Kvalitets- och patientsäker- hetsrapport 2018 · Kvalitets- och patientsäkerhetsrapport 2018,...

Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden

Kvalitets- och patientsäker-hetsrapport 2018

Kvalitets- och patientsäkerhetsrapport 2018, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 2(19)

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ........................................................................................................................ 3

2 Mål och strategier ..................................................................................................................... 4

3 Organisatoriskt ansvar för arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla följa upp och säkra kvaliteten i verksamheten ....................................................................... 5

4 Avvikelser .................................................................................................................................. 8

5 Uppföljning genom egenkontroll ............................................................................................. 9

6 Samverkan för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten ..................... 13

7 Riskanalys ............................................................................................................................... 15

8 Hantering av klagomål och synpunkter ................................................................................ 16

9 Systematiskt förbättringsarbete ............................................................................................ 17

10 Samverkan med den enskilde och närstående ..................................................................... 19


1 Sammanfattning Sammanfattning del 1

Inom äldreomsorgen har digital signering införts för att uppnå god kvalitet, resultat påvisar att patientsäkerheten har ökat. Samtliga verksamheter arbetar kontinuerligt med klagomål och synpunktshanteringen i en del av kvali-tets och utvecklingsarbetet. Samtliga verksamheter arbetar regelbundet och systematiskt med uppföljning och åtgärder av avvikelser. Inom funktionshinder är en viktig del i arbetet med kvalitet att tillse god och säker doku-mentation samt att arbeta med uppdaterade och i delaktighet framtagna genomförandeplaner. Bemötande och förhållningssätt är centrala frågor för att säkra kvaliteten och kompetensutveckling för personalen. Två av tre Lex Sarah-rapporter som inkommit stödjer bedömningen att detta arbete behöver prioriteras. Under året har verk-samhetsområdet tillhandahållit extern utbildning/handledning på enheter där behovet varit särskilt stort för att komma till rätta med brister som uppmärksammats. Insatsen har haft fokus på att arbeta med LSS som utgångs-punkt och frågor kring bemötande och förhållningssätt. Vidare har ett antal utbildningar för delar av personalen genomförts, till exempel utbildning i brandsäkerhet och lyftteknik. Inom myndighetsverksamheten är samarbete såväl internt som externt är viktig för kvaliteten i verksamhetens insatser till alla klienter. Utveckling pågår konti-nuerligt av samarbetet mellan enheterna och med övriga verksamheter inom kommunen. Rutiner och riktlinjer för verksamheten utvecklas och revideras kontinuerligt och tillförs verksamhetssystemen för god tillgänglighet för all personal. Arbetet med att använda SIP (Samordnad Individuell Plan) för bättre samverkan med interna och externa aktörer pågår och har förbättrats under första delen av 2018. Metodmedvetenhet är viktig i genom-förandet av verksamhetens insatser. De olika enheterna arbetar utifrån utredningssystem, bedömningsinstrument och metoder som är evidensbaserade och syftar till en enhetlighet i bedömningar och utförande. Vidare har hem-sjukvården och särskilt boende fortsatt sitt arbete med kvalitetsregister såsom palliativregistret och BPSD. Hem-sjukvården har infört hemsjukvårdspärm hos samtliga omsorgstagare med de dokument som är av vikt för vår-den. För att förbättra och utveckla verksamheten satsades det resurser på en metodutvecklare på 50 % för hem-sjukvården.

Sammanfattning del 2

Åtgärder som planeras är att stärka dokumentationen inom alla verksamhetsområden. Generellt inom verksam-hetsområdena finns förbättringsområden kring hur man skriver en adekvat genomförandeplan samt hur man skriver löpande anteckningar i dokumentationssystemet treserva. Det finns en arbetsgrupp i sektorn som idag arbetar med social dokumentation. I den arbetsgruppen ska även representanter från samtliga verksamhetsområ-den delta med start från hösten. Myndighetsområdet kommer att fortsätta arbeta med utveckling av samver-kan, tydliggöra processen då ärenden lämnas över mellan enheter. Handläggarplattformar, metodträffar och ärendegenomgångar samt möten mellan myndighet och verkställighet ska fortsätta och utvecklas för en kvalitets-säkring av såväl handläggning som utförande samt samverkan. Den avvikelserutin som tagits fram för sektorn ska implementeras under hösten hos samtliga enheter. Man ska också följa de riktlinjer och rutiner som finns rörande social dokumentation. Inom de närmaste månaderna kommer samtliga äldreboenden att utveckla en visuell dag- och veckoplanering för de boendes behov och insatser. Under kommande period planeras fortsatt kvalitetssäkring av läkemedelshanteringen, rutiner för hantering och kontroll kommer att utvecklas, fortsatt upp-följning och åtgärder av det digitala systemet samt kompetensutveckling.


2 Mål och strategier Med kvalitet avses att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och be-slut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter.

Den som bedriver verksamhet ska bedöma vilka processer och rutiner som behövs för att säkra att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter. Processerna och ruti-nerna ska användas för att kunna utveckla och säkra verksamhetens kvalitet.

Nedan visas en sammanställning över sektorns fastställda processer. En fullständig dokumentation över sektorns processer med lagkrav, aktiviteter, rutiner och riskanalyser återfinns i sektorns kvalitetsplan i Stratsys, under Kva-litetsledningssystem SOSFS 2011:9, fliken planera. Kvalitetsplanen utgör sektorns mål och strategier för kvali-tetsarbetet.

För samtliga fastställda processer på sektorsövergripande nivå har rollen processledare definierats. Processleda-ren har i uppgift att bevaka och samordna förbättringsarbetet inom processen.

Arbetet med att fastställa processer pågår enligt projektplan. Allt eftersom nya processer fastställs kommer de att redovisas i avsnitt 2.1.

2.1 Processer Fastställda processer

Basal hygien

Lex Sarah

Lex Sarah: SiS/Enskild verksamhet

Användning av skyddsåtgärder


3 Organisatoriskt ansvar för arbetet med att systema-tiskt och fortlöpande utveckla följa upp och säkra kva-liteten i verksamheten

Ansvar

Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för att:

• Det finns ett ledningssystem för verksamheten. • Ledningssystemet används för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvali-

tet. • Ledningssystemet anger hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande ut-

veckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten. • Med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamhet-

en. • Fastställa mål och inriktning för sektor arbete, trygghet och omsorg. • Fastställa en årlig kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse utifrån nämndens ansvarsområde.

Sektorchef (Tillika verksamhetschef enligt § 29 Hälso- och sjukvårdslagen) ansvarar för att:

• Insatser inom sektorns område håller en god kvalitet och att den enskilde får ett professionellt stöd och bemötande.

• De verksamhetsplaner och andra dokument som krävs för att styra och leda den operativa verksamheten i riktning mot uppställda mål upprättas och kommuniceras.

• Med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten på sektornivå.

• Leda och fördela det övergripande kvalitetsarbetet inom sektorn. • Förvissa sig om att ledningssystemets olika processer är kända och följs. • I samverkan med stödfunktionerna medicinskt ansvarig sjuksköterska, socialt ansvarig samordnare och

verksamhetsutvecklare initiera, fastställa och följa upp riktlinjer och rutiner på sektornivå. • Upprätta en årlig kvalitets- och patientsäkerhetsrapport/berättelse på sektornivå. • Årligen revidera ledningssystemet i samverkan med verksamhetsutvecklare.

Verksamhetschef ansvarar för att:

• Insatser inom verksamhetens område håller en god kvalitet och att den enskilde får ett professionellt stöd och bemötande.

• Upprätta en årlig verksamhetsområdesplan. • Med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten

på verksamhetsnivå. • Leda och fördela det övergripande kvalitetsarbetet inom sitt verksamhetsområde. • Förvissa sig om att ledningssystemets olika processer är kända och följs. • Initiera, fastställa och följa upp riktlinjer och rutiner på verksamhetsnivå. • Upprätta en årlig kvalitets- och patientsäkerhetsrapport/berättelse på verksamhetsnivå.

Enhetschef ansvarar för att:

• Insatser inom enhetens område håller en god kvalitet och att den enskilde får ett professionellt stöd och bemötande.

• Upprätta en årlig enhetsplan. • Med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten

på enhetsnivå. • Leda och fördela det övergripande kvalitetsarbetet inom sitt/sina enhetsområden.


• Förvissa sig om att ledningssystemets olika processer är kända och följs. • Initiera, fastställa och följa upp rutiner på enhetsnivå. • Följa upp och revidera rutiner på enhetsnivå. • Genomföra egenkontroll enligt kvalitetsledningssystem SOSFS 2011:9 i Stratsys. • Upprätta en årlig kvalitets- och patientsäkerhetsrapport/berättelse på enhetsnivå.

Verksamhetsutvecklare ansvarar för att:

• Driva och hålla samman arbetet med sektorns kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9 • Bistå och fungera som administrativt stöd till sektorchef vid upprättande av en årlig kvalitets- och pati-

entsäkerhetsrapport/berättelse på sektornivå. • Bistå och fungera som administrativt stöd till sektorchef vid upprättande av nämndplan, och vid delårs-

rapporter och årsbokslut. • Vara chefer inom sektorn behjälplig inför kvalitets- och patientsäkerhetsrapporter/berättelser. • Vara chefer inom sektorn behjälplig vid upprättande av verksamhetsområdesplaner, enhetsplaner och in-

för delårsrapporter och bokslut. • Samordna och vara sektorns kontaktperson vid nationella jämförelser såsom exempelvis öppna jämfö-

relser och kommunens kvalitet i korthet. • Delta i och samordna övergripande kvalitetsprojekt. • I samverkan med sektorchef årligen revidera dokument som ingår i sektorns kvalitetsledningssystem en-

ligt SOSFS 2011:9.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska/Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAS/MAR ansvarar för att:

• Den kommunala hälso- och sjukvården håller en god kvalitet. • Bistå och fungera som administrativt stöd till sektorchef vid upprättande av en årlig kvalitets- och pati-

entsäkerhetsrapport/berättelse. • Utföra granskningar och uppföljningar inom Hälso- och sjukvårdens område enligt fastställda dokument

från nämnden samt utifrån klagomål, avvikelser och särskilda uppdrag. • Redovisa resultat av granskningar till sektorns ledningsgrupp och omsorgs- och arbetsmarknadsnämn-

den. • Utfärda revidera och fastställa riktlinjer utifrån aktuell lagstiftning. • Utreda och anmäla händelser till Socialstyrelsens tillsynsenhet samt att informera nämnden om att en lex

Maria-anmälan har skickats till IVO, samt att informera patient eller närstående samt att dokumentera detta i patientens journal.

• Fungera som stöd och bistå verksamhetsutvecklare med att driva och hålla samman arbetet med sek-torns kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9.

Socialt ansvarig samordnare/utredare, (SAS) ansvarar för att:

• Utföra granskningar och uppföljningar inom socialtjänstens område enligt fastställda dokument från nämnden samt utifrån klagomål, avvikelser och särskilda uppdrag.

• Initiera och följa upp riktlinjer och rutiner på sektornivå. • Redovisa resultat av granskningar till sektorns ledningsgrupp och nämnd. • Följa upp och granska externa utförare enligt fastställt dokument från nämnden. • Utreda rapporter gällande lex Sarah utifrån nämndens antagna rutiner för tillämpning av bestämmelserna

om Lex Sarah. • Fungera som stöd och bistå verksamhetsutvecklare med att driva och hålla samman arbetet med sek-

torns kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9.

Kvalitets- och utvecklingsansvarig Individ- och familjeomsorg ansvarar för att:

• Bistå verksamhetschef och enhetschefer på IFO i utförandet av granskningar och uppföljningar inom socialtjänstens område enligt fastställda dokument.

• Fungera som stöd och bistå verksamhetsutvecklare med att driva och hålla samman arbetet med sek-torns kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9.


• Bistå och fungera som administrativt stöd för verksamhetschef och enhetschefer på IFO vid upprättan-det av en årlig kvalitets- och patientsäkerhetsrapport/berättelse på verksamhetsnivå och enhetsnivå.

• Delta i kvalitetsprojekt samordnade av verksamhetsutvecklare. • Vid anmodan utreda händelser enligt Lex Sarah.

Hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att:

• Bidra till att en hög patientsäkerhet upprätthålls genom att aktivt delta i verksamhetens kvalitetsarbete, ifrågasätta och utvecklar rutiner.

• Ha kännedom om och arbeta enligt gällande riktlinjer och rutiner.

Socialsekreterare, biståndshandläggare m.fl. ansvarar för att:

• Handläggning av ärenden sker rättssäkert utifrån gällande lagstiftning riktlinjer och rutiner. • Bidra till att en hög rättssäkerhet upprätthålls. • Ha kännedom och arbeta efter gällande riktlinjer och rutiner.

Undersköterska, vårdbiträde, stödpedagog, stödassistent m.fl. ansvarar för att:

• Medverka till att de omsorgsinsatser som genomförs är av god kvalitet, genom att aktivt delta i verksam-hetens kvalitetsarbete, ifrågasätta och utveckla rutiner.

• Ha kännedom och arbeta enligt gällande riktlinjer och rutiner.


4 Avvikelser Avvikelser

SAS och MAS har under våren 2018 arbetat med att ta fram en ny avvikelserutin. Rutinen är presenterad för alla verksamheter inom ATO. Inom äldreomsorgen har det skrivits många avvikelser, främst gällande fall. Med an-ledning av detta har verksamheterna inom äldreomsorgen arbetat systematiskt med att minska fall- och medicin-avvikelser. Detta innebär regelbundna teamträffar med berörda parter såsom sjuksköterskor, fysioterapeut, ar-betsterapeut, koordinator, medarbetare och enhetschef, där avvikelser diskuteras och plan för åtgärder upprättas med målsättningen att dessa ska undanröjas. Några av enheterna har under året jobbat med att utse kvalitetsom-bud som då ansvarar för att fokusera extra på avvikelserna och kvalitet inom enheten. Verksamhetsområde funktionshinder har också skrivits en del avvikelser, de flesta är utifrån medicinhantering. Verksamheterna arbe-tar kontinuerligt med avvikelser och följer de rutiner som är framtagna. Avvikelserna har analyserats och utifrån avvikelse har åtgärder gjorts för att förhindra uppkomsten av en ny avvikelse. Arbete med att redovisa rätt sak som avvikelse kommer man också att informera och utbilda kring. Verksamheter inom hemsjukvården och sär-skilt boende har en del avvikelser. Avvikelserna gäller främst brister i hantering av läkemedel och fall. Under hösten 2017 infördes ett system för digital signering av läkemedel. Systemet justeras regelbundet och idag sätts fokus på brister och förbättringsbehov inom läkemedelshanteringen.

Samtliga verksamheter har lämnat in Lex Sarah-rapporter, dessa har ansvarig SAS utrett och följt upp med krav på åtgärder. Inom vissa verksamheter är åtgärderna pågående och vissa åtgärder har redan genomförts. Några utav Lex Sarah-utredningarna har sänts vidare till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) och återkoppling har skett till de berörda verksamheterna. Verksamheterna fortsätter att arbeta kontinuerligt med att följa de rutiner som är framtagna gällande Lex Sarah.

De flesta avvikelser som rapporteras handlar fortsatt övergripande om brister i hantering av läkemedel och fall.

Ett stort antal avvikelser som rör läkemedelshantering har registrerats i verksamhetssystemet under första halv-året 2018. I samband med att digital signering av Hälso- och sjukvårdsåtgärder (signering av läkemedelsadmini-strering) införts (MCSS), har enheterna fått en tidsmässigt omedelbar återkoppling av allt som avviker från ordi-nerad läkemedelsbehandling och så som signeringslistan är utformad. Enheterna strävar mot att finslipa samver-kan och dialog mellan legitimerad personal och utförare av delegerad läkemedelshantering för att optimera följ-samheten. Samverkan krävs när tidsramar för läkemedelsadministrering och planering och utförande av insatser hos den enskilde ska fungera ihop på ett bra sätt.

Under våren har oförklarligt svinn av kontrolläkemedel (narkotiska läkemedel) upptäckts i olika förråd samt i enskilda patienters läkemedelsskåp. Eftersom utökad kontroll och förbrukningsregistrering introducerats via digitala signeringsverktyget MCSS upptäcks även oförklarligt svinn av enstaka läkemedelsdoser genom tidsmäss-igt omedelbar återkoppling. Dessvärre är inte svinnet inte klarlagt i något av fallen, men händelserna är polisan-mälda och enheterna arbetar systematiskt med utredning av händelserna. Enheterna har under tiden vidtagit en mängd åtgärder som varit mer eller mindre effektiva för att få klarhet i orsakerna.

En anmälan av risk för allvarlig vårdskada (Lex Maria) har förekommit under tidsperioden. En patient riskerade att skadas allvarligt vid ett fall ur en lyftsele som applicerats felaktigt. Åtgärder för att förhindra liknande hän-delse, blev beslut i Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden om en kvalitetssäkrad internutbildning för säker han-tering av lyftar ett s.k. "Lyftkörkort". Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och en arbetsgrupp inom reha-benheten fick i uppdrag att sätta samman ett utbildningskoncept. Mer direkta åtgärder är att tydliggöra instrukt-ion för användande av lift och lyftsele i direkt anslutning till utrustningen samt att påminna om följsamheten till rekommendationen att alltid vara två medarbetare vid användandet av lyft, och då i synnerhet vid användning av golvlyft. Förslaget på utbildningskonceptet ”Lyftkörkort” kommer att redovisas för sektorledningen 23 oktober för beslut om genomförande.


5 Uppföljning genom egenkontroll Nationella och regionala kvalitetsregister

Riskscreening

Samtliga personer som flyttar in på särskilt boende erbjuds riskbedömning för fall, undernäring samt trycksår. Detta arbete genomförs i tvärprofessionella teamträffar på samtliga boenden. Under 2017 beslutades att använ-dandet av kvalitetsregistret Senior Alert skulle upphöra. Dock har verksamheterna ansvar att fortsatt arbeta risk-förebyggande. Detta ställer krav på enhetlig struktur och dokumentation som en arbetsgrupp med enhetschefer samt MAS arbetar fram under hösten 2018.

Demensvård och omsorg

Arbetet med BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) fortsätter och skattning genomförs vid behov för de patienter som behöver det. Samtlig personal inom särskilda boende med demens-omsorgsinriktning, har genomgått utbildning i skattning av BPSD. Skattningar görs regelbundet genom tvärpro-fessionella team som består av undersköterska, sjuksköterska och enhetschef. Med på mötet finns specialutbildad administratör i registret. Antalet administratörer i kvalitetsregistret har under våren 2018 ökat.

Vissa särskilda boenden, som t.ex. Klockareängen har under perioden genomfört skattning för en tredjedel av alla som bor där.

Palliativ vård

Följsamheten till de kvalitetsindikatorer som Socialstyrelsen tagit fram för god palliativ vård följs i Svenska Pallia-tivregistret. Data insamlas från de registrerade dödsfallsenkäter som fylls i av ansvarig sjuksköterska efter ett dödsfall inom kommunal Hälso- och sjukvård. Resultat under första halvåret 2018 visar en ökning av andelen patienter som fått ett dokumenterat brytpunktsamtal, 85,4 %

Andelen personer som avlidit utan trycksår har dock försämrats något från 97,3% motsvarande period föregå-ende år, till 90,2 %.

Resultatet visar på en mycket hög följsamhet för att tillse att det finns ordinerad läkemedelsbehandling mot smärta och ångest. I 97,6 % av fallen finns en klar ordination på läkemedel mot smärta, och i 95% av fallen lä-kemedel mot oro och ångest. Hemsjukvården och primärvården samt den sjukhusanknutna läkaren i AVH-teamet (Avancerad vård i hemmet) har framtagna trygghetsordinationslistor som används för att i god tid planera palliativ vård. Att använda validerat smärtskattningsinstrument för att mäta och dokumentera upplevd smärta, behöver däremot förbättras. Resultatet visar att smärtskattning genomförs under sista levnadsveckan i 41,5 % av fallen. Resultatet visar inte i vilken utsträckning smärtlindring ges vid symptom, utan enbart om ett validerat smärtskattningsinstrument använts och dokumenterats. Detta resultat kan tyda på att sjuksköterskan i pati-ent/sjusköterskerelationen använder sin kliniska kunskap och erfarenhet vid bedömning och beslut om åtgärd, snarare än att man lutar sig mot ett formellt smärtskattningsinstrument och därefter fattar beslut om åtgärd.

Under sista levnadsveckan mäts även i vilken utsträckning man använder bedömningsinstrument för att värdera munhälsan. Resultatet är fortsatt lågt och i enbart 14,6 % av fallen genomförs denna validerade skattning.

Enheterna sammantaget arbetar medvetet med att tillse mänsklig närvaro i dödsögonblicket och uppnår detta i 92,7 % av fallen.

Resultatet i Svenska Palliativregistret baseras på den mängd registrerade dödsfallsenkäter som genomförs. Urvalet var lägre under första halvan av 2018 (41 vårdtillfällen) jämfört med 73 vårdtillfällen under motsvarande tidspe-riod under 2017.

Öppna jämförelser

Resultatet av år 2018 års öppna jämförelser inom Äldreomsorg har ännu inte presenterats.

Funktionshinderenhetens resultat ifrågasätts i sin helhet. Inom LSS delen finns 35 indikatorer varav 4 är grön-markerade. Detta upplevs inte som att det stämmer då verksamhetsområdet inte känner igen flera av punkterna som är markerade med ett nej eller är utelämnade som verksamheten faktiskt arbetar med. Detta jämfört med


föregående år då 10 områden redovisades med grönt, så det är i verkligheten ingen skillnad varför inrapporte-ringen ifrågasätts.

När det gäller stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning – Socialpsykiatri redovisas 8 gröna markering-ar på totalt 34 indikatorer. Föregående år var det 10 gröna markeringar, och där har heller inte skett någon för-ändring som föranleder att antalet gröna markeringar ska minska, resultatet i ifrågasätts.

Inrapporteringen till öppna jämförelser som berör Individ- och familjeomsorgens verksamheter anses inte heller stämma överens med hur det ser ut i verksamheten, bl.a. avseende kompetensutveckling av personal, rekrytering-ar av familjehem, samordning och samverkansrutiner samt aktuell rutin för SIP-planer.

En möjlig förklaring till att resultaten inte stämmer mot föregående års resultat är att de är relativa jämfört andra kommuner. Huruvida en kommun exempelvis hamnar i det gröna fältet (de 25% i landet som ligger högst) är avhängigt vilka förbättringar som skett i andra kommuner.

Målgruppsundersökningar

Biståndsenheten har genomfört en brukarundersökning under våren 2018 i verksamhetsområdet funktionshinder avseende brukare med särskilt boende. 44 Procent av brukarna svarade.

Över lag är alla boenden bra på att ha aktuella genomförandeplaner. Endast i några fall saknades genomförande-planer och i några fall var klienten/god man/anhörig missnöjd med den.

En klar majoritet känner också att de får stöd i den omfattning som bestämts och att de kan nå personalen vid behov.

Majoriteten säger även att det finns möjlighet till gruppaktiviteter på sina boenden, men många lägger till att det sker för sällan. Många godemän/anhöriga är inte säkra på hur ofta klienten erbjuds att delta.

Hälften uppger att det finns möjligheter till aktiviteter på tu man hand med personalen medan resterande hälft antingen säger att det inte finns möjlighet eller så är klienten/god man/anhörig osäker på om det finns sådana aktiviteter att tillgå. I samma boende fanns de som sa att det inte fanns tillgång till aktiviteter på tu man hand och andra som sa att det fanns.

En klar majoritet av klienten trivs på sina boenden. Lite mer än hälften av god man/anhörig är nöjda med sin klients boende. En del är missnöjda och en del har svarat både ja och nej. När de gode männen/anhöriga/ skrev varför de tyckte som de gjorde så verkar det som att man överlag var nöjda med själva lägenheten/bostaden som klienten hade. Det som var negativt handlade främst om personal och det som framkommit är att de tycker att det finns för lite personal och att det var stor omsättning av personalen.

I ett specifikt boende tyckte man att omsorgen var bristfällig, att det saknades rutiner, att det saknades flexibilitet hos personalen, att ledningen som ansvarar för boendet är dålig. Många upplevde att deras klienter på det boen-det inte fick vad de behövde vad gäller omsorg.

Av de nationella brukarenkäter som genomförts under året framkommer att det finns brister i tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorgen. För att åtgärda det har verksamheten påbörjat ett arbete med att gå ifrån fasta telefontider.

Vidare har individ- och familjeomsorgen funnit brister avseende att följa delegationsordningen på enheten och på IFO i stort. Delegationsordningen har uppdaterats under våren 2018 och arbetsledning har poängterat vikten av att följa den. Det framkommer dock behov av fortsatt revidera delegationsordningen.

Brist på samarbete mellan enheterna, främst med barn och ungdomsenheten, samt brist på arbetsledning har lett till att det fattats beslut avseende familjehemsplaceringar utan att utredningsåtgärder avseende familjehemmet gjorts alls eller att det inte gjorts i tillräcklig omfattning eller inte tillräckligt snabbt. Riskerna här är allvarliga för de barn som placeras utanför det egna hemmet. Att förbättra rutiner och samarbete avseende detta finns med som mål i enhetens verksamhetsplan 2018.

Verksamhetsområde Äldreomsorg har utöver Öppna jämförelser inte genomfört några egna målgruppsunder-sökningar under 2018 för målgruppen äldre över 65 år. Däremot för målgruppen "personer med hemtjänst under 65 år" har en enkätundersökning genomförts innan sommaren. Enkätfrågorna är utformade utefter frågorna i Öppna jämförelser för personer över 65 år, så att dessa kan jämföras. Enkäterna skickades ut till 31 st personer i


kommunen som har aktuella hemtjänstinsatser. 12 st svarade på frågorna. Det kan med säkerhet inte dras några slutsatser av årets enkät eftersom det är så få personer som svarat på frågorna. Målet är att fortsätta årligen med denna enkätundersökning för att kunna jämföra mellan åren och med målgruppen över 65 år. Målet är att också få en större andel svarande på enkäten framöver.

Granskning av journaler och annan dokumentation

Granskning av journaler genomförs systematiskt och regelbundet i de verksamheter som handlägger ärenden. Individ- och familjeomsorgen beskriver att man både systematiskt med vissa tidsintervall genomför granskningar av dokumentationen samt via stickprov. Uppföljning och kontroll av journaldokumentation vid genomförandet av insatser som rör Hälso- och sjukvård samt socialtjänst, sker i större utsträckning genom anställda pedagoger i verksamheten eller genom fastställda granskningsmallar.

Resultat från granskningarna har för Individ- och familjeomsorgen vid ett tillfälle resulterat i en anmälan enligt Lex Sarah. I övrigt finns inga resultat redovisade för första halvan av 2018. Orsaken till detta kan vara att gransk-ningen i vissa verksamheter ligger planerad under hösten, bland annat för den kommunala Hälso- och sjukvår-den.

Förhållningssätt och attityder hos personalen

Samtliga medarbetare inom sektorn bjöds in till föreläsning om lågaffektivt bemötande med Bo Hejlskov Elvén. Syftet var att stärka medarbetarnas kompetens och mana till att reflektera kring bemötande och attityder i det dagliga arbetet.

Synpunkter från tillsyns/gransknings/revisionsrapporter

Inspektionen för vård och omsorg har granskat och gjort tillsyn på Barn- och ungdomsboendet Byvägen, under perioden. Fokus har varit att granska personalens kompetens inom AKK. AKK står för Alternativ och Komplet-terande Kommunikation och innebär att man kompletterar eller ersätter ett bristfälligt tal eller språk. Förutom uttryckssätt som kroppsspråk och gester (ibland kallade naturliga AKK-former), finns specifika AKK-former som tecken, bilder och ord. Behov av AKK finns i olika grupper med funktionsnedsättningar. Granskningen avslutades utan vidare åtgärder.

Samverkansavvikelse inom SIMBA

Hemsjukvårdens mottagna avvikelser

-Svinn ur läkemedelsförråd 1 st,

-Stygn som borde varit omlagt 1 st,

-Namn och personnummer stämmer inte överens på remiss 1 st,

-Sjukhus undrar varför patienten inte skickats in tidigare 1 st,

-Blodprov ej tagits i tid 1 st,

-Hemsjukvårdens bedömning om inskrivning ifrågasätts 1st

-Upprepade gånger tagit blodprov i fel rör 1 st,

-Hemsjukvården konsulterar "icke-listad vårdcentral" 1 st.

samt 2 avvikelser som ställts till fel instans, men inkommit till hemsjukvården

Hemsjukvårdens utskickade avvikelser

-Patient har redan gått hem när kallelse till vårdplanering i SAMSA inkommer 1 st,

-Trycksår misstänks ha uppkommit på boendet men visar sig ha uppkommit vid undersökning på Kungälvs sjukhus 1 st,

-Kallelse till VPL kommit i fel inkorg i SAMSA så kommunen missat vårdplanering 2 st,

-Patient hemskickad från sjukhus utan VPL 2 st,


-Patient inkommit till akutmottagningen (psykiatri), när hemsjukvården söker pat. så finns denne inte kvar och man vet inte var patienten är 1 st,

- Patient som är inneliggande enligt LVM släpps ut av läkare 1 st,

- Förändrad läkemedelsbehandling meddelas ej hemsjukvården vid utskrivning 2 st,

-Information vid hemgång ej lämnad 1 st,

-Bedömning och dokumentation av patientens hälsotillstånd saknas i kallelse till vårdplanering och är vid ett tillfälle helt felaktig 2 st,

-Patienten skickas hem till gammal adress 1 st,

-Patient har inte fått ett brytpunktssamtal (palliativ vård) på sjukhus 1 st,

-I medskickad rapportering av patienten finns även papper på en annan okänd pat 1 st,

-Administrativa meddelanden öppnas inte i SAMSA av sjukhus 1 st,

-Närhälsan besöker inte palliativ patient med behov av läkarbesök på korttidsenheten 1 st.


6 Samverkan för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten

Samverkan med psykiatriska öppenvården i Älvängen behöver utvecklas. Möten sker i dagsläget men formen för samverkan behöver utvecklas. En uppstart av lokal psykiatrigrupp har initierats av Kungälvs sjukhus (psykiatri-kliniken) genom diskussioner på Närområdesgruppens möte 12 september. Verksamhetsansvariga chefer i sek-torn som berörs kommer att ge förslag på medlemmar i gruppen vid nästkommande närområdesmöte under hösten. Det kommer att vara kommunens företrädare som sammankallar gruppen. Uppdragsbeskrivningen för gruppen finns tillgänglig på SIMBAs hemsida (Samverkan i mellersta Bohuslän och Ale.)

Planerings- och utvecklingsmöten pågår inom funktionshinderverksamheten, (PLUTO) som består av enhets-chefer, pedagog, bemanningsansvarig och koordinator träffas varje vecka för att diskutera utvecklingsfrågor.

Utifrån de avvikelser som upptäckts i MCSS har enhetschef inom assistansen inlett samverkan med MAS och systemansvarig för att förbättra hur vi skall kunna använda MCSS på ett smart och effektivt sätt, vilka rutiner verksamheten skall ha i Ale samt hur verkställigheten kan säkerställa bra vård, hjälp och stöd utifrån den enskil-des bästa. Arbetet planeras vara klart 2019.

Hemtjänsten samverkar främst via teamarbete, det vill säga träffar och samarbete mellan hemtjänst, hemsjukvård och Ale rehab. Enheterna har fasta tider för teamsamverkan där man kontinuerligt går igenom avvikelser. Ale hemtjänst har också ett nära samarbete med team trygg hemgång.

Nätverk för social dokumentation finns även inom hemtjänsten, där arbetet är att kvalitetssäkra organisationens dokumentation och utveckla arbetet enligt riktlinjer för social dokumentation.

Specialfunktionerna inom förebyggandeenheten samverkar för att förebygga fallskador, anordna träffpunkter för äldre, samordna stöd till anhöriga samt utveckla kvalitet och metoder övergripande inom äldreomsorgen.

Inom ramen för vård- och omsorgscollege erbjuder sektorn, som en kompetenshöjande åtgärd, några medarbe-tare möjlighet att slutföra basutbildning till undersköterska genom validering.

Under 2017 påbörjades ett arbete för att förbättra samverkan mellan IFO, Biståndsenheten och verksamhetsom-råde funktionshinder. Målet var att ta fram en modell för samverkan. En grupp bestående av enhetschefer samt verksamhetschefer träffades ett antal tillfällen under första halvan av året. Efter sommaren har gruppen inte haft några träffar. En arbetsgrupp har istället under 2018 utsetts i sektorn för att ta fram en verksamhetsövergripande modell för samverkan.

Inom ledningsgruppen för Särskilda boenden och Hälso- och sjukvård, sker samverkan med övriga inom ATO, rörande hälso- och sjukvård. En förändrad intern organisation för sjuksköterskorna har möjliggjort ökad konti-nuitet och stärkt samarbetet mellan hemsjukvården och övriga yrkesgrupper. Detta har också ökat samarbetet mellan sjuksköterska och omvårdnadspersonal och möjliggör en bättre personkännedom vid delegeringsförfa-randet av Hälso- och sjukvårdsåtgärder.

Verksamhetschef, MAS och enhetschef deltar i närområdesgrupp där primärvård och sjukhus är representerade. Syftet är att samverka kring de frågor som rör de mest sjuka äldre och optimera vården. Primärvårdens läkare och sjuksköterska i hemsjukvården samarbetar utifrån den tid som finns avsatt för kommunal hemsjukvård. På kväll, natt och helg finns jourläkare tillgänglig för konsultation på telefon eller för hembesök i bostad. Under kontorstid måndag till fredag finns AVH-teamet, avancerad vård i hemmet, Kungälvs sjukhus, tillgängliga. Tea-met består av läkare och sjuksköterska. De kan konsulteras på telefon och gör även hembesök, samma dag, om så behövs. Under året har projektet med utökad tid för hemsjukvårdspatienter fortsatt. Vårdcentraler kan samma dag göra hembesök hos vårdtagare om så behövs för att därmed undvika sjukhusinläggning. Samverkan med mobila hemsjukvårdsteam och mobilt närsjukvårdsteam finns fastställt som del i den läkarmedverkan som vård-centralerna och kommunen bedriver för hemsjukvårdspatienter med omfattande sjukdom.

Teamträffar inom särskilda boenden för samverkan kring arbetet med kvalitet och riskförebyggande arbete hålls mellan personal, enhetschef, sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut med olika regelbundenhet på enhet-erna.

Brukarråds/borådsmöten inom särskilda boenden hålls vid flera tillfällen under året och här sker samverkan


mellan frivilliga, enskilda omsorgstagare, anhöriga, aktivitetsombud och enhetschef. Samverkan med t. ex. frivil-ligverksamhet och de kyrkliga församlingarna förekommer också.

Vid matråd vår och höst sker samverkan mellan de ansvariga för matdistributionen, boende, kostombud och enhetschef. Även representant från kostenheten är ibland inbjuden till dessa råd för att få återkoppling rörande matsedlar m.m.

Samverkan finns på flera nivåer och i olika grupperingar inom och utanför den egna organisationen. Syftet att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet för den enskilde är ett uppdrag för enheter och verksamheter och som ska genomsyra samverkan.

Hemtjänstområdena Nödinge, Nödinge-Nol och Alafors ingår i ett klustersamarbete. Syftet med klustersamar-betet är bland annat ett mer resurseffektivt nyttjande av personalresurser samt kompetensutveckling. Även sam-arbete med Backaviks äldreboende inom klustersamarbetet är påbörjat.


7 Riskanalys Under uppföljningsperioden har olika riskanalyser gjorts inom särskilda boenden och Hälso- och sjukvårdens verksamhetsområde.

• Mat - att värma förberedd mat på helger på särskilda boenden • Säkerställande av leverans av mat från Ale matservice • Flytten från Vikadamm till Garverivägen i januari 2018. • Digital signering APPVA har medfört att rutinen kring kontroll av narkotikapreparat hemma hos patien-

terna samt på våra boenden förtydligats och implementerats. • Verksamhetsområdet har under våren fått beslut om ändrat antal bostäder och förändrad beman-

ning/bostad vilket krävde nya scheman. I samband med detta har risk och konsekvensanalys visat på risker för vilka åtgärder genomförts eller planeras:

1. Färre medarbetare ska göra lika mycket arbete, tidspress. Arbetsgivaren ska ta fram handlingsplan för varje enhet om vad som ska prioriteras/göras och hur eventuella synpunkter och klagomål ska tas om hand.

2. Neddragning av personal riskerar övertalighet. Arbetsgivare och HR-avdelning ska så långt möjligt hitta alter-nativ placering.

Funktionshinderverksamheten har sammantaget gjort tretton riskanalyser.

På Klockarevägens boende har risker i samband med förändringar för personalen vid schemaläggning identifie-rats. Risk som sågs kunna ge konsekvenser för den enskilde var att det nya tillvägagångssättet skulle ta tid från brukarna. Uppföljningen visar att det inte finns ett samband med de nya rutinerna och eventuell förändrad stöd-tid till brukarna. Dock behöver arbetet kring schemaläggning och bemanning utvecklas ytterligare på enheten för att ge ett mer positivt utfall totalt för verksamheten.

På Fyrklövergatan genomfördes en riskanalys avseende förändring av verksamhetens inriktning. Konsekvensen blev att en eventuell förändring av verksamhetens inriktning skulle kunna komma att påverka brukarna. Föränd-ringen har inte genomförts.

Individ- och familjeomsorgen har genomfört en riskanalys avseende organisatorisk flytt av Biståndsenheten, stängning av stödboendet Vallmon 2, stängning av stödboendet Brattås, tillförande av 0,5 tjänst förste socialsek-reterare samt ny organisering av vuxenenheten. Riskbedömningarna belyste få risker för vilka åtgärder beskrivits i handlingsplaner.

Skepplandas och Älvängens hemtjänst har i maj månad delats i två olika ekonomiska enheter. Enheterna har olika enhetschefer. Riskanalysen visade på mycket få risker. Uppföljning sker kontinuerligt under 2018 för att följa om syfte och mål uppnåtts.

Bohus hemtjänst har under perioden genomgått en förändring i form av utökat samarbete med Surte hemtjänst. Surte hemtjänst har flyttat till Bohus lokaler i maj 2018. I samband med flytten skedde riskanalyser på båda en-heterna. Enheten har uppdaterat och skapat nya rutiner avseende bland annat arbete kvällstid, larm samt sett över rutiner vid personalbrist. Flytten har dock inte bedömts innebära konsekvenser för den enskilde avseende kvaliteten och patientsäkerheten.

Individ- och familjeomsorgens verksamhetsområde har genomfört två riskanalyser. Bägge avser organisations-förändringar. Den ena analysen avsåg biståndsenhetens organisatoriska flytt till IFO. Analysen visade inga egent-liga risker. Den organisatoriska flytten genomfördes i maj månad.

Den andra analysen avser en eventuell förändring av vuxenenheten och biståndsenheten där biståndsenhetens ansvar för socialpsykiatriska ärenden förslagsvis ska flyttas till vuxenenheten. Beslut om förändringen är ännu inte fattat.


8 Hantering av klagomål och synpunkter Under våren inkom ett stort antal klagomål från anhöriga och brukare efter flytten från Vikadamm till Garveri-vägen. Det handlade om avsaknad av TV-apparater, att möbleringen inte var färdig, att gardiner saknades, avsak-nad av mobiltäckning, dörrar som inte fungerade, branddörrar som inte fungerade, klagomål avseende mat, be-manning och dörrar som gått i baklås.

Klagomålen har mötts upp enskilt och på särskilda möten och återkopplats till personal på APT. Då många av klagomålen riktats mot byggnaden har dessa förts vidare till internservice.

Funktionshinderenheten har under perioden tagit emot 27 synpunkter.

Klagomålen som inkommit till individ- och familjeomsorgen har främst handlat om missnöje kring fattade myn-dighetsbeslut eller bemötande.


9 Systematiskt förbättringsarbete Enheten Hemsjukvård har anställt en metodutvecklare på 50%. Metodutvecklarens uppdrag handlar även om att upprätta och förbättra rutiner i verksamheten.

Vårdplaneringssjuksköterskorna tar nu alla remisser/förfrågningar rörande kommunal Hälso- och sjukvård för att alla som skrivs in i hemsjukvården skall ha bedömts på likadant sätt.

Vårdplaneringssjuksköterskorna arbetar nu röda dagar mitt i veckan för att säkerställa hemsjukvårdens tillgäng-lighet, när lagen om trygg och säker in- och utskrivning på sjukhus tillämpas fullt ut i Västra Götaland. Detta innebär till exempel att patienter går hem från slutenvård även under helger.

I hemsjukvården har man valt att anställa fler Sjuksköterskor med vidareutbildning inom psykiatri. Syftet är att förstärka sjuksköterskegruppens kompetens, främst gentemot patienter inom LSS och i målgruppen socialpsykia-tri.

Hemsjukvården har vidare lagt om arbetsschemat från januari 2018. Detta innebär att sjuksköterskor nu har rast kväll och helg, bemanningen är mer jämnt fördelad. Under helgerna har även bemanningen höjts med 0,5 SSK på förmiddagarna, för att möta den upplevda arbetsbelastningen.

Björklidens särskilda boende har haft en överanställning som har lett till ökad kvalitet för de boende. Detta fi-nansieras inom ordinarie budget och har blivit möjligt genom ett intensivt arbete med bemanning och schema.

Webbutbildningar i allmän palliativ vård, BPSD, Demens ABC, Värdegrund och mat vid dysfagi har genomförts inom särskilda boenden. Även vissa personalgrupper har kompetensförstärkts genom utbildning i lågaffektivt bemötande.

En grupp undersköterskor har genomgått utbildning inom strokevård på Kungälvs sjukhus.

Funktionshinderområdets dagliga verksamhet genomgår en genomgripande förändringsprocess med syfte att effektivisera med bibehållen kvalitet. Arbetet leds av en projektledare som planerar, förankrar och verkställer nya metoder och arbetssätt. I samband med att daglig verksamhet fått större lokaler pågår ett systematiskt förbätt-rings- och utvecklingsarbete i syfte att ge brukarna möjlighet att välja flera olika sysselsättningar.

För att utveckla och höja kvaliteten på arbetet på enheten Klöverstigen och det stöd brukarna får har verksam-hetsområdets verksamhetspedagoger haft uppdrag på Klöverstigens- och Klockarevägens serviceboende under perioden. Stödpedagog anställdes under maj på 50% för att utveckla det pedagogiska arbetet och säkerställa ett gott och rättssäkert arbete på enheten. Övriga 50% nyttjas av enheten Krokstorp.

Under 2018 och 2019 ska försörjningsstödsenheten införa e-ansökan. Risken med traditionell ansökan är att den kan komma bort eller att inlämningsdatum är oklart. Enheten har haft situationer där sökande uppger att de läm-nat in en ansökan, men som inte har kommit fram. Med e-ansökan säkerställs att alla handlingar kommer fram och tas emot.

Under första halvåret 2018 har biståndsenheten genomfört en planerad specialisering. Av de sex SoL-handläggartjänster som är riktade mot framförallt ÄO riktas nu en tjänst helt mot vårdplaneringar och övriga fem tjänster handlägger de ärenden som finns i respektive träd i Treserva. Vad gäller LSS-/socialpsykiatri-handläggarna riktas två tjänster mot LSS-ärenden och två tjänster främst mot socialpsykiatri. Sedan tidigare finns ett mottagningsansvar på en tjänst om 50%. Effekten har blivit bättre balans avseende arbetsbelastningen. Uti-från ett brukarperspektiv skapar specialiseringen skapar bättre förutsättningar för en rättssäker myndighetsutöv-ning, trygghet och god service samt bra bemötande.

Arbetet med att ta fram ny vägledning för myndighetsutövning enligt SoL och LSS fortgår. Vägledningen avse-ende LSS/socialpsykiatri är i stort sett klar. Arbetet med vägledningen avseende SoL/ÄO fortsätter under hös-ten, liksom arbetet med att skapa en modell för rambeslut avseende hemtjänst. Syftet med ny vägledning är att skapa goda förutsättningar för professionella bedömningar, förankrade i rättspraxis och en hög rättssäkerhet för den enskilde. Med en modell för rambeslut kan brukarens valfrihet, självständighet och möjlighet till inflytande öka.

Biståndsenheten har tillsammans med vuxenenheten tagit fram en egen modell för samverkan med ett samver-kansavtal. Under sommaren/hösten har samverkan ytterligare fördjupats genom medhandläggarskap och gemen-


sam metodhandledning. Effekten är effektivare processer och enklare och tryggare för klienter/brukare.

Från och med den 25 september 2018 gäller den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Den innebär stora förändringar avseende hur kommunen och biståndsenheten ska samverka med sjuk-vården, både öppenvården och slutenvården. Lagen ställer bland annat krav på en snabbare process. Biståndsen-heten har sedan augusti utökats med en tjänst som helt riktats mot vårdplaneringar för att hantera dessa föränd-ringar. Nya beslutsformer och processer har skapats avseende "trygg hemgång". Nya rutiner formas och samver-kan har fördjupats mellan biståndsenheten/vårdplaneringshandläggaren, korttidsboende, trygg hemgång, hem-sjukvård och rehab.


10 Samverkan med den enskilde och närstående Utförarverksamheterna har regelbundna brukarrådsmöten och aktivitetsmöte. Anhörigstödjaren har haft möten med anhöriga, enskilt och i grupp. Brukare och anhöriga/företrädare har getts information om kommunens syn-punktshantering och hänvisas dit med eventuella synpunkter på enhetens arbete. Samtliga verksamheter har ge-nomförandeplansmöten för att säkra brukarens delaktighet och inflytande samt individuell utformning av verk-samheten.

Handläggningsprocessen från ansökan till beslut förutsätter den enskildes medverkan och delaktighet. Resultatet av utredning och beslut om insats leder till en individuellt utformad genomförandeplan som beskriver den en-skildes mål och delmål samt vad som ska göras och vem som ska göra vad. Rutin är att alltid efterfråga samtycke från den enskilde i syfte att kunna samverka med anhöriga och andra samverkanspartners såväl internt som ex-ternt. Personer med insatser från flera aktörer ska erbjudas en samordnad individuell plan, SiP.

Kvalitets- och patientsäker- hetsrapport 2018 · Kvalitets- och patientsäkerhetsrapport 2018,...

Documents

Transcript of Kvalitets- och patientsäker- hetsrapport 2018 · Kvalitets- och patientsäkerhetsrapport 2018,...