OL 10/11 #2

OSQLEDAREN # 22010/2011

Undvik fallgroparna EftEr valEt ol gör: THs radio SEx SEktionEr fyllEr 100 vinn årskorT Till filmfesTivalen fråga fySikErn ocH myckeT mer!

TEMA

Osqledaren hjälper till med inspiration och tips, kollar läget med KTHare ute i världen och hör efter med utbytesstudenter om de valde Sverige av den enkla

anledningen att det är gratis.

UTBYTESSTUDIER

exchange day

För mer information: http://www.kth.se/student/utlandsstudier/utbyte/

Inspireras och informeras om dina möjligheter till utbytesstudier!

11 november 2010, kl. 10–14KTHB:s foajé, Osqars backe

m Mässa med europeiska partneruniversitetm Informationspass om utlandsstudierm Internationella kontaktpersonerm Lättare förtäring

3oSQlEDarEn nr 2 10/11

04 LEDARE»för medmänsklighet«

05 FRÅGA FYSIKERNoptimerad blodpudding

08 LAPPA IHOP EKONOMINSmarta tips hjälper dig att spara pengar

10 UTI HUNDRADE ÅR!Sex av tHS sektioner fyller 100 år i år

12 TÄVLING!vinn årskort till Stockholms filmfestival

16 DE PLUGGAR UTOMLANDSol kollar läget med svenska studenter i utlandet

18 SÅ KOMMER DU IVÄGtips för hur du tar dig igenom pappersdjungeln

21 OL GÖR: THS RADIOosqledaren hänger med under livesändning

24 ARMADA 2010vad är det och varför är det så bra egentligen?

26 EFTER VALETvad händer nu?

31 BIG STEPS, GREAT REWARDSyes, it’s in english. How about that?

INNEHÅLL OL # 2

21

21 10

18

08

exchange day

För mer information: http://www.kth.se/student/utlandsstudier/utbyte/

Inspireras och informeras om dina möjligheter till utbytesstudier!

11 november 2010, kl. 10–14KTHB:s foajé, Osqars backe

m Mässa med europeiska partneruniversitetm Informationspass om utlandsstudierm Internationella kontaktpersonerm Lättare förtäring

4 oSQlEDarEn nr 2 10/11 WWW.oSQlEDarEn.SE4 oSQlEDarEn nr 2 10/11 WWW.oSQlEDarEn.SE

cHefredakTörocH ansvarig UTgivarePetter Eek

grafisk form ocH layoUTPetter Eek

medverkande i deTTa nUmmerHanna Pettersson, Martin Barksten, ingrid kjellström, Elisabeth ingvar, katja rantala, kim Dahlgren-Strååt, Erik Wetter, lidija Murseliovic, Matilda kaba-liljeberg, Johannes koch, Henning alesund, David ringqvist, axel Hammarbäck, alexander Biledt, Mikael Juntti, Ebba tornérhielm, Eva olsson, Johan fogelström, christian rydberg åkesson, ghazanfar Salari, Mekikis Prodromos-vasileios, Johanna andersson

redakTionskonTakT[[email protected]]

TryckDixa

papperinlaga, amber graphic 90gomslag, Mondi 200g

annonstomat annons och reklambyrå[email protected]

konTakT08/070 790 98 [email protected]

posTadressosqledarentekniska Högskolans Studentkår100 44 Stockholm

om osQledarenosqledaren är sedan 1959 tekniska Högskolans Studentkårs tidning. tidningen ges ut 6-8 gånger per år med en upplaga på ca. 18 000 exemplar och är helt annonsfinansierad.

osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom tHS och ktH.

Bidragvill du vara med i osqledarens redaktion? Maila [email protected]. redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.

omslagaxel Hammarbäck

För medmänsklighet

B äste läsare, jag är oroad... oroad över utvecklingen som skett den senaste tiden när det gäller medmänsklighet i Sverige, runt om i Europa och i världen i stort. Från och

med söndagen den 19e september har vi fått in ett nytt parti i riks-dagen. Även om det inte kom som någon överraskning med tanke på opinionsundersökningarna före valet ger det mig en olustig känsla att Sverigedemokraterna har ett så stark stöd - fl er än var tjugonde person som röstade ansåg att de hade den bästa planen för Sveriges framtid. Hur den politiska situationen skall hanteras överlåter jag till andra att diskutera men jag vill säga följande.

Vi har ett stort ansvar. Som blivande chefer och beslutsfattare kommer vi under våra yrkesliv ha möjlighet att påverka, vi kommer att bli lyssnade på. Oavsett politisk agenda i övrig måste vi värna om vårt samhälle som öppet, välkomnande och medmänskligt.

Min förhoppning var att slippa skriva raderna ovan, att de skulle vara inbakade i oss som en självklarhet och jag ursäktar den allvar-liga tonen.

antag nU att det som får rädsla och fi entlighet mot andra män-niskor att gro är bristande kunskap och fördomar. Är så fallet borde lösningen, om än trivial, vara att lära sig mer om världen. Har du inte hunnit göra den stora backpackerturen innan du började plugga och har du ingen lust att ta studieuppehåll för att resa fi nns ändå möjligheten att komma utomlands - som utbytesstudent!

I det här numret har vi tagit reda på hur du går tillväga för att komma iväg och vad du får ut av det. Vi har även hört oss för bland utbytesstudenter som kommer till Sverige om varför de kommer hit och om prislappen på sisådär 140 000 kr per läsår från och med HT2011 är avskräckande (ja det är den).

Så, välkommen till Osqledaren. Hoppas att tentorna gick bra och att du nu kan koppla av

med en timmes sträckläsning av OL #2.

peTTer eekchefredaktör 10/11


uPPSTART

Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. I OL svarar Göran på dina frågor om stor och smått. Har du en fråga till Göran? Mejla den till [email protected]!

foto

Ma

rcU

S BloM

fråga Blodbudding säljs som bekant

i portionsförpackningar med form av en

halvcirkel. när jag steker blodpudding skär jag

innehållet i förpackningen i 6 stycken skivor.

Skivorna är fortfarande halvcirkelformade med

en radie på 625 mm. Min stekpanna är 26 cm

i diameter. vilket är det optimala sättet att

placera blodpuddingsskivorna i stekpannan?

Det optimala sättet definieras som att man

maximerar den outnyttjade ytan i stekpannan

så att man på denna kan steka bacon samtidigt.

/tobias

svar låt oss till att börja med hoppas att

det är ett decimalfel i frågan. Blodpudding på

dryga metern i diameter känns mastigt. Det

ska nog vara 62,5 mm? Då har var och en yta

på 61,3 cm² totalt 368 cm². Stekpannans yta

är 531 cm². alla skivorna går alltså i samtidigt,

men särdeles mycket plats för bacon finns inte,

i synnerhet inte om baconet ska stekas i hela

skivor. får man finhacka baconet i arbiträrt små

fragment spelar ju inte blodpuddingsskivornas

placering någon roll. får det plats så får det

plats. om baconet är mycket avlånga rektanglar

är det svårt att tänka sig någon lösning. figuren

visar ju hur det blir. Sammanhängande yta blir

inte större med någon ickeförstörande åtgärd

på skivorna (som jag kan komma på).

får man kanske förslå att du kör blodpud-

ding och finhackad bacon i en mixer och sedan

steker smeten, varefter hela härligheten dränks

i riktigt mycket lingonsylt?

/göran

figur. Blodpudding fördelad i stekpanna

6 oSQlEDarEn nr 2 10/11 WWW.oSQlEDarEn.SE

NYHETER

Restaurang Nymble och Kårbokhandeln har flyttat in!Den 4e oktober öppnade både Restaurang Nymble och Kårbokhandeln i sina nya lokaler på Drottning Kristinas väg.

Den ständigt uppskjutna ombyggnatio-nen som har pågått på plan två i Nymble i sedan i vår börjar nu äntligen avslutas. Det utrymme bakom nya och gamla matsalen som tidigare bara var restaurang huserar nu köks- och serveringsytor, Kårbokhandeln med lager, projektrum och ett antal kontor.

De båda nyinflyttade är nöjda över läget. »Lokalerna är toppen, mycket mer luftigt« säger Peter Jonsson som jobbar på Kårbokhandeln, »och vi har mer plats så vi har tagit in ett bredare sortiment av kon-torsvaror«. Restaurangchef Johan Delerud håller med, ”Det var verkligen på tiden. Det är kul att folk hittar hit och att det är fart i huset”.

Nere på plan ett, dit IT-Support Center ska flytta, är ombyggnationen i ett slutskede

och inflyttningen är beräknad till slutet av oktober. Utöver support och reparationer kommer det finnas en datorsal och studie-platser.

Osqledaren önskar de nyinflyttade väl-komna till Nymble och ett stort lycka till.

Petter Eek

Nya regler för kortaccess i Nymble

Med de nya reglerna får endast kårmed-lemmar kortaccess till Nymble under kvällstid och helger.

i och med obligatoriets avskaffande letar

tHS vidare efter förmåner för sina medlemmar.

tidigare har det bara varit att gå ner till kårx

och be om access under kvällar och helger.

Är du inte kårmedlem, men vill plugga

i nymble efter klockan 19 eller under helgen

kommer du i fortsättningen att behöva bli

insläppt. ”En sak som måste understrykas är att

jag inte vill neka ickemedlemmar tillträde till hu-

set. De har rätt att vistas i lokalerna, men måste

hitta en kårmedlem som kan öppna entrén”

skriver ordförande ivan Milles i bakgrunden till

beslutet.

Hur de nya reglerna ska införas är fortfa-

rande oklart, så tills vidare fungerar accessen

som vanligt.

Petter Eek

kårbokhandeln flyttade in den 4e oktober. Peter, niklas och linda som jobbar där är nöjda med flytten.

kön till restaurang nymble gick genom hela gamla matsalen när det serverades ärtsoppa och punsch.

Tidigare i somras meddelade man från KTHs sida att man skulle se över vilka möjligheter som fanns till kompensation i de fall CSN ställt ut felaktiga återbetalnings-krav.

I ett beslut undertecknat Peter Gud-mundson kan man läsa att ”KTHs studenter har drabbats ekonomiskt på grund av CSNs hantering. KTH anser därför att studenter-na bör erbjudas en möjlighet till kompensa-tion. Vid erbjudande om kompensation till drabbade studenter bör följande beaktas: [...] KTH kan enbart betala ut pengar till

studenter genom arvode för utfört arbete.”Att bara ge bort statliga medel till

studenter är ett lagbrott och det är nu upp till skolorna att ordna arbetstillfällen för de 100-150 studenter som drabbats och överklagat.

I oktober presenterade CSN fortsätt-ningen på fuskjakten där 250 000 högsko-lestuderande under 2009 undersökts. Av dessa var 1240 studenter på KTH tillsam-mans skyldiga CSN 8,6 miljoner kronor.

Petter Eek

Fortsättningen på CSN-jaktenHar du blivit felaktigt återbetalningsskyldig i CSNs fuskjakt erbjuder KTH dig ett jobb som ersättning.

räTTelser

i ol #1 10/11 stavades tidigare chefredaktör

Dunja vujovics namn fel. Hon heter varken

wDunja eller vojuvic.

Hittar du fel i Osqledaren? Hör av dig till

[email protected]

1,2%arbetslösheten för ingenjörer

minskar. Störst är minskningen för unga ingenjörer (25-29 år) där

andelen utan jobb gått från 2,1% i september 2009 till 1,4% i år.


Steve Ballmer på KTH

Den hektiska måndagen den 4e oktober fick KTH celebert besök då Microsofts VD Steve Ballmer kom och föreläste.

osqledaren hade hoppats på att få se en ny Ballmer-klassiker, men

efter ett varmt välkomnande inledde Ballmer med orden ”Well thanks, i

thought i was going to have to do a little Dance central number there to

get the crowd going...”.

Under sitt timmeslånga anförande noterade Ballmer att f1 är en

ovanligt vertikal föreläsningssal och att vi blivande ingenjörer har gjort ett

av våra livs bästa val, att vi kommer göra karriär och leda företag.

för de studenter som inte var tillräckligt snabba att reservera platser

streamades hela presentationen till nymble, kista, Haninge och telge. En

som såg presentationen på nymbles bioduk var Emma nordström, P-09,

som tyckte att presentationen var bra men stundtals långtråkig. Hennes

uppfattning av Microsoft ändrades dock inte markant efter att ha sett

Steve Ballmer. ”Jag har inte haft något negativt mot dem innan. Men det

är kul att se att de engagerar sig i studenter”.

Petter Eek

Säg hej till THS Lednings-grupp! Del 2Vilka är de? Vad vill de? Och hur ska du dra nytta av dem?

från vänster: kehua liu - Head of tHS international, liv roos - chef för utbildningsinflytande, Moa Mossberg - Projektledare armada, Monica fagraeus lundström - Mottagningssamordnare

» Vi är med och ser till att det alltid fi nns ett studentperspektiv. KTH tar mer hänsyn till studenterna än vad jag trodde. «

liv rooschef för utbildningsinflytande

» KTH kunde också se till att de studenter som kommer hit kan engelska, kan man inte engelska är det svårt att klara sig «

keHUa liUHead of tHS international

» Roligast var kontakten med alla sköna människor, det är svårt att hitta en dryg mottagningsansvarig! «

monica fagraeUs lUndsTrömMottagningssamordnare

Läsningen fortsätter på www.osqledaren.se/2010/11/thslg!

© M

icro

Soft

Sv

Erg

igE


Lappa ihop ekonominOm plånboken var rund av stora sedlar och om det regelbundet kom in en stor löneutbetalning på kontot skulle vissa saker bli betydligt lättare. Men så är inte alltid fallet för en student. Att behöva vrida och vända på varje krona och klippa och klistra för att få ihop ekonomin varje månad är många studenters vardag. Därför tipsar Osqledaren om saker som kan få din student-ekonomi att kännas mindre ansträngd och som gör att du kan få mer pengar över varje månad.

Text och illustration: Hanna Pettersson [[email protected]]

OL TIPSAR

TermosmuggenEn stor kaffe på 7-eleven kostar 20 kr. om du rannsakar dig själv, hur många

sådana köper du inte på en månad? införskaffa en termosmugg istället och ta

med dig morgonkaffet hemifrån, det gör att du sparar massor.

Storkok och storhandlingÄgna »bakissöndagen« åt att storhandla på någon stormarknad och gör ett

storkok. att åka några stationer extra med tunnelbanan för bättre priser än

din närbutik är något som du kommer vinna på i ländgden. Passa även på att

köpa större förpackningar och mycket av det som är billigt.

Storkok kan även vara en rolig social grej om du samlar kompisar och ni alla

gör storkok ihop. Se gärna till att ni gör olika rätter och byt med varandra så

får ni större variation på maten.

»Nöd-pastasåsen«Med andra ord att ha en burk färdig pastasås i kylen som kan rädda dig när du

verkligen inte hinner göra matlåda. att koka lite pasta tar bara tio minuter och

med några matskedar av en färdig pastasås får du en lunch på nolltid. färdiga

pastasåser har den fin-fina egenskapen att de kan tillagas direkt i micron.

Köp kurslitteratur begagnatterminen börjar och du behöver lägga ut massor på kurslitteratur. köp

böckerna begagnat, antingen av kompisar eller på kthbok.com. när terminen

börjar lägger du först ut dina gamla böcker som du vill bli av med och köper

sedan nya begagnade böcker för pengarna.

Fyll mobilen med rabatterbjudandenDin mobiltelefon, i alla fall om du har android eller iPhone, är full av möjlighe-

ter till ett rikare liv. Massor av appar med erbjudanden finns, här kommer lite

tips på några:

raBBLE ger materbjudanden i hela Stockholm. till exempel två för en på Subway, billig sushi osv.

SWEET har rabattkuponger till bl.a. mat men också till butiker i stockholmsområdet.

PrESSBYrÅN & 7-ELEvEN ger erbjudanden på deras sortiment.

WaYNES COFFE ger i skrivande stund en gratis latte mot uppvisande av kupong.

Sälj det du inte behöverlåt Blocket och tradera bli din bästa vän. köp saker begagnat och framförallt

sälj saker som du inte behöver. På tradera kan man sälja allt från kläder till

möbler och hushållsapparater. förnya dig med finansiering av saker du inte

längre vill ha.

Med andra ord att ha en burk färdig pastasås i kylen som kan rädda dig när du

verkligen inte hinner göra matlåda. att koka lite pasta tar bara tio minuter och

9oSQlEDarEn nr 2 10/11 9oSQlEDarEn nr 2 10/11

Den stora fl yttenI höst byter flera av sektionerna på campus Valhallavägen plats.

Vissa flyttar isär, andra flyttar ihop. Här är den nya kartan!

Arkitektur

Flyg

MIT

Bergs, Maskin

Illustration: Martin Barksten [[email protected]]


Uti hundrade år!I år fyller sex av THS sektioner 100 år. I mitten av november 1910 bildades i tur och ordning Elektro, Väg- och vatten, Arkitektur, Maskin, Bergs och Kemi. Dessa sex har tillsammans upplevt två världskrig, svartvit television, den första månlandningen, murens fall och internets intåg.

Osqledaren undrar vad som varit mest minnesvärt under de första 100 åren och hur födelsedagen kommer att firas.

1910 1960

1940

1950

1930

1920

Elektro10 november 1910, kl 19.15

Den 10 november, klockan 19.15 år 1910 föd-

des Elektrosektionen. Sektionen har färgen vit

men det var under stora protester som man tog

emot denna färgtilldelning av kåren. kemi fick

en gul knopp på sina kårkepsar år 1956 men

innan dess hade Elektros sångbok, liksom elek-

tronen, haft färgen gul. i protest ockuperade

Elektro kårhuset år 1956 med en gul fana och

en revolutionsorkester. kårens dåvarande ord-

förande utsågs till »knoppdiktatorn« och man

avrättande en docka av denne på matsalens

scen. Ändå skedde ingen förändring i utdelning

av färger. Efter revolutionen införde Elektro en

ny tidsräkning och dessutom uppstod Prome-

nad orquestern

ur revolutions-

orkestern.

kårförening-

arna Smusk och

knepp härstam-

mar också från

sektionen.

Under Elektros jubileumsvecka, den 7–14

november anordnas flera event. Bland annat

Jubileums-Elarm, sektionens arbetsmarknads-

dagar, flera gasquer och en jubileumsfest i Blå

hallen.

när sektionen ringde för att boka salen fick de

beskedet att den redan var bokat. Bokningen

hade funnits i 20 år och bekräftats varje år

av någon omtänktsam elektro-alumn, utan

jubileumkommitténs vetskap. Enligt kommit-

tén kommer det råda en anrik stämning under

festen och man kommer inse att många män-

niskor engagerats av sektionen.

Text: Ingrid Kjellström

[[email protected]]

Väg & vatten10 november 1910, kl 19.15

Delat äldst tillsammans med Elektro är Sektio-

nen för väg- och vattenbyggnadskonst. 2002

slogs sektionen ihop med lantmäteri-

sektionen för att bilda Samhällsbygg-

nadssektionen. Även om v-sektionen

inte finns i sin originaltappning kom-

mer Samhällsbyggnad att fira.

- vi drog igång planeringen först i au-

gusti och har jobbat konstant sedan

dess. vi kommer att ha tre fester i

december med avslutning den 11e,

säger Sophie andersson, jubileums-

ansvarig på Samhällsbyggnad.

Under många år drogs väg och vat-

ten med ett rykte om att vara en rätt

stökig sektion.

- På 40- eller 50-talet tillkallades polis

till v’s n0llegasque efter att man

skjutit raketer inomhus och festen fick avbrytas.

1979 utbröt ett stort porslins- och matkrig

under n0llegasquen och en annan gång sågade

man av benen på stolarna i nymble för att det

var tema barnkalas, fortsätter Sophie.

Även om man inte valt att överta v’s stökiga le-

verne har vissa traditioner följt med, till exempel

att mottagningen involverar en helikopter.

- Helikoptertraditionen är från v och startade

så vitt vi vet 1993 men då landade den på

kullen ute vid osqvik, avslutar ekonomi- och

pr-ansvarig Johan Bölin.

Text: Petter Eek

[[email protected]]

Arkitektur14 november 1910, kl 19.00

Jag möter upp ordförande för arkitektursektio-

nen, Johan alvfors, framför det karaktäristiska

huset där studenterna inom sektionen håller till.

i år sökte 1000 personer till de 120 platserna

och det var första gången på länge som det

arrangerades en mottagning. nyfiket frågar

jag ifall de på a har overall eller något annat.

Svaret blir ingetdera. De har inte längre en

etablerad sektionsklädsel - på mottagningen

hade de polotröjor som

de ska försöka göra till en

tradition framöver. att de

inte har någon fastslagen

klädsel beror till stor del på

att det saknas mycket av

den sektionskultur som de

flesta andra inriktningarna

på ktH har. Johan påstår

att den svagare tillhörighe-

ten till sektionen påverkas

av det intensiva livet som

arkitekt. går man i skolan

9 till 5 och sedan jobbar

långt över det, finns det

knappt tid över att enga-

gera sig i sektionsnämnder

och ordna fester.

arkitektur fyller 100 år i år! På frågan om hur

den stora 100-årsfesten ska gå till, svarar Johan

att de inte ännu har planerat någonting. Han

säger att de däremot är fantastiskt bra på att

ordna spontana tillställningar och nämnde en

eventuell fika eller fest i ateljén. Johan alvfors

hälsar att han hoppas att se folk från andra

sektioner där. Han vill att banden till andra

sektioner ska stärkas genom samarbeten, kom-

mande onsdagspubar och andra tillställningar.

alla är välkomna, det är bara att gå dit och

mingla. Det sägs även, att om man träffar

någon från arkitektur, varar det för livet.

Text: Elisabeth Ingvar

[[email protected]]

Ett litE annorlUnDa n0llEUPPDrag från vS HiStoria.

år 1927 fick E-SEktionEn Sin fana. BilD Ur E-SEktionEnS HiStoriESkrift

TIKE NO rS ENrkitekt


1970

2000 201019

9019

80

Bergs15 november 1910, kl 20.00

nummer fem i raden av sektioner som bildades

i november 1910 är kongliga Bergssektionen.

Men även om sektionen funnits inom tHS i

snart 100 år sträcker sig anorna nästan 100 år

längre tillbaka i tiden.

- Bergssektionen grundades av bergsmän i

falun 1819. Det är därför vi valt att inte fira i

år, vi firar ju snart 200. Planen är att vi ska hyra

Blå hallen eller Münchenbryggeriet och bjuda

in alla gamla bergsmän och hüttor. vi har satt

upp ett sparkonto, berättar bergssektionens

ordförande Ulrica torkelsson.

Under sin långa historia har man lyckats lämna

en del spår efter sig. till 1959-års bergsspex De

fyra musketörerna skrevs till exempel sången

Portos visa, som numer inleder de flesta gas-

querna på ktH.

- Bergsmän bildade även det första systembola-

get i falun, lägger Ulrica till.

Systembolaget i falun bildades 1856 ”i sedlig-

hetens intresse” och vinsten gick enligt utsago

till nyttiga ändamål. Bergsutbildningen flyttade

år 1866 till Stockholm för att bli en del av dåva-

rande teknologiska institutet (sedermera ktH).

Text: Petter Eek

[[email protected]]

Kemi16 november 1910, kl 19.15

Den 16 november

fyller kemisektionen

100 år. kemi var

ett av de första fyra

fastställda studie-

områdena tillsammans

med bergsvetenskap,

maskinbyggnad samt väg- och vattenbyggnad.

Sektionen innefattar civilingenjör i kemi och

kemiteknik, högskoleingenjör i kemiteknik och

civilingenjör i bioteknik, samt ett antal 2-åriga

masterprogram.

Den 20 november är det jubileumsfest och bilj-

ettförsäljningen är i full gång. valet av lokal är

viktigt för att det ska bli en bra kväll och därav

väl genomtänkt.

- vi ville att det ska kännas lyxigt och ligga

centralt, säger jubileumsstabens Pr-ansvarig

kajsabet Jansson.

Därför föll valet på Münchenbryggeriet vid

Mariatorget på Södermalm. Utöver att skänka

kvällen en lyxig känsla har lokalen öppet till

sent så ingen vidaretransport, som ofta leder

till splittring av firande, behövs. Men innan

den stora avslutningen arrangeras en vecka

med roliga och intressanta saker för att belysa

sektionen och dess historia.

veckan inleds med ÄPS (ärtsoppa, punsch och

sång) lördagen den 13e november.

- ÄPS är ett roligt sätt att starta igång jubi-

leumsveckan på och något som är typiskt för

kemisektionen, säger kajsabet Jansson.

De som inte är sektionsaktiva och sällan är i

sektionslokalen riskerar att missa affischeringen

kring festligheterna. Dessa ska nås genom

inspring på föreläsningar, något som också är

typiskt för sektionen.

Själva födelsedagen firas med tårta och bubbel

i sektionslokalen, Draget. firandet övergår

sedan i en traditionell pub framåt kvällen. Det

kommer även att hållas en lunchföreläsning om

kemisektionen.

Text: Kim Dahlgren-Strååt

[[email protected]]

Maskin15 november 1910, kl 19.15

På kvällen den 15:e

november år 1910

kom den kungliga

maskinsektionen till.

Det är många år

sedan nu och mycket

har hunnit hända un-

der sektionens hundra

år. redan 1927 kom

sektionens allra första

sångbok. någonstans

ute i lill-Jans skogen

skedde år 1960 invigningen av maskins kända

tegelbyggnader. Det fanns under den här tiden

ingen restaurang där borta, så två bord med

stora M reserverades i nymble åt maskinarna.

Dessa var utrustade med telefon, vilket möjlig-

gjorde att man kunde ringa till maskin om

man sökte någon där. Sedan 1978 har osquar

Mutter varit maskins egen orkester och under

samma årtionde infördes skärmen som n0lle-

symbol. Det är förresten inte bara sektionen

själv som jubilerar i år, under de senaste 25

åren har det nämligen levererats fyndiga före-

ställningar från maskins eget spex, Jubelspexet.

nu är det som känt snart dags för maskins ju-

bileumsvecka. Det hela inleds självklart med en

invigning av jubileet, där mingel och lite skönt

häng utlovas. Under veckan kommer det vara

release av jubileumsboken och en dag ska vigas

åt att ära gamla traditioner.

alla dessa små event är dock bara en föraning

om vad som komma skall. På söndagen går

den stora balen i Blå hallen av stapeln. Du som

trodde att det bara var en vanlig gasque fast av

större proportioner (i storlek och kostnadsmäs-

sigt) trodde fel. nej, det här är en riktig bal på

slottet, tänk något i stil med nobelfesten. för

den som tycker att det inte blir något riktigt

födelsedagsfirande utan tårta, får såklart det.

På måndagen den 15:e blir det tårtkalas upp på

maskin, med allt vad det innebär.

Text: Katja Rantala

[[email protected]]

M-tEknologEr anno 1911 tar En MatPaUS. BilD från ktHBS arkiv.

fakta från BokEn Kungliga MasKinseKtiOnen 100 år av anna klöfvEr, loviSa StJErnlöf, SoPHia UlricH

BErgSSPExEt firaDE 50 år MED PoMPa ocH Ståt år 1993. BilD från BErgSSEktionEnS arkiv.


Initiativ till förnyelseVad gör en ingenjör? Vem är det? Och varför är det så många fler killar än tjejer som söker sig till yrket? 1: En ingenjör gör vadsomhelst, möjligheterna är oändliga. 2: En person med ett intresse och driv. 3: För att bilden av en ingenjör är förlegad, i alla fall om jag får tycka till.

innan Jag BörJade min väg mot den diffusa

titeln civilingenjör, var min bild en mossig ve-

tenskapsman med oändlig kunskap om allt, om

än med ett litet socialt handikapp. Skev, orättvis

och inte det minsta i närheten av sanningen?

absolut, men säkert finns det de som fortfa-

rande har den uppfattningen.

två som tagit initiativet för att få bilden av

vad en ingenjör gör och vem det är att klarna

är Emelie andrén Meiton och Marie lagström,

grundarna till sajten womengineer.se.

- vi vill visa på möjligheterna som finns

och vad det går ut på, säger Marie.

Detta vill de göra utan att försöka guida

eller värva, utan snarare genom att samla

informationen på ett ställe och ge en personli-

gare bild.

Så, varför är det så många fler killar än

tjejer som söker sig till ingenjörsyrket? tycker

inte tjejer det är intressant i samma utsträck-

ning som killar?

Den generella uppfattningen om utbild-

ningen verkar vara att den är väldigt svår,

nästintill omöjlig att klara sig igenom. Utifrån

egen, personlig erfarenhet är det snarare tiden

än intellektet som inte räcker till alla gånger,

och då gick jag Hotell- och restaurang på

gymnasiet.

för många kan det även vara så att andra

utbildningar upplevs som mer precisa, lättare

att definiera i form av »detta blir jag«, som t.ex.

juridik, ekonomi etc. Men vad en ingenjör gör,

är det svårare att sätta ord på, till och med för

de som pluggar det.

- Jag tror att det finns många ambitiösa

tjejer som skulle klara det, att det inte är en

fråga om »kvinnor kan«, de behöver bara en

förebild som kan väcka intresset, säger Emelie.

Det är den uppfattningen jag får av vad

womengineer.se är, en förebild. likväl för de

som gått ett tag på sin utbildning, som för de

som går på gymnasiet och inte ännu har valt

vad de vill plugga.

En stor del av sajten består av en blogg,

vars syfte är att ge en helhetsbild om hur det

är att plugga på ktH– trista föreläsningar,

tentapubar och nya vänner och lärdomar om

livet och sig själv.

- Det är skönt att skriva av sig, säger

avgående bloggaren charlotte Hilding-Sahlin.

om jag med min blogg lyckas få folk att ifråga-

sätta sina fördomar om teknologer, då har jag

lyckats.

nu söker Emelie och Marie den nya heta

bloggaren med huvudet på skaft, som ska inspi-

rera fler att söka sig till ingenjörsyrket.

oavsett om du är den nya bloggaren eller

ej, hoppas jag du följer förnyelsen av bilden av

ditt kommande yrke, för faktum är, det är allt

annat än ett mossigt

Text och foto: Kim Dahlgren-Strååt

[[email protected]]

Emelie andrén Meiton och Marie lagström


AVGIFT FÖR ALLA

DEBATT


S veriges bästa universitet är, enligt den globala rankinglistan Times Higher Education, Karolinska Institutet som kvalar in på en 43:e plats. Ja, ni läste rätt. Sverige, med ett av

världens absolut högsta skattetryck, har endast ett universitet som kvalar in på topp-50. KTH hamnar på en föga smickrande 193:e plats. Avståndet till de amerikanska och brittiska universiteten (som Yale, Harvard, Oxford och Cambridge) som dominerar topp 10-platserna är frapperande. Gör dig inte besväret att inbilla dig att KTH kan nämnas i samma andetag som ovanstående.

Lämnar man rankinglistor därhän så ser man att många s.k. helttidsstudenter idag lever en föga heltidsstuderande tillvaro (här är vi på KTH snarare ett unikum med att vi parallellt läser fl era kur-ser med relativt hög nivå av schemalagd tid). Ekonomstudenter har idag ca 6-10 timmar schemalagd tid per vecka. Det säger sig självt att detta knappast är optimalt.

antaLet stUdenter Har närmast fördubblats de senaste 20 åren samtidigt som kvalitén sjunkit. Framförallt på grundnivå har högskoleverket konstaterat att kravnivåerna sänkts samtidigt som mjukare examinationsformer som hemtenor blir allt vanligare. Det-ta lär fortsätta så länge som Sverige satsar på utbildningsfabriker istället för lärosäten – och så länge som universitet och högskolor saknar förmåga att ta ut avgifter från studenterna. Något som är en självklarhet för topp 10-universiteten i USA och Storbritannien.

Det fi nns fl era goda skäl till varför ett avgiftsbelagt utbild-ningssystem skulle vara av godo. För det första skulle universiteten erhålla mer resurser och därmed kunna producera bättre utbild-ningar, en i sig tillräcklig fördel. Men vad som kanske är intressan-tare är hur studenter på riktigt skulle bli en stakeholder att räkna med då vår förbättrade maktposition skulle leda till att vi bokstav-ligen dikterade förtjäningsmöjligheterna för våra lärosäten – de skulle således behöva lyssna på oss i betydligt högre grad än vad som är fallet idag. Precis som i alla andra avreglerade konkurrens-utsatta branscher skulle universiteten tvingas att utforma riktigt bra kurser med duktiga föreläsningar – incitament som idag saknas. Krav skulle också ställas på oss studenter att vi de facto använde vår studietid optimalt då vi själva skulle få stå för kalaset. Inga mer ”släntra-in-en-kvart-försenad” till föreläsningarna eller strunta i att plugga ordentligt till tentan. Ur ett samhällsekonomiskt perspek-tiv vore det också sunt om de som idag parasiterar på skattemedel genom att behandla sin studietid oansvarigt eller bara studera ”i brist på annat” istället använde sina krafter i andra, mer produktiva sammanhang.

Kort sagt skulle resultatet bli en satsning på kvalité istället för kvantitet – en perspektivförskjutning svensk utbildning sedan länge behöver.

men så tiLL motargumentet: hur sjutton skulle vi ha råd med våra studier? Givetvis vore det problematiskt om man över en natt införde studentavgifter. Men om man gör jämförelsen att den enda skillnaden skulle vara en räkning på hundratusentals kronor per läsår är man fel ute; givetvis skulle, precis som i de anglosaxiska

länderna, institutioner och system som stipendier, fonder och scho-larships skulle växa fram som stödverktyg.

Dock så kräver givetvis införandet av studentavgifter andra samhälleliga förändringar så som en ökad ekonomisk förtjänst av att ha studerat kontra att inte studerat – kort sagt, lönespridningen mellan yrkesgrupper skulle vara tvunget att öka betydligt, samtidigt som en reform av det progressiva skattesystem vi idag har i Sverige vore nödvändigt, ett system som idag bokstavligen bestraff ar ut-bildning och ansträngning.

Det är svårt att inte se fördelarna i det samlade resultatet. För status quo är oacceptabelt. Hur kul är det egentligen att veta att vi som KTH-studenter (som är ett av Sveriges främsta lärosäten) inte kan åka till USA på utbytesresor för att vår skola anses obsolet, att vi som studenter ständigt tvingas genomlida föreläsare med noll pedagogisk kompetens samtidigt som vi tvingas dela de knappa resurserna utbildningen har med människor som inte tar sin utbild-ning på KTH på allvar och mest läser vidare i brist på annat?

Det självklara att ta betalt av utländska studenter är bara bör-jan – det är dags att på allvar börja diskutera ett obegripligt tabu.

Text: Erik Wetter [[email protected]]


I årets valrörelse har skolfrågan, främst driven av Folkpartiet, varit omde-batterad nästan dagligen. En snäll

beskrivning av hur tongångarna gått torde vara att en skola som ställer krav och vill lyfta upp individen har stått mot en skola där alla skall studera på samma villkor.

Mitt i allt prat om betyg från en lägre årskurs och lärlingsprogram på gymnasiet känns det som att högskolan har glömts bort. Ingen missade väl Björklunds, i mångas tycke, märkliga utspel om burkaför-bud men i övrigt har det varit ganska tyst. Ganska naturligt kan tyckas då den förra mandatperioden knappast varit fri från reformer och dessa nu måste få sjunka in. Ett sammandrag av vad som genomförts är ett avskaff ande av kårobligatoriet, en reformering av antagningssystemet liksom att avgifter för utomeuropeiska studenter är under införande.

så Vad Händer nU? Liksom inom andra områden tycks man satsa på att förankra politiken från den föregående mandat-perioden, man säger sig inte vilja riskera Sveriges ekonomi i krisens kölvatten. Det som nämns i Alliansens valmanifest är att man skall satsa ytterligare resurser, främst på de samhällsvetenskapliga och humanis-tiska ämnena. Vidare utlovas en höjning av

studiemedlets lånedel med 500 kr i måna-den liksom fortsatt arbete för att förstärka kopplingen mellan studie- och arbetsliv. Man säger sig även vilja kvalitetssatsa på högre utbildning. Stor vikt läggs vid att utveckla inte bara yrkesinriktade gymna-sieutbildningar utan även yrkesinriktade högskoleutbildningar. Det fi nns även en vilja att satsa mer på entreprenörskap inom skolan.

Forskningen har fått ett eget kapitel i manifes-tet, här läggs stor vikt på att stärka innovationskraften, vilket i högsta grad kan sägas beröra oss ingenjörs- och arkitekturstudenter. Härvid påtalar man även att alliansregeringens satsningar hit-tills inneburit det största resurstillskottet till svensk forskning någonsin, närmare fyra procent av BNP.

Som bekant är det ju dock en minori-tetsregering som kommer att leda Sverige framöver och samarbeten med oppositio-nen lär inträff a titt som tätt. Så vad vill då denna? Inom grundskolan verkar man ha vitt skilda verklighetsuppfattningar och

beträff ande högskolan tycks bara en punkt nämnas i det rödgröna valmanifestet, viljan att satsa på är fl er högskoleplatser. Sam-manlagt 100 000 fl er jobb, praktikmöjlighe-ter och utbildningsplatser för unga utlovas.

Ett samarbete med SD är knappast aktuellt men då de är ett riksdagsparti kan det ändå vara värt att se över deras visioner för utbildningspolitiken. I valmanifestet fö-

reslås »Ett införande av svenska som enda tillåtna samtalsspråk i skolan, med undan-tag för språklektio-nerna«. Vilket syfte detta ska tjäna eller hur det ska sanktio-neras framgår inte, särkilt innovativt känns det väl inte men förslaget får

dock antas inte gälla högre utbildning. Vad gäller högskolan vill man satsa på ett utökat stöd till statlig forskning i syfte att stärka och bredda grundforskningen.

Slutsatsen blir således, den så kallade valrysaren till trots, en till synes fortsatt kurs rakt föröver för högskolepolitiken.

Text och illustration: Ebba Tornérhielm

[[email protected]]

EfTER VALETÅrets val blev enligt många en rysare, detta trots att det slutade i princip helt i enighet

med vad opinionsmätningarna förutspått. Riksdagen har i dagarna öppnat igen och regeringsförklaringen lagts fram av Statsministern. OL frågar sig därför vad som, på ett

politiskt plan, kommer att hända med oss studenter framöver.

En snäll beskrivning av hur

tongångarna gått torde vara

att en skola som ställer krav

och vill lyfta upp individen har

stått mot en skola där alla skall

studera på samma villkor







och vill lyfta upp individen har


åndag morgon, det är fullt med människor på per-rongen och alla ska med samma tunnelbana. Vart leder tunnelbanan? Jo, mot en skola där vetenskap

och konst är nyckelorden. När jag står där på perrongen iakttar jag människorna runt om mig och smyglyssnar lite på deras konversa-tioner. Ganska snabbt inser jag att många av dem inte är svenskar, utan kommer från alla möjliga länder för att studera på samma skola som jag – KTH.

Till en början blir jag irriterad av allt folk som trängs för att komma med samma tunnelbana, men senare kommer jag att tänka på något helt annat. Jag blir nästan lite inspirerad. Borde inte jag åka iväg till ett främmande land och trängas på deras tun-nelbanor? Upptäcka deras städer? Plugga i deras skolor?

Skulle inte det vara en upplevelse för li-vet och ett nytt steg i utbildningen? Ett helt år på en helt ny plats. Det kanske är dags att börja packa väskan och dra iväg på nya äventyr. England, Kina, Australien, ja vart som helst där intresse och möjlighet fi nns.

Men är det värt att lämna allt bakom sig i ett år? Vännerna, familjen och den rutinerade och trygga vardagen? Det är klart att vissa kommer att sakna mig, men de skulle ju fortsätta att leva sina

liv. Precis som jag skulle fortsätta att leva mitt, men i ett annat land med nya vänner och en ny vardag. Det är märkligt hur fort man kan anpassa sig efter nya rutiner, så det är väl egentligen ingen idé att tveka. Om jag kan anpassa mig till ett nytt liv utomlands, så kom-mer jag att kunna anpassa mig till min vardag hemma igen.

när jag Var yngre åkte jag på språkresa till England och tyckte att det var det roligaste jag hade gjort i hela mitt liv. Där fi ck jag möjlig-

het att lära känna människor från hela Europa och skaff a vänner för livet. Jag lärde mig att våga använda min engelska, vilket kom att öka mitt intresse för det engelska språket enormt. Men det bästa av allt var att jag fi ck uppleva en helt ny kultur som jag blev helt förälskad i. Om tre veckor kunde göra ett sådant intryck på mig, tänk då vad ett år skulle kunna göra! Jag skulle hungra efter nya kunskaper och erfarenheter och se till att ta vara på varenda sekund!

Men jag kommer ju hem igen såklart, och fortsätter att trängas på röda linjen med alla andra. Fast denna gång kanske med en känsla av samhörighet med utbytesstudenterna som kommer till Sverige, en känsla av nostalgi istället för längtan, en känsla av en upplevelse för livet.

Är det dags att packa väskan?Krönika av Lidija Murselovic [[email protected]]

Ett helt år på enhelt ny plats. Det kanske är dags att börja packa väskan och dra iväg på

nya äventyr.

helt ny plats. Det kanske är dags att börja packa väskan och dra iväg på

helt ny plats. Det kanske är dags att börja packa väskan och dra iväg på

nya äventyr.

fOkuS


Management and marketing i Hong Kong

Utbytesstudier i Hong Kong blandar det bästa från två världar. Och även om studierna är viktiga lyder Ericas uppmaning »plugga inte för mycket, res mycket och

se mycket av Hong Kong«.

E rica Edfeldt och jag dricker te och pratar. Vi klunkar i oss teet, Erica dricker sitt ur en skål, och pratar

på. Efter ett tag ser jag att hennes hår rör sig.

»Har ni ac:n på?« frågar jag. »Ja«, nickar hon, det kan jag se på

videon på Skype. Erica Edfeldt befi nner sig, till skillnad från min Solna-parkerade kroppshydda, i Hong Kong. Och hon verkar gilla läget.

»Jag kände att jag behövde ett break från KTH. Jag har ändå gått där i 3 år och har 3 år kvar.« Innan Erica började på Indu-striell Ekonomi studerade hon Medieteknik i ett år. Nu, under Ericas femte termin, gjorde hon ett utbyte till Hong Kong Univer-sity of Science and Technology där hon läser management och marketing. I januari 2010 skickade hon in ansökan i form av ett brev till studieansvarig för sektionen. I augusti 2010 var hon på plats.

»Det var inte alls så chockerande som jag trodde att det skulle vara« svarar Erica på frågan om hur det kändes att komma till ett nytt land. Hon lärde känna människor direkt och kom snabbt in i livet på campus där hon delar ett rum med en tjej från LA. I skypefönstret skymtar man henne sittandes med ryggen mot oss och hörlurar på framför sin dator. På rundturen, jag fi ck Erica att lyfta upp datorn och visa upp rummet för mig, såg man två sängar utmed varsin vägg, ett stort klädskåp och, detta var det tydligen inte alla som hade, ett handfat.

däremot Var det stor skillnad på undervisningen. I Sverige ligger fokus ofta på analys och förståelse. Här är det ofta ett annat fokus. Stryker Erica under text i sin lärobok (för övrigt köpes de till halva priset där!) som har med mening och sammanhang att göra, händer det sällan att det dyker upp på proven. Istället kommer detaljfrågor som man knappt lagt märke till. Under Ericas lektioner, där eleverna har fått lämna in lapp med namn, bild och information om sig själva, ställs ofta frågor och eleverna upp-

muntras till diskussioner. Och betygen sätts i jämförelse med de andra i klassen!

Erica rekommenderar alla att åka. »I Hong Kong fi nns både vacker natur och storstad, dessutom är det verkligen Asien samtidigt som det är västerländskt.«

Exempelvis har deras campus både sandstrand och Starbucks. Och att åka in till Hong Kongs coola nattklubbar tar lika lång tid som att åka ut till de vackra öarna och campa.

Till Osqledaren delar Erica med sig av sina tips.

»Plugga inte för mycket, res mycket och se mycket av Hong Kong också. Och resten av Asien.« Hon tänker lite till. »Se till att ha visum till Kina innan du åker, då får man ’multiple entry’ och får åka över gränsen så ofta man vill. Skaff ar man visumet i Hong Kong blir det bara ’double entry’. Och skaff a ett ICA-bankkort så att du inte behöver betala när du tar ut. Är det någonting man glömt så är det lätt att fi xa här.«

Åker man till Hong Kong tycker Erica att man ska se ett hästrace, något av en folk-fest med jättemycket folk och bra stämning. Oavsett vart man reser tycker hon att man ska försöka prata med folk från olika länder

och ställen. När vi stänger ner samtalet har jag

kvar känslan av högt tempo och blinkande stadsljus, och volleyboll vid havet under klar stjärnhimmel. Men värst av allt. Mitt te är kallt. Det är säkert inte Ericas.

Text: Matilda Kaba-Liljeberg

nattlivet i Hong kong är en bra anledning att åka menar Erica. Men det finns mycket vacker natur och asiatisk kultur att uppleva också.

HONG KONG

NaMN Hong kong Special administrative region of the People’s republic of china

BEFOLKNING ca. 7 miljoner

YTa 1,104 m2 (Sverige 449,964 m2)

fOkuS

[[email protected]]


D et var under de avslutande kurserna på KTH som Jonas och Max kom fram till att de ville,

och kunde göra sina exjobb tillsammans. Förenklat ska deras projekt mynna ut i en pilotanläggning där avgaser och smutsigt vatten tillsammans göder en algodling. Al-gerna används sedan för att producera olja, och vattnet är renare än vad det var när det kom in i anläggningen.

»Som tur var har KTH och min instuti-tion expertis inom alger och relaterad miljö-teknik. Ingen där hade gjort ett liknande projekt tidigare men det fanns stöd för vår idé« berättar Jonas.

»Jag pratade med min examinator och frågade om det var okej att ha en handledare på en annan institution, och efter att han tittat igenom projektplanen var det inga problem« fyller Max i.

Men att göra exjobb utomlands kräver ofta att man knyter sina egna kontakter med företaget eller skolan som håller i pro-jektet. I Jonas och Max fall fanns lösningen nära till hands. Max morbror jobbar sedan länge med återvinning och avfallshantering i Melbourne. När Max och Jonas presentera-de en tidig projektidé låg morbrodern redan i startgroparna med ett liknande projekt där

de kunde hoppa på. »Sustainable technology efterfrågas allt mer, och Australien är i stort behov då de ligger efter i hållbarhet i sin industri och infrastruktur« säger Jonas.

att Ha bra kontakter på plats underlättar. Jonas och Max har fått hjälp med att hitta bostad och bil. På frågan om skillnaderna mellan att plugga i Sverige och utomlands svarar båda att det både fi nns för och nack-delar. Det positiva i miljöombytet vägs mot tryggheten hemma i Sverige.

»Det är helt annorlunda. Här har vi all-tid någonstans att sitta och jobba, kontakt med intressanta personer ute i industrin och sen så klart sol, swimming pool och surf« förklarar Max. »På campus hamnar man ju fort i enformiga rutiner med sina studier. Här växlar uppgifterna dagligen« fortsätter Jonas.

Även om de kommer att skriva varsin rapport i slutändan är det mycket av arbetet som görs tillsammans. Och på andra sidan jorden kan det vara svårt att komma ifrån varandra.

»Vi kommer bra överens och har samma intressen utanför plugget. Har man inte det kan det nog vara svårt att fungera tillsam-mans utomlands i ett exjobb« säger Jonas.

Max larsson är 24 år och började på Maskin-

teknik hösten 2006. Max gör sitt exjobb inom

Maskinkonstruktion. Jonas lindblom är 27 år

och började på Design och produktframtagning

2006. Jonas gör sitt exjobb inom industriell

ekologi.

Text: Petter Eek

[[email protected]]

Det är stor skillnad mellan att göra exjobbet på ktH och utomlands menar Jonas och Max. De har bytt enformig-heten på campus mot solen i Melbourne.

AUSTRALIEN

NaMN commonwealth of australia

BEFOLKNING ca. 22,5 miljoner

YTa 7,617,930 m2 (Sverige 449,964 m2)

Algodling som exjobb i soliga Melbourne

Jonas och Max gör sitt examensjobb i Melbourne, Australien. Deras projekt går ut på att odla alger med hjälp av avgaser från ett kraftvärmeverk och halvrenat vatten

från Melbourne Water.

» Sustainable technology efterfrågas allt mer, och Australien är i stort behov då de ligger efter

i hållbarhet i sin industri och infrastruktur «

» Vi kommer bra överens och har samma intressen utanför plugget.

Har man inte det kan det nog vara svårt att fungera tillsammans

utomlands i ett exjobb «

fOkuS


1. Ansök (duh)Sista ansökningsdagen brukar vara i slutet av januari, så tänk på att inte lämna in din ansökan för sent! Klipp ut rutan nedan och sätt fast den på din datorskärm så slipper du gå miste om ett grymt år i Australien för att du är för lat för att använda en kalender.

2. PengarLet’s be honest – de fl esta studenter tänker på pengar oftare än de tänker på att ta med sig pennor till skolan (läs: sluta sno mina pennor). Ett utbytesår brukar kosta mer än ett vanligt år på KTH, eftersom man spenderar pengar på resor, att utforska landet och, ja, att festa. Dock så kan man dryga ut sin utbyteskassa ganska rejält om man anstränger sig lite, det fi nns nämligen en hel del stipendier man kan söka om man ska studera utomlands. Även om man söker stipendier som inte är knytna till utlandsstudier kan det hjälpa att nämna detta faktum i motivationsbrevet. Om du är medlem i någon fackförening är det även en bra idé att leta efter stipendier på deras hemsida. KTH bidrar i vissa fall med resepengar, och även lånedelen av CSN-bidraget höjs. Men tänk på att du inte kan söka CSN på samma sätt som vanligt!

3. BostadDenna punkt är tvådelad. Om du vill behålla din lägenhet medan du är i utlandet får du hyra ut den i andra hand ifall du inte vill betala

två hyror varje månad. Som tur är är bostadssituationen i Stock-holm lika kass som alltid, så att det är hur enkelt som helst att hitta intressenter på Blocket eller (företrädesvis) i din vänskapskrets. Alternativt kan du hyra ut den till KTH som i sin tur ger den till någon inkommande utbytesstudent. Det andra, större, problemet är att fi xa boende i staden du ska till. Vissa universitet tar hand om det åt dig, men det är långt ifrån alla som erbjuder denna service. Många städer har dessutom inte lika ordnade kösystem som Stock-holm, så förbered dig på att tjata på bostadsförmedlingstanter via telefon. Gråt, muta – vad som helst. Inget suger lika mycket som att anlända till en ny stad och inte ha någonstans att bo.

4. HjälpMen framför allt: prata med utbyteskoordinatorn på din skola. Han eller hon kan hjälpa dig med de fl esta frågorna som kan uppstå inför ett utbytesår, och vet i de allra fl esta fallen vad han/hon pratar om. Annars är det alltid bra att bara få höra en lugnande röst som försäkrar dig att tusentals utbytesstudenter innan dig har klarat sig utan problem.

5. BonustipsGlöm inte att gå på KTH:s Exchange Day den 11 november• Den förut nämnda listan över partneruniversitet är inte lika lätt • att hitta som man kan tro. Spara dig mödan och gå in på http://tinyurl.com/kth-partnersFler tips om viktiga förberedelser inför utbytesåret fi nns på • KTH:s hemsida. Gå in på: http://tinyurl.com/kth-utbyte

Undvik fallgroparnaText och illustration: Johannes Koch [[email protected]]

Jag utgår ifrån att du, som varje trogen osqledaren-läsare, läser hela tidningen artikel för artikel utan att missa ett enda ord. därför

vet jag även exakt hur du känner dig just nu. du har precis läst två texter om studenter som insisterar på att dera utbytesår var den

bästa tiden i deras liv och är nu hur taggad som helst på att själv åka till någon exotisk destination. du har kanske till och med helt

glömt bort tidningen (fy skäms!) i din iver att försöka hitta en lista över kTH:s partneruniversitet. det är nu jag måste ingripa i min roll

som förnuftets röst och förklara att det inte är helt så enkelt. Här följer en checklista på viktiga saker att tänka på innan du åker:

tack till My Delby och Sofia norlander på Skolan för arkitektur och Samhällsbyggnad

ANSÖK OM UTBYTESSTUDIER, PUCKO!

fOkuS


Plugga utomlands?Ja vill man egentligen det? Osqledarens Henning Alesund och David Ringqvist begav sig till Osquars backe för att söka svar.

Joakim lööv, media -06

Svar Jag åkte till tokyo och det var det bästa jag gjort på ktH. Man lär sig verkligen mer om allt. Det var ganska hårt men det fanns även dem som slackade. Det blir vad man gör det till.

JoHannes BengTsson, indek -08

Svar Jag kommer troligen inte att åka på utbytesstudier. Ett hinder är att jag inte talar andra språk än svenska och engelska.

magnUs gUdmUndsen, daTa -10

Svar Jag har tänkt på att åka utomlands men i så fall till något engelsktalande land. Jag har inte något stort språkintresse men det vore bra för att utveckla sin engelska och träffa nytt folk.

ang Wei sian, cHemisTry

Svar Jag visste att jag ville plugga i Europa och det var smidigt att komma hit till ktH.

yosHiyUki miTsUHasHi, mecHanical

engineering

Svar Jag ville studera på ktH för att jag hittade en lärare som gjorde mig intresserad av hans forskning. Jag är väldigt glad att få forska och studera på ktH.

fredrik arBegard, farkosT -09

Svar Jag är väldigt sugen på att genomföra mitt exjobb utomlands men jag har hört att det är svårt. Jag funderar även på att plugga två år utomlands och därigenom få en dubbelexamen.

markUs peTTersson, daTa -09

Svar Jag har inte bestämt mig om jag ska åka. Man vill ju prova något nytt och så får man lära känna ett nytt land.

carmen sTraUB, maTHemaTics

Svar Jag har alltid velat komma till Sverige så jag såg min chans i och med utlandsstudier. Många föreläsningar är på engelska så då behöver man inte lära sig ett nytt språk.

pedro Hernandez, media -09

Svar Jag kommer från colombia men har pluggat i USa, Japan och nu går jag på Media här på ktH. Man får mer erfarenhet om samhället och läs sig om olika kulturer. Jag vill bli utbytesstudent igen. gärna i australien.

Text: David Ringqvist [[email protected]]

Foto: Henning Alesund [[email protected]]

fOkuS


R egeringen yrkar på att man vill konkurrera på den globala arbets-marknaden med kvalitet, istället

för att bara vara ett lågbudgetalternativ, att skattebetalarna sparar 500 miljoner kronor, samt att det är mer rättvist då svenskar som väljer att läsa sin masterexamen utanför Europa själva får finansiera den. Motstån-darna hävdar istället att utlandsstudenterna är våra främsta ambassadörer för kun-skapsnationen Sverige, att införandet av en avgift kommer att hämma Sverige som utbildningsdestination, och att man stryper en viktig resurs nu när ingenjörer i Sverige kommer vara en bristvara framöver.

Oavsett vad man tycker kvarstår faktu-met att Sverige snart sällar sig till den stora majoritet av länder i Europa som kommer att ta ut en avgift. Men är verkligen lilla landet lagom en så pass eftertraktad utbild-ningsdestination så att vi kan konkurrera med England och Holland, som subventio-nerar kostnaderna för mastersstudenter, el-ler prestigefulla universitet i andra delar av världen? Kehua Liu är ordförande för THS International, där han är ansvarig för THS arbete mot de internationella studenterna. Han förklarar att KTH räknar med ett stort tapp, men att Sverige trots höga avgifter har konkur-renskraft.

- Det bästa med Sve-rige är att de allra flesta kan prata bra engelska, trots att det inte är ett engelsksprå-kigt land. Dessutom finns här en väldigt bra industri, med kända varumärken som IKEA, Ericsson, Volvo, med flera. Den goda stu-diemiljön är också en viktig faktor – jag har hört av många att campus Vallhallavägen är ett av de bästa campus de sett. Jämfört med Indien och Kina finns också mycket bättre utrustning i form av labbsalar och datorer.

Enligt Kehua finns det runt 1400 masterstudenter på KTH, varav 200-300 är europeiska. En exakt siffra på hur många

utomeuropeiska masterstudenter man kommer kunna locka nästa höst går inte att ta fram, men Eva Malmström Jonsson, prorektor på KTH, räknar med att man kommer förlora ca 80 till 90 procent av da-gens utomeuropeiska studenter. I Danmark införde man liknande avgifter 2006, och resultaten nästa år var slående – året därpå var i praktiken de enda utomeuropeiska stu-denter som började sina masterprogram i Danmark de få förunnade som hade lyckats få stipendier.

I Sverige har man tagit lärdom av detta och satsar på ett generösare stipendieanslag än våra grannar i söder. Men då det inte på långa vägar räcker för att kompensera för alla de studenter som försvinner pågår mycket förebyggande arbete på de enskilda lärosätena för att dämpa ett eventuellt ekonomiskt njurslag. På KTH ska man bland annat inrätta stipendieprogram i samband med företag som är relevanta för de olika skolorna och arbeta med samarbeten euro-peiska universitet emellan och skaffa fler ut-byten, men man måste med all sannolikhet även minska antalet masterprogram samt bli bättre på att annonsera för skolan. KTH lägger dessutom mer fokus på att rekry-

tera betalande studenter inom Europa, och höjer taket från 200 till 400 europeiska studenter, berättar Kehua Liu.

Kring ett bord i Nymble sitter mastersstudenterna Haisu Zuo, Paweena Lewthanamongkol, Piyatnida Sriphanich, Catherine Wong och Tatiana Rojas, och går noggrant igenom gårdagens intervju de gjorde med »Kjell-Åke«, projekt-chef för Citybanan, i deras kurs i Project Management. De är alla från länder utanför Europa – Kina, Thailand, Hong Kong, och Colombia – och jobbar hårt med att ta sina mastersexamina.

Jag fick tio minuter av deras dyrbara

tid, och när jag ställer frågan om varför de valde att plugga i Sverige får jag en hel drös olika svar – »maken bor i Sverige«, »jag job-bade med ett svenskt företag i Kina«, »KTH gjorde bra ifrån sig på rankinglistor«, »den svenska kulturen och livskvalitén«, för att nämna några. Att det var gratis att plugga i Sverige är inget uppenbart svar för någon av dem, men när de får frågan om de ändå skulle plugga i Sverige om de var tvungna att betala 145 000 kr, skakar alla bestämt på huvudet. Eller som Haisu Zuo sade innan mina tio minuter var slut: »That it’s free isn’t the best reason to study here, but the cost would be a big reason not to«.

Text och foto: Axel Hammarbäck

[[email protected]]

Varför Sverige?Från och med nästa höst kommer man att ta ut en avgift för utomeuropeiska studenter som vill läsa sin masterexamen på KTH. Prislappen är satt – är man till exempel från Indien, Kina, Iran eller USA får man punga ut med ca 145 000 kr om man vill läsa ett år på KTH, vilket kommer vara snäppet över den genomsnittliga prislappen i Sverige. Som om inte Stockholm var en dyr stad att leva i ändå, eller? Andra högskolor i Sverige och Europa har liknande priser, eller till och med snäppet lägre, så man kan ju fråga sig – varför skulle man vilja komma och plugga i Sverige?

kehua liu, chef för tHS international, tycker att Sverige konkurrerar med god studiemiljö och välkänd industri.

tatiana rojas, catherine Wong, Piyathida Sriphanich, Haisu Zuo och Paweena lewthanamongkol pluggar i nymble.

fOkuS

» That it’s free isn’t the best reason to study

here, but the cost would be a big reason not to «


T H S R A D I OOL Gör

Efter förra numrets episka artikel om Radionämnden fortsätter vi till nästa radiogäng. Det har absolut inget alls att göra med skribenternas inre lathet att

de inte orkade gå längre än till sina grannar i kårhusets mediaflygel. Låt oss presentera: THS Radio.


OL GÖR THS RADIO

J ag vet, vi är lika förvånade som ni - det fi nns en studentradio på KTH! De har funnits sedan 1979 (förut känd som Stu-dentradion) och sänder allt från program om lokaltrafi k till

internationella program som Rocket FM. Hela 60 timmar i veckan sänder de från sin lilla studio längst upp i kårhuset. Tillhör du grup-pen studenter som inte äger en radio, ett segment som enligt vår mycket begränsade marknadsundersökning uppgår till cirka 100 %, så behöver du inte sluta läsa nu. Det går nämligen lika bra att lyssna på dem via Internet, antingen på webbradion eller via podcasts.

Som den uppmärksamme läsaren kanske har märkt vid det här laget så handlar detta nummer av Osqledaren om utbytesstudier och internationella studenter. Eftersom vi är så temaövergipande att det inte är sant har er favorit-skribentduo i det här numret intervjuat en av THS Radios många internationella medverkande. Melanie Rosenthal från ATL(anta), Georgia, US and A är med och sänder Rocket FM samt sitt och pojkvännens egna program “Let them eat cake”. Frågan är då hur en tjej från det stora landet i väst fi ck för sig att fl ytta till Sverige för att sända radio?

Anledningen är enligt henne själv att hon blev kär i Stockholm när hon besökte stan under ett utbytesår i Köpenhamn. Därför bestämde hon sig för att återvända hit för att ta sin masterexamen inom fi lmstudier på SU (rimmar på FU, höhö). Melanie har tidigare hållit på med studentradio på sitt universitet i Nashville, Tennes-see. Hon menar att den största skillnaden mellan att sända i USA och i Sverige är att det är många fl er som ringer in till stationen i Nashville. Visserligen kommer de fl esta samtalen från det fulla, alternativt det galna, segmentet av populationen, men faktumet kvarstår. I och för sig är det väl ingen hemlighet att svenskar inte är världens mest pratglada folk. Vi förklarar för Melanie att det enda sättet att få telefonen att ringa är att lotta ut iPods, men hon verkar tveksam till att den sortens pengar fi nns i budgeten. Lägliga som vi

är så lyckas vi dock vara där när det ringer in någon till showen, en brittisk lyssnare som önskar en låt av Arcade Fire.

tHs radio Kan möjligtvis vara den kårföreningen med störst internationell mångfald, och vi passar så klart på att fråga vårt intervjuoff er om möjliga anledningar till detta. En förklaring ser hon i stationschefen, amerikanskättade Eric Paglia, som enligt Melanie har varit med i THS Radio sedan 1996. Hans egna förfl utna som utbytesstudent från Boston har satt sina spår i bland annat programmet Rocket FM som numera sänds varje dag efter 12, där alla DJ:s talar engelska. Det är inte svårt att förstå att detta kan verka mindre avskräckande för utbytesstudenter än t.ex. att skriva för Osqledaren, där majoriteten av artiklarna är skrivna på ett språk de inte förstår. Men stationen är inte bara mångfaldig med hänsyn

Den största skillnaden mellan att sända i USA och i Sverige är att det är många fl er som ringer in till stationen i Nashville.

Melanie tar emot en låtönskning i tHS radios studio

mellan att sända i USA och i Sverige är att det är många fl er som ringer in och i Sverige är att det är många fl er som ringer in och i Sverige är att det är

Den största skillnaden Den största skillnaden mellan att sända i USA mellan att sända i USA och i Sverige är att det är många fl er som ringer in många fl er som ringer in och i Sverige är att det är många fl er som ringer in och i Sverige är att det är

till stationen i Nashville.många fl er som ringer in till stationen i Nashville.många fl er som ringer in till stationen i Nashville.många fl er som ringer in till stationen i Nashville.många fl er som ringer in


till olika nationaliteter, listan över medarbetarna överskrider även campusgränser. En stor del av medlemmarna på THS Radio är, nam-net till trots, inte KTH:are. Men vi är inte de som är de, precis som Aftonbladet så gillar vi olika och det är inte bara för att radiogänget har största musiksamlingen på campus.

Vi som är grannar med radion kan ibland få intrycket att folk kommer in, gör sitt program och går igen. Mycket interaktion mel-lan de olika programledarna verkar inte finnas. Men enligt Melanie motsvarar detta inte verkligheten. Till exempel bjuder stationsche-fen ibland på spelningar, och stationen har till och med ett basket-lag. Vilka de spelar mot är dock en annan femma, men vi förutsätter att det är något i stil med Basket-VM mellan Sveriges mest anrika radiostationer. En sak som alla som medverkar delar är dock en kärlek till att göra radioprogram. Melanie själv tycker att det bästa med att sända radio är att man får möjligheten att promota band, att förhoppningsvis vara en av de radiostationer som börjar sända ett visst bands musik först och på det sättet verka som en slags katalysator för deras blomstrande karriär. När man uttrycker det så får man nästan en tår i ögat när man tänker på alla kärleksbrev vi fått från läsare som inspirerats av vår poesi och följt sina litterära drömmar.

Nu kommer den mest kritiska delen av de alla, betygsdags. Detta kräva noga övervägning, eftersom vi är medvetna om att be-tyget kommer att prägla THS Radios rykte i årtionden att komma.

So here it comes. Tanken att få stå och tala i radio och säga vad man vill ut i etern blandat med faktumet att man får träffa coola band och hänga i ett skönt kontor i Nymble leder oss fram till vårt slutbetyg i dagens artikel. THS Radio erhåller på en globalt myntad skala från A till AWESOME, ett lagomt starkt AWESO, med avdrag för att de inte har en “On Air”-skylt utanför studion. Så för er som använder denna artikelserie för att välja kårförening att gå med i har ni nu fått två bra förslag, både Radionämnden och THS Radio är kårföreningar med roliga praktiska jobb inom ljud och musik.

Du får absolut inte missa Melanie och Johns program “Let them eat cake”, varje söndag klockan 14 på 95,3FM. Mer informa-tion finns på www.thsradio.se

Text: Johannes Koch och Alexander Biledt

[[email protected]] [[email protected]]

Foto: Alexander Biledt

P.S. Eftersom vi förutser att denna fråga kommer ställas ofta: nej, trots

att Melanie har pluggat i nashville har hon inte träffat Miley cyrus (vi

blev också förvånade). Dock så spelades en av hennes filmer in på Mela-

nies universitet.


Armada 2010Den 16 november öppnar dörrarna till årets Armadamässa. Ungefär 150 företag kommer under två dagar finnas på plats i Nymble och KTHB för att informera om sin verksamhet och knyta kontakter med studenter. Osqledaren träffar projektledare Moa Mossberg för att ta tempen inför årets mässa.


Hej moa! kan du berätta om vad armada är för alla nya

studenter?

- absolut! armada är tHS arbetsmarknadsdagar och har som syfte

att skapa förutsättningar för att studenter och företag ska träffas under

studietiden. arbetet mynnar ut i en branschöverskridande mässa som

täcker alla programmen på ktH, och som nu går av stapeln för trettionde

gången. förutom sjäva mässan har vi även ett gäng kringaktiviteter vars

syfte är att ge studenterna möjlighet att lära känna företagen på ett

djupare plan, för att sedan kunna återknyta till det på mässan.

vad är nytt på mässan för i år?

- av de 150 företagen som deltar på årets mässa kommer ungefär

30 att vara helt nya. Ett par event är också helt nya för i år, bland annat

korta företagspresentationer där företagen presenterar sig branschvis.

förhoppningen är att man enklare ska få en inblick i företagens verksam-

het och att det blir lättare för studenterna att inleda ett samtal efteråt.

vad bör man tänka på innan man går på mässan?

- för att få ut så mycket som möjligt av mässan är det viktigt att

man förbereder sig genom att fundera på vad man vill ha ut av mässan

och att man läser på om företagen. var är de verksamma? vad har de

för eventuella examensjobb och projekt på gång? till sin hjälp har man

bland annat den traditionella armadakatalogen där mängder av nyttig

information finns samlad, men man har även hemsidan (www.armada.

nu) och den relativt nya söktjänsten armada 2.0 som gör det möjligt att

söka bland företag genom olika kriterier (branch, exjobb osv).

Hur har arbetet gått inför årets mässa?

- Det har gått bra! armada har en ganska lång planeringsperiod, så

man har möjlighet att förbereda sig väldigt bra. Det är lite nya utma-

ningar i år eftersom det byggs om i nymble, man har inte riktigt fått en

känsla för hur det kommer att bli som mässlokal när det väl är klart. Men

vi kommer även att få ställa ut i kårbokhandeln där det finns ganska stor

planyta, så på det stora hela blir det bättre i år än tidigare.

vad har armada för framtidsplaner?

- Jag tror att internetdelen kommer utvecklas en hel del framöver.

förhoppningsvis kan armada 2.0 växa sig större och kanske finnas med

under hela året. Det kommer aldrig att bli en jobbportal eftersom det inte

är syftet med armada, men det finns rum för utveckling. Mässkonceptet

kommer nog vara sig ganska likt under de kommande åren. vi måste

även bli bättre på att få studenternas och företagens förväntningar mer

samstämmiga. Många studenter tror att man kan gå på armada och

plocka ett examensjobb medan företagens syfte mer är att vara där för

att marknadsföra sig och visa upp sig långsiktigt, knyta kontakter och

prata med studenter.

Hur gör man ifall man vill engagera sig i armada?

- Då håller man utkik efter ansökningsperioden på till exempel hem-

sidan eller via affischer. Man kan engagera sig på olika nivåer, där värd

är det enklaste och motsvarar ungefär en veckas arbete. annars kan man

vara gruppledare eller en del av projektgruppen. idag är vi 19 personer

som arbetar i projektgruppen, som i sin tur är indelad i tre grupper:

logistik, marknadsföring samt näringsliv/event. Det är framförallt väldigt

roligt att vara med i armada och man lär sig otroligt mycket. Man får mer

tillbaka ju mer man engagerar sig.

vi tackar moa för pratstunden och önskar lycka till inför årets

mässa!

Text och foto: Mikael Juntti [[email protected]]

text: ingrid kjellström och Johanna andersson, Bild: Johanna andresson


MuSEuM

Kinas TerrakottaarméHar du alltid velat åka till det gigantiska landet i öster? Har du alltid velat besöka ett av Kinas stora under från svunnen tid? Nu behöver du inte köpa en dyr flygbiljett för att få uppleva något av det.

Det är inte den kinesiska muren som transporterats runt jordklotet, om någon trodde det, men väl delar av den gigantiska terrakotta-armén som har väckt sensation världen över. Armén, som hittades när några bönder grävde en brunn i mitten av 1970-talet, består av ungefär 8000 gubbar av terrakotta. De utgör en ruskigt stor krigsstyrka. I den ingår allt från högsta general till lägsta fotsoldat men även hästar och vagnar, alla i någorlunda naturlig storlek . Att armén kom till beror på en enda mans, kejsare Qins, önskan om att hans krigshär skulle följa med honom i döden för att slåss för honom även i livet efter detta.

Utställningen, som ordnas av Östasiatiska museet, finns att be-skådas på Skeppsholmen i bergsrum som tidigare användes av för-svarsmakten. Man får en timme på sig att gå genom utställningen, i vilken det ingår tio handplockade soldater som kom åkandes från Kina med privatflyg. Med sig har de även hundratals andra föremål från Qin-dynastin men även från den efterföljande Han-dynastin. Så om du är sugen på en timme fullproppad med kultur och historia är ett besök på Skeppsholmen en bra idé.

Terrakottaarmén går att se till och med den 16:e januari 2011.

Text: Katja Rantala [[email protected]]

FotografiskaSedan Fotografiska slog upp portarna i maj tidigare i år har besö-karna gladeligen kommit för att se på bilder av bland andra Annie Leibovitz och Lennart Nilsson. I höst visas holländske Pieter ten Hoopens utställning Stockholm och utställningen Fashion!

Pieter ten Hoopens skildring av Stockholm får mig som infödd stockholmare att se staden jag bott i hela mitt liv med andra ögon. Det är inte det Stockholm vi känner igen från vykorten i turist-butikerna på Drottninggatan, utan Stockholm präglat av ensamhet i den urbana miljön. Jag känner igen mig i bilderna, särskilt den tagen på tunnelbanan där personer med tomma blickar stirrar ut i ingenstans med blicken lika kall som Stockholm kan vara för en nyanländ till staden.

Nästa utställning på tur är Fashion! och det som slår mig när jag står i ett halvdunkelt rum med upplysta fotografier på kvinnor från 1920-talet och framåt är hur de omedvetet speglar sin samtid på bilderna genom stämningen, kläderna och situationerna de befin-ner sig i. Jag trollbinds av glamouren och den ouppnåeliga värld modefotografierna i utställningen bjuder in till. Min vän däremot trollbinds av att fotoutställningar är det enda stället där det är socialt accepterat att stirra på bröst.

Med detta sagt kan jag, efter att ha lyft blicken från fotografierna och studerat människorna som befann sig där en söndagseftermid-dag, konstatera att Fotografiska verkar locka alla slags själar vilket borde vara ett gott betyg förv ett museum som har haft djärvheten att koncentrera sig på något så smalt som fotografi.

Stockholm visas på Fotografiska till och med den 28:e novmeber, Fa-shion! visas till och med den 2:a januari 2011.

Text: Eva Olsson [[email protected]]

foto

: ka

rl Z

EttE

rStr

öM

foto

: Pa

Uli

nE

BEn

tHED

E


Nintendos Metroid Other M utannonserades för några år sedan och fansen världen över jublade, men hur gick det egentligen? Osqledarens Johan Fogelström har testat och finner en del brister.

Seriens hjältinna, Samus aran, är en prisjägare som får uppdrag från den

galaktiska federationen. i det förra spelet, kronologiskt sett, utplånade

hon rymdpiraterna och den sista Metroiden på planeten Zebes. när hon

sedan färdas genom galaxen i väntan på sitt nästa uppdrag upptäcker

hon ett nödanrop från en avlägen plats i galaxen.

Samus beger sig genast till de angivna koordinaterna där hon finner ett

övergivet rymdskepp med tvivelaktigt förflutet. inuti skeppet hinner hon

ifatt den sjunde plutonen under ledningen av adam Malkovich, hennes

tidigare officer från tiden då hon befann sig i militären. Samus blir tem-

porärt en del av plutonen då det är hennes enda chans att få utforska

det hemlighetsfulla skeppet. tillsammans undersöker de vad som hänt

ombord och skeppet visar sig tillhöra federationen, trots att det inte finns

med i de officiella rapporterna.

other M är en aningen annorlunda gentemot tidigare spel i serien. other

M fokuserar på att berätta en historia och leverera ett schysst actions-

pel mellan filmsekvenserna istället för att som föregångarna vara mer

utforskande. för att filmsekvenserna ska visas rätt känns spelet mer låst

än de tidigare delarna. Du känner till exempel aldrig samma frihet som i

Prime-spelen.

vapenhanteringen sköts genom att adam förbjuder Samus från att

använda alla uppgraderingar tills han säger annorlunda. Det blir dock irri-

terande när det sista vapnet låses upp och spelet bryter mönstret genom

att inte tala om det på det vanliga sättet. Du måste lista ut det själv inom

några sekunder, annars är det slut.

Spelet utspelar sig mestadels i tredjepersonsvy men genom att vrida på

kontrollen, så att du pekar mot skärmen, får du förstapersonsvy där du

kan avfyra missiler. Missilerna är effektivare än vanliga laserskott mot de

flesta fiender men tyvärr är det inte så bra gjort. Spelet saktar visserligen

ner i några sekunder medan du utför manövern, men den tar fortfarande

tid som du kanske inte har. Missiler blir något du använder vid behov

istället för att spamma skjutknappen.

På det stora hela är det ett bra actionspel med en trevlig story att förgylla

en helg med. Men som Metroid-spel håller det inte riktigt måttet. gå

hellre tillbaka och spela Metroid Prime triology och vänta tills other M

börjar hamna på begangnathyllan.

Betyg då? tja, grafiken är snyggt gjord men ljud och kontroll är bakslag i

min mening. Spelet är kort och inte särskilt svårt för det mesta. Extraupp-

draget i slutet var nog det bästa i hela spelet, men det är inte tillräckligt

för att väga upp resten.totalt sett får Metroid other M 5/10 av mig för

ett gott försök som inte riktigt räckte hela vägen.

Text: Johan Fogelström [[email protected]]

Spelrecension

Metroid Other M

SPEL

Med många fiender och lite hp är förstapersonsläget inte att rekomendera, pröva några uppladdade laserskott istället.

Spelets första boss är en lila slemklump med ett öga. Sjunde plutonen assisterar genom att frysas de olika lemmarna som sedan kan sprängas bort med några väl riktade missiler.

© n

intE

nD

o©

nin

tEn

Do


LITTERATuR

Och allt är förvridet av Emma ÅngströmFörlag: Alfabeta

Jag roar mig ibland på ett litteraturforum vid namn

boktipset.se. Där delar vi med oss av nya fynd, skyltar hej vilt

med våra digitala bokhyllor och sätter betyg på det vi läser. Jag

är inte insatt i programmeringen, men på något sätt visas (med

betygsättning och lästa böcker som grund) andra medlem-

mar med liknande smak. Enligt denna jämförelse skulle en viss

Emma ångströms tycke för litteraturen vara till 98 procent

som min egen. när jag nyfiket styr in på hennes hemsida visar

hon sig inte bara vara examinerad arkitekt, ha arbetat som

journalist, släppt en EP, utan dessutom givit ut en roman.

Prestationsångest javisst, men mest ett väldigt begär att få läsa

vad nu någon med denna eminenta smak kan ha åstadkommit.

Erik blir dumpad. En klassisk start. Det är fult gjort. De

flesta anser sig nog någon gång ha utsatts för svidande ma-

növrar och osnygga drag. kanske inte av samma kaliber som

de här, men visst känns det igen. inledningsvis växer sympa-

tierna. Det morbida i svartsjukan är förståeligt. Mina (den fd

flickvännen) är bäst i världen på pilkastning. vassa små pilar i

Eriks (och min) bröstkorg. frustrationen tilltar. Som att försöka

omsluta en plan yta. En kall vägg av sten. Men givetvis är intri-

gen inte fullt så enkelriktad. Snart är jag förlorad i en nervkitt-

lande känsla av att inte veta var man har någon av personerna.

Stämningen blir allt mer kvävande. antydningar, självbild – allt

är verkligen förvridet.

ångströms språk är varken utmanande eller omvälvande,

men bär stadigt och effektivt upp sin berättelse. några liknelser

här och var, annars rakt på sak. En ton som förstärker ensam-

heten på odenplan, kylan i tessinparken. Det skulle vara lätt

att förkasta boken som ännu en rå skildring av vår förmåga

att plåga dem vi älskar. Ännu en berättelse om den ambiva-

lenta ”snart 30-årsåldern” – leka vuxen men söka skydd mot

verkligheten. Ännu en sådan, fast ändå inte. Den här har satt

sig djupare än många andra.

Om jag glömmer dig blir jag någon annan av Ida LindeFörlag: Norstedts

nog kan ens minne anses både bygga upp ens person,

forma ens förflutna och ge förutsättningar för det som komma

skall. och i så fall bär glömskan på stor makt att förändra. när

vi glömmer försvinner både en bit av vårt förflutna, vår framtid

och inte minst av det rykande heta nuet.

för debuten Maskinflickans testamente fick linde 2006

års litteraturpris av nöjesguiden. Jag minns att jag planerade

att läsa den då, men planen föll i glömska. i år gör hon sig

åter hörd och tack vare det nya kulturhusbibliotekets (Sergel)

effektiva frontning och bokens bedårande omslag (målningen

Sonja av christian Schad) blev jag påmind. om jag glömmer

dig… utgörs av två korta berättelser. Den första om en häst

vars ryttare blir avslängd. trots rutin och erfarenhet vägrar

hon framför hindret. oförståelsen är stor. vad gick fel? Små

manövrar, obetydliga rörelser med oanade konsekvenser för

relation, självbild och framtid.

Den andra handlar om en morfar och ett barnbarn. Ett

tyst men okomplicerat förhållande. lekfullt, mycket värme. En

lite vuxnare och inte fullt så lakonisk version av tove Janssons

Sommarboken. Med sidorna blir barnbarnet äldre och morfar

likaså. nya villkor, så stora minnen, vad finns då kvar?

texterna svävar och dess diktlika stycken är stundtals svåra

att sätta i ett större sammanhang. Prosalyrik lär det kallas av

dem som kan sina litteraturtermer. Ha inte ont om tid. korthe-

ten lockar till snabbläsning, men då riskerar mycket gå förlorat.

Bokens handling som helhet kommer jag säkert att glömma,

men jag bär med mig fragment av dess färger, välfraserade

iakttagelser, av någon annans minnen att fläta samman med

mina egna. Det är ingen bok för dig som förväntar dig raka

svar och skarpa konturer, så läs med öppna sinnen. Smaka på

raderna, gärna mer än en gång. ambivalensen inför vad jag

egentligen ska tänka ställs mot en kreativ frihet. tolka som du

vill och förhoppningsvis ser du både det sköra och sköna. ta

en tjuvtitt in i Sonjas ögon. Det känns som om hon aldrig skulle

glömma.


Oavsett konstart och genre kan utbudet av nya ambitiösa kreatörer verka oöverskådligt. En del av tillskottet är säkert ointressant, en del mediokert, men också de som verkligen har något att komma med kan ha svårt att nå ut utan ett etablerat namn. Samtidigt riskerar den mest angelägna och uppdaterade konsumenten att gå miste om guldkornen. En ömsesidig frustration. Det finns inte mycket att göra, mer än att fortsätta vara lyhörd. Allt jag kan göra är att dela med mig av två unga svenska författare som jag tror att vi kommer få höra mer utav.

Av: Christian Rydberg-Åkesson [[email protected]]


IN ENGLISH

Big steps, great rewardsColumn by Syed Ghazanfar Salari [[email protected]]

The clouds started to get thinner and the height began to drop. Anxiety ever increasing, excitement reaching new heights, thrill in full swing and the anticipation knew no bounds.

HoW it WiLL be? Will it be the same as I have heard? Will I adjust to the new environment? And most importantly, how will an inter-national Pakistani student like me be welcomed? Th ese were my feelings and thoughts when the pilot of the Boeing 777 announced that we would land at Arlanda Airport, Stockholm in about ten minutes.

Frankly speaking, a few years back I knew Sweden just because of its calm people, Vikings, Alfred Nobel and Henrik Larsson. Th en the wheel of the life turned, I graduated, applied for masters and got admitted to KTH. Coming to KTH was a very crucial decision in my life and one thing that really helped me make this big decision was the reputation of Sweden as a great place to study and enjoy. Th is is precisely what I have found after arriving here.

WHen yoU arriVe at a new place, every second you spent in the new environment teaches you about the ways, attitudes and styles of the people. Th is was exactly the case with me. Th e fi rst thing I witnessed, which I had also heard a lot about the Swedes, was their reserved, calm and moderate attitude. I had never seen so quiet and calm people ever in my life. I really was not used to sitting in the metro and not talk about the last night match or any gossip or even weather with the fellow passenger. Th e next important thing was the discipline. In my country like many others, making queues or using a zebra crossing is not so very common. But the people here always do and they are exemplary for many nations of the world.

When thinking of some other similarities and diff erences between Pakistan and Sweden then the fi rst is the architecture and the buildings. All the structures here tell the story of the extreme cold they withstand every year. Back home generally 5 - 6°C is the outmost we get in winter. Th at’s why houses and buildings are more open, wide and airy.

Th e cooking style and food is very diff erent in both countries. We cook the food to its limit and then add as many spices as we can which I guess is not the case here. Food here is also good and healthy, but the taste buds which I have developed over the past 22 years really push me the other way round.

As far as sports are concerned, the biggest diff erence between the both countries is cricket. In Pakistan cricket is like the mother of all sports. Everything comes to a standstill whenever there is a match of the national team. But games like hockey, football and swimming which are very famous here also have a big fan crowd following back in Pakistan.

tHe beaUty oF life lies in the diversity and the uniqueness of its beings. Every nation is diff erent and special, and that is the very thing that makes this world so great. I found Sweden and Swedes to be very hospitable, helpful and kind. Th e facilities and ease which international students get here are exceptional. I am looking for-ward to my next two exciting years here in Stockholm and hopefully the beautiful memories and experiences of this great place will remain with me throughout my life.

PHo

to: M

Ekik

iS P

roD

roM

oS-

va

SilE

ioS

Frankly speaking, a few years

back I knew Sweden just

because of its calm people,

Vikings, Alfred Nobel and

Henrik Larsson.





because of its calm people,

Vikings, Alfred Nobel and

325 000 blivande studenter behöver veta hur nöjd du är

med din utbildning.

Du som har fått årets studentenkät*:

Glöm inte att svara.

* R

esul

tate

n pr

esen

tera

s i v

år p

å st

uder

a.nu

och

ww

w.h

sv.s

e.*

Res

ulta

ten

pres

ente

ras

i vår

på

* R

esul

tate

n pr

esen

tera

s i v

år p

å


när jag sKa intensivplugga bunkrar jag upp med massa fräscha papper och pennor, bärbar dator och alla böcker som kan behövas och lite extra, kakor och te och kaff e och juice. Jag ställer mig för att se på bordet där allt är dukat. Jag är nöjd och stressad. Det är dags. Laddad och redo som en nysmörjd revolver. Nu sätter jag igång. Jag börjar städa.

Aldrig blir huset så rent som när jag har för lite tid att plugga till ett stort prov. Fönstren glittrar i so-len, vidöppna svänger de fram och tillbaka för att vädra lägenheten, oavsett om det råder midvinterkyla eller spöregn där ute. Blir bara fräschare. Ljudet av trafi k från gatan nedanför fyller hemmet på ett mycket hemtrevligt vis. Det låter som städdags.

Allt tvättas maniskt. Snällare medel överges snart mot klor och preparat ur en lysande orange fl aska med arabisk text och stora varningsrutor. I köket står alla kastruller på bordet så att skåpen kan tvättas ordentligt från grunden, vardagsmattan hänger över balkongräcket och telefonen ringer under en stor klädhög som ska sorteras efter användningsområde och färg. Äh, hinner inte svara ändå. Har ju massor att plugga! Fan händerna brinner. Tar mig en snabbdusch och fy fan vad taket ser ut där. Hur ska man nå upp? Hämtar en stege och försöker tvätta i taket med skrubbsvamp på en galge. Det här verkar dumt tänker jag och böjer mig bakåt i brygga från stegen på det blöta golvet, men måste ju få bort smutset i hörnet. Det tar för lång tid! Sprejar hetsigt klor rakt upp i taket, hostar och försvinner in i köket medan det »marinerar« och kom-mer tillbaka in för en snabb avduschning i taket med duschslangen. Ooops, verkar ha fastnat vatten inunder taklampan. Bäst att stänga av den. AJ jävlar vilken stöt! Försöker gräva fram telefonen under kläderna och ringa någon som kan tycka riktigt synd om mig. Varför ligger damsugaren på sängen? Just det ja skulle tvätta golvet först. Det ska väl inte tas i den ordningen ändå? Hittar inte telefonen, men det var skönt att vila ögonen ett litet tag.

oCH så VaKnar jag någon timme senare, huttrandes i det överväd-rade rummet.

Orka dammsuga.

Var sak har sin tidKrönika av Matilda Kaba-Liljeberg

Vi älskar film.

Gus

Van

San

t. V

isio

nary

Aw

ard

2010

» Aldrig blir huset så rent som när jag har för lite tid att

plugga till ett stort prov «


J ojomen, det är ofta högt tempo i ledningsgruppsrummet bakom glasdörren i Nymble. På med hörlurarna, skygglappar-na och försök att inte lyssna på kollegorna som verkar ha så

fantastiskt roligt där borta åt ett gammalt dokument i en pärm från 70-talet (det finns underbara papper härinne om man bara letar lite!). Fokus! Kallelsen måste ut, mailet måste iväg, föreningsdejten ska bokas, samtalet ska ringas, pressreleasen från utbildningsde-partementet ska läsas, mailerbjudandet om billigare medicin ska deletas och telefonen ska besvaras på ett korrekt och artigt… är det där brandlarmet igen?

Samtidigt är det svårt att svara på frågan: »vad gör du egentli-gen?«. Frukosten i Nymble glider över i Outlook, och när jag tittar upp från mailen är klockan alltid typ halv tolv och det är dags för lunch. Annars är det möten eller samtal. Det är ett fantastiskt jobb egentligen: allt jag gör handlar om kontakt; antingen direkt med folk, eller att vara närvarande och tillgänglig för experterna i ledningsgruppen jag arbetar med, eller möten med KTH och annat viktigt folk, eller så handlar det om att se till att rätt personer får träffa varandra, eller att styra upp n stycken nya möten och 3n nya möteshandlingar och protokoll.

Det här är grejen: THS är en organisation av och för studenter. Allt vi gör handlar till syvende og sidst om möten och andra män-niskor. Gilla läget: om inte alla dina polare är på Nymble spelar det ingen roll om vi så bokat U2, för du kommer inte gå hit själv, eller hur? Och om alla dina polare och den snygga snubben från S-tvåan köar utanför Nymble kommer du också hit, även om attraktionen för kvällen är en gök från ett konstnärskollektiv som tolkar bulga-riska folksagor med en synt och en virveltrumma1.

de tyngsta mötena handlar naturligtvis om utbildningens framtid, och möten med KTH är alltid något extra. Det är så stora saker, så enorma pengar och så otroligt mycket folk som berörs av varje ändring. Det kanske inte är uppenbart, men KTH är inte din gamla gymnasieskola. KTH är en myndighet, får sina direktiv och order direkt från regeringen och är lika komplex och trasslig som en mindre stad. Hela klabbet styrs på många olika nivåer: från univer-sitetsstyrelsen där politiker, VD:ar, forskare och myndighetschefer (och er ödmjuke kårordf.) styr och bevakar skolans verksamhet och framtid, ner via skolstyrelserna och ut på kursnivå, där de möts upp av sektionernas hjältar: kursnämnderna, SNO:arna och PAS:arna.

I fakultetsnämnden, som är utbildningens och forskningens topp, stöts och blöts allt från utbildningspolitiska beslut (vad tycker

vi egentligen om förslaget om en tredje termin?) till sammanslag-ning av program (kalla kårar eller gåshud?) till de nya tentamensreg-lerna som kom i ett kuvert idag. Jag får blåmärken på hjärnan bara jag läser över axeln på de två som jobbar med utbildningsinflytande i ledningsgruppen, när jag försöker förstå de texter och processer som de manövrerar igenom.

att jobba på kåren är oväntat rock’n’roll. Nästan allt är roligt, nästan allt är viktigt, och nästan allt susar förbi i högt tempo. Sva-ret på frågan om vad vi gör är fortfarande att träffa folk: studenter, politiker, lärare, chefer på KTH och hjälpa alla på alla nivåer att dra åt samma håll: en bättre utbildning, en roligare studietid, ett större kontaktnät och att ha utbildat en bättre ingenjör eller arkitekt efter diplomeringen.

Det är förstås en lurig balansgång: det här med arbetsro är inget man är bortskämd med. Disturb-o-metern pekar på tio personbesök, åtta mail, sex missade telefonsamtal och tre nyfödda, gula, att göra-post-its på den timme den här texten tog att skriva.

Hur har dagen varit?

ordförandekolumnen

ivan millesordförande tHS

»Men det där är ju faktiskt en bra och tydlig bild!«

1 Jag har faktiskt köpt skivan, den var bra! Bandet heter Svarrogh, skivan heter yer Su för den som är intresserad.

osqledaren, tHS, 100 44 Stockholm

OL 10/11 #2

Documents

Transcript of OL 10/11 #2