Statens påverkan genom

läroplanerna: En undersökning av den engelska och svenska läroplanen med ett

sociokulturellt perspektiv.

The state’s impact through the curriculum: A study of the English and

Swedish curriculum with a sociocultural perspective.

Erina Almgren

CeHum institutionen

Kurskod CHPLAN

Examensarbete 15 hp

Lärarutbildningen (240 hp)

Höst-/Vårterminen 2012/2013

Handledare: Agneta Bronäs

Examinator: Per-Arne Karlsson

English title: The state’s impact through the curriculum: A study of

the English and Swedish curriculum with a sociocultural perspective.

Statens påverkan genom läroplanerna:

En undersökning av den engelska och svenska läroplanen med ett sociokulturellt

perspektiv.

The state’s impact through the curriculum: A study of the English and Swedish

curriculum with a sociocultural perspective.

Erina Almgren

Abstract

England and Sweden are two similare countries but are yet so diffrent. After a text analysis of the two school curriculums

of the both countries with a sociocultural discourse analysis have I divided the resultes in to two chapters, one with

general differences between the curriculums and one with the diffrences with in the subjects Religion, Geography,

History and Citizenship. The results from text analysis where in a general perspective that the Swedish curriculum is

thicker, describes more and are telling what the curriculum is for and how it should be used. In the comparison to the

English curriculum who is short and only have syllabus put together for every subjects. In the comparison between the

subjects gives the English syllabus gives more responsiblity to the teacher to choose what themes to teach and all the

syllabuses are not legally bound and in Sweden there is nothing in the curriculum who is not legally bound and everything

that is in the syllabus are going to be provided to the student. My conclusion from the result is that the English

government are far less controlling of the school curriculum then Swedish government. At the same time that the English

government neglects the school curriculum and don’t take the opportunity to take the culture in country to a new level.

They may have the same child perspective, but they show it in different ways both in words and in volume. This is a

interesting study of two countries that want the best for their future but does it in two diffrent ways.

Key words

English:

Sociocultrual perspectiv, child perspective, discourse, curriculum, syllabus

Svenska:

Sociokulturellt perspektiv, barnsyn, diskurs, läroplan, kursplan

Innehållsförteckning

1. Inledning .................................................................................................................. 3

1.1 Läroplansteori som bakgrund ................................................................................................. 3

1.2 Litteraturgenomgång och tidigare forskning ............................................................................. 5

1.3 Begrepp ............................................................................................................................... 8

1.4 Syfte och frågeställningar .................................................................................................... 10

2. Teoretiskt perspektiv och metod ............................................................................ 11

2.1 Inledning ........................................................................................................................... 11

2.2 Textanalys ......................................................................................................................... 11

2.3 Kvantitet och kvalitet .......................................................................................................... 12

2.4 Innehållsanalys ................................................................................................................... 12

2.5 Diskursanalys ..................................................................................................................... 13

2.6 Metoddiskussion ................................................................................................................. 14

2.7 Etik ................................................................................................................................... 15

3. Resultat .................................................................................................................. 16

3.1 Resultatet av innehållsanalysen. ........................................................................................... 16

3.3 Resultatet av diskursanalysen............................................................................................... 17

3.3.1 Översiktliga skillnader .................................................................................................... 17

3.2.2 Skillnader i kursplanerna inom de valda ämnena religion, geografi, historia och samhällskunskap? ................................................................................................................. 19

4. Analys och diskussion ............................................................................................. 23

4.1 Hur syns den statliga påverkan i läroplanerna? ....................................................................... 23

4.1.1 Sammanfattning ........................................................................................................... 26

4.2 Vilka skillnader finns det mellan läroplanerna både på ett översiktligt plan samt inom de valda ämnena religion, geografi, historia och samhällskunskap? ............................................................. 26

4.2.1 Översiktliga skillnader .................................................................................................... 26

4.2.2 Skillnader i kursplanerna inom de valda ämnena religion, geografi, historia och

samhällskunskap? ................................................................................................................. 29

4.2.3 Sammanfattning ........................................................................................................... 30

4.3 Vad har de två läroplanerna för barnsyn? ............................................................................... 23

4.3.1 Sammanfattning ........................................................................................................... 24

5. Referenser .............................................................................................................. 32

3

1. Inledning

1.1 Läroplansteori som bakgrund

Alla människor ska i teorin passerat skolans värld vilket gör skolan till den största aktören till påverkan av vilka

samhällsmedborgare som finns i landet. Att förstå läroplansteori kan i nästa steg vara ett sätt att förstå varför vi

har den världsbild vi har, när allting har baserats på vad våra lärare har valt att förklara för oss genom skoltiden.

Därför har läroplanens innehåll, utformning och utsträckning en stor betydelse för hur den enskilda inviden

kommer att undervisas och på vilka villkor.1 Därför ligger också läroplansteorin till bakgrund för den här

uppsatsen för att ge perspektiv på vikten av läroplanerna och hur abstrakt dessa dokument kan vara. Jag

kommer även beskriva hur läroplansteorin kommer flätas in i uppsatsens olika delar för att kunna ge en konkret

bild av hur läroplansteorin används.

Av de många olika grenarna som finns inom läroplansteori så har jag valt att använda ett ämne- och

samhällsfokus i den här uppsatsen. Dessa två fokuseringar hör till den huvudgrenen av att analysera utifrån

inflytelserika faktorer. Den andra huvudgrenen är en öppen analys, där undersökningen sker i klassrummet

genom observationer och utan någon förutbestämd synvinkel. Det här två fokuseringar ger ett starkt stöd till

mina frågeställningar och underlättar för förståelsen av undersökningens komplicitet. 2 Fortsättningsvis i det här

kapitlet kommer jag beskriva vad ämnesfokus innebär och sedan samhällsfokus. Jag avrundar även kapitlet med

en förklaring av läroplanskoder och hur jag vill använda mig av dessa i den här undersökningen för att ta hjälp

av en mall för att kunna peka på olika skillnader mellan dessa två läroplaner.

Göran Linde beskriver i sin bok Det ska ni veta! att ämnena i skolan kan vara antingen pragmatisk eller icke

pragmatisk. Pragmatik är ett begrepp som betyder att någonting kan vara jordnära och realistiskt vilket gör att

icke pragmatiskt betyder att ett ämne är flycktigt och abstrakt. Undersökningen har ett ämnesfokus vilket gör att

jag utgår ifrån Lindes tanke om att ämnen kan vara pragmatiska eller icke pragmatiska. Ett pragmatiskt ämne

kan vara kemi där lärare, forskar och andra användare av ämnet har en bestämd syn på vad som är viktigt att

kunna och vad som inte är det. Att det finns accepterade begrepp, teorier och lagar inom dessa ämnen som de

bygger sin kursplan utifrån. Andra liknande ämnen är naturvetenskap, matte och fysik. Ett icke pragmatiskt

ämne är till exempel religion där det inte finns ett paradigm. Detta gör att det är mer upp till läraren att välja

vad som ska undervisas och i vilket utsträckning. Dessa ämnen kan anses vara ”flum” ämnen i vissas ögon när

det är analysförmågan som har centrum i ämnena och när det inte finns direkta rätt eller fel. Ämnen som anses

1 Linde, Göran, Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006 2 Linde, Göran, Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006

4

vara icke pragmatiska är samhällskunskap, historia och filosofi. I den här uppsatsen kommer det vara både vara

pragmatiska och icke pragmatiska ämnen som diskuteras i olika utsträckning när historia, samhällskunskap och

religion anses vara icke pragmatiska medan geografi är i större utsträckning ett pragmatiskt ämne.3

Inom samhällsfokuseringen används begreppet reconceptualism vilket innebär att man fokuserar på hur och

vilka aspekter av den dominerande kulturen som kommer in i skolan. Dit hör även vilka aspekter som påverkar

skolan och vilka som inte gör det. När man ser till reconceptualismen så analyserar man alltså vilka politiska

åsikter och kulturer som rått och råder när läroplanen skrivs. Genom detta kan en analys göras på hur eleven

kommer att påverkas. Hur detta görs praktiskt finnes i kapitlet ”Innehåll- och diskursanalys som metod.”4

Att placera saker i fack är sällan något att föredra men för den här undersökningen underlättar det att försöka

placera de två läroplanerna i den läroplanskod som de passar bäst i för att kunna diskutera de kvalifikationer

som gör att de placeras i ett specifikt fack. De fem olika läroplanskoderna är: klassisk-, realistisk-, moralistisk-,

rationell- och aristokratisk läroplanskod. Där den klassiska läroplanskoden är den som fokuserar på att lära ut

det historiskt viktiga. De ser till latinets vikt och vill att detta ska fortsätta med tidens utveckling. Den

realistiska läroplanskoden är den naturvetenskapliga koden där eleverna ska lära sig hur världen är uppbyggd

och vetenskapen bakom detta. Moralistisk lärokod är en skola där lojalitet och moral genomspirar skolan. Den

utilistiska, som den rationella läroplankoden också brukar kallas, är nyttokoden. Fokuset ligger på vad som

händer efteråt och vilka kunskaper som eleverna kommer ha använding av efter skolan. Den sista koden är den

aristokratiska skolan där det enda egentliga syftet med skolan är att de vill urskilja människor från människor.

Att med fint språk och manér ska de lite finare folket särskilja sig från mängden. Dessa skolor är främst för att

visa på den medfödda ställning som eleven har inte för att få en viss utbildning. Den svenska läroplanen anses

ligga i den moralistiska lärokoden med argument om att läroplanen är så detaljerad och pekar ut vad som är rätt

och fel. I den här uppsatsen diskuterar jag ifall den svenska läroplanen hör hemma där eller om den borde

placeras i ett annat fack och även diskutera vilket fack som den engelska läroplanen bör placeras i.5

3 Linde, Göran, Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006 4 Linde, Göran, Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006 5 Linde, Göran, Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006

5

1.2 Litteraturgenomgång och tidigare forskning

Sedan Sverige införde grundskola har landet haft fem stycken läroplaner, vilka alla har beslutas av riksdagen.

Under tiden som gått så har Sverige haft olika partier som styrt landet med olika partiprogram. Mellan 1936-

1976, 1982-1991 och 1994-2006 har Sverige haft en Socialdemokratisk ledning i regeringen och där emellan så

är det Moderaterna eller Folkpartiet som beslutat över skolfrågorna.6 I Storbritannien har det varit the

Conservatives party och the Labour party som har pendlat mellan att styra, och har i, undantagsfall, legat i

koalition med andra partier. The Conserveraty party påminner om det svenska Nya Moderaterna och the Labour

party påminner om det svenska Socialdemokraterna.7 8

Idag är det inte självklart att alla skolor i alla länder har en läroplan, ännu mindre en lagstagdad läroplan – om

eleverna i landet ens har möjlighet att gå i skolan överhuvudtaget. Det finns många sätt att se på läroplanen, att

det är ett sätt för staten att kontrollera befolkningen eller att det är ett sätt att hålla en likvärdig utbildning för

hela landet. Detta går ofta ihop med vilken politisk ideologi du lever efter, samtidigt som det inte spelar någon

roll vilket parti du vill se ska hålla mandat i riksdagen utan att förstå att vi lever i ett väldigt fördelaktigt land

som har prioriterat skolan och ser kunskap som någonting fint, nödvändigt och viktigt för att vi ska kunna leva

tillsammans.

Trots detta behövs skolan granskas och utvecklas och ett sätt att göra det är att ha en läroplan för att dels se till

att hela landet får en likvärding ämneskunskap samt för att kunna använda den som ett redskap för att förändra,

förbättra och skapa förutsättningar för ett innehållsrikande lärande. Läroplansteorin finns där för att betrakta

läroplanerna med ett kritiskt öga och för att se att det som politikerna säger inför valet och som lärarna

prostesterar om införlivas i läroplanerna så att samhället utvecklas framåt. Reconceptualismen påverkar

processen när läroplaner skrivs och därför är det viktigt att det finns en teori som har möjligheten att urskilja

dessa påverkningar från kulturen för att kritisera dem och väga dem mot för- och nackdelarna som i längden

kommer spara tid när detta ger möjlighet att lära sig från tidigare misstag och strategiskt prova nya

möjligheter.9

För den här uppsatsen har jag valt att göra en textanalys istället för att göra en intervju eller observation. Som

jag beskriver med Göran Lindes ord tidigare i kaptiel 2.1 Läroplansteori som bakgrund så kan en

6 Regeringen. Sveriges regeringar under 100 år. 2012. http://www.regeringen.se/sb/d/2460/a/14591 (Hämtad 2012-12-12) 7 The Conservatives party.The history of the Conservaties. http://www.conservatives.com/People/The_History_of_the_Conservatives.aspx (Hämtad 2012-12-12) 8 The Labour party. The history of the Labour party. http://www.labour.org.uk/history_of_the_labour_party (Hämtad 2012-12-12) 9 Linde, Göran, Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006

6

observationsstudie även göras utifrån ett läroplanteoretiskt synsätt.10

Detta hade förstås varit intressant men

dock svårt att genomföra när jag inte har möjlighet att göra observationer i någon engelsk skola, samtidigt som

att observationer av hur läroplanen påverkar skolan tar tid när det inte går att enbart observera en någon timme.

Samma problem uppstår vid intervjuerna, att hitta lärare som undervisar utifrån den engelska läroplanen som

ställer upp på intervju är något som inte finns tid till på en sådan liten undersökning som detta är tillskillnad

från vad den kunde ha blivit om jag använt mig av observationer eller intervjuer. Med en textanalys kan jag

istället se i texten hur staten försöker implementera sina idéer och utifrån det sociokulturella perspektivet ställa

det i förhållande mot vad politikerna vill.

Under begreppet textanalys finns det flera olika analysmetoder för att kunna hitta svaret på olika frågor som du

vill ställa till en text. En av dessa är argumentationsanalys, där fokuset ligger att titta på argumentationen och

diskussionen för någonting. Detta kan vara en argumentation för varför de ska byta portlås eller varför SJ,

Sveriges Järnväg inte får sälja biljetter på tåget. Kortfattat innebär det att analysera argumenten och se till att

vara ideologkritisk. Att vara ideologkritisk betyder att ser till vad de olika parterna vill och låter inte din egen

ideologi beblandas i detta för att undvika egna värderingar i analysen. Ett annat analysering verktyg är just idé-

och ideologianalys där fokus ligger på att analysera idéoligierna, tankarna, kring någonting. En idéologi är ofta

politisk och människans värde och dess samspel i samhället. Den ena metoden som jag har valt är diskursanalys

och skillnaden mellan ideologi och diskurs sammanfattas enklast med att en ideologi är normativ och

formulerad med ett syfte medan en diskurs är en undermedveten röst som finns i kommunikationen bland

folket. En diskurs är någonting som ligger undermedvetet hos människorna när de pratar, läser tidningen eller

skriver tidningen. Detta gör att min diskurs utifrån att staten använder läroplanen som ett verktyg för att

implementera en viss syn på samhället inte går att undersökas med en ideologianalys när det inte är en ideologi.

Men, diskursen kan visa på att det är en ideologi som staten vill förmedla genom läroplanen.11

Även

argumentations analys är inte passade till det syfte och frågeställningar som finns i den här uppsatsen när

läroplanen är redan en förordning i båda länderna som jämförs och det är inte en argumentation för om den ska

finnas eller inte som jag ska titta på. Jag ska titta på vad skillnaderna mellan den engelska och den svenska

läroplanen är och hur det kan påverka elevernas lärande.

Min andra analysmetod är innehållsanalys när antalet ord som finns i texten pekar på olika grader av

medvetenhet hos författarna och beslutsfattarna om vad de vill att lärarna ska använda för begrepp i skolan. En

annan analysmetod som kan användas på ett liknande sätt är begreppshistoria där jag som undersöker texten

10 Linde, Göran, Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006 11 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005

7

väljer ut begrepp och finner historien bakom och hur de uppkom för att utifrån det kunna analysera begreppets

påverkan av dagens samhälle. Detta är dock svårt när det är många ord som finns i vardagligt tal och har många

olika källor, därför kommer historien bakom begreppen säga mycket om hur staten använder läroplanen som ett

verktyg i verksamheten. Den sista analysmetoden som kunde användas till den här uppsatsen var analysen av

metaforer, grammatik och ordval. Den här metoden ser på djupet med vad varje ord betyder i sitt sammanhang

och varför de har valt olika begrepp framför andra. Jag kommer att delvis använda mig av detta i min

undersökning men kommer att göra det utifrån diskursanalysen när det är mycket som påverkar diskursen och

inte enbart ordval. Därför har diskurs- och innehållsanalys valts framför de andra metoderna när de tillsammans

täcker upp både kvalitet och kvantitet samtidigt som den ger uppsatsen hög reliabilitet och validitet.12

För att

läsa mer om detta se kaptiel 4. Innehåll- och diskursanalys som metod.

För att kunna göra en jämförelse mellan två dokument och för att inte utfärda den ena som ”sanningen” så har

jag valt att använda mig av ett sociokulturellt perspektiv i min diskursanalys. Detta för att ställa läroplanerna

mot detta perspektiv och utifrån detta jämföra dem med varandra. Roger Säljö presenterar i sin bok Lärande i

praktiken att vikten bakom det sociokulturella perspektivet är gruppen som den enskilda individen är en del av.

Det är utifrån gruppen av människor runt eleven, i det här fallet, som ska hjälpa eleven att utvecklas och

förstora den proximala utvecklingszonen. Den proximala utvecklingszonen är den zon som växer varje gång

som individen lär sig någonting nytt och för att kunna utveckla den måste indviden närma sig ytterkanten på

zonen och med stöd från omgivningen våga se vad som finns bortanför zonen.13

Att titta på de olika läroplaner

utifrån detta perspektiv och utifrån diskursen om att staten använder läroplanerna som ett verktyg för att

påverka skolans innehåll gör att dokumenten kommer visa vilken sorts medborgare som staten vill se i

samhället. Är det individen som står i centrum och att gruppen används som ett verktyg för att utveckla

individerna inom gruppen eller är det någonting annat som står i fokus? Med det sociokulturella perspektivet

ska eleverna enligt teorin utvecklas till sociala varelser som kan se för- och nackdelar med sin omgivning för att

kunna förändra och förbättra utifrån de förutsättningar som finns.

Jag använder mig även av Ivor Goodsons bok Studying curriculum för att få stöd i min kritiska granskning av

läroplanerna. Goodson är själv läroplansteoretiker och har analyserat den engelska läroplanen i flera av hans

böcker. Han har gått in på djupet på olika icke paragmatiska ämnen samtidigt som har granskat statens

påverkan av dokumenten genom historien och hur det ser ut idag. Den forskning som han har gjort har hjälpt

12 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005 13 Säljö, Roger, Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv, Prisma, Stockholm, 2000

8

mig att se på de båda läroplanerna med nya ögon samtidigt som jag fått stöttning i mina argument för de

skillnader jag ser i dokumenten.14

1.3 Begrepp

Dessa är de centrala begreppen som tas upp i den här uppsatsen och kommer ligga som underlag till

undersökningen. Det är min syn på begreppen och nedan följer vad de betyder när jag pratar om dem:

Läroplan är ett begrepp som har hög frekvens genom denna uppsats. Därför ska det förklaras att när begreppet

läroplan används så inkluderas kursplanerna i detta begrepp. Läroplansbegreppet är alltså ett samlingsnamn för

de dokument som ingår i det.

Två begrepp som används återkommande främst i analys och diskussion är begreppet pragmatisk och icke

pragmatisk. När någonting är pragmatiskt så är det konkret, tydligt och går att bevisa. När jag talar om att ett

skolämne är pragmatiskt så menar jag också att det här ämnet inte ifrågasätts faktamässigt utan fysikens lagar är

bevisade så många gånger att de anses korrekta på generel basis. Sjävklart så finns det människor som

ifrågasätter även detta, men det är i sån liten skala att de inte påverkar den gemensamma synen på det är

pragmatiskt. Icke pragmatiskt är och andra sidan motsatsen. Någonting som är flyktigt och det går inte att

avgöra vad som är rätt eller fel. Ett exempel är religion som är ett icke pragmatiskt skolämne. Det går inte att

säga om Gud finns eller inte på generel basis när det finns bevis för både ja och nej. Därför blir ämnet icke

pragmatiskt.

En diskurs är den kommunicerande uppfattningen av något, en idé om hur saker fungerar och som genomsyrar

kommunikationen inom ämnet. Ett exempel på detta är diskursen om att det är ungdomar och unga vuxna som

röstar för det röda blocket i riksdagsvalet och medelålders och äldre som röstar för det blåa blocket. Frågor som

ligger till grund för den diskursen skulle kunna vara: finns det generell ålder för när man förändrar synen på

individen? Är det den enskilda individen som påverkar valet eller är det partierna som vänder sin politik mot

önskad målgrupp? Den diskurs som jag har valt för den här uppsatsen är den om att staten använder

läroplanerna som verktyg för att påverka elevernas värderingar och samhällssyn för att få de medborgare som

staten önskar. Uppsatsen kommer diskutera frågor om vilka som är beslutsfattarna för läroplanerna och vad vill

de säga till mottagarna för den. Vad som inte finns i dem och vad som finns väldigt mycket av. Vilka begrepp

som används framför andra och varför de skillnader som finns mellan läroplanerna excisterar utifrån ett

14 Goodson, Ivor F., Studying curriculum: cases and methods, Open Univ. Press, Buckingham, 1994

9

sociokulturellt perspektiv vilket innebär att jag kommer titta på strukturerna som har givit anledning till varför

läroplanerna är utformade på det sätt de är.

Begreppet reconceptualism är ett återkommande begrepp vid diskussionen om hur staten har påverkat

innehållet i läroplanerna och hur noga de har granskat resultatet utifrån olika diskureser som råder i landet.

Reconceptualism är begreppet för kontrollen av vilken av den dominerande kulturen som kommer in i skolan

med andra ord.

Kultur är ett väldigt brett begrepp som ofta används i sammanhanget av musik, konst och skapande. I den här

uppsatsen är kultur begreppet som beskriver vad vi har för gemensam samhällssyn i landet. Den syn som har

kommit genom historien och påverkats främst av olika politiska styren, emigration och immigration. Kultur är

någonting som kan vara olika och ha olika stor vikt för individen. En del kan inte känna att kulturen är något

som inte berör medan andra ser att den svenska kulturen håller på att försvinna. Oavsett vilket är kultur något

som förändras över tid, precis som språk och vetenskap.

Barnsyn är något som i den här uppsatsen innebär vilket förhållningsätt vuxna har mot barnen och hur vi ser på

människans utveckling och förståelse. Synen på barn har förändrats över tiden, men i den här uppsatsen

kommer jag utgå ifrån det sociokulturella perspektivet när jag ser på barnet. Att inviden alltid är i läroprocess

och att individen behöver stöd med hjälp av en social omgivning i grupp med ledning av någon som kan mer än

individen för att den proximala utvecklingszonen ska bli större.

10

1.4 Syfte och frågeställningar

Syftet med analysen mellan den engelska och den svenska läroplanen är främst för se hur staten använder sig av

dessa verktyg för att påverka skolans innehåll för att skapa den sortens medborgare som staten önskar.

Uppstatsen ska också ge perspektiv på de skillnader som finns mellan dessa två länders skolväsende för att ge

en bild av vad lärare har att förhålla sig till i de två läroplanerna och både se nack- och födelar med de olika

systemen.

Nedan presenteras de frågeställningar som uppsatsen behandlar.

o Hur syns den statliga påverkan i läroplanerna?

o Vilka skillnader finns det mellan läroplanerna både på ett översiktligt plan samt inom de valda ämnena

religion, geografi, historia och samhällskunskap?

o Vad har de två läroplanerna för barnsyn?

11

2. Teoretiskt perspektiv och metod

2.1 Inledning

Mitt teoretiska perspektiv och metod kommer att följas genom hela uppsatsen som delar av varandra. Därför

kommer jag presentera dem tillsammans i samma kapitel för att underlätta för förståelsen av mitt arbete. Det

här kapitlet kommer att inledas med en beskrivning av textanalys som teori och som följs av de begrepp som tas

upp i synnerhet i texten. Därefter följer ett kapitel om kvantitet och kvalitet för den här metoden sedan kommer

en presentation av innehållsanalys och diskursanalys som är de två grenarna inom textanalys som jag har valt

att använda mig av. Det kommer även beskrivas i dessa kapitel hur jag har valt att använda mig av dem för att

komma fram till mitt resultat. En metoddiskussion och presentation av uppsatsens förhållande till etiska frågor

kommer att avrunda detta kapitel.

2.2 Textanalys

En text är enbart en samling av olika symboler framtill dessa symboler har placeras i en uttänkt ordning och

skapat ett språk. Det här språket är en konstruktion av människan för att öppna upp möjlighetern att

kommunicera med varandra, samtidigt som det inte granterar att mottagaren tar emot samma information som

avsändaren vill att mottagaren ska förstå. Oavsett om ett budskap sprids genom text eller tal så är de ingenting

utan sitt sammanhang. Dels så kan samma ord betyda samma sak, samtidigt som ordet kan få en annan

betydelse i olika meningar och syften. Som en mus under huset ses som skadedjur medan en mus i en bur inne

på barnens rum ses som ett husdjur. Alla de här olika meningarna bakom en text eller det muntliga språket

handlar det om de regler som skapats genom kulturen i samhället. Där vi tillsammans genom kulturen, historia,

politik och socialisering påverkar vad saker betyder och vilken inverkan de har på oss människor. Därför

behövs textanalyseringar för att se vad som egentligen sägs och vad avsändaren egentligen vill säga till

mottagaren eller vill påverka mottagaren med utan att säga det rakt ut. 15

Den här uppsatsen är en jämförelse mellan den engelska och den svenska läroplanen för att ge perspektiv på hur

två liknande länder kan skilja sig i utbildningssammanhang. För att göra den här analysen kommer

texteanalysen vara det teoretiska perspektivet för att kunna finna svaren på min frågeställning.

15 Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (red.), Många möjliga metoder, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011

12

2.3 Kvantitet och kvalitet

För att få både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning så kommer jag använda både en innehållsanalys

som är en främst kvantitativ analysmetod och en diskursanalys som är en kvalitativ analysmetod. Simon

Lundgren som skrev kapitlet Textanalys i Många möjliga metoder förklarar dock att det inte går att göra en

textanalys renodlat kvantitativ eller kvalitativ. En kvantitativ undersökning med att räkna ord inte har något

värde utan sitt samband, och en kvalitativ textanalys är utan struktur om man inte ser till det dominerande eller

mest frekventa i en text.16

Därför är en kombination av dem båda vara det som får min uppsats att hålla både

hög kvalitativt värde samt ha kvantitativ räckvidd.

2.4 Innehållsanalys

Innehållsanalys är en den metod som ser till textens denotiva betydelse. Denotiva betyder bokstavligen och när

man ser till textens denotiva betydelse så tittar man på vad det bokstavligen betyder. Genom att börja med att se

vad som texten innehåller så kan är det lättare att se mönster och diskurser som finns i textens konnotativa

betydelse. Den konnotativa betydelsen beskrivs utförligare i kapitlet ”Diskursanalys”. I innehållsanalysen

räknar man antalet gånger ett ord eller en fras nämns i texten för att ge en bild av vilka begrepp som står i

centrum, hur ofta och på vilka sätt de förekommer. 17

De begrepp jag valt att undersöka är ”humans”, ”communication” och ”solidarity” i den engelska läroplanen

och ”människor”, ”kommunikation” och ”solidaritet” i den svenska läroplanen. Varför jag har valt de här

begreppen är för att för att begreppen ”humans/människor” är vanligt förekommande i dokumenten och jag vill

se vart de används och i vilken utsträckning. Detsamma gäller communication/kommunikation, men dessa

begrepp är också viktiga utifrån ett sociokulturellt perspektiv där kommunikation är det viktigaste verktyget för

gruppen att kunna leda varandra närmre den proximala utvecklingszonen. Roger Säljö att anser att en frånvaro

av kommunikation är ett stort hinder för att individen ska kunna förstå vad och hur den ska kunna göra för att

utveckla sitt tänkande.18

Med en undersökning av begreppena communication/kommunikation så kommer jag

även kunna analysera vad läroplanerna har för barnsyn. Jag kommer att utgå från Vygotskijs syn på barnet. Han

menade att barnet lär sig hela tiden och att det är utifrån den hjälp som eleven får som avgör hur stor den

proximala utvecklingszonen är och inte mognad eller ålder. Med hjälp av att lägga det sociokulturella

perspektivets syn på barnet som norm så blir det lättare att se om någonting skiljer sig i läroplanerna. En

undersökning av dessa begrepp kommer också kunna visa på hur viktigt staten tycker det är med

16 Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (red.), Många möjliga metoder, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011 17 Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (red.), Många möjliga metoder, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011 18 Säljö, Roger, Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv, Prisma, Stockholm, 2000

13

kommunikation i skolan. Begreppet solidaritet finns i den svenska läroplanen och ingår som ett begrepp som

visar på att den svenska skolan ligger under en en morialistisk lärokod. Därför vill jag se hur vanligt

förekommande begreppet är i den svenska läroplanen och hur vanligt begreppet är i den engelska för att kunna

jämföra dem.

2.5 Diskursanalys

En diskurs är den undermedvetna bild som finns i samhället inom något ämne alltså den kultur som skapar ett

visst tankesätt. Detta genomsyrar texter och språket när det kommuniceras om runt om i landet eller världen.

Att använda sig av en diskursanalys gör det möjligt att se till de konnotativa betydelserna i texten. Fokuset

ligger på de underliggande betydelserna i texten för att se om de införlivar den diskurs som finns. För att kunna

se om läroplanerna är skrivna med den diskurs som ligger till grund för den här uppsatsen så behövs det olika

analyskategorier för att underlätta arbetet. 19

Dessa ser du nedan i punktform. Den diskurs jag har valt för den

här uppsatsen är diskursen om statens användning av läroplanerna som ett verktyg för att utforma den sortens

medborgare som önskas.

Nedan följer mina analyskategorier som jag ska avända mig av för att analysera läroplanerna.

o Vilka har skrivit dokumenten och vad vill de säga till mottagren med dessa dokument?

o Hur kan de olika läroplanerna påverka deras medborgare utifrån deras skillnader?

Till stöd av diskursen om att samhället använder läroplanerna som verktyg för att forma framtidens medborgare

så använder jag mig av den rådande diskursen om Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på inlärning som

finns i skolan och i samhället. Han ansåg att det är genom interaktion och kommunikation med andra människor

som männsikor utvecklas. Vygotskijs tanke var att alla människor har en proximal utvecklingszon och att vi

behöver en omgivning av andra människor som kan mer för att vår utvecklingszon ska kunna bli större. Zonen

växer tillsammans med interaktion och kommunikation som indirekt påverkas av den kultur vi har runt omkring

oss. Detta gör att människor har olika värderingar och intressen på grund ut av att vi alla växer upp i olika

kulturer och samhällen. Dessa olika kulturer påverkar även lagar och regler som har inverkan på hela länder,

när det är just människor som bestämmer lagarna. Detta gör att förhållningssätt till till exempel läroplaner

skiljer sig mellan England och Sverige. Ett lands kultur är ingenting som förändras över en korttid utan är något

som bara kan se när vi tittar tillbaka på historien och kan se skillnader i det politiska och det vardagliga livet.

En läroplan påverkas då först av den kultur som staten har och vilken inverkan den vill ha på sitt lands

medborgare när, i teorin, alla går i skolan. Sedan, när läroplanen är skriven, så kommer den ut i skolorna där

19 Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (red.), Många möjliga metoder, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011

14

ytterliggare en kultur påverkar tolkningen av dokumentet. Den tredje kulturen är sedan hur eleven tar emot

innehållet av läroplanen och vad eleven har för kultur hemifrån av hur man ser på skolan. I den här uppsatsen

så kommer fokuset ligga på den diskurs som påverkar dokumentet när det skapas.

2.6 Metoddiskussion

Likväl som många andra metoder så finns det faktorer hos innehåll- och diskursanalys som behövs diskuteras

för att kunna ge reabilitet och validitet till uppsatsen. För att strukturera upp diskussionen kommer jag inleda

med att diskutera innehållsanalysen och sedan gå över till diskursanalysen.

Innehållsanalys är en bra metod för den som söker efter trender i en text eller hur vanligt förekommande olika

ord är i en text, ett exempel är att räkna ordet ”demokrati” i olika partiprogram.20

I den här uppsatsen används

metoden innehållsanalys för att ge stöd till analysen av hur barnsynen ser ut i de två olika läroplanerna. Ordens

antal kommer ge en bild av hur vanligt det är att prata om kommunkation och människan i läroplanerna. Det

negativa med denna metod är att man inte ser helheten i texten och för att motverka detta kommer jag att

diskutera både frånvaron och närvaron av de olika orden i sitt sammanhang i läroplanen. En annan kritisism

som metoden har fått är faktumet att ord kan ha flera betydelser, dessa två läroplaner är dessutom på två olika

språk. Detta gör det svårare att bestämma vilka begrepp vilket har tagits i åtanke och orden har valts efter att

läroplanerna har blivit lästa och de begrepp som gjort intryck på har radats upp och jämförts överskådligt

mellan de olika dokumenten och det är utifrån detta som begreppen har valts ut.21

Simon Lindgren

rekommenderar i sin introduktion till innehållsanalysen att en kompletterande diskursanalys till undersökningen

är bra för att kunna täcka upp för den bristande validitet som kan uppkomma. Validiteten kan vara bristande när

en innehållsanalys är väldigt överskådlig vilket gör att det blir svårt att besvara på frågeställningarna och hålla

sig till syftet. Göran Bergström och Kristina Boréus beskriver ocskå att det många gånger är reliabiliteten som

är hög i en innehållsanalys, men understrycker att reliabiliteten inte automatisk blir hög för att validiteten blir

låg. Frågorna måste fortfarande vara i linje med syftet och hålla en röd tråd genom hela arbetet för att

reliabiliteten ska förbli hög. Bergström och Boréus förklarar även risken med att texten inte får en chans att tala

för sig vid en innehållsanalys och därför kommer jag följa Simon Lindgrens råd att även göra en diskursanalys.

Detta för att låta texten tala från sitt sammanhang och sitt syfte än enbart utifrån hur många bergepp som

används i texterna.22

20 Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (red.), Många möjliga metoder, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011 21 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005 22 Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (red.), Många möjliga metoder, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011

15

Dock har även diskursanalysen nackdelar när den används enskilt. Det är viktigt att avgränsa sitt arbete och

analyskatagorierna för att inte försvinna från sitt syfte när en diskurs inte har något slut.23

I teorin är en diskurs

utan fakta inget annat en konstruktion av människan vilket gör den bräcklig och svår att bevisa. Det blir då

viktigt att beskriva analysverktygen och tillvägagångsättet när analysen görs annars kan risken bli hög att

relabiliteten försvinner vilket ställer analysen på en osäker grund. Diskursanalysen kritiseras även för att den

lätt tappar bort ursprunget från vart texten kommer ifrån, att den kommer från människor och är skapad för

människor.24

Texter är i teorin inget annat än kommunikation mellan olika individer och grupper vilket kan

läggas i skuggan av analysens vikt.25

Därför blir det viktigt att motivera hur tolkningarna har gjorts av

materialet och varför vilket ger rättfärdighet åt dokumentet och människorna bakom det och underlättar för

någon att göra samma undersökning ingen vilket höjer validiteten.26

2.7 Etik

Den här uppsatsen är skriven utifrån en jämförande textanalys mellan den engelska och svenska läroplanen för

att det är det mest fördelaktiga sättet att uppfylla det syfte som är bestämt för uppsatsen samt besvara

frågeställningen. Eftersom att detta också är en textanalys och inga människor är direkt inblandade i processes

anser jag att jag inte har några etikfrågor att förhålla mig till, bortsett från att inte använda texterna på ett

underminerande sätt eller tala om författarna på ett omoraliskt sätt. 27

28

23 Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (red.), Många möjliga metoder, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011 24 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005 25 Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (red.), Många möjliga metoder, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011 26 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005 27 Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter, Att skriva en bra uppsats, 2., [rev. och uppdaterade] uppl., Liber, Malmö, 2008 28 Hermerén, Göran, God forskningssed, Vetenskapsrådet, Stockholm, 2011 http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf

16

3. Faktan bakom innehålls- och diskursanalysen.

3.1 Faktan bakom innehållsanalysen.

Begreppen

För att analysera de två läroplanerna har jag tagit fram tre begrepp som jag ville räkna för att se vad

skillnaderna var mellan dokumenten. Dessa begrepp är ”humans/människan”,

”communication/kommunikation” och ”solidarity/solidaritet” och hur dessa är framtagna står beskrivet i

kapitlet ”Innehållsanalys”.

För att ge en enheltlig bild av begreppen så har jag valt att presentera alla böjningar och former av de olika

begreppen. De är sedan presenterade utfrån läroplan, sedan ämne och sedan antalet begrepp som finns under

ämnet. I den engelska läroplanen har jag utgått ifrån kursplanerna i Key Stage 2 när de täcker för åldrarna 6-12

år. Varför ordet ”solidarity” inte finns med i schemat är för att orden inte fanns i den engelska läroplanen.

Figur 1 Diagram för den engelska läroplanen.

Diagram för den engelska läroplanen

Religion Key Stage 2 Geografi Key Stage 2 Historia Key Stage 2 Samhällskunskap Key Stage 2

Humans 4 Humans 3 Humans 0 Humans 3

Humanities 9

Human 3

Humanist 2

Humanism 1

Communication 4 Communication 1 Communicating 1 Communicating 1

Communicate 2 Communicate 2

17

Även i den svenska läroplanen har jag valt att ta med böjningarna för de olika begreppen för att få en större

täckning. Begreppen sammanslagna under ett ämne och har även en kolumn för inledningskapitlet till

läroplanen tillskillnad från den engelska läroplanen. I den här undersökningen har hela ålderspannet från

årskurs 1 till 9 räknas in när ämnena ligger kapitelvis. Det ska även läggas till att det var i religion som

”solidaritet” kom upp som begrepp.

Figur 2 Diagram för den svenska läroplanen.

Diagram för den svenska läroplanen

Alla SO ämnen

Inledningskapitlet till läroplanen

Människa/an/ans 34

1

Människor/s 117

10

Kommunicera 0

3 Kommunikation 9

3

Solidaritet 1

4

3.2 Faktan bakom diskursanalysen

3.2.1 Översiktliga skillnader

Utformning

En av de första skillnaderna jag slogs av i arbetet med läroplanerna var upplägget ut av dem. Den svenska

läroplanen finns både i tryckt och digital form men är upplagd som en bok med inledning och ett generellt

kapitel där syftet med läroplanen presenteras sedan följs resten av läroplanen av alla kursplaner som finns inom

grundskolan. I den engelska läroplanen, så finns det inte mer än en kursplan – så det är egentligen, från ett

svenskt sätt att se det, fel att kalla det läroplan när det bara finns kursplaner. Men samlingen av kursplaner

kallas fortfarande för läroplan även om dessa kursplaner är uppdelade varför sig på olika hemsidor på

Department of Education hemsida, alltså den engelska skolverkets hemsida. Där finns ingen inledning eller

förklaring till varför de har en läroplan utskrivet på deras hemsida.

18

Icke lagstadgade kursplaner

Den svenska läroplanen skrivs av skolverket och godkänns sedan av regeringen, läroplanen är alltså en

förodning i Sverige vilket gör att lärare i svenska skolan måste följa den. I läroplanen för grundskolan,

förskoleklassen och fritidshemmen så ingår det 20 stycken kursplaner vilka är:

Bild Biologi Slöjd

Engelska Fysik Svenska

Hem- och konsumentkunskap Kemi Svenska som andraspråk

Idrott och hälsa Geografi Teckenspråk för hörande

Matematik Historia Teknik

Moderna språk Religionskunskap

Musik Samhällskunskap

För dessa 20 kursplaner finns det ett centralt innehåll och förmågor att utveckla. Alla ämnen påverkar inte alla

elever, dock är det enbart svenska som andraspråk och teckenspråk för hörande som inte är obligatoriskt för alla

elever att ha i skolan. Det ska finnas tydligt underlag för att eleven inte skall behöva delta under undervisningen

i någon av kurserna och är detta fallet så kommer eleven bli underkänd i ämnet.

I den engelska läroplanen finns det 14 kursplaner, vilka är:

Historia Matematik Religion

Geografi Design och teknologi PHSE*

Naturvetenskap Idrott Moderna språk

Engelska Bild och design Samhällskunskap

Musik ICT**

*PSHE, social and health education är en kursplan som innehåller sexualkunskap, social utveckling och

kunskap om kost och hälsa.

** ICT står för Information and Communication Technology och är en kursplan som innehåller kunskap om

teknologi och hur det ska kunna användas i vårt information och kommunikationssamhälle.

Den väsentliga skillnaden mellan dessa två läroplanerna i den här meningen är att, som jag beskrev tidigare, allt

i den svenska läroplanen är obligatoriskt och ska tillhanda ges till alla elever oavsett vart i landet de bor eller

andra forutsättningar som skulle kunna påverka skolans innehåll. Medan religion, PHSE, moderna språk och

19

samhällskunskap inte är lagstagdade i den engelska läroplanen. Detta innebär att dessa ämnen ska

tillhandahållas i skolan, men skolorna får skriva sin egen kursplan för ämnena. Detta för att, enligt Department

of Education, så måste dessa kursplaner skrivas lokalt för att möta elevernas behov. ICT kommer att från 2014

inte längre vara lagstadgad samtidigt som att moderna språk kommer bli det efter 2014. Religionskunskapen

ska även den tillhandahållas till alla elever, dock så kan föräldrar eller elever äldre än 18 år välja att inte delta i

religionsundervisningen utan några konsekvenser för eleven. Det skolan måste göra vid en begäran från

föräldrarna att eleven ska tas ur religionsundervisningen är att tillhanda se annan undervisning eller

sysselsättning för eleven när denne måste vara kvar på skolan under den schemalagda tiden.

Åldersindelning

Något som England använder är Key Stage istället för de svenska begreppen låg-, mellan- och högstadiet. Key

Stage betyder ”viktiga/nyckel steg” och med hjälp av en siffra mellan ett och fyra så förklarar det på vilket

”steg” de ligger i utbildningen. Nedan visar jag hur åldersindelningarna ser ut i de två olika skolorna och den

stora skillnaden som går att utskilja är att de engelska barnen ser ut att börja skolan tidigare och att deras Key

Stage 2 sträcker sig över både låg- och mellanstadiet i jämförelse med den svenska skolan. Vi ska dock komma

ihåg att i min uppsats så har jag inte räknat med förskolan och förskoleklassen också har en läroplan idag.

England har ingen läroplan för deras ”day care” som kan översättas till dagis på svenska och det elevern ska

lära sig i åldrarna 5-7 i England ligger inte långt ifrån vad våra barn ska lära sig i förskolan och förskoleklass.

Engelska läroplanen Svenka läroplanen

Key Stage 1 5 år – 7år Lågstadiet 7 år – 9år

Key Stage 2 8 år – 11år Mellanstadiet10år – 12 år

Key Stage 3 12 år – 15 år Högstadiet 13 år – 15 år

Key Stage 4 16 år – 18 år Gymnasiet 16 år – 18 år

3.2.2 Skillnader i kursplanerna inom de valda ämnena religion, geografi,

historia och samhällskunskap?

Utformning

De två olika läroplanerna har varsin utformning av kursplanerna för att ge en struktur på dokumentet. Dessa två

strukturer ser ut som följer:

I den svenska läroplanen så inleds varje kursplan med en inledande text tätt följt av ett syftes kaptiel. I syftes

kapitlet förklaras varför kursen finns och vad eleverna önskas uppnå i en beskrivande text. I detta syftes kapitel

20

finns de förmågor som eleven önskas uppnå uppradade i slutet av syfteskapitlet. Där efter kommer det centrala

innehållet som eleverna ska uppnå i kursen. Kursplanen är då uppdelad i klasspannen 1-3, 4-6 och 7-9 och det

som är speciellt för religion, historia, samhällskunskap och geografi är att de tillsammans bildar en gemensam

undervisning i 1-3 och som kallas samhällsorienterande ämnen. Därför är målen i dessa fyra ämnen likadana i

årskurserna 1-3. Därefter har de olika ämnena olika centralt innehåll beroende på vilket klasspann de tillhör.

Efter att de centrala innehållen är presenterade kommer en betygsmatris för varje klasspann där lärarna kan se

vad som ska uppnås i de olika ämnena för olika betyg.

Den engelska läroplanen har även den ett inledande syfte med vad som sammanfattningsvis beskriver vad

eleverna ska uppnå i kursen. Efter det så kommer kapitlet som kallas knowledge, skills and understanding

(kunskap, färdigheter och förståelse) och där är alla kunskaps-, färdighets- och förståelsemål upp punktade.

Dessa mål är olika för varje kursplan men en del av målen påminner mycket om varandra, dessa punkter berör

ofta kommunikation (att de ställer frågor med rätt begrepp, att de kan svara på frågor och att de kan förklara),

ICT (att de kan använda sig av dator i sitt sökande efter fakta och liknande) och annan social kompetens. Efter

detta kapitel kommer kapitlet med breadth of study (breddning av studier) som innehåller, i punktform, vad för

fakta kunskaper som eleven ska ha när kursen är avslutad.

Skillnaderna mellan ämnena

Religion

Även religion är ett ämne som inte har en lagbunden kursplan av den engelska staten, de har inte ens ett förslag

till kursplan utan ett dokument där de berättar vikten av religion i skolan, varför det behövs kursplaner och hur

du skriver en kursplan. Det finns fem punkter under kapitel 6 Good practice for people who manage, plan, teach

and support RE.

”Good-practice examples include schools providing opportunities for:

- exploring controversial religious issues in the modern world –

including media misrepresentations of religion

- representatives of ‘seldom heard’ religious communities to work

with the school and develop confidence that their traditions are

respected

- pupils with strong commitments to share their experience in a safe

context and see that their religion or belief is valued and respected

- learning outside the classroom and inviting visitors to it, giving

pupils the chance to interact with different religions and nonreligious

groups locally

- theme days or assemblies related to, for example, Holocaust

Memorial Day – often working in partnership with other subjects,

21

most notably citizenship.”29

Samtidigt som i den svenska kursplanen för religion så är det precis lika detaljerad plan för vad de ska kunna

som i de andra samhällsorienterande ämnena. Som till exempel så ska eleverna redan i årskurs 1-3 kunna

kristendomens roll historiskt sett samtidigt kunna de religioner som de stöter på i närområdet och vart de

ursprungligen kommer ifrån i världen. Sedan på mellanstadiet ska de kunna de fem världsregligionerna samt de

fornordiska och samiska religionerna samtidigt som de ska kunna diskutera livsfrågor utifrån alla dessa

religioner.

Geografi

I ämnet geografi så beskriver den engelska kursplanen översiktligt att eleverna ska kunna beskriva platser,

varför de ser ut som de gör och hur de kan förändras utifrån människans påverkan av platsen. De ska kunna

beskriva vattnets kretslopp och människans beroende av vatten. I den här kursplanen ligger fokuset på

människan påverkan av jorden och hur vi förgiftar, använder och återvinner den.

Den svenska kursplanen i geografi vill också att eleverna ska undervisas i detta, men fokuset ligger på en

djupare nivå. Eleverna ska i den svenska kursplanen ska kunna ta in och jämföra mätningar av vatten, växer och

liknande. De ska också kunna förklara vattnetskretslopp, kunna kartan, de svenska landskapen, sjöarna och

bergen, även veta hur vulkaner och jordbävningar sker. Eleverna i den svenska skolan ska alltså kunna mycket

mer detaljerad kunskap och fakta baserad kunskap som utgår i från Sveriges geografi.

Historia

Den svenska kursplanen i historia är väldigt bestämd med vad som ska tas upp inom historia och har flera

epoker och händelser i Sveriges och Nordens historia som ska tas upp. Detta är främst för mellanstadiet medan

lågstadiet främst ska jobba med historia begreppet och prata översitkligt om omgivningens historia. Fokuset

ligger dock på Sverige som land och Norden som område under hela låg och mellanstadiet.

Den engelska kursplanen har istället fokus på den brittiska historien och vill att eleverna ska lära sig om

begreppen och översiktligt om området som eleverna lever i och dess historia. Fokus ligger dock lite längre

tillbaka i tiden och vikingar, romaner och anglosaxerna är det som fyller schemat. När de kommer fram till mer

modern tid, runt 1900 talet så får du som lärare välja ifall du vill undervisa eleverna i ”Victorian Britain” eller

”Britain since 1930”. Victorian Britain är ett ämnesområde som handlar om individer, händelser och 29 Department for children, schools and families, Religious education in English schools: Non-stutatory guidence 2010, s.32, Departmen of Education, Nottingham, 2010

22

förändringar inom jobb och transport som har förändrat livet för människorna i Storbritannien och hur det såg

ut i de olika samhällsklasserna. I ämnesområdet om Britain since 1930 så studerar eleverna de sociala och

teknologiska förändringarna som har hänt sedan 1930 eller effekterna av andra världskriget. Det ska läggas till

att oavsett vad läraren väljer att undervisa i, så kommer eleverna inte få fler tillfällen att undervisas i de ämnen

som läraren inte valde att ta upp när de inte återkommer i senare kursplaner.

Samhällskunskap

Samhällskunskap är ett ämne som inte har en lagbunden kursplan i den engelska skolan, därför kan den variera.

Men för att utgå från den som presenteras av Department of education, så skiljer den svenska och den engelska

läroplanen inte så mycket från varandra. Det är lite som med geografi ämnet, att den engelska läroplanen tar

upp övergripligen vad som eleverna ska kunna, medan den svenska läroplanen tar upp i detalj vad eleverna ska

få tillfälle att lära sig. Som till exempel demokrati; i den engelska läroplanen står det:

”Pupils should be thaught to:

what democracy is, and about the basic institutions that support it locally and nationally”30

Medan det står så här i den svenska läroplanen för årskurs 4-6:

”Beslutsfattande och politiska idéer

• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till

exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.

• Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag.

Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.”31

Den svenska kursplanen för samhällskunskap kräver också att eleverna ska veta var barnkonventionen är, hur

de kan påverka sin egen skola, hur de har klassråd och vad barn har för skyddsnät. Något som den engelska

kursplanen inte tar upp, men som den svenska gör, är ämnena könsroller, sexualitet och jämställdhet. Den

svenska skolan har också krav på undervisning om samerna som är Sveriges urininvånare, men eftersom att

England inte har urininvånare så har de det inte i sin kursplan heller.

30 Depratment of Education. Curriculum for primary school in geografy. s2. http://www.education.gov.uk/schools/teachingandlearning/curriculum/primaryb00199002/geography (Hämtad 2012-12-12) 31 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s202, Skolverket, Stockholm, 2011 http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

23

4. Innehålls- och diskursanalys med diskussion

I följande kapitel kommer jag analysera faktan som jag tagit fram tillbakgrund för att göra en innehålls- och en

diskursanalys. Jag kommer också att diskutera analyserna och ge förslag till fortsatt forskning.

4.1 Innehållsanalys

Utifrån innehållsanalysen ska jag analyser min frågeställning ”Vad har de två läroplanerna för barnsyn?”.Den

diskurs som finns i den svenska skolan idag det är att se på barnet och kunskapen utifrån det sociokulturella

perspektivet. Jag har därför valt att låta Lev Vygotskijs barnsyn ligga som norm när jag tittar på vilken barnsyn

den svenska och engelska läroplanen har vilket gör det enklare att urskilja avvikande tankar om barnet. Dock

visar innehållsanalysen att båda läroplanerna är skrivna utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Detta visar sig när

jag i innehållsanalysen använde begreppet communication/kommunikation vilket används ungefär lika mycket i

de båda läroplanerna, den svenska läroplanen nämner kommunikation dock nästan lika många gånger i

inledningskapitlet som i de fyra ämneskapitlena. Detta pekar på att den svenska läroplanen talar för ett

sociokulturellt tänkande i sin helhet, medan det inte införlivats och uppmuntras till i samma utsträckning i de

samhällsorienterande ämnena som språk. Detta tycker jag är besynnerligt när diskussion och analys mycket väl

skall kommuniceras på samhällsorienterande lektioner och är en lätt metod att använda i alla åldrar – mot för

vad kanske matematik eller andra naturorienterande ämnen traditionellt kan vara. Här trycker den engelska

läroplanen på kommunikation mer mellan eleverna och läraren för att de ska bli godkända. Eleverna ska kunna

använda sig av begreppen och använda dem för kommunikation i klassrummet. Samtidigt som begreppet

human/människa i olika böjningar och begrepp presenteras i alla ämnen utom historia i den engelska

läroplanen. Det är också ett väldigt lågt antal gånger som begreppet används i den engelska läroplanen,

samtidigt som att den har färre sidor än den svenska. I den svenska läroplanen så används ordet människa i

olika böjningar sammanlagt 151 gånger i enbart kursplanerna. Den svenska läroplanen visar ofta att individen,

människan, är väldigt viktig och att det är eleven som är viktigt i skolan. Det är också därför begreppet

människa uppkommer så ofta i så olika många böjningar.

Som jag beskrivit ovan så är båda läroplanerna skrivna utifrån det sociokulturella perspektivet. Varför frågan

ställdes från första början var min tro om att den engelska läroplanen inte skulle ha det när de många andra

skillnader mot den svenska läroplanen. Efter att ha läst om Goodsons kritiska syn på statens fattiga insatser av

läroplanen så var det intressant för mig att se ifall det ser ut som att de försöker ha en sociokulturell barnsyn,

vilket de har. Vilket bevisar att de förhåller sig till reconceptualismen och har en bestämd åsikt om vilken

24

barnsyn som skolan ska ha. Ett förslag till fortsatt forskning på det här ämnet är att undersöka vilka sorters

barnsyner som präglar de olika läroplanerna som finns i världen. Är det någon skillnad mellan kontinenterna

och finns det modiferade barnsyner som kanske är har en blandning av olika barnsyner?

4.1.1 Sammanfattning

Utifrån detta så visar båda läroplanerna på att de har en sociokulturell syn på barnet, att barnet behöver

kommunikation, gemskap och stöttning av omgivningen för att utvecklas.32

Läroplanerna väljer att visa detta på

olika sätt med att fokusera på två olika saker i det sociokulturella perspektivet. Den svenska läroplanen har med

kommunikation genomgående men visar det inte lika tydligt i de valda kursplanerna samtidigt den engelska

läroplanen visar tydligt att kommunkation är viktigt för att kunna ämnet, oavsett vilket ämne. Begreppet

”humans” används sällan i den engelska läroplanen samtidigt som det används väldigt mycket i den svenska i

de valda kursplanerna. Även om den engelska läroplanen trycker på kommunikation och den svenska på

människan så är de båda fortfarande sociokulturella perspektivet som ska genomsyra undervisningen och

behandlingen av barnen.

4.2 Diskursanalys utifrån analyskategorin: Vilka har skrivit dokumenten och vad vill de säga till mottagaren med dessa dokument?

Den första skilladen som slår mig när jag läser dessa två dokument är omfattningen av dokumentena, att den

svenska läroplanen är en bok på 300 sidor som innehåller allt en lärare ska tillhandahålla eleverna. I den

engelska läroplanen så är det en samling kursplaner som tillsammans skapar en läroplan, det finns inga

betygshanledningar och inget syfte till läroplanen som den svenska läroplanen har. Storleken kan anses vara

banal sak att jämföra, men vad är det som det svenska skolverket och staten fyller ut sina alla 300 sidor med

och vad är det den engelska regeringen har med i sin? Göran Linde menar att det finns olika läroplanskoder och

att den svenska läroplanen är en moralisk och lojal läroplan som trycker på solidariteten och landets

nationalitet.33

Detta är något som syns väldigt tydligt i läroplanen när det är den ska innehålla allt en lärare ska

behöva – att läraren alltså inte ska gå utanför ramen. Ivor Goodman menar att läraren lätt kan bli slav under

staten och som i längden inte ger läraren något val än att också göra elever slavar under läraren och för att

kunna gå ifrån detta är det vikigt att läroplanen är skriven utifrån lärarnas perspektiv och inte från statens.34

Alla barn mellan 7-15 år har skolplikt och det är därför staten vill ha en detaljerad läroplan för att kunna

garantera en likvärdig utbildning i hela landet.35

32 Säljö, Roger, Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv, Prisma, Stockholm, 2000 33 Linde, Göran, Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006 34 Goodson, Ivor F., Studying curriculum: cases and methods, Open Univ. Press, Buckingham, 1994 35 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm, 2011 http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

25

Med den historia som svensk skola har, så kan vi tydligt se den socialdemokratiska tanken i läroplanen även om

det är läroplanen från 2011 som jag använder i undersökningen och det är Jan Björklund från Folkpartiet som

har varit skolminister när den antogs.36

Det är möjligt att den långa traditionen av socialdemokratiskt styre som

till exempel begreppet solidaritet finns med. Enligt diagrammet så uppkommer ordet solidaritet sex gånger i den

svenska läroplanen trots att det är en koalition av borliga partier som satt vid makten när den nya läroplanen

beslutades om. Det kan också var pendlingen mellan the Conservatives party37

och the Labour party38

som är

anledningen bakom att läroplanen ostukturerad och inte lika vältänkt som den svenska läroplanen som har haft

det socialdemokratiska styret i så många år och Moderaterna och Folkpartiet som har många gånger hållit med i

de socialdemokratiska tankarna om skolan. Det kan vara det här som gör att den engelska läroplanen är kort och

inte har ett tydligt syfte, att politikerna inte lägger ner tillräckligt med tid på att lyssna på lärarna vad de vill ha

med i läroplanen och skapar dokument som inte har någon auktoritet i sig själv. Goodson menar på att

läroplanerna blir bortglömda samtidigt som när de väl finns så är det formade utifrån det akademiska

perspektivet och inte användarens, alltså läraren och eleven.39

Det som också ställer den svenska läroplanen i en morialistisk läroplanskod är att den är den är att hela

dokumentet är en förordning, vilket gör att lärarna får inte gå emot den och skolorna får inte skriva lokala

läroplaner. Kontroller sker även i skolorna av skolinspektionen för att se att skolorna lever upp till läroplanens

förväntningar. Den frihet som lärarna har i Sverige är vägen till det som står i läroplanen, medan i England så

har lärarna frihet att i vissa ämnen skapa helt egna kursplaner. Detta har gjort att en del skolor i England

tidagare har fått en aristokratisk lärokod, där skolorna är där för att urskilja människor från människor. Detta

har med tiden förstås vuxit bort, men när det är upp till skolorna att bestämma kursplanerna i en del ämnen och

välja bort innehåll i andra, så är det klart att skolor i samma område kan ha olika läroplanskoder och kursplaner.

Något som jag tror dock är vanligast är att läroplanen i England inte får någon egentlig kod, just för att den kan

variera så mycket mellan skolorna och gör det svårt att veta vart tyngden ligger på undervisningen och syftet

bakom den.

36 Regeringen. Sveriges regeringar under 100 år. 2012. http://www.regeringen.se/sb/d/2460/a/14591 (Hämtad 2012-12-

12) 37 The Conservatives party.The history of the Conservaties. http://www.conservatives.com/People/The_History_of_the_Conservatives.aspx (Hämtad 2012-12-12) 38 The Labour party. The history of the Labour party. http://www.labour.org.uk/history_of_the_labour_party (Hämtad 2012-12-12) 39 Goodson, Ivor F., Studying curriculum: cases and methods, Open Univ. Press, Buckingham, 1994

26

4.2.1 Sammanfattning

Sammanfattningsvis är den svenska läroplanen väldigt detaljstyrd och väl använd av staten som ett verktyg för

att forma eleverna till de medborgare som de önskar. De medborgare som de önskar är enligt läroplanen

socialdemokratiska barn som ser till välfärden och värdet av gemenskap och solidaritet som också är Lev

Vygotskijs tanke om hur barn lär sig bäst. Den engelska läroplanen är mer flexibel med icke lagstagdade ämnen

samtidigt som akademikerna i England känner att staten inte lägger tillräckligt mycket energi på den. Ivor

Goodson talar om i sin bok Studying curriculum om hur han vill se att den statliga kontrollen av skolan ska vara

liten, men att de nu har nästan släppt den helt. Staten måste finnas där för att skapa bra läroplaner så arbetet i

skolan blir bra och likvärdigt i hela England. Han pekar på vikten av ett omfattande arbete av läroplanerna

måste ske där skolorna ska kontaktas för att hjälpa till i arbetet men även att akademikerna kan se att tanken

bakom reconceptualism finns med i skapandet av dokumentet för att ge dokumentet bra kvalitet.40

4.3 Diskursanalys utifrån analyskategorin: Hur kan de olika läroplanerna påverka deras medborgare utifrån deras skillnader?

4.3.1 Översiktliga skillnader

De främsta översiktliga skillnaderna som volumen, utformningen och omfattningen har gett mig resultat nog att

analysera och diskutera hur den statliga påverkan sker genom läroplanerna därför har detta diskuteras i

föregående delkapitel. I detta kapitel kommer jag analysera och diskutera förekomsten av icke lagstadgade

ämnen i skolan samt analysera vilka konsekvenser åldersindelningen som skiljer mellan länderna kan ha.

Icke lagstadgade ämnen i skolan

I den engelska läroplanen så finns det ämnen som inte är lagstagdade. Det skolan själva som ska skriva dessa

med stöd från Department of Educations hemsida, men det finns ingen nationel plan för hur den ska se ut eller

vad de ska omfatta. Detta skapar förstås olikheter mellan skolorna och regionerna i England. Dessutom så har

ämnena religion och sexualkunskap blivit ämnen som föräldrarna kan välja ska utgå från elevens schema utan

belägg för detta. Här är Sverige raka motsatsen med att hela läroplanen är en förordning och kräver att alla

elever ska minst närvara för att kunna få godkänt i kursen, det finns inte heller någon anledning till varför du

inte skulle kunna närva inom någon kurs. De konsekvenser som finns med skillnaderna mellan skolorna är att

det förstås gör hela skolauktoriteten ostabil när det inte finns en stabil grund att stå på. Att det blir svårt att

försvara undervisningens innehåll när inte ens staten kan ställa sig bakom att den ska genomföras. Samtidigt

som Sverige tycks vilja ha ett beslut om det mesta för att våga genomföra det medan de engelska lärarna inte

behöver en lagstagdad sexualundervisning för att genomföra den. Samtidigt som det inte visar i läroplanerna

40 Goodson, Ivor F., Studying curriculum: cases and methods, Open Univ. Press, Buckingham, 1994

27

hur det faktiskt ser ut i de engelska skolorna om hur undervisningen genomförs när den inte är lagstagdad och

detta är ett väldigt bra område att göra fortsatt forskning på. Hur de icke lagstagdade ämnena genomförs och

accepteras i skolorna i England. Enligt Goodson så är denna uppstyrdhet som Sverige har inte att

rekommendera när det innebär en otrolig kontroll från staten att det efterlevs, samtidigt som han heller inte vill

se att dokummenten är så löst skrivna att de inte behåller sin auktoritet.41

Den engelska staten har valt att göra

en del ämnen icke lagstagdade för att ge läraren flexabilitet i klassrummet när de kan möta motstånd från elever

och föräldrar i känsliga frågor som religion och sexualkunskap.42

Den uppfattning jag får av faktumet att en

läroplan innehåller lagstagdade och icke lagstagdade kursplaner är att det finns ämnen som inte har samma

värden som andra ämnen. Sammanlagt är det fem ämnen som inte är lagstagdade, varav tre icke pragmatiska

och två pragmatiska. Pragmatiska ämnen har alltid varit att föredra i skolan när den är tydlig, avgränsad och

bevisad. Det är oftare att lärare och akademiker måste försvara icke pragmatiska ämnen i skolan för att de ska

stå jämlika brevid de pragmatiska. I det här fallet finns det ingen sådan tydlig särskiljning mellan pragmatiska

och icke pragmatiska ämnen, trots det så ska det understrykas att religion och samhällskunskap är ytterst viktiga

icke pragmatiska ämnen för att individen ska fungera i samhället.43

Även om de icke lagstagdade kursplanerna

kan argumenteras utifrån ett pragmatiskt förhållningssätt så påverkar det ändå diskursen om synen på

medmänniskan och individen i samhället. Den bild som staten tillåter läroplanen att visa blir i sådant fall en

självuppfyllande profetia där de tillåter elever och föräldrar att undvika kunskap om sexualkunskap och religion

som ett exempel. Antingen kan det vara som Goodson säger att den engelska läroplanen är gjord utifrån ett

bristfällande intresse från statens sida, vilket genererar till att engelsmännen inte får en nationell kunskap om

dessa frågor och inte låter sig själva bryta mot rasismen och rädsla för intimitet som kan uppstå vid bristande

kunskap.44

Eller så har staten valt att från gå reconceptualismen och helt enkelt väljer att behålla den kultur som

finns i landet genom att inte ge medborgarna kunskap om empati och fakta om andra religioner eller sexuella

läggningar.45

41 Goodson, Ivor F., Studying curriculum: cases and methods, Open Univ. Press, Buckingham, 1994 42 Depratment of Education. Curriculum for primary school. http://www.education.gov.uk/schools/teachingandlearning/curriculum/primary (Hämtad 2012-12-12) 43 Linde, Göran, Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006 44 Goodson, Ivor F., Studying curriculum: cases and methods, Open Univ. Press, Buckingham, 1994 45 Linde, Göran, Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006

28

Åldersindelning

Det finns två skillnader mellan England och Sverige vad gällande åldersindelningen i skolan. Dessa två är att i

den engelska skolan så börjar du skolan vid 5 års ålder medan i Sverige vid 7 år. Den andra skillnaden är att den

svenska läroplanen har valt dela upp ålderspannet 7-12 på två och innehåller tre årskurser i varje stadie. Den

engelska läroplanen väljer att hellre dela upp det med 5-7 åringar för sig och 8-11 åringar försig. Vilket

resulterar i tre årskurser i Key Stage 1 och fyra årskurser i Key Stage 2. Av dessa två skillnader finner jag att

enbart en är relevant att analysera när även barn i Sverige går till läroplanbestämd verksamhet, dock så kallas

detta förskola och förskoleklass och är inte ombligatoriskt. I England är verksamheten i Key Stage 1

obligatorisk men målen i den läroplanen påminner om de mål som vår förskola har för samma ålderspann. Jag

väljer därför att analysera den andra skillnaden som är uppdelningen av elever från åldrarna 7-8 till 11-12 som

är åldrarna som jag utbildar mig till att undervisa.46

Det som gör åldersindelningen intressant att analysera är när varje Key Stage och varje stadie har

åldersanpassade kursplaner. Så, den engelska 7 åringen har samma kursplaner som de barn som går i förskolan i

Sverige. Samtidigt som det finns en gemensam kursplan för alla elever i åldrarna mellan 8 till 11 år. Det gör att

Sveriges 12 åringar skulle bli högstadie elever utifrån den engelska systemet. Det sistnämnda finns på en del

skolor redan i Sverige, att eleverna i åldrarna 12-15år går på samma skola. I de svenska kursplanerna för

åldrarna 7-9år så är fokuset på att eleverna ska lära sig läsa och skriva i stort sett alla ämnen, så klart ska de

även samla på sig fakta kunskaper och analysredskap också, men huvudfokuset är att de måste få kontroll över

läsningen. I en gemensam kursplan från åldrarna 8-11 år så blir inte fokuset fördelat likt den svenska läroplanen

på samma sätt när det efter 9 års ålder förutsätts att eleven kan läsa och skriva. Key Stage 2 blir då mer

fokuserad på de mål som skall uppnås till 11 års ålder och det är upp till läraren att se till att eleven håller en bra

takt för att hinna lära sig allting tills dess. Medan i den svenska läroplanen så stäms eleverna av vid varje

stadieskifte för att se om de uppnår målen vid 9 och 12 års ålder innan de får gå vidare till nästa stadie.

Utifrån det sociokulturella perspektivet så har båda indelningarna olika för- och nackdelar när gruppen och

individen påverkas olika av de olika indelningarna och olika avstämningarna. Fördelarna med det svenska

systemet är att fokuset på språket är tydligt och tar väldigt stor plats i alla kursplaner för att göra eleven redo för

att fördjupa sig och vidareutveckla den proximala utvecklingszonen i mer ämneskunskaper och fokusera på nya

verktyg att använda sig av, till exempel diskussion, reflektion och kritisktgranskande. Dessa kunskaper tas upp

även de i lågstadiet, men läsa och skriva är det som står i centrum. Fördelarna med den engelska skolan är att

46 Depratment of Education. Curriculum for primary school. http://www.education.gov.uk/schools/teachingandlearning/curriculum/primary (Hämtad 2012-12-12)

29

skulle eleven inte hålla de mål som läraren sätter upp för varje årskurs så är det inget stadieglapp som eleven

måste byta mellan samtidigt som eleven har fyra år på sig att uppfylla samma mål som mellanstadiet i Sverige

har tre år. Nackdelarna är dock med den engelska läroplanen att vid eventuellt många vikariat, eller en lärare

som inte funnit struktur på få kontinuerlig bedömning av eleverna så är det svårt att se om eleven kommer att

uppnå målen vid 11 års ålder. Nackdelarna med det svenska systemet blir då, som jag nämner tidigare, att

mellanstadie eleverna får bara tre år att uppnå sina kursplaner och att det blir svårare att få börja mellanstadiet

med nationella proven i åk 3 och det kan bli hopp mellan två läroplaner. Något som skulle kunna hämma

utvecklingen med någon av de olika systemen skulle vara att gruppdynamiken blir åsidosatt. Samtidigt som de

båda systemen har indelade klasser i varje år vilket gör att de fortfarande har den nära gruppen av klasskamrater

och lärare. Skillnaden skulle vara vilka åldrar som eleverna väljer att leka med på rasterna eller hur vana de blir

att jobba med andra elever i olika åldrar. Men det är fortfarande något som är helt upp till enskild skola och

ingenting som läroplanerna idag styr över.

4.3.2 Skillnader i kursplanerna inom de valda ämnena religion, geografi,

historia och samhällskunskap?

Religion är ett av de ämnen som den engelska läroplanen inte har lagstagdat. Department of Education erhåller

ett dokument med information om varför en kursplan i religion behövs och vad som kan vara bra att tänka på på

sin hemsida. Men för religion finns ingen kursplan förslagen som de andra ämnena som samhällskunskap till

exempel. Jag diskuterar delkapitlet om att ämnen som inte har en lagstagdning uppfattas mindre värda än de

andra ämnena och religion är då ett steg lägre ner än de andra icke lagstagdade ämnena när det inte ens finns en

föreslagen kursplan. Att göra en jämförelse mellan den engelska och svenska läroplanen under de här

förutsättningarna är svårt när det inte finns några förslag för hur det skulle kunna se ut i en skola.

Religionsämnet är dock ett av de ämnen som Folkpartiet tycker är viktigt och de understrycker vikten av att lära

eleverna om den kristna tradition som fanns och finns i Sverige. Detta visar sig även i det första kapitlet, andra

stycket, i läroplanen som jag citerar nedan.

”I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk

humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och

ansvarstagande.” 47

Sverige har idag ingen statskyrka dock vill staten lyfta kristendomen i synnerhet, och även de andra fyra

världsreligionerna men kristendomen har fortfarande stort fokus. Argumentet som finns för att låta

47 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s.7, Skolverket, Stockholm, 2011 http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

30

kristendomen ta en större plats i religionsundervisningen finns också med i citatet ovan. Att kristendomen är en

del av Sveriges tradition och att innehållet i kristendomen tillsammans med västerländskhumanism hjälpa

eleven att få rättkänsla, bli generös och få tolerans och ansvarstagande. Varför den kristna traditionen ens ska

vara omtalad i den svenska läroplanen var en stor diskussion när den nuvarande läroplanen skrevs under 2011

när olika instanser tyckte att ta stöttning av religionen för att tala för ansvarstagande och så vidare var förlegat.

De menade att kristendomen inte har en tradition i Sverige idag på samma sätt som den en gång hade.

Motståndare till detta hävdar då på att det är därför vi måste ta med det i vår läroplan för att ta tillbaka

traditionen och påminna oss själva om vad som funnits. Liknande argument finns för historia ämnet som ofta ta

stor plats tids mässigt och innehållsmässigt i den engelska skolan enligt Goodson. Goodson såg det i sin

undersökning av läroplanerna att just historia ämnet prioriteras och uppmärksammas i enormt i skolorna runt

om i England, just för att de vill att eleverna ska ta med sig historien vidare. Att historien skulle dö ut ifall vi

inte lärde oss den.48

Trots dessa argument så har vi den svenska skolan som har med kristendomen som

argument för fostran i skolan samtidigt som den engelska skolan låter lärarna välja vilka ämnen i historian de

ska undervisa om. De båda går emot vad Goodson menar, att staten borde ha mindre kontroll över skolan och

att historiaundervisningen har stor volym för att låta den leva vidare i nutiden. För jag menar på att elever som

inte får höra om alla delar ur modern historia kommer heller inte göra det utanför skolan. Samtidigt som ju mer

tiden går, ju mer historia måste vi undervisa om i sådant fall. Detta leder mig in på nästa föreslagna forskning.

Hur mycket ska historien påverka nutidens dokument, som en läroplan, samtidigt som hur ska vi kunna hålla liv

i vår historia samtidigt som lärare i allt större grad måste skära bort stoff som vi tidigare undervisat i, som till

exempel andra världskriget, koloniseringen, vikingatiden. Är allting relevant eller kan vi låta det leva vidare på

något nytt sätt?

Det som skiljer de andra två samhällsorienterande ämnena, geografi och samhällskunskap, varandra mellan

läroplanerna är förstås att samhällskunskapen inte är lagstagdad men också djupet på undervisningen. Jag har

tidigare skrivit att den engelska läroplanen är tunn och tillsynes bortglömd av staten medan den svenska

läroplanen visar på en tydlig moralisk läroplanskod där staten går in och detaljstyr skolan för att garantera att

eleverna lär sig det som förväntas av dem när de blir äldre. Detta gör förstås att innehållet i kursplanerna ser

olika ut på hur djupt ämnena går.

4.3.3 Sammanfattning

För att sammanfatta och besvara frågan ”Vilka skillnader finns det mellan läroplanerna både på ett översiktligt

plan samt inom de valda ämnena religion, geografi, historia och samhällskunskap?” Så har jag kommit fram till

48 Goodson, Ivor F., Studying curriculum: cases and methods, Open Univ. Press, Buckingham, 1994

31

att skillnaderna är att den engelska läroplanen har icke lagstagdade kursplaner i sin läroplan vilket ger

konsekvenserna den inger ett platt och magert intryck på mig när icke lagstagdade kursplaner inte ger respekt

eller aukutoritet i min mening. Detta gör att rasism och liknande åsikter inte fördrivs ur kulturen utan återvinns

genom barn och ungdomar när de inte får obligatorisk kunskap om vad olika religioner innebär. Den andra

skillnaden är att de har en annan åldersindelning än vad Sverige har vilket har visar på både för- och nackdelar

enligt det sociokulturella perspektivet men som inte visar på att det ena systemet är bättre än det andra. Den

sista skillnaden är att den svenska staten använder läroplanerna i stor utrsträckning för att forma framtidens

medborgare till vad staten önskar medan den engelska regeringen nochalerar sin möjlighet att använda

läroplanen för att förändra kulturen till det bättre genom att slå hål på myter och förutfattade meningar med

kunskap.

32

5. Referenser

o Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och

diskursanalys, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005

o The Conservatives party.The history of the Conservaties.

http://www.conservatives.com/People/The_History_of_the_Conservatives.aspx (Hämtad 2012-12-12)

o Depratment of Education. Curriculum for primary school.

http://www.education.gov.uk/schools/teachingandlearning/curriculum/primary (Hämtad 2012-12-12)

o Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (red.), Många möjliga metoder, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011

o Goodson, Ivor F., Studying curriculum: cases and methods, Open Univ. Press, Buckingham, 1994

o Hermerén, Göran, God forskningssed, Vetenskapsrådet, Stockholm, 2011

http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf

o The Labour party. The history of the Labour party. http://www.labour.org.uk/history_of_the_labour_party (Hämtad 2012-12-

12)

o Linde, Göran, Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2006

o Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm, 2011

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

o The parliament. How the parliament and government works. 2012. http://www.parliament.uk/about/how/role/parliament-

government/ (Hämtad 2012-12-12)

o Regeringen. Sveriges regeringar under 100 år. 2012. http://www.regeringen.se/sb/d/2460/a/14591 (Hämtad 2012-12-12)

o Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter, Att skriva en bra uppsats, 2., [rev. och uppdaterade] uppl., Liber, Malmö, 2008

o Säljö, Roger, Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv, Prisma, Stockholm, 2000

33

Stockholms universitet/Stockholm University

SE-106 91 Stockholm

Telefon/Phone: 08 – 16 20 00

www.su.se