Patientlag

1 februari 2013

Bakgrund om utredningen

• Utredningen tillsattes av regeringen den 24 mars 2011

• Till utredare utsågs Johan Assarsson, dåvarande regiondirektör i Västra Götaland

• Utredningen tog namnet Patientmaktutredningen

Alliansens initiativ• Den s k stopplagen (HSL) avskaffades 2007 • Lagen om valfrihetssystem, LOV (tillsattes mars 2007) 1/1 2009• Lagen om vårdval (tillsattes juni 2007) 1/1 2010• Lagen om vårdgaranti (1 juli 2010)• Lagen om patientsäkerhet (tillsattes våren 2007) 1/1 2011• Lagen om fast vårdkontakt• Statens vård och omsorgsutredning (tillsattes januari 2011)• Utredningen om rätt information (tillsattes december 2011)• Öppna jämförelser, Nationell patientenkät (2009), Kvalitetsregister• Myndigheten för vårdanalys (etablerades 2011), Ny

tillsynsmyndighet• Kömiljard (2009-13), Rehabgaranti, Sjukskrivningsmiljard• Kunskapsstyrning; nationella riktlinjer, SBU• Nationell vårdvalsamordnare, Äldresamordnare• Nationell e-hälsa, Hälsokonto (från 2014), Mina vårdkontakter

Patientlagens funktion

• Föreslås utgöra ett komplement till hälso- och sjukvårdslagen från 1983 (som då ersatte 1962 års sjukvårdslag) för att samla patientens rättigheter

• Utredningen återkommer senast 30 juni 2013 med förslag på revidering av hälso- och sjukvårdslagen avseende sjukvårdens organisation

Patientlagens syfte

• Syftet med patientlagen är att stärka patientens ställning och tydliggöra patientens möjlighet till inflytande

• Lagen ska främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

• Idag svarar <70 % av patienterna att de är delaktiga

• Idag är patientens ställning svag och otydlig

Patientlagens innehåll• Information• Samtycke• Delaktighet• Val av behandlingsalternativ• Förnyad medicinsk bedömning (second opinion)• Fast vårdkontakt och individuell planering• Tillgänglighet• Val av utförare• Personuppgifter och intyg• Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet

Största förändringarna - 1• Rätt att välja all offentligt finansierad sjukvård

(primärvård och öppen specialistvård) i hela landet, även den vård som utförs i privat regi.

• Hemlandstingets remissregler gäller, men däremot gäller mottagarlandstingets praxis och prioriteringar. Resor och merkostnader bekostas inte.

• Rätt att lista sig (primärvård) i annat landsting.

• Tydligare rätt att ta del av sin journal och andra uppgifter

Största förändringarna - 2

• Skärpning av kravet på samtycke för att ge vård. Från presumtivt antagande om samtycke till ”vård får inte ges utan patientens samtycke”.

• Socialstyrelsen får utfärda närmare föreskrifter om formerna för samtycke: skriftligt, muntligt

• Sjukvården ska så långt som möjligt utformas i samråd med patienten. Patientens medverkan ska utgå från dennes önskemål och individuella förutsättningar.

Största förändringarna - 3

• Barn som särskild grupp förs in i lagstiftningen. Barnets bästa ska beaktas där vård ges till barn. Barnets åsikt ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad . Nu omnämns barn endast som anhöriga.

• Enklare att kräva förnyad medicinsk bedömning (second opinion) även utanför det egna landstinget.

• En nationell myndighet föreslås få ansvar för information till allmänheten om patientens rättigheter.

Fördelar med förslaget• Skriven för allmänheten. Mer pedagogisk och

tillgänglig, gör det möjligt för patienter att utkräva sina rättigheter.

• Oinskränkt rätt att söka vård i hela landet. Driver fram bättre och mer tillgänglig specialistvård, även fler alternativa utförare.

• Ger förutsättningar för personcentrerad vård (”patientcentrerad”) och patientens delaktighet, vilket leder till bättre kvalitet och mer effektiv vård

Kritik mot förslaget• Av regeringens direktiv framgår att utredningen

”inte [ska] innehålla utkrävbara rättigheter i (…) domstol”

• Patientens rättigheter föreslås inte vara utkrävbara, med motivet att rättsväsendet inte är lämpad för medicinska tvister samt att det kan vara kostnadsdrivande.

• Men utredningen föreslår inte att ”vården” i sig blir en rättighet. De föreslagna rättigheterna rör omständigheter runt vården. ”Hur” vården ges, inte ”att” vården ges.

• Rättigheterna skulle kunna vara utkrävbara i lokala sanktionssystem, till exempel via patientnämnderna

Hur påverkar lagen Sörmland 1

• Rätten innebär att sörmlänningar kan söka all offentligt finansierad vård, även privat utförd, i hela landet.

• Lagstadgad rätt att söka vård i andra landsting gör det omöjligt att undanta vissa områden från det fria vårdvalet, som majoriteten gjort med ortopedi (2008-11) och onkologi (2009-12).

• Rätten driver fram ökad valfrihet inom öppen specialistvård och kortare köer i Sörmland genom att missnöjda patienter kan söka vård i Stockholm och andra kringliggande landsting.

Hur påverkar lagen Sörmland 2

• Rätt att lista sig i annat landsting. Till exempel kan invånare i Trosa lista sig på vårdcentral i Stockholm.

• Landstingen måste dock själva överenskomma hur ersättningen ska utformas.

• Landsting får inte, som Stockholm gjort, prioritera sina egna invånare. Det medicinska behovet ska styra.

Våra önskemål• Lokala rättigheter finns idag, i olika former. Till

exempel slipper patienten att betala patientavgift om vården inte ges inom vårdgarantin.

• De lokala rättigheterna borde samlas i ett beslut och det borde framgå vad som händer om rättigheterna bryts.

• Patienten är fortfarande utlämnad till landstinget och sjukvården. Behov av till exempel en patientombudsman för att i praktiken och handgripligen utkräva rättigheter.

Patientlag

Det största som hänt sedan Fälldinregeringens hälso- och

sjukvårdslag 1983