Matematikhistoria

35
Matematikhistoria Matematikhistoria Tiden Tiden 1800-1850 1800-1850

description

Matematikhistoria. Tiden 1800-1850. Allmänt om tiden. Det var kallt under den här tiden 1816 kallas året utan sommar. 1850 tar ”The Little Ice Age” slut. Karl Marx agiterar och feminismen föds. - PowerPoint PPT Presentation

Transcript of Matematikhistoria

Page 1: Matematikhistoria

MatematikhistoriaMatematikhistoriaMatematikhistoriaMatematikhistoria

TidenTiden

1800-18501800-1850

Page 2: Matematikhistoria
Page 3: Matematikhistoria
Page 4: Matematikhistoria

Allmänt om

tiden

Page 5: Matematikhistoria

• Det var kallt under den här tiden 1816 kallas året utan sommar

• 1850 tar ”The Little Ice Age” slut.

Page 6: Matematikhistoria

• Karl Marx agiterar och feminismen föds.

• I många länder stiftas nya lagar om förbättrad skolundervisning, ökad rösträtt och skydd mot barnarbete.

• Under 1800-talets första hälft växer de politiska riktningarna liberalismen, socialismen och konservativismen fram.

Page 7: Matematikhistoria

• Fattigdomen är fortfarande stor.

• Sverige förlorar Finland till Ryssland 1809.

• Gustav IV Adolf tvingas han att abdikera och Karl XIII blir kung. 1818 blir Jean Baptiste Bernadotte kung under namnet Karl XIV Johan.

Page 8: Matematikhistoria

Naturvetenskapliga landvinningar

Elektriskt batteri 1800 Räkne maskin 1833 Lokomotiv, 1802 (+30år) Ångbåt, 1802

Page 9: Matematikhistoria

Utbildningen

• Införandet allmän folkskola 1842, då även den första läroplanen utkom. Den var centralt given av ”Kunglig Majestät”. Den innehöll vissa minimikrav och nödvändiga kunskaper angivna som mål:

• Ren läsning av svenska och latin• Religonskunskap: Nattwardsläsningen• Skrifwa• De fyra räknesätten i hela tal• Kyrkosång undantagna de som saknar allt anlag.

Page 10: Matematikhistoria

Matematiken på de svenska universiteten

• Ogynnsamma förhållanden för en snabb utveckling inom matematiken.

• 1830, tidskrifter för matematik och fysik

• Namnen på tidskrifterna härstammade från de första redaktörerna Crelles Journal, Grunerts Archiv, Journal de Liouville.

• Det var först ett par decennier in på 1800-talet som matematiken fick företrädare som inte i första hand var astronomer, fysiker eller teologer.

Page 11: Matematikhistoria

• De allmänna akademiska publikationerna spelade en allt mer underordnad roll för matematiker med ambitioner att framträda i internationella sammanhang.

• I Lund stod tiden stilla

• I Uppsala framträdde en generation begåvade matematiker.

• Professorn, Carl Johan Malmsten, gjorde matematiken till ett populärt ämne.

Page 12: Matematikhistoria

Utbildning i Europa

• Berlin, Academy ( ca. 300 år)

• Paris, École Polytehnique ( ca.200 år)

• Oslo, Universitet (ca 200år)

• Breslau, Universitet (ca. 300 år)

• Bonn, Universitet (ca.200 år)

• Cambridge (ca. 800 år)

• Oxford, universitet ( ca. 900)

Page 13: Matematikhistoria

Litteratur av

• Laplace

• Euler

• Lagrange

• Leibniz

• Undervisnings källor.

Page 14: Matematikhistoria

Matematik

Fram till 1800 talets början var Algebra framförallt att lösa ekvationer. Under 1800-talet ändrades detta. Algebran omfattade studier av skiftande matematiska strukturer. Tex. uppsättningar av olika element med noga definierade beräknings formler för att säkerställa specifika axiom.

Allmänt

Page 15: Matematikhistoria

Matematiker

Page 16: Matematikhistoria

Carl Friedrich Gauss

(1777-1855)

Page 17: Matematikhistoria

• Det påstås att han kunde räkna innan han kunde tala.

• Ett underbarn som blev sin tids störste matematiker.

• Språktalang

• Gauss var lika fascinerad av det abstrakta som av konkreta tillämpningar.

Page 18: Matematikhistoria

• Som 18-åring presenterade Gauss en sensationell nyhet.

- Hur man kan konstruera en regelbunden 17-hörning med enbart en passare och en linjal.

• Sensationen var att den byggde på en utveckling av teorierna kring primtal.

Regelbunden 17-hörning

Page 19: Matematikhistoria

• En stor del av Gauss arbeten i talteori handlar om komplexa tal.

formen a + ib, där a och b är reella tal och i är en kvadratrot ur –1 ( så att i2 = -1).

• Redan Euler hade infört beteckningen i för uttrycket √ -1 och Gauss fulländade den teorin.

Komplexa tal

Page 20: Matematikhistoria

-varje algebraisk ekvation har minst

en komplex rot.

Algebrans fundamentalsats:

Page 21: Matematikhistoria

• Efter hans död 1855 fick en grupp matematiker i uppgift att ge ut hans samlade verk.

• En mängd opublicerade studier.

• Än idag, mer än 200 år senare, kan många av hans idéer fortfarande ge upphov till nya upptäckter.

Page 22: Matematikhistoria

• Boole blev 1849 Professor I matematik vid Queen´s College i Cork.

• självstudier i matematik

• Öppnade 19 år gammal en egen skola.

George Boole (1815-1864)

Page 23: Matematikhistoria

George Boole (1815-1864)

• Drev sen Hall's Academy i Waddington.

• Studera vid Cambridge -avböjde.

Page 24: Matematikhistoria

George Boole (1815-1864)

• Skrev egna inlägg i Cambridge Mathematical Journal och Transactions of the Royal Society.

Page 25: Matematikhistoria

George Boole (1815-1864)

• Boole behandlade logik på nytt sätt genom att reducera logiken till en enkel algebra.

• Logiska satser kunde beskrivas med symbolisk notation och manipuleras enligt regler som liknade den normala matematikens.

Page 26: Matematikhistoria

-Illustration-

” Välstånd består av knappa resurser som kan överlåtas och som antingen framkallar njutning eller förhindrar smärta”

Page 27: Matematikhistoria

-Illustration-

” Välstånd består av knappa resurser som kan överlåtas och som antingen framkallar njutning eller förhindrar smärta”

Page 28: Matematikhistoria

-Illustration-

Symbol representation

V = Välstånd

k = knappa resurser

ö = kan överlåtas

n = framkallar njutning

s = förhindrar smärta

Page 29: Matematikhistoria

” Välstånd består av knappa resurser som kan överlåtas och som antingen framkallar njutning eller förhindrar smärta”

Förklaras med översättningen

Matematisk ekvation

V = kö [n(1 - s)+( 1 – n )]

Page 30: Matematikhistoria

George Boole (1815-1864)

• Boolesk algebra ,Logik + binärt talsystem som idag används i moderna datorer.

Page 31: Matematikhistoria

• Augustus de Morgan, 1806-1871• värdefulla arbeten, vidsträckt användning som

skolböcker • Hans främsta arbeten• Elements of arithmetic (1830)• Essay on probabilities (1838)• Formal logic (1847)• Trigonometry and double algebra (1849)• Budget of paradoxes (1872). • ”de Morgans lagar” är uppkallade efter honom.

Page 32: Matematikhistoria

Sir William Rowan Hamilton

(1805-1865)

Page 33: Matematikhistoria

Hade redan som barn stora kunskaper inom språk och matematik.

Fann vid 14-års ålder ett fel i matematikern Laplaces bok Mécanique céleste.

Professor i astronomi

Kvaternion teorin

Kvaternion teorin har på senare tid kommit till användning i samband med bland annat datorgrafik och styrning av robotar.

Page 34: Matematikhistoria

Augustin-Louis Cauchy(1789-1857)

• Cauchys integralformel –teorin för funktioner av en komplex variabel.

• Gruppteori

• Professor vid École Polytechnique

• ”Samlade verk” – 27 volymer , ++ , tog ca 100 år att redigera.

• verken omfattade hela det matematiska området

Page 35: Matematikhistoria

Evariste Galois (1811-1832)

• Ekvationsteori, egenutvecklad gruppteori

• Galoisteori – algebraiska ekvationer av högre grad än 5…går ej att lösa…

• Stor betydelse för Algebran, geometrin, funktionsteorin och kvantmekaniken

• 20 år gammal