska språk har också framkommit att innehållet inte är helt genomarbetat och att progressionen skulle behöva tydliggöras på vissa punkter. Nämnden föreslås tillstyrka förslaget om en 120 hp-sfi/grundvuxstudiegång, men bordlägga frågan om ett specificerat innehåll vad gäller såväl SFI som grundvux och förtydligande av progressionen till i början av vårterminen 2010. Studiegången bör innehålla moment i vuxenpedagogik. Frågor kring litteraturvetenskap, studentens egna muntliga och skriftliga färdighet mm bör betänkas. USOS ombeds då också ange vilka institutioner som bedöms lämpliga/ha bäst kompetens för att genomföra de olika momenten. Vad gäller samhällskunskap som andra ämne, har statsvetenskapliga institutionen skickat in ett utkast till ett anpassat innehåll för de tre terminerna. I denna beskrivning ingår 7,5 hp ämnesdidaktik och 15 hp VFU. Innehållet är något anpassat till undervisning i grundskolans senare år genom att 15 hp makroekonomi, som ingår i kurserna i gymnasieskolan men inte i

3

grundskolans senare del, har tagits bort. Innehållet har vinklats mer mot studier om kommun och förvaltning samt frågor om etnicitet, rasism etc. Vad gäller ett modernt språk som andra ämne ingår i lärarexamen idag engelska, franska, tyska och spanska. Det finns idag för många engelsklärare men få studenter (ungefär ett par per termin) väljer att ha tyska eller franska i sin examen. Spanska väljs av något fler studenter än tyska och franska, men blir oftast ett s. k. ”småämne” med så få studenter att egna lärarstudentgrupper inte kan bildas. Den bästa lösningen vad gäller ämne 2 är kanske att ge studenterna möjlighet att välja mellan samhällskunskap (”sfi-varianten”) och ett modernt språk Inom samhällskunskapen har ett utvecklingsarbete påbörjats och inom språkområdet finns utvecklingsmöjligheter, dessutom finns då möjligheten för studenten att välja ytterligare 30 hp i ett annat ämne, exempelvis samhällskunskap eller specialpedagogik. Om nämnden väljer att följa profilrådens ställningstaganden finns inte denna möjlighet. Förslaget till nämnden vad gäller ämne 2 innebär att valmöjligheterna begränsas till antingen samhällskunskap, 90 hp, eller ett modernt språk, 60 hp, med möjlighet att fördjupa detta eller välja till ytterligare 30 hp inom ett annat ämnesområde. Studiegångens/utbildningsgångens benämning Benämningen ”Svenska för invandrare(SFI) och grundläggande vuxenutbildning” förordas med argumenten att denna benämning är tydligare än andra föreslagna samt att en hopblandning med andra studiegångar och kurser undviks. Tidsplanering Studiegången startar höstterminen 2010. Vid nämndens sammanträde 2010-02-17 preciseras innehållet i studiegången och ämne två. Kursplaner godkänns termin för termin, som inom andra studiegångar, i enlighet med kursplaneutskottets planering. Förslag till beslut LUN beslutar - att inrätta studiegången ”Svenska för invandrare (sfi) och grundläggande vuxenutbildning” - att studiegången/utbildningsgången annonseras i utbildningskatalogen för 2010/2011 och startar höstterminen 2010 - att utbildningsgången omfattar 270 hp och utbildningen leder till en examen för SFI, kärnämnet svenska inom grundläggande vuxenutbildning och samhällskunskap inom grundskolans senare år eller ett modernt språk inom grundskolans senare år - att be institutionen för utbildningsvetenskap mot språk och språkutveckling och institutionen för statsvetenskap att inför LUN:s sammanträde 2010-02-17 precisera innehållet i utbildningsgången - att USOS är kursansvarig institution och hemvistinstitution för studiegångens studenter.

1(1)

LUN 2009-10-20 Bilaga punkt 16 Lena Borgström Lärarutbildningskansliet

Förslag rörande KPU – vård, hälsa, omsorg 90 hp

Bakgrund

KPU vård, hälsa, omsorg är en kompletterande pedagogisk utbildning om 90 hp som ger studenter med full ämnesteoretisk kompetens inom vård, hälsa och omsorg de delar av lärarprogrammet som inte är ämnesteori. Idag är kravet på behörighet 120 hp inom ämnesområdet vård, hälsa eller omsorg samt två års yrkeserfarenhet inom området. Utbildningen leder till en lärarexamen på grundnivå. De studenter som har 180 hp (eller mer) kan välja att läsa sista terminen på avancerad nivå och därmed få en magisterexamen i utbildningsvetenskap med inriktning mot vård.

I början av 1990-talet förlängdes vårdutbildningarna till 120 p (180 hp) vilket gör att de medellånga vårdutbildningarna numera leder till kandidatexamen. Flertalet som vid SU genomgår KPU till vårdlärare har idag en kandidatexamen.

Mot denna bakgrund har UTEPs institutionsstyrelse vid sitt sammanträde 2009-10-08 beslutat föreslå LUN att vårdlärarexamen på läggs på avancerad nivå. Detta medför också att utbildningen till vårdlärare hamnar på samma nivå som övriga vidareutbildningar inom vård, hälsa och omsorg. Som särskild behörighet gäller kandidatexamen inom ämnesområdet vård, hälsa eller omsorg samt minst två års yrkeserfarenhet inom området vård, hälsa eller omsorg.

Rådet med inriktning mot yrkespedagogik samt vård- och hälsopedagogik har vid möten 2009-09- 14 samt 2009-10-12 diskuterat och tillstyrkt detta förslag.

Förslag till beslut

Lärarutbildningsnämnden beslutar att

• lärarexamen för vårdlärare (KPU 90 hp) placeras på avancerad nivå • som särskild behörighet för KPU 90 hp,vårdlärare, gäller kandidatexamen

inom ämnesområdet vård, hälsa eller omsorg samt minst två års yrkeserfarenhet inom området vård, hälsa eller omsorg.

Lärarutbildningsnämnden 20091020 15 Bilaga punkt 17 Kristina Öberg Revidering av utbildningsplan för kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen Bakgrund Vid sammanträdet 20081015 beslöt Lärarutbildningsnämnden att godkänna utbildningsplanen för kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen. Utbildningsplanen finns i tre varianter, en för respektive Naturvetenskaplig, Samhällsvetenskaplig och Humanistisk fakultet. Den del som gäller för innehållet i lärarexamen är identisk i de tre planerna. Högskoleverket har beslutat att år 2010 så kallade områdesbehörigheter ska gälla för antagning till utbildning på grundnivå, detta medför ett behov av konsekvensändringar när det gäller behörighetskraven i de tre planerna. För lärarprogrammet gäller områdesbehörigheterna 1,2, 6,13,16 och 17. Vid sammanträdet 20090415 fattade Lärarutbildningsnämnden beslut om utbildningsgången för den kompletterande pedagogiska utbildningen, KPU, allmänna ämnen. Enligt beslut 20080618 ska studenter på kombinationsprogrammet läsa samma kurser som KPU-studenter förutom det självständiga arbetet på 15hp som för ”kombistudenterna” ingår i det självständiga arbete som ingår i studier inom huvudområdet. Detta medför behov av justeringar i de tidigare godkända utbildningsplanerna. Som bilaga medföljer utbildningsplanen gällande för kombinationsprogramstudenter på Naturvetenskaplig fakultet med ändringarna införda. Motsvarande ändringar är införda i utbildningsplanerna för Humanistisk och Samhällsvetenskaplig fakultet. Förslag till beslut: Lärarutbildningsnämnden beslutar att godkänna de justeringar som införts i utbildningsplanen för kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen. att godkänna att lärarutbildningskansliet infört motsvarande förändringar i utbildningsplanerna för Humanistisk och Samhällsvetenskaplig fakultet.

Utbildningsplan – Naturvetenskaplig fakultet 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Science 3. Poäng 4. Högskolepoäng 300/330 5. Programkod KP002

ingång biologi KP201 ingång fysik KP202 ingång geografi KP203 ingång kemi KP204 ingång matematik KP205

7. Giltig fr.o.m. Ht 2010 8. Datum för fastställande LUN 2008-10-15 9. Ändringsdatum LUN 2009-10-22 10. Värdinstitution Lärarutbildningsnämnden 11. Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Lärarutbildningsnämnden vid

Stockholms universitet efter samråd med Naturvetenskapliga fakultetsnämnden.

12. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet

Grundläggande behörighet samt för: ingång biologi – Matematik C, Biologi B och Kemi B (områdesbehörighet 13 med undantag av Matematik D och Fysik A+B) ingång fysik – Matematik D och Fysik B (områdesbehörighet 13 med undantag av Biologi A+B och Kemi A+B) ingång geografi – Engelska B och Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6) ingång kemi – Matematik D, Fysik B och Kemi B (områdesbehörighet 13 med undantag av Biologi A+B ingång matematik – Matematik D (områdesbehörighet 13 med undantag av Biologi A+B, Kemi A+B och Fysik A+B)

13. Mål a. Lärarexamen (avancerad nivå)

Efter genomgången utbildning på programmet skall studenten:

• visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förverkliga skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer

• visa sådan kunskap i ämnen eller inom ämnesområden som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, inbegripet kunskap om ämnets eller ämnesområdets vetenskapliga grund, och om relevanta metoder inom verksamheten samt visa insikt om aktuella forskningsfrågor

• visa kunskap om lärande och undervisning • visa kunskap om läs- och skrivinlärningens och

matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling

• visa kunskap om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten och vid presentation av ämnesstoffet

Formaterat: Teckensnitt:InteKursiv

Borttaget: KOMxx

Borttaget: kombb

Borttaget: komff

Borttaget: komgg

Borttaget: komkk

Borttaget: kommm

Borttaget: 08

Borttaget: xx-xx

Borttaget: Svenska B/Svenska som andra språk B, Engelska B, Samhällskunskap A

Borttaget: Matematik A

• visa mycket god kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt god kunskap i betygssättning

• visa förmåga att omsätta kunskaper i ämnen eller inom ämnesområden och om lärande och undervisning som krävs för den verksamhet som utbildningen avser så att alla barn och elever lär och utvecklas

• visa förmåga att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund

• visa förmåga att förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

• visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet och delta i ledningen av denna

• visa förmåga att analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare

• visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och inse betydelsen av olika mediers roll för denna

• visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen eller ämnesområden.

• visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat.

• visa självkännedom och empatisk förmåga • visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra

bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna

• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, elever och deras vårdnadshavare

• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet

b. Masterexamen (ämne 1/ huvudområde)

Efter genomgången utbildning på programmet skall studenten:

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för

utbildningen • visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap

och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information

• visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete

• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper

• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete

• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används

• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling

(Högskoleförordningen, bilaga 2, Examensordningen)

14. Programmets uppläggning

Utbildningen består av studier i två ämnen som är relevanta för undervisning i grundskolans skolår 6-9 och/ eller gymnasieskolan. Det ena ämnet/huvudområdet läses så att det kan ligga till grund för en generell examen på avancerad nivå och det andra läses till en omfattning om minst 75 hp. Dessutom ingår kurser inom det allmänna utbildningsområdet omfattande 75hp och i utbildningen ett för läraryrket relevant självständigt arbete/examensarbete om 30 hp. Kurserna inom det allmänna utbildningsområdet påbörjas när ämne/ huvudområde 1 och ämne/ huvudområde 2 lästs till en omfattning av 90 hp respektive 60 hp. Ämnen som kan ingå som ämne/ huvudområde 1 i kombinationsprogrammet vid Naturvetenskapliga fakulteten: Biologi Fysik (endast med matematik som ämne/ huvudområde 2) Geografi Matematik Kemi (huvudområden för generell examen på avancerad nivå: analytisk kemi, biokemi, materialkemi, neurokemi med molekylär neurobiologi eller organisk kemi) Ämnen som kan ingå som ämne/ huvudområde 2 i kombinationsprogrammet

Formaterat: Teckensnitt:11pt, Inte Kursiv

Borttaget: uppdelat i en generell del

Borttaget: 45hp

Borttaget: och en del om 30hp som är knuten till de valda ämnenas didaktik och verksamhetsförlagda utbildning (VFU)

Borttaget: . I utbildningen

Borttaget: ingår också

Biologi Engelska Franska Fysik Data- och systemvetenskap Företagsekonomi Geografi Historia Italienska Juridik Kemi Latin Litteraturvetenskap (skolämne svenska, minst 105 hp) Matematik Medie- och kommunikationsvetenskap Nationalekonomi (skolämne samhällskunskap, minst 105 hp) Naturkunskap (för skolämnet naturkunskap gäller följande: ämnet kan endast studeras i kombination med huvudområdena Biologi, Kemi eller Fysik. För naturkunskap i kombination med biologi som ämne/ huvudområde 1 krävs: Kemi minst 30 hp på grundnivå samt motsvarande Fysik I 30 hp eller Geovetenskap 30 hp samt 15 hp i ett naturvetenskapligt ämne företrädesvis inom miljöområdet. För naturkunskap i kombination med kemi som ämne/ huvudområde 1 krävs: Biologi minst 45 hp varav kursen Ekologi och artkunskap 15 hp samt minst motsvarande Fysik I 30 hp eller Geovetenskap 30 hp. För naturkunskap i kombination med fysik som ämne/ huvudområde 1 (innebär att matematik 60 hp ingår i utbildningen) krävs: Biologi minst 45 hp varav kursen Ekologi och artkunskap 15 hp och Kemi minst 30 hp på grundnivå) Psykologi Religionshistoria Ryska Spanska Statsvetenskap (skolämne samhällskunskap, minst 105 hp) Sociologi (skolämne samhällskunskap, minst 105 hp) Svenska (minst 105 hp) Svenska som andra språk (minst 105 hp) Teckenspråk Tyska Annat ämne/ huvudområde 2 kan godkännas efter beslut av Lärarutbildningsnämnden.

15. Kurser Ordningen mellan de ingående kurserna kan variera något beroende på kursernas periodisering. Ingång biologi (300 hp) Termin 1 – 2 Ekologi och artkunskap, GN, 15 hp (BL2015) Fysiologi, GN, 15 hp (BL2017) Cell- och molekylärbiologi, GN, 15 hp (BL2018) Organismernas mångfald och fylogeni, GN, 15 hp (BL2013) Termin 3-4 Kurser i ämne 2, GN, 60 hp Termin 5

Valbar kurs i biologi 15 hp Biologi examensarbete/ självständigt arbete 15 hp (BL6003/BL6001) Temin 6 Pedagogik 9hp Didaktik 6hp Ungdomars utveckling och lärande 15hp, varav 6hp VFU Termin 7 Yrkesetiska dilemman och professionella samtal 4,5hp Ämnesdidaktik och VFU, 10,5hp varav 7,5hp VFU Ämnesdidaktik och VFU, 15hp varav 7,5hp VFU Termin 8 Specialpedagogik 7,5hp Betyg och bedömning 7,5hp, Ämne 2, GN, 15 hp Termin 9 och 10 Avancerade kurser i biologi om minst 30 hp och examensarbete i biologi om minst 30 hp Ingång fysik (330 hp) Termin 1 Fysik I, GN, 30 hp (FK2002) Termin 2-3 Kurser i ämne 2 (matematik) Matematik I, GN, 30 hp (MM2001) Linjär algebra II, GN, 7,5 hp (MM5004) Matematisk analys III, GN, 7,5 hp (MM5001) Matematisk analys IV, GN, 7,5 hp (MM5002) Algebra och kombinatorik, GN, 7,5 hp (MM5003) Termin 4 Fysik II, GN, 30 hp (FK4005) Termin 5 Kvantmekanik I, GN, 7,5 hp (FK5011) Kvantmekanik II, GN, 7,5 hp (FK5012) Fysik, självständigt arbete, GN 15 hp (FK6001) Temin 6 Pedagogik 9hp Didaktik 6hp Ungdomars utveckling och lärande 15hp, varav 6hp VFU Termin 7 Yrkesetiska dilemman och professionella samtal 4,5hp Ämnesdidaktik och VFU, 10,5hp varav 7,5hp VFU Ämnesdidaktik och VFU, 15hp varav 7,5hp VFU Termin 8 Specialpedagogik 7,5hp Betyg och bedömning 7,5hp, Ämne 2, GN, 15 hp Termin 9, 10, 11 Programmering och datalogi för fysiker, AN,7,5 hp (DA7011) Fysikaliska mätsystem, AN, 7,5 hp (FK8004) Fysikens statistiska metoder, AN, 7,5 hp (FK8006) Valbara kurser i fysik på avancerad nivå motsvarande minst 22.5 hp Fysik, examensarbete AN, 45 hp (FK9002) (i undantagsfall kan ett examensarbete om 30 (FK9001) eller 60 hp (FK9003) ingå)

Formaterat: Teckensnitt:InteKursiv

Borttaget: Allmänt utbildningsområde, GN, 30 hp¶

Borttaget: Ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning, GN, 30 hp¶

Borttaget: Allmänt utbildningsområde, AN

Borttaget: 15 hp

Borttaget: Temin 6¶Allmänt utbildningsområde, GN, 30 hp¶Termin 7¶Ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning, GN, 30 hp¶Termin 8¶Allmänt utbildningsområde, AN, 15 hp¶

Ingång geografi (330 hp) Termin 1 – 2 Geografi I, GN, 30 hp (GE2001) Geografi II, GN, 30 hp (GE4001) Termin 3-4 Kurser i ämne 2, GN, 60 hp Termin 5 Geografi III, GN, 30 hp (GE5001) Temin 6 Pedagogik 9hp Didaktik 6hp Ungdomars utveckling och lärande 15hp, varav 6hp VFU Termin 7 Yrkesetiska dilemman och professionella samtal 4,5hp Ämnesdidaktik och VFU, 10,5hp varav 7,5hp VFU Ämnesdidaktik och VFU, 15hp varav 7,5hp VFU Termin 8 Specialpedagogik 7,5hp Betyg och bedömning 7,5hp, Ämne 2, GN, 15 hp Termin 9, 10, 11 60hp kurser på avancerad nivå vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi (INK) och Kulturgeografiska institutionen (KG) enligt lista Geografi, examensarbete, AN, 30 hp Ingång kemi (330 hp) Termin 1 – 2 Kemins grunder, GN, 15 hp (KY2001) Organisk kemi, GN, 15 hp (KO3001) Biokemi I, GN, 15 hp (KB3002) Biofysikalisk kemi, GN, 15 hp (KY4003) Termin 3-4 Kurser i ämne 2, GN, 60 hp Termin 5 Valbar kurs i det valda huvudområdet inom kemi, GN, 15 hp Självständigt arbete i det valda huvudområdet inom kemi, GN, 15 hp Temin 6 Pedagogik 9hp Didaktik 6hp Ungdomars utveckling och lärande 15hp, varav 6hp VFU Termin 7 Yrkesetiska dilemman och professionella samtal 4,5hp Ämnesdidaktik och VFU, 10,5hp varav 7,5hp VFU Ämnesdidaktik och VFU, 15hp varav 7,5hp VFU Termin 8 Specialpedagogik 7,5hp Betyg och bedömning 7,5hp, Ämne 2, GN, 15 hp Termin 9, 10 och 11 Avancerade kurser i det valda huvudområdet inom kemi om minst 60 hp Självständigt arbete i det valda huvudområdet inom kemi, AN,



minst 30 hp Ingång matematik (330 hp) Termin 1 – 2 Matematik I, GN, 30 hp (MM2001) Matematisk analys III, GN, 7,5 hp (MM5001) Matematisk analys IV, GN, 7,5 hp (MM5002) Algebra och kombinatorik, GN, 7,5 hp (MM5003) Linjär algebra II, GN, 7,5 hp (MM5004) Termin 3-4 Kurser i ämne 2, GN, 60 hp Termin 5 Valbara kurser i matematik 15 hp Matematik, självständigt arbete, GN, 15 hp (MM6001) Temin 6 Pedagogik 9hp Didaktik 6hp Ungdomars utveckling och lärande 15hp, varav 6hp VFU Termin 7 Yrkesetiska dilemman och professionella samtal 4,5hp Ämnesdidaktik och VFU, 10,5hp varav 7,5hp VFU Ämnesdidaktik och VFU, 15hp varav 7,5hp VFU Termin 8 Specialpedagogik 7,5hp Betyg och bedömning 7,5hp, Ämne 2, GN, 15 hp Termin 9, 10 och 11 Analysens grunder, AN 7,5 hp (MM7001) Analytiska funktioner I, AN 7,5 hp (MM7002) Algebra III, AN 7,5 hp (MM7003) Kombinatorik II, AN 7,5 hp (MM7007) Valbara kurser i matematik, matematisk statistik, datalogi och beräkningsteknik om 30 hp enligt särskild lista. Matematik, självständigt arbete AN 30 hp (MM9001) Ämne/ huvudområde 2 Vilka kurser som ska ingå inom ämne/ huvudområde 2 beslutas av respektive institution.

16. Examen Lärarexamen (avancerad nivå) och Masterexamen 17. Övrigt Studerande, som antagits till programmet och ej slutfört det inom de

planerade 5/ 5,5 studieåren, kan begära att få slutföra programmet även efter det att utbildningsplanen upphört att gälla. Därvid gäller de begränsningar som anges i kursplanerna för de i utbildningen ingående kurserna. För att få möjlighet att genomföra de utbildningsmoment som är förlagda ute i skolor och förskolor krävs ett registerutdrag från polismyndigheten. Riksdagen har beslutat att från och med 1 april 2008 ska lärarstudenter som inom utbildningen genomför verksamhetsförlagd utbildning (VFU), genomgå en registerkontroll.


Borttaget: Denna utbildningsplan tillämpas även för de studenter som antogs till programmet Ht 2007 och Vt 2008.


Bilaga punkt 18

1 (3)

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 38 59

Universitetsvägen 10A

Telefax: 106 91 Stockholm

www.su.se/lararutbildning E-post: [email protected]

Anna Riddarström Utredare Lärarutbildningskansliet

Beslut angående tillfällen för studiegångar inom lärarprogrammet HT-10 – VT-11

Informationen till Stockholms universitets papperskatalog för läsåret 10/11 håller nu på att sammanställas. För lärarprogrammet har de olika profilråden fått i uppgift att inkomma med material för de olika studiegångarna. Innevarande och tidigare läsår har det till merparten av studiegångarna varit antagning både på höstterminen och vårterminen. De flesta studiegångarna förslås också fortsätta ha antagning vid två tillfällen även för nästa läsår. För nästa läsår har dock några profilråd, av olika anledningar, föreslagit att studiegången endast ska ha antagning vid ett tillfälle. Nedan följer en uppräkning av de berörda studiegångarna tillsammans med motiveringar: Profilrådet för naturvetenskap, matematik och lärande Profilrådet föreslår efter samråd med de inblandade institutionerna att det för samtliga studiegångar inom rådets område inte sker antagning till VT-11 utan endast till HT-10. Motiveringen är att antalet studenter inom studiegångarna är litet. Studenterna inom de naturvetenskapliga studiegångarna samläser stora delar med studenterna på fristående kurser, men på didaktik/VFU-kurserna är det bara lärarstudenter och för att få ihop tillräckligt stora grupper bör dessa kurser bara starta en gång per år. När det gäller studenterna inom de matematiska studiegångarna bildar de egna grupper, men eftersom antalet studenter minskar vill de bara att studiegångarna startar en gång per år. Profilrådet föreslår således att följande studiegångar ej startar VT-11 utan endast HT-10: Naturorienterande ämnen för skolår F-6 Matematik och naturvetenskap för skolår 5-9 Biologi för skolår 7-9 och gymnasieskolan Kemi för skolår 7-9 och gymnasieskolan Fysik för skolår 7-9 och gymnasieskolan Matematik för skolår F-6 Matematik för skolår 7-9 och gymnasieskolan

2 (3)

Profilrådet för svenska, språkutveckling och lärande samt moderna språk och lärande. Profilrådet föreslår efter samråd med Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier och Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling att det för studiegången Spanska för skolår 6-9 och gymnasieskolan inte sker antagning till VT-11 utan endast till HT-10 p g a för få studenter. Profilrådet för lärande i förskolan Profilrådet stöder institutionens förslag att det för inriktningen Förskoledidaktik: Barnskötare till förskollärare inom studiegången Lärande i förskolan inte sker antagning HT-10 utan endast till VT-11. Detta för att skapa de bästa förutsättningarna för studenterna då tiden på våren kan fördelas bättre med tanke på att studenterna i denna variant av utbildningen läser 22,5 hp per termin, plus att de ska validera sina yrkeskunskaper under det första året av utbildningen. Att starta utbildningen bara på vårterminerna ger möjlighet att få tid för valideringsuppgifterna under sommaren. Profilrådet för fritid – idrott – estetiska, tekniska lärprocesser Profilrådet ställer sig bakom fackhögskolornas och Institutionens för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner önskemål vad gäller utbildningstillfällen enligt följande: Fritidspedagogik och lärande – identitet och skolans läroprocesser endast antagning HT-10 Fritidspedagogik och lärande – rörelse och utomhuspedagogik endast antagning HT-10 Idrott och hälsa för skolår 7-9 och gymnasieskolan endast antagning HT-10 Dans för skolår F-6 endast antagning VT-11 Dans för skolår 6-9 endast antagning VT-11 Bild för skolår F-6 endast antagning HT-10 Bild för skolår 6-9 och gymnasieskolan endast antagning HT-10 Drama för skolår 5-9 och gymnasieskolan endast antagning HT-10 Musik för skolår F-6 endast antagning HT-10 Musik för skolår 6-9 endast antagning HT-10 Slöjd, trä och metall och design för skolår F-6 endast antagning HT-10 Slöjd, trä och metall och design för skolår 6-9 och gymnasieskolan endast antagning HT-10 Barn, teknik och skapande för skolår endast antagning HT-10 Teknikutveckling och design för skolår 7-9 och gymnasieskolan endast antagning HT-10 Fackhögskolorna antar själva endast en gång per år och då SU-studenterna till viss del samläser med fackhögskolestudenterna fungerar det inte om SU antar såväl höst som vår. Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner gör bedömningen att endast höstantagning (undantaget

3 (3)

Idrott, fritidskultur och hälsa) gynnar studentunderlaget dvs det finns inte/fanns inte studenter för att bilda möjliga studentgrupper såväl höst som vår. FÖRSLAG TILL BESLUT LUN beslutar att följande studiegångar inom lärarprogrammet inte ska ha antagning HT-10. Förskoledidaktik: Barnskötare till förskollärare (variant inom studiegången Lärande i förskolan) Dans för skolår F-6 Dans för skolår 6-9 LUN beslutar att följande studiegångar inom lärarprogrammet inte ska ha antagning VT-11. Naturorienterande ämnen för skolår F-6 Matematik och naturvetenskap för skolår 5-9 Biologi för skolår 7-9 och gymnasieskolan Kemi för skolår 7-9 och gymnasieskolan Fysik för skolår 7-9 och gymnasieskolan Matematik för skolår F-6 Matematik för skolår 7-9 och gymnasieskolan Spanska för skolår 6-9 och gymnasieskolan Fritidspedagogik och lärande – identitet och skolans läroprocesser Fritidspedagogik och lärande – rörelse och utomhuspedagogik Idrott och hälsa för skolår 7-9 och gymnasieskolan Dans för skolår F-6 Dans för skolår 6-9 Bild för skolår F-6 Bild för skolår 6-9 och gymnasieskolan Drama för skolår 5-9 och gymnasieskolan Musik för skolår F-6 Musik för skolår 6-9 Slöjd, trä och metall och design för skolår F-6 Slöjd, trä och metall och design för skolår 6-9 och gymnasieskolan Barn, teknik och skapande för skolår Teknikutveckling och design för skolår 7-9 och gymnasieskolan


Bilaga punkt 19

1 (2)


Telefax: Stockholms universitet 106 91 Stockholm www.su.se/lararutbildningar E-post: [email protected]

Lärarutbildningsnämndens kommunikationsgrupp

Förslag från Lärarutbildningsnämndens kommunikationsgrupp

Kommunikationsgruppen har haft i uppdrag att revidera förra årets kommunikationsplan och särskilt se över frågan om kommunikation i studentrekryterande syfte. I det arbetet har olika förutsättningar för kommunikationen diskuterats och olika behov har framträtt.

1. Behov av faktaunderlag En plan för studentrekrytering kräver ett gediget faktaunderlag. Bland annat behövs kännedom om de befintliga studenternas antal, ålder, kön, sociala bakgrund motiv bakom avhopp, uppdelat på inriktningar/program. Även de presumtiva studenterna behöver kartläggas på olika sätt. Vi behöver även veta hur väl Stockholms universitet lever upp till målen i regleringsbrev och andra styrdokument – med avseende på antal utexaminerade lärare med olika inriktning, breddad rekrytering, mm.

Fakta från Lärarhögskolan för tiden före 2008 finns att tillgå, men samlad statistik för lärarutbildningen tas inte fram med någon regelbundenhet av Stockholms universitet.

I arbetet med årets kommunikationsplan har gruppen fått stöd av Studentavdelningen och Planeringsenheten när det gäller att ta fram relevant underlag, men det som har tagits fram kräver dels viss komplettering, dels en kvalificerad analys, något gruppen ser behov av till nästa års revidering av planen.

2. Behov av projektledning

Gruppen har också identifierat behovet av projektledning av vissa projekt som är viktiga för kommunikationen av lärarutbildningen.

Ett sådant projekt är den avslutande föreläsningen, där informatörerna har svårt att både hinna projektleda evenemanget och arbeta med kommunikationen kring det.

Ett annat exempel är arbetet med alumner. Stockholms universitet har ett alumninätverk där utexaminerade lärare är en grupp och de som har gått SÄL-projektet är en annan. Lärargruppen är idag mycket liten (ca 40 personer) och får i princip samma erbjudanden som de alumner som gått andra utbildningar vid universitetet. Alumnigruppen skulle kunna vara en viktig kanal för imagekommunikation, men också för sådan rekryteringskommunikation som rör vidareutbildning och fortbildning. För det krävs att kontakterna vårdas, att särskilda

2 (2)

erbjudanden skapas för just läraralumnerna och att någon arbetar med att aktivt rekrytera just nyutexaminerade lärare till alumninätverket.

Ett tredje exempel är arbetet med öppna forskningsföreläsningar, som för tillfället är inte har en tydlig organisation och handläggs av en utbildningsledare vid Lärarutbildningskansliet.

3. Könsbalansen bland sökande till lärarutbildningen

I 2010 års kommunikationsplan redovisas vilka aktiviteter som särskilt görs för att förbättra könsbalansen bland sökande till lärarutbildningen. Tillgängliga rapporter från bland annat Högskoleverket ger uppslag om hur lärosäten kan och bör arbeta för att förbättra könsbalansen. En aktiv diskussion med representanter från olika delar av Stockholms universitets lärarutbildningsverksamhet och studentkåren bör föras i syfte att komma fram till förslag på åtgärder.


Lärarutbildningsnämnden beslutar:

1. att uppdra åt kansliet att ta förnyade kontakter med Studentavdelningen för att se om uppgiften att ta fram och analysera nödvändigt faktaunderlag kan utföras tillsammans med den enheten. 2. att uppdra åt kansliet att i mån av resurser arbeta med:

a) Projektledning av avslutande föreläsning en gång per termin i enlighet med

- ambitionsnivå 1: Nuvarande ambitionsnivå - ambitionsnivå 2: Utökad ambitionsnivå (exempelvis inbjudna anhöriga, utökat program, musik) - ambitionsnivå 3: Samma ambitionsnivå som vid f.d. Lärarhögskolan (Stadshuset, utdelning av diplom, mm) b) Projektledning av öppna forskningsföreläsningar

c) Projektledning av alumniverksamhet

3. att uppdra åt sin tidigare kommunikationsgrupp att föreslå en arbetsgrupp som undersöker hur könsbalansen bland sökande till lärarutbildningen kan förbättras och kommer med konkreta åtgärdsförslag som kan användas i kommande rekryteringskommunikation.

– att beslut om ovan nämnda grupps sammansättning delegeras till nämndens ordförande. //Lärarutbildningsnämndens kommunikationsgrupp

Lärarutbildningsnämnden 2009-10-20 Bilaga punkt 20 Regionalt utvecklingscentrum, RUC VFU-sekretariatet VFU-samordnare

1

Begränsning av antagning i vissa ämnen/ämneskombinationer p g a brist på VFU-platser Bakgrund I Högskoleförordningen (2006:1053) under Lärarexamen står:

Av det allmänna utbildningsområdet skall minst 15 högskolepoäng vara verksamhetsförlagda. Minst 15 högskolepoäng per inriktning skall också vara verksamhetsförlagda.

För att kunna genomföra denna verksamhetsförlagda utbildning krävs samverkan med skolhuvudmän ute i kommunerna, kommunala skolor och friskolor. För detta har Stockholms universitet tecknat ett samverkansavtal med i princip alla kommuner i Stockholms län.

I samverkansavtalet finns följande skrivning vad gäller högskolans ansvar, paragraf 4:

Högskolan förbinder sig att informera kommunen om det aktuella behovet av VFU-platser samt att anvisa studenterna till de platser som kommunerna enligt överenskommelse ställt till förfogande

För kommunerna är skrivningen följande angående platser och handledning av studenterna, paragraf 5:

Kommunen förbinder sig att utse mottagande arbetslag och/eller lärare med handledande funktioner,

att ställa den andel VFU-platser till förfogande som tillsammans med länets övriga kommuners andelar platser motsvarar högskolornas aktuella behov av VFU-platser, att en student

som önskar erhålla en examen med profil mot grundskolans senare år och gymnasiet garanteras att minst en av inriktningarna får fullgöras inom gymnasieskolan.

Rutiner för inventering av platser Vid varje terminsstart ska VFU-sekretariatet partnerområdesplacera nyantagna studenter inom långa lärarprogrammet såväl som kombinations-, KPU- och ULV-studenter (dvs lärare som går den statliga satsningen på utbildning av utländska lärare). En platsbeställning går terminen innan ut från sekretariatet till samtliga partnerområden, där Stockholms universitet uppskattat sitt behov av nya VFU-platser inför kommande termin. Problem med VFU-platser för vissa ämnen/ämneskombinationer När partnerområdena svarar på denna förfrågan har alltfler de senaste terminerna börjat villkora sitt mottagande, dvs de avsäger sig studenter med vissa ämnesinriktningar alternativt ämneskombinationer. Alltfler har också svårt att ta emot studenter med inriktningar mot högstadiet och gymnasiet. Några tar överhuvudtaget inte emot kombinations-, KPU- eller ULV-studenter.


2

Ett argument för att vilja ta få (eller inga alls) av de sistnämnda studenterna är, att de har långa VFU-perioder och ofta två ämnen på den korta tid de är under utbildning. Stockholms universitet har avslagit önskemålet om dubbel ersättning för dessa studenter. Skälet är, att övriga studenter genererar ersättning varje termin, även om de gör ingen eller mycket kort VFU vissa terminer. Därmed anses att ersättningen för nämnda studenter ändå bli skälig. Ett annat argument från kommunernas sida är, att dessa studenter genererar en mycket större insats, då de inte ”processats” till att bli lärare under ett flertal terminer och därför är mer oskrivna blad som ska ”fyllas” under kort tid.

Det villkorade mottagandet är bekymmersamt, eftersom Stockholms universitet varje termin antar ett stort antal nya studenter inom flera av de ämnen där det blir allt svårare att hitta adekvata VFU-platser. Flera partnerområden har också vid åtskilliga tillfällen påtalat att vi antar alltför många studenter inom dessa ämnen.

Vilka ämnen/ämnesinritningar avses Exempel på ämnesinriktningar med starkt begränsad platstillgång är drama, idrott, religionskunskap, historia, geografi, samhällskunskap, filosofi, psykologi och smala språk som franska, tyska, italienska, kinesiska och latin. Kommunerna har under de senaste fem terminerna, ht 2007 t o m ht 2009, tagit emot följande antal studenter (utsökt som förstagångsregistrerade i Ladok) i det långa lärarprogrammet: Drama 71 Företagsekonomi 9 Historia 116 Idrott 7 – 9 och gymnasiet 95 Idrott, fritidskultur och hälsa 6 – 9 25 Idrott, fritidskultur och hälsa F – 6 107 Psykologi 25 Religion 116 Samhällskunskap 53 För KPU- och kombinationsstudenterna gäller följande siffror för samma period: Filosofi 6 respektive 17 Företagsekonomi 10 respektive 19 Historia 18 respektive 91 Psykologi 5 respektive 33 Religionskunskap 14 respektive 56 Samhällskunskap 10 respektive 47 (Siffrorna med reservation för eventuella felaktigheter p g a snabb hantering.)


3

Uppskattning inför vt 2010 För att få en uppfattning om läget inför våren 2010 fick VFU-sekretariatet i uppdrag att be samtliga partnerområden göra en preliminär bedömning av hur många nya VFU-platser de kan ställa till förfogande inom vissa ämnen/ämneskombinationer.

Endast ett partnerområde har inte hunnit komma in med sitt svar och ett kan inte svara förrän i november. Några har haft svårt att göra en uppskattning i form av antal platser. De har i stället i text formulerat hur läget ser ut inom kommunen (se bilagt svar från Huddinge kommun som ett exempel).

Ämnen och stadier Rent generellt återkommer i de flesta svarstexterna att man gärna vill ha studenter mot förskola och grundskolans tidigare år, men betydligt färre mot högstadiet och gymnasiet. Inom matematik/naturvetenskap och svenska/samhällsvetenskap finns platser inom åk 6-9 (SO åk 6-9 fanns med i enkäten, men den ingången har enligt LUN-beslut utgått). Ämnen där det är svårt att hitta adekvata VFU-platser är återigen historia, religionskunskap, geografi, samhällskunskap (i viss mån), idrott (i viss mån) och drama. (Historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap blockläses för övrigt oftast inom högstadiet och då stämmer ofta inte VFU-tiderna i våra inriktningar med hur exempelvis historia är schemalagt inom blocket SO på skolan. Kommunerna menar att det skulle underlätta planeringen för skolorna om universitetet kunna lägga ut fasta, återkommande VFU-perioder för dessa fyra ämnen.)

Informationen i svarstexterna bekräftas även av ifyllt antal platser i enkätsammanställningen (se bilagor). Allmänt kan följande sägas utifrån den information som inkommit:

- När det gäller KPU- och kombinationsstudenterna ser man på enkätsvaren att sju partnerområden inte alls kommer att ta emot studenter i den första placeringsomgången (gäller alltså även ULV-studenter och studenter som antagits till senare de av programmet). Flera partnerområden tar bara emot ett fåtal KPU- och kombinationsstudenter.

- Stockholms stads partnerområden har tidigare varit de som tagit emot KPU- och kombinationsstudenter, men även här kommer ämnen som historia, religion och samhällskunskap att stöta på problem till våren. - När det gäller språk som kinesiska, latin och italienska har vi ingen garanti för att vi kan få tag i behöriga handledare. - När det gäller det långa programmet visar enkäten tydligt, att det inte är många partnerområden som kan ta emot mer än ett fåtal studenter inom ämnena historia, religion, samhällskunskap och drama. (Dramastudenter antas dock inte till vårterminen utan först till ht 2010. Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot praktiska och estetiska


4

kunskapstraditioner, UTEP, genomför nu, på uppmaning av VFU-sekretariatet, en inventering av möjliga dramaplaceringar inför ht 2010.) Ämneskombinationer Som underlag för beslut har även exemplet vårterminen 2009 tagits fram. Vissa kombinationer är svårare att hitta VFU-plats till än andra, då båda ämnena i en students utbildning innehåller VFU. När nedanstående ämnen kombineras uppstår svårigheter med placeringar. Ämnena filosofi, företagsekonomi och psykologi finns dessutom endast på gymnasiet. Här nedan ämnen och som KPU- respektive kombinationsstudenter. (Obs! Siffrorna visar inte på antalet individer, samma student kan förekomma i två ämnen.) Historia: KPU 4, KOMB 13 Religionshististoria: KPU 2, KOMB 7 Geografi: KOMB 6 Samhällskunskap: KPU 1, KOMB 5 Filosofi: KPU 1, KOMB 2 Företagsekonomi: KPU 3, KOMB 2 Psykologi: KOMB 1 Kommunernas framtida behov Skolverksrapport Skolverket redovisade i december 2008 ett regeringsuppdrag, Länsprognoser över behov av lärare perioden 2008-2022. Lärare inom förskola, skola och vuxenutbildning (Dnr 2008:00086). I detta finns uppskattade behov länsvis, men de gäller ej specifika ämnen. Så är exempelvis praktisk-estetiska ämnen sammanförda i en grupp. Rekryteringsbehovet avser behovet av rekrytering av nyexaminerade lärare under en femårsperiod och grupperas i följande avdelningar: Förskola, förskoleklass och fritidshem, Grundskolans tidigare år, Lärare i allmänna ämnen för grundskolans senare år och gymnasieskolan, Lärare i praktisk-estetiska ämnen och Lärare i yrkesämnen. I rapporten finns även en avdelning med rubriken Examinationsbehov. Då avses den examination som krävs för att rekryteringsbehovet av nyexaminerade lärare ska tillgodoses. Där används samma gruppering av lärare. Förfrågan till samverkande kommuner En förfrågan gick i slutet av vecka 41 via regionsamordnarna ut till kommunerna, om de med kort varsel kunde ange framtida behov mer specifikt. Ännu har endast partnerområden i en region hunnit komma in med svar, inte specificerat i siffror utan gällande olika ämnen. (Informationen kommer från förvaltningschef eller likvärdig i områdena.) Detta är m a o inte en gedigen genomgång utan resultatet kan möjligen ge en indikation på behov framöver. Från regionen har följande kommit: Främst finns behov av förskollärare, matematiklärare och naturvetenskapslärare, därefter nämns yrkeslärare, slöjdlärare, hemkunskapslärare och lärare i spanska. Slutsatser


5

Vi har redan haft några fall där KPU- och kombinationsstudenter tvingats skjuta upp sin VFU en termin p g a att partnerområdet inte kunnat ordna adekvat placering. Dessutom finns det studenter inom KPU och kombinationsprogrammet som enbart fått VFU inom grundskolan, trots att de får en examen även mot gymnasiet. Med vetskap om de begränsningar som råder ute i partnerområdena att ta emot studenter inom vissa ämnen, föreslår vi att LUN överväger att begränsa antagningstalen inom ämnen/ämnes-kombinationer där vi nu har belägg för att svårigheter kommer att finnas även framöver. Detta krävs för att Stockholms universitet ska kunna garantera studenterna adekvata VFU-placeringar, så att de kan få ut examen.

Behovet att fördjupa kunskaperna inom detta område tycks uppenbara. Vi förordar att LUN tillsätter en utredning om såväl tillgång till VFU-platser som rekryteringsbehov av olika typer av lärare i kommunerna.


Lärarutbildningsnämnden beslutar

-att tillsätta en utredning om såväl tillgång till VFU-platser som rekryteringsbehov av olika typer av lärare i kommunerna och att speciellt utreda begränsning av antagningen vt 2010 till ämnena historia, religionskunskap, geografi, samhällskunskap, idrott samt kinesiska, latin och italienska

Preliminärt antal nya VFU-platser för studenter inom långa lärarprogrammet inför våren 2010 2009-10-08

PO hist religion samhällsk geo So-ämnen So-ämnen drama idrott media och Sv2 psyk gy data/fek kinesiska latin ital/franåk 7-9+gy åk 7-9+gy åk 7-9+gy åk 7-9+gy åk 1-6 åk 6-9 åk 7-9+gy komm åk 7-9+gy

Stockholm stad svårt svårt OK OK OK OK svårt svårt OK OK OK ? ? ? ?Järfälla ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? kan svara i nov.Sollentuna 0 0 0 0 4 4 0 2 0 4 0 0 ev 1 0Solna 1 0 1 1 2 2 0 1 1 1 0 1 0 0 0Sundbyberg 1 0 0 0 3 1 0 2 0 1 0 0 0 0 0Upplands-Bro 1 1 3 1 2 2 0 1 0 ? 0 ? 0 0 0Upplands-Väsby 0 0 0 0 3 4 0 0 0 1 0 0 0 0 0Danderyd 1 1 svårt 1 ? ? svårt 1 1 ? ? ? 0 0 1Lidingö ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? kan ej svara nuNorrtälje 1 1 1 0 2 2 0 1 1 1 1 0 0 0 0Täby 1 1 1 0 1 2 0 2 0 2 2 2 0 0 2Vallentuna 0 0 0 1 5 0 1 3 1 1 0 1 0 0 0 it/2 frVaxholm 0 0 0 0 5 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0Österåker 2 åk7-9 2 åk7-9 2 åk7-9 2 åk7-9 5 4 0 3 åk7-9 0 2 åk7-9 0 0 0 0 0Botkyrka 0 0 0 0 3 2 0 2 ev 1 12 0 ev 1 0 0 ev 1Huddinge svårt svårt svårt svårt svårt 0 0 0 0 0 se bif mail!Ekerö 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 tar ej emotNykvarn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 tar ej emotSalem 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 tar ej emotSödertälje 1 0 1 0 3 3 0 0 1 4 0 1 0 0 0Haninge svårt svårt svårt svårt svårt svårt ? ? ? ? ? ? ? ? ?Nacka 2 2 2 2 5 0 2 5 0 0 0 0 0 0Nynäshamn 3 3 3 3 3 3 3 2 0 2 0 2 0 0 0Tyresö 0 0 0 0 1 1 1 åk 6 2 åk 7-9 0 1 0 0 0 0 0 tar mest fö-studVärmdö ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ej svarat

Preliminärt antal nya VFU-platser för KPU och KOMB-studenter inför våren 2010 2009-10-08

PO Hist/reli hist/geo hist/samh reli/samh samh/ty samh/eng samh/media sv/filosofi filosofi/matte filosofi/spa psyk/eng matte/fek data/fek kinesiska latin ital/franStockholm stad svårt svårt svårt svårt ? ? ? ? ? ? ? ? svårt 0 0 ? svårt med tvåämnesstudJärfälla ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? kan svara i nov.Sollentuna 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 ev 1 0 0Solna 0 0 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 få gy-platserSundbyberg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 tar ej emotUpplands-Bro 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 ? ? 0 0 0Upplands-Väsby 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0Danderyd 0 0 0 0 0 0 0 ? ? ? ? ? ? ? ? ? tar totalt 4 studLidingö ? ? svårt svårt svårt svårt svårt ? ? ? ? lättare ? svårt svårt ?Norrtälje 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0Täby 0 0 1 1 1 1 0 1 0 0 1 0 1 0 0 1Vallentuna 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0Vaxholm 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 tar ej emotÖsteråker 1 0 0 1 0 0 1 0 1 0 0 1 0 0 0 0Botkyrka 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 tar ej emotHuddinge 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 tar ej emotEkerö 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 tar ej emotNykvarn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 tar ej emotSalem 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 tar ej emotSödertälje 0 0 1 0 1 2 1 0 2 0 2 1 1 0 0 0Haninge svårt svårt svårt svårt svårt svårt svårt vet ej vet ej vet ej vet ej vet ej vet ej vet ej vet ej vet ejNacka 1 1 1 1 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0Nynäshamn ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? inga gy-platserTyresö 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0Värmdö ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ej svarat

Ulla Hammarstrand/menu/... · 2011. 12. 6. · 2009-10-13 =: Lärarutbildningskansliet...

Documents

Transcript of Ulla Hammarstrand/menu/... · 2011. 12. 6. · 2009-10-13 =: Lärarutbildningskansliet...