Medieanvändning för individer som nätdejtar329760/... · 2010-07-13 · online. Material/Method:...

UPPSALA UNIVERSITETInformatik och mediaC-uppsats i medie- och kommunikationsvetanskapFramlagd HT 2009

Medieanvändning för individer som nätdejtar-En kvalitativ undersökning om mediernas roll i olika faser i

interaktionen.

Författare: Malin JanssonHandledare: Amelie Hössjer

1

Abstract

Title: How does people that meet online communicate? -An qualitative study of the media use for individuals that date online.

Number of pages: 34

Autohor: Malin Jansson

Tutor: Amelie Hössjer

Course: Media and Communication Studies C

Period: Spring term, January 2010

University: Informatics and Media, Media and Communication ScienceUppsala University

Purpose/Aim: The aim of this essay is to see if mediea use changes throgh time in a relationship between individuals that have met online.

Material/Method: Qualitative method with nine interviews divided into two groupsdepending whether the person is an actively dejting online or if she has a long term relationship with someone she have met online.

Main results: The use of digital media changes thorugh time in the relationship. The individuals stop using the net dejting when

they meet someone. The digital medias are stage at the beggining of the relationship. Through time they use a multiple of digital medias but they have preferenses and prefers to use the telephone both when they are communicating positive and negatvie information.

Keywords: Online dating, social penetration, process of getting to know eachother, communication. Mediaded Communication, face to face communication.

2

1. Inledning ................................................................................................................................................... 4

1.1 Syfte och frågeställningar ................................................................................................................... 5

1.2 Avgränsningar ..................................................................................................................................... 5

1.3 Definitioner ........................................................................................................................................ 6

1.4 Tidigare forskning ............................................................................................................................... 7

1.4.1 Sammanfattning .......................................................................................................................... 9 1.5 Disposition .......................................................................................................................................... 9

2. Teori ........................................................................................................................................................ 10

2.1 Social penetration theory ................................................................................................................. 10

2.2 Tre typer av interaktion enligt Thompson ......................................................................................... 12

2.2.1 Interaktion ansikte mot ansikte ................................................................................................ 12 2.2.2 Medierad interaktion ................................................................................................................ 13

2.2.3. Medierad kvasiinteraktion ........................................................................................................... 13

3. Metod ..................................................................................................................................................... 14

3.1 Kvalitativ metod ................................................................................................................................ 14

3.1.1 Personlig samtalsintervju .......................................................................................................... 14 3.2 Genomförande av intervjuerna. ....................................................................................................... 14

3.2.1 Tematisering ............................................................................................................................. 15 3.2.2 Planering ................................................................................................................................... 15 3.2.3 Urval ......................................................................................................................................... 16 3.2.3.1 Rekrytering av informanter .................................................................................................... 16 3.2.3.2 Presentation av informanterna ............................................................................................... 17 3.2.4 Intervjuer .................................................................................................................................. 17 3.2.5 Utskrift och bearbetning ........................................................................................................... 18 3.2.5.1 Teman .................................................................................................................................... 19 3.2.6 Redovisning, analys och rapportering ....................................................................................... 19

3.3 Validitet och reliabilitet .................................................................................................................... 19

3.4 Etiska frågor ...................................................................................................................................... 20

3.5 Metodkritik ....................................................................................................................................... 21

4. Resultat av intervjuer ............................................................................................................................. 22

4.1. Begynnelsefasen .............................................................................................................................. 22

4.2. Inledningsfasen ................................................................................................................................ 26

4.3 Etablerad fas ..................................................................................................................................... 29

4.4 Sammanfattning ............................................................................................................................... 31

5. Resultatanalys ........................................................................................................................................ 33

6. Slutsatser ................................................................................................................................................ 36

7. Slutdiskussion ......................................................................................................................................... 37

Litteraturförteckning .................................................................................................................................. 39

Bilaga 1 - Intervjuguide ............................................................................................................................... 40

3

1. InledningHar den moderna tekniken banat väg för nya kommunikationssätt? Med all sannolikhet -Ja. Vår tids generation tar det för givet att kunna kommunicera via medier så som Internet och telefoni. Jag är själv en av dem. Internet tillhandahåller exempelvis andra kontexter och kanaler än vad vanlig ansikte mot ansikte kommunikation gör. Detta möjliggör för människor att på nya sätt kunna bygga relationer, mötas för första gången samt att ha ett meningsfullt och tillfredsställande utbyte. – Utan att träffas ansikte mot ansikte.

Vi har förflyttat oss från att primärt använda oss av den klassiska ansikte mot ansikte kommunikationen till att gradvis interagera diverse medier i vår kommunikation. Medier som kan underlätta för att kommunikationen ska äga rum vart som helst och när som helst. Kanske är detta något som har varit nödvändigt i den tid vi lever i. Människor har ett allt mer växande behov att vara ständigt kontaktbara och uppdaterade. Utan ett kommunikationsmedium är det näst intill ogenomförbart att vara det. Vi är därför tvungna att med hjälp av teknik och medier kunna kommunicera, bli uppdaterade och nätverka. Genom mail, telefonsamtal och SMS kan vi även upprätthålla såväl privata som arbetsrelaterade relationer. Användning av medier har mer eller mindre blivit ett krav för att kunna bevara relationer av alla dess slag. Vi har inte möjlighet till att kunna träffa människor ansikte mot ansikte även om det många gånger skulle vara att föredra.

Individer som använder dessa nya kanaler som exempelvis Internet för att skapa relationer kan genom dem senare bygga vidare till förhållanden som är likvärdiga de förhållanden människor som träffas ansikte mot ansikte har.1 Det är genom frekvent och omfattande utbyte av social information genom dessa internetkanaler som de som nätdejtar kan skapa band till varandra och på så vis bygga en relation. Men trots att vi allt mer använder oss av medier när vi kommunicerar har de inte helt och hållet ersatt vår interaktion ansikte mot ansikte. Vi upprätthåller fortfarande relationer med varandra genom att träffas. Tekniken kan vara ett substitut för mycket, det är dock svårt att med tekniken ersätta våra fysiska och emotionella behov. Kanske är det något som i framtiden kommer att förändras och möjligtvis har vi redan kommit en bit på väg i och med Internets möjligheter?

Det är inte konstigt att det idag finns möjligheter till att till viss del kunna tillfredsställa dessa behov genom medier. Bland annat genom att vi kan träffa en eventuell partner via Internet och en nätdejtingssajt. Detta har omformat hur vi kan skapa nya relationer med hjälp av Internet och speciellt hur vi har möjlighet att skapa kärleksrelationer. Internet används nu även för att dejta. Följaktligen har Internet blivit en av vår tids största virtuella mötesplatser - du kan möta vem som helst, när som helst. Definitioner som tid och rum är på Internet bortblåsta. Där är du inte tvungen att vara på den fysiska platsen för att möta människor och du är inte heller enbart begränsad till vissa tider på dygnet. Det är således individen själv som besitter makten och kontrollen över sitt sociala nätverkande och hon är inte beroende av samma faktorer som tidigare.

Enbart i Sverige finns det cirka en miljon singlar som redan testat lyckan att hitta en partner via Internet.2 Det finns otaliga nätdejtingssajter som erbjuder sina medlemmar allt ifrån olika matchningsverktyg till möjligheten till att tala direkt via en chatt med någon av intresse. Hur kommunicerar individer som träffas online? Det blir naturligt för dem att börja konversera med hjälp av digitala medier. Hur ser den fortsatta kommunikationen ut?

Jag finner det även intressant att människor med hjälp av dessa nätdejtingsajter kan träffa kärleken med stort K. Detta är något som talar för att alla våra relationer i och med teknikens framsteg har möjlighet till att flyttat ut i cyberrymden. Men hur ser kärleksprocessen ut för människor som träffas online? Jag är intresserad av hur människor som nätdejtar med hjälp av medier skapar och upprätthåller romantiska relationer. Har de några preferenser på medier som de föredrar att använda framför andra? Kommunicerar de olika saker via olika medier? Detta finner jag intressant och jag ämnar se på nätdejtingen ur vad jag kallar en tidsdimension då jag undersöker hur kommunikationsmedier används i olika faser av en relation. Varierar användningen beroende på

1 Walther, J. B., & Burgoon, J. K, Relational communication in computer-mediated interaction. Human Communication Research, 1992 , sid 50-88

2 ”Ingen svår match att hitta partner på nätet Svenska Dagbladet, :http://www. svd.se/dynamiskt/naringsliv/did_10184854.asp 2009-12-01

4

längden av relationen och vad händer i takt med att relationen fortlöper? Upphör användningen av vissa medier under relationens gång? 1.1 Syfte och frågeställningarDet är av intresse att undersöka vilken betydelse medier får under relationens gång för individer som nätdejtar och som har träffats online. Syftet med min uppsats undersöka hur medier används i olika stadier av en relation med någon man har träffat online? Jag vill se hur medieanvändningen under relationsprocessen ser ut för individer som nätdejtar och som har nätdejtat.

Frågeställningar jag har är följande:

• Används olika medier för att förmedla olika saker i en relation?• När används vissa medier och till vad?• Förändras användningen av medier under relationens gång?• Upphör användningen av vissa medier under relationens gång?• Går det att bli intim och privat genom digitala medier?

1.2 AvgränsningarJag har valt att avgränsa min undersökning till att exempelvis inte se till vilka bakomliggande faktorer och orsaker som kan ligga i grund för att börja nätdejta. Även om detta vore intressant uppfyller det inte mitt syfte med undersökningen. Istället har jag valt att lägga fokus och analysera mina resultat utifrån två aspekter: den sociala penetrationen samt tre aspekter av kommunikation.

Studien bygger på intervjuer av individer som är bosatta i Sverige och som befinner sig på resavstånd från Uppsala. Detta har underlättat för kontaktsättet av intervjuobjekten och även intervjutillfällena då vi har haft möjlighet att träffas ansikte mot ansikte. Jag kommer inte att ta någon hänsyn till genus eller ålder i min undersökning och således kommer jag inte att skilja på resultaten från dessa aspekter.

Jag har även valt att begränsa mitt metodavsnitt till det jag anser vara av störst vikt för undersökningen.

5

1.3 DefinitionerDet förekommer förkortningar i min undersökning som ännu inte finns med i den Svenska Akademiens ordlista utan är engelska termer och slang. Det är dock oundvikligt att inte använda sig av dessa termer då de är starkt förknippade med nätdejtingskulturen. För att få en enhetlig bild av undersökningen bör begreppen användas och nedan redogör jag ordens betydelse och användning.

• Smiley – En uttycksymbol som visar sinnestämning. Kan användas via mail, chatt och SMS.

• Community – Ett Internetforum där människor har möjlighet att interagera med varandra. Exempel på communitys är bland annat: Facebook, Lunarstorm och Myspace.

• Dejtingsida – Ett Internetforum där individer har möjlighet att träffa andra likasinnade.

• Nätdejta – Att på ett internetforum träffa människor. Syftet är att träffa nya människor oavsett vad det är för relation man vill få ut av det.

• MSN – En samling med Internettjänser som utvecklas av Microsoft. I min uppsats kommer dock MSN enbart användas då det talas om MSN som en chattfunktion där det går att skicka direktmeddelanden, se varandra med webbkamera samt föra röstsamtal.

• Skype – Ett program som möjliggör telefonsamtal över Internet tack vare IP-telefoni. Finns också chattfunktioner i programmet samt möjlighet att se den du talar med.

• Profil – Ordet profil finns i Svenska Akademins Ordlista men för att förtydliga begreppet användning i min undersökning väljer jag att ta med det in min ordlista .Begreppet profil kommer vara en definition på personliga sida som varje nätdejtare får på sin nätdejtingssida. På denna profil kan denne beskriva saker om sig själv samt lägga upp bilder.

• Online – Att vara anträffbar på Internet. Används i olika kontexter. I min uppsats använder jag det som en definition på att de träffats via Internet - att träffas online. Kan även betyda att en människa är anträffbar på Internet, att han/hon sitter vid datorn.

• Sajt – Ett annat ord för en Internetsida

• Nätet – En förkortning av Internet

6

1.4 Tidigare forskningNätdejting som fenomen är något som fortfarande är relativt nytt och outforskat. På senare tid har dock fler forskare fått upp ögonen för fenomenet och det är forskare från olika forskningsområden. Nätdejtning har bland annat undersökts ur en genusvinkel - hur framställs män och kvinnor på nätdejtingssidorna?3 Det forskas om nätdejtingsidorna som marknadsföringskanaler. Det går att undersöka hur lönsamma företagen som äger nätdejtingssidorna är, något som nättidningen IDG har gjort och skrivit i en artikel om hur match.com tjänar stora pengar på singlar. 2004 omsatte de 30 miljoner kronor och de siffrorna verkar växa.4

Trots att det finns många aspekter och forskningsområden inom nätdejtning fann jag inte mycket material av värde när jag själv sökte. Jag insåg relativt snabbt att det inte fanns mycket svensk forskning på området. Detta styrker min tes om att det är ett nytt och outforskat ämne och att det finns mycket mer att utforska. Vid min sökning av forskning på svenska söksidor var resultatet tämligen litet. Jag har emellertid funnit det svårt att hitta tidigare forskning som är av mer högre vetenskaplig karaktär. Det finns material skrivet på diverse bloggar, forum och nättidningar om fenomenet nätdejting. Tyngdpunkten i dessa artiklar och skrifter ligger dock mest vid hur nätdejting går till och de saknar akademisk grund. Således är det inget jag anser mig kunna använda i min egen undersökning då jag vill styrka mina resultat med en mer vetenskaplig grund.

Det finns även böcker skrivna om nätdejting. Bland annat: Nätdejting : allt du behöver veta5 av Marie Hagberg. Nätdejting6 av Eva-Lotta Sigurdh, samt; : Nätdejta! : några klick till kärleken 7av Loveina Khans. Dessa böcker är dock inte av något större intresse för min egen undersökning då de mer eller mindre är handböcker i hur man ska lyckas med nätdejtingen. Dock bevisar och styrker det att det finns ett stort intresse för att nätdejta och alltså även att det finns stora hål att fylla i forskningen kring detta.

Utöver detta finns det även undersökningar gjort av nätdejtingsajterna själva. Bland annat går det på nätdejtingsajten Mötesplatsenatt läsa om fenomenet nätdejting och varför det är något som gemene man torde ägna sig åt. 8 Detta är något som flera liknade sidor har men kan kanske mest ses som ett marknadsföringstrick än som någon vetenskaplig fakta. Dessa nätdejtingsajter har mycket information om hur du går tillväga för att nätdejta och de har även gjort egna undersökningar som det går att ta del av. Bland annat går det på Match.com9 att läsa följande fakta om nätdejting:

• hela 84 procent tror att det är möjligt att bli kär i någon man träffar på nätet. • var fjärde kontakt som görs av svenska medlemmar på dejtingsajten Match.com sker med en

medlem från ett annat land. • singlar är över 55 år är mer aktiva när det gäller att söka upp och träffa en ny partner än de

som är yngre.• cirka 60 procent av svenska singlar anser att nätet är ett bra sätt att finna sin kärlekspartner. • 40 procent av svenska singlar dejtar online för att hitta en partner för livet och ytterligare 30

procent dejtar online för att hitta en monogam relation. • 56 procent nätdejtar för att de gillar tanken på att lära känna någon via e-post innan man

träffas i verkliga livet.

3 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-457 2009-12-13

4 http://www.idg.se/2.1085/1.72453 2009-12-12

5 Hagberg Marie, Bjere Lisa, Nätdejting : allt du behöver veta, 2008

6 Sigurdh, Eva-Lotta, Nätdejting, Books of demand 2008

7 Loveina Khans ,Nätdejta! : några klick till kärleken, Docendo 2007

8 www.motesplatsen.se 2009-12-01

9 www.match.com 2009-12-01

7

Det material som jag ansåg mig ha användning för var mestadels uppsatser på C och D-nivå. Dessa uppsatser var av likartade karaktär med liknande syften – att ta reda på orsaker till varför människor väljer att nätdejta. Även om det inte precis är vad jag har som syfte i min uppsats anser jag att dessa uppsatser kan vara av vikt och också att de kan påvisa hur lite forskning som finns inom området. Jag kommer nedan att visa några av de resultat jag fick fram från min sökning av tidigare forskning.

På uppsatser.se fick jag upp åtta resultat vid sökning av nätdejting. Utav de åtta resultat som jag fick var det fyra som jag ansåg vara intressanta för mitt uppsatsämne. Bland annat fanns C-uppsatsen ”IT-samhällets Kärleksbrev - En kvalitativ innehållsanalys av kommunikationen via nätdejting”10 av Kristin Näs. Syftet med denna studie var att undersöka hur medlemmar på en nätdejtingsida väljer att formulera och presentera sig själva i jakten på en partner. Några av frågeställningarna som fanns i undersökningen var bland annat hur kommunikationen ser ut på en nätdejtingsida och hur kommunikationen skiljer mellan kvinnor och män.

En annan uppsats som jag fann intressant var; ”Kärleken finns – den finns på nätet! - En kvalitativ studie om nätdejting - ”11 skriven av Anna-Lena Hansson och Nancy Naess. I denna undersökning får läsaren en fördjupad kunskap av människors erfarenheter av nätdejting. De undersöker även vad som motiverar individer till att börja nätdejta. De fokuserar på positiva samt negativa aspekter med nätdejting. Självpresentation är också något som tas upp i uppsatsen.

En tredje uppsats jag ansåg vara intressant var: Nätdejting: Från pinsamt till folkligt? – En övergripande studie av fenomenet nätdejting –12 av Lina Fabó. Syftet med Fabós uppsats är att få kunskap om hur resonemanget kring nätdejting ser ut, både bland dem som själva provat samt de som aldrig gjort det. Frågeställningar som angavs var bland annat vilka attityder som finns till nätdejting och om det finns fördomar kopplat till fenomenet.

Förutom uppsatserna fann jag annan mer vetenskaplig forskning. Bland annat hittade jag ”Anonymiteten i gemenskaper på nätet”13 av Malin Sveningsson. Hon beskriver hur vi använder oss av Internet och att det inte är en anonym plats att mötas på.

Internationellt verkar det finnas mer forskning gjord av ämnet och det jag vill studera. Några exempel på artiklar är ” Shyness, Sociability, and the Use of Computer-Mediated communication in Relationship development.” av Miranda S. Sheeks, och Zachary P.Birchmeier. I artikeln presenterar de hur människor med hjälp av att de känner sig anonyma kan komma över sin blyghet och vara sig själva över Internet.

Self-disclosure, privacy and the Internet av Adam N. Jones och Carina B.Paine där de analyserar vad självutlämnade är och hur det kan göras över Internet i och med att man där känner sig mer skyddad än i verkliga livet.

Media use and relational closness in long-term friendships: interpreting patterns och multimodality14 av Andrew M. Ledbetter. Den här artikeln var för mig väldigt intressant och relativt likt det jag själv ämnar undersöka. Ledbetter undersöker hur medieanvändningen förändras under tiden i en vänskaplig relation och vilka medier som används. Författaren konstaterar att det är ett mellanting av att enbart använda medier samt att träffas som är det vanligaste sättet att interagera.

10 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2263, 2009-12-03

11 http://hdl.handle.net/2077/9418 2009-12-01

12 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-6767 2009-11-27

13 Sveningsson Malin ,Anonymiteten i gemenskaper på nätet, Studentlitteratur, 2006

14 http://nms.sagepub.com/cgi/reprint/10/4/547 2009-12-03

8

1.4.1 SammanfattningSammanfattningsvis har det varit svårt att hitta relevant akademisk forskning inom ämnet nätdejting. Särskilt inom den ramen jag har som syfte att undersöka. Den forskning och de undersökningar jag tagit del av har mer behandlat vilka bakomliggande faktorer som spelar in när någon väljer att nätdejta. Mycket av forskningen som redan existerar lägger tyngdpunkten på hur det i och med Internet går att bli mer eller mindre anonym. Detta kopplar de samman till att de som till exempel är blyga kan utnyttja denna anonymitet till att kunna slappna av på Internet när de väljer att nätdejta någon. Mycket av den tidigare forskningen fokuserar även på de tekniska aspekterna av nätdejtandet. Fler av uppsatserna jag läste tog upp att det enligt vissa teorier går att bli olika intim genom olika medier. Det finns också en del skrivet om hur du blir en lyckad nätdejtare. Jag anser att min uppsats därför kommer att undersöka något som det tidigare inte skrivit eller forskats speciellt mycket om.

1.5 DispositionEfter detta inledande kapitel följer det andra kapitlet där teorivalen presenteras. Vidare kommer jag i det tredje kapitlet att redogöra för mitt metodval. Där kommer jag att presentera vilken metod jag använder i min undersökning samt beskriva varför jag anser att denna lämpar sig för min uppsats. Under metoddelen följer underrubriker som är kopplade till metodkapitlet.

I det fjärde kapitlet rapporterar jag om resultatet från mina intervjuer. Därefter följer kapitel fem där en analys av resultaten presenteras. I det sjätte kapitlet anger jag mina slutsatser. Slutligen kommer jag i mitt sjunde kapitel att föra en slutdiskussion samt knyta samman uppsatsen. Sist i uppsatsen går det att finna en källförteckning samt bilaga.

9

2. TeoriJag ämnar använda mig av två teorier i min undersökning då de kan vara till stor hjälp när jag vill undersöka vilka medier som används i vissa stadier i en relation, och även då jag vill se hur självutlämnade det går att vara med dessa medier. Jag kommer nedan att presentera dessa två teoerier varav den första är ”Social penetration theory” av Altman och Taylor15 och den andra är ”Tre typer av interaktion” av Thompson16.

2.1 Social penetration theoryFör att förstå hur relationer utvecklas och hur processen ser ut utformade psykologen Irwin Altman och Dalmas Tyalor ”Social Penetration theory”. Denna teori kommer jag vidare att benämna som den sociala penetrationsteorin. Det primära i denna teori är att det finns olika stadier under en relation och att det under dessa stadier går att bli olika intim och självutlämnade. Författarna förklarar processen i hur relationer utvecklas och hur det över tiden går att uttrycka mer personlig information.

När Altman och Taylor utvecklade teorin refererade det till människor som lökar. Detta förklarade de genom att de ansåg att människors personlighet, precis som lökar, består av många lager. Om du tar bort ett lager uppenbarar sig ett annat lager, och sen ett annat och så fortsätter det ändå till du kommer till kärnan av löken. Forskarna menar att den sociala penetratonsteorin att människor ett lager i taget avslöjar sin personlighet.

Det är detta sociala utbyte jag i mitt teoriavsnitt kommer att fokusera på med hjälp av The Social Penetration Theroy av Altman och Taylor. Denna teori förutsätter att ”lära känna varandra processen” i en relation är tätt bundet till den information som utbyts i kommunikationen (self-disclosure). Relationen mellan människor blir djupare och utvecklas i takt med den sociala pentetrationen, det vill säga att folk känner sig närmare en partner när de avslöjar mer intim och personlig information. När de avslöjat denna information förväntas det även att partnern ska göra detsamma och på så vis kan relationen fördjupas.

Social penetration blir ofta undersökt i termer av ”self-disclosure”, något som jag vidare kommer att benämna som ”självavslöjande”, då nyckelorden är djup och bredd av informationsutbytet. Den enligt Altman och Taylor primära vägen till social penetration är genom att individer under en konversation delar en bredd av olika ämnen. Det vill säga att de talar om mycket olika saker som exempelvis nöjen, politik och livsmål. Altman och Taylor anser att detta är bredden i informationsutbytet. Under konversationen avslöjar individerna även personlig information som är kärnan av deras självuppfattning, hur de uppfattar sig själva. Denna självuppfattning är vad Altman och Taylor anser vara djupet i informationsutbytet. Djup och bredd är lika viktiga i interaktionen och i processen av social penetration. Relationer utvecklas i en stegvis och noggrann ordning från att vara ett ytligt utbyte av information till att bli mer intim information som utbyts mellan båda parter då de båda vet vad de vill ha ut av relationen. Utfallet blir således förutsägbart.17 Däremot finns det även andra faktorer som måste vägas in när vi vill förstå social penetration, som till exempel längden av relationen, kontexten och kultur.

Mönstret av självavslöjandet har en effekt på relationers process och hur de går från att vara ytliga förhållanden till att vara djupa. I en tidig fas av relationen delar individer med sig av icke personlig information. De börjar tala om personliga ämnen när den andra partnern gör detsamma. Altman och Taylor beskriver detta som att partnerna blir belönande gentemot varandra genom att dela med sig av självavslöjande information när den ena aktören börjar göra det.

15 Altman, I., & Taylor, D, Social Penetration: The Development of Interpersonal Relationships. New York: Holt, Rinehart, & Winston. 1973

16 Thompson, John B, Medierna och moderniteten, Bokförlaget Daidalos AB, Göteborg 2001,

17 Altman & Taylor , Social Penetration: The Development of Interpersonal Relationships. .sid 259

1

Det Altman kallar djup i den sociala penetrationensprocess är även beroende av längden på relationen. Om det är en kort relation går det inte att behandla mer personliga ämnen och tala om sådant som är intimt. Detta beteende beror på att parterna hellre talar om sådant som inte är speciellt självavslöjande, så kallat kallprat.

Forskarna anser att det i processen går snabbare att få ett större bredd medan det tar längre tid för någon att avslöja intim information – djup. Som nämnt påverkar längden av relationen självavslöjandet. Generellt är det när relationen utvecklas vidare som partnerna blir mindre ytliga i sin kommunikation och kan kommunicera och avslöja mer intim information för varandra. De kommer då stegvis närmare varandras ”riktiga” jag och går mer och mer bort från den ytliga bild som de får av varandra i början.18

Det är när människor känner att de vill komma närmare den andre parten som de börjar dela med sig av mer personlig information, för att få den andre att göra samma sak. Detta görs dock bara om det positiva med att vara självutlämnade överväger det negativa. Det negativa med att lämna ut saker om sig själv är bland annat att det uppstår en sårbarhet och att risken finns att den andra parten inte känner likadant. Det är ömsesidigt självavslöjande som leder till en närmare relation. Det här betyder att djupet och bredden på informationen samt längden på relationen kommer att vara en påverkan på den sociala penetrationen och på förhållandes kvalitet. Forskning har sett att ett större självavslöjande i många fall är kopplat till den emotionella involveringen i relationen. Det är således ett viktigt kriterium att det ska finnas en attraktion och att paret ska ha fattat tycke för varandra för att självavslöjanden ska göras.19

Altman och Taylor anser att det finns en skala av intim samt icke intim information och denna utbyts antingen verbalt eller icke verbalt. I det verbala informationsutbytet är det våra ord och meningar som blir av betydelse - att vi genom dessa utbyter intim eller icke intim information. Vi kan genom att tala med varandra bestämma hur privat information vi vill dela med oss av. Den icke verbala informationen sker när vi talar med varandra genom exempelvis kroppsspråk och artikulationer. Samt genom att kommunikationskontexten i processen då användningen av personligt kroppsspråk blir viktigt. Genom att använda ett visst kroppsspråk eller vissa artikulationer finns möjligheten att vara intim samt icke intim.

Det första som kan nämnas är att denna teori är att den fungerar linjärt. Med det menas att relationer utvecklas i en viss ordning och att de följer ett visst mönster och modell. Denna modell innehåller fyra steg varav jag har valt att inte översätta titlarna till svenska utan låter de stå på sitt originalspråk. Stegen är som följer:

1. Orientation stage. I det här steget möter individerna varandra för första gången. De träffas mer öppet och ytligt och de utbyter enbart ytlig information med varandra och visar det ”jag” som de visar till allmänheten. De ger ut så lite information om sig själva som möjligt för att vara på den säkra sidan och inte bli sårbara. Vanligtvis är det kallprat som fyller konversationen.

2. Exploratory affective stage. I det andra steget i processen, mer känt som ”exploratory affective exchange stage” börjar personerna att lära känna varandra bättre och deras personligheter lyser igenom mera. Dock är det fortfarande begränsad information som utlämnas. Men det är på en nivå som tillåter mer självavslöjande och utlämnande information. Vi uttrycker personliga attityder och åsikter om exempelvis samhällsfrågor. Vi vågar visa lite hur vi tycker och tänker om vissa ämnen som inte är för känsliga. Information som utbyts i det här stadiet anses vara det som parterna kan bygga vidare på, som till exempel politiska åsikter eller andra värderingar. Många relationer kommer dock inte till nästa steg utan det är vanligt att de stagnerar här. Om de till exempel inte känner någon attraktion till varandra eller av några andra skäl inte vill fortsätta ses.

18 Walther, J. B, Impression development in computer-mediated interaction. Western Journal of Communication, 1993 sid 381-398

19 Rubin, Z., Hill, C. T., Peplau, L. A., & Dunkel-Schetter, C, Self-disclosure in dating couples: Sex roles and the ethic of openness. Journal of Marriage and the Family,1980 sid 305-317

11

3. Affective stage. Det tredje steget i relationsprocessen är någon som Altman och Taylor kallar ”the affective exchange stage”. Nu känner sig parterna trygga i varandras sällskap och de kan då utbyta mycket mer intim information. Vi pratar om sådant som ligger nära hjärtat och det kan vara information som exempelvis våra personliga mål i livet, fantasier och rädslor. Det här steget kan ses som det första steget i att bli intim och personlig med varandra då bland annat söta smeknamn kan ges. I det här stadiet blir vi även fysiskt intima med varandra enligt Altman och Taylor.

4. Stable stage. Till slut kommer det fjärde och sista steget i relationsprocessen - ”The stable exchange stage”. Om ett par kommit till detta steg är de så komfortabla med varandra att de kan säga vad som helst, de uttrycker känslor och tankar och de delar det mesta med varandra. Detta steg kommer oftast ett eller flera år som partners och det kännetecknas av att parterna känner varandra utan och innan. Däremot är det inte speciellt mycket personlig information som utbyts i detta steg då de redan har kommit förbi de faserna att de behöver utbyta det för att komma varandra närmare. Dessa är stegen som Altman och Taylor anser att relationsbyggandet går igenom. Det behöver inte vara en romantisk relation som byggs utan det kan även vara en vänskaplig sådan. I mitt fall kommer jag att använda denna teori för relationer av den romantiska sorten.

2.2 Tre typer av interaktion enligt ThompsonJohn B. Thompson beskriver i sin bok ”Medierna och moderniteten” tre typer av interaktion som han anser vara en kombination av mänsklig kommunikation samt kommunikation med hjälp av teknik. Dessa tre interaktionssätt är; ansikte mot ansikte interaktion, medierad interaktion samt kvasiinteraktion. Nedan kommer jag att beskriva internaktionsätten mer ingående.20

2.2.1 Interaktion ansikte mot ansikte Att interagera ansikte mot ansikte har hitintills varit det vanligaste sättet för människor att interagera med varandra. Med detta kommunikationssätt har människor möjlighet att se varandra när de talar och på vis också kunna tolka andra sociala symboler vid samtalet förutom det talade språket.21 Dessa symboler kan vara gester och uttryck som påverkar hur vi uppfattar det som sägs under samtalets gång. Genom dessa andra icke-verbala symboler finns möjligheten att undanröja eventuella oklarheter i språket genom att exempelvis förtydliga det som sägs med hjälp av gester. Thompson menar att dessa icke-verbala symboler är dialogiska och vi genom dessa kan interagera och förstå informationen som utbyts utan att använda det talade språket. Det kan vi göra genom att exempelvis nicka medhållande och signalera att vi har förstått vad den andra har sagt. Eller så kan vi göra en sur min för att förstärka känslan av missnöje.22 Detta kallar Thompson för ett dubbelriktat flöde av information och kommunikation. Aktörerna i en konversation kan med hjälp av icke-verbala signaler föra samtalet vidare och undvika eventuella missförstånd och feltolkningar.23

I interaktionen ansikte mot ansikte är deltagarna bundna till en rum- och tidsaspekt, det vill säga att aktörerna måste vara på samma plats samma tid för att kunna interagera med varandra. Thompson beskriver detta som att människor som interagerar har ett gemensamt rumsligt samt tidsbetonat referensenssystem.24

Människor som kommunicerar via Internet har tidigare gått miste om dessa icke-verbala signaler och det har således kunnat uppstå missförstånd. Nu går det dock att med hjälp av exempelvis smileys uttrycka den känsla avsändaren vill förmedla. Det går också att se och höra varandra på Internet idag. Det betyder att det mer eller mindre går att kommunicera ansikte mot ansikte. Dock utan att de måste vara på en gemensam fysisk plats, men de måste vara online samtidigt för att kunna samtala. Med nätdejtare blir detta intressant då de kan få samma kontakt med någon även om de inte träffas i verkliga livet.

20 Thompson, Medierna och moderniteten,.sid 108

21 Ibid

22 Thompson, Medierna och moderniteten, sid 109

23 Ibid

24 Ibid

1

2.2.2 Medierad interaktion Den medierade kommunikationen sker mellan människor via medier som datorn, Internet, telefonen, SMS och brev. Förutsättningen för att kommunicera på detta vis är att det sker via ett tekniskt medium och att det är där igenom informationen överförs. De är således inte beroende av samma aspekter som angavs vid en ansikte mot ansikte interaktion, - det gemensamma rumsliga samt tidsliga referenssystem. Denna interaktion kan ske utan att båda parter samtidigt är på en och samma fysiska plats. Det kan i och för sig vara beroende av vilket medium som parterna väljer att kommunicera genom. Vid ett telefonsamtal är båda parter tvungna att föra en konversation samtidigt och de måste därför respekterar det tidsliga referenssystemet. 25

Med andra medier behöver inte kommunikationen vara en tvåvägskommunikation, vilket betyder att responsen inte behöver vara omedelbar. Med många av dessa tekniska kommunikationsvägar är möjligheten med symboliska och icke-verbala signaler begränsade och därför ökar risken för missförstånd. Om eventuella misstolkningar ska undvikas bör parterna ha resurser för att kunna tolka budskapet.26 Det kan vara resurser och kunskaper om hur exempelvis hur vissa funktioner fungerar på Internet eller hur det med ett SMS går att skriva en smiley. Detta kan förstärka de känslor som individerna vill förmedla utan de nödvändigtvis har en ansikte mot ansikte kommunikation. Den medierade kommunikationen är enligt Thompson störst via Internet vilket i sin tur betyder att det är detta kommunikationsätt som används vid nätdejting. Detta eftersom de använder sig av en Internetsida för att träffas och att de vidare använder annan medierad kommunikation som till exempel mail.

2.2.3. Medierad kvasiinteraktion Thompson förklarar att den medierade kvasiinteraktionen är relationer som upprättas via massmedier. Det går att via massmedier att få flera människor att ta del av information som bara en individ ger. Det är alltså inte kommunikation med enbart två deltagare som kvasiiinteratkion baseras på utan snarare en kommunikation som sker från en individ till flera individer samtidigt. Detta är en av aspekterna som skiljer detta kommunikationssätt mot de två tidigare. Något annat som skiljer kvasiinteraktionen från ”ansikte mot ansikte” och den ”medierade interaktionen” är att den medierad kvasiinteraktion är monologisk. Det vill säga informationen är enkelriktad och inte en tvåvägskommunikation som i de andra två fallen. Det är en sändare som ger information och flera potentiella mottagare som får ta del av informationen.

Även om det näst intill inte sker något ömsesidigt informationsutbyte i den medierade kvasiinteraktionen anser Thompson att detta är ett perspektiv inom interaktion som skapar kommunikationsflöde i en social situation där personer binds samman i en kommunikations- och utbytesprocess av symbolisk natur.27

Thompson medger att hans teori inte är absolut. Ofta är det inte ett av interaktionssätten som används utan snarare en kombination av flera. 28





1

3. Metod3.1 Kvalitativ metodNågot som kan vara avgörande för utgången av en uppsats är att välja rätt metod. Metodvalet är av stor betydelse för undersökningen då denna ligger som grund för arbetet. Metoden ska vara i linje med vad som vill åstadkommas, den ska stämma samman med frågeställningar och syfte. Den metod som jag använder i uppsatsen är en kvalitativ. Med utgångspunkt i personliga intervjuer undersöker jag hur individer som nätdejtar eller som har nätdejtat kommunicerar via medium.

Personliga intervjuer är lämpliga som metod i ett läge då det finns förhållandevis lite kunskap inom ett område och när man som forskare är intresserad av människors vardagliga erfarenheter och upplevelser. Den personliga samtalsintervjun stämmer mer samman med min undersökning då den till skillnad från till exempel en enkätundersökning ger mig möjligheten att få en djupare förståelse för fenomenet. Om något är oklart finns exempelvis en möjlighet att ställa följdfrågor och på så vis få större förståelse för svaret. En annan fördel med samtalsintervjun till skillnad från exempelvis fokusgrupper är att det går att få en mer personlig kontakt med intervjuobjekten. Jag tror att ämnet nätdejting fortfarande kan vara något pinsamt att tala om inför en grupp med okända människor.

Nedan följer en genomgång av de vägval jag gjort samt de metodologiska resonemang jag fört.

3.1.1 Personlig samtalsintervjuDet mest relevanta i en personlig intervju är att det går att studera uppfattningar och upplevelser hos människor som har ett samband med ämnet. Därför kommer jag att intervjua människor som är eller har varit aktivt nätdejtande. Det är viktigt att de ska ha erfarenhet av fenomenet och att de kan ge mig intressant information. Detta eftersom syftet med intervjuerna är att få insikt i deras erfarenheter. Jag kan få det genom att ha en dialog med intervjuobjekten. Det är dock den intervjuade som förväntas svara för merparten av informationsutbytet medan den som intervjuar har möjligheten att styra samtalet och på så vis få svar på sina frågeställningar. Det går att skilja på intervjuer med informanter och respondenter. Informanter är de människor som intervjuas och som besitter någon slags expertkunskap inom området. Respondenter ger sin egen syn på en fråga. Jag kommer att använda mig av informanter i mina intervjuer. 29

Ekström & Larsson menar att en intervjustudie inte bara är att ställa frågor till människor. För att få det ultimata resultatet bör den som intervjuar också ha satt sig in i ämnet och införskaffat relevant information. Det ger ett bra intryck och minskar risken för att fel frågor ska ställas under intervjun. Därför har jag innan mina intervjuer gjorts läst på om fenomenet nätdejting och sett till annan forskning som gjorts inom området. För att kunna ställa rätt frågor som går i linje med min frågeställning var det också viktigt för mig att ha fastställt de teorier som jag skulle ha. Detta för att kunna ställa relevanta frågor som kan kopplas samman till den. 30

3.2 Genomförande av intervjuerna.Ekström & Larsson beskriver hur det går att dela upp forskningsprocessen i en intervju-undersökning i olika faser. Dessa faser är tematisering, planering, urval, intervjuer, utskrift och bearbetning samt redovisning och analys samt rapportering. Nedan kommer jag att steg för steg gå igenom nedanför och beskriva hur jag gick tillväga i denna process. 31

29 Ekström & Larsson, Metoder i kommunikationsvetenskap, Studentlitteratur 2000, Poland 2007, upplaga 1:7, sid 49

30 Ekström & Larsson, Metoder i kommunikationsvetenskap, sid 50


1

3.2.1 TematiseringTematisering är det första steget i processen. Det är i det här steget som man ska bestämma sig för vad forskningen ska behandla. Det gäller att ställa samman en eller flera frågeställningar, att beskriva syftet samt att hitta intressanta teorier. Syftet är det som ska vidareutvecklas till relevanta frågor och ämnen som man vill att den som blir intervjuad ska svara på. Det måste finnas en röd tråd mellan samtliga delar i uppsatsen. Att samla in relevant fakta och litteratur är också något som görs i detta steg. Efter att detta gjorts går det att bestämma vilken metod som ska användas.32 I mitt fall föll det sig naturligt att använda personliga samtalsintervjuer efter att jag fastställt min problemformulering och mina frågeställningar. Det jag ville få ut av uppsatsen stämde överens med det man får ut av personliga intervjuer. Därför valde jag att jag att ha intervjuer och en kvalitativ metod. I detta steg bestäms också om det är nödvändigt att komplettera arbetet med andra metoder. Det ansåg jag inte vara nödvändigt för mitt eget arbete utan jag bestämde mig tidigt för att enbart ha de personliga intervjuerna som metod.

3.2.2 PlaneringDet andra steget i processen är enligt Larsson & Ekström planeringen. Efter den vetenskapliga planeringen följer en innehålls- och arbetsmässig planering. Hur ska arbetet strukturera. Bland annat innebär detta att det ska bestämmas vad det är som ska undersökas och till exempel hur många som ska delta i undersökningen. Det finns en möjlighet att detta redan kan vara bestämt i det första stadiet av processen och behövs självklart inte göras om en gång till. I det här stadiet planerar man vilka kategorier av människor som ska ingå i undersökningen och om man behöver komplettera undersökningen med andra källor. 33

Det nästa som sker i det här stadiet är att man planerar och bestämmer när och var studien ska genomföras. Det kan exempelvis handla om vilka eller vilket fenomen som ska studeras.34

Inledningsvis i mitt fall var det vem jag skulle intervjua och vart intervjun skulle ske som bestämdes. Redan i det första stadiet visste jag hur många jag ville intervjua och vad kriterierna för dessa intervjupersoner skulle vara. Jag ville intervjua mellan åtta och tio personer som alla besatt den informationen jag ville ha. Jag var bara tvungen att få tag på dessa personer och få dem att ställa upp i min undersökning. När jag lyckats med det tyckte jag att det var smidigast att låta intervjupersonerna själva bestämma platsen där intervjun skulle ske. Detta upplägg följde jag för att jag ville att de skulle känna sig så bekväma som möjligt i miljön och för att det skulle bli en avslappnad intervju. Redan i det här stadiet kan det vara bra att bestämma hur man vill att intervjun ska vara utformad. Vanligtvis delas frågestrategin upp i tre former: öppna, halv- eller semistrukturerade eller strukturerade. Det vanligaste är att ha en semistrukturerad intervju som är baserade på de olika teman som finns i undersökningen. De semistrukturerade intervjuerna har vanligtvis öppna frågor där respondenten har möjlighet att ge fylliga svara.

Som en del i min planering utformade jag en intervjuguide. Med hjälp av intevjuguiden kunde jag bestämma vilka teman jag ville ta upp under intervjuns gång och vilka frågor jag ville få besvarade.(Se intervjuguideen i bilaga 1.) Min intervjuguide blev en semistrukturerad guide med omfattande frågor. Men det fanns också uppföljningsfrågor med i guiden. Före min första intervju lät jag också provintervjua en vän till mig. Detta för att se om frågorna var svåra att förstå eller om det fanns några oklarheter.



34 Ibid

1

3.2.3 UrvalDet är urvalsprocessen som avgör vem eller vilka som ska ingå i undersökningen. Det elementära är att välja en ändamålsenlig grupp med intervjupersoner som ska ha relation till det fenomen som ska studeras. Med urval för en intervju går det aldrig att slumpa ut de som ska intervjuas utan det gäller att välja rätt människor som kan tillföra rätt saker. 35 Utmaningen består i att komma respondenterna så nära att det går att fånga deras tankevärld. Till skillnad från en kvantitativ forskningsmetod är det inte antalet som intervjuas som är det väsentliga. Det är istället intervjun som blir det intressanta och som ska studeras.

Mitt urval är enligt Ekström & Larsson ett så kallat typurval. Med detta urval av människor är tanken att få fram tydliga mönster och därför väljs respondenter som är representerar det typiska med fenomenet.36 Jag väljer enbart människor som har erfarenhet av nätdejting och därför blir det ett typurval.

Vid mitt urval av intervjuobjekt var min första tanke att jag skulle välja nio människor som skulle placeras in i tre olika grupper. Dessa tre grupper skulle bestå av människor som var aktivt nätdejtande men som inte hade ett fast förhållande, människor som nyligen inlett ett förhållande med någon de träffat online samt människor som under en längre tid haft ett förhållande med någon de nätdejtat.

Dock var det svårt att hitta människor ur min andra kategori så jag valde att ta bort den mellersta gruppen och enbart ha aktivt nätdejtande människor samt människor som har stabila relationer med någon de träffat online. Detta anser jag inte vara något större nederlag då de människor som jag intervjuat som var aktivt dejtande även har haft relationer med människor de träffat online. De kan således berätta om processen längre in i relationen. Även de människor som har ett längre förhållande har varit i det stadiet att det varit nytt. Därför kan de också ge mig den informationen som denna grupp skulle ha tillhandahållit mig.

Mitt urval består av både män och kvinnor i åldrarna 22 till 45 år. I och med ett varierat urval anser jag att jag får allsidig information samt att den blir representativ för en större målgrupp med människor.

3.2.3.1 Rekrytering av informanterFör att hitta eventuella informanter hörde jag mig för bland mina vänner om de hade några bekanta som stämde in på de kriterier jag satt upp innan. Jag ville inte ha människor som jag själv kände allt för väl då jag var rädd att det skulle ha en negativ effekt på intervjun. Bland annat för att det skulle bli för avslappnat och att vi skulle samtala om andra saker, det vill säga att respekten mellan informanten och den som intervjuar inte skulle infinnas. Men även för att det kan vara svårare att vara ärlig om känsliga ämnen för någon som man känner väl. Det kan vara lättare att berätta privata saker för någon som man inte har någon relation till.

Det var genom mina vänner som jag hittade eventuella informanter. Det var åtta personer som antingen passade in i min första grupp ”aktivt nätdejtande” eller i min andra grupp ”långvarigt förhållande med någon de träffat online”. Nu var det bara att få dem intresserade av min undersökning och således gå med på att bli intervjuade. Samtliga av de eventuella informaterna hade en profil på communityn Facebook. Jag valde därför att skicka ett mail till dem där. I detta mail förklarade jag kort vad min undersökning skulle behandla samt hur mycket jag skulle uppskatta deras medverkan. Samtliga av dem jag hörde av mig till mailade tillbaka och svarade om det passade dem eller ej. Till min stora glädje ställde alla upp på att bli intervjuade.



1

3.2.3.2 Presentation av informanternaJag kommer nedan att presentera de individer som deltagit i min undersökning och som jag har fått intervjua. För att inte avslöja deras identiteter har jag valt att ge dem fiktiva namn. All annan information som ålder och relationsstatus är däremot inte fiktivt. Jag har valt att låta de informanter som inte har ett fast förhållande få namn som börjar med bokstaven A. De informanter som har ett långvarigt förhållande har getts ett fiktivt namn som börjar på B. Detta för att underlätta och ge mer struktur i redovisningen av resultatet.

Personer som är aktivt nätdejtade:• Anna: Singel, 24 år och bor i en storstad. Studerar på heltid och ägnar sig åt nätdejting för nöjes skull. Har varit aktivt nätdejtade i drygt ett år. • Amanda: Singel, 27 år och bor i en storstad. Arbetar som lärare och letar aktivt efter en partner. Registrerade ett nätdejtingskonto för tre år sedan.• Adrian: Singel, 23 år bor i en storstad. Är student som letar efter kärleken online. Har varit aktiv på en nätdejtingsajt under några månader.• Astrid: Singel, 30 år och bor i en storstad. Hon arbetar som intendent och läser konstvetenskap på sidan av. Har letat efter en partner online i snart fyra år.

Personer som har ett långvarigt förhållande med någon de träffat på nätet:• Bernhard: Är 40 år. Är sambo med Beatrice sen sju år tillbaka. Arbetar på dagis. Började nätdejta för nio år sedan.• Beatrice: Är 45 år. Är sambo med Bernhard och de bor i en mellanstor stad. Hon jobbar som informatör. Började nätdejta för åtta år sedan. • Bob: Är 26 år och sambo sedan två år tillbaka tillsammans med Berit. Studerar till en politisk magister. Var aktivt nätdejtande i ett år innan han träffade Berit.• Berit: Är 24 år och sambo med Bob. De bor i en storstad där hon för tillfället studerar ekonomi. Träffade Bob på Internet efter att ha haft ett konto på match.com i någon månad.

3.2.4 IntervjuerEkström&Larsson beskriver i boken Metoder i kommunikationsvetenskap intervjun som ett möte och ett socialt interagerade med hjälp av olika symboler, främst verbala symboler i form av språket. De menar att det är med hjälp av det verbala språket som det är möjligt att förmedla fakta, känslor och attityder. Med hjälp av språket går det också att få en direkt respons. Men det finns också andra symboler som kan tolkas, exempelvis minspel och gester. Det går att utläsa om respondenten blir obekväm utav en fråga om denne till exempel rodnar eller skruvar på sig.37 För att jag själv skulle känna en trygghet under intervjun valde jag att spela in samtalen. På så vis kunde jag enbart koncentrera mig på vad respondenten sa och inte tänka på att anteckna. Således behövde jag inte heller oroa mig för att glömma bort något eller att missa något väsentligt.

De påpekar även vikten av att respektera respondenten, att denne innan vet att den ska bli intervjuad och därför också förväntar sig en viss professionalism.38 Även om det är bra att respondenten är avslappnad och att intervjun sker i en trevlig miljö bör intervjun vara strukturerad och väl planerad. Därför är det bra att göra en intervjuguide innan där det är lätt att följa en struktur. Jag började med mina inledningsfrågor som skulle värma upp den jag intervjuade. Jag ville att denne skulle känna sig bekväm och att samtalet skulle flyta på väl. När jag var klar med de mer allmänna frågorna fortsatte jag med resterade. Tanken med min intervjuguide var inte att den skulle följas slaviskt. Jag förstod innan att det fanns en möjlighet att min respondent redan skulle ha svarat på en eventuell fråga i ett tidigare svar. Därför blev mina intervjuer semistrukturerade. Det fanns en struktur som jag följde men jag tillät också mig själv att komma med nya följdfrågor om det skulle behövas. Jag valde att ha några få frågor till min intervjuguide för att få uttömmande svar av mina respondenter.



1

Ekström & Larsson menar att det viktigaste av allt är att lyssna under intervjun.39 Under mina intervjuer märkte jag att vi många gånger gled in på andra ämnen och att det tenderade att bli småprat. Därför är det viktigt att kunna styra intervjun på ett smidigt sätt. Genom att till exempel ta upp förgående fråga eller be respondenten att fördjupa sitt svar kunde jag få samtalet tillbaka till det jag ville tala om.

Något som jag också märkte var hur jag efter de första intervjuerna lärde mig mer om hur jag skulle agera på följande intervjuer. Ekström & Larsson skriver att ingen intervju är den andra lik och att den som intervjuar ofta kommer från en intervju med ny information och ny vetskap om hur en kommande intervju kan komma att se ut. De kallar detta för den kumulativa förståelsen.40 Dock finns det en risk med detta då den som intervjuar kan komma att rationalisera bort frågor som ställts under andra intervjuer. Frågor som forskarna anser vara för självklara men som ändå kan ha betydelse för utfallet av intervjun. Jag tillät mig själv att från gång till gång ha möjlighet att modifiera min intervjuguide för att jag insåg att fanns nya och bättre infallsvinklar. Jag hade dock med samma frågor till alla jag intervjuade och tog aldrig bort några. Intervjupersonerna har svarat på samma frågor men några har fått olika följdfrågor där till kommer att ordningen inte är densamma på samtliga intervjuer. 3.2.5 Utskrift och bearbetningNär det kommer till utskrift och transkribering av det material som samlats in finns det olika skolor. Det vanligast är att skriva ut hela intervjun, inklusive pauser och medhållande ljud som ”mmm” och ”aha”. Denna metod kallas för extenso. I vissa fall skrivs även tiden ut på hur lång pausen är. Det anses vara vad det är som ska studeras som avgör hur transkriberingen bör gå till. Ekström & Larsson anser att det går att välja ut de bitar i intervjun som är av intresse för att transkribera.41 Det går således att välja att inte transkribera upprepningar av samma mening eller hoppa över tal som inte är direkt kopplat till frågorna. Detta kan vara om respondenten exempelvis har kommit in på något annat ämne. Ekström & Larsson anser att detta kan fungera då det redan finns ett annat material som det går att återvända till – ljudupptagningarna. De anser även att transkriptionen bör ske så snabbt som möjligt efter intervjutillfället då intervjun fortfarande sitter färskt i minnet.42

Detta för att det ska gå att tolka in andra saker som går att glömma bort över tiden, exempelvis om respondenten var sarkastisk vid uttalandet.

Mina intervjuer bandades för att jag lättare skulle kunna gå tillbaka och transkribera dem. Efter intervjuerna överförde jag ljudfilerna till datorn där jag lättare kunde lyssna på dem. Jag lyssnade på ljudupptagningarna flera gånger innan jag började med transkriberingen för att skapa mig en bild av vad det var jag ansåg vara viktigt för min undersökning. Jag sållade således bort den information som var överflödig och som inte kunde tillföra min forskning något.

Jag transkriberade samtliga intervjuer och varje transkription blev mellan fem till åtta sidor långa, detta varierande på hur lång intervjun var. Det varierade också på vad för information jag valde att ta med i mina transkriptioner. Med en transkription anses det att det är forskaren själv som tolkar intervjun och det som sägs genom att skriva ner det. Jag valde även att inte transkribera upprepningar av ord eller medhållande ljud. Jag skrev heller inte ut hur långt det var mellan pauserna för svaren då jag inte ansåg att det inte skulle påverka min undersökning negativt då syftet är att få ett innehållsmässigt resultat. För att jag lättare skulle citera de jag intervjuat översatte jag inte slangord utan transkriberade dem som de sades.

Efter transkriberingen läste jag igenom alla intervjuer och började att sortera de svar jag fått i olika kategorier. Detta för att underlätta för mig själv då jag lättare kunde gå tillbaka och hitta citat som kan relateras till mina teorier.




42 Ibid

1

3.2.5.1 TemanNär jag transkriberat intervjuerna framkom ett flertal temata jag kunde arbeta efter. Dessa teman har sina rötter i mina frågeställningar och följer således en röd tråd. Det är utifrån dessa kategorier jag kommer att analysera datan. Nedan följer de tre teman jag valt att arbeta efter:

• 1. Begynnelsefasen• 2. Inledningsfasen• 3. Etablerad fas

3.2.6 Redovisning, analys och rapporteringPå detta stadium av intervjun anser Ekström & Larsson att det är viktigt att upprepa vad underlaget består i, framförallt det utskrivna materialet. Utöver det tillkommer teorierna och annan forskning som tagits del av. Intervjuerna ska också sättas in i sitt sammanhang. Därför är det viktigt att hela tiden ha en röd tråd genom undersökningen. Att hitta relevanta teorier, annan forskning och att metoden ska vara den ultimata för vad som ämnas undersökas. 43

Jag kommer inte att gå närmare in på min egen redovisning, analys och rapportering i detta stycke. Istället går det att läsa om detta i de kapitel tre och fyra.

3.3 Validitet och reliabilitetValiditet och reliabilitet är två välkända begrepp inom såväl kvantitativ som kvalitativ forskning. Begreppen validitet och reliabilitet används för att beskriva hur bra datainsamling som samlats in är och hur goda resultat den gett. God validitet och reliabilitet är grundläggande förutsättningar för att resultaten ska kunna generaliseras och användas vidare. Med validitet avser man att mäta det som är relevant för forskningen medan man med reliabilitet mäter pålitligheten.44

Med validitet menas det att vi undersöka det vi avser att undersöka, vilket i sin tur betyder att det ska vara en frånvaro av systematiska fel. Systematiska fel har med operationslitet att göra, det vill säga om operationaliseringen mellan teori och empiri skett framgångsrikt.45 Existerar systematiska fel kan det exempelvis vara fel begrepp och variabler som har använts under arbetets gång. 46 Vid reliabilitet är det en frånvaro av osystematiska, eller slumpmässiga, fel som är det väsentliga. Osystematiska fel är när den mänskliga faktorn spelar in, att det till exempel att forskaren råkat föra in fel data och att det därför generar i fel resultat. Dålig reliabilitet kan således bero på slarv från den som utför undersökningen. Om detta sker rasar hela undersökningen samman då resultaten bygger på osystematiska fel.47

Validitet definieras ofta på dessa olika sätt; överensstämmelse mellan teoretiska definitioner och operationell indikator. Frånvaro av systematiska fel och sist, att vi mäter det vi säger att vi mäter. Det går att använda sig av bara en av definitionerna men oftast används flera begrepp synonymt med varandra. Därefter går det även att dela upp dessa tre begrepp i två olika grupper. De två första beskrivningarna kallas då för begreppsvaliditet och den sista för resultatvaliditet. Det är bra begreppsvaliditet och reliabilitet som genererar i god resultatvaliditet vilket i sin tur kan uttryckas som frånvaro av både systematiska och osystematiska fel.

I kvalitativ forskning måste arbetet ständigt följas upp och utredas under forskningens gång för att försäkra att resultaten kommer att vara valida. Nedan kommer jag att beskriva hur jag gått tillväga för att under undersökningens gång försäkra mig om att resultaten kommer att bli valida. Jag kommer under hela processen att behöva följa upp och utvärdera validiteten och reliabiliteten i mitt arbete. Det är grundläggande för att undersökningen ska bli bra. Dock är detta något som av många teoretiker anses vara väldigt svårt. Esaiasson med flera skriver i sin bok ”Metodpraktikan” att validitet och reliabilitetsfrågor är något av det svåraste som forskare har att göra med samtidigt som 43 Ekström & Larsson, Metoder i kommunikationsvetenskap, sid 65-68

44 http://www.infovoice.se/fou/bok/10000035.htm 2009-12-03

45 Esaiasson, Gilljan, Oscarsson, Wängerud, Esaiasson, Metodpraktikan, konsten att studera samhälle, individ och marknad, Nordstedts Juridik AB, Stockholm 2005., sid 67

46 Esaiasson m.fl., Metodpraktikan, sid 65


1

det är väldigt viktigt att tänka på. 48 Validitet är inte en uppenbarar kontrollpunkt i undersökningen utan det bör sätta sin prägel på hela undersökningen, från dess början till slut.49

Steinar Kvale beskriver i sin bok ”Den kvalitativa forskningsintervjun” en process som han kallar ”validiteringens sju stadier”. Det är denna process som jag ämnar följa då jag utfört personliga intervjuer i min uppsats och vill ha validitet samt reliabilitet.

Det första steget som Kvale beskriver är tematisering, där är undersökningens validitet beroende av hållbarheten i de teoretiska förutsättningarna. Det vill säga hur jag kopplar min teori till min frågeställning, de ska stämma överens. Detta har jag i tidigare kapitel beskrivit hur jag ska göra. Det andra steget som beskrivs är planering, för att uppsatsen ska bli valid behöver jag ha en god planering. Som planering menar jag att jag till exempel skriver en intervjuguide där jag ställer frågor som överensstämmer med mitt syfte samt att ta kontakt med de personer som jag ämnar intervjua. Det är också viktigt att jag ser till de etiska aspekterna och att ingen kommer till skada under arbetets gång. Utöver det kan en god planering vara att jag testar min intervjuguide på någon annan utomstående innan. Det tredje steget är intervjun, i detta steg får min uppsats validitet och reliabilitet om de jag intervjuar är relevanta för mitt arbete och om de ger mig värdefull information som jag kan använda. Det vill säga att jag ska intervjua de människor som jag säger att jag ska intervjua och de är människor som är aktiva eller har varit aktiva nätdejtare. Efter intervjuerna kommer utskrift. Här ligger validitet och reliabilitet i hur jag väljer att transkribera mina intervjuer. Frågor som om jag kommer att skriva ut alla ljud eller om jag väljer att översätta talspråk är av vikt. Det femte steget i stadiet är analys då jag kommer att analysera det material som intervjuerna gett mig. Om de frågor jag ställt under intervjun är validerade och reliabiliterade vet jag att jag kan få en god resultatvaliditet. Efter detta steg följer validitetering som handlar om bedömning av vilken valditeringsform som är den ultimata för min uppsats. Till sist kommer rapportering där det är viktigt att jag presenterar mitt arbete korrekt och i enlighet med vad jag ämnade att göra från början. De etiska aspekterna är också relevanta, till exempel att jag inte skriver ut namn på de personer jag intervjuat, eller göra det möjligt att identifiera dem på något annat sätt. Om det är det som har avtalats.50

3.4 Etiska frågorEtik och etiska frågor är lika viktigt att tänka på när intervjuer ska utföras som resterade förberedelser och utföranden. Det är viktigt att informanten känner att de har blivit informerade om omständigheterna kring intervjun och att de inte känner sig förda bakom ljuset. Därför är det av vikt att behandla dem som ska intervjuas med respekt och göra dem bekväma. 51 När det kommer till frågor av privat natur ligger det i informantens intresse att dennes identitet inte avslöjas. Just för ett sådant ämne som jag kommer att undersöka kan vissa frågor vara av privat och känsligt slag därför måste jag vara noga med detta.52

Det finns riktlinjer och etiska regler som ska följas när det kommer till dessa saker. Bland annat har vetenskapsrådet satt upp regler och restriktioner om vad det är som ska följas när det kommer till etiska frågor. Dessa regler är olika inom olika forskningsområden, men för samhällsvetenskaplig forskning nämns dessa fyra som huvudregler; information, samtycke, konfidentiellt – och nyttjandekravet.53

Innan jag fullföljde mina intervjuer berättade jag för mina intervjuobjekt om det övergripande syftet med min uppsats. I och med detta följde jag informationskravet. Efter det fick de ge sitt samtycke och berätta om det var något de ville delta i, alltså blir det samtyckeskravet. Vidare informerade jag dem om att deras namn inte skulle komma att publiceras i uppsatsen och att de under processens gång skulle förbli anonyma. Jag berättade även att min handledare ville ta del av mitt material för


49 Esaiasson, m.fl. Metodpraktikan, sid 67

50 Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund 1997., sid 214

51 Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun, sid 215

52 Esaiasson m.fl., Metodpraktikan,, sid 65

53 http://www.vr.se/ 2009-12-28

2

sin forskning och frågade hur de ställde sig till detta. Med detta har jag också uppfyllt kriterierna för konfidentialtet samt nyttjandekravet. De har således blivit informerade om att min studie kommer att följa fyra huvudreglerna som nämndes ovan.

3.5 MetodkritikDen kvalitativa forskningesintervjun har fått viss kritik för att den ger en allt för stor möjlighet för forskaren att själv styra utgången av forskningen. Dels genom att under själva intervjun ställa allt för ledande frågor men också för att det enbart är denne som kommer att analysera vad som sägs under intervjun och att detta då kan inte blir en objektiv analys.54 Det är enligt Ryan forskaren som har tolkningsföreträde och som därmed beslutar av vilket intresse en respondents citat har.55 Det blir även forskaren själv som kan tolkar och drar slutsatser utifrån dessa citat. Den kvalitativa forskningsintervjun kräver följaktligen att forskaren inte själv lyfter fram de citat som pekar i en förutbestämd riktning och som kan gynna en viss slutsats.56. Att materialet rapporteras korrekt är en förutsättning för att studiens resultat ska bli trovärdiga.57 Därför anser jag att det inte ligger i forskarens intresse att vara objektiv och att inte försöka styra samtalet.

Jag anser att detta går att undvika då det finns en god planering. Bland annat genom att det innan har gjorts en intervjuguide som ska vara ett medel för att inte styra samtalet med exempelvis ledande frågor.

Metodens resultat har också fått kritik då det anses vara problematiskt att kunna generalisera och dra större slutsatser dem.58 Detta eftersom det ofta är tidskrävande att utföra personliga intervjuer och det inte blir lika många som kan delta i en kvalitativ studie som i en exempelvis kvantitativ dito. Utöver det är analysen och transkriptionen av materialet tidskrävande vilket gör att forskaren kan missa att ta med information som är relevant för forskningen. För att undvika detta har jag valt att strukturera upp mina intervjuer och transkribera dem styckevis.

54 Gillham, Bill Forskningsintervjun – Tekniker och genomförande, Studentlitteratur, Malmö, 2005 sid 22

55 Ryan, Anne ,Kvalitativ intervju, Liber AB, Malmö, 2004, sid 96

56 Gillham, Forskningsintervjun – Tekniker och genomförande, sid 215

57 Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun, sid 89

58 Gillham, Forskningsintervjun – Tekniker och genomförande, sid 182

2

4. Resultat av intervjuerJag kommer i detta avsnitt att presentera de data mina intervjuer gett mig. Som presenterats i avsnitt 3.2.5.1 har jag delat valt att presentera resultatet i tre olika teman. I presentationen kommer jag att använda mig av de fiktiva namn som mina respondenter getts.

4.1. BegynnelsefasenDet är kanske i begynnelsefasen som digitala medier är av allra störst vikt. Utan Internet som digitalt medium hade informanterna från första början inte haft möjligheten att kunna nätdejta. Således är det Internet som digitalt medium som utgör startskottet för de nätdejtande. Detta uttrycker Beatrice när jag frågar henne vilket medium som hon anser ha varit av störst vikt och under vilket stadium i nätdetingsprocessen.

Det är ju att hitta nålen i höstacken, ha som spraydate som plattform är ju väldigt intressant, ja jag tycker startskedet, tycker jag, jaa det är viktigast... Som spraydate, som en plattform att träffa, hitta människor att umgås med och förstå och se och ja det är ju väldigt bra det är ju liksom en interaktiv kontaktannons. Ja så det tycker jag, just i startskedet.

Efter att de upptäckt nätdejting valde samtliga att registrera ett konto på någon av de nätdejtingsidor som finns. När jag frågade de jag intervjuade om hur de gått tillväga svarade bland annat Anna att hon hade gått in på en nätdejtingssida och fått en tre-dagars prova på gratis medlemskap.

Då fick man ju en sån där tre-dagars gratis prova på användare. Då gick jag bara in på hemsidan och skrev in mig, fixade en profil och la upp lite kort...Sen , jaa, sen bara var det att börja titta på bilder och titta på killar som man tyckte var snygga och som.. jag har aldrig så här typ tittat så mycket på de där sök- matchningsverktygen men det är så klart att det var varit roligt när det är killar som har haft hundra procent matching på mina, på det jag har önskat och så. Men det var väl det väldigt mycket att alltså, att man började skriva hej till killar som man tyckte var fina och svara på mail på de ytterst få killar som man tyckte var fina som hade mailat till en själv.

Beatrice var till en början ovan och skeptisk till att nätdejta. Hon var rädd för att locka till sig fel sorts människor och därför lade hon upp fiktiv information om sig själv. Efter ett tag kändes det bättre och hon började fylla i med riktig fakta om sig själv.

La bara in text och intressen och ingen bild, hittade på lite namnet och ålder. För man ville ju inte, jag tyckte att det var läskigt i början. Men sen fortsatte jag att lägga upp riktiga uppgifter och tillslut la jag upp en bild också.

Astrid hörde sig för med sina vänner för att se om de kunde rekommendera en nätdejtingsida som de ansåg vara bra.

Eftersom jag inte visste vart jag skulle börja tänkte jag att det var bäst att fråga mina vänner, ja alltså de som hade nätdejtat innan mig. De fick hjälpa mig att lägga upp ett konto och de var en kompis till mig som skrev min beskrivning på sidan. Jag tyckte att det var så pinsamt att skriva bra saker om mig själv. Det blev bra när hon gjorde det. Sen valde jag bild själv som vi la upp på sidan

Det första steget i interaktionen på nätdejtingsidorna varierade aningen beroende på vad det var för sida informaterna valt att registrera sig på. Olika sidor har nämligen olika funktioner och det finns många gånger olika funktioner för betalande, samt icke-betalande medlemmar. Därför kan resultat skilja sig från person till person. Det som alla har gemensamt är att interaktionen börjar på nätdejtingsidan. Berit berättar exempelvis hur hon tog kontakt med någon av intresse genom att skicka ett mail till dem via nätdejtingsidan.

Då, man kan skicka mail på de här sidorna så då jag skickade jag ett mail som var så här ganska kort och skrev bara en liten hälsning och fråga vad han var för nån och sen mailade vi några gånger.... Jag skrev, jag var inte så personlig eller privat utan det var mest en liten hälsning typ

2

Anna och Amanda som båda var aktiva på nätdejtingsidan match.com beskriver att det finns olika sätt att ta kontakt med någon som verkar intressant. Interaktionssättet beror till stor del på hur intresserad man blir av personen anser Anna som beskriver det så här:

Om vi börjar med mig då, det beror på, hur motiverad jag har känt mig för tillfället, om jag bara känt att det här är total egoboost och jag vill inte träffa de här killarna så skulle jag använda mig av de förprogrammerade flörtarna. Man kan skicka en supertöntig bild på ett par jättestora löständer och så står det ”jag gillar ditt leende”. Om det var någon kille som jag kände var väldigt fin och som bodde här i närheten och jag kände att gud honom skulle jag verkligen kunna ta en fika med skulle jag skriva ett mail där det stod att hej jag tycker att du är väldigt väldigt fint och hoppas att allt är bra med dig.

Amanda beskriver också dessa förprogrammerade funktioner och hur det är vanligt att kontakten börjar med antingen en sådan eller med ett mail.

..på match fanns det en funktion som hette ”blink” , där man kan blinka åt varandra. Du vet sån där blink som man har på MSN, ja en sån blink. Och så skickar man iväg den och antingen som skickar dom en blink tillbaka eller så skickar dom ett mail eller så. Men det är oftast antingen blink eller mail.

Beatrice beskriver däremot att det första interaktionssättet för henne var via en gästbok som varje medlem hade.

”Ja det var ju, gästboken, och sen kanske man mailade varandra.”

På frågan om vad som förmedlades vid första kontakten instämde samtliga i att det enbart var något kort och opersonligt. Helst skulle det vara något roligt och intresseväckande som blev det första meddelandet. Om någon blev för personlig vid den första kontakten tyckte de att det var obehagligt och de ville inte ha någon fortsatt kontakt. Anna berättar;

..Skriver de något riktigt, eller om de är riktigt snygga kanske man kan bortse från vissa floskler men vissa killar kan faktiskt skriva någonting spännande, alltså roligt, driva lite med sig själva, fråga hur det är. Och då kanske man, alltså det börjar ju väldigt kort. Tycker jag. Killar som skriver en hel livshistoria i första mailet så känns det som att de har ett standardmail som de skickar ut till alla liksom.

Adrian berättade att han aldrig tagit kontakt med någon via nätdejtingsidan utan att han under hela tiden varit passiv.

Jag fick mail och de skrev på min vägg. Jag började aldrig att skriva till någon tjej liksom. Alltså jag kollade runt på bilder och så. Men jag visste inte hur jag skulle ta kontakt. De blev liksom bekvämt att tjejen tog kontakt med mig. Då mailade de till mig och så maialde jag tillbaka. Det var mycket skönare för då visste jag att de var intressarade liksom

Jag kan således urskilja tre olika kanaler att ta kontakt för första gången med någon; via mail på sidan, förprogrammerad flört samt att skriva i någons gästbok. Som nämnt ovan varierar kontaktsättet beroende på nätdejtingsidans kapacitet.

Flera informanter påpekade det här med att inte vara för personlig i det första steget. Vid frågan om hur personlig man är vid den första kontakten svarade Bernhard:

Inte ett dugg personlig egentligen, det är nästan så att om någon är för personlig i ett första mail då blir man nästan lite bortskrämd. Tror jag faktiskt, avskräckt.

Även Amanda påpekade att det gällde att vara kort och koncist i det första mailet. På min fråga om vad man skriver vid första kontakten menade hon att det enbart var vardagliga saker och att man inte berättar hela sin livshistoria.

vardagliga saker, hur var din dag, alltså vardagliga saker. Man drar inte hela sin livshistoria första mailet, det gör man inte.

2

Bob beskriver i sitt svar på frågan hur de tar kontakt och vad som sägs vid första kontakten att det bara skrivs något kort och intresseväckande.

Ja då blev det väl bara nått mail, något kort sånt, bara nån fråga, alltså inga djupa grejer direkt. Det blir ju bara konstigt liksom. Men ett mail på sajten.

Nästa steg i begynnelsefasen var för majoriteten av informater att gå ifrån att interagera med varandra på nätdejtingsidan till att byta personliga mailadresser med varandra. Detta gjorde de efter att ha skickat ett par mail via nätdejtingssajten. Mailadresserna kunde användas dels för att skicka mail men också för att lägga till varandra på exempelvis chatten MSN eller communityn Facebook.

Anledningen till att byta personliga mailadresser var enligt Anna att hon ville att interaktionen skulle kännas mer avslappnad och mer likna en som man kan ha med vem som helst.

..Väldigt olika. Men det skickas kanske inte mer än, att jag skicka två tre och man får två tre tillbaka innan man byter forum..... För mig har det nästan alltid varit MSN, eller FB, chatten på Facebook. För att då får man dels se mer bilder på personen och på MSN får man en lättare kommunikation med personen, alltså när du börjar chatta. Och sen har jag förstått nu att det har kommit upp nu, att man kan chatta på sajten. Men, jag vet inte, det känns ofta som att man vill ifrån det forumet. Alltså själva kontakt-dejtingsidan. Tycker jag! För att det ska bli mer, alltså det kanske låter jättekonstigt men MSN är mer neutral mark det känns mer som att träffa en kompis eller man lär känna varandra på ett annat sätt..

Även Berit gick från att maila på nätdejtingsidan till att byta personliga mailadresser med varandra.

När jag väl hittade den här som jag tycker verkade trevlig så mailde vi några gånger, det kanske var tre fyra gånger under en veckas tid nånting. Och sen så bytte vi mailadress, alltså riktig mail

Berit ansåg även att de i och med att de bytte mailadresser med varandra kunde få en mer personlig och intim kontakt med varandra.

Ja, för att vi började använda MSN, och där kan man ju vara lite mer personlig för att när man chattar så är det ju nästan som att man pratar med varandra, så absolut. Det tyckte vi, jo det var bra och gå över till MSN

Bernhard menade däremot på att han och hans nuvarande partner som han träffade via nätet stannade kvar på nätdejtingsidan samtidigt som de utbytte nummer med varandra.

Det var väl ingen via mail på hennes sida men sen tog det väl inte så lång tid innan vi började ringa och prata med varandra. Men så fortsatte man att kontakt med spraysidan samtidigt som man ringde till varandra. Det blev liksom både och.

Från interaktionssättet mail, MSN och Facebook gick det vidare till att byta telefonnummer med varandra. Då startade det oftast med att någon skickar ett SMS. Detta kan bero på att det kändes mindre personligt att skicka ett SMS än att ringa och att man inte blir lika sårbar. Det är lättare att göra bort sig över telefon och det kräver större mod. Majoriteten ansåg att det var tack vare telefon som de i många fall kunde bli mer privata med varandra.

Bob beskriver hur det gick till när han och hans nuvarande partner bytte telefonnummer och vad som hände efter att de gjort det. Han menar att de började med att SMS:a innan de ringde varandra för att han ville minimera risken att bli bortgjord.

.. ja jag vet inte en två tre veckor så bytte man väl telefonnummer... SMS:a , det kändes mer, ja jag vet inte. Alltså det hade man väl gjort även om man hade träffats på rikigt liksom. Det är väl mer första kontakten, det känns inte lika, man lämnar inte ut sig själv lika mycket och då kan man vara lite safe... Ne men det blir ju mycket mer personligt när man pratar, man kan ju göra bort sig lite liksom. Om det är så att man vill säga något bra.

2

Beatrice beskriver hur de gick från att använda funktionerna på nätdejtingsidan till att använda andra digitala medier som enligt henne gav mer.

Nemen gästboken det var kanske bara två tre gånger, det ger inte så mycket. Så vill man inte stöta sig med de andra honorna på gården om tuppens uppmärksamhet så det gäller att inte vara allt för påflugen. Sen mailar man några gånger, ja alltså om man mailar med varandra och det känns bra så är det ganska snabbt att man börjar ringa till varandra. Så kanske man ringer upp personen och frågar för annars kanske man bygger upp någon slags illusion. Och jag försökte att bara ringa en gång och sen så träffades man och hade en dejt.

Vidare berättar Beatrice hur viktigt hon tycker att det är att gå från att enbart prata i telefon till att ses i det verkliga livet.

Men bodde personen långt borta då blir man ju mer personlig för det tar ett tag innan man kunde träffas. Men återigen, jag träffade en från Helsingborg som jag trodde att jag tyckte jättemycket om men när den personen kom hit hade jag byggt upp en helt fel som inte alls stämde, då hördes vi av i flera månader via telefon och träffades aldrig live, det var helt annorlunda att träffa honom, det fanns ingen kemi alls. Så vad är skillnade, avståndet spelar roll.

Berit skildrar i sitt svar hur de gick från att enbart kommunicera via nätdejtingsidan till att vidare lägga till varandra på Facebook. Enligt henne var det ungefär samtidigt som de blev vänner där som de bytte nummer med varandra och började att skicka SMS. Efter ett tag kände sig båda så pass bekväma att de bestämde sig för att prata i telefon.

Vi blev vänner på Facebook och ungefär samtidigt så bytte vi telefonnummer och skickade väl några SMS och så där. Och Facebook det var kul för då kunde man se lite mer bilder och vad han hade för kompisar och lite mer vad han verkade vara för en typ. Se om vi hade några gemensamma vänner och så. Och sen så när vi hade SMS:at lite så började vi att prata i telefon också för det, vi gillade varandra liksom.

Bernhard ansåg att det var tack vare telefonkontakten som han kunde bli personlig med sin partner och börja dela med sig av intim information.

Ja man var väl aldrig särskilt personlig i mailen utan då var det mest för att underhålla varandra och så. Det var när man började prata i telefon som man började prata om värderingar i livet och så och vad man var intresserad av och så. Men aa, man blir som en tonåring på nytt när man träffas så där. Så det var nog mycket skoj och skratt i början, nästan bara faktiskt.

Det tar inte särskilt lång tid för någon utav informanterna att bestämma träff med någon av intresse. Bernhard beskriver med vilket medium som en nätdejt bestämdes.

Ja det var nog lite blandat då. Både via sajten så kunde man i ett personligt brev bestämma att vi ses där och där, oftast ville man ju höra rösten på den man hade tagit kontakt med så att det var ju nästan jämt på telefon... jag tror att man prata i telefon men nästan alla innan man träffades på riktigt.

Kontaktsätten i begynnelsefasen ser väldigt lika ut i samtliga fall. Det följer mer eller mindre samma linje och det är samma digitala medier som används.

2

4.2. InledningsfasenI denna fas är förhållandet nytt och flera menar att de fortfarande använder sig av medier på samma sätt som de gjort när de enbart dejtat. Med undantag från att de inte längre är aktiva på någon nätdejtingsida. Det är fortfarande ett flertal medier som används samtidigt men fokus ligger på telefonkontakt. Några anser att det fortfarande är lite skrämmande att ringa till den som man precis blivit tillsammans med när det är nytt. Astrid berättar hur hon i tidigare relationer med någon hon har träffat online föredrar att skicka ett SMS än att ringa.

I början av förhållandet skickar jag hellre ett SMS, jag tycker att, alltså, jag blir lite förlägen när jag ska prata i telefon. Tänk om han tycker att jag är jobbig som ska ringa hela tiden. Med ett SMS blir det mycket mera vardagligt och avslappnat än om man ringer, tycker jag.

Adrian berättar också hur det kan vara skrämmande att använda för mycket telefonkontakt i början av en relation.

Precis i början av förhållandet vill man ju inte skrämma iväg den andra. Så man kanske inte vill verka för efterhängsen och höra av sig hela tiden. Jag brukar låta den andra ringa, eller, jag brukar kanske skicka ett SMS och så hoppas jag att den andra ska ringa. Jag vill kanske hellre prata i telefon i början också men jag vågar inte ta steget att ringa hela tiden.

Vidare berättar Adrian hur han helst använde sig av SMS i början av ett förhållande för att vara kärleksfull.

Det är mycket lättare och inte lika pinsamt att skriva något sött som att du är fin eller så, alltså i början är det inte ofta jag gör det till någon öga mot öga. Då skriver jag det hellre i ett SMS. Men jag menar det ju ändå.

Anna beskriver hur hon gärna vill frångå de digitala medierna i början av en relation för att den ska kännas så ”riktigt” som möjligt.

Jag tycker att man försöker, har jag upplevt det som, att man försöker frångå datamedierna så fort som det går för att få det här verkliga men gud är vi ”meant to be”, för hur roligt man än kan ha på MSN så behöver inte det betyda att man klickar i verkligheten. Så har jag känns i alla fall, eller på alla dejter som jag har varit på så försöker man faktistk att frångå medierna.

Till en början användes även communtyn Facebook för många av informanterna. De tyckte att det var spännande att lägga upp bilder på dem tillsammans och de kunde skriva kärleksförklaringar på varandras ”väggar”.

Astrid berättar att hon i ett av sina förhållanden ville att hela världen skulle veta att hon hade träffat någon och att hon därför kunde ändra status på Facebook som stod att hon var i ett förhållande istället för att hon var singel. Hon berättar även att hon skrev mycket intensivt till på den nya partnerns vägg och att det enbart var romantiska meddelanden som lämnades.

Jo, ja ville väl stoltsera lite med att jag hittat någon. Och att jag var kär. Så det blev en hel del gulliga meddelanden på väggen. Och det kan ju alla se så alla visste det.

Det finns variationer på det digitala medieanvändet informaterna emellan. Om ett par inte bor i samma stad blir de tvungna att använda medier i större utsträckning. Risken, eller chansen, med att träffa någon online är att de inte bor i närheten av dig och därför kan de behöva använda sig av digitala medier för att upprätthålla relationen med varandra.

2

Beatrice anser att det är med telefonkontakt som det går att bli mest personlig med varandra men att det inte går att ersätta en dialog öga mot öga. Hon ser även risken med att inte ses och förklarar varför hon anser att det är så viktigt att ses.

Att skriva det är ju statiskt, om jag ska vara personlig i ett mail då är det ju med någon som jag känner. För den förstår mina, den kan läsa mellan raderna. I ett möte kan man ju fylla på, man kan ju tolka blickar och så, då kan man ju fylla på, det där gick inte hem , nu förstod han inte mitt tråkiga skämt, bäst att fylla på liksom vad jag mena. Det är ju skillnaden.

I början av hennes relation ansåg hon att det var tack vare telefon som de kunde upprätthålla sin relation men att det också var jobbigt att inte kunna ses när de ville. Hon säger själv att hon föredrar att ta upp saker med personer öga mot öga men i det här fallet.

Ja nu tänker jag bara på den som jag faktiskt har träffat, nej men telefon blir det ju, jag tycker bara att jag gick på så många dejter som bara ledde till en dejt och kände jag direkt att det här inte är någonting, så jag var säkert på sjutton sånna innan jag träffade min nuvarande. Så då är det ju ingen idé att fortsätta så är det ju telefon man. För mig var det viktigt att träffas ganska snabbt, och inte bygga upp drömbilder.

Beatrice beskriver också hur hon och hennes partner till en början fick använda sig av telefonkontakt för att hantera konflikter som uppstod i förhållandet.

...vi hade konflikter i och med att vi hade ett avstånd till varandra, han i X och jag i Y. Det var slitigt att ha ett förhållande och det var bara i telefon vi kunde tala med varandra. Det är jättejobbigt, det ersätter inte en kram eller en klapp på kinden eller att man bara kan skratta till och krama om den och nee va inte så arg nu utan det blir hela tiden ord mot ord mot ord och nej, inge bra.

Även Bernhard beskriver hur han och hans partner får använda telefonen för att tackla eventuella konflikter.

Det var fortfarande ett stort avstånd och vi kunde bara ses då och då så blev det väl mest att man bråkade över telefon. Det är ju inte så vanligt att man bråkar de första månaderna så det blev ju lite tokigt att behöva ta det över telefon och sen fick man träffas för att lösa det.

Bob anser däremot att han inte tar hjälp av något digitalt medium för att tackla en konflikt i början av förhållandet.

Nej det tror jag inte, nej när det är en konflikt så blir det väl face to face där också även om kanske det är ett nytt förhållande så är det väl det bästa sättet att få ta det.

Anna har även hon upplevt att det hon hellre använder sig av telefonkontakt om irritation uppstår med någon hon har träffat online. Hon menar att hon föredrar att kunna få en direkt respons vi en konflikt.

Med honom skulle jag nog ringa och prata. Jag har ju svårt att åka dit och prata med honom. Det skulle för det första vara väldigt tråkigt att åka dit och lägga dom pengarna för att det har uppstått en irritation med någon man dejtar. Men endera på telefon eller på MSN. Inte SMS. Utan man vill ha svar direkt och det får man, man vet att personen på andra sidan är närvarande och kan svara nu. Så då får det vara MSN eller telefon.

2

Men hon berättar också om hur hon i ett tidigare förhållande gick tillbaka till att använda sig av mail för att förmedla de känslor hon hade för sin pojkvän.

Då bodde jag i London och han i Sverige och då hade det uppstått mer eller mindre konflikter i vår relation. Och istället för att sitta och ringa, det gjorde jag också för tusentals kronor, men för att faktiskt verkligen få ner det man känner och tycker och tänker så mailade jag, och skickade faktiskt brev. Very old school. Men det var nog för att få fram och visa hur mycket man brydde sig. Ett SMS kanske man inte tar till, det kanske inte är det bästa knepet för att få någon att inse faktiskt verkligen älskar någon,... För att där får det plats mer och det krävs mer energi och tid att lägga ner på ett mail. Och framför allt storleksmässigt, och situationen när man läser det också man får ju, man styr det ju åt det också. Med ett SMS kanske man läser under tiden man har ett möte och det är bara information som man snabbt skummar över och ett mail som sitter du ju och läser.

Om någonting positivt hände kunde Beatrice tänka sig att använda sig av SMS istället för att ringa.

Ja men då kan man skicka ett SMS till varandra, jag är så glad det och de har hänt. Det beror på vilket yrke personen har i fråga X jobbar ju med människor och då han ju upptagen, jag jobbar på kontor så då kan man ringa mig när som helst om jag inte sitter på möte, jag är mycket lättare att ringa men det vart ju i ett SMS då. Konstigt nog kunde man förmedla sånt. Men då kunde man ju prata om det sen på kvällen när man ringde varandra.

Även Anna tycker att det är lättare att använda sig av SMS för att förmedla något roligt. Enligt henne handlar det många gånger om en kostnadsfråga då det är billigare att skicka SMS än att ringa. Anna påpekar även att hon kan tänka sig att skicka mail om det något positivt hänt under dagen men som inte så är av så stor betydelse.

Nej, alltså SMS: Alltså att ringa idag, det är en ganska stor grej. Och sen är det såklart han bor i X så det blir såklart en kostnadsfråga. Men SMS är ju liksom, det är det vanligaste sättet för mig att kommunicera med människor. Det blir ju kanske också en kostnadsfråga, att student jag får skicka 3 000 sms i månaden för hundra kronor medan att ringa så har jag ringt för hundra kronor ganska snabbt. Det är med någon man dejtar. Men hade jag varit tillsammans med någon och något kul hade hänt, typ att jag hade fått jobb då hade jag nog ringt. Men när du fortfarande dejtar någon så är det ganska stort att ringa. Tycker jag. Om det var något skojigt, alltså det var inget speciellt, så eller en anekdot eller något då hade jag kunnat maila honom på hans jobbmail för då vet jag att han hade läst det. Så sånna grejer hade jag nog kunnat återgå till mail. Under dagen när man vet att det inte är så viktigt.

Bernhard använder sig av telefonkontakt även om han vill förmedla att något positivt har hänt.

Det hade nog också varit genom att prata i telefon, jag har inga problem med att prata i telefon men jag vet att B inte är lika förtjust i det som jag men någon hon inte känner, men jag har inga problem att prata länge i telefon med egentligen någon så att.

I det här stadiet av ett förhållande verkar de gamla medievanorna fortfarande sitta kvar. Informanterna berättar hur de gradvis försöker att gå ifrån att använda sig av medier i samma utsträckning som tidigare men att det i många fall känns som ett stort steg att ta. De berättar om hur de föredrar att ringa till personen de träffar när något negativt har hänt i relationen. Detta för att kunna tala ut om det på en gång och för att få en dialog i realtid. Däremot kan de använda sig av SMS eller mail för att förmedla om något positivt har hänt. Således föredras en användning av det digitala mediet telefon för att tackla en konflikt medan SMS används som en kanal för mer trevliga och kortfattade saker som hänt. Det jag kan utläsa i mina resultat är fortfarande att det är väldigt individuellt vilket medium som används till vad. Det är även till stor del beroende av kontexten.

2

4.3 Etablerad fasI de etablerade förhållandena finns det en fortsatt användning av digitala medier. Det är inte enbart ett medium som används men det går att urskilja att medierna används för att förmedla olika saker. Majoriteten föredrar att använda sig av telefonkontakt då de anser att den direkta responsen är att föredra. Men det är inte alltid det finns möjlighet att tala i telefon. Då kan informanterna även tänka sig att skicka SMS eller i vissa fall maila. De anser att det är lätt att använda SMS som en kommunikationskanal för att stämma av saker med varandra, det blir kort och koncist och eftersom vi ständigt har mobiltelefonen på oss kan vi försäkra oss om att den andre får meddelandet.

Att skicka mail kändes för exempelvis Bob alldeles för jobbrelaterat för att han skulle vilja använda det för att kommunicera med sin partner. Men han menar också på att det är beroende på vilken tillgång man har till sin mail och att det med dagens teknik också går att få sin mail till telefonen.

Ne, det känns mer som, det känns jobbrelaterat eller uppstyltat. Det känns mer seriöst på något sätt. Fast det beror väl lite också vad man har för mobiltelefon och hur enkelt det är att få tag på en mail och sånt. Men telefonen har man ju alltid med sig så att just att kunna prata tycker jag ett bra sätt

Bob berättar vidare att han och hans partner idag hellre ringer till varandra eller skickar SMS.

”Ne, alltså, ja man pratar på telefon så klart och så SMS ibland. Alltså det är väl egentligen dom sätten som.”

Anledningen till att Bob föredrar en telefonkontakt är enligt honom själv:

För att, nej men det har inte samma dimension som ett samtal liksom. I ett samtal kan man höra vad man är på för humör och höra om de säger att de vill göra något men egentligen inte vill det. Alltså du får ju mycket mer djup på ett telefonsamtal än på till exempel en chatt eller så. Så jag skulle säga att telefonsamtal är det bästa sättet egentligen.

Vidare beskriver Bob också att de använder sig av SMS som kommunikationskanalen till att stämma av saker med varandra. .

”.. när man skickar SMS så är det väl mer att man bara ska bestämma nått, alltså käka, om man ska käka lunch eller någonting.”

Beatrice skildrar hur de fortfarande idag är beroende av att ha kontakt via SMS men att det är omständigheterna som gör det.

Idag är ju fortfarande SMS viktigt eftersom han fortfarande jobbar på skola och har en klass. Vi ringer varandra väl inte så väldigt ofta men då är det väl mer praktiska saker, det har ändå en viss funktion man säger att vi måste komma överens om något på kvällen som ska göras och då är det bra att kunna skicka några SMS och kunna stämma av med varandra och då är vi överens om att nu gör vi det här eller nu tar vi tag i detta, så på det sättet tycker jag att det funkar. Hade han jobbar på kontor skulle jag ringa honom mycket oftare.

Bernhard berättar att det har gått från att ha en intensiv kontakt med hjälp av medier till att de konverserar öga mot öga. Men fortfarande finns det spår av den digitala medieanvändningen då de varvar telefonsamtal med SMS för att höras under dagtid.

Lite med SMS och lite med telefon. Men det är att ses helt enkelt, det blir väl naturligt så. Om hon inte åker iväg, då pratar vi i telefon. Men vi är nästan alltid med varandra så det blir ju så vi umgås, öga mot öga helt enkelt

2

Berit skildrar hur hon och hennes partner fortfarande använder samtliga digitala medier för att kommunicera med varandra. De använder sig dock till största del av telefonsamtal och SMS. Men det är inget som har förändrats på grund av att de har kommit längre in i relationen utan de föredrog att använda dessa kommunikationskanaler redan från början.

Hon menar att de väljer vilket medium som ska användas beroende på situationen och kapaciteten av mediet.

Vi använder oss ju mest utav telefon och ringer och SMSar, det kan vara lite olika beroende på situationen, vad det gäller, man ringer om det är nått viktigt eller det är ju lättast att kommunicera, man får ju direkt respons. Men vet man att någon är upptagen så kanske man SMSar eller om det bara är någon liten påminnelse eller något sånt. Eller om man vet att man vill få tag i nån liksom. Sen kan det hända att vi mailar, när B var på jobbet till exempel så mailade jag. Ibland har vi chattat liksom när vi båda sitter framför datorn, vi har använt skype också när vi har varit på olika platser.

Berit själv tycker inte att de använder digitala medier på samma sätt idag som de gjorde till en början. Hon anser att det var i starten av relationen som medierna var som viktigast.

”Ne det, nej det var mest initialt bara, ett sätt att träffas på.”

3

4.4 SammanfattningSammanfattningsvis går det att se att interaktionen i startskedet mestadels följer en och samma linje. Det börjar med att individerna tar kontakt med någon av intresse på den nätdejtingsida som de är registrerade på. Denna kontakt kan gå till på olika vis beroende på vilken sida personen är medlem i eller vilket medlemskap som individen har. Informanterna angav att det vanligaste sättet att kontakta någon var antingen genom att skicka ett kort opersonligt mail via sidan, att skicka en redan förprogrammerad figur som ofta var löjlig men där budskapet var tydligt att den ena var intresserad och sist att skriva ett meddelande på den andres ”vägg”. Detta kommunikationssätt fortsatte för majoriteten inte på sidan särskilt länge utan de bytte snabbt forum till att dela sina privata mailadresser med varandra.

Med dessa mailadresser kunde de antingen skicka mer privata mail, lägga till varandra på communityn Facebook eller prata via chatten MSN. Genom dessa digitala medier ansåg de att de kunde bli mer privata. Dels på grund av att det kunde ske mer spontant och att de kändes som att prata med någon då konversationen skedde i realtid och att de fick en omedelbar respons.

Vid det andra steget i processen utbyttes telefonnummer. Till en början skickades SMS för att det kändes mindre privat och för att det känns som ett stort steg att ringa och prata med någon. Det blir väldigt utlämnade menade vissa. Efter inte allt för länge börjar även individerna att ringa varandra. De anser att det går att bli mer personlig när man hör någons röst. När dessa steg tagits återstod det att träffas i verkligheten och se om det blev någon magi. För samtliga var det viktigt att träffas öga mot öga för att försäkra sig om att det fanns en attraktion. De menade att det inte gick att veta det enbart genom att ha samtalat via digitala medier. Att ses var något som var av allra största vikt för att veta om relationen skulle fortlöpa. Vissa berättade om hur de byggt luftslott och fått förhoppningar om att det skulle kunna bli kärlek men när de träffades i verkliga livet så fanns det ingen som helst kemi mellan dem. Således var samtliga överens om att de var tvungna att träffas.

Oftast gick det inte mer än två, tre veckor innan personerna träffades över en fika eller en lunch. Detta ansåg många berodde på att det finns så många möjligheter att hela tiden träffa nya människor via nätdejtingsidorna och att de inte vill ödsla någon tid på en person som de kanske inte har kemi med. Ett säkert kort var då att träffas och se om det klickade.

För vissa slutade konversationen redan här och de tog aldrig relationen längre. Om man ville låta någon veta att man inte ville fortsätta att träffas finns det en möjlighet till att återgå till nätdejtingsidan och skicka ett förprogrammerat meddelande som berättar att den andra personen inte längre är intressarad. Dock ansåg flera att detta flera gånger fått motsatt effekt då de fått tillbaka arga mail från den som blivit dumpad.

I vissa fall klickade det och de fortsatte att dejta. Då ansåg informaterna att de slutade att använda sig av vissa digitala medier för att konversera med varandra. När förhållandet var nytt menade dock vissa att de fortfarande valde att använda sig av SMS framför att ringa. De tyckte fortfarande att det var för pinsamt att ringa och genom att skicka ett SMS kunde de framföra den information de ville få fram utan att behöva samtala. Till en början användes även SMS mer för att skriva kärleksförklaringar till varandra medan det längre in i förhållandet mestadels användes för att stämma av saker som exempelvis skulle inhandlas eller göras till kvällen. Således förändrades kommunikationskanalen SMS från att vara en kanal där de var kärleksfulla till att vara en kanal för att bestämma saker. De menar också att de till en början i en relation använde sig mer av olika funktioner på communityn Facebook. Till en början var det spännande att lägga upp nya bilder på varandra och kommentera dem. De skrev även på varandras ”väggar” och oftast var det kärlekfulla meddelanden de skrev. Om båda var online samtidigt kunde de också prata med varandra på chatten. Det kunde vara allt från vardagliga saker som diskuterades till intima och kärleksfull information. De mailade inte varandra lika ofta som de gjort innan. Om de mailade till varandra så var det på grund av att de exempelvis inte kunde ringa och visste att personen under dagen skulle läsa sin mail. De kunde också använda mailen för att få uttrycka sina känslor utan att bli avbrutna. En informant berättade att hon gärna skrev mail om hon hade varit ledsen och upprörd för att kunna beskriva sina känslor utan att till exempel gråta. Hon ansåg att det till en början var bra att reda ut

3

saker via mail då det var lättare att beskriva känslor i text.

I en etablerad fas av förhållandet var det mestadels telefon som medium som används, både genom att ringa och att SMS:a. Ett resultat var att det är väldigt olika från person till person vilket digitalt medie som föredras eller som används mest. I ett par ville den ena SMS:a för att bestämma saker medan den andre hellre ringde upp för att få direkt respons. De använde fortfarande digitala medier men inte för att konversera med varandra på samma sätt längre. Medierna använde de hellre för att hålla kontakt med vänner eller för studier och arbetesrelationer. De ansåg att de numera träffade varandra med så stor frekvens att de inte hade samma behov av att höras lika ofta. Däremot, om den ena partnern var borta under en tid kunde de gå tillbaka till att använda samma medier som innan. Ett par använde sig av skype för att kunna tala och se varandra samtidigt över Internet när den ena var bortrest och således inte kunde träffas i verkligheten.

Under hela processen är det inte enbart ett kontaktsätt som används utan det är oftast flera samtidigt. De använder sig av MSN, Facebook samt ringer och SMS:ar varandra om vartannat. Under relationens gång avmattas användandet av digitala medier och det centraliseras mer till att använda sig av telefonen. Att ses öga mot öga är något samtliga föredrar som kommunikationssätt framför användning av digitala medier. De anser att ingenting kan ersätta den kontakten som fås därigenom.

3

5. Resultatanalys Den primära vägen till social penetration är att dela en bredd olika ämnen vid informationsutbytet, det vill säga att under samtalets gång är det flera olika ämnen som ska tas upp. De som nätdejtar talar om mycket olika saker i sin interaktion. De kan tala om allt ifrån vardagliga sker som vad som har skett under dagen till värderingar och mål i livet. När i interaktionen detta sker är olika. Till en början av relationen är det mestadels roliga och humoristiska ämnen som tas upp, det primära med interaktionen är enligt informanterna att underhålla varandra. Detta anser jag beror på att de är i ett så pass tidigt skede av relationen att de vore märkligt att börja tala allt för personlig och självutlämnade ämnen. Detta styrker även mina resultat då flertalet har sagt att de är väldigt opersonliga i den första kontakten.

Vidare är det även djupet av informationen som bidrar till en social pentetration, det vill säga hur individerna representerar sig själva. Djupet av informationsutbytet för de som nätdejtar kan bland annat vara hur de presenterar sig själva på den profilsida de har på nätdejtingsidan. Det kan också vara hur de presenterar sig själva i den första interaktionen via mail eller på väggen. En del ser på detta informationsutbyte som att dela ut sitt CV, att det är genom vilken bil som man kör eller hur mycket som tjänas som avgör vem man är.

Precis som den sociala penetrations teorin förespråkar är det inte bara djup och bredd av informationsutbytet som påverkar hur intim information individerna utbyter. Det är även faktorer som längden av förhållandet, kontexten och kultur. För människor som nätdejtar varierar längden på relationen från individ till individ. De kan hålla en relation levande via vissa medier olika länge. Majoriteten anser att det är längre in i förhållandet som de blir personliga med varandra. Det tar också olika lång tid för individerna att gå från ett digitalt medie till ett annat.

Även för människor som nätdejtar spelar kontexten en stor roll De använder olika digitala medier i olika kontexter. Därför kan de också bli olika självutlämnade i olika kontexter. Ibland ”tvingas” individerna att använda ett visst medium om exempelvis SMS eller mail om de inte kan konversera via telefonen av olika orsaker. Som exempelvis Bob och Berit som skickade SMS till varandra när den ena hade lektion eftersom de inte kunde prata i telefon.

När individerna för första gången tar kontakt med varandra via en nätdejtingsida går det att säga att de är i vad Altman och Taylor kallar ”Orientation stage”. I det här steget av processen ska människorna enligt den sociala penetrationsteorin inte utbyta någon signifikant privat information med varandra. Detta stämmer överens med de resultat jag fick fram av mina intervjuer. Första gången mina informanter tog kontakt med någon på nätdejtingsidan var det enbart ytlig information som förmedlades dem emellan. Om någon utav parterna däremot skulle vara privat i en första interaktion framkom det att det istället blev en motsatt effekt och att det var skrämmande och oattraktivt. Således förmedlas ingen privat information i det första steget av interaktionen. De medier som används i det första stadiet tillåter att man är öppen med varandra men det är individerna själva som sätter gränser för hur personliga de vill vara. Det kommunicerar med varandra genom digitala medier. Således är det enligt Thompson en medierad kommunikation som sker i det här stadiet. Individerna kommunicerar enbart med varandra via nätdejtingsidan till en början.

Det går även att se det som att informanterna i ett startskede har en medierad kvasiiintearktion eftersom de lägger ut en profil med information och bilder på sig själva. Det vill säga att de ensamma kan kommunicera och informera flera användare av nätdejtingsidan samtidigt. Det är när de börjar kommunicera med varandra som det går från att vara en medierad kvasiinteraktion till att bli en medierad kommunikation.

Vidare började informanterna konversera via andra medier. Vissa lämnade nätdejtingsidan helt och hållet vid det här stadiet medan andra stannade kvar och använde använde sig av flera medier samtidigt. I det här steget har de blivit intresserade av individen de tog kontakt med i första stadiet. De börjar således dela med sig av aningen mer privat information Precis som ”The social penetration theory” förespråkar. Då går det att säga att de har kommit till det andra steget i ”the

3

social pentetration”-stegen, nämligen ”Exploratory affective stage”. I det här steget vill de känna efter om den andre är någon som de är intresserade av och om det finns några gemensamma intressen. Det är fortfarande relativt lite privat och intim information som delas dem emellan men de är aningen mer privata än i sin första kontakt. Informanterna använder sig forsättningsvis av en medierad kommunikation då de främst använder sig av digitala medier som olika chatt-funktioner och mail. En majoritet anser att det går att bli aningen mer privat via en chatt då de kan få en direkt respons och att samtalet sker i realtid.

Relativt snabbt går informanterna vidare från att kommunicera via mail och chatt till att byta telefonnummer med varandra. I det här skedet är informanterna fortfarande kvar i vad Altman och Taylor kallar ”Exploratory affective stage”. De börjar bli mer privata och lämnar ut mer självavslöjande information som intressen och värderingar. Dock hålls det på en relativt ytlig nivå och de vill inte bli allt för privata med varandra. De lär fortfarande att känna varandra och därför är de kvar på ”Exploratory affective stage”.

Hur länge de använder sig av telefonen som ett medium är varierande och kan dels bero på om parterna är bosatta i olika städer. Om de är det är bosatta i olika städer kan det genom telefonen som ett digitalt medie lära känna varandra mer på djupet. För de som bor i samma stad används inte telefonkontakten för att på samma vis lära känna varandra utan det ses mer som ett steg på vägen.

När informanterna har kommit så långt i sin relationsprocess att de träffas går de från att ha en medierad till en ansikte mot ansikte kommunikation. Samtliga av informanterna ansåg att det var med denna kommunikation som de kunde avgöra om det verkligen fanns kemi med den de träffat online. Efter ett möte ansikte mot ansikte fortsätter individerna att ha en medierad kontakt med varandra samtidigt som de kan ha en ansikte mot ansikte-kommunikation. De är fortfarande i ”Exploratory affective stage” eftersom de ännu inte blivit bekväma i varandra sällskap och således inte till fullo kan vara sig själva.

Altman och Taylor menar att många relationer stagnerar redan i det här stadiet. Det är något som också stämmer överens med de resultat som jag fått av intervjuerna. Efter att människor har träffats ansikte mot ansikte har de för vana att bestämma om de tycker om varandra och om de vill fortsätta att träffas. Om de haft kemi fortsätter de att ses och om fallet inte var så avslutas relationen här. I ”Exploratory affective stage” finns det således flera olika steg som mina informanter har tagit, de har gått från att använda digitala medier som mail och chatt till att skicka SMS och tala i telefon till att slutligen träffas ansikte mot ansikte. De har med hjälp av medier till viss mån lärt känna varandra och fått en uppfattning om den andra personen. Men det är inte förrens de har träffade varandra öga mot öga som de har kunnat definiera om det de känt innan varit något att satsa på. De har dock inte kommit så långt i processen att de kan sägas vara i Altman och Taylors tredje steg - ”Affective stage”.

I ”Affective stage” ska individerna känna sig så pass trygga med varandra att de kan anförtro en personlig och intim information. De börjar även i det här stadiet att ha söta smeknamn på varandra. De informanter som någon gång haft en relation med någon de träffat online anser att de hamnar i det här stadiet i ett tidigt skede av relationen. Det vill säga efter att de har fastställt att de vill vara tillsammans med varandra. De föredrar att interagera ansikte mot ansikte med varandra men på grund av olika omständigheter använder de också en medierad kommunikation. Hur de väljer kommunikationssätt är ofta beroende på vilka möjligheter som finns till att kommunicera. Om den ena partnern inte har möjlighet att tala i telefonen kan de istället använda sig av SMS eller i vissa fall mail. Om de använder medierad eller ansikte mot ansikte kommunikation beror även här på om de bor i samma städer. För att hålla en relation vid liv med någon som bor långt borta blir den medierade kommunikationen av större vikt än om båda parter bor i samma stad. Flera påpekade också att de i vissa fall föredrog att använda digitala medier för att uttrycka känslor i det här skedet av förhållandet. De ansåg att de blev för sårbara genom att meddela dem ansikte mot ansikte.

Om relationen håller kommer individerna slutligen till vad Altman och Taylor kallar ”Stable stage”. Till detta steg hade de fyra informanter som jag intervjuade kommit. Det var de informanter som

3

har ett långvarigt förhållande med någon de träffat online. I det här steget ska individerna vara så bekväma med varandra att de kan säga vad som helst, de berättar allt för varandra. Informationen som utbyts är oftast ingen ny information utan sådan information har redan i de tidigare stadierna förmedlas. Informanterna berättade att de vid det här stadiet av sin relation använder medier främst för att bestämma saker med varandra. De kunde skicka SMS för att påminna den andra om att köpa mjölk på vägen hem eller att de ska träffas klockan sju på torget. De digitala medierna används inte längre på samma sätt utan har gått från att vara en kanal där de kan utbyta ny och intressant information med varandra till att vara en kanal där de bestämmer saker med varandra. De föredrar att använda sig av en ansikte mot ansikte kommunikation även i detta stadie av relationen. De anser att detta kommunikationssätt är fördelaktigt att använda för att såväl ta konflikter som att berätta om positiva händelser.

Den primära kontakten informanterna har är en medierad kommunikation. Det går dock av resultaten att utläsa att samtliga informanter vill gå från det kontaktsättet till att träffas ansikte mot ansikte. De menar att den medierade kommunikationen inte kan ta över och ersätta en kommunikation öga mot öga. De behöver träffas för att veta om det finns både en fysisk och psykisk attraktion mellan dem. Det närmsta de kan komma att ha en ansikte mot ansikte relation anser de vara genom att prata i telefon med varandra. Då får de höra varandras röster och det blir en konversation som sker i realtid. Andra alternativ till att prata i telefon kan vara att under tiden även se varandra, som exempelvis programmet Skype erbjuder. Att samtala samtidigt som man ser varandra fast att det sker på datorn. Flera av informanterna har talat om detta men inte varit positiva. De anser att det blir för personligt att se varandra på datorn innan de har träffats i verkliga livet. Har de ett förhållande kan de tänka sig att det är ett bra sätt att vidhålla kontakten med varandra.

3

6. SlutsatserDe digitala medierna är av stor vikt i början av internaktionen. Utan en nätdejtingsida som forum hade det inte funnit en möjlighet för individerna att träffas. Internaktionen följer en tydlig linje om man ska se till vilka medier som används. Till en början använder nätdejtarna nätdejtingsidan som forum för att samtala med andra. De går sedan vidare till att byta personliga mailadresser med varandra. Med dessa mailadresser kan de antingen välja att skicka mail eller lägga till varandra på exempelvis MSN. I samma stadium lade flera av informanterna även till varandra som vänner på Facebook. I nästa skede av relationen byter individerna telefonnummer med varandra. De brukar börja med att skicka SMS och sedan gå över till en telefonkontakt. När det har utvecklats till en relation använder paren fortfarande digitala medier för att interagera med varandra. Det är mestadels SMS och telefonkontakt som används. I en etablerad fas av relationen har den digitala medieanvändningen gått från att vara en kanal där de ofta uttrycker känslor till att vara en kanal för att kunna stämma av saker med varandra. Flertalet av informanterna påpekar dock att de föredrar att träffas ansikte mot ansikte men att det är ett alternativ att träffa någon online. Med de dem träffar online anser de att det inte är förrän de har träffats ansikte mot ansikte som relationen tar fart.

Informanterna använder olika digitala medier för att förmedla olika saker. Vissa anser att de med hjälp av mail kan få tala till punkt och verkligen uttrycka sina känslor. De anser att de med hjälp av mail som digitalt medium kan få den andra parten att läsa det som står mer noggrant än om de exempelvis skickar ett SMS. Dels på grund av textutrymmet att det går att skriva mer i ett mail än vad det gör i ett SMS. Men också på grund av kontexten, när de vill kommunicera. Om de skickar ett mail känner de sig mer säkra på att den andra parten läser mailet än att de läser ett SMS i all hast.

Majoriteten av informanterna föredrar att använda telefon som digitalt medium. De använder sig det då de vill förmedla både negativa samt positiva saker som hänt dem själva eller som hänt i relationen. I startskedet av en relation ansåg några av informanterna att det var ett stort steg att ringa till någon och att de föredrog att istället skicka ett SMS. I ett SMS går det att vara mer skyddad och risken att göra bort sig anser de inte blir lika stor som om de skulle ringa. Informanterna berättade även att de kunde skicka SMS med kärleksförklaringar i början av en relation, också på grund av att det blev för verkligt att säga det ansikte mot ansikte eller över telefon.

Den digitala medieanvändningen förändras under relationens gång. Detta betyder dock inte att de går från att enbart använda ett medium till ett annat utan dem använder sig av flera medier samtidigt. Valet av digitala medier är situationsbundet och det varierar från individ till individ. Det kan också variera beroende på vad individerna själva föredrar att använda. En majoritet av informanterna ansåg att de digitala medierna spelat en stor roll för att de skulle lära känna varandra.

Det enda digitala mediet som helt och hållet slutar användas under relationens gång är nätdejtingsidan som forum. De som har ett fast förhållande med någon de träffat online har inte längre behovet av att söka efter eventuell partner eller vänner via dessa sidor och därför avslutar de medlemskapet. Ingen av informanterna uppgav att de fortfarande kommunicerar med varandra via nätdejtingsidorna.

Informanterna anser att det till en viss del går att bli intim och privat via digitala medier. Vissa medier anser de lämpa sig bättre än andra. Informanterna anser exempelvis att det med telefonkontakt och genom att höra den andra personens röst går att bli privat då konversationen äger rum i realtid. Dock anser informanterna att de kommer till vad Altman och Tylor kallar ”effective stage” när de har haft kontakt ansikte mot ansikte. Samtliga av informanterna ansåg att det var genom att träffas på riktigt som de kunde avgöra om det fanns kemi emellan dem och någon de träffat online.

3

7. SlutdiskussionTrots att nätdejting är ett utbrett och vanligt fenomen finns det inte vidare mycket akademisk forskning gjord kring ämnet. Den forskning som jag dock har tagit del av behandlade bland annat ämnen som vad de bakomliggande faktorerna för varför individer nätdejtar kan vara, att lära sig nätdejta-böcker samt forskning självpresentation på nätdejtingsidorna.

Syftet med min forskning var ta reda på hur individer som är eller har varit aktivt nätdejtande kommunicerar via olika medier. Jag ville finna svar på om mediebruket förändras under relationens gång samt om individerna använder olika medier för olika tillfällen. Med utgångspunkt i detta valde jag att göra kvalitativa forskningsintervjuer med åtta personer som fyllde de kriterier jag presenterat i ovanstående avsnitt. Fyra av informanterna som intervjuades var individer som var aktivt nätdejtande och som kunde ge mig information om hur medieanvändandet såg ut i det stadiet. Samtliga av de aktivt nätdejtande informanterna hade haft en relation med någon de träffat online men var för tillfället singlar. De andra fyra individerna som jag intervjuade var två par som hade träffats via nätet. Dessa informanter kunde ge mig information om hur medieanvändandet såg ut för individer som har ett långvarit och stabilt förhållande med någon de träffat online. För att fylla luckan om hur medieanvändningen ser ut i startskedet av en relation bad jag samtliga av informanterna att berätta om deras erfarenheter av detta.

Jag har i min undersökning sett att medieanvändningen förändras under tiden i ett förhållande och att medier kan användas för att kommunicera allt från vardagliga ting till att avslöja privat information. Trots att majoriteten av dem jag intervjuade ansåg att det gick att bli personlig med hjälp av medierna menar de att det ultimata sättet att lära känna någon ändå var genom att träffas ansikte mot ansikte. Jag antar att det är ett tag kvar till medierna helt och hållet kan ersätta ansikte mot ansikte kommunikationen och den respons som vi anser kunna få av det. Ännu är vi inte riktigt där med medierna, men kanske är vi en god bit på väg med bland annat möjligheten att kunna se och tala med varandra över Internet. En av mina informanter berättade under intervjun att det naturliga steget efter att ha talat med varandra i telefon var att ses ansikte mot ansikte. Hon berättar att om det hade funnit ett annat medium som hade erbjudit ett likvärdigt kontaktsätt som ansikte mot ansikte utan att fysiskt ses, hade de förmodligen använt det innan de hade träffats.

Medieanvändningen har förändrats drastiskt under de senaste tio, tjugo åren och åren som vi har framför oss kommer nog inte vara ett undantag för förändring. Jag tror fler människor kommer att träffas över Internet och att hela den marknaden kommer att utöka sina möjligheter. Till sist kanske människor inte behöver gå från nätdejtingsidan som digitalt medium till att använda sig av andra medier utan att de stannar kvar där då den sidan erbjuder samma tjänster.

Jag finner det intressant att medieanvändet är så pass individuellt som det har visat sig vara. Vilka medier som används för att kommunicera med har dels visat sig vara kontextuellt bundet. Det vill säga vilka medier som individerna använder är beroende på vad individerna anser vara bäst under de förhållanden som finns. De data jag fått fram pekar åt att människor vid medierad kommunikation varierar sitt beteende och sina val av medier efter situationsbundna omständigheter. Individerna anpassar sig således till yttre tekniska ramar som de befinner sig i. Det handlar i grunden om ett kontextuellt beteende som samspelar med specifika omständigheter bundna till en enskild situation.

Det har också visat sig att det medieanvändandet skiftar från individ till individ och från par till par. Vissa av informanterna föredrog att skicka ett SMS framför andra medier då de ville kommunicera om positiva saker som skett. Medan andra informanter ansåg att det var helt otänkbart att använda SMS för att kommunicera sådant och istället ville de ringa för att få en direkt respons.

Ett annat resultat min undersökning gav var att medieanvändandet förändrades under tiden i relationen. De digitala medierna är av störst vikt i startskedet av en relation och mediebruket följer initialt en liknande linje för samtliga av informanterna. Vidare i relationen utökades kommunikationen med flera medier, oftast användes flera medier samtidigt för att kommunicera. Med det menar jag att individerna inte enbart höll sig till exempelvis mailkontakt eller SMS-

3

kontakt utan att de varierade kommunikationen och använde flera medier för att kommunicera med varandra.

Längre in i relationen slutade paren helt att använda nätdejtingsidan som digitalt medium för att kommunicera. Andra medium som inte användes lika flitigt för informanterna som hade ett stabilt förhållande var chatt-funktioner som MSN och communityn Facebook. De ansåg sig inte heller ha samma behov av att kommunicera via medier längre då de på en mer regelbunden basis sågs ansikte mot ansikte. Informanterna föredrog att kommunicera på det sättet och valde då bort att kommunicera med medier. För de tillfällen de kommunicerade via medier var det oftast för att stämma av saker med varandra som ”köp hem mjölk”, eller ”vi ses om en halvtimme”. Informanterna som hade ett långvarigt förhållande använde inte medier till att exempelvis uttrycka känslor eller utbyta privat information med varandra på samma vis som informanterna som var singlar. För informanterna som var singlar användes medierna mer för att lära känna varandra och utbyta tankar och information med någon av intresse.

Medieanvändandet för individer som nätdejtar eller som har nätdejtat är i grund och botten individuellt. Min studie pekar åt att medierna spelar en stor roll för individer som nätdejtar då de ska ha en möjlighet att lära känna någon av intresse.

3

LitteraturförteckningAltman, I., & Taylor, D, Social Penetration: The Development of Interpersonal Relationships. Holt, Rinehart, & Winston, New York, 1973

Ekström & Larsson, Metoder i kommunikationsvetenskap, upplaga 1:7, Studentlitteratur 2000, Poland 2007

Esaiasson, Peter m.fl., Metodpraktikan, konsten att studera samhälle, individ och marknad,Nordstedts Juridik AB, Stockholm 2005.

Gillham, Bill, Forskningsintervjun – Tekniker och genomförande, Studentlitteratur, Malmö, 2005

Hagberg Marie, Bjere Lisa, Nätdejting : allt du behöver veta, 2008

Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund 1997.

Loveina Khans, Nätdejta! : några klick till kärleken, Docendo 2007

Ryan, Anne, Kvalitativ intervju, Liber AB, Malmö, 2004

Rubin, Z., Hill, C. T., Peplau, L. A., & Dunkel-Schetter, C, Self-disclosure in dating couples: Sex roles and the ethic of openness. Journal of Marriage and the Family, 1980

Sigurdh, Eva-Lotta, Nätdejting, Books of demand 2008

Sveningsson Malin, Anonymiteten i gemenskaper på nätet, Studentlitteratur, 2006

Thompson, John B, Medierna och moderniteten, Bokförlaget Daidalos AB, Göteborg 2001.

Walther, J. B, Impression development in computer-mediated interaction. Western Journal of Communication, 1993

Walther, J. B., & Burgoon, J. K, Relational communication in computer-mediated interaction. Human Communication Research, 1992

Elektroniska källorGoogle www.google.seFramtider www.framtidsstudier.seInternetWorld www.internetworld.idg.seMatch.com www.match.seMötesplatsen www.motesplatsen.seSpraydate www.spraydate.seSvenska Dagbladet www.svd.seUppsatser www.uppsatser.se

3

Bilaga 1 - Intervjuguide

• Hur länge har/hade du varit aktiv på nätdejtingsajter?

• Vilka var anledningarna till att du använder/använde dig av nätdejtingsajter?

• Kan du berätta lite mer ingående om detta?

• Hur tar/tog du kontakt med någon av intresse?

• Kan du ge något exempel på hur du tar kontakt?

• Hur håller/höll ni kontakten med varandra?

• Hur länge använder/använde ni er av detta kontaktsätt?

• Vad är/var nästa steg i kommunikationssättet?

• Hur länge tog det innan ni sågs ”på riktigt”?

• Hur (med vilket medie) bestämdes det mötet?

• I vilket stadium av relationen anser du själv att ett medie var som viktigast?

• Varför just då?

• Har du ett exempel på när ett medie har varit viktigt i er relation?

• När var detta?

• Vilket var mediet?

• Om en konflikt uppstår, hur konfronterar du helst den du träffar?

• Kan du ge mig något exempel på detta?

• Om något positivt händer, hur berättar du det helst för den du träffar?

• Kan du ge mig något konkret exempel?

• Hur tar du helst kontakt med din partner idag?

• Vilken betydelse har det för dig att ni träffats online?

• Tycker du själv att ni idag använder er av medier på samma sätt?

• Kan du utveckla svaret vidare, hur tycker du det/inte det?

• Tycker du att du använder dig av medier på samma vid under en relation som du haft med någon du träffat ansikte mot ansikte?

4

Medieanvändning för individer som nätdejtar329760/... · 2010-07-13 · online. Material/Method:...

Documents

Transcript of Medieanvändning för individer som nätdejtar329760/... · 2010-07-13 · online. Material/Method:...