Läget på nätet?

Linnea Henriksson Happy Jankell

Sakib Zabbar Vera Nord

Dennis ”Dewide” Widehammar

Misslisibell

Behrang Safari Nellie Berntsson

Sandra BeijerKim Cesarion Daniel Paris

Oscar Zia

Vad gör InteOkej?

Inledning

Ålder och kön

Hur många timmar per dag är du på nätet?

Vad använder du oftast när du är på nätet?

Vad gör du oftast på nätet?

Vilka sociala sajter/appar använder du?

Hur mycket använder du sociala sajter/appar?

Har du hittat nya vänner på nätet?

Vad tycker du är mest kränkande?

Vad skulle du göra om du blev kränkt på nätet?

Vad anser du är värst med att bli kränkt på nätet?

Hur bra koll tycker du att dina lärare har på sociala appar och sajter som finns på nätet?

Vad tycker du att skolan ska göra för att motverka nätkränkningar?

När jag är på nätet känner jag mig...

Var på nätet ser du oftast kränkningar?

Känner du att det finns någon vuxen på skolan som du kan vända dig till om du blir kränkt på nätet?

Kryssa i de alternativ som stämmer

Mina föräldrar...

Kontakta oss

3

4

5

7

9

11

13

15

17

19

21

23

25

27

29

31

33

35

37

39

Innehåll

Redigering: Sara Arvidsson, David RaflundGrafisk design: Henrik Petersson Ansvarig utgivare: Henrik Melius

På omslaget: några av de personer som ställt upp i våra kampanjer där de visat att de tycker att nätkränkningar inte är okej.

© 2015 Spiritus Mundi

4

Inledningvad gör inteokej?Det finns en skillnad i hur människor ur olika generationer ser på internet. Vuxna tenderar att skilja på nätet och den fysiska verkligheten även om det är samma personer som umgås på de olika arenorna. För barn och unga är det ofta tvärt om, nätet och den fysiska verkligheten är så sammanflätade att det blir en gemensam verklighet. Detta innebär dock en del utmaningar.

Konsekvenstänket är en av de förmågor som ibland åsidosätts på nätet trots att konsekvenserna av en handling kan bli ytterst verkliga och påtagliga även i den fysiska världen. Vi vuxna har en skyldighet att prata om detta med barn och unga och samtidigt reflektera över vårt eget beteende och våra egna nätvanor.

InteOkej utgår från att problemet med mobbning, kränkningar, hot och hat på nätet inte är en fråga om enskilda nätverkstjänsters vara eller inte vara. Det handlar heller inte om den tekniska aspekten eller användningen av datorer, surfplattor och telefoner. Problemen är i grund och botten mänskliga och handlar om värderingar, relationer och ansvar.

Om undersökningen och datainsamling

Svaren i vår undersökning samlades in på skolor vi arbetade med under höstterminen 2014. Sammanlagt svarade 1415 stycken elever på mellan- och högstadiet. Vi redovisar här svaren och ger reflektioner bland annat på orsaker och möjliga lösningar. Tanken med denna sammanställning är inte att hävda att “exakt så här ser läget ut på nätet idag”. Vår ambition är snarare att den först och främst ska fungera som en “pratstart” mellan barn/unga och vuxna. Vi hoppas att du finner läsningen intressant! Med vänliga hälsningar

Består av sajten inteokej.nu, ett forum där barn och unga upp till 19 år diskuterar vad som är okej och inte okej på nätet, samt ger och får tips och stöd av andra i samma ålder.

Innefattar utbildning, workshops, analys och uppföljning av skolor. Diskussioner och kreativa inslag varvas för att engagera eleverna.

Är främst aktiv på de sociala medierna och verkar opinionsbildande. Rörelsen låter alla som vill ta ställning mot sådant som inte är okej på nätet.

Den digitala verksamheten

Den fysiska verksamheten

InteOkej-rörelsen

3

David Raflund Sara Arvidsson Henrik Petersson

6

På frågan där vi bad eleverna fylla i deras könstillhörighet hade vi med tre svarsalternativ - “tjej”, “kille” och “annat”. Efter att vi samlat in samtliga svar insåg vi att antalet som svarat ”annat” var så litet att det inte skulle gå att behandla separat i analysen eftersom att det inte skulle gå att dra några pålitliga slutsatser utifrån så få svar. Därför visar analysen bara svar från de två större grupperna i de fall då svaret visas efter kön. På de frågor där könstillhörighet inte redovisas har svar från de som identifierat sig som annat tagits med. Vår förhoppning är att kunna fördjupa oss i den mindre gruppens erfarenheter av näthat och nätkärlek och återkomma med resultat gällande detta senare!

Utav de som svarade angav 695 att de är killar och 683 är tjejer. På de frågor där de som svarat annat filtrerats bort är antalet elever 1378 stycken.

Ålder och kön

48%

49%

3%

48%

52%13-16 ÅR

KILLE

ANNAT

TJEJ

10-12 ÅR

5

ÅLDER

KÖN

8

10-12 år

13-16 år

%

Mer än 5 timmar

Jag är inte på nätet varje dag

3-5 timmar

Aldrig

2-3 timmar

Mindre än en timme

1-2 timmar

Hur många timmar per dag är du på nätet?

Tittar vi på de som ligger i det övre spannet, alltså de som spenderar mycket tid på nätet (mer än 5 timmar och 3-5 timmar), hittar vi procentuellt sett fler 13-16 åringar än 10-12 åringar.

Ju yngre barnen är desto mindre frihet och tidigare läggtider har de sannolikt. Detta, i kombination med att tillgången till egen smartphone ökar med stigande ålder, är rimliga förklaringar till varför siffrorna ser ut som de gör.

2421

11

24

271814

18 7 6

16 113

7

10

35%

32%

21%

10%

SURFPLATTA

SURFPLATTA

DATOR

DATOR

48%13-16 ÅR

58%

44%MOBIL

MOBIL

Barn i åldern 10-12 år surfar mer via datorn än den äldre åldersgruppen.

Användningen av surfplatta är jämn mellan åldersgrupperna - ungefär en tredjedel av de som svarat anger att de oftast använder surfplatta.

Andelen som surfar via mobil ökar med åldern och förklaringen till detta finns delvis i Statens Medieråds rapport “Unga & medier 2015”. Här fram- kommer att 86 % i åldern 9-12 år äger en mobiltelefon och 78 % har en egen smartphone. I åldern 13-16 år har hela 98 % en egen telefon och 95 % har en smartphone.

Vad använder du oftast när du är på nätet?

13-16 ÅR

10%

Mobiltelefonen är det dominerandesociala verktyget bland unga idag

Endast var tionde mellan 13-16 år använder datorn som det främsta verktyget när de är på nätet

9

10-12 ÅR

13-16 ÅR

12

Vad gör du oftast på nätet? (max tre alternativ)

Använder sociala sajter

Spelar spel

Ser film/serier

Läser andras bloggar

Pluggar

Laddar upp/tittar på bilder

Läser nyheter

Bloggar

Mejlar

Annat

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

35

51

77

16

62

69

2

29

18

25

7

17

11

8

4

55

%

84

70

53

52

58

1

19

14

18

12

10

9

7

7

1

6

2

5

17 21

1712

3

2

10-12 ÅR

13-16 ÅR

I samtliga åldersgrupper anger killar och tjejer att de ser ungefär lika mycket på film och serier. När det kommer till att spela spel och att använda sociala sajter är könsuppdelningen tydlig. Killarna spelar spel i betydligt större utsträckning än tjejerna. Mer än 70 % av killarna i båda ålders- grupperna anger “spela spel” som en av de tre onlineaktiviteter de lägger mest tid på. Hos tjejer i åldern 10-12 år är siffran 53 %, för att sjunka till bara 16 % i åldern 13-16 år. Samtidigt sker en markant ökning i tjejers användande av sociala sajter - från 51 % i 10-12 årsåldern till 84 % i 13-16 årsåldern.

Anmärkningsvärt är att nästan 30 % fler tjejer än killar mellan 13-16 år uppger att sociala medier är en av de saker på nätet de spenderar mest tid på. Användandet av sociala sajter ökar hos både tjejer och killar i den äldre åldersgruppen. I övrigt går det att konstatera att tjejer spenderar väsentligt mycket mer tid på att läsa bloggar än vad killar gör.

YouTube skiljer sig från andra tjänster

I majoriteten av de fritextsvar som kom in nämndes YouTube som alternativ. I mindre utsträckning förekom Skype och i enstaka fall Minecraft eller andra spel. Det är uppenbart att många yngre inte ser YouTube som hemmahörande i kategorin sociala sajter/appar utan sajten ses snarare som en hybrid mellan en musik-, film- och social nätverkstjänst.

K I L L A R

VALDE ”SPELA SPEL” SOM TOPP TRE-AKTIVITET PÅ NÄTET

Andel som valt respektive svar

11

73% 35%TJ E J E R

14

YouTube är den tjänst som det syns minst skillnad på i användandet mellan åldersgrupperna. Att YouTube är så populärt redan i de yngre åldrarna kan förklaras av att idag introduceras de flesta barn för tjänsten innan de ens börjat skolan. De är därför vana användare redan i 10-årsåldern.

Intresset för Facebook lågt hos yngre barn

Intresset för Facebook bland yngre barn är lågt men ökar med åldern. Att så få av de yngre barnen anger att de använder Facebook tror vi delvis kan bero på att många anser att ”föräldrarna har tagit över”, vilket vi ofta får höra under våra workshops. När en tjänst blivit populär hos en äldre målgrupp tenderar de yngre att leta sig till nya arenor, vilket är precis vad som håller på att ske med Facebook. Att Facebook håller på att minska i popularitet hos barn och unga ser vi också tydligt i IIS rapport “Eleverna och internet 2015”.

Våra erfarenheter från möten med barn och unga under det senaste året är att Snapchat snabbt har blivit populärt, framför allt bland äldre tjejer, vilket stämmer väl överens med det vi ser i undersökningen.

58

71

70

89

88

77

67

85

77

76

28

40

27

33

15

1

0

4

17

20

82

91

56

64

82

73

42

51

41

32

13

15

17

10

9

11

14

3

1

0

Kik

Instagram

YouTube

Snapchat

Facebook

Ask.fm

Twitter

Tumblr

LinkedIn

Inga alls

Annat

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ 10-12 ÅR

13-16 ÅR

2

0

1

0

13-16 ÅR10-12 ÅR 85 %77 %

Topp 3 i kategorin “Annat”: - Skype 22 % - VideofyMe 18 % - MovieStarPlanet, Minecraft och andra spel 14 %

Vilka sociala sajter/appar använder du? (Du kan välja flera)

Andel som valt respektive svar%

13

Använder aldrig några sociala sajter/appar3%

16

Mer än 5 timmar per dag

3-5 timmar per dag

2-3 timmar per dag1-2 timmar per dag

Mindre än en timme per dag

Aldrig

17

10

84

9

18

18

25148

24

31

34

24

15

33

11 1

24 2

3

638

Kille 10-12 år

Tjej 10-12 år

Kille 13-16 år

Tjej 13-16 år 23

40 % av tjejerna mellan 13-16 år använder sociala medier över 3 timmar om dagen, att jämföra med 25 % av killarna i samma ålder. Endast 12 % av tjejerna mellan 10-12 år använder sociala medier 3 timmar och uppåt. För killarna i samma ålder är siffran 17 %. Däremot är det fler killar än tjejer i denna åldersgrupp som anger att de aldrig använder sociala medier.

Spelandet stort hos killar

Bland de yngre barnen är det procentuellt sett fler pojkar än tjejer som anger att de använder sociala medier minst 3 timmar om dagen, vilket är något överraskande. En rimlig förklaring till detta kan finnas i frisvaren vi fick på frågorna “Vad gör du oftast på nätet?” och “Vilka sociala sajter/appar använder du?”. Många yngre killar svarar där att de spelar Minecraft och andra onlinespel och ser på dessa som sociala sajter. Spelandet gör lätt att timmarna flyger iväg.

Hur mycket använder du sociala sajter/appar?

15

32%13-16 ÅR

Använder soc ia la sajter/appar mer än 3 t immar per dag

%

18

29%

36%

15%

21%

NEJ

JA

VET INTE

VET INTE

Betydligt fler killar än tjejer uppger att de hittat nya vänner på nätet. Förklaringarna till detta kan givetvis vara många. En kan vara att killar spelar mer och upplever att de interagerar över nätet på ett annat sätt via headset och kamera än vad som vanligtvis sker på sociala medier som Facebook, Instagram och Kik.

På de senare sker den primära kommunikationen genom text, korta filmer och foton och dessa tjänster är vanligare bland tjejer. Dessutom har användarna oftast samma vänner på dessa sociala medier som i den fysiska verkligheten. På till exempel Instagram finns heller inget som heter ”vänner” utan ordet som används är ”följare”. Denna bild stämmer väl överens med de samtal vi haft med unga killar som säger att de umgås med vänner som de inte träffat i den fysiska verkligheten på nätet. Detta sker framför allt via olika onlinespel och i spelcommunities och förflyttas sedan till arenor utanför spelet, till exempel Skype, Snapchat eller Kik.

56%JA

43%NEJ

Har du hittat nya vänner på nätet?

17

KILLE

TJEJ

20

Kille

Tjej

%

Någon hotar en

En kompis postar en bild på en med en taskig kommentar

Flera personer mobbar en

Någon kapar ens Facebook-konto och skriver något pinsamt

Någon man känner skriver elaka saker om en

Någon accepterar inte ens vänförfrågan

En anonym person skriver elaka saker om en

Ingen gillar en statusuppdatering eller en bild man lagt upp

43

33

20

21

14

18

9 3 3 2

9 6 4 2

6

7

Både tjejer och killar anser att “hot” är mest kränkande, även om fler tjejer än killar svarat detta i första hand. På andra plats kommer att “flera personer mobbar en” och sedan att “någon man känner skriver något taskigt om en”. På fjärde plats kommer “att en anonym person skriver elaka saker om en”. Resten av alternativen har inte så många valt, detta betyder inte att de inte ses som jobbiga utan bara att de inte anses vara värst. ”På nätet får en ta lite skit” - eller?

Nätet har gjort att gränsen mellan offer och förövare suddats ut allt mer. Det är en arena som kan användas för att hämnas och skapar möjligheter att hävda sig på sätt som inte är möjliga att göra i den fysiska verkligheten. Många som gör detta ser sig inte själva som förövare utan försvarar sig med att de bara ger igen, på till exempel en mobbare från skolan.

Upplevelsen av vad som faktiskt är en kränkning är subjektiv. På vissa nätforum är jargongen hård och det är då extra viktigt att poängtera att den som upplever sig kränkt eller hotad alltid äger sin personliga upplevelse och därför även tolkningen av den. Om ett barn anser att det blivit kränkt ska vuxna inte nedvärdera barnets tolkning. Istället ska barnet stöttas i att säga ifrån, markera, blockera och anmäla. Alla ska ha samma rätt till nätet och alla möjligheter det erbjuder.

Barn och unga behöver få ökad insikt om de konsekvenser som nätmobbning kan ha både för offer och förövare

Vad tycker du är mest kränkande?

19

22

Prata med föräldrar

Andel som valt respektive svar

Prata med syskon

Prata med en kompis

Prata med lärare

Prata med kurator/psykolog

Prata med tränare eller annan vuxen jag träffar på min fritid

Anmäla/blockera/ta bort personen som kränkt mig

Säga till personen som kränkt mig

Skriva något elakt tillbaka

Sluta använda tjänsten/appen där jag blev kränkt

Inget, det är ingen mening att göra något

Inget, bryr mig inte

Annat

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

55

8

22

23

57

10

9

7

13

4

5

44

73

23

32

15

8

7

11

10

11

40

23

12

8

68

79

12

23

28

42

19

26

10

6

9

46

69

26

25

9

2

13

22

4

5

18

10

7

7

10-12 ÅR

13-16 ÅR

Det går att se mönster i vilka strategier barn och unga använder då de utsätts för jobbiga situationer. Strategierna skiljer sig åt beroende på om den utsatte är kille eller tjej och vilken ålder den är i.

Yngre barn väljer ofta att berätta för sina föräldrar och framförallt tjejer, både yngre och äldre, väljer i större grad än killar att anmäla/blockera/ta bort personen som kränkt dem. Det vi också kan se är att yngre barn är mer benägna att prata med en lärare och att äldre tjejer ofta väljer att prata med en kompis eller att säga ifrån till de som utsätter dem. Av de äldre killarna uppger 40 % att de inte bryr sig, att jämföra med 23 % av tjejerna.

Viktigt med dialog mellan barn och vuxna

Siffrorna överensstämmer med våra erfarenheter från workshops i skolor. Yngre elever berättar ofta att de pratar med vuxna när de upplever något jobbigt kopplat till deras nätvardag. Med stigande ålder kommer naturligt en ökad vilja hos unga att hantera problemen själva eller ta hjälp av sina vänner.

Vad skulle du göra om du blev kränkt på nätet? (Du kan välja flera alternativ)

35

%

21

7

24

Att man inte alltid vet vem det är

Att kränkningarna aldrig slutar eftersom man alltid är uppkoppladAtt det kan sprida sig så fort och till så många personer

Att det är svårt att veta hur man kan få hjälp/vem man kan vända sig till

Kille 10-12 år

Tjej 10-12 år

Kille 13-16 år

Tjej 13-16 år

Att det som postas på nätet aldrig försvinner

23

36

26

31

19

18

24

25

27

24

22

18

10

6

7

6

21

16

21

20

Att den som kränker är anonym upplevs ofta som mycket jobbigt för den utsatte och svaret ligger i topp hos alla utom äldre tjejer. Vi ser också att spridandet av information, varaktigheten och att man ständigt är upp-kopplad är andra saker som oroar. I åldern 13-16 år är det tydligt att killarna tycker att anonymiteten är jobbigast medan tjejerna oroar sig mest först just spridandet.

Den jämna fördelningen av svaren visar att kränkningar på nätet kan upplevas som obehagliga av flera anledningar.

Publikens storlek svår att uppskatta

Publikens storlek kan också göra att en kränkning på nätet upplevs som extra jobbig. Att se alla visningar, delningar och likes av en kränkande bild eller kommentar förvärrar känslan av att ha blivit kränkt ytterligare för den utsatte. Även ovetskapen om storleken på den dolda publik som sett det som lagts upp kan upplevas som väldigt påfrestande om något känsligt eller privat fått spridning.

Trots att anonymitet på nätet ofta förknippas med kränkningar är det viktigt att komma ihåg att den också har fördelar. Anonymitet kan fungera som ett skydd och ger en möjlighet att prata om känsliga ämnen utan att känna sig utlämnad.

Vad anser du är värst med att bli kränkt på nätet?

Spridningseffekten är det som oroar tjejer mellan 13-16 år mest

23

%

26

23%10%

20%

47%

38%

DÅLIG

BRA

GANSKA DÅLIG

DÅLIG

GANSKA BRA

GANSKA DÅLIG

33%

4%

25%GANSKA BRA

BRA

Hur bra koll tycker du att dina lärare har på sociala sajter och appar som finns på nätet?

70 % av de yngre barnen tycker att deras lärare har bra eller ganska bra koll medan majoriteten av de äldre tycker att deras lärare har dålig eller ganska dålig koll. Bara 4 % av de äldre tycker att deras lärare har bra koll.

Eleverna kan givetvis inte veta hur bra koll deras lärare har på olika appar och vad de gör på nätet på sin fritid. Troligtvis handlar det om upplevelsen av hur mycket ämnet diskuteras i klassrummet och på rasterna och hur läraren reagerat (eller inte reagerat) under samtal om saker som är kopplade till elevernas nätvardag.

25

10-12 ÅR

13-16 ÅR

Vad tycker du att skolan ska göra för att motverka nätkränkningar? (Du kan välja flera)

Andel som valt respektive svar%

27

64%25%VILL PRATA OM

NÄTBETEENDEVILL FÖRJBUDA MOBILER I SKOLAN

10-12

ÅR

28

Prata om hur man ska/bör bete sig på nätet

Prata om vilka lagar som gäller på nätet

Ingenting, skolan har inte med det att göra

Förbjuda användandet av sociala sajter/appar under skoltid

Vara aktiv på sociala sajter/appar och leta efter nätkränkningar

Prata om vart man kan vända sig/vad man kan göra om man blir

utsatt

Förbjuda mobiler under skoltid

Annat

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

53

70

41

56

46

53

28

20

5

25

7

7

17

44

10

62

71

39

63

40

50

16

12

18

12

15

18

16

16

4 9

10-12 ÅR

13-16 ÅR

De svar som valts flest gånger är de som innebär samtal om nätet. Barn och unga vill prata om lagar, om nätbeteende och vad som kan göras när något väl händer.

Äldre killar är minst benägna att vilja prata om nätet och vad de gör där och nästan 30 % av dem tycker att skolan inte har med det att göra. 25 % av tjejerna i åldern 10-12 år tycker att förbud mot mobiler i skolan är ett sätt att hantera kränkningar. En del, framför allt yngre elever, vill att skolan ska vara mer aktiv på sociala medier.

Vuxna har ett ansvar

Med tanke på hur mycket tid som spenderas på nätet dagligen är det självklart att nätet måste vara en naturlig del i samtalet med barn och unga. Det handlar inte bara om det juridiska ansvaret som skolan har, kopplat till skollag och diskrimineringslag, utan också om att vuxna har en moralisk skyldighet gentemot barn och unga att prata om nätet och om hur vi alla bör bete oss där. Därför är det viktigt att även vuxna börjar reflektera över sitt eget nätbeteende och sina egna nätvanor, och agerar förebilder.

”Tror inte många bryr sig om regler och lagar att du får inte göra det o det , det bästa är nog om man pratar om det och att andra kan få en bild av hur de beter sig mot andra och hur det hade varit tvärtom” - kille 15 år [frisvar]

Glad

Trygg

Populär

Modig

Tuff

Rädd

Ensam

Utstött

Annat

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

KILLE

TJEJ

59

68

53

32

19

16

16

18

12

7

8

6

5

21

64

63

59

46

25

12

18

9

11

4

33

7

3

3

13

2821

2

2

2

2

När jag är på nätet känner jag mig... (Du kan välja flera)

Andel som valt respektive svar%

29 30

10-12 ÅR

13-16 ÅR

De som har svarar att de känner sig rädda, ensamma eller utstötta på nätet är få. Många känner sig glada och mer än hälften av killarna svarar att de känner sig trygga. Dock är antalet tjejer som anger att de känner sig trygga lågt, framför allt bland de äldre där knappt var tredje valt detta alternativ. Bland de som svarar att de känner sig rädda på nätet är tjejerna överrepresenterade, vilket gäller för båda åldersgrupperna.

Ofta fokus på det negativa

Det blir lätt ensidigt och med fokus på det negativa när nätkränkningar är samtalets ingångspunkt, men vi får inte glömma att det finns många fördelar med att som ung röra sig ute på nätet jämfört med i den fysiska verkligheten. Att kolla upp saker som kan kännas pinsamma eller jobbiga är lätt gjort online och det finns en självklar trygghet i att till exempel kunna vara anonym. Med det sagt är det anmärkningsvärt att skillnaden av upplevd trygghet är stor mellan könen. En möjlig förklaring till detta finns på sidan 37.

31

Var på nätet ser du oftast kränkningar? (Du kan välja flera)

932

Ask.fm

Face

book

Instagram

YouTube Kik

På bloggar

Twitter

Snapchat

Tumblr

Annat

Ser inga alls

34 33

24

19 18

11

3

10

17

7

%

Ask.fm är den tjänst där det uppges ske flest kränkningar, följt av Facebook och Instagram på en delad andraplats. Värt att nämna är att 17% uppgav att de inte ser några kränkningar alls.

Många fortsätter använda tjänsterna trots kränkningar

Ask.fm är en ”fråga och svar”-sajt där användarna skapar en profil med personlig info och bild. Andra användare kan sedan ställa frågor och kommentera, anonymt om så önskas. Det går att välja att inte få anonyma frågor genom en enkel inställning. Trots detta väljer många att fortsätta ta emot anonyma frågor, ofta med förklaringen att om man väljer att inte ta emot anonyma frågor så skriver ingen och då är det inte kul eller spännande.

Elever som utsätts för kränkningar på nätet och trots detta fortsätter att använda tjänsterna de utsätts via förklarar ofta detta med: ”bara för att jag tar bort mitt konto betyder inte det att folk slutar snacka skit om mig” eller ”att om folk snackar skit om mig så vill jag veta vad de säger”.

42

”Små kommentarer tar jag inte hårt. Men har sett personer som fått kanske 10 st långa meddelanden där det står hur dåliga och fula och värdelösa dom e” - tjej 13 år [frisvar]

17 %SER INGA

KRÄNKNINGAR

Majoriteten svarar “nej” eller “vet inte” på frågan. Endast 39 % av killarna och 45 % av tjejerna svarade “ja”.

Skolan får dåligt betyg

Vår uppfattning är att “vet inte” här är lika negativt som ett “nej”. Det är uteslutande ett vuxenansvar att berätta för eleverna vad som gäller i skolan och vad de kan förvänta sig av personalen om de behöver hjälp. Detta ansvar är lagstadgat. Hade vi i frågan bytt ut “nätet” mot “skolgården” hade siffrorna troligtvis sett helt annorlunda ut.

En vanligt förekommande uppfattning hos vuxna är att om en kränkning sker på nätet är det svårt att avgöra var gränsen går för skolans ansvar och många upplever detta som svårt att hantera. Om upprepade kränkningar däremot sker på skolans område och inget görs, så ses det definitivt som ett misslyckande av skolan. Barn och unga är idag ständigt uppkopplade och när trakasserierna på skolgården flyttar ut på nätet måste skolornas åtgärder och förebyggande arbete hänga med. Då räcker det inte med att tillsätta en extra rastvakt.

Elevinflytande viktigt

Ett bra sätt för att skapa ett öppet samtalsklimat på skolan är att få in nätet och ungas nätvardag i allt likabehandlings- och värdegrundsarbete. Att använda eleverna som kunskapskällor när problemområden kopplade till nätet kartläggs borde vara självklart - allt för att åtgärder och det förebyggande arbetet ska vara förankrat hos dem det är menat att hjälpa.

Känner du att det finns någon vuxen på skolan som du kan vända dig till om du blir kränkt på nätet?

24%

37%39%

45%

VET INTE

VET INTE

NEJ

JA

19%

36%

NEJ

KILLE

TJEJ

JA

33 934

Jag pratar med mina föräldrar när jag har problem på nätet

Mina föräldrar frågar mig om vad jag gör på nätet

Mina lärare kan ingenting om nätet

Mina föräldrar kan ingenting om nätet

Jag pratar med lärare när jag har problem på nätet

Mina lärare frågar mig om vad jag gör på nätet

54

82

36

51

10

23

7

14

24

18

3

9

75

66

52

38

26

9

18

7

12

11

8

6

Kryssa i de alternativ som stämmer. (Du kan välja flera)

TJEJ

TJEJ

TJEJ

TJEJ

TJEJ

TJEJ

KILLE

KILLE

KILLE

KILLE

KILLE

KILLE

Andel som valt respektive svar%

35

Framför allt yngre tjejer och killar uppger att de pratar med sina föräldrar när de stöter på problem på nätet. Även bland de äldre eleverna uppger över hälften att de gör det.

Det är inte speciellt många som tycker att föräldrar och lärare inte kan någonting om nätet. På påståendet ”Mina lärare frågar mig om vad jag gör på nätet” svarar endast 3 % av tjejerna mellan 13-16 år att de upplever att deras lärare är intresserade av deras nätvardag. Ingen av de tillfrågade grupperna kommer över 10 %. Könsskillnaden är tydlig framför allt när det kommer till påståendet “Mina föräldrar frågar mig vad jag gör på nätet”, då betydligt fler tjejer svarar detta.

Lärarna ointresserade av vad eleverna gör på nätet?

Föräldrar med äldre barn ger dem ofta större frihet och förväntar sig samtidigt att de ska kunna ta mer ansvar och hantera sina egna problem. Detta kan vara en förklaring till att en större andel av de yngre än de äldre barnen tycker att deras föräldrar är intresserade av vad de gör på nätet.

Antalet som svarar att deras lärare frågar dem om vad de gör på nätet är väldigt lågt. Här finns ett tydligt samband med det låga antalet som valt “Jag pratar med lärare när jag har problem på nätet”. Varför skulle en elev vilja anförtro sig – speciellt om det är något jobbigt eller pinsamt – till någon som inte verkar bry sig?

Det har redan framgått att elever vill prata om nätet och därför är det viktigt att vuxna visar intresse för barnens nätvardag. Detta för att skapa det förtroende som behövs och på så sätt bidra till den trygga skolmiljö som alla strävar efter – barn som vuxna.

10-12 ÅR

13-16 ÅR

936

Svaren avslöjar elevernas upplevelse av föräldrarnas engagemang. Det föräldrar gör mest är att prata om risker och faror på nätet med sina barn. Antalet som svarar detta är högre bland tjejer än killar, oavsett ålder.

Tjejerna anger också oftare, oberoende ålder, att deras föräldrar är mer intresserade av deras nätvardag än vad killarna anger. Nästan hälften av de yngre barnen anger att deras föräldrar pratar nätbeteende med dem. Siffrorna sjunker hos elever över 13 år, mest bland killar. Ungefär 20 % av tjejerna uppger att deras föräldrar surfar tillsammans med dem.

Mer fokus på tjejers nätanvändande

Det är tydligt att det finns ett större intresse för tjejers än killars nät- användande från föräldrars sida, något som också framkommer på sidan 36. Troligtvis beror det till stor del på en allmän uppfattning av att tjejer är mer utsatta på nätet än vad killar är, och därför finns det en större oro hos många föräldrar gällande sina döttrars nätanvändande.

Snittet visar att endast cirka en tredjedel tycker att deras föräldrar är intresserade av vad de gör på nätet. Med tanke på hur mycket tid svenska barn och unga spenderar på nätet idag är dessa siffror låga. Resultatet stämmer väl överens med våra egna erfarenheter av vad barn och unga säger när vi pratar om deras föräldrars intresse för deras nätvardag.

Mina föräldrar... (Du kan välja flera)

Andel som valt respektive svar%

37

Pratar om olika risker/ faror på nätet

Pratar om hur man ska/ bör bete sig på nätet

Är intresserade av vad jag gör på nätet

Pratar inte alls om nätet

Surfar ibland tillsammans med mig på nätet

Annat

TJEJ

TJEJ

TJEJ

TJEJ

TJEJ

TJEJ

KILLE

KILLE

KILLE

KILLE

KILLE

KILLE

38

62

29

37

26

20

18

18

5 6

9

44

60

46

49

28

45

22

44

31

12

16

20

6

ÄR DINA FÖRÄLDRAR INTRESSERADE AV VAD DU GÖR PÅ NÄTET?

J A35%

938

10-12 ÅR

13-16 ÅR

Vill ni boka en utbildning eller workshop med oss?

Vill ni ta del av ett av våra utbildningspaket?

Vill ni ha mer information om vårt arbete?

Hör av er till oss via telefon eller mejl!

Telefon: 040-240505 (Spiritus Mundis växel)

E-post: bokning@inteokej.nu för bokningar och offerter

Här hittar du oss!

Webb: inteokej.se

Forum: inteokej.nu

Facebook: facebook.com/InteOkej.nu

Instagram: instagram.com/inteokej

Twitter: twitter.com/inteokejnu

kontakt@inteokej.nu för övriga förfrågningar, press etc

Kontakta oss

39