Del 1 - Introduktion och sammanfattning
Transcript of Del 1 - Introduktion och sammanfattning
Förvaltningsplan 2016-2021Bottenvikens vattendistrikt
Del 1 Introduktion och sammanfattning
Vattenförvaltning och dess verktyg i Sverige och i Bottenvikens vattendistrikt
Förvaltningsplan 2016-2021 för Bottenvikens vattendistriktDel 1 Introduktion och sammanfattning - Vattenförvaltning och dess verktyg i Sverige och i Bottenvikens vattendistriktDiarienummer 537-9859-2014Utgiven av Länsstyrelsen NorrbottenAnsvarig avd/enhet Vattenmyndighetens kansliFörfattare Vattenmyndigheterna i samverkanOmslagsfoto/fotograf 2014©Andreas BromanLayout Carina NankerTryckt hos E-print ABUpplaga 530 ex samt digitalt tillgänglig på www.vattenmyndigheterna.se
– I –
Förvaltningsplan 2016-2021 För Bottenvikens vattendistrikt
FÖRORD
Vattnet i Sverige och särskilt i dess norra delar ses ofta som något självklart, något som finns i rikliga mängder och håller hög kvalitet. Denna bild stämmer inte riktigt och så är heller inte fallet i andra delar av världen där vatten, både avseende mängd och kvalitet, är det som tydligast begränsar livets förutsättningar och därigenom ge-nomsyrar alla samhällen.
Förvaltningen av vatten är en miljö- och resursfråga med många dimensioner. Vatten är vårt viktigaste livsmedel, en av våra allra viktigaste resurser och utgör livsmiljö för många växter och djur. Det är därför naturligt att frågor om hur vi ska hantera vatten är nära förknippat med samhällsfrågor i stort. Vare sig vi dricker vattnet, utnyttjar det som kylvatten, till elproduktion, fiskar, badar eller gläds åt naturupp-levelsen måste vi alla ta ansvar.
Vatten är inte en vara som vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, för-svaras och behandlas som ett sådant. Vattenförvaltningen arbetar efter EG:s ram-direktiv för vatten för att nå god vattenstatus i alla grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten.
Den 16 december 2016 togs ett viktigt steg på vägen mot bättre vatten i Bottenvi-kens vattendistrikt. Då fastställde vattendelegationen miljökvalitetsnormer, åtgärds-program och förvaltningsplan 2016-2021 för distrikts vattenförekomster som tar vid efter förvaltningsplan och åtgärdsprogram 2009-2015. Dessa dokument ligger till grund för fortsatt arbete med att säkra, förvalta och förbättra tillståndet i distriktets grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten.
Vattenförvaltningsarbetet engagerar alltifrån kommuner och statliga myndigheter men förutsätter också deltagande från andra intressenter såsom privatpersoner, företag och vattenråd. En utmaning kommande år blir att se till att vattenfrågorna i högre grad integreras i samhällsplanering och myndighetsutövning, liksom att vattenfrågorna medvetandegörs i högre utsträckning hos verksamhetsutövare och enskilda. Vår målsättning är att miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram ska bli effektiva verktyg för att nå uppsatta mål. Att arbeta med vattenfrågorna på ett samman hållet och genomtänkt sätt ger resultat i form av bättre vatten, goda vattenmiljöer och hållbara vattenresurser.
Nu är tid för bättre vatten!
Sven-Erik Österberg Landshövding vid länsstyrelsen i Norrbottens län Ordförande i vattendelegationen i Bottenvikens vattendistrikt
– II –
Förvaltningsplan 2016-2021 För Bottenvikens vattendistrikt
BAKGRUND TILL BESLUTADE DOKUMENT
Vattendelegationen vid vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikt har den 16 december 2016 beslutat om Förvaltningsplan 2016-2021 för Bottenvikens vatten-distrikt (537-14223-2016). Detta enligt 5 kap 1 § förordningen (2004:660) om förvalt-ning av kvaliteten på vattenmiljön.
Vattendelegationen beslutade samtidigt, enligt 3 kap 1 § förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, om miljökvalitetsnormer för yt- och grundvattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt. Miljökvalitetsnormerna är föreskrivna genom Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten för Bot-tenvikens vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bot-tenvikens vattendistrikt (25 FS 2016:32 A 26).
Vattendelegationen har även samma dag beslutat om Åtgärdsprogram 2016-2021 för Bottenvikens vattendistrikt. Detta enligt 6 kap 1 § förordningen (2004:660) om för-valtning av kvaliteten på vattenmiljön. Åtgärdsprogrammet riktas till myndigheter och kommuner och innehåller de åtgärder som krävs för att kunna följa miljökvali-tetsnormerna. Åtgärdsprogrammet ingår i förvaltningsplanen.
Dessa beslut har föregåtts av samråd enligt 2 kap 4 § förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. I samrådet ingick förslag till miljökvali-tetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt. De synpunkter som inkom under samrådet har sammanställts i en särskild sammanställ-ning (537-9859-2014). Vattenmyndigheten har, enligt 6 kap 11 § miljöbalken, även genomfört en miljöbedömning av åtgärdsprogrammet. I miljöbedömningen ingår en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 12 § miljöbalken (537-9859-2014) som be-slutades innan samrådet av vattendelegationen (537-9868-2014). Efter samrådet har regeringen prövat åtgärdsprogrammet enligt 6 kap. 4 § förordningen (2004:660) och beslutade 2016-10-06 (M2015/01776/Nm m.fl) om ett antal förändringar av åtgärds-programmet som har inarbetats i det slutliga åtgärdsprogrammet.
– III –
Förvaltningsplan 2016-2021 För Bottenvikens vattendistrikt
FÖRVALTNINGSPLAN FÖR BOTTENVIKENS VATTENDISTRIKT 2016-2021
Vattenmyndighetens förvaltningsplan är uppdelad i fem olika delar. Till detta kom-mer länsstyrelsens föreskrift om miljökvalitetsnormer för vatten samt ett antal bila-gor. Nedan följer en kort beskrivning av förvaltningsplanens delar och deras innehåll så att du som läsare smidigt ska kunna hitta den del, eller det avsnitt i en viss del, du är intresserad av.
Del 2Vattenförvaltning
2009-2015
Del 3Övervaknings-
program
§Miljökvalitetsnormer
MKN
Del 4Åtgärdsprogram
Del 5Vattenförvaltning
2016-2021
Del 1 Introduktion Förvaltningsplan
2016 - 2021
Bilagor
Del 1 – Introduktion och sammanfattning inleder hela förvaltningsplanen och sammanfattar alla delar i förvaltningsplanen inklusive åtgärdsprogrammet. Här beskrivs nätverk och roller på alla samverkansnivåer, tillsammans med en bakgrund till varför arbetet är så viktigt.
Del 2 – Vattenförvaltning 2009-2015, här hittar du alla resultat från kartläggnings- och analysarbetet. Här finns även information om principer för framtagande av miljökvalitetsnormerna. Samverkan och samråd som genomförts under den gångna sexårscykeln redovisas också. Beskrivningarna har fokus på att visa resultat medan metoder och arbetssätt återfinns i bilaga 1.
Del 3 – Övervakningsprogram 2009-2015. Den här delen visar bland annat vilken övervakning som ligger till grund för statusklassificeringen.
– IV –
Förvaltningsplan 2016-2021 För Bottenvikens vattendistrikt
Del 4 – Åtgärdsprogram 2016-2021, innehåller åtgärdslistan med samtliga åtgärder riktade till myndigheter och kommuner. Du hittar även den samhällsekonomiska konsekvensanalysen av dessa åtgärder här.
Del 5 – Vattenförvaltning 2016-2021, här blickar vi framåt och tittar på vad som kan vara särskilda frågor att beakta inom vattenförvaltningen de kommande sex åren.
Till detta kommer länsstyrelsens i Norrbotten län föreskrift, 25 FS 2016:32 A 26, om miljökvalitetsnormer för vatten om kvalitetskrav för vattenförekomster inom vattendistriktet och de miljökvalitetsnormer som har fastställts för vattenföre-komsterna inom distriktet.
Till förvaltningsplanen finns ett antal bilagor. I dessa går det att läsa allt om vilka metoder och arbetssätt som använts i statusklassificeringen, vilka krav från vatten-förvaltningsförordningen som förvaltningsplanen uppfyller och vilka referenser som har använts i arbetet. Då Bottenvikens vattendistrikt även innehåller vattenförekom-ster som gränsar till Nordland och Troms fylken ska relevanta delar ur förvaltnings-plan och åtgärdsprogram även finnas med som bilaga.
Följande bilagor följer med Förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt:
Bilaga 1. Arbetssätt och metoder
Bilaga 2. Krav enligt vattenförvaltningsförordningens bilaga 1
Bilaga 3. Ordlista
Bilaga 4. Referensmaterial
Bilaga 5. Åtgärdsprogrammets underlagsdokument
Bilaga 6. Samlad redovisning av åtgärder enligt artikel 11.3 och 11.4 i ramdirektivet för vatten
Bilaga 7A. Utdrag ur förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Nordland och Jan Mayen vannregion, Norge
Bilaga 7B. Utdrag ur förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Troms vannregion, Norge
– V –
Förvaltningsplan 2016-2021 För Bottenvikens vattendistrikt
Innehållsförteckning1 Introduktion och sammanfattning ................................................... 1
1.1 Beslut om Förvaltningsplan 2016-2021 ..................................................................... 1
1.2 Vatten – en oumbärlig resurs .................................................................................... 31.2.1 Det finns ständigt mer att lära .......................................................................................... 31.2.2 Åtgärderna måste genomföras nu ..................................................................................... 41.2.3 Samhällsutvecklingen är beroende av rent vatten ............................................................ 51.2.4 Tid för bättre vatten är nu! ................................................................................................ 6
1.3 Vattenförvaltningens ramverk i Sverige..................................................................... 71.3.1 Vattendelegationen beslutar ............................................................................................. 81.3.2 Vattenmyndigheterna samordnar arbetet.......................................................................... 81.3.3 Riksdag och regering lagstiftar, styr och fördelar medel ................................................... 91.3.4 Statliga myndigheter har ansvar i olika delar ................................................................... 91.3.5 Kommunerna har flera olika roller ...................................................................................101.3.6 Samverkan .......................................................................................................................101.3.7 Vattenförvaltningens verktyg ...........................................................................................12
1.4 Hur mår distriktets vatten? ...................................................................................... 14
1.5 Övervakning av vatten i distriktet ............................................................................ 16
1.6 Miljöutmaningar i distriktets vatten ......................................................................... 18
1.7 Samverkan – en framgångsfaktor för arbetet ......................................................... 191.7.1 Samverkan över nationsgränserna ..................................................................................19
1.8 Åtgärder för bättre vatten ........................................................................................ 201.8.1 Övergödning .....................................................................................................................201.8.2 Fysiska förändringar ........................................................................................................211.8.3 Miljögifter .........................................................................................................................221.8.4 Försurning ........................................................................................................................221.8.5 Främmande arter .............................................................................................................221.8.6 Förändrade grundvattennivåer .........................................................................................231.8.7 Klorid i grundvatten ..........................................................................................................231.8.8 Otillräckligt dricksvattenskydd .........................................................................................231.8.9 Skyddade områden ..........................................................................................................231.8.10 Övriga problem och olyckor .............................................................................................241.8.11 Sammanfattning av åtgärder ...........................................................................................24
1.9 Sammanfattning av konsekvenser av åtgärdsprogrammet ..................................... 34
1.10 Samråd inför beslut ................................................................................................. 381.10.1 Samråd under förvaltningscykel 2009-2015 ....................................................................381.10.2 Regeringens prövning av förslag till åtgärdsprogram ......................................................381.10.3 Viktiga hållpunkter under förvaltningscykeln 2016-2021 .................................................39
1.11 Viktiga utvecklingsbehov för vattenförvaltningsarbetet .......................................... 41
1.12 Mer information ....................................................................................................... 421.12.1 Webbplatser och nyhetsbrev ............................................................................................421.12.2 Vatteninformationssystem Sverige (VISS) ........................................................................421.12.3 Affischer och broschyrer ..................................................................................................431.12.4 Publikationer och rapporter .............................................................................................431.12.5 Ordlista och referenser ....................................................................................................43
– 1 –
Beslut om Förvaltningsplan 2016-2021
1 Introduktion och sammanfattning I denna del beskrivs hur vattenförvaltningen i Sverige är organiserad, vilka roller som finns och hur ansvaret är fördelat. Här förklaras även vilka olika verktyg som vattenförvaltningen har att tillgå för att uppnå målen i EU:s ramdirektiv för vatten. Distriktet har självklart sina egna särskilda utmaningar som sammanfattas här följt av en sammanfattning av åtgärdsprogrammet. Denna del sammanfattar även förvalt-ningsplanens övriga delar så att läsaren kan få en överblick av helheten.
Vägen till bättre vatten. Foto: Linda Johansson
1.1 Beslut om Förvaltningsplan 2016-2021Förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt 2016-2021 beskriver vattenförvalt-ningsarbetet i distriktet och innehåller en redogörelse av tillstånd och påverkan-stryck i distriktets yt- och grundvattenförekomster, uppsatta mål för arbetet i form av miljökvalitetsnormer samt den miljöövervakning som ligger till grund för bedöm-ningarna. Förvaltningsplanen innehåller även Åtgärdsprogram för Bottenvikens vat-tendistrikt 2016-2021, ett scenario av vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna av åtgärdsprogrammet kan komma att bli samt en framåtblick av vad som väntar och behöver utföras under vattenförvaltningscykeln från 2016 och framåt.
Vattenförvaltningsarbetet genomförs i sexårscykler, där den föregående förvaltnings-cykeln egentligen tog slut i december 2015. Vattenmyndigheten skulle då ha fattat beslut om en reviderad förvaltningsplan, ett reviderat åtgärdsprogram och revide-
– 2 –
Beslut om Förvaltningsplan 2016-2021
rade miljökvalitetsnormer för distriktets vattenförekomster. Den 19 november 2015 beslutade dock regeringen att ta till sig en prövning av vattenmyndighetens förslag till Åtgärdsprogram 2015-2021. På grund av detta valde vattenmyndigheten att inte fatta några beslut i december 2015 utan inväntade istället regeringens prövning och beslut. Eftersom åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och förvaltningsplan hänger samman, saknades då förutsättningar att gå till beslut i övriga delar. Den 6 oktober 2016 fattade regeringen beslut i prövningsärendet (Regeringen, 2016c) och gav då vattenmyndigheten uppdraget att fatta beslut om det åtgärdsprogram som ska gälla för Bottenvikens vattendistrikt för perioden 2016-2021. Vattenmyndigheten har arbetat om det tidigare förslaget till Åtgärdsprogram 2015-2021 enligt de riktlinjer, formuleringar och ändringar som regeringen angav i sitt beslut. Det är mot den bak-grunden vattenmyndigheten i december 2016 har fastställt Förvaltningsplan 2016-2021 för Bottenvikens vattendistrikt, med tillhörande Åtgärdsprogram 2016-2021 samt föreskrifter om miljökvalitetsnormer för samtliga vattenförekomster i Sveriges nordligaste vattendistrikt.
– 3 –
vatten – en oumBärlig resurs
1.2 Vatten – en oumbärlig resursVatten är jordens viktigaste livsmedel och en förutsättning för många samhällsvik-tiga ekosystemtjänster. Bra vatten i tillräcklig mängd är en avgörande resurs för industrin, jordbruket, sjukvården och stora delar av energiproduktionen. Vatten är också en självklar förutsättning för matproduktion, fiske, transporter, turism och inte minst vårt välbefinnande. En vy över havet eller ljudet av en porlande bäck har positiva hälsoeffekter och att bo i närhet till vatten är eftertraktat.
Rent vatten är lätt att ta för givet för den som har det nära till hands. Bild från Stor-Rebben i Piteå skärgård. Foto: Kerstin Lundin-Segerlund
Utan vatten av god kvalitet och kvantitet kan samhället omöjligt bygga social och ekonomisk välfärd. Den globala vattenbristen hotar miljoner redan utsatta männ-iskor medan andra drabbas av skyfall och översvämningar. I Sverige är det relativt gott om vatten, men kvaliteten är på många håll sämre än man kan ana. Dessutom kan klimatförändringar komma att ge ytterligare problem med såväl översvämningar som vattenbrist på vissa håll.
1.2.1 Det finns ständigt mer att lära Att arbeta med vattenförvaltning innebär ett ständigt lärande för att hela tiden ta in ny kunskap för kunna skapa en helhetsbild om hur ekosystemen och samhället in-teragerar (Blenckner m.fl., 2015). Detta är en av anledningarna till att vattenförvalt-ningens förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer revideras vart sjätte år. Det är också viktigt att arbeta med en ekosystemansats, och i det arbetet ingår att lyfta fram de olika ekosystemtjänsterna och att få hjälp med kunskapsupp-
– 4 –
vatten – en oumBärlig resurs
byggnaden från lokala källor. En effektiv vattenförvaltning kan hjälpa samhället att identifiera det sammanlagda påverkanstrycket så att det är möjligt att kraftsamla kring problemområden, förebygga och förbereda sig för skadeverkningar samt för-hindra konkurrens om vattenresursen.
1.2.2 Åtgärderna måste genomföras nuÄven om det alltid kommer att saknas en del kunskap får inte det hindra genom-förandet av åtgärder. Den kunskap som redan finns är till stora delar tillräcklig och samhället har inte råd att vänta. Det är ofta mycket svårare och mycket dyrare att åtgärda problemen när de redan uppstått, än att arbeta förebyggande i ett tidigt skede. Att värdera ekosystemen rätt och att skapa system för ekologiska kompen-sationsåtgärder vid exploatering ger förutsättningar att göra rätt från början. De positiva exemplen på storskaliga miljöförbättringar är fortfarande ganska få och det krävs uthållighet i åtgärdsarbetet innan resultaten märks. Den inneboende trögheten i mark- och vattensystemen gör också att det tar tid innan genomförda åtgärder får avsedd effekt på vattnens tillstånd. Men det finns positiva exempel, såsom införandet av kommunala avloppsreningsverk, kalkningsprogram mot försurning och åtgärder för att sanera föroreningsskadade områden.
I Sverige finns stora behov av vattenförbättrande åtgärder. Det dyker också upp nya problem som måste hanteras. Ett exempel är att det under de senaste åren har upp-täckts flera problem med dricksvattenförsörjning, både i ytvatten- och grundvatten-täkter. Nya miljögifter dyker upp, som exempelvis kemikalien PFOS (perfluorok-tansulfonat), ett långlivat miljögift som bland annat används vid brandbekämpning, ackumuleras i naturen, vilket lett till att vissa vattentäkter och vattenverk fått lov att stänga. Både nutida och historisk användning av bekämpningsmedel påverkar många dricksvattentäkter. En miljon människor i Sverige får dessutom sitt dricksvatten från vattentäkter som helt saknar skydd.
Ett annat problem som, även om det inte är nytt, har uppmärksammats och disku-terats allt mer de senaste åren är fysisk påverkan på och i vattendrag och sjöar. Det finns idag mer än 9 000 vandringshinder i Sverige som behöver åtgärdas för att fisk och annan fauna ska kunna röra sig upp- och nedströms. Det är inte bara dammar och kraftverk som skapat vandringshinder, även för höga och smala vägtrummor i landets omfattande vägnät kapar vandringsvägarna i vatten. Stora insatser för att åt-gärda detta har gjorts men mycket återstår. Med en rikare biologisk mångfald skapas också bättre förutsättningar för exempelvis sportfiske och naturturism och därmed en möjlighet att livnära sig i framför allt glesbygd.
Möjligheterna för samhället att utvecklas i framtiden begränsas om många vattenfö-rekomster tillåts ha dålig status. Kostnaderna skjuts då framåt utan att kunskapen finns om hur förmågan att bära dem ser ut för kommande generationer. God status kan ses som en försäkring för att samhällets alla framtida behov av vatten kan tillgo-doses. Faktum är att det kan bli riktigt dyrt att vänta tills problemen är för stora. Ett exempelvis är utbrottet av Cryptosporidium i Östersunds kommuns dricksvatten då närmare 27 000 människor insjuknade och samhällskostnaderna beräknades till 220
– 5 –
vatten – en oumBärlig resurs
miljoner kronor. Den troliga orsaken var att avloppsvatten kommit ut i dricksvatten-täkten Storsjön genom felkopplade avlopp och/eller av en omfattande bräddning av avloppsvatten till följd av ett större skyfall (SMI, 2011).
Även alltför stora vattenuttag kan få konsekvenser och försiktighetsprincipen är därför central i samhällsplaneringen. Brist på vatten kommer bli alltmer vanligt, framför allt i södra Sverige. Avsaltningsanläggningarna som planeras på Gotland för att dricksvattnet ska räcka även på sommaren när turisterna kommer budgeteras till 598 miljoner kronor för den totala kommunala VA-utbyggnaden fram till 2022 (P4 Gotland, 2014).
1.2.3 Samhällsutvecklingen är beroende av rent vattenRent vatten är en allt mer attraktiv naturresurs i ett internationellt perspektiv och kan locka hit företag, turister och boende. Av Sveriges besökare uppger 25-30 pro-cent att de under sin vistelse har nyttjat någon form av naturturism (besökt natio-nalpark, vandrat, badat). Den inhemska turismen omsätter 150 miljarder kronor årligen och utländska besökares konsumtion uppgår till 100 miljarder. Turismen utgör alltså stora värden för svenskt näringsliv och en betydande delmängd av dessa värden kan tillskrivas naturrelaterad turism (Tillväxtverket, 2015). Att fiska lockar många, av Sveriges internationella besökare uppgav 800 000 att de fiskat när de var i Sverige 2013 (Tillväxtverket, 2014.) Sportfisket är också en av de främsta anledning-arna till besök i Sverige. Beräkningar visar att sportfisket bidrar till exportintäkter på upp till 4,5 miljarder kronor årligen (Ekoturismföreningen, 2015).
Genomförande av åtgärder kan leda till ökad efterfrågan av teknikutveckling och innovationer. Inom EU har arbetet för bättre vatten bidragit till en växande och i dagsläget till och med världsledande vattensektor, med 9 000 små och medelstora företag. Dessa skapar tillsammans motsvarande 500 000 arbetstillfällen i Europa. Vattenförvaltning är därför så mycket mer än miljövård, det är en viktig grund för grön och blå tillväxt och för en hållbar samhällsutveckling. Ny teknik på området kommer att kunna ge bättre beredskap att tackla nya samhällsutmaningar som till exempel effekter av klimatförändringar och läkemedelsrester i miljön samt komplexa ekosystemeffekter. I Sverige finns goda affärsmöjligheter i vattensektorn. Enligt en studie på uppdrag av Världsnaturfonden har östersjöregionen goda förutsättningar att hitta lösningar för att åtgärda problemen i Östersjön (Boston Consulting Group, 2013). I regionen finns finansiell styrka, hög utbildningsnivå, starka inhemska före-tag, hög forskningskvalitet och relativt låg befolkningsdensitet. Dessutom är regio-nen stabil med få konflikter.
EU-kommissionen (2014) anser att kustturismen är den sektor som har bäst tillväxt-potential i Östersjöregionen de närmsta decennierna. Utfallet är dock helt beroende av utveckling hos de ekosystemtjänster som efterfrågas i form av bad, fiske och re-kreation.
– 6 –
vatten – en oumBärlig resurs
1.2.4 Tid för bättre vatten är nu!
Tid för bättre vatten! Foto: Jörgen Naalisvaara
Förvaltningen av Sveriges gemensamma vatten går nu in i en ny fas. Från att ha foku-serat på att ringa in och beskriva problemen behöver vi alla – såväl vattenmyndighe-ter som andra aktörer – fokusera på att öka takten i åtgärdsarbetet framåt. Det är tid för bättre vatten!
– 7 –
vattenFörvaltningens ramverk i sverige
1.3 Vattenförvaltningens ramverk i Sverige Vattenförvaltning bedrivs enligt EU:s ramdirektiv för vatten (direktiv 2000/60/EG) som har implementerats i svensk rätt genom Förordning (SFS 2004:660) om förvalt-ning av kvaliteten på vattenmiljön. Direktivet innebär att samma regler gäller för alla och att bedömningar görs på samma sätt i alla europeiska vatten. Ramdirektivet vilar på två grundpelare: att värna ett naturligt växt- och djurliv i vatten och att sä-kerställa tillgången på rent vatten för dricksvattenproduktion.
åtgärder för bättre vatten
samverk
an
samverkan
_ _ 202120172016201020092004 _
övervakning
åtgärdsanalys e
konom
isk
anal
ys
kla
ssif
cerin
g
påverkansanalys riskanalys
2009MKN2009ÅP 2009
FP
2016MKN2016ÅP 2016
FP
2021MKN2021ÅP 2021
FP
Figur 1.1. Vattenförvaltning är ett iterativt arbete - varje sexårsperiod upprepas momenten övervak-ning, bedömning av status, analys av påverkan och risk för försämring av status samt bedömning av ekonomiska förutsättningar och konsekvenser. I slutet av varje sexårscykel beslutar vattendelegatio-nen om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för kommande period. Genom samverkan med andra aktörer leder vattenförvaltningsarbetet till åtgärder för bättre vatten så att miljökvalitetsnormerna kan följas.
Den europeiska modellen innebär att vattenresursen ska förvaltas i avrinningsområ-den och vattendistrikt eftersom vatten rör sig efter naturliga gränser och inte inom lands-, läns- eller kommungränser. Det gör att både påverkan och förbättringsåtgär-der är allas gemensamma angelägenheter. Det i sin tur kräver samarbete över gränser och helhetssyn på allt vatten, såväl grundvatten, ytvatten som kustvatten. För att
– 8 –
vattenFörvaltningens ramverk i sverige
nå bästa nytta ska miljö- och samhällsekonomiska aspekter vägas samman i förvalt-ningen.
Ytterligare en hörnsten i ramdirektivet för vatten är samverkan – att säkerställa lo-kal förankring och förståelse samt att beslut fattas nära de berörda. Både kunskap om lokala förhållanden samt människors engagemang och samlade drivkraft ska tas tillvara. När beslutsfattare och lokal opinion har samma mål och drar åt samma håll uppnås störst effekt.
Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassäng-erna vilket innebär att både län och kommuner kan tillhöra mer än ett distrikt. Läns-styrelsen i Norrbottens län har uppdraget att vara vattenmyndighet för Bottenvikens vattendistrikt. Tre av distrikten delar dessutom vatten med Norge och Bottenvikens vattendistrikt delar Torneälven med Finland.
Vattenförvaltning bedrivs i ett cykliskt arbete där ny kunskap och effekt av åtgärder bidrar till ständig förbättring. Arbetssättet ger också beredskap för att anta nya ut-maningar, exempelvis klimatförändringar eller förändrad samhällsstruktur. Därför uppdateras och revideras alla ingående komponenter vart sjätte år (Figur 1.1).
1.3.1 Vattendelegationen beslutarFör varje vattenmyndighet finns det en särskild vattendelegation med uppgift att besluta om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Delegatio-nen består av sakkunniga ledamöter som är utsedda av regeringen för bestämd tid. Ledamöterna sitter på personliga mandat utifrån sin expertis inom olika områden, och är således inte representanter för de organisationer de är anställda av. Delega-tionens ordförande är landshövdingen vid den länsstyrelse som är vattenmyndighet. För information om den aktuella vattendelegationen vid Vattenmyndigheten för Bot-tenvikens vattendistrikt, se Vattenmyndigheten Bottenvikens webbplats.
1.3.2 Vattenmyndigheterna samordnar arbetetVarje vattenmyndighet har ett kansli som bereder ärenden till vattendelegationen, samordnar distriktets länsstyrelser i framtagande av underlag samt samverkar med berörda på alla nivåer från lokal till internationell nivå. Alla länsstyrelser inom ett distrikt har i uppdrag att biträda vattenmyndigheten med statusklassificeringar av vattnets tillstånd och olika typer av underlag. I praktiken bedrivs ett nära samarbete mellan län och vattenmyndigheter både inom och mellan distrikten.
Betydande kopplingar finns mellan vattenförvaltning och miljökvalitetsmålen, miljö-balken, plan och bygglagen, livsmedelslagen, kulturmiljölagen med flera regleringar, vilket kräver att arbetet har stor bredd. Därför är ett framgångsrikt genomförande av vattenförvaltning beroende av många aktörer. Det stora antalet aktörer som be-rörs på central, regional och lokal nivå är en av anledningarna till att samverkan är en central del i vattenförvaltningen.
– 9 –
vattenFörvaltningens ramverk i sverige
1.3.3 Riksdag och regering lagstiftar, styr och fördelar medelVattenförvaltningen genomförs, som all offentlig förvaltning, inom ramen för gäl-lande lagstiftning. Även om det rör sig om genomförandet av ett EU-direktiv och att det kan finnas EU-rättsliga aspekter att ta hänsyn till, är en utgångspunkt för vat-tenmyndigheten att ramdirektivet för vatten och de anknutna EU-rättsakterna har genomförts fullt ut i Sverige och att det därmed är den svenska lagstiftningen som ska tillämpas. När det gäller förutsättningarna för att få olika åtgärder genomförda, kan vattenmyndighetens analyser av status, påverkanstryck, åtgärdsbehov och förut-sättningar för tidsundantag eller mindre stränga krav leda till bedömningen att det behövs nya eller förändrade styrmedel för att åstadkomma nödvändiga förbättrings-åtgärder inom givna tidsramar. Vissa sådana styrmedel kan genomföras av myndig-heter eller kommuner, och frågan kan då ofta adresseras inom ramen för åtgärdspro-grammet. I andra fall kan det röra sig om behov av ändrade eller nya styrmedel som behöver beslutas av riksdagen eller regeringen, och vattenmyndigheten har då ingen formell möjlighet att adressera frågorna inom ramen för sina beslutsdokument, utan dessa får då hanteras i andra sammanhang.
På samma sätt förhåller det sig med frågor som primärt ligger inom regeringens ansvarsområde, som styrning av och fördelning av medel till statliga myndigheter. Vattenmyndigheterna kan identifiera frågor som rör exempelvis behov av ändrade instruktioner eller ansvarsområden för olika myndigheter, eller behov av förändrad eller ökad finansiering på olika områden. Det saknas dock möjlighet för vattenmyn-digheten att besluta i sådana frågor, utan de får istället hanteras genom dialog med berörda myndigheter och regeringen. Det ska också noteras att regeringen naturligt-vis kan styra och påverka vattenmyndigheternas verksamhet genom instruktioner, regleringsbrev och tilldelning av medel till de länsstyrelser som är vattenmyndigheter.
Av den nyss avslutade regeringsprövningen av vattenmyndighetens förslag till Åt-gärdsprogram 2015-2021 framgår det också att regeringen kan påverka genomföran-det av vattenförvaltningen på ett mer direkt sätt. Genom att ge riktlinjer för vatten-myndighetens fortsatta arbete med Åtgärdsprogram 2016-2021 har regeringen gett vattenmyndigheten en tydlig styrning av innehållet i åtgärdsprogrammet.
1.3.4 Statliga myndigheter har ansvar i olika delarLänsstyrelserna är särskilt viktiga för vattenförvaltningen då de har ett brett regio-nalt ansvar med flera roller, både beredande, rådgivande och utförande. Vid bland annat tillsyn, prövning, planering, rådgivning, information, övervakning, kunskaps-insamling, dialog och ekonomiska bidrag bidrar länsstyrelserna till vattenförvalt-ningens måluppfyllelse.
Sedan 2011 har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ett särskilt ansvar att vara på-drivande, stödjande och samlande i svensk havs-, vatten- och fiskeriförvaltning. HaV tar fram föreskrifter som reglerar hur vattenförvaltningen ska genomföras när det gäller ytvatten medan Sveriges geologiska undersökning (SGU) gör motsvarande för grundvatten.
– 10 –
vattenFörvaltningens ramverk i sverige
Många andra myndigheter har betydelsefulla ansvarsområden som berör vatten-förvaltningen. Flera myndigheter har ett utpekat ansvar för åtgärder i åtgärdspro-grammet (se del 4) eller för framtagande av kunskapsunderlag som är viktiga för genomförandet av åtgärdsprogrammet. Några exempel på sådana myndigheter är Naturvårdsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Myn-digheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Boverket och Energimyndigheten.
1.3.5 Kommunerna har flera olika rollerSveriges kommuner har flera viktiga roller i arbetet som genomförare av vattenför-valtningens åtgärdsprogram, men också som verksamhetsutövare. Vattenfrågorna finns inom många delar av den kommunala verksamheten, tydligast inom exempelvis plan- och byggprocesser, exploatering, miljötillsyn, naturvård, dricksvattenförsörj-ning och avloppshantering. Men även räddningstjänsten hanterar vattenfrågor vid till exempel översvämning.
1.3.6 Samverkan
1.3.6.1 Vattenråden har den lokala kopplingenVattenråden är ett forum för samverkan mellan alla som är intresserade av vattenfrågor. Ett vattenrådsområde kan omfatta ett eller flera avrinningsområden i inlandet eller ett kustområde. Vattenrådens medlemmar kan bestå av allmänhet, intresseorganisationer, kommuner och företag. De har ingen formell beslutsroll men stödjer och ger underlag till vattenförvaltningens arbete och prioriteringar. Eftersom vattenförvaltning bör ske utifrån lokala förutsättningar i olika avrinnings- och kustområden, är vattenråd och an-dra intresseorganisationer viktiga för lokal kunskap, informationsspridning och förank-ring. I Bottenviken vattendistrikt finns 12 vattenråd, varav två är kustvattenråd.
På länsstyrelserna finns kontaktpersoner för varje enskilt vattenråd för att kunna ge stöd och för att kunna föra tillbaks information och synpunkter till myndigheterna. Länsstyrelsernas och kommunernas fortsatta deltagande i råden kommer att förbli en av de viktigaste samverkansinsatserna från de lokala och regionala myndigheter-nas sida i vattenförvaltningsarbetet under cykeln 2016-2021.
Mer information om vattenråden finns på vattenmyndigheterans hemsida eller www.vattenorganisationer.se och förvaltningsplanens del 2, kap 2.10.3. I Figur 1.2 visualiseras olika aktörers roll inom vattenförvaltningen.
– 11 –
vattenFörvaltningens ramverk i sverige
Vattenmyndigheterna
Vattenvård
Vatten-användning
Verksamhets-utövning
Tillsyn
Vägledning
Styrning
organisatio
ner
Vatten-
Allmänhet
Markägare/
Verksamhetsutövare
Branschorganisa
tioner
Kommuner
Länsstyre
lser
Centrala m
yndigheter
Regeringen
EU
Figur 1.2. Aktörer inom vattenförvaltningen.
1.3.6.2 Övriga aktörerDet finns många andra aktörer som har viktiga uppdrag inom vattenförvaltningen. Det finns frivilligorganisationer som på ett eller annat sätt arbetar med vattenfrågor-na. Det finns företag som arbetar med vattenfrågan i centrum och det finns konsul-ter som är specialiserade på vattenfrågor. Flertalet industrier har någon form av på-verkan på vattenkvaliteten och/eller använder vatten som en råvara i sina processer. Inom lantbruket har exempelvis Greppa näringen (2011) med 10 000 medlemmar i södra och mellersta Sverige erbjudit lantbrukare rådgivning som ger kunskap och verktyg för att de ska kunna genomföra kostnadseffektiva miljö- och klimatåtgärder. Det är länsstyrelserna som administrerar och leder verksamheten i sina respektive län i samarbete med bland annat LRF och Jordbruksverket.
– 12 –
vattenFörvaltningens ramverk i sverige
1.3.7 Vattenförvaltningens verktygI varje förvaltningscykel analyseras och beskrivs tillståndet i vattenförekomsterna. Till grund för beskrivningarna ligger bland annat data från övervakning och olika typer av analyser. Baserat på tillståndet i vattenmiljöerna och den påverkan som vatt-net utsätts för arbetas ett åtgärdsprogram fram i dialog med andra aktörer. För varje vattenförekomst föreslås vilket kvalitetskrav som ska gälla, det vill säga vilken mil-jökvalitetsnorm vattnet ska ha. I slutet av varje cykel fastställer vattendelegationen åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer, som blir utgångspunkt för arbetet under kommande cykel.
Planerna och programmen kompletteras med ytterligare två viktiga verktyg: infor-mation och dialog. I Sverige används VISS, Vatteninformationssystem Sverige – en nationell samlingsplats för data och omfattande kartmaterial, som beslutstöd och som underlag vid samverkan.
1.3.7.1 FörvaltningsplanNär en förvaltningscykel är slut görs en förvaltningsplan inför nästa cykel. Planen sammanfattar läget efter förvaltningscykeln och beskriver bakgrund och tillväga-gångssätt för de revisioner som har gjorts av miljökvalitetsnormer och åtgärds-program. Förvaltningsplanen pekar också ut riktningen för kommande arbete. Beskrivningarna ska spegla helheten: tillstånd och användning, påverkan samt mål och kvalitetskrav, åtgärder och övervakning av våra vatten. Planen bidrar på så sätt med överblick och förståelse och kan användas som referens och planeringsunderlag i vattenförvaltningsarbetet av såväl myndigheter och kommuner som ideella organi-sationer. Förvaltningsplanen rapporteras även till EU-kommissionen som en del i det europeiska arbetet med vattenförvaltning. Hur arbetet organiseras och genomförs beskrivs i huvudsak i förvaltningsplanens del 2.
1.3.7.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande och är kvalitetskrav som beskriver önskat tillstånd i miljön. Normerna används alltså för att reglera vilken miljökvalitet som ska uppnås vid en viss tidpunkt efter att åtgärder som är tekniskt genomförbara och ekologiskt och ekonomiskt rimliga, har genomförts. Alla sjö-, vattendrags- och kustvattenförekomster får miljökvalitetsnormer som anger vilken ekologisk och ke-misk status som ska nås och för grundvatten anger normerna den kvantitativa och kemiska status som ska nås. Om en miljökvalitetsnorm inte följs behöver åtgärder sättas in baserade på en samlad bild av påverkanskällor är och hur effekter från dessa kan reduceras. Kommuner och myndigheter har vid planering, tillsyn och tillstånds-givning huvudansvaret för att normerna följs. Läs mer om miljökvalitetsnormer i förvaltningsplanens del 2, kapitel 2.9.
1.3.7.3 ÅtgärdsprogramÅtgärdsprogrammet är en del av förvaltningsplanen och visar vad som behöver göras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Programmet riktar sig till myndig-heter och kommuner, som i sin tur ska omsätta åtgärderna i sina beslut eller i sin
– 13 –
vattenFörvaltningens ramverk i sverige
verksamhet. Åtgärdsprogrammets syfte är att visa de mest kostnadseffektiva styr-medlen och åtgärderna och innehåller en beskrivning av:
• vilka åtgärder som behöver vidtas
• vem som ska vidta åtgärder (kommuner eller en/flera myndigheter)
• när åtgärderna behöver vara genomförda,
• vilka källor som orsakar problemen samt
• åtgärdernas bedömda effekter och konsekvenser.
Enskilda verksamhetsutövare och allmänheten påverkas indirekt av de beslut som fattas till följd av åtgärdsprogrammet. Därför är det viktigt att programmet innehål-ler tydliga konsekvensbeskrivningar. I genomförandet av åtgärdsprogrammet är det viktigt med dialog. Utöver de myndigheter och kommuner som åtgärdsprogrammet riktar sig till, kommer vattenråden att spela en betydelsefull roll i den fortsatta dis-kussionen kring prioritering och genomförande av lokala åtgärder runtom i distrik-tet. Läs mer om åtgärdsprogrammet i förvaltningsplanens del 4.
Rapportering om åtgärdsprogrammets genomförandeKommuner och myndigheter rapporterar varje år till vattenmyndigheterna hur åtgärdsgenomförandet fortlöper. Här finns många goda exempel som kan fungera som inspiration och vidareutveckling av modeller för det fortsatta arbetet. De kom-muner som har valt att lyfta frågan till en politisk nivå har en tydligare förankring i arbetet med att förbättra våra vatten. I Bottenvikens vattendistrikt har de flesta kommuner speciellt utsedda vattenpolitiker som har ett särskilt ansvar att bevaka vattenfrågorna. Det finns även exempel på kommuner som sätter åtgärdsprogrammet som mål för hela kommunen. Det som är gemensamt för dessa är att de insett att vattenfrågan är så genomgripande i kommunernas olika verksamheter, att den kan inte behandlas som en separat fråga. Frågan måste in på riktigt i kommunens alla verksamheter så att mål, aktiviteter och budget kan beslutas – och åtgärder genom-föras. För kommunernas åtgärdsarbete är vattenrådens arbete särskilt betydelsefullt, eftersom de har lokalkännedom och lokalt engagemang samtidigt som de fungerar som samordnare över kommungränser.
– 14 –
Hur mår distriktets vatten?
1.4 Hur mår distriktets vatten?Grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten har delats in i vattenförekomster. Alla dessa bedöms sedan efter vilken ekologisk, kemisk eller kvantitativ status de har i nuläget. För de vatten som inte har god status bedöms även påverkanstryck och vil-ket miljöproblem som är aktuell i den enskilda vattenförekomsten.
I Bottenvikens vattendistrikt har samtliga grundvattenförekomster bedömts ha god kemisk status, men några av dem riskerar att försämras till år 2021. Ett grundvatten är i riskzonen att inte nå god kvantitativ status till år 2021. Det finns också ett stort behov av data och övervakning vad gäller grundvatten. Det finns därför viss osäker-het i bedömningarna.
Av distriktets vattenförekomster i sjöar och vattendrag har cirka 40 procent bedömts ha sämre än god ekologisk status. Fysiska förändringar, bl.a. flottledsrensningar, dammar, rätningar och sjösänkningar är den främsta orsaken till att god ekologisk status inte nås i distriktet. Vid utbyggnad av storskalig vattenkraft i tre av distriktets älvar har omfattande fysiska förändringar uppstått i form av överdämningar, regle-ringsdammar, utloppskanaler och torrfåror. Detta har medfört att många vattenföre-komster förklarats som kraftigt modifierade (KMV), i dessa älvar.
Problem med övergödning i distriktet sjöar och vattendrag är inte lika påtagligt som i södra Sverige men lokalt finns det vattenförekomster med övergödningsproblem. Det är framför allt kustnära områden där jordbruk och samhällen koncentreras som är påverkade. Problem med försurning är begränsat till distriktets sydostligaste delar. Lokalt finns det även problem med särskilda förorenande ämnen i distriktets sjöar och vattendrag, främst i anslutning till gruvverksamhet och i kustnära områ-den med läckage från sura sulfatjordar. Sura sulfatjordar kan också ge upphov till en påtaglig försurningspåverkan och utläckage av metaller till vattenmiljöer.
I Bottenvikens vattendistrikt finns drygt 7 500 vattenförekomster. Över 4 700 av dessa är vattendrag. Foto: Länsstyrelsen i Norrbottens län
– 15 –
Hur mår distriktets vatten?
Drygt en tredjedel av distriktets kustvattenförekomster bedöms ha sämre än god ekologisk status. En relativt stor andel av kustvattenförekomsterna är påverkade av övergödning men det är främst grunda och skyddade havsvikar med dåligt vatten-utbyte som är i riskzonen. Även påverkan från särskilda förorenande ämnen gör att god status inte kan uppnås i vissa kustvatten som ligger i anslutning till tätorter och industriområden med pågående eller nedlagd verksamhet.
Inget av distriktets vatten uppnår god kemisk status till följd av storskalig och lång-väga spridning av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Bortsett från dessa är det ett femtiotal vattendrag, sjöar och kustvatten som inte uppnår god ke-misk status på grund av påverkan från olika tungmetaller och tributyltenn (TBT).
Bedömningen från 2014 är baserad på ett bättre dataunderlag jämfört med föregå-ende vattenförvaltningscykel, framförallt för biologiska parametrar. Dessutom har metodiken för statusklassificering vidareutvecklats. Nya bedömningsgrunder för hydromorfologi påvisar större problem än tidigare bedömningar, men underlaget har också blivit bättre till flera fjällsjöar vilket har inneburit höjd status för dessa. Skill-naderna i vattenstatus mellan 2009 och 2014 är därför snarare en effekt av bättre kunskap och nya metoder än en försämring av miljön.
Bedömning av status, miljöproblem och påverkanskällor i distriktet beskrivs när-mare i förvaltningsplanens del 2.
– 16 –
övervakning av vatten i distriktet
1.5 Övervakning av vatten i distriktetGenom övervakning, bland annat i form av kemisk provtagning och biologisk karte-ring av våra vatten, inhämtas den grunddata som används för att bedöma vattenfö-rekomsternas miljömässiga status. Övervakningsprogrammet ska dels möjliggöra en geografisk täckning av distriktet men även fokuseras där påverkan är som störst. I dagsläget är övervakningsprogrammet en sammanställning av den övervakning som sker hos ett flertal aktörer inom länet.
I Bottenvikens vattendistrikt omfattas 15 procent av ytvattenförekomsterna av någon form av övervakning för bedömning av ekologisk status, samt 3 procent av vattenfö-rekomsterna med avseende på kemisk status i yt- och grundvatten. Den kvantitativa statusen övervakas i 1 procent av grundvattenförekomsterna. Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer övervakas generellt i större utsträckning än biologi medan övervak-ning av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer är starkt eftersatt.
Övervakningen av våra vatten måste öka i omfattning för att vi ska kunna göra tillförlitliga bedömningar av status och miljöproblem. Foto: Länsstyrelsen Norrbotten
Av de drygt 3 000 vattenförekomster som bedöms riskera att inte nå god ekologisk status omfattas 10 procent av operativ övervakning. Den relativt låga siffran beror främst på att hydromorfologiska förändringar är ett av de dominerande miljöproble-men för sjöar och vattendrag i distriktet, däremot finns det begränsat med övervak-ning som kan svara på effekter från denna typ av påverkan. I distriktets kustvatten övervakas cirka 60 procent av de vattenförekomster som är risk att inte nå god sta-
– 17 –
övervakning av vatten i distriktet
tus. När det gäller operativ övervakning av kemisk status är det 41 procent av vatten-förekomsterna som riskerar att inte uppnå kemisk status, som övervakas (exklusive kvicksilver och PBDE).
I framtiden behöver samordningen förbättras och den totala övervakningsinsatsen ökas både för att säkerställa att en korrekt miljömässig bedömning gjorts men även för att följa upp effekten av genomförda åtgärder. En mer detaljerad beskrivning av övervakningsprogrammet 2009-2015 presenteras i förvaltningsplanens del 3.
– 18 –
miljöutmaningar i distriktets vatten
1.6 Miljöutmaningar i distriktets vattenUr ett nationellt och europeiskt perspektiv har Bottenvikens vattendistrikt stora vat-tenresurser och vattenkvaliteten är överlag god. Det innebär dock inte att vattnen är opåverkade från mänskliga aktiviteter som gett effekt på vattenförsörjning och vat-tenlevande djur och växter. Särskilda utmaningar att lösa så att vi förbättrar förut-sättningarna för rent vatten och fungerande ekosystem i distriktets vatten är:
• Fysiska förändringar - För att utvinna energi, få bättre transportvägar, öka produktionen inom jord- och skogsbruk och möjliggöra för bebyggelse, har vattnen förändrats så att fisk och andra vattenlevande organismers lek-och uppväxtområden skadats och inte längre går att nå på grund av vandrings-hinder. Många vattendrag i distriktet är kraftigt påverkade av flottningens vattendragsrensningar och dammbyggen och i de tre stora utbyggda älvarna är naturliga flödevariationer satta ur spel. Fysisk påverkan i dess olika for-mer är den vanligaste orsaken till att god ekologisk status inte nås i distrik-tet.
• Läckage av metaller och sura ämnen från sulfidjordar i kustområden – Sva-velhaltiga marker är allmänt utbredda i distriktet under den s.k. högsta kust-linjen. Som en följd av att dessa bearbetas eller dikas ut, drabbas vattnen av kraftiga pH sänkningar som gör att stora mängder av tungmetaller och alu-minium löses ut och kommer i omlopp i miljön. Särskilt små vattendrag och grunda havsvikar med dåligt vattenutbyte, som också är mycket viktiga som lek- och uppväxtområden för kusten, är i riskzonen.
• Storskalig påverkan från areella näringar – Skogsbruk är areellt den mest dominerande näringen som bedrivs i distriktet och eftersom den är så yt-täckande ger det upphov till stor sammanlagd påverkan på sjöar och vatten-drag, dels genom gödsling, utdikning, ökad instrålning vid avverkning samt effekter från körskador i marken.
• Läckage av metaller från avslutad och pågående gruvverksamhet – Gruv-verksamhet för metallutvinning bedrivs och har bedrivits i stor skala inom flera delar av vattendistriktet och intresset för att bedriva brytning, växer. Påverkan från gamla och befintliga gruvor kan hittas på många platser i di-striktet. Många olika åtgärder har genomförts för att minska belastningen av metaller på vattenmiljön, men lokalt finns fortfarande områden med för hög belastning inte minst vid gamla nedlagda gruvor.
• Dricksvattenförsörjningen behöver säkras – I distriktet finns vattentäkter som saknar vattenskyddsområde eller där föreskrifter och skyddsområdets avgränsningar behöver revideras. I Bottenvikens vattendistrikt är det bara drygt 10 procent av de allmänna vattentäkterna som har fullgott skydd.
Dessutom behöver övervakningen av vatten i Bottenviken utvecklas och utökas. Övervakningen av vatten är överlag i behov av översyn och samordning i hela landet men i Bottenvikens vattendistrikt är detta ett extra stort problem då övervakningen här är av en avsevärt mindre omfattning jämfört med övriga landet.
– 19 –
samverkan – en FramgångsFaktor För arBetet
1.7 Samverkan – en framgångsfaktor för arbetetI förvaltningen av vatten och i arbetet att omvandla styrmedel till konkreta åtgärder i miljön, har kommunerna genom sitt breda ansvarsområde en nyckelroll. De ut-gör också många gånger den sammanfogande länken för att andra myndigheter ska kunna uppfylla sina åtgärder. Avrinningsområdesperspektiv är en förutsättning för en framgångsrik vattenförvaltning och Vattenmyndigheterna har därför strävat efter att utveckla samarbetet mellan myndigheter och kommuner - och samverkan kom-muner emellan. Fortsatt arbete handlar om att vidareutveckla och stärka detta sam-arbete. De särskilt utpekade kommunala vattenpolitikerna är i detta sammanhang en viktig pusselbit, vilka förhoppningsvis kommer att bidra till att lyfta vattenfrågorna till den politiska agendan och möjliggöra samverkan kring vatten.
Utöver detta ser vi att arbetet med vattenråd i Bottenvikens distrikt har lett till goda resultat, dels i den allmänna medvetenheten om vattenfrågor, dels i åtgärdsarbetet hos kommuner, företag, aktionsgrupper och privatpersoner. Vattenmyndigheten kommer fortsätta stödja detta arbete på olika sätt, och ser att vattenråden har en stor potential att bli den plattform som behövs för att verkligen kunna integrera olika aspekter på vattenfrågan.
1.7.1 Samverkan över nationsgränsernaBottenvikens vattendistrikt delar vatten med de nordiska grannländerna Finland och Norge. Utöver samarbetet om Torneälven och med Norge så har de nordliga vatten-distrikten runt Nordkalotten återkommande samverkansmöten mellan de tre norra fylkena i Norge, Nordland, Troms och Finnmark samt Länsstyrelsen i Norrbotten och NTM-centralen i finska Lappland. Syftet har varit att utbyta information och förbättra samordningen av vattenförvaltningen i de gränsöverskridande distrikten. Läs mer om detta arbete i förvaltningsplanens del 2, kapitel 2.11 samt i bilaga 7.
– 20 –
åtgärder För Bättre vatten
1.8 Åtgärder för bättre vattenVattenmyndigheten har i åtgärdsprogrammet fastställt 57 åtgärder som ligger till grund för genomförandet av de fysiska åtgärder som krävs för att miljökvalitetsnor-merna ska kunna följas. Åtgärderna riktar sig till myndigheter och kommuner i de-ras myndighetsroll och de är anpassade efter respektive myndighets verksamhetsom-råde och vad myndigheten äger rådighet över. En mer detaljerad beskrivning av hur styrmedel och åtgärder kan genomföras, samtliga åtgärder riktade till myndigheter och kommuner samt konsekvenserna av åtgärdsprogrammet återfinns i förvaltnings-planens del 4.
Vattenmyndigheten konstaterar att det krävs ett omfattande och brett åtgärdsarbete för att följa miljökvalitetsnormerna. För att tydliggöra kopplingen mellan åtgärder riktade till myndigheter och kommuner och de faktiska fysiska åtgärderna och deras effekt i vattenmiljön presenteras underlag per åtgärdsområde med förslag på fysiska åtgärder. Åtgärdsområdena är geografiska områden avgränsade utifrån vattnets väg. I Bottenvikens vattendistrikt finns det 13 åtgärdsområden. Förslag på fysiska åtgärder finns beskrivna i de särskilda åtgärdsområdessammanfattningarna. Målsättningen är att visa på en tydlig koppling mellan statusklassificering, påverkan, förbättrings-behov och de åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. I Bilaga 5 finns länkar till åtgärdsområdena i Bottenvikens vattendi-strikt och information per enskild vattenförekomst återfinns i VISS.
1.8.1 Övergödning
Vit näckros (Nymphaea alba) i Aleån. Foto: Lisa Lundstedt
– 21 –
åtgärder För Bättre vatten
Vattenmyndigheterna föreslår åtgärder för att minska övergödningspåverkan från enskilda avlopp, jordbruk, skogsbruk, industrier, avloppsvatten via reningsverk och dagvatten. De åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner handlar främst om att vidta administrativa åtgärder som beskriver hur olika styrmedel be-höver nyttjas eller utvecklas, till exempel nya eller reviderade föreskrifter, se tabell 1.1. Exempel på fysiska åtgärder som föreslagits är åtgärdande av enskilda avlopp till tillräcklig skyddsnivå, anpassade skyddszoner, fosfordammar, strukturkalkning och ökad rening vid avloppsreningsverk.
1.8.2 Fysiska förändringarI de vattenförekomster som lider av förändrade livsmiljöer till följd av fysisk påver-kan föreslås framförallt åtgärder mot dammar, kraftverk, markavvattning, felaktigt placerade vägtrummor samt rensning och rätning av vattendrag. De åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner handlar främst om att vidta administra-tiva åtgärder som beskriver hur olika styrmedel behöver nyttjas eller utvecklas, till exempel nya eller reviderade föreskrifter, se tabell 1.1. De fysiska åtgärder som anses vara mest kostnadseffektiva och därmed prioriterade är skapande av fiskväg eller utrivning av vandringshinder, ekologiskt funktionella kantzoner och restaurering av rensade eller rätade vattendrag.
Fellagda vägtrummor kan skära av fiskars och andra vattenlevande djurs vandringsväg. Foto: Magnus Johansson
– 22 –
åtgärder För Bättre vatten
1.8.3 MiljögifterMiljögiftsproblematiken i distriktet beror på utsläpp från pågående verksamheter såsom industrier och reningsverk, gamla föroreningar i form av förorenad mark samt diffusa utsläpp. De åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner handlar främst om att vidta administrativa åtgärder som beskriver hur olika styrmedel behö-ver nyttjas eller utvecklas, till exempel nya eller reviderade föreskrifter, se tabell 1.1. De fysiska åtgärder som anses vara mest kostnadseffektiva och därmed prioriterade är utsläppsreduktion av miljögifter, efterbehandling av förorenade områden och od-ling utan bekämpningsmedel.
1.8.4 FörsurningFörsurningsproblematiken är störst i de områden av distriktet där markerna är fatti-ga på buffrande ämnen, samt där nedfallet från försurande ämnen är stor och skogs-bruket intensivt. De åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner handlar främst om att vidta administrativa åtgärder som beskriver hur olika styrmedel behö-ver nyttjas eller utvecklas, till exempel nya eller reviderade föreskrifter, se tabell 1.1. De fysiska åtgärder som anses vara mest kostnadseffektiva och därmed prioriterade är internationellt arbete för att minska utsläppen av försurande ämnen, askåterfö-ring till kartlagda försurningskänsliga områden samt ekologiskt funktionella kantzo-ner som förhindrar markförsurning att sprida sig till sjöar och vattendrag. Samtidigt måste kalkningen av sjöar och vattendrag fortsätta tills marker och vatten återhämtat sig efter minskat nedfall av försurande ämnen.
1.8.5 Främmande arterFrämmande arter bedöms inte vara ett omfattande problem i distriktet. Det finns ett mindre antal vatten med invasiva arter som vattenpest (Elodea sp.) och nyzeeländsk tusensnäcka (Potamopyrgus antipodarum). I de vattenförekomster där de bedöms utgöra en betydande påverkanskälla föreslås reducering av vattenväxter genom täck-ning eller skörd som de mest kostnadseffektiva fysiska åtgärderna. Det finns också ett antal främmande fiskarter i distriktet. Bäckröding, kanadaröding, indianlax, strupsnittsöring och regnbåge är exempel på sådana arter, men med rådande bedöm-ningsgrunder påverkar inte deras bestånd statusen negativt. Den åtgärd som riktar sig till Havs-och vattenmyndigheten handlar främst om att de i sitt arbete med att ta fram hanteringsprogram för invasiva främmande arter i vattenmiljöer ska inkludera de främmande arter som bidrar till eller riskerar att bidra till att sänka den ekolo-giska statusen i vattenförekomster till sämre än god status, se tabell 1.1.
– 23 –
åtgärder För Bättre vatten
Bäckröding (Salvelinus fontinalis). Foto: Patrik Olofsson
1.8.6 Förändrade grundvattennivåerProblem med vattentillgång till följd av förändrade grundvattennivåer beror främst på för stora grundvattenuttag eller grundvattenavsänkningar i förhållande till ny-bildning. De åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner är tillsyn och tillståndsprövning av vattenuttag, inrättande av vattenskyddsområden samt framta-gande av regionala vattenförsörjningsplaner, se tabell 1.1.
1.8.7 Klorid i grundvattenKlorid i grundvatten kan till exempel orsakas av vägsaltning, läckande avloppsled-ningar eller lakvatten från avfallsdeponier, samt genom saltvatteninträngning vid grundvattenavsänkning i vattenförekomster som har kontakt med relikt saltvatten eller havsvatten. De åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner hand-lar om att utveckla och tillhandahålla kunskapsunderlag och information avseende möjligheten att minska vägars påverkan på vattenmiljön till exempel där vägsaltning leder till förhöjda halter av klorid, se tabell 1.1, om tillsyn och tillståndsprövning av vattenuttag, om inrättande av vattenskyddsområden samt om framtagande av regio-nala vattenförsörjningsplaner.
1.8.8 Otillräckligt dricksvattenskyddMånga dricksvattentäkter i Bottenviken har ett otillräckligt skydd. Vattentäkter som saknar vattenskyddsområde eller har ett sådant där föreskrifterna eller skyddsom-rådets avgränsningar behöver revideras anses ha ett otillräckligt skydd. De åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner är främst inrättande och revidering av vattenskyddsområden, framtagande av vattenförsörjningsplaner, förbättrad tillsyn av vattenskyddsområden, vägledning avseende inrättande och tillsyn av vat-tenskyddsområden samt vägledning gällande regionala vattenförsörjningsplaner, se tabell 1.1.
1.8.9 Skyddade områdenEnligt vattenförvaltningsförordningen (5 § 6 kap.) ska åtgärder som är riktade spe-
– 24 –
åtgärder För Bättre vatten
cifikt mot inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten redovisas i åtgärdsprogrammet. För vattenskyddsområden och skydd av dricksvatten redovisas åtgärder under Otillräckligt dricksvattenskydd. Eftersom det inte finns några särskilda krav på hur åtgärder för skyddade områden i övrigt ska redovisas i åtgärdsprogrammet har detta inte gjorts. Dock kan flertalet av åtgärderna riktade till myndigheter och kommuner ha effekt på skyddade områden. Exempelvis bidrar åtgärder för att minska näringsförlusterna till att åtgärder genomförs i ni-tratkänsliga områden. Åtgärder för enskilda avlopp och på avloppsreningsverk kan bidra till att förbättra badvattenkvaliteten och förbättra vattenkvaliteten i känsliga områden. Mer om skyddade områden går att läsa i förvaltningsplanens del 2, kapitel 2.7.
1.8.10 Övriga problem och olyckorRisken för olyckor med oavsiktliga föroreningsincidenter såsom utsläpp av drivme-del eller kemiska produkter som transporteras på väg, järnväg och farled utgör ett allvarligt hot mot dricksvattenförekomsterna. Därför riktas en specifik åtgärd till Trafikverket där de ska fortsätta utveckla och tillhandahålla kunskapsunderlag och information avseende förebyggande åtgärder för att minska olycksrisker och mildra effekterna för vattenmiljön vid sådana olyckor, se Tabell 1.1.
1.8.11 Sammanfattning av åtgärderI Tabell 1.1 redovisas en sammanfattning av åtgärder riktade till myndigheter och kommuner samt vilka miljömål som respektive åtgärd stödjer.
– 25 –
åtgärder För Bättre vatten
Åtgä
rd e
nlig
t åt
gärd
spro
gram
met
Besk
rivni
ng a
v åt
gärd
Milj
ömål
Alla
myn
digh
eter
och
ko
mm
uner
som
om
fat-
tas
av å
tgär
dspr
ogra
m-
met
Alla
myn
digh
eter
och
kom
mun
er s
om o
mfa
ttas
av
dett
a åt
gärd
spro
gram
ska
sen
ast
i feb
ruar
i var
je å
r, m
ed b
örja
n 20
18, r
appo
rter
a ti
ll va
tten
myn
digh
eten
vilk
a åt
gärd
er s
om g
enom
fört
s un
der
före
gåen
de k
alen
derå
r i s
yfte
att
sä
kers
tälla
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n in
om m
yndi
ghet
ens
elle
r ko
mm
unen
s ve
rksa
mhe
tsom
råde
kan
fö
ljas.
Utv
eckl
inge
n av
rap
port
erin
gen
görs
i sa
mve
rkan
med
vat
tenm
yndi
ghet
en.
Bov
erke
t, åt
gärd
1Bo
verk
et s
ka v
ägle
da lä
nsst
yrel
ser
och
kom
mun
er o
m f
ysis
k pl
aner
ing
enlig
t pl
an-
och
bygg
lage
n (P
BL)
. B
over
ket
behö
ver
särs
kilt
utv
eckl
a vä
gled
ning
:a)
ti
ll lä
nsst
yrel
sern
a om
gra
nskn
ing
och
över
pröv
ning
av
deta
ljpla
ner
och
områ
desb
estä
mm
else
r fö
r ti
ll-lä
mpn
ing
av m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
vat
ten,
sam
t vä
gled
ning
för
mel
lank
omm
unal
sam
verk
an a
vsee
nde
plan
erin
g, p
lanl
äggn
ing
och
andr
a är
ende
n en
ligt
PBL
där
avri
nnin
gsom
råde
n de
las
mel
lan
fler
a ko
mm
uner
, b)
ti
ll ko
mm
uner
om
till
ämpn
inge
n av
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n i d
etal
j- o
ch ö
vers
ikts
plan
erin
g,c)
om
hur
reg
iona
la v
atte
nför
sörj
ning
spla
ner
och
anna
t re
gion
alt
plan
erin
gsun
derl
ag k
an a
nvän
das
i öve
r-si
kts-
och
det
aljp
lane
ring
och
i öv
riga
äre
nden
enl
igt
PBL.
Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s så
att
den
bid
rar
till
att
de å
tgär
der
vidt
as s
om b
ehöv
s fö
r at
t m
iljök
valit
etsn
orm
erna
fö
r va
tten
ska
kun
na f
ölja
s.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
i sam
verk
an m
ed lä
nsst
yrel
sern
a oc
h ce
ntra
la m
yndi
ghet
er m
ed a
nsva
r in
om r
elev
anta
sa
k- o
ch/e
ller
förv
altn
ings
områ
den.
Åt
gärd
en s
ka v
ara
vidt
agen
sen
ast
i jun
i 201
8.
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
God
beb
yggd
milj
öG
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
et
Gen
eral
läka
ren,
åtg
ärd
1Ge
nera
lläka
ren
ska
i sin
till
syn
ava)
m
iljöf
arlig
ver
ksam
het
och
andr
a ve
rksa
mhe
ter
utök
a oc
h pr
iori
tera
till
syne
n så
att
den
med
bea
ktan
de a
v et
t av
rinn
ings
områ
desp
ersp
ekti
v in
rikt
as p
å ve
rksa
mhe
ter
som
bid
rar
till
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör
vatt
en in
te f
öljs
elle
r ri
sker
ar a
tt in
te f
ölja
s,
b)
föro
rena
de o
mrå
den
särs
kilt
pri
orit
era
och
stäl
la k
rav
på u
tred
ning
ar o
ch å
tgär
der
i om
råde
n dä
r de
t be
-hö
vs f
ör a
tt m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
vat
ten
ska
kunn
a fö
ljas.
Åt
gärd
en s
ka p
åbör
jas
omgå
ende
och
gen
omfö
ras
kont
inue
rlig
t.
Gif
tfri
milj
öG
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
et
Gen
eral
läka
ren,
åtg
ärd
2Ge
nera
lläka
ren
ska
inom
sit
t an
svar
som
råde
säk
erst
älla
ett
lång
sikt
igt
skyd
d fö
r de
n nu
vara
nde
och
fram
tida
dr
icks
vatt
enfö
rsör
jnin
gen
sam
t be
driv
a sy
stem
atis
k oc
h re
gelb
unde
n ti
llsyn
av
vatt
entä
kter
som
för
sörj
er f
ler
än
50 p
erso
ner
elle
r dä
r va
tten
täkt
ens
utta
g är
mer
än
10 m
3 /da
g.Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s i s
amve
rkan
med
ber
örda
läns
styr
else
r.N
är d
et g
älle
r at
t sä
kers
tälla
sky
dd f
ör d
rick
svat
tenf
örsö
rjni
ngen
, ino
m G
ener
allä
kare
ns a
nsva
rsom
råde
, ska
åt
gärd
en v
ara
vidt
agen
sen
ast
tre
år e
fter
åtg
ärds
prog
ram
met
s fa
stst
älla
nde.
Ti
llsyn
en s
ka p
åbör
jas
omgå
ende
och
gen
omfö
ras
kont
inue
rlig
t.
Gru
ndva
tten
av
god
kval
itet
Le
vand
e sj
öar
och
vatt
endr
agG
iftf
ri m
iljö
Gen
eral
läka
ren,
åtg
ärd
3Ge
nera
lläka
ren
ska
i sin
till
syn
av v
andr
ings
hind
er f
ör f
isk
och
andr
a va
tten
leva
nde
djur
vid
väg
pass
ager
öve
r va
tten
bea
kta
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n ka
n fö
ljas.
Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s i s
amve
rkan
med
Tra
fikv
erke
t oc
h be
rörd
läns
styr
else
och
kom
mun
.Åt
gärd
en s
ka p
åbör
jas
omgå
ende
och
gen
omfö
ras
kont
inue
rlig
t.
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Gen
eral
läka
ren,
åtg
ärd
4Ge
nera
lläka
ren
ska
inom
ram
en f
ör s
in t
illsy
n oc
h/el
ler
tills
tånd
sprö
vnin
ga)
av
ens
kild
a av
lopp
stä
lla k
rav
på b
egrä
nsad
e ut
släp
p av
fos
for
och
kväv
e dä
r de
t be
hövs
för
att
milj
ökva
li-te
tsno
rmer
na f
ör v
atte
n sk
a ku
nna
följa
s,b)
av
ren
ings
verk
och
avl
opps
ledn
ings
nät
se t
ill a
tt d
et s
tälls
kra
v på
öka
d re
ning
elle
r på
ann
at s
ätt
min
s-ka
de u
tslä
pp d
är d
et b
ehöv
s fö
r at
t m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
vat
ten
ska
kunn
a fö
ljas.
Åtgä
rden
ska
påb
örja
s om
gåen
de o
ch g
enom
föra
s ko
ntin
uerl
igt.
Gif
tfri
milj
öG
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
etH
av i
bala
ns s
amt
leva
nde
kust
och
sk
ärgå
rdIn
gen
över
gödn
ing
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Tabe
ll 1.
1. S
amm
anfa
ttni
ng a
v åt
gärd
er r
ikta
de ti
ll m
yndi
ghet
er o
ch k
omm
uner
sam
t vilk
a m
iljöm
ål s
om r
espe
k-tiv
e åt
gärd
stö
djer
. Mot
iver
ing
och
geno
mfö
rand
e be
skri
vs n
ärm
are
i Del
4. Å
tgär
dspr
ogra
m 2
016-
2021
.
– 26 –
åtgärder För Bättre vattenH
avs-
och
vat
tenm
yn-
digh
eten
, åtg
ärd
1H
avs-
och
vat
tenm
yndi
ghet
en s
ka
a)
fort
sätt
a at
t ar
beta
med
utv
eckl
ing
av s
tyrm
edel
så
att
utsl
äppe
n av
kvä
ve o
ch f
osfo
r fr
ån e
nski
lda
avlo
pp
min
skas
, sam
t b)
i f
rågo
r kr
ing
pröv
ning
och
till
syn
av e
nski
lda
avlo
pp, f
orts
ätta
att
utv
eckl
a si
n vä
gled
ning
till
läns
styr
else
r oc
h ko
mm
uner
.Åt
gärd
en s
ka le
da t
ill a
tt d
et d
els
utar
beta
s st
yrm
edel
och
del
s ut
veck
las
vägl
edni
ng o
m v
ilka
åtgä
rder
som
beh
ö-ve
r ge
nom
föra
s fö
r at
t m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
vat
ten
ska
kunn
a fö
ljas.
Åt
gärd
en s
ka p
åbör
jas
omgå
ende
och
gen
omfö
ras
kont
inue
rlig
t.
Gru
ndva
tten
av
god
kval
itet
Inge
n öv
ergö
dnin
gLe
vand
e sj
öar
och
vatt
endr
agH
av i
bala
ns s
amt
leva
nde
kust
och
sk
ärgå
rd
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
-di
ghet
en, å
tgär
d 2
Havs
- oc
h va
tten
myn
digh
eten
ska
ta
fram
väg
ledn
ing
till
verk
sam
hets
utöv
are,
läns
styr
else
r oc
h ko
mm
uner
om
hu
r sp
ridn
ing
av m
iljög
ifte
r ka
n fö
rhin
dras
vid
mud
drin
g, d
umpn
ing
av m
udde
rmas
sor
och
anna
n va
tten
verk
sam
-he
t so
m b
erör
sed
imen
t, på
ett
såd
ant
sätt
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n ka
n fö
ljas.
Arbe
tet
ska
ske
i sam
verk
an m
ed N
atur
vård
sver
ket
och
Sver
iges
geo
logi
ska
unde
rsök
ning
.Åt
gärd
en s
ka v
ara
vidt
agen
sen
ast
tre
år e
fter
åtg
ärds
prog
ram
met
s fa
stst
älla
nde.
Gif
tfri
milj
öG
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
et
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
-di
ghet
en, å
tgär
d 3
Havs
- oc
h va
tten
myn
digh
eten
ska
ta
fram
en
ny n
atio
nell
plan
för
kal
knin
gsve
rksa
mhe
ten
som
ska
bid
ra t
ill a
tt
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n ka
n fö
ljas.
Den
nat
ione
lla p
lane
n sk
a va
ra e
tt s
töd
för
läns
styr
else
rnas
kal
k-ni
ngsv
erks
amhe
t oc
h pr
iori
teri
ngar
sam
t in
nehå
lla e
n an
alys
av
i vilk
en o
mfa
ttni
ng d
en n
uvar
ande
kal
knin
gsve
rk-
sam
hete
n bi
drar
till
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n fö
ljs.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t i j
uni 2
018.
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
B
ara
natu
rlig
för
surn
ing
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
-di
ghet
en, å
tgär
d 4
Havs
- oc
h va
tten
myn
digh
eten
ska
väg
leda
läns
styr
else
rna
vid
en p
rior
iter
ing
av m
iljöf
örbä
ttra
nde
åtgä
rder
som
m
insk
ar v
atte
nkra
ften
s m
iljöp
åver
kan,
på
ett
såda
nt s
ätt
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n ka
n fö
ljas.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
i sam
verk
an m
ed E
nerg
imyn
digh
eten
och
Rik
sant
ikva
rieä
mbe
tet.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t tv
å år
eft
er å
tgär
dspr
ogra
mm
ets
fast
stäl
land
e.
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Ett
rikt
väx
t- o
ch d
jurl
iv
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
-di
ghet
en, å
tgär
d 5
Havs
- oc
h va
tten
myn
digh
eten
ska
ta
fram
en
nati
onel
l str
ateg
i för
fin
ansi
erin
g av
åtg
ärde
r m
ed a
vsee
nde
på v
at-
tenv
erks
amhe
ter/
vatt
enan
lägg
ning
ar s
om s
akna
r an
svar
ig v
erks
amhe
tsut
övar
e.Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s så
att
den
bid
rar
till
att
de å
tgär
der
vidt
as s
om b
ehöv
s fö
r at
t m
iljök
valit
etsn
orm
erna
fö
r va
tten
ska
kun
na f
ölja
s.Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s i s
amve
rkan
med
Rik
sant
ikva
rieä
mbe
tet.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t tr
e år
eft
er å
tgär
dspr
ogra
mm
ets
fast
stäl
land
e.
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Ett
rikt
väx
t- o
ch d
jurl
iv
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
-di
ghet
en, å
tgär
d 6
Havs
- oc
h va
tten
myn
digh
eten
ska
utv
eckl
a vä
gled
ning
för
läns
styr
else
rnas
och
kom
mun
erna
s ar
bete
med
lång
-si
ktig
t sk
ydd
av d
rick
svat
tent
äkte
r. H
avs-
och
vat
tenm
yndi
ghet
en b
ehöv
er s
ärsk
ilt u
tvec
kla
a)
vägl
edni
ng f
ör in
rätt
ande
, till
syn
och
förv
altn
ing
av v
atte
nsky
ddso
mrå
den,
och
b)
vägl
edni
ng k
ring
fra
mta
gand
e oc
h up
pdat
erin
g av
reg
iona
la v
atte
nför
sörj
ning
spla
ner.
Åtgä
rden
ska
ske
i sa
mve
rkan
med
kom
mun
er, l
änss
tyre
lser
, Bov
erke
t oc
h Sv
erig
es g
eolo
gisk
a un
ders
ökni
ng.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t i j
uni 2
018.
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
God
beb
yggd
milj
öG
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
et
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
-di
ghet
en, å
tgär
d 7
Havs
- oc
h va
tten
myn
digh
eten
ska
utv
eckl
a vä
gled
ning
, råd
givn
ing
och
info
rmat
ion
om h
ur å
tgär
der
kan
geno
m-
föra
s i s
yfte
att
min
ska
inte
rnbe
last
ning
en o
ch h
alte
rna
av n
ärin
gsäm
nen
i vat
tenf
örek
omst
er m
ed in
tern
bela
st-
ning
där
det
beh
övs
för
att
bidr
a ti
ll at
t m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
vat
ten
följs
. Myn
digh
eten
ska
ock
så v
erka
för
en
lång
sikt
ig e
tabl
erin
g av
när
ings
redu
cera
nde
åtgä
rder
dir
ekt
i sjö
ar o
ch k
ustv
atte
n oc
h up
pföl
jnin
g av
åtg
ärde
r-na
s ef
fekt
ivit
et.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t tr
e år
eft
er å
tgär
dspr
ogra
mm
ets
fast
stäl
land
e.
Inge
n öv
ergö
dnin
gLe
vand
e sj
öar
och
vatt
endr
agH
av i
bala
ns s
amt
leva
nde
kust
och
sk
ärgå
rd
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
-di
ghet
en, å
tgär
d 8
Havs
- oc
h va
tten
myn
digh
eten
ska
i si
tt a
rbet
e m
ed a
tt t
a fr
am h
ante
ring
spro
gram
för
inva
siva
frä
mm
ande
art
er i
vatt
enm
iljöe
r in
klud
era
de f
räm
man
de a
rter
som
har
en
såda
n på
verk
an a
tt m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
vat
ten
inte
fö
ljs e
ller
risk
erar
att
inte
kun
na f
ölja
s.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
i sam
verk
an m
ed lä
nsst
yrel
sern
a.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t tr
e år
eft
er å
tgär
dspr
ogra
mm
ets
fast
stäl
land
e.
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Ett
rikt
väx
t- o
ch d
jurl
ivH
av i
bala
ns s
amt
leva
nde
kust
och
sk
ärgå
rd
– 27 –
åtgärder För Bättre vattenJo
rdbr
uksv
erke
t, åt
gärd
1
Jord
bruk
sver
ket
ska
utve
ckla
kom
pete
nsut
veck
lings
- oc
h rå
dgiv
ning
sver
ksam
hete
n in
om r
amen
för
det
sve
nska
la
ndsb
ygds
prog
ram
met
201
4-20
201 ,
foku
som
råde
4B
för
, att
min
ska
växt
näri
ngsf
örlu
ster
till
om
råde
n dä
r de
t fi
nns
risk
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n in
te k
an f
ölja
s på
gru
nd a
v så
dan
påve
rkan
. Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s i s
amve
rkan
med
läns
styr
else
rna.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t tr
e år
eft
er å
tgär
dspr
ogra
mm
ets
fast
stäl
land
e. D
et in
nebä
r at
t Jo
rdbr
uksv
er-
ket
tills
amm
ans
med
läns
styr
else
rna
sena
st v
id d
en t
idpu
nkte
n sk
a ha
iden
tifi
erat
vilk
a om
råde
n so
m b
erör
s av
åt
gärd
en o
ch a
tt r
ådgi
vnin
g be
driv
s i s
yfte
att
bid
ra t
ill a
tt m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
vat
ten
följs
.
Gru
ndva
tten
av
god
kval
itet
Inge
n öv
ergö
dnin
gH
av i
bala
ns s
amt
leva
nde
kust
och
sk
ärgå
rdM
yllr
ande
våt
mar
ker
Ett
rikt
odl
ings
land
skap
Jord
bruk
sver
ket,
åtgä
rd
2Jo
rdbr
uksv
erke
t sk
a ut
veck
la k
ompe
tens
utve
cklin
gs-
och
rådg
ivni
ngsv
erks
amhe
ten
inom
ram
en f
ör d
et s
vens
ka
land
sbyg
dspr
ogra
mm
et 2
014-
2020
2 , fo
kuso
mrå
de 4
B, f
ör a
tt m
insk
a på
verk
an f
rån
anvä
ndni
ng a
v vä
xtsk
ydds
me-
del i
om
råde
n dä
r de
t fi
nns
risk
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n in
te k
an f
ölja
s på
gru
nd a
v så
dan
påve
rkan
. Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s i s
amve
rkan
med
läns
styr
else
rna.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t tr
e år
eft
er å
tgär
dspr
ogra
mm
ets
fast
stäl
land
e. D
et in
nebä
r at
t Jo
rdbr
uksv
erke
t ti
llsam
man
s m
ed lä
nsst
yrel
sern
a se
nast
vid
den
tid
punk
ten
ska
ha id
enti
fier
at o
mrå
den
som
ber
örs
av å
tgär
den
och
att
rådg
ivni
ng b
edri
vs i
syft
e at
t bi
dra
till
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n fö
ljs.
Gif
tfri
milj
öG
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
etLe
vand
e sj
öar
och
vatt
endr
ag
Jord
bruk
sver
ket,
åtgä
rd
3Jo
rdbr
uksv
erke
t sk
a ut
veck
la k
ompe
tens
utve
cklin
gs-
och
rådg
ivni
ngsv
erks
amhe
t in
om r
amen
för
det
sve
nska
la
ndsb
ygds
prog
ram
met
201
4-20
203 ,
foku
som
råde
4B,
för
att
min
ska
nega
tiv
påve
rkan
frå
n m
arka
vvat
tnin
g oc
h be
vatt
ning
sutt
ag. Å
tgär
den
ska
geno
mfö
ras
så a
tt d
en b
idra
r ti
ll at
t m
iljök
valit
etsn
orm
er f
ör v
atte
n fö
ljs.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
i sam
verk
an m
ed lä
nsst
yrel
sern
a.Åt
gärd
en s
ka v
ara
vidt
agen
sen
ast
tre
år e
fter
åtg
ärds
prog
ram
met
s fa
stst
älla
nde.
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Myl
lran
de v
åtm
arke
rG
iftf
ri m
iljö
Bar
a na
turl
ig f
örsu
rnin
gEt
t ri
kt o
dlin
gsla
ndsk
apG
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
et
Jord
bruk
sver
ket,
åtgä
rd
4Jo
rdbr
uksv
erke
t sk
a in
om r
amen
för
Lan
dsby
gdsp
rogr
amm
et s
ärsk
ilt u
ppm
ärks
amm
a åt
gärd
erna
a)
st
rukt
urka
lkni
ngb)
ka
lkfi
lter
dike
c)
anpa
ssad
sky
ddsz
ond)
sk
ydds
zon
e)
våtm
ark
f)
fosf
orda
mm
, och
g)
tvås
tegs
dike
nfö
r at
t de
ssa
ska
bidr
a ti
ll at
t m
iljök
valit
etsn
orm
er f
ör v
atte
n fö
ljs.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t tr
e år
eft
er å
tgär
dspr
ogra
mm
ets
fast
stäl
land
e.
Inge
n öv
ergö
dnin
gH
av i
bala
nsLe
vand
e ku
st o
ch s
kärg
ård
Myl
lran
de v
åtm
arke
r Et
t ri
kt o
dlin
gsla
ndsk
ap
Jord
bruk
sver
ket,
åtgä
rd
5Jo
rdbr
uksv
erke
t sk
a vi
dare
utve
ckla
sin
väg
ledn
ing
för
den
egen
kont
roll
som
jord
bruk
sför
etag
ska
utf
öra
med
ut
gång
spun
kt i
26 k
ap. 1
9 §
milj
öbal
ken
och
6 §
egen
kont
rollf
öror
dnin
gen
(199
8:90
1). Å
tgär
den
ska
geno
mfö
ras
så a
tt d
en b
idra
r ti
ll at
t m
iljök
valit
etsn
orm
er f
ör v
atte
n fö
ljs.
Arbe
tet
ska
geno
mfö
ras
tills
amm
ans
med
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
digh
eten
, Sve
rige
s ge
olog
iska
und
ersö
knin
g oc
h N
atur
vård
sver
ket.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t tr
e år
eft
er å
tgär
dspr
ogra
mm
ets
fast
stäl
land
e.
Inge
n öv
ergö
dnin
gG
iftf
ri m
iljö
Hav
i ba
lans
sam
t le
vand
e ku
st o
ch
skär
gård
Gru
ndva
tten
av
god
kval
itet
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Jord
bruk
sver
ket,
åtgä
rd
6Jo
rdbr
uksv
erke
t sk
a vi
dare
utve
ckla
sin
till
syns
vägl
edni
ng f
ör lä
nsst
yrel
ser,
kom
mun
er o
ch f
öret
ag f
ör a
tt m
insk
a vä
xtnä
ring
sför
lust
er t
ill o
ch p
åver
kan
från
anv
ändn
ing
av v
äxts
kydd
smed
el p
å va
tten
före
kom
ster
så
att
den
bidr
ar
till
att
milj
ökva
litet
snor
mer
för
vat
ten
följs
. Åt
gärd
en s
ka v
ara
vidt
agen
sen
ast
tre
år e
fter
åtg
ärds
prog
ram
met
s fa
stst
älla
nde.
Inge
n öv
ergö
dnin
gG
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
etG
iftf
ri m
iljö
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Hav
i ba
lans
sam
t le
vand
e ku
st o
ch
skär
gård
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
-di
ghet
en, å
tgär
d 1
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
digh
eten
ska
a)
fo
rtsä
tta
att
arbe
ta m
ed u
tvec
klin
g av
sty
rmed
el s
å at
t ut
släp
pen
av k
väve
och
fos
for
från
ens
kild
a av
lopp
m
insk
as, s
amt
b)
i frå
gor
krin
g pr
övni
ng o
ch t
illsy
n av
ens
kild
a av
lopp
, for
tsät
ta a
tt u
tvec
kla
sin
vägl
edni
ng t
ill lä
nsst
yrel
ser
och
kom
mun
er.
Åtgä
rden
ska
leda
till
att
det
del
s ut
arbe
tas
styr
med
el o
ch d
els
utve
ckla
s vä
gled
ning
om
vilk
a åt
gärd
er s
om b
ehö-
ver
geno
mfö
ras
för
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n sk
a ku
nna
följa
s.
Åtgä
rden
ska
påb
örja
s om
gåen
de o
ch g
enom
föra
s ko
ntin
uerl
igt.
Gru
ndva
tten
av
god
kval
itet
Inge
n öv
ergö
dnin
gLe
vand
e sj
öar
och
vatt
endr
agH
av i
bala
ns s
amt
leva
nde
kust
och
sk
ärgå
rd
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
-di
ghet
en, å
tgär
d 2
Havs
- oc
h va
tten
myn
digh
eten
ska
ta
fram
väg
ledn
ing
till
verk
sam
hets
utöv
are,
läns
styr
else
r oc
h ko
mm
uner
om
hu
r sp
ridn
ing
av m
iljög
ifte
r ka
n fö
rhin
dras
vid
mud
drin
g, d
umpn
ing
av m
udde
rmas
sor
och
anna
n va
tten
verk
sam
-he
t so
m b
erör
sed
imen
t, på
ett
såd
ant
sätt
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n ka
n fö
ljas.
Arbe
tet
ska
ske
i sam
verk
an m
ed N
atur
vård
sver
ket
och
Sver
iges
geo
logi
ska
unde
rsök
ning
.Åt
gärd
en s
ka v
ara
vidt
agen
sen
ast
tre
år e
fter
åtg
ärds
prog
ram
met
s fa
stst
älla
nde.
Gif
tfri
milj
öG
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
et
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
-di
ghet
en, å
tgär
d 3
Havs
- oc
h va
tten
myn
digh
eten
ska
ta
fram
en
ny n
atio
nell
plan
för
kal
knin
gsve
rksa
mhe
ten
som
ska
bid
ra t
ill a
tt
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n ka
n fö
ljas.
Den
nat
ione
lla p
lane
n sk
a va
ra e
tt s
töd
för
läns
styr
else
rnas
kal
k-ni
ngsv
erks
amhe
t oc
h pr
iori
teri
ngar
sam
t in
nehå
lla e
n an
alys
av
i vilk
en o
mfa
ttni
ng d
en n
uvar
ande
kal
knin
gsve
rk-
sam
hete
n bi
drar
till
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n fö
ljs.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t i j
uni 2
018.
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
B
ara
natu
rlig
för
surn
ing
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
-di
ghet
en, å
tgär
d 4
Havs
- oc
h va
tten
myn
digh
eten
ska
väg
leda
läns
styr
else
rna
vid
en p
rior
iter
ing
av m
iljöf
örbä
ttra
nde
åtgä
rder
som
m
insk
ar v
atte
nkra
ften
s m
iljöp
åver
kan,
på
ett
såda
nt s
ätt
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n ka
n fö
ljas.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
i sam
verk
an m
ed E
nerg
imyn
digh
eten
och
Rik
sant
ikva
rieä
mbe
tet.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t tv
å år
eft
er å
tgär
dspr
ogra
mm
ets
fast
stäl
land
e.
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Ett
rikt
väx
t- o
ch d
jurl
iv
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
-di
ghet
en, å
tgär
d 5
Havs
- oc
h va
tten
myn
digh
eten
ska
ta
fram
en
nati
onel
l str
ateg
i för
fin
ansi
erin
g av
åtg
ärde
r m
ed a
vsee
nde
på v
at-
tenv
erks
amhe
ter/
vatt
enan
lägg
ning
ar s
om s
akna
r an
svar
ig v
erks
amhe
tsut
övar
e.Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s så
att
den
bid
rar
till
att
de å
tgär
der
vidt
as s
om b
ehöv
s fö
r at
t m
iljök
valit
etsn
orm
erna
fö
r va
tten
ska
kun
na f
ölja
s.Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s i s
amve
rkan
med
Rik
sant
ikva
rieä
mbe
tet.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t tr
e år
eft
er å
tgär
dspr
ogra
mm
ets
fast
stäl
land
e.
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Ett
rikt
väx
t- o
ch d
jurl
iv
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
-di
ghet
en, å
tgär
d 6
Havs
- oc
h va
tten
myn
digh
eten
ska
utv
eckl
a vä
gled
ning
för
läns
styr
else
rnas
och
kom
mun
erna
s ar
bete
med
lång
-si
ktig
t sk
ydd
av d
rick
svat
tent
äkte
r. H
avs-
och
vat
tenm
yndi
ghet
en b
ehöv
er s
ärsk
ilt u
tvec
kla
a)
vägl
edni
ng f
ör in
rätt
ande
, till
syn
och
förv
altn
ing
av v
atte
nsky
ddso
mrå
den,
och
b)
vägl
edni
ng k
ring
fra
mta
gand
e oc
h up
pdat
erin
g av
reg
iona
la v
atte
nför
sörj
ning
spla
ner.
Åtgä
rden
ska
ske
i sa
mve
rkan
med
kom
mun
er, l
änss
tyre
lser
, Bov
erke
t oc
h Sv
erig
es g
eolo
gisk
a un
ders
ökni
ng.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t i j
uni 2
018.
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
God
beb
yggd
milj
öG
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
et
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
-di
ghet
en, å
tgär
d 7
Havs
- oc
h va
tten
myn
digh
eten
ska
utv
eckl
a vä
gled
ning
, råd
givn
ing
och
info
rmat
ion
om h
ur å
tgär
der
kan
geno
m-
föra
s i s
yfte
att
min
ska
inte
rnbe
last
ning
en o
ch h
alte
rna
av n
ärin
gsäm
nen
i vat
tenf
örek
omst
er m
ed in
tern
bela
st-
ning
där
det
beh
övs
för
att
bidr
a ti
ll at
t m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
vat
ten
följs
. Myn
digh
eten
ska
ock
så v
erka
för
en
lång
sikt
ig e
tabl
erin
g av
när
ings
redu
cera
nde
åtgä
rder
dir
ekt
i sjö
ar o
ch k
ustv
atte
n oc
h up
pföl
jnin
g av
åtg
ärde
r-na
s ef
fekt
ivit
et.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t tr
e år
eft
er å
tgär
dspr
ogra
mm
ets
fast
stäl
land
e.
Inge
n öv
ergö
dnin
gLe
vand
e sj
öar
och
vatt
endr
agH
av i
bala
ns s
amt
leva
nde
kust
och
sk
ärgå
rd
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
-di
ghet
en, å
tgär
d 8
Havs
- oc
h va
tten
myn
digh
eten
ska
i si
tt a
rbet
e m
ed a
tt t
a fr
am h
ante
ring
spro
gram
för
inva
siva
frä
mm
ande
art
er i
vatt
enm
iljöe
r in
klud
era
de f
räm
man
de a
rter
som
har
en
såda
n på
verk
an a
tt m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
vat
ten
inte
fö
ljs e
ller
risk
erar
att
inte
kun
na f
ölja
s.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
i sam
verk
an m
ed lä
nsst
yrel
sern
a.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t tr
e år
eft
er å
tgär
dspr
ogra
mm
ets
fast
stäl
land
e.
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Ett
rikt
väx
t- o
ch d
jurl
ivH
av i
bala
ns s
amt
leva
nde
kust
och
sk
ärgå
rd
– 28 –
åtgärder För Bättre vattenKa
mm
arko
llegi
et,
åtgä
rd 1
Kam
mar
kolle
giet
ska
ta
fram
en
plan
för
att
ta
init
iati
v ti
ll om
pröv
ning
och
åte
rkal
lels
e av
till
stån
d fö
r va
tten
-kr
aftv
erk
och
dam
mar
, där
det
beh
övs
för
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n sk
a ku
nna
följa
s. P
lane
n sk
a ut
gå
från
de
tills
ynsi
nsat
ser
avse
ende
vat
tenk
raft
verk
och
dam
mar
som
ska
utf
öras
av
läns
styr
else
rna
enlig
t lä
nsst
y-re
lser
nas
åtgä
rd 2
och
läns
styr
else
rnas
åtg
ärds
plan
er e
nlig
t lä
nsst
yrel
sern
as å
tgär
d 5
d.Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s i s
amve
rkan
med
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
digh
eten
.Åt
gärd
en s
ka v
ara
vidt
agen
sen
ast
tre
år e
fter
åtg
ärds
prog
ram
met
s fa
stst
älla
nde.
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Ett
rikt
väx
t- o
ch d
jurl
iv
Kem
ikal
iein
spek
tion
en,
åtgä
rd 1
Kem
ikal
iein
spek
tion
en s
ka t
illsy
nsvä
gled
a lä
nsst
yrel
ser
och
kom
mun
er s
amt
info
rmer
a al
lmän
hete
n om
hur
ke
mis
ka p
rodu
kter
anv
änds
så
att
nega
tiv
påve
rkan
på
vatt
enm
iljön
av
prio
rite
rade
och
sär
skild
a fö
rore
nand
e äm
nen
enlig
t H
VMFS
201
3:19
min
imer
as.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
så a
tt d
en b
idra
r ti
ll at
t de
åtg
ärde
r vi
dtas
som
beh
övs
för
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na
för
vatt
en s
ka k
unna
föl
jas.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t i j
uni 2
018.
Gif
tfri
milj
öG
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
etLe
vand
e sj
öar
och
vatt
endr
ag
Läke
med
elsv
erke
t, åt
gärd
1Lä
kem
edel
sver
ket
ska
arbe
ta f
ör a
tt m
insk
a på
verk
an f
rån
läke
med
el p
å va
tten
milj
ön, s
ärsk
ilt m
ed a
vsee
nde
på
prio
rite
rade
och
sär
skild
a fö
rore
nand
e äm
nen
som
påv
erka
r fö
ruts
ättn
inga
rna
för
att
följa
milj
ökva
litet
snor
mer
na
för
vatt
en.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
i sam
verk
an m
ed b
erör
da m
yndi
ghet
er.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t tr
e år
eft
er å
tgär
dspr
ogra
mm
ets
fast
stäl
land
e.
Gif
tfri
milj
öLe
vand
e sj
öar
och
vatt
endr
ag
Nat
urvå
rdsv
erke
t, åt
gärd
1N
atur
vård
sver
ket
ska
iden
tifi
era
beho
v av
öka
d ti
lläm
pnin
g oc
h än
drin
g av
bef
intl
iga
styr
med
el s
amt
beho
v av
ny
a st
yrm
edel
och
väg
ledn
ing,
i sy
fte
att
förb
ättr
a fö
ruts
ättn
inga
rna
för
att
min
ska
utsl
äppe
n av
fos
for
och
kväv
e sa
mt
prio
rite
rade
och
sär
skild
a fö
rore
nand
e äm
nen
via
avlo
ppsr
enin
gsve
rk o
ch a
vlop
psle
dnin
gsnä
t.Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s i s
amve
rkan
med
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
digh
eten
, Kem
ikal
iein
spek
tion
en o
ch a
ndra
be-
rörd
a ce
ntra
la m
yndi
ghet
er, s
amt
med
läns
styr
else
r oc
h ko
mm
uner
.Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s så
att
den
bid
rar
till
att
de å
tgär
der
vidt
as s
om b
ehöv
s fö
r at
t m
iljök
valit
etsn
orm
erna
fö
r va
tten
ska
kun
na f
ölja
s.Åt
gärd
en s
ka v
ara
påbö
rjad
sen
ast
i jun
i 201
8 oc
h sk
a se
dan
geno
mfö
ras
kont
inue
rlig
t.
Inge
n öv
ergö
dnin
gG
iftf
ri m
iljö
Hav
i ba
lans
sam
t le
vand
e ku
st o
ch
skär
gård
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
.G
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
et
Nat
urvå
rdsv
erke
t, åt
gärd
2N
atur
vård
sver
ket
ska
vägl
eda
läns
styr
else
rna
och
kom
mun
erna
i de
ras
tills
yn o
ch p
rövn
ing
av m
iljöf
arlig
a ve
rk-
sam
hete
r i s
yfte
att
min
ska
utsl
äppe
n ti
ll va
tten
, frå
n så
väl p
unkt
källo
r so
m d
iffu
sa k
ällo
r, av
pri
orit
erad
e äm
nen
och
särs
kild
a fö
rore
nand
e äm
nen
i såd
an o
mfa
ttni
ng a
tt d
et b
idra
r ti
ll at
t m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
vat
ten
kan
följa
s.Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s i s
amve
rkan
med
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
digh
eten
, Kem
ikal
iein
spek
tion
en, S
kogs
styr
else
n oc
h an
dra
cent
rala
myn
digh
eter
med
ans
var
inom
rel
evan
ta s
ak-
och/
elle
r fö
rval
tnin
gsom
råde
n, s
amt
med
läns
-st
yrel
ser
och
kom
mun
er.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t i j
uni 2
018.
Gif
tfri
milj
öG
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
et
Nat
urvå
rdsv
erke
t, åt
gärd
3N
atur
vård
sver
ket
ska
i sit
t ar
bete
med
att
för
dela
bid
rag
till
åtgä
rder
i fö
rore
nade
om
råde
n fo
rtsä
tta
prio
rite
ra
områ
den
med
påv
erka
n på
vat
ten
på e
tt s
ådan
t sä
tt a
tt m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
vat
ten
kan
följa
s.Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s i s
amve
rkan
med
läns
styr
else
rna
och
kom
mun
erna
. Åt
gärd
en s
ka v
ara
vidt
agen
sen
ast
tre
år e
fter
åtg
ärds
prog
ram
met
s fa
stst
älla
nde.
Gif
tfri
milj
öG
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
et
Nat
urvå
rdsv
erke
t, åt
gärd
4N
atur
vård
sver
ket
ska
inom
det
eur
opei
ska
luft
vård
sarb
etet
for
tsat
t ve
rka
för
att
min
ska
depo
siti
onen
av
förs
u-ra
nde
ämne
n så
som
kvä
vefö
reni
ngar
och
sva
veld
ioxi
d sa
mt
prio
rite
rade
och
sär
skild
a fö
rore
nand
e äm
nen
från
in
tern
atio
nella
käl
lor.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
i sam
verk
an m
ed K
emik
alie
insp
ekti
onen
, Sjö
fart
sver
ket,
Tran
spor
tsty
rels
en, T
illvä
xtve
r-ke
t oc
h Lä
nsst
yrel
sern
a.Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s så
att
den
bid
rar
till
att
de å
tgär
der
vidt
as s
om b
ehöv
s fö
r at
t m
iljök
valit
etsn
orm
erna
fö
r va
tten
ska
kun
na f
ölja
s.Åt
gärd
en s
ka p
åbör
jas
omgå
ende
och
gen
omfö
ras
kont
inue
rlig
t.
Bar
a na
turl
ig f
örsu
rnin
gG
iftf
ri m
iljö
Fris
k lu
ft
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
– 29 –
åtgärder För Bättre vattenN
atur
vård
sver
ket,
åtgä
rd 5
Nat
urvå
rdsv
erke
t sk
a vä
gled
a lä
nsst
yrel
sern
a oc
h ko
mm
uner
na i
dera
s ti
llsyn
och
prö
vnin
g av
milj
öfar
liga
verk
-sa
mhe
ter,
i syf
te a
tt m
insk
a ut
släp
pen
till
luft
av
förs
uran
de ä
mne
n så
som
kvä
vefö
reni
ngar
och
sva
veld
ioxi
d sa
mt
prio
rite
rade
och
sär
skild
a fö
rore
nand
e äm
nen
i såd
an o
mfa
ttni
ng a
tt d
et b
idra
r ti
ll at
t m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
va
tten
kan
föl
jas.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t i j
uni 2
018.
Bar
a na
turl
ig f
örsu
rnin
gG
iftf
ri m
iljö
Fris
k lu
ft
Nat
urvå
rdsv
erke
t, åt
gärd
6N
atur
vård
sver
ket
ska
ta f
ram
väg
ledn
ing
för
mar
kavv
attn
ings
verk
sam
hete
r av
seen
de å
tgär
der,
i syf
te a
tt f
ölja
m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
vat
ten.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
i sam
verk
an m
ed H
avs
- oc
h va
tten
myn
digh
eten
, Jor
dbru
ksve
rket
, Sko
gsst
yrel
sen,
Sve
-ri
ges
geol
ogis
ka u
nder
sökn
ing
och
Traf
ikve
rket
. Åt
gärd
en s
ka v
ara
vidt
agen
sen
ast
i jun
i 201
8.
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Myl
lran
de v
åtm
arke
rB
ara
natu
rlig
för
surn
ing
Gif
tfri
milj
öEt
t ri
kt v
äxt-
och
dju
rliv
Ett
rikt
odl
ings
land
skap
Nat
urvå
rdsv
erke
t, åt
gärd
7N
atur
vård
sver
ket
ska
iden
tifi
era
beho
vet
av o
ch f
öres
lå e
ller
utve
ckla
för
ändr
ade
elle
r ny
a st
yrm
edel
för
dag
-va
tten
hant
erin
g, s
amt
utar
beta
till
syns
vägl
edni
ng a
vsee
nde
dagv
atte
nhan
teri
ng t
ill lä
nsst
yrel
ser
och
kom
mun
er.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
så a
tt d
en b
idra
r ti
ll at
t de
åtg
ärde
r vi
dtas
som
beh
övs
för
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na
för
vatt
en s
ka k
unna
föl
jas.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
i sam
verk
an m
ed B
over
ket,
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
digh
eten
, Sve
rige
s ge
olog
iska
und
er-
sökn
ing
och
Traf
ikve
rket
sam
t m
ed lä
nsst
yrel
ser
och
kom
mun
er.
Åtgä
rden
ska
var
a på
börj
ad s
enas
t i j
uni 2
018
och
ska
seda
n ge
nom
föra
s ko
ntin
uerl
igt.
Gif
tfri
milj
öH
av i
bala
ns s
amt
leva
nde
kust
och
sk
ärgå
rdIn
gen
över
gödn
ing
Gru
ndva
tten
av
god
kval
itet
God
beb
yggd
milj
ö
Skog
ssty
rels
en, å
tgär
d 1
Skog
ssty
rels
en s
ka u
tvec
kla
och
prio
rite
ra s
in t
illsy
n av
sko
gsbr
uksv
erks
amhe
ter
i syf
te a
tt t
illrä
cklig
a åt
gärd
er
vidt
as f
ör a
tt m
inim
era
påve
rkan
frå
n de
ssa
verk
sam
hete
r i a
nslu
tnin
g ti
ll va
tten
före
kom
ster
där
det
fin
ns r
isk
för
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n in
te f
öljs
.Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s i s
amve
rkan
med
ber
örda
läns
styr
else
r oc
h ko
mm
uner
.Åt
gärd
en s
ka p
åbör
jas
omgå
ende
och
gen
omfö
ras
kont
inue
rlig
t.
Gif
tfri
milj
öLe
vand
e sj
öar
och
vatt
endr
agLe
vand
e sk
ogar
Skog
ssty
rels
en, å
tgär
d 2
Skog
ssty
rels
en s
ka u
tvec
kla
och
prio
rite
ra s
itt
arbe
te m
ed in
form
atio
n, k
unsk
apsf
örm
edlin
g oc
h åt
erko
pplin
g ti
ll sk
ogsb
ruke
t, sa
mt
vid
beho
v ut
veck
la n
ya e
ller
förä
ndra
de s
tyrm
edel
elle
r ar
bets
sätt
på
områ
det.
Åtg
ärde
n be
hö-
ver
särs
kilt
fok
user
a på
att
min
ska
tillf
örse
ln a
v nä
ring
säm
nen,
kvi
cksi
lver
och
par
tikl
ar t
ill s
jöar
och
vat
tend
rag,
up
prät
thål
la s
kogs
mar
kens
buf
fert
förm
åga
mot
för
surn
ing,
sam
t m
insk
a de
n fy
sisk
a på
verk
an p
å va
tten
milj
ön.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
så a
tt d
en b
idra
r ti
ll at
t de
åtg
ärde
r vi
dtas
som
beh
övs
för
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na
för
vatt
en s
ka k
unna
föl
jas.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
i sam
verk
an m
ed lä
nsst
yrel
sern
a, H
avs-
och
vat
tenm
yndi
ghet
en, N
atur
vård
sver
ket
och
Sver
iges
geo
logi
ska
unde
rsök
ning
.Åt
gärd
en s
ka v
ara
vidt
agen
sen
ast
tre
år e
fter
åtg
ärds
prog
ram
met
s fa
stst
älla
nde.
Inge
n öv
ergö
dnin
gG
iftf
ri m
iljö
Hav
i ba
lans
sam
t le
vand
e ku
st o
ch
skär
gård
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Leva
nde
skog
ar
Skog
ssty
rels
en, å
tgär
d 3
Skog
ssty
rels
en s
ka u
tvec
kla
och
impl
emen
tera
met
oder
för
upp
följn
ing
av d
en m
iljöh
änsy
n so
m t
as a
v sk
ogs-
bruk
et, m
ed a
vsee
nde
på p
åver
kan
på v
atte
nmilj
ön. A
rbet
et b
ehöv
er f
ram
föra
llt f
okus
era
på d
ikni
ngså
tgär
der,
häns
ynsu
ppfö
ljnin
g oc
h kv
anti
fier
bara
met
oder
för
upp
följn
ing.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
så a
tt d
en b
idra
r ti
ll at
t de
åtg
ärde
r vi
dtas
som
beh
övs
för
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na
för
vatt
en s
ka k
unna
föl
jas.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
i sam
verk
an m
ed lä
nsst
yrel
sern
a, N
atur
vård
sver
ket
och
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
digh
eten
. Åt
gärd
en s
ka v
ara
vidt
agen
sen
ast
tre
år e
fter
åtg
ärds
prog
ram
met
s fa
stst
älla
nde.
Gif
tfri
milj
öLe
vand
e sj
öar
och
vatt
endr
agLe
vand
e sk
ogar
Ett
rikt
väx
t- o
ch d
jurl
ivB
ara
natu
rlig
för
surn
ing
Hav
i ba
lans
hav
sam
t le
vand
e ku
st
och
skär
gård
Inge
n öv
er gö
dnin
g
– 30 –
åtgärder För Bättre vattenSk
ogss
tyre
lsen
, åtg
ärd
4Sk
ogss
tyre
lsen
ska
för
bätt
ra t
illäm
pnin
gen
av b
efin
tlig
a st
yrm
edel
och
/elle
r fö
resl
å ny
a st
yrm
edel
för
eko
logi
skt
funk
tion
ella
kan
tzon
er m
ot s
jöar
och
vat
tend
rag
för
att
följa
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n.Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s i s
amve
rkan
med
Hav
s- o
ch v
atte
nmyn
digh
eten
och
Jor
dbru
ksve
rket
.Åt
gärd
en s
ka v
ara
vidt
agen
sen
ast
tre
år e
fter
åtg
ärds
prog
ram
met
s fa
stst
älla
nde.
Inge
n öv
er gö
dnin
gLe
vand
e sj
öar
och
vatt
endr
agEt
t ri
kt v
äxt-
och
dju
rliv
Bar
a na
turl
ig f
örsu
rnin
g H
av i
bala
ns s
amt
leva
nde
kust
och
sk
ärgå
rd
Sver
iges
geo
logi
ska
unde
rsök
ning
, åtg
ärd
1Sv
erig
es g
eolo
gisk
a un
ders
ökni
ng s
ka u
tvec
kla
sin
vägl
edni
ng t
ill s
ökan
den
om d
e m
iljök
rav
som
kan
stä
llas
vid
pröv
ning
av
tills
tånd
för
und
ersö
knin
g oc
h pr
ovbr
ytni
ng e
ller
gruv
verk
sam
het
så a
tt m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
va
tten
kan
föl
jas.
Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s i s
amve
rkan
med
Nat
urvå
rdsv
erke
t, H
avs-
och
vat
tenm
yndi
ghet
en o
ch lä
nsst
yrel
sern
a.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t tr
e år
eft
er å
tgär
dspr
ogra
mm
ets
fast
stäl
land
e.
Gif
tfri
milj
öG
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
et
Sver
iges
geo
logi
ska
unde
rsök
ning
, åtg
ärd
2Sv
erig
es g
eolo
gisk
a un
ders
ökni
ng s
ka u
tvec
kla
rådg
ivni
ng o
ch t
illsy
nsvä
gled
ning
till
ber
örda
myn
digh
eter
för
at
t m
inim
era
milj
öbel
astn
ing
vid
syre
sätt
ning
av
sulf
idjo
rdar
elle
r su
lfid
halt
iga
sedi
men
t så
att
milj
ökva
litet
snor
-m
erna
för
vat
ten
ska
kunn
a fö
ljas.
Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s i s
amve
rkan
med
Nat
urvå
rdsv
erke
t, Sk
ogss
tyre
lsen
, Jor
dbru
ksve
rket
och
Län
ssty
rel-
sern
a.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t tv
å år
eft
er å
tgär
dspr
ogra
mm
ets
fast
stäl
land
e.
Bar
a na
turl
ig f
örsu
rnin
gG
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
etG
iftf
ri m
iljö
Traf
ikve
rket
, åtg
ärd
1Tr
afik
verk
et s
ka f
orts
ätta
utv
eckl
a oc
h ti
llhan
dahå
lla k
unsk
apsu
nder
lag
och
info
rmat
ion
avse
ende
möj
lighe
ten
att
min
ska
väga
rs o
ch jä
rnvä
gars
påv
erka
n på
vat
tenm
iljön
så
att
milj
ökva
litet
snor
men
för
vat
ten
kan
följa
s. D
etta
sk
a sk
e in
om T
rafi
kver
kets
ege
n or
gani
sati
on, t
ill ö
vrig
a vä
g- o
ch b
anhå
llare
och
till
ent
repr
enör
er s
om g
enom
för
kont
roll,
und
erhå
ll, o
mby
ggna
d oc
h ny
anlä
ggni
ng a
v vä
gar.
Åtgä
rden
ska
åtm
inst
one
omfa
tta
följa
nde
områ
den:
a)
väg-
och
järn
vägs
pass
ager
öve
r va
tten
som
utg
ör v
andr
ings
hind
er f
ör f
isk
och
andr
a va
tten
leva
nde
orga
-ni
smer
elle
r m
edfö
r an
nan
hydr
omor
folo
gisk
påv
erka
n på
vat
tenm
iljön
,b)
fö
reby
ggan
de å
tgär
der
för
att
min
ska
olyc
ksri
sker
och
mild
ra e
ffek
tern
a fö
r va
tten
milj
ön v
id s
ådan
a ol
ycko
r, oc
hc)
åt
gärd
er f
ör a
tt m
insk
a på
verk
an p
å va
tten
milj
ön f
rån
väg-
och
järn
vägs
avva
ttni
ng, s
altn
ing
och
anvä
nd-
ning
av
bekä
mpn
ings
med
el.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
i sam
verk
an m
ed R
iksa
ntik
vari
eäm
bete
t, lä
nsst
yrel
sern
a oc
h ko
mm
uner
na.
Åtgä
rden
ska
påb
örja
s om
gåen
de o
ch g
enom
föra
s ko
ntin
uerl
igt.
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Ett
rikt
väx
t- o
ch d
jurl
ivG
od b
ebyg
gd m
iljö
Gru
ndva
tten
av
god
kval
itet
Gif
tfri
milj
ö.
Läns
styr
else
rna,
åtg
ärd
1Lä
nsst
yrel
sern
a sk
a ut
öka
och
prio
rite
ra s
in t
illsy
n av
milj
öfar
liga
verk
sam
hete
r oc
h va
tten
verk
sam
hete
r en
ligt
9 oc
h 11
kap
. milj
öbal
ken,
så
att
tills
ynen
med
bea
ktan
de a
v et
t av
rinn
ings
områ
desp
ersp
ekti
v in
rikt
as p
å ve
rk-
sam
hete
r so
m b
idra
r ti
ll at
t m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
vat
ten
inte
föl
js, e
ller
risk
erar
att
inte
föl
jas.
Åtg
ärde
n sk
a m
edfö
ra a
tt d
et f
ör s
ådan
a ve
rksa
mhe
ter
stäl
ls k
rav
på g
enom
föra
nde
av å
tgär
der
som
bid
rar
till
att
milj
ökva
li-te
tsno
rmer
na f
ör v
atte
n ka
n fö
ljas.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
med
stö
d av
de
åtgä
rdsp
lane
r so
m s
ka u
tarb
etas
enl
igt
Läns
styr
else
rnas
åtg
ärd
5.Åt
gärd
en s
ka n
är s
å är
mot
iver
at g
enom
föra
s i s
amve
rkan
med
Tra
fikv
erke
t, N
atur
vård
sver
ket,
Hav
s- o
ch v
atte
n-m
yndi
ghet
en, K
amm
arko
llegi
et o
ch b
erör
da k
omm
uner
.Åt
gärd
en s
ka p
åbör
jas
omgå
ende
och
gen
omfö
ras
kont
inue
rlig
t.
Gif
tfri
milj
öIn
gen
över
gödn
ing
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Hav
i ba
lans
sam
t le
vand
e ku
st o
ch
skär
gård
Gru
ndva
tten
av
god
kval
itet
Läns
styr
else
rna,
åtg
ärd
2Lä
nsst
yrel
sern
a sk
a be
driv
a ti
llsyn
i sy
fte
att
iden
tifi
era
de b
ehov
och
möj
lighe
ter
som
fin
ns a
tt s
tälla
kra
v på
m
iljöh
änsy
n vi
d sa
mtl
iga
vatt
enkr
aftv
erk
och
dam
mar
, på
ett
såda
nt s
ätt
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n sk
a ku
nna
följa
s.Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s så
att
det
årl
igen
, frå
n oc
h m
ed å
r 20
17, u
töva
s ti
llsyn
vid
min
st e
n fe
mte
del a
v be
rörd
a va
tten
kraf
tver
k oc
h da
mm
ar i
resp
ekti
ve lä
n.
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Ett
rikt
väx
t- o
ch d
jurl
iv
– 31 –
åtgärder För Bättre vattenLä
nsst
yrel
sern
a, å
tgär
d 3
Läns
styr
else
rna
ska
via
sin
tills
yn e
ller
geno
m v
ägle
dnin
g ti
ll ko
mm
uner
na s
äker
stäl
la a
tt v
erks
amhe
tsut
övar
e so
m b
edri
ver
verk
sam
het
elle
r vi
dtar
åtg
ärde
r so
m p
åver
kar
vatt
enm
iljön
gen
omfö
r eg
enko
ntro
ll oc
h ha
r de
kon
-tr
ollp
rogr
am s
om b
ehöv
s fö
r at
t m
öjlig
göra
en
bedö
mni
ng a
v ve
rksa
mhe
tern
as e
ller
åtgä
rder
nas
inve
rkan
på
den
ekol
ogis
ka, k
emis
ka o
ch k
vant
itat
iva
stat
usen
och
den
eko
logi
ska
pote
ntia
len
i vat
tenf
örek
omst
er.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
så a
tt d
en b
idra
r ti
ll at
t de
åtg
ärde
r vi
dtas
som
beh
övs
för
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na
för
vatt
en s
ka k
unna
föl
jas.
Åtgä
rden
ska
påb
örja
s om
gåen
de o
ch g
enom
föra
s ko
ntin
uerl
igt.
Gif
tfri
milj
öIn
gen
över
gödn
ing
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Läns
styr
else
rna,
åtg
ärd
4Lä
nsst
yrel
sern
a sk
a pr
iori
tera
arb
etet
med
lång
sikt
igt
skyd
d av
dri
cksv
atte
ntäk
ter.
Läns
styr
else
rna
behö
ver
särs
kilt
:a)
fö
rstä
rka
arbe
tet
med
inrä
ttan
de a
v va
tten
skyd
dsom
råde
n oc
h fö
rkor
ta h
andl
äggn
ings
tide
rna
vid
inrä
t-ta
nde
av v
atte
nsky
ddso
mrå
den,
b)
geno
mfö
ra s
yste
mat
isk
och
rege
lbun
den
tills
yn a
v va
tten
skyd
dsom
råde
n m
ed t
illhö
rand
e fö
resk
rift
er,
c)
inom
sin
till
syns
vägl
edni
ng t
ill k
omm
uner
na g
e rå
d oc
h st
öd i
arbe
tet
med
att
inrä
tta
och
bedr
iva
tills
yn i
vatt
ensk
ydds
områ
den,
d)
utar
beta
reg
iona
la v
atte
nför
sörj
ning
spla
ner
i sam
verk
an m
ed k
omm
uner
na,
e)
geno
m t
illsy
n ko
ntro
llera
att
till
stån
dspl
ikti
ga v
atte
nutt
ag i
grun
d- o
ch y
tvat
ten
har
tills
tånd
, sär
skilt
i om
råde
n m
ed d
rick
svat
tenf
örek
omst
er.
Åtgä
rder
na e
nlig
t pu
nkte
rna
c), d
) oc
h e)
ska
var
a ge
nom
förd
a se
nast
två
år
efte
r åt
gärd
spro
gram
met
s fa
stst
äl-
land
e.
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Gru
ndva
tten
av
god
kval
itet
Läns
styr
else
rna,
åtg
ärd
5Lä
nsst
yrel
sern
a sk
a ha
åtg
ärds
plan
er f
ör a
vrin
ning
som
råde
n in
om s
ina
resp
ekti
ve lä
n, o
ch å
rlig
en u
ppda
tera
dem
fö
r at
t sä
kers
tälla
att
åtg
ärde
rna
i pla
nern
a ge
nom
förs
och
föl
js u
pp. Å
tgär
dspl
aner
na s
ka h
a fo
kus
på d
e va
tten
-fö
reko
mst
er d
är d
et b
ehöv
s åt
gärd
er f
ör a
tt m
iljök
valit
etsn
orm
erna
ska
kun
na f
ölja
s. Å
tgär
dspl
aner
na s
ka s
ärsk
ilt
inne
hålla
str
ateg
ier
för:
a)
läns
styr
else
ns v
ägle
dnin
g av
kom
mun
erna
s öv
ersi
ktsp
lane
ring
,b)
sa
mve
rkan
med
Tra
fikv
erke
t, G
ener
allä
kare
n oc
h ko
mm
uner
na o
m d
e åt
gärd
er s
om d
essa
beh
över
vid
ta f
ör
att
öka
vand
ring
sbar
hete
n fö
r fi
sk o
ch a
ndra
vat
tenl
evan
de o
rgan
ism
er v
id v
ägpa
ssag
er ö
ver
vatt
en,
c)
hur
beho
vet
av å
tgär
der
för
att
följa
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n ka
n vä
gas
in o
ch s
amor
dnas
med
ar
bete
t m
ed p
rior
iter
ing
av s
töd,
ers
ättn
inga
r oc
h rå
dgiv
ning
sins
atse
r in
om la
ndsb
ygds
prog
ram
met
, och
d)
de a
vrin
ning
som
råde
n so
m ä
r på
verk
ade
av v
atte
nkra
ftve
rksa
mhe
ter.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t tv
å år
eft
er å
tgär
dspr
ogra
mm
ets
fast
stäl
land
e oc
h sk
a se
dan
geno
mfö
ras
kont
inue
rlig
t.
God
beb
yggd
milj
öG
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
etH
av i
bala
ns s
amt
leva
nde
kust
och
sk
ärgå
rdIn
gen
över
gödn
ing
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Läns
styr
else
rna,
åtg
ärd
6Lä
nsst
yrel
sern
a sk
a pr
iori
tera
och
utv
eckl
a si
n rå
dgiv
ning
sver
ksam
het
för
att
min
ska
växt
näri
ngsf
örlu
ster
och
fö
rlus
ter
av v
äxts
kydd
smed
el t
ill v
atte
nför
ekom
ster
där
det
fin
ns e
n ri
sk f
ör a
tt m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
vat
ten
inte
kan
föl
jas
på g
rund
av
såda
n på
verk
an.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
i sam
verk
an m
ed J
ordb
ruks
verk
et.
Åtgä
rden
ska
påb
örja
s om
gåen
de o
ch g
enom
föra
s ko
ntin
uerl
igt.
Inge
n öv
ergö
dnin
gG
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
etH
av i
bala
ns s
amt
leva
nde
kust
och
sk
ärgå
rd,
Myl
lran
de v
åtm
arke
rLe
vand
e sj
öar
och
vatt
endr
agG
iftf
ri m
iljö
Ett
rikt
odl
ings
land
skap
Läns
styr
else
rna,
åtg
ärd
7Lä
nsst
yrel
sern
a sk
a ut
veck
la s
in t
illsy
nsvä
gled
ning
till
kom
mun
erna
så
att
de k
an s
tälla
de
krav
som
beh
övs
för
att
min
ska
växt
näri
ngsf
örlu
ster
och
för
lust
er a
v vä
xtsk
ydds
med
el t
ill v
atte
nför
ekom
ster
där
det
fin
ns e
n ri
sk f
ör
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n in
te k
an f
ölja
s på
gru
nd a
v så
dan
påve
rkan
. Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s i s
amve
rkan
med
Jor
dbru
ksve
rket
.Åt
gärd
en s
ka v
ara
vidt
agen
sen
ast
två
år e
fter
åtg
ärds
prog
ram
met
s ge
nom
föra
nde
och
ska
seda
n ge
nom
föra
s ko
ntin
uerl
igt.
Inge
n öv
ergö
dnin
gG
iftf
ri m
iljö
Gru
ndva
tten
av
god
kval
itet
Lev
ande
sj
öar
och
vatt
endr
ag H
av i
bala
ns
sam
t le
vand
e ku
st o
ch s
kärg
ård
– 32 –
åtgärder För Bättre vattenLä
nsst
yrel
sern
a, å
tgär
d 8
Läns
styr
else
rna
ska
utve
ckla
sin
väg
ledn
ing
till
kom
mun
erna
gäl
land
e pr
övni
ng o
ch t
illsy
n av
ens
kild
a av
lopp
. Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s så
att
den
bid
rar
till
att
de å
tgär
der
vidt
as s
om b
ehöv
s fö
r at
t m
iljök
valit
etsn
orm
erna
fö
r va
tten
ska
kun
na f
ölja
s.Åt
gärd
en s
ka p
åbör
jas
omgå
ende
och
gen
omfö
ras
kont
inue
rlig
t.
Inge
n öv
ergö
dnin
gLe
vand
e sj
öar
och
vatt
endr
agH
av i
bala
ns s
amt
leva
nde
kust
och
sk
ärgå
rdG
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
et
Läns
styr
else
rna,
åtg
ärd
9Lä
nsst
yrel
sern
a sk
a vä
gled
a ko
mm
uner
na v
id ö
vers
ikts
- oc
h de
taljp
lane
ring
så
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör
vatt
en s
ka k
unna
föl
jas.
Lä
nsst
yrel
sern
a be
höve
r sä
rski
lt b
evak
a at
t:a)
de
t fr
amgå
r av
öve
rsik
tspl
anen
hur
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n ko
mm
er a
tt f
ölja
s.b)
pr
iori
teri
ng a
v åt
gärd
er p
å ko
mm
unal
niv
å gö
rs u
tifr
ån a
ktue
lla r
egio
nala
elle
r m
ella
nkom
mun
ala
plan
e-ri
ngsu
nder
lag
för
natu
rres
urse
r.c)
ko
mm
uner
na i
sin
deta
ljpla
neri
ng h
ar a
nvän
t ak
tuel
lt o
ch r
elev
ant
unde
rlag
frå
n Va
tten
info
rmat
ions
syst
em
Sver
ige.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
så a
tt d
en b
idra
r ti
ll at
t de
åtg
ärde
r vi
dtas
som
beh
övs
för
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na
för
vatt
en s
ka k
unna
föl
jas.
Åt
gärd
en s
ka g
enom
föra
s i s
amve
rkan
med
Bov
erke
t. Åt
gärd
en s
ka v
ara
vidt
agen
sen
ast
två
år e
fter
åtg
ärds
prog
ram
met
s fa
stst
älla
nde
och
ska
seda
n ge
nom
föra
s ko
ntin
uerl
igt.
God
beb
yggd
milj
öG
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
etLe
vand
e sj
öar
och
vatt
endr
ag
Läns
styr
else
rna,
åtg
ärd
10Lä
nsst
yrel
sern
a sk
a i s
itt
arbe
te m
ed b
idra
gsan
sökn
inga
r oc
h ti
llsyn
av
föro
rena
de o
mrå
den
fort
sätt
a pr
iori
tera
om
råde
n m
ed p
åver
kan
på v
atte
nför
ekom
ster
där
det
beh
övs
före
bygg
ande
elle
r fö
rbät
tran
de å
tgär
der
för
att
se
till
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n ka
n fö
ljas.
Åtgä
rden
ska
gen
omfö
ras
i sam
verk
an m
ed N
atur
vård
sver
ket,
Stat
ens
geot
ekni
ska
inst
itut
, Sve
rige
s ge
olog
iska
un
ders
ökni
ng o
ch k
omm
uner
na.
Åtgä
rden
ska
påb
örja
s om
gåen
de o
ch g
enom
föra
s ko
ntin
uerl
igt.
Gif
tfri
milj
öG
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
et
Läns
styr
else
rna,
åtg
ärd
11Lä
nsst
yrel
sern
a sk
a sä
kers
tälla
att
kal
knin
g av
för
sura
de s
jöar
och
vat
tend
rag
enlig
t na
tion
ella
rik
tlin
jer
kan
fort
sätt
a en
ligt
den
nati
onel
la k
alkn
ings
plan
en o
ch o
m n
ödvä
ndig
t ut
öka
elle
r om
loka
liser
a åt
gärd
som
råde
n fö
r ka
lkni
ng. Å
tgär
den
ska
geno
mfö
ras
så a
tt d
en b
idra
r ti
ll at
t de
åtg
ärde
r vi
dtas
som
beh
övs
för
att
milj
ökva
litet
s-no
rmer
na f
ör v
atte
n sk
a ku
nna
följa
s.
Åtgä
rden
ska
påb
örja
s om
gåen
de o
ch g
enom
föra
s ko
ntin
uerl
igt.
Bar
a na
turl
ig f
örsu
rnin
gLe
vand
e sj
öar
och
vatt
endr
ag
Läns
styr
else
rna,
åtg
ärd
12Lä
nsst
yrel
sern
a sk
a, in
om r
amen
för
sit
t ti
llsyn
supp
drag
, kon
trol
lera
och
föl
ja u
pp a
tt T
rafi
kver
ket
vidt
ar d
e åt
gärd
er i
det
allm
änna
väg
- oc
h jä
rnvä
gsnä
tet
som
beh
övs
för
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n sk
a ku
nna
följa
s.Åt
gärd
en s
ka p
åbör
jas
sena
st i
juni
201
8 oc
h sk
a se
dan
geno
mfö
ras
åter
kom
man
de m
inst
en
gång
per
år.
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Ett
rikt
väx
t- o
ch d
jurl
ivG
iftf
ri m
iljö
Gru
ndva
tten
av
god
kval
itet
Kom
mun
erna
, åtg
ärd
1Ko
mm
uner
na s
ka b
edri
va t
illsy
n en
ligt
milj
öbal
ken
inom
sin
a ve
rksa
mhe
tsom
råde
n, a
vsee
nde
verk
sam
hete
r so
m
påve
rkar
vat
tenf
örek
omst
er, i
såd
an o
mfa
ttni
ng a
tt m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
vat
ten
kan
följa
s. Å
tgär
den
ska
med
föra
att
det
för
såd
ana
verk
sam
hete
r st
älls
kra
v på
åtg
ärde
r so
m b
idra
r ti
ll at
t m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
vat
-te
n ka
n fö
ljas.
Åtgä
rden
ska
påb
örja
s om
gåen
de o
ch g
enom
föra
s ko
ntin
uerl
igt.
Gif
tfri
milj
öIn
gen
över
gödn
ing
Gru
ndva
tten
av
god
kval
itet
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Hav
i ba
lans
sam
t le
vand
e ku
st o
ch
skär
gård
– 33 –
åtgärder För Bättre vattenKo
mm
uner
na, å
tgär
d 2
Kom
mun
erna
ska
bed
riva
till
syn
så a
tt
a)
utsl
äppe
n av
kvä
ve o
ch f
osfo
r fr
ån jo
rdbr
uk o
ch h
ästh
ålln
ing
min
skas
sam
t at
tb)
ti
llför
seln
av
växt
skyd
dsm
edel
min
skar
, ti
ll va
tten
före
kom
ster
där
det
fin
ns e
n ri
sk f
ör a
tt m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
vat
ten
inte
kan
föl
jas
på g
rund
av
såda
n på
verk
an.
Åtgä
rden
ska
med
föra
att
det
för
ber
örda
ver
ksam
hete
r st
älls
kra
v på
åtg
ärde
r so
m b
idra
r ti
ll at
t m
iljök
valit
ets-
norm
erna
för
vat
ten
kan
följa
s.
Åtgä
rden
ska
påb
örja
s om
gåen
de o
ch g
enom
föra
s ko
ntin
uerl
igt.
Inge
n öv
ergö
dnin
gG
iftf
ri m
iljö
Ett
rikt
odl
ings
land
skap
Kom
mun
erna
, åtg
ärd
3Ko
mm
uner
ska
pri
orit
era
och
geno
mfö
ra s
in t
illsy
n så
att
de
stäl
ler
de k
rav
som
beh
övs
för
att
utsl
äppe
n av
nä-
ring
säm
nen
och
prio
rite
rade
och
sär
skild
a fö
rore
nand
e äm
nen
från
a)
av
lopp
sled
ning
snät
och
b)
avlo
ppsr
enin
gsve
rkm
insk
ar t
ill v
atte
nför
ekom
ster
där
det
fin
ns e
n ri
sk f
ör a
tt m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
vat
ten
inte
kan
föl
jas
på
grun
d av
såd
an p
åver
kan.
Åt
gärd
en s
ka p
åbör
jas
omgå
ende
och
gen
omfö
ras
kont
inue
rlig
t.
Inge
n öv
ergö
dnin
gG
iftf
ri m
iljö
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Hav
i ba
lans
sam
t le
vand
e ku
st o
ch
skär
gård
Kom
mun
erna
, åtg
ärd
4Ko
mm
uner
na s
ka s
äker
stäl
la m
insk
ade
utsl
äpp
från
ens
kild
a av
lopp
, gen
om:
att
stäl
la k
rav
på b
egrä
nsad
e ut
släp
p av
fos
for
och
kväv
e dä
r de
t be
hövs
för
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n sk
a ku
nna
följa
s,
att
prio
rite
ra t
illsy
nen
av e
nski
lda
avlo
pp f
ör a
tt m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
vat
ten
ska
kunn
a fö
ljas.
Åt
gärd
en s
ka p
åbör
jas
omgå
ende
och
gen
omfö
ras
kont
inue
rlig
t.
Inge
n öv
ergö
dnin
gG
iftf
ri m
iljö
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Hav
i ba
lans
sam
t le
vand
e ku
st o
ch
skär
gård
Gru
ndva
tten
av
god
kval
itet
Kom
mun
erna
, åtg
ärd
5Ko
mm
uner
na s
ka s
äker
stäl
la e
tt lå
ngsi
ktig
t sk
ydd
för
den
nuva
rand
e oc
h fr
amti
da d
rick
svat
tenf
örsö
rjni
ngen
. Ko
mm
uner
na b
ehöv
er s
ärsk
ilta)
an
ordn
a er
ford
erlig
t sk
ydd
för
allm
änna
och
ens
kild
a dr
icks
vatt
entä
kter
som
för
sörj
er f
ler
än 5
0 pe
rson
er
elle
r dä
r va
tten
täkt
ens
utta
g är
mer
än
10 m
3 /dy
gn
b)
göra
en
över
syn
av v
atte
nsky
ddso
mrå
den
som
inrä
ttat
s fö
re m
iljöb
alke
ns in
föra
nde
och
vid
beho
v re
vide
ra
skyd
dsom
råde
ts a
vgrä
nsni
ngar
och
till
höra
nde
före
skri
fter
så
att
tillr
äckl
igt
skyd
d up
pnås
,c)
be
driv
a sy
stem
atis
k oc
h re
gelb
unde
n ti
llsyn
öve
r va
tten
skyd
dsom
råde
n,d)
up
pdat
era
över
sikt
spla
nern
a m
ed r
egio
nala
vat
ten f
örsö
rjni
ngsp
lane
r, e)
sä
kers
tälla
att
till
stån
dspl
ikti
ga a
llmän
na y
t-oc
h
grun
dvat
tent
äkte
r ha
r ti
llstå
nd f
ör v
atte
nutt
ag.
Åtgä
rden
ska
var
a vi
dtag
en s
enas
t tr
e år
eft
er å
tgär
ds pr
ogra
mm
ets
fast
stäl
land
e.
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
Gru
ndva
tten
av
god
kval
itet
Kom
mun
erna
, åtg
ärd
6Ko
mm
uner
na s
ka g
enom
föra
sin
öve
rsik
ts-
och
deta
ljpla
neri
ng s
amt
pröv
ning
enl
igt
plan
- oc
h by
ggla
gen
så a
tt
den
bidr
ar t
ill a
tt m
iljök
valit
etsn
orm
erna
för
vat
ten
ska
kunn
a fö
ljas.
Åt
gärd
en b
ehöv
er g
enom
föra
s i s
amve
rkan
med
läns
styr
else
rna.
Åt
gärd
en s
ka v
ara
vidt
agen
sen
ast
tre
år e
fter
åtg
ärds
prog
ram
met
s fa
stst
älla
nde.
God
beb
yggd
milj
öG
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
etLe
vand
e sj
öar
och
vatt
endr
ag
Kom
mun
erna
, åtg
ärd
7Ko
mm
uner
na s
ka u
pprä
tta
och
utve
ckla
vat
ten-
och
avl
opps
vatt
enpl
aner
för
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
atte
n sk
a ku
nna
följa
s. Å
tgär
den
behö
ver
geno
mfö
ras
i sam
verk
an m
ed lä
nsst
yrel
sern
a.Åt
gärd
en s
ka v
ara
vidt
agen
sen
ast
tre
år e
fter
åtg
ärds
prog
ram
met
s fa
stst
älla
nde.
Leva
nde
sjöa
r oc
h va
tten
drag
G
rund
vatt
en a
v go
d kv
alit
et
Kom
mun
erna
, åtg
ärd
8Ko
mm
uner
na s
ka u
tvec
kla
plan
er f
ör h
ur d
agva
tten
ska
han
tera
s in
om k
omm
unen
med
avs
eend
e på
kva
ntit
et o
ch
kval
itet
. Dag
vatt
enpl
aner
na s
ka b
idra
till
att
de
åtgä
rder
vid
tas
som
beh
övs
för
att
milj
ökva
litet
snor
mer
na f
ör v
at-
ten
ska
kunn
a fö
ljas.
Åt
gärd
en s
ka v
ara
vidt
agen
sen
ast
tre
år e
fter
åtg
ärds
prog
ram
met
s fa
stst
älla
nde.
Gif
tfri
milj
öIn
gen
över
gödn
ing
God
beb
yggd
milj
ö
– 34 –
sammanFattning av konsekvenser av åtgärdsprogrammet
1.9 Sammanfattning av konsekvenser av åtgärdsprogrammet
Stor-Lappträsket i Råneälven. Foto: Dan Blomkvist
Den samhällsekonomiska konsekvensanalysen av vattenmyndigheternas åtgärdspro-gram innehåller en övergripande beskrivning av nyttor och kostnader som följer av att följa miljökvalitetsnormerna. Kostnaderna för att åtgärda miljöproblemen i våra vatten är uppdelade mellan kostnader för administrativa respektive fysiska åtgärder. Konsekvensanalysen innehåller även en fördelningsanalys, som beskriver hur kost-naderna fördelas per aktör, det vill säga mellan myndigheter, kommuner, verksam-hetsutövare och enskilda. Konsekvensanalysen innehåller också en redogörelse för möjliga finansieringskällor och nuvarande finansiering.
I den samhällsekonomiska konsekvensanalysen görs ingen bedömning av åtgärdspro-grammets ekonomiska rimlighet, bedömning av om en åtgärd är rimlig görs i sam-band med fastställande av miljökvalitetsnormerna. Det är också viktigt att komma ihåg att den samhällsekonomiska konsekvensanalysen utgår ifrån ett exempelsce-nario. De slutliga faktiska samhällsekonomiska konsekvenserna av åtgärdsprogram-mets genomförande beror helt på vilket styrmedel myndigheterna i realiteten väljer att tillämpa och vilka krav på fysiska åtgärder som slutligen ställs. Vilka fysiska åtgärder som ska vidtas beslutas av de myndigheter och kommuner som också är de som har ansvaret att se till att miljökvalitetsnormerna följs och att genomföra åt-gärdsprogrammet. Åtgärdskraven kommer dessutom i många fall att prövas av pröv-ningsmyndigheter eller domstolar innan det slutligen fastställs vilka åtgärder som ska vidtas. Detta är orsaken till att konsekvensanalysen i detta skede enbart kan re-dovisa de förväntade konsekvenserna av ett scenario för genomförande av föreslagna åtgärder.
– 35 –
sammanFattning av konsekvenser av åtgärdsprogrammet
Åtgärdsprogrammet syftar till att säkra befintliga värden, ge potential för utveckling av värde och minska risk för kostnader längre fram. Det primära målet med åtgärds-programmet är att nå god status i våra vatten men med det följer att exempelvis naturturism, friluftsliv, arbetstillfällen och landsbygdsutveckling också kan dra för-delar av åtgärdsprogrammet.
För att beskriva de nyttor som följer av att genomföra åtgärdsprogrammet har vat-tenmyndigheterna inte haft möjlighet att genomföra egna studier för att bedöma det ekonomiska värdet av en god vattenstatus. Det har därför inte varit möjligt att i detalj beräkna värdet av de förbättringar av vattnets status som uppkommer när åtgärdsprogrammet genomförs. Det finns dock en uppsjö av studier som med olika metoder har försökt uppskatta värdet av miljökvalitetshöjande åtgärder i sjöar och vattendrag. Värdet av att nå god status i Östersjön har för Sveriges del värderats till åtta miljarder kronor per år av HELCOMS Baltic Sea Action Plan (BSAP), en summa som vida överstiger kostnaden för åtgärder för övergödning. Även om stu-dien inte är direkt kopplad till åtgärdsprogrammet ger det ändå en indikation på att dess nytta överstiger kostnader för åtgärdsgenomförande. Förlusterna för samhället när dricksvatten i en mindre stad i Sverige förorenas kan uppgå till cirka 240 miljo-ner kronor, det visade Cryptosporidium-utbrottet i Östersund 2010-2011 (Lindberg m fl. 2011). Det finns alltså mycket att vinna på att förbättra statusen i våra vatten, och det är också stora värden som står på spel om inte försämringar förhindras eller förebyggs. Arbetet med att beskriva nyttorna behöver utvecklas i kommande förvalt-ningscykel.
Idag läggs ungefär 25 miljarder kronor på vattenvårdande åtgärder varje år. Åtgärds-programmet innebär en ökning av dessa kostnader med cirka 2,5 miljarder kronor per år till 2021 för fysiska åtgärder. Till detta kommer administrativa kostnader för myndigheter och kommuner. De sammanlagda tillkommande administrativa kostna-derna för att genomföra åtgärdsprogrammet, det vill säga det som är ytterligare kost-nader utöver dagens åtgärder, uppgår till cirka 5,2 miljard kronor för perioden 2016-2021. Detta motsvarar knappt en miljard kronor per år fördelat på fem år . Knappt tre fjärdedelar av de totala administrativa kostnaderna förväntas bäras av staten utö-ver länsstyrelserna, samt av verksamhetsutövare och enskilda. Ungefär en åttondel faller på länsstyrelserna och en lika stor del på kommunerna. För kommunerna inne-bär detta cirka 630 miljoner kronor för hela förvaltningsperioden 2016-2021, där 90 procent står för åtgärder kopplade till vattenskyddsområden. Kostnadsfördelningen per aktör och per miljöproblem sammanfattas i Tabell 1.2, Tabell 1.3 och Tabell 1.4 nedan.
– 36 –
sammanFattning av konsekvenser av åtgärdsprogrammet
Tabell 1.2. Sammanställning av de kostnader som beskrivits för de enskilda aktörerna. Kostnader för administrativa åtgärder gäller för hela förvaltningscykeln (5 år) samt för
hela landet. Kostnader för fysiska åtgärder är angivna per år.
Administrativa kostnader (MSEK)
Kostnader för fysiska åtgärder (MSEK/år)
Boverket 0,5 0
Havs- och vattenmyndigheten 16 16
KemI 1 0
Kommunerna 628 27
Länsstyrelserna 503 0
Naturvårdsverket 2 0
SGU 2 0
Jordbruksverket 424 44
Skogsstyrelsen 1 0
Trafikverket 9 276
Verksamhetsutövare 202 491
Enskild 1 579 1 340
Staten övergripande 1 869 291
Summa Ca 5,2 miljarder kronor (för hela förvaltningscykeln)
Ca 2,5 miljarder kronor (per år)
Tabell 1.3. Sammanställning av totala administrativa kostnader för tänkbara styrmedel fördelat per miljöproblem. Kostnaderna beskriver kostnader för åtgärder som genom-
förs utan åtgärdsprogrammet (referensalternativet) samt kostnader för ytterligare åtgärdsbehov för att följa miljökvalitetsnormerna. Kostnaderna omfattar hela förvalt-
ningscykeln (2016-2021).
Miljöproblem ReferensalternativAdministrativa kostnader för åtgärder som genomförs till 2021 utan åtgärdsprogram1 Total kostnad till 2021 (miljoner kr)
Administrativa kostnader för åtgärder som visar det ytterligare åtgärdsbehovetTotal kostnad till 2021 (miljoner kr)
Övergödning 125 1 823
Försurning - 5
Miljögifter 504 256
Främmande arter - 1
Fysisk påverkan 25 2 298
Dricksvattenskydd 90 830
Grundvattennivåer - 12
Övergripande åtgärder - 13
Total kostnad för 2016-2021 Ca 0,7 miljarder kr Cirka 5,2 miljarder kr1 Referensalternativet
– 37 –
sammanFattning av konsekvenser av åtgärdsprogrammet
Tabell 1.4. Nationell kostnad per år för möjliga fysiska åtgärder för de mest betydande miljöproblemen relaterade till vatten.
Miljöproblem Kostnader för fysiska åtgärder som genomförs till 2021 utan åtgärdsprogram1 (miljoner kr/år)
Kostnader för fysiska åtgärder som visar det ytterligare åtgärds-behovet baserat på scenario (miljoner kr/år)
Övergödning 275 1 335
Fysisk påverkan 33 915
Försurning 171 0
Miljögifter 470 231
Främmande arter 0 5
Total kostnad per år Ca 0,7 miljarder kr/år Ca 2,5 miljarder kr/år1 Referensalternativet
Det är viktigt att poängtera att flera av de aktörer som står för kostnader även tar del av nyttor genom exempelvis förbättrat dricksvattenskydd vilket ger minskade risk- och skadekostnader. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och det är även en avgörande produktionsfaktor och insatsvara vid till exempel processer i industrier och areella näringar, varför det är troligt att de allra flesta samhällsaktörer på ett eller annat sätt kommer dra nytta av en god och hållbar vattenförvaltning.
Läs mer om konsekvenserna av åtgärdsprogrammet i förvaltningsplanens del 4, kapi-tel 4.3.
– 38 –
samråd inFör Beslut
1.10 Samråd inför beslutInför de beslut som fattas i slutet av varje vattenförvaltningscykel ska vattenmyndig-heterna hålla offentliga samråd kring viktiga delmoment i arbetet. Under samråds-perioderna ska alla som vill kunna lämna synpunkter på de underlag som vatten-myndigheten har tagit fram. Syftet är att fatta så väl underbyggda beslut som möjligt och att alla som berörs kan vara delaktiga i beslutsprocessen. De formella kraven på samrådstillfällena är att dokumenten ska göras tillgängliga för kommentarer under minst en sexmånadersperiod och nå ut till allmänheten. Därför ska samråd kungöras i samtliga större dagstidningar inom vattendistriktet.
1.10.1 Samråd under förvaltningscykel 2009-2015Följande samråd har genomförts under förvaltningscykeln 2009-2015:
• Tidtabell och arbetsprogram för Bottenvikens vattendistrikt. Samrådstid: 1 december 2012 till 1 juni 2013.
• Översikt av väsentliga frågor som rör förvaltningen av kvaliteten på vatten-miljön i Bottenvikens vattendistrikt. Samrådstid: 1 december 2012 till 1 juni 2013.
• Bedömning, omfattning och detaljeringsgrad av bedömning av åtgärdspro-gram 2015-2021. Samrådstid: 1 december 2012 till 1 juni 2013.
• Förvaltningsplan, Åtgärdsprogram och Miljökvalitetsnormer 2015-2021 för Bottenvikens vattendistrikt. Samrådstid: 1 november 2014 till 30 april 2015.
Dessa samråd finns beskrivna i särskilda samrådsredogörelser som är publicerade på vattenmyndighetens webbplats.
1.10.2 Regeringens prövning av förslag till åtgärdsprogramUnder samrådstiden inkom begäran från Jordbruksverket om att ge regeringen möjlighet att pröva förslaget. Om en sådan framställan görs, ska vattenmyndigheten enligt 6 kap. 4 § vattenförvaltningsförordningen ge regeringen möjlighet att pröva förslaget till åtgärdsprogram.
Vattenmyndigheten i Bottenviken skickade en begäran om prövning i enlighet med förordningen till regeringen den 6 maj 2015. Vattenmyndigheten gav även regeringen möjlighet att pröva förslaget till åtgärdsprogram eftersom det bedöms röra andra allmänna intressen av synnerlig vikt än sådana som avses i 1 kap. 1 § miljöbalken. Regeringens beslut att pröva åtgärdsprogrammet kom den 19 november 2015. Den 6 oktober 2016 beslutade regeringen (Regeringen, 2016c) om ett antal ändringar i för-slagen och att vattenmyndigheterna efter att ha gjort dessa ändringar ska fastställa de åtgärdsprogram som ska gälla för 2016-2021. Åtgärdsprogrammet reviderades sedan utifrån detta. Det innebär att åtgärdsprogrammet för vattenförvaltningscykeln 2016-2021 har en tydligare politisk förankring jämfört med föregående åtgärdspro-gram. Detta borgar för en bredare acceptans och underlättar genomförandet av åt-gärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas.
– 39 –
samråd inFör Beslut
Se vidare beskrivning av regeringens prövning i förvaltningsplanen del 2, kapitel 2.10 samt i bilaga 1. Åtgärdsprogrammet finns i sin helhet i förvaltningsplanens del 4.
1.10.3 Viktiga hållpunkter under förvaltningscykeln 2016-2021I denna förvaltningscykel kommer vattendelegationerna att fatta beslut både 2018 och 2021. Inför varje beslut genomförs samråd. Samråden ska möjliggöra för och uppmuntra alla som berörs att delta i och påverka arbetet. Vattenförvaltningsarbetet ska också regelbundet rapporteras till EU. Vad som kommer att samrådas och vilka rapporteringar som ska göra beskrivs nedan och tidpunkterna framgår av Figur 1.3.
Planer, uppdrag, andra större händelser och nyheter finns på vattenmyndigheternas webbplats, www.vattenmyndigheterna.se.
Interimsrapport EU Rapport till EU
Övervaknings- Förvaltningsplan program och och genomförda övervaknings- åtgärder program
BESLUT BESLUTKMV, Förvaltningsplan,
övervaknings- åtgärdsprogram program, och MKN för
prioriterade kommande 6 år ämnen och SFÄ
2017 2018 2019 2020 2021 2022
november - april dec mars dec november - april dec
Samråd 6 månader Samråd 6 månader Samråd 6 månader
Arbetsplan (AP), KMV, Översikt över väsentliga frågor Förvaltningsplan, åtgärdsprogram prioriterade ämnen och SFÄ och MKN
AP Arbetsplan med tidtabell för åren 2018-2021KMV Kraftigt modifierade vatten SFÄ Särskilda förorenande ämnen MKN Miljökvalitetsnormer
Figur 1.3. Samråd och viktiga hållpunkter under förvaltningscykeln 2016-2021.
1.10.3.1 Inledande samråd under förvaltningscykelnVattenmyndigheterna planerar ett gemensamt samråd för flera olika frågor under perioden november 2017 till april 2018 inför beslut i vattendelegationerna i decem-ber 2018.
– 40 –
samråd inFör Beslut
1. Tidtabell och arbetsprogram för utarbetande av förvaltningsplan 2021.
2. Miljökvalitetsnormer (ekologisk potential) för kraftigt modifierade vatten (KMV), och konstgjorda vatten (KV), kopplade till storskalig vattenkraft.
3. Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram som ska gälla fram till 2021 för nya prioriterade ämnen och för PFAS i grundvatten. Klassificeringar av sär-skilda förorenande ämnen ingår också med avseende på koppar och zink vil-ket kan innebära att miljökvalitetsnormer och/eller krav på åtgärder behöver kompletteras eller ändras även för dessa.
Vattendelegationerna i de fem vattendistrikten fattar senast i december 2018 beslut om precisering av miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster som förklaras som konstgjorda eller kraftigt modifierade på grund av påverkan från vattenkraftverk-samheter, om status, miljökvalitetsnormer, övervakningsprogram och åtgärdspro-gram avseende nya prioriterade ämnen och, vid behov, revideringar avseende sär-skilda förorenande ämnen.
Under 2019 kommer ytterligare ett samråd att genomföras. Det gäller Översikt av väsentliga frågor inför förvaltningsplan 2021-2027 och är vattenmyndighetens preli-minära översikt över väsentliga frågor som rör förvaltningen av kvaliteten på vatten-miljön för att få synpunkter på prioriteringar och om någon viktig fråga saknas.
1.10.3.2 Samråd på väg mot ny förvaltningsplan 2021Samråd om de reviderade förvaltningsplanerna, inklusive åtgärdsprogram samt mil-jökvalitetsnormer, som ska fastställas i december 2021 planeras ske under perioden november 2020 till april 2021. Detta sker då samordnat med samrådet över revide-rade åtgärdsprogram inom havsmiljöförvaltningen.
1.10.3.3 Rapportering till EU-kommissionenMedlemsländerna rapporterar i halvtid av varje förvaltningscykel till EU-kom-missionen hur arbetet med vattenförvaltningen fortskrider. För cykeln 2016-2021 genomförs en interims rapportering i mars 2019, där genomförandet av åtgärdspro-grammet redovisas. HaV och SGU rapporterar till kommissionen hur långt Sveriges samlade vattenförvaltningsarbete har kommit. I rapporteringen ingår målen i form av miljökvalitetsnormer, åtaganden i åtgärdsprogrammet samt en beskrivning av ar-betsmetoder i förvaltningsplanen. Åtgärderna ska rapporteras utifrån ett system av nyckelåtgärder som bygger på påverkansfaktorer.
– 41 –
viktiga utvecklingsBeHov För vattenFörvaltningsarBetet
1.11 Viktiga utvecklingsbehov för vattenförvaltningsarbetet
Det fortsatta vattenförvaltningsarbetet innehåller allt från att ha tillräcklig miljöö-vervakning, bästa möjliga grunder för statusklassificering och bättre metoder för bedömning av åtgärdsbehov till att tydliggöra samhällsnyttan av en bättre vatten-kvalitet och integrera effekter av klimatförändring i större utsträckning. Vattenför-valtningsarbetet behöver vara adaptivt och ha beredskap för nya situationer och ny forskning, men samtidigt arbeta i linje med försiktighetsprincipen och miljöbalkens hänsynsregler. Därför behöver direktivets intentioner om att bevara och förebygga, inte bara om att reparera och förbättra, uppmärksammas mer i kommande arbete. Klimatets förändring är en särskilt stor utmaning. Men framför allt behöver åt-gärdstakten öka genom att de myndigheter och kommuner som adresseras med åt-gärder i åtgärdsprogrammet genomför dessa så att fysiska åtgärder kan genomföras i tillräckligt stor omfattning för att miljökvalitetsnormerna kan följas. Områden där miljökvalitetsnormerna riskerar att inte nås måste prioriteras. För att underlätta åt-gärdsgenomförandet i och kring våra vatten under kommande år är det mycket som behöver göras, av många olika aktörer. En viktig roll för vattenmyndigheterna kom-mer vara att stödja myndigheter och kommuner i genomförandet av åtgärdsprogram-men för vatten.
Utvecklingsbehovet för vattenförvaltningsarbetet på nationell och regional nivå kan sammanfattas i ett antal punkter:
• Öka takten i åtgärdsarbetet
• Utveckla samverkan och dialog
• Ständigt bättre kunskapsunderlag
• Ta höjd för ändrat klimat
Vattenförvaltningen är en del av hållbarhetsarbetet och en förutsättning för att nationella och globala miljömål ska nås. Det arbete som görs utifrån kraven inom vattenförvaltningsförordningen ska samordnas med annat miljö- och vattenrelaterat arbete. Det finns bland annat flera vattenrelaterade EU-direktiv som på olika sätt knyts till ramdirektivet för vatten, till exempel nitratdirektivet, avloppsvattendirek-tivet, översvämningsdirektivet och havsplaneringsdirektivet.
Mål och delmål i FN:s Agenda 2030 och de svenska miljökvalitetsmålen samt gene-rationsmålet kompletterar varandra på ett bra sätt och är viktiga för den politiska styrningen mot en hållbar framtid. Det är viktigt att fortsätta utveckla kopplingen mellan miljömålen, havsmiljöförvaltning och vattenförvaltning för att undvika dub-belarbete och att effektivisera användningen av resurser på statlig och kommunal nivå.
Läs mer om detta i förvaltningsplanens del 5.
mer inFormation
1.12 Mer information För dig som vill veta mer finns det mycket information att hitta på v
attenmyndigheternas webbplats. Målet med informationen är att skapa förutsätt-ningar för att myndigheter och kommuner, allmänhet och andra berörda ska kunna hålla sig informerad om vattenförvaltningen, och därigenom kunna delta i samver-kan och samråd.
Nedan beskrivs några viktiga informationskanaler som används för att sprida kun-skap om vattenförvaltningsarbetet och uppmuntra till deltagande.
1.12.1 Webbplatser och nyhetsbrevVattenmyndigheternas gemensamma webbplats, www.vattenmyndigheterna.se upp-dateras löpande och där går det bland annat att hitta information om vattenmyn-digheternas organisation och samverkan inom och mellan distrikten. Här finns även nyheter om vattenförvaltningsarbetet, samt länkar, publikationer och mycket annat.
Det finns även en webbplats för Sveriges alla vattenorganisationer, www.vattenor-ganisationer.se med information från bland annat vattenråd som finns i respektive distrikt.
Vattenmyndigheternas gemensamma nyhetsbrev Vattenblänk skickas ut via epost fyra gånger per år. Nyhetsbrevet går att läsa på webbplatsen och där kan du även starta en prenumeration för att få det direkt i din inkorg.
1.12.2 Vatteninformationssystem Sverige (VISS)VISS är en databas med information om alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grund-vatten och kustvatten och drivs av vattenmyndigheterna på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. I VISS lagras information om bedömd status och påverkan, riskbedömningar, miljöproblem, miljöövervakning, beslutade miljökvalitetsnormer samt planerade och genomförda åtgärder för alla vattenförekomster. Här finns också information om de underlag som använts i arbetet samt motiveringar till den bedöm-ning som gjorts. Genom VISS tillgängliggörs information för alla, från intresserad allmänhet till experter såsom handläggare på kommuner och myndigheter. VISS fungerar också som källa och teknisk plattform för Sveriges rapportering av vatten-förvaltning enligt ramdirektivet för vatten till EU.
VISS kan vara till nytta och utgångspunkt för många i det dagliga arbetet med olika vattenfrågor. Här finns bland annat möjlighet att söka ut alla vattenförekomster i en kommun, ta fram en webbkarta för att få en överblick av till exempel ekologisk status inom ett område eller visa information från VISS på egna webbsidor. VISS kan även vara viktig för de som vill informera sig om ”sina” vatten. I VISS finns hjälpinformation som ger instruktioner på hur du kan hitta det du söker. Vatten-myndigheterna har även en kanal på YouTube där instruktionsfilmer till VISS finns uppladdade.
– 42 –
– 43 –
mer inFormation
VISS förbättras hela tiden och målet är att göra systemet mer användarvänligt och att samla mer information. I denna vattenförvaltningscykel har bland annat använ-dargränssnittet förbättrats och i översikter för varje vattenförekomst har informa-tion om åtgärder och förbättringsbehov lagts till. Dessutom anges tillförlitligheten i statusklassificeringen av varje vattenförekomst.
1.12.3 Affischer och broschyrerAffischer, broschyrer, faktablad och annat material har tagits fram av vatten-myndigheterna för att kunna sprida information om vattenförvaltningen till olika målgrupper. Informationsmaterialet finns på vattenmyndigheternas webbplats www.vattenmyndigheterna.se där det även kan beställas i tryckt form.
1.12.4 Publikationer och rapporterInför arbetet med förslagen till förvaltningsplan och åtgärdsprogram publicerades det under 2013 flera utredningar, rapporter samt handledningar som underlag och stöd till vattenmyndigheterna och länsstyrelserna. Vattenmyndigheterna redovisar sin verksamhet i en digital årsredovisning.
Alla publikationer finns att ladda ner på vattenmyndigheternas webbplats.
1.12.5 Ordlista och referenserI förvaltningsplanens bilaga 3 finns en ordlista som förklarar de olika termer och be-grepp som används i vattenförvaltningsarbetet. I förvaltningsplanens bilaga 4 finns en referenslista över de rapporter och annat som hänvisas till i förvaltningsplanen.