I korta drag - scb.se fileEdith Brodda Jansen, SCB, tfn 010-47 94 552, [email protected]...

Edith Brodda Jansen, SCB, tfn 010-47 94 552, [email protected]

Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom om-rådet. ISSN 1654-3998 Serie MI – Miljö. Utkom den 13 oktober 2016. URN:NBN:SE:SCB-2016-MI23SM1601_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Helen Stoye, SCB.

MI 23 SM 1601, korrigerad version

Miljöskyddskostnader i industrin 2015 Environmental protection expenditure in industry 2015

I korta drag

Korrigering 2017-10-12 Avsnitten Resultatredovisning samt vissa tabeller och diagram har korrigerats. Se vidare hänvisningar i tabeller.

Miljöskyddskostnaderna ökade under 2015 Industrins totala miljöskyddskostnader uppgick till över 12,6 miljarder under 2015. Detta var en ökning på ca 11 procent sedan 2014. Ökningen kunde främst ses i branscherna Stål, metallverk och metallvaror (SNI 24-25) och El, gas och värmeverk (SNI 35) som tillsammans ökade med nästan 1,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Ett flertal branscher visade också en kraftig minsk-ning sedan 2014. De största minskningarna kunde ses i branscherna Papper och pappersvaror (SNI 17).

De totala miljöskyddskostnaderna består av två poster, investeringar och lö-pande kostnader. Jämfört med 2014 var det främst löpande kostnader för miljö-skydd som ökade (+15 procent) medan miljöskyddsinvesteringar ökade med ca 6 procent. Under 2015 uppgick de löpande kostnaderna till ca 7,4 miljarder kro-nor och investeringarna till ca 5,2 miljarder kronor.

Störst investeringar inom luftområdet Företag i industrin investerar främst för att minska den egna miljöpåverkan inom luftområdet. Exempel på investeringar inom detta område är installation av filter och åtgärder vid övergång till mindre miljöpåverkande bränslen. Inve-steringar inom luftområdet stod för 39 procent medan investeringar för att minska miljöpåverkan på vatten och avfall stod för 28 procent respektive 13 procent av de totala investeringarna. Sedan 2014 har investeringar i andra områ-den förutom luft, vatten och avfall även ökat. Detta rör bland annat investe-ringar i yttre buller, mark och grundvatten samt landskap och biologisk mång-fald.

SCB 2 MI 23 SM 1601

Innehåll

Statistiken med kommentarer 4 Bakgrund till undersökningen 4

Resultatredovisning 4 Totala miljöskyddskostnader 2015 4 Miljöskyddsinvesteringar 2015 4 Löpande kostnader för miljöskydd 2015 5

Tabeller 6 Teckenförklaring 6 1. Totala miljöskyddsutgifter 2015 per typ och bransch, miljoner kronor 6 2. Miljöskyddsinvesteringar 2015 per investeringstyp och bransch, miljoner kronor 7 3. Miljöskyddsinvesteringar 2015 per miljöområde och bransch, miljoner kronor 8 4. Löpande kostnader för miljöskydd 2015 per kostnadstyp och bransch, miljoner kronor 9 5. Löpande kostnader för miljöskydd 2015 per miljöområde och bransch, miljoner kronor 10 6. Antal företag i population och i urval, fördelat efter bransch och storleksklass, 2015 11 7. Antal företag och anställda i urval och bortfall, fördelat efter bransch och storleksklass, 2015 12

Diagram 13 1. Totala utgifterna för miljöskydd i industrin 2015, branschuppdelat, miljoner kronor 13 2. Totala utgifter för miljöskydd 2001-2015 fördelat på investeringar och löpande kostnader, miljoner kronor 13 3. Totala utgifter för miljöskydd 2001-2015 för SNI 17, 24-25 och 35-36, miljoner kr 14 4. Miljöskyddsinvesteringar i industrin 2001-2015 per miljöområde, miljoner kronor 14 6. Löpande kostnader för miljöskydd i industrin 2001-2015 per kostnadstyp, miljoner kronor 15 7. Löpande kostnader för miljöskydd i industrin 2001-2015 per miljöområde, miljoner kronor 16

Fakta om statistiken 17

Detta omfattar statistiken 18 Definitioner och förklaringar 18 Avgränsningar 19

SCB 3 MI 23 SM 1601

Så görs statistiken 19 Bransch och storleksklass 19 Urval och svarsbortfall 19

Statistikens tillförlitlighet 19

Bra att veta 20 Annan statistik 20

In English 21

Summary 21 Background information and other notes on this report 21 The accuracy of the statistics 21

List of tables 22

List of terms 22

SCB 4 MI 23 SM 1601

Statistiken med kommentarer

Bakgrund till undersökningen

Undersökningen om industrins miljöskyddskostnader omfattar företag inom in-dustrin som enligt svensk näringsgrensindelning (SNI) återfinns inom branscherna SNI 07-33 och 35-36 (gruvor och mineralutvinning, tillverknings-industri, el-, gas- och värmeverk samt vattenförsörjning).

Urvalet dras från en population på 1587 företag med 50 eller fler anställda. Årets undersökning inbegriper 677 företag. Utifrån inkomna enkätsvar görs en uppräkning för hela populationen samt beräkningar för företag med 20-49 an-ställda vilket tillsammans ger en uppskattning av industrins totala miljöskydds-kostnader. För en mer omfattande beskrivning av statistiken, se rubriken ”Fakta om statistiken”.

Resultatredovisning Totala miljöskyddskostnader 2015 De totala miljöskyddskostnaderna uppgick till ca 12,6 miljarder kronor år 2015, vilket var en ökning med 11 procent sedan 2014. De totala miljöskyddskostna-derna kan delas in i investeringar i miljöskydd och löpande kostnader för miljö-skydd. Totalt uppgick investeringarna till ca 5,2 miljarder kronor medan de lö-pande kostnaderna uppgick till 7,4 miljarder kronor. Den största förändringen sedan 2014 kunde ses för de löpande kostnaderna som ökade med 15 procent el-ler med ca en miljard kronor.

I tabell 1 och diagram 1 redovisas de totala utgifterna för miljöskydd fördelat på branschnivå. De största totala miljöskyddsutgifterna står El-, gas- och värme-verk (SNI 35) för med 2,7 miljarder kronor. Detta motsvarar ca 21 procent av industrins totala miljöskyddskostnader. Näst störst utgifter har Stål, metallverk och metallvarubranschen (SNI 24-25) som redovisar ca 1,7 miljarder kronor i miljöskyddskostnader under 2015.

I diagram 3 visas en tidserie för de totala miljöskyddskostnaderna mellan 2001-2015 för tre utvalda branschaggregat (SNI 17, SNI 24-25 samt SNI 35-36). Bland annat kan en kraftig ökning av miljöskyddskostnader i branschen Stål, metallverk och metallvaror (SNI 24-25) ses jämfört med 2014. För branschen Papper och pappersvaror (SNI 17) minskar istället miljöskyddskostnaderna jäm-fört med föregående år. För branscherna El-, gas- och värmeverk samt vatten-försörjning (SNI 35-36) fortsätter miljöskyddskostnaderna att öka även i år och står nu för ca 29 procent av de totala miljöskyddskostnaderna i industrin.

Miljöskyddsinvesteringar 2015 I tabell 2 redovisas miljöskyddsinvesteringar som genomfördes i industrin 2015 fördelat på typ av investering – utsläppsbehandlande och utsläppsförebyggande – samt per bransch. En utsläppsbehandlande investeringar tar exempelvis hand om och behandlar den redan uppkomna miljöpåverkan som företagets verksam-het ger upphov till, medan en utsläppsförebyggande investeringar istället avser att förebygga mängden utsläpp.

Jämfört med 2014 kan en ökning av de behandlande investeringarna ses medan de förebyggande investeringarna minskar. De behandlande investeringarna står nu för ca 66 procent av de totala investeringarna, vilket är en ökning från 56 procent under 2014.

SCB 5 MI 23 SM 1601

I diagram 4 åskådliggörs hela industrins miljöskyddsinvesteringar fördelat på miljöområde för åren 2001-2015. Jämfört med de senaste åren kan en minsk-ning för miljöområdet luft ses, som nu står för 39 procent av de totala miljö-skyddsinvesteringarna. Istället kan en ökning av posten Övrigt ses som nu upp-går till 21 procent av de totala miljöskyddsinvesteringarna.

I diagram 5 visar vi ett index mellan fasta bruttoinvesteringar enligt Nationalrä-kenskaperna och miljöskyddsinvesteringar för perioden 2001-2014 för SNI 05-33. Här kan en starkare ökning av de totala fasta bruttoinvesteringarna ses för 2014 jämfört med miljöskyddsinvesteringar i motsvarande branscher.

Löpande kostnader för miljöskydd 2015 Industrins löpande kostnader för miljöskydd uppgick under 2015 till drygt 7,4 miljarder kronor (tabell 4). I tabellen redovisas också fördelningen mellan eget miljöskyddsarbete och köpta tjänster/avgifter per bransch. Sedan 2014 är det främst kostnader för köpta tjänster/avgifter som ökar och står nu för något mer än hälften av de totala löpande kostnaderna.

De löpande kostnaderna för miljöskydd per miljöområde och bransch visas i ta-bell 5. Industrins kostnader utgörs främst av kostnader för hantering av Vatten, en post som stod för ca 34 procent av de totala löpande kostnaderna för miljö-skydd år 2015. Kostnaderna för hantering av Avfall och Övrigt (t ex. administ-ration och utbildning) stod för ca 27 procent vardera medan kostnader för att minska utsläpp till Luft stod för ca 11 procent av de totala löpande kostnaderna.

I diagram 7 redovisas till slut de löpande kostnaderna för miljöskydd per miljö-område för perioden 2001-2015. Sett över tiden kan främst en ökning av miljö-området Vatten ses medan miljöområdet Avfall minskar något.

SCB 6 MI 23 SM 1601

Tabeller

Teckenförklaring Explanation of symbols – Noll Zero 0 0,0

Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Less than 0.5 Less than 0.05

.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges

Data not available

. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure r Reviderad uppgift Revised figure

1. Totala miljöskyddsutgifter 2015 per typ och bransch, miljoner kronor 1. Environmental protection expenditures in 2015 by type and industry, SEK million

SNI Näringsgren Investeringar (1) CV Löpande

kostnader (2)

CV Totala Ut-gifter (1+2) CV

Diff. totala utgifter 2015-

2014

07-09 Utvinning av mineral, service

till utvinning

393r Ar 301 Ar 694r Ar ..

10-12 Livsmedel, dryck, tobak 302r E 797 D 1099r E 7r

13-15 Textil, kläder, läder 12 G 42 D 54 F 16

16 Trävaruindustri 277r G 225 D 502r F 75r

17 Papper och pappersvaror 333r E 1080 D 1413r D -399r

18 Grafisk produktion, reprodukt-

ion

33 G 92 D 125 F 50

19 Stenkolsprodukter, raffine-

rade petroleumprodukter

155r Ar 100r Ar 255r Ar ..

20-21

Kemikalier, farmaceutiska basprodukter, läkemedel

505r C 733 D 1238r Dr 334r

22-23

Gummi- och plastvaror, mine-ralprodukter

185 D 256 D 441 E -62

24-25

Stål- och metallverk; metall-

varor 769r E 916 D 1685r E 753r

26-27

Datorer, elektronik, optik och

elapparatur

25 C 131 C 155 C -20

28 Övrig maskinindustri 120r G 248 D 368r E 13r

29-30 Transportmedelsindustri 117 E 396 D 512 E -161

31 Möbelindustri 11 E 75 D 85 D 21

32 Annan tillverkningsindustri 16 D 25 C 41 C ..

33 Reparation och installation av maskiner och apparater

5 G 307 G 312r G 205

35 El-, gas- och värmeverk 1520 E 1140 E 2660 E 446

36 Vattenförsörjningen 453r Er 551r Er 1004 E 325

Totalt 5229r D 7415 C 12644r C 1304r

Osäkerhetsmått anges i relativt medelfel, CV (variationskoefficient) i % med en bokstav från A-G enligt följande: A= 0-1%, B= 1-2,5%, C= 2,5-5%, D= 5-10%, E= 10-25%, F= 25-50%, G= 50-100%. Två prickar (..) betyder att uppgifter ej finns tillgängligt eller är för osäkra för att redovisas.

SCB 7 MI 23 SM 1601

2. Miljöskyddsinvesteringar 2015 per investeringstyp och bransch, miljoner kronor 2. Investments in environmental protection in 2015 by type of investment and industry, SEK million

SNI Näringsgren Behandlande

(1) CV Förebyggande

(2) CV Totalt (1+2) CV Diff. totalt

2015-2014 07-09 Utvinning av mineral, ser-

vice till utvinning .. .. .. .. 393r Ar ..

10-12 Livsmedel, dryck, tobak 193 E 108r E 302r E ..

13-15 Textil, kläder, läder .. .. .. .. 12 Gr ..

16 Trävaruindustri 137r G 140 G 277r Gr 36r

17 Papper och pappersvaror 212r E 121 B 333r Er ..r

18 Grafisk produktion, repro-duktion

.. .. .. .. 33 Gr 25

19 Stenkolsprodukter, raffine-rade petroleumprodukter

122r Ar 33r Ar 155r Ar -44r

20-21 Kemikalier, farmaceu-tiska basprodukter, lä-kemedel

..r ..r ..r ..r 505r Cr 198r

22-23 Gummi- och plastvaror, mineralprodukter

145r D 40 E 185 Dr -39

24-25 Stål- och metallverk; metallvaror

613r E 157r E 769r E 502r

26-27 Datorer, elektronik, op-tik och elapparatur

..r ..r ..r ..r 25 C -29

28 Övrig maskinindustri 9r E 111r G 120r Gr 57r

29-30 Transportmedelsindustri 95 E 21 C 117 E -28

31 Möbelindustri 3r Er 8r Ar 11 Er 7

32 Annan tillverkningsindu-stri

..r ..r ..r ..r 16 Dr ..

33 Reparation och install-ation av maskiner och apparater

2 G 3 A 5 G ..

35 El-, gas- och värmeverk 852 E 667 E 1520 E 157

36 Vattenförsörjningen .. .. .. .. 453r Er 190r

Totalt

3426r D 1802r D 5229r Dr 309r

Osäkerhetsmått anges i relativt medelfel, CV (variationskoefficient) i % med en bokstav från A-G enligt följande: A= 0-1%, B= 1-2,5%, C=

2,5-5%, D= 5-10%, E= 10-25%, F= 25-50%, G= 50-100%. Två prickar (..) betyder att uppgifter ej finns tillgängligt eller är för osäkra för att redovisas.

SCB 8 MI 23 SM 1601

3. Miljöskyddsinvesteringar 2015 per miljöområde och bransch, miljoner kronor 3. Investments in environmental protection in 2015 by environmental domain and industry, SEK million

SNI07 Näringsgren Luft CV Vatten CV Avfall CV Övrigt CV Totalt CV

07-09 Utvinning av mineral, service till utvinning

.. .. .. .. .. .. .. .. 393r Ar

10-12 Livsmedel, dryck, tobak 53r Fr 118 F 7r Cr 124r F 302r E

13-15 Textil, kläder, läder ..r ..r .. .. .. .. 0 - 12 G

16 Trävaruindustri 203r G .. .. .. .. ..r ..r 277r G

17 Papper och pappersvaror 108 E 156 D 32r Er 37r Fr 333r E


24 G 0 - 4 G 5 G 33 G


.. .. .. .. .. .. 47r Ar 155r Ar

20-21 Kemikalier, farmaceutiska basprodukter, läkemedel

260r C 63r C 128r Cr 54r E 505r C

22-23 Gummi- och plastvaror, mi-neralprodukter

129r Dr 15 E 11 F 30r Fr 185 D

24-25 Stål- och metallverk; metall-varor

283r Fr ..r ..r ..r ..r 165r Cr 769r E

26-27 Datorer, elektronik, optik och elapparatur

5 F 2 E ..r ..r ..r ..r 25 C

28 Övrig maskinindustri 106r G 5r E 6r Fr 4r Er 120r G

29-30 Transportmedelsindustri ..r ..r 1 F .. .. 53r Dr 117 E

31 Möbelindustri .. .. 0 E .. .. 5 F 11 E

32 Annan tillverkningsindustri 0 - 0 - ..r ..r ..r ..r 16 D


0 - .. .. 0 - .. .. 5 G

35 El-, gas- och värmeverk 777 F 315 E 15 F 413 F 1520 E

36 Vattenförsörjningen .. .. .. .. .. .. .. .. 453r Er

Totalt

2044r E 1457r D 654r D 1074r E 5229r D



SCB 9 MI 23 SM 1601

4. Löpande kostnader för miljöskydd 2015 per kostnadstyp och bransch, miljoner kronor 4. Total current expenditure on environmental protection in 2015 by type of expenditure and industry, SEK million

SNI07 Näringsgren Eget miljö-skydds-

arbete (1) CV Betalningar och av-

gifter (2) CV Totalt

(1+2) CV Diff. totalt

2015-2014

07-09 Utvinning av mineral, ser-vice till utvinning

.. .. .. .. 301 A 44

10-12 Livsmedel, dryck, tobak 428r E 370r E 797 D ..

13-15 Textil, kläder, läder 16r Dr 26r Er 42 D ..

16 Trävaruindustri 109r Er 115r Dr 225 D 39

17 Papper och pappersvaror 394r Er 685r Cr 1080 D ..


33r Er 59r Dr 92 D 26


.. .. .. .. 100r Ar 42r

20-21

Kemikalier, farmaceutiska basprodukter, läkemedel

315r E 418r E 733 D 136

22-23

Gummi- och plastvaror, mi-neralprodukter

110r D 146r Er 256 D -23

24-25

Stål- och metallverk; metall-varor

407r Er 510r Dr 916 D 251

26-27

Datorer, elektronik, optik och elapparatur

60r Cr 70r Dr 131 C 10

28 Övrig maskinindustri 123 D 125 D 248 D -43

29-30 Transportmedelsindustri 199r E 197r E 396 D -132

31 Möbelindustri 31r Er 44r Dr 75 D 15

32 Annan tillverkningsindustri 15r D 10r D 25 C -7


63r Gr 244r Fr 307 G ..

35 El-, gas- och värmeverk 575r E 566r E 1140 E 290

36 Vattenförsörjningen .. .. .. .. 551r Er 135r

Totalt

3322r Dr 4093r Cr 7415 C 995



SCB 10 MI 23 SM 1601

5. Löpande kostnader för miljöskydd 2015 per miljöområde och bransch, miljoner kronor 5. Total current expenditure on environmental protection in 2015 by environmental domain and industry, SEK million

SNI07 Näringsgren Luft CV Vatten CV Avfall CV Övrigt CV Totalt CV 07-09 Utvinning av mineral, service till utvin-

ning

..r ..r 65r Ar 105r B ..r ..r 301 A

10-12 Livsmedel, dryck, tobak ..r ..r 449 E 199 E ..r ..r 797 D

13-15 Textil, kläder, läder ..r ..r 13 F ..r ..r ..r ..r 42 D

16 Trävaruindustri 16 E 55 F 66 D 88 D 225 D

17 Papper och pappersvaror 140 D 505 D 265 E 170 D 1080 D

18 Grafisk produktion, reproduktion 6 F 14 F 41 E 30 D 92 D

19 Stenkolsprodukter, raffinerade petro-leumprodukter

.. .. .. .. 24r Ar .. .. 100r Ar

20-21 Kemikalier, farmaceutiska basproduk-ter, läkemedel

64 D 323 E 138 C 208 C 733 D

22-23 Gummi- och plastvaror, mineralpro-dukter

71 E 48 D 89 D 48 E 256 D

24-25 Stål- och metallverk; metallvaror 150 D 209 D 300 D 257 E 916 D

26-27 Datorer, elektronik, optik och elappa-ratur

12 E 24 C 41 C 53 D 131 C

28 Övrig maskinindustri 22 E 38 D 108 D 80 D 248 D

29-30 Transportmedelsindustri 38 D 72 E 169 E 117 D 396 D

31 Möbelindustri 12 D 10 E 27 E 26 E 75 D

32 Annan tillverkningsindustri ..r ..r ..r ..r 10 D 6 D 25 C

33 Reparation och installation av maski-ner och apparater

..r ..r ..r ..r 19 E 278 G 307 G

35 El-, gas- och värmeverk 208 E 200 E 378 E 354 E 1140 E

36 Vattenförsörjningen 0r -r 501r Er .. .. .. .. 551r Er

Totalt

841r Cr 2544 Dr 2030r Cr 1999 Dr 7415r Cr



SCB 11 MI 23 SM 1601

6. Antal företag i population och i urval, fördelat efter bransch och storleksklass, 2015 6. Number of enterprises in population and in sample, divided by industry and size class, 2015

SNI Näringsgren

Population (N)

Urval (n)

% av popu-lation

Inkomna svar

Svarsfrekvens i %

07-09 Utvinning av mineral, service till utvinning

11 11 100% 9 82%

10-12 Livsmedel, dryck, tobak 147 67 46% 57 85%

13-15 Textil, kläder, läder 22 16 73% 14 88%

16 Trävaruindustri 102 35 34% 32 91%

17 Papper och pappersvaror 67 44 66% 43 98%


46 17 37% 17 100%

19 Stenkolsprodukter, raffin-erade petroleumprodukter

6 6 100% 6 100%


95 52 55% 45 87%

22-23 Gummi- och plastvaror, min-eralprodukter

138 63 46% 54 86%

24-25 Stål- och metallverk; metallvaror

263 84 32% 74 88%

26-27 Datorer, elektronik, optik och elapparatur

121 47 39% 42 89%

28 Övrig maskinindustri 211 85 40% 77 91%

29-30 Transportmedelsindustri 129 60 47% 52 87%

31 Möbelindustri 48 22 46% 20 91%

32 Annan tillverkningsindustri 29 13 45% 13 100%


47 14 30% 13 93%

35 El-, gas- och värmeverk 94 33 35% 30 91%

36 Vattenförsörjningen 11 8 73% 7 88%

Totalt

1 587 677 43% 607 89%

SCB 12 MI 23 SM 1601

7. Antal företag och anställda i urval och bortfall, fördelat efter bransch och storleksklass, 2015 7. Number of enterprises and employed in sample and non-response, divided by industry and size class, 2015

Antal företag SNI Näringsgren Urval Bortfall % 07-09 Utvinning av mineral, service till utvin-

ning 11 18%

10-12 Livsmedel, dryck, tobak 67 15%

13-15 Textil, kläder, läder 16 13%

16 Trävaruindustri 35 9%

17 Papper och pappersvaror 44 2%

18 Grafisk produktion, reproduktion 17 0%

19 Stenkolsprodukter, raffinerade petrole-

umprodukter 6 0%


52 13%

22-23 Gummi- och plastvaror, mineralproduk-ter

63 14%

24-25 Stål- och metallverk; metallvaror 84 12%

26-27 Datorer, elektronik, optik och elapparatur 47 11%

28 Övrig maskinindustri 85 9%

29-30 Transportmedelsindustri 60 13%

31 Möbelindustri 22 9%

32 Annan tillverkningsindustri 13 0%


14 7%

35

36

El-, gas- och värmeverk

Vattenförsörjningen

33

8

9%

13%

SCB 13 MI 23 SM 1601

Diagram

1. Totala utgifterna för miljöskydd i industrin 2015, branschuppdelat, miljoner kronor

1. Total environmental protection expenditure in industry in 2015, by in-dustry, SEK million

2. Totala utgifter för miljöskydd 2001-2015 fördelat på investeringar och löpande kostnader, miljoner kronor 2. Total environmental protection expenditures by investments and cur-rent expenditures, 2001-2015, SEK million

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000

Papper och pappersvaror (SNI 17)

Kemikalier, läkemedel (SNI 20-21)

Övrig tillverkning (SNI 26-32)

El-, gas- och värmeverk; vattenförsörjning(SNI 35-36)

Övriga (SNI; 07-09, 10-16, 18-19, 22-25,33)

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Löpandekostnader

Investeringar

SCB 14 MI 23 SM 1601

3. Totala utgifter för miljöskydd 2001-2015 för SNI 17, 24-25 och 35-36, miljoner kronor 3. Total environmental protection expenditures in 2001-2015 for NACE 17, 24-25 and 35-36, SEK million

4. Miljöskyddsinvesteringar i industrin 2001-2015 per miljöområde, miljoner kronor 4. Investments in environmental protection in industry in 2001-2015 by environmental domain, SEK million

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

SNI 17 (papper &pappersvaror)

SNI 24-25 (stål,metallverk;metallvaror)

SNI 35-36 (el-,gas-& värmeverk;vatten-försörjningen)

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Övrigt

Avfall

Vatten

Luft

SCB 15 MI 23 SM 1601

5. Förändring i fasta bruttoinvesteringar och miljöskyddsinveste-ringar inom SNI 05-331, 2001-2014 6. Changes in gross fixed capital formation and investments in environ-mental protection, NACE 05-33, 2001-2014

6. Löpande kostnader för miljöskydd i industrin 2001-2015 per kostnadstyp, miljoner kronor 5. Current expenditure on environmental protection in industry in 2001-2015 by type of expenditure, SEK million

1 Uppgifterna för fasta bruttoinvesteringar är inte tillgängliga för SNI 35-36.

60

80

100

120

140

160

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Inde

x 20

01=1

00

Miljöskyddsinvesteringar Fasta bruttoinvesteringar

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

2… 2… 2… 2… 2… 2… 2… 2… 2… 2… 2… 2… 2… 2… 2…

Köptatjänster ochavgifter

Egetmiljöskyddsarbete

SCB 16 MI 23 SM 1601

7. Löpande kostnader för miljöskydd i industrin 2001-2015 per miljöområde, miljoner kronor 7. Current expenditure on environmental protection in industry in 2001-2015 by environmental domain, SEK million

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Övrigt

Avfall

Vatten

Luft

SCB 17 MI 23 SM 1601

Fakta om statistiken

EU har antagit en förordning (Structural Business Statistics nr 58/97) som stäl-ler krav på medlemsländerna att årligen redovisa statistik över industrins ut-släppsbehandlande miljöskyddsinvesteringar, utsläppsförebyggande miljö-skyddsinvesteringar samt att vart tredje år redovisa löpande kostnader för miljö-skydd uppdelad på 13 branschgrupper och tre storleksklasser. Denna förordning uppfyller bland annat syftet att Kommissionens miljödirektorat kan få ett bättre beslutsunderlag. EU och OECD sammanställer regelbundet data från enskilda medlemsländer.

Undersökningen av industrins miljöskyddskostnader som genomfördes för undersökningsåret 2015 är resultatet av implementeringen av förordningen i Sverige. För att säkerställa god kvalitet och hög svarsfrekvens inom området in-fördes 2001 miljöskyddskostnader i lagen (SFS 2001:99) om den officiella sta-tistiken som uppgiftslämnarpliktig variabel för näringsidkare.

SCB har sedan 1981 statistikansvar för miljöskyddskostnader och har genom-fört undersökningar på området. Mellan 1992 och 1997 genomfördes inga undersökningar. Ett stort antal förändringar genomfördes mellan den sista undersökningen 1991 och 1997 års pilotundersökning, bland annat förändrades definitionen av miljöskydd och vad som skall ingå i olika kostnadsvariabler.

Undersökningsenhet sedan 1997 är företag och inte arbetsställe som det var i 1991 års undersökning. Stora förändringar i undersökningens upplägg har ge-nomförts dels mellan 1991 och 1997, dels mellan 1997, 1999/2000 och 2001 i syfte att öka svarsfrekvensen, underlätta för uppgiftslämnarna samt att säker-ställa en god datakvalitet (minimera mätfel). Till 2002 års undersökning gjordes en mindre förändring vilket innebar att även ”Köpta tjänster och avgifter” förde-las på de olika miljöområdena Luft, Vatten, Avfall och Övrigt. Detta gjordes ti-digare endast för företagets egna miljöskyddsarbete. Sedan 2003 har inga för-ändringar gjorts av variabler eller enkät. Däremot genomfördes en förändring 2003 vad gäller uppräkningsmetod vilket berörs närmare under ”Statistikens tillförlitlighet”. Till undersökningen som genomfördes under 2006 förändrades urvalet och detta beskrivs under ”Detta omfattar statistiken” och ”Så görs sta-tistiken”.

Sedan 2008 har urvalet gjorts enligt näringsgrensindelningen, SNI 2007 istället för SNI 2002 som tillämpades mellan åren 2004-2008. För att undvika ett tids-seriebrott i statistiken har tidigare år beräknats om för att få en jämförbarhet över tid. Förändringen innebar bland annat att vissa företag som tidigare tillhört utvinnings- och tillverkningsindustrin flyttats ut från denna för att istället till-höra servicenäringarna. Det som gjorts i fallet för miljöskyddskostnadsunder-sökningen är att i den fiktiva tidsserien har dessa företag tagits bort från popu-lation och ram för att skapa beräkningsmöjligheter som om den nya närings-grensindelningen fanns även för de tidigare åren 2001-2008. Minskningen av population och ram medför att totalvärdena i många fall är något lägre än de verkliga beräkningarna med den äldre näringsgrensindelningen, SNI 2002. Tan-ken med beräkningen är att undvika ett tidsseriebrott i en serie som redan från början är tämligen kort.

Fr.o.m. undersökningsåret 2013 redovisas företagens miljöskyddskostnader för forskning och utveckling som miljöskyddsinvestering i enlighet med nationalrä-kenskapernas regler. Tidigare har kostnader för forskning och utveckling ingått i löpande miljöskyddskostnader.

SCB 18 MI 23 SM 1601

Detta omfattar statistiken Syftet med det statistiska meddelandet är att redovisa resultat från urvalsunder-sökningen av industriföretagens kostnader för miljöskyddsarbete. Statistik ges för totala miljöskyddsinvesteringar och löpande kostnader för miljöskydd. Kost-naderna fördelas på kostnadsslag, miljöområde samt företagens branscher.

Den totala populationen består av företag med 50 anställda eller fler med hu-vudaktivitet inom branscherna Utvinning av mineral (SNI 07-09), Tillverk-ningsindustri (SNI 10-33) samt El-, gas- och värmeverk; Vattenförsörjning (SNI 35-36) enligt svensk näringsgrensindelning SNI 2007. I SNI 35 ingår kärnkraft-verk. För att få jämförbar statistik med tidigare år görs en beräkning för att upp-skatta investeringar och löpande kostnader för företagsgruppen med 20-49 an-ställda.

Definitioner och förklaringar Miljöskyddskostnader. Åtgärder och kostnader som helt eller delvis är inrik-tade på att minska påverkan på den yttre miljön från företagets tillverkning.

Utsläppsbehandlande investeringar. Investeringar i extra utrustning som an-vänds för miljöskydd. Utrustningen ska fungera oberoende av och utgöra en identifierbar del eller tillägg till produktionsutrustningen. Den tar hand om och behandlar den redan uppkomna miljöpåverkan som företagets verksamhet ger upphov till, förhindrar spridandet av eller mäter nivån på föroreningarna.

Utsläppsförebyggande investeringar. Avser processförändringar som minskar den genererade mängden av utsläpp och avfall, eller möjliggör användande av mindre miljöpåverkande insatsvaror, eller investeringar i ny utrustning och pro-cesser med bättre miljöprestanda. Miljöinvesteringen avser här enbart anpass-nings- och integreringsdelen.

Löpande kostnader för miljöskydd. Omfattar alla övriga kostnader för miljö-skydd som inte är att betrakta som investeringar. Kostnaden kan vara relaterade till existerande miljöskyddsutrustningar eller vara av mer generell karaktär. De delas upp på eget arbete och köpta tjänster.

Eget miljöskyddsarbete. Omfattar alla löpande kostnader som inte kan hänfö-ras till köpta tjänster. Här ingår kostnader för personal, material och energi som används i företagets miljöarbete.

Köpta tjänster. Avser betalningar till utomstående företag och myndigheter in-klusive avfalls- och avloppsavgifter, tillsynsavgifter samt betalning till miljö-konsulter.

Miljöområden. Kostnader för miljöskydd är traditionellt uppdelat på miljöom-råden, enligt en internationell klassificering, Classification of Environmental Protection Activities (CEPA)2. Denna specificerar nio miljöområden. I den ak-tuella undersökningen användes en uppdelning på fyra miljöområden:

− Luft. Åtgärder för att minska utsläpp till luft

− Vatten. Åtgärder för att minska utsläpp till vatten, avloppsrening

− Avfall. Åtgärder för att minska/behandla uppkommen mängd avfall. Sorte-ring, omhändertagande och transport av avfall

− Övrigt. Åtgärder för att minska utsläpp till mark och grundvatten, minska yttre buller, minska naturlig strålning, åtgärder riktade mot biodiversitet och landskap, miljöinriktad forskning och utveckling.

2 Se ”CEPA 2000”, 2000, Eurostat.

SCB 19 MI 23 SM 1601

Avgränsningar För företag inom branschen El-, gas- och värmeverk samt Vattenförsörjning (SNI 35-36) avser undersökningen inte sekundära aktiviteter (arbetsställen) inom områdena avloppsrening och/eller avfallshantering. Företag inom SAMHALL-koncernen är ej med, i enlighet med nationell och internationell praxis.

Statistik angående miljöskyddskostnader för skogs- och jordbruk, övriga branscher samt hushåll görs inte i Sverige för tillfället. För offentliga sektorn finns viss data och arbete pågår för att ta fram regelbunden statistik på området.

Så görs statistiken Bransch och storleksklass Företagen delas in i storleksklasser efter antalet anställda: 50-99, 100-249, 250-499, 500-999 och 1 000-. I tabellredovisningen finns 18 branschgrupper.

Urval och svarsbortfall Urvalet är ett samordnat stratifierat obundet slumpmässigt urval baserat på SCB:s Företagsregister. Urvalet baserades på situationen i november 2015. Det betyder att ett fåtal företag som upphörde med aktiviteter eller påbörjade aktivi-tet efter detta datum inte ingår i urvalet (övertäckning respektive undertäck-ning).

I tabell 6 och 7 redovisas population, urval, bortfall samt svarsfrekvens fördelat efter bransch.

Statistikens tillförlitlighet För att minska företagens uppgiftslämnarbörda ingår från och med undersök-ningen gällande år 2005 endast företag med 50 eller fler anställda. För att få jämförbar statistik med tidigare år görs en beräkning för att uppskatta investe-ringar och löpande kostnader för företagsgruppen med 20-49 anställda. Vid denna skattning används ett medelvärde för investeringar och kostnader i stor-leksgruppen ovanför, 50-99 anställda. Detta medelvärde multipliceras med anta-let anställda per bransch. De värden som erhålls granskas utifrån en rimlighets-bedömning baserad på tidigare års värden där faktiska data existerar. Vinsten med en minskad uppgiftslämnarbörda för företagen bedöms vara större än den kvalitetsförsämring som riskeras. En möjlig utveckling för framtiden är att un-dersöka företagsgruppen med 20-49 anställda med t.ex. fem års mellanrum för att säkerställa nivåerna i skattningsberäkningarna.

Från och med 2002 års undersökning har det varit möjligt att fylla i enkäten via Internet. Från och med 2007 års undersökning skickas ingen pappersenkät ut.

För undersökningen utförs granskning och rättning av det registrerade materi-alet. En kontroll görs också av att svarsobjektet är hela företagsenheter genom jämförelse mellan uppgivet antal anställda i blanketten och uppgifter från Före-tagsregistret. Uppgivna kostnader i samtliga blanketter granskas manuellt, fram-förallt baserat på de textkommentarer som majoriteten av företagen gjort.

Osäkerheten i de siffror som presenteras påverkas både av slumpmässiga fel och av olika mätproblem. Bortfallet i enkätundersökningen har betraktats som slumpmässigt, vilket innebär att de svarande företagen anses vara representativa även för de icke-svarande. Detta betyder att för varje variabel har medelkostna-den per anställd för de icke-svarande företagen estimerats genom att använda medelkostnaden för de svarande företagen.

SCB 20 MI 23 SM 1601

Sedan 2003 används en uppräkningsmetod som innebär att urvalet stratifieras finare än tidigare och att både företagsstorlek och branschtillhörighet vägs in när uppräkningsfaktor bestäms. Varje bransch delas in i fem storleksgrupper där var och en får en egen individuell vikt för uppräkning. Detta – istället för som tidigare där hela branschen får en gemensam vikt – medför att antagandet om att värdet ökar proportionellt med antal anställda kan överges. Beräkningarna som genomfördes i en analysrapport från 20043 visar att investeringarna minskade med 4 % av de totala beloppen vid användande av den nya metoden. Skillna-derna på branschnivå var större vilket kan vara en förklaring till de ibland stora skillnader mellan 2002 och 2003/2004.

Svarsfrekvensen i årets undersökning är god, 89 procent. För att minimera de slumpmässiga felen har en fortsatt hög svarsfrekvens i kommande undersök-ningar hög prioritet.

Bra att veta Definitionen av de kostnader som undersöks baseras på allmänt vedertagna defi-nitioner som används då ekonomisk statistik och nationalräkenskaper tas fram. Statistiken är därför direkt jämförbar med SCB:s företagsstatistik. Uppgifter om miljöskyddskostnader relateras ofta till totala kostnader av olika slag. Statisti-ken skall också i princip kunna relateras direkt till nationalräkenskaperna och därmed till övriga områden som ingår i SCB:s miljöräkenskaper.

Undersökningen av industrins miljöskyddskostnader är årligen återkommande. Uppgifter om investeringar för miljöskydd är belagd med uppgiftslämnarplikt varje år medan de löpande kostnaderna för miljöskydd endast är uppgiftsläm-narskyldig vart tredje år. I årets undersökning gällde uppgiftslämnarskyldighet endast för miljöskyddsinvesteringar. Uppgifter om hushållsinvesteringar är all-tid frivilliga att lämna.

Föreliggande statistik publiceras sedan 2006 endast via Internet och är åtkomlig via SCB:s webbplats, www.scb.se, eller på den egna hemsidan för miljöskydds-kostnader www.mkost.scb.se.

Annan statistik Resultatet från undersökningarna om industrins miljöskyddskostnader ingår i SCB:s miljöräkenskaper som är ett informationssystem vilket beskriver sam-band mellan ekonomi och miljö. Övriga delar av miljöräkenskapssystemet inne-fattar bland annat utsläpp till luft och vatten, avfall, energianvändning, material-flöden, kemikalier, miljöföretag, miljöskatter och miljösubventioner. Många av miljöräkenskapernas rapporter och statistiska meddelanden har publicerats på webben, se www.scb.se/mi1301.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se.

3 "Environmental protection expenditure in Swedish industry – Evaluation of new variables, data quality and

estimation methods" 2004, SCB, Rapporten finns tillgänglig på www.mkost.scb.se.

http://www.scb.se/

http://www.mkost.scb.se/

http://www.scb.se/mi1301

SCB 21 MI 23 SM 1601

In English

Summary The Swedish industry’s total environmental protection expenditure amounted to roughly SEK 12.6 billion during 2015, which was an increase by 11 per cent compare to 2014. The increase was mostly seen in the industry for Basic and fabricated metal products as well as for Electricity, gas and heating plants.

59 per cent of the total environmental protection expenditure was current ex-penditure, while investments stood for 41 per cent of the total expenditure. The current expenditure amounted to SEK 7.4 billion in 2015 while investment amounted to 5.2 billion.

In 2015, the main investments in environmental protection were devoted for protection of ambient air and the climatea. Such investments include the instal-lation of filters and measures to replace fossil fuel sources with fuel sources that have a reduced climate impact.

Background information and other notes on this report The statistics cover total investments in environmental protection and current expenditure on environmental protection. The expenditures are broken down be-tween types of expenditures, environmental domains (Air, Water, Waste and Other) and 18 economic activities for industries. NACE Rev.2 is used in this re-port.

The sample frame consists of enterprises with 50 employees or more whose main activity is in Mining and quarrying (NACE 07-09), Manufacturing (NACE 10-33) or Electricity, gas and water supply (NACE 35-36). The total sample consisted of 677 enterprises and the response rate was 89 per cent.

The variables that are used are based on internationally determined Eurostat definitions. The variables are:

− Environmental protection expenditures

− Pollution treatment equipment

− Pollution prevention equipment

− Current expenditure

− Internal environmental protection activities

− External payments

The accuracy of the statistics A manual correction of responses has been made, based on comments in the questionnaire and contacts with the enterprises.

Since 2006, an important change regarding the size class sampling has taken place. Due to the administrative burden on enterprises, Statistics Sweden de-cided to raise the cut off to enterprises with 50 employees or more instead of the usual 20 employees. To make comparisons with earlier years possible, calcula-tions are made each year for the size group 20-49 employees.

SCB 22 MI 23 SM 1601

List of tables Explanation of symbols 6 1. Environmental protection expenditures in 2015 by type and industry, SEK million 6 2. Investments in environmental protection in 2015 by type of investment and industry, SEK million 7 3. Investments in environmental protection in 2015 by environmental domain and industry, SEK million 8 4. Total current expenditure on environmental protection in 2015 by type of expenditure and industry, SEK million 9 5. Total current expenditure on environmental protection in 2015 by environmental domain and industry, SEK million 10 6. Number of enterprises in population and in sample, divided by industry and size class, 2015 11 7. Number of enterprises and employed in sample and non-response, divided by industry and size class, 2015 12

List of terms Anställda

Avfall

Avgift

Betalning

Bransch

Bruttoinvestering

Eget miljöskyddsarbete

Forskning och Utveckling (FoU)

Företag

Förädlingsvärde

Investering

Köpta tjänster och avgifter

Luft

Löpande kostnader

Relativt medelfel (CV)

Miljöinvestering

Miljöområde

Miljöskyddskostnad

Population

Utsläppsbehandlande investeringar

Utsläppsförebyggande investeringar

Rörelsekostnader

Employees

Waste

Fee

Payment

Economic activity, industry

Gross investments

Internal environmental protection ac-tivities

Research and Development

Enterprise

Value added

Investment

External costs (purchased services and fees)

Air

Current expenditure

Coefficient of variation

Environmental protection investment

Environmental domain

Environmental protection expenditure

Sample frame

Pollution treatment equipment

Pollution prevention equipment

SCB 23 MI 23 SM 1601

SNI

Storleksklass

Svar

Totala utgifter

Urval

Vatten

Mark och grundvatten

Landskap och biologisk mångfald

Övrigt

Variable costs

Equivalent to NACE

Size class

Response

Total expenditure

Sample

Water

Soil and groundwater

Biodiversity and landscape

Other

I korta drag - scb.se fileEdith Brodda Jansen, SCB, tfn 010-47 94 552, [email protected]...

Documents

Transcript of I korta drag - scb.se fileEdith Brodda Jansen, SCB, tfn 010-47 94 552, [email protected]...