Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson€¦ · Tabell 1 Befolkningsförändringar ......

Datum 2019-06-24

Befolkning i Nyköpings kommun 2018

Samhällsbyggnad

Strategienheten

Magnus Eriksson

2

Innehållsförteckning

Hela kommunen 3 Befolkningsmängd och åldersfördelning 3

Födda och döda 5

Flyttningar 7

Befolkning med utländsk bakgrund 12

Kommundelar 14 Orter och landsbygdsområden 14

Befolkningsmängd 14

Födda barn och födelsenetto 18

Befolkningens åldersfördelning i kommunens orter 19

Befolkningens åldersfördelning i kommunens

landsbygdsområden 22


Stadsdelar 27

Befolkningsmängd 27

Födda barn och födelsenetto 29

Befolkningens åldersfördelning i stadsdelarna 31


Flyttningar till och från kommundelar 36

Sammanfattning

Under 2018 har befolkningsmängden i Nyköpings kommun ökat med en person mer än under

2017. Ökningen i folkmängd beror framför allt på att fler flyttar till kommunen än härifrån.

Antalet födda i kommunen var dock högre än antalet döda, vilket bidrog till folkökningen.

Inflyttningen har ökat sedan år 2000 och uppgick år 2018 till drygt 2 800 inflyttare/år.

Inflyttningen sker framför allt från andra län i landet. Utflyttningen har också ökat under den

senaste 18-årsperioden, och uppgick år 2018 till drygt 2 300 personer. Utflyttningen sker

framför allt till andra delar av landet.

Flyttnettot varierar över åren och trenden sedan år 2000 har varit ett ökande flyttnetto. Sett

som netto har flyttningarna från utlandet en stor del i kommunens befolkningsökning.

Flyttnettot gentemot utlandet har fyrdubblats sedan år 2000. Flyttnettot till Nyköpings

kommun från Stockholms län är positivt, medan flyttnettot till Nyköpings kommun från

Östergötlands län numera bara är svagt negativt.

Nyköping har ett negativt flyttnetto av personer i åldern 20-24 år. Nettot har dock förbättrats

sedan år 2000. Under de senaste 18 åren har kommunen även fått ett förbättrat flyttnetto för

barn samt för ålderskategorierna 25-29 år och 35-49 år. I förhållande till riket så har

Nyköpings kommun ett bättre flyttnetto för barn och personer som är 30-84 år.

Antalet och andelen utrikes födda ökar långsamt i befolkningen. Andelen med utländsk

bakgrund är 19,8% eller drygt 11 000 personer. Somalia är vanligast som ursprungsland med

drygt 1 700 personer. Sedan kommer Finland, Syrien, Irak, Bosnien-Hercegovina och Polen.

3

Hela kommunen

Befolkningsmängd och åldersfördelning Under 2018 ökade kommunens befolkningsmängd med 544 personer och uppgick 2018-12-31

till 56 011 personer. I figur 1 nedan kan man utläsa att kommunens befolkning ökat varje år

sedan år 2001 i en eskalerande takt.

Figur 1 Befolkningsmängd i Nyköpings kommun 2000-2018

Tabell 1 Befolkningsförändringar

Folkmängd Inflyttning Utflyttning Flyttnings- Födda Döda Födelse- Justering Folkökning

netto netto inkl OB

2000 49 063 2 116 2 037 79 465 541 -76 -10 -7

2001 49 273 2 196 1 848 348 443 579 -136 -2 210

2002 49 310 2 087 1 952 135 463 563 -100 2 37

2003 49 382 2 159 2 003 156 512 596 -84 0 72

2004 49 575 2 170 1 936 234 522 568 -46 5 193

2005 49 816 2 261 1 995 266 520 542 -22 -3 241

2006 50 191 2 524 2 146 378 543 538 5 -8 375

2007 50 760 2 592 2 055 537 562 532 30 2 569

2008 50 973 2 368 2 137 231 544 560 -16 -2 213

2009 51 209 2 371 2 097 274 532 572 -40 2 236

2010 51 644 2 487 2 031 456 550 566 -16 -5 435

2011 51 896 2 486 2 223 263 563 568 -5 -6 252

2012 52 336 2 609 2 197 412 579 554 25 3 440

2013 53 038 2 916 2 259 657 577 549 28 17 702

2014 53 508 2 720 2 267 453 561 547 14 3 470

2015 54 262 3 003 2 302 701 601 550 51 2 754

2016 54 924 3 041 2 432 609 622 565 57 -4 662

2017 55 467 2 995 2 475 520 591 592 -1 24 543

2018 56 011 2 823 2 313 510 595 567 28 6 544

4

Befolkningsökningen på 544 personer under 2018 låg klart över genomsnittökningen sedan år

2000 som är 365 personer/år. Under de senaste 18 åren har inte bara folkmängden förändrats

utan det har även skett förändringar i åldersstrukturen. En klar minskning av antalet personer i

åldrarna 10-14 år, 35-44 år och 50-59 år kan skönjas. Antalet barn mellan 0 och 4 år och

antalet unga vuxna mellan 25 och 29 år har ökat liksom antalet personer mellan 65 och 79 år.

Se figur 2 nedan.

Figur 2 Åldersfördelningen på befolkningen 2018-12-31 (i förgrunden) och 2000-12-31 (i

bakgrunden)

5

I figur 3 jämförs åldersfördelningen i Nyköpings kommun och riket. Två klara skillnader kan

skönjas. Dels finns det färre personer i åldrarna 20-49 år i kommunen än i riket och dels finns

det fler personer som är 65 år och äldre i kommunen.

Figur 3 Åldersfördelningen på befolkningen i Nyköpings kommun (i förgrunden) och riket (i

bakgrunden) 2017-12-31

6

Födda och döda Antalet födda ökade med 4 barn under 2018 till 595 barn. Det är likväl en nedgång jämfört

med år 2016 då 622 nyfödda såg dagens ljus.

Figur 4 Födda och döda

0

100

200

300

400

500

600

700

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

An

tal

pe

rso

ner

Födda och döda

Döda

Födda

Antalet döda (figur 4) minskade till 567 personer under 2018. Dödsrisken för såväl kvinnor

som män är något lägre i kommunen än i riket som helhet.

Figur 5 Antalet födda barn för kvinnor i olika åldrar 2018

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

141516171819202122232425262728293031323334353637383940414243444546474849

An

tal

föd

da

pe

r 1

00

0 k

vin

no

r

Antal födda barn per kvinna efter ålder 2018

NyköpingskommunRiket

År 2018 var den yngsta modern 17 år medan den äldsta var 48 år. De kvinnor som var 30 år

gamla fick flest barn. Jämfört med Sverige som helhet börjar kvinnorna i Nyköpings kommun

med barnafödandet tidigare. De föder också fler barn.

7

Figur 6 Fruktsamhetstal

0.0

0.1

0.1

0.2

0.2

0.3

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Fruktsamhetstal

Nyköping

Riket

Fruktsamhetstalet (figur 6) ökade under 2018 till 1,87 barn per kvinna. Nivån ligger klart över

rikssnittet som 2018 var 1,76 barn per kvinna.

Födelsenettot hade en stigande trend från 2009 till 2016. År 2017 skedde en klar nedgång.

Under 2018 har dock födelsenettot återigen stigit. År 2018 blev födelsenettot +28.

Figur 7 Födelsenetto

8

Flyttningar Flyttstatistiken ger stora möjligheter till analyser av olika slag. I avsnittet om flyttningar

presenteras några typer av analyser.

Varifrån och vart

Inflyttarna från vårt eget län utgör ca 25-30 % av den totala inflyttningen. Inflyttningen från

utlandet är liten i förhållande till den inrikes inflyttningen. Sedan 2000 har inflyttningen

stadigt legat högre än 2 000 personer/år. Sett i ett tioårsperspektiv syns en tydlig ökning av

inflyttningen. Se figur 8.

Figur 8 Inflyttningen 2000-2018

I figur 9 redovisas motsvarande diagram för utflyttningen. Utflyttningen har också ökat sett

över de senaste tio åren. Utflyttningen ligger för närvarande på cirka 2 300 personer/år. De

kommuner som Nyköpings kommuns invånare flyttar till har i sin tur många invånare som

flyttar från den egna kommunen till Nyköpings kommun.

9

Figur 9 Utflyttningen 2000-2018

Figur 10 Flyttnettot 2000-2018

När vi studerar flyttnettot (figur 10) blir bilden en annan. Diagrammet visar nettotillskottet av

nya kommuninvånare. Variationerna i flyttrelationerna blir större över åren. Flyttnettot

gentemot övriga Sverige står för en synnerligen liten del av det totala flyttnettot. Flyttnettot

mot övriga kommuner i länet har varit positivt alla år utom 2002. Endast flyttnettot mot

utlandet är stadigt positivt och har under 2000-talet blivit en allt viktigare del av vårt

flyttnetto.

10

Figur 11 visar flyttnettot gentemot våra viktigaste ”flyttlän”. Flyttnettot gentemot Söderman-

lands län steg kraftigt från 2014 till 2015. Under de tre senaste åren har det dock skett en

gradvis minskning. Flyttnettot gentemot Stockholms län steg betydligt från 2012 till 2013 för

att sedan falla tillbaka något från 2013 till 2016. Under 2017 och 2018 vände nettot upp igen.

Flyttnettot gentemot Östergötland som länge varit negativt ligger nu bara strax under 0.

Flyttnettot gentemot övriga län minskade klart från 2015 till 2016 för att sedan återhämta sig

något under 2017 och 2018.

Figur 11 Flyttnettot gentemot Södermanlands, Stockholms och Östergötlands län 2000-2018

Figur 12 visar flyttnettot gentemot några viktiga ”flyttkommuner”. Den kommun som

Nyköping har allra mest flyttrörelser gentemot är Oxelösund. En stor del av Nyköpings

kommuns befolkningsökning under 1990-talet kan förklaras av ett positivt flyttnetto gentemot

vår granne i söder. Under 2000-talet har flyttnettot gentemot Oxelösund inte varit lika

positivt. Från 2013 till 2015 skedde en kraftig ökning av flyttnettot gentemot Oxelösund som

följdes av en liten minskning från 2015 till 2018. Flyttnettot gentemot Stockholms stad har

varierat kraftigt år från år. Under det senaste året har emellertid flyttnettot gentemot

huvudstaden förbättrats något. Flyttnettot gentemot Södertälje kommun har varit stadigare

och inneburit ett flyttningsöverskott nästan alla år. Under 2017 och 2018 har dock flyttnettot

gentemot Södertälje varit negativt. Flyttnettot gentemot Norrköping slutligen har varit

negativt eller 0 under hela den gångna 18-årsperioden med undantag för åren 2009, 2010 och

2013.

11

Figur 12 Flyttnettot gentemot några kommuner 2000-2018

Våra stora och betydelsefulla flyttrörelser gentemot Oxelösund är ett tydligt tecken på att

Nyköping och Oxelösund till stora delar är en gemensam bostadsregion. Figur 13 visar

flyttnettot för regionen Nyköping/Oxelösund. Oxelösunds flyttningsnetto har varit mindre

positivt än Nyköpings alla år utom 2002 och 2003. Det sammanlagda flyttnettot är trots allt ett

flyttningsöverskott under hela tidsperioden. Under åren 2010, 2013 och 2015 skedde mycket

kraftiga ökningar av nettoflyttningen till regionen. År 2018 minskade flyttnettot för Nyköping

men ökade för Oxelösund.

Figur 13 Flyttnettot i regionen Nyköping/Oxelösund

12

Flyttarnas åldersfördelning

Det finns uppgifter om åldersfördelningen på våra in- och utflyttare. Här nedan redovisas

endast flyttnettots åldersfördelning. I figur 14 jämförs åldersfördelningen 2018 med 2000 års

åldersfördelning. Den största skillnaden mellan de båda åren är att flyttnettot för barn och

ungdomar samt för ålderskategorierna 25-29 år, 35-39 år och 45-49 år har förbättrats

drastiskt. Även flyttnettot för 20-24 åringarna har förbättrats men är fortfarande negativt.

Figur 14 Flyttnettot 2000 och 2018 för olika ålderskategorier

Man kan nu fråga sig om åldersfördelningen på kommunens flyttare skiljer sig från rikssnittet.

I figur 15 redovisas kommunens åldersfördelning i jämförelse med en åldersfördelning enligt

rikssnittet. Figuren visar att kommunen flyttmönster avviker starkt från rikssnittet på några

punkter. För det första har kommunen en betydligt större inflyttning av barn under 15 år.

Flyttnettot för 20-24 åringarna är mer negativt i kommunen än i riket. För samtliga ålders-

kategorier från 30 till 79 år är flyttnettot klart mer positivt i kommunen än i riket som helhet.

13

Figur 15 Åldersfördelning flyttnetto i jämförelse med riket

Befolkning med utländsk bakgrund

Såväl antalet som andelen personer med utländsk bakgrund har ökat stadigt i kommunen

under den senaste 15-årsperioden. Fr.o.m. 2003 har en person utländsk bakgrund om personen

är född utomlands och/eller om båda föräldrarna är födda utomlands. I den tidigare

definitionen räckte det med att en av föräldrarna var född utomlands för att ha utländsk

bakgrund. Såväl andelen med utländsk bakgrund som andelen utrikes födda är klart lägre i

Nyköpings kommun än i riket som helhet.

Figur 16 Personer med utländsk bakgrund och utrikes födda

14

Figur 17 Andel av befolkningen som har utländsk bakgrund resp. som är utrikes födda

De sex största ursprungsländerna 2018 bidrog med över 300 personer vardera. Av de sex

största ursprungsländerna var tre europeiska. Somalia är störst med cirka 1 750 personer. Den

näst största gruppen utgörs av personer från Finland. De största ökningarna under de senaste

åren svarar somalierna och syrierna för.

Figur 18 De sex största ursprungsländerna – personer med utländsk bakgrund

15

Kommundelar

Orter och landsbygdsområden

Befolkningsmängd och åldersfördelning

Tabell 2 Befolkning i kommunens orter och landsbygdsområden

Befolkning

2000-12-31 2017-12-31 2018-12-31 Förändr. 00-18 Förändr. 00-18, %

Tätorter

CENTRALORT

Nyköping 31390 37 597 38 161 6 771 21,6%

STÖRRE TÄTORTER (1000- invånare)

Stigtomta 1883 1 959 1 951 68 3,6%

Svalsta 1007 1 089 1 087 80 7,9%

Totalt 2890 3048 3038 148 5,1%

MELLANSTORA TÄTORTER (400-999 invånare)

Bergshammar 770 934 904 134 17,4%

Tystberga 923 857 856 -67 -7,3%

Nävekvarn 840 763 750 -90 -10,7%

Vrena 643 646 644 1 0,2%

Jönåker 594 644 630 36 6,1%

Sjösa 447 464 471 24 5,4%

Enstaberga 462 443 437 -25 -5,4%

Totalt 4679 4751 4692 13 0,3%

MINDRE TÄTORTER (200-399 invånare)

Stavsjö 309 336 346 37 12,0%

Buskhyttan 280 279 277 -3 -1,1%

Runtuna 244 246 240 -4 -1,6%

Ålberga 280 233 241 -39 -13,9%

Sillekrog 171 225 237 66 38,6%

Totalt 1284 1319 1341 57 4,4%

Småorter (50-199 invånare)

Horn 61 214 217 156 255,7%

Skeppsvik 228 178 175 -53 -23,2%

Råby 90 135 146 56 62,2%

Bränn-Ekeby 125 140 142 17 13,6%

Kisäng 116 130 130 14 12,1%

Aspa 120 125 121 1 0,8%

Lästringe 129 109 115 -14 -10,9%

Koppartorp 130 112 114 -16 -12,3%

Uttervik 79 84 85 6 7,6%

Lid 93 79 81 -12 -12,9%

Kila 60 76 77 17 28,3%

Edstorp 61 66 62 1 1,6%

Sjöskogen 56 50 49 -7 -12,5%

Totalt 1348 1498 1514 166 12,3%

16

Tabell 2 (forts) Befolkning i kommunens orter och landsbygdsområden

Befolkning

2000-12-31 2017-12-31 2018-12-31 Förändr. 00-18 Förändr. 00-18, %

Större fritidshusområden (Minst 50 fastigheter men med färre än 50 invånare)

Vålarö 24 31 31 7 29,2%

Stavvik 32 34 39 7 21,9%

Fredön 13 27 37 24 184,6%

Risö 0 2 3 3 -

Totalt 69 94 110 41 59,4%

Socknar exkl. tätorter och småorter

Nicolai landsb 377 547 562 185 49,1%

Alla Helgona landsb 205 199 201 -4 -2,0%

Tunaberg landsb 331 352 349 18 5,4%

Bergshammar landsb 308 266 287 -21 -6,8%

Tuna landsb 298 335 343 45 15,1%

Lunda landsb 617 539 541 -76 -12,3%

Kila landsb 582 604 631 49 8,4%

Stigtomta landsb 594 544 529 -65 -10,9%

Bärbo landsb 205 220 218 13 6,3%

Nykyrka landsb 142 131 123 -19 -13,4%

Halla landsb 64 65 57 -7 -10,9%

Vrena landsb 186 186 191 5 2,7%

Råby landsb 417 312 306 -111 -26,6%

Husby-Oppunda landsb 330 282 278 -52 -15,8%

Lid landsb 115 103 99 -16 -13,9%

Ripsa landsb 103 61 74 -29 -28,2%

Runtuna landsb 452 484 476 24 5,3%

Spelvik landsb 109 112 115 6 5,5%

Ludgo landsb 309 323 325 16 5,2%

Svärta landsb 397 409 399 2 0,5%

Tystberga landsb 401 352 340 -61 -15,2%

Bogsta landsb 137 123 114 -23 -16,8%

Bälinge landsb 252 232 225 -27 -10,7%

Sättersta landsb 212 211 220 8 3,8%

Lästringe landsb 132 109 105 -27 -20,5%

Totalt 7275 7101 7108 -167 -2,3%

Nyköpings kommun domineras befolkningsmässigt av Nyköpings tätort med sina 68 % av

befolkningen. I kommunen finns 15 tätorter med fler än 200 invånare. Den minsta tätorten är

Sillekrog som den 31/12 år 2018 hade 237 invånare.

I kommunen finns även 13 småorter, d.v.s. orter med minst 50 invånare. De flesta fritidshus-

områden med mer än 50 fritidshusfastigheter är idag antingen småorter eller tätorter.

Kommunen består av 25 socknar. I tabell 2 ovan framgår befolkningsmängden i dessa socknar

då befolkningen i orterna, de större fritidshusområdena samt även befolkningen i arbetsplats-

områdena Skavsta och Studsvik räknats bort. Landsbygdsbefolkningen är störst i Kila socken

med 631 invånare och minst i Halla socken med 57 invånare. Merparten av landsbygd-

sområdena har fler än 200 invånare.

17

I figurerna 19 och 20 nedan ser vi hur befolkningsmängden förändrats sedan 2000 i

kommunens orter. Den överlägset största befolkningsökningen har skett i Horn och

Bergshammar tack vare villabyggnation. I övrigt har befolkningsökningen varit störst i

Svalsta, Stigtomta och Sillekrog. De orter som har haft störst negativ befolkningsförändring är

Nävekvarn, Tystberga, Skeppsvik och Ålberga. Procentuellt sett har Horn, Råby och Sillekrog

fått flest nya invånare medan Skeppsvik, Ålberga och Lid tappat flest invånare.

Figur 19 Förändring i orternas befolkningsmängd 2000-2018

Figur 20 Procentuell förändring i orternas befolkningsmängd 2000-2018

18

Figur 21 Förändring i landsbygdsområdenas befolkningsmängd 2000-2018

I figurerna 21 och 22 samt i Karta 1 redovisas förändringar i befolkningsmängden i våra

landsbygdsområden. Totalt sett är befolkningsutvecklingen på landsbygden negativ. Nicolai,

Kila och Runtuna svarar för de största folkökningarna medan Råby, Lunda och Stigtomta

minskat mest. Procentuellt sett är vinnarna Nicolai och Tuna medan Ripsa och Råby är

förlorarna.

Figur 22 Procentuell förändring i landsbygdsområdenas befolkningsmängd 2000-2018

19

Karta 1. Befolkningsförändringar i kommunens socknar inkl. tätorter 2000-2018

Födda barn och födelsenetto

I sju av kommunens orter och landsbygdsområden föddes sju eller fler barn under 2018.

Dessa sju var Nyköping (411 födda), Stigtomta tätort (13 födda), Bergshammars tätort (12

födda), Svalsta tätort (11 födda), Vrena tätort (9 födda), Jönåkers tätort (8 födda) och

Tystberga tätort (7 födda). De största orterna/landsbygdsområdena utan någon född 2018 var

Bärbo landsbygd (218 inv.), Skeppsviks småort (175 inv.) och Kisäng småort (130 inv.).

Tabell 3 visar de orter och landsbygdsområden som hade högst antal födda barn per 100

invånare. Inga tätorter återfinns i tabellen. Överst hamnar ett fritidshusområde följt av ett

landsbygdsområde. Nyköpings tätort kan användas som jämförelse. Där föddes 1,08 barn per

100 invånare.

Tabell 3 De orter/landsbygdsområden i kommunen där det föddes flest barn per 100 invånare

2018 Risö fritidshusområde 33,33

Halla landsbygd 3,51

Sättersta landsbygd 2,73

Vrena landsbygd 2,62

Utterviks fritidshusområde 2,35

Horn småort 1,84

Husby-Oppunda landsbygd 1,80

Bogsta landsbygd 1,75

Spelvik landsbygd 1,74

Lästringe småort 1,74

20

Karta 2 nedan visar antalet födda per 100 invånare i kommunens socknar under 2018. Såväl

tätorter som landsbygd är medräknade.

Karta 2. Antal födda per 100 invånare i kommunens socknar inkl. tätorter

Födelsenettot visar antalet födslar minus antalet döda. Kommunens orter och landsbygds-

områden fördelade sig grovt sett så att hälften hade ett positivt födelsenetto, en fjärdedel ett

födelsenetto på 0 och en fjärdedel ett negativt födelsenetto. Mest positivt netto hade

Bergshammars tätort (11), Svalsta tätort (7), Vrena tätort (6) och Runtuna landsbygd (5).

Störst födelseunderskott hade Nyköpings tätort (-23), Jönåkers tätort (-11), Aspa småort (-6)

och Tystberga tätort (-5). Placeringen av kommunens äldreboenden har stor påverkan på

orternas födelsenetto.

Befolkningens åldersfördelning i kommunens orter

I figurerna 23-26 redovisas åldersfördelningen i kommunens orter. Störst andel barn och

ungdomar upp till 18 år finns i Sjösa, Svalsta, Stigtomta och Bergshammar. Lägst andel barn

och ungdomar finns i Skeppsvik och Sjöskogen.

Andelen 19-64 åringar varierar förhållandevis lite mellan orterna. Andelen äldre varierar

desto mer. Störst andel 65-79 åringar finns i de orter som har minst andel barn och ungdomar.

I Sjöskogen, Skeppsvik, och Uttervik är 4 av 10 invånare 65-79 år. I Råby och Sjösa däremot

finns det få 65-79 åringar.

Andelen äldre äldre d.v.s. 80 år eller mer i orterna präglas mycket av om det finns

äldreboende på orten eller inte. Det är av den anledningen naturligt att Aspa och Jönåker

ligger i toppen. Uttervik, Skeppsvik och Ålberga saknar äldreboenden men har ändå en

ovanligt hög andel 80+. Den lägsta andelen personer som är 80 år eller äldre återfinns i Horn,

Råby och Runtuna.

21

Figur 23 Andel av befolkningen i orterna som är 0-18 år


22


Figur 26 Andel av befolkningen i orterna som är 80-w år

23

Medelålder i kommunens orter

Figur 27 Medelåldern i kommunens orter 2018

De två orter vars befolkning har högst medelålder är båda fritidshusområden, nämligen

Vålarö och Sjöskogen. Lägst medelålder har invånarna i Risö, Skavsta och Råby. Som

jämförelse kan nämnas att medelåldern för hela Nyköpings kommun är 43,0 år.

Befolkningens åldersfördelning i kommunens landsbygdsområden

Figurerna 28-31 och kartorna 3-4 visar åldersfördelningen i kommunens landsbygdsområden.

Andelen barn mellan 0 och 18 år är högst i Bärbo, Spelvik samt Nykyrka och lägst i Husby-

Oppunda, Halla samt Tunaberg. Andelen i åldern 19-64 år skiljer sig inte så mycket mellan

områdena. Halla har den största andelen 19-64 åringar.

Om vi övergår till att studera andelen äldre kan vi konstatera att lägst andel 65-79 åringar

finns i Spelvik, Bärbo och Tuna. Högst andel 65-79 åringar återfinns i Husby-Oppunda,

Tunaberg och Ludgo.

Andelen som är i åldern 80 år och uppåt ligger under kommungenomsnittet i samtliga

landsbygdsområden. Bälinge, Lid och Runtuna har högst andel invånare i denna

ålderskategori. Nykyrka, Tuna och Svärta har lägst andel invånare i åldern 80 år och uppåt.

24

Figur 28 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är 0-18 år

Karta 3. Andel av befolkningen som är 0-18 år i kommunens socknar inkl. tätorter

25



26

Figur 31 Andel av befolkningen i landsbygdsområdena som är 80-w år

Karta 4. Andel av befolkningen som är 65 år och över i kommunens socknar inkl. tätorter

27

Medelåldern i kommunens landsbygdsområden

Figur 32 Medelåldern i kommunens landsbygdsområden 2018

Medelåldern på kommunens landsbygdsbefolkning skiljer sig relativt lite från område till

område. Den äldsta befolkningen har Husby-Oppunda och Tunaberg medan Bärbo och

Spelvik har den yngsta befolkningen.


I statistiken för orter och landsbygdsområden ser vi att andelen personer med utländsk

bakgrund varierar stort mellan orterna och mellan landsbygdsområdena. Högst andel personer

med utländsk bakgrund finns på Skavsta flygplats. Höga andelar finns även i Sillekrog,

Skeppsvik, Nicolai landsbygd samt i Tystberga tätort. Lägst andel invånare med utländsk

bakgrund återfinns i Risö fritidshusområde, Edstorp småort, Alla Helgona landsb, och Svärta

landsb. Kommungenomsnittet är 19,8 %.

Figur 33 De 10 kommundelar med högst andel invånare med utländsk bakgrund 2018

28

Stadsdelar i Nyköpings tätort

Befolkningsmängd och befolkningsförändring

Nyköpings tätort är indelad i 40 stadsdelar. I tabell 4 finns folkmängden i alla stadsdelar

redovisad. Storleken mätt i folkmängd varierar kraftigt mellan stadsdelarna. Brandkärr är

störst med drygt 4 500 invånare och därefter kommer Väster och Öster med drygt 4 200

respektive drygt 4 000 invånare.

Tabell 4 Folkmängd i Nyköpings tätorts stadsdelar

Befolkning

2000-12-31 2017-12-31 2018-12-31 Förändring 00 - 18 Förändring 00 - 18, %

Oppeby 1 629 1 591 1 583 -46 -2,8%

Oppeby gård 918 985 1 003 85 9,3%

Hållet 505 468 472 -33 -6,5%

Nöthagen 54 52 53 -1 -1,9%

Blommenhov 14 11 11 -3 -21,4%

Anderslund 10 7 7 -3 -30,0%

Väster 3 735 4 146 4 228 493 13,2%

Spelhagen 0 390 394 394 0,0%

Högbrunn 1 066 1 144 1 132 66 6,2%

Idbäcken 0 0 0 0 0,0%

Hemgården 15 25 25 10 66,7%

Gumsbacken 0 0 0 0 0,0%

Herrhagen 967 1 589 1 768 801 82,8%

Långsätter 2 373 2 161 2 158 -215 -9,1%

Finntorp 1 1 3 2 200,0%

Kuggnäs 510 700 735 225 44,1%

Branthäll - 6 6 6 0,0%

Örstig 3 237 241 238 7933,3%

Björkö 3 3 3 0 0,0%

Björshult 0 0 0 0 0,0%

Krikonbacken 424 400 463 39 9,2%

Hagalund 575 553 548 -27 -4,7%

Harg 794 1 081 1 067 273 34,4%

Oxbacken 236 484 499 263 111,4%

Påljungshage 51 62 60 9 17,6%

Brandkärr 3 236 4 565 4 554 1 318 40,7%

Ö Villastaden 789 854 841 52 6,6%

Isaksdal 1 383 1 450 1 436 53 3,8%

Ekensberg 372 397 392 20 5,4%

Öster 3 794 3 980 4 043 249 6,6%

Kungshagen 2 15 4 2 100,0%

Fågelbo 1 785 2 450 2 450 665 37,3%

Stenkulla 1 740 1 808 1 851 111 6,4%

Rosenkälla 1 983 2 009 2 022 39 2,0%

Bryngelstorp 2 098 2 091 2 080 -18 -0,9%

Brandholmen 284 1 363 1 432 1 148 404,2%

Ängstugan 0 4 38 38 0,0%

Tjuvholmen 35 60 61 26 74,3%

Malmbryggshagen 0 447 489 489 0,0%

Labro 6 9 9 3 50,0%

Summa 31 390 37 598 38 161 6 771 21,6%

29

Befolkningsutvecklingen i de olika stadsdelarna sedan 2000 framgår av figurerna 34-35 samt

av karta 5. De stadsdelar där det skett ett omfattande bostadsbyggande under perioden,

Brandholmen, Herrhagen, Fågelbo, Malmbryggshagen Spelhagen och Harg har naturligt haft

en stor befolkningstillväxt. Den största befolkningsökningen har dock skett i Brandkärr som

fått 1 318 nya invånare. I stort sett hela befolkningsökningen i Brandkärr förklaras av en ökad

inflyttning från utlandet. I andra stadsdelar har det skett en utglesning med färre boende per

bostad och därmed en befolkningsminskning. Allra mest har befolkningen minskat i

Långsätter, Oppeby och Hållet.

Figur 34 Förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd 2000-2018

Figur 35 Procentuell förändring i stadsdelarnas befolkningsmängd 2000-2018

30

Karta 5. Befolkningsförändringar i Nyköpings stadsdelar 2000-2018.

Födda barn och födelsenetto

Elva stadsdelar hade 12 eller fler födda under 2018. Se tabell 5. Den enda stadsdelen med fler

än 20 invånare som inte hade någon född under 2018 var Hemgården. Barnafödandet i

Brandkärr har minskat något sedan föregående år men är ändå högt både i absoluta tal och i

relativa tal kopplat till befolkningsmängden.

Tabell 5 Stadsdelar med 12 eller fler födda 2018

Brandkärr 87

Väster 39

Stenkulla 29

Öster 29

Långsätter 27

Fågelbo 25

Herrhagen 24

Oppeby 21

Bryngelstorp 18

Isaksdal 12

Rosenkälla 12

31

Tabell 6 visar de stadsdelar med fler än 20 invånare som hade högst antal födda barn per 100

invånare under 2018. Ängstugan ligger i topp, följt av Örstig och Brandkärr. Genomsnittet för

Nyköpings tätort var 1,08 barn per 100 invånare. Karta 6 nedan visar antalet födda per 100

invånare i Nyköpings stadsdelar under 2018.

Tabell 6 De stadsdelar i Nyköping där det föddes flest barn per 100 invånare 2016

Ängstugan 2,63

Örstig 2,07

Brandkärr 1,91

Nöthagen 1,89

Malmbryggshagen 1,84

Påljungshage 1,67

Tjuvholmen 1,64

Stenkulla 1,57

Kuggnäs 1,36

Herrhagen 1,36

Karta 6. Antal födda per 100 invånare i Nyköpings stadsdelar under år 2018.

Födelsenettot visar antalet födslar minus antalet döda. Stadsdelarna fördelade sig grovt sett så

att en tredjedel hade ett positivt födelsenetto, en tredjedel ett födelsenetto på 0 och en

tredjedel ett negativt födelsenetto. Placeringen av kommunens äldreboenden har stort

genomslag på födelsenettot i stadsdelarna och gör det svårt att göra jämförelser. Högst

födelsenetto hade Långsätter (20), Stenkulla (18), Kuggnäs (10), Malmbryggshagen (9) och

Fågelbo (6). Lägst födelsenetto hade Väster (-30), Brandholmen (-21) och Hållet (-18).

32

Befolkningens åldersfördelning i stadsdelarna

Vilka stadsdelar har störst andel barn och ungdomar mellan 0 och 18 år? Svaret finns i figur

36 och karta 7. Den största andelen unga finns i Örstig (45%). Ytterligare sex stadsdelar har

en andel på över 30%, nämligen Påljungshage, Malmbryggshagen, Kuggnäs, Oxbacken,

Långsätter och Brandkärr. Lägst andel har de centrala stadsdelarna Spelhagen, Öster och

Högbrunn. Endast stadsdelar med fler än 25 invånare finns redovisade i diagrammen.

Figur 36 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är 0-18 år


33

Andelen 19-64 åringar är ganska jämbördig i de olika stadsdelarna med vissa undantag.

Högbrunn, Nöthagen och Fågelbo har ovanligt höga andelar. Oppeby Gård, Spelhagen och

Hållet är de stadsdelar där andelen personer mellan 19 och 64 år är lägst.

Karta 7. Andel av befolkningen som är 0-18 år i Nyköpings stadsdelar.


34

Andelen äldre varierar dock kraftigt mellan stadsdelarna. Av de tretton stadsdelar som har en

högre andel 65-79 åringar än kommungenomsnittet är majoriteten stadsdelar som domineras

av flerbostadshus. Undantagen är Tjuvholmen, Hållet, Krikonbacken, Bryngelstorp och Östra

Villastaden som är utpräglade småhusstadsdelar. Den allra högsta andelen finns i Spelhagen.

Den huvudsakliga anledningen till detta är troligen att de lägenheter som finns där är

nybyggda och har en så pass hög hyra att de lämpar sig för äldre som sålt sin villa. Den höga

andelen 65-79 åringar i Oppeby Gård föreklaras delvis av det nya seniorboendet Bovieran.

Lägst andel personer mellan 65 och 79 år finns i Påljungshage samt i de nybyggda

stadsdelarna Malmbryggshagen och Örstig.

Karta 8 visar att Spelhagen, Väster, Hållet, Oppeby och Oppeby Gård har en hög andel äldre

jämfört med övriga stadsdelar.

Karta 8. Andel av befolkningen som är 65 år och över i Nyköpings stadsdelar.

Hållet har den högsta andelen invånare som är 80 år eller äldre. Oppeby Gård och Spelhagen

har också höga andelar liksom Rosenkälla, Oppeby och Väster. Däremot är andelen personer

som är 80 år eller äldre låg i Malmbryggshagen och Kuggnäs. Stadsdelarna Nöthagen, Örstig

och Påljungshage saknar helt personer i denna ålderskategori. Se figur 39 på nästa sida.

35

Figur 39 Andel av befolkningen i stadsdelarna som är 80- w år

Medelålder i stadsdelarna

Figur 40 Medelåldern i Nyköpings stadsdelar 2018

Den högsta medelåldern har befolkningen i stadsdelarna Spelhagen och Oppeby Gård. Detta

är naturligt då båda stadsdelarna som vi precis konstaterat har höga andelar äldre invånare.

Därefter kommer Hållet, Oppeby och Rosenkälla. Lägst medelålder har invånarna i Örstig,

Malmbryggshagen, Påljungshage och Kuggnäs.

36


Nyköpings tätort har en högre andel personer med utländsk bakgrund än kommunen som

helhet. Högst andel med utländsk bakgrund har befolkningen i stadsdelarna Ängstugan och

Brandkärr som sticker ut tydligt med sina höga andelar. I Ängstugan har 71,1% av

befolkningen utländsk bakgrund och i Brandkärr är andelen 63,3%. Värt att notera är att

andelen invånare med utländsk bakgrund i Herrhagen har minskat från 47,2% år 2009 till

41,1% år 2018. Nöthagen, Stenkulla och Oppeby Gård har också höga andelar med utländsk

bakgrund.

Fyra stadsdelar har andelar av befolkningen med utländsk bakgrund på under 10%, nämligen

Hagalund, Krikonbacken, Bryngelstorp och Oppeby. Allra lägst andel har Hagalund med 6,4 %.

Figur 41 Andel av befolkningen i stadsdelarna som har utländsk bakgrund

37

Flyttningar till och från kommundelar I statistiken kan man också få svar på frågor om flyttningar mellan områden. T.ex.:

• Hur stor var omflyttningen i ett område?

• Varifrån kom inflyttarna?

• Vart flyttade man?

• Till vilka områden flyttar barn och ungdomar eller äldre?

• Vilka områden har en utflyttning av barn och ungdomar eller äldre?

Nedan besvaras dessa frågor för ett urval av kommundelar. Figur 42 visar in- och

utflyttningen i de kommundelar som hade en positiv eller ingen nettoinflyttning under 2018.

Kommundelarna redovisas med de som har högst nettoinflyttning till vänster och minst

nettoinflyttning till höger. Figur 43 visar motsvarande för de kommundelar som hade en

negativ nettoinflyttning, med de med högst nettoutflyttning till höger. Förutom de

kommundelar som redovisas i figur 42 och 43 så har vi Nyköpings tätort som hade en

inflyttning på 2 783 personer och en utflyttning på 2 313 personer, d.v.s. en nettoinflyttning

på 470 personer. I siffrorna ingår flyttningar till och från utlandet, övriga kommuner och

övriga kommundelar.

Figur 42 In- och utflyttning i kommundelar som hade positiv eller ingen nettoflyttning 2018

38

Figur 43 In- och utflyttning i de kommundelar som hade negativ nettoflyttning 2018

Flyttningarna är ofta betydande. I majoriteten av områdena flyttade över 10 % av

befolkningen under år 2018. Eftersom in- och utflyttningen ofta är mer eller mindre lika stora

så blir dock nettoförändringen i de flesta fall liten. De kommundelar med störst positiv

förändring är, förutom Nyköpings tätort, Kila landsbygd, Ripsa landsbygd och Bergshammar

landsbygd. Kommundelarna med störst flyttningsunderskott är Bergshammars tätort,

Tystberga landsbygd och Stigtomta landsbygd.

39

Figur 44 In- och utflyttning i stadsdelar 2018

Figur 44 visar in- och utflyttningen i Nyköpings tätorts stadsdelar. Herrhagen hade högst

nettoinflyttning tack vare nybyggnation av bostäder. Den näst högsta nettoinflyttning hade

Väster på grund av inflyttning från Fågelbo och Flen. Därefter kommer Brandholmen där 21

radhus färdigställdes under året. Även Öster hade ett positivt flyttnetto genom nybyggnation.

Krikonbacken hamnade på femte plats i inflyttningsligan tack vare en omfattande byggnation

av parhus. Den högsta nettoutflyttningen under 2018 hade Långsätter, Bryngelstorp och

Brandkärr.

40

I tabell 7 redovisas flyttrelationerna för exemplen Råby småort och Bergshammar landsbygd.

Inflyttningen till Råby från Stockholm var relativt omfattande men från andra kommuner kom

bara enstaka personer. Av de som flyttade till Råby från andra delar av kommunen kom flest

från Krikonbacken, Horn småort och Sillekrog tätort. Utflyttningen från Råby tätort gick

mestadels till Vallentuna, Linköping och Karlskoga samt till andra delar av kommunen såsom

Oppeby och Väster. Av de som flyttade till Bergshammar landsbygd kom över hälften från

andra delar av kommunen, såsom exempelvis Bergshammars tätort, Öster och Nicolai

landsbygd. Resten kom från andra kommuner såsom Botkyrka, Oxelösund och Uppsala. Av

utflyttarna flyttade många till Öster och Isaksdal samt till Östersund och Oxelösund.

Tabell 7 In- och utflyttningsrelationer i Råby småort och Bergshammar landsbygd

Varifrån kom de som flyttade till

Råby småort 2018? Stockholm 7

Krikonbacken 3

Horn småort 3

Sillekrog tätort 3

Väster 2

Högbrunn 2

Råby landsbygd 2

Oxelösund 1

Trosa 1

Skara 1

Umeå 1

Övriga kommunen 0

Andra kommuner 0

Utlandet 0

Totalt antal inflyttade 26

Vart flyttade de som flyttade från

Råby småort 2018? Vallentuna 7

Linköping 2

Karlskoga 2

Oppeby 2

Väster 2

Nynäshamn 1

Stigtomta tätort 1

Övriga kommunen 0

Andra kommuner 0

Utlandet 0

Totalt antal utflyttade 17


Bergshammar landsbygd 2018? Bergshammars tätort 6

Öster 5

Botkyrka 4

Oxelösund 4

Nicolai landsbygd 4

Oppeby Gård 3

Svalsta tätort 3

Uppsala 2

Högbrunn 1

Brandkärr 1

Rosenkälla 1

Stockholm 1

Enköping 1

Norrköping 1

Övriga kommunen 0

Andra kommuner 3

Utlandet 6



Bergshammar landsbygd 2018? Öster 6

Östersund 4

Oxelösund 4

Isaksdal 4

Horn småort 3

Brandkärr 3

Oppeby 2

Kila landsbygd 2

Flen 1

Uppsala 1

Norrköping 1

Väster 1

Tuna landsbygd 1

Vrena tätort 1

Övriga kommunen 1

Andra kommuner 0

Utlandet 0


41

Tabell 8 visar flyttrelationerna för exemplen Isaksdal och Krikonbacken. Ett stort antal av

inflyttarna till Isaksdal kom andra stadsdelar i Nyköping såsom till exempel Brandkärr, Väster

och Fågelbo. Inflyttningen från andra kommuner var relativt liten och de största

flyttströmmarna kom från Stockholm. Utflyttningen från Isaksdal gick framförallt till

Brandkärr, Öster och Stenkulla samt till Oxelösund och Flen. De som flyttade till

Krikonbacken kom framförallt från övriga delar av kommunen. Flest personer kom från

Fågelbo, Långsätter och Oppeby. Av de som kom från andra kommuner kom många från

Oxelösund och Ronneby. Utflyttningen från Krikonbacken gick framförallt till Oppeby och

Brandholmen. En del flyttade till andra kommuner bland annat till Ronneby och Ystad.

Tabell 8 In- och utflyttningsrelationer i Isaksdal och Krikonbacken


Isaksdal 2018? Brandkärr 56

Väster 26

Oxelösund 16

Fågelbo 15

Öster 13

Herrhagen 12

Stenkulla 11

Högbrunn 7

Långsätter 7

Rosenkälla 6

Tystberga tätort 6

Oppeby 5

Norrköping 4

Stockholm 4

Övriga kommunen 52

Andra kommuner 44

Utlandet 12



Isaksdal 2018? Brandkärr 30

Öster 30

Stenkulla 17

Fågelbo 16

Väster 15

Oxelösund 15

Herrhagen 14

Långsätter 14

Högbrunn 11

Flen 9

Bryngelstorp 8

Stockholm 6

Norrköping 6

Södertälje 5

Övriga kommunen 76

Andra kommuner 36

Utlandet 2



Krikonbacken 2018? Fågelbo 13

Långsätter 9

Oxelösund 8

Oppeby 7

Harg 7

Ronneby 6

Rosenkälla 5

Stockholm 4

Nässjö 4

Umeå 4

Oppeby Gård 4

Stigtomta tätort 4

Husby-Oppunda landsb 4

Högbrunn 3

Övriga kommunen 17

Andra kommuner 4

Utlandet 0



Krikonbacken 2018? Oppeby 6

Brandholmen 5

Nöthagen 4

Råby småort 3

Herrhagen 2

Brandkärr 1

Ronneby 6

Ystad 3

Oxelösund 2

Vingåker 1

Växjö 1

Malmö 1

Falun 1

Karlstad 1

Övriga kommunen 5

Övriga kommuner 0

Utlandet 0


42

Till vilka områden flyttar barn- och ungdomar? Tabell 9 visar de orter och landsbygds-

områden i kommunen som 2018 hade högst positiv nettoinflyttning av 0-18 åringar. I

statistiken ingår såväl inflyttare från utlandet, andra kommuner som inflyttare från andra delar

av kommunen. Tabellen visar att Stigtomta tätort hade störst nettoinflyttning av barn och

ungdomar. Även Kila landsbygd är populärt att flytta till för den här ålderskategorin. Som

jämförelse kan nämnas att Nyköpings tätort hade en nettoinflyttning på 227 personer i åldern

0-18 år under 2018. Bergshammars tätort, Bogsta landsbygd och Kisäng småort hade den

största nettoutflyttningen av 0-18 åringar.

Tabell 9 Inflyttningsområden för barn och ungdomar 0-18 år

Stigtomta tätort 11

Kila landsbygd 10

Bergshammar landsbygd 9

Nävekvarns tätort 7

Ripsa landsbygd 6

Sillekrog småort 5

Råby landsbygd 4

Svärta landsbygd 4

Svalsta tätort 3

När vi tittar närmare på åldersgruppen 65-79 åringar ser vi att nettoinflyttningen är mycket

liten i samtliga orter och landsbygdsområden. Ingen kommundel hade en nettoinflyttning som

översteg 2 personer. Majoriteten av kommundelarna hade en nettoutflyttning av 65-79 åringar

och de flesta av dessa flyttade in till Nyköpings centralort som hade en nettoinflyttning på 87

personer i den aktuella åldersgruppen. Störst nettoutflyttning av 65-79 åringar hade Horn

småort, Sillekrog tätort och Tystberga landsbygd. Inflyttningen av personer som är 80 år eller

mer är mycket liten i samtliga orter och landsbygdsområden. Den flyttning som sker är

koncentrerad till de orter som har äldreboenden.

Tabell 10 Inflyttningsområden för 65-79 åringar

Fredöns fritidshusområde 2

Sjöskogens fritidshusområde 2

Tuna landsbygd 2

Nicolai landsbygd 1

Buskhyttans tätort 1

Koppartorp småort 1

Skeppsviks småort 1

Tunaberg landsbygd 1

Nykyrka landsbygd 1

Lid landsbygd 1

43

I tabell 11 ser vi de stadsdelar som hade störst positiv nettoinflyttning av unga mellan 0 och

18 år under 2018. Den största inflyttningen skedde i Brandholmen. Även Herrhagen och

Väster hade en stor inflyttning av barn och ungdomar. Brandkärr, Oppeby och Långsätter

hade störst nettoutflyttning av 0-18 åringar.

Tabell 11 Stadsdelar med störst inflyttning av barn och ungdomar 0-18 år

Brandholmen 38

Herrhagen 37

Väster 27

Krikonbacken 26

Rosenkälla 26

Stenkulla 22

Bryngelstorp 21

Kuggnäs 19

Malmbryggshagen 14

Oxbacken 13

Ängstugan 11

Oppeby Gård 9

De mest populära stadsdelarna att flytta till för ålderskategorin 19-24 år är centrala stadsdelar

med mycket flerbostadshus. Öster, Fågelbo och Stenkulla har flest inflyttare i denna

ålderskategori.

Då antalet i åldern 65-79 år som flyttar är förhållandevis lågt får flyttningar till äldreboenden

genomslag i statistiken. Merparten av stadsdelarna i Nyköping har ingen eller mycket liten

inflyttning av personer i åldern 65-79 år. De stadsdelar som hade störst nettoinflyttning under

2018 av denna åldersgrupp är Väster, Herrhagen och Öster. Störst nettoutflyttning hade Östra

Villastaden, Oxbacken och Oppeby gård. Flyttningar för personer som är 80 år eller äldre sker

nästan enbart till stadsdelar med äldreboenden.

Tabell 12 Stadsdelar med störst inflyttning av personer i åldern 65-79 år

Väster 37

Herrhagen 33

Öster 20

Brandholmen 14

Stenkulla 6

Brandkärr 5

Rosenkälla 4

Ängstugan 4

Hållet 3

Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson€¦ · Tabell 1 Befolkningsförändringar ......

Documents

Transcript of Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson€¦ · Tabell 1 Befolkningsförändringar ......