Kriminologiska institutionen

Lika straff för lika gärning?

En kvantitativ studie av undermedveten, etnisk

diskriminering bland svenska studenter

Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2011 Maja Erell

2

3

Sammanfattning

Nedanstående studie syftar till att undersöka undermedveten diskriminering i

rättsammanhang, av etniska stereotyper; detta då jag tyckt sig se sådana tendenser i bl.a.

vardagliga och politiska sammanhang. Grundtanken utgår ifrån en genomgående tendens till

undermedveten diskriminering i det svenska samhället; men detta ses som en pilotstudie, som

begränsas till gruppen universitetsstudenter.

Huvudfrågan att besvara lyder:

Skiljer sig universitetsstudenters syn på klandervärde för brottsliga gärningar (våldsbrott) åt

med avseende på om gärningsmannen har svensk eller utländsk bakgrund?

För att undersöka detta genomförs en vinjettstudie där fiktiva beskrivningar av

misshandelsfall beskrivs i anslutning till en bild av en gärningsman. Gärningsmannen är

antingen ”svensk” eller ”invandrare”, och respondentens uppgift är att enligt en straffskala

avgöra straffvärdet för handlingen. Istället för begreppet straffvärde används i denna rapport

det ifrågasättande begreppet klandervärde; detta för att tydliggöra de subjektiva åsikter som

föregår ett beslut (även i rättsammanhang, där besluten ofta kan tyckas vara objektiva

bedömningar utifrån lagrummet). Vinjettstudien är en enkätmetod där korta

beskrivningar/berättelser framförs, och i vilka den undersökta variabeln varieras för olika

delar av respondentgruppen. I det här fallet varieras variabeln etnicitet genom bilden på

gärningsmannen.

I undersökningen ingår 123 studenter vid Stockholms universitet, som besvarat enkäten i

anslutning till sina ordinarie föreläsningstillfällen. Samtliga har, innan de besvarat enkäten,

fått information med utgångspunkt i de forskningsetiska principerna.

Studien utgår ifrån en konstruktivistisk syn som i vetenskapsteoretiska termer kan beskrivas

som hermeneutisk/socialkonstruktivistisk; där förförståelsen av något faktiskt existerande,

konstruerar ”sanningar” som kan börja gälla på makronivå.1

Resultaten visade inte på någon signifikant skillnad i ansett klandervärde mellan svenskar

och invandrare; dock fanns en antydan till skillnad i medelvärde, (46,81 månader för svenskar

respektive 47,46 för invandrare), som skulle kunna tänkas bli större men en tillräckligt stor

1 T.ex. kan skillnader i klandervärdhet, i det här fallet förklaras genom att, förförståelse av att individer som de

facto är invandrade till Sverige, och de facto har en mörkare hudfärg än svenskar, är mer benägna att begå brott;

kan konstruera en ”sanning” om att invandrare är mer brottsbenägna och därför också är mer klandervärda än

svenskar som begår brott.

4

urvalsgrupp. Brister i vinjettbeskrivningar eller att bilderna inte var representativa för etniska

stereotyper kan ha haft inverkan på resultaten.

Nyckelord: Undermedveten diskriminering, etnicitet, klandervärde, vinjettstudie, stereotyp.

5

Innehållsförteckning

Sammanfattning....................................................................................................................................... 3

Inledning .................................................................................................................................................. 7

Syfte och frågeställning ........................................................................................................................... 8

Avgränsning ........................................................................................................................................ 9

Förförståelse ...................................................................................................................................... 11

Teori ...................................................................................................................................................... 13

Tidigare forskning ................................................................................................................................. 15

Lindholm och Bergvall ...................................................................................................................... 16

Essed .................................................................................................................................................. 18

Bredström .......................................................................................................................................... 19

Brå:s statistik kring misstänkt brottslighet ........................................................................................ 21

Metod .................................................................................................................................................... 22

Vinjetter ............................................................................................................................................. 23

Fördelar/Nackdelar ............................................................................................................................ 23

Validitet ............................................................................................................................................. 24

Reliabilitet ......................................................................................................................................... 24

Vetenskapsteori ................................................................................................................................. 25

Fallbeskrivningarna ........................................................................................................................... 25

Svarsenkäten ...................................................................................................................................... 27

Urvalsgruppen ................................................................................................................................... 28

Information till urvalsgruppen ........................................................................................................... 28

Analys ................................................................................................................................................ 29

Resultat .................................................................................................................................................. 30

Diskussion ............................................................................................................................................. 32

Resultat .............................................................................................................................................. 32

Etik .................................................................................................................................................... 33

Kön .................................................................................................................................................... 34

Framtida forskning ............................................................................................................................ 35

Slutord ............................................................................................................................................... 35

Litteratur ................................................................................................................................................ 36

Bilagor ................................................................................................................................................... 39

Bilaga 1. ............................................................................................................................................ 39

Bilaga 2. ............................................................................................................................................ 40

Bilaga 3 ............................................................................................................................................. 41

Bilaga 4. ............................................................................................................................................ 41

6

7

Inledning Rasism och diskriminering

2 är känsliga frågor som tyvärr är nödvändiga att diskutera i dagens

samhälle. Behovet som finns av att ifrågasätta motiv och varna för samhällstendenser, visar

sig t.ex. i Gellert Tamas populärvetenskapliga bok Lasermannen – en berättelse om Sverige; i

boken framställs ”lasermannen” John Ausonius som en ”galen” person som fått för sig att

skjuta ner invandrare med lasergevär – detta påverkad av en jobbig barndom och ändringar i

samhällstendenser under 1990-talet, där Ny Demokrati röstats in i riksdagen och håller en

ytterst offentlig kampanj mot invandrare och invandring (Tamas 2002). Tamas varnar för

normalisering av extrema beteenden (så som diskriminering och rasism), och boken kan

uppfattas som en ”väckarklocka” för det svenska samhället.

Motsvarande ”den rasismstorm” som träffade Sverige under början av 90-talet, så kan man

idag göra likande jämförelser till det nutida Sverige där Sverigedemokraterna sitter i

riksdagen och där rasism och diskriminering (inte enbart riktad mot invandrare) är en del av

vardagen3.

Rasism och diskriminering visar sig nu för tiden inte enbart genom åsikter som individer

står öppet för. Forskning visar att diskriminering av etniska grupper idag också sker

undermedvetet, ibland utan att individen som ger uttryck för detta är medveten om det –

denna typ av diskriminering har i vissa fall blivit normaliserad (se Tidigare forskning, nedan;

eller Hogg & Vaughan 2011, s.366f).

Hur mycket vi än strävar mot ett jämlikt och accepterande samhälle så verkar vi inte vara

där än. Stereotypa grupper skapas och upprätthålls i samhället4; den bild som ”vanliga

människor” - medvetet eller undermedvetet - har av stereotypa grupper anses därför viktigt att

undersöka.

I rättegångssammanhang finns brottsbalken att följa för att bestämma påföljd för en brottslig

gärning, och principen ”likhet inför lagen” bör gälla; ändå kan man inte påstå att en rättslig

bedömning är helt objektiv, då det finns individer som tolkar gärning, uppsåt och ett antal

andra faktorer för att sedan utdöma ett så passande straff som möjligt utifrån denna objektiva

mall. Dessa ”andra faktorer” skulle t.ex. kunna vara individens stereotypa bild av personen

som ska dömas. Att systemet inte fungerar felfritt har jag själv tyckt mig uppleva vid ett antal

rättegångar där bekanta ”invandrare” varit antingen offer eller gärningsmän.

2 Definitionen som används i denna rapport är den som går att läsa på DO:s hemsida: ”Att någon blir sämre

behandlad än någon annan och behandlingen har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Diskrimineringen kan vara direkt, indirekt eller i form av trakasserier.” (Diskrimineringsombudsmannen 2008). 3 Vilket bl.a. visar sig genom brott, lagförslag och vardagliga skällsord.

4 Se Lindholm & Bergholms socialkognitiva förklaring av stereotyper, under Tidigare forskning nedan.

8

Om etnisk diskriminering utifrån stereotyper förekommer i fall av bedömningar av brott, så

kan det både tänkas ha betydelse för upptäcktsrisken och anmälningsbenägenheten5. Mindre

självklart är om negativa förväntningar också kan påverka omfattningen av straffet för en

brottslig gärning.

Den här uppsatsen strävar efter att utreda diskriminerande tendenser med avseende på

etnicitet, för att försöka uttyda någon form av undermedveten diskriminering eller

samhällstendens hos individer i det svenska samhället – ett samhälle där även domare,

nämndemän, åklagare och jurister ingår. Metoden som ska användas för att undersöka detta är

en s.k. vinjettundersökning. Vinjetter är korta beskrivningar av (fiktiva) händelser som, i det

här fallet, kombineras med bilder på ”gärningsmän” som ska dömas för det beskrivna brottet.

Bilderna varierar i etnicitet och undersökningsdeltagarna ska, utifrån den information de fått,

fylla i på en skala hur hårt personen bör dömas.

Denna metod medför en rad problem som ska försöka kringgås i största möjliga mån. Bland

dessa kan nämnas; att undersökning av undermedvetna tendenser ställer krav på att

information om syfte bör undanhållas för respondenterna, och att bygga en uppsats på, delvis,

konstruktivistiska utgångspunkter samtidigt som man använder en metod grundad i

positivismen kan bli problematiskt. Dessa frågor diskuteras vidare under Metod nedan.

Syfte och frågeställning Med utgångspunkt i Beckers (1963) stämplingsteori och med en delvis postpositivistisk syn

på kunskap, syftar den här studien till att undersöka om, och hur, subjektiva bedömningar av

straffvärde varierar med etniskt ursprung för den person som ska bedömas; detta då det finns

en förväntning på att den tidigare ”öppna” rasismen och diskrimineringen har övergått i en

slags normaliserad eller undermedveten diskriminering som också kan ha påverkan på beslut i

rättssammanhang. För att först och främst utreda existensen av denna diskriminering utförs

den här pilotundersökningen på en annan samhällsgrupp – universitetsstuderande, då dessa är

lättare att få kontakt med.

Huvudfrågan för att utreda detta är: Skiljer sig universitetsstudenters syn på klandervärde6 för

brottsliga gärningar (våldsbrott) åt med avseende på om gärningsmannen har svensk eller

utländsk bakgrund?

5 Då det komplexa begreppet riskbedömningar, bland flera faktorer, bygger på tolkningar, rädsla och

förväntningar (Heber 2007, s.24-30). 6 Med klandervärde avses här ett begrepp för att särskilja stereotypiserande åsikter om strafflängd för

gärningsmän, från den strafflängd som är gällande för alla individers (objektiva) likhet inför lagen. Begreppet

klandervärde kan ses som en ifrågasättande variant av begreppet straffvärde; eller som ett subjektivt straffvärde.

9

Frågeställningen utreder - i det här avseendet – alltså, om det föreligger något slags

undermedvetet diskrimineringstänk i det svenska samhället/inom gruppen studenter, då det

kan tänkas ha betydelse för kriminalstatistiken genom ökad anmälningsbenägenhet.

Undermedveten diskriminering beskriver Lindholm & Bergvall som:

… automatiska tendenser i människans sätt att tänka och agera som

kan leda till att personer från utsatta grupper utesluts och diskrimineras,

utan att det nödvändigtvis finns någon direkt intention från de diskriminerandes sida,

och ofta utan att dessa själva alls är medvetna om det.

(Lindholm & Bergvall 2006, s.40).

Avgränsning Undersökningen ska, som nämnts ovan, utföras på universitetsstudenter vid Stockholms

universitet. Beslutet att använda gruppen studenter som urvalsgrupp är baserat på

bekvämlighetsgrunder, då tiden för undersökningens genomförande är begränsad. De kurser

som väljs ut (Psykologi I och Kriminologi I) ligger nära till hands då jag själv studerat vid

båda institutionerna; dessa kurser ges också till stora grupper, vilket underlättar

genomförandet. En fördel med universitetsstudenter är att gruppen har ställts inför vissa krav

på svenskakunskaper, vilket möjliggör exponering för mediala budskap och allmänt

deltagande i samhällsdebatter. Media förväntas ha en stor del i hur stereotyper och attityder

skapas och upprätthålls (Hogg & Vaughan 2011, s.173; Bredström 2001, nedan). Nackdelar

med gruppen är att universitetsstudier inte förutsätter ”svenskhet” och att man kan få en stor

spridning i ålder, och eventuellt klasstillhörighet. Det finns också risk för en skevhet med

avseende på kön. Dessa (och eventuella andra) bakgrundsvariabler efterfrågas inte i enkäten

vilket är en brist i undersökningen. Resultaten i denna pilotstudie kan således inte härledas

tillbaka till faktisk (icke)diskriminering utan att frågan först undersöks vidare, och att

bakgrundsvariablerna utesluts som bidragande faktor. Det går heller inte att göra någon form

av generalisering, då det inte finns någon information om de individer som besvarat enkäten,

utöver att de är studenter vid specifika institutioner.

De brottsliga gärningarna som urvalsgruppen ställs inför utgörs av våldsbrott då det finns en

egen förväntning om att dessa anses mer förkastliga än, t.ex. stöldbrott, samtidigt som de inte

är så ovanliga och extrema som dråp/mord. Personerna som ska ”utsättas” för dessa våldsbrott

är män, liksom de personer som beskrivs som gärningsmän – detta då kön är en oönskad

variabel i sammanhanget. Män väljs framför kvinnor då dessa vanligen är mer utsatta för den

typen av våld som kommer beskrivas (våldsbrott utanför hemmiljön, begånget av en okänd

10

gärningsman; situationen kan antas bli mer realistisk ), (von Hofer 2008, s.47). ”Offren” är

också av svensk härkomst; detta för att vara konsekvent i beskrivningarna och för att det

eventuellt kan vara så att urvalsgruppen känner större samhörighet och sympati med dessa om

offret är ”en av dem”7 (se teori nedan). Då invandrare eller utlänning är vida termer, och för

att den stereotypa bilden av en invandrare inte nödvändigtvis överensstämmer med en

”utlandsfödd”, används Lindholm och Bergvalls definition i vinjetterna för att representera

gärningsmännen i denna kategori:

I vardagsspråket används uttrycket ”invandrare” ofta för att beskriva personer från

sydligare länder som skiljer sig från skandinaver i fenotypiska särdrag (t.ex. hår- och

hudfärg)… (Lindholm & Bergvall 2006, s.48).

Utifrån detta utgörs alltså stereotypen av svenskarna i sin tur av personer med skandinaviska

särdrag så som blont hår och ljus hy. Med begreppet ”utländsk bakgrund” avses, här,

härkomsten för de individer som faller under den använda definitionen av ”invandrare”.

Definitionerna som används för dessa begrepp bygger, i sammanhanget, på stereotypa bilder

och gör således inte anspråk på att spegla någon typ av ”sanning”. Begreppen kan också ses

som diskriminerande, homogeniserande eller till och med rasistiska; de används trots detta, då

de förväntas ge läsaren associationer till just den strukturella, undermedvetna diskriminering

som studien syftar till att belysa.

De psykologiska termerna ”omedveten” och ”undermedveten”, kan föras tillbaka på

Sigmund Freud och hans psykoanalys. Enligt Freud är omedvetna perceptioner, sådana som är

djupt förtryckta till följd av exempelvis otäcka händelser i det förflutna. Undermedvetna är

istället sådana perceptioner som är bortglömda men lätt kan plockas fram igen med rätt typ av

ledtrådar (t.ex. minnen kring upplevelser med en gammal vän). Denna uppdelning kring

graden av medvetenhet har på senare tid fått visst stöd i forskningen, även om perspektivet

också mottagit mycket kritik; idag används dessa begrepp flitigt, främst inom den kognitiva

psykologin (Passer m.fl. 2009, s.227f). Frågan om existensen av de undermedvetna

perceptionerna har till synes starkare stöd än den kring de omedvetna. De undermedvetna

perceptionerna kan i sin tur påverka beslut som fattas medvetet och visar sig t.ex. genom

selektiv uppmärksamhet (att vi ser det vi vill se) och automatiska ageranden. Den selektiva

uppmärksamheten kan liknas vid en spotlight som lyser upp det vi lägger störst vikt vid när vi

7 Detta förutsätter att respondenterna definierar sig som ”svenskar”.

11

upplever något. Forskarna menar att kognitiva scheman8 (liksom de som används när man

stereotypiserar en person utifrån något attribut) kan styras av undermedvetna tankar och

erfarenheter. Förvridna, undermedvetna scheman på en social nivå kan resultera i

allmängiltiga missuppfattningar (t.ex. fördomar mot en viss grupp), (Carson m.fl. 2009,

s.276f). Enligt Lindholms & Bergvalls definition (ovan) beskrivs begreppet undermedveten

som ”automatiska tendenser i människors sätt att tänka och agera…” (2006, s.40).

I denna studie tas ingen ställning till huruvida den eventuella diskrimineringen sker

undermedvetet eller omedvetet. Då studie inte syftar till att undersöka på vilket sätt eventuell

diskriminering sker, utan om den faktiskt sker, så används termen ”undermedveten” (istället

för ”omedveten”) genomgående i texten – detta val har gjorts för att inte utesluta att

diskriminering av denna typ faktiskt skulle kunna ske icke-medvetet men med en

bakomliggande åsikt (ett motiv).

Förförståelse Som nämnts ovan, finns en förväntning på att etniska minoritetsgrupper diskrimineras i det

svenska rättsväsendet; detta utifrån egna erfarenheter liksom tidigare forskning. Hur och

varför stereotyper om etniska grupper uppstår finns det inom forskningen ett flertal perspektiv

på.

Inom socialpsykologin ses stereotypisering som ett hjälpverktyg för individen att använda

vid möten med nya människor. Forskning har visat att barn använder sig av stereotypa

förväntningar innan de ens har någon kunskap om den grupp de stereotypiserar, vilket pekar

mot att detta beteende är inlärt. Stereotypisering som process anses vara mindre

resurskrävande, än vad det skulle vara att ta reda på all ny information som finns om varje

människa vi möter (Hogg & Vaughan 2011, s.54f.).

Enligt den sociala identitets-teorin används indelningen i grupper till att skapa oss en

självbild. T.ex. kan medlemskap i en klubb, eller tillhörighet till en nation, hjälpa oss att skapa

en identitet som avgör vem vi är och hur vi förväntas tänka och agera. Denna teori förutsätter

att samhället är uppdelat i sociala grupper och att dessa står i makt- och statusrelation till

varandra. Den sociala identiteten associeras med grupp- och intergrupp beteende, vilket t.ex.

kan visa sig genom etnocentrism (där den egna gruppen hela tiden jämförs och ställs i

förhållande till andra grupper), favoriserande av sin in-gruppen (beteende som leder till att

den egna gruppens medlemmar erhåller fördelar framför medlemmar ur andra grupper), och

intergrupp differentiering (där beteenden i en grupp uppmärksammas som annorlunda än

8 ”Kognitiva strukturer som representerar kunskap om ett koncept eller en typ av stimulus, inklusive dess attribut

och förhållandena mellan dessa attribut.” (Hogg & Vaughan 2011, s.50)

12

beteenden i en annan grupp) (Hogg & Vaughan 2011, s.414f.). Viktigt att tydliggöra är att

stereotypa förväntningar inte enbart finns inom en grupp angående en annan grupp – ofta är

stereotyperna som mer generella teorier eller sociala representationer som upprätthålls genom

språk/kommunikation och kan ha sin grund långt tillbaka i historien (A.a. s.56).

De los Reyes och Mulinari (2005) tar upp perspektiv där intersektionalitet9 spelar en viktig

roll. Bland annat nämns att fördelning av makt och tillgångar i ett samhälle, kan vara en viktig

faktor för att förklara viljan att dela in grupper i ”vi och dem”. De som har makten och

resurserna kan utesluta andra grupper från att dela dessa, genom att definiera dem som

”andra”/avvikande (A.a. s.29-32). Dessa indelningar kan göras med avseende på kön, klass

och etnicitet – men det intersektionella perspektivet uppmärksammar också att dessa variabler

bör kopplas ihop, då de ofta samverkar till våra erfarenheter av grupperna, (”vita” kvinnor har

mer makt än ”svarta” kvinnor o.s.v.) (Burgess-Proctor 2006, s.31). De los Reyes och Mulinari

beskriver också begreppen anpassning och efterlikning, vilka syftar på att aktörer i

underordnade grupper reproducerar de sociala praktiker som förekommer hos överordnade

grupper, vilket ”… vidmakthåller ojämlika maktförhållanden på andra områden och även på

skilda nivåer.” (De los Reyes & Mulinari 2005, s.36f.).

Owe Ronström beskriver i sin artikel Sverige och de nya svenskarna (1989) hur begreppet

invandrare myntades under 1960-talet som en motvikt till det negativt laddade begreppen

utlänning och flykting (A.a. s.12-15). Han menar att vilka som uppfattas som invandrare har

att göra med den uppfattade graden av språklig och kulturell distans; Olof Palme (med lettisk

mor) skulle aldrig benämnas som en ”andra generationens invandrare”. I vardagligt språkbruk

är det socialt konstruerade begreppet invandrare vagt och svårdefinierat, men centralt i

begreppsanvändningen är sydländsk härkomst och få ekonomiska resurser (A.a. s.10). Då

respondenterna i denna undersökning inte har någon annan information om

”gärningsmannen”, utöver dennes fysiska attribut, så kan invandrarbegreppet enligt

Ronströms synpunkter förstås utifrån en förväntning om språklig och social distans.

Begreppet invandrare ses i den här uppsatsen som en term, som beskriver ”andrafieringen”

av vissa etniska grupper, inom (i det här fallet) nationen Sverige. En invandrare är en

konstruerad medlem av den stora gruppen ”andrafierade”, och har således ingen bestämd

nationalitet. Denna slutsats dras från den egna, vardagliga användningen av begreppet, men

också utifrån den homogenisering av utlandsfödda som Bredström (2001) uppmärksammar

(se nedan). Invandrarbegreppet anses alltså vara en konstruktion. Konstruktionen förväntas,

9 Icke-åtskillnaden av faktorer så som klass, kön och etnicitet vid förklaringsmodeller för ojämlikhet (Burgess-

Proctor 2006, s.31).

13

utifrån den sociala identitets-teorin, vara gällande för största delen av den/de grupper där

begreppet används; detta då den egna grupptillhörigheten sätter riktlinjerna för tankemönster

och ageranden på individnivå – t.ex. genom intergrupp differentiering (se ovan). Jag anser att

flera förklaringsmodeller, så som det intersektionella och de socialpsykologiska, måste

kopplas samman för att kunna beskriva uppkomsten och upprätthållandet av indelningen i

etniska grupper och de förväntningar som följer med denna indelning. Enligt den egna

erfarenheten så kan indelningen ske medvetet och med motiv (t.ex. som ett sätt att trygga sin

maktposition) eller o- eller undermedvetet genom inlärda ageranden (t.ex. i en egen in-grupp,

eller hos små barn); vilket också stöds av Hogg & Vaughan (2011, s.56).

Utifrån den indelning som görs för invandrare och svenskar, i det svenska samhället (bl.a. i

media), tror jag att begreppet invandrare och vilka det syftar på är allmänt känt. Tillhör man

gruppen ”svenskar” så kan begreppet förstås utifrån exempelvis intergrupp differentiering; om

man varken ser sig själv som svensk eller invandrare är det ändå möjligt att man har kunskap

om begreppet utifrån hur det används i vardagligt tal eller framställs i media, vilket också det

socialpsykologiska perspektivet, ovan, stödjer. Begreppet ”invandrarbakgrund” är vanligt

förekommande och ofta används det synonymt med (annan) etnisk bakgrund (än den

svenska), vilket jag anser är ett tecken på att alla förväntas ha en liknande bild av vem som

utgör en invandrare.

Då begreppet invandrare anses syfta på en inlärd konstruktion med tillhörande förväntningar

som individer ur olika gruppkonstellationer förväntas dela eller ha liknande förförståelser av,

används det genomgående i uppsatsen. Att reproducera de stereotyper jag vill undersöka för

att skapa associationer ses därför inte som ett problem, utan istället som ett verktyg.

Teori Det stämplingsteoretiska perspektivet (”Labeling theory”) fick genomslag under 1950-talet

(Sarnecki 2009, s.200f). Howard Becker brukar nämnas som ett av de stora namnen inom

teoribildningen. I boken ”Outsiders: Studies in the Sociology of Deviance (1963) redogör han

för stämplingsperspektivets utgångspunkter.

Viktiga begrepp i stämplingsteorin är: outsider, avvikelse, regler och makt. En outsider är en

individ som, dömd av andra, ses som avvikande och därmed förväntas misslyckas i att följa de

lagar och regler som anses gälla inom ett samhälle (Becker 1963, s.187,194). Becker

motsätter sig definitionen av ”avvikelse” i statistisk eller medicinsk/positivistisk10

mening och

10

Med positivism avses ett vetenskapsteoretiskt synsätt där samhällsvetenskapliga fenomen kan undersökas med

naturvetenskapliga metoder då man anser att dessa fenomen är lagbundna. Begreppet avvikelse, i det här fallet,

14

följer istället ett sociologiskt resonemang kring begreppet där det ses som, ett misslyckande

att följa samhällsgruppens regler; han menar dock att denna sociologiska definition bortser

ifrån det faktum att (stiftande av) regler också kan användas mot vissa grupper som en

maktfaktor (A.a. s.191).

…social groups create deviance by making the rules whose infraction constitutes

deviance, and by applying those rules to particular people and labeling them as

outsiders. (A.a s.192).

Becker menar vidare att inte alla regler kan skapa en avvikare/outsider. Inom ett samhälle kan

olika grupper ha sina egna regler – vilka också kan strida mot varandra. De regler som är

gemensamma, och skyddas och förstärks på något sätt (t.ex. genom lagstiftande) är lättare att

upprätthålla. Avvikare skapas i en politisk kontext liksom de regler som definierar det

avvikande (A.a. s.187f, 191). Vilken person som bryter regler, och vems känslor det skadar

har betydelse för graden av uppfattad avvikelse – Becker nämner som exempel att lagar

tillämpas olika på ”svarta” och ”vita” (A.a s.193). De som kan bestämma regler och utse

avvikare är de som genom sin sociala status har makt och verktyg till detta. Politisk och

ekonomisk makt – delvis erhållen genom skillnader i ålder, kön, etnicitet och klass – fungerar

bäst för att upprätthålla och förstärka regler (A.a s.194ff).

Viktigt att notera är att en individ som av samhället stämplats som outsider, inte

nödvändigtvis blir en avvikare. En avvikare är en person som framgångsrikt blivit stämplad

som outsider och alltså själv identifierar sig med detta (A.a s.192). En individ som brutit mot

en regel kan också motsätta sig dessa regler och istället se de som skapade dem, som

outsiders. Även individer som inte begått något regelbrott kan stämplas som avvikare, det

räcker med att någon med samhällsmakt reagerar mot dennes beteende (A.a s.192,195).

Lemert (1951) beskriver, lite alternativt, istället hur individer kan begå brott av exempelvis

psykologiska eller kulturella orsaker och sedan upphöra med detta beteende; något han kallar

för primär avvikelse. Det är först när individen möter stark kritik och samhälleliga reaktioner

som den primära avvikelsen kan övergå i sekundär avvikelse – en process där individen

skapar sig en negativ identitet och fortsätter sin påbörjade ”brottsbana” genom att ikläda sig

rollen som ”brottsling”(Lemert 1951, s.199-202).

Enligt Becker ses alltså avvikelse (även kriminalitet) som socialt konstruerad, medan

Lemerts resonemang kring primär avvikelse kan förstås som att avvikelse finns, men att dess

är alltså samma för alla människor och inte något som varierar eller konstrueras olika i olika kontexter (Sarnecki

2009, s.68f).

15

omfattning är beroende av samhällets reaktioner och tolkningar av olika situationer (Becker

1963, s.191).

Stämplingsteorin anses relevant att pröva i denna undersökning då den skulle kunna förklara

ett eventuellt samband mellan invandrare och högt klandervärde. Med en förväntning på att

invandrare ses som en homogen grupp, med sin egen kultur, i det svenska samhället (se

Bredström nedan); kan också följa att dessa i högre grad har låga förväntningar på sig att följa

svenska regler, lagar och normer. Stämpling av invandrare som outsiders (utan egentlig

avvikelse) blir lätt, utifrån Beckers resonemang kring makt. ”Invandrare” är en etnisk

minoritet i Sverige, samtidigt som de kan antas ha politisk makt i mindre utsträckning (t.ex.

rösträtt) och lägre ekonomiska resurser genom svårigheter att få välbetalda arbeten, p.g.a.

eventuell diskriminering, svårigheter med språket eller låg utbildningsnivå i sina

ursprungsländer. Då ”invandrare” utgörs av en så heterogen grupp, är det svårt att generalisera

detta resonemang, speciellt det om utbildningsnivå då det är något som varierar stort inom

gruppen utlandsfödda bosatta i Sverige. Genom stämpling av invandrare som outsiders avses

alltså att förväntningarna på avvikande beteende är större för denna grupp, och därmed -

enligt egen tolkning - också att förståelsen för avvikare inom gruppen är lägre (dvs. högre

klandervärde), än för etablerade medlemmar av det svenska samhället – ”svenskar”. Följer

man istället forskarna Lindholm och Bergvalls resonemang, skulle ett icke-påvisat samband

mellan högre klandervärde och utländsk bakgrund kunna tyda på en s.k. kontrasteffekt

(Lindholm & Bergvall 2006, s.55). Med detta menas att då en individ ur en grupp har positiva

förväntningar på sig, (i det här fallet ”svenskar”), och uppför sig klandervärt, döms denna

hårdare på grund av den kontrast som skapas mellan förväntning på beteende och faktiskt

beteende - också i det fallet kan ”invandrare” ses som stämplade outsiders.

Tidigare forskning

Utredningen om Makt, integration och strukturell diskriminering som tillsattes 22 april 2004

har till syfte att identifiera och kartlägga mekanismer bakom strukturell/institutionell

diskriminering på grund av etnisk och religiös tillhörighet; det har resulterat i en rad

publikationer. Några av dessa har mer eller mindre relevans för temat på denna undersökning

och två presenteras ingående nedan: Lindholm & Bergvall (2003), och Essed (2005). Övrig

litteratur som ligger till grund för den här studien är, som nämnts, Gellert Tamas bok om

Lasermannen (Tamas 2002); men även Nils Christies bok Lagom mycket kriminalitet (2004),

där han beskriver hur avståndet till människan bakom gärningen ökar på tendensen att

16

tillskriva (konstruera) denne olika typer av motiv och egenskaper11

. Vidare menar Christie att

människor/grupper som känner låg samhörighet med varandra också har begränsad kunskap

om varandra: inskränkta kunskaper inom ett socialt system åstadkommer i vissa situationer att

handlingar utöver det vanliga kan ses som kriminella12

(Christie 2004, s.20). De normer som

avgör hur en handling ska uppfattas skiljer sig åt beroende på situation och de skapas och

hålls vid liv genom komplicerade processer av samvaro med andra (A.a, s.16f).

Eftersom att Tamas bok inte bygger på forskning, och Christie inte presenterar resultat av en

egen undersökning utan istället teoretiserar kring begreppet kriminalitet, omnämns de inte i

genomgången nedan; utan kan mer ses som ett komplement till den, i studien använda,

litteraturen.

Lindholm och Bergvall Lindholm och Bergvall (2003) undersöker i sin studie: Diskriminering i vittnessammanhang,

hur universitetsstudenter gör skillnader i vittnesmål med den beroende variabeln etnicitet.

Studien utgörs av en vinjettundersökning där respondenterna får se en film av ett rån i en

matvaruaffär, och där gärningsmannens etnicitet är ”svensk” eller ”invandrare”. Affärsbiträdet

är en svensk man. Begreppen ”svensk” och ”invandrare” definieras i studien som personer

som har/inte har skandinaviskt fenotypiska särdrag (hår- och hudfärg). Svenska respondenter

var de som var födda i Sverige med minst en svenskfödd förälder, eller de som var födda i

utlandet av två svenskfödda föräldrar; motsvarande indelning gjordes för utlandsfödda.

Urvalsgruppen utgörs av studenter vid Stockholms universitet och KTH (44 ”svenskar” och

41 ”invandrare”); av dessa får 50 procent, slumpmässigt, ur respektive etnisk grupp se filmen

med den ”svenska” gärningsmannen, och 50 procent den med den utländska gärningsmannen.

Efter att ha sett filmen får studenterna besvara en enkät där de ombeds skatta: hur nervös

rånaren verkade vara; i vilken utsträckning han tycktes ha erfarenhet av, och kontroll över

situationen; hur våldsamt han agerade; hur svårt affärsbiträdet skadades; och i vilken

utsträckning rånaren verkade ha för avsikt att skada affärsbiträdet. Skattningen gjordes enligt

skala 1 (inte alls) till 11 (i mycket hög utsträckning); skalorna summerades sedan till ett

generellt index över rånarens klandervärdighet (Lindholm & Bergvall 2003, s.47ff).

11

Det förutsätts här att invandrare ses som avvikande eller annorlunda i det svenska samhället. 12

Avser här handlingar, enligt lag belagda med straff; där personen som utfört handlingarna identifieras med

dessa. (Se Teori nedan).

17

Resultaten av undersökningen visade att studenterna med svensk etnicitet tenderade att

klandra den utländska gärningsmannen mer än den svenska, och att utländska studenter gjorde

den motsatta bedömningen (A.a. s.49f).

I samma studie utförde man en vittneskonfrontation för att undersöka om svenska studenter

hade lättare för att identifiera svenska gärningsmän, därför att de har samma etniska

grupptillhörighet. Liknande samband hos ”invandrarna” förväntades inte då de är en

heterogen grupp. Studenterna ombads identifiera gärningsmannen från filmen de sett. De fick

se en bild med åtta olika män (fyra ”svenska” och fyra ”invandrare”), inklusive de båda

gärningsmännen. Männen hade liknande utseende och var i samma ålder. Respondenterna

ombads avgöra om gärningsmannen de sett fanns med på bilden, och i så fall skriva ner

dennes nummer (A.a. s.50f).

Resultaten presenterades genom andelen korrekta identifieringar och andelen felaktiga

identifieringar, fördelat på gärningsmannens etnicitet. Man kom fram till att gärningsmannen i

allmänhet var svår att identifiera – de flesta (71%) misslyckades, dock hade ”svenskarna”

lättare för att korrekt identifiera en ”svensk” gärningsman. Vidare kunde man se att både

”svenska” och ”utländska” studenter tenderade att peka ut oskyldiga ”invandrare” i högre

utsträckning än oskyldiga ”svenskar” (A.a. s.51f).

Studien tog sin teoretiska bakgrund i socialkognitionen, där diskriminering inte

nödvändigtvis är något man är medveten om utan istället kan vara automatiska tendenser i

människors sätt att tänka och agera. Saker vi ser (t.ex. rån) kodas och tolkas individuellt och

resultatet är beroende av en rad subjektiva, psykologiska faktorer; så som erfarenheter och

förväntningar av den grupp som en person tillhör. Att dela in personer i grupper ses som ett

grundläggande behov hos människan. Genom att dela in personer efter grupptillhörighet

tillskrivs dessa, olika egenskaper som förknippas med gruppen – detta ses som ekonomiskt

genom att man spar på tid och tankeresurser, och slipper lära känna de egenskaper var och en

person vi på något sätt interagerar med, på nytt. Generella positiva eller negativa

förväntningar på en grupp benämns stereotyper. Forskning har visat att man lättare

identifierar beteenden som man förknippar med gruppen i fråga, än man identifierar

beteenden som strider mot dessa förväntningar. Tolkandet av situationen (rånet) är alltså

beroende av vilka förväntningar respondenterna har på en viss grupp (etnicitet). Studier har

visat att svenskar ofta har mer negativt, stereotypa bilder av invandrare (A.a. s.46). I linje med

detta, förklaras resultaten i studien. Klandervärdigheten stiger hos personer med annan

grupptillhörighet än den egna, genom de undermedvetet, negativa, stereotypa förväntningarna

hos respondenterna (A.a. s.39-43).

18

Lindholms och Bergvalls studie är relevant för den egna studien då den tyder på att

”invandrare” som begår brottsliga handlingar anses mer klandervärda än ”svenskar”; samt för

att den utgörs av en vinjettundersökning. Studier kring diskriminering med avseende på

etnicitet finns det många av, och att fenomenet existerar är det ingen tvekan om. Just den här

studien har valts ut ur mängden då den behandlar begreppet ”klandervärde” i kombination

med diskriminering; den utgör också ett exempel på genomförandet av en vinjettstudie.

Viktigt att notera är att ingen diskussion kring etik förekommer i denna rapport – deltagarna

verkar inte ha varit medvetna om att det var skillnader mellan etniska grupper som jämfördes.

Syftet är således inte informerat.

Ifall resultatet i denna studie inte överensstämmer med det som Lindholm och Bergvall

presenterat, föreslår de också en alternativ förklaring; om den svenske gärningsmannen

erhåller ett högre klandervärde än invandraren, så kan det vara fråga om en s.k. kontrasteffekt.

Kontrasteffekten innebär att då en person som har positiva förväntningar på sig, gör något

klandervärt, döms denne hårdare för att det skapas en kontrast mellan förväntningarna och det

faktiska beteendet; även i detta fall kan det anses förekomma en typ av diskriminering mellan

de etiska grupperna (A.a. s.55). Begreppet ”klandervärde” är i studien inte definierat och det

kan hända att resultaten kommer att skilja sig åt till följd av skillnader i genomförande.

Studien ses dock som en bra grund att bygga hypoteser och förväntningar på.

Essed Philomena Essed (2005) förklarar i kapitlet: Vardagsrasism, hur just denna skiljer sig från den

rasism som man i vardagligt tal avser. Begreppet handlar om ”… orättvisor som förekommer

så ofta att de nästan tas för givna…” (Essed 2005, s.71). Av samhället, accepterade handlings-

och tankemönster liknande de som Lindholm & Bergvall benämner undermedveten

diskriminering (Lindholm & Bergvall 2006, s.40), kopplas till den makrostrukturella

kontexten av gruppojämlikhet. Artikeln syftar till att belysa olika sätt att artikulera och

bemöta vardagsrasismen i vanliga situationer (Essed 2005, s.71).

Essed menar att begreppet rasism ofta beskriver extrema händelser, och därigenom tar fokus

från den rasism som sker i vardagen; medan ”rasism” belyser individuella eller strukturella

problem, kopplar ”vardagsrasism” ihop dessa. Vardagsrasismen är svår att uppmärksamma

och upptäcka, vilket resulterar i att beteenden normaliseras och blir ”… förgivettagna

praktiker, attityder eller beteenden som upprätthåller rasorättvisor”; orättvisorna förnekas

och/eller förmildras också av grupper i maktposition (A.a. s.73, 76, 85) Liksom Lindholm &

19

Bergvall (2006), menar Essed att diskriminering, i vardagen sker oberoende av om den som

ger uttryck för beteendet är medveten om detta eller inte.

Utifrån studien Understanding Everyday Racism (1991), sammanfattar Essed tre, av

varandra beroende, sidor av vardagsrasismen(A.a. s.77f):

- Marginalisering av de som identifieras som rasmässigt eller etniskt annorlunda.

- Problematisering av andra kulturer och identiteter.

- Symbolisk eller fysisk repression av (potentiellt) motstånd genom förödmjukelse eller

våld.

Genom komparativ analys av en beskriven, vardagsrasistisk, situation, dras slutsatsen att

rasismen inte bara omfattar de som uppfattas som etiskt eller rasmässigt annorlunda – utan

också ”icke-avvikande” som överskrider rasgränser (A.a. s.81).

Huruvida en handling som anklagas för att ha rasistiska/diskriminerande motiv, faktiskt är

rasistisk eller diskriminerande, ifrågasätts ibland. I och med att personen som handlar inte

nödvändigtvis är medveten om sina ageranden, kan sådana anklagelser väcka starka känslor.

Essed menar att noggranna observationer snarare är regel än undantag då man misstänker

diskriminering, en utsatt person testar alla andra förklaringar innan denna framför

anklagelsen; därför är utsattas berättelser viktiga för beskrivning av fenomenet. Hon bortser

dock inte från att feltolkningar kan uppstå eller att vissa ”svarta” (stereotyper) är så besatta av

rasistiska tendenser att de även tolkar välmenade handlingar som detta (A.a. s.83ff).

Kapitlet ses som mycket relevant då det uppmärksammar diskriminerande uttryck som

också kan förekomma i den egna studien; det är viktigt för den egna medvetenheten. Några

sådana uttryck förekommer, men får stå kvar i texten för att ytterligare belysa problemet med

vardagsrasism. Ett exempel är de generaliseringar som görs kring invandrares

språkkunskaper, utbildningsnivå och ekonomiska resurser (se teoriavsnittet). Esseds artikel,

liksom Lindholm & Bergvalls, beskriver också den bakgrund som skulle kunna leda fram till

att invandrare tillskrivs avvikande egenskaper – och därigenom förklara hur den förväntade

synen på dem som outsiders blir möjlig.

Bredström I artikeln: Maskulinitet och kamp om nationella arenor – reflektioner kring bilden av

”invandrarkillar” i svensk media, undersöker Anna Bredström (2001) just detta. Hon menar

att invandrare i media konstrueras som en homogen grupp, vars brottsliga beteenden beror på

20

deras kultur som är präglad av nedlåtande kvinnosyn och hederstankar; detta medan svenskar

som begår brott ofta anses göra av psykologiska eller sociala orsaker (Bredström 2001, s.182f,

185). ”Invandrarkulturen”, identifierad som den Andra/avvikande, krockar med den svenska

”normaliserade och jämlika” kulturen. Bredström talar om kulturell rasism, där orsaken till

invandrares brottslighet förklaras genom det ”kulturella arv” de bär på, eller som skapad i en

miljö präglad av utanförskap, marginalisering och segregation. Kritik riktas mot synen på

”etnicitet”, ”kultur” och ”det nationella” som något naturligt och statiskt som kan mätas,

beskrivas och kartläggas (A.a. s.183f, 187f).

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och med ”svart feminism” som utgångspunkt,

analyserar Bredström ”Rissne-våldtäkten” som det rapporterades om i media under början av

år 2000.13

Materialet för analysen består av publicerade artiklar kring händelsen, i de största

dags- och kvällstidningarna. Media ses som en aktör i konstruerandet och upprätthållandet av

hegemoniska världsföreställningar och som riktlinje för hur händelser ska beskrivas, förklaras

och tolkas (A.a. s.182, 186).

Det första som konstateras i analysen är hur få som opponerar sig mot journalistiska skrifter

där kulturellt arv/bagage anges som förmodad orsak till sexualbrottslighet, därför att

gärningsmannen är ”invandrare”. Kulturell rasism och nationalism förstås som en ideologi

som ”… reproduceras dagligen i såväl politiken som vardagslivet.” (A.a. s.188). Sett som

ideologi delas världen naturligt in efter nationer och etnicitet; uppdelningen blir hegemonisk

och vissa ”grupptillhörigheter” får högre status sett med gruppmedlemmarnas egna ögon.

Genom att tillskriva sin egen grupp en högre status, skapas också behovet av att se andra

grupper som underlägsna/avvikande/Andra; dessa grupper utesluts ur en föreställd gemenskap

– en process som benämns rasifiering (A.a. s.189f).

Något som Bredström uppmärksammar, och som kan ses som ett bevis för

homogeniseringen av invandrare, är tendensen att i medier låta representanter (andra

invandrare) för ”gruppen” uttala sig om individers brottslighet även om de själva inte har

någon egentlig inblandning i det inträffade. ”Invandrare” ställs till svars för andra”

invandrares” beteenden (A.a. s.188).

Homogeniseringen av invandrare som Bredström pekar på var en viktig utgångspunkt vid

formuleringen av hypotesen om att invandrare anses mer klandervärda än svenskar och att det

är så för att de ses som avvikande i det svenska samhället. Nationalism och kulturell rasism

13

En (svensk) flicka blev våldtagen av en grupp med killar i ett parkeringshus i Rissne. Media rapporterade först

händelsen utan att hänvisa till killarnas etnicitet; senare spred Sverigedemokraterna ut namn och etnicitet på de

anklagade, och debatt kring invandrarkillar och brottslighet drog igång.

21

som ideologi, ger en bra förklaring till hur uttryck som ”kulturellt arv” kan vara ett godtagbart

argument till varför någon begår ett brott, och varför det inte ifrågasätts i större utsträckning. I

och med att den kulturella rasismen genomsyrar samhället och språket blir förklaringar, (som

den Brå 1996, kan anses ge uttryck för nedan), där invandrares brottslighet är beroende av

kultur och kulturkrockar (på gruppnivå) medan svenskars brottslighet är socialt eller

psykologiskt orsakad (på individnivå), godtagbara i strukturella sammanhang. Viktigt att

påpeka är att detta inte behöver innebära medvetna rasistiska ageranden, utan att det också

kan vara fråga om omedveten diskriminering som både Essed (2005) och Lindholm &

Bergvall (2003), beskriver ovan.

Brå:s statistik kring misstänkt brottslighet År 1996 publicerade Brå den omdiskuterade rapporten: Invandrares och invandrares barns

brottslighet – en statistisk analys (Brå-rapport 1996:2). De gav, år 2005, ut en uppföljande

artikel som undersöker andelen misstänkta för brott i Sverige, bland invandrare och svenskar

under perioden 1997-2001. Studien omfattade de som 1997 var mellan 15 och 51 år gamla

och folkbokförda i Sverige. Ett självklart syfte är att ge en bild av hur invandrare och svenskar

skiljer sig åt i den registrerade brottsligheten; men de menar också att forskning kring detta är

relevant för att undvika vi- och dom-tänkande baserat på gissningar och personliga

uppfattningar (Brå 2005, s.5).

Sammanfattande visar studien att ca 25 % av de, för brott, registrerade individerna var

utlandsfödda. De som var födda i Sverige av svenska föräldrar motsvarade 60 %. När det

gäller misstänkta för brott så löper utlandsfödda en överrisk på 2,5 att vara registrerade i

jämförelse med svenskfödda med svenska föräldrar; svenskfödda med en eller båda

föräldrarna födda i utlandet löper en överrisk på mellan 1,4 (en svenskfödd förälder) och 2

(båda föräldrar födda i utlandet). Män, oavsett födelseland, har en större risk än kvinnor för

att bli misstänkta. Resultaten är nästan oförändrade sedan den första studien gjordes; dock har

överrisken för utlandsfödda personer ökat från 2,1 till 2,5 (A.a. s.8).

Bland de utlandsfödda är misstankar mot personer från vissa geografiska områden

överrepresenterade i förhållande till antalet bosatta i Sverige; dessa områden är vissa delar av

Afrika, och Västasien (A.a. s.9). Brå förklarar att delar av den överrisk som utlandsfödda

löper för att misstänkas för brott troligtvis beror på selektion vid polisanmälan och polisens

spaningsarbete. Denna selektionseffekt förväntas vara större för de individer som avviker

utseendemässigt och kulturellt från de som har svensk bakgrund (A.a. s.11f). Man menar

22

vidare att den faktiska brottsligheten kan vara större i gruppen utlandsfödda, vilket förklaras

genom skillnader i livssituation:

- Det är svårt att bryta upp från hemlandet och bosätta sig i ett nytt land.

- Sociala faktorer som generellt ökar risken för brott är vanligare bland invandrare.

- Det mottagande som invandrare får i Sverige har brister.

(A.a. s.12)

Skillnaderna som, Brå menar, finns vad gäller livssituation kan ses som väldigt

generaliserande; forskning som undersöker alternativa förklaringsmodeller skulle vara

önskvärt då dessa generaliseringar skulle kunna vara ett milt uttryck av, den ovan beskrivna,

vardagsrasismen/diskrimineringen.

Överrisken för utlandsfödda att registreras som misstänkt för brott är större för vissa

brottskategorier; högst värden ger allvarliga brott så som dödligt våld, våldtäkt och rån (ca 4-

5), (A.a. s.43). Studien tyder alltså på att de, i den egna vinjettstudien, beskrivna

våldshandlingarna mer sannolikt kan ge påvisade skillnader i klandervärde mellan invandrare

och svenskar, än vad en annan typ av brott skulle göra. Att invandrare misstänks 2,5 gånger så

ofta som svenskar tyder på att förväntningen om högre klandervärde för brott begångna av

invandrare skulle vara befogad.

Metod

En enkätundersökning utförs för att besvara frågeställningen. Undersökningen görs på

urvalsgruppen: universitetsstudenter, och enkäten kommer bestå av ett antal vinjetter med

fasta, operationaliserade svarsalternativ enligt straffskalan för den beskrivna vinjettgärningen,

angiven i månader. Vidare kommer metoden benämnas som en kvantitativ

vinjettundersökning.

Denna typ av metod, som är vanligt förekommande i framförallt USA och England, fick

genomslag under 1950-talet efter en framställning av Peter Rossi. Den har sin grund i en

positivistisk tradition – vilket kommer bli tydligt efter en närmare beskrivning av dess

experimentella inslag och dess strävan efter att fastställa orsakssamband. En alternativ

benämning för metoden är ”faktoriell survey metod” (Jergerby 1999, s.23).

23

Vinjetter Ulla Jergeby definierar vinjetter

14 som följande:

Vinjetter är korta historier som beskriver en person, en situation eller ett skeende som

försetts med karakteristika som forskaren kommit fram till är viktiga och avgörande i en

val- eller bedömningssituation. Beskrivningen ska vara konkret och verklighetsnära för

att uppfattas som trovärdig av respondenten. (Jergeby 1999, s.12).

Dessa karaktäristika (eller variabler) varieras i vinjetterna för att kunna avgöra om detta ger

någon påverkan på respondentens bedömningar och val. I det här fallet är variabeln som ska

varieras etnicitet. Genom att förvänta en påvisad, statistisk skillnad då dessa variabler varieras

föreligger ett grundantagande om en viss lagbundenhet i människors bedömningar. D.v.s.

förväntningar på normativa principer i människors ställningstaganden som är gemensamma

hos ett stort antal individer (A.a. s. 23).

Jergeby ställer vidare upp fyra grundkriterier för konstruktionen av en vinjett:

1. Den ska vara lätt att följa och förstå.

2. Den ska vara logisk.

3. Den ska vara trovärdig.

4. Den ska inte vara så komplex att respondenten tappar tråden.

(Jergeby 1999, s.26)

Dessa kriterier har setts som grundläggande vid konstruktionen av vinjetterna till

undersökningen.

Fördelar/Nackdelar

Med vinjettmetoden ombeds respondenterna bedöma hypotetiska situationer som de inte

själva varit i, och deras faktiska bedömning i en liknande situation behöver inte stämma

överens med deras ställningstaganden i en vinjettundersökning. Hypotetiska situationer kan

också anses bredda perspektivet hos enskilda individer; detta möjliggör individuellt opartiska

skattningsgenomsnitt och beskrivningar av normen för önskvärda sociala förhållanden.

Bedömningen blir mer objektiv i och med att respondenten inte själv tvingas in i den

beskrivna rollen. Svaren blir standardiserade genom att samtliga respondenter ställs inför

samma situationer (Jergeby 1999, s.29f).

14

Hädanefter används också begreppet ”fallbeskrivning” då vinjetter beskrivs. Detta då begreppet anses,

tydligare förklarar, vad som menas.

24

Kausala orsakssamband blir lätta att fastställa då det går att kontrollera vilka variabler som

ska finnas med i fallbeskrivningarna, detta kräver dock noggrant förarbete och att man inte

undersöker för många olika variabler – vilket skulle kunna ses som en nackdel. Då svaren är

individuella bortser man från faktorer som, på makronivå, påverkar hur individen svarar,

vilket kan anses otillfredsställande. Påverkan i intervjusituationen är liten då respondenterna

gör bedömningar av andras handlingssätt eller värderingar, och inte sina personliga ageranden

i en verklig situation (A.a. s.30f).

Validitet

Frågan om huruvida man mäter det man avser att mäta med den valda metoden är självklart

viktig. Eftersom att alla respondenter ställs inför samma fallbeskrivningar (om än med

variationer i gärningsmännens etnicitet) kan den interna validiteten ses som god då hela

urvalsgruppen har samma referenser till grund för sina svar (Jergeby 1999, s.34). För

kriterievaliditeten, dvs. vilka frågor som används för att mäta det man avser mäta, föreligger

en viss osäkerhet i och med att respondenterna inte nödvändigtvis förknippar den bifogade

bilden av gärningsmannen med just etnicitet15

, och kanske lägger de inte heller någon vikt vid

att den utsatte har ett svenskt namn. För att erhålla en godtagbar kriterievaliditet är därför

pilotstudier nödvändiga. Den externa validiteten – om resultaten är generaliserbara till

verkligheten – kan hända, dras ner genom den höga interna validiteten. I verkligheten hade

referenserna sett annorlunda ut. Pilotstudier är också här viktigt för att avgöra om

respondenten ser fallbeskrivningarna som verklighetstrogna. Ett alternativt sätt för att avgöra

den externa validiteten kan vara att se till tidigare studier där den oberoende variabeln

(etnicitet), visat sig ha, betydelse för bedömningen av situationen (A.a. s.34). För att uppnå

hög validitet med vinjettmetoden krävs ett noggrant förarbete med fallbeskrivningarna.

Socialt önskvärda svar, liksom ”enkättrötthet” och svårigheter att förstå eller associera det

beskrivna skeendet med den oberoende variabeln, kan skapa problem i detta avseende.

Reliabilitet

Tillförlitligheten hos vinjettstudier kan ses som hög då respondenterna också vid ett senare

tillfälle ställs inför samma scenario. Intrasubjektiviteten16

, liksom intersubjektiviteten17

kan

också den förväntas vara hög då svarsalternativen är fasta och därmed inte tolkningsbara (A.a.

s.35).

15

Kanske anser de istället, t.ex. att personen på bilden ser snäll eller hotfull ut. 16

Om samma forskare, vid flera tillfällen, kommer fram till samma resultat. 17

Om olika forskare, vid oberoende tillfällen, kommer fram till samma resultat.

25

Vetenskapsteori

Enkätstudier kopplas ofta ihop med objektiv eller naturvetenskaplig världsbild. I denna

pilotstudie är kunskapssynen något splittrad, men enkäten används ändå som metod (av delvis

praktiska skäl), för att eventuellt kunna påvisa tendenser till skillnader i klandervärde inom

urvalsgruppen; exempelvis Bryman (2001), beskriver hur gränsen mellan metod-val och

vetenskapsteori kan vara suddigare än man ofta tror (Bryman 2001, s.397-400).

I denna studie kan den epistemologiska synen på kunskap i det närmsta beskrivas som

postpositivistisk, då en förväntan på viss lagbundenhet i individers sätt att konstruera

stereotyper finns. Dock finns inget medhåll om att, som forskare sträva efter största möjliga

objektivitet – i linje med positivismen (Sohlber & Sohlberg 2009, s.243f). Här ligger istället

förväntningen på att den egna synen på stereotyper följer denna lagbundenhet och är till hjälp

för att undersöka dessa stereotypers klandervärdhet hos andra individer.

Kunskapssynen är delvis delad i det avseende att eventuellt, negativa förväntningar på

stereotypa grupper är beroende av varje individs förkunskap. Etnisk diskriminering är således

inte något lagbundet, utan istället beroende på tidigare utsatthet av någon ur denna grupp,

kunskap beroende av medierapportering (och hur olika grupper framställs; se t.ex. Bredström,

ovan) eller kunskap hämtad från rykten. Ur denna synvinkel är kunskapssynen snarare

hermeneutisk; vilket innebär att människors kunskap är beroende av olika individers

förförståelse av situationer, vilket påverkar deras världssyn (Sohlberg & Sohlberg 2009,

s.72f).

Synen på kunskap utgår också delvis från socialkonstruktivismen; där förståelsen av

omgivningen, lagar och normer, på makronivå konstrueras utifrån det bakomliggande och

”verkliga”. T.ex. är det ett faktum att olika hudfärger existerar; däremot är det inte alls lika

självklart att dessa olika hudfärger skulle ha någon påverkan på risken att begå brottsliga

gärningar. Vad som anses vara brottsligt, kan i sig också uppfattas som en konstruktion

gällande i det samhälle man lever.

Kunskapssynen är alltså något delad, men då det som ska mätas (stereotypers

klandervärdhet) ändå utgår från postpositivismen, motiveras metodvalet av detta.

Fallbeskrivningarna Varje fallbeskrivning är konstruerad så att den syftar till att ge en så saklig beskrivning av

händelseförloppet som möjligt. Det som framgår är: att offret är en person av manligt kön

med svensk härkomst (indirekt genom namngivning med svenskt namn), vad som inträffade,

vilka konsekvenser detta fick för offret, hur gärningen rubricerades i domstol och vilket straff

26

det kan leda till. Att fallbeskrivningarna stämmer överens med brottsrubriceringen och

straffskalan har kontrollerats med en jurist. Det framgår också att även gärningsmannen är av

manligt kön med svensk- alternativt utländsk härkomst (indirekt genom bild under

fallbeskrivningen). ”Offer” och ”gärningsman” kan antas vara i samma ålder genom, i

vinjetten, uttalad ålder för ”offret” och bild på ”gärningsmannen”.

Anledningen till detta upplägg är att endast variabeln ”etnicitet” ska undersökas; andra

variabler så som kön och ålder är alltså inte önskvärda. Genom att hålla beskrivningen saklig

kan man undvika att vissa fall väcker mer empati än andra, och därigenom skapar högre

klandervärde. Beskrivningen av orsakad skada nämns i syfte att härleda till

brottsrubriceringen, och straffskalan används för att senare i enkäten utgöra svarsalternativ

vid bedömningen av klandervärdet.

Bilderna som används för ”gärningsmännen” har fåtts fram genom en bildsökning på

Google. Vilka bilder som valdes för att symbolisera svenskar respektive invandrare,

bestämdes genom att några bilder valdes ut, varefter en grupp bestående av fyra kvinnor och

fyra män fick rangordna bilderna efter svenskt respektive utländskt utseende. De bilder som

ansågs mest representativa användes i enkäten. För att hitta stereotypa bilder på ”svenska

män” valdes sökordet: blond man. För den stereotypa ”invandraren” visade det sig lite svårare

att få fram bra bilder och till slut visade sig sökordet: middle eastern man, ge de mest

användbara bilderna. Andra ord som sökningar gjordes på var bl.a. dark man, black man,

african man, invandrare, immigrant, race och ethnicity.

Att de valda bilderna googlas fram beror på tidsbrist; egentagna bilder skulle vara att

föredra då man har möjlighet att arrangera dessa så att bakgrund, position och kläder mm. är

desamma. Risken med att använda googlade bilder är att någon av undersökningsdeltagarna

känner igen eller känner någon av personerna på bilderna; det kan också ses som etiskt

tveksamt att använda dessa bilder då personerna inte kan ge sitt tillstånd till detta, vilket vore

att föredra, även om de har tagits från ett offentligt media. Ytterligare ett alternativ hade

kunna vara att beskriva stereotyperna i text istället för i bild, men detta kan tänkas leda till

problem i och med förstått syfte eller att beskrivningen inte uppfyller kriterierna för

stereotypen på ett tillräckligt sätt för att utreda frågeställningen.

Enkäter konstrueras, bestående av två olika vinjetter18

i fyra olika kombinationer; en enkät

där gärningsmannen utgörs av en invandrare som begår vinjett (1), en där en svensk begår

vinjettgärning (2) och ytterligare två där gärningsmannens etnicitet är omvänd för vinjetterna

18

Vinjetterna betecknas (1) och (2)

27

(1) och (2) – detta för att det ska bli möjligt att jämföra svaren både mellan vinjetterna och

mellan enkäterna, (se Figur 1.). En fjärdedel av urvalsgruppen får slumpmässigt svara på varje

kombination; vilket är att föredra då det bara är en variabel som manipuleras (Jergeby 1999,

s.27). Detta för att minimera risken för att respondenterna genomskådar syftet med enkäten

och då ger socialt önskvärda svar. Det hade också varit möjligt att göra kombinationen:

svensk (1) och invandrare (2) till en enkät, och invandrare (1) och svensk (2) till en annan.

Detta hade ökat svarsgruppen för respektive enkät, men risken ökar möjligtvis också för att

deltagarna genomskådar syftet då de ser två bilder som till synes varierar i etnicitet.

Figur 1. De fyra olika vinjettkombinationerna, där (1) och (2) anger olika vinjettbeskrivningar; samt de

jämförelser som ska göras mellan vinjettkombinationerna och deras respektive, angivna klandervärde.

Att variera två vinjettbeskrivningar med två etniciteter gör det också möjligt att utreda om

klandervärdet varierar med situationen, och om denna variation ser olika ut för invandrare och

svenskar. Detta kommer att undersökas som ett sidospår, som eventuellt kan leda till nya

upplägg för framtida forskning. Det som undersöks är alltså klandervärdet för olika

etniciteter, men också klandervärdet för de fyra olika vinjettkombinationerna: vinjett

(1)/svensk, vinjett (2)/svensk, vinjett (1)/invandrare och vinjett (2)/invandrare.

Svarsenkäten Efter fallbeskrivningen följer ett avsnitt där urvalsgruppen ombeds att, på en skala, ringa in

det straff som anses lämpligt för gärningen. Skalan anges i månader från minimistraff till

maximalt straff (i fängelse). Anledningen till att skalan anges i månader istället för år är att

eventuella skillnader i bedömningen av straffets längd (klandervärdet) ska kunna påvisas även

om dessa skillnader är små.

28

Urvalsgruppen Som nämnts tidigare, är beslutet om universitetsstudenter som undersökningsdeltagare baserat

på ett bekvämlighetsurval. Deltagarna utgörs av studenter på kurserna Psykologi I och

Kriminologi I, vid Stockholm universitet. Urvalsgruppen består av 123 deltagare.

Med detta bekvämlighetsurval följer ett flertal problem; spridningen i ålder kan variera

stort, variationer i klass kan förekomma och deltagarna definierar sig inte nödvändigtvis som

”svenska”. I enkäten efterfrågas inga bakgrundsvariabler, vilket medför stora metodproblem.

Då det inte går att säga något om hur denna grupp studenter ser ut, är det svårt att göra någon

typ av generalisering. Skevhet i urvalsgruppen ger skeva resultat och utan någon

bakgrundsinformation går det inte att fastställa om erhållna resultat beror på faktisk

diskriminering eller om de kan förklaras av andra variabler. Att inte efterfråga några

bakgrundsvariabler är alltså ett misstag som gör att bidragande faktorer till eventuell

diskriminering inte kan undersökas. Vidare forskning i frågan - med respondenter utifrån ett

sannolikhetsurval, och efterfrågan av bakgrundsvariabler - krävs således för att kunna dra

några slutsatser av resultaten. Beslutet om att inte efterfråga bakgrundsvariabler baserades på

att studien är en pilotstudie som först och främst syftar efter att uppvisa ett samband (Bryman

2001, s.114f.). Det fanns också, tidigare, egna förväntningar om att gruppen studenter utgörs

av ungdomar med liknande socioekonomisk status och att könsfördelningen var tillräckligt

jämn. Studenternas varierade etniska bakgrund kan omfattas av samma metodologiska

problem, men enligt tidigare nämnd forskning skulle också denna variabel kunna ge samma

resultat som för en ”svensk”; detta genom ”anpassning och efterlikning” (De los Reyes &

Mulinari 2005, s.36f.), i enighet med medias inflytande på attityder (Hogg & Vaughan 2011,

s.173) eller genom den sociala identitets-teorins syn på att attityder kan göras gällande för

hela samhällen (Hogg & Vaughan 2011, s.56). Huruvida dessa påståenden krav stämmer eller

inte, hade genom efterfrågan om bakgrundvariabler kunnat utredas. Att inga

bakgrundsvariabler behandlades i enkäten ångras i efterhand.

Information till urvalsgruppen

Innan enkäten delas ut får urvalsgruppen muntlig information som utgår från de

forskningsetiska principerna; dvs. att deltagande är frivilligt, att de när som helst kan avbryta

sitt deltagande, att de som deltagare är anonyma och att deras svar bara kommer redovisas i

den här undersökningen. Syftet med undersökningen presenteras som: ”att undersöka ansett

straffvärde för våldsbrott”; deltagarna får också veta att personen19

på bilden inte har något

19

En person och bild beskrivs här för att inte avslöja undersökningens syfte där två olika bilder ska jämföras.

29

med brottet att göra och att vinjetten är fiktiv. Att delar av syftet undanhålls för

respondenterna anses som nödvändigt för genomförandet av studien; om deltagarna redan

innan de svarat på enkäten får reda på att det är undermedveten diskriminering som

undersöks, så finns en förväntning om att de ger socialt önskvärda svar. Förväntningen om att

undersökningen inte går att genomföra utan delvis icke-informerat syfte, faller under den

etiska ståndpunkt som kallas Situationsbetingad etik (Bryman 2002, s.444). Etiken i studiens

genomförande nämns vidare i diskussionsavsnittet nedan.

All information som ges till deltagarna, står också utskriven på försättsbladet till enkäten.

För de som vill ha ytterligare information i efterhand finns en mejladress angiven.

Analys

Följande avsnitt syftar inte till att ge en lektion i orsaksanalys utan är till för att kortfattat

beskriva de steg som tagits i analysen av nedanstående resultatavsnitt, för närmare

beskrivning av statistiska begrepp hänvisas därför till lämplig litteratur inom området.

Resultaten för undersökningen analyseras med hjälp av SPSS. Variabeln etnicitet

(kvalitativ) kodades om till 1=svensk och 2=invandrare, medan variabeln klandervärde

(kvantitativ) angavs numeriskt i antal månader. Då de två variablerna befinner sig på olika

skalnivå, utförs en bivariat analys, som bäst signifikanstestas med hjälp av ett t-test (Djurfeldt

m.fl. 2010, s. 151f.).

T-test är användbara då man undersöker skillnader i medelvärden mellan två grupper, där

stickprovet är tillräckligt stort för att kunna anses vara normalfördelat; spridningen för

värdena måste också vara någorlunda jämn för de två grupperna – vilket testas med hjälp av

Levenes test (där ett signifikansvärde nära eller lika med 1 tyder på jämn spridning), (A.a. s.

229-235). Testet visar på ett signifikansvärde på 0,966 vilket är tillräckligt.

Undersökningens mothypotes, (H1) är att det finns ett samband mellan etnicitet och

klandervärde; nollhypotesen, (H0) innebär istället att det inte finns något samband mellan

variablerna. För jämförelse av medelvärde används de två sambandsmåtten eta och eta2.

som

anger hur starkt ett eventuellt samband är, respektive hur stor del av ändringen i den beroende

variabeln, klandervärde, som kan föras tillbaka på inflytandet av den oberoende variabeln

(A.a. s.151ff). För variablerna vinjettbeskrivning och klandervärde gjordes motsvarande

analys, där variabeln vinjettbeskrivning angavs med numren ett till fyra; 1= svensk/vinjett1,

2= svensk/vinjett2, osv.

30

Resultat Efter analys av angivna värden kunde inget signifikant samband påvisas mellan etnicitet och

klandervärde. Totalt sett fanns en liten, om än inte tillräcklig, skillnad mellan de två etniska

grupperna (se Figur 2.) För gruppen som bedömde svenskars klandervärdhet låg medelvärdet

på 46,81 månader; för gruppen som bedömde invandrare låg medelvärdet istället på 47,46

månader (se tabell 1.1.).

Figur 2. Medelvärde för ansedd strafflängd, för gärningsmän med svensk (1) respektive utländsk (2)

bakgrund.

T-testet (se Bilaga 2.1.) som genomfördes för hypotesprövning visade på en tillräcklig

spridning med Levenes test (sig= 0,966); t-testet var därför användbart i sammanhanget och

med ett P-värde på 0,832 kunde inget signifikant samband mellan variablerna påvisas på

90%-nivån - nollhypotesen kan därför inte förkastas. Beslutet att sätta signifikansnivån till

90% togs därför att stickprovet (n=123) ansågs vara för litet; på detta sätt minskas risken för

typ II-fel20

.

När kombinationerna av vinjett och etnicitet jämfördes, för att kontrollera situationens

betydelse för det rapporterade klandervärdet, erhölls resultat enligt Figur 3.

20

Där nollhypotesen antas trots att mothypotesen är sann.

31

Figur 3. Jämförelse av uppmätt klandervärde för de fyra olika vinjettkombinationerna.

För svarsgruppen där gärningsmannen representerade invandrare låg medelvärdet för

klandervärdhet på en jämn nivå oavsett vinjettsituation; för bilden som representerade den

svenska gärningsmannen visade sig istället medelvärdet variera beroende på situation;

vinjettsituation 2. bidrog till en högre rapporterad klandervärdhet än vad vinjettsituation 1.

gjorde (se Tabell 2.1.). Samtliga vinjettkombinationer t-testades, men bara skillnaden i

klandervärde mellan svensk, vinjett 1. och Svensk, vinjett 2. uppvisade ett signifikant samband

med ett P-värde på 0,019 vilket innebär signifikans på 90%-nivån. Klandervärdet för den

svenske gärningsmannen är till synes alltså situationsberoende, medan klandervärdet för

gärningsmannen med invandrarbakgrund verkar stabilt oavsett situation.

Det uppmätta sambandet mellan svenskars klandervärde och situation bekräftas med hjälp

av sambandsmåttet eta (se Bilaga 3.) där värdet för variablerna: klandervärde och etnicitet är

0,019; medan det för klandervärde och kontrollvariabeln vinjettkombination är 0,205. Eta2,

som anger till hur stor del skillnaden i klandervärde kan föras tillbaka på den oberoende

32

variabeln, är i sin tur 0,000 respektive 0,042; det innebär att vinjettkombinationen förklarar

4,2% av variationen i klandervärde, till synes, den del som varierar hos den svenska

gärningsmannen – då ingen signifikant skillnad mellan variablerna etnicitet och klandervärde

påvisats, blir eta2

lika med 0% för denna kombination.

Diskussion

Resultat Resultaten visade alltså inte på någon tydlig skillnad mellan de två grupperna; detta skulle

kunna bero på att det faktiskt inte föreligger någon skillnad i klandervärde mellan svenskar

och invandrare, något som är önskvärt, men det skulle också kunna bero på brister i

undersökningens design. T.ex. så kan deltagarna ha insett syftet med undersökningen genom

att de såg båda bilderna vid det tillfällen då enkäten delades ut, (genom att grannarna i

bänkraden satt nära, och de inte nämnvärt brydde sig om uppmaningen om att inte snegla på

andras enkäter), och därför gav socialt önskvärda svar. Ser man till vad Essed (2005)

beskriver, så skulle det också kunna vara så att svaren från någon som är medveten om syftet

skiljer sig från svaren från den som är omedveten; därför att vardagsrasism är något

normaliserat och undermedvetet, och kan väcka starka känslor hos den som blir anklagad för

att vara rasistisk. I efterhand hade det kanske varit bättre att dela ut enkäter med samma bild

inom samma klass (dvs. exempelvis invandrare till psykologiklassen och svensk till

kriminologiklassen), detta gjordes inte av anledningen att skillnad i utbildning eventuellt

skulle kunna påverka hur man svarade.

Det skulle också kunna vara så att en stor andel av de deltagande själva hade en annan

etnisk bakgrund, något som undersökningen inte kontrollerade för, då en första hypotes var att

dessa individer skulle ha en klar roll i det svenska samhället och därför definierade sig som

”svenska”. Resultatet skulle i så fall ligga i linje med Lindholms och Bergvalls (2003, s.49f)

resultat om att invandrare i högre grad klandrar svenskar, medan svenskar i högre grad

klandrar invandrare.

Ytterligare brister i designen skulle kunna vara att gärningsmannabilderna inte alls är

representativa för stereotyperna; att en grupp av kvinnor och män fick välja ut den ”mest

representativa” bilden av ett fåtal, säkerställer inte att ens en av bilderna faktiskt var lämplig

att använda; en gärningsman av exempelvis afrikanskt ursprung hade kunna vara en mer

representativ stereotyp för gruppen ”invandrare”. Det hade kanske också varit att föredra att

gruppen som valde bilderna istället delades upp med avseende på etnicitet istället för på kön.

33

Då makten i det här fallet utgörs av brottsbalken, kan resultaten förstås utifrån Beckers

stämplingsteori. Becker menade att den som har tillräckligt stor social makt och status är den

som kan sätta regler och utse avvikare (Becker 1963, s.194ff). Lagrummet utser ingen

avvikare då likhet och objektivitet bör gälla i den grad det går, vilket kan ha påverkat hur

respondenterna svarat. En studie som inte behandlade strafflängd, utan istället t.ex. en egen

skattning, hade kanske därför varit att föredra.

Trots att inga resultat kunde påvisas, kan det ändå vara fråga om diskriminering i termens

bredare mening – att åtskilja. Lindholm och Bergvalls resonemang kring kontrasteffekt (se

Tidigare forskning, ovan) kan ha påverkat resultaten och gett en jämnare fördelning av

klandervärdet mellan svenskar och invandrare, genom åtskiljande av förväntningarna på

svenskars och invandrares tendens att begå brott; om så är fallet, leder de positiva

förväntningarna på svenskars laglydighet till jämlika resultat mellan de båda etiska grupperna,

vilket blir missvisande. Kontrasteffekten kontrolleras det inte för i denna studie; det går

således inte att utesluta att klandervärdet för en individs brottsliga gärning varierar med en

existerande tendens till undermedveten diskriminering.

Utifrån en egen tolkning av Beckers stämplingsteori, om att invandrare som outsiders har

lägre förväntningar på sig att följa svenska lagar och normer, skulle också kontrasteffekten

kunna utgöras av att den svenske gärningsmannen ”sänker” sig till invandrarens nivå genom

att begå brott; vilket skulle kunna vara intressant att undersöka vidare.

Det är en självklarhet att olika brottsbeskrivningar leder till varierande klandervärde; det

intressanta i att kontrollera för olika beskrivningar är inte att påvisa en variation i

klandervärde, utan istället att se att variationen inte förekommer för gruppen invandrare. Det

svaga samband som påvisades mellan vinjettens formulering och variationen i klandervärde

för den svenske gärningsmannen, skulle kunna antyda att svenskar i större grad döms efter

situation - medan invandrares klandervärde ligger konstant på en högre nivå. Att invandrares

klandervärdhet inte varierar med situation tyder på att de förtjänar att klandras oavsett vad de

gör, kanske till följd av att de är just invandrare. För att ytterligare kontrollera för detta

samband vid framtida forskning, skulle det vara önskvärt att formulera ett större antal

vinjetter och att utreda alternativa variabler som kan ligga till grund för en stabil

klandervärdhet.

Etik Att deltagarna, vid undersökningstillfället, inte till fullo fick information om undersökningens

syfte bryter mot de forskningsetiska principerna. Innan genomförandet ansågs det vara

34

nödvändigt att inte informera deltagarna, då det som undersöks är diskriminerande,

undermedvetna tendenser. Genom att informera fanns en risk för socialt önskvärda svar, men

också en risk för att deltagarna inte skulle vilja delta, då det kan tänkas att man känner sig

granskad och ifrågasatt i och med det man svarat. I efterhand borde inte undersökningen

genomförts som den gjorde; istället hade man kanske kunnat dela ut enkäten, informera om

syftet och sedan samlat in från de som fortfarande ville delta, problemet med det

tillvägagångssättet är bara att man kan få en snedfördelad urvalsgrupp; t.ex. genom att endast

de som gett neutrala svar fortfarande vill delta.

Anledningen till att undersökningen ändå genomfördes som den gjorde, var att det ansågs

nödvändigt, men också för att tillvägagångssättet till stor del bygger på den undersökning som

Lindholm och Bergvall (2003) genomförde. I deras rapport förekommer ingen diskussion

kring etik, och av vad som går att utläsa hade inte deras deltagare fått någon information om

syftet innan de deltog. Här hade mer eget kritiskt tänkande varit på sin plats, det är mycket

möjligt att författarna ändå, på något vis, informerat om syftet.

Ur etisk synpunkt hade det också kunnat vara att föredra, att säga något om enkätens

känsliga innehåll innan den delades ut. Vissa individer i urvalsgruppen kan själva ha blivit

utsatta för misshandel eller så kan någon av deras anhöriga ha blivit det, vilket gör att

vinjettbeskrivningarna kan anses upprörande eller känsliga. Visserligen informerades det om

att det rörde sig om misshandelsfall, men det hade kunnat utvecklas ytterligare.

Kön Att denna undersökning bygger på män som brottsoffer och förövare är ett beslut som tagits

för att vara konsekvent i variabeln kön. Den skulle också vara intressant att genomföra med

kvinnor som karaktärer.

I just det här sammanhanget valdes män då det, som beskrivits ovan, fanns en förväntning

på att män i större utsträckning skulle befinna sig i den beskrivna situationen. Liksom Brå:s

studie visade är kvinnor i lägre grad misstänkta för brott, oavsett etnicitet; vad detta beror på

diskuteras inte, men kanske kan det vara så att traditionella könsroller och stereotypa

förväntningar gör kvinnor till sämre ”brottslingar” i denna typ av vinjettstudie. Med tanke på

den stereotypa förväntningen på kvinnor som svaga och med ett behov av att bli beskyddade,

så kanske det hade varit att föredra att ha kvinnor som brottsoffer; dock hade det istället

inneburit inkonsekvens i variabeln kön. Då studien faktiskt bygger på stereotypiserande

förväntningar, valdes bilden av män som förövare (och därmed också som brottsoffer), enligt

35

egna stereotypa förväntningar, före stereotypen av kvinnor som brottsoffer (och därmed också

som förövare).

Något som saknas i denna undersökning, är hänsyn till om respondenterna var kvinnor eller

män. Variabeln kön i urvalsgruppen hade varit intressant att ta i beaktande. Då denna studie

sågs som en pilotstudie, vars främsta syfte var att påvisa ett kausalt samband mellan

variablerna etnicitet och klandervärde, valdes denna fråga bort i enkäten; vilket i efterhand

ångras.

Framtida forskning Utöver det som nämnts ovan om önskvärda ändringar i genomförandet av denna studie, eller

av intressanta uppslag för fortsatt forskning finns lite att tillägga.

Kontrasteffekten är intressant att diskutera i förhållande till resultaten för undersökningen;

om den genomförs igen vore det att föredra att på något sätt kontrollera för denna. Kanske

skulle det räcka med att ställa frågor kring förväntningarna på enkätens ”gärningsman” som

förövare.

Intressant vore också, att kontrollera ett större antal, (varierade), stereotypa bilder. Ifall

resultaten beror på att den stereotypa invandraren har ”fel” etnisk bakgrund så vore det bra att

i större grad utreda vad som faktiskt är den mest stereotypa bilden av en invandrare, och

vilken betydelse detta har för resultaten.

I genomförandet av framtida forskning är det önskvärt att använda en större urvalsgrupp för

att få mer tillförlitliga resultat. Deltagarnas möjlighet att se varandras enkäter borde också

försöka begränsas, kanske genom att genomföra studien i mindre grupper, vilket dock är mer

tidskrävande. Som nämnts ovan vore det också mycket intressant att ta hänsyn till

bakgrundsvariabler hos respondenternas, och mycket viktigt, att på något sätt informera om

undersökningens syfte utan att styra svaren.

Slutord Ämnet etnisk diskriminering, och framförallt undermedveten sådan, är ett ämne som det

forskas för lite om. Genom denna rapport hoppas jag ha gett en översikt av- och bidragit till

att öka intresset för forskningsområdet.

36

Litteratur Becker, H.S. (1963). ”Outsiders: Studies in The Sociology of Deviance.” I: Williams, F.P. &

McShane, M.D. (1998). Criminology Theory. Selected Classic Readings. Cincinnati:

Anderson Publishing Co.

Bredström, A. (2001). ”Maskulinitet och kamp om nationella arenor – reflektioner kring

bilden av 'invandrarkillar' I svensk media”. I: (red.) de los Reyes, Molina och Mulinari:

Maktens (o)lika förklädnader. Kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige. Stockholm:

Atlas.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Brå (2005) Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet. Rapport 2005:17.

Brottsförebyggande rådet.

Burgess-Proctor, A. (2006). “Intersections of Race, Class, Gender and Crime: Future

Directions for Feminist Criminology”. Feminist Criminology Vol.1, No.1.

Carson, D.K., Paolini, H., Ziglear, D. & Fox, J. (2009). ”The Unconverted Subconscious in

Psychotherapy: Biblical Foundations, Psychological Explorations and Clinical Applications”.

Journal of Psychology and Theology. Vol. 37 No. 4, pp.276-293.

Christie, N. (2004). Lagom mycket kriminalitet. Oslo: Universitetsforlaget.

de los Reyes, P & Mulinari, D (2005) “Röster om makt och ojämlikhet”. I: de los Reyes, P &

Mulinari, D (red.), Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap.

Malmö: Liber.

Diskrimineringsombudsmannen (2008). Http://www.do.se/sv/Fakta/Ordlista/, 1 januari 2012.

Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda –

samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB.

37

Essed, P. (2005) ”Vardagsrasism”. I: (red.) de los Reyes, P. och Kamali, M: Bortom Vi och

Dom. Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering.

Heber, A. (2007). Var rädd om dig! Rädsla för brott enligt forskning, intervjupersoner och

dagspress. Stockholm: Kriminologiska institutionen. Stockholms Universitet.

Hogg, M.A. & Vaughan, G.M. (2011). Social Psychology. (6th ed.). England: Pearson

Education Limited.

Jergeby, U. (1999). Att bedöma en social situation. Tillämpning av vinjettmetoden.

Stockholm: Norstedts.

Kardell, J. (2006). ”Diskriminering av personer med utländsk bakgrund i rättsväsendet – en

kvantitativ analys.” I: (red.) Sarnecki, J. (2003). Är rättvisan rättvis? Tio perspektiv på

diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet.(SOU 2006:30).

Stockholm.

Lemert, E. (1951). “Social Pathology: A Systematic Approach to the Theory of Sociopathic

Behavior.” I: Williams, F.P. & McShane, M.D. (1998). Criminology Theory. Selected Classic

Readings. Cincinnati: Anderson Publishing Co.

Lindholm, T. & Bergvall, S. ”Diskriminering i vittnessammanhang: Resultat från ett

socialkognitivt forskningsprojekt”. I: (red.) Sarnecki, J. (2003). Är rättvisan rättvis? Tio

perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet.(SOU

2006:30). Stockholm.

Passer, M., Smith, R., Holt, N., Bremner, A., Sutherland, E. & Vliek, M. (2009). Psychology.

The Science of Mind and Behaviour (European edition). England: McGraw-Hill.

Ronström, O. (1989). ”De nya svenskarna”. Invandrare och minoriteter. Nr.1, s.23-29.

Johanneshov: Stiftelsen invandrare och minoriteter.

Sohlberg, P. & Sohlberg, B-M. (2009). Kunskapens former – Vetenskapsteori och

forskningsmetod. Malmö: Liber AB.

38

Tamas, G. (2002). Lasermannen – En berättelse om Sverige. Stockholm: Ordfront förlag.

Von Hofer, H. (2008). Brott och straff i Sverige. Historisk kriminalstatistik 1750-2005.

Diagram, tabeller och kommentarer. Stockholm: Kriminologiska institutionen. Stockholms

universitet.

39

Bilagor

Bilaga 1. Tabell 1.1. Medelvärden, antal respondenter och standardavvikelser för ansedd strafflängd, för gärningsmän med svensk (1), respektive utländsk (2) bakgrund.

Tabell 1.2. T-test av sambandet mellan klandervärde och etnicitet.

Klandervärde, angett i ansedd strafflängd (månader)

Etnicitet för

gärningsmannen Mean N Std. Deviation

dimension1

1 46,81 64 16,243

2 47,46 59 17,373

Total 47,12 123 16,728

Group Statistics

Etnicitet för

gärningsmannen N Mean Std. Deviation Std. Error Mean

Klandervärde, angett i

ansedd strafflängd

(månader)

1 64 46,81 16,243 2,030

2 59 47,46 17,373 2,262

Independent Samples Test

Levene's

Test for

Equality of

Variances t-test for Equality of Means

F Sig. t df

Sig.

(2-

tailed)

Mean

Difference

Std. Error

Difference

95%

Confidence

Interval of the

Difference

Lower Upper

Klandervärde,

angett i ansedd

strafflängd

(månader)

Equal

variances

assumed

,002 ,966 -

,213

121 ,832 -,645 3,031 -6,646 5,356

Equal

variances

not

assumed

-

,212

118,374 ,832 -,645 3,039 -6,664 5,373

40

Bilaga 2. Tabell 2.1. Medelvärden av klandervärdet för de fyra olika vinjettkombinationerna.

Tabell 2.2. T-test för hypotesprövning av sambandet mellan klandervärde och vinjettkombinationerna: Svensk, vinjett 1. och Svensk, vinjett 2.

Independent Samples Test

Levene's Test for

Equality of Variances t-test for Equality of Means

F Sig. t df

Sig. (2-

tailed) Mean

Difference Std. Error Difference

90% Confidence Interval of the

Difference

Lower Upper

Klandervärde, angett i ansedd strafflängd (månader)

Equal variances assumed

,799 ,375 -2,410 62 ,019 -9,451 3,922 -16,000 -2,902

Equal variances not assumed

-2,419 61,724 ,019 -9,451 3,907 -15,975 -2,927

Klandervärde, angett i ansedd strafflängd (månader)

Enkätens kombination av

gärningsmannens etnicitet

och vinjett Mean N Std. Deviation

dimension1

Svensk, vinjett 1 42,38 34 16,091

Svensk, vinjett 2 51,83 30 15,148

Invandrare, vinjett 1 47,64 28 16,683

Invandrare, vinjett 2 47,29 31 18,247

Total 47,12 123 16,728

Group Statistics

Enkätens kombination av

gärningsmannens etnicitet

och vinjett N Mean Std. Deviation Std. Error Mean

Klandervärde, angett i

ansedd strafflängd

(månader)

dimension1

Svensk, vinjett 1 34 42,38 16,091 2,760

Svensk, vinjett 2 30 51,83 15,148 2,766

41

Bilaga 3 Tabell 3.1. Kontroll av medelvärden för klandervärde och etnicitet, med sambandsmåttet eta.

Measures of Association

Eta Eta Squared

Klandervärde, angett i

ansedd strafflängd

(månader) * Etnicitet för

gärningsmannen

,019 ,000

Tabell 3.2. Kontroll av medelvärden för klandervärde och vinjettkombination, med sambandsmåttet eta.

Measures of Association

Eta Eta Squared

Klandervärde, angett i

ansedd strafflängd

(månader) * Enkätens

kombination av

gärningsmannens etnicitet

och vinjett

,205 ,042

Bilaga 4. Vinjett 4.1.

Mattias Andersson, 37 år, är på väg hem från krogen på söndag morgon. När han går runt

hörnet på ett höghus stöter han ihop med en man, han ursäktar sig och går vidare. Efter att ha

gått ytterligare några meter märker han att mannen följt efter honom. När Mattias vänder sig

mot mannen får han ett knivhugg i axeln. Han sjunker till marken samtidigt som han känner

hur mannen börjar dra i hans kläder och rota i hans fickor. Mannen stoppar på sig Mattias

mobiltelefon, plånbok och busskort. Innan mannen springandes lämnar platsen ger han

Mattias ett antal sparkar riktade mot huvudet och bröstet. När Mattias kommer till akuten kan

man konstatera tre brutna revben, punkterad lunga och hjärnskakning. Gärningsmannen (på

bilden nedan) grips senare och åtalas för grov misshandel.

Vinjett 4.2.

Nils Dalström, 35 år, kommer ut ur mataffären och går mot bilen för att packa in varorna han

köpt. När han öppnat bagageluckan känner han att något står bakom honom. Innan han hinner

vända sig om får han ett slag med en skiftnyckel över ryggen. Han faller till marken och får

där ytterligare ett antal knytnävslag mot huvudet och överkroppen innan gärningsmannen

springer från platsen. På sjukhuset kan man konstatera skador på revbenen och lungorna.

Även ryggraden har skadats vilket medförs att Nils är delvis förlamad. Tack vare ett stort

antal vittnen till händelsen identifieras och grips gärningsmannen (på bilden nedan); han

åtalas för grov misshandel.

42

Frågeformulär för samtliga vinjetter

Personer som åtalas för grov misshandel kan som minst få 12 månader (1 år), och som mest,

72 månader (6 års) fängelse.

Hur långt straff anser du att gärningsmannen bör dömas till? (ringa in på tidslinjen nedan,

varje streck motsvarar en månad)

12 - - - - - - - - - - - 24- - - - - - - - - - -36- - - - - - - - - - -48- - - - - - - - - - -60- - - - - - - - - - -72