OL 10/11 #5

osQlEDAREn # 52010/2011

vem Behöver examen CV-TIPS ol gör: teknologkören BILLIG KURSLITTERATUR Bli en dåre FACEBOOK DEMOCRACY entrePrenörer A.R.E.S. oCh myCket mer!

TEMA

ANSTÄLLNINGSBAR Hur anställningsbar är du? Vill du ens vara det? Kanske är entreprenörsskapet det som

lockar? Osqledaren undersöker i det här numret vad en examen egentligen är värd, vad som var så bra med obligatorisk praktik och vad du inte får missa på CV’t.

Lunchmöten om utLandsstudier

Internationella relationer anordnar under vårterminen 2011 lunchmöten om utlandsstudier. De äger rum på Info-Center, Drottning Kristinas väg 4, kl 12.00–13.00. Studenter som tidigare varit utomlands berättar om sina erfarenheter och internationella koordinatorer från skolorna medverkar.

Lunchmöte 1, onsdag 9 februari Vad innebär studier och och praktik/examensarbete inom EU?

Lunchmöte 2, onsdag 9 marsVilka alternativ till utlandsstudier finns utanför Europa?

Lunchmöte 3, onsdag 6 aprilFinns det andra möjligheter? Vad gäller för fältsstudier (MFS) och liknande?

Lunchmöte 4, onsdag 11 majSammanfattning från alla tidigare möten.

Lunchkupong utdelas, anmälan är bindande: www.kth.se/lunch-utland

3OSQLEDAREN NR 5 10/11

04 LEDAREAnställningsbar ingenjör

05 FRÅGA FYSIKERNHur många hamstrar går det på ett kärnkraftverk?

08 OL TIPSARKonsten att köpa kurslitteratur

10 JÄMSTÄLLDHET PÅ KTHOsqledaren kommenterar utredningen Svart på vitt

12 DEBATTSSCO: »Bygg universitetsstaden på Albano«

14 GÅ DIN EGEN VÄGOsqledaren besökte Excitera Enterprise Forum

16 VEM BEHÖVER EXAMEN?Vad vinner du egentligen på att avsluta studierna?

18 DEN SAKNADE PRAKTIKENKTH hade en gång i tiden obligatorisk praktik

20 JUBELSPEXET ROBIN HOODOsqledaren tittar in i Jubelspexets förberedelser

21 OL GÖR: TEKNOLOGKÖRENFölj med Osqledaren på en musikalisk tur till Q34

24 MEDIA REVOLUTIONSHow Facebook has changed democracy

26 VAD ÄR GALENSKAP?Matilda och Kim besöker Bli en dåre

InnEhÅll ol # 5

1610

20

26

21

Lunchmöten om utLandsstudier

Internationella relationer anordnar under vårterminen 2011 lunchmöten om utlandsstudier. De äger rum på Info-Center, Drottning Kristinas väg 4, kl 12.00–13.00. Studenter som tidigare varit utomlands berättar om sina erfarenheter och internationella koordinatorer från skolorna medverkar.

Lunchmöte 1, onsdag 9 februari Vad innebär studier och och praktik/examensarbete inom EU?

Lunchmöte 2, onsdag 9 marsVilka alternativ till utlandsstudier finns utanför Europa?

Lunchmöte 3, onsdag 6 aprilFinns det andra möjligheter? Vad gäller för fältsstudier (MFS) och liknande?

Lunchmöte 4, onsdag 11 majSammanfattning från alla tidigare möten.

Lunchkupong utdelas, anmälan är bindande: www.kth.se/lunch-utland

4 OSQLEDAREN NR 5 10/11 WWW.OSQLEDAREN.SE

Chefredaktör oCh ansvarig utgivarePetter Eek

grafisk form oCh layoutPetter Eek

tryCkDixa

PaPPerInlaga, Amber Graphic 90g Omslag, Mondi 200g

annonsTomat Annons och Reklambyrå www.tomat.se [email protected]

kontakt08/070 790 98 70 [email protected]

PostadressOsqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm

om osqledarenOsqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut 6-8 gånger per år med en upplaga på ca. 18 000 exemplar och är helt annonsfinansierad.

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom THS och KTH.

I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt.

BidragVill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila [email protected]. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.

manusstoPP för ol6 är den 13e aPril

omslagMartin Barksten

medverkande i detta nummerfrån vänsterMartin Barksten, David Ringqvist, Ebba Tornérhielm, Eva Olsson, Ingrid Kjellström, Alexander Busnyuk, Lidija Murselovic, Elisabeth Ingvar, Katja Rantala, Alexander Biledt, Henning Alesund, Kim Dahlgren-Strååt, Matilda Kaba-Liljeberg, Christrian Rydberg Åkesson, Johan Fogelström

dessutomMalin Jönsson, David Goldea, John Gladwin, Ghazanfar Salari, Johannes Koch

Anställningsbar ingenjör

I det här numret är temat »anställningsbar«. Jag haft anledning att fundera en del kring det den senaste tiden, utöver det faktum att det är temat för numret. När jag kliver av redaktörsskapet i juni ska jag påbörja mitt exjobb,

min sista kraftansträngning innanför KTHs murar innan verkligheten tar vid. Hur ska det gå? Vem kommer vilja ha mig efter examen? Är jag anställningsbar?

En het potatis i sammanhanget är just frågan om examen, behövs den ens? Tydligen klarar man sig vissa bra utan den men i en mer globaliserad värld väntas just examen bli en nyckel till avancemang. En annan aspekt på examen är att vårt kära KTH får i storleksordningen 100 000 kronor per examinerad ingenjör. Det kan du se som ett sätt att tacka KTH för fem års gästfrihet eller välja att lyssna lite mer kritiskt när KTH berättar hur viktig examen är för dig.

När man diskuterar anställningsbarhet dyker ofta frågan om erfarenhet upp och hur svårt det är att skaffa sig. »Jag får inget jobb för jag har ingen erfarenhet för jag får inget jobb...« känns det bekant? Sanningen är att du antagligen har er-farenhet gömt någonstans. Se hela din studietid som ett fem år långt projekt med intressenter, styrkor, svagheter, möjligheter, hot, milstolpar och deadlines. Har du dessutom visat engagemang utanför studierna eller producerat något relevant är du hemma.

Utsikterna att få jobb efter examen är goda med en ingenjörsexamen i bak-fickan. Enligt Sveriges Ingenjörers statistik från januari var en procent av med-lemmarna arbetslösa. Den största förbättringen jämför med året innan skedde i åldersspannet 25 till 29 år där arbetslösheten gick från 1,8% till 0,9%. Se där!

Hoppas tentorna gick bra och att ditt bidrag kom med i Quarnevalen!

–– On a final note, I would like to say Welcome back to Osqledaren to all of you who are not too comfortable with Swedish. In this issue and the two

previous ones we have written, in English, about what is going on around campus and what it is like being new in Stockholm. Check

out pages 24 and 25!

Petter eekChefredaktör 10/11

Getting satisfaction from what you do.Just another day at the office for a high performer.

©2010 Accenture. All rights reserved.

Visit accenture.se/career

Choose Accenture for a career where the variety ofopportunities and challenges allows you to make adifference every day. A place where you can developyour potential and grow professionally, workingalongside talented colleagues. The only place whereyou can learn from our unrivalled experience, whilehelping our global clients achieve high performance.

If this is your idea of a typical working day, then Accenture is the place to be.

We are hiring graduates for our It consultant practice. To apply, visit our website.


uPPsTART

fråga Hej Göran!

Nuförtiden talas det ofta om förnyelsebar

och koldioxidneutral energi samt diverse nya

typer av energikällor för elproduktion. Antag att

en springande hamster och ett hamsterhjul kan

räknas in under denna kategori energikällor,

där mekaniskt arbete erhålls via hamsterhjulets

rotationsaxel då hamstern springer. Då kom-

mer vi osökt till frågan hur många hamstrar

det skulle behövas för att driva exempelvis en

kärnreaktors generator med hjälp av ett eller

flera hamsterhjul? Hamsterhjulen kanske kan

optimeras till ett lämpligt antal (med ett visst

antal hamstrar i varje hjul) med en radie som

ger maximal verkningsgrad för systemet. Om

det underlättar arbetet för de små djuren kan-

ske även en växel kan vara lämplig.

/Andreas

svar Ett typiskt fysikersvar kanske skulle

börja: »Om vi approximerar hamstern men en

punktformig häst...«, men riktigt så illa tänkta

jag inte börja. Snarare är väl en hamster en

tusendels häst i vikt och skulle därmed kunna

antas utveckla 1 millihästkraft nyttigt arbete dvs

0,7 W. Hamsterhjul har väl inte världens bästa

verkningsgrad, men 40% borde man väl kunna

skrapa ihop, dvs 0,3 W. Alltså behöver vi några

(2-3) miljarder hamstrar för att vara ekvivalent

med ett kärnkraftverk. Om de springer hela

tiden alltså, och då har jag en känsla av att

man skulle få jordbruksverkets djurskydd på

sig. I klimatdiskussionen är det ju sedan inte

bara koldioxid som är viktigt, utan i ännu högre

grad metan. Måste bekänna att jag inte hittat

någon trovärdig (eller ens icke trovärdig) källa

om hamstrars metan-utsläpp, men med tanke

på dieten borde det inte vara försumbart från

några miljarder hamstrar.

/Göran

FOTO

MA

RCU

S BLOM

Dessutom på osqledaren.seGöran svarar på om en vattenpelare

fryser i kall vind och besvarar kritik på

hiss-svaret i förra numret:

[...] »Ganska snart vänder du ju neråt

relativt hissen«. Nix, inte om hissen är i

fritt fall! [...]

Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. I OL svarar Göran på dina frågor om stor och smått. Har du en fråga till Göran? Mejla den till [email protected]!

Getting satisfaction from what you do.Just another day at the office for a high performer.

©2010 Accenture. All rights reserved.

Visit accenture.se/career

Choose Accenture for a career where the variety ofopportunities and challenges allows you to make adifference every day. A place where you can developyour potential and grow professionally, workingalongside talented colleagues. The only place whereyou can learn from our unrivalled experience, whilehelping our global clients achieve high performance.

If this is your idea of a typical working day, then Accenture is the place to be.

We are hiring graduates for our It consultant practice. To apply, visit our website.


nYhETER

Internship with a world-class challenge

What are you up to this summer?

The world-leading Atlas Copco Group offers you the unique opportunity to work on exciting projects in the U.S., China, India or Brazil this summer. You will visit one of these countries for two months and join one of our teams on-site. This will provide you with exclusive insights into what life at Atlas Copco is all about. But more importantly you will get the chance to attain valuable work experience along with a stimulating challenge. We set you up with a supervisor, accommodation and of course an experienced team to work in. Afterwards you will complete your master’s thesis with Atlas Copco. With us you will get the chance to make a real contribution.

Are you a master’s student in Engineering or Business and Administration, have the confidence and intellectual edge to tackle complex problems and are ready for a real world-class challenge? Then you are probably keen on finding out more about joining us this summer.

Learn more at www.atlascopco.se/internship

ATL1183_Osqledaren_215x285.indd 1 10-12-30 15.57.34

De internationella studenterna kan komma att lysa med sin frånvaro när hösttermi-nen 2011 startar. Antalet internationella ansökningar till masterprogram i Sverige har minskat med 73% jämfört med samma tid i fjol.

i höst Är det första gången som studenter utanför EU, EES och Schweiz måste betala för att studera på svenska skolor. På KTH sattes avgiften per läsår till 145 000 kr (245 000 för arkitekturutbildningen).

KTH klarar sig dock bättre än genom-snittet i landet med ett tapp på ungefär 57% i antalet sökande.

– Det var en förväntad nedgång. Enbart införandet av en ansökningsavgift på 900 kr har säkert gjort att vissa personer inte söker som annars skulle ha gjort det, säger KTHs rektor Peter Gudmundson.

Felix Malmenbeck, Head of THS Inter-naitonal, håller med och tycker att THS kan

vara en del i marknadsföringen av KTH. – THS borde satsa på att lyfta fram

Stockholms studentliv för studenter redan innan de kommit hit. Detta skulle även kun-na främja integrationen av internationella studenter genom att få in dem i det lokala studentlivet tidigare under deras vistelser.

Med höga avgifter kommer stipendier att bli ett viktigt medel för att locka de som inte kan betala själva. Genom statligt stöd kan KTH erbjuda 70 helårsstipendier.

– Vi jobbar med frågan att kunna erbjuda fl er stipendier än de statliga som vi nu har fått. Detta kommer dock att ta en viss tid innan det kan komma på plats, säger Peter Gudmundson.

Cirka 1500 personer betalade anmäl-ningsavgiften och kommer få sin ansökan behandlad, hur många som faktiskt dyker upp i höst vet vi först den 15e juni då avgif-terna skall vara betalda.

Petter Eek

På Kårfullmäktige i början av februari presenterade styrelsen för 09/10 sin verk-samhetsberättelse och ekonomiska redo-visning. Kåren gjorde ett positivt resultat på 63 530 kronor efter en upplösning ur byggnadsfonden på 5,4 miljoner kronor.

lÄsåret 09/10 bleV ett dyrt år för THS, 7,7 miljoner dyrare än 08/09. De största kostnaderna hör av förklarliga skäl till den omfattande ombyggnaden av kårhuset som påbörjades under våren 2010.

I verksamhetsberättelsen konsta-teras det också att det har varit en hög omsättning på personal under året men en entledigad studiesocialt ansvarig (OL #4 09/10) och två pensionsavgångar. Katinka Hultqvist, receptionist och ekonom, och Lars Simson, fastighetsskötare, pensionera-des efter 44 respektive 29 år på THS.

De positiva ekonomiska beskeden är att Armada 2009 gick 500 000 kronor bättre än budgeterat, att THS fi ck in 400 000 kronor mer medlemsintäkter än budgeterat och att THS fonder återhämtade sig efter fi nanskri-sen och sköt till knappt 800 000 kr.

På minussidan hittar man THS interna-

tionella verksamhet som visade ett negativt resultat efter stora utgifter HT09 och även Osqledaren som hade ett dåligt år på grund av dålig annonsingång. Även årets upplaga av Osqledaren kommer att gå sämre än vän-tat på grund av fortsatt dåligt annonsläge.

Både styrelsen 09/10 och Osqledaren chefredaktör beviljades ansvarsfrihet.

Petter Eekmer om resultatet av ombyggnationenfinns på sida 11.

3226Internationella ansökningar gjordes

till KTHs 57 masterprogram.

Kåren 09/10 Ökad medfinansiering av THSTHS centralt kommer från och med 2011 att få 1,3 miljoner kr mer från KTH för att bedriva verksamhet gentemot studenter.

att kth lÄgger ut vissa servicefunk-tioner för studenter på THS är inget nytt. Kåren har serverat subventionerade luncher, anordnat mottagning för internationella studenter, haft bokningsbara lokaler och agerat ombudsmän för studenterna.

Kåren har genom året byggt upp sin or-ganisation utifrån de medlemsintäkter man varit garanterad i och med obligatoriet. Men med den osäkra framtid som avskaff andet innebar gjordes förra året en fullkostnads-täckning för hela THS, kvadratmeter för kvadratmeter. Målet var att kunna väga fak-tiska kostnader mot medlemsnytta och göra klart vilka delar av verksamheten som riktar sig till studenter och vilka delar som är till för medlemmar – en frågeställning som inte varit aktuell tidigare då alla studenter varit medlemmar.

– Fullkostnadstäckningen är en av de bästa bieff ekterna av avskaff andet. Även om inte alla poster rör medfi nansiering från KTH så är det nyttigt för THS att veta exakt vad varje del av verksamheten kostar, berät-tar THS vice ordförande Elias Lindqvist.

– Vi presenterade vårt förslag för KTH och sade att vi kommer var tvungna att dra ner på kvaliteten på vissa delar som riktar sig till studenter utan ökat ekonomiskt stöd, fortsätter Elias som också varit med i förhandlingarna med KTH.

Petter Eek

tHs finansiering

Internationella ansökningar minskade med 73%

5,4

2,714,9

mkr

Medfinansiering KTHHyra KTHTHS (Näringsliv, Övr. fest/annonser/ hyra, medlemsavgifter m.m.)

KTH betalar även 9,29 mkr för sektionslokaler och Studentpalatset

Internship with a world-class challenge

What are you up to this summer?

The world-leading Atlas Copco Group offers you the unique opportunity to work on exciting projects in the U.S., China, India or Brazil this summer. You will visit one of these countries for two months and join one of our teams on-site. This will provide you with exclusive insights into what life at Atlas Copco is all about. But more importantly you will get the chance to attain valuable work experience along with a stimulating challenge. We set you up with a supervisor, accommodation and of course an experienced team to work in. Afterwards you will complete your master’s thesis with Atlas Copco. With us you will get the chance to make a real contribution.

Are you a master’s student in Engineering or Business and Administration, have the confidence and intellectual edge to tackle complex problems and are ready for a real world-class challenge? Then you are probably keen on finding out more about joining us this summer.

Learn more at www.atlascopco.se/internship

ATL1183_Osqledaren_215x285.indd 1 10-12-30 15.57.34

8 OSQLEDAREN NR 5 10/11 WWW.OSQLEDAREN.SE8 OSQLEDAREN NR 5 10/11 WWW.OSQLEDAREN.SE

ol TIPsAR

KurslitteraturAtt köpa kurslitteratur är dyrt och det är inte alltid lätt att i förväg budgetera hur mycket det kommer att kosta. Genom att låna böckerna på bibliotek eller köpa dem på rätt ställen kan du däremot spara flera hundralappar varje år. Osqledaren har kollat hur mycket det skulle kosta att köpa en bunt* vanliga kursböcker och hur stor andel av böckerna som fanns i sortimentet.

Text: David Ringqvist [[email protected]]

Datum : 2011-02-20 15:13:59

------------------------------------

Inköp: 11 böcker

Analys i en Variabel1. Övningar i Analys i en

Variabel2.

Elementary Linear Algebra with

3. Applications

Mathematics Handbook for Sci-

4. ence and Engineering (B

eta)

Differential Equations with

5. Boundary-value Problems

University Physics (Vol 1)

6. Reglerteknik– grundlägg

ande 7.

teori

Mekanik Grundkurs8. FöretagsEkonomi 1009. Chemistry10.

3

Database System Concepts

11.

------------------------------------

BUTIKATT BETALA

Adlibris.com4234

Bokus.com4334

CDON.com4960

Lycknis.se3928

Akademibokhandeln

- Mäster Samuelsgatan

5633

KTHBOK.com2846

Bookle.se3025

Blocket Stockholm2540

Kårbokhandeln5095

KTH Bibliotek0

Stockholms

stadsbibliotek

0

TIPS!

Kolla upp litteraturen några veckor

innan kursstart så har du tid att köpa

begagnat eller beställa billigt trots att

leveranstiden är lång.

Priserna varierar från bok till bok mellan de olika internetbokhandlarna. Gör dig besväret att kolla upp priserna på alla ställen även om boken inte är listad på pricerunner eller prisjakt.

Lånetiden för kurslitteratur är på bibliotek ofta ganska kort men det kan vara bra för intensiva läsningsperioder.

På Kungliga biblioteket i Stockholm

fi nns allt tryckt material som

utgivits i Sverige. Man måste däremot

förbeställa och får inte låna hem.

Fråga någon som gått kursen

tidigare! Ofta delar de gärna med

sig av anteckningar, utskrifter och

kompendier.

Hur många av de 11 böckerna hade de?

1011

88

6

11

87

11116

*Där böcker saknades användes istället ett pris på samma prisnivå som de andra böckerna från butiken.


ol MÖTER

Danica Kragic Jensfelt, KTH-professor och supertalangDanica Kragic Jensfelt kom till Sverige från Kroatien 1997 för att besöka några vänner. Idag är hon professor på KTH med en imponerande meritlista inom området robotperception. Nyligen hamnade hon på plats nummer fem i Veckans Affärers rankning över Sveriges 101 supertalanger.

Hur reagerade du när du fi ck höra om utnämningen?

– Om jag ska vara ärlig så trodde jag att de skojade eller någonting. Jag kontaktade min man och frågade »Vad är det här för någonting, ska jag ta bort mejlet?« och han sa »Nej, nej, nej!«

Hon säger också att hon tyckte det var stort att Veckans Aff ärer, som ju framförallt bevakar näringslivet, valt att lyfta fram ett antal forskare i rankningen.

Hur tror du att en akademisk karriär skiljer sig från en karriär inom näringslivet?

– Som akademisk ledare är det väldigt många saker man ska vara bra på. Man jobbar ju med forskning, så man ska hela tiden kolla på vad som är nytt och vilka metoder man kan använda för att lösa gamla problem. När man söker pengar fi nns det väldigt klara bedömningsgrunder, som till exempel hur mycket man publicerat i olika tidsskrifter. Det fi nns ju inte i industrin på samma sätt. Så man måste kunna hantera den stressen: Att andra jämför en med andra, och att man själv också

jämför sig med andra hela tiden. Varför behöver vi robotar?– Man kan se robotik som en lite mer avance-

rad maskin. De fl esta maskiner vi använder idag används för att göra saker som vi inte kan göra lika snabbt eller lika precist. Sedan fi nns det väldigt många sysslor som är farliga eller tråkiga för män-niskor.

– Man bygger robotar som ser mänskliga ut för att förstå sig på människan själv. Om man bygger en artifi ciell hjärna och sätter den i en maskin som har kropp som liknar människans, och det som man har byggt i interaktion med omgivningen be-ter sig som en människa, då har man också förstått sig på den mänskliga hjärnan, utan att rota i den.

Text: Malin Jönsson [[email protected]]

Foto: Petter Eek [[email protected]]

Danica är chef för centret för autonoma stystem och centret för datorseende på KTH.


Mer serier!

Skriv mer om forskningen på KTH! Vad gör THS egentligen?

Why don’t you write more in English? OL Gör är bäst!

Varför skriver ni inte om ortscampus?

Hur går det med annonserna?

Extranummer med bara Fråga fysikern, tack!

Hur skulle du förbättra Osqledaren?

Vad gör THS egentligen?

OL Gör är bäst!

Hur går det med annonserna?

Hur skulle du förbättra Osqledaren?

Gör läsarundersökningen och

gå två för en på

Bli en dåre!

Recension på sidan 26!

Gör Osqledarens läsarundersökning påwww.osqledaren.se/undersokning


F rån det att Sveriges första universitet grundades i Uppsala 1477 tog det nästa fyrahundra år innan den första kvinn-liga studenten antogs. År 1872 hände detta, två år efter det

att kvinnor getts formellt tillträde till universiteten. År 1925 kom sedan behörighetslagen som tillät kvinnor att erhålla högre statlig tjänst och som således även innebar att kvinnor fi ck arbeta på uni-versiteten. Sverige blev sedan år 1992 först i Europa med att utse en kvinnlig universitetsrektor, Boel Flogren.

Detta kan vara svårt att greppa i dag då kvinnorna är i majo-ritet på landets högskolor. Eller nåja, andelen kvinnor minskar ju högre upp i den akademiska hierarkin vi tittar. Störst obalans råder det på teknik- liksom vårdvetenskapen. Kvinnor är dock i högre grad benägna att ta sin examen liksom att avsluta studierna på kortare tid än sina manliga klasskamrater. Beträff ande kvinnors och mäns löner inom högskolan tjänar kvinnor sammantaget mel-lan 96,4 och 99,4% av vad männen gör, denna skillnad ökar dock progressivt i takt med lönen.

Som alltid är det hänvisningen till kvinnan som det andra könet som varit rådande då man inte velat ge kvinnor tillträde till universitetsvärlden. Det är samma argument som använts mot allt från kvinnlig rösträtt till kvinnors yrkesverksamhet. Enligt vissa skulle det vara emot Guds vilja och enligt andra är kvinnan intel-lektuellt underlägsen mannen. Spännande är att den argumentation som menat att högre utbildning skulle hota kvinnans reproduktiva förmåga ännu i dag förekommer. Lyssna bara till de fördomar om kvinnor som valt att fokusera på sin karriär istället för på att bilda familj.

den Verklighet kVinnorna länge mötte, och i viss mån än idag möter, på universitetet var manlig. Det var en värld för och av män och den empiriska forskningen handlade länge endast om män. Den så kallade kvinnovetenskapens första uppgift blev således att utvidga begreppet »människan« till att även inkludera kvinnan. Vidare utmanades idén om objektivitet och det »rena förnuftet« till förmån för en mer hermeneutisk infallsvinkel. Under 70-talet fi ck kvinnoforskningen allt större anslag, den kom att handla allt mer om att främja jämställdheten snarare än om vetenskapliga teorier. Under 80-talet skiftade sedan inriktningen till att handla om genus

snarare än kvinnor och könsroller. Under 90-talet bytte man följ-aktligen namn till genusvetenskap.

Det gäller att hålla isär begreppen, jämställdhet på högsko-lan är ett politikområde som vuxit fram de senaste decennierna. Kvinno- eller genusforskningen har förvisso fått ökade resurser i och med detta men är en självständig vetenskaplig disciplin med ett kritiskt förhållningssätt till sociala mönster byggda på före-ställningar om kön. De jämställdhetsinsatser man främst ägnar sig åt idag är rekrytering liksom att behålla studenter och personal av underrepresenterat kön. Man lägger dock även stort fokus på kartläggningar av olika slag, exempelvis av löner liksom studier av könsbalans i litteraturlistor. Beträff ande positiv särbehandling tycks det diskuteras i mycket högre grad än det tillämpas. Anmärknings-värt kan sägas vara att det fi nns stora skillnader i hur stora resurser olika lärosäten tilldelas och att de fl esta initiativ således är lokala och isolerade. Till följd av detta är det svårt att göra uppföljningar och utvärderingar av insatser. Även kopplingen till samtida genus-forskning är dålig. Den nationella kunskapsöverföringen skulle kunna förbättras avsevärt.

Ur ett internationellt perspektiv ligger »världens mest jämställda land« Sverige ganska dåligt till beträff ande utbildning och forskning, särskilt då man ser till andelen kvinnliga professorer. Något man kanske inte väntat sig är att andelen kvinnliga forskare är större i Afrika än i Europa. Dock är andelen kvinnliga studen-ter i EU hela 59% men även här är kvinnor, precis som i Sverige, underrepresenterade på tekniska utbildningar. Att det främst är mot kvinnor man inriktat satsningar mot att bryta könsstereotypa utbildningsval märks i så mån att det är nästan uteslutande kvinnor som utvidgat sina utbildningsval de senaste åren. På internationell nivå har man under långa tider fokuserat jämställdhetsinsatser på kvinnor som problem snarare än att se över organisation, ledarskap, strukturer liksom kulturen i högskolevärlden.

Avslutningsvis kan sägas att, beträff ande jämställdheten, har åtskilligt mycket mer har hänt de senaste hundra åren än under de första fyrahundra åren i den svenska universitetsvärldens historia. Om framtiden är det dock, som alltid, svårt att sia.

sVART PÅ VITTI januari 2009 inrättade regeringen en delegation för jämställdhet på högskolan. Nu, två år senare, överlämnades delegationens betänkande Svart på vitt – om jämställdhet i akademin (SOU 2011:1).

Osqledaren har granskat rapporten.

Text: Ebba Tornérhielm [[email protected]]

11OSQLEDAREN NR 5 10/11 11OSQLEDAREN NR 5 10/11

Ths

S edan 2007, då vi förlorade vårt alkohol-tillstånd, har det varit färre evenemang, en icke fungerande restaurang och huset

har blivit slitet. Detta och mer har lett till mindre aktivitet och närvaro av teknologer. Det verkar som att det har vänt nu.

Nymble har ett permanent alkoholtillstånd sedan i somras, en ny restaurang, Kårbokhandeln, KTH:s IT-SupportCenter och fl era nya kontor. Jag gick runt och intervjuade personal, arvoderade och teknologer för att fråga vad de tyckte om allt detta. Mycket glädjande är nästan alla svar positiva eller väldigt positiva, till och med de negativa svaren på något sätt är bra.

teknologer Äter oftast matlåda till lunch och många gör det i Nymble. De nya microvågsugnarna gör att kön går snabbare och bristen på lediga sitt-platser antyder att många teknologer har hittat dit. Annars köper de ofta mat på Restaurang Nymble. De tycker att maten är allt från bra till gourmét och de gillar portionerna, menyvariationen, personalen och priset. Alla säger att maten är bättre än alterna-tiven på campus och Valhallavägen. De vegetariska alternativen och vegoburgaren har dock fått kritik, likaså faktumet att det är lång kö. Restaurangen säljer ungefär 200 luncher per dag vilket var målet vid den här tiden.

Studenterna är även väldigt nöjda med bistron och THS Cafe. I caféet är det bra kaff e och priser, gott fi ka, goda sallader, bra personal och nya my-siga möbler. Det enda negativa var för dyra mackor. Caféet går bra och under våren väntas muggar med THS logo. Låt caféet växa ut och kanske till och med ihop med IT-SupportCenter och anordna mysiga fi npubar där är två idéer jag fått höra. Jag har också fått några rekommendationer: champin-jonsoppan, salladerna i caféet, bistrons hamburgare och pizzaslices samt att man får den 11:e lunchen gratis om man laddar sitt kort.

IT-SupportCenter har nu större lokaler och studentyta och de hoppas kunna erbjuda mer service. Nu fi nns det några datorer, scanners, en skrivare och lite möbler. För tilltället är det lite kalt men det kommer mera vilket de ser fram emot.

i de nYa kontoren bakom Kårbokhandeln bor evenemangschefen, Nymbles klubbmästeri (NKM),

THS Näringslivsgrupp och Marknadsföringsgrupp, SEEK, Designföreningen, Malvina och Gaytek. Utöver det fi nns ett förråd, ett sammanträdesrum och ett projektrum. Projektrummet är till för tids-begränsade projekt som man får ansöka om att få låna.1 Föreningarna som fl yttat in är väldigt nöjda och det sitter ofta folk där och jobbar. Samman-trädesrummet är nästan alltid bokat – härligt med engagemang.

både fester oCh omsättning har ökat och fl er föreningar och sektioner vill ordna fest på Nymble vilket lett till att mycket är uppbokat i vår. Det kommer även många förfrågningar utifrån. Tekno-logerna tycker om att festa på kåren och tycker att det är sjyssta priser. Större ölutbud, mer drinkar, mer alternativ musik och mer konserter står högst på önskelistan. NKM kommer att anordna några fester i vår, bland annat en fi lmfestival och torsdagspubar varje vecka som redan smygstartat. Ännu mer är att vänta i höst.

Både studenter och personal tycker om att Kårbokhandeln har fl yttat in. De är närmare tekno-logerna och det är helt klart mer rörelse. Bokhan-deln säljer främst mer kontorsmaterial nu och de är mycket uppskattade. Kårbokhandelns identitet har stärkts; det är tydligare nu att de tillhör THS och att det faktiskt är vår bokhandel. Hyresintäk-terna för huset har också ökat betydligt i och med IT-SupportCenter och Kårbokhandeln.

Överlag har kårhuset fått en ordentlig upp-fräschning. Fler teknologer har börjat hitta hit och de tar sig längre in i huset. Alla säger samma sak, det är mycket mer liv och rörelse. Fler pluggar och hänger kvar, fl er går på event, det är mer engage-mang och mer enhetligt – det fi nns en tydligare THS-identitet.

Hela huset känns verkligen mycket mer levande.

Text: David Goldea [[email protected]]

1 http://www.ths.kth.se/om-ths/lokaler/projektrum

Tidig rapport om ett levande kårhusJag glider genom kårhuset Nymble en kväll; det är smutsigt och rörigt och jag blir glad! Glad för att varje morgon är det rent och fint men sen kommer det massor av teknologer och stökar till. Det är väl himla bra – att det är massor av teknologer där alltså.


DEBATT

Sverige behöver ny arbetsmarknads-politikTill skillnad från många andra länder i västvärlden så går Sveriges ekonomi närmast exceptionellt bra. Tillväxten för 2010 beräknades landa på dryga 5 %, den nationella balansen är – särskilt i jämfö-relse med länder som Grekland, Irland och USA – goda och också andra ekonomiska tråkigheter såsom inflation håller sig på ett betryggande avstånd.

inom ramen för denna utveckling är det därför intressant att konstatera att många ekonomiska nyckeltal – särskilt de som kan-ske är av särskilt intresse för unga studenter – är katastrofala. Sverige lider av en av de högsta nivåerna av ungdomsarbetslöshet i världen. Med en ungdomsarbetslöshet om 24 % är det ett veritabelt faktum att den svenska arbetsmarknaden är djupt dysfunk-tionell. Att ta sig in på arbetsmarknaden som ung – även om du tillhör de med en stundande examen från KTH (men kanske framförallt om du som ung saknar en hög-skoleutbildning) – är mycket svårt.

Bakgrunden till denna situation är enkel. Med fackföreningarnas starka ställ-ning i Sverige har de framgångsrikt lyckats konstruera en arbetsmarknadsstruktur som inneburit att de som de facto har ett arbete tryggt kan luta sig tillbaka mot effektiva barriärer som höga minimilöner och en upp-sjö av så kallade trygghetsregler såsom ex-empelvis LAS – allt på bekostnad av de som står utanför arbetsmarknaden. Likheterna till kartellbildningar på andra områden som söker skapa monopol inom sin sektor – i detta fall arbetskraft – är uppenbara och konsekvenserna lika förödande. Särskilt minimilöner slår extra hårt mot de som inte kan uppnå den produktivitet som krävs vid för höga löner; därmed görs deras inträde till samhället med den utveckling och produktivitetshöjning detta skulle innebära till ett oöverstigligt hinder – att de margina-liserade grupperna i samhället således lider av ett särskilt utanförskap blir därför en sorglig om än förväntad konsekvens.

Albano – en viktig pusselbit i vetenskapsstadenJust nu pågår planerandet av Albano, det område mellan KTH och Stockholms universitet som idag till största delen är en öde industritomt, för fullt. Under våren förväntas poli-tiska beslut för att godkänna planerna på 800 student- och forskarbostäder samt under-visningslokaler. Dessa 800 studentbostäder är en viktig pusselbit i det som brukar kallas vetenskapsstaden, det vill säga visionen om att skapa ett sammanhängande universitets-centra mellan KTH, SU och KI. Ett område som sammantaget innehar både världsledande forskning, goda kommunikationer och närhet till Stockholms centrala delar.

ofta sprids bilden av hur Albanoprojektet inkräktar på Nationalstadsparken. Vi från Stockholms studentkårers centralorganisation anser att den bilden är en myt och att det är viktigt att Stockholms studentorganisationer motverkar den och visar på den oerhörda vikten av att området får förvandlas till ett levande campus. Den planerade bebyggelsen ligger inom den del av Nationalstadsparken där exploatering tillåts enligt översiktplanen. Marken är i dag förorenad och som också konstateras i programförslaget en »ödslig plats«. Programförslaget däremot inkluderar gröna tak, nyplanering av ekar och en ekodukt över Roslagsbanan. Att bygga studentlägenheter i Nationalstadsparkens vackra naturlandskap skulle inte vara ett inkräktande, utan snarare innebära att parken öppnas upp och görs mer tillgänglig än tidigare. För de 50 000 studenter och forskare som kommer att bo och studera i området kommer närheten till naturen innebära ett stort tillskott.

Den urbana atmosfären skapar förutsättningar för Albano att bli ett nav inom veten-skapsstaden. Därför är det viktigt med en sammanhängande stadsmiljö där bebyggelsen inte blir för gles. Att integrera bostäder i Albano är en viktig faktor för att skapa levande miljöer. Idag är Stockholms två största campus, SU och KTH, ogästvänliga och döda platser på kvällar och helger. Multifunktionella campusmiljöer, där lokaler för forskning och undervisning blandas upp med bostäder och annan verksamhet, är ovanliga i Sverige, men Albano har potentialen att göra både SU och KTH mer levande och intressanta. När plan-processen och projekteringen nu går vidare hoppas vi även att lokaler för service och kultur får ett tydligare utrymme i planerna än idag.

Att satsa på studentbostäder vid Albano kan alltså leda både till mer levande campus och till att nationalstadsparken tillgängliggörs för fler människor. Men de 800 studentbos-täderna är också ett avgörande tillskott till Stockholms hårt belastade studentbostadsbe-stånd. Stockholm förväntas växa med ett Göteborg de närmaste tjugo åren. Ändå planeras långt ifrån tillräckligt mycket bostäder för att möta befolkningstillväxten. Redan idag är väntetiden lång för att få en studentbostad och många hänvisas till otrygga andrahandsbo-enden, långa pendlingsavstånd eller att bo kvar hos föräldrarna. Bristen på mindre hyres-lägenheter till vettiga priser bidrar också till att de som kommer över en studentlägenhet behåller den allt längre. Färska siffror från SSCOs bostadsrapport »Att bygga för boende gör Stockholm starkare« visar på hur genomströmningen i studentbostadsbeståndet minskat kraftigt. Det är helt enkelt så att problemen på den reguljära bostadsmarknaden spiller över på studentbostadsmarknaden. I slutändan är de som behöver en bostad allra mest, nyantagna studenter från andra orter än Stockholm, utan ett starkt nätverk eller kontakter, de största förlorarna.

Vi hoppas att Stockholms politiker står på sig och inte kompromissar med bostadsbyg-gandet när arbetet med Albano fortsätter. Att inte ha bostäder till dem som vill studera i huvudstaden går i förlängningen ut över Stockholms konkurrenskraft både som utbild-ningsort och tillväxtcentra.

osCar lavelidOrdförande för Stockholms studentkårers centralorganisationlina glansVice ordförande för Stockholms studentkårers centralorganisationivan millesOrdförande för Tekniska Högskolans Studentkårdavid BjörklundStudiesocialt ansvarig vid Tekniska Högskolans Studentkår fortsätter På sida 27

13OSQLEDAREN NR 5 10/11 13OSQLEDAREN NR 5 10/11

J ag träff ade precis en vän när jag satt på kåren och pluggade. Han skulle iväg till sitt nya jobb och strålade som en sol. Med mina

två och ett halvt år kvar på KTH satt jag fast med mina matriser och determinanter och tänkte att jag är lyckligt lottad som slipper ge mig ut i »den riktiga« världen. Lycklig över att jag kan fortsätta mysa på THS café, komma försent till föreläsning-ar och dricka öl på en tisdag om jag känner för det.

fast så Är det ju inte egentligen, jag har en ständig ångest. Den här ångesten. Den gnager långt bak i huvudet sena nätter och stökar runt i magen inför tentor och krav från omvärlden. Den fi nns även där och påminner mig om livet utanför tryggheten som student. Tänk om jag inte får något jobb? Tänk om jag inte kan något när jag tar examen och tänk om ingen kommer att vilja ha mig? Eller är det bara jantelagen som spökar i mitt huvud? Trots snart tre år innanför murarna på campus känner jag ibland att jag inte kan någon-ting. Kommer jag kunna något arbetsgivarna vill ha om två år? Om inte? Vad gör jag då? Fem år och nästan en halv miljon i studieskulder, kunskapslös och förvirrad. Addera arbetslös till det också. Jag ryser vid bara tanken.

Varför tror man inte bara på sig själv, att man faktiskt är värd en bra lön, en trygg anställning och Volvo, villa, vovve? (eller ett jobb i Silicon Valley?) Min mentor tjatar på mig om att jag måste lugna ner mig. Att allt löser sig och att det kommer fi nnas väntande jobb när jag en vacker,

solig och alldeles fantastisk dag tar examen. Detta borde trösta mig för hon om någon borde veta, hon har ju gjort den här resan själv. Under lunch-mötena försöker hon banka in i mitt huvud att hon kände samma sak när hon gick på Elektro. I slutändan hade hon ändå rott hem ett jobb innan hon tog examen.

Ändå går jag ibland runt med en klump i magen och undrar vad det ska bli av lilla mig. Jag känner mig liten och betydelselös. Jag vet att jag inte är ensam om dessa tankar, jag har på känn att ungefär alla som passerat genom portarna till KTH någon gång tänkt samma tanke. Fenomenet har jag diskuterat med mina vänner ett fl ertal gånger. Prestationsångesten som tar ner en på jor-den med en käftsmäll och påminner en om att jag inte ska tro att jag är något. Att ens prestationer än så länge inte betyder mycket för omvärlden. Den smällen svider rätt bra måste jag erkänna.

När skallen slutat snurra och jag lappat ihop självförtroendet efter smällarna tror och hoppas jag någonstans att jag kommer att få ett jobb som jag är nöjd med. När jag sitter som projektledare på ett lite lagom schysst företag inom femton år kan jag titta tillbaka på mina år på KTH, skratta lite och inte alls förstå varför jag kände som jag gjorde där på vårkanten i trean. Allt löste sig, jag fi ck ett jobb, en villa i Saltis och en lika jobbig granne som Ove i Solsidan. Volvon och vovven är numera en självklarhet. Likaså en sol- och en vintersemester per år. Varför oroade jag mig? Det blev ju något av mig när jag blev stor.

fokus

Vad ska det bli av mig när jag blir stor?Krönika av Eva Olsson [[email protected]]

Illustration: Rasmus Westman [[email protected]]

[[email protected]]


En kväll i februari samlades ett hundratal studenter för att få tips och motivation till sin entre-prenörsanda. På scen stod Ted Valentin, Anne O’Leary och Saeid Esmaeilzadeh – alla framgångsrika entreprenörer. Även om det var kallt utomhus var det varmt inne i lokalerna. Stämningen var hög och inspirationen flödade. Bakom even-tet stod Excitera Enterprise Forum, ett nätverk för studenter som är intresserade av entreprenörskap och att driva egna företag.

F örst upp på scen är Ted Va-lentin som beskriver sig själv som en kodare och entrepre-

nör. I bagaget har han en examen från Handelshögskolan och startandet av fl era företag, varav de fl esta är hemsi-dor - Sushikartan.se, uppsatser.se och exjobbssidan.se är några av dem.

Steve Jobs är en av Teds förebil-der och han drar gärna paralleller till honom - den missförstådde nörden som gick sin egen väg och på så sätt kom

väldigt långt. Apple-grundaren har sina rötter i Silicon Valley, där det fi nns alla möjligheter för en gräsrotsutvecklare. Alltså amatörer eller studenter som slår sina huvuden ihop för att komma på galna idéer eller rentav morgondagens teknik. Vad Ted vill poängtera är att vi inte fi nner motsvarigheten här i Sverige, utan att vi svenskar tenderar att sitta ensamma hemma istället för att möta andra i en kreativ symbios.

– Vi behöver bli bättre på att mötas tillsammans för att få idéer att väckas till liv och växa till stora innovationer, avrundar han sitt framträdande.

nÄr anne o’learY går på scen inleder hon med att berätta att det inte var hennes avsikt att bli en entreprenör, utan att det var kärleken som drog henne in på det spåret. Hon fl yttade från Boston till Sverige efter att ha pratat med en svensk man i två timmar. Efter ett par månader här hade hon och hennes man öppnat en restaurang – den första som sedan skulle komma att bli många fl er i kedjan O’Learys.

– Jag vill hellre att ni skaff ar företag än barn, utbrister Anne och det är inte svårt att förstå att hon älskar det hon gör och verkli-gen vill att fl era ska gå i hennes fotspår. Hon fortsätter:

– Under min studietid lärde jag mig mycket, men inte i jämfö-relse med vad jag gjorde när jag skaff ade ett företag.

Anledningen till att hon lyckades med O’Learys, hävdar hon var att det fanns en historia bakom, att hon var tydlig i sin målsättning och att hade en stor passion för just sport.

Hon berättar att man som entreprenör måste vara beredd på att misslyckas men att man alltid kan resa sig igen. En stor hjälp på traven är att skaff a sig en mentor, någon som kan rädda en från de misstag som är svåra att undvika på egen hand.

– Nu när jag kommit så långt med O’Learys-kedjan spelar det ingen roll om jag har 100 eller 500 restauranger. Om man kommer igång brukar utvecklingen växa logaritmiskt, avslutar Anne som en inspirerande morot.

kVÄllens sista talare Saeid Esmaeilzadeh driver Serendipity Innovations. Det är ett företag vars nyckel till gott resultat har varit att få olika sorters kompetenser att arbeta i team för att få en idé att växa fram till framgångsrika bolag.

– Innovation är lagarbete, inte bara en professor som sitter på sin kammare och mixtrar. Business, strategi och marknadsföring hör också hit, menar Saeid.

Serendipity Innovations låter helt enkelt forskare och entrepre-nörer mötas, få de verktyg de behöver och sedan driva projektet i sin egen riktning.

– När välklädda jurister möter forskare i Hawaii-skjortor kan det uppstå kulturkrockar, därför måste man jobba med kommuni-kationen i laget varje dag, berättar Saeid.

Syftet bakom är att göra något för varje mans bästa, alltså inte bara med ekonomi som drivkraft utan även kunskap. Det fi nns alltid akademisk forskning bakom varje projekt.

– Sverige är ett av världens bästa länder att investera i eftersom väldigt mycket kunskap kommer härifrån. Men vi är inte lika bra på entreprenörskap, det är något som vi måste bli bättre på.

Saeid avslutar med att ge alla studenter ett tips:– Om man vill bli bäst på det man gör måste man hitta sin

nisch. Jag rekommenderar även dubbla examen, ekonomi och mate-riallära är till exempel en slående kombination.

Text & foto: Ingrid Kjellström [[email protected]]

Fnör. I bagaget har han en examen från Handelshögskolan och startandet av fl era företag, varav de fl esta är hemsi-dor - Sushikartan.se, uppsatser.se och exjobbssidan.se är några av dem.

der och han drar gärna paralleller till honom - den missförstådde nörden som

Ans

tälln

ingsb

ar?

Nej,

ent

repr

enö

r!

Över: Saeid Esmaeilzadeh, Karin Andersson, Ted Valentin & Anne O’Leary. Under: Ett fullsatt Sing-Sing och Anne O’Leary under sitt tal.

fokus ANSTÄLLNINGSBAR


fokus

CVViktor »Biffen« KüggermannDrottning Kristinas väg 15-19100 44 [email protected]

KarriärmålJag vill arbeta med programmeringsprojekt och tjäna feta stålar, dock har jag ingen erfarenhet av yrket.

UtbildningGrundskola + Gymnasium + Universitet

ErfarenhetDiverse projekt och deltidsjobb, du vet...

AnställningarSommarjobb Tjoffes korvmoj 1992Sommarjobb Solstrålens fritidsgård 1993Deltidsjobb barnvakt åt Gittan på femte våningen 1994-1997Programmeringsassistent på DICE 2009-nu

PersonligtJag är en galet skön snubbe som vet hur man festar med grabbarna och ändå jobba dagen efter ;) Gymmar även 4 gånger i veckan och bänkar 130 kilo utan problem! Har en galet snygg brud

Skippa smeknamn

Använd en mer formell mailadress

Istället exempelvis: att arbeta och utvecklas inom

programmeringsbranschen där jag kan utnyttja min

bakgrund som civilinjengör och så småningom nå ledande

position med hjälp av mina sociala och kommunikativa

förmågor. Jag har ingen erfarenhet av yrket i sig, men jag

har aktivt deltagit i ett flertal större programmeringsprojekt

både inom och utanför skolan, jag har dessutom varit

coach för det lokala handbollslaget, vilket kan komma till

användning vid ledande av grupper.

Istället:

- Datavetenskapliga programmet, Drottning Kristinas Gymnasium 1994-97 - Civilingenjörsutbildning i Datateknik inriktning Operativsystem, Kungliga Tekniska Högskolan 1997-2002)

Istället: välj ut relevanta projekt som har gett dig nyttiga erfarenheter, beskriv vad du gjorde och vad du fick ut av det.

Istället: smala ner till anställningar som är relevanta för

jobbet du söker.

Det är inte alltid nödvändigt att ha med personlig information.

Men om det är relevant till jobbet du söker, exempelvis att det

krävs att du har sociala färdigheter eller om arbetet är fysiskt

krävande kan du istället skriva: Jag är socialt aktiv med släkt

och vänner, tränar regelbundet och är sambo

Text: Alexander Busnyuk [[email protected]]

BRA!!

Viktor: en grabb i sina bästa år, trevlig, rolig, intressant och har gott om vänner. Men när Viktor ska mingla/ragga försvinner det hela av någon anledning. Han ser trist och nervös ut och blir en i mängden. Viktor försöker inleda en konversation:

Tjena, Virre var namnen. Vet inte kanske om du känner igen mig

men jag syndes i bakgrunden på förstabilden i dagens aftonbladet. Det

var nice! Lite som när jag vann talangjakten i lågstadiet, mamma var såå

stolt! Jag är i alla fall en mysig kille som gillar långa ridturer på stranden i

månskenet och mys framför brasan.

Ett CV när du söker jobb kan jämföras med första intrycket när du

raggar på krogen.Om vi nu ignorerar faktumet att Viktor försökte inleda

en konversation med en monolog kan hans fel i stort sett appliceras till

ett CV som följande.

Kontrollera stavningen innan du skickar in, stavningskontroll har funnits i Word sen urminnes tider.

Piffa till utseendet, jobba lite i Indesign eller dylikt för att få ditt CV att stå ut bland de 199 andra ansökande.

Hitta inte På saker bara för att fylla i hål. Istället för att skriva att du har varit arbetslös det senaste året (eller lögnen) skriver du vad du har gjort, hur det har utvecklat dig och ökat din kompetens (tagit kurser, deltagit i projekt etc).

ta inte med alltför gamla meriter. Att du har arbetat på en korvmoj i högstadiet när du sökte butiksjobb i gymnasiet har inte riktigt samma tyngd på pappret när du ska skicka ett CV under/efter universitetstudierna.

om du väljer att bifoga en bild, välj då en neutral bild som ett passfoto istället för din senaste coola partybild från facebook.

sKräddarsy Cv:t för det specifika jobbet du skickar det till för att undvika massutskick-vibbar. Tänk känslan du får när du får ett massmail i inkorgen, se till att utforma ditt CV så folk slipper få den när de läser ditt CV. Testa gärna på kompisar och släkt.

CV’t: det första intrycket



Det började i ung ålder, den eviga påmin-nelsen om hur viktigt det är att plugga vi-dare och ta sin examen. Man skulle skaffa sig ett yrke som gav bra lön och man skulle leva ett gott liv. KTH har tusentals studen-ter som alla följer detta goda råd, men rätt som det är hör man om någon som har lyckats rätt bra i arbetslivet – utan det där diplomet. Då kan man ställa sig frågan; behöver jag verkligen ta min examen för att få ett bra jobb?

J ohan Saur började på KTH för elva år sedan för att gå programmet maskin-teknik. Idag jobbar han på medieföre-

taget Qbrick, men han är fortfarande inskri-ven på KTH. Han har inte mycket kvar att göra för att bli en diplomerad civilingenjör, men han anser att möjligheterna på arbets-marknaden är stora även utan examen.

Vill man lyckas på arbetsmarknaden är det kanske viktigare att få en bild av hur just företagen värderar en examen, det vill säga deras syn på en nyexaminerad och en nästan färdig student.

Gustaf Geterud, Employer Branding & Recruitment Specialist på Ericsson, menar att det alltid är en fördel att ha sin examen men att allt beror på situation och position. Det händer att de anställer studenter som ännu inte är klara – då det i slutändan är viktigast att företaget och rätt kandidat hit-tar varandra.

På rekryteringsföretaget Academic Work jobbar tre civilingenjörer, Jan Akhtar är en utav dem. Hans personliga erfarenhet är att en nyexaminerad visar prov på att hon kan slutföra och driva igenom saker. En student med exjobbet kvar kan inte visa vilka kunskaper hon egentligen besitter,

då exjobbet ses som ett bevis på akademisk höjd. Många rekryterare är nämligen väldigt intresserade av just examensarbetet.

I KTHs styrelse sitter bland ett tjugotal andra näringslivstoppar, politiker och studeranderepresentanter Susanne Ås Sivborg, generaldirektör för Patent- och registreringsverket. Hon håller med om att examen visar att man är pålitlig, »med en examen på pappret också, visar du att du fullföljer det du påbörjar och du når dina mål – egenskaper som en arbetsgivare vill att alla medarbetare ska ha.«

bliCkar man tillbaka på Johan Saur har han lyckats väldigt bra även utan ett färdigt exjobb. Han får nya arbetsuppgifter hela tiden och han tror att möjligheten för karriärutveckling är lika stor för honom som övriga arbetare, främst eftersom han utvecklas på jobbet varje dag. Han tror däremot att möjligheten att klättra upp till chefsrollen är begränsad, men att defi nitio-nen för karriärutveckling inte innebär att du en dag ska bli chef. Karriärutveckling innebär att du går från en position till en annan och blir mer efterfrågad, något han känner händer för honom.

Även om man lyckas få jobbet, med eller utan examen, dyker alltid en annan fråga upp; lönen? På Ericsson använder man sig av en bestämd ingångslön för nyexami-nerade, alltså måste man ha sin examen för att ha rätt till den lönen. Det är förmod-ligen så på de fl esta stora företag. Johan Saur, däremot, tror inte att han skulle tjäna märkbart mycket mer på Qbrick om han tog sin examen.

I slutändan verkar det handla om vilka krav ett företag egentligen har på nyanställ-

da och om att befi nna sig på rätt plats vid rätt tidpunkt. Att en människa har lyckats behöver inte nödvändigtvis betyda att alla klarar sig utan examen. Gustaf Geterud nämner att om man tittar på hur det ser ut bland chefspositionerna idag, både inom Ericsson och i hela Sverige, så fi nns det chefer med fi na karriärer utan examen. Han tror däremot att det är något som kommer att ändras inom kort. Internationellt har kraven på examen blivit större och han tror att det kravet kommer öka i Sverige också. Även Susanne Ås Sivborg menar att examen är viktigt internationellt, »det är egentligen bara i Sverige du kanske kan gå vidare och göra karriär utan en examen och egentligen bara i svenska företag. Vill du vara med på den europeiska eller internationella arbets-marknaden måste du ha din examen.«

Johan Saur har lyckats bra där han job-bar nu, men det fi nns ingen garanti för att det kommer gå lika smidigt på nästa företag. Visserligen har han då en hel del erfarenhet i bagaget, men fortfarande ingen examen – om han inte en dag bestämmer sig för att komma tillbaka till KTH och ta tag i det.

så Visst går det att få jobb utan examen, men om man jämför fördelarna med att ha tagit sin examen och begräsningarna i att inte ha det så talar det för att verkligen orka ta tag i det sista på utbildningen. Man har en större chans att få jobb och att få en lön som ligger i nivå med ens utbildning. Det är värt att lägga ner den extra tid som behövs.

Text: Lidija Murselovic

[[email protected]]

Vem behöver examen?


fokus

Anders rosén, InformAtIonsteknIk

Svar Jag vill ha något kul jobb; något som intresserar mig. Jag ska inte bli någon storföretagsslav som alla andra. De får betalt för korta, snabba arbeten. Jag vill sitta med under hela produktionen av en mjukvara. Annars kan jag tänka mig starta eget också.

Ahron Ahmed, InformAtIonsteknIk

Svar Helst skulle jag vilja ha ett vanligt jobb med arbetstider mellan ungefär åtta och fem. Men jag kanske skulle kunna tänka mig att vara konsult. Det är lite friare och man kan jobba på olika ställen och länder.

Abe ZAchArIAh, dAtAteknIk

Svar Det ska vara bra lön, bra arbetsmiljö och bra arbetskollegor. Jag vill ha fast jobb. Det blir nog bra om det är en schysst arbetsgivare.

Alex ellgren, mIkroelektronIk

Svar Att jag får pyssla med det jag har pluggat. Jag har inriktat mig på materialegenskaper och då vill jag att arbetet ska röra mitt intresse. Många blir ju projektledare istället för att arbeta med det de lärt sig göra men det passar inte mig.

sussIe renström, InformAtIonsteknIk

Svar Jag har inte tänkt på det. Det jag vill ha är ett jobb där jag får arbeta både i Kina och i Sverige. Då skulle jag resa mellan arbetsplatserna i de olika länderna så ofta som det behövs.

Anton from, InformAtIonsteknIk

Svar Jag kräver ganska mycket! Arbetet ska oftast vara varierat så jag får utvecklas. Det ska inte följa en »mall« där man inte får gå utanför ramen utan måste göra allt på ett sätt. Man måste få chans att testa. Det ska vara vettiga chefer.

mAx sutton, InformAtIonsteknIk

med JApAnsk InrIktnIng

Svar Det ska inte vara tråkigt i alla fall, utan omväxlande. Jag vill inte jobba själv. Det är bättre att jobba i en grupp. Det ska vara bra stämning på företaget. Man behöver ju faktiskt inte ha jättehögt betalt för att trivas.

fIlIp Asplund, InformAtIonsteknIk

Svar Jag har precis börjat men jag får se hur jag tänker om fyra år. Förmodligen vill jag ha fast anställning men att vara konsult skulle nog också bli kul.

mArtIne selIn, InformAtIonsteknIk

Svar Jag vill att mitt företag inte ska vara rädd att testa nya saker. Ett uppfinningsrikt företag där man inte är fast i rutiner som på många andra ställen. Det är svårt att få många tjejer inom IT men det blir bättre stämning då. Jag vill ha det ska vara »50-50« tjejer-killar.

Vad kräver du av ditt arbete?Vilka krav ställer man egentligen på sin arbetsgivare? Är det viktigt att de är socialt ansvarstagande, har bra löner eller en miljöpolicy? Osqledarens David Ringqvist satte sig på tunnelbanan till Kista för att höra vad studenterna där hade att säga om sina framtida arbetsgivare.

Text: David Ringqvist [[email protected]]

Foto: Emma Ringqvist


frida ström började

på KTH 2010 och går

första året på

Medieteknik.

tänker du praktisera?

Jag har inga planer på det just nu, jag får se hur

det blir. Jag håller på med så mycket annat och

jobbar vid sidan om.

kommer det påverka din anställningsbar-

het?

Nej, det tror jag inte. För egen del känner jag

att jag har en ganska bra grund från andra

jobb.

är det bra eller dåligt att obligatoriet togs

bort?

För de som kanske måste jobba och inte har råd

att avvara jobbtider för praktik är det förstås

dåligt. Det är ju bra att få möjlighet att inom

skolan få chans till praktik. Jag tror däremot att

det är bättre att fixa praktiken själv, om man

har möjlighet.

Praktik i sig, bra eller dåligt?

Praktik är toppen! Alla erfarenheter är merite-

rande. Man får komma ut och se världen lite

grann och erfarenhet

att sätta i samman-

hang. Man får vara

på en plats bara för

att lära sig, utan att

känna stress, press

och jobbångest

Behövs praktik?

Världen går förstås inte under utan praktik men

det är otroligt givande. Praktik är bra för att

man får känna på nya områden och det ger en

viss inblick i vad man kommer att göra sedan.

Man knyter kontakter och får nya erfarenheter.

vill du ha tillbaka praktikobligatoriet?

Jag tycker att det ska vara en del av utbild-

ningen. För att få ut någonting av sin tid på ett

företag bör man vara där en lite längre tid, inte

bara runt en vecka. Under långa utbildningar,

exempelvis civilingenjör, tycker jag att det

borde gå att avvara minst en månad på 5 år för

praktik.

emilie areBorn började

på KTH år 2006. Hon

läste Samhällsbygg-

nad, inriktning bygg-

och projektledning

och är precis utexami-

nerad.

har du praktiserat under din tid på kth?

Jag har aldrig praktiserat inom utbildningen då

obligatoriet togs bort innan jag började plugga.

Däremot har jag på eget initiativ varit på praktik

relaterat till samhällsbyggnad varje sommar

under utbildningen.

har du jobb?

Ja. Jag fick mitt jobb innan jag hade tagit

examen. Där jag jobbar nu praktiserade jag

sommaren efter ettan. De visste vem jag var

redan innan jag kom på intervju, vilket var bra,

eftersom företaget sällan anställer nyutexami-

nerade.

har din praktik påverkat din anställnings-

barhet?

Jag har fått stor erfarenhet från sommarprakti-

ken och det har varit värdefullt för mig i arbets-

livet. Jag fick många positiva kommentarer om

det på arbetsintervjuer.

Behövs praktik?

Praktik ger en röd tråd i utbildningen och

referenser till verkligheten om saker och ting

man har sett på plats. Man får prova på nya

saker och man får en inblick hur det är när man

börjar jobba på riktigt. De flesta jag känner har

gjort praktik på egen hand. I samhällsbyggbran-

schen framförallt, är det viktigt att koppla teori

till riktiga livet.

Behövs praktikobligatorium?

Jag vet inte, det beror på. Företagen kanske

inte kan ta emot alla, och det är ingen större

idé att gå på praktik utan någon uppgift att

utföra. Hade jag fått bestämma hade jag inte

återinfört praktikobligatoriet. Som arbetsgivare

ser man det nog som en positiv sak att man har

tagit initiativet att fixa praktik på egen hand.

är praktik nödvändigt för att få jobb?

Praktik är viktigt men förmodligen inte avgöran-

de för att få jobb eller inte. Det är nyttigt med

andra erfarenheter också. Jag rekommenderar

alla att gå på praktik, för sin egen skull.

stellan lundström,

professor i fastighets-

ekonomi, är dekan för

arkitektsektionen och

Samhällsbyggnad.

har du praktiserat?

Jag var på praktik både innan och på somrarna

under utbildningen. Som det var då kunde man

tillgodoräkna det. För egen del har min praktik

haft stor betydelse.

varför togs praktikobligatoriet bort?

Den främsta anledningen var för att en stor

andel av studenterna hade svårt att få en prak-

tikplats relaterad till utbildningen. Man ska inte

bara lämna en student på en arbetsplats, utan

meningen bakom praktiken ligger ju i att den

kunskapen sprids av en handledare.

var det bra eller dåligt att obligatoriet togs

bort?

Det var både bra och dåligt. Dåligt just för

att praktik är otroligt givande och viktigt för

studenters utveckling, och att det nu kanske

försvårar chanserna för vissa att få praktik. Bra

att det försvann på det sätt att praktikobligato-

riet borde skett på ett annat sätt.

om du fick bestämma, skulle du ta tillbaka

obligatoriet?

Ja, men med en annan organisation. Förut

skedde praktiken under sommarledigheten som

man sedan kunde räkna till godo. Jag tycker

att den ska ske på terminstid, och ge högsko-

lepoäng som allt annat. Därmed förlängs också

studietiden. Det vore bra om det låg som en

kurs med en avslutande rapport.

tror du att praktik påverkar anställnings-

barheten?

Ja, i vissa specifika fall. Kanske inte just nu, då

suget efter civilingenjörer är stort och arbetsgi-

varna tar det som finns. I andra fall tror jag att

praktik ger ökad erfarenhet vilket är merite-

rande i de flesta sammanhang.

Behövs praktik?

Ja. Det är otroligt bra att koppla teori till

praktik. Det motiverar studenterna. Man är ju

inte färdigutbildad bara för att man har tagit

examen, utan det är en process av life long lear-

ning så att säga.


TORSDAGSKVÄLLARpå

NYMBLE

PÅ!

Alkohol och skolarbete kan skada min hälsa.

Den saknade praktikenPraktikobligatoriet togs bort från KTH år 2002. Osqledaren har träffat en nystartad student, en nyutexaminerad ingenjör och en dekan för att ifrågasätta hurvida det var bra, eller dåligt.

Text: Elisabeth Ingvar [[email protected]]

Praktik är toppen! Alla

erfarenheter är meriterande.

Praktik är toppen! Alla

erfarenheter är

FOTO

FRIDA

STRÖM

: KEN

T SÖD

ERBOM

, EMELIE A

REBORN

: ELISABETH

ING

VA

R, STELLAN

LUN

DSTRÖ

M: K

TH


fokus

TORSDAGSKVÄLLARpå

NYMBLE

PÅ!

Alkohol och skolarbete kan skada min hälsa.

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

27ʼ

32ʼ

37ʼ

42ʼ

47ʼ

Linkö

pings

unive

rsitet

, Indu

striel

l eko

nomi

Lund

s Tek

niska

Hög

skola

, Mas

kintek

nik

KTH,

Mas

kintek

nik

KTH,

Softw

are e

ngine

ering

KTH,

Data

teknik

KTH,

Elek

trotek

nik Ci

viling

enjör

KTH,

Elek

trotek

nik M

aster

KTH,

Indu

striel

l eko

nomi

Lund

s Tek

niska

Hög

skola

, Indu

striel

l eko

nomi

Hand

elshö

gsko

lan, F

öreta

gsek

onom

i

Löneutveckling,ej chefsbefattning

Ingån

gslön

Efter

10 år

Efter

20 år

ExamenAntagna

Män 72 %Kvinnor 28 % Män 70 %Kvinnor 30 %

1000

1500

2000 Examinerade Antagna

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

2001

2000

1999

1998

1997

1996

Examensstatistik

När väljer man att plocka ut sin examen? Noterbart är rusningen 1999 och ned-gången mellan 2006 och 2009.

Ingen vill ta examen i fi nanskris

Vanligare att tjejer tar examen

Hög lön? Då skulle du valt...

Käl

lor:

KTH

s år

sred

ovis

ning

, SC

B, S

vens

kt N

ärin

gsliv

, SA

CO


I år går det 26:e Jubelspexet av stapeln. Jubelspexet är ma-skinsektionens eget spex som har funnits sedan sektionen fi rade sitt 75-års jubileum 1985. Då var ungefär 40 studenter

engagerade i spexet. Idag har antalet ökat till runt 120 stycken och Jubelspexet är därmed KTH:s största spex om man ser till antalet deltagare. Ordet spex är en förkortning av ordet spektakel och beskrivs som ett lustspel med inslag av sång.

- Jubelspexet har behållit spexandan, säger Hannah som tillsammans med Heidi är årets directricer, eller »dirrar«. De menar att jubelspexet fortfarande engagerar sin publik och att skådespe-larna fortfarande tar kommandot, något de tycker att vissa spex kan ha tappat lite av. Hannah och Heidi blev valda till sina poster i våras och det var då deras stora jobb började. De ska vara allt och inget i spexet och kallar sig själva spindeln i nätet som håller koll på cheferna för de många olika grupperna.

För att få ihop Jubelspexet fi nns det 14 olika grupper, med allt från skådisar till de som syr deras kläder. Alla håller koll på sitt ef-tersom att grupperna med sin chef ofta har ganska stor frihet över vad de gör. Dansgruppen kommer på koreografi n till sina nummer själv och Dekor, som snickrar ihop dekoren, designar den själva. Det är chefen som har det övergripande ansvaret för en grupp, med lite inspiration och tips från dirrarna och regissören.

Cheferna till de olika grupperna väljs av dirrarna och det är ofta personer som redan varit med i spexet tidigare. För det är så det är, har man en gång varit med i spexet är det inte ovanligt att man söker sig dit igen, berättar Hanna och Heidi. Många satsar på att komma med i Vrak, vilket är en grupp för veteranerna som kanske inte gör så mycket men som är med ändå. Det sägs att lönen för mödan med alla förberedelser kommer under föreställnings-dagarna, det är då folk verkligen engagerar sig.

engagemanget Visade sig tydligt förra året då en av förställ-ningarna höll på att behöva avbrytas när det uppstod en kabelbrand och man var tvungna att utrymma teatern. Men det stoppade inte spexet, man hittade istället en park i närheten och fortsatte med sista akten där. Ett av problemen som uppstod var att några instru-ment och dekor inte fanns, men det gick att lösa. Dekoren utgjordes istället av personer ur dekorgruppen som ställde sig som bord och stolar, eller vad som nu behövdes och orkestern agerade som sina egna instrument.

Hur årets spex kommer gå till historien vet man ännu inte, men det börjar snart dra ihop sig till föreställning. Årets spex har titeln Robin Hood men »historien håller sig inte inom ramarna av den klassiska berättelsen om folkets hjälte och de fattigas beskyd-dare«, kan man läsa på spexets hemsida. Historien valdes ut bland sex sju olika synopsis som kom in och man tyckte från början att det var en väldigt bra idé. Det fanns en vision och en röd tråd, vilket

annars inte alltid brukar ingå i ett spex. I år har man bytt teater från den ganska lilla Boulevardteatern till den större Dieselverkstaden i Sickla. Där kommer man ha föreställningar den 19-21 och 26-28 april.

Text & foto: Katja Rantala [[email protected]]

JUBELSPEXET 2011

titel Robin Hood

direCtriser Hannah Jesinkey och Heidi Ahmadi Åman

sPelas Den 19e - 21e och 26e - 28e april

var var var Dieselverkstaden i Sickla

mer information se www.jubelspexet.se

Bakom kulisserna hos

Jubelspexet

Sheriffen av Nottingham och Prins John under första dekorrepet

Hanna och Heidi, Jubelspexets directriser

FOTO

: NIC

KLA

S BE

RGLI

N


TEKNOLOGKÖRENTEKNOLOGKÖRENOL Gör

Våren står runt hörnet och på samma sätt som snön sakta men säkert lämnar vår jord så skall A&J lämna Osqledaren för att gå vidare. En värdig efterföljare

är ett måste i en så profesionell artikelserie som OL-gör, varför det skedde en talangjakt i stil med The Apprentice för att hitta en lämplig sådan. Efter åtskilliga år och miljontals kronor investerade står vi nu här med ett nytt

uppdrag och en ny OL-görare, Henning Alesund. En kall och jävlig dag i februari gav vi oss iväg för att se ett gäng glada studenter sjunga lite skönsång på ett

av Teknologkörens rep.

FOTO

: NIC

KLA

S BE

RGLI

N


T eknologkören kanske låter som en torr och lite ostämd fyl-lekör som sjunger alla studentikosa fyllesånger du trött-nade på efter din andra gasque på KTH. Det ska erkännas

direkt att vi innan vi begav oss till teknologkörsrepet hade ungefär lika många fördomar som Teknologkören har stämmor (vilket är jättemånga). För att dämpa nervositeten innan vi skulle bli av med vår körrepsoskuld och döda några av våra fördomar tog vi nytta av våra nyvunna kunskaper från OL Gör: Vincollegiet. Vi svepte därför ett par glas vin som skulle få Bengt Frithiofsson att gråta sherry av vetskapen att det faktiskt tillverkas vin som till smaken liknar spolarvätska.

Kongl. Teknologkören säger själva att de är Sveriges mest seriösa studentkör. Vi antog att det skulle vara mest teknologer i kören, det hör man ju på namnet (Slutsatsdragning 101). När dirigenten Rikard Karlsson utbrister »Det är två åttondelar på en fj ärdedel« och någon svarar »Ah just jävlar!« börjar vi dock inse att så kanske inte är fallet. Det visar sig att ingredienserna i kören är 70% teknologer blandat med en polis och ett antal läkarstudenter (kvinnliga sådana). Vi kan säga att resten är modeller. Andelen teknologer i kören är alltså inte mer än alkoholhalten i absint vilket kan tyckas märkligt, men det är precis gränsen för att få vara en av THS föreningar.

nÄr teknologkören UpptrÄdde första gången för strax över 80 år sedan följde de hjärtligt det rykte som KTH fortfarande har, nämligen att det bara är grabbar som platsar på teknis. Så var även fallet fram tills 1967 då det kom in en ledare som svingade för det andra laget. 40 år senare står vi nu här med en salig blandning (50-50) om 45st fi nt framavlade fl ickor och pojkar med stämmor lika lena som smör (för det är väldigt lent).

Ett annat tecken som visar på deras seriositet, är att dirigenten får betalt för sitt intensiva viftande under 1½ timme varje onsdag. Till vardags leder han Danderyds församlings kör och Danderyds vokalensemble och han har så många utbildningar i ämnet kör att vi får anta att han inte har gjort dessa i ett kör (BADAM-DSH!). Att han är en dirigent är vi säkra på, speciellt med tanke på att han ploppar ur sig oneliners som »Börja med en stor inställning, fast svagt. Så att du kan göra ett stort crescendo.«, »Mycket ters där!« och »De här sextondelarna rusar nåt så ofantligt!«

När vi frågar om Teknologkören är bättre än Danderyds församlings kör får vi först ett klart ja till svar som dock oroväck-ande snabbt byts ut mot ett mer tvekande »ja, ibland«. Vi antar att undantagen inträff ar vid alltför hårt festande eller när dirigenten glömt ta ur sina öronproppar. För vackert låter det sannerligen. Fast å andra sidan är vi ju verkligen inte rätt personer att uttala oss. Att fyllesjunga I’m on a boat är det vackraste våra röster kan åstadkomma.

Vi upptäckte när vi väl infann oss på repet att de nog inte kom-mer sjunga så mycket hip-hop alls. Därför valde vi att vara tysta (det var alltså inte så att vi inte vågade sjunga) när de andra utnyttjade sina medfödda fördelar. Dirigenten säger dock snart »Man kan repa med öronen också, det är viktigare nästan.« och det var precis vad vi gjorde, likt två visa män. Vi frågade till och med en av sångarna om de sjöng mycket hip-hop och han svarade lite bittert »Asså vi borde göra det men vi gör inte det.« Vi instämmer och föreslår att de borde ha lite fl er ö-råd i Teknologkören.

Vi passade dessutom på att uppmärksamma den fi na fördel-

ningen av sångare. Till att börja med sitter samtliga herrar på det bakre ledet och övriga deltagare på det främre. Dessutom så verkar det fi nnas en tanke bakom ordningen de sitter i, uppmärksamma som vi är så märker vi att samtliga i en stämma sitter på bredvid varandra och väsnas.

Vi sitter sedan tysta och försöker så gott vi kan hänga med i noterna. Vår italienska är dock i klass med Brad Pitt i Inglorious Bas-terds (d.v.s. vi kan säga »Buon Giorno« med sjukt bra inlevelse). När meningar som »Poco piu vivo« dyker upp i noterna antar vi att man

TEKNOLOGKÖRENol gÖR

»Man kan repa med öronen också, det är viktigare nästan.« och det var precis vad vi gjorde, likt två

visa män. Vi frågade till och med en av sångarna om de sjöng

mycket hip-hop och han svarade lite bittert »Asså vi borde göra det

men vi gör inte det.«



visa män. Vi frågade till och med


ska fl axa lite med sina armar, men när ingen annan gör det så börjar vi titta på hur alla ser ut när de sjunger istället. Det svåra i konsten att vara snygg när man sjunger är det faktum att man måste ha munnen öppen. Då är det svårt att vara snygg. Vi frågar sångarna själva vad de tycker i frågan och en kille anser att »Tenorerna får

shitface« och en tjej som till utseendet har lite likheter med en uggla säger just att »Man ska se ut som en uggla« så vi får anta att hon är deras bästa sångare på det avseendet.

Innan besöket ställde vi oss frågan »Vad är hetare än en tjej

som sjunger en kärleksserenad för oss?« Jo, 20 tjejer som sjunger en kärleksserenad för oss, som sedan vill bli pussade. Detta var ganska exakt vad som hände strax innan vi var tvungna att lämna haremet, även kallat Q34. För alla killar som ännu inte fått pussa en fager dam kan vi varmt rekommendera ett besök på Teknologkörens rep. När kärlek väl är på tapeten kan vi bocka av de två kanske mest rele-vanta frågorna av alla, nämligen: Får ni ligga? »Ja lite ibland« lyder svaret från en kille i 20-årsåldern med fj un i ansiktet (även numera kallad körmusche). Den andra frågan blir: Är det mycket fylla? »På individuell basis, ja« kommenterar en ung herre som förmodligen tänkte på sina fredagskvällar och inte på Teknologkören.

Precis som vilken annan saga som helst fi nns det även ett slut på denna och som ni alla vet så innebär det betygsdags. Eftersom det är vardagsmat för oss att höra 20 tjejer sjunga kärleksserenader för oss och sedan får oss att pussa dem så kommer det faktumet inte alls att påverka betyget. På en sjukt myntad skala från A till AWESOME erhåller Kongl. Teknologkören ett stabilt och kärleks-fullt AWESOME!!1 (Ladies, mailen fi nner ni i slutet).

Text: Henning Alesund och Alexander Biledt

[[email protected]] [[email protected]]

Foto: Alexander Biledt

Rikard Karlsson instruerar sångarna i teknologköen.

När meningar som »Poco piu vivo« dyker upp i noterna antar vi att man ska fl axa lite med sina armar, men när ingen annan gör

det så börjar vi titta på hur alla ser ut när de sjunger istället.

När meningar som »Poco piu vivo« dyker upp i noterna antar vi att man ska fl axa lite med sina

När meningar som »Poco piu vivo« dyker upp i noterna antar vi att man ska fl axa lite med sina armar, men när ingen annan gör

24 OSQLEDAREN NR 5 10/11 WWW.OSQLEDAREN.SE24 OSQLEDAREN NR 5 10/11 WWW.OSQLEDAREN.SEOSQLEDAREN NR 5 10/11OSQLEDAREN NR 5 10/11

www.uu.se/masterprogram

FOTO

: STA

FFA

N C

LAES

SON

In EnglIsh

Facebook events, status updates, and YouTube clips are changing the world. Tools that we normally use to talk about last night’s party are now employed to organize rallies and protests in the tumul-tuous uprisings in the Middle East and North Africa.

I n the 2010 fi lm, Th e Social Network, we see the creation of Facebook amidst shots of dorm room sleepovers

and wild drinking games. Seven years after the rapid spread of the nascent social media network depicted in the fi lm, I open up a newspaper and see a picture of Tahir Squ-are in Cairo, Egypt - a photo of protestors surrounding trash that spells out the word, »FACEBOOK«. Th e Facebook movement has taken full fl ight. No longer is Facebook merely a platform in which to »poke« attrac-tive girls and advertise keggers; Facebook, during the last few weeks, has played a para-mount role in the toppling of governments and dictators.

Yet the company at the heart of this revolution has remained steadfastly silent about its new role in global politics. Much has been said about the positive infl uence of Facebook on the protests, but there is a darker side too. In fact, some of its policies have left those involved in protests vulnera-ble to persecution. Facebook requires users to list their real names, thus leaving them open for investigation by the very govern-ments they are trying to overthrow. Wael Ghonim, a Google executive involved in the Egyptian protests, was jailed by Mubarak’s government for twelve days for his involve-ment with the Facebook events.

Secondly, we must remember that the young protestors are not the

only ones utilizing social media. Social media also allows already-oppressive regi-mes further access to the lives, activities, and thoughts of dissenting citizens. Social media allows these regimes to reach beyond borders to keep an eye on its citizens ab-road. One KTH alumna, who has asked to remain anonymous, personally experienced the global reach of the Iranian regime via social media networks. After coming to Stockholm to study fi ve years ago, she was hired by a local fi rm. When the protests against the Iranian government began in 2009, she began posting news articles on her Facebook profi le about the protests. »I wanted my friends back home to know what was going on and how many people were really against the government. Th e media in-side the country pretends everything is fi ne and it doesn’t release the real news.« She posted news stories, songs, and replaced her profi le picture with a green fl ag to give mo-mentum to the political change she wanted to see in Iran.

But after a few weeks of posting this kind of material, she received a suspicious message in her Facebook inbox. Th e sender had no profi le picture and was listed as »Revenge of the Homeland.« Th e only thing written in the subject line was the full name of her mother. Th e message read, »We know what you are doing and if you keep doing it we know what to do with your parents.« Th e threat was followed by the full names of her parents and both their home and work addresses.

After receiving the threatening mes-sage, she removed her profi le photo, her last name, and all the content about the uprising

in Iran from her Facebook profi le

page. Despite Sweden’s free speech

protections, the tyranny of the Iranian regime had successfully silenced a voice in Sweden’s capital—through Facebook. But after a long silence and with a new wave of protests beginning in Iran, she is conside-ring getting politically involved on Facebook again. »Maybe not as frequently as I used to,« she says. »Now people are more awake and know what is going on.«

WatChing the eVents unfold in the Islamic world, we see social media taking on a much more profound role in society and indeed in world history. But we must remember not only that the regimes can employ the same tools as their protestors, but also that at the heart of it Facebook is a for-profi t business. Facebook was not created as an online outlet for human rights and social justice, and Mark Zuckerberg’s silence about the changing role of his com-pany refl ects his concerns for his business. Facebook refrains from taking sides because it wants access to untapped markets that might not be receptive to such a political stance. Recently, Facebook began to move into Syria; taking a stance on the protests in neighboring nations could threaten the ingratiation into this market.

We still have images from Th e So-cial Network ingrained in our heads that Facebook is a homegrown college-centric company, but in reality it is one of the big-gest players on a global stage. Th is com-mercial tool is making its creators billions of dollars, but it is also creating opportunities for democracy and freedom for citizens far away from Harvard’s campus. Th is could be the greatest advancement of freedom and communication, or for oppression, inti-midation, and tyranny. We will all have to keep checking our news feeds to see how it develops.

North Africa’s News Feed:

By John Gladwin [[email protected]]

The Role of Social Media in Political Revolutions


www.uu.se/masterprogram

FOTO

: STA

FFA

N C

LAES

SON

In EnglIsh

Meet Felix Mamenbeck, Head of THS InternationalEmpty bottles, overflowing cupboards, heaped tables and countless boxes are what you find in the office of our very own Head of THS International, Felix Malmenbeck. A Wednesday in February I had a chance to have a short talk with him on one important issue i.e. International Students and THS.

felix is from the physics chapter and he is an experienced cam-paigner as he started working on things related to the international students since his first year at KTH. Expressing his vision he said, »International students are the integral part of KTH and since the first day I am trying my best to increase their participation in all matters. Translation of material into English, restructuring of socie-ties and opening new opportunities are all efforts in this direction.«

The International Project Group is a new initiation of THS. In this group, international students are given a big representation and the main aim is to organize different events and combine the strengths and ideas of all the students to make things work in a more dynamic fashion.

responding to the ques-tion of very scarce mingling between the Swedish and the international students Felix says that unfortunately it is a fact but things are improving in this regard. Efforts from both sides are needed to increase the interaction and to have a true global environ-ment at KTH.

Felix seemed to be a nice and humble person with lot of energy and enthusiasm for THS International. After meeting him I am quite sure that things are going to improve.

In the end, »We value you and are trying our best to show this by our actions« was his message to all the interna-tional students out there.

Text: Ghazanfar Salari [[email protected]]

Photo: Petter Eek [[email protected]]

Felix Malmenbeck is the new Head of THS International. To have a true global environment at KTH both Swedish and international students need to make an effort.

26 OSQLEDAREN NR 5 10/11 WWW.OSQLEDAREN.SE26 OSQLEDAREN NR 5 10/11 WWW.OSQLEDAREN.SE

sCEn

Vi anmÄlde oss i vänterummet.– Hej vi kommer från Osqledaren, sa Matilda.– Nämen hej, svarade receptionisten, trevligt att ni kunde komma. Har ni besökt hospitalet tidigare? Nu har defi nitivt föreställningen börjat.

aV reCeptionisten fiCk jag en post-it-lapp som vägrade sitta kvar på tröjan, hängde av mig jackan, och blev uppmanad att följa de andra »post-it«-lapparna upp för en vindlande trappa och in i ett... kaff erum.

Jag var bland de sista att kallas. Fick ett stort kuvert med toffl or, munskydd och handskar samt en kort genomgång angående förhåll-ningsreglerna för besöket. T.ex. att patienterna måste hållas på en armlängds avstånd. Det innebär att jag blivit rollsatt som anhörig, är Matilda kanske min inlagda anhörig?

På överläkarens kontor intervjuades jag för en skötarposition. Ett myndigt handslag förklarade mig anställd. Med tjänsten följde en vit rock och ett par toffl or. Rocken hade blodfl äckar. I fi ckan låg det en förvirrad handskriven lapp. Är det verkligen skötare jag har blivit?

En skötare höll en kort genomgång i det hemtrevliga köket, berättar om rutinerna och hur patienterna ska bemötas. En ung söt tjej var försenad. Medan hon satte sig försökte jag komma på var jag sett henne förut. Det var ju hon som var den psykotiska kvinnan från vänte-salen! Hur många andra här inne spelar?

En kvinna i sjuksköterskekläder kom och bad oss följa med till ett ljusterapirum, några från vänrummet var redan där, iklädda sjuk-huskläder. De är nog patienter, undra om de fått någon diagnos eller spelregler?Efter några andnings- och koncentrationsövningar bar det av till avdelningen. Ser Matilda på andra sidan rummet, i en vit rock. Hon verkar inte fått veta mycket mer av vad som händer än jag, ser i alla fall lika vilsen ut som jag känner mig.

Det första inlagda jag ser sitter och spelar gitarr och tittar upp på mig med en glad min och hundögon. Jävlar, det är ju skötaren som välkomnade oss i vänterummet! Vad är det jag är egentligen?

Och där är Kim! Hon ser lugn ut. Varför har hon på sig ett munskydd? Vad är det som smittar?

Jag gick runt bland patienternas rum. En gav mig en klubba och pratade snusk. En kedjerökte och gömde sig i sin rock. Vissa vägrade att prata och vissa var påträngande. Alla var läskigt bra. Läkare och skötare konfererade ibland med mig. Så jag är ändå en skötare?

Då och då hände det att handlingen fördes framåt. Nya personer kunde dyka upp, läkare tala extra högt och nya intriger skapas.

Det blev terapi. En patient hade blivit inlagd på grund utav över-grepp i barndomen. Patienten, terapeuten och uppenbarelsen av pappan spelade en gripande scen. Sen blev det fi ka.

Tur att jag drack kaff et snabbt! Larmet skrek i skötarrummet och vi sprang ner för trapporna… den unga kvinnan från terapin hade försökt hänga sig inne på toaletten!

Scenen efter den här var dagens lågvattenmärke tyvärr. Mycket gammalt bokspråk och monologer om vartannat mellan två av de mer kända skådespelarna i ensambeln.

Efter att ha fått smaka på interaktiv teater var det här med mo-nologer ingenting för mig. Tankarna fl ög iväg och försökte greppa detta med dårskap. Galenskap, är det att inte tänka i de banor vi kallar logiska? Ändå har det en logik. Tankarna går inte att förutse, men de går att förstå.

Efter det gjorde jag »en resa i det undermedvetna«. Dagens mest udda upplevelse. En kvinna, som tidigare spelat sjuksköterskorna, var galen. Det går inte att beskriva på annat sätt, men det var bra. Vad har jag gett mig in i? Stackaren ser ut att få ett anfall snart… Väl-digt övertygade spelat.

Fem och en halv timme senare blev vi utskrivna och undrade vad det var vi just varit en del av.

Jag följde med en patient ner i tunnelbanan. Han var på permission och ville sjunga sina egenskrivna låtar på stationen. Han tog fram gitarren, omgiven av oss skötare i vita rockar med vinterjackor över, och sjöng låtar om kärlek för tunnelbanetrafi kanterna.

Det var dags att avsluta dagens arbetspass. Det hade varit en galet kul dag på jobbet.

kim

mat

ilda

48 timmar, Teater GiljotinIdé och regi: Kia Berglund

Text: Kim Dahlgren-Strååt & Matilda Kaba-Liljeberg

[[email protected]] [[email protected]]

FOTO: CATO LEIN

Bli en dåre


lITTERATuR

Svinalängorna av Susanna AlakoskiFörlag: Albert Bonniers Förlag

Alla människor ber till en Gud när de inte har någon annan

utväg.

Det här är Leenas berättelse om 70-talet och livet i en

finländsk invandrarfamilj i det svenska miljonprogrammet. Som

många andra förorter från denna tid byggdes Ystads Fridhem med

goda ambitioner om ökad standard och minskad bostadsbrist.

Ideologin leder dessvärre inte alltid till önskad idyll och snart får

Fridhem öknamnet i bokens titel. Redan efter några sidor känner

jag med bestämdhet att jag inte kommer se filmversionen. Det

trots att jag har höga tankar om Pernilla Augusts regiambitioner.

Det handlar helt enkelt om att jag inte vill utsätta mig för de rörliga

bilder som bokens inledning kan tänkas ge upphov till. En egen fö-

reställning av massmord på kattungar räcker gott och väl. Vår efter

vår. En hink med ljummet vatten. Förtvivlade barn. Obarmhärtiga

föräldrar. Illamåendet tilltar och hänger kvar i det vulgära språkbru-

ket, den svettiga lägenheten och de smutsiga kläderna. Jag känner

kaffesumpen under fötterna, ser det stelnade smöret på de odiska-

de asietterna. Så slår det mig vilken småborgligt prydhet som stör

min läsning. Att skämmas å andras vägnar är en last som skymmer.

Så vänder läsupplevelsen och det blir snart svårt att släppa taget.

Stegvis följer vi familjen och grannarna mellan årstiderna, genom

perioder av misär och stundvis skärpning, från familjepolitiskt förfall

till glimtar av hopp om ljusare tider. Alakoskis berättande är aldrig

stillasittande, inga andrum och inget avgörande klimax enligt klas-

sisk dramaturgi. Här är svä ngarna tvära och täta.

Ena dagen avslagna revben, nästa stolthet över

dotterns framgångar i simbassängen. När jag väl

lärt känna omgivningarna och relationerna kliver

också språket fram och visar sig vara mer än

råa miljöbeskrivningar och socialrealistisk kritik

mot myndigheternas ignorans. Jag skulle gärna

citera några hjärtskärande rader, men inser att

de är för nära slutet. Det här är knappast upplyftande läsning, men

trots det är färgskalan vid. Omtanke i desperationen, uppskattning

i misären och hopp i förtvivlan. Nyktra drömmar bland alkoholise-

rade målsmän.

Bokmarknaden må vara översvämmad av barndomsskildringar

från 70-tal, svenska förorter och småstäder, om pappor med snu-

släpp som aldrig jobbar eller kommer cyklande i blåställ, full som

glad (Åsa Lindeborgs Mig älskar ingen, Torbjörn Flygts Underdog,

Jonas Gardells En komikers uppväxt m.fl.), men det är väl knappast

anmärkningsvärt. Det kommer alltid ligga ett skimmer över de där

åren av förväntat beskydd och totalt beroende, uppfostran och

stora steg. Vi känner vår egen uppväxt och hemtrakt, men av befo-

gad nyfikenhet bekantar vi oss likväl gladeligen med andras. Även

om det kan vara plågsamt. Jag vet inte om Pernilla August valt att

ha med kattungedramat i sin filmatisering, men drar hur som helst

tillbaks mitt inledande löfte och låter det svara för mitt slutgiltiga

omdöme.

Av: Christian Rydberg-Åkesson [[email protected]]

För att fånga den potentiella läsarens intresse lär det vara klokt att hålla sig till aktuella ämnen. Denna gång är nyhetskopplingen till vald roman en filmatisering som just nu är föremål för både biosuccé och prisregn på våra stolta galor. Jag ger som sig bör företräde till originalet, i alla fall när det handlar om en Augustprisvinnare (2006).

Denna struktur har dock vidare implikationer än så. I den privata sektorn har inte ett endaste nettojobb skapats sedan 1950. Jobb skapas inte, vilket man av debatten att följa ibland blir ledd att tro, av politiker, utan av hårt arbetande företagare och en-treprenörer. Forskning visar heller inte på att det är de klassiska industrigiganterna som står för jobbtillväxten i samhället utan nya snabbväxande småföretag. För att dessa ska kunna växa (och nyanställa) krävs det en struktur som underlättar nyföretagande – och det säger säg självt att ett samhälle som främst tycks betrakta företag som antingen kassakor att pumpa pengar ur med hjälp av diverse skatter och avgifter eller som latent kriminella som måste hållas i schack med hyllregler av obegripliga regler och förordningar knappast bidrar till att skapa ett gott företagarklimat.

Varför inte låta människor och organisationer utbyta arbets-

kraft efter egen fri vilja? Försvararna till de artifi ciella hindrena på arbetsmarknaden brukar svara med att anställda efterfrågar en trygghet en avreglering av arbetsmarknaden skulle omintet-göra. Och jo, en uppluckrad arbetsmarknad skulle innebära att det skulle bli betydligt lättare att avskeda folk samtidigt som man tycks glömma bort att fördelen att anställa skulle öka i än högre utsträckning. Sverige behöver således betydligt mindre av det som så diaboliskt charlatanskt brukar benämnas »trygghet« – inte mer. För vad, kan man fråga sig, är det trygga i att döma en hel genera-tion till utestängning och utslagning från samhället med de sociala och humana tragedier detta medför?

erik Wetter

Sverige behöver ny arbetsmarknadspolitikfortsättning från sida 10


Spelrecension

A.R.E.S: Extinction Agenda

sPEl

HAR GRANNEN BYTT LÖSENORD IGEN?

Modemet är operatörslåst. Modemhastighet till 3 Mbit/s. Dagsurf max 1 GB. Veckosurf max 3 GB. Månadssurf max 5 GB. Månad Plus, 269 kr, max 20 GB, endast på comviq.se. Comviq marknadsförs av Tele2.

Det enda du behöver är ett startpaket, det kostar 199 kr.Sen surfar du för 29 kr för en dag, 89 kr för en vecka eller 219 kr för en månad.

Mobilt bredband som bara kostar när man använder det.

comviq.se

Jag Visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig av A.R.E.S. Bilderna och beskrivningen gav ett gott intryck och det var kul till en början, men så här i efterhand vet jag inte riktigt.

A.R.E.S har en ganska så standardaktig historia: du är en robot, något har hänt på en högteknologiskt satellit och du är den enda som kan göra något åt det.

Så du skickas dit med en begränsad utrustning för att göra det bästa av situationen. Till din hjälp har du en medhjälpare som övervakar dig och kommer med goda råd och allt det där samt möjlighet att omvandla skrot till användbara saker som bomber, vapenuppgraderingar och annat. Just återvinning är något av ett genomgående tema i spelet.

Hela spelet går ut på att ta sig från ena änden av banan till den andra, skjuta sönder fi enderobotar, sno deras delar att bygga starkare vapen av så att du har någon chans mot nivåns boss. Detta fungerar ganska bra. Du kommer dock att fi nna att du antagligen inte har så många uppgraderingar förrän i slutet av spelets fem ba-nor. Om du inte »farmar« delarna kommer du antagligen att sakna någon av skrottyperna för att bygga något annat än reparations-kit och bomber.

grafiken Är VÄl hyfsad och påminner mig om fl era cel-shadade spel. Ljudet är vad man väntar sig från ett spel av den här typen och över lag är det ganska högt tempo och en aning repetitivt.

Kontrollen skulle jag nog ha slipat lite på. Du sikar med muspe-

karen, så du har 360 grader att skjuta i, men din förmåga att hoppa lämnar en del att önska. Kortfattat hoppar du alltid för kort. Jag vet inte hur många gånger jag ramlat ner för ett schakt jag precis klättrat upp ur för att hopp-mekaniken strulat.

Spelet fi nns till bland annat till Steam och känner du för en blanding mellan Turrican och Megaman så kan du ge spelet ett försök. Annars kan du gå vidare i spelbiblioteket.

Text: Johan Fogelström [[email protected]]

Ett lite lugnare område. De tre fienderna i bilden kommer du att se ofta, för de är överallt.

Spelets första boss, var förberedd med repairkits!

PC / Xbox360

© E

XTE

ND

STU

DIO

© E

XTE

ND

STU

DIO

HAR GRANNEN BYTT LÖSENORD IGEN?

Modemet är operatörslåst. Modemhastighet till 3 Mbit/s. Dagsurf max 1 GB. Veckosurf max 3 GB. Månadssurf max 5 GB. Månad Plus, 269 kr, max 20 GB, endast på comviq.se. Comviq marknadsförs av Tele2.

Det enda du behöver är ett startpaket, det kostar 199 kr.Sen surfar du för 29 kr för en dag, 89 kr för en vecka eller 219 kr för en månad.

Mobilt bredband som bara kostar när man använder det.

comviq.se

Tetra Pak, och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com

Mjölk är ett av världens mest ursprungliga, och viktigaste, livsmedel. Men det är inte alla förunnat att få färsk mjölk. Det gäller särskilt i länder där det är svårt att producera och, framför allt, distribuera mjölk utan att den påverkas negativt av det varma klimatet.

På Tetra Pak jobbar vi med produkter och systemlösningar som bland annat ser till att människor har tillgång till mjölk i skyddande förpack-ningar. Det låter enkelt, men kräver smarta idéer och högteknologiska lösningar som hela tiden måste förfi nas och utvecklas.

Titta gärna in på vår hemsida och läs mer om vad vi och våra ingenjörer gör för att skapa en bättre framtid för både människor och miljö, eller som vi också uttrycker det: PROTECTS WHAT´S GOOD.

NEXT STEPFÖR DE FLESTA ÄR DET ETTGLAS MJÖLK.FÖR DIGÄR DETHÖGTEKNOLOGI.TETRA PAK

BYSTE

D

J a ja, det är jättekul att plugga och vara student och hela den där grejen, men till syvende og sidst kommer det an på om man kan skaffa sig ett jobb. Är vi anställningsbara i

slutändan? Jag brukar ju tjata om hur viktigt det är att skaffa sig erfarenheter utanför kursplanerna, och hur absolutely fabulous det är att göra det inom THS. Varit gruppchef i din sektions mottagning? Företagsvärd inom Armada? Kursnämnd för linalgen? Sätt det på CV:t. Alltihop är giltiga erfarenheter som förbereder för en spännande karriär.

Ordförandeskapet är extremt intressant; framför allt chansen att få koncentrera sig på ett uppdrag i ett helt år istället för att fnatta runt mellan kurser. Jag kan planera min tid. Jag kan priori-tera uppgifter. Det finns ofta en extra dag att rätta till sina misstag. Ungefär som på ett riktigt jobb.

Det finns kårengagemang som är mindre förlåtande. Armada och Quarnevalen förbereder sig under ett helt år för att bränna allt krut på en gång. Allt hänger på den där sista procenten.

man kan se en parallell i hur undervisningen på teknisk fakultet är upplagd: en utsträckt period av förberedelser med en extrem-prestation på slutet. Jag tycker inte att det är lysande. Åtta veckors teoretisk övning till en femtimmars turbotillämpningstentamen är inte en bra en spegling av vad som kommer att krävas av oss. Inte någon annan yrkesgrupp heller, för den delen.

Det är förstås så att tentamina har sin plats i högskolepeda-gogiken, men det är lite fishy med total dominans från en exam-ensform som mäter något som inte ens liknar verkligheten. Där yrkesrollen i de flesta fall efterfrågar kreativitet, samarbete och forskning är den vanligaste examinationsformen en som simulerar repetition, isolering och utantillkunskap. Det är förstås inte bara på tekniska högskolor som landet ligger så. Jag är övertygad om att matte/teknik/ fysik/kemi-proven på gymnasierna grundlägger en bild av ingenjörsyrket som stifft och tråkigt, istället för ett kreativt yrke där man får ha sönder saker på spektakulära sätt. Vad låter fräsigast: räkna på ett rätblock på ett sluttande plan med magister

Patrik Astrist, eller att bygga en racerbil med KTH Racing?Rektor har nyligen påbörjat ett arbete med »Vision 2027« – en

framtidsvision om hur KTH ska se ut och fungera på tvåhundraårs-dagen. Från THS sida skriver vi om hur vi föreställer oss utbildning, ingenjörsrollen och arbetsmarknaden om sexton år. Sexton år är en lång tid. För sexton år sedan hade Friends precis börjat sändas. Det är extremt spännande att få fundera så långt in i framtiden, och eftersom det dokumentet kommer att ligga till grund för KTHs verksamhetsplaner under de kommande åren jobbar vi för en mer nyanserad och verklighetsanpassad utbildning.

Å andra sidan är det rockenroll att göra på det andra sättet. Jag sitter på kontoret i Nymble dag ut och dag in och filar på projekt som långsamt tuffar framåt. Tänk på Quarnevalsstaben som jobbat i månader för något som smäller av på en enda dag. Allt deras hårda arbete står och faller med dagsformen den 14 maj. När generalerna Artur, Nils och Johan vaknar på lördagmorgonen är det med vetska-pen att det är skarpt läge. Det kräver nerver och förberedelser. Jag kan ju gå till jobbet måndagen efter och be någon om ursäkt om det behövs.

Kära Q-staben: »De modigaste är de som ser klart vad som lig-ger framför dem, ära och fara likaledes, men möter det ändå.«*

Vi ses på slutfesten.

*Thukydides, 460 f.v.t.

ordförandekolumnen

ivan millesOrdförande THS

Om tentor ochverkligheten

Tetra Pak, och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com

Mjölk är ett av världens mest ursprungliga, och viktigaste, livsmedel. Men det är inte alla förunnat att få färsk mjölk. Det gäller särskilt i länder där det är svårt att producera och, framför allt, distribuera mjölk utan att den påverkas negativt av det varma klimatet.

På Tetra Pak jobbar vi med produkter och systemlösningar som bland annat ser till att människor har tillgång till mjölk i skyddande förpack-ningar. Det låter enkelt, men kräver smarta idéer och högteknologiska lösningar som hela tiden måste förfi nas och utvecklas.

Titta gärna in på vår hemsida och läs mer om vad vi och våra ingenjörer gör för att skapa en bättre framtid för både människor och miljö, eller som vi också uttrycker det: PROTECTS WHAT´S GOOD.

NEXT STEPFÖR DE FLESTA ÄR DET ETTGLAS MJÖLK.FÖR DIGÄR DETHÖGTEKNOLOGI.TETRA PAK

BYSTE

D

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm

GET READYWE ARE RECRUITINGnewly graduated engineers to the offices in Stockholm, Linköping and Gothenburgvisit www.ericsson.com/careers for more information

OL 10/11 #5

Documents

Transcript of OL 10/11 #5