Nya tekniker för att upplysa konsumenten om hennes ekologiska fotavtryck Tekniikan päivät
-
Upload
burke-pacheco -
Category
Documents
-
view
46 -
download
0
description
Transcript of Nya tekniker för att upplysa konsumenten om hennes ekologiska fotavtryck Tekniikan päivät
1
Nya tekniker för att upplysa konsumenten om hennes
ekologiska fotavtryck
Tekniikan päivät14.1.2009
Espoo
Prof Caj Södergård
Teknologiechef
VTT Mediateknologier
2
Innehåll
• Ekologiskt fotavtryck
• Konsumentens informationsbehov
• Climate Bonus projektet
• Demonstrationssystemet
• Användarrespons
3
Motivering
• Vi påverkar miljön genom vår konsumtion – t.ex. ~70 % av växthusgaserna
• Ekologiskt fotavtryck = hur mycket av planetens förnyelsebara förmåga behövs för att ta fram och absorbera det vi konsumerar (mäts som yta)
• Fotavtrycket är större än vad jorden förmår bära. Speciellt gäller detta växthusgaser
• Kolavtrycket (carbon footprint) är mängden koldioxid (t.ex. kg) som produktens framställning, distribution och avfallshantering kräver. Mäts som CO2 ekvivalenter
• För att konsumenterna – i praktiken - skall minska sina avtryck, behövs kunskap hur fotavtrycket byggs upp och hur det förhåller sig till referensnivåer
• Digitala medier kan hjälpa till att ge personaliserad information och motivera konsumenten att göra ekologiska val
4
Finland
Källa WWF, 2008
5
6
Innehåll
• Ekologiskt fotavtryck
• Konsumentens informationsbehov
• Climate Bonus projektet
• Demonstrationssystemet
• Användarrespons
7
Konumenten har två slags behov
• Information i köpsituationen -> hjälper att välja förnuftigt
• Nu: Tryckt information på förpackningar• Framtid: Mobiltelefon: ta bild av förpackningen
med mobilens kamera och få upp produktinformation
• Bokföring av sammanlagd konsumtion (=fotavtryck) -> helhetsbild -> hjälper till att se över sina vanor
• vecko-, månads-, årsnivå • jämför med referensgrupper, nationellt, globalt
8
Tryckta klimatmärken på förpackningar hjälper i köpsituationen
9
Exempel på beräkning av sammanlagd konsumtion: Helsingin Sanomats CO2 kalkylator
10
Innehåll
• Ekologiskt fotavtryck
• Konsumentens informationsbehov
• Climate Bonus projektet
• Demonstrationssystemet
• Användarrespons
11
CLIMATE BONUS projektet
Pågick 2008 - 2009
Forskningskonsortium:• VATT Government Institute for Economic Research • VTT Technical Research Centre of Finland• KTK National Consumer Research Centre• SYKE Finnish Environment Institute• MTT Agrifood Research Finland
Finansering:• Tekes, Tuulia International • Kesko, Elisa • Nokia, HK Ruokatalo • Stora Enso
12
Climate Bonus projektets innehåll
• Vi utvecklade ett feedback & belöningssystem system för hushåll och handel:
• ICT pilot-tjänsten tillåter hushållen att monitorera sitt kolavtryck
• och jämföra sina “poäng” över en viss tid, gentemot målsättningar och statistiskt baserade referensnivåer och gentemot referensgrupper
• Användare kan också skaffa sig bonus poäng (krediter), genom att välja produkter med mindre kolavtryck
13
Delar i projektet
• Strategi för datainsamling och kvalitetssäkring• aggregerar flera datakällor och infallsvinklar (LCA, I/O, ETS) för att
uppskatta utsläppen för olika produktkategorier såsom: • livsmedel, CO2e/kg• transport bränslen and tjänster, CO2e/L,km • hem energi, e.g CO2e/kW,elektricitetskontrakt• kategorin “annan konsumtion” CO2e/eur
• Utveckling av demonstrationssystem
• Användarförsök
• Utvärdering av miljömässig och ekonomisk effektivitet
14
Innehåll
• Ekologiskt fotavtryck
• Konsumentens informationsbehov
• Climate Bonus projektet
• Demonstrationssystemet
• Användarrespons
15
System för demonstration
Source: Caj Södergård, 2006
16
Systemet visar jämförelser för att göra informationen mera förståelig
17
Varifrån kommer CO2 belastningen ?
18
Livsmedel
• Varje livsmedelsinköp skrivs in i systemet via K-butikens kassasystem och stamkundskortet
• Baserar sig på ingrediensdatabasen Fineli med 23 livsmedelsgrupper, som MTT har klassificerat i utsläppsklasserna 1-5
19
Livsmedel kan också registreras – och studeras - med mobiltelefon
20
Trafikens energiförbrukning
• Varje resa och tankning registreras !!• Kollektiva transportmedel
• Tillryggalagda kilometer• Olika transportmedel har olika koefficienter
• Hushållens egna transportmedel • Förbrukad bränslemängd• Olika bränslen har olika utsläppskoefficienter
21
Boendets energiförbrukning
• Årliga uppskattningar av bruket av el, fjärrvärme, värmolja och andra fossila bränslen (kan fås från elektroniska bankutdrag)
• Olika utsläppskoeffecienter, för elektricitet 4 alternativ
22
Övrig konsumtion
• En uppskattning av den årliga penninganvändningen (kan fås från elektroniska bankutdrag)
• Tjänstens mest oprecisa del
lista jatkuu…
23
Innehåll
• Ekologiskt fotavtryck
• Konsumentens informationsbehov
• Climate Bonus projektet
• Demonstrationssystemet
• Användarrespons
24
Försöksanvändarna var positiva
• Testkonsumenterna (N=26) tyckte att Climate Bonus ide´n var intressant
• De trodde att systemet kunde göra hushållens konsumtion mera ekologisk
• Att utveckla: • Automatisering av data inmatningen• Användarvänlighet• Klar struktur • Pålitliga och transparenta data
• Ett brett utbud av produktkategorier bör täckas för att meningsfulla konsument tillämpningar ska uppstå
25
Konsument respons efter en månads användning
26
Slutsatser
• Forskarna inom projektet tror, att feedback system såsom Climate Bonus kan
“activate notable voluntary emission reduction potentials (5-15%) if disseminated for extensive use” (Perrels et al. 2009)1.
• Kopplingen till butikernas kassasystem samt till andra datakällor (banker, bilars färddatorer, etc) möjliggör en mer automatisk bokföring, vilket gör tjänsten mer attraktiv
• Produktspecifika utsläppsdata och -gränser behövs för att systemen ska tas i allmänt bruk
• Kommersialisering sker stegvist börjande med sektorer och produktgrupper, där det finns pålitliga och offentliga utsläppsdata
1 Perrels, A., Nissinen, A. Sahari, A.. The overall economic and environmental effectiveness of a combined carbon footprinting and feedback system. Climate Bonus project report (WP6).
VATT Research reports 143:5/2009.
27
Några publikationer:
• Södergård, C. (2006) Vision on the impact of IT on compliance processes and functions and consequences for future actions by the various stakeholders. VTT’s presentation in the informal WG3 meeting: use of IT for EU-ETS compliance and similar reporting. Helsinki October 3rd, 2006
• Usva, K., Hongisto, M., Saarinen, M. Nissinen, A., Katajajuuri, J-M., Perrels, A. Nurmi, P. Kurppa, S., Koskela, S. (2009, in press) Towards certified carbon footprints of products - a road map for data production. Climate Bonus project report (WP3). Government Institute for Economic Research, VATT Research Reports 143:2/2009
• Hongisto et al. (2008) How households could monitor and manage the climate impact of their own consumption. Ympäristö ja terveys, vol 39, 10:2008, pp 42-51 (in Finnish)
• Perrels, A., Hongisto, M. Hyvönen, K. Nissinen, A., Usva, K., Kallio, A., Koskela, S., Katajajuuri, J-M., (2009) CLIMATE BONUS – Combining carbon footprinting, monitoring, feedback, and rewards. Final report. Tekes Climbus programme CD.
• Hyvönen, K., Saastamoinen, M., Timonen, P., Kallio, A., Hongisto, M, Melin, M., Södergård, C. (2009). Consumers views of the monitoring and feedback system regarding climate impacts of households (in finnish, abstract in english, Kuluttajien näkemyksiä kotitalouden ilmastovaikutusten seuranta- ja palautejärjestelmästä). Climate Bonus project report (WP5). VATT Research reports 143:4/2009.
• Perrels, A., Nissinen, A. Sahari, A. (2009b) The overall economic and environmental effectiveness of a combined carbon footprinting and feedback system. Climate Bonus project report (WP6).VATT Research reports 143:5/2009.
• Perrels, A., Hongisto, M., Hyvönen, K., Katajajuuri, J.M., Nissinen, A. (2009), A quick scan of climate policy services and of underlying data system approaches - Climate Bonus project report (WP1), VATT Research report 143:1
• Perrels, A., Katajajuuri, J.M., Nissinen, A., Hongisto, M., Hyvönen, K. (2009), Combining carbon footprinting, monitoring, feedback, and rewards for a broad spectrum reduction of household induced greenhouse gas emissions, ECEEE 2009 Conference Proceedings Panel 3, Paris/Stockholm.
28
Tack
Tack till Climate Bonus projektet
• VATT: Adriaan Perrels, Tuomo Heikkilä, Anna Sahari, Tarja Tuovinen
• VTT: Mikko Hongisto, Juha-Matti Lehtinen, Arto Kallio, Magnus Melin, Timo Kinnunen
• SYKE: Ari Nissinen, Sirkka Koskela Suvi Pakarinen, Jyri Seppälä, Jyrki Tenhunen
• MTT: Juha-Matti Katajanjuuri, Sirpa Kurppa, Pauliina Nurmi, Merja Saarinen, Kirsi Usva
• KTK: Katariina Hyvönen, Mika Saastamoinen, Päivi Timonen
Mera information: http://extranet.vatt.fi/climatebonus/
29
VTT creates business from technology