Session 32 Hanna Wennberg

22
© Trivector Traffic AB Friskare med buss och tåg? Kollektivtrafikens hälsoeffekter Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB

description

"Friskare med buss och tåg? Kollektivtrafikens hälsoeffekter". Presentation av Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB. Transportforum 2012.

Transcript of Session 32 Hanna Wennberg

Page 1: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Friskare med buss och tåg?

Kollektivtrafikens hälsoeffekter

Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB

Page 2: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Ökad folkhälsa genom kollektivtrafiken

• Undersöka på vilket sätt och i vilken omfattning kollektiv-

trafiken bidrar till det transportpolitiska hänsynsmålet hälsa.

• Utveckla ett metodstöd för att kvantifiera kollektivtrafikens

hälsoeffekter.

• Uppskatta Fördubblingsprojektets hälsoeffekter.

Finansiär: Trafikverket

Tid: juli 2011 – juni 2012

Page 3: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Transporternas hälsopåverkan

Page 4: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Vad är hälsa?

WHO:s hälsodefinition från 1946:

”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt,

psykiskt och socialt välbefinnande och inte

enbart frånvaro av sjukdom”

Page 5: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Transportpolitiska målen

• Övergripande mål Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar

transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

• Funktionsmål – tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska

medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet och god

kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet.

Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot

kvinnors respektive mäns transportbehov.

• Hänsynsmål – säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska

anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt. Det ska också

bidra till att miljökvalitetsmålen och en ökad hälsa uppnås.

Page 6: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Vilka är kollektivtrafikens hälsoeffekter?

• Trafikolyckor – risken att skadas eller dödas i trafikolycka

• Luftföroreningar – exponering för hälsovådliga

luftföroreningar (framförallt partiklar, kväveoxider och kolväten)

• Trafikbuller – exponering för trafikbuller

• Fysisk aktivitet – fysisk aktivitet i form av gång och cykel i

samband med kollektivtrafikresor

• Psykisk hälsa och välbefinnande – psykisk hälsa och

välbefinnande i form av stress och trygghet

+/-

Page 7: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Trafikolyckor

• Kollektivtrafikresan är i sig säker – olyckor sker i regel på

vägen till/från kollektivtrafiken som gående eller cyklist.

• Gång- och cykeltrafikens risker är högre jämfört med att resa

med bil eller kollektivtrafik.

• Det sker även olyckor ombord på kollektivtrafiken, vilket oftare

drabbar äldre och funktionshindrade (Berntman et al, 2010).

• ”Safety in numbers”-effekten: ju fler gående och cyklister det

blir, desto mindre blir risken per gående och cyklist (Elvik,

2009; Jacobsen, 2003; Hydén et al 1998; Ekman, 1996).

• Kollektivtrafiksatsningar bör således åtföljas av satsningar på

infrastrukturen för gående och cyklister

Page 8: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Luftföroreningar och trafikbuller

• Kväveoxider, kolväten och partiklar påverkar hälsan –

trafikbuller kan ge sömnproblem och högt blodtryck.

• Utsläpp från motortrafiken orsakar lika många fall av förtida död

som trafikolyckor, men det är i första hand äldre personer som

drabbas (Murray et al, 1996).

• I genomsnitt innebär en trafikolycka ca 40 års minskad

förväntad livslängd, medan luftföroreningar ger ca 8 månaders

minskad förväntad livslängd (Rabl & de Nazelle, 2012).

Page 9: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Fysisk aktivitet

• ”Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i

sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone

måttlig, till exempel rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan

erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller

intensiteten.” (FYSS, 2008)

• Tågpendlare går i genomsnitt 30 % mer jämfört med

bilpendlare. De rapporterar oftare att man går 10 minuter eller

mer och är 4 gånger mer troliga av uppnå rekommenderade 10

000 steg om dagen (Wener och Evans, 2007).

• En stor norrländsk studie (MONICA) visar att de som tar bilen

till arbetet löper en 50 % större risk att drabbas av hjärtinfarkt

jämfört med de som går, cyklar eller åker kollektivt (Sjöstrand,

2008).

Page 10: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Fysisk aktivitet

• Invånare i länder med stor andel aktiv transport (här menat

som hög andel gång, cykel och kollektivtrafik) har generellt

mindre förekomst av fetma (Bassett et al, 2008):

Page 11: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Hälsoeffekten av ökad cykling

Totalt sett ger överföring från bil till cykel en avsevärd positiv

hälsoeffekt.

Se t ex Hartog et al (2010):

• Fysisk aktivitet: ökad förväntad livslängd på 3-14 månader

• Exponering för luftföroreningar: minskad förväntad livslängd på

0,8-40 dagar

• Risk för trafikolyckor: minskad förväntad livslängd på 5-9 dagar

Page 12: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Hälsoeffekten av ökat resande med koll?

• Kollektivtrafiken har potential att ge positiva hälsoeffekter…

• … genom förflyttningen till/från kollektivtrafiken med cykel

och/eller till fots.

A B

A B

Page 13: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Hur kan hälsoeffekterna kvantifieras?

Tre steg (Litman, 2010):

• Skattning av effekter på resandet – att bestämma hur

och hur mycket människor reser.

• Skattning av effekter på hälsan – att bestämma hur

resandet påverkar hälsan i termer av trafikolyckor,

luftföroreningar, fysisk aktivitet och andra hälsoeffekter.

• Skattning av hälsoeffekter i monetära termer – att

översätta hälsoeffekter till monetära värden.

Page 14: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Effekter på resandet

• Nationella resvaneundersökningen RES 2005-2006

• Anslutningsresor till/från kollektivtrafik – reselement

A B

A B

Page 15: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Anslutande gångresor till/från kollektivtrafiken en genomsnittlig dag på året,

N=463-9980 (RES 2005-2006)

Page 16: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Genomsnittlig reslängd och konfidensintervall för gångresor till/från

kollektivtrafiken för olika kollektivtrafikslag, N=463-9980 (RES 2005-2006)

Page 17: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Genomsnittlig reslängd och konfidensintervall för gångresor till/från

kollektivtrafiken för boende inom olika H-regioner, N=162-5711 (RES 2005-2006)

H1 = Stockholm, H3 = Större städer, H4 = Mellanbygden, H5 = Tätbygden,

H6 = Glesbygden, H8 = Göteborg, H9 = Malmö.

Page 18: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Antal anslutande cykelresor till kollektivtrafiken och längd en genomsnittlig

dag på året, N=109-237 (RES 2005-2006)

Page 19: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Genomsnittlig reslängd och konfidensintervall för cykelresor till/från

kollektivtrafiken för olika kollektivtrafikslag, N=109-237 (RES 2005-2006)

Page 20: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Effekter på resandet – slutsatser

• En kollektivtrafikresa genererar i genomsnitt ca 880 m

gång och ca 3600 m cykel

• Gångresorna är betydligt fler än cykelresorna (2,65

miljoner resp. 75 000 resor/dag)

• Gångresan till tåget är längre än till bussen (710 m resp.

380 m)

• Förflyttning i samband med byten är ej inkluderat (ej heller

fysisk aktivitet ombord på kollektivtrafiken)

• Bör också ställas i relation till förflyttningen till/från bilen

• Reslängderna varierar beroende på var man bor (dock ej i

samma grad som beroende på typ av kollektivtrafik)

Page 21: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Fortsatt arbete i projektet

• Utveckling av metodstöd för skattning av kollektivtrafikens

hälsoeffekter

– Skattning av effekter på resandet

– Skattning av effekter på hälsan

– Skattning av hälsoeffekter i monetära termer

• Potentialberäkning för Fördubblingsprojektet, dvs. antalet

kollektivtrafikresor fördubblas till år 2020 jämfört med år

2006 – först ta fram tänkbara scenarier…

– Överföring av resor från gc till koll eller från bil till koll?

– Nya resor som skapas?

• Rapportering (juni 2012)

Page 22: Session 32 Hanna Wennberg

© T

rivecto

r T

raff

ic A

B

Veta mer?

Hanna Wennberg

Affärsområdesansvarig Trafiksäkerhet & trygghet

046-38 65 32, [email protected]