Session 13 Hanna Wennberg
-
Upload
hannawennberg -
Category
Technology
-
view
365 -
download
1
description
Transcript of Session 13 Hanna Wennberg
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
PLANERING FÖR GÅNGVÄNLIGHET PÅ ALLA NIVÅER I KOMMUNEN: INRIKTNINGSPLANERING
Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
2
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
3
INRIKTNINGSPLANERINGEN PÅVERKAR…
Tillgänglighet‒ Lokalisering av bebyggelse och platser (avstånd, täthet,
funktionsblandning osv.)
‒ Gångnätets struktur
‒ Undvika stora höjdskillnader och att bygga barriärer
Trygghet‒ Lokalisering av stråk och bebyggelse
‒ Säkerställa alternativa gångvägar samt trygga hållplatser och bytespunkter
‒ Möjlighet till lekytor och andra platser med ”social bevakning”
‒ Utformning av trafikmiljöer och separering mellan trafikslag
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
4
INRIKTNINGSPLANERINGEN PÅVERKAR…
Trafiksäkerhet‒ Utformning av trafikmiljöer och separering mellan trafikslag
‒ Fordonshastigheter och typ av korsning
‒ Utrymme för DoU och vägutrustning
Attraktivitet‒ Tillgång till och utveckling av målpunkter
‒ Fordonshastigheter
‒ Småskalighet
‒ Tillgång till grönska och rekreationsmöjligheter
‒ Osv.
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
5
ÖVERSIKT
Planering för gångvänlighet Vision och mål Förankring och kommunikation Verka för kunskaps- och kompetensutveckling Hantering av gångfrågor i planeringens olika skeden (Plan för uppföljning)
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
6
PLANERING FÖR GÅNGVÄNLIGHET
Ta hänsyn till och prioritera gåendes villkor i planeringens alla steg
Kom ihåg: Att prioritera en sak innebär i praktiken att annat nedprioriteras.
Alla är gångtrafikanter!
Bild från BASUN, Strategi för att skapa en gångvänlig och mänsklig stad (Fotgängarnas förening, FOT)
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
7
VISION OCH MÅL
Tydliga mål i översiktsplanen och hantering av målkonflikter underlättar arbetet i senare skeden.
Målen pekar ut inriktningen för kommunens arbete och hjälper till att prioritera.
Att peka ut tidshorisont och ansvar stimulerar till handling. Mått tas fram för att följa upp målen på kort och lång sikt. Långsiktiga mål kan vara svåra att beskriva i mätbara
termer, men får alla att arbeta i samma riktning. Plan för uppföljning bör tas fram redan då målen sätts. Förankra målen – skapa gemensam målbild
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
8
MÅLEN BÖR VARA…
Tydliga och mätbara Utmanande men realistiska Förankrade (förstådda och
accepterade) Nedbrytbara i delmål Både kortsiktiga och långsiktiga Indelade i etapper för enklare
avstämning Kopplade till incitament för
måluppfyllnad
TransportMistra (Smidfelt Rosqvist & Ljungberg, 2009), även i Trivector Rapport 2010:57
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
9
EXEMPEL PÅ MÅL FÖR GÅNGTRAFIKEN
Gångnätet ska vara heltäckande, bekvämt, kontinuerligt, gent och med god ytstandard (transportsystem)
Gångtrafiken per invånare ska öka (trafikens omfattning) Tillgängligheten för gångtrafiken till viktiga
samhällsfunktioner ska öka. Enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade senast 2015 (tillgänglighet)
Tryggheten ska öka i gångvägnätet (trygghet) Andelen säkerhetsåtgärdade korsningar ska öka
(trafiksäkerhet).
ur TRAST-guiden
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
10
EXEMPEL PÅ MÅTT FÖR GÅNGTRAFIKEN
Tillgänglighet Trygghet Trafiksäkerhet
Andel gator som är tillgänglighetsanpassade.
Andel gående som upplever trygghet och trivsel relaterat till trafik.
Andel ordnade gångpassager som är hastighetssäkrade till 30 km/h.
Andel ordnade gångpassager som är tillgänglighetsanpassade enligt ALM.
Gångvägvisning på huvudstråk för gående.
Andel grundskolebarn som bor inom gångavstånd till skolan.
Andel gångvägar med belysning (egen eller delad).
Andel fastigheter i kommunen som är anslutna till gångnätet så att de uppfyller PBL:s tillgänglighetskrav.
Andel gångtunnlar med trygg genomsikt.
ur TRAST-guiden
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
11
FÖRANKRING OCH KOMMUNIKATION
Bristande förankring av planer och mål är en anledning till att ”det händer så lite”.
Förankringsarbetet har flera olika tillvägagångssätt och målgrupper, t ex:‒ Medborgarsamverkan, inte minst genom lagstadgade
samråd, för delaktighet hos boende och andra aktörer‒ Involvera byggherrar i planprocessen – i tidigt skede‒ Förankring bland politiker och tjänstemän
Alla måste förstå varför mål har satts och hur man kan arbeta med planeringen för att uppfylla målen.
En kommunikationsplan stödjer förankringsarbetet.
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
12
KUNSKAPS- OCH KOMPETENSUTVECKLING
Kunskapsnivån påverkar möjligheterna att uppnå gångvänlighet som norm för planeringen där rådande normer/ideal kan behöva ifrågasättas.
Planeringen gynnas av god dialog mellan planerare, beslutsfattare och medborgare.
Kräver flera och återkommande aktiviteter, t ex: seminarier och konferenser, workshopar och planeringssimulering, utbildningar, studiebesök, ”prova på”-aktiviteter, dialog/samråd osv.
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
13
KUNSKAPS- OCH KOMPETENSUTVECKLING
Kom igång!
Bjud med politiker och tjänstemän på gemensam ”gångvägsinspektion” där alla får skapa sig en bild av hur det är att gå i den egna kommunen, dvs. en form av ”gångförståelsekurs”.
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
14
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
15
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
16
HANTERING AV GÅNGFRÅGOR I PLANERINGENS OLIKA SKEDEN
Översiktsplanen Andra strategiska dokument och planer:
trafikstrategi, trafikplan etc. Annan strategisk planering, t ex folkhälsoarbetet Fördjupning av översiktsplan Detaljplaner Bygglov, exploatering etc.
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
17
Kom igång!
En bra start är att börja behandla gångtrafik i ÖP – separat från andra trafikslag (även cykeltrafik).
Om behov och resurser finns, kan gångfrågan även fördjupas i särskilda strategiska program.
ÖVERSIKTSPLANEN (ÖP)
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
19
• Skapa attraktiva stråk och bättre möjligheter till rekreation vid stadens vatten
• Skapa trygga och mångsidiga mötesplatser och stråk i hela staden
• Säkerställ en god tillgång till attraktiva parker och grönområden
• Säkerställ ett rikt utbud av idrottsytor och idrottsanläggningar i hela staden
• Inrikta planeringen på ökad rörlighet för gående och cyklister.
”Promenadstaden är en gemensam spelplan för stadens utveckling och innebär en stadsutveckling som ger förutsättningar för att vi går mer, cyklar mer och använder kollektivtrafik i större utsträckning.”
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
20
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
21
CHECKLISTA FÖR ÖP
1. Främjar bebyggelseplaneringen gångtrafik?Fundera särskilt över tätorternas form och storlek, täthet samt närhet till vardagsmålpunkter, förekomst av barriärer, funktionsblandning för levande miljö osv.
2. Finns det en plan för gångnätet inom kommunen, mellan kommunens tätorter och över kommungränserna?Fundera särskilt över: vilka är de viktiga gångstråken i tätorterna, mellan kommunens tätorter och över kommungränserna?
3. Finns det uttalade generella planeringsprinciper för gångtrafiken?
4. Har en nulägesbeskrivning för gångtrafiken gjorts?5. Finns det mål uppställda för gångtrafiken och indikatorer
på måluppfyllelse kopplade till uppställda mål?Fundera särskilt över gåendets roll och strategiska funktion i staden.
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
22
CHECKLISTA FÖR ÖP (FORTS.)
6. Finns det en plan med åtgärder och strategier för gångtrafiken?Fundera särskilt över om planen inkluderar infrastruktur, utformning, drift och underhåll, vägvisning, information och kommunikation, påverkansåtgärder osv.
7. Finns det en plan för genomförande av planen/dokumentet?
8. Finns det en plan för uppföljning av uppställda mål (målindikatorer) och utvärdering av genomförda insatser för gångtrafiken?
9. Används planindikatorer för att beskriva planens konsekvenser?
10. Relaterar planen/dokumentet till andra planer/dokument?
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
25
DETALJPLANER (DP)
En systematisk struktur för detaljplaneringen är en framgångsfaktor för gångplaneringen och sparar resurser genom att man ”gör rätt från början”. T ex att: Införa en gemensam mall för detaljplaneringen Involvera trafikkompetens i detaljplaneringen – utse
person(er) med ”gångglasögon” Samarbeta mellan förvaltningar/avdelningar på daglig
basis – organisera för dialog Skicka detaljplanen på remiss (slutkontroll) Införa rutiner för bygglov och exploateringsavtal
Trivector Rapport 2011:84
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
26
CHECKLISTA FÖR DP (förkortad version)
1. Vilka övergripande mål och riktlinjer rörande gångtrafiken finns det att
förhålla sig till? (översiktsplan, strategiska dokument osv.)
2. Vilka är de allmänna förutsättningarna i planområdet? *
3. Hur ser tillgängligheten i det planerade gc-nätet ut? *
4. Hur ser trafiksäkerheten i det planerade gc-nätet ut? *
5. Hur ser tryggheten i det planerade gc-nätet ut? *
6. Hur ser attraktiviteten i det planerade gc-nätet ut? *
7. Hur regleras gångvägarna i detaljplanen, dvs. hur säkerställs att det
verkligen blir som man tänkt?
8. På vilket sätt uppfyller detaljplanen övergripande mål och riktlinjer
rörande gångtrafiken? Motivera eventuella avvikelser.
9. Behandlas ovanstående frågor för gång separat?* ) Se ”Vägledning för gångplanering” (Trafikverket Publikation 2013:057) för komplett checklista
med konkreta frågor att stämma av mot.
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
27
”Översiktsplanen anger tankarna och prioriteringarna, men man använder inte ÖP i
det konkreta arbetet.”
Prioriteras gångtrafiken i planeringens alla skeden?
”Den stora frågan är hur man ser till att tankarna i ÖP
genomsyrar planeringen.”
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
28
PLANERINGEN SOM STAFETT
Före ÖP: ÖP beaktar inte nationella mål. ÖP – FÖP/PP/DP: ÖP är inte tillräckligt
förankrad i verksamheten och blir bara en hyllvärmare.
DP – markanvisning/bygglov: Markanvisning/bygglov ges för sådant som inte följer ÖP och/eller DP.
DP/bygglov – genomförande:Den byggda miljön blev inte som planhandläggarna tänkt sig i DP.
Trivector Rapport 2010:57
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
30
DP ”Öster om Varvsparken och mässhallarna” (2010) Malmö
DP ”Öster om kv. Flaggskepparen” (2008) Lund
GC-trafiken i detaljplaneringen ”Detaljplanen följer intentionerna uppsatta i
översiktsplanen”
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
32
Intressekonflikter hindrar
”Det är svårare att genomföra åtgärder konkret i detaljplan. Det finns motstående intressen, t.ex. exploatör som vill se så mycket
bebyggd yta som möjligt.”
”Cykelparkering prutas bort efterhand i detaljplanen. Exploatörer har begränsad
yta att hålla sig och då kommer cykelfrågan sist: ’blir det något över där
vi kan sätta några cykelställ?’”
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
33
Vem har GC-glasögonen i kommunen?
”Om ingen har kompetens eller engagemang för gc-frågan, finns risk att tappa den. Det handlar om att ha
med trafikkompetens i projektet – och om kompetensen hos planarkitekter,
byggherrar, konsulter osv.”
”Det finns ingen uppföljning eller kontroll av gc-planeringen på detaljerad nivå. Man får hålla ögon och öron öppna för att
frågan kommer med. Det är lite upp till den som har frågan.”
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
34
Helhetsgrepp och inte frimärksplanering
”Det är inte om det är en DP, FÖP eller PP som spelar roll. Det är områdets
storlek. Ju större geografiskt område, desto större chans att få ett helhetsgrepp på stråken.”
”Ofta är detaljplaner för komprimerade för att gc-frågor på allvar ska kunna lyftas. Det är framförallt när en FÖP
görs som det finns utrymme att behandla gc mer strategiskt.”
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
35
”Det som är viktigt är framförhållning, att få med frågorna i god tid. Genom ett
övergripande gc-nät skapas förutsättning för ett sammanhängande, gent nät. Då
har man tänkt efter före.”
Plan för övergripande gång- och cykelnät
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
36
Policy för gång- och cykeltrafik i Lunds kommun
Generella planering- och utformningsprinciper
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
37
Gång och cykel är två olika trafikslag ”Vi har inte arbetat så mycket med gångfrågor.”
”Det behövs en metodik för en bra gångplanering.”
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
© T
rivec
tor
Hanna Wennberg
010-456 56 08
Annika Nilsson
010-456 56 47
Välkommen på kursen”Kom igång med gångplaneringen”
den 3 april i Stockholm!
www.trivector.se