OL 10/11 #6

osQLEDAREN # 62010/2011

smARt gRiD KINA ol göR: osQleDARen KLIMATSMART VARDAG konsPiRAtion PILOTWINGS RESORT belle & sebAstiAn QUARNEVALEN ocH mycket meR!

TeMa

GRÖN TEKNIK Växthuseffekt eller inte, grön teknik är här för att stanna. Osqledaren undersöker i vårens sista nummer vad som är så bra med den, varför Kina är världens bästa land, vad

som är så smart med smarta elnät och vad du kan göra för att dra ditt strå till stacken.

STUDERA UTOMLANDSDet bästa sättet att förbättra dina chanser på arbetsmarknaden!

Tidigare har KTH:s studenter bland annat tagit till vara på sina möjligheter till:

• Utbytesstudier på Illinois Institute of Technology i USA

• Examensarbete om vattenkvalité i Moçambique

• Praktik på BMW i Tyskland

• Dubbeldiplomstudier på KTH och Tohoku University i Japan

Läs mer på: www.kth.se/student/utlandsstudier

Vad Vill

du göra?

3OSQLEDAREN NR 6 10/11

04 LEDAREAjöss och tack för fisken

05 FRÅGA FYSIKERNHur många hamstrar går det på ett kärnkraftverk?

08 OL TIPSARKlimatsmart vardag

09 OL MÖTERQuarnevalsgeneral Artur Kransengren

10 THS & KOMMUNIKATIONENDet första året med kommunikationschef

14 SMARTA ELNÄT... är som en smartphone jämfört med en petmoj

18 MADE IN CHINAVarför Kina är både bäst och sämst på miljö

21 OL GÖR: OSQLEDARENHäng med till Nymbles bästa kontor

24 ARMADA FYLLER 30 ÅROL tar ett snack med gamla projektledare

26 PROJECT CHINASweden’s largest international student project

29 SPEL, BOK OCH KONSERTOL har spelat igenom bland Pilotwings Resort

INNEHÅLL oL # 6

14

9

24

10

18

STUDERA UTOMLANDSDet bästa sättet att förbättra dina chanser på arbetsmarknaden!

Tidigare har KTH:s studenter bland annat tagit till vara på sina möjligheter till:

• Utbytesstudier på Illinois Institute of Technology i USA

• Examensarbete om vattenkvalité i Moçambique

• Praktik på BMW i Tyskland

• Dubbeldiplomstudier på KTH och Tohoku University i Japan

Läs mer på: www.kth.se/student/utlandsstudier

Vad Vill

du göra?

4 OSQLEDAREN NR 6 10/11 WWW.OSQLEDAREN.SE

cHeFReDAktöRocH AnsvARig utgivARePetter Eek

gRAFisk FoRm ocH lAyoutPetter Eek

tRyckDixa

PAPPeRInlaga, Amber Graphic 90gOmslag, Mondi 200g

AnnonsTomat Annons och Reklambyrå[email protected]

kontAkt08/070 790 98 [email protected]

PostADRessOsqledarenTekniska Högskolans Studentkår100 44 Stockholm

om osQleDARenOsqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut 6-8 gånger per år med en upplaga på ca. 18 000 exemplar och är helt annonsfinansierad.

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom THS och KTH.

I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt.

biDRAgVill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila [email protected]. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.

mAnusstoPP FöR ol1 11/12 äR i Augusti

omslAgRasmus Westman

meDveRkAnDe i DettA nummeRFRån vänsteRKatja Rantala, Martin Barksten, Ingrid Kjellström, Henning Alesund, Elisabeth Ingvar, Axel Hammarbäck, Eva Olsson, David Ringqvist, Alexander Biledt, Anna Klöfver, Kim Dahlgren-Strååt, Alexander Busnyuk, Ebba Tornérhielm, Christrian Rydberg Åkesson, Johan Fogelström

DessutomRasmus Westman, David Goldea, John Gladwin, Erica Edfeldt, Johannes Koch, Ghazanfar Salari, Mekikis Prodromos-Vaseleios,

Ajöss och tack för fisken

F ör tre år sedan, närmare bestämt den 10:e maj 2008 stod jag och nio grabbar till utklädda till något ur en Beastie Boys-video på startlinjen för Quarnevalen. Iklädda vita, lufttäta labboveraller och gummistövlar be-

traktade vi vår skapelse: Walker Ranger. En motordriven, gående robot tillverkad under två och en halv månad efter en förlaga signerad den nederländske konstnä-ren Th eo Jansen. Klockan närmade sig 14.08 och spänningen steg.

Den lördagen för tre år sedan var det högsommar i Stockholm och paradvä-gen kantades av nyfi kna åskådare. Men i ärlighetens namn gick det sådär... milt uttryckt. Vår lilla fyrhjulingsmotor hade dränkts och ville inte starta. Alltför ihärdiga drag i startsnöret slet sönder greppet till motorn och Walkern stod död på startlinjen.

Vi lyckades trots allt putta åbäket runt banan utan att uppehålla tåget för mycket och påbörjade för några veckor sedan restaureringen.

om Waklern var mitt liv under våren 2008 har Osqledaren har varit mitt liv det senaste året. Jag halkade in på ett bananskal efter ihärdiga påtryckningar från vänner som var engagerade i tidningen. Själv hade jag aldrig skrivit en rad för OL och kåren kändes långt, långt borta.

Med facit i hand ångrar jag inte en sekund att jag sökte och jag hoppas verkli-gen att du har uppskattat tidningen i år.

Jag tror Det är viktigt att man tillåter sig själv att uppslukas av sådant man tycker om och ger absolut allt för det, även om det ibland kan vara svårt att släppa taget om saker som man lagt ner mycket tid och kärlek på. I sommar tänker jag lägga kapitlet Osqledaren i facket »avklarat«. Så länge ingen sliter sönder start-snöret vill säga.

Jag vill slutligen ta tillfället i akt att ge Osqledarens redaktion välför-tjänt kärlek och beröm. Det har varit en ära och ett privilegium att

få arbeta med så begåvade och hängivna människor ett helt år. Tack för allt! <3

PetteR eekChefredaktör 10/11

EXAMENSRINGARHos oss köper du KTH originalringar

Vi har tillverkat examensringar i mer än 100 år. I vår verkstad gör erfarna guldsmeder din ring på gammeldags hantverkssätt.

Nu finns också prover på alla KTH’s Examensringar i monter på Kårexpeditionen i Nymble!

SandbergNybrogatan 9, Stockholm

08-679 90 20, www.sandbergsweden.commån - fred 10-18, lörd 11-15


uPPsTART

FRågA Hej Göran!

Jag har en fråga om hästkrafter. Hur

många faktiska hästar skulle det krävas för

att dra ett fordon om ett ton i hastigheten 90

kilometer i timmen? (Vi förutsätter hästar och

däck vara genomsnittliga samt underlaget vara

motorväg, plan asfalt.)

/Undrande teknolog

svAR Den frågan går att besvara på

många sätt:

1) Inga hästar springer 90 kilometer i tim-

men vare sig med eller utan last.

2) Om frågan gäller hur många hästar som

behövs för att utveckla tillräckligt mycket effekt

för att driva ett fordon framåt med 90 kilome-

ter i timmen (det vill säga teoretisk fysik) så är

det i princip luftmotståndet som ska övervinnas

det vill säga det beror på hur strömlinjeformat

fordonet (som ska rymma hästarna) är och på

verkningsgraden i effektöverföringen.

3) Om det handlar om verkliga kärror,

verkliga hästar, hårt pumpade gummihjul och

asfalt och vi kan klara oss med en hastighet

där hästens effektutveckling är maximal (18

kilometer i timmen har jag läst någonstans, står

inte för den uppgiften) så räcker en (1) häst

definitivt. Det tar bara ett tag att komma upp i

hastighet men i alla fall.

/Göran från ol#1 07/08

FRågA En cykel rör sig framåt och rullar

utan någon tillförd energi rakt framåt. Cykeln

har ingen rörelsemängd alls i sidled. Ändå kan

cykeln, om den gör en smidig kurva, röra sig i

sidled utan att någon energi/kraft tillförts. Hur

kommer det sig?

/Sigge

svAR Mja... Kraft tillför man ju. Försök

svänga genom att luta dig (som vanligt alltså)

på ishalt underlag så får du se (känna). I cykel-

fallet blir friktionskraften vinkelrät mot hastig-

heten så den uträttar inget arbete - i idealfallet

- alltså, hastighetens belopp ändras inte. Lutar

du dig åt vänster svänger du åt vänster det vill

säga du utövar en kraft på underlaget åt höger.

Cyklar du söderut blir kraften på jorden alltså

riktad åt väster och du motverkar jordrotatio-

nen. Dagen blir alltså lite (med betoning på L, I,

T, E) längre

/Göran från ol#2 07/08

Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. I OL svarar Göran på dina frågor om stor och smått. Har du en fråga till Göran? Mejla den till [email protected]!

EXAMENSRINGARHos oss köper du KTH originalringar

Vi har tillverkat examensringar i mer än 100 år. I vår verkstad gör erfarna guldsmeder din ring på gammeldags hantverkssätt.

Nu finns också prover på alla KTH’s Examensringar i monter på Kårexpeditionen i Nymble!

SandbergNybrogatan 9, Stockholm

08-679 90 20, www.sandbergsweden.commån - fred 10-18, lörd 11-15

FOTO

MA

RCU

S BLOM

I BACKSPEGELNOsqledaren ser tillbaka på de snart fyra år som Göran svarat på nyfikna studenters frågor.

I BACKSPEGELNOsqledaren ser tillbaka på de snart fyra år som Göran svarat på nyfikna studenters frågor.


NYHETER

RättelseR

I OL #5 10/11 stavades Felix Malmenbeck, Head

of THS International, utan »L« i efternamnet.

Felix, jIH ’oH QoS.

Hittar du fel i Osqledaren? Hör av dig till

[email protected]!

Den 1a juni blir första dagen på nya jobbet för de åtta som valts till THS Lednings-grupp, Ordförande och Vice ordförande, med undantag för Evenemangschef Viqtor Nyström som stannar kvar och i stället påbörjar sitt andra år på kåren.

Den 11e och 14e april höll Kårstyrelsen valmöten för att tillsätta de sex poster i Ledningsgruppen som byts ut i sommar. Valen skedde enligt samma förfarande som i höstas med en öppen fråge- och debattdel innan styrelsen fortsatte diskussionen och förrättade valet bakom lyckta dörrar. Dock med skillnaden att THS sakrevisorer denna

gång tilläts vara med när dörrarna stängdes.Osqledaren vill passa på att hälsa

Stefan Silver (Kommunikationschef), Anna Persson (Näringslivschef), Tomas Hiselius (Studiesocialt ansvarig), Johan Kvastad och Johan Alvfors (båda chefer för utbild-ningsinflytande) välkomna till kåren. THS Evenemangschef, Viqtor Nyström, valde att kandidera för ett andra år och fick förtroen-det att fortsätta.

Johan Persson och Sara Emilsson valdes på Kårfullmäktige den 6e april till Ordförande respektive Vice ordförande för THS.

Petter Eek

Det nya medlemssystemet som i höstas introducerade möjligheten att betala med-lemsavgiften med över internet kommer i maj att göra det möjligt för THS medlem-mar att rösta fram sin sektions ledamöter och suppleanter i nästa läsårs Kårfullmäk-tige via THS hemsida.

Inloggning till röstningssystemet kommer att göras via KTHs inloggnings-system och väl inloggad får man rösta på sin sektions kandidater.

Varje sektion har som tidigare två garanterade mandat i Kårfullmäktige.

Utöver de garanterade mandaten delas utjämningsmandat ut. Efter årets fördelning av utjämningsmandat är Information- och nanoteknik (IN) inte längre ensamt störst då Maskin fått tagit ett från Ingenjörssek-tionen i Södertälje. Både Maskin och IN har fem mandat i Kårfullmäktige.

Petter Eek

Ledningsgruppen 11/12 vald

Elektroniska val till fullmäktige

Fakultetsrådet ny instans efter omorganisationI och med att den nya högskoleförord-ningen började gälla den 1a januari i år inrättar KTH en ny instans, Fakultetsrådet, som ersätter Fakultetsnämnden.

Den tiDigare FakultetsnämnDen var den instans som behandlade frågor där det krävdes akademiskt och konstnärligt kunnande, till exempel frågor om utbildning och forskning. Tanken är att Fakultetsrådet ska diskutera samma frågor men inte ha lika stor beslutsrätt.

Sophia Hober, lärarrepresentant i KTHs styrelse och professor i molekylär biotek-nik, kommer att leda det nya rådet som Dekanus.

– Det är väldigt spännande och jag har mycket att lära mig. Jag ska börja en rundresa på KTH för att få en bättre bild av organisationen, berättar Sophia.

i regeringens text om den nya förord-ningen står att studenterna vid en even-tuell omorganisation ska ha rätt att vara representerade i de organ som behandlar ut-bildningsfrågor och studenternas situation. Det nya rådet har tre stolar som ska fyllas av studenter.

– Det är lika många mandat som tidi-gare. Fakultetsrådet har däremot utökats med en plats för en extern ledamot och en plats för en lärare, så på det sättet har vårt inflytande minskat, säger Liv Roos, Chef för utbildningsinflytande på THS.

Petter Eek

346 239 Ansökningar gjordes till kurser och

program med start HT2011.

Ny ordförande, Johan Persson Efter ett år som ordförande på Industriell ekonomi kände Johan Persson att det var dags att öka engagemanget inom THS. Han kandiderade till ordförande, blev vald och ser hoppfullt på kåråret 11/12.

Johan, vem är du?– Ehm, jag är en 22-årig student på Industri-ell ekonomi och kommer från Gotland.Hur märker man att du är från Gotland?– Det gör man inte förrens jag säger det, och då brukar folk bli besvikna. Den lilla dialekt jag hade har försvunnit.Vad ska bli roligast under kåråret 11/12?– För min del kommer det roligaste bli att få se så mycket mer av THS verksamhet och inte bara sektionslivet på Industriell ekonomi. Och så klart att få fokusera på en

sak – som sektionsordförande är det mycket med både ordförandeskap och studier.Vad tycker du är viktigast att kåren sysslar med nästa läsår?– Jag är den första ordföranden som ska värva medlemmar som vet vad de köper. Jag tror det är väldigt viktigt att man får THS att bli en organisation och att man slutar se THS centralt och sektionerna som olika saker.

Petter Eek

Johan Persson tror att det är viktigt att förmedla bilden av att THS central och sektionerna är en organisation.

Som du ser nämner vi personligheten först.

Det är helt enkelt så att hur du är som person är minst lika viktigt som dina akademiska färdigheter. Att vara generös, öppen, omtänksam och så vidare, är grunden för hur bra vi kan jobba med varandra här på Tetra Pak – det mesta här är utpräglat team work.

Sedan utgår vi förstås från att du kan ditt ämne utan och innan. I alla fall i teorin; att omsätta det du pluggat till praktiska färdig-heter går kanske inte över en natt. Men vår syn på att få allt att fungera bygger på ett ömsedigt givande och tagande. Ställer du upp på oss kan du också lita på att vi ställer upp på dig.

Det skapar både trivsel, arbetsglädje och framgång.

NEXT STEPVI ÄRINTRESSERADEAV SPETSI TRE FALL:DIN PERSONLIGHETDIN TEAMKÄNSLADIN KUNSKAPTETRA PAK

Tetra Pak, och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com

BYSTE

D

Som du ser nämner vi personligheten först.

Det är helt enkelt så att hur du är som person är minst lika viktigt som dina akademiska färdigheter. Att vara generös, öppen, omtänksam och så vidare, är grunden för hur bra vi kan jobba med varandra här på Tetra Pak – det mesta här är utpräglat team work.

Sedan utgår vi förstås från att du kan ditt ämne utan och innan. I alla fall i teorin; att omsätta det du pluggat till praktiska färdig-heter går kanske inte över en natt. Men vår syn på att få allt att fungera bygger på ett ömsedigt givande och tagande. Ställer du upp på oss kan du också lita på att vi ställer upp på dig.

Det skapar både trivsel, arbetsglädje och framgång.

NEXT STEPVI ÄRINTRESSERADEAV SPETSI TRE FALL:DIN PERSONLIGHETDIN TEAMKÄNSLADIN KUNSKAPTETRA PAK

Tetra Pak, och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com

BYSTE

D

8 OSQLEDAREN NR 6 10/11 WWW.OSQLEDAREN.SE8 OSQLEDAREN NR 6 10/11 WWW.OSQLEDAREN.SE

oL TIPsAR

Klimatsmart vardagVi lever i en tid då allt handlar om att vara klimatsmart och energisnål. I tidningar ges tips om vad just du kan göra för att spara wattimmar och dra ner på energiförbrukningen, men kanske kan det kännas som om den där sopsorteringen tar mer energi av dig än vad den sparar. Här tipsar Osqledaren om vad du kan göra för att spara energi på kanske lite roligare sätt.

Text: Katja Rantala [[email protected]]

Illustration: Martin Barksten [[email protected]]

om Du boR i ett hus med hiss, varför inte samåka?

Tänk bara vad mycket mer energi man sparar om

man fyller upp hissen med människor, än om alla

åker ensamma i den. Sedan är det alltid trevligt

med lite sällskap.

En sak som många tycker är väldigt tråkigt är att

diska. Det är också en sak som kan vara väldigt

energikrävande, speciellt när man diskar under

rinnande vatten. Så här kommer ett tips: spara

upp en massa disk i vasken innan du fyller den

med vatten och kör stordisk. På detta sätt sparar

du alltså mycket energi som annars skulle gått

till uppvärmning av vattnet. Plus att du sparar på

antalet gånger du själv behöver ha tråkigt och

diska.

Köket är över lag den del av hemmet som drar

mest energi, där har du exempelvis kyl och frys.

Dessa är de apparater som drar mest energi i ett

hem, näst efter uppvärmning och varmvatten.

Så där finns det absolut tillfällen att spara. En

sak som du kan göra är att ha en full frys, för

den drar mycket mindre energi än en tom sådan.

Nu kanske du tänker att du är en student, som

kanske inte har råd att ha frysen full hela tiden,

men lös det genom att storhandla. Istället för att gå ner till den dyra

affären på hörnet kan du spendera en regnig eftermiddag på någon

billig stormarknad. Två flugor i en smäll, som det brukar heta.

ännu en gRej som du kan göra med frysen för att spara energi är att

frosta av den då och då. Detta gör frysen mer energisnål och du kan

få in all den där maten du varit och handlat. Ett tips är att frosta av

frysen någon gång under vinterhalvåret eftersom du då kan ställa

maten utomhus utan att den smälter. Och glöm inte att hacka av

lite av isen som sitter inne i frysen och spara, den går säkert bra att

använda till någon exotisk paraplydrink eller varför inte en vanlig

grogg.

Ännu ett spartips i köket är att använda ugnen effektivare. Med

detta menas att du passar på att använda ugnen till flera saker då

du värmer upp den. Exempelvis, om du gör pommes chateau till

biffen och bean, kan du även passa på att baka ett gott bröd. Eller

varför inte slå på stort och göra en klassiker: kladdkaka till efterrätt.

Här kommer det kanske enklast genomförbara tipset: sov helt

enkelt tills det blir ljust. Då slipper du tända lampor, som drar el, när

du stiger upp.

i ett hus med hiss, varför inte samåka?

Tänk bara vad mycket mer energi man sparar om

man fyller upp hissen med människor, än om alla

den drar mycket mindre energi än en tom sådan.

1

2

34


Artur Kransengren, QuarnevalsgeneralDen 14e maj går ett av Europas största studentarrangemang av stapeln – Quarnevalen. Generalen Artur Kransengren har jobbat sedan i juli förra året för att göra det bästa för de cirka 1 500 byggarna och de 400 000 åskådare som förväntas följa paraden genom Stockholm. Vem är Artur, vad gör han en dag på jobbet och är han nervös inför dagen Q?

ARtuRs kARRiäR inom Quarnevalen började 2008 då han själv ställde

upp som byggare. Där och då lovade han sig själv att göra Quarnevalen

igen.

- Jag sökte till Squvalp 2009 och blev året efteråt general. Det var

en stor grej för mig och mycket roligt eftersom det gav mig chansen att

göra flera stora arrangemang, träffa nya människor och lära mig massor.

Det bästa med att vara general är att få se studenter som har kul. Varje

leende hos deltagarna smickrar, berättar Artur.

Arturs post som general sträcker sig över tre år. Första året gör man

ett Squvalp som amiral, året därpå en Quarneval och avslutningsvis ännu

ett Squvalp. Under året med Quarnevalen jobbar Artur heltid, något han

gillar eftersom han kan lägga allt sitt krut på arbetet.

En vanlig dag på jobbet börjar Artur klockan åtta med att kolla

mailen. Sedan ser han till att arbetet fungerar bra och hjälper till hos de

tre arbetsblocken: tågstyret, nöjesstyret och bruxstyret. En stor del av da-

garna ägnar han åt kontakten med näringsliv och leverantörer. Klockan

17 är hans arbetsdag slut, men då brukar han inte gå hem.

- Mitt arbete är en livsstil mer än en ett jobb för mig. Vi är många i

staben som är kvar efter 17, kanske för att någon har ett ansvarsområde

som inte är klart för dagen. Annars så lagar vi ofta middag tillsammans

och har kul.

Artur talar flera gånger under intervjun varmt om staben. Alltså den

grupp av 15 personer som tillsammans med honom jobbar heltid för att

göra årets Quarneval så bra som möjligt.

- Det är otroligt roligt att vi fått den stora chansen att göra ett av

norra Europas största studentarrangemang. Ibland slår det mig

att vi gör en skiva, en tidning i 100 000 exemplar och en stor

studentparad. Då kan jag känna att vi gör något

väldigt stort! Speciellt eftersom ingen i staben

sysslat med nöjessektorn innan.

På frågan om Artur någonsin tröttnar på

att gå klädd i overall blir svaret nej – han bär

den med stolthet och förklarar att den har flera

användningsområden: som arbetsklädnad, sovsäck och PR. Arturs råd till

de byggare som ska ställa upp i Quarnevalen är att vara med på allt man

kan och att ta för sig under hela veckan.

- Alla är där av samma anledning och det händer bara vart tredje

år. Veckan försvinner fort men det är det roligaste man kan göra under

sin studenttid. Dessutom ska man tänka på att det är en ära att få visa

upp sitt ekipage i centrala Stockholm och om man skapar en snygg vagn

uppskattar publiken det.

Hur känner då Artur inför den 14e maj, dagen Q då Quarnevalstå-

get ska inta Stockholm? Pirrar det i magen?

- Jag är inte nervös för själva tåget, utan mer över själva byggveck-

an. Mer och mer inser jag att det inte bara är att »göra en Quarneval«,

något jag tänkte för ett år sedan då jag sysslade med Squvalp. I dagslä-

get har jag bra kontroll, men man vet aldrig vad som kan hända med till

exempel vädret, men jag tror att varmfronten kommer in över Stockholm

under Quarnevalsveckan!

Text & foto: Ingrid Kjellström [[email protected]]

Quarnevalsgeneralen Artur Kransengren räknar med en varmfront under Quarne-valsveckan.

5-i-topp med Quarnevalen

Bruxomslag Specningar1 Regalskeppet Vasa

2 Pizzaugn

3 Komplett gym

4 Lågtryckspanna 1.01

5 Raketmotor

Årets bidragsnamn1 Angry Nerds

2 404 - Bidrag not found

3 Victor’s Secret

4 App, app och iväg!

5 Bode köper fru

oL MÖTER

1961 200819841981 1987


D et har länge varit ett problem att medlemmarna och stu-denterna inte vet vad studentkåren gör och från kårens sida har man lika länge velat ändra på det. Tidigare hade

man en informationsansvarig i ledningsgruppen som jobbade med just information internt inom THS organisation. Då fanns till ex-empel ett veckoblad som lades ut i kårhuset och sektionslokalerna och även ett informationsråd med representanter från sektionerna. I mitten av 00-talet anställde THS en informatör vilket fi ck till följd att informationsansvarig som ledningsgruppspost försvann och med den de informationsgrupper som fanns. När kårens informa-tör under läsåret 07/08 slutade ersattes hon inte och det blev hela ledningsgruppens ansvar att jobba med kommunikationsfrågan.

Under verksamhetsåret 09/10, med kårobligatoriets avskaf-fande hängande över sig, var det »make or break« som gällde. THS var tvungna att se till att medlemmarna fi ck bättre koll på vad som hände. En marknadsföringsgrupp med drivna teknologer skapades och kåren tog in en kommunikationskonsult för att hjälpa till med uppstarten. Marknadsföringsgruppen jobbade på och med hjälp av konsulten kom man fram till en kommunikationsplan som bland annat innebar att man skulle ha en halvtidsarvoderad kommunika-tionschef. I planen ingick även att man skulle dra alla grenar inom THS närmare sig för att visa på verksamhets bredd och funktion. Man ville även se till att bland annat event, fester och framsteg marknadsfördes mer, bättre eller i vissa fall över huvud taget och man skulle öka kommunikationen med ortssektionerna och de internationella studenterna.

förtroendet att bli THS förste kommuni-kationschef. Han har en kandidat i Design & Produktframtagning och ett stort intresse av just marknadsföring och har tidigare varit PR-ansvarig i THS Näringslivsgrupp. Redan under sommaren visade det sig dock att en halvtidsarvodering inte skulle räckta för att både starta upp och göra arbetet som var tänkt. Därför beslutade sty-relsen att projektanställa kommunikationschefen på halvtid under hösten för att ha tid att starta upp posten, en projektanställning som förlängdes under våren.

Kommunikationschefen jobbar idag med THS kommunika-tionsfl öden, den grafi ska profi len, uppstart och samordning av kom-munikationsrådet samt marknadsföring av THS Café, Restaurang Nymble och Kårbokhandeln. En annan viktig uppgift är THS röst. Alltså: hur THS uppfattas, hur det låter, ordval, ton och inställning. Rösten ska sedan implementeras i organisationen.

man på att kunna ägna mer tid åt rådgiv-ning, inspiration och förbättring. Ha mer tid att lägga på kampanjer och kommunikation av ledningsgruppens arbete som till exempel utbildningsbevakning. Men det händer mycket hela tiden och kom-munikationschefens fokus och mål har ändrats under årets gång.

– Det har varit lite som ett levande dokument fast med en ram att hålla sig inom, berättar Marcus.

Jag tror att man tänkte rätt och att tajmingen var bra när THS nya kommunikationsplan sattes i verket. Tankar och attityder änd-rades när kårboligatoriets avskaff ande närmade sig. Inte bara från THS håll utan även från medlemmarna, teknologerna.

Text: David Goldea [[email protected]] En annons frånComviq

THS

Hur går det med kommunikationen?Allt på THS heter chef nu för tiden. Förut hette det ansvarig och innan det hette det också chef. Kommunikationschef ligger rätt nära informationsansvarig och sådana har THS haft flera av ge-nom åren. Informatörer, informationsråd och andra informations-grupper har vi också haft. Så vad är skillnaden nu?

ullm

anpr

.se

• Al

ltid fr

i frakt på Lycknis.se • Alltid fri frakt på Lycknis.se • Alltid fri fra

kt p

å Ly

ckni

s.se

FRIFRAKTpå Lycknis.sePå Lycknis kan du köpa både ny och begagnad kurslitteratur och söka bland tusentals stipendier

och hitta jobb, praktikplatser och extrajobb. Om du skulle hitta billigare kurslitteratur

någon annanstans sänker vi priset!

ullm

anpr

.se

HOS LYCKNIS.SE HITTAR DU BILLIG,

BILLIG, BILLIG KURSLITTERATUR!

frifrakt på LyLyL ck

Handla kurslitteratur

för minst 500 kr så får du köpa

TVÅ POCKETBÖCKER FÖR ENDAST

49:-Gäller till 2011-05-31

FOTO

PET

TER

EEK

ullm

anpr

.se

• Al

ltid fr

i frakt på Lycknis.se • Alltid fri frakt på Lycknis.se • Alltid fri fra

kt p

å Ly

ckni

s.se

FRIFRAKTpå Lycknis.sePå Lycknis kan du köpa både ny och begagnad kurslitteratur och söka bland tusentals stipendier

och hitta jobb, praktikplatser och extrajobb. Om du skulle hitta billigare kurslitteratur

någon annanstans sänker vi priset!

ullm

anpr

.se

HOS LYCKNIS.SE HITTAR DU BILLIG,

BILLIG, BILLIG KURSLITTERATUR!

frifrakt på LyLyL ck

Handla kurslitteratur

för minst 500 kr så får du köpa

TVÅ POCKETBÖCKER FÖR ENDAST

49:-Gäller till 2011-05-31


kTH

När de studenter som läser kandidatutbildningen i affärssystem 180 hp sökte sin utbildning 2008 stod det i KTHs programkatalog: »tre eller fem år, valet är ditt«. Nu har studenterna i Kista insett att det inte är riktigt så lätt.

F rida Lundqvist är en av de drivande studenterna i frågan på programmet. Hon började i januari 2009 och det är nu dags för henne att söka masterutbildningen. Hon berättar

att när de sökte fi ck de veta att de kunde söka masterutbildning inom Industriell ekonomi eller Teknik och ledning för informations-system. Den sistnämnda var ett samarbete med SU.

När Frida undersökte frågan i maj 2009 fi ck hon beskedet att de fi ck söka den internationella mastern och att det inte fanns någon svensk master. I oktober 2009 var det så dags för informa-tion om vilka mastersprogram man kunde välja men studenterna hade nu inga att välja mellan. De fi ck även reda på att de inte ens hade behörighet till den internationella mastern inom industriell ekonomi.

»Vi hänvisades till SU. Men vi hade sökt till KTH. Vi frågade hur de ansvariga såg på det?« berättar Frida. »Då kontaktade vi THS. Det började bli ont om tid.« fortsätter hon. Frida fi ck med THS hjälp till ett möte med den ansvarige för den internationella mastern. Redan innan mötet hölls fi ck de reda på att deras årskull fi ck dispens för att söka den internationella mastern inom industri-ell ekonomi. »Vi i den sista årskullen fi ck behörighet att söka pro-grammet via den internationella antagningen med tio platser och

mycket konkurrens.« säger Frida. »Det är ingen fördel att läsa tre år på KTH om man läser internationell inriktning. Då kan man lika gärna ha läst i Linköping eller någon annanstans« fortsätter hon.

Under mötet med den ansvarige för den internationella mas-tern fi ck alla säga sitt. Men det ledde ändå ingen vart. THS hjälpte till att ta det till högre ort, men det hjälpte inte heller. »Vi har ingen annan möjlighet än att gå till högskoleverket om detta inte löser sig.« säger Frida. Broschyren som beskrev programmet när studen-terna började ska nu granskas av KTHs jurister så att det ska framgå helt klart vilka rättigheter studenterna egentligen har enligt detta dokument.

»SU har ställt upp och gett ett förslag på master och ett på ma-gister. SU insåg problemet. Redan från början sa de att vi hjälper er att få en master som passar er så att ni inte blir utan.« säger Frida. Den mastern går nu att söka, men den är inte helt färdig än. »Nu av-vaktar vi och ser vad som händer innan vi går till högskoleverket.« avslutar Frida Lundqvist.

tove grÖnroos som är chef för utbildningsinfl ytande på THS säger: »Vi upplever att det är en röra. Ett problem tycks vara att industriell ekonomi inte lyckats kommunicera sina behörighetskrav så att andra programansvariga och studenter förstår dem. Ett annat problem är att ansvariga vid programmet bytts ut och att program-met tidigare var ett samarbetsprogram med SU.« Hon påstår dock att det hela hade gått att lösa och förutse om behörighetskraven hade varit tydliga. »Det hade också varit bra om man, under över-gången till Bolognaprocessen, såg över vilka sökande studenter man normalt sett har till sina mastersprogram även om vi inte vet hur mycket detta har påverkat just det här fallet« säger Tove. Bologna-processen ledde i Sverige till högskolereformen 2007 då den nya högskoleförordningen trädde i kraft.

»En granskning av utbildningskatalogerna innan de går i tryck skulle också ha varit bra. Vi har svårt att förstå var det verkliga ansvaret ligger och hur allt ansvar bara kan lämnas över på den som skriver texten (i detta fallet troligtvis programmets programansva-riga lärare). I en linjeorganisation som KTH borde det vara tydligt var ansvaret ligger« avslutar Tove.

Text: Henning Alesund [[email protected]]

Ur utbildningsbroschyren för Affärssytem

Affärssystem nekade master


Fokus

Inte bara duAv Elisabeth Ingvar [[email protected]]

ag trummar med fi ngrarna på tangenterna. Jag tittar på min bordslampa. Tänder den, släcker den igen. Tanken på grön energi får mitt huvud att snurra. En del av mig är en ivrig mil-jökämpe; jag vill inte bara rädda varenda liten isbjörn, jag vill rädda hela världen! Vad gör jag här? Civilingenjörsutbildning på KTH? Det blir inga isbjörnar glada för. Jag borde hoppa av allt vad teknisk utbildning heter och ge mig ut och rädda valar,

sälar, människor och alla de stackars andra väsen som påverkas av vår miljöförstöring. Hur ska man bära sig åt? Panik!

seDan Finns Det en annan del av mig också. En del av mig som i smyg tänker; hur stor skillnad det faktiskt göra om jag inte släcker lamporna ordentligt? Om jag inte sorterar mina sopor och om jag inte pantar burkar?

Jordens befolkning använder energi som om vi hade ett helt dussin planeter att förbruka drivmedel ifrån. Kommer det att ta slut? Kommer jorden att gå under? Allt snack om golfströmmen, nya istider och slut på bränslen…

Jag kan tänka mig att en del av anledningen till varför vi inte ra-dikalt ändrar oss är för att den där planetgrejen är så svår att sätta i proportion till vår egen vardag. »Vad gör det om jag inte släcker?«. Jag är ju bara en av många. Vad spelar det för roll hur lilla jag agerar i vår stora, stora värld?

Sedan slår det mig. Allt jag gör kring vardagen, alla val kring min energiförbrukning, hur miljövänlig eller dålig den än är, kan nästintill multipliceras med sju. Miljarder då alltså. Det är inte bara jag som påverkar. Det är inte bara du. Det är vi, allihop.

ligger Den FÖränDring vi faktiskt kan göra i att förbruka min-dre eller smartare? Vi lever och konsumerar enligt det samhälle och den kultur vi lever i, vilket förmodligen gör det trögt att förändra själva mängden energiförbrukning. Jag tror att det i större led handlar om att förbruka smartare, att använda oss av en bättre en-ergitillverkning med mindre påverkan på vår sköra, lilla jord – som tydligen är mindre än vad vi tror. Jag hoppas och har förtroende för att vi snart kan hitta ett grönare sätt att skapa energi på. Att vi kan utveckla vind-, sol-, och vattenkraft bland annat för en jämnare och bättre energitillverkning.

tills viDare: utan att låta som en och en annan uttjatad aktivist man bara vänder dövörat till, tänkte jag bara hälsa till er. Vi är många som läser den här tidningen, och majoriteten av oss är stu-denter. Vi är unga, smarta och har en stor möjlighet att påverka och hjälpa till i den ack, ve och fasa som hotar oss.

Har du orkat läsa ända hit, kanske du kan hjälpa till du med. Släck lampan, panta burkar och gör allt det där som du har hört om minst tusen gånger. Gör det bara, det är inte svårt, och gör det nu! För det gör skillnad. Det är inte bara du.


Fokus GrÖn TeKnIKGrÖn TeKnIK

D agens elnät är ganska dumma. De fungerar som så att man gör en beräkning på hur mycket el man tror sig behöva producera, och sedan skickar stora centrala kraft-

verk ut denna mängd. Skulle man ha gjort en dålig estimation och skickat ut för lite energi, tvingas man ta till reservkraftverk, som i bästa fall kommer från vattenkraft men i värsta fall från oljeeldade kraftverk. Dessutom spiller vi, trots vårt kyliga klimat, enorma mängder överskottsvärme från bostäder, industri och kraftproduk-tion. Det konventionella elnätet har helt enkelt ingen möjlighet att ta till vara på denna överskottsvärme. Det har däremot de smarta elnäten.

Lagring av energi är en viktig pusselbit i de smarta elnäten. Den realistiska förhoppningen är att man under sommarperioden, när energiåtgången är låg, ska kunna lagra överskottsenergi från solkraftverk i stora batterier, för att sedan när vintern och kylan kommer kunna använda den lagrade värmen istället för att elda olja, kol och skog för att värma sina bostäder. Likväl ska de smarta elnäten kunna hantera den ojämna produktionen av även vindkraft på ett bra sätt. Dessutom ska dessa kunna fj ärrstyras och fj ärröver-vakas, och man får en större kontroll över de annars rätt nyckfulla förnyelsebara energikällorna.

Smart grid öppnar även upp för en kraftigt ökad konsument-makt. Elkonsumenter ska själv kunna övervaka sin elåtgång, det rådande prisläget, och man ska ha mer kontroll över vilka elkällor man vill använda. Man ska som konsument även kunna hålla en aktiv dialog med elproducenterna, och om elnätet är under hög be-lastning ska man i realtid kunna få prisincitament för att tillfälligt stänga av eller minska sin elkonsumtion.

På Norra Djurgårdsstaden har de första spadtagen precis tagits. 700 bostäder ska stå klara under 2010, och den nya stadsdelen ska stå i bräschen för vad hållbarhet och smart stadsplanering heter. ABB och Fortum samarbetar för att utveckla det smarta elnät i Norra Djurgårdsstaden som ska vara en galjonsfi gur för svensk mil-jöteknik. Till exempel ska staden generera el i större utsträckning genom lokala sol- och vindkraft, och lagra den i stora underjordiska vattentankar, tillsammans med den överskottsenergi man får från vattenkraft. Fjärrvärmeverken ska använda sig av biobränslen istäl-let för oljeeldning, vilket minskar utsläppen av koldioxid.

Nils Brandt, universitetslektor på Industriell Ekologi på KTH,

jobbar just nu med att undersöka hur realtidsdata av energian-vändning kan vara del i en kontinuerlig uppföljning av miljömålen för Norra Djurgårdsstaden, vars långtgående vision är att vara en klimatpositiv stad. Att realtidsdatan fungerar som den ska är otroligt viktigt för att rätt information ska kunna hämtas från såväl enskilda lägenheter som större byggnader, eller till och med hela stadsdelen.

– Uppföljningsmodellen skall vara interaktiv och ge alla aktörer möjlighet till feedback och förbättring. Smart Grid skapar förutsätt-ning att följa upp och påverka elförbrukning och därmed också en del av fotavtrycket för koldioxiden. Vår roll i projektet är också att jobba med hur alla andra parametrar i miljöprogrammet – värme, varmvatten, avfall, transporter till exempel – också kan följas upp med realtidsdata med hjälp av ett integrerat informationssystem för stadsdelen, säger Nils.

PÅ Det nYstartaDe Energi och miljö-programmet på KTH behandlar man i viss utsträckning smarta elnät under programmets senare år.

– Under de tre första åren på Energi och miljö-programmet läser man ingenting om smarta elnät, eftersom man först behöver lära sig grunderna om ellära och elsystem. De studenter som väljer elkraftinriktingen kommer att höra en del om smarta elnät i många kurser, men även under de senare åren handlar det mest om att lära sig hur elsystemet fungerar. Kurser som mer specifi kt handlar om IT-tillämpningar inom elkraftsystemet ges av avdelningen för indu-striella styrsystem. Det fi nns också en hel del exjobbsprojekt som handlar om olika tillämpningar av smarta elnät, säger Mikael Ame-lin, universitetslektor och med i programmets utvecklingsgrupp.

Att gå från det nuvarande elnätet till smart grid är lite som som att gå från en gammal telefon med petmoj till en smartphone, eller från en gammal Opel till en Batmobile. Funktionaliteten ökar – man använder överskottsenergin på ett eff ektivt sätt, man ska kunna ta emot förnybar elproduktion från vitt skilda håll i nätet, och man går mer från en »top to bottom«-struktur till en decentraliserad modell där konsumenterna kan bli producenter genom att sälja sin överskottsenergi på elnätet.

Text & Illustration: Axel Hammarbäck [[email protected]]

DET sMARTA NÄTETI el-kretsar (pun intended) talas det väldigt mycket just nu om smart grid, smarta elnät, som en viktig byggsten i att möta framtidens utmaningar med de kommande årens klimatförändringar. Men vad är det egentligen?

15OSQLEDAREN NR 6 10/11 15OSQLEDAREN NR 6 10/11

Fokus

O n May 28th I will join 20,000 others looking for purpose, pain, and euphoria by running in the 42 km Stockholm Marathon. Although it’s humanity’s oldest form of

high-speed and completely carbon-neutral transportation, running is still a lifestyle for the slightly insane. Th is year marks the 99th anniversary of the 1912 Olympics and Stockholm’s fi rst marathon. During training I decided to run the original marathon course from Stadion through Solna to Sollentuna Kyrka. Th e course is nearly the same today - a testament to the conservation eff ort of the city and citizens of Stockholm. But the once dense forest is now just a curtain for the freeway and the chirp of crickets is replaced with the hum of traffi c.

Despite global warming trends, it is cool when I start my run; however, on race day in 1912 the mid-July heat was a stifl ing 30 de-grees. At 29 km the Portuguese runner, Francisco Lázaro, collapsed and died. Race offi cials discovered he had covered his body in wax to protect himself from the sun. But the wax made it impossible for him to perspire naturally, leading to a serious body fl uid electrolytic imbalance.

I won’t be the fastest runner at the marathon, but I won’t be the slowest either. During the 1912 race, Japanese runner Shizo Kanakuri became dehydrated and stopped at a farmhouse in Tu-reberg where a family was having a garden party. He didn’t fi nish the race but returned to Japan without notifying race offi cials. He was declared missing by the Swedish police - who didn’t notice his name on Swedish immigration records or the fact that he competed in two more Olympic games and was a national hero in Japan - for 50 years. Shizo was invited back to fi nish the race in 1966. His fi nal time was 54 years, 8 months, 6 days, 8 hours, 32 minutes and 20.3 seconds. (For those of you keeping score, Kanakuri was lost in suburban Stockholm 14 years longer than Moses and the Israelites were lost in Sinai!)

99 Years later on a trail near the E4 in Solna, I am as lost as Shiro. I studied the course, but I can’t fi nd my way. Th e buildings are new and the small country road is now a busy freeway. As clean and green as Stockholm is, it still can’t stop the tide of the 21st century. Th e sprawl quietly swallows up the landscape of the past.

As Europe’s green capital Stockholm must continue to fi nd innovative and resourceful ways to combat this problem. Hopefully it won’t take them 50 years to fi nd the fi nish line.

Running Through the Green:The Stockholm Marathon and the Changing Face of the City

Column by John Gladwin [[email protected]]

Although it’s humanity’s oldest form of high-speed and completely carbon-neutral transportation, running is still a

lifestyle for the slightly insane

Although it’s humanity’s oldest form of high-speed and completely carbon-

Although it’s humanity’s oldest form of high-speed and completely carbon-neutral transportation, running is still a

lifestyle for the slightly insane

Jordbävningar i Japan, klimathot, polarisar som smälter och isbjörnar som snart inte har någonstans att bo. Hur ska detta lösas? Hur ska ett hållbart samhälle byggas och hur ska klimatpåverkan minskas? Osqledaren har intervjuat Per Lundqvist om hur det kom sig att KTHs yngsta program startade och hört sig för om dess framtid.

Per lunDqvist är professor inom Energiteknik och en av de drivande krafterna bakom program-met Energi och miljö.

– Man brukar säga att tillgång på energi är en förutsättning för samhällets utveckling, men det måste ske på ett hållbart sätt, utan att våra resurser utarmas på lång sikt. Det är på samma sätt lika viktigt att den energi som fi nns används på ett smart och eff ektivt sätt, inom elsystemet, för miljövänliga transporter, i energi-snåla processer, i kloka hus och i smarta städer, berättar Per.

I mars 2009 lämnade fyra skolor (ITM, ABE, EES och CHE) in sin trejde ansökan om att få starta ett nytt program på KTH: Energi och miljö. Denna gång gick ansökan igenom och ett och ett halvt år senare, hösten 2010, började den för-sta kullen studenter. Men idén om programmet föddes redan för tio år sedan av lärare och studenter på KTH men även av potentiella arbetsgivare då man identifi erade ett behov på arbetsmarknaden inom området.

Visionerna för programmet är stora och många. Det ska hålla världsklass med många internationella samarbe-ten, framförallt under de två sista masteråren, och på KTHs hemsidan beskrivs en civilingenjör från programmet som en ingenjör med fokus på »ett hållbart samhälle och hållbar teknik – idag och i framtiden!«

I år antas 50 studenter men målet är ungefär 80 stycken per år. Antalet platser kommer att bero på hur stort intresset för programmet är och hur många platser KTH kan avvara. Men sett till förra årets lägsta betyg för att komma in, 20.6, pekar det på att 80 platser kommer att kunna fyllas.

vaD är DÅ tanken att man ska jobba med när man stu-derat fem år på KTH? Som många andra program på KTH har Energi och miljö en bredd vilket gör det möjligt för de utexaminerade studenterna att hamna på väldigt olika ställen. Programmet har sex utgångar och med den starka kopplingen till systemtänkande, miljö och hållbar utveckling blir studen-terna högintressanta för energiföretag, tillverkande företag, cleantechföretag i allmänhet, byggindustrin, kommuner och teknikkonsulter men även som experter inom olika organi-sationer och myndigheter. Med andra ord ser det ljust ut för studenterna!

Text & Foto: Eva Olsson [[email protected]]

Energi och Miljö

FOTO

CH

RIST

ER G

UM

MES

ON

/CA

MPI

Per Lundqvist menar att vi borde använda energin smartare och effektivare.

Ajöss och tack för fisken!Vi ses igen i höst!

FRån vänsteR Erica Edfeldt, Matilda Kaba-Liljeberg, Henning Alesund, David Goldea, Anna Klöfver, Elisabeth Ingvar, Petter Eek, Alexander Busnyuk,

Johan Fogelström, Ghazanfar Salari, Christian Rydberg Åkesson, David Ringqvist, Martin Barksten, Axel Hammarbäck, Ingrid Kjellström & Ebba

Tornérhielm

också i ReDAktionen Johanna Andersson, Alexander Biledt, Kim, Dahlgren-Strååt, John Gladwin, Mikeal Juntti, Malin Jönsson, Johannes Koch, Lidija

Murselovic, Eva Olsson, Hanna Pettersson, Mekikis Prodromos-Vasileios, Katja Rantala, Rasmus Westman

Foto Axel HAmmARbäck


Fokus GrÖn TeKnIK

I Kina produceras väldigt mycket. Exem-pelvis mest växthusgaser i världen. Hela 70 % av Kinas energi produceras av kol, något som bidragit till att 16 av världens 20 smutsigaste städer ligger i Kina. Det är inte riktigt så att alla miljöproblem har en »Made in China« stämpel där bak, men det är inte ett sammanträffande att det mesta man hör om Kina i samband med ordet miljö är negativt. Det stora landet kritise-ras hårt av omvärlden och trycket är starkt på Kina att de ska minska sina utsläpp.

M en; med stora problem kommer stora möjligheter till förbättring-ar. I ett land med 1,3 miljarder

invånare, en energiindustri värd tusentals miljarder kronor och en stat som mer än gärna vill vinna över USA och övriga väst-värden i att vara först in i framtiden, kan många positiva miljövänliga innovationer och eff ektiviseringar vara att vänta. Känner vi Kina rätt lyckas de förhoppningsvis även producera sin nya gröna teknik till ett lågt pris – något de fl esta miljövänliga innovatio-ner som fi nns idag inte lyckas hålla.

För Folkrepubliken Kina har det i prin-cip sedan bildandet 1949 varit femårsplaner som gäller. Den senaste femårsperioden sträcker sig från 2011 till 2015, och är den tolfte femårsperioden i ordningen. I denna femårsperiod ingår stora satsningar på grön och skön teknik. Bland annat skall motsva-rande fem biljoner svenska kronor satsas på den gröna energisektorn. Ja kära undrande läsare, en biljon följs av inte mindre än 12 nollor. Ska jag skriva ut det? Visst! En biljon är 1 000 000 000 000 kronor. Fast i detta fall var det alltså fem biljoner svenska kronor som skulle satsas på den gröna en-ergisektorn. Dessutom kommer ytterligare tre biljoner kronor gå till miljöskyddande åtgärder. I andra ord; under kommande fem år vallar Kina sin kassako, industrin, mot grönare betesmarker.

Det känns ju väldigt tacksamt att Kina tar tag i saken, men vi måste ändå fråga oss varför. Varför denna, för oss svenskar astro-nomiskt stora, satsning på en miljövänligare energiindustri? Svaret består av fl era delar.

till stor Del beror Kinas intresse för grön energi på att landet skulle drabbas hårt

av ett varmare klimat; det är ett av de länder utanför Afrika som spås att drabbas allra hårdast om detta inträff ade. Om glaciärerna i Himalaya som förser stora fl oder som Chang-Jiang, Huang-Ho och Mekong med färskvatten skulle smälta bort – redan nu sägs isen dra sig tillbaka mellan 10 och 15 meter om året – skulle tillgången på vatten kraftigt försämras för hundratals miljoner kineser. Redan nu lider hundratals miljoner kineser av hälsoskadlig luft i storstäder och kraftigt förorenade fl oder. Som ett exempel så är nära hälften av det vatten som fl yter i landets många fl oder olämpligt för män-niskor enligt Kinas eget miljöministerium. För att rädda sin egen befolkning och kunna skapa en hållbar utveckling är det nu dags att se sig om efter alternativ till olja för transport och det billiga kol det hittills främst producerat el av.

En annan anledning till Kinas nya gröna tänk kan vara att Kinas styrande vill ge landet en image av att vara i framkant av allt vad tillväxt och innovation heter. Som Hong Kongs förre regeringschef C S Tung uttrycker det: »Kina sov under industriella revolutionen. Hon vaknade under den infor-mationsteknologiska revolutionen. Hon tän-ker delta fullt ut i den gröna revolutionen.«

Och redan nu är Kina en stor aktör på den gröna energimarknaden. Det som förhoppningsvis kan komma att bli det kinesiska gröna teknikundret är igång. Kina gick förra året, 2010, förbi USA i att vara det land som installerar mest vindkraft i världen och landets vindkraftsproduktion beräknas tiofaldigas till år 2020. De står redan för mer än hälften av världens solpanelstillverk-ning. Dessutom spås landet bli det ledande landet för elbilstillverkning till år 2020.

även om kinas tekniska framfart är påtag-lig ligger måhända landets konkurrensfördel för de närmaste åren främst i att göra det som Kina gör bäst, som Karl Hallding från Stockholm Environment Institute uttrycker det: »ta ned kostnaderna för befi ntlig miljö-teknik och snabbt få ut den på marknaden«.

Gärna med en förhoppning om att denna utveckling sker med humana meto-der, något som Kina inte heller utmärkt sig för att bruka.

Kina vill minska sin miljöpåverkan både

för sin egen skull, för att hålla sig väl med andra länder och för att markera sin plats på kartan som framtidsland. Oavsett om detta sker med nya innovationer eller kost-nadseff ektivisering av befi ntliga har landet resurserna för att kunna driva förändringen. Med 400 000 ingenjörer årligen utexamine-rade från universitet i Kina (att jämföra med 140 000 per år i USA) följer vi spänt den framtida utvecklingen.

Om fem år kan vi hoppas på att det gråa diset över Peking förbytts till ett grönt skimmer.

Text: Erica Edfeldt

[[email protected]]

Illustration: Martin Barksten

[[email protected]]

Made in China

källor

http://www.aftonbladet.se/klimathotet/• article526373.ab

http://inbeijing.se/bulletin/2011/03/16/kinas-• nya-femarsplan-en-gron-revolution/

http://www.johanernstnilson.se/includes/asp/• main_1_text.asp?categoryID=325&areaID=2

http://www.sol-vindkraft.se/kinas-grona-plan/•

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/• energi/article575161.ece

http://www.nyteknik.se/nyheter/karriarartiklar/• article244246.ece

Hos oss får du arbeta med mer än teknik. På ITT Water & Wastewater bidrar du till rent vatten för människor över hela världen.

ITT Water & Wastewater erbjuder integrerade lösningar och tekniskt avancerade pumpar för vatten, avloppsvat-ten och dränering. Vi har även utrustning för biologisk rening, fi ltrering och desinfi cering av vatten.

I vår organisation ingår starka varumärken som Flygt, Sanitaire, Leopold och Wedeco. Alla är kända för pro-duktutveckling, tekniska innovationer och inte minst våra medarbetares samlade kunskap och engagemang. Kalla det gärna för vattenburen arbetsglädje.

Vill du bli vår 6001:e medarbetare?Huvudkontoret för ITT Water & Wastewater fi nns i Sundbyberg utanför Stockholm. Vi är 6 000 anställda, och är verksamma i 140 länder med 49 egna säljbolag. ITT Water & Wastewater ingår i den börsnoterade kon-cernen ITT som är specialiserad på avancerade tekniska lösningar och produkter för en rad olika verksamheter.

Läs mer på: www.ittwww.se

Världen behöver rent vatten

info

bah

nrek

lam

byr

a.se

Hos oss får du arbeta med mer än teknik. På ITT Water & Wastewater bidrar du till rent vatten för människor över hela världen.

ITT Water & Wastewater erbjuder integrerade lösningar och tekniskt avancerade pumpar för vatten, avloppsvat-ten och dränering. Vi har även utrustning för biologisk rening, fi ltrering och desinfi cering av vatten.

I vår organisation ingår starka varumärken som Flygt, Sanitaire, Leopold och Wedeco. Alla är kända för pro-duktutveckling, tekniska innovationer och inte minst våra medarbetares samlade kunskap och engagemang. Kalla det gärna för vattenburen arbetsglädje.

Vill du bli vår 6001:e medarbetare?Huvudkontoret för ITT Water & Wastewater fi nns i Sundbyberg utanför Stockholm. Vi är 6 000 anställda, och är verksamma i 140 länder med 49 egna säljbolag. ITT Water & Wastewater ingår i den börsnoterade kon-cernen ITT som är specialiserad på avancerade tekniska lösningar och produkter för en rad olika verksamheter.

Läs mer på: www.ittwww.se

Världen behöver rent vatten

info

bah

nrek

lam

byr

a.se


Fokus

DAviD FRAnsson, teknik & ekonomi

Svar Det är svårt för enskilda privatpersoner att »rädda klimatet«. Det är ju upp till oss om vi vill köpa en viss produkt från ett visst företag och så men det behövs nog en politisk agenda också. Samhället och företagen borde hjälpa oss genom att fatta de miljövänliga besluten.

mAlin PeHRson, byggteknik & Design

Svar Jorden är ju överbefolkad och därmed överutsatt men jag vet inte hur man kan få bukt på det. Vi påverkar mycket så det finns en massa saker att tänka på men klimatet förändrar sig själv också; det är inte bara vi.

PeDRAm ADjAml, byggteknik & Design

Svar Det gäller att alla tänker miljövänligt, förbrukar mindre och åker kommunalt istället för bil. Det är det vardagliga som spelar roll.

linus giDlöF, teknik & ekonomi

Svar Man måste leva snålare men det är ju inte så många som faktiskt försöker göra det. Jag tror att det behövs ny teknik för att folk ska kunna leva snålare.

nils eveRling, tekniskt bAsåR

Svar Jag har tänkt lite på det och jag tror problemet handlar rätt mycket om en motsättning mellan företag och regering; om det är marknaden eller regleringar som är lösningen. Marknaden kommer nog inte att sköta miljöfrågorna själv så för naturens skull ska staten reglera mer.

mAtilDA kjellbeRg, mAnAgement & it

Svar Det finns en massa saker man kan göra. En grej är att släcka lampan när man lämnar rummet. Jag källsorterar hemma. Man kan köpa färglada lådor så blir det både lättare och roligare.

mikAelA olsson, teknisk bAsteRmin

Svar Att sluta flyga är nog det bästa vi kan göra för att påverka klimatet mindre. Man borde åka mer båt och tåg istället. Dessutom ska man inte köpa sånt som färdats långt och tillverkats på dåliga sätt.

AlessAnDRo D., ARcHitectuRAl

ligHting Design

Svar Grejen är att ingen samlar ihop all information om klimatfrågan, vilket är precis vad som behövs göras! Var nyfiken! Läs fakta och studera siffrorna. Basera ingenting på åsikter.

eRAn ARonson, ARcHitectuRAl

ligHting Design

Svar Jag tror det största problemet är att klyftan är så stor mellan hur mycket i-länder och u-länder släpper ut. Vi ser på det ur en västerlännings ögon. Det krävs en global överenskommelse och någon form av FN för gröna frågor, GN kanske, som övervakar hur länderna sköter sig.

Hur fixar vi klimatet?Osqledaren fortsätter sin turné på ortscampus och denna gång är det Campus Haninge som får besök av David Ringqvist. Temaenligt handlar frågan om grön teknik och hur man på bästa sätt räddar klimatet.

Text: David Ringqvist [[email protected]]

Foto: Petter Eek [[email protected]]


OSQLEDARENOL Gör

Ett läsår har gått och precis som i en Bruce Willis-rulle behövs det ett kickass slut med en massa explosioner och en tysk som får stryk. Fast till skillnad från Die Hard kommer denna artikelserie få ett värdigt slut. Vi har därför sparat det bästa till sist och ska i detta nummer gå på den bästa

kårföreningen av dem alla; OL Gör: Osqledaren! För att uppnå maximal epic-ness och för att garantera den största möjliga graden av journalistisk integritet lät vi därför tidningens två mest

härdade och seniora skribenter intervjua Osqledarens två snyggaste redaktionsmedlemmar. Nu när vi har tömt vår ordbok på superlativer är det dock dags att fortsätta till själva artikeln, vamos!.


P å väg till Osqledarkontoret i kårhusets mediaflygel (prime-location precis bredvid biljardbordet, för er som inte har koll) vet vi inte riktigt vad vi ska vänta oss. Efter att ha

bläddrat igenom några ex av tidningen som vi hittade i en soptunna har vi fått en väldigt schizofren bild av tidningens redaktion. Grab-big fratboy-humor och Din Mamma-skämt blandas fritt med seriösa artiklar om kårpolitik och spelrecensioner. Bilden klarnar inte nödvändigtvis när det första vi ser på kontoret är ett kylskåp klätt i rosa päls. Skribenterna Alex och Johannes, även kända under för-kortningen A&J, är redan där och väntar på oss med sina bländande leenden. Efter att ha bråkat om vem som är vems sidekick i någon minut kan intervjun börja.

Vår första fråga handlar förstås om hur tidningen grundades och duon är mer än villiga att bidra med sin förvånansvärt breda kunskap. Faktumet att båda håller i ett ex av tidningens 50-års jubileumsnummer kan förmodligen betraktas som en bidragande faktor i detta.

Osqledaren, även kallat OL för den som inte har tid med fyra stavelser, grundades 1958 och har som huvuduppgift att bevaka kåren och KTH:s arbete samt skriva om händelser som på och kring campus. Till skillnad från 50-talet, när OL-redaktionen och skolan rent allmänt var en enda stor korvfest, består dagens redaktion av cirka 40 hårt arbetande studenter av båda könen i en jämn fördel-ning. Precis som i den sicilianska maffian finns det roller som ska fyllas för att allt ska fungera. Förutom Gudfadern/Chefredaktören krävs det således fotografer, illustratörer och i vissa fall även skri-benter för att kunna producera en utgåva av tidningen. Johannes och Alex berättar att de själva började som illustratör respektive fotograf, men blev tvungna att ta upp pennan under en period som har döpts till Den stora skribentbristen 2007.

Men Osqledaren nöjer sig inte med vara Sveriges största stu-denttidning som enligt egna uppgifter når cirka 18 000 studenter. Tidningen själv har under åren även skrivits om i andra publika-tioner. Höjden av sin ökändhet på den svenska mediekartan nådde OL under 2006 när den dåvarande chefredaktören ansåg att det var en guldidé (vilket det även var), att låta en kvinnlig modell med vad som i forskarkretsar kallas tig ol’ bitties posera i stort sett helt naken på framsidan. Detta blev omdebatterat i mindre tidskrifter som bland annat SvD, men försvarades med att det inte var första gången; 1963 följde det exempelvis med en tre sidor stor pin-up bild av en naken tjej och 1997 poserade ett gäng nakna människor på framsidan av OL. Redaktionen verkar ta mantrat »sex säljer« på största allvar.

Vad krävs det då för att man ska bli medlem och delta i denna underbara sekt? Till att börja med bör man ha någon kreativ talang, och då gärna antingen att man är duktig på att fota, skriva eller illustrera alternativt är sjukt bra på att göra kaffe. Sedan följer en intervju med chefredaktören och någon medlem vars syfte för det mesta är övertyga dessa om att man inte är en konspirationsteore-tiker som bara vill nå ut med information om hur man bäst skyddar sig från att bli antastad av utomjordingar. Har man lyckats med detta får man ett uppdrag som publiceras om det håller tillräckligt hög (d.v.s. högre än det vanliga innehållet) standard. Sedan kan man titulera sig som OL-skribent/-fotograf/-illustratör och får ta del av alla förmåner och roligheter som kommer därtill.

Så vitt vi har förstått så är redaktionsmedlemmarna oavlönade,

vi ber våra intervjuoffer därför att förtydliga vilka förmåner de syftar på.

– Bortsett från att bli recognized och få mad street cred på cam-pus så har man en sjukt bra orsak till att gå före kön på tentapu-barna. Dessutom har man ett ställe att crasha på om tentapubarna blir för hårda, det finns inget som soffan på kontoret inte har varit med om, berättar Alex och Johannes.

det visar sig att soffan som menas är just den vi sitter på, och då vi helst inte vill höra fler detaljer frågar vi istället hur samarbetet i redaktionen funkar.

– Det brukar vara ett redaktionsmöte per månad där vi planerar det kommande numret, brainstormar kring temat, delar ut artiklar som ska skrivas och glufsar i oss fika innan det tar slut. Sedan gör vi även andra saker tillsammans ibland, typ som att hälsa på Linköpings studenttidnings redaktion och delta i Squvalp. Det är egentligen upp till var och en hur delaktiga de är, berättar Johannes.

Förutom soffan innehåller kontoret bokhyllor fyllda med böcker och tidningar (otippat), två skrivbord med tillhörande Mac-datorer, det ovan nämnda rosa, fluffiga kylskåpet samt ett trumset som sägs tillhöra Markoolio. Såväl A som &J är aningen osäkra på hur det kom dit men berättar gärna om dess betydelse för kontoret.

– Man har inte vart på en riktig fest på Kåren förrän man har

OsqledarenOL GÖR


Nu skulle vi vilja passa på att avsluta våra fem år på

Osqledaren och KTH med att tacka er läsare för att

ni har stått ut med våra artiklar. Vi hoppas att ni har

förstått att det mesta bara var på skämt. Förutom

det där om din mamma, that was for real.

deltagit i en trumorgie på Osqledarkontoret, säger Alex.Innan vi hinner få en mental bild av hur exakt en trumorgie ser

ut ber vi snabbt om en förklaring.

– Ja, trumorgie. Det börjar vanligtvis med att någon person börjar trumma på en av trummorna och blir snart följd av andra som snabbt rycker åt sig resterande trummor alternativt börjar plinga med glas och bestick mot allt som kan tänkas ge ifrån sig ljud. Tänk PQ fast ännu mer otakt och osamspelt, förklarar Alex.

Egentligen hade vi tänkt avsluta intervjun där, men A&J är snabba med att påminna oss om att det är en fråga vi har glömt:

»Får ni ligga?« Vi ställer frågan och får snabbt svaret »Vadå, har din mamma sagt nåt?«

FÖr att saMManFatta: bland kårföreningarna som vi har granskat detta läsår har Osqledaren det tveklöst bästa kontoret med eldplats, trummor och ett rosa kylskåp. Samtidigt får man som redaktör möjligheten att skapa något som kommer att läsas av fl era tusen studenter. Det är förstås svårt att ge sig själv ett rättvist be-tyg, så vi har inte ens försökt. På en globalt erkänd skala från A till AWESOME trotsar Osqledaren matematikens lagar genom att ligga så långt bortom maxvärdet att det inte ens går att se med Hubble-teleskopet.

Text: Johannes Koch och Alexander Biledt

[[email protected]] [[email protected]]

Foto: Alexander Biledt

Korrekturläsning av Osqledaren nr 6

Förutom so� an innehåller kontoret bokhyllor fyllda med

böcker och tidningar (otippat), två skrivbord med tillhörande Mac-datorer, det ovan nämnda rosa,

fl u� ga kylskåpet samt ett trumset som sägs tillhöra Markoolio.


böcker och tidningar (otippat), två


böcker och tidningar (otippat), två skrivbord med tillhörande Mac-

UR OSQLEDAREN #6 08/09


armaDa Blir tillNamnet Armada är en förkortning av ARbetsMArkandsDAgar. I katalogen som delades ut till teknologerna i samband med den allra första Armadan 1981 skriver arrangörerna att de tycker att namnet dessutom ger associationer till en fl otta som »seglar in i framtiden«. Bilden av ståtliga skepp med hissade segel är storslagen och stark. Och den illustrerar på många sätt hur detta initiativ av ett gäng KTH-teknologer i början av 80-talet resulterade i ett pro-jekt som har utvecklats till ett av Sveriges största studentarrangemang.

– Vi ville skapa ett evenemang som gav studenter en överblick av arbetsmarknaden och ett tillfälle att knyta kontakter inför framtiden. Som kår såg vi möjligheter och fördelar i att tillsammans med samtliga sektioner skapa ett stort gemensamt eve-nemang för alla studenter på KTH, berättar Katarina Bonde, initiativtagare och projekt-ledare för Armada 1981.

Katarina Bonde var ordförande i studieutskottet på THS 1981. Hon hade ett brinnande engagemang för studie- och arbetsmarknadsrelaterade frågor och var bland annat med och startade Arbets-MarknadsUtskottet, ARMU. När Armada genomfördes första gången hade ARMU en representant från varje sektion. Tillsam-mans med studieutskottet tog de fram en arbetsplan och budget, bjöd in utvalda

företag och planerade hur allt skulle fungera under mässans två dagar. Deras arbete lig-ger till grund för hur Armada planeras och genomförs än idag.

BrYgga mellan stuDier och YrkeslivAtt Armada drogs igång var till stor del ett resultat av att både kåren och rektor på KTH såg ett behov hos studenterna att få bättre inblick i hur näringslivet fungerar och vilka olika typer av arbetsuppgifter och yrkes-roller som väntar efter avslutade studier. Att få träff a företag gav inte bara värdefull allmänbildning utan kunde också bidra med ökad studiemotivation och underlätta vid val av studieinriktning.

Antal medverkande företag har vuxit från 35 till dagens omkring 150. Projekt-gruppen 1981 bestod av tio personer som under mässdagarna hade hjälp av omkring 40 företagsvärdar. Idag har projektgruppen 17 medlemmar, cirka 35 gruppledare och drygt 150 företagsvärdar.

Personliga mÖtenRedan 1981 samlades alla företag i Nymble med egna företagsmontrar. På en anslags-

tavla i kårhuset kunde studenterna även boka in personliga möten med företagsre-presentanter. Trots att denna mötesform var helt ny för många studenter blev tiderna snabbt uppbokade. Fokus på personliga möten visade sig vara ett vinnande koncept 1981 och har fortsatt att vara en nyckel till Armadas framgång och popularitet.

Då som nu anordnades en stor festmid-dag mellan den första och andra mässdagen. Även om tillställningen har vuxit ur kårhu-set uppskattas middagen än idag av både företag och studenter för att den genom sin festliga och sällskapliga inramning erbjuder goda möjligheter att lära känna varandra bättre.

sektionernas egna BranschDagarInnan Armada fanns arrangerade fl era av sektionerna sina egna branschdagar. Upp-lägget och storleken på dessa arrangemang har skiftat genom åren. Även efter 1981

ARMADA 30 år med vind i seglen

I höst är det 30 år sedan Armada sjösattes för första gången. Varje år sedan dess har tusentals engagerade teknologer på KTH tillsammans med samarbetande företag kastat loss för en ny seglats, och varje år har de rott i hamn med seglen i topp. Osqledaren har pratat med projektledarna från 1981, 1991, 2001 och 2011 för att få

veta mer om hur Armada har utvecklats genom åren.

Text: Anna Klöfver [[email protected]]

Att Armada drogs igång var till stor del ett resultat av att både kåren och rektor på KTH såg ett behov hos studenter att få bättre inblick i hur näringslivet fungerar

Antal medverkande företag har vuxit från 35 till dagens omkring 150. Projektgruppen 1981 bestod av tio personer som under mässdagarna hade hjälp av omkring 40 företagsvärdar. Idag har projektgruppen 17 medlemmar, cirka 35 gruppledare och drygt 150 företagsvärdar.

Att Armada drogs igång var till stor del ett resultat

behov hos studenter att

Att Armada drogs igång var till stor del ett resultat av att både kåren och rektor på KTH såg ett behov hos studenter att

företag har vuxit från 35 till dagens omkring 150.

bestod av tio personer

Antal medverkande företag har vuxit från 35 till dagens omkring 150. Projektgruppen 1981 bestod av tio personer

THs


arrangerar fl era sektioner branschdagar och andra typer av möten där studenter och företag får möjlighet att träff as.

Anders Carlsson var engagerad i arbetsmarknadsdagarna på Maskin 1990 och jobbade även som Maskins represen-tant i Armada samma år. Ett år senare fi ck han förtroendet att anta kaptensrollen. Projektgruppen för Armada 1991 hade svårt att få in anmälningar från företagen och följande år på arbetsmarknaden var tuff a för nyutbildade ingenjörer.

– Trots ett sådant läge fyller Armada en viktig funktion genom de möjligheter mässan erbjuder studenter att få kunska-per om näringslivet. Jag lärde mig otroligt mycket om enskilda företag och deras olika verksamheter. Lärdomar som jag har glädje av än idag, berättar Anders Carlsson.

att skaPa en Bra arBetsgruPPAtt vara projektledare för ett arrangemang som består av så många olika delar och in-volverar så många människor som Armada är ett utmanande uppdrag. Det intygar Helena Bergman, projektledare 2001:

– Den största både förväntade och verk-liga utmaningen var att inspirera och få ihop projektgruppen så att alla arbetade mot samma mål. Samtidigt var det en mycket rolig och inspirerande uppgift som bidrog till att stärka mitt självförtroende och att växa i ledarrollen.

Även Oscar Mo som är projektledare 2011 håller med om betydelsen av att skapa

en bra arbetsgrupp för att nå en lyckad slutprodukt:

– Att tillsätta en projektgrupp och skapa ett välfungerande team av dessa individer är en av mina viktigaste uppgifter. Jag ser fram emot att få arbeta tight tillsam-mans med projektgruppen under ett helt år och att, efter bästa förmåga, försöka hjälpa alla att utvecklas i sina uppgifter. Det ska bli spännande att se vilka olika kompetenser som fi nns inom gruppen.

erFarenhet FÖr FramtiDenEtt framgångsrikt Armada bygger på det sammanlagda resultatet av en stor mängd människors enskilda engagemang och arbete. Med ett projekt i Armadas storleks-ordning är samarbetet människor emellan av avgörande betydelse. Ingen kan på egen hand ro en sådan stor fl otta i hamn. Erfa-renheterna av att prova på att arbeta i ett så stort »grupparbete« tycker både Katarina Bonde, Anders Carlsson, Helena Bergman och Oscar Mo är ovärderliga.

Under 30 år har Armada varit en språngbräda in på arbetsmarknaden för ett otal studenter. Årets projektledare Oscar Mo avslöjar att 2011 års Armada kommer att bjuda på fl era nyheter och överraskningar. Det bådar gott för att även många kom-mande generationers KTH-teknologer ska få chansen att stiga ombord på Armada – för att få inspiration och knyta värdefulla kon-takter – på dess fortsatta resa in i framtiden.

1981Katarina Bonde

1991Anders Carlsson

2001Helena Bergman

2011Oscar Mo

1981-2011


Project China is a collaboration between two Swedish universities, Royal Insti-tute of Technology (KTH) and Stockholm School of Economics (SSE), both located in Stockholm, and two Chinese universities, Tsinghua University in Beijing and Fudan University in Shanghai. Today the project is Sweden’s largest international student project.

T he project is an opportunity for students and companies to meet and learn from each other. Th e goal

is also to increase the insight and under-standing of the two countries similarities and diff erences both with regard to culture and business routines.

China Week, which is the projects main event on the Swedish side, will take place at both KTH and SSE in the beginning of May. Th ere are many companies that have signed up already and some very interesting lectures will take place, all under the China theme. During the week there will also be seminars and other events, for example a career fair called China Day where students can meet companies that have business in China.

– By working with China Week we learn a lot that no professor can teach, says Mat-tias Almqvist, responsible for China Week. Th e greatest challenge so far has been to be able to take the fi rst decisions early in the planning, with only a little information to base them on. Th e easiest task has been to get lecturers involved and contribute with their own ideas and develop the concept.Th ere is a lot to arrange but I am convinced that we are going to deliver a fi rst class Chinese week, Mattias continues.

the ProJect memBers will travel to

China for four weeks in the end of May. Th ey will fi rst visit the Chinese universities invol-ved in the project and then travel to Xi’an, a historically important town. Interestingly this is where the Terracotta Army that was recently displayed at the Östasiatiska Mu-seum in Stockholm comes from. Th e town is also the starting point in the fi ctional story »Journey to the West«, that is also this year’s project theme.

After Xi’an, the group will travel to the countryside and experience the contrast of the busy city life of Hong Kong, where they will eventually end their research trip.

– In Hong Kong we will focus on the urbanization and on the economic transfor-mation that China has gone through, says Yi Zang, in charge the trip.

Besides seminars and student and career fairs in both countries, the project will result in a book that will be handed out to students. It will contain the results of the project and comes out during the autumn of 2011.

Th e project group consists of twelve students, nine from SSE and three from KTH that work together with the project during a year. Th e duration and intensity of the project, demanding many after-school-hours every day, makes it necessary for a strong dedication and devotion from all of the members, as well as a large interest in China and Chinese culture. Th is commit-ment is something that all the members of the group share and it is what drives the project forwards

– Th e basic idea of the project is to learn and for it to be a fun experience, even though there is a lot of stress and pressure, says project manager Linda Stoby Höglund. Working with a project for such a long time, almost makes it feel like you have a second

family, with all the pros and cons that comes with it.

Marie Lagström was responsible for the companies in last year’s Project China, handling the budget, initiating and nurtur-ing client relations, and making internatio-nal deals. She says that participating in the project was probably one of her smartest moves during her time at KTH.

– During the project I learned a lot and had so much fun, says Marie. Now that I have fi nished my studies and fi nd myself in various recruiting situations, I realize that my participation and involvement, is seen as something very positive.

last Year there was a lot of attention towards China in general. Besides the Ter-racotta Army exhibition, it was the World exhibition in Shanghai, which last year’s group had the opportunity to visit, Sweden and China celebrated their 60 years long diplomatic relationship and the Chinese vice president came to Stockholm.

– My best memory is standing on the VIP-section on the roof of the Swedish pavilion at the World exhibition with a drink and enjoying the knowledge that we had just completed our last event in China, and of course the spectacular view, says Marie.

hoPeFullY this Year’s group will experience the same feeling of success and contentment which, if you ask me, based on their genuine interest, strong commitment and hard work, they undoubtedly will.

Text: Kim Dahlgren-Strååt

[[email protected]]

A closer look at Project China

For more information and China week schedule visit projectchina.se/2011

IN ENGLIsH


IN ENGLISH

Where to put the waste?Einstein once said: »The unleashed power of the atom has chan-ged everything.« This saying have lived up to its expectations. For many, nuclear energy equates tragic explosions. The bombs on Hiroshima & Nagasaki, the nuclear hype during the cold war, the accidents of Three Mile Island, Chernobyl and Fukushima all contributed to the development this collective mindset. So undou-btfully, the problem to dispose nuclear waste is surely one of the biggest challenges facing mankind.

A LOT HAS BEEN suggested and worked on to solve this problem. Encap-

sulating the waste in special containers and burying them deep under

ground is to this date the most accepted practical idea to implement.

In Sweden the Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co.,

SKB, is responsible for taking care of the radioactive waste generated by

all nuclear power plants. SKB is now planning to build the final repository

for spent nuclear fuel and the plan is to put the waste in copper canister

and then place them 500 m deep in the bedrock in Forsmark, north of

Stockholm. This facility is expected to accept the first deliveries of spent

nuclear fuel by 2025.

This is a huge project involving billions of »kronor« but most

importantly the safety of future generations. Peter Szakalos is an expert

from the Surface and Corrosion Science Department at KTH. He is one

of the experts who are vocal on this topic and has pointed out some key

loop holes in the copper canister disposal plan.

– What we have found in lab is that copper do corrode even in pure

water, but in reality there

will be heated copper ca-

nisters from nuclear waste

in contact with Swedish

ground water having

chlorides and sulphides.

Heated copper in contact

with ground water is not

a good combination from

a corrosion point of view

and definitely not good

enough to contain the

radioactive waste for 100

000 years, says Peter.

With America’s Yucca

Mountain project almost

dead, serious questions

have rised regarding the underground waste disposal approach, which

are yet to be answered.

– Today we know much more than we knew 25 years ago. Still, we

should not be in a hurry and accept a potentially dangerous solution.

Instead, independent research should be initiated here in Sweden, and

if so, I am sure that an acceptable solution will be found within 10-20

years, Peter tells us.

Text: Ghazanfar Salari [[email protected]]

Photo: Mekikis Prodromos-Vasileios [[email protected]]

Peter Szakalos’ studies shows the copper contai-ners won’t last the desired 100 000 years.

nuclear


NÖJE

Solen skiner och det börjar brännas på kinderna, favoritsound-tracket flödar ut ur iPhonen, de vita Conversen som nu börjar bli lite färgade av sin ägares oförsiktighet vilar lugnt mot en stol, och livet känns sådär himla bekymmersfritt och fantastiskt som det ibland gör. Minuterna försvinner och tankarna är någon an-nanstans för att sedan avbrytas av ett moln som får mig att vakna upp ur dvalan jag nyss befann mig i och inse att jag faktiskt sitter på kårens terrass. Mediejuridikens alla kompendier ska läsas och kandidatexamensarbetet skriver ju tyvärr inte sig självt. Jag fö-reslår att vi går och äter glass istället, resten av sällskapet nickar instämmande.

trots kommanDe tentor i slutet på maj fi nns det så mycket annat som lockar. Quarneval, glass, parkhäng och sena nätter där alla lever ut sin dekadenta sida. Våren är en dålig tid för plugg med allt annat som kan göras. Tentorna i oktober är svåra att motivera sig att plugga till då veckan innan gärna spenderas i en storstad i Europa. Decembertentorna vill jag helst glömma, glögg och en varm brasa passar sig bättre då. I mars borde man åka skidor och hänga på after-ski. Hur detta går ihop har jag frågat mig så många gånger, prokrastinering och oviljan att plugga slåss mot avklarade tentor och lysande framtidsutsikter.

På något magiskt vis lyckas man ändå motivera sig själv i slutändan. Trots sol, skidåkning och mysiga braskvällar slutar det ändå med att jag sitter med näsan i böckerna dygnet runt i en vecka innan tentan. Varför gör jag detta mot mig själv? Jo, för att det är så himla roligt. Viljan att lära mig nya saker och skaff a mig nya erfarenheter är nog det som driver mig innerst inne. Att lösa nya problem och se mig själv göra framsteg är en av de faktorer som gör att jag väljer kårhuset istället för gräsmattan på borggården.

nÅgonstans hoPPas Jag även att alla nerlagda timmar på kårhuset ska resultera i en storstadsweekend och minst en skidresa per år. Att de timmarna jag nu missar i solen (försök inte ta med dig plugget utomhus, det funkar inte) hoppas jag kunna ta igen på en strand på Bali när jag har mitt examensbevis i handen. Att det jag gör nu på något sätt ska ge mig något ännu bättre i framtiden, inte för att livet inte är bra nu. Det är faktiskt helt fantastiskt måste jag erkänna, trots missade skiddagar och alldeles för många storstäder som antagligen aldrig kommer hinna besökas.

Detta är några av sakerna som sporrar mig till att klara ten-torna och fl y solen denna vår. Nu är det bara upploppet kvar, en månad till sommarlov och otaliga soltimmar i valfri park. Hitta det som motiverar dig, så ses vi på Bali om några år, något klokare och något mindre solbrända än resten av turisterna på ön!

Det här med vårKrönika av Eva Olsson [[email protected]]

Hitta det som motiverar dig, så ses vi på Bali om några år, något klokare

och något mindre solbrända än resten av turisterna på ön!





DET SÄGS ATT ALLT GÅR ATT BEVISA MED STATISTIK. MED DET SAGT BORDE DET INTE FÖRVÅNA NÅGON ATT DET FINNS EN KORRELATION MELLAN DET MINSKANDE ANTALET PIRATER (RIKTIGA, INTE NÄTPIRATER) OCH DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN. ETT KAUSALT SAMBAND HAR DOCK INTE HITTATS.

Appropå: klimatetKonspirationsteoretiker är eniga om att faktumen som stödjer den globala uppvärmningen inte är övertygande nog, men är ännu osäkra på om man ska skylla på Väst- eller Östvärlden, Höger- eller Vänsterpolitiker, Dr. Evil eller Dr. Octopus.

AnDRei AResHev, en rysk politisk forskare föreslår att allt snack

om global uppvärmning bara finns för att dölja USAs tester av

vapen som kan orsaka torka, bränder, förstörning av växtliv

och andra varierande fenomen.

Kronikören Melaine Phillips tror på att klimatförändringen

är en variation av antiamerikansk, antiväst vänsterideologi

som går hand i hand med antiglobalisation och tron på att allt

skapat av den industriella världen är djävulens påfund.

Gou Hongyang, en kinesisk författare påstår att uppvärm-

ningen är en plot av västvärlden för att U-världen inte ska få

den bit av världens förmögenhetskaka som den har rätt till.

Senator James Inhofe anser att media trycker i oss skräp

om uppvärmning för att driva världen mot en global makt.

En Höger-teori: en dokumentär på brittiska Channel 4

berättade 2007 om att Margaret Thatcher hoppade på växt-

huseffektståget för att hjälpa kärnkraftverk ta större andelar av

elmarknaden och göra Englands energiindustri oberoende av

arbetarförbund.

En Vänster-teori: Vaclav Klaus, Tjeckiens president påstår

att klimatförändringsskräcken är en del av en ideologi som, likt

de gamla Marxisisterna, vill ersätta den fria och spontana evo-

lutionen av mänskligheten med en central och numera global

planering av världen.

Filmskaparen Martin Durkin har en mer simpel förklaring

för det hela, nämligen att allt snack om den globala uppvärm-

ningen är ett sätt för forskare att skrämma till sig finansiering.

om mAn kAn andas lugnt eller om det är dags att dra på sig

foliehatten och krypa ihop i fosterställning under köksbordet

får ni avgöra själva. Det kan ju även hända att växthuseffekten

bara beror på att våra utomjordiska härskare har råkat komma

åt termostat-ratten. Den som lever får se.

Text: Alexander Busnyuk [[email protected]]

Illustration: Ebba Tornérhielm [[email protected]]


NÖJE

Utrensning av Sofi OksanenFörlag: Albert Bonniers Förlag

1946 västRA estlAnD, världskriget är slut

och en ny uppdelning av världen gäller. Snart

faller en tung ridå av järn. Visst, uppgörelsen

mellan de allierade och kalla kriget ältas i

våra skolsalar, vi kan slagen och ledarnas

paroller utan och innan. Men om vårt grann-

land på andra sidan Östersjön får vi lära oss

skamligt lite. Ignorant fogas de till den gråa

landmassa under röd fana som vi småcyniskt

räknar till »östblocket«. Att exempelvis den

föga kända Baltutlämningen hör till det

mest dramatiska som hände Sverige under

1900-talet, är talande för polariseringen.

Vi ser förhoppningsvis ett breddat objek-

tiv. Kanske sker det delvis med hjälp av

Oksanens Utrensning, 2010 års vinnare av

Nordiska rådets litteraturpris.

Som läsare kastas du mellan krigets fasa, 90-

tal och en lång efterkrigstid som i Estlands

fall komponerades av den mest skrämmande

sortens mänsklighet – var dag ett illavars-

lande omen. Från ett litet men självständigt

land till nazisternas forcerade bundsförvanter

efter Warszawapaktens fall, tyskarnas tillba-

katåg och Sovjets järnklor. I en by bor Aliide,

systern Ilse med dottern och maken Hans.

I en tid av angivelser, bedrägerier, sjuklig

kärlek och de mest obarmhärtiga politiska

metoder gäller inga seder av vänskap eller

släktskapens tillgivenhet. Det mest ovidkom-

mande yttrande eller anspråkslösa reaktion

kan ge signal, svart bil, förhör och försvin-

nande. Fyrtio år senare och 900 mil österut i

Vladivostok, drömmer en flyktens efterkom-

mande om vä stvärlden, om studier och det

bättre livet i Europa. Den ofta så sorgliga

fällan. Zara har en adress till en moster och

en släktgård i Estland som kanske finns kvar.

Om det blir tid och läge för besök...

Det här är en berättelse som kryper under

huden. Som dissekerar makten och ideolo-

gins snedtändningar. Brända gårdar, mörka

skogars skydd, djupa sår i både hjärtan

och själ. Historieromaner är ofta svartvitt

skolande och torrare än fnöske, men när den

som här skildras genom ett fåtal närvarandes

närmsta verklighet och lögner får handlingen

substans. Omöjliga beslut silas genom deras

sinnen, desperationen besudlar deras synfält,

uppgivenheten rubbar hela

känsloregistret och historien

blir många gånger verkligare.

Med fokus på några få indi-

vider tillförs bladen en tredje

dimension. Lager läggs

på lager; världshistoria,

kommunhuset, släkten och

det allra mest personliga.

Den mestadels lättflytande

prosan avbryts ibland lite trubbigt av logg-

förande brev och burdust känslodöda rap-

porter över KGB:s spionage och infiltration,

men i det stora hela är det kompositionen

mästerlig. På vår gladlynta bok- och vinkväll

i Sundbyberg häromkvällen konstaterades

att formatet är som klippt och skuret för

Nordiska rådet. Med andra ord är Oksanen

en logisk men också värdig vinnare. Vi var

dessutom överens om att om Utrensning

tilltalar den breda skaran, vilket den verkar,

så är vi alla nöjda.

Av: Christian Rydberg-Åkesson

[[email protected]]

Spelrecension

Pilotwings ResortPilotWings äR en serie som suttit lite i skymundan hos Nintendo. Den

senaste versionen kom ut 1997 till Nintendo 64, men nu är det alltså

åter dags att sätta sig bakom spakarna och lätta från marken.

Pilotwings Resort utspelar sig på samma plats som Wii Sports Resort

som kom till Wii för ett och ett halvt år sedan, men nu är det enbart

flygning som gäller. Nu har du sex olika flygfarkoster att runda ön med:

propellerplan, jetpack, hängglidare och några variationer så som jetplan

och Super Jetpack som är större, snabbare och bättre.

Det första du får göra är att snabbt bekanta dig med de tre grund-

farkosterna under friare former. Sedan är det bara att kasta dig in i upp-

dragsläget med över 35 uppdrag som faktiskt kan bli lite knepiga mot

slutet om man inte är beredd, eller friflygningen där du på en begränsad

tid får flyga runt hur du vill över öarna och hitta hemliga platser, göra

trickflygning, spräcka ballonger och titta på utsikten.

Allt eftersom du flyger fram bland uppdragen låser du upp super-

versionerna, möjligheter till mera tid i friflygningen och annat smått som

gör att det du inte tröttnar efter första flyguppvisningen.

Grafiken påminner mig om Wii än DS, så där måste jag ge Nintendo

beröm och spelet har en av de bättre 3D-implementationerna jag sett hit-

tils på 3DS. Kontrollerna fungerar faktiskt väldigt bra och för alla er som

är rädda för pekskärmen kan jag lugna er med att den är inte nödvändig.

Allt utom inzommning av kartan sköts med knapparna och slidern och

med den har du riktigt bra kontroll över farkosterna.

Det finns mycket att göra så du blir

inte besviken om du inte förväntar dig

något helt extraordinärt. Över lag är det

en trevlig titel att roa sig med ett tiotal

timmar. Jag vet inte riktigt vad jag har att

säga emot den här titeln, vissa saker hade

naturligtvis kunnat vara en aning bättre,

men för att vara ett releasespel så är jag

faktiskt ganska nöjd.

Text: Johan Fogelström [[email protected]]

Förutom att flyga omkring (eller krascha om man är mer lagd åt det hållet) kan man titta på utsikten och ta ett och annat fotografi.

Ja, det är svårt att få med 3D- effekterna i tryck, så ni får lita på mitt ord när jag säger att det faktiskt fungerar.

Nintendo 3DS

© N

INTE

ND

O©

NIN

TEN

DO

DET SÄGS ATT ALLT GÅR ATT BEVISA MED STATISTIK. MED DET SAGT BORDE DET INTE FÖRVÅNA NÅGON ATT DET FINNS EN KORRELATION MELLAN DET MINSKANDE ANTALET PIRATER (RIKTIGA, INTE NÄTPIRATER) OCH DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN. ETT KAUSALT SAMBAND HAR DOCK INTE HITTATS.


NÖJE

Belle & SebastianCirkus, Stockholm, 3 april

till skillnAD FRån en bok eller pågående

utställning är konserten tillfällig och unik. Väl

över är det för sent och recensionen tjänar

varken som varning eller rekommendation.

Möjligen grämer den de som inte fått tag i

biljett. Men så ibland läser man recensioner

som istället för att irritera skildrar en upp-

levelse som i sig påkallar intresse för skivor

och framtida konserter. Det här kan vara

min chans att nå både stadigt invigda liksom

öppna noviser med en liten berättelse om

musiken i livet (förhoppningsvis utan att bli

glättigt nostalgisk).

Det var sen högstadieålder, kanske till

och med 00-talets första vår. Jag och min

dåvarande bäste vän Alexander var på väg till

hans danska släktkalas. Vi åkte längs E22:an

från Karlskrona till Köpenhamn. Med oss

hade vi Belle & Sebastians debut Tigermilk,

som vi fått låna av Alexanders storasysters

kompis. Vi visste nog inte riktigt hur, men

vi förstod att vi hade hittat vår grej. Vi bad

Alexanders pappa spela skivan i bilstereon. I

was surprised, I was happy for a day in 1975.

I was puzzled by a dream, it stayed with me

all day in 1995. Med de raderna inleds första

skivans första spår (The state I am in). Jag

minns att hans pappa vände sig om och ret-

fullt frågade om det inte var lite väl mesigt,

ja kanske sa han till och med »tjejigt«? Vi

log femtonårigt mot varandra, införstådda

med att vi hittat något stort och över hur

lite pappor ibland förstår av nya tider. Över

ett decennium senare inleds min (märkligt

nog) första Belle & Sebastian-konsert med

samma rader. En rysning av välbehag går

genom publiken, jag ler tjugosexårigt åt

hur »tidlös« faktiskt verkar ha en betydelse.

Stuart Murdochs röst balanserar symboliskt

mellan styrka och vänhet, medan de andra

bandmedlemmarna personifierar samspelt-

heten, en tonsatt trygghet där melodierna

lyfter bandets kärna av lyrik. I tonårseposet

Lord Anthony bjuder Murdoch på en trollbin-

dande föreställning. Strålkastare, hatt, scen-

kant. Någon ombeds låna honom mascara

to add some effect. Urtöntigt och fantastiskt

underhållande. En kombination de alltid

stått för. Plufsiga och

brittiskt otrendiga,

men självklara i sin

konstnärliga briljans.

Det blir möjligen

lite väl stillastående

emellanåt, men det

gör inget. Det är

ändå superlativen jag måste

akta mig för - det är så svårt att vara objektiv

i bedömningen av en gammal vän. De har

gjort sämre låtar och hållit ojämn kvalitet på

senare album, men denna söndagskväll väljer

de stycken med oerhört, låt mig säga förnuft

(och känsla), men framförallt med gehör för

publik och stämning.

Belle & Sebastian fortsätter att plocka upp

nya generationer fans med varje ny skiva,

men också med rollen som en av indiepo-

pens hörnstenar. Det gläder mig. Nu borde

jag ringa Alexander och berätta. Vad gör han

nuförtiden?

Av: Christian Rydberg-Åkesson

[[email protected]]

FOTO

LIN

DA

SEG

TNA

N

I nför OS i London 2012 planerar konstnären Anthony McCall att konstruera en kilometerhög roterande molnpelare genom att konstruera en roterande varmvattenbassäng*. Belackarna

låter inte vänta på sig – signaturen wetsnakes klipper till på volley: »Surely in these times of austerity £500,000 could be put to better use!!!« Säkert sant.

Jag hamnade i en diskussion om rymdprogrammet. Pengarna man lägger på rymdforskning kan man tydligen lägga på andra, bättre saker, fi ck jag höra. Fair enough, men det är ett argument som jag har lite svårt att förstå: jag tycker att rymdforskningen är billig och spottar ur sig en massa intressanta spinoff s, att rymdko-lonisering är oundviklig i det jättelånga loppet, och att upptäcktsre-sande är ett självändamål.

Resonemanget handlar om försiktighet: rymdforskning och molnskulpturer är inte absolut livsnödvändiga här och nu; därför ska inga resurser läggas så länge det fi nns mer omedelbara problem. I och för sig hållbart, men det leder in i en återvändsgränd. I kristid gör man starka, väl genomtänkta insatser för att ta sig vidare. Det är dyrt att vara fattig, då man tvingas till kortsiktiga mål.

Så har THS tänkt i år. Styrelsen och fullmäktige gissade att vi skulle tappa hälften av medlemmarna efter obligatoriets avskaf-fande – en förlust på nära tre miljoner kronor. Maggropen säger att man i det läget måste skära, spara och minska. Istället har THS satsat på en ny restaurang, kommunikation och en jätteombyggnad av Nymble; och visst fi ck vi över 70 % medlemsanslutning.

Året har varit ett stålbad för kåren, men vi har gjort bra ifrån oss. THS står starkt. Fotoväggen på kontoret med nästan hundra års företrädare känns inte riktigt lika sträng längre. 2010/11 lider mot sitt slut, och när detta skrivs har precis de sista av de nya arvo-derade valts. Det är lite Circle of Life över det hela, och jag ska dra upp nästa ordförande i klocktornet vid borggården och köra hela Lejon-kungengrejen.

Det är mycket kvar att göra inom THS, och jag hoppas att det alltid kommer att fi nnas en tydlig väg till förbättring. En konkret lista på grejer som kan fi xas eller förstärkas. Osquar hjälpe oss om vi nånsin sitter i Nymble och inte vet vad som behöver göras – vilka satsningar som kommer att förbättra situationen för n0llan 2020.

nästa År FYller THS 110 år, och häromdagen blev jag uppringd av min företrädare40 - Bo Cornéer satt som ordförande 1971 - han berättade att de satsade på att kommunicera ut vad Kåren gör och är bra för. Inget nytt under solen, alltså.

Och på tal om satsningar, jag googlade mig fram till ett ut-märkt argument för ett rymdprogram: det inspirerar tusentals små grabbar och tjejer till att söka sig till naturvetenskap och forskning. Hela vårt samhälle är fullt med grymma ingenjörer och vetenska-pare som lockades av tanken på en svart himmel och jorden långt nedanför.

Samma mekanism fi nns här på kåren: vi satsar på spännande saker för att locka till oss alla dessa fantastiska människor som engagerar sig. Du som städar till fem på morgonen efter festen, du som lägger timtal på att sammanställa kursenkäter, du som lägger matta under Armada, du som tar hand om sektionslokalen, du som vänder på dygnet under Designnatten i Telge, du som ringer spons till din sektions branchdag och du som lägger två sommarlovsveck-or på att välkomna n0llan: vi kommer ingen vart utan dig, men med dig kommer vi jävligt långt. Jag hoppas du haft roligt i år och vill hänga kvar inom THS. Tack för all den tid du lagt ner.

Det här är den sista ordfkolumnen jag skriver i Osqledaren. Jag och Elias vill tacka för oss. Tidigt på morgonen den första juli läm-nar vi Nymble för sista gången och kliver ut i morgonljuset. Efter oss kommer Johan Persson (I) och Sara Emilsson (K) att fatta rodret tillsammans med resten av den nya ledningsgruppen.

Nästa år blir ännu bättre. <– JA, fast större!

ordförandekolumnen

ivAn millesOrdförande THS

eliAs linDQvistVice ordförande THS

Bigger bang for the buck

* Googla »mersey column«. Det kommer bli ballt om det funkar.

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm

35 meter under markennärmare bestämt!

VI FINNS DÄR DU MINST ANAR DET. Där det byggs tunnlar finns ofta Sandvik. Koncernen har de verktyg och maskiner som behövs för att snabbt och effektivt ta sig igenom de hårdaste berg. Det kan gälla tunnlar för vattenkraft i USA, vägtunnlar i Kina eller järnvägstunnlar i Schweiz. Du hittar också resultatet av vårt kunnande i mobiltelefoner, i flygplan, på havets botten och på många andra ställen. Men även om inte du tänker på var Sandvik finns, så gör kunderna det. För våra produkter ökar både deras produktivitet och lönsamhet. Gå in på www.sandvik.se. Där finns mer än du anar!

Vi ser till att du kan förflytta dig snabbare.

OL 10/11 #6

Documents

Transcript of OL 10/11 #6