s500976_20090404_vk_004_x
1
4 lördag 4 april 2009 VÄSTERBOTTENS-KURIREN Debatt debattredaktör Mats Olofsson 090–15 11 82 faxnr: 090–77 46 47 e-post: [email protected] Kontakta oss ● Vid utebliven tidning: ring Svensk Morgon- distribution 090/15 10 80 Mån–fre kl 06.30–13.00 lördagar kl 07.30–11.00 Mejla: [email protected] Utebliven tidning i Skellefteå ring 0910/715540 kl 7–15 mån–fre, 8–10 lörd. Postutdelad tidning – ring din poststation. Västerbottens-Kuriren AB Telefon: 090/15 10 00 Upplaga: 37 100 ex. VD: Erik Orring 090/15 11 04 Chefredaktör, ansvarig utgivare: Sture Bergman, 090/15 12 15, 070/374 03 70 Adress: 901 70 Umeå Besöksadress: Förrådsvägen 9 8.00–17.00, må-fre Internet: www.vk.se Telefonnummer: Växeln: 090/15 10 00 Nyheter: 090/15 11 77, 15 11 78 Debatt: 090/15 11 82 Kultur: 090/15 11 87 Nöje: 090/15 10 03 Ordet fritt: 090/15 11 82 Familje: 090/15 11 90, 15 11 91 Sport: 090/15 12 20, 15 12 21, 15 12 22 Nattredaktion: 090/15 11 70, 15 11 71, 15 11 72, 15 11 73 vk.se: 090/ 15 10 01, 15 10 02, 15 10 06 Radiotidning: 090/15 11 95 Faxnummer: Centralredaktion: 090/77 46 47 Debatt, kultur, insändare: 090/77 46 47 Sporten: 090/77 46 47 Abonnemangspris: (fr o m 1/1 –09) 4 månader från 831 kr 6 månader från 1 132 kr 12 månader från 2 076 kr Autogiro från 173 kr/mån Autogiro Ung 130 kr/mån epost: [email protected] Bankgironr: 5167–8159 Telefonnr: 090/15 10 60 Faxnr abonnemang: 090/15 11 17 Annonsera i VK Företagsannonser Ring försäljningsavdelningen 090/15 10 00. Bokade annonser skickas till: [email protected] För frågor gällande digitalt annonsmaterial kontakta VK:s Digitalbyrå. Bankgiro annonser: 5300–8397 Faxnr annonser 090/14 31 22 Annonsinfo: www.totaltumea.se Privatannonser Ring privatmarknad 090/15 10 60 [email protected] Predikoturer Ring privatmarknad 090/15 10 60. Bokningar samt textmaterial privatan- [email protected] Faxnr predikoturer 090/15 11 17 VK:s redaktionella texter och bilder lagras/publiceras elek- troniskt. Den som sänder ma- terial till VK förutsätts medge elektronisk lagring/publice- ring. VK tar ej ansvar för in- sänt ej beställt material. Det är viktigt att våra ledare återfår trovärdigheten. Utan den kommer de politiska incitamenten som exempelvis stimulanspaket få svårt att verkligen ge en bra effekt. Lika centralt är det att fi- nanssektorn återfår trovärdigheten. Det skriver Mikael Nygren vid ledarskapscentrum – som arbetar med organisations- och ledar- skapsutveckling för såväl ledare som medarbetare. Cynismen håller på att ta över Bristen på ett trovärdigt ledarskap försvårar krisbekämpningen VI MATAS av medierna om de olika bonusskandalerna som den senaste tiden skakat svensk finanssektor. När AMF också drogs med i den långa raden av illa hanterade bonu- sar och den vanligtvis så präktiga LO:s ordförande Wanja Lundby-We- din är inblandad så var det verkli- gen spiken i kistan. Det som sker är att all trovärdig- het för dessa toppchefer och deras organisationer försvinner. Hur ska vi trots dessa händelser kunna se po- sitivt på tillvaron och arbetslivet när det är så många toppchefer som ser till sin egen vinning även när bo- lagen går dåligt? Med dålig retorik försöker orsa- kerna till bonusarna förklaras, men i folkmun smakar det bara illa. RISKEN ÄR att cynismen tar över, vi blir arga, äcklade och pessimistiska inför såväl den finansiella sektorn som för framtiden och det politiska etablissemanget. Detta i ett läge då det är viktigare än någonsin att vi har en positiv syn på framtiden och en tro på att vi kan ta oss igenom den lågkonjunktur vi nu befinner oss i. Cynism skapar passivitet hos in- dividen och protektionism inom handelspolitiken. Cyniker känner också betydligt mycket mindre för- troende för sina ledare, än de som har en optimistisk inställning. Den- na negativa syn påverkar även aka- demin. En av världens mest kända ekonomer, Paul Krugman, skriver i sin blogg på NY Times att till och med ekonomerna är deprimerade. Forskning visar att just trovärdig- het är en av de allra viktigaste egen- skaperna för ledarskapet. Männis- kor som anser att sin ledare är tro- värdig är oftare: ● Stolt över att berätta för andra var de jobbar ● Känner en stark laganda ● Känner samhörighet med och en- gagemang samt ansvar för organisa- tionen Människor som uppfattar sina le- dare som mindre trovärdiga är mer benägna att: ● Göra en insats först när de beva- kas noga ● Motiveras främst av pengar ● Kritisera sin organisation privat ● Känna sig hjälplös James M. Kouzes, Barry Z. Pos- ner. (2003) Credibility. DET ÄR NU inte enbart bonusskanda- lerna som är den enda orsaken till att vi är missnöjda med våra ledare i en lågkonjunktur. Mätningar visar att vi känner mer förtroende för vå- ra ledare i goda tider än i dåliga. Det är lätt att vara chef i en blomstrande ekonomi och högkonjunktur. Nu i lågkonjunkturen ställs ledarskapet på prov på ett helt annat sätt. Trovärdighetsproblem är dock in- te enbart en följd av det ekonomiska läget eller de bonusskandaler som haglat den senaste tiden. Oavsett omständigheter kräver ett trovär- digt ledarskap mycket hårt arbete. Trovärdighet är något vi som ledare behöver kämpa för, minut för mi- nut, timme för timme, månad efter månad och år efter år, men kan för- loras i ett ögonblick. En trovärdig ledare gör förvisso misstag som alla andra ibland, men skillnaden är att det då är misstag och inte överlagt handlande. Den trovärdiga ledaren lär sig också av dem. Cheferna som är inblandad i dagens bonushärvor verkar inte lärt sig något av 1980 och 1990 talets eko- nomiska och politiska skandaler. Vilket får mig att tänka på filosofen Friedrich Hegels reflektion att ”one of the lessons of history is that peo- ple don’t learn from it”. DET ÄR VIKTIGT att våra ledare återfår trovärdigheten. Utan den kommer de politiska incitamenten som ex- empelvis stimulanspaket få svårt att verkligen ge en bra effekt. Lika cen- tralt är det att finanssektorn återfår trovärdigheten. Där är förtroendet kanske än mer stukat än i den poli- tiska sfären. Jag skriver återfå tro- värdighet, för att jag anser att tro- värdighet är något du får av de du le- der genom att ditt beteende är kon- sekvent utifrån det du också kom- municerat. Det vill säga att du står för det du säger, håller det du lovar och att ditt ord är lika med vad du vi- sar i handling. Detta kallas också för beteendein- tegritet och genom att du med äkthet som ledare kommunicerar det du tror på och står för har du möjlighet att sakta bygga upp förtroendet igen. Ett begrepp som värdegrund känns också aktuellt att diskutera på våra arbetsplatser. Dels hur vi vill ha det på jobbet, det vill säga vil- ka gemensamma normer vi tillsam- mans ska jobba efter. Men också efterlevnaden av desamma. Många arbetsplatser har en utta- lad värdegrund som skall gälla såväl ledning som medarbetare. Dock är det inte lika många organisationer som aktivt arbetar med insatser för att öka graden av ord = handling kopplat till värdegrunden samt re- flekterar över frågor kopplat till in- citamentsprogram. MIKAEL NYGREN Moderat retorik döljer att rättsväsendet är konkursmässigt BEATRICE ASK (M) och Edward Riedl (M) målar upp en falsk bild av rätts- väsendet i sin artikel. Rättsväsendet är nämligen närmast konkursmäs- sigt. Den sanna verkligheten är in- ställda rättegångar, sämre rättssä- kerhet och allmän frustration hos personalen. Börja med att ge polis, åklagare och kriminalvård pengar till det nödvändigaste Beatrice Ask, sen kan vi prata om kostnadskrä- vande åtgärder. Polisen hör till de stora förlo- rarna i den moderatledda regering- ens budget. Förutom en neddrag- ning på 120 miljoner kronor i årets budget, i motsats till vad som utlo- vades så sent som för ett år sedan, pekar senaste budgetuppföljningen på gigantiska underskott. Nästan en miljard minus bara i år. REGERINGEN TALAR gärna om fler poli- ser. Det har socialdemokraterna inget emot, under vår tid fick vi fler poliser i Sverige sex år i rad. Men poliser måste också betalas. Det som händer nu är att polismyndighe- terna i landet istället tvingas dra ner på civilanställda för att minska underskotten. Under 2008 försvann inte mindre än 171 stycken civilan- ställda. Det innebär att nyutexami- nerade poliser tvingas göra skriv- bordsarbete istället för att vara ute på gator och torg där de bäst behövs. Dessutom får vi rapporter från flera håll i landet om att det inte finns pengar till basutrustning, vilket innebär att unga poliser måste över- ta sina äldre kollegors tjänstevapen med resultatet att de får stå utan. Detta tycks emellertid inte be- kymra justitieministern som istäl- let menar att ”det avgörande är inte om det är en polis eller en civilan- ställd som utför en arbetsuppgift”. Det är en märklig inställning till po- lisens arbete. Sveriges domstolar har ett par hundra miljoner kronor i under- skott i år. Lägg därtill Åklagarmyn- dighetens underskott på 150 miljo- ner kronor nästa år och Kriminal- vårdens på drygt en miljard kronor nästa år. Ekobrottsmyndigheten fick minska personalstyrkan förra året med 30 årsarbetskrafter och saknar nu täckning i år för regering- ens satsning på grov organiserad brottslighet, vilket kommer att kos- ta 12 miljoner kronor. Verkligheten är att moderata val- löften om miljardsatsningar har för- bytts till svek och en konkursmässig ekonomi. Det är uppenbart att Be- atrice Ask tappat greppet om rätts- väsendet. MISSARNA INOM rättsväsendet har varit flera. Först lyckades regering- en förhala en ny modern akademisk polisutbildning som skulle ha varit en viktig investering för polisens fortsatta kamp mot den grova brotts- ligheten. Sen missade de chansen till ett svenskt ”FBI” som rikspolis- styrelsen ville ha. Under vår regeringstid skärpte vi straffet för flera brott, såsom över- grepp i rättssak, hets mot folkgrupp och sexualbrott. Vi införde också ett nytt brott – människohandelsbrot- tet. Polisen har dessutom fått vikti- ga verktyg för att bekämpa den orga- niserade brottsligheten såsom utö- kad möjlighet till DNA i utredning- ar och bättre möjlighet att arbete under skyddad identitet. Vi skulle gärna se att den modera- ta justitieministern tog rättsväsen- det på allvar och går vidare med att skärpa koppleribrottet, så att det be- tecknas för vad det egentligen hand- lar om – människohandel. Det är också dags att sänka toleransen för fylleri till sjöss och att skärpa straf- fet för köp av sexuella tjänster. Vi vill att 60 miljoner kronor ska öron- märkas för att bekämpa barnporno- grafibrott och människohandel under de närmsta tre åren. Straffet för langning bör också skärpas. Preskriptionstiden för mord avskaffas, och då även för de begångna mord som ännu inte pre- skriberats. Tyvärr händer det ing- enting på dessa områden. SOCIALDEMOKRATERNA SATSAR en halv miljard mer på rättsväsendet än den borgerliga regeringen de kom- mande tre åren. Vi vill ge polisen 100 miljoner kronor mer per år. Vi vill inrätta en särskild nationell polisre- surs som ska bekämpa den grövsta kriminaliteten och som ska verka under Rikskriminalpolisen. Mot detta står en passiv justitie- minister, utan egna idéer och för- slag men med ett gigantiskt ekono- miskt underskott i rättsväsendet och Polisen. THOMAS BODSTRÖM, ordförande (S) i riksdagens justitieutskott KG ABRAMSSON, ledamot (S) i justitieutskottet och ordförande i polisstyrelsen i Västerbotten Wanja Lundby-Wedin talar under ett LO-seminarium nyligen. Efter AMF- skandalen är hon ett exempel på le- dare som brister i trovärdighet. FOTO FREDRIK SANDBERG / SCANPIX REPLIKEN
-
Upload
ledarskapscentrum -
Category
Documents
-
view
172 -
download
0
Transcript of s500976_20090404_vk_004_x
4
lördag 4 april 2009VÄSTERBOTTENS-KURIRENDebatt debattredaktör Mats Olofsson
090–15 11 82 faxnr: 090–77 46 47 e-post: [email protected]
Kontakta oss● Vid utebliven tidning: ring Svensk Morgon-distribution 090/15 10 80Mån–fre kl 06.30–13.00lördagar kl 07.30–11.00MMeejjllaa:: [email protected] tidning i Skellefteåring 0910/715540 kl 7–15mån–fre, 8–10 lörd. Postutdelad tidning – ringdin poststation.
Västerbottens-Kuriren ABTelefon: 090/15 10 00 Upplaga: 37 100 ex.VD: Erik Orring 090/15 11 04 Chefredaktör, ansvarig utgivare: Sture Bergman,090/15 12 15, 070/374 03 70
Adress: 901 70 UmeåBesöksadress: Förrådsvägen 98.00–17.00, må-freInternet: www.vk.se
Telefonnummer:Växeln: 090/15 10 00 Nyheter: 090/15 11 77, 15 11 78 Debatt: 090/15 11 82Kultur: 090/15 11 87 Nöje: 090/15 10 03Ordet fritt: 090/15 11 82Familje: 090/15 11 90, 15 11 91Sport: 090/15 12 20, 15 12 21, 15 12 22Nattredaktion: 090/15 11 70,15 11 71, 15 11 72, 15 11 73vk.se: 090/ 15 10 01, 15 10 02, 15 10 06Radiotidning: 090/15 11 95
Faxnummer:Centralredaktion:090/77 46 47Debatt, kultur, insändare: 090/77 46 47Sporten:090/77 46 47
Abonnemangspris: (fr o m 1/1 –09)4 månader från 831 kr 6 månader från 1 132 kr 12 månader från 2 076 krAutogiro från 173 kr/månAutogiro Ung 130 kr/månepost: [email protected]: 5167–8159Telefonnr: 090/15 10 60Faxnr abonnemang:090/15 11 17
Annonsera i VKFöretagsannonserRing försäljningsavdelningen090/15 10 00. Bokade annonser skickas till: [email protected]ör frågor gällande digitaltannonsmaterial kontaktaVK:s Digitalbyrå.Bankgiro annonser: 5300–8397Faxnr annonser090/14 31 22Annonsinfo:www.totaltumea.se
PrivatannonserRing privatmarknad 090/15 10 60 [email protected]
PredikoturerRing privatmarknad 090/15 10 60. Bokningarsamt textmaterial [email protected] predikoturer090/15 11 17
VK:s redaktionella texter ochbilder lagras/publiceras elek-troniskt. Den som sänder ma-terial till VK förutsätts medgeelektronisk lagring/publice-ring. VK tar ej ansvar för in-sänt ej beställt material.
Det är viktigt att våra ledare återfår trovärdigheten. Utan den kommer de politiska incitamentensom exempelvis stimulanspaket få svårt att verkligen ge en bra effekt. Lika centralt är det att fi-nanssektorn återfår trovärdigheten.Det skriver Mikael Nygren vid ledarskapscentrum – som arbetar med organisations- och ledar-skapsutveckling för såväl ledare som medarbetare.
Cynismen håller på att ta överBristen på ett trovärdigt ledarskap försvårar krisbekämpningenVI MATAS av medierna om de olikabonusskandalerna som den senastetiden skakat svensk finanssektor.När AMF också drogs med i denlånga raden av illa hanterade bonu-sar och den vanligtvis så präktigaLO:s ordförande Wanja Lundby-We-din är inblandad så var det verkli-gen spiken i kistan.
Det som sker är att all trovärdig-het för dessa toppchefer och derasorganisationer försvinner. Hur skavi trots dessa händelser kunna se po-sitivt på tillvaron och arbetslivetnär det är så många toppchefer somser till sin egen vinning även när bo-lagen går dåligt?
Med dålig retorik försöker orsa-kerna till bonusarna förklaras, meni folkmun smakar det bara illa.
RISKEN ÄR att cynismen tar över, viblir arga, äcklade och pessimistiskainför såväl den finansiella sektornsom för framtiden och det politiskaetablissemanget. Detta i ett läge dådet är viktigare än någonsin att vihar en positiv syn på framtiden ochen tro på att vi kan ta oss igenom denlågkonjunktur vi nu befinner oss i.
Cynism skapar passivitet hos in-dividen och protektionism inomhandelspolitiken. Cyniker kännerockså betydligt mycket mindre för-troende för sina ledare, än de somhar en optimistisk inställning. Den-na negativa syn påverkar även aka-demin. En av världens mest kändaekonomer, Paul Krugman, skriver isin blogg på NY Times att till ochmed ekonomerna är deprimerade.
Forskning visar att just trovärdig-
het är en av de allra viktigaste egen-skaperna för ledarskapet. Männis-kor som anser att sin ledare är tro-värdig är oftare:● Stolt över att berätta för andravar de jobbar● Känner en stark laganda● Känner samhörighet med och en-gagemang samt ansvar för organisa-tionen
Människor som uppfattar sina le-dare som mindre trovärdiga är merbenägna att:● Göra en insats först när de beva-kas noga● Motiveras främst av pengar● Kritisera sin organisation privat● Känna sig hjälplös
James M. Kouzes, Barry Z. Pos-ner. (2003) Credibility.
DET ÄR NU inte enbart bonusskanda-lerna som är den enda orsaken tillatt vi är missnöjda med våra ledare ien lågkonjunktur. Mätningar visaratt vi känner mer förtroende för vå-ra ledare i goda tider än i dåliga. Detär lätt att vara chef i en blomstrandeekonomi och högkonjunktur. Nu ilågkonjunkturen ställs ledarskapetpå prov på ett helt annat sätt.
Trovärdighetsproblem är dock in-te enbart en följd av det ekonomiskaläget eller de bonusskandaler somhaglat den senaste tiden. Oavsettomständigheter kräver ett trovär-digt ledarskap mycket hårt arbete.Trovärdighet är något vi som ledarebehöver kämpa för, minut för mi-nut, timme för timme, månad eftermånad och år efter år, men kan för-loras i ett ögonblick.
En trovärdig ledare gör förvissomisstag som alla andra ibland, menskillnaden är att det då är misstagoch inte överlagt handlande. Dentrovärdiga ledaren lär sig också avdem. Cheferna som är inblandad idagens bonushärvor verkar inte lärtsig något av 1980 och 1990 talets eko-nomiska och politiska skandaler.Vilket får mig att tänka på filosofenFriedrich Hegels reflektion att ”one
of the lessons of history is that peo-ple don’t learn from it”.
DET ÄR VIKTIGT att våra ledare återfårtrovärdigheten. Utan den kommerde politiska incitamenten som ex-empelvis stimulanspaket få svårt attverkligen ge en bra effekt. Lika cen-tralt är det att finanssektorn återfårtrovärdigheten. Där är förtroendetkanske än mer stukat än i den poli-tiska sfären. Jag skriver återfå tro-värdighet, för att jag anser att tro-värdighet är något du får av de du le-der genom att ditt beteende är kon-sekvent utifrån det du också kom-municerat. Det vill säga att du stårför det du säger, håller det du lovaroch att ditt ord är lika med vad du vi-sar i handling.
Detta kallas också för beteendein-tegritet och genom att du med äkthetsom ledare kommunicerar det dutror på och står för har du möjlighetatt sakta bygga upp förtroendetigen. Ett begrepp som värdegrundkänns också aktuellt att diskuterapå våra arbetsplatser. Dels hur vivill ha det på jobbet, det vill säga vil-ka gemensamma normer vi tillsam-mans ska jobba efter. Men ocksåefterlevnaden av desamma.
Många arbetsplatser har en utta-lad värdegrund som skall gälla såvälledning som medarbetare. Dock ärdet inte lika många organisationersom aktivt arbetar med insatser föratt öka graden av ord = handlingkopplat till värdegrunden samt re-flekterar över frågor kopplat till in-citamentsprogram.
MIKAEL NYGREN
Moderat retorik döljer att rättsväsendet är konkursmässigtBEATRICE ASK (M) och Edward Riedl(M) målar upp en falsk bild av rätts-väsendet i sin artikel. Rättsväsendetär nämligen närmast konkursmäs-sigt. Den sanna verkligheten är in-ställda rättegångar, sämre rättssä-kerhet och allmän frustration hospersonalen. Börja med att ge polis,åklagare och kriminalvård pengartill det nödvändigaste Beatrice Ask,sen kan vi prata om kostnadskrä-vande åtgärder.
Polisen hör till de stora förlo-rarna i den moderatledda regering-ens budget. Förutom en neddrag-ning på 120 miljoner kronor i åretsbudget, i motsats till vad som utlo-vades så sent som för ett år sedan,pekar senaste budgetuppföljningenpå gigantiska underskott. Nästan enmiljard minus bara i år.
REGERINGEN TALAR gärna om fler poli-ser. Det har socialdemokraternainget emot, under vår tid fick vi flerpoliser i Sverige sex år i rad. Menpoliser måste också betalas. Det somhänder nu är att polismyndighe-terna i landet istället tvingas dra nerpå civilanställda för att minskaunderskotten. Under 2008 försvanninte mindre än 171 stycken civilan-
ställda. Det innebär att nyutexami-nerade poliser tvingas göra skriv-bordsarbete istället för att vara utepå gator och torg där de bäst behövs.Dessutom får vi rapporter från flerahåll i landet om att det inte finnspengar till basutrustning, vilketinnebär att unga poliser måste över-ta sina äldre kollegors tjänstevapenmed resultatet att de får stå utan.
Detta tycks emellertid inte be-kymra justitieministern som istäl-let menar att ”det avgörande är inteom det är en polis eller en civilan-ställd som utför en arbetsuppgift”.Det är en märklig inställning till po-lisens arbete.
Sveriges domstolar har ett parhundra miljoner kronor i under-skott i år. Lägg därtill Åklagarmyn-dighetens underskott på 150 miljo-ner kronor nästa år och Kriminal-vårdens på drygt en miljard kronornästa år. Ekobrottsmyndighetenfick minska personalstyrkan förraåret med 30 årsarbetskrafter ochsaknar nu täckning i år för regering-ens satsning på grov organiseradbrottslighet, vilket kommer att kos-ta 12 miljoner kronor.
Verkligheten är att moderata val-löften om miljardsatsningar har för-
bytts till svek och en konkursmässigekonomi. Det är uppenbart att Be-atrice Ask tappat greppet om rätts-väsendet.
MISSARNA INOM rättsväsendet harvarit flera. Först lyckades regering-en förhala en ny modern akademiskpolisutbildning som skulle ha variten viktig investering för polisensfortsatta kamp mot den grova brotts-ligheten. Sen missade de chansentill ett svenskt ”FBI” som rikspolis-styrelsen ville ha.
Under vår regeringstid skärpte vistraffet för flera brott, såsom över-grepp i rättssak, hets mot folkgruppoch sexualbrott. Vi införde också ettnytt brott – människohandelsbrot-tet. Polisen har dessutom fått vikti-ga verktyg för att bekämpa den orga-niserade brottsligheten såsom utö-kad möjlighet till DNA i utredning-ar och bättre möjlighet att arbeteunder skyddad identitet.
Vi skulle gärna se att den modera-ta justitieministern tog rättsväsen-det på allvar och går vidare med attskärpa koppleribrottet, så att det be-tecknas för vad det egentligen hand-lar om – människohandel. Det ärockså dags att sänka toleransen för
fylleri till sjöss och att skärpa straf-fet för köp av sexuella tjänster. Vivill att 60 miljoner kronor ska öron-märkas för att bekämpa barnporno-grafibrott och människohandelunder de närmsta tre åren.
Straffet för langning bör ocksåskärpas. Preskriptionstiden förmord avskaffas, och då även för debegångna mord som ännu inte pre-skriberats. Tyvärr händer det ing-enting på dessa områden.
SOCIALDEMOKRATERNA SATSAR en halvmiljard mer på rättsväsendet än denborgerliga regeringen de kom-mande tre åren. Vi vill ge polisen 100miljoner kronor mer per år. Vi villinrätta en särskild nationell polisre-surs som ska bekämpa den grövstakriminaliteten och som ska verkaunder Rikskriminalpolisen.
Mot detta står en passiv justitie-minister, utan egna idéer och för-slag men med ett gigantiskt ekono-miskt underskott i rättsväsendetoch Polisen.
THOMAS BODSTRÖM,ordförande (S) i riksdagens justitieutskott
KG ABRAMSSON,ledamot (S) i justitieutskottet och ordförande
i polisstyrelsen i Västerbotten
Wanja Lundby-Wedin talar under ettLO-seminarium nyligen. Efter AMF-skandalen är hon ett exempel på le-dare som brister i trovärdighet.
FOTO FREDRIK SANDBERG / SCANPIX
R E P L I K E N
