Jordbrukaren nr 1, 2016

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

En branschtidning i Länstidningen

Nummer 1 • Årgång 90Januari 2016

Du som ärprenumerant

på Länstidningen Öster-götland och samtidigt är

lantbrukare får Jord -brukaren två gånger.

När kommer bubblan attspricka?

SIDAN 2

Viktiga tillgångar att

förvaltaSIDORNA 16-17

ENERGI Fortfarande tillverkasoch säljs kakelugnar. Konkurrensenär dock hård från kaminer som re-dan tagit mycket av marknaden.Kakelugnen är trots flera hundraår på nacken än idag ett bra alter-nativ som värmekälla. Hans Did-riksson på Eldkällan har för närva-rande inga i butiken, men både säl-jer och renoverar sådana efter ön-skemål.

SIDAN 8

ENERGI

Inga pekpinnar i SunneSIDAN 21

JAKT

Oscar Gustavsson, grundare av företaget Ecokraft, har sett intresset för solkraften ta rejäl fart.

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

ENERGI. – Vi märker att intresset stadigtökat, försäljningen av solceller har mer än för-dubblats varje år de sista tre åren. Även på lant-brukssidan har intresset ökat och allt fler harbörjat komma igång med att ta vara på solens

energi. Intresset är ganska jämnt fördelat överSverige med en gräns vid Mälardalen, sägerOscar Gustavsson, grundare av företaget Eco-kraft i Eskilstuna. Ecokraft installerade underförra våren Sveriges största privatägda solcells-

anläggning på ett lantbruk utanför Eskilstuna.Den anläggningen var på 346 kW och för att fåett begrepp om storleken kan nämnas att ennormalstor villa har en anläggning på 5-6 kW isnitt. SIDORNA 10-11

Studie om fisk vägar gavstipendiumMILJÖ. Under 1900-talet har el-produktionen genom vattenkraftblivit betydande. Idag producerasfortfarande 45 procent av landetsenergi av vattenkraft. Som regler-kraft i elsystemet har den klimat-vänliga vattenkraften en avgörandebetydelse.

Tyvärr har vattenkraftverken ef-fektivt hindrat fiskarter från att le-ka och hotar deras bestånd. ÅkeWester, Claes Wadsten, och An-ders Rockler har undersökt om detgår att göra något åt fiskens vill-kor i Motala ström och i Svart ån.Nu har deras studie belönats medmiljöstipendium.

SIDORNA 18-19

Lyckad jakt med elva fällda vildsvinEtt större antal jakträttsinnehavare gick samman och anordnade en större jakt på vildsvin i trakternaav Narebo strax utanför Gusum. Totalt var det ett 50-tal personer som deltog i jakten som varlyckosam, eftersom man under dagen lyckades fälla elva vildsvin. Det serverades värmande soppa ihalvtid vilket var uppskattat då det både blåste snålt och snöade. SIDAN 12

En klassikersom lever än

I studien visas bland annat att enfri passage vid Svartåfors vatten-kraftverk direkt skulle skapa bådelekvatten och vandringsväg.

VECKANS BORRING

TemaENERGI

Stadigt uppåt för solelLantbruksfastigheters stora takytor gynnsamma för tekniken

2 Nummer 1 • Januari 2016

AKTUELLT Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta [email protected]

Ser på nyheterna. Där konstaterarman att bolånekunderna bromsar storban-kernas vinstras. I klartext är detta segmentlönsamt för bankerna. Parallellt med dettaser vi hur bostadspriserna på de flesta tillväx-torter fortsätter att slå rekord.

Den svenska tjänstemansanställda medel-klassen har det bättre än någonsin. Har rådatt unna sig ordentliga jämställda föräldra-ledigheter, rejäla köttfria portioner ekologiskmat, semesterresor till all världens hörn medflyg och en mycket generös inställning i sy-nen på hur många flyktingar vi mäktar taemot. Allt detta dessutom parat med skatte-höjningar utan dess like på gång. Utöver alltdyrare hus och boende.

Har vi råd med allt detta? Troligtvis inte.Inte utan rejäla reallöneökningar och dåkommer inflationen. Detta skulle så klartgynna den som har höga lån, men det för-sämrar också Sveriges konkurrenskraft förden så viktiga exportindustrin. Tillbaka tillboendet, så tillhör jag dem som faktiskt be-

jakat amorteringskrav på bolån. Det tycks ioch för sig ha begränsad effekt på priserna,men detta har vi alltjämt den rekordlåga rän-tan att ”tacka” för.

Jag tror sammantaget att vi i det svenskasamhället lever över våra tillgångar. Miss-förstå mig rätt, jag vill inte vara en dome-dagsprofet som önskar folk illa, mendet är svårt att bortse ifrån det fak-tum att svenska hushåll tävlar omEuropatiteln ”mest belånade hus-håll”. Detta är ett sårbart läge och lå-ga räntor och elpriser kan snabbt för-ändras vid svårberäkneliga omvärlds-faktorer i en orolig omvärld. Förorolig är den betydlig mer änvad vi svenskar egentlig villse eller ens får se i våra ny-hetsmedier.

Just därför tycker jagdet är så olyckligt medden tydliga vänstergir

som svensk politik har gjort. Regeringensbensinskattehöjning skulle vi alla kunnat le-va med om den begränsat sig till de 60 kro-nor per månad som man från regeringenssida hävdar. Vad man är betydligt blygaremed att proklamera ut, är den indexuppräk-ning som ingår i de höjda punktskatternasom kommer sätta tillbaka Sverige på skatte-

toppen.

Högre kostnader för att anställa ungaär ett annat intressant grepp för attminska ungdomsarbetslösheten gen -om att ersätta dem med klassisk S-

politik. Sysselsättningsåtgärder. Vidare är det anmärk-ningsvärt att den röd-gröna regeringen kom-mit undan mediasgranskning av att delyckas med bragdenatt också höja skat-ten på förnybaradrivmedel såsomRME och Etanol.Minskade Rot-och Rut-avdragkommer garante-ra öka svartjob-ben och minska

de vita välfärdsbyggande och pensionsgrun-dande jobben. För de som har råd kommerdet fortfarande gå att köpa tjänster, för ossandra har Rot och Rut varit en förutsättningför att kunna köpa in vissa tjänster. Allt det-ta på grund av att Jonas Sjöstedt och hansvänsterkompisar är regeringens nödvändigastödtrupp. Parallellt med detta kör vi på meden ambition i flyktingmottagandet som sät-ter hela vårt samhälle under mycket stora på-frestningar. Mer än vad det tål. För den vän-sterorienterade är detta inga problem. Vihöjer bara skatterna...

Voine, Voine, måtte något hända snart.Nu när DÖ har dött kan dock vad som helsthända och med detta sagt är ett nyval inte förmin del varken önskvärt eller praktiskt. MedSD:s 20-procentiga väljarstöd är det alter-nativet inte speciellt attraktivt. Ett parti sominte riktigt vet om de är sossar, folkpartistereller KD:are vill jag inte ha som statsbärare!

Må så gott i det politisk smått röriga Sverigeönskar Peter

PETER [email protected]

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

…det är svårt att bortse ifrån det faktum att svenska hushåll tävlar om Europatiteln”mest belånade hushåll”.

ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEFGunilla Norlén E–post: [email protected]

REDAKTION E–post: [email protected]

Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material iLänstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras påLänstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publice-ring ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd?Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetenspressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 4600. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: [email protected] annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tid-ningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av ute-blivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte omfelet framgår av korrektur kunden fått.

TRYCKNINGJordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖSvanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingårtillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells,som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarks-fonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sve-rige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLANDE–post: [email protected]:Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:–Postgiro: 51 49 70–3Utebliven tidning? Ring 0141-560 03.PostutdelningJordbrukaren kommer med posten.

JordbrukarenGrundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se

Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00

Veckans Peter Borring:

När kommer bubblan att spricka?

I skogsbranschen finnsett antal större aktö-rer, som dominerar.Det är ibland storebrormot lillebror. Den somär störst dikterar of-tast villkoren. Digitali-serade avtalshandling-ar i skogen finns re-dan. Möjligheten till ettbranschgemensamtkontrakt vore önskvärt,för att få ännu merabalanserade, standar-diserade och tydligarekontrakt för skogligaaffärer.

Skogen är fortfarande Sveri-ges största exportnäring. Ingetkontrakt är det andra likt ochingen skog är den andra lik.Dagens kontrakt är ej sällanen kompilation av olika avtal-stexter, som man har haft somförlaga för det egna kontrak-tet, dokumentet. Osäkerhetkan då infinna sig i flera frågorinom virkesjuridikens kont -

rakt och skogliga affärer. Tvis-ter kan därför ligga på lut in-om skogsnäringen.

Tidigare genom åren gjor-des många och stora avslut in-om skogen endast genomhandslag. När tvister upp-kom, vid till exempel vid fel-aktig avverkning, gjordeskogsägare, virkesköpare ochentreprenör ofta upp i godo.Idag har en mängd olikakontrakt vuxit fram, med oli-ka utformade, finstilta, vill-kor. Det har, utöver andrateknikaliteter liksom miljöbe-stämmelser, blivit en riktigsnårskog, vilket även kanskapa prestigefrågor.

Kontrakten i sig har ävenkommit att ingå, som grundi varumärkesbyggande samtföretagsidentitet. Allt ska gåfort i dagens mer och mer da-toriserade samhälle. I skogs-branschen är det i allmänhetvirkesköparna, som formule-rar kontrakten och dikterar

villkoren. De har därmed an-svar för tydligheten och hurkontrakten bokstavligen skalltolkas.

Många branschkunniga av-talsparter är till och med.osäkra på vissa definitioner; Ärett ”rotpostköp” verkligen in-te något köp, utan en slags op-tion, en ”nyttjanderätt”. Hurlänge denna gäller skapar ävenfrågor om inte någon tid an-ges; det är precis, som när duhyr en lokal. Använder du diginte av hyresrätten, flyttar in,så får du ändå betala hyra en-ligt kontraktet. Du kan inte fåtillbaka hyran på grund av attdu inte använt dig av hyres-rätten (nyttjanderätten), un -der kontraktstiden, såvida in-te detta uttryckligen avtalats.

Därefter kan Lokalhyresvär-den, liksom skogsägaren, upp-låta rätten till någon annan in-tressent fortsättningsvis. Angi-ven avtalstid eller max fem år(enligt Jordabalken), går fortoch avtal kan falla i glömska.

En påminnelse kan vara befo-gad. Det kan även bero på attdet kontrakt, som tecknats förett par år sedan, tecknats avhelt andra personer, än desom i dagsläget är verksammaavtalsparter.

Kompetensen och utbild-ningen i skogliga frågor ochavtal kan även vara varierandepå ömse sidor.

De olika kontrakten kanäven vara otydliga, till ochmed motsägelsefulla. Det somstår på ena sidan av ett avtals-dokument, motsägs av någotsom står finstilt på nästa sida.

Skillnaderna i virkesköpar-nas olika utformade kontraktkan därför vara påtagliga.

En senare hovrättsdom,okänd för ett större flertal, hartills vidare givit ny praxis tilltolkningen av ett avverk-ningskontrakt. Kontraktetkan nu enligt praxis brytasunder avtalstiden och utbeta-lade förskott skall återbetalas

för den del, som inte motsva-rar gjord avverkning. Bran-schen borde därför enligt minmening arbeta fram nya, ge-mensamma avtalsvillkor, ettstandardavtal, för skogliga af-färer.

Utvecklingen av praxis germöjlighet i dagsläget att av-bryta avverkningen, faktisktbryta kontraktet. Man kanbryta avtalet när man har av-verkat ”de bästa bitarna”, medrätt att återfå den del av för-skottet, som inte motsvararavverkningen.

Kontrakt skrivs för attminska tvisterna, inte för attskapa dem. Det verkar liggaen prestige i att ha ett ”egetkontrakt”. Vissa kontrakt harnästan alla väsentliga villkormed, andra inte. Det är dess-utom komplicerat med olikapartsviljor. Man kan tolkakontrakten olika.

När det blir många ”hem-snickrade kontrakt” kan man

till och med glömma bort vä-sentligheter, ja helheten. Ing-et kontrakt är det andra likt,i design, typsnitt, utformningoch formulering av villkoren.En generell skrivning av vill-koren vore av många anled-ningar att föredraga, även frånrättvisesynpunkt.

För sågade trävaror finns se-dan lång tid tillbaka bransch-gemensamma avtal. De så kal-lade Sveakontrakten togs frami olika editioner under en långföljd av år, efter remissomgångi en öppen process för bran-schens olika intressenter. Enliknande standard finns inteför rundvirke och övriga trä-varuaffärer.

Det skulle mot bakgrundav det ovanstående behövasstandardiserade generellaskogliga avtal även för rund-virke och avverkningsrätter.

Sven-Axel Bergstrand Universitetslektor emeritus,

skiljedomare

Standardavtal för skogen behövsSkiljedomare Sven-Axel Bergstrand efterlyser bättre kontrakt

Nummer 1 • Januari 2016 3

NY VÄRMEPUMP

NIBE 1255-16KWEn heltäckande bergvärmepumpsom anpassar sig efter husets effektbehov och därmed ej be-höver någon tillsatsel.

Integrerad varmvattenberedare –och marknadens bästa årsvärme-faktor!

Denna värmepump jobbar mellan4-16 kW. Finns även i en låg-byggd modell, 1155.

Vadstena Villavärme installerar och borrar både till stora och små fastigheter, från den mindre villan till hyresfastigheteroch stora industrifastigheter.

Vi är stolta över att kunna erbjuda marknadens mest effektivavärmepumpar till dig som går i tankarna att göra en energi -besparande investering till din fastighet.

Sveriges största återförsäljare av

KONVERTERING!Genom att konvertera till ett vatten-buret värmesystem sänker du intebara din driftkostnad, du ökar ävenvärdet på ditt hus!

En konvertering till vattenburet radi -atorsystem tar cirka en vecka attgenomföra, sedan kan man värma huset med jord-/bergvärme, luft/vatten eller annat traditionellt system.

Man är fri att välja helt enkelt.

BERGVÄRME/JORDVÄRMEEKONOMISKT · BEKVÄMT · MILJÖVÄNLIGT

Certifiering avbrunnsborrningsföretag

Norrköping tel. 011-16 35 34 Linköping Roxengatan 13 tel. 013-17 80 80

Motala Ringtrastvägen 6 tel. 0141-508 30 Vadstena tel. 0143-249 20 Åtvidaberg tel. 0120-154 00

www.vadstenavillavarme.se · Support 365 dagar om året!

Vimmerbyallén 17, Vimmerby 0492-184 84

SOLENERGIVi är specialister på solenergi

Vi hjälper dig att sänka dina energikostnader på ett långsiktigt, miljövänligt

och framtidssäkert sätt.

SOLENERGI är 2000-talets Värmekälla, enligt många. Ett bra solvärmesystem kan un-der ett år sörja för ca 50% av varmvattnet och 10-20% av uppvärmningen. Även vid molnigt väder innehåller den di�usa strålningen från molnen en avsevärd mängd energi som tas tillvara med hjälp av solfångare. Solfångare kan i regel monteras på taket eller på en sidobyggnad, ex-empelvis garage, eller vara fristående.

UTFÖRSÄLJNING!*kaminer, pannor mm.*gäller butiks-ex

BOKA GRATIS hembesök med diplomerad energivägledare

0492-184 84

KAMPANJ I BUTIKEN! Kom in och ta del av våra vinter- erbjudanden

Kom in till oss på energihuset i Vimmerby så hjälper vi dig, eller besök vår hemsida.

www.energihuset.nu ÖPPETIDERMån-tor 9–17.30

Fredag 9–16Lunchstängt 12–13

Lördag 10–13

Vid förhöjda radongashalter

erbjuder vi kostnadsfri

utredning samt åtgärdsförslag.

RADONDOSOR100:-/st

minsta antal 2 st.

Mer information på www.radonguiden. Anvisningar och svarskuvert ingår. Inga andra kostnader till kommer. För beställning ring eller maila.

Byggnadsmiljö och radonbesiktningar i Linköping AB

Linköping 013-10 14 10Norrköping 011-10 14 10 [email protected]

Dags att mäta radon!Vi gör mängder av mätningar varje år och kan ge er Sveriges bästa pris. Bättre än vad de flesta kommuner erbjuder.

VISSTE NI ATT..

Härmed kungörs möjligheten att för år 2016 söka projektmedel ur Eklandskapsfonden för information och utbildning, forskning

eller natur- och kulturvårdande åtgärder i Eklandskapet inom Linköpings kommun.

Sista ansökan 1 februari 2016Ansökningshandlingar kan hämtas från fondens hemsida,

www.Eklandskapet.nu. De kan också rekvireras från Gunnar Ölfvings-son, Linköpings kommun, via e-post [email protected]

eller tel 013-20 57 12.

www.Eklandskapet.nu

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

CE-MÄRKTATAKSTOLARVi tillverkar CE-märkta takstolarpå beställning samt konstrueraroch gör hållfasthetsberäkningar.Det ger stor frihet åt arkitektenoch trygghet för dig som kund!

Gör offertförfrågan online på

www.carlenskogstakstolar.se

Vimmerby 0492-757 36

Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig att få ut ditt budskap!

Du har väl sett vår hemsida?

www.jordbrukaren.se


ENERGI Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Så sparar du på hushållselenSpara 1 100 kronor om året på fem minuter kortare duschVad är egentligen nor-mal elanvändning? Detfinns riktvärden somger en fingervisningom hur en vanlig elan-vändning ser ut, en ty-pisk lägenhet beräk-nas dra 2 000 kWh perår. En villa utan elvär-me förbrukar i snitt5 000 kWh per år med-an en villa med elvär-me gör av med hela20 000 kWh per år.

Beroende på vad du använ-der din el till så kan din årli-ga elanvändning vara störreeller mindre än riktvärdet.Om du bor i lägenhet menhar tvättmaskin och torktum-lare i lägenheten använder dutroligen mer el än 2 000KWh per år. Golvvärme ibadrummet innebär ocksåmer elanvändning.

Vad kan jag göra för attspara energi?Det finns många sätt att

energieffektivisera. Det vik-tigaste du kangöra är attfundera övervad du använ-der el till. Sesedan till attanvända el tilldet du faktisktuppskattar ochhar nytta av. Ivåra exempelhär nedanför har vi räknatmed ett elpris på 1,50 kronorper kWh.

Ungefär 60 procent avenergin som används i hem-met går åt till uppvärmning.

Det är viktigt att se över vil-ken typ av uppvärmning sompassar huset bäst. Se också tillatt minimera värmeförlus-terna som sker genom tak,golv, väggar, fönster och dör-rar. Golvvärme med el kostar

ungefär 33 öre per kvadrat-meter och dygn. Om du harfem kvadratmeter med golv-värme och stänger av golvvär-men under sommaren sparardu 152 kronor.

En LED-lampa använder ba-ra 20 procent av den el envanlig glödlampa behöver.Har du LED-lampor hemmaska du inte använda timer.

Den drar näm-ligen mer elän vad lam-pan gör. Attha en sju-wattslampa

tänd sex timmarper dygn i ett årkostar 23 kro-nor.Det är skill-

nad på hur energieffektivavitvaror är, välj noga när duköper nytt. En ny kyl ellerfrys behöver cirka 80 procentmindre el än en 15 år gam-mal. Elkostnaden för en nykyl är cirka 1,18 kronor per

dygn och en ny frys är cirka1,34 kronor per dygn. Elkostnaden för att duscha

i tio minuter är cirka sex kro-nor. Om du duschar fem mi-nuter kortare om dagen kandu spara upp till 1 100 kro-nor per år. I många lägenhe-ter ingår dock varmvatten ihyran, då får man istälet gläd-ja sig åt miljönyttan man gör

med de kortare duscharna. Att diska i diskmaskin

istället för under rinnandevatten sparar både energi ochvatten. Elkostnaden för endisk i diskmaskin är cirka1,50 kronor.I genomsnitt tvättar vi 200

gånger per år. En tvätt i 60grader kostar cirka 1,50 kro-nor i elkostnad. Kör du istäl-

let tvätten på 40 grader halve-ras energimängden - och där-med också kostnaden. Dusparar då 150 kronor per år. Elkostnaden för att torka

tvätt i tumlare är cirka 1,50kronor per kilo. Många tork-tumlare rymmer sex kilo vil-ket ger en elkostnad på niokronor per torkning. Om duistället lufttorkar de 200 tvät-

tarna per år sparar du 1 800kronor per år.De flesta elprylar har blivit

energieffektivare med åren.Men inte de senaste spelkon-solerna. Att låta en PS4 stå istandbyläge kostar cirka 85kronor per år, en Xbox Onehela 150 kronor.

Källa: FORTUM

En LED-lampa använder bara 20 procent av den el som en vanlig glödlampa behöver. Har du LED-lampor hemma ska duinte använda timer. Den drar nämligen mer el än vad lampan gör.

Om du duschar fem minuter kortare om dagen kan du spa-ra upp till 1 100 kronor per år.

Om du iställetlufttorkar de 200tvättarna per årsparar du 1 800kronor per år.

Att diska i diskmaskin istället för under rinnande vatten sparar både energi och vatten. För att inte tala om hur skönt det äratt slippa handdiska. Elkostnaden för en disk i diskmaskin är cirka 1,50 kronor.

Att låta ett nytt tv-spel ståi standby kan kosta 150

kr om året.


Norrköping 011-28 00 01Västervik 0490-41 19 00Linköping 013-31 44 70

Spårgatan 5, 602 23 Norrköpingwww.qstaroil.se

Beställ villaolja före den 24 februari, -

ra vintervärme

ig!ig!

änk bara på att det kan gå åt mer olja om det är

nära dnära dank

t i l där hemma.

från en tExt

TTä trivseln där hemma.

önt inne är en viktig del av Att ha det varmt och sk

ra vintervärme

il

önt inne är en viktig del av

änk bara på att det kan gå åt mer olja om det är

bkkb

er.gör sig extra bra till varma dryckesten av vintern. Dessutom får du en prr

. Ring oss på Qstar Oil så ser kallt och blåsigt ute

er.emie som esten av vintern. Dessutom får du en pr

. Ring oss på Qstar Oil så ser

lätseB

, iraurbe4 fn 2ee dröa fjloallil v

04 71 43-31g 0nipökniL09 01 14-094k 0ivretsäV10 08 02-11g 0nipökrroN

wwwS

oil.se.qstarroil.sewwww.qstar602 23 Norrköpinggatan 5, pår

-

Kampanjen gäller t o m 31 mars 2016. Se hela kampanjen på jotul.se / scanspis.se

SPARA4 000:-

JØTUL F 373, svart lack

NU 18 500:-Ord. pris 22 500:-

SCANSPIS 65-8INTRODUKTIONSPRIS 31 250:-Ord. pris 34 250:-

SPARA3 000:-

Vinterg 10, MotalaÖppettider: Mån-Tors 13-18, fredag 13-16, lördag 10-13. [email protected]

tel 0141-528 70, 070-527 80 67.

Mer än 50 år i branschen!

ÄR DU EN ÄKTA ELDSJÄL?PASSA PÅ! NU HAR VI PRISFEST PÅ VÅRA BÄSTA PRODUKTER.VI LÄMNAR ÄVEN 2 000:- RABATT PÅ SKORSTEN VID KÖP AV VALFRI KAMIN FRÅN JØTUL/SCANSPIS. www.jotul.se www.scanspis.se

SPARAUPP TILL

6 000:-vid köp av kamin och NVI skorsten

SCANSPIS 64-2

SPARA 3 200:-NU 16 900:-Ord. pris 20 100:-


GÅRD TILL SALU Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Vimmerby Gransebo 1:2Bostad om 155 kvadratmetermed isolerat uterum och jord-källare på tomten. Ladugårdsamt några mindre byggnaderhör till. Fastigheten är belägeni en naturskön och anrik bygd.Välkommen till Gransebo 1:2som är veckans gård till salu.

Södra-Vi Djursdala socken, belägen iVimmerby kommuns norra del motlänsgränsen och Horn. Det är en vack-er bygd med skog och sjöar och medanor till förhistorisk tid. Här finns åt-skilliga kulturvärden och naturpärlorsom utgör populära utflyktsmål. I södraänden av den avlånga sjön Juttern lig-ger själva Djursdala.Redan namnet Djursdala har en bak-

grund värd att känna till. Den förstakända officiella skriftliga källan somnämner Djursdala är från 1398 och dåmed stavningen Jwrsdal. Därefter blevdet Jursdal och från 1700-talet Jutters-dala vilket sannolikt syftar på sjön Jut-tern vars namn lär ha betytt djup sjö.

På slutet av 1700-talet fick en, enligtuppgift, klåfingrig präst genom oklaragrunder, för sig att en halvö för länge se-dan skulle varit kungens djurgård. Där-med ändrades stavningen från det inle-dande J till ett Dj. Prästen, NatanaelRosinius, var verksam i Djursdalamellan 1784-1801. Befolkningen lärdock ha fortsatt använda stavningenJursdala till tiden runt år 1900. Veckans gård, Gransebo 1:2, åter-

finns i den här verkligt fascinerande ochvackra socknen. Kommer man från väg23/34 och kör in till Södra Vi är detegentligen bara att fortsätta genom or-ten, över bron över sjön Kröns smala deloch vidare till byn Backa. I Backa sväng-er man höger mot Vimmerby och redanefter 300 meter åt vänster. Man kör motGransebo/ Skänninge, ej att förväxla

med det större Skänninge på Östgöta -slätten. Efter någon kilometer längs vä-gen ligger veckans gård på vänster sida.

Ju närmare man kommer Gransebodesto mer öppen kulturmark blir det i enannars ganska skogig bygd. Själva gårdenär belägen i en vacker bymiljö där åkrar,beten och hagmarker utgör den närmas-te omgivningen. Ladugården skymtarbakom mangårdsbyggnaden som taremot i en trevlig trädgård och med enframsida som pryds av en dekorerad ve-randa. Den träder självsäkert fram motfasadens vita tegel utan att ta över.Snickarglädje och dekor är smakfulltoch behärskat återhållen. På husetsvänst ra sida syns det isolerade uterum-met som kan öppnas mot trädäcket.Uterummet är en skön tillgång. Mangårdsbyggnaden i 1,5-plan lär

vara uppförd omkring år 1900. Den haren taxerad boarea om 155 kvadratme-ter. Runt 1980 genomfördes en omfat-tande renovering då även en tillbyggnadav badrum utfördes. 2013 tillkom bå-de nytt tak och en nyinstallation avbergvärme. I huset har såväl kakelug-nar och spisar besiktigats. En stensattjordkällare på tomten är ett välkommetinslag.

På nedre plan finner man en generösmatsalsplats där en öppen spis bidrar tillgemytet. Härifrån kan man även gå uttill uterummet. Våningen inrymmeräven sådant som badrum, vardagsrum,sovrum och kök. Den kombinerade ved-pannan och spisen i köket kompletterarutrustningen. Även en trappa upp finnsett kök, ett äldre, med utgång till bal-kong. Häruppe finns i övrigt sådant somett allrum med öppen spis, sovrum, bad-rum och sidogarderober.

Det finns en äldre ladugård om 400kvadratmeter på gården. I den finnerman en djurdel och loge. Körbron tillskulle är funktionsduglig. Ytterligarenågra mindre byggnader finns såsomdet gamla svinhuset. En pågående fas-tighetsbildning gör att säljaren erbju-der en möjlighet för köparen att påver-ka arealen. Mäklaren kan ge vidare upp-lysningar.Gransebo erbjuder ett boende i en

vacker skön bygd. Den som vill ha djur,kanske hästar eller får, kan ha det. Det ärnära till både Vimmerby och Södra Visamt till väg 23/34 för den som kanskependlar.

Text: BO BÄCKMAN

Mangårdsbyggnad: Byggår omkring1900. 1,5-plan. Boarea enl taxering155 kvm. Stensatt jordkällare på tomt.Kakelugnar och spisar är besiktigade.Isolerat uterum. Ladugård: Yta ca 400 kvm. Djurdel,loge samt skulle med funktionsdugligkörbro. Övrigt: Enklare garage. Äldre f d svin-hus. Bykhus.Maskinhallen uppförd i plåt, kan ingåom köpare så önskar.Pris: Skriftligt bud senast 2016-02-19.bruk, 0491-38 25 27.

Övrigt: Fastigheten ingår just nu i enpågående fastighetsbildning. Möjlighetför köparen att påverka arealen på av-styckningen. Det finns möjlighet attköpa mer mark till ytterligare areal i di-rekt anslutning till tomtmarken. Möjlig-het finns att även köpa maskinhallen.Ange tydligt på budblanketten vad Ertbudet avser. Fastighetsbildningskost-naden betalas av säljaren.Ansvarig mäklare: Johan Samuels-son, Skog och Lantbruk, 0491-38 2530 eller Carl-Johan Dunge, Skog ochLant

KORTA FAKTA VIMMERBY GRANSEBO 1:2

I vacker bymiljö


Vill du sänka dina energikostnader med förnybar värme och kyla?Välj GEOENERGI!Geoenergilösningar (bergvärme) tar tillvara solenergin som lagras i marken och sänker dina energikostnader rejält i villan eller fritidshuset!

FBB är ledande i Östergötland på geoenergi och vatten-borrning. Hör av dig och berätta om dina värmebehov!

www.fbb.se

FBBFinspångs Brunnsborrning AB

RING0122-100 64 & prata geoenergi med oss på FBB!

ENERGIJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Nyligen lanserades enny energimärkning förvärmepumpar, varm-vattenberedare, acku-mulatortankar, el-, ol-je- och gaspannorsom gör det enklareatt välja energismart. INibes sortiment finnsbergvärmepump, luft/vattenvärmepump ochfrånluftsvärmepumpsom får högsta betyg idet nya märkningssys-temet.

Uppvärmning och varm-vatten är det som drar abso-lut mest energi i våra hushåll.För att det ska bli lättare föralla villaägare att välja energi -smart, har det nyligen kom-mit en helt ny energimärk-ning för värmepumpar,varmvattenberedare, acku-mulatortankar, el-, olje- ochgaspannor.

Med hjälp av den nya ska-lan kan man jämföra olikauppvärmningsalternativ bådenär det kommer till effekti-vitet och buller. Den nyaenergimärkningen har två

olika energiskalor, där skalanför rumsuppvärmning sombäst kan vara A++ och skalanför varmvatten till kranar ochduschar som bäst kan vara A.

Genom att även ta hänsyntill vilken typ av styrning vär-mepumpen har, kan upp-värmningen bli mer effektivoch kan då som bäst varamärkt med energiklass A+++.

Bergvärmepumpen NibeF1255 når upp tillbästa energiklass för använd-ning till både golvvärme el-ler radiatorsystem och hardärmed fått märkningenA+++. Denna bergvärme-pump behöver inte någontillsatsel. På köpet får du enintegrerad varmvattenbere-dare och en extremt använd-arvänlig styrning.

En annan produkt från Ni-be som når upp till den hög-sta energiklassen för golvvär-mesystem, A+++, är frånlufts-värmepumpen Nibe F750.Beroende på hur stort husman har, kan man få en be-sparing på mellan 3 300kWh/år till 7 800 kWh/år.

Ny energimärkningNu blir det lättare att välja energismartDe pengar du kan spa-

ra genom att dra nedpå värmen när du reserbort ska vägas mot ris-ken för att vattenled-ningarna i huset fryseroch rören börjar läcka.Vissa hus är också merutsatta för frysskadorän andra.

Ett normalår betalar Läns-försäkringar ut 40-50 miljonerkronor, i hela landet, förvattenskador på grund avsönderfrusna ledningar.

Pengar finns att spara omdu sänker värmen. Men Pat -rick Petersson, skadechef påLänsförsäkringar Östgöta, tip-sar om att låta värmen vara på.

– I slutändan sparar vi drygthundra kronor i veckangenom att sänka värmen från20 till 10 grader. Det är denfasta kostnaden som är denstörsta elkostnaden. Ställ denhundralappen mot risken attfå stora vattenskador om rörenfryser sönder.

Om rören går läck sprutardet i genomsnitt ut cirka 750liter vatten i timmen – på ettdygn blir det 18 000 litervatten eller en halv villapool.

– Om rören läcker för att dehar frusit sönder så är vatten-läckaget en mycket större mil-jöbov än att låta värmen varapå i en eller två veckor. Förut-om kostnader och negativ mil-jöpåverkan så drabbas de sombor i huset. I värsta fall tar detmånader eller upp till ett årinnan familjen kan flytta inigen, säger Patrick Petersson.

– Var uppmärksam om dubor i en villa där rören liggeroskyddade eller om rören lig-ger i en yttervägg med dåligisolering. För låg temperatur ikombination med att man in-te spolar och använder vattnetnär man reser bort, ökar riskenväsentligt för att rören frysersönder.

Låt värmen stå på när du reser bort

Undvik frysskador• Se till att temperaturenaldrig är lägre än 15 gra-der i utrymmen där detfinns vattenledningar.

• När du är ute och reser;stäng av vattnet och ord-na med tillsyn. Det ärextra viktigt vid risk förköldknäppar.

• Även små åtgärder somatt dra för gardiner ochpersienner hjälper till atthålla kvar värmen i huset.

Genom att även ta hänsyn till vilken typ av styrning till exempel en värmepump har, kan uppvärmningen bli mereffektiv och kan då som bäst vara märkt med energi-klass A+++.



LINKÖPING (LT)Fortfarande tillverkasoch säljs kakelugnar.Konkurrensen är hårdfrån kaminer som re-dan tagit mycket avmarknaden. Kakelug-nen är, trots flerahund ra år, än idag ettbra alternativ som värmekälla.

När ett hus har kakelugnsprider sig mer än värme.Själva ordet och insikten omdetta sprider tillförsikt omnågot riktigt bra. Det är nå-got speciellt med kakelugnen,denna anrika värmekälla somockså pryder rummet. Kakelugnar renoveras och

bevaras för att användas, mendet tillverkas och säljs fortfa-rande nya.

Är det många som köperen kakelugn idag?– Tunga eldstäder går

tungt, berättar Hans Didriks-son som driver företaget Eld-källan och har över trettio årsbranscherfarenhet. Eldkällan säljer, renoverar

och monterar allt från äldrekakelugnar, till öppna spisaroch moderna kaminer samtinstallerar kompletta brasvär-meanläggningar. Hans Did-riksson har uppdrag över he-la länet där han med egna ord”fixar stort och smått”.

Han har för närvarandeinga kakelugnar i butiken,men både säljer och renoverarsådana efter önskemål.– Kakelugnar säljer inte li-

ka mycket som de har gjort.Kaminer är snabbare och ef-fektivare. Vi säljer mest tälj-stenskaminer. – Det var mest populärt

med kakelugnar åren 1985-91. Sedan har det varit uppoch ner med tunga eldstäder.Idag utgör de tio procent avförsäljningen och resten är ka-miner. Som bäst var det näst-an över 50 procent.– Det går i cykler och är

mycket mode. Det beror påvad som visas i inredningstid-ningar, i inredningsprogrampå tv och så.

Hur ser en modern kakel-ugn ut?– Kakelugnar görs i samma

stil som den traditionella menär enklare att sätta ihop. Enmodern kakelugn är klassadså den ställer man med tiocentimeter luft till brännbart.

Vem köper kakelugnar? Ärdet någon skillnad mellanstad och landsbygd?– Det är nog mer estetiskt i

staden, svarar Hans Didriks-son efter en stunds eftertan-ke. På landsbygden är detmer en vedpanna och en in-sats i öppen spis. Vedspisar i

köket är viktigast på lands-bygden.

Vedspisar? Tillverkas deockså fortfarande?– Ja, i småländska Reftele.

Vi säljer nyproducerade ved-spisar.Vedspisar av gammal stil är

ett vanligt inslag i lantkök till-sammans med en annars mo-dern inredning. Alla är alltsåinte ursprungliga som sparatsoch kanske renoverats. HansDidriksson påminner om attde flesta järnspisar har en högålder och att det då är ett bätt-re val att köpa en ny.– Järnspis är trygghet och av

samma skäl säljs mycket järn-kaminer till landsbygden. Eneldstad är också beredskap.Elavbrott och liknande är intehelt ovanliga.

Behöver man bygglov ochliknande för att installera enkakelugn?– Alla eldstäder kräver byg-

ganmälan. Vid alla förän-dringar, även vid byte krävsdet. En sotare besiktigar. Mantycker att det borde finns ac-kreditering för oss som hållerpå med det här, som det finnspå bilverkstäder för att åtgärdasaker efter en besiktning.

Vad är bättre med en ka-kelugn än med en kamin? – Fördelen med en kakel-

ugn är att den är tung så närden värms upp avger den vär-me under ett dygn. Kaminerger bara värme när den eldas.Kakelugnar behöver bara eldasen till två gånger per dygn.Den är fortfarande lite varmnär man kommer hem frånjobbet.Kaminen ger omedelbar

värme medan kakelugnen omden är avsvalnad behöver mertid. Javisst, en kakelugn färdig-

monterad och på plats kostari runda tal 75 000 kronor omman har en skorsten. En skor-sten kostar förstås extra. Ka-miner är billigare, men en ka-

kelugn har ju det där extrasom många fortfarande före-drar.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Förbättrades vid ved-kris på 1700-taletAtt kakelugnen är framta-gen under en vedkris, ärsant, på sätt och vis. Denavgörande förbättringenkom i alla fall till under enenergikris på 1700-talet.

De allra äldsta kända ka-kelugnarna är från 1400-ta-let. Till Sverige kom de frånTyskland och här är date-ringen 1500-tal på det somgeneröst definieras somkakelugn.

Under sjuttonhundrataletvar det energikris i Sverige.Skogarna höll på att eldasupp och det blev ont omved. År 1767 uppfann CarlJohan Cronstedt och Fa-bian Wrede rökkanaler inutikakelugnarna vilket beva-rade värmen längre och ut-nyttjade veden bättre. Härblev kakelugnen överläg-sen den öppna spisen.

Källa: Allt om kakelugnar

Hans Didriksson vid kaminer som är tuffa konkurrenter till kakelugnar. Han har drygt trettio års erfarenhet i branschen och har sett marknaden skifta.

Järnspisar tillverkas fortfarande och har fått en renässanssom inredningsdetalj i moderna kök där de även utgör ensvåröverträffad beredskap för elavbrott.

Urgammal klassiker lever änKakelugnen – en tung konstruktion som håller värmen längre


AKTUELLTJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Kampanjen gäller t o m 31 mars 2016. Se hela kampanjen på jotul.se / scanspis.se

SPARA4 000:-

JØTUL F 373, svart lack

NU 18 500:-Ord. pris 22 500:-

SCANSPIS 65-8INTRODUKTIONSPRIS 31 250:-Ord. pris 34 250:-

SPARA3 000:-

ÄR DU EN ÄKTA ELDSJÄL?PASSA PÅ! NU HAR VI PRISFEST PÅ VÅRA BÄSTA PRODUKTER.VI LÄMNAR ÄVEN 2 000:- RABATT PÅ SKORSTEN VID KÖP AV VALFRI KAMIN FRÅN JØTUL/SCANSPIS. www.jotul.se www.scanspis.se

SPARAUPP TILL

6 000:-vid köp av kamin och NVI skorsten

SCANSPIS 64-2

SPARA 3 200:-NU 16 900:-Ord. pris 20 100:-

Öppet: Mån-tors 12-18 · Fre 12-16 · Lör 11-14Floragatan 4, Linköping · Tel 013-21 91 20

www.didriksons.serindipellets.se • +46(0)281-715 25

6mm

8mm

Tel. 070-575 80 34 · [email protected]

www.ostgotaborrning.se

Certifierad borrare

Vi utför borrningar för små och stora

fastigheter.VÄRME • VATTEN • KYLA

Vi borrar till alla värme pumps -märken samt vattenhål

Skänk eller handla så gör du något för behövande!

Sedan 1992 har vi finansierat hjälpverksamhet i bl a Lettland och Rumänien

Möbler • H

eminredning • P

orslin • Böcker & m

edia

Sport & fritid • K

läder, skor & accessoarer

Elek tronik • H

usgeråd och mycket mera

Ring & boka tid, allt säljbarthämtar vi – kostnadsfritt förstås!

ÖPPETMån-fre 10-18

Lör 10-14

Städa ur garaget

– röj på vinden!Alla bidrag är välkomna!

Motala Linköping Norrköping

Linköping: Industrigatan 38 • 013-37 67 77Motala: Södra Allén 23-25 • Ängdalen • 0141-504 88Norrköping: Finspångsvägen 63 • 011-10 10 80

��+��

��

��)�� ,#"&$$ %�(!##��'!%�� '!(!��Örebro 019-27 80 00, Laxå 0584-122 22,

Karlstad 054-85 01 71, Åmål 0532-100 15

www.marinfritid.com

��)��*�� )��+��

��

Auktoriserad Grundfos ServicepartnerPerfecta & VM-pumpar service

Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lagerBesöksadress: Lagervägen 2, 592 41 Vadstena

Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

Levererar färdig betongcertifierad av

VIMMERBY · Tel 0492-152 55

�

BiobränslepannorSatseldade- och flödesmatade pannor

Säljare norra och mellersta Sverige

Andreas BrunåkerLantmästare

076-846 22 [email protected]

[email protected]

Stallinredning • Stalltillbehör • Gödselhantering • Foderhantering • Byggnation • VentilationTel. 0381 - 502 50 | www.ydre-grinden.se facebook.com/ydregrinden @ydregrinden

Från idé till färdigt stallKontakta oss innan du sätter igång ditt bygge eller renovering

Vårt säljteam hjälper dig med tips och råd - i stort och småttTel. 0381-502 50

2 50 | www81 - 503el. 0TStall • edningStallinr

een.sdgrine-dry..y2 50 | wwwering telhanödsG • röbehtillStall

endgrineegrindrym//yoom/ck.eboocafggnayyggnaB • eringthanerodFFod •

endgrineegrindr@ynotitilaatienVVen• n otiggna

��

��

#""��!$""��

� � ��

Solel bra för miljön och ekonominLantbruksfastigheters stora takytor gynnsamma för tekniken

– Vi märker att intressetstadigt ökat eftersom försälj-ningen av solceller har mer änfördubblats varje år de sistatre åren. Även på lantbrukssi-dan har intresset ökat och alltfler har börjat komma igångmed att ta vara på solensenergi. Intresset är ganskajämnt fördelat över Sverige

med en gräns vid Mälardalen,säger Oscar Gustavsson,grundare av företaget Eco-kraft i Eskilstuna.

Företaget installerade un -der förra våren Sveriges störs-ta privatägda solcellsanlägg-ning på ett lantbruk utanförEskilstuna. Den anläggningenvar på 346 kW och för att få

ett begrepp om storleken kannämnas att en normalstor vil-la har en anläggning på 5-6kW i snitt.

Tanken man har vid dettalantbruk är att de ska till 90procent vara självförsörjandemen under sommarmåna-derna kommer det att bli enöverproduktion av el som dekan sälja och köpa el när pro-duktionen inte är så hög vin-tertid

Latbrukets ekonomibygg-nader med stora tak ger godamöjligheter till installation avkostnadsanläggningar medhög produktion.

En solcellsanläggning hjäl-per även till med att elprisök-ningarna blir mindre och frånförsta dagen märks de inspa-rade pengarna i resultaträk-ningen.

– Lantbruket har mycketgoda förutsättningar att skaf-fa solceller med öppna land-skap, få hinder och stora tak -ytor. Dessutom är det en rik-tigt bra investering som gyn-nar företaget, säger Oscar.

Investeringen i en solcells-anläggning ger god avkast-ning under många år, mendet är viktigt att anläggning-en är dimensionerad efter den

förväntade elkonsumtionen.Riksdagen har beslutat att

satsa 1 395 miljoner kronorsom solcellsstöd under åren2016-2019. Solcellsbidragettäcker 30 procent av den to-tala kostnaden till företagaresom beslutar sig för att satsapå solceller. I samband medtakomläggningar kan det va-ra en god idé att se efter vil-ka förutsättningar som finnsatt installera solceller.

– En så stor anläggningsom nu finns på lantbruketutanför Eskilstuna har bespa-ringarna betalt hela investe-ringen på cirka tio år. Skullede få det statliga bidraget så

går det mycket fortare och in-vesteringen är betald inomsex-sju år.

Produktgarantin på pane-lerna är 30 år och de har enlivslängd på ungefär femtioår.

– Det finns ingen skillnadmellan lantbruksföretag ochprivatpersoner att få bidragetbeviljat. Systemet är köbase-rat, det gäller bara att göra enberäkning och ha en offert attutgå från då ansökan skickasin. Alla sökande ligger i sam-ma kö hos Länsstyrelsen mendet gäller se till att kommaförst i kön, menar OscarGustavsson.



SVERIGE (JB) Intresset för att nyttja solen somenergikälla ökar i Sverige. Inte bara hos privat-personer utan även hos lantbruksföretagen. Fal-lande priser på solceller som gett konkurrens-kraft mot andra alternativ samt möjligheterna attsälja överskottselen är några av de bidragandeorsakerna. Solcellsanläggningar är även ett eko-nomiskt fördelaktigt sätt att få ner elräkningen.

Solcellsanläggningar är även ett ekonomiskt fördelaktigt sätt att få ner elräkningen och går att installera på de flesta tak.B

ILD

ER

: E

CO

KR

AFT

Oscar Gustavsson är grundare av företaget Ecokraft i Es-kilstuna. Han har sett intresset för tekniken öka rejält.

Näringsutskottet har med isitt betänkande gällande bi-draget att förnybar energitek-nik är gynnsamt i ett klimat-perspektiv. Som en följd avfallande priser på solcellsan-läggningar har de som ansöktom stöd blivit fler än vad somberäknats vilket betyder att av-satta medel inte är tillräck liga.

Därför satsar regeringenvidare då det befintliga stödetför installation av solcellerunder åren varit framgångs-rikt.På Energimyndighetens

hemsida finns mer informa-tion samt ansökan om bidragför solcellsanläggning.Jordbruksverket har också

flera stöd som kan sökas förförnybar energi- och klimat-satsningar. Enligt Jordbruks-verket kan insatser som mins -kar utsläpp av växthusgaseroch insatser för att anpassa

verksamheten till ett förändratklimat vara goda skäl till attansöka om bidrag i sambandmed solcellsinstallation.

Att som lantbrukare satsa påsolceller är ett bra sätt att stär-ka en miljöprofil eftersom sol-celler använder solens energisom är 100 procent förnyelse-bar och fri från utsläpp avCO2.När en solcellsanläggning

fortfarande ligger på plane-ringsstadiet kan det vara braatt först räkna ut den egnaelanvändningen för att kunnavälja rätt storlek på anlägg-ningen. Enklaste sättet är attbörja med att granska elräk-ningen och kontakta sin elle-verantör för att få reda påelanvändningen. Det är en klar fördel att se

efter hur förbrukningen ärfördelad över årets månader.Utifrån det kan en solcellsle-

verantör göra en uträkning ikWh och dimensionera enpassande anläggning utefterden förbrukning som är aktu-ell under sommarmånaderna. Det är en klar fördel att få

ett nettodebiteringsavtal medden som köper upp hemma-producerad el eftersom för-säljning av el är momspliktigförsäljning. Den el som leve-reras ut till nätet kan dras avfrån den el som förbrukasunder de månader då förbruk-ningen är som högst.

Det är relativt enkelt att in-stallera en solcellsanläggning.Mycket kan den som satsar påsolceller göra själv. Det finnsdock några punkter som ärviktiga i sammanhanget.Alla växelriktare ska vara

CE-märkta och programme-rade enligt Svenska nätinställ-ningar. Inkopplingar av växel-riktaren mot elnätet får endast

utföras av behörig elektriker.– Det är viktigt att ha or-

dentliga fallskydd och veta vadman gör. Det gäller att ha enkänsla för vad arbetet innebärvilket många kanske inte haroch låter därför fackmän in-stallera anläggningen. Vi er-bjuder dock sådana paket därköparen själv kan göra jobbetmen det är ytterst få som nap-par på det, säger Oscar Gus-tavsson.Solcellsbidraget kan inte

kombineras med ROT-av-drag. Det är även viktigt attkomma ihåg att det bidragsom söks hos Energimyndig-heten och Jordbruksverket in-te är garanterat. Känner mansig osäker på hur bidragen skasökas eller vill göra en projek-tering är solcellsleverantörernabehjälpliga.

Text: CARINA LARSSON


ENERGIJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Fakta solcellerEn solcell består av en tunn skiva av ett halvledarma-terial med kontakter på fram- och baksidan. När solin-strålningen (ljuset) träffar solcellen polariseras den såatt framsidan blir negativt– och baksidan positivt lad-dad. Metallkontakterna på fram- och baksidan tar uppladdningen i form av elektrisk ström.

Solceller fungerar så länge det finns solinstrålning, detvill säga så länge solen skiner. Solcellen produceraralltså el även om solen går i moln eller om det är mu-let. Det är också solinstrålningen, tillsammans medsolcellens yteffektivitet, som avgör hur mycket el denkan producera.

En solig dag i Sverige har solens stålar en effekt på ca1000 W/m2 medan den en mulen dag ger mindre.Vanliga 60-cells moduler har idag en verkningsgrad påomkring 15% vilket betyder att om solen skiner meden effekt om 1000 W/m2 ger den ca 250W, med hög-re verkningsgrad ökar utbytet.

Källa: Ecokraft

Fallande priser på solceller och möjligheten att sälja överskottselen är några av de bidragande orsakerna till att solelen ökar i Sverige.

GUSUM (JB)Ett större antaljakträttsinnehavaregick samma och anord-nade en större jakt påvildsvin i trakterna avNarebo strax utanförGusum. Totalt var detett 50-tal personersom deltog i jaktensom var lyckosam, ef-tersom man under da-gen lyckades fälla elvavildsvin.– Det finns gott omvildsvin i markerna ochdet är positivt när mankan göra så här tillsam-mans, säger KennethBergerfalk.

Eftersom grisarna orsakarskador är det viktigt att jägar-na ser till att hålla vildsvinss-tammen på en acceptabel ni-vå. Själv sköter Kenneth omjakten på Narebo och Vikare-bo, som ägs av Michael Ståhl.

Jaktledarna, för de olikamarker som ingick, samarbe-tade bakom planeringen avjakten och det kommer ävenatt bli ett uppföljningsmöte,där det finns möjlighet attdiskutera upplägget. Gå ige-nom det som var bra och an-nat som kan göras bättre.Även då ta ställning till ochdetta ska bli en återkomman-de händelse.

– Jag vill framhålla JörgenKarlsson som är den som drogigång det hela.

Men att organisera en jaktmed 50-talet deltagare kräveromsorgsfull planering. Inteminst med tanke på säkerhe-ten. Eftersom det är kulvapensom används, är detta extraviktigt.

Markerna delades upp i tvåavsnitt och därefter var detsamling i logen vid Narebo,där det serverades gulaschsop-pa. Det var Bosse Karlssonsom fungerade som kock ochvia sitt företag inom skogs -entreprenadbranschen, spons-rade han med maten.

Det kunde definitivt behö-vas lite värmande i halvtid, ef-tersom det dels blåste kalltoch det förekom ett tilltagan-de snöfall under dagen.

– Hade det inte snöat så

mycket under eftermiddagenså hade vi sannolikt lyckatsfälla flera djur. Men vi är ändånöjda med resultatet.

För att bedriva effektiv jaktpå dessa nattaktiva djur är detantingen vakjakt vid åtel somgäller och detta är en övningsom utförs nattetid. Sedan ärdet näst intill en förutsättningatt samverka över större area-ler, om man ämnar jaga medhund och vill uppnå ett bra re-sultat..

För att säkerställa att detskulle finnas grisar inne påmarkerna, så hade man ävenutfodrat dem en del en tid in-nan själva jakttillfället.

– Vi hade tillgång till totaltåtta hundförare med tillsam-mans elva, tolv hundar av oli-

ka raser. Samtliga dessa varspecialiserade på just gris. Ge-nom kontakt med grannmar-kerna som inte var med påsjälva jakten, men kanske pas-sade på sin egen mark, hade vikommit överens om att dennadag endast skjuta gris.

Sannolikt blir det en fort-sättning på denna form av jaktoch med ännu större markare-al att gå över, eftersomjakträttsinnehavare på intillig-gande marker har visat intres-se av att hänga på.

Text och bild:HANS ANDERSSON

Viltparad efter första såten med fem fällda vildsvin, medan ytterligare ett är på ingång.


JAKT Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Det serverades värmande gulaschsoppa i halvtid och detvar Bosse Karlsson som fungerade som kock.

Kenneth Bergerfalk på fyrhjulingen på väg ut i skogen föratt hämta hem ytterligare ett fällt vildsvin, medan jägarnalåter sig väl smaka av lunchen.

Med så många som ett 50-tal personer ute i skogen krävsnoggrann planering. Här noterar Kenneth Bergerfalk vilkapersoner som ska ha vilket pass.

Lyckad vildsvinsjakt vid NareboEtt stort antal jakträttsinnehavare anordnade gemensam jakt

Det blåste snålt och snöade så det varskönt att kunna värma sig runt elden.



ÖREBRO, Hjälmarvägen 85Reservdelar: 010-556 05 10Verkstad: 010-556 33 00 Maskinförsäljning:Anders Hildingsson 010-556 33 05Jan-Erik Jonsson 010-556 33 08Kent Karlsson 010-556 33 09www.lantmannenmaskin.se

Hindersmässan27 - 29 januari kl 9 -17

Maskin-visning

99:-Boka service 27-29/1 så får du 90 dagars kredit och möjlighet att köpa ett Tudor fritidsbatteriför endast 99:- (Pris exkl moms)

LH16

01

Friskvårds-service – medförmånlig rabattLämna in dina maskiner (tröskor, hackar, pressar, slåtterkrossar och traktorer) för service under lågsäsong så är de startklara i god tid inför kommande säsong.

Kom och se nyheter från Valtra, Fendt, CLAAS och nya LS traktorn samt redskap från bl a Väderstad, KUHN, Pronar, JF och Överum. Leverantörer finns på plats. Fina erbjudanden i butiken. Lantmännen Lantbruk deltar. Träffa även personal från Askersund. Vi bjuder på korv med bröd. VÄLKOMMEN!

Grepp i vinter!Skruvdubb till alla däck!

BestGrip punkterar inte däcket

Slipp snö-

kedjorna!

1500 1910Härdad 1911

Härdad

BestGrip AB • Kungsgatan 65 • 632 21 Eskilstuna Tel: 016-551 99 21 • Mobil: 070-666 20 89

E-post: [email protected]

www.best-grip.se

Hittills använda på maskiner över 105 ton!

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland.

Ring för närmare info

0705-87 98 79 • [email protected]

• Kutterspån• Lantbruksspecial• Spån-/Halmpellets• Impregneradestängselstolpar

Nu utökar vi med produktion i södra Sverige!

Grävkonsult AB Erik Ryden · Tel 070-533 68 30 · Vikingstad

TÄCK-DIKNINGmed plog eller kedja

AUKTION ELLER FÖRMEDLINGav lantbruk-entreprenad-maskiner?

Kontakta mig så får ni ett förslag vilket som passar er bäst!Stig-Arne 0730-291 659

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

Svensktillverkade jordkällare. I plast.Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillver-kade i glas�berarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i �era mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

Varför värma torken, växthuset och övriga lokaler med dyr olja?

När man kan använda flis, pelletseller spannmål som bränsle.

Sonnys Multistoker med varmlufts-panna. Effekter från 32kW-700kW.

Industrigatan 3 · 467 40 Grästorp · 0514-105 05 · www.sonnys.se

Svensktillverkade kvalitetsprodukter

DJURTRANSPORTBUR

LANTBRUKSKONSULT ABTel. 0454-502 79, 0708-85 02 79, www.lantbrukskonsult.se

Mått LxB 2,5 x 2,4 meterLevereras med stora BM-fästet

Vi tillverkar även djurtransportvagnar och spannmålsvagnar, se hemsidan!

Underlättar din djurhantering!

www.torvomaskin.se

Finns

som säck-

och bulk-

leverans

Stockås torvströTorvströ hög kvalitet, i säck om300 l, vikt 30-33 kg. Vi har ävenen sorterad torv 0-2 mm som ärbra för gris- och kostallar.

TORV & MASKINENTREPRENAD AB0585-402 16 • 070-204 45 55

Vi utför grävarbeten!Diplomerade för avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin0142-809 60, 070-659 67 63

SOFAB Sanering & färg ABButik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

NILFISK ALTO• Nyförsäljning• Auktoriserad service

FÄRGBUTIKmed Teknos-färgersamt äkta Falu Rödfärg

Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2016!

Att synas är bra för affärerna!

Boka annonsplats på 0141-560 03 eller

054-21 70 10

Det har blivit kallt ihela Sverige och detpåverkar det rörligaelpriset eftersom be-hovet av uppvärmningökar och därmed ock-så efterfrågan på el.

Tillgången på både vatten-kraft och kärnkraft är bra justnu men räkna med sväng-ningar i elpriset. Det som på-verkar priset är även hurmycket det blåser och omvindkraftverken kan produ-cera för fullt.

– På vintern använder vimer el och priset baseras påflera faktorer. Att vi kan pro-ducera i våra anläggningar,hur mycket energi som be-hövs till bostäder och indus-trier och vädret. Det rörligaelpriset kan svänga mycketfrån dag till dag. Däremothar de fasta avtalen betydligtlägre elpriser än vanligt så ärman orolig bör man funderapå att säkra sitt elpris, sägerJonas Stenbeck, chef förVattenfall Försäljning.Elbörsens snittpris så här

långt i januari ligger på cirka23 öre i norra Sverige ochrunt 28 öre per kilowattim-me i de södra och mellerstadelarna av landet. Svängningarna märks tyd-

ligt och det högsta dygnspri-set på elbörsen så här långthar vi idag i elområde 3 och 4då priset är uppe på 54,2 öreper kilowattimme. I elområ-de 1 och 2 är den högsta no-teringen hittills i år från den7 januari, då priset låg på46,2 öre och den lägsta no-teringen på elpriset gjordes

den 2 januari då priset var14,4 öre per kilowattimme ihela landet.Just nu ser det ut som att

det kalla vädret kommer atthålla i sig ett tag framöver,och i och med det kan vi för-vänta oss att det rörliga elpri-set för januari kan komma attstiga ytterligare. Det finns olika sätt, utöver

att se över elavtalet, hur dukan påverka ditt elpris på vin-tern, mer information finnspå sidan www.vatten fall.se/sv/elmarknaden-just-nu.htm

Kylan driver upp elprisetFasta avtal dock fortfarande låga i pris

www.jordbrukaren.se

Länsstyrelsens agerande mot Molstaberg kritiseras från flera hållMaktmissbruk och trakasseri anser Sveriges LammproducenterSÖRMLAND (JB)Bland andra Sverigeslammproducenter ochförbundsordförandenför Jägarnas Riksför-bund, JRF, riktar kritikmot den myndighets-utövning som länssty-relsen i Stockholm be-driver, beträffande får-hållningen och vargat-tackerna på Molsta-bergs säteri i Sörm-land.

Molstabergs säteri utanförSödertälje, som drivs Elisa-beth Aschan och Johan Lund-gren, har varit utsatt för åter-kommande angrepp av vargmot fåren. Det hela startadepå midsommarafton förra åretdå 26 lamm och tackor revsav varg.

Totalt har ett 75-tal djur ri-vits, alltså närmare tio procentav besättningen.

Fårbesättningen finns i detrelativt nyetablerade Sjunda-reviret och därför är dettamed vargattacker något nytti området. En vargetableringvar inte heller förväntad.

Det som nu upprör kriti-kerna är att länsstyrelsen förstpolisanmäler fårägarna förbrott mot djurskyddslagen,eftersom myndigheten menaratt de inte vidtagit relevantaåtgärder för att skydda fåreni den utsträckning som ansesnödvändig.

När sedan åklagare efterkort tid lade ner ärendet, där-för att brott inte ansågs kun-

na styrkas, återkom länssty-relsen med ett föreläggandedär fårägarna senast nu den31 januari ska inkomma meden synnerligen detaljerad ut-redning beträffande fårsköt-seln och vilka åtgärder somman tänker vidta, samt entidsplan för dessa.

Dessutom har länsstyrelsenbestämt, med stöd av 74 §djurskyddsförordningen, attdetta beslut ska gälla omedel-bart, även om det överklagas.

Mats Farne och Karl-Hen-rik Grandin har för styrelsenför Sveriges Lammproducen-ter skrivit en debattartikel.

Där skriver de bland annatdetta:

”Lammproducenterna sermycket allvarligt på hur dettahar hanterats från myndig-hetshåll, länsstyrelsens sätt attagera är inte längre en myn-dighetsutövning, utan det ärett maktmissbruk med per-sonliga trakasserier från sta-tens tjänstemän mot enskildaföretag.”

De avslutar sin artikel påföljande sätt:

”Lammproducenternakommer aldrig att accepteraatt näringen ska bära kostna-derna och ta konsekvensernaav svensk rovdjurspolitik.”

Förbundsordföranden förJägarnas riksförbund, SolveigLarsson, tar också upp hän-delsen i sin ledare i senastenumret av Jakt och jägare ochskriver så här.

”Trots att åklagaren lagt

ner polisanmälan återkommerlänsstyrelsen med nya föreläg-ganden, vilket verkar innebä-ra att kunskapen om gällandelagstiftning är mycket brist-fällig hos myndigheten.

Hur ska vi kunna produce-ra svenska livsmedel, somsamtidigt skapar mångfald i

vår natur, med denna myn-dighetsinställning?

Jägarnas riksförbunds stäm-mobeslut om nej till frile-vande varg blir alltmer denrätta vägen för vargpolitiken.”

Text:HANS ANDERSSON


VARGFRÅGAN Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Lammproducenterna kommer aldrig attacceptera att näringen ska bära kostna-derna och ta konsekvenserna av svenskrovdjurspolitik”

Totalt har ett 75-tal djur fallit offer för vargen på Molstabergs säteri utanför Södertälje. Bild: WIKIMEDIA

På Molstabergs säteri finns dryga 500 tackor och någraavelsbaggar, huvudsakligen av köttrasen Texel. Bild: WIKIMEDIA

VALDEMARSVIK (JB)– Det finns demokratis-ka beslut fattade av re-gering och riksdag. Pådet här sättet kan mansätta demokratin urspel, säger Jan Tei-chert, ordförande förSvenska Jägareförbun-dets krets för Valde-marsvik-Söderköpingoch boende i Gryt.

Det han syftar på är vin-terns vargjakt som beslutatsav Naturvårdsverket i enlighetmed tidigare fattade beslutoch som sedan överklagats tillkammarrätterna. Och att des-sa dessutom kommit fram tillolika beslut i det som i prin-cip är samma fråga. I det fal-let är det kammarrätten i Gö-teborg som påverkar det helai det område där Valdemars-vik-Söderköping finns.

Att det bland andra är Na-turskyddsföreningen somöverklagat besluten och attden jurist som driver fråganför deras räkning, avlönas viaett bidrag från Naturvårds-verket, förefaller minst sagtmärkligt.– Jag vet egentligen inte

vad jag ska säga. Jag trodde vifått slut på den här möjlighe-

ten att överklaga. Det är juändå så att vi har den ord-ningen att det är Naturvårds-verket som beslutar beträf-fande jaktfrågor. Man blir li-te uppgiven i den här frågansom ältats så länge.Han menar att vargdebat-

ten seglat iväg och ger intemycket för de argument somanvänds. Samtidigt har hanfull förståelse för den rädslasom finns hos de människorsom bor i dessa områden därvargen är etablerad. Förmånga har deras livskvalitetminskat i betydande omfatt-ning.

Fördröjningen som den, ivarje fall för tillfället, inställdajakten för med sig, gör att denplanerade jakten kanske intealls blir av. De för vargjaktlämpliga väderbetingelsernamed spårsnö kanske uteblirunder denna jaktsäsong.– Vi har ju inte några varg -

revir i vårt område, men detär ju bara en tidsfråga innanså är fallet. En ohämmad till-växt av vargstammen pågrund av utebliven förvalt-ning genom jakt, påskyndarju självklart denna utveck-ling.Vad detta får för konse-

kvenser för dem som bedriver

fårskötsel i området är ju välkänt och hur detta på sikt bi-drar till att den biologiskamångfalden minskar. Dettapå grund av att betade mar-ker växer igen och kanskeistället beskogas och dettadärför att ett rovdjursslag taren sådan plats i faunan.– Man kan slå fast att var-

gen som ras definitivt inte ärutrotningshotad. Hur somhelst är det viktigt att vi fårordning och reda så att man iframtiden kan lita på att de-mokratiskt fattade beslut avriksdag och regering följs.Han är också synnerligen

kritisk till att EU har sådanmakt över hur jaktfrågornaska hanteras i Sverige. Därsitter människor på höga po-sitioner som inte alls kännertill de förhållanden som råderi vårt land.

Där lyfter han även fram för-slaget att förbjuda halvauto-matiska vapen vid jakt ochsportskytte. Ett förslag somska vara ämnat att motverkaterrorism, men som istället slårmot vanliga laglydiga männis-kor, utan att på något sättuppnå sitt syfte.

Text och bildHANS ANDERSSON


VARGFRÅGANVad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till [email protected].

Jan Teichert känner sig närmast uppgiven sedan frågan beträffande jakt på varg har ältatsså länge och att demokratin sätts ur spel genom överklaganden av demokratiskt fattadebeslut.

”Överklaganden sätter demokratin ur spel”Jaktordföranden i Valdemarsvik-Söderköping är kritisk

Högsta Förvaltnings-domstolen beslutade islutet av december attbeslut om licensjaktåter ska kunna överprö-vas i domstol. Därmedkommer beslutsord-ningen om licensjaktåter igen att gå viadomstol vilket tidigarelett till att beslutenfastnat i långdragna ju-ridiska processer ochdär beslut kommit långtefter att den planeradejakttiden gått ut.

Daniel Bäckström (C), riks-dagsledamot från Värmlandställde med anledning av dettaen fråga till landsbygdsministerSven-Erik Bucht (S) om vilkaåtgärder han och regeringenavser att vidta för att säkerstäl-la att beslut om licensjakt skakunna göras så att jakten ock-så praktiskt kan genomföras.Svaret från ministern (se rutahär intill) ekar dock tomt, an-ser han, och menar att det ärtydligt att regeringen och mi-

nistern inte ha några ambitio-ner att säkerställa en effektivbeslutsprocess.– Det är tydligt att det inte

finns någon ambition hos re-geringen att säkerställa att li-censjaktsbesluten inte fastnar idomstolsprocesser. Det är tyd-ligt att Socialdemokraternahelt lagt sig för Miljöpartiet, sä-ger Daniel Bäckström.Regeringen har tidigare till-

satt flertalet utredningar för att

än en gång utreda förvaltning-en av varg.– Det förefaller som att re-

geringen gör vad man kan föratt försvåra en hållbar förvalt-ning av varg och man visarmycket liten hänsyn till alla demänniskor som dagligen på-verkas av hög rovdjursnärvaro.Regeringen bryr sig tyvärr inteom villkoren för dessa männis-kor, avslutar Daniel Bäck-ström.

Varg eller inte varg?”Regeringen vill inte säkerställa att licensjakt kan genomföras”

Daniel Bäckström har frågat mig vilka åtgärder jag av-ser att vidta med anledning av Högsta förvaltningsdomsto-lens beslut för att säkerställa att beslut om jakt på bland an-nat varg även i fortsättningen ska kunna vinna laga kraftså att jakten också ska kunna genomföras i praktiken.Enligt 24 a § jaktförordningen (1987:905) får Natur-

vårdsverket överlämna till länsstyrelserna att besluta omskyddsjakt och licensjakt efter stora rov-djur. Länsstyrelsensbeslut kan överklagas hos Naturvårdsverket. Enligt 58 §jaktförordningen får Naturvårdsverkets beslut i ett över-klagat ärende inte överklagas.Den 18 december 2015 har Högsta förvaltningsdomsto-

len (HFD) tagit ställning till om ett beslut om licensjakt ef-ter varg, som fattats av en länsstyrelse och därefter har över-klagats till Naturvårdsverket, kan tas upp till prövning avdomstol, trots att det enligt jaktförordningen inte får över-klagas. HFD har funnit att överklagandeförbudet i jaktför-ordningen står i strid med EU-rätten såvitt gäller beslut omjakt efter en art som skyddas av art- och habitatdirektivet.Jaktförordningen kommer i vinter att ändras i enlighet medHFD:s beslut.När det gäller skyddsjakt, och att säkerställa att den kan

bedrivas inom en erforderlig tidsram utan att fastna i juri-diska processer, visar Riberdahls utredning att mål avgjor-da i förvaltningsrätten har handlagts mycket snabbt.

Stockholm den 12 januari 2016

Sven-Erik Bucht

Svar på fråga 2015/16:543 av Daniel Bäckström (C) angående beslut om skyddsjaktoch licensjakt

Daniel Bäckström (C),riksdagsledamot frånVärmland, anser att re-geringen verkar göra vadde kan för att försvåraen hållbar förvaltning avvarg. Bild: MAGNUS NELSON

Goda förutsättningar förharmonisk samexistensSkogen och viltet - viktiga tillgångar att förvalta

ÅTVIDABERG (JB)Förutsättningarna ivårt land är goda fören harmonisk samexis-tens mellan vårtmänskliga samhälleoch de vilda djuren, in-te minst eftersom Sve-rige är stort och glestbefolkat. Trots dettablir det ibland problemoch konflikter när detgäller viltförvaltning.Jordbrukaren har stu-derat frågan närmare.

De större djur eller djurslagsom är föremål för en mer ak-tiv förvaltning är, utan inbör-des rangordning, älg, varg, lo-djur, järv, björn, rådjur, dov-vilt, kronvilt och vildsvin. Deorsakar olika problem i formav skador på skog och växandegrödor, angrepp på boskap el-ler husdjur och trafikolyckor.

Mindre djur som hare, rävoch bäver är vanligen inte pro-blematiska, även om de iblandkan förorsaka besvär lokalt.

Olika faktorer påverkardjurslagens population övertid. Under 1980-talet växteälgstammen kraftigt, vilketledde till ökade skador på väx-ande ungskog, främst tall. Ut-ökad avskjutning återfördedjurantalet till ett mer nor-malt och accepterat antal.

Första halvan av 1990-ta-let utmärktes av en kraftig till-växt av rådjursstammen, menjakt och naturens egen regle-ring, i form av att räven togmånga kid, återförde stam-men till normalläget.

Första decenniet på 2000-talet var det vildsvinen somökade explosionsartat och denutvecklingen fortsätter utanatt man har kunnat få kont-roll över den. Nästa djurslagsom kan förväntas tillväxa ut-över det önskvärda bedömsvara hjortdjur, främst dov-hjort, vilket alla, som i likhetmed artikelförfattaren bor iÅtvidaberg med omnejd, ärklart medvetna om.

Björn, järv och lodjur finnsfrämst i den norra halvan avlandet och kan förorsaka be-kymmer för i första hand sa-mer som bedriver renskötsel.

Det djur som delar befolk-ningen mest och framkallarstarka känslor är naturligtvisvargen. Det fanns gott omvarg i Sverige fram till 1800-talets början och den decime-rades sedan fram till början av1900-talet.

Vargen fridlystes år 1966.Efter mitten av 1970-taletfanns det inte en enda vargkvar under några år, men såkom stammen successivt attväxa igen med nytt blod från

Finland och Ryssland. Idagbedöms vargpopulationen va-ra omkring 400 individer.

Naturvårdsverket har, medstöd av ett riksdagsbeslut, de-legerat rätten att besluta om

licensjakt på varg till länssty-relserna i Dalarna, Gävleborg,Stockholm, Värmland, Väst-manland, Västra Götaland,Uppsala och Örebro. Natur-vårdsverkets delegat börjadegälla den 30 oktober 2014

och sträcker sig till den 15 fe-bruari 2017.

Beslut fattades i fem län omatt jakt på 46 vargar skulle in-ledas den 2 januari 2016 ochpågå till den 15 februari.Strax efter att besluten om

vargjakt kom fick dock orga-nisationer som är kritiska tilljakten rätt att överklaga.Kammarrätten i Sundsvall gavdock, trots överklaganden,klartecken till att vargjakt iDalarna och Gävleborg fick

Dovhjorten har vuxit sig stark runt Åtvidaberg och gör besök i trädgårdar allt som oftast. Det illustrerar att det djurslagsom härnäst kan förväntas tillväxa utöver det önskvärda bedöms vara hjortdjur. Bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM


JAKT Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till [email protected]!

Den svenska älgstammen ligger på tio älgar per 1 000 hektar. För att komma till breakeven för samhällskostnaderna skulle stammen behöva tas ner till sex älgar på den ytan.

Vildsvin är besvärliga och bökar upp värdefull åkermark och skulle kräva mer intensiv jaktän idag. Med rätt förutsättningar kan även vildsvin bli en tillgång i den svenska jakten.

Björn, järv och lodjur finns främst i den norra halvan av landet och kan förorsaka bekymmer för i första hand samer som bedriver renskötsel.

starta programenligt lördagenden 2 januari.

Däremot får jägarna väntapå besked om det blir någonjakt i Värmlands, Örebro ochVästmanlands län. Slutligtställningstagande väntas inteförrän en bra bit in i januari,vilket innebär att det finnsrisk att jakten i praktiken för-hindras. Hinner all snö för-svinna är jakt på varg näst in-till omöjlig att genomföra.

I Östergötland finns ingetvargrevir, men det är inteosannolikt att ett kan kommaatt etableras i den nordvästradelen av länet. Varg har setts ilänet vid skilda tillfällen ochangrepp har skett på får påVikbolandet. Undertecknadsåg själv en varg den 30 janu-ari 2010 mellan Falerum ochBroddebo och flera observatio-ner gjordes vid den tiden ibland annat Kisatrakten.

Älgen är vårt största ville-bråd, både när det gäller fysiskstorlek och betydelse för jägar-kåren, men en är också ettdjur som förorsakar stora ska-dor på växande skog.

Älgens betesskador betyderen minskad volymtillväxt påen miljon kubikmeter, till ettvärde av 200 miljoner kronorårligen. Betesskadorna utveck-las till kvalitetsförluster somkan prissättas till 300 miljoner

kronor årligen. Peter Loh-mander, professor i skogligföretagsekonomi vid Sverigeslantbruksuniversitet i Umeå,har räknat ut att det är kvali-tetsförlusten som är allvarli-gast för landets skogsägare.

Volymtillväxtförlusten be-tyder dock i praktiken ingen-ting, eftersom vi inte avver-kar hela den tillväxt på 25miljoner kubikmeter som vi

får i våra skogar varje år.Samhället drabbas också av

kostnader på 600 miljonerkronor för de trafikolyckor därälg är inblandad. Från dessakostnader ska dras det positivanettojaktvärdet på 500 miljo-ner kronor per år.

Nu har vi en älgstam på230 000 älgar, det vill säga tioälgar per 1 000 hektar. För attkomma till break even församhällskostnaderna skullestammen behöva tas ner tillsex älgar per 1 000 hektar,menar Peter Lohmander.

När det föreligger stor riskför betesskador har mångaskogsägare inte vågat föryngrakalytorna med tall, trots att detskulle vara det tillväxt optimalaför den aktuella boniteten. Istället har man planterat gran.

Det för med sig att skogsäg-arna långsiktigt tjänar mindreän de hade kunnat göra ochatt vårt land i framtiden tap-par exportintäkter. Ett sätt attförsöka väga av risken för be-tesskador mot risken för min-skad tillväxt om gran planteraspå fel platser kan vara att plan-tera blandbestånd i större ut-sträckning.

När man vill ta reda på hurman bäst förhåller sig tillvildsvinen kan man vända sigtill bröderna Leif och KennethFranzén i Ljungebo, Åtvida-

berg. De har hittat ett förhåll-ningssätt som innebär att deser svinen som en betydelsefulltillgång, ja måhända en till-gång även för den biologiskamångfalden.

Leif Franzén förklarar sinaerfarenheter efter flera års sälj-jakter.

– Konceptet bygger på ettstort antal åtelplatser, påLjungebo en åtel per 50 hek-tar, förklarar han.

Bemanningen av åtlarnakan enligt Leif liknas vid ettflipperspel. Den jägare somsätter sig på en garanteradgris åtel i tio timmar får garan-terat skjuta en gris. För varjetimme jägaren avstår frånminskar chansen att få skjutaett svin med tio procent. Densom sitter tre timmar har ba-ra 30 procents chans att skju-ta ett djur.

Det som krävs är en sam-verkan mellan markägare el-

ler jaktarrendatorer med kan-ske minst 500 hektar som kanha totalt minst fem åtlar, mengärna fler, för att man skakunna spela flipperspeletmellan åtlarna.

Kritik har framförts mot ut-fodring till svinen, men LeifFranzén menar att utfodringkan vara acceptabel och nöd-vändig för att uppnå den opti-mala sammanvägningen mel -lan flexibelt och tufft jakttryckoch att vara attraktiv för denintresserade jägarkåren.

– Vi har inte några skadorfrån svinen på vår åkermarkoch angränsande åkermarkerfår också del av den positivaeffekt som jakten på Ljunge-bos marker genererar, fram-håller han.

– På andra marker, där manstoppat all utfodring, har maninte kunnat se att ökningstak-ten av stammen minskat,kons taterar han.

Receptet är med andra orden intensiv jakt i samverkanöver ägogränser med uthållig-het över tid. För att klara avkontinuiteten i jakten kansäljjakter vara nödvändiga. Dåfinns goda chanser att påver-ka antalet vildsvin.

Text:KLAS-GÖRAN

WENNERSTRÖM


JAKTJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

KortfaktaSveriges yta: 447 435kvadratkilometer eller nära45 miljoner hektar. (Detfemte största landet i Euro-pa.)Skogsareal: 23 miljonerhektar.Antal invånare: nästan 10miljoner.Andel av befolkningensom bor i tätorter: 85 pro-cent.Befolkningstäthet: 22 in-vånare per kvadratkilome-ter. (Holland: 404; Bangla-desh: 1 000.)Älgstammens storlek:230 000 (10 älgar per1 000 hektar).Betesskador, älg: min-skad volymtillväxt cirka 1miljon kubikmeter/år, värd200 miljoner kr, kvalitets-förluster värda 300 miljonerkr.Kostnad för älgolyckor itrafiken: 600 miljoner kr/år.Nettojaktvärde, älg: 500miljoner kr/år.

I Östergötland finns ännu inget vargrevir, men det är inteosannolikt att ett kan komma att etableras i den nordvästradelen av länet.

Den biologiska mång-falden var stor vidvattendragen och deomkringliggande miljö-erna. Med förhållande-vis liten insats kan denåter ökas till regionensvinning. Bland de artersom Åke Wester käm-par extra för finns denidag utrotningshotadeålen.

De tre initiativtagarna tillprojektet om fria fiskvägar ochnumera stipendiaterna ÅkeWester, Claes Wadsten ochAnders Rockler fortsätter sittarbete. Fokus för fortsättning-en ligger på kraftverken Mal-fors, Nykvarn, Svartåfors ochOdensfors. Med åtgärder fördessa räknar man med attmycket kommer att förbättras. Åke Wester har sedan upp-

växten haft ett stort intresse förnatur och miljö. Han ser vadsom sker, tar reda på omstän-digheter och föreslår åtgärderför att bevara en artrik levandemiljö för kommande genera-

tioner. På senare år har hanbland annat fått miljöpriset försitt tidigare arbete med gamlaströmfåran i Motala ström.

Ett centralt begrepp närman pratat med Åke Westerhar kommit att bli lokalspeci-fik kunskap som han anser av-görande för en djupare insikti vad som krävs. – Det saknas hos politiker

och tjänstemän. Flera har intebott här så många år och de

kan omöjligt ha den kunskapsom de som levt bredvidvattendragen i generationer. Generella kunskaper, om än

så goda, fungerar inte alltid.Kopplat till denna lokalspeci-fika kunskap är exempelvis delokalspecifika arterna i vatten-dragen. Ofta är de beroende avvarandra. Vattendraget Mota-la ström mellan Vättern ochÖstersjön är förstås unikt medsin kontakt med andra vatten-drag och som vart och ett harsina karaktäristika. Motsva-rande gäller för Svartån mellanSommen och Roxen. En av de saker som under

många år upprört Åke Westerär hur den numera rödlistadeålen hanteras. Vattenkraftsta-tioner utgör ett hinder motålens naturliga vandring ochTekniska verken kompenserardetta genom utplanteringensom regleras i vattendomen.

Så långt är allt frid och fröjd,men när ålen ska vandra ned-ströms mot havet är den förstor för att klara sig genom

vattenkraftverken som ÅkeWester inte sällan hörs refere-ra till som ålslakterier. – 100 000 småålar släpps ut.

Vi föder upp ål och dödar demi kraftverken. Claes Wadsten uttrycker sa-

ken som att:– Det skulle vara billigare att

flyga ålen i första klass till Sar-gassohavet. Av 25 ton får vi600 kilo som kommer ut i ha-vet.

– Nu köper Tekniska verkenett ton ål av Anders Nilsson,fiskaren i Berg, som han körtill Bråviken, berättar ÅkeWester. Köp istället fem ton!Kostnaden för fingaller som

kan leda ålen bort från turbi-nerna hamnar på två miljonerper kraftverk. Vad en art ska fåkosta att bevara är en spetsigmen relevant fråga. Det skulle räcka att avstå en

liten del av elproduktionen föratt få till en stor skillnad förmer än någon enstaka art.– Med fem procent av

vattenkraften kan vi återställa

50 procent av den biologiskamångfalden. – Det här ökar värdet för oss

som bor här och betalar skatt.Med semester nära hemmetistället för långa semesterresorsparas mycket koldioxid.

– I högteknologiska områ-den är det här uppskattat hosarbetskraften. Det är samma tanke som

Claes Wadsten har, att detökar attraktiviteten och under-

lättar rekrytering från andrahåll. Åke Wester ställer som av-

slutning ett par retoriska frå-gor: – Hur många arbetstillfällen

skapar vattenkraften jämförtmed besöksnäringen? Hurmycket satsas på Rosenkälla-sjön som också handlar omvattenmiljö och arter?



MILJÖ Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Studie om fiskvägar gav stipendiumVattenkraft och miljö ska kunna samexisteraMOTALA (JB)Åke Wester, ClaesWadsten, och AndersRockler, hade längehaft övertygelsen omatt det både går och ärönskvärt, för att intesäga krävs, att göranågot åt fiskens villkori Motala ström och iSvartån.

Vattenkraftverken har ef-fektivt hindrat arter från attleka och därmed deras be-stånd. Med någon form av vä-gar för vandrande fisk kan bå-de sportfiske samt hotade ar-ter både gynnas och återkom-ma. Initiativet till det Leader-finansierade pilotprojektetkom just från nämnda trio.Utredningen har sett till hurvattenkraft och miljö ska kun-na samexistera.

Vattenkraften har genom år-hundraden haft en given platsför utvecklingen i Sverige.Historiskt har det ström-mande vattnet utnyttjats tillkvarnverksamhet, sågar, ibruksmiljöer med mera.Under 1900-talet har elpro-duktionen genom vattenkraftblivit betydande. Idag produceras fortfarande

45 procent av landets energiav vattenkraft. Som reglerkrafti elsystemet har den klimat-vänliga vattenkraften en avgö-rande betydelse. Dessutomkan man med denna reglerade väldiga vattenflöden somuppkommer vid översväm-ningar. Baksidan av vattenkraften

är den negativa påverkan på

vattenmiljöerna som den förmed sig i form av fragmente-ring, vandringshinder och för-ändringar av naturliga flöden.

När strömvatten tar formenav mer sjölik miljö så stör detvandrande fisk och andra ar-ter. Med Hushållningssällska-

pet som sammanhållande ochfiskkonsulenten, Ola Hel-

mersson, som projektledarepåbörjades projektet medSweco som utförde undersök-ningen. Utredningen togsfram för att vara ett neutraltdiskussionsunderlag för att hanågot att diskutera utifrån.Den säger alltså inte ”Gör såhär!”. Projektet blev årets Leader-

projekt i Folkungaland. Detoch resultaten har uppmärk-

sammats även av andra. Stipendiemottagarna har

planer på något motsvarandeen bushresa, den som genom-fördes i höstas för att se påigenväxande landskap. Nuhandlar det förstås om vatten-miljöer.

– Vi har ett projekt på gångden 21 april, att ta ut politi-kerna från Norrköping, Mota-

la, Mjölby och Linköping. Detblir föredrag och besök vidNorrbyströmmen, en anlägg-ning där fisk lekte redan för-sta åren. – Vi åker till Malfors och

Svartåfors. Senare på Konsert

och kongress blir det middagoch diskussion samt utställ-ning. Under kvällen öppnarvi också för allmänheten.

Text: BO BÄCKMAN

Forsarna nedan fördämningen vid Kungskvarn uppströms Odensfors skulle kunna bli enperfekt plats för ädelfisk och sportfiske.

Motala kommuns miljöstipendium för 2015 om15 000 kronor tilldelas Åke Wester, Claes Wadstenoch Anders Rockler med motiveringen: "En omfattande förstudie för fria fiskvandringsvägar i Mota-la ströms avrinningsområde är nu färdigställd av Swecomed Hushållningssällskapet Östergötland som projekt-ägare. Det var Åke Wester som tog initiativet till projektetoch tillsammans med Anders Rockler och Claes Wadsten,utökade de idén att omfatta både Motala ströms huvudfårasamt Svartån upp till Mjölby. De tre har med ideellt arbetegjort en avgörande insats för att bistå projektledaren medatt driva projektet framåt.

Förstudien är ett neutralt och sakligt diskussionsunderlaginför det fortsatta arbetet med att komma tillrätta med devandringshinder som har stor negativ påverkan på djur-och växtlivet i våra vattenmiljöer. De har arbetat i samrådmed myndigheter och berörda vattenkraftbolag. De harbeskrivit varje hinder som finns längs vägen. Hur man kangöra för att få en väg runt om, uppskattade kostnader ochhur mycket energi man förlorar från kraftverken. Åtgärdersom föreslås i studien bidrar också till att återskapa natur-miljöer. Materialet ska fungera som en kunskapskälla ochutifrån den kunna göra prioriteringar och sunda övervägan-den i alla olika ambitioner, de föreslagna alternativen syftartill att uppnå en maximal verkan av åtgärderna utifrån eko-nomiska och samhällsmässiga ramar."

Åke Wester vill öka den biologiska mångfaldenÅlenÅlen leker i Sargassohavet, omkring 700 mil härifrån. Där-ifrån driver ynglen eller larverna, som de i det stadiet kallas,med strömmarna till Europas kuster. Resan kan ta upp tilltre år. När larverna kommer till kusterna omvandlas de tillgenomskinlig glasål som är det stadium de befinner sig inär de fångas. Ålarnas resande slutar inte i och med att dekommer till ett svenskt vattendrag. Om de får leva och hahälsan så börjar de efter 5-30 år att vandra åter till Sargas-sohavet för att leka. När ålen lekt dör den. Ett bra sätt att skydda ålarna vid kraftverken är att sättaupp fingaller som styr ålen bort från turbinerna. Man harförsökt och funnits att gallren behöver rensas det vill sägade kräver ett mått av underhåll. Kostnaden för fingaller be-räknas vara 2 miljoner kronor per kraftverk. Åke Wester har sedan upp-

växten haft ett stort intres-se för natur och miljö


MILJÖJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Det finns mycket attvinna genom ökad be-söksnäring om åtgär-der för friare fiskvägargenomförs. För AndersRockler är frågorna omarter och deras livsbe-tingelser viktiga påmånga sätt och medfriare fiskvägar kom-mer han själv kunna er-bjuda ett ännu bättrefiske för sina kunder.

Anders Rockler visar runtvid Svartåfors kraftverk ned-ströms Odensfors och vidKungskvarn uppströms Od -ens fors. Just Svartåfors är enviktig plats för att bygga fisk -omlöp. Med en fri passage härskapar man direkt både lek-vatten och vandringsväg. Det finns dock alternativ till

det i utredningen föreslagnafiskomlöpet och det tittar sti-pendiemottagarna på. I kort-het är den södra istället för dennorra sidan troligen som skul-le passa bättre.

– Det skulle gå lättare attgräva där och markägarna ärpositiva till det, säger han. Han visar den tänkta vägen

för fisken. I kraftverksdammenett stycke ovanför fördäm-ningen går det in en liten viksom egentligen är ett utloppfrån ett något mindre utlopp.Fisken når då uppströms, enmycket gynnsam sträcka tillfördämningen vid Kungskvarnovanför kraftverket i Odens-fors.

Medan Svartån gör en krökleds vatten i en rak ränna tillkraftverket Odensfors. I ånsnaturliga lopp finns några avde omtalade forsarna som göratt man får associationer tillnorra Sveriges laxvatten. Är det såhär efter vatten-

kraftsutbyggnaden, hur var detdå inte innan? Det är en synsom förklarar de äldre berät-telserna om sportfisketuristerfrån Skottland.

Lite mer flöde och framförallt fisk så blir den här sträck-an en sportfiskares dröm. Att både Svartåfors och

Odensfors är prioriterade för-stås när man ser miljön. Räk-nar man även in vad man vin-ner längre uppströms är åtgär-den än mer angelägen. I rap-porten står också: ”UppströmsOdensfors kraftstation finnsmycket stora arealer vatten-drag, höga limniska värden ochflera större biflöden. För att fåen god utväxling av fiskpassagevid Svartåfors bör därför ävenfiskpassage vid Odensforsgenomföras”. På sidorna avbron vid Kungskvarn syns äld-re rännor för vandrande ål.Kostnaden på sex miljoner

för åtgärderna nämns här ochvar. Ingen vet riktigt säkert,men om man antar att siffranstämmer kan den ställas mottvå och en halv gånger så högpotential. – Skulle åtgärder genomfö-

ras i Malfors, Svartåfors, Ny-kvarn och Odensfors finns enekonomisk potential på 15

miljoner inklusive besöksnä-ring. Det är inte bara fisket i sigsom ger intäkter. Besökarnaslogi, mat, inköp med mera ska-par en ökad marknad. Kan fis-keresor dessutom kombinerasmed andra paket som exem-pelvis de populära matresornaökar hela länets attraktivitetsom besöksmål. Han lyfter blicken österut

längs Motala ström.

– Jag ser i Norrköping attmycket folk går i strömparkennär det gjorts en ränna där. Jagvill ha lekande fiskar framförLouis De Geer. Det är fint lax-fiske mitt i staden och manskulle kunna ha det naturligtistället för inplanterat.Liksom Claes Wadsten

nämner Anders Rockler denstoröring som funnits i Vät-tern.

– Jag vill ha tillbaka denistället för inplanterad lax ochatt den ska bli naturlig i Mot-ala Ströms vattenområde.

Anders Rockler driver Ös-tanbäcks fiske nordväst omVästerlösa vid Svartån. För ho-nom kommer ett fiskomlöpvid Odensfors troligen ha be-tydelse. – På sikt vill jag helst se en

vandringsväg ända till Som-men, men på sträckan finns yt-terligare fyra kraftverk. Den visionen ligger längre

bort i tiden, men det man dis-kuterar nu gör att både harroch öring direkt kan bli aktu-ellt. Tänk att ha harrfiske vidKaga, avslutar Anders Rockler.


Anders Rockler ser ekonomisk potential i naturen

En av de tre som till-delats Motala kom-muns miljöstipendiumför studien om fria fis-kvägar är Claes Wad-sten. Han är sportfis-kare och mycket på-läst inom området. Detfinns mycket att görasom att skapa lekom-råden för ädelfisk ochkanske ha fiskodling-ar.

Före vattenkraftens utbygg-nad i Motala ström och iSvartån fanns ett helt annatfiskbestånd med idag försvun-na arter. Vattnen förde rikligtmed ädelfisk och jämfördesmed norrländska älvar.”Harrfisket i nedre Svartånhar beskrivits som ett av lan-dets bästa” står det i rappor-ten om fria fiskvägar.

Det kom till och med sport-fisketurister från Skottlandunder 1800-talet för det fan-tastiska fiskets skull. Att åter-skapa en del av dessa förhål-landen på cykelavstånd frånkärnan i en av Sveriges femstörsta kommuner vore att fånågot alldeles unikt.Claes Wadsten är nöjd med

projektet om fria fiskvägar.– Rapporten är omfat-

tande. Varje kraftverk är etteget kapitel. Varje hinder ettkapitel. Det finns en gruppsom utrett Roxen och det blevett eget kapitel. Vi bad Swe-co att också se på hur effektivtkraftverken körs. – Vi tre som fått priset har

använt 400 000 kronor visjälva satsade i medfinansie-ring genom eget arbete. Jagtror inget lika stort arbetegjorts i Sverige.I motiveringen framhölls

bland annat att er utredning

är ett både neutralt och sakligtdiskussionsunderlag. Tror duopartiskheten betydde någotför att ni skulle få stipendiet? – Ja, jag skrev direktiven till

utredningen och formuleradeatt den inte fick ta parti. Denska kunna användas oavsettåsikt.

– Jag vill göra i ordning he-la Motala ström till Vättern.Det har funnits storöring iVättern. Efter kraftverket blevdet svårt för nedåtlekande fiskoch storöringen dog ut. Arten är världens största in-

sjööring. Den finns eventuelltkvar i Sommen då det kan va-ra samma öring där. – Vi måste först göra ord-

ning Motala Ström och Svar-tån innan vi kan få storöringtill Vättern. Varför sätta i laxsom inte kan leka där? Jag villgärna ha harr på sikt. Detfinns också en liten dröm omfiskodling.Potentiella lekplatser för

ädelfisk finns.– Ovanför Malfors finns en

lämplig och orörd fåra. Möjli-gen behövs mer lekgrus. Vifår tre kilometer lekvatten.– Får vi ädelfisk i Motala

ström och Svartåfors så kom-

mer vi ha ädelfisk i Roxen ochäven i Stångån. Än har inget konkret skett

från Tekniska Verkens sida. – Vi är lite irriterade på att

det hela tiden drar ut på ti-den. Ska vi sätta ut ädelfiskmåste den odlas fram, denmåste fångas, ge rom och yng-el. Det blir ett år framåt efterbeslut. Vi måste få mat tillfisken, till exempel nors.Kraft regleringen har gett entydlig minskning av lek avnors. Den idag från Roxen när-

mast helt försvunna norsenvill ha strömt vatten för att le-ka. Med flödesreglering ikraftverken kan norsens lekutebli, vilket man menar ärjust vad som hänt.

En annan faktor som mångahävdar spelat in för norsenstillbakagång är de mångaskarvarna i Roxen. Man häv-dar att de äter alldeles förmycket fisk. Det finns gottom nors i sjöarna runt om-kring och vi har fått tillståndatt flytta nors till Roxen. Detfinns mycket förberett, sägerClaes Wadsten.– En av mina drömmar är

att jag skulle vilja få igång en

linje på Vretagymnasiet,Vattenbruk, med inriktningpå att bevara stammar ochkanske lära ut fiskodling.Vatten från Norrbysjön går jui rör under Vretagymnasiet.

– Sportfisket är stort i Sve-rige. Jag hoppas man kan skafå uppleva fisket. Man behöverinte åka till Norrland för attfiska och Stockholm ligger inärområdet för besökare, häv-dar Claes Wadsten.

Han har många visionerom vattnet och fisken:– Dammen vid Nykvarns

kraftverk har tydligt klartvatten. Jag har en dröm att tu-rister kan titta från en platt-form på öring och kungsfis-kare. Siktdjupet är fem till sexmeter. Jag vill få igång forsk-ning från högskola om vatten.Det är så mycket man skullekunna göra!

Text: BO BÄCKMAN

Claes Wadsten vill få storöringen till VätternNors i historienDen idag från Roxen när-mast försvunna norsenspelade en stor roll för be-folkningens matreserv. Hurdet var upp till Malfors harav prästen Tiburtz Tiburtiuspå 1700-talet beskrivits:"Nors öses här först på vå-ren till en gruvelig mycken-het. / Ju värre väder, destostarkare stiger norsen, där-för kallar man stormiligtoch fult väder, här på or-ten, norsilingar." Ett mermodernt talesätt om nor-sen är att den leker efterdet tredje ovädret på vå-ren.

Claes Wadsten vill göra i ordning hela Motala ström till Vät-tern och förhoppningsvis få tillbaka storöring i Vättern.Bild: PRIVAT

Med friare fiskvägar kommer Anders Rockler, här vid Svartåfors kraftverk, själv kunna erbjuda ett ännu bättre fiske för si-na kunder.


Bild: SUSANNE MARTINELLE/SVEN

SK MJÖLK

Årets Östgötabonde ska med kreativitet ochhandlingskraft ha utvecklat sin verksamhetpå ett föredömligt sätt. Årets Östgötabondeska vara ett föredöme och en inspirations-källa för sina kolleger.

Nu vill vi att du ska vara med och nomi-nera Årets Östgötabonde! Känner du någonsom motsvarar våra krav och som förtjänar

extra uppmärksamhet genom att ta emotvårt pris?

Juryn plockar ut kandidaterna som sedanvia en omröstning i Jordbrukaren bland erläsare kommer att vinna priset.

Nominera Din kandidat senast den 8 februari. Priset kommer att delas ut på hus-hållningsssällskapets stämma.

För nionde året utdelar Östergötlands läns hushållningssällskap

och Länstidningen Östergötland utmärkelsen Årets Östgötabonde!

Vem blir årets östgötabonde?

Mitt namn: _____________________________________________

Adress: ________________________________________________

Postnr/Ort:______________________________________________

Jag nominerar härmed: ___________________________________

och motiveringen är: _____________________________________

______________________________________________________

______________________________________________________

______________________________________________________

Juryn består av Carl G Nilsson, Bengt Petersson, ordförande i hushållnings -sällskapet, Gunilla Aschan, hushållningssällskapet och Andreas Norlén,

Länstidningen. Ordförande i juryn 2016 är Hushållningssällskapet.

Skicka din nominering till oss:Årets Östgötabonde, Länstidningen, Drottninggatan 20C, 591 35 Motala eller e-posta till [email protected]

ÅRETS ÖSTGÖTABONDE Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? E-posta till [email protected]!

Vem blir

SUNNE (JB)I Sunne finns en endaenergi- och miljöinge-njör, Gun-Britt Olsson.Hon har sin arbets-plats på kommunenstekniska kontor.Egentligen jobbadeGun-Britt inom vårdentidigare men närLandstinget börjadeskära ner på persona-len så såg Gun-Brittsin möjlighet att om-skola sig till energi-och miljöingenjör iKarlstad.

Hon tycker det är ett jobbsom är perfekt i tiden nu närallt kretsar kring vår miljöoch hur vi kan hålla energi-förbrukningen nere och sparanågra kronor.

Den enklaste och störstabesparingen är också den svå-raste, nämligen ens eget bete-ende. Vi kan alla bli bättre,det gäller bara att tänka sigför. Gun-Britt har till exem-pel fått alla sina 12 arbets-kamrater i korridoren attsläcka lampan på kontoretnär de går och fikar. En brabörjan.

– Telefonsamtalen medfrågor kommer samtidigtsom kylan. Alla vill ju ha sålåga elräkningar som möjligt,för det är kostnaden samt be-kvämligheten som styr. Oftafrågar folk mig hur de ska gö-ra, men jag ger enbart vägled-ning i förhållande till hur

många som finns i familjen,hur huset ser ut, hur gammaltdet är och så vidare.

– Jag har det så bra att jagplanerar mitt schema själv.Jag är då och då ute i sko-lorna och informerar närsammanhanget passar denövriga utbildningen. Jag ärockså ute i en del bygdegår-dar och berättar och visar vadsom finns, säger Gun-Britt.

– Det finns hur mycket somhelst att läsa i broschyrer ochpå nätet. Informationen fårdessvärre inte vara för mastigför då blir ingenting läst.Men man kan lista goda rådoch upplysa om hur elför-brukningen ser ut i ett hus-håll så kan man ta till sig ensak i taget, för Rom byggdesju inte på en dag, säger Gun-Britt och skrattar.

Om man tittar på fördel-ningen på elförbrukningen iett hushåll så ser den ut såhär: Kyl och frys står 22 pro-cent, hemelektronik 26 pro-cent, belysning för 26 pro-cent och övrigt som tvätt,disk och matlagning också 26procent.

– Vi gör alla våra val ochdem kan vi göra medvetna.Då kan man minska denenergianvändning, som enslivsstil bidrar till. Till exem-pel hur man reser, vad manäter och vad man konsume-rar, säger Gun-Britt.

Vad det gäller bilar så skavi ha regelbunden service pådem för en välmående motorbehöver fem till tio procentmindre bränsle.

All onödig last ger en högrebränsleförbrukning. Rätttryck i däcken är viktigt fördäcken rullar lättare och dågår det åt mindre energi attdriva bilen framåt. Man skaanvända luftkonditioneringensparsamt och man ska använ-da motorvärmare. Då kanman spara pengar och manhjälper till att hejda klimat-förändringen.

– Något som kan vara braatt lära sig utantill är följandeformel, säger Gun-Britt:

Ett kilo koldioxid är tiokWh el. En kWh el är 1.40kronor.

– Många tar datumstämpelnbäst före som en absolut regel istället för att lukta på ellersmaka på varan. Släng ingetinnan du försäkrat dig om attvaran inte är ätlig, säger Gun-Britt.

Nog skulle vi kunna göralite mer allihop om vi tänkerefter. Kanske cykla istället för

att åka bil, köpa mer av så-dant som är begagnat. Bete-endet är så viktigt, men, somGun-Britt säger, så svårt.

Text och bild:INGEGERD LÖWGREN-

JANSSON


VÄRMLANDJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Olika typer av lampor.

Sex goda energiråd från Gun-Britt:• Om du byter ut de tio mest använda glödlamporna mot

lågenergilampor, kan du spara 500kWh per år.

• Genom att sänka inomhustemperaturen med en grad kanuppvärmningskostnaden minska med fem procent.

• Totalt sett kan upp till tio procent av din hushållsel gå åt tillhushållsapparater, som är i stand-by läge.

• Med ett snålspolande duschmunstycke kan du halveravattenmängden och kostnaden.

• För varje extra grad kallare i kyl och frys ökar energian-vändningen med cirka fem procent.

• Bra vindisolering kan minska värmeförlusterna genom ta-ket med cirka två tredjedelar.

Detta är en el-mätare somman kan få låna av kommu-nens energirådgivare. Här inne finns Sunne kommuns tekniska kontor.

Energi

Gun-Britt Olsson, Sunne kommuns energi- och klimatrådgivare. Hon tycker det är ett jobb som är perfekt i tiden nu när alltkretsar kring vår miljö och hur vi kan hålla energiförbrukningen nere och spara några kronor.

Det finns en hel del bra län-kar att gå in på för densom är intresserad av ener-gi och miljö:www.klimatbalans.sewww.klimatkontot.sewww.boverket.sewww.miljofordon.se

Inga pekpinnar från Gun-BrittEnergi- och miljöingenjörens jobb handlar om att vägleda och upplysa

Gun-Britt Olsson gillar attge vägledning i den snårigaenergidjungeln.



Innovativa lösningar för bättremiljöprestanda i fastigheterFullsatt när miljöteknikföretag föreslog lösningar till fastighetsägareDen 12 januari arran-gerade Cleantech Ös-tergötland ett såkal-lat Pitch & Act-semi-narium där östgötskamiljöteknikföretagpresenterade lösning-ar för högre miljöpre-standa i fastigheter.Seminariet genomför-des i samarbete medFastighetsägarna och12 miljöteknikföretagfick möjlighet att pit-cha sin lösning underfem minuter varderainför 35 representan-ter för fastighets-ägare.

Det är en stor utmaningatt utveckla det befintliga fas-tighetsbeståndet på ett miljö-smart sätt. Branschen ärålagd av Sveriges riksdag atthalvera energianvändningen ibebyggelsen till år 2050 ochallt fler hyresgäster ställerkrav på gröna fastigheter.

Under seminariet fick fas-tighetsägare höra pitchar omladdinfrastruktur, solpaneler,hur LED-lampor reducerarelåtgången, potentialen medåtervinning av värme från av-

loppsvatten och mycket mer.En panel med experter

från Stångåstaden, Lindsténsfastigheter, Fastighets AB LE Lundberg, HSB och Riks-byggen hjälpte till med för-djupande frågor till de pre-senterande företagen.

Fastighetsägare konstate-rade att seminariet var ett ef-fektivt sätt att få inblick i enmängd olika lösningar ochleverantörer och kunskaps-överföring blev en lyckadkomponent som gav mer-smak.

För miljöteknikföretagenbidrog seminariet till att ökakontaktytorna med regio-nens fastighetsägare.

– Miljö- och energieffek-tiviseringsfrågor är högt pri-oriterade för våra medlem-mar. Samarbetet med Clean-tech Östergötland och detgenomförda seminariet varen spännande möjlighet förfastighetsägare i regionen attmöta lokala företag som er-bjuder kunskap och innova-tiva lösningar inom området.Det var också mycket posi-tivt på att ha en så kompe-tent panel på som bidrog tillatt belysa för- och nackdelar

med de presenterade lösning-arna, säger Björn Lundborg,ansvarig för näringspolitik

inom Fastighetsägarna i ettpressmeddelande. Han skick-ar också en eloge till Region

Östergötland för deras enga-gemang i dagens aktivitet.Pitch & Act-seminariet

genomfördes den 12 januaripå Cleantech Park i Linkö-ping med cirka 65 deltagare.

NYHET2016!

Kodiak 700 4x4Ny bränslesnålare motor. In/urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hög/lågväxel. Finns även med servo. Fler färger beroende på modell.

fr. 66.320:- exkl. moms

MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14WWW.MOTORSPORT.SEVIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78 www.nordled.se

GårdsarmaturByt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampaGer ett likvärdigt ljusLivslängd mer än 50 000 tim220V. IP65. 50 mm rörfästeVäggfäste 180:-20W 1 990:- + moms och frakt

När ni behöverVallfrö och utsäde

GödningHalm

Spannmål, konv och Krav

Diesel och oljorHör av er till oss för

pris/beställningAnders eller Elisabeth:

Tel 013-23 44 65/66

HUSKVARNA-TANKENAckumulatortankar för ved, sol m mMiljötankar för diesel, spillolja m m

KyltankarSe vår hemsida [email protected] · Tel 036-13 29 80

HUSKVARNA-TANKENAckumulatortankar för ved, sol m mMiljötankar för diesel, spillolja m m

KyltankarSe vår hemsida [email protected] · Tel 036-13 29 80 www.vvp.se · 0121-511 96

Timrade stugor · Förråd · Bastu

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

Kontakta oss för KOSTNADSFRI offert på din solkraftsanläggning!

Den långa livslängden påsolceller gör det till en godinvestering för framtiden. Desenaste årens prisras gördet nu ännu mer fördelaktigt. Sörskatevägen 24 · Hällestad

070-980 45 99 • www.atlassol.seSörskatevägen 24 · Hällestad

070-980 45 99 • www.atlassol.se

Vill du producera din egen el?Solceller gör det enkelt!

Vill du producera din egen el?Solceller gör det enkelt!

LELY CENTERVALDEMARSVIK

Kontakta oss för mer informationLely Center ValdemarsvikTel 0493-120 [email protected]

LELY – världsledande inom innovativa systemför automatisk mjölkning och robotutfodring.

Fastighetsbranschen är ålagd av Sveriges riksdag att halvera energianvändningen i bebyggelsen till år 2050 och allt flerhyresgäster ställer krav på gröna fastigheter.

För den som jobbar ien massa- och pap-persfabrik finns arbets-miljörisker som kemi-kalier, buller, heta ar-beten och skärskador.

För att öka kunskapen omsäkra arbetssätt har branschentagit fram ett nytt utbildnings-och informationsmaterial.Nordic Paper planerar att an-vända det i sin arbetsmiljöut-bildning.På massa- och papperstill-

verkaren Nordic Paper i Säff-le driver arbetsmarknadens

parter ett gemensamt arbeteför att utveckla företagets ar-betsmiljöutbildning. Planen äratt använda det nya materia-let i den grundläggande ar-betsmiljöutbildningen förföretagets skyddsombud ochchefer nästa år. Materialet haranpassats speciellt efter mas-sa- och pappersindustrins sär-skilda förutsättningar.– Vi har ett bra arbete när

det gäller hälsa och säkerhet,men vi behöver hela tiden ut-veckla oss och bli bättre. Där-för gör vi även en större sats-ning genom att utbilda samtli-

ga chefer kring arbetsmiljöan-svar, säger Lars Löfquist, per-sonaldirektör.Lena Smersfeldt är huvud-

skyddsombud på Nordic Pa-per. Hon har varit med och ta-git fram arbetsmiljömaterialetoch ser en stor fördel i att detinnehåller både fakta, check-listor och diskussionsfrågor. – Vi vet ju att det ser väldigt

olika ut på olika företag närdet gäller kunskaper och jagtror att det här materialet geren riktigt bra bas som ocksågår att använda i det dagligaarbetet, säger hon.

Hälsa och säkerhet i fokus

Vi är inne på vårt nittionde år!

Det första numret av Jordbrukaren utkom

redan 1926.


AUKTIONER

FASTIGHETSMARKNAD


www.farmarauktioner.se

Tel 0515-811 51 · Lawrence Jonsson, 070-688 34 15Ombud för Östergötland, Småland och Öland:

Lars-Gunnar Hyllman, 0702-648146��

BOKADE AUKTIONER 2016

19/2 Uddby Gård, Tyresö. Maskiner o Redskap.26/2 Låddersta Gård, Bålsta. Maskiner o Redskap.

2/3 Smeby Kampagården, Vartofta. Maskiner o Redskap.4/3 Södra Håkanbol, Degerfors. Maskiner o Redskap.5/3 Gropetorp, Malmköping. Maskiner o Redskap.

9/3 Salgutsred Storegård, Kinnahult. Maskiner o Redskap.11/3 Vidökna, Näshulta. Maskiner o Redskap.12/3 Brännebrona, Götene. Samlingsauktion.

15/3 Flistad Lyckgården, Skövde. Maskiner o Redskap.16/3 Kalvhed Andersgården, Sjuntorp. Maskiner o Redskap.18/3 Jonsboda Östergården, Töreboda. Maskiner o Redskap.

19/3 Granngården, Sala. Samlingsauktion.23/3 Björkå, Vretstorp. Maskiner o Redskap.

30/3 Forssjö Väggen, Katrineholm. Maskiner o Redskap.2/4 Axima, Floby. Maskinauktion.

9/4 Anneborg, Falköping. Samlingsauktion.15/4 Halnatorps Egendom, Töreboda. Maskiner o Redskap.

23/4 Örsta, Kumla. Samlingsauktion.30/4 Skarby, Fjugesta. Maskiner o Redskap samt Snickerimaskiner.

7/5 Flakeberg, Grästorp. Samlingsauktion,Datum ej fastställt Högagärdet, Axtorp, Falköping.

Maskiner o Redskap.

Välkommen med fler uppdrag, vi står för en korrekt värdering av både djur och maskiner vilket är en bra grund för en lyckad auktion.

Nu pågår bokning av auktioner 2016! Tänker du sälja är du välkommen att höra av dig för rådgivning eller bokning

av ett datum som passar dig.

Auktioner2016

Funderar du på attsälja din gård?Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929.Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa dig med allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar.Välkommen att kontakta Johan Carlfjord för en kostnadsfri värdering, 013-37 52 04.

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköpingwww.gomer-andersson.se

VIKINGSTAD ÅKERI AB

Telefon: 013-809 00 Telefax: 013-816 37Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING ABDirektförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner.

Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten.

�� #%#�&!��

�� "��"#�$"�� "��#&!�$&��

MaskinförsäljningFörsäljning avbegagnade maskiner.

KöpesVi köper och hämtarmaskiner för demon -tering.

Beg. reservdelarDemontering av traktorer och entre-prenadmaskiner.

Vi har även ett stort lager av nya delar.

MaskintransporterTransporter av maskinerav alla slag, även bodar,husmoduler och lik-nande. Transporter överhela landet.

Mats 070 - 223 55 49

Besök hemsidan för att se vårt sortiment!www.ridshopen.com – För dig och din häst!

RESERVDELAR TILL TRAKTORER – TRÖSKOR – PRESSAR

0430-222 70

Luftstol 12 / 24 volt• Svängbart underrede • Ställbart nack och armstöd • SäkerhetsbältePris: 4500:- +moms

Hisun 500 UTV

89 900 krinkl moms

Traktorregistrerad

Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50www.kisamotorservice.se

TJ:s Pumpservice AB”Ett bra vatten är bättre”

Över 30 år i branschenVattenpumpar • Vattenfilter • Installationer • Service

Rörarbeten • Försäljning • Brunnsrenoveringar

Mobil: 070-628 14 06 • www.pumpen.nu

Fönster och dörrar tillstallar, garage ochindustrier m.m.

0514-310 [email protected] • www.westerbyggtra.se

FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • Micke 070-428 43 28 • www.angen.se

Besök

gärna vår

webbutik!

Torv och strömedel– ring för lägsta dagspris!

SNÖKEDJORwww.nyvab.se Tel.nr. 0476-521 35

��

590 33 Fornåsa, 013-39 30 90alvestadtanken.se, [email protected]

Liten smidig 4WD traktor med frontlastare

www.traktorimport.se

NYHETIntroduktionspris 259.000:-

Traktorimport Sverige AB

Nya Branson K78, 74 hk, 4WD

10 % Installningsrabatt. gäller t.o.m 30 sept.

1

Enköping070 - 645 41 11

1

www.lrs.se0914-52 00 40

1 10 10 %

År 2007 flyttade MikaelSaksi till gården med sin fa-milj från Norsholm. Manbörjade med att renovera hu-vudbyggnaden in- och utvän-digt.

Invändigt flyttade man kö-ket och utvändigt blev detbland annat nya färger på fa-saden.

Det var 2008 som Mikaelfick syn på en annons där enman i Svärtinge sålde engammal sportstuga. Stugan

var från 1926 och var byggdav Gösta Pettersson frånSvärtinge. Stugan montera-des ner och återuppfördes påGisselö för att användas somgäststuga.

År 2010 hittade Mikael ettvagnslider i Vadstena somköptes och återuppfördes pågården.

2012 var det dags för nästafynd. Den här gången påBlocket. En tämligen uniksommarstuga i Landerydutanför Linköping var till sa-

lu. Huset fanns väl dokumen-terat i en bok om Landerydoch hade byggts 1910.

Huset uppfördes mittemot huvudbyggnaden påGisselö och målades i sammafärger.

Hösten 2014 uppfördes pågården Östergötlands störstasolcellspark. Den har en ytapå cirka 2 000 kvadratmeteroch producerar 330 000KwH per år. Det innebär attanläggningen gör att det blir

30 ton mindre utsläpp avkoldioxid här i länet.

Gisselö har vuxit fram tillen sammanhållen kringbyggdgård i djärva färger.

Planeras flera husflyttning-ar hit?

– Det är tänkbart. Det be-ror på vad som dyker upp. Jaghåller fortfarande koll på ut-budet, avslöjar Mikael Saksi.

Text och bild: LARS-T JACOBSON

NUMMER 1Januari 2016

Årgång 90


Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Solcellsbyggarna Boxholm ABNya Timmeröv 3A · 590 13 Boxholm

Tel 070-696 49 22 · [email protected] · www.solcellsbyggarna.se

Vi hjälper er skörda solenergi • Mycket goda referenser

Vi har även solcellspaket för egen montering!

Prisexempel företag: 30 kw nyckelfärdig solcells-

anläggning med solcellsbidrag = 235 200 kr

Direktavkastning 10,69%

Avskrivet på 7 årKostnadsfri offert och kalkyl!

Nyckelfärdiga solcells-system med driftsättning

AKTUELLT JUST NU:

Influensavaccination endast 200 kr

Vaccinationsmottagning på Apoteket.

Drop in och tidsbokning: tel: 011- 12 82 43, eller på

www.vaccinationnorrkoping.se

Välkommen in för vaccination och rådgivning.

Du hittar oss på Kungsgatan 36, NorrköpingVid skvallertorget och Campus. Välkommen!

Östergötland största privatägda solcellspark på 2 000 kvm. Den producerar 330 000 KWh per år.

Manbyggnaden renoverades både ut- och invändigt och målades i tidstypiska färger. En sommarstuga byggd 1912 som flyttats till gården frånLanderyd utanför Linköping.

Gjutjärnskaminen värmerpå gammalt vis i Lande-rydsstugan.

En färgstark gård på solsidanGisselö har Östergötlands största privatägda solcellsparkVIKBOLANDET (JB)Gisselö var förr en ganska stor gård men nu ärmerparten av arealen såld till grannfastigheter.Kvar är manbyggnaden från 1898, stall och öv-riga ekonomibyggnader och mark nog att hålla ett par hästar. På Gisselö finns ocksåÖstergötlands största privatägda solcellspark.

Klicka bara på Jordbrukarens

fram sida på www.jordbrukaren.se

Nu kan du läsa Jordbrukarenpå nätet!

Jordbrukaren nr 1, 2016

Documents

Transcript of Jordbrukaren nr 1, 2016