Hur tidigare entreprenadformer påverkat utvecklingen

Hållbarhet och trafikpåverkan i ett samhällsperspektiv på Svärdsjövägen

Vägdag i Lund 2013-02-21 Rune Fredriksson, pensionär Svevia 1

2

Testsektioner

3

Topografi och jordarter

4

Falun – Svärdsjö Ojämnhet 1992 - 2011

5

Falun-Svärdsjö, ojämnhetsutveckling 1996-2011

Den svenska normalvägen 2012-01-31 6

7

8

Konsekvens av vägojämnheter

• ”Tid-rum läget” Falun-Svärdsjö förflyttas 600-800 meter (2 á 3 %) bort från Falun

• Färdkvaliteten försämras

• Trafikolyckor med personskador blir fler

• Energiförbrukningen ökar

• Fordonskostnaderna ökar

9

10

Falun – Svärdsjö Spår 1992 - 2011

11

Falun – Svärdsjö, spårutveckling 1996-2011

Den svenska normalvägen 2012-01-31 12

13

14

Testsektion 3 byggd 1960 och Testsektion 6 byggd 1968

TS 3 TS 6

Beläggningslager efter underhåll 1996 (24 mm AB) och 1997 (16 mm YTB)

150 mm 165 mm

Beläggningslager efter ursprunglig konstruktion

110 mm 1) 125 mm 2)

Grusbärlager och förstärkningslager

500 mm 600 mm

Terrassmaterial Grovt grus Grovt grus

Årsdygnstrafik 2540 2540

Vägbredd 8,0 m 9,2 m

1) 30 mm YTB + AB och 80 mm massabunden makadam 2) 40 mm YTB + AB och 85 mm asfaltgrus

15

Energiförbrukning (MJ) för beläggningslagren

TS 3 TS 6

Relativ jämförelse för tillverkning och utläggning av ursprunglig beläggning

0,25 – 0,3 1 (>1500 MJ per ton varmmassabeläggning på vägen)

16

17

18

Spår och ojämnhet (IRI) Medelvärden över 20 meter

Testsektion

Kvalitet över 400 m

Spår 2011-04 IRI 2011-04

Norrut Söderut Norrut Söderut

3 Medel 9,7 10,6 1,4 1,9

95% 12,1 14,6 1,9 3,7

Max 12,4 17,2 3,3 5

6 Medel 5,5 6,5 0,9 1,1

95% 7,4 8,2 1,2 1,7

Max 8 8,2 2,1 5,6

19

Centrumdeflektion testsektion 3 och 6 1995-06, 1996-09, 2009-06, 2011-05

20

Deflektion 1200 mm från centrum testsektion 3 och 6

21

Vägkonstruktionens bidrag till rullmotståndet (medelvärde) vid olika laster

22

IRI station 3 2005,2007, F-S

Falun-Svärdsjö norrut

Stn 3 (plan mark) - skyltad hastighet 90 km/h

IRI 2005, 2007

0

1

2

3

4

5

6

7

8

25079 25099 25119 25139 25159 25179 25199 25219 25239 25259 25279 25299 25319 25339 25359 25379 25399 25419 25439 25459 25479

IRI

mm

/m

IRI 050331 IRI 050601 IRI 070329 IRI 070612

Urgrävt

25/190-

25/230

1995

Urgrävt/

isolerat

25/410-25/470

1995

23

24

25

26

27

28

29

TS 3 vid ”silthålet” 1992-09-02 – 1994-03-19

30

Testsektion 3 1993-03-17

Osmotisk uppmjukning

Osmotisk uppmjukning kan förekomma vintertid, när saltlösning kan infiltrera överbyggnadens övre del genom en dålig beläggning och saltlösningen pumpas bort från området under hjulspår till mindre belastade delar av överbyggnaden.

31

Testsektion 3 1993-08-12

32

Testsektion 3 1993-08-12

33

Provgrävning testsektion 3 1993-08-11

34

TS 3 1993-09-08

35

36

TS 3 2005

37

Testsektion 3 2008

38

Testsektion 3 2009

Dålig packning av överbyggnad ger upphov till spår.

39

IRI station 6 2005, 2007, S-F

Svärdsjö - Falun

Stn 6 (utförsbacke) - skyltad hastighet 90 km/h

IRI 2005, 2007

0

1

2

3

4

5

6

7

8

169661694616926169061688616866168461682616806167861676616746167261670616686166661664616626166061658616566

IRI

mm

/m

IRI 050331 IRI 050601 IRI 070329 IRI 070612

Urgrävt

16/620-16/660

1995

40

41

42

43

-10

0

10

20

30

40

50

60

-100 0 100 200 300 400 500 600

Load

[kN

]

Displacement [mu]

W850 station 6, sektion 390 n, last 49,1 kN, Int 8616 mNm 2009-06-03

D0

D20

D30

D45

D60

D90

D120

44

45

Station 6 – norra delen

46

Station 6 norra delen – borrprov asfalt

Beläggningstjocklek 12 cm

47

Station 6 – södra delen

Beläggningstjocklek 25 cm

48

Prototyp RDT TS 6 1993-09-08

49

Station 6 1995

50

Station 6 – södra delen

2003 2003

51

Vägens nedbrytning

•Vägens nedbrytning sker fortare på tjälfarliga undergrunder än på mindre tjälfarliga. •Köldmängd, tjällossning, snabba temperaturförändringar, undergrundsjordart och vattenförhållanden inverkar mer skadligt än trafikbelastningen. •Köldmängd, tjällossning, snabba temperaturförändringar och vattenförhållanden initierar och påskyndar nedbrytningsprocessen i vägkonstruktionen. •Beläggningstjockleken bromsar nedbrytningen orsakad av den tunga trafiken.

52

Entreprenadformens roll för resultatet

• Traditionell utförandeentreprenads resultat kommer i huvudsak att bero på beställaren.

• Totalentreprenaden utvecklar entreprenörens arbetssätt vilket kan ha en positiv effekt på det färdiga resultatet.

• Funktionsentreprenader med krav på vägytans egenskaper och konstruktionens bärighet påverkar utvecklingen av nya produkter, bättre kvalitet och smartare utförande.

53

Vilken entreprenadform hade varit bäst för underhåll och rekonstruktion

av Svärdsjövägen?

• På kort sikt hade en totalentreprenad med resultatkrav varit bäst.

Såväl beställarens som entreprenörens och konsultens sätt att arbeta och samarbeta kan vara ett bra mellansteg i utvecklingen.

• På längre sikt kommer en funktionsentreprenad att vara bättre. Entreprenadformen fokuserar på utveckling, bästa effekt av tillgängliga medel och lägsta pris för efterfrågad funktion. Det leder till utveckling och effektivare användning av tillgängliga resurser. – Funktionsentreprenaden kan premiera de effekter som är önskvärda.

Begränsad energiförbrukning, låga transportkostnader, hög trafiksäkerhet etc.

54