SCOUTmagSCOUTMAGASINETNR6.2010NR6. 2010

SÖLJORKÄR I LEDAREN

SCOUTING PÅ CV:T

RELIGIÖS SCOUTING

med personlighet

gasinet INNEHÅLLNR 6.2010INNEHÅLLNR 6.2010

2424

FOTO: CHRISTOFFER MUNKESTAM

4 NYHETER – SEX SCOUTORGANISATIONER BLIR EN

8 JULKLAPPSTIPS TILL SCOUTFAMILJEN

10 KÅRPORTRÄTT: TRÄKVISTA HAR SNART SITT DRÖMHUS

12 SCOUTING OCH TRO – HUR FUNKAR DET EGENTLIGEN?

16 INSÄNDARE: SMUTSKASTA INTE BADEN-POWELL!

17 KRÖNIKA: KVINNOR OCH MÄN SKA LEDA TILLSAMMANS

18 SCOUTERNA RÄDDAR DIN KARRIÄR

24 INSPIRERAS AV FANTASIFULLA SÖLJOR

28 LANDET RUNT: JOTA/JOTI OCH SKOGSREKRYTERING

29 AKTIVITETSTIPS: STÖP EGNA LJUS TILL JUL

30 SNÖ, IS OCH KYLA – SÅ UTNYTTJAR NI VINTERN I KÅREN

32 FÖRBJUDEN KÄRLEK – SCOUTEN FÖRÄLSKAD I LEDAREN

34 KALENDARIUM

35 SIMONSERIE OCH SCOUTKRYSSET

SÄTT SCOUTING PÅ CV:T!Emma-Clara och Helene tycker att ledar-erfarenheten och scouttänket har hjälpt dem framåt i karriären. Inspireras av dem som utnyttjat sin scoutbakgrund och ta del av rekryterarnas bästa tips.

DRAKE ELLER KOHORNPatrik har en drake från Butan, Andrea har själv gjort en stor självlysande sol och Niklas slog till på ett stort kohorn. Möt tre som vet hur du blir personlig med hjälp av något så litet som en sölja.

TRE LEDARE OM TROAhmed vill visa sina scouter hur en muslim ska vara, Agnes tycker att det är viktigt att inte framföra sin egen tro och för Peter är scouting ett sätt att sprida den kristna tron. Möt tre unga ledare med olika tankar om scouting och religion.

BILD: FREJA ISTEMO/ISTOCKPHOTO

FOTO: CHRISTOFFER MUNKESTAM

FOTO: ÅSA KAHN

1212

1818

SCOUTmagasinet 3

LEDARELEDARE

får också höra Scouternas general-sekreterare förklara hur allt går ihop.

VI SKRIVER OCKSÅ om vilken nytta man kan ha av att man är scout när man söker jobb. Du möter Emma-Clara som i sitt jobb som brandman har användning av både knopar och patrullvana – och kammaråklagaren Helene som vet att hennes scoutledar-erfarenhet har varit populär när hon sökt jobb. Läs reportaget och bli inspi-rerad på sidan 18.

Du får också läsa om fantasifulla söljor (sidan 24), om hur man gör som ledare om en scout skulle bli förälskad i en (sidan 32) och möta Träkvista Sjö scoutkår som satsar stenhårt på att få till drömscoutlokalen (sidan 10). Bland annat.

Scoutmagasinet önskar god jul och gott nytt – på återseende 2011. Det kommer att bli ett händelserikt scoutår!

ÅSA KAHN Vik. chefredaktör

Ä r inte Scouterna något religiöst? Det är en ganska vanlig kom-mentar från mina vänner som

inte är scouter. Och ärligt talat så är det en fråga som inte är helt lätt att svara på. Å ena sidan är de flesta scoutkårer religiöst obundna och uppmanar sina scouter att hitta sitt eget sätt att tro. Å andra sidan finns det massor av kristna scoutkårer där andakter och böner är en viktig del av scoutverksamheten.

Å ena sidan är alla kårer öppna för alla. Å andra sidan är frågan hur natur-ligt det känns att hålla på med kristna andakter när man är muslim eller ateist. Dessutom finns det en officiell scout-bön, och paraplyorganisationen Svenska Scoutrådet gav för några år sedan ut en scoutbibel.

JA, LITE FÖRVIRRANDE är det allt. Därför tyckte vi att det kändes viktigt att göra en djupdykning i ämnet tro. På sidan 12 möter du Ahmed, Agnes och Peter – tre unga ledare som alla har olika tankar om scouting och tro. Du

En kristen scoutrörelse?

Vik. chefredaktör: Åsa KahnRedaktör: Malin HaawindAnsvarig utgivare: Maria GranerLayout: Åsa Kahn och Malin HaawindPostadress: Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 420 34, 126 12 StockholmTelefon: 08-555 065 77E-post: scoutmagasinet@scout.seHemsida: www.scout.se/scoutmagasinetAnnonsbokning: Annonssäljarna, telefon 08-522 812 54,hans.simons@annonssaljarna.seTryckeri: Sörmlands grafiskaForm: Eva Karlsson och John LoscialeUtgivningsplan 2011:1/2011 – 11/22/ 2011 – 25/33/2011 – 20/5 4/2011 – 9/95/2011 – 20/106/2011 – 2/12

För adressändring, prenumerations-ärenden och frågor om utebliven tid-ning, kontakta ditt scoutförbund: Svenska Scoutförbundet, Frälsnings-arméns scoutförbund, 08-568 432 00SMU Scout, 08-545 91 530KFUK-KFUMs scoutförbund, 08-677 30 50Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, 08-672 60 80 Scoutmagasinet är en medlemstidning för alla scouter över 13 år i Sverige. Tidningen ges ut av Svenska Scoutrådet med sex nummer per år. De fem scout-förbunden i Sverige står tillsammans bakom utgivningen. Redaktionen förbe-håller sig rätten att redigera, korta och tacka nej till insänt material. Vi ansvarar inte för material som vi inte har beställt. ISSN: 1654-1278 TS-kontrollerad upplaga: 25 100 ex

4 SCOUTmagasinet

Sex scoutorganisationer blir en endaPå Svenska Scoutrådets årsmöte i

slutet av november fattades ett stort och laddat beslut: Strukturen med fem scoutförbund och en paraply­organisation försvinner. I stället blir alla scoutkårer medlemmar i en gemensam riksorganisation.

– Det här är den största föränd­ringen sedan man slog ihop pojk­ och flickscouting, så det är en historisk grej att vara med om, säger Erik Sillén, ordförande i Svenska Scoutförbundet som tillsammans med KFUK­KFUMs scoutförbund och Frälsningsarméns scoutförbund skrev den motion som ligger bakom beslutet.

De tre förbunden tycker inte att dagens struktur med en paraplyorgani­sation och fem scoutförbund är effektiv – bland annat för att det blir mycket dubbelarbete och att besluten ligger långt ifrån den lokala verksamheten.

– Den stora utmaningen ligger i att skapa långsiktighet och medlems­inflytande när det gäller den gemen­samma utvecklingen. Med en tryggad gemensam bas kan de profileringar som finns i förbunden växa och bli starkare, säger Erik Sillén.

NÅGRA AV SCOUTFÖRBUNDEN kommer antagligen att finnas kvar även i den nya strukturen. Det gäller dem som har starka kopplingar till andra organisationer som nykterhetsrörelsen och Missionskyrkan. Scouterna från dessa förbund kommer då i praktiken att vara medlemmar både i scoutför­bundet och i den centrala scoutorgani­sationen – till skillnad mot i dag då de bara är medlemmar i förbundet. Tanken är också att man ska kunna bedriva

scouting som en del av en annan lokal verksamhet, till exempel en församling.

PÅ SCOUTRÅDETS ÅRSMÖTE röstade majoriteten av delegaterna för förslaget, men diskussionerna var heta och det var många från Nykterhetsrörelsens Scoutförbund (NSF) och SMU Scout som var kritiska. Och både SMU Scouts och NSF:s styrelser tycker att beslutet är olyckligt.

Per Södergren, ordförande i NSF, menar att beslutet innebär att NSF­scouterna i första hand kommer att vara medlemmar i den gemensamma organisationen, medan han och det han uppfattar som en majoritet av medlem­marna vill att de i första hand ska vara medlemmar i NSF.

– I dag kan vi garantera våra scouter att de kommer till en rörelse som är helt fri från alkohol och droger och att de inte riskerar att träffa sina ledare fulla ute på stan en fredagskväll. Det kravet kan vi ställa när vi är ett eget förbund, men vi är inte säkra på att vi kommer att kunna göra det i förlängningen.

Per Södergren tror att NSF kommer att förlora medlemmar på grund av beslutet. Förbundet kommer nu att diskutera hur man ska gå vidare, men det värsta scenariot är att NSF väljer att lämna Scouterna.

– Om det vill sig riktigt illa kommer NSF att lämna Scouterna. Då kommer en del av scouterna att lämna NSF och föredra Scouterna, medan andra kommer att lämna Scouterna och före­dra NSF.

SMU SCOUT skiljer sig från flera andra förbund genom att lokalföreningarna

Foto: Magnus Fröderberg

3 kortisar

inte bara ägnar sig åt scouting, utan även har till exempel körverksamhet och läxläsning. Med den nya organi­sationen innebär det att lokalfören­ingarna måste vara anslutna till flera organisationer.

– Det här kommer krångla till det för de föreningarna då det blir mer admi­nistration. Föreningarna vill ha en stöd­struktur för hela föreningens verksam­het, säger Johan Nilsson, ordförande i equmenia där SMU Scout är en del.

Dessutom tror equmenia att SMU­scouter inte kommer att ha samma möjlighet som de andra att påverka och ha insyn i den nya organisationen.

Johan Nilsson hade hellre sett att man utvecklade samarbetet utan att för­ändra den grundläggande strukturen.

– Vi är positiva till allt samarbete som vi har i dag. Vi ser scoutrörelsen som många förbund under ett gemen­samt paraply.

NU KOMMER SCOUTRÅDET och de fem förbunden att träffas för att fort­sätta diskussionerna.

– Vi samlar alla förbund för att till­sammans komma fram till hur vi kan göra så att organisationen ska bli bra för alla. Vi tror att det vi skapar tillsam­mans kommer att bli bra. Oavsett om man är för eller mot beslutet är det viktigt att man ser till att påverka, säger Svenska Scoutrådets ordförande Helene Gestrin.

När den nya organisationen kan träda i kraft vet man inte i dag, men under 2011 kommer fortsatta beslut att fattas på förbundens och Scoutrådets stämmor.

/Åsa Kahn

Strukturen med fem scoutförbund och en paraplyorganisation är snart ett minne blott. Det är ett beslut som väcker starka känslor hos många scouter och scoutförbund och det värsta scenariot är att scoutförbund lämnar rörelsen.

SCOUTmagasinet 5

Äventyrarkändis utsedd till ny brittisk chefsscout

SCOUTmagasinet 5

NYHETERNYHETER

Scoutmagasinet listar: Årets galnaste arr1. BADKARSRALLY.

Vad sägs om att paddla badkar längs Säveån i Partille utanför Göteborg? Leta upp ett gammalt badkar, bygg ihop ett fantasifullt ekipage och var med i badkarsrallyt som Porthälla Scoutkår arrangerar i vår. Du ska paddla en tre kilometer lång sträcka så snabbt som möjligt – eller satsa på att få pris för det vackraste badkaret i stället.

2. SKÄGG I MASSOR.

Tomteskägg, målade skägg, stickade skägg och mustascher. Under Snåriga skäggen står ansiktsbehåring i fokus då det bland annat gäller att ta hem priset för bästa skägg. Att ta hem förstapriset i den ordinarie tävlingen är det däre­mot ingen som vill, för då måste man ordna nästa års tävling. Tävlingen hålls i Stockholmstrakten i januari.

3. SCOUTING BAKOM SKÄRMEN.Är det scouting att sitta och spela Counter Strike och World of Warcraft i en stor sal tillsammans med massa andra scouter? Självklart, tycker Lomma scoutkår som två gånger varje år ordnar ScoutLAN i skånska Lomma. Scouting i

modern anda! Det ordnas också scout­LAN på andra håll i landet.

4. JULGRÖT I JANUARI.

I januari varje år samlar ett gäng scouter ihop sig i Skara scoutkårs lokal för att äta upp julgröten. Ta med ett eget gröt­fat och massor av gröt utlovas! Det blir också lekar, dans och övernattning för den som vill.

5. FRACK OCH LÅNGKLÄNNING.

Varför inte byta scoutskjortan och kängorna mot långklänning och höga klackar? I början av december ordnar utmanarna i Katrineholms scoutkår sin årliga scoutbal. Det blir trerätters­middag, vals, frackar och tjusiga hår­uppsättningar. Glamourscouting!

/Åsa Kahn

Vill du ha mer information?Badkarsrallyt: www.gbgscout.se/port-halla/badkarsrallyt.htmSnåriga skäggen: www.snarigaskaggen.seScoutLAN: www.gamea.seGröt i Skara: www.skara.ssf.scout.seKnappast Scoutbal: knappast.katrine-holm.ssf.scout.se

En scoutpappa i USA som jobbat med att samla in pengar till scoutrörelsen genom popcornförsäljning har förbjudits att bära scoutskjorta och får inte längre ha en ledarroll inom pojkscoutrörelsen. Detta eftersom han är öppet homosexuell.

– Det kändes hemskt att tänka på den förkrossande effekt det skulle ha på min son, att se sin pappa bortplockad från sin ledarroll, sa scoutledaren Jon Langbert till CNN:s dotterbolag WFAA­TV efter beskedet.

Det hela började med att några av de andra papporna kla­gade på att Jon Langbert var gay.

Klagomålen nådde högre nivåer i Boy Scouts of America och det slutade med att Jon Langbert ombads att både sluta bära sin scoutdräkt och att ge upp sin ledarroll. Jon Langbert var medlem i ett team som leder arbetet med popcornförsälj­ningen. Han får nu fortsätta jobba med försäljningen, men inte i en ledande roll.

– Vi har en policy att öppet homosexuella och ateister inte får bli ledare eller medlemmar i Boy Scouts of America. Det är en långvarig policy, förklarar Pat Currie, scoutchef i regio­nen för CNN.

Och även på nationell nivå hänvisar man till denna policy. Till CNN säger Boy Scouts of Americas pr­ansvarige Deron Smith att Scouterna fokuserar på sitt uppdrag som är att förbereda unga människor för ett bra vuxenliv och att det är därför policyn ser ut som den gör.

Scoutskjortan av för homosexuell scoutpappa

Badkarspaddling, lösskäggsfest och grötfrossa. Scouting kan vara mycket mer än skog och lägereld. Här är några av 2011 års konstigaste scoutarrange­mang.

»Nu handlar det inte längre om att hjälpa skogspinnar

över gatan eller gnugga gamla tanter mot varandra

för att göra upp eld. Raketer verkar vara det nya.«

Tidningen Ny Teknik rapporterar att ett gäng scouter från Texas i USA slagit världsrekord

i raketuppskjutning. Hela 3 130 raketer lyckades de få upp i luften på en gång.

Foto: Istockphoto

6 SCOUTmagasinet

NYHETERNYHETER

MAGNUS SVENSSON– Ja! Att säga att man är scout inbegriper att man kan hantera sociala situa-tioner och att man gör en stor samhällsinsats. Det är bra att visa att man har ett fritidsintresse och är aktiv.

FREDRIK TEGBÄCK – Självklart! Jag berättar det gärna och har dess-utom med det i mitt cv. Det är jättebra att man visar att man är engage-rad i ideella organisatio-ner. Det uppskattas ofta av arbetsgivare att man är scout.

EMMA ANDERSSON– Ja, det är klart att jag gör! Kungen är ju scout och det är coolt. Det ger även ett seriöst intryck av mig som person när jag söker jobb och det visar att jag är driven och vill engagera mig i saker.

LINNEA WEDELIN– Ja, absolut. Jag tror att det visar att man kan ta ansvar och är en pålitlig person. Att vara scout innebär att man är engage-rad och van att ta ansvar för större uppgifter och för grupper av människor.

KRISTINA HEDIN– Ja, alltid. Det är bra att visa engagemang i ideella föreningar. Att vara scout innebär oftast att man kan samarbeta och har bra hand med barn. Dessutom har jag gått utbildningar inom Scouterna, det är alltid bra att säga.

TEXT OCH FOTO: MARIKA PERSSON

... Jenny Lindberg, ny generalsekre­terare i Nykterhetsrörelsens Scout­förbund, NSF, sedan september.

Vem är du?– Jag har varit scout i NSF sedan jag var åtta år, har varit avdelnings­ledare och har suttit i förbundsstyrelsen i fem år. Jag har jobbat på IOGT­NTO som controller de senaste två åren och är civilekonom i botten.

Vad är på gång i NSF?– Vi håller på med programträffar där vi träffar alla aktiva kårer och pratar om det förbundsgemensamma programmet och vårt komplement till det. I januari har vi en konferens där vi ska prata om framtidens struktur, och så jobbar vi mycket med Världsscoutjamboreen och hur vi kan stötta kårerna där. Vi håller också på att tillsätta en arbetsgrupp som ska jobba med ett alkoholpolitiskt projekt.

Varför har nykterhetsrörelsen ett eget scoutförbund?– För våra medlemmar är det viktigt med ett sammanhang där man kan identifiera sig, och det är en trygghet att vara en del av en annan rörelse. Sedan är det viktigt att det finns nyktra förebilder för unga – vi jobbar med att unga ska våga ta ställning och vara starka och trygga.

Hallå där …

SÄGER DU ATT DU ÄR SCOUT NÄR DU SÖKER JOBB?

BOKTIPS:

Den välsituerade flickan Flickscoutrörelsen gjorde det möjligt för flickor att forma

sig själva på nya sätt men den var samtidigt en del av en mansdominerad och mansstyrd värld. Något som flick scouter ändå lärde sig och som inte var alldeles vanligt att unga kvin­nor fick möjlighet till under den första halvan av 1900­talet var att klara sig själva och ta del av det offentliga livet.

Det här kommer historikern och genusforskaren Bodil Formark fram till i sin avhandling Den välsituerade flickan som kom ut under hösten. Boken handlar om den svenska flick scoutrörelsens historia mellan 1910 och 1940.

Pojkscouter har det forskats ganska mycket om, men Bodil Formark såg att det fanns väldigt lite skrivet om flick­scoutrörelsen i Sverige, och det var just det som fick henne att ta sig an ämnet.

Av Bodil Formark, Sekel bokförlag

Läs mer om scouting och jobb på sidan 18!

Foto: NSF

SCOUTmagasinet 7SCOUTmagasinet 7

Du, på World Scout

Jamboree

- ditt livs sco

utupplevels

e!

Glöm inte att anmäla dig före 31 december!

Anmäl dig idag på www.worldscoutjamboree.se/sverige

8 SCOUTmagasinet

TEXT: GUSTAV THORESSON

TILL POLARN

TILL HELA FRILUFTSFAMILJEN

* Be en GSI-återförsäljare

som getout.se att ta hem

GSI:s fotoram.

* Sältinas Stenis finns

på addnature.com för 289

kronor.

* Fjällbjörk kostar 39

kronor på Ikea.

* AppTVanten beställs via

info@apptv.se och kostar

39 kronor.

KÖPSTÄLLEN OCH PRISER

Ikea har formgivit en våt dröm för alla utomhusentusiaster som någonsin längtat efter den äkta kåskänslan hemma i vardagsrummet. Den heter Fjällbjörk och i stället för trä eller plast är den här kåsan gjord av porslin, så att den passar till allt annat porslin där hemma. Utmärkt för den som inte orkar eller har lust att bege sig ut i skogen så ofta – mormor kanske?

Nu börjar det bli riktigt kallt, och en mössa på huvudet är ett måste om

man ska vara ute. Varför inte ge bort en klassiker i vinter? Sältinas Stenis anspelar på

den mössa som skidlegenden Ingemar Stenmark hade på huvudet under 70-talet. Ge den till någon som var med då!

Alla friluftsnissar med en iphone har nog upplevt samma problem: Det går inte att peka på skärmen när man har vantar på sig. Nu finns den enkla lösningen: AppTVanten har ett hål där du kan sticka ut det viktiga pek-fingret. Vanten är utvecklad tillsammans med militären och sägs klara kyla och blåst bra.

Har du en vinter-sportstörstande vän som bara pratar om nästa gång han eller hon får sätta på sig

pjäxorna? Då kan det kanske vara fint och ge bort en sådan här fotoram från GSI. Självklart sätter du in en bild på den snösjuke innan du ger bort ramen.

JULKLAPPARTILL MORMOR

TILL PAPPA

TILL SYRRAN

SCOUTmagasinet 9

Du missar väl inte ditt

livs scoutupplevelse?

Nu är det hög tid att anmäla sig till Världsscoutjamboreen 2011. Det är en upplevelse utöver det vanliga som du inte vill missa. Tänk dig 30 000 scouter från 150 länder som har läger tillsammans på Rinkabyfältet. När kommer du närmare världen än så? Det är verkligen ett minne för livet!

Anmäl dig idag på www.worldscoutjamboree.se/sverige

Glöm inte att anmäla dig före 31 december!

Anmäl dig idag på www.worldscoutjamboree.se/sverige

10 SCOUTmagasinet

Utmanarscouter som spelar Rock Band i ett rum. I ett annat sitter en

avdelningsledare och planerar, och i ett tredje pågår ett styrelsemöte.

Antal medlemmar: 173

Förbund: Svenska Scout-

förbundet

Funnits sedan: 1971

Plats: Ekerö utanför

Stockholm.

Träkvista Sjöscoutkår hade en vision. Efter år av lokalproblem var det dags att göra något. Träkvista satte igång och byggde sitt drömhus.

V ägen är dimmig denna regniga novem-berkväll. Mitt i ett grönt område som känns mer som en skog än Stockholms-

förorten Ekerö ligger scouthuset, som de kallar sitt imponerande bygge. Den är ett resultat av massor av blod, svett och tårar för att använda en klyscha.

– Det har varit mycket hårt arbete och mycket nervositet för om pengarna skulle räcka, men samtidigt har scoutingen alltid varit det viktiga, säger kårordförande Stefan Cederberg.

ÅR 2003 hade Träkvista Sjöscoutkår fått nog. Kåren började kännas uppdelad eftersom man bedrev sin verksamhet i två olika lokaler. Man höll ett visionsmöte där man bestämde sig för att man skulle bygga ett nytt hus.

– Vi fick husmodulerna av kyrkan som skulle bygga nya lokaler och kommunen gav oss tillträde till marken i samband med det, säger Stefan.

Efter mycket om och men påbörjades bygget i februari 2008. När Träkvista förberedde plat-sen där man skulle bygga upptäcktes att delar av huset skulle behöva pålas, något som skulle kosta 300 000 kronor mer än man räknat med. Men tack vare ett bidrag på 1,6 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden kunde arbe-tet fortsätta.

I oktober samma år började den första verk-samheten i huset, men än i dag är huset inte helt klart. En sak som alla är överens om är dock att huset är otroligt viktigt för kåren.

— Man har helt klart lärt känna folk bättre och det är mer sammanhållning i kåren numera, säger Mattias Gustavsson som är ledare för utmanarscouter.

Husbygget är möjligt tack vare Björnligan som är ett gäng ledare och föräldrar som inte är aktiva på avdelning men som ägnar ledig tid åt att bygga på huset för att få det klart.

Richard Kollig som är förälder till ett av barnen i kåren är på plats i kväll för att bygga på det blivande utmanarrummet tillsammans med två ledare.

– Det känns bra att göra nytta och stötta den bra verk-samhet som det här är. Jag är hantver-kare från början och då är det kul att bidra med det jag kan.

I HUSET PÅGÅR det aktivitet för fullt. Utmanar scouter som har lagat middag tillsam-mans och som nu spelar musikspelet Rock Band i ett rum. I ett annat sitter en avdelnings-ledare och planerar, och i ett tredje pågår ett styrelsemöte.

– Huset blir som en samlingspunkt där man kan umgås, och scouting på Ekerö har verkli-gen utvecklats tack vare huset, säger Mattias.

Nu har Träkvista Sjöscoutkår visioner om att samarbeta med andra organisationer för att handikappanpassa huset och flytta sina båtar

närmre. Allt för att möjliggöra en vision om ett scouthus för sjöscouter där all verksamhet är samlad.

– Det viktigaste har hela tiden varit att förbättra verksamheten genom huset, och därför har vi sett till att det inte går resurser från avdelningarna till bygget. Nu tror jag att vi är helt klara om cirka två år. Hela kåren har verkligen hjälpt till på olika sätt, till exempel Johannes, säger Stefan och tittar på en av utmanar scouterna och ropar »eller hur?«.

TRÄKVISTA SJÖSCOUTKÅR

DE BYGGER ETT JÄTTEHUS

TEXT OCH FOTO:

ERIK HELLSTRÖM

SCOUTmagasinet 11

TRÄKVISTA SJÖSCOUTKÅR

DE BYGGER ETT JÄTTEHUS

Home Hospitality är en unik möjlighet att bjuda hem utländska scouter som kommer till Sverige för Världsscoutjamboreen och uppleva saker tillsammans med dem. Du får en äkta internationell scout-upplevelse som du kan minnas resten av ditt liv. Du som värd visar de besökande scouterna hur det är att leva och vara scout i Sverige. Home Hospitality är din chans att knyta nya kontakter runt om vår jord och kanske lägga grunden för ett framtida internationellt scoutsamarbete?

Missa inte din chans att uppleva Scouting, helt enkelt!Läs mer på www.worldscoutjamboree.se/homehospitality

Bjud hem världen till dig

Läs mer och anmäl dig påwww.worldscoutjamboree.se/homehospitality

12 SCOUTmagasinet

Kristen, muslim, agnostiker

Tycker du att scouting och

religion inte har med varan-

dra att göra? Eller att det är

konstigt att det inte finns

några judiska scoutkårer? Dela

med dig av din åsikt – skriv

till scoutmagasinet@scout.se

eller Scoutmagasinet, Svenska

Scoutrådet, Box 420 34, 126 12

Stockholm.

VAD TYCKER DU?

SCOUTmagasinet 13

TEXT: ÅSA KAHNILLUSTRATION: FREJA ISTEMO

Är scouting ett sätt att sprida den kristna tron? Eller får scouterna för allt i världen inte ledas i en viss religiös riktning? Möt Ahmed, Agnes och Peter som alla har olika tankar om scouting och tro.

Kristen, muslim, agnostiker

MER OM TRO PÅ NÄSTA UPPSLAG!

»Jag visar hur man ska vara som muslim«alla och ser till att alla har det bra.

Ahmed anser att han som ledare har ett stort ansvar att lära barnen och ungdomarna om islam.

– Jag känner verkligen att jag har ansvar, och jag försöker förmedla den kunskapen jag har till andra. Det kan till exempel handla om något som Profeten har sagt, till exempel om hur man ska bete sig mot andra. Sam-tidigt försöker jag praktiskt visa hur man ska vara som muslim – som hur man pratar med andra och hälsar på varandra.

SAMTIDIGT SOM Alladins verksamhet hela tiden utgår från islam, är man välkommen även om man inte är troende muslim. Och precis som scoutlagen säger, tycker Ahmed att det är viktigt att respektera andras tro.

Ahmed föredrar att vara med i en kår där han kan utöva sin religion samtidigt som han har kul. Men han skulle kunna tänka sig att

vara med i en scoutkår som inte är muslimsk om hans kår inte fanns.

– Ingenting skulle hindra mig från att vara med – jag är en friluftsmänniska. Mina föräld-rar har lärt mig mycket om religion tidigare, så

jag skulle kunna utöva min religion ändå. Jag tror också att jag skulle kunna berätta för de andra i kåren hur jag tänker.

Det finns bara en handfull muslimska scoutkårer i Sverige och att represen-tera en av dem blir därför speciellt. Och ansvarsfullt.

– Det känns spe-ciellt att vara en av få muslimska scouter i Sverige. Jag är glad över att vi är en del av sam-hället. Vi har fått ett stort ansvar att förmedla islam på bästa sätt för andra scouter.

För två år sedan gick Ahmed Nuru med i muslimska Alladin scoutkår där han både är ordförande och ledare. Kåren

håller till i invandrartäta Stockholmsförorten Alby och startades upp som en del av Islamiska Förbundet i Botkyrka eftersom de som gick till moskén ville ha något att göra på fritiden.

– Vad jag ser är att ungdomar som kommer till moskén antingen går ut och hänger och gör ingenting eller sitter hemma och spelar spel. Därför är det bra att vi gör något för varandra, säger 21-årige Ahmed.

EFTERSOM KÅREN startades upp av Islamiska Förbundet var det naturligt med en muslimsk inriktning. Tanken är att man ska kunna utöva sin religion tillsammans, och på samma gång ha roligt. Och religionen är ständigt närva-rande i scoutverksamheten.

– När vi har haft läger har vi försökt lära ungdomarna vad religionen betyder för varje individ. I varje aktivitet försöker vi få dem att förstå hur viktig religionen är, säger Ahmed och berättar bland annat om frågesporter där ledarna ställer frågor om hur islam ska utövas och om Profeten.

– Och vi gör aldrig något som islam inte accepterar – vi erbjuder samma möjligheter till

14 SCOUTmagasinet

Solna Sjöscoutkår är en kår i religiöst obundna Svenska Scoutförbundet, och här är alla ledare ateister eller agnostiker.

20-åriga Agnes Holmstedt Gransberg är en av dem. Hon är agnostiker och tvivlar på om Gud

finns, men hon vill inte föra över sina tankar till de upptäckar-scouter som hon är ledare för.

– Det är viktigt att jag håller scouterna öppna för allt som finns omkring dem och inte överför mina egna åsikter till dem. Jag försöker att inte predika om att man ska vara agnostiker, utan försöker ha en öppensinnighet mot olika reli-gioner. Vi försöker lära barnen kritiskt tänkande och att hitta sina egna svar, säger Agnes.

ÄVEN OM det inte är så ofta som de tar upp frågor som rör andlighet och tro i kåren, så

händer det då och då. Och Agnes tycker att det är viktigt att belysa sådana frågor om man märker att barnen funderar på dem.

– Vi gick igenom scoutlagen förra året. Då gjorde vi charader där vi tog upp scoutlagens punkt om att söka sin tro. På så sätt fick vi in lite om trosuppfattningar. Sen på båtarna är det mycket dötid och då blir det mycket prat.

Samtidigt som Agnes tycker att det är viktigt att inte förmedla någon speciell tro till sina scouter, kan hon inte se något negativt i att det inom rörelsen finns religiösa kårer som för-medlar en kristen eller muslimsk tro.

– Det är lite som att fråga om sjöscouting skulle finnas, eller att man skulle tvinga dem som är med i Nykterhetsrörelsens scoutför-bund att dricka. Religiös scouting är en viktig del i Scouterna och det finns väldigt många religionsbundna kårer. Det är naturligt att kårer har olika inriktningar, säger Agnes men poäng-terar att man aldrig får utesluta någon.

– Det viktiga är att alla ska vara välkomna. Det är viktigt att man inte tackar nej till reli-giösa barn i en kår i Svenska Scoutförbundet och att man inte tackar nej till ateister och agnostiker i SMU Scout.

I DAG FINNS INGA öppet troende scouter bland Agnes upptäckarscouter.

– Jag hoppas att man skulle känna sig väl-kommen om man var troende. Men ibland tänker man sig inte för som ledare, någon av oss skulle kunna säga något negativt om reli-gionen så att barnen känner att de själva är dåliga. Men jag hoppas att de troende skulle känna sig välkomna och tror att de skulle kunna ge de andra barnen och oss ledare en bild av hur det är att vara troende, det är bra att få sina uppfattningar utmanade.

»Jag lär barnen att hitta egna svar«

Peter Karlbom började i Scouterna i kristna Guntorps SMU utanför Göte-borg när han var elva år utan att själv

vara troende. När han blev lite äldre såg han styrkan i den kristna tron och tog den till sig. I dag är han 25 år och ledare för spårar-, upptäckar- och även-tyrarscouter samt även roverscout. Nu vill han att hans scou-ter ska få vara med om samma sak som han fick vara med om.

– Eftersom jag har fått min tro från Scouterna så vill jag ge andra den möjlig-heten. Vi i SMU-Scout använder scouting som en metod för att sprida vår tro, förklarar han.

Det innebär att den kristna tron är ständigt närvarande i scoutkårens aktiviteter.

– Vi har andakt i slutet av varje scoutkväll.

»Vi använder scouting för att sprida vår tro«exempel Explorer Belt. Ofta är man mer intres-serad av att vara engagerad i det som händer i kyrkan och den kristna gemenskapen, det är lättare att vara aktiv i en organisation som man har samma tro och samma kultur som.

Peter Karlbom vill sprida evangeliet och hjälpa sina scouter att hitta den kristna tron, men samtidigt tycker han att det är viktigt att inte påtvinga någon en tro.

– Givetvis vill jag helst att scouterna hittar till samma tro som jag har gjort, men om de inte gör det så tycker jag om dem lika mycket för det. Jag visar min tro, men det är upp till dem att välja, säger han.

HANS SCOUTKÅR är också öppen för alla, oav-sett vilken tro de har. Det har funnits agnosti-ker och ateister både bland barnen och ledarna.

– Det finns ett gäng som ser scouting som en metod att nå ut med det kristna budskapet, medan andra är med mer för verksamhetens skull. Vi är tydliga med att man inte behöver ha en tro och definitivt inte en färdig tro. Tron förändras ju hela livet.

Då samlas vi kring en eld eller i kyrksalen och läser något från Bibeln eller bygger andakten på en berättelse där det finns ett etiskt dilemma som vi sedan kopplar till en bibeltext. På läger

och hajker har vi morgon-andakt där vi samlas och läser något från Bibeln och sjunger en sång. Vi har även inslag av bibelstudium där vi diskute-rar med scouterna.

SOM SMU-SCOUT är man ofta aktiv även i kyrkans andra aktiviteter. Man kanske sjunger i kyrkans kör eller är med i tonårsverksamheten. Och när man blir äldre så går man kanske in och jobbar i församlingen. Därför blir

identiteten som SMU:are ofta starkare än den som scout, tror Peter.

– SMU Scout har en väldigt passiv roll i sam-arbetet hos Svenska Scoutrådet, vi har nästan inga deltagare i Scoutrådets aktiviteter som till

SCOUTmagasinet 15

»Jag lär barnen att hitta egna svar«

A v Scouternas fem scoutförbund har tre en kristen inriktning, där Missionskyr-kans SMU Scout är störst med cirka

13 000 medlemmar. Det finns också ett par muslimska kårer inom rörelsen. Men för Scou-ternas generalsekreterare Maria Graner finns det ingen motsättning mellan detta och att vara religiöst obunden.

– Det viktiga är att vi behöver neutralitet på ett centralt plan och att inriktningarna i förbund och kårer inte motverkar varandra. Vi

måste vara öppna för alla som vill arbeta uti-från scoutmetoden, säger hon.

I scoutlagen fastslås att en scout söker sin tro, vilket för Maria Graner betyder att vi ska stötta barn och unga i deras andliga utveck-ling – men inte uppmana dem att hitta just den kristna tron.

– Vi ska stötta unga så att de ska hitta sin tro eller religion, vi ska jobba med en andlig

sida. Var man landar är inte det viktiga, säger Maria och berättar att det rent praktiskt kan handla om att ge utrymme för reflektion vid lägerelden.

Men hur okej skulle det vara att välja en alternativ tro i en kristen kår inom till exempel SMU Scout?

– SMU Scout utesluter inte medlemmar som inte är troende. Alla förbund är öppna för alla, säger Maria Graner, samtidigt som hon förstår om man inte i första hand väljer en SMU-kår

om man inte har en fri-kyrklig bakgrund då Mis-sionskyrkans ideologi är en viktig del av SMU Scouts verksamhet.

ÅR 2007 GAV Svenska Scoutrådet ut en scoutbibel

– något som kanske kan sticka i ögonen på de som inte är kristna. Varför gavs den ut?

– Det handlar om att vi har många kristna i rörelsen. De muslimska scouterna har pratat om en scoutkoran, men det är svårt att få eko-nomi i det eftersom de muslimska scouterna är så få, förklarar Maria.

En annan sak som kan tyckas märklig är att det finns en scoutbön, som börjar »Käre Fader

i din himmel, Du som alltid hjälper mig …« och bland annat okommenterat tryckts längst bak i ledarboken som Scoutrådet gav ut i år, i samband med att det förbundsgemensamma programmet lanserades.

– Scoutbönen finns av historiska skäl, Scou-terna har haft en stark kristen koppling gene-rellt sett. Varför den finns tryckt i ledarboken kan jag inte svara på. Det är viktigt att vi inte är exkluderande och jag hoppas att vi har testat att det här inte upplevs så.

SÅ SENT SOM 2004 var första punkten i scout-lagen »En scout visar vördnad för Gud och hans ord«. Nu är den ändrad till »En scout söker sin tro och respekterar andras« för att motsvara den mer öppna hållningen till tro som finns i dag. Men vad få kanske vet är att den nya formuleringen ännu inte är godkänd av världsorganisationen WOSM.

– Om jag har förstått WOSM:s skepsis rätt så tycker man att det är viktigt att vi ger scouterna möjligheter att hitta en tro. Att hjälpa dem att avstå från en tro är däremot inte okej, förklarar Maria Graner som är av en annan åsikt.

– För oss som rörelse handlar det inte om att vi missionerar, vi vill inte fösa in scouterna i en religion.

Men WOSM måste ta hänsyn till att förhål-landet till religion ser ganska annorlunda ut i resten av världen jämfört med i Sverige.

– Att vi är det mest sekulariserade landet i världen kan göra det här svårt att förstå. För Baden-Powell var det säkert självklart att en scout är kristen och så är det för många scouter i världen även i dag.

Scouterna är en religiöst obunden organisation. Ändå finns en mängd religiösa scoutkårer och både en scoutbibel och en scoutbön. Hur går det ihop egentligen?

Vadå religiöst obundna?

* Första punkten i scoutla-

gen lyder »En scout söker

sin tro och respekterar

andras«.

* Tre av de fem scoutför-

bunden har en religiös

inriktning – SMU Scout,

KFUK-KFUMs scoutförbund

och Frälsningarméns scout-

förbund. Svenska Scout-

förbundet och Nykterhets-

rörelsens Scoutförbund är

religiöst obundna, precis

som paraply organisationen

Svenska Scoutrådet.

* Det finns en handfull

muslimska kårer inom Nyk-

terhetsrörelsens Scoutför-

bund.

»Scoutbönen finns av historiska skäl, Scouterna har haft en stark kristen koppling generellt sett.«

16 SCOUTmagasinet

RÖR INTE BP!

INSÄNDAREINSÄNDARE

Varför smutskastar ni Baden-Powell?Jag blev rent ut sagt förbannad när

jag läste senaste numret av Scoutmaga-sinet och såg att ni smutskastade Robert Baden-Powell. Det känns lite som att hugga sin egen far i ryggen, och det känns lite som något man inte gör eller?

OKEJ FÖR ATT BÖRJA från början, ja Robert var förmodligen med dagens mått mätt sexist. Men glöm inte att han växte upp i mitten av 1800-talet och uppväxten är den som sätter spår i oss om hur vi tycker och tänker om olika saker.

Och beroende på när, var och hur vi växer upp får vi olika fördomar eller sätt att se på samhället. Och när Robert växte upp var kvinnor helt enkelt inte lika mycket värda. Beklagligt. Men det var så det var. Och det är fakta som inte går att förbise.

Och om jag fick välja skulle jag så mycket hellre bli sexistiskt mött av någon med samma inställning som Robert (som tyckte att män skulle var vänliga mot kvinnor) än bli sexistiskt mött av någon med samma inställning som de flesta sexistiska män springer runt med i dag. Och det är att kvinnan

bara är en sexleksak som enbart är till för mannens njuting.

Och det där om att han skulle vara rasist – fortfarande 1800-talet. Och okej visserligen skrev han Scouting for boys i början på 1900-talet men ska vi då också granska hur svenskarna betedde sig i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. Om vi slår upp en ordbok från 1889 och letar efter ordet neger kommer vi se att ordförklaringen lyder »I psykiskt hänseende kan negern sägas i allmänhet stå på barnets ståndpunkt, med liflig fantasi, brist på uthållig-het och energi och ett lättrörligt lynn, hvars mest framstående drag utgöras af glädtighet, fåfänga och lättsinne i god bemärkelse. Det är nämligen träffande i anmärkt, att neger i sedligt afseende snarare kan sägas sakna moral än vara omoralisk.«

ROBERTS IDÉER kanske är smått gam-malmodiga men han ska definitivt inte tas bort ur scoutrörelsen och dessutom borde man lära sig mer om honom. Och Robert ville inte skapa en sorts barn-militär som ni påstår utan han saknade att jobba med barn när han väl kom

tillbaka till England. Och så såg han att han kunde hjälpa dem ur den skiten de höll på med.

Malin, 15, Habo

Svar från ScoutmagasinetHej Malin. Tack för ditt mejl!

Meningen med vår artikel var inte att smutskasta Baden-Powell, utan att dis-kutera vilken roll han ska ha i dagens scoutverksamhet. Visst är det sant att synen på kvinnor, personer från andra länder och mycket annat var väldigt annorlunda för hundra år sedan, vilket jag också tycker att vi tar upp i artikeln.

Givetvis var Baden-Powell påverkad av den tid han levde i. Vi anser dock inte att det hindrar en diskussion om hans betydelse i dag. Det hindrar inte heller att vi lyfter fram personer som är kritiska till att man hyllar honom (på samma sätt som vi lyfter fram personer som inte är det).

Vi propagerar inte för att ta bort Baden-Powell ur rörelsen, utan vill väcka en diskussion om hur vi ska för-hålla oss till honom i dag.

Åsa Kahn, chefredaktör Scoutmagasinet

Scoutmagasinet nummer 4.

SCOUTmagasinet 17

KRÖNIKAKRÖNIKA

Dela på ledarskapet!

MARIE REINICKE är

lägerchef för Världs-

scoutjamboreen 2011.

Iscoutrörelsen finns det väldigt många duktiga ledare, både kvinnor och män. Dessa ledare kan vara förebilder var för sig, men jag har sett

många exempel där ledarskapet stärkts och blivit mer uppskattat, mer framgångsrikt och mer jäm-ställt när kvinnor och män jobbat tillsammans.

VÅRT SAMHÄLLE ÄR fortfarande uppdelat utifrån kön, till exempel innehas vissa yrken och roller främst av ena könet och såväl unga som vuxna ges olika förutsättningar beroende på stereotypa för-väntningar av hur killar respektive tjejer ska vara.

Därför tror jag att kvinnor och män har olika erfarenheter och synsätt med sig in i ledarskapet. Genom deras olika perspektiv ser de olika signaler från den grupp de leder, hittar olika lösningar på problem som uppstår, värderar idéer, kunskaper och egenskaper på olika sätt.

Dessa olikheter tror jag stärker ledarskapet, de olika perspektiven kompletterar helt enkelt varan-dra och kan öppna upp olika vägar till samma mål.

NÄR VI BYGGT planeringsorganisationen för Världsscoutjamboreen har vi valt att utse två ansva-riga för alla poster och då strävat efter att de ska vara en kvinna och en man. Det delade ledarskapet har självklart gjort att de två fått stöd av varandra och delat på bördan, men vi har också sett att de kompletterat varandras ledarskap.

Det ledarskap som bedrivs i en organisation påverkar dess grupper och medlemmar. Det sätter riktningen och ledarna blir förebilder. Då är det viktigt att riktningen sätts av kvinnor och män tillsammans och att det finns förebilder av båda könen.

JAG TROR PÅ det delade ledarskapet där kvin-nor och män kompletterar varandra, snarare än strävan efter en jämn könsfördelning när vi gör ett tvärsnitt.

Att bara se till att det finns lika många av varje kön säkerställer inte att vi i det enskilda fallet bedriver ett jämställt ledarskap eller ser till både killars och tjejers behov. Jag tror att vi i stället har större chans att lyckas nå dit med ett delat ledar-skap.

Scoutmagasinet nummer 4.

Framtiden är alltid oviss, då vi emellanåt möts av mer eller mindre traumatiska upplevelser. En av mina första inträffade för 75 år sedan då en kompis och jag med bandyklubbor och boll fanns på isen till en å som rinner ut i Dalälven. Plötsligt rullade bollen mycket nära ett mindre vattenfall.

När jag skulle hämta den brast isen i vars kant jag hängde på underarmarna medan kroppen trycktes upp mot isens undersida. Vi var ensamma långt från närmaste hus. Min då 12-årige kompis lade sig på magen och ålade sig fram en bit samt räckte mig bandyklubban. Den lilla, enda och fasta punkten var tillräcklig för att ge den simkunnige kraft att komma upp trots den hala isen och de våta, tunga och kalla kläderna. Livet var räddat!

JAG HAR ANLEDNING ATT tacka två för den hjälpen. Den ena var min kamrat. Den andra Lord Baden-Powell, som för mer än 100 år sedan med ett par dussin pojkar i England prövade sina idéer om scouting, som i dag växt till över 30 miljoner flickor och pojkar runt världen.

Min kompis var en av de många som inom scoutrörelsen lärt sig praktiska nyttigheter. Jag blev och är fortfarande medlem, utan att nu leda avdelningar eller tillhöra kår-, distrikts- eller förbundsledning. Scoutrörelsen har varit mitt främsta universitet, även om jag också skaffat några akade-miska betyg.

Något som förändrat scoutings innehåll var skolväsendet. När jag kom med för 72 år sedan var det endast cirka 10 pro-cent av barnen som fortsatte utbildning efter sjuårig folkskola. Scoutrörelsens klassprov kom därför att bestå av nyttig kun-skap om växter, djur, sjukvård, livräddning, orientering, enkel astronomi, matlagning med mera.

Scoutrörelsen är fortfarande en pigg 100-åring som både räddar liv och ger livet innehåll.

VI BÖR INTE IFRÅGASÄTTA Baden-Powells idéer, utan i stäl-let utan onödig klåfingrighet vårda, förvalta och utveckla grundtankarna med högt ställda personliga utvecklingsmål, samverkan i konstruktiva grupper nära naturen samt hyllande av allas lika värde, som vi ledare kan förstärka genom att i verksamhet och tävlingar variera uppgifterna så att alla kan bidra till patrullens lösningar oberoende av individuell styrka, kunskap och kreativitet. Scoutskjortan var från början av billigt och tåligt blåtyg och utpekade ingen klasstillhörighet. Den vittnade om samhörighet – den blekta och slitna även om erfarenhet.

Modernisera byggnaden varsamt i takt med tiden, men behåll de fundament som grundlades av BP!

Thore »King« Gårmark, Västerås

Ifrågasätt inte BP:s idéer!

18 SCOUTmagasinet

drömjobbetSCOUTERNA LEDER DIG TILL

SCOUTmagasinet 19

TEXT: ERIK HELLSTRÖM

BILDMONTAGE: FREJA ISTEMO

FOTO: ISTOCKPHOTO

Emma-Clara Stenius är en ung person som redan har haft nytta av sin scout-erfarenhet i arbetslivet. Allt från

knopkunskaper till vanan att jobba i grupp har varit nyttigt i det färska uppdraget som brandman.

Emma-Clara tillbringade sommaren som brandman, och var då dessutom en av rök-dykarna vilket var ett ansvarsfullt uppdrag.

– Att åka som rökdykare innebär att man går in och räddar liv vid brand. Dessutom är man med och agerar vid trafikolyckor, skogs-bränder med mera.

Det är ett jobb där man måste hålla huvu-det kallt, och ett yrke som är väldigt svårt att komma in i – något som Emma har fått erfara den hårda vägen.

– Vägen till brandman har varit väldigt tuff. Brandmansyrket är ett väldigt mans-dominerat yrke och det är dessutom ett av de mest fysiskt tunga jobb man kan ha. Jag gav mig på utmaningen, började träna och sökte skola.

Att läsa brandmansutbildningen innebär uppoffringar och en anpassning till ett nytt liv men det är också så det måste vara när man har ett yrke som handlar om att rädda liv. Det är i antagningen och i valet av yrke som scoutingen har betytt mest för Emma-Clara.

– Som brandman jobbar man till stor del i grupp och man är som en familj, precis som man är i patrullen på Scouterna. Dessutom har de kunskaper man får inom Scouterna hjälpt mig på vägen.

FÖR ATT BLI brandman läser man en tvåårig utbildning vid Myndigheten för skydd och beredskaps skolor Sandö eller Revinge. Det är där Emma befinner sig nu.

– Jag valde att läsa på den skolan som ligger på Sandö. Den ligger hela 90 mil hemifrån, och jag började leva och lära för att uppfylla min dröm, att få jobba som brandman.

Emma-Clara har tagit med sig baskunskaper

i sjukvård från Scouterna. Att redan ha grun-den underlättar när det är mycket som ska in. Även knopar kommer till stor användning nu.

– Då, när vi lärde oss, kändes det mest som något man gör för att man ska, men nu har jag insett att det är superbra att kunna till exempel en pålstek vid höghöjdsarbete som håltagning och taksäkring.

SOM UNG HAR MAN sällan haft möjlighet att samla på sig så många erfarenheter från arbets-livet och då väger ideella meriter tungt.

Man kan också tänka sig att Myndigheten för skydd och beredskap värderar erfarenheter från scouting högt i och med att många av de saker man gör som ung scout är något som praktiseras i yrket. Men mest av allt har Emma-Clara tagit med sig en styrka från Scouterna.

– Scouterna har lärt mig att man inte ska ge upp för att någonting är lite kämpigt. Jobbar man lite så löser det sig snart. Jag hade en dröm och jag gjorde den verklig.

drömjobbet

Ålder: 22

Scouterfarenhet: Scout

och scoutledare

Scoutkår: Ingen längre.

Yrkeserfarenhet:

McDonalds , brandman

Just nu: Studerar på

Myndigheten för skydd

och beredskap och gör

tester för anställning

inom räddningstjänsten.

EMMA-CLARA STENIUS

Som brandman jobbar Emma-Clara i den lilla gruppen precis som i Scouterna. Helene vet att hon haft lättare att få jobb tack vare sin ledarerfarenhet. Möt två som vet hur

Scouterna kan ge dig en skjuts i karriären.

BRANDMANNEN EMMA-CLARA:

»Man är som en familj, precis som i patrullen«

NÄSTA UPPSLAG:JURISTEN TACKAR

SCOUTERNA

20 SCOUTmagasinet

Kammaråklagare Helene Gestrins bak-grund som scoutledare och represen-tant i olika styrelser har format hennes

yrkesval och hjälpt henne på traven i yrkeslivet. – Mitt intresse och engagemang inom scou-

ting har lett till att jag sett juridik som något intressant och givande. Det har också gjort att jag nu jobbar mycket med ärenden som hand-lar om barn och unga, det kanske jag inte hade gjort om det inte vore för min bakgrund.

HELENE LÄSTE JURIDIK i Uppsala och hennes första jobb efter examen var på en advokatbyrå. Redan där fanns hennes då mer begränsade ledarerfarenhet på avdelning med på hennes cv. Men störst nytta av sin scout-ledarbakgrund hade hon när hon efter en tid som åklagare sökte en specialtjänst.

– I och med att det är ett statligt jobb finns det en tjänstenämnd som tillsätter jobben, och man kunde tydligt se i deras resonemang att min erfarenhet som ledande inom scoutrörel-sen var ett starkt plus när jag fick den tjänst jag har nu.

Helene tror att det, ur arbetsgivarens syn-vinkel, är otroligt positivt med erfarenhet från ledande positioner.

– Att jag är scout är något jag är stolt över och något jag flaggar för. Det är kanske mest

värdefullt när det finns flera kandidater som har liknande kompetens.

Även i sitt dagliga arbete har Helene stor nytta av sitt engagemang inom Scouterna. I sitt jobb med familjerelaterade mål kan hon ha ett utbyte med Trygga Möten, Scouternas projekt mot övergrepp. Det blir en win win-situation för arbetsgivaren och Scouterna.

– Den yrkeskompetens jag samlar på mig i och med min specialkompetens på jobbet är något jag kan bidra med inom Scouterna, och de erfarenheter jag samlar på mig när jag jobbar med barn och unga tar jag såklart med mig in i jobbet igen.

När det kommer till det utvecklingsarbete som pågår inom åklagarmyn-digheten har Helene med sig ett synsätt och en värdegrund från Scouterna. Arbetet i den lilla gruppen och i projektform är typiskt scoutigt och något som man också har nytta av inom arbetslivet.

– Vi hade en utvecklingsdag på åklagarkammaren och på mitt initiativ gjorde vi då en lapp och dutt-övning, med post-its och duttar för att på det viset utnyttja allas röst och åsikter. Det var för de flesta

väldigt exotiskt, men naturligt för mig.

PÅ HENNES CV finns scoutingen självklart med, och då framför allt hennes styrelse-erfarenhet. Helene är i dag ordförande i Svenska Scoutrådet och har tidigare bland annat varit ordförande i Svenska Scoutförbun-det och vice distriktsordförande.

– Man höjer på ögonbrynet när man ser det, och för mig är det självklart att ha med på cv:t eftersom det är en stor del av min fritid.

Att vara med i styrelsen är ett tidskrävande arbete och då är det tur att arbetsgivaren stöttar och ser fördelarna. Då går det att vara borta en halvdag här och där för att sedan ta igen det. För det viktigaste är det positiva som engage-manget för med sig in i anställningen.

Ålder: 40

Scouterfarenhet: Ledare

för spårar- och äventyrar-

scouter, kårordförande,

vice distriktsordförande,

ledamot och ordförande i

Svenska Scoutförbundets

styrelse, ordförande i

Svenska Scoutrådet

Scoutkår: Mjölby SSF

Yrkeserfarenhet: Advokat-

byrå, åklagare

Just nu: Kammar åklagare

och Scoutrådets ordförande

HELENE GESTRIN

FOTO: ERIK HELLSTRÖM

KAMMARÅKLAGAREN HELENE:

»Min ledarerfarenhet var ett starkt plus«

NÄSTA UPPSLAG:REKRYTERARNAS

BÄSTA TIPS

SCOUTmagasinet 21

LISELOTTE TRIVS PÅ FÖR

DÄCK

HELENE GESTRIN

22 SCOUTmagasinet

»Styrelseerfarenhet på lite högre nivå än i lokalavdelningarna ser

vi som en stark extra merit när vi letar efter lämpliga personer.«

Ett cv betyder väldigt mycket i och med att det ofta är den första kontakten med en person när man anställer. Fredrik

Larsson är före detta rekryteringskonsult, jobbar på rekryteringsbyrån Skill som arbetar med akademiker och har själv erfarenhet av scouting.

– Varje erfarenhet med ansvar är självklart positiv. Men det är mer avgörande i början av karriären när man inte har så mycket andra erfarenheter.

Precis som med andra erfarenheter ska man beskriva de man fått genom Scouterna så utför-ligt som möjligt. Annars riskerar de att betyda mest ingenting för läsaren och vänds i stället till något negativt.

– Om man har en längre utbildning inom Scouterna är det en självklarhet att skriva in denna under utbildning på sitt cv, i övrigt ska man skriva det under övriga meriter. Men det viktigaste av allt är att använda allmänna termer och inte grotta ner sig i scoututtryck, säger Fredrik Larsson.

Just att sakligt beskriva vad det är för erfa-renhet man har är viktigt när det gäller alla meriter, men kanske extra viktigt när det gäller scouting i och med att det finns en varierande

uppfattning om vad uppdrag inom Scouterna egentligen innebär.

– När man skriver sitt cv ska man ställa sig frågan vad meriten betyder rent konkret. Fun-dera kring varför den är viktig för den tjänst du söker och ta upp det när du skriver.

Fredrik Larsson menar att det viktigaste i en ansökan är att anpassa den efter det arbete man söker, och i de flesta jobb går det att på något sätt använda scouting till sin fördel. Så länge man anpassar sina meriter och sin ansökan utefter det är man på rätt väg.

MEN ALLA ÄR INTE eniga om att det alltid är en fördel att ta upp scouting. Anna Berglund är cv-ansvarig på rekry-teringsföretaget Poolia och är företagets expert på att granska och utforma olika typer av cv:n. Hon tror att det kan vara både positivt och negativt att ha med sitt scoutengagemang.

– Är man äldre än 25 väger scouting ganska lätt. Då förväntar jag mig att man ska ha hunnit skaffa sig fler meriter kopplade till arbetsliv och

studier. Det är helt enkelt viktigare med meri-ter som scouting när man är yngre.

De rekryteringskonsulter som Scoutmaga-sinet pratat med trycker alla på att det är vik-tigare med meriter utöver arbete och studier när man är yngre.

Anna Berglund ser även ett värdeproblem med scouting.

– Det finns många som har en negativ bild

av scouting. Du vet sällan vem som tar emot och läser ditt cv och vilken inställning per-sonen har till scouting. Därför är det kanske inte ovillkorligen en fördel att ta med det.

Samtidigt är rekryterarna ganska eniga om att en ledande befattning definitivt är en fördel när man söker chefstjänster. Ledar-

Dags att söka jobb? Rekryterarna vet hur du på bästa sätt drar nytta av din scouterfarenhet när du filar på ditt cv. Här är deras bästa tips – och missarna du bör undvika.

Fixa ett vinnande scout-cv

SCOUTmagasinet 23

erfarenhet är eftertraktat och kan vara det som tippar över när man skall anställa till en chefs-position. Och Scouterna är erkänt duktiga på ledarskapsutbildningar.

– Styrelseerfarenhet på lite högre nivå än i lokalavdelningarna ser vi som en stark extra merit när vi letar efter lämpliga personer till våra klienter, men chefserfarenhet inom den sektor vi söker till väger tyngre, säger Anders Kjellberg på Kjellberg & Partners chefsrekry-tering.

Anna Berglund på Poolia är mer tveksam till vikten av ett styrelseuppdrag.

– Min erfarenhet är att styrelseuppdrag säger ganska lite om en person. Många tar på sig den typen av uppdrag för att det ser bra ut i cv:t. Kan man däremot vid en intervju visa ett engagemang som tar sig den formen så är det en annan sak, då är det positivt.

OM MAN STÄLLER SIG frågan om arbetslivet värdesätter scouting öppnar alltså en komplex bild upp sig. Men förenklat kan man säga att man i ung ålder har stor nytta av att ta upp ett scoutengagemang innan man hunnit samla på sig andra meriter.

När man är äldre har man nytta av scouting när man söker en position med chefsansvar förutsatt att man har erfarenhet av ledande arbete i till exempel en distriksstyrelse.

Men det viktigaste av allt är att man sakligt beskriver sin erfarenhet och vad den innebär och att man tänker igenom vad scouterfaren-heten bidrar med till jobbet.

Redo för naturenHjälp Sveriges föräldrar att bli trygga och säkra i naturen!

Bli instruktör inom Redo för naturen, Scouternas nya satsning på säker-het i friluftslivet.

ScouternasLedarskapsakademiFolkhögskolan

www.redofornaturen.se

Scoutmagasinet#2_redo_for_naturen_2010-03-11.indd 1 2010-03-11 17:59:51

* När du är ung och inte har

hunnit jobba eller plugga så

mycket kan alla scouterfarenhe-

ter med ansvar vara bra meriter.

* Söker du jobb med ledaransvar

kan styrelseerfarenhet på lite

högre nivå vara en stark merit.

* Beskriv din erfarenhet sakligt

och undvik interna scoututtryck.

* Anpassa alltid ditt cv efter

det jobb du söker.

* Tänk på att scouting inte upp-

fattas positivt av alla.

SCOUTING PÅ CV:T

Jubileumskatalog 2010/2011

Handla på www.slojd-detaljer.se

I händerna på svenska skolbarn

sedan 1960

KATALOG 10/11!Beställ ditt exemplar på www.slojd-detaljer.se

Axvallagatan 10 Box 373 532 24 Skara 0511-267 67 order@slojd-detaljer.se

NYHETERNA ÄR HÄR!

Nyhet!

24 SCOUTmagasinet

Jag och min sölja

»Man är så sjukt stolt över den just för att den är så annorlunda, stor och självlysande!«

SCOUTmagasinet 25SCOUTmagasinet 25

Jag och min sölja

Ett träsnidat bergslejon, en stor självlysande sol eller ett jättestort horn. Möt Andrea, Niklas och Patrik som vet precis vad en personlig sölja innebär.

Varför har du just den här söljan?– Det här är vår utmanarlagssölja. Nu är det här den enda som finns i vårt utmanarlag just nu, för ingen annan har hunnit göra klart sin ännu. Det är lite illa eftersom de är så snygga!

Hur gör man?– Man klipper ut cirkeln i läder först, stor som en cd-skiva. Sen tar man en mall och målar på en sol i självlysande färg, det är viktigt. Efter det så målar man dit ett vitt moln i hel-täckande färg, och sist sätter man dit röret på baksidan som halsduken går igenom.

Vad betyder söljan för dig?– Jag gillar den här! Man är så sjukt stolt över den just för att den är så annorlunda, stor och självlysande!

Vad tycker du om söljor?– Å ena sidan är det en gemenskapsgrej när alla i laget har samma, samtidigt som det är ett sätt att vara lite individuell om man vill.

Gör: Pluggar andra året på

Sahällsvetenskapsprogrammet

på Engelska gymnasiet.

Scoutkår: Sköndals land- och

sjöscoutkår, Stockholm.

Sölja: Utmanarlagets sölja i

form av en stor sol.

TEXT OCH FOTO: CHRISTOFFER MUNKESTAM

ANDREA CARLSON

24 SCOUTmagasinet26 SCOUTmagasinet

Vad är historien bakom din sölja?– Vi hade hantverksdag i Wasakårens scoutstuga i Djupvi-ken, och där berättade kursledaren att han sett en sådan här sölja. Själv hade han naturligtvis inte möjlighet att hinna göra någon, eftersom han skulle hjälpa alla. Men min fru Maria gjorde den här, och det är jag som är scout som använder den.

Hur gör man?– Söljan är gjord av ett kohorn. Man sågar av hornet, min fru gjorde ganska många snitt för att få till det. Och sedan fräser man ur den och gör hålet där halsduken ska gå ut igenom. Slutligen får man använda sandpapper för att få till rätt finish.

Vad tycker du om söljor?– Det är roligt att alternera. När jag var upptäckarledare gjorde vi patrullsöljor med tassavtryck på. Patrullerna har djurnamn och fick djurets avtryck på söljan. Under det stod scoutens namn. Jag tycker att scoutdräkten har blivit mer att alla har samma nu när det inte skiljer sig mellan förbunden. Då är söljan kanske ett sätt att få lite mer personlighet i sin scoutdräkt.

Har du fler söljor?– Jag har ett antal söljor som jag använder, både i ben och läder. Vilken jag använder beror mest på vilken som redan sitter på halsduken, den jag använde sist alltså. Men jag brukar undvika att använda någon sölja i ben på exempel-vis föräldramöten, eftersom de kanske kan avskräcka. Så då har jag en vanlig lädersölja. Jag har även haft en näversölja tidigare. Man snörade ihop näver till ett rör med en knop på framsidan för att den skulle hålla ihop. Men den hänger inte med längre.

»Man kan faktiskt ta lite vad som helst. Till exempel en servettring eller en toarulle

för att pimpa lite.«

NIKLAS LUNDQVIST

Gör: Arbetsledare på Skrot-

centralen

Scoutkår: Wasakåren, Uppsala.

Sölja: Ett urfräst kohorn.

SCOUTmagasinet 25SCOUTmagasinet 27

Vad är historien bakom din sölja?– På Jiingijamborii hade jag kontakt med några scouter ifrån Butan, jag var lite av en kontaktperson för dem inför deras vistelse i Sverige. Butan är ett litet roligt land i Himalaya där woodcarving är en av sex, sju färdigheter inom hantverks-området som de nog till och med lär sig i skolan. Jag fick söljan av en av scouterna som hade gjort den. Det är en drake, vilka är heliga i Butan, eller möjligtvis ett bergslejon.

Vad betyder söljan för dig?– Det är så fantastiskt med scouting, det finns så otroligt mycket möjligheter till internationella kontakter. Jag hade aldrig fått kontakt med någon från Butan utan scouting. Jag har fortfarande kontakt med en av scouterna via Facebook, och har även träffat en av dem på ett scoutläger i USA. Då hade jag på mig söljan som jag fick under Jiingi.

Vad tycker du om söljor?– För mig är söljan en möjlighet att uttrycka min individua-litet, en möjlighet att göra min dräkt individuell. Men jag använder inte halsduken så mycket. I mitt jobb träffar jag både scouter och icke-scouter, och för att inte stänga ute icke-scouter så använder jag inte halsduken så mycket.

Vad har du haft för andra söljor?– Jag har haft kurssöljor, typ ALU-söljan. Men mest har jag haft den vanliga söljan som man kan köpa i scoutshoppen, eller en knut bara helt enkelt. Någon gång har jag i panik till-verkat något, man kan faktiskt ta lite vad som helst. Till exem-pel en servettring eller en toarulle för att pimpa lite.

Gör: Projektledare för Vär-

debaserat Ledarskap på

Svenska Scoutrådet.

Scoutkår: Sjöscoutkåren Dra-

karna i Bromma, Stockholm.

Sölja: Träsnidad drake/

bergslejon från Butan.

PATRIK HEDLJUNG

Köp julgåvor som stödjer Operation One WorldÄr du trött att ge bort hårda och mjuka paket? Vill du i år testa

på hur det är att ge bort ett virtuellt och samtidigt hjälpa en an-

nan scout att få en fantastisk upplevelse och ett minne för livet?

Världsscoutjamboreen ger tiotusentals unga människor från hela världen möjlighet att mötas över

geografiska, kulturella och religiösa gränser. Det är en unik upplevelse där deltagarna får träning i

ledarskap och ges inspiration och verktyg för att bidra till en bättre värld. För att så många som möjligt

ska få möjligheten att delta behövs din hjälp!

Genom att skänka pengar till Operation One World bidrar du till att fler scouter från hela världen kan

mötas och tillsammans förändra världen. Operation One World är en solidaritetsfond som stöttar

scouter från utvecklingsländer med resa, deltagaravgift, visumavgifter och lägerutrustning.

Målet är att kunna bidra till 350 scouters deltagande i Världsscoutjamboreen.

Alla bidrag, stora som små, är välkomna. För många scouter runt om i hela världen är enda

chansen att kunna delta på Världsscoutjamboreen via Operation One World.

Genom att köpa julgåvor i scoutshopen kan du stödja Operation One World och göra skillnad

så att fler unga scouter får möjlighet att delta. Ditt bidrag sätts in på Scouternas 90 konto,

bankgiro 900 0522 eller plusgiro 90 00 52 2. Markera ditt bidrag med Operation One World

(OOW). Du kan också betala in ditt bidrag via Scouternas webbshop på scout.se/shop

Op

eration One World

I support!Do you?

scout.se/shop

Gåvo t-shirt Operation One WorldUnik Operation One World t-shirt, limited

edition. Operation One World bidrar till att fler

scouter från Afrika, Asien och Sydamerika får

uppleva Simply Scouting vid 22nd World Scout

Jamboree 2011. 200 kr går direkt till Operation

One World. På köpet får du Scouternas mjuka

ekologiska t-shirt.

Pris 395 kr

Annons_OOW_Scoutmag_20101115.indd 1 2010-11-16 23.20

26 SCOUTmagasinet28 SCOUTmagasinet

LANDET RUNTLANDET RUNTHar det hänt något i din scoutkår? Skicka bilder och en kort text till Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 42034, 126 12 Stockholm eller scoutmagasinet@scout.se.

Helgen den 16–17 oktober träffades scouter från hela världen i etern. Ett spännande äventyr som fått namnet JOTA/JOTI och som går av stapeln samma helg varje år. Förkortningen betyder Jamboree On The Air, respek-tive Jamboree On The Internet och går ut på att träffa nya vänner i etern via amatörradio och chattprogram.

I år hade ungdomar från Lidingö Bodals och Lidingö Breviks sjöscout-kårer samlats i Brevik och riggat upp en hel dator- och radiocentral med trådar, kablar och antenner överallt!

Lördagkvällen startade utomhus med att ungdomarna fick lösa chiffer med hjälp av samband via walkie talkies.Därefter fick de prova på att konstru-era sin egen antenn och att lära sig löda elektronik. Ungdomarna tillverkade röda och gröna fyrar av lysdioder som

I Fjälkinge Scoutkår har vi fått slå ihop avdelningar för att vi varit för få scouter per avdelning. Vi har gått från cirka 40–45 aktiva scouter, till knappt 25 scouter på bara de senaste 5 åren.

Vanligtvis har vi haft en »klassisk« rekryteringsdag på skolan, där vi besökt klasserna och informerat om vad vi syss-lar med. Det brukade tidigare inbringa några nya scouter på spåraravdelningen.

Men nu stod vi inför ett vägval. Antingen satsar vi stenhårt eller så får vi fundera på om vi ska fortsätta att bedriva en verksamhet som lever en tynande tillvaro. Vi valde att satsa.

I stället för att åka till skolan och informera om vad vi gör på Scouterna tog vi dem till vår hemmaplan: scoutgården och skogen. På så vis kunde vi ju visa och låta dem prova på hur skoj scouting är.

Vi ordnade så att alla elever i årskurs 1–4 bussades till vår scoutgård. På en kontroll fick de tova och tillverka ullarm-band. En kontroll var matlagning där de fick göra skrabbe-lurer över öppen eld. En kontroll var en klassisk scouthinder-bana i skogen. Och på den sista kontrollen var det växtjakt där barnen skulle samla olika växter. Vi hade dessutom slagit upp ett vindskydd vid eldstaden med några packningar i så det såg ut som att någon övernattat där. I vindskyddet satt vi även och visade dem en knop. När barnen var klara med de olika kontrollerna hade vi fixat lunch: »scoutgrillad korv«.

Dagen gjorde i att vi fördubblade antalet spårare som nu är cirka 30 stycken. Dessutom fick vi några nya upptäckare.

Vi har även fått mycket god respons från skolan och lärarna som var med under dagen. Vilket underlättar mycket om man vill upprepa succén nästa år.

/Henrik Nilsson

De mötte scouter från hela världenanvändes i en mörkerövning senare på kvällen. Radioamatörerna hade sedan arrangerat ett antal morsedatorer som blev välbesökta.

Fyra olika radiostationer stod sedan på hela kvällen och natten och med vår nya signal »SK0RJ« lyckades vi få kon-takt med över 100 olika stationer i Sve-rige och världen – flest i Europa, men även Asien och andra fjärran länder kunde läggas till listan.

Förutom radio och internet, bjöds det på film, singstar, varma mackor och chill. Vi lite äldre höll ut länge och de sista somnade nog in vid fyrarycket på söndagsmorgonen.

Stort tack till alla inblandade ledare och radioamatörer som gjorde helgen till ett lyckat arrangemang.

/Tomas Foureaux och Per-Olof Forsgren

Skolrekrytering i skogen

SCOUTmagasinet 27SCOUTmagasinet 29

AKTIVITETSTIPSET:

LJUSSTÖPNING

Ålder: 12–25 år

Tid: 15–30 minuter

Gruppstorlek: 1-8 personer

* Hög konservburk att smälta stearin i.

* Kastrull för vattenbad att sänka ner

stearinburken i.

* Smala pinnar, omkring 50 centimeter

långa.

* Två käppar, kvastskaft eller liknande.

* Minst en meter långa ljusvekar (köps

färdiga).

* Ljusmassa eller gamla ljusstumpar

(1 kilo ljusmassa ger cirka 20 kron-

ljus).

* Tidningar eller annat papper att

skydda golvet med.

Om det är dragigt i lokalen

kommer ljusen att bli sneda.

För att undvika det kan ni

vända på raden med ljus varje

gång ni doppat dem.

DETTA BEHÖVS:

TEXT: AKTIVITETSBANKEN

FOTO: ISTOCKPHOTO

www.aktivitetsbanken.se

Tänk på att det är

lätt att bränna

sig på det smälta

stearinet, så var

försiktiga!

Gör så här:1. Ställ burken med ljusmassan i vatten-badet och värm. 2. Klipp till lagom långa vekar. De får inte vara längre än att de raka kan doppas i burken. 3. Gör en ögla och trä upp fyra vekar på en pinne. 4. Gör en knut längst ner på varje veke. 5. Doppa vekarna i ljusmassan. Sänk ner hela veken i massan. 6. Arbeta gärna ihop två och två. Häng pinnarna mellan käpparna på tork. Tidningarna har lagts på golvet inunder. Se upp med drag och kyla! Då kroknar ljusen. 7. Fyll varmt vatten i burken med den smälta massan, så att den når upp till kanten på burken – massan och vattnet blandas inte eftersom massan är lättare än vattnet. 8. Dra vekarna raka efter varje dopp och låt ljusen svalna lite mellan varje dopp. Låt ljusen hänga och torka över natten.

Att stöpa ljus är en rolig aktivitet som kräver tålamod och samarbete. Ett gammalt hantverk som är kul att ge sig på inför jul. Ge bort ljusen eller sälj på loppisen!

TIPS:

FÖR LEDARENFÖR LEDAREN

26 SCOUTmagasinet30 SCOUTmagasinet

FÖR LEDARENFÖR LEDAREN

Vinter och kallt innebär verkligen inte att man måste sitta inne i scoutstugan och kura. Vi har samlat ihop de bästa utomhusaktiviteterna som kräver snö, is, mörker och kyla.

Titta på stjärnornaVad passar bättre en mörk decem-berkväll än att ligga och titta på stjär-norna? Se till att scouterna tar med sig liggunder lag, leta upp en tyst och tom plats och lägg er till rätta. Vad ser ni? Några stjärnbilder?

Om man vill få ut mer av mötet kan man prata om stjärnor vid ett tidigare tillfälle – man kan till exempel titta på stjärnbildskartor och läsa historia om olika stjärnor.

DunkcurlingHär håller ni till på isen och jobbar i lag om tre. Rita en målcirkel som är cirka två meter i diameter på isen. Framför målet ska det finnas en fem meter lång bana med blank is.

Varje lag får tre jämnstora vattenfyllda dunkar som de ska kasta så nära mitten av målcirkeln som möjligt. När en scout kastar sin dunk så kan de andra i laget hjälpa till att sopa på isen framför dunken så att den glider lättare. Precis som vanlig curling alltså!

Ut i kylan!TefatscupPlocka fram tefaten och samla ihop er i närmsta backe – gärna tillsammans med hela kåren eller grannkårerna.

Sedan tävlar ni i differensåk – varje scout åker nerför backen två gånger och det gäller att få så lika tid som möjligt på de två åken. Ramlar man första gången är det bra om man göra det nästa gång också, till exempel. Det lag som har minst total differens vinner.

Det kan också finnas ett jumbopris till det lag som ställt till det värst – det kan vara allt från att ha gjort snyggaste vurpan till att ha konstigast kläder.

SCOUTmagasinet 31

TEXT: ÅSA KAHN

FOTO: ISTOCKPHOTO

FlaskraceAtt ha race med petflaskor är en klassiker som de flesta brukar tycka är riktigt kul – oavsett ålder.

Innan mötet ska ni fylla ett gäng jämnstora petflaskor med vatten och frysa in.

På mötet får varje patrull en flaska och sedan gäller det att bygga den bästa rodelbanan till sin flaska. Med snö till hjälp ska patrullen bygga en bana som flaskan kan glida så bra som möjligt i. Den patrull som kommer längst vinner!

IsvettAtt träna isvett är lite av ett måste vin-tertid. Det finns mycket man måste ha koll på innan man vågar ge sig ut på isen.

Bland annat kan det vara bra att känna på hur det känns att kasta en hansalina och dra en person i den. Och att prata om var isen brukar vara svag – till exempel genom att scouterna får en karta där de får rita in var de tror att isen ska vara svag.

Det är också bra att testa att dra sig fram på isen med hjälp av ett par isdub-bar. Ett lekfullt sätt att lära sig hantera ett par isdubbar är att ha isdubbsrace. Man ligger på mage och drar sig fram så snabbt som möjligt, som en stafett där man tävlar tillsammans med sin patrull.

Källor: Skellefteå Scoutkår, Sjöscoutkåren Drakarna, Värmdö Sjöscoutkår, Aktivitetsbanken

Ut i kylan!

32 SCOUTmagasinet

eftersom man är mer som en i ett gäng, säger han.

Mikael berättar att han själv varit med om att scouter blivit förälskade i honom. Oftast har det handlat om att någon annan ledare sett att en av scouterna varit intresserad och påpekat det, men Mikael minns också en gång då han själv märkte att en utmanarscout blev förälskad i honom.

– När man är så nära varandra som man är när man jobbar med utmanarscoutlag så märker man det. Med den här scouten märkte jag gradvis skillnad. Det handlar mycket om kroppsspråk, att hon sökte kontakt och ville vara nära.

Mikael reagerade genom att visa att han inte var intresserad. Inte flirta, och vara på sin vakt i de situationer när han var på tu man hand med scouten.

– Jag tror att hon märkte det, för jag kunde se att hon backade. Hon måste också ha märkt att jag såg att hon var intresserad. Det såg jag ju via kroppsspråket, och på hur hon var när jag var ensam med henne, säger han.

Mikael tycker att det är viktigt att inte upp-muntra och flirta med en scout som är intres-serad av en. Annars tycker han att man kan flirta, så länge båda vet om att man skämtar och var gränserna går.

Att en scout blir kär i en är något som inte är helt lätt att hantera.

– Det är inte självklart enkelt när en scout blir kär i sin ledare, men när yngre scou-ter blir det är det lite lättare. Fortsätter man som man gjort och behandlar alla likadant så klingar det av till slut, säger Carin Grundberg-Sandell.

Hon är projektledare för Scouternas arbete mot övergrepp, Trygga Möten, och träffar i sitt jobb mycket människor, framför allt scoutle-dare.

– Förälskelse är vanligt i Scouterna och att en scout blir kär i sin ledare är inte så ovanligt. Generellt är det väldigt vanligt med idoldyrkan bland yngre barn, och att de blir avstånds-förälskade i sina ledare. När det gäller yngre scouter så blir man ju som ledare inte intres-serad tillbaka heller, så det kan vara lättare att hantera, säger Carin Grundberg-Sandell.

NÄR MAN ÄR LEDARE för äldre barn och ung-domar kan det bli mer komplicerat. Det tycker i alla fall Mikael* som varit ledare för utma-narscouter.

– När man jobbar som utmanarscoutledare är det mindre avstånd mellan scouter och ledare. Dels åldersmässigt, dels relationsmäs-sigt, och då blir det svårare med gränsdragning

Ett par månader efter att Mikael börjat rea-gera på scoutens förälskelse låg de bredvid var-andra i ett vindskydd på ett scoutarrangemang. Det var kväll. De låg och pratade och trevande undrade scouten vad som händer om en scout blir kär i en ledare. Kan man ha ett förhål-lande?

– Så vi pratade och jag berättade att det inte var okej för en scoutledare att ha ett förhål-lande med en av sina scouter. Det kändes bra att kunna markera och förklara, säger han.

ATT HANTERA en scouts förälskelse på ett bra sätt är viktigt även för scoutgruppen.

– Man kan vara säker på att de andra scou-terna ser förälskelsen och tittar på hur man som ledare hanterar den, säger Mikael.

I utmanarlag kan det mycket väl vara så att andra scouter är intresserade av scouten som är förälskad i ledaren, eller att fler scouter är intresserade av ledaren i fråga. Vilket gör leda-rens agerande väldigt viktigt, gör man fel kan det bli konstig stämning i gruppen.

För att motverka dålig stämning i scoutgrup-pen tycker Carin Grundberg-Sandell att det är viktigt att ta hjälp av sina ledarkollegor.

– Jag tror det är viktigt med ett öppet ledar-klimat. Ledargruppen har ett gemensamt ansvar att se åt varandra, och att hjälpa varan-

Kramar och förälskelser är vanliga i Scouterna. Men hur gör man som ledare om en scout skulle bli kär i en själv? Möt Mikael som varit med om just det.

FÖR LEDARENFÖR LEDAREN

Förälskad i ledaren

Personerna på bilden har ingenting med texten att göra.

SCOUTmagasinet 33

* Var tydlig med att du inte är

intresserad.

* Visa hänsyn för personens känslor

och förlöjliga eller skoja inte om

det.

* Försök ta dig ur snyggt utan att

göra en stor sak av det. Funkar det

inte, så försök med ett uppriktigt

samtal på tu man hand. Gå inte in på

känslor utan förklara att det for-

mellt inte är okej för en ledare att

ha en relation med en scout.

OM EN SCOUT

BLIR KÄR I DIG

dra. Särskilt när det kanske finns ledarassistenter med på scoutavdelningen, de kan ha svårare att sätta gränser gentemot scouterna, säger hon.

Hur gör man som ledare om man själv blir intresserad av en scout?

– Jag förespråkar en linje där man är försiktig med relationer mellan scouter och ledare. Men det beror på omstän-digheter. Jag tycker det är mer okej om scoutledaren är på en annan avdelning och i samma ålder som scouten, så en lösning kan vara att byta så att ledaren inte är ledare för just den scouten. Jag tycker också att det är viktigt att ledarna i kåren diskuterar förälskelse och relationer mellan ledare och scouter och kommer fram till hur man vill att det ska vara i den egna kåren.

DET KAN KÄNNAS KRÅNGLIGT när scouter blir förälskade i en som ledare, men för Mikael har erfarenheten också varit berikande.

– Det känns bra att det fungerade att hantera situationen på det viset jag gjorde. Det är ju viktigt att försöka backa ur situationen snyggt. Att acceptera att scouten är förälskad i en och försöka vara varsam med hans eller hennes känslor. Man kan ju inte hindra känslor, de är ju som de är.

TEXT: NATHALIE C. ANDERSSON

FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG

Förälskad i ledaren* M

ikae

l het

er e

gent

ligen

någ

ot a

nnat

.

NyfikeN?

RiNg 0251 - 59 70 00 www.alvdaleN.com

UPPLEV DIN UTBILDNING

SkidiniStruktör

ForSränningSguide

Skoterguide

turiSmFöretagare

FiSkeguide

Skidpatrullör

naturguideFjälledare

äventyrSguide

Din resa mot framtiden kanske börjar hos oss.Vilken väg väljer du?

SPNV

34 SCOUTmagasinet

SCOUTMAGASINET STORTESTAR

KALENDARIUMKALENDARIUM

1 januari 2011Nominera till KompassrosenNästa år kommer Ungt Ledarskaps stipendium Kompassrosen att delas ut till en scout. Stipendiet är på 250 000 kronor och delas ut varje år till unga ledare inom näringsliv, offentlig sektor och ideell sektor. Känner du en ung ledare och scout som visar prov på mod, omtanke, handlingskraft och värdebaserat ledarskap? Skicka in din nominering eller anmäl dig själv på www.ungtledarskap.se.

5–6 februari samt 16–23 april 2011Vinterfjäll steg 1 och 2Vinterfjäll är en utbildning i ledar-skap på fjället. Med kursen i ryggen är tanken att din nästa fjällvistelse ska bli både säkrare och roligare. Kursen hålls i Mullfjällsstugan i Duved, Jämtland, med obligatorisk förkurs i Linköping. Är du född 1993 eller tidigare är du välkommen. Sista anmälningsdag är onsdagen den 19 januari. Mer information och anmälan på www.ssf.scout.se/aktiviteter/vinterfjall.

12–19 februari 2011Rover Week 2011Internationellt läger för scouter mellan 18 och 30 år på WAGGGS scoutcentra Our Chalet i Schweiz. Du får möjlighet att testa olika utom-husaktiviteter som utförs-åkning, snowboard, längdskidor och att gå med snöskor. Det blir också snöo-lympiad och kvällsaktiviteter som internationell kväll, schweizisk kväll och lägerbål. Läs mer på www.ourchalet.ch/en/events/20366.

22 februari 2011Thinking DayThinking Day firas av Girl Guides och Girls Scouts världen över. Temat för 2011 är att stärka tjejer och på så sätt minska orättvisor mellan könen. Världsorganisationen WAGGGS har gjort ett program-

material som knyter an till denna dag, och efter avslutat arbete finns ett märke som kan delas ut till scouterna. Programaktiviteterna är uppdelade i olika svårighets-grad och går att anpassa till just din åldersgrupp. Materialet finns på www.worldthinkingday.org/en/grab/20868/1/WTDActivity-Pack2011.pdf.

Vecka 7 2011VinterskogVinterskogslägret är ett läger för dig mellan 13 och 20 år. Lägret

är öppet för ungdomar med olika fysiska och psykiska funktions-hinder. Det blir äventyr i skog och mark, och de som inte kan gåsjälva åker pulka som dras av patrullkompisarna. Ni jobbar i patruller med två funktionshindrade ungdomar och fyra scouter. På kvällarna blir det aktiviteter som lägerbål, hobbyarbete, mörkeröv-ningar eller lekar och spel inomhus. Mer information finns på www.vin-terskog.com. Frågor ställs till martin.sellman@backascout.se.

26 februari–5 mars 2011FjällkursenScouter födda 1995 eller tidigare erbjuds en upplevelse på vinterfjäl-let. Kursen finns i tre svårighetsgra-der, där man i grundkursen lär sig att vistas på fjället medan man i den

högsta nivån praktiserar svårigheter som kan uppstå genom att själv uppleva dem. För scouter från hela Sverige på scoutgården i Grövelsjön i norra Dalarna. Läs mer om kursen på www.wix.com/fjallkurs/fjallkurs.

17–24 april 2011Påsk på KanderstegI påsk går en buss med 40 svenska scouter till Kandersteg Internatio-nal Scout Centre som ligger på 1200 meters höjd i de schweiziska alperna. Det blir en veckas äventyr,

umgänge och påskfirande. På Kan-dersteg finns massor av aktiviteter – allt från klätterkurs och glaciär-vandring till disco och ostfondue. Resan är för scouter födda 1994 eller tidigare och sista anmälnings-dag är den 31 december 2010. Mer

information och anmälan på www.scout.se/internationellt.

Sommaren 2011Explorer Belt på IrlandI sommar går Explorer Belt på Irland. I tio dagar vandrar du 16 mil med din parkamrat och löser olika uppgifter. Längs vägen reser ni runt i värdlandet med de övriga deltagarna, träffar lokala scouter och lär känna landet. Under vandringen tar ni hjälp av lokalbefolkningen för att lösa olika problem. Det handlar inte bara om att vandra, utan om att utmana sig själv och få en internationell scoutupplevelse för livet. Du som är mellan 16 och 20 år kan åka. Sista anmälningsdag är den 31 december. Mer information och anmälan på www.scout.se/internationellt.

27 juli–7 augusti 2011World Scout Jamboree 2011I sommar är Sverige värd för Världsscoutjamboreen och räknar med över 30 000 delta-gare från cirka 150 länder. Är du mellan 14 och 17 år under läger-tiden är det din tur att åka som deltagare på en världsscoutjam-boree. Är du äldre kan du vara med och jobba med lägret på ett eller annat sätt. Nu är det hög tid att anmäla sig – senast den 31 december är det dags. Gå in på på www.worldscout-jamboree.se/anmalan. F

oto: Jonas Elmqvist

Något på gång som du tycker att alla ska få veta? Skicka en kort text om det till scoutmagasinet@scout.se eller Scoutmagasinet, Svenska Scoutrådet, Box 42034, 126 12 Stockholm

Vi tackar vår huvudpartner!

Annons 20100817 ICA.indd 1 2010-08-17 17.13

SCOUTmagasinet 35

SCOUTKRYSSET NR 6SCOUTKRYSSET NR 6 Se lösning och vinnare på nätet!

SKICKA NAMN, ADRESS OCH LÖST KORSORD TILL SCOUTKRYSSET NR 6, SCOUTMAGASINET, SVENSKA SCOUTRÅDET, BOX 420 34, 126 12 STOCKHOLM. 20 JANUARI DRAS TVÅ VINNARE.

A

POSTTIDNING BAdressändring: Vänd dig till ditt scoutförbund! Se även sid 3.

scout.se/shop

Dynamo Lykta OwlPerfekt i tältet eller båten. Laddas med vev.

Pris 59 kr

SolcellsladdareRobust solcellsladdare för vandringen, cyklingen eller paddlingen.

Batteriacc ingår för lagring av solenergi. Vikt endast 345 g.

Pris från 1195 kr

Dynamo MultifunktionslampaMultifunktionell 16-LEDs lampa med tre olika lägen. Laddas

med dynamo. 1 minuts laddning ger ca 40 min ljus. Praktisk

upphängningskrok och inbyggd magnet.

Pris 575 kr

Dynamo Ficklampa DolpinRobust ficklampa med karbin-clip. 3st LEDs ger kraftigt sken i 30

min efter 1 min dynamoladdning. Laddar även din mobiltelefon,

Nokia adapter ingår. 3 min laddning ger 20-30 min standby-tid,

och 2-8 min samtalstid.

Pris 199 kr

Dynamo lamporÄntligen hos Scouterna! Högkvalitativa miljövänliga lampor och

laddare från Power Plus. Alla lamporna har LED lampor med

50 000 timmars brinntid. 5 års garanti!

Annons_Scoutmag_20101115.indd 1 2010-11-15 15.12