Session 67 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Trygga och säkra gångmiljöer

för äldre – ”säker mobilitet”

Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Kort om studien

• Genom litteraturstudier identifieras otrygga situationer/miljöer

och jämförs med den objektiva säkerhetssituationen:

– Vilka situationer/miljöer upplever äldre som otrygga? Hur hänger

otryggheten samman med den objektiva säkerhetssituationen?

– Hur kan man hantera diskrepans mellan trygghet och säkerhet?

– Hur kan man använda ”säker mobilitet” som utgångspunkt i planeringen?

• Finansierad av Skyltfonden (juni 2010 - mars 2011)

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Vad är trygghet?

Trygghet innebär i dagligt tal att känna sig säker och vara fri från

rädsla, oro, osäkerhet och obehagskänslor, och är ett av våra

grundläggande mänskliga behov.

Tre dimensioner av trygghet (Sjöberg, 1996; Beaulieu m.fl., 2007):

• En kognitiv dimension som handlar om upplevd sannolikhet

för möjliga händelser

• En emotionell dimension som rör rädsla och osäkerhet

förknippat med möjliga händelser

• En beteendedimension som avser undvikande beteenden

eller försvarsbeteenden kopplat till möjliga händelser.

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Vad är trygghet?

• Olika fears i litteraturen: fear of crime, fear of falling, fear of

moving outdoors…

• Faror (safety) och avsiktliga faror (security)…

• Mänskliga och icke-mänskliga (miljömässiga) faror…

Loukaitou-Sideris (2004)

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Otrygghetens omfattning

Wennberg (2009)

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Otrygghetens omfattning

NTU 2009

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Vad är trafiksäkerhet?

Möjligheten att transportera människor och gods utan olyckor

och skador från olyckor. Produkten av:

• Risk

• Exponering

• Konsekvens

Nilsson (2004)

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Vad är säker mobilitet?

• Mobilitet avser både faktisk och potentiell rumslig förflyttning,

dvs. även våra möjligheter att förflytta oss och vara delaktiga i

aktiviteter efter behov och önskemål (Metz, 2000; Kaufmann

m.fl., 2004).

• Säker mobilitet är en sammanvägning av trafiksäkerhet och

mobilitet (Heikkinen m.fl., 2010):

– Åtgärder som främjar säker mobilitet: En åtgärd ska idealt bidra till

både ökad trafiksäkerhet och främjad mobilitet. Sådana åtgärder främjar

säker mobilitet i båda dess dimensioner (eller försämrar åtminstone inte

någon av dimensionerna).

– Åtgärder som reducerar säker mobilitet: Åtgärder som försämrar tra-

fiksäkerheten och där mobilitetseffekten är oklara, försumbara eller

negativa (och vice versa).

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Diskrepans mellan trygghet och säkerhet

Sørensen & Mosslemi (2009)

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Otrygga situationer/miljöer

• Höga hastigheter och mycket trafik

• Otillräckligt utrymme

• Korsa gatan

• För få övergångsställen

• Korta gröntider i signalreglerade korsningar

• Cyklister på trottoarer och dålig separering på gc-vägar

• Fysiska hinder och oklara anvisningar, t ex höga trottoarkanter, hål

och ojämnheter

• Snö och halt väglag

• För få sittbänkar

• Dålig belysning

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Wennberg (2009)

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Lundholm m.fl. (2001)

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Appleyard (1981)

Höga hastigheter och mycket trafik

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

För få övergångsställen

• Fotgängares risk är betydligt större på ett obevakat övergångs-

ställe jämfört med både signalreglerade övergångsställen och

om det inte finns något övergångsställe alls

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Efter regeln om väjningsplikt…

• Antalet fotgängare som skadats lindrigt vid övergångsställen

ökade med 15-20 % och antalet svårt skadade med 5-10 %

(motsvarar 40-50 skadade totalt per år) (Thulin, 2007).

• Den ökade risken gällde inte 65+ (har ändå störst skaderisk).

• Risken ökade även i kommuner som tagit bort flera obevakade

övergångsställen – enbart i kommuner som tagit bort mer än

hälften uteblev ökningen.

• Borttagande av övergångsställen verkar ha haft en begränsad

påverkan på det totala antalet skadade och dödade fotgängare

på obevakade övergångsställen…

• … har borttagningen enbart haft (negativ) effekt på tryggheten?

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Samspel mellan gående och cyklister

• En tredjedel (oavsett ålder) retar sig ofta på att cyklister visar

för lite hänsyn till gående – man cyklar för fort, visar

omdömeslöshet, riskfyllt beteende, direkta regelbrott osv.

(Lundholm m.fl. 2001)

• I flera äldrestudier lyfts cyklister på trottoarer/gångytor och

dåligt separerade gc-vägar fram som en faktor som skapar

otrygghet och begränsar äldres mobilitet (Wennberg 2009;

Ståhl m.fl. 2008; Svensson m.fl. 2008)

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B


Sjukhusrapporterat 2003-2006 (Trivector

rapport 2007:69)

• 11 % av gåendes skador orsakas av kollision

med motorfordon – 1 % av kollision med cyklist

(400 skadade/år)

• 11 % av kollisionerna mellan gående och cyklist

sker på trottoar/gångbana

• 25 % av de skadade är äldre, men äldre står

bara för 10 %* av exponeringen

Polis/sjukhusrapporterat 1981-1985 (Ståhl 1987)

• Var fjärde kollisionsolycka bland äldre är med

cyklist – endast var tjugonde bland yngre.

Trivector rapport 2007:69 (Gibrand, Nilsson & Söderström)

*) Gustafsson & Thulin (2003)

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B


• För gående generellt (oavsett ålder) är cyklister ett

trygghetsproblem snarare än ett säkerhetsproblem

• För äldre är cyklister både ett trygghetsproblem och ett

säkerhetsproblem

Olyckor mellan gående och cyklister

är ett litet trafiksäkerhetsproblem i

relation till antalet singelolyckor, men

ett stort i relation till antalet

kollisionsolyckor med motorfordon.

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

*) Situationer/miljöer vars säkerhetsbild är svårbedömd

pga. motstridiga resultat eller där det saknas studier.

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B


• Åtgärder i miljön:

– fler hastighetssäkrade gångpassager och reducerad komplexitet i

korsningar

– tydlig separering av gående och cyklister

– hinderfria gångmiljöer

– satsning på drift och underhåll

– mer sittbänkar

• Ökad kunskap:

– informationsinsatser bland allmänheten för bättre bemötande av äldre

– utbildning av entreprenörer och personal

– utbildning av äldre och trafikantträning

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B


• Gångvänlighet som norm för planeringen

• ”Året runt”-perspektiv i planeringen / Klimatanpassad utformning

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B


• Gångvänlighet som norm för planeringen

• ”Året runt”-perspektiv i planeringen: klimatanpassad utformning

• Säker mobilitet som utgångspunkt i planeringen – dvs. att både

trafiksäkerhet och mobilitet beaktas.

Kan stora mobilitetseffekter (eller

trygghetseffekter) kompensera för

en liten minskning i trafiksäkerhet?

Det är bättre att anlägga en hastighetssäkrad gc-

passage än bara ett övergångsställe – men är det

bättre att anlägga ett övergångsställe än inget alls?

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Veta mer?

Hanna Wennberg

Affärsområdesansvarig Trafiksäkerhet & trygghet

046-38 65 32, [email protected]

Rapporten finns på

www.trivector.se

Session 67 Hanna Wennberg

Documents

Transcript of Session 67 Hanna Wennberg