Husbyggaren 2009 Nr 6

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund� BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

096Nedanstående är en annons från ÅF

nr 6 B 2009husbyggaren 3

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska

Byggingenjörers Riksförbund

ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker

REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion

Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm

Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33

e-brev: [email protected]

ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson

Lena Rösund

Tfn 08-644 79 60� Fax 08-643 11 60


Djursholmsvägen 62

183 52 Täby

PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90


PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 250:–

5–9 prenumerationer 200:–

10 eller fler prenumerationer 160:–

Lösnummer 70:–

Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro:� Bankgiro:

55 34 25-0�� 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2009

Nr 1��v �5 Nr 5��v 37

Nr 2��v 11��Nr 6��v 42

Nr 3��v 17��Nr 7��v 49

Nr 4��v 23

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri

Box 82,�271 22 Ystad

Tfn 0411-736 10� Fax 0411-173 53


Husbyggaren är medlem

i Sveriges Tidskrifter

Upplagan är 10 800 ex.

Kontrollerad av

Husbyggaren uttrycker SBRs officiella

uppfattning endast då det särskilt

anges.

Redaktionen ansvarar inte för

material som inte beställts.

Bilaga medföljer

nr 6 · 2009�|�Årgång 51

SBR |�SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND�B�BYGG�B�EL�B�VVS�B�ANLÄGGNING

Sidan 20 En av de stora utmaningarna när det gäller fastighetsförvaltning är att tagrepp om energitjuvar, som ventilationen. När det gäller energifrågor handlar det ofta omatt trimma och förbättra, till exempel så kan en slang som läggs närmare bergväggen i ett borrhål förbättra värmeväxlingen. Vågkraft kan bli intressant för framtiden och Husbyggaren går igenom läget idag. Likaså tar vi ett grepp över miljöklassningssystemen – som tycks skölja som en flodvåg över byggsektorn. Foto: Vattenfall

I nästa nummer:Byggmetoder InnemiljöTidningen utkommer i vecka 49

INNEHÅLL4 Reglerna kring vattenåtgång leder fel i energideklaration

8 Behovsstyrd ventilation sänkte energiåtgången rejält

10 Effektiv styrning av pumpar och fläktar sparar energi

14 Vartannat hus med putsad regelvägg är fuktskadat

16 Slang intill bergväggen ger effektivare värmeväxling

20 Vågkraftverk kan bli stor svensk exportprodukt

24 Så hittar du rätt bland alla miljöklassningssystem

32 Register över miljövänligt byggmaterial utökas

34 Fuktregler gjorde att stål valdes till stomsystem

36 Betong tar upp koldioxid under hela sin livstid

38 Juridik: Miljökonsekvensbeskrivning måste redovisa alternativ

40 IT: Program som miljöbedömer byggprojekt bör mogna

42 Form & Teknik: Det ansvarsfulla i att bygga: att tänka rätt – och fritt

46 Debatt: Det behövs inget statligt stöd till miljonprogramshusen

48 Noterat

51 Marknadsnytt

60 Nytt från SBR

4 husbyggaren nr 6 B 2009

Energideklarationer var äm-

net för ett examensarbete vid

KYH’s KY-utbildning ”Energi-

konsult – inriktning energidekla-

rationer” i Malmö. Med hjälp av en statis-

tisk analys av över 2 000 flerbostadshus i

Malmö och Eskilstuna kunde ett antal

faktorer som samvarierar med värmean-

vändningen identifieras. Energi som an-

vänds till att värma upp varmvatten och

varmvattencirkulation har kallats varm-

vatten. Resterande del av värmeenergin

kallas i arbetet uppvärmning. När inget

annat anges är samtliga värden uttryckta

i kWh/m2, Atemp där Atemp omfattar all

uppvärmd area utom garage.

Som väntat använder äldre byggnader

och hus i kallare klimat mer värme till

uppvärmning än de övriga. När det gäller

ventilationen visar det sig att mer värme

används vid självdragsventilation,

mindre vid mekanisk ventilation (F och

FT) och minst vid mekanisk till- och från-

luftsventilation med värmeåtervinning

(FTX).

Något förvånande är kanske att varm-

vattenanvändningen inte verkar påverka

den totala värmeanvändningen i någon

högre grad. Anledningen är att de bygg-

nader som använder mycket varmvatten i

allmänhet använder mindre uppvärm-

ning. Varför de använder mindre till upp-

värmning ger arbetet inte svar på. En hög

varmvattenanvändning kan tyda på att

många personer vistas i byggnaden. Det-

ta ger i så fall upphov till ett högre tillskott

av personvärme, vilket i gynnsamma fall

innebär att mindre värme behöver till-

föras via uppvärmningssystemet.

Läget styr användningI MKB´s bestånd kan man konstatera att

byggnadernas varmvattenanvändning är

starkt kopplad till områdets läge. I A-

lägen, som ligger i centrum eller i exklu-

siv centrumnära bebyggelse, ligger varm-

vattenanvändningen på 28,2 kWh/m2. I

B-lägen, som kännetecknas av centrum-

nära bebyggelse, ofta från 1930–1950-

talen, ligger varmvattenanvändningen på

38,5 kWh/m2. I C-lägen, som känneteck-

nas av bebyggelse utanför de centrala de-

larna och hus byggda från 1960-talet och

framåt, är varmvattenanvändningen

uppe på 45,1 kWh/m2.

I MKB är boendetätheten betydligt

högre i C-lägen än i B- och A-lägen. Sam-

tidigt har husen vanligen isolering, vilket

ofta saknas i A- och B-lägen. Dessutom

har de ofta mekanisk frånluft, som är ett

värmeeffektivare ventilationssystem.

Sammantaget ger detta en situation där

många energieffektiva byggnader i ener-

gideklarationerna får samma energipre-

standa som betydligt mindre energieffek-

tiva, på grund av en högre varmvattenan-

vändning.

Mellanbyggnad värms upp mestI energideklarationerna talas om tre oli-

ka byggnadstyper: friliggande, mellanlig-

gande och gavelhus. Friliggande saknar

direkt kontakt med annan byggnad, mel-

lanliggande har kontakt med minst två

andra byggnader och gavelhus med minst

en.

Det visar sig att gavelhus i allmänhet

använder mindre uppvärmning än övriga

och att mellanliggande byggnader använ-

der överlägset mest uppvärmning. San-

nolikt beror detta inte primärt på bygg-

nadstypen, utan är troligen ett utslag av

att byggnadstypen samvarierar med

andra faktorer som styr behovet av upp-

värmning, se tabell 1.

Till exempel är andelen gamla hus ( före

år 1975) högst bland mellanliggande och

lägst bland gavelhus. Självdragsventila-

tion är vanligast bland mellanliggande

hus, mekanisk frånluft är vanligast bland

friliggande hus och ventilation med vär-

FASTIGHETSFÖRVALTNING Vilka faktorer spelar störst roll för byggnadens värmeanvänd-

ning? Och varför stämmer inte energideklarationernas syn på bra och dåliga hus överens med energi-

deklaranternas? En studie visar att användningen av varmvatten påverkar deklarationen.

Reglerna kring vattenåtgångleder fel i energideklarationAv andreas boström, driftsanalytiker, MKB Fastighets AB i Malmö

Andreas Boström arbetar som drifts -

analytiker på MKB Fastighets AB i Malmö.

Han gjorde examensarbetet i samband med

KY-utbildningen "Energikonsult – inriktning

energikonsult" på KYH Malmö.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Tabell 1. Resultatet för analys av samband mellan byggnadstyp och energianvändning till

uppvärmning. P anger sannolikheten för att skillnaden i medelvärde enbart beror på

slumpen.

Byggnadstyp Friliggande Gavelhus Mellanliggande

Antal (st.) 994 635 529

Uppvärmning 84,6 80,9 95,9

(kWh/m2,

Atemp)

Signifikant Mellanliggande Mellanliggande Friliggande och

skillnad mot P<0,0001 P<0,0001 gavelhus P<0,0001 i

byggnadstyp båda fallen

meåtervinning är mycket vanligare i ga-

velhus än andra byggnadstyper.

Hur bedöms ett flerbostadshus

Ett av huvudsyftena med energideklara-tionerna är att ägare och förvaltare tillbyggnader ska kunna bedöma om huset är”bra” eller ”dåligt” sett ur energiperspek-tiv. Tanken är att detta ska åstadkommasmed hjälp av två olika referensvärden:

Referensvärde 1 är till för att jämförabyggnaden med de krav som skulle gällaom huset byggdes idag, det vill säga ny-byggnadskravet i BBR.

Referensvärde 2 utgörs av ett intervallsom är tänkt att beskriva hur mycketenergi liknande byggnader använder. Ienergideklarationerna presenteras dettasom ”liknande byggnader använder…”.Detta referensintervall beräknas mate-matiskt genom att man utgår från ett spe-cifikt hus i Eskilstuna och tillämpar olikakorrigeringsfaktorer för att minska effek-ten av skillnader i klimat (kommun),byggnadens ålder (byggnadsår), bygg-

nadstyp och värmekälla. Värmekällan an-tas påverka hela värmeanvändningenmedan de övriga tre endast antas påverkauppvärmningen.

Byggnad missgynnas

Justeringen för klimat fungerar utmärkt

när det gäller att jämföra Eskilstuna ochMalmö. Åldersjusteringen utgör en kom-promiss mellan sanning och enkelhet.Äldre byggnader är lite missgynnade ochbyggnader byggda precis före ett av bryt -åren 1975 eller 2005 är något gynnade.

nr 6 B 2009 husbyggaren 5

Fortsättning s. 6�P

Figur 1. Andelen byggnader som hamnar över (rött område), under (grönt område) respek-tive inom (blått område) intervallet i referensvärde 2. Kolumnerna representerar förhållan -det mellan olika byggnadstyper (f = friliggande, g = gavelhus och m = mellanliggande). Bred -den på respektive kolumn representerar andelen byggnader inom byggnadstypen av det totalaantalet byggnader i undersökningen. Stapeln till höger är ett genomsnitt för samtliga byggnader.

Korrigeringen för värmekällan gick inte

att studera då dataunderlaget innehöll för

få icke fjärrvärmeuppvärmda byggnader.

När det gäller korrigeringsfaktorn med

avseende på byggnadstyp visar resultaten

på helt orimliga konsekvenser. Enligt de

inlämnade energideklarationerna använ-

der mellanliggande byggnader 13 procent

mer uppvärmning än friliggande, men

enligt korrigeringsfaktorn borde de an-

vända 30 procent mindre. Resultatet blir

att hela 75 procent av alla mellanliggande

hamnar över intervallet i referensvärde 2.

Bland gavelhus är det 45 procent och

bland friliggande byggnader endast 37

procent som hamnar över intervallet.

Mellanliggande byggnader betraktas allt-

så i allmänhet som sämre än liknande

byggnader enbart på grund av att de är

mellanliggande, se figur 1.

Korrigera varmvattenåtgångNär det gäller varmvatten är det svårt att

dra några generella slutsatser. I materia-

let som helhet finns det en del indikatio-

ner på att nivån i genomsnitt inte spelar

speciellt stor roll. Den fråga som man

osökt ställer sig är då hur stor del av ”hög-

förbrukarnas” lägre uppvärmningsbehov

som beror på att personvärmetillskottet

är högt och hur stor del som beror på skill-

nader i byggnadens energiprestanda?

Arbetet har inte kunnat ge svar på den-

na fråga, däremot har det konstaterats att

det finns byggnader vars varmvattenan-

vändning är så pass hög att om fastighets -

el och uppvärmning exkluderades, hade

de ändå fått en högre energianvändning

än ”liknande byggnader”.

I sådana fall kan med rätta diskuteras

om det är vettigt att ta med varmvatten -

användningen i bedömningen av ener-

giprestanda, speciellt som fastighetsäga-

ren i allmänhet har mycket begränsade

möjligheter att påverka vattenanvänd-

ningen. En väg att gå kunde vara att kor-

rigera varmvattenanvändningen så att

den del som är större än uppvärmningen

inte behöver tas med, eller att korrigera

ner varmvattenanvändningen när antalet

boende överstiger det antal som byggna-

den är anpassad för.

Varför misslyckas korrigeringHur korrektionsfaktorn för byggnadstyp

i referensvärde 2 kunnat bli så här missvi-

sande är något av en gåta. Tittar man i Bo-

verkets underlagsrapport för referens-

värden, finner man endast att en sådan

korrigering ”inte bedömts som intres-

sant”. Gräver man lite djupare finner man

bland annat ELIB-rapport nr 8, där det

konstateras att cirka 17 procent av värme-

förlusterna i flerbostadshus sker via

transmission genom ytterväggarna. To-

talt står transmission för cirka 54 procent

av förlusterna.

Vid beräkning av referensvärde 2 anses

värmeförlusterna genom transmission

och ventilation minska med 20 procent

om byggnaden har en anslutning till en

annan byggnad. Sett till husets totala vär-

meförluster motsvarar det 16 procent, vil-

ket alltså är samma sak som att det inte

sker någon transmissionsförlust genom

någon yttervägg över huvud taget! Mot-

svarande siffra för mellanliggande hus är

22,5 procent av värmeförlusterna.

Spelar det någon rollBoverkets syn är att referensvärdena är

viktiga för att kunna göra relevanta be-

döm ningar av byggnadens energipre-

standa och hur denna förhåller sig till

byggnader med liknande förutsättningar.

Med denna hållning är det naturligtvis

allvarligt att referensvärde 2 är missvi-

sande.

Dessutom medför det en uppenbar risk

att ägare och förvaltare satsar resurser på

mellanliggande hus i första hand i stället

för att objektivt kunna bedöma var resur-

serna gör bäst nytta. I förlängningen leder

detta till onödigt dyra åtgärder och

mindre sparad energi än om informatio-

nen varit korrekt.

Anpassa till verkliga förhållandenDet bästa hade naturligtvis varit att kor-

rektionsfaktorn för byggnadstyp tas bort,

alternativt anpassas efter verkliga eller

teoretiska förhållanden. Förhoppnings -

vis arbetar Boverket redan på en sådan

regeländring.

Boverket bör även fundera igenom

energideklarationernas regelverk kring

varmvatten. Enligt lagen om energide-

klarationer ska byggnaden deklareras

vid ”normal” användning. En väg att gå

skulle kunna vara att Boverket i riktlin-

jer eller allmänna råd ger ut rekommen-

dationer för vad som anses vara ”nor-

mal” varmvattenanvändning, och inom

vilka gränser det är rimligt att korrigera

för ”onormal” varmvattenanvändning.

Under tiden är det viktigt att alla som

arbetar med eller på annat sätt kommer i

kontakt med energideklarationer är med-

vetna om bristerna. Extra viktigt är detta

i kontakten med kunder som annars ris-

kerar att få en felaktig bild av energian-

vändningen i sina hus.

Statistiska analyserUndersökningen har utförts i form av sta-

tistiska analyser med hjälp av framför allt

Anova och Kruskal-Wallis. I de fall en sig-

nifikant skillnad hittats har Tukey-Kra-

mer HSD använts för att bestämma vilka

grupper som har en signifikant skillnad.

För att avgöra olika byggnaders sanno-

likhet att hamna inom, över respektive

under intervallet i referensvärde 2 har

Chi-2 tester använts.

Dataunderlaget bestod av 1 997 byggna-

der i Malmö och 498 byggnader i Es-

kilstuna. Byggnader som inte var fler-

bostadshus, till mer än 50 procent bestod

av lokaler eller hade mer än ett uppvärm-

ningssystem, sorterades ut. Kvar fanns

2 145 byggnader som analyserades. När

det gäller kopplingen mellan byggnadens

läge och dess varmvattenanvändning har

data hämtats från MKB´s interna sta-

tistik. D

Fotnot:

Examensarbetet ”Vad påverkar värmean-

vändningen i flerbostadshus? – En analys av

värmeanvändning för flerbostadshus i

Malmö och Eskilstuna jämfört med energi-

deklarationens referensvärde 2” har utförts

i samarbete mellan KYH Malmö, MKB Fas-

tighets AB och Lunds tekniska högskola, av -

delningarna för byggnadsfysik och installa-

tionsteknik. Det presenterades tidigare i år.


P


Utåt sett är Naturvetarhuset

en ganska vanlig kontorsbygg-

nad med byggår 1966. Fasaden

är original med 100 mm isole -

ring. På 1990-talet fick det treglasfönster.

För några år sedan genomgick Natur-

vetarhuset en rejäl ombyggnad, för att bli

kontor. Ambitionen inför renoveringen

var att bli Umeås energisnålaste kontor,

och då skulle varje energiåtgärd vara lön-

sam, berättar förvaltaren Hans Johans-

son vid Akademiska Hus.

Detta innebar att all gammal installa-

tionsteknik åkte ut. Istället kom modern

teknik, byggd i en samverkande system-

lösning. Resultatet visar vilken potential

till energieffektivisering som finns i mo-

dern installationsteknik. Och det utan

konflikt med krav på bra innemiljö.

– I mina ögon ett bevis på att det i allra

högsta grad är möjligt att kraftigt minska

vårt byggnadsbestånds energianvänd-

ning idag och det utan att vår inom-

husmiljö behöver påverkas negativt, kon-

staterar Stefan Sandgren som utvärderat

byggnadens inomhusmiljö i en C-uppsats

för Malmö högskola.

Närvarostyr ventilationenIdag ligger den årliga fjärrvärmeanvänd-

ningen på cirka 42,5 kWh/m2, och fastig-

hetselen på cirka 10 kWh/m2. Detta är i

klimatzonen norra Sverige, där Boverkets

byggregler (BBR) för nya byggnader till -

låter högst 130 kWh för fjärrvärmen.

Hans Johansson beskriver ombyggna-

den som en realisering av många idéer

som han och driftteknikern Erik Lind -

blad samlat på sig genom åren.

Själva kärnan i energiförbättringen lig-

ger i närvarostyrning av ventilation (till-

luft/frånluft) och belysning. En viktig

komponent här är aktiva tilluftsdon

IDCC med närvarostyrning.

– Vi har länge provat Lindinvents don

inom koncernen. Det har gått igenom

barnsjukdomar, men har nu blivit använ-

darvänligt och lätt att sköta, säger Hans

Johansson.

Optimerar efter behovNaturvetarhuset har fått ett system som

optimerar luftmängd efter behov. Ett

tomt rum – vilket det oftast är – får bara

ett lågt grundflöde. Vid närvaro ökar till-

luftsflödet, och blir det riktigt varmt ökar

det ordentligt.

– Donen som stänger när det inte är

verksamhet i rummen, sparar en massa

värme och el, konstaterar han.

Tilluften tempereras via två luftbe-

handlingsaggregat och håller bara 15 gra-

der året runt. Det ger en stor energivinst

i uppvärmningen jämfört med normala

18–19 graders tilluftstemperatur och

konstant luftflöde.

– Med 15 grader blir behovet av till-

skottsvärme från fjärrvärmen ett mini-

mum. Värmeväxlarna i ventilationsag-

gregaten täcker i stort sett hela behovet,

säger Hans Johansson.

– 15 grader ger också luftburen kyla,

men kyler inte ned tomma rum, tack vare

att luftflödet blir lågt i IDCC-donen.

Lösningen har gjort att man kunnat av-

stå från ett nät för köldbärare och sluppit

installera kylbafflar.

Det årliga behovet av fjärrvärme för

uppvärmning av tilluften blir endast 6

MWh, och det i en byggnad på 6 700

kvadratmeter (BRA).

Systemlösningen med IDCC-donen

kan mäta och reglera flödet av tilluft och

göra det i balans med frånluften. 230 don

samverkar mot två luftbehandlingsagg -

regat. Ventilationskanalerna har byggts

för att klara en hög luftmängd, men körs

på cirka 25 procents kapacitet, vilket ger

mycket lågt tryckfall. Det går att hålla lågt

tryck (cirka 25–50 pascal) i aggregaten,

och därmed blir elåtgången liten för fläkt -

motorerna.

– Tyvärr överdimensionerade vi moto-

rerna. Hade vi gjort rätt hade vi fått bätt-

re verkningsgrad, konstaterar Hans Jo-

hansson.

Närvarodetektorn i IDCC-donet skö-

ter släckning av belysningen, om man

glömt släcka när man lämnade rummet.

Drifttiden är 45 procent lägre än i en jäm-

förbar byggnad, och man räknar att det

årligen sparar 45 000 kWh el.

– Vi är nu nere på 10 kWh/m2 fastig -

hetsel och det är långt under andra hus,

säger Hans Johansson men medger en

viss vansklighet att jämföra med andra

hus, då det kan skilja vad som klassas som

fastighetsel och hyresgästel.

För fjärrvärmeanvändningen 42,5

kwh/m2 finns viss osäkerhet kring orsa-

kerna:

– Den låga förbrukningen kan delvis

FASTIGHETSFÖRVALTNING Naturvetarhuset vid Umeå universitet är från 1960-talet.

Ägaren Akademiska Hus satsade på bästa möjliga installationsteknik vid ombyggnaden. Man fick

ett kontorshus med en energianvändning långt under Boverkets byggregler för nya hus.

Behovsstyrd ventilation sänkteenergiåtgången rejältAv björn åslund, frilansjournalist

– Boverkets energikrav är väldigt låga,

tycker Hans Johansson.


förklaras av värme från hyresgästernasverksamheter. Men det är en av poänger-na, att utnyttja internlaster.

Energisiffrorna är nyligen uppmätta avWSP Group som en uppföljning av pro-jektet. 42,5 kWh/m2 är betydligt lägre änjämförelseobjektet Norra beteendevetar-huset – också inom universitet – som för-brukar 77 kWh/m2, se tabell 1. Det är enmodern byggnad med liknande verksam-het. Målsättningen energisnålast i Umeåbland kontorshus lyckades av allt attdöma. Hittills har inte Akademiska Hushittat några andra kontorshus ens i när-heten av Naturvetarens förbrukningssiff-ror.

Oklart vad underhåll kostar

Återbetalningstid och ekonomi är alltidintressant vid energieffektivisering. Mennågra definitiva svar går inte att få, efter-som det är svårt att dra gränserna vid om-byggnaden; vad som är kontorsanpass-ning eller vad som är energieffektiviser-ing, förklarar Hans Johansson.

– Men av erfarenheter från koncernni-vå vet vi att denna systemlösning innebär

en lite lägre investeringsnivå, bland annatdå vi sluppit separat kylsystem.

Den låga energiförbrukningen är gi-vetvis en vinst, men Hans Johansson för-nekar inte att det finns frågetecken förekonomin på sikt. Det finns en osäkerhetom underhållskostnaderna.

– Det är oklart om den här nya teknikenhåller i längden, exempelvis vad det kanbli för kostnader för reparationer avkretskort och motorer i donen.

En annan utmaning han ser är att denvalda tekniken ställer höga krav på drifts-organisationen. Det krävs ordentlig kom-petens hos de driftansvariga.

– Tekniken ställer så höga krav, att deninte passar alla fastighetsägare, är hansslutsats.

Kan bli bättre

Något anmärkningsvärt är att Hans Jo-hansson menar att det är möjligt att kom-ma ännu längre i energieffektiviseringen.

– Mycket hade kunnat bli bättre. Vi fickinte tillräckligt engagemang under pro-jekteringen av konsulterna, säger han ochkonstaterar att det ofta brast i kunskap

kring den teknik och systemlösning somvaldes.

Han tror det är möjligt att spara ytter-ligare 30 procent. Främst genom att bytatill modernare fönster. Men då är mannere på en så låg nivå, att besparingen i ki-lowattimmar inte blir så stor.

Siffror som visar på potentialen finns iberäkningar på byggnadens klimatskal,där man räknat på transmissionsförlustergenom väggar, tak och fönster. Med U-värden enligt BBR skulle man kunna nåett värmebehov på cirka 28 kWh/m2. MedAkademiska Hus interna energikrav förnyproduktion skulle man nå 24 kWh/m2.

– Det här säger ju också något om BBR.Boverket ställer ju väldigt låga ener-gikrav, kommenterar Hans Johansson.

Inom Akademiska Hus har den här val-da installationslösningen vunnit gehör.Redan pågår en ombyggnad av en bygg-nad i Umeå, och man planerar för ytterli-gare en. I dagarna är det invigning av enbyggnad i Sundsvall. D

Faktaruta

Naturvetarhuset i korthet:

• Närvarostyrning av tilluft på rumsnivå,

med Lindinvents tilluftsdon IDCC.

• Låg temperatur på tilluften; 15 grader.

Med värmeåtervinning täcks nästan hela

behovet av värme till ventilationsluften.

• 15 grader ger också luftburen komfort-

kyla.

• Väl dimensionerade ventilationskanaler

ger lågt tryckfall. Ger lite elförbrukning

ventilationsaggregaten.

• Närvarostyrning av belysning.

Tabell 1. Stapeln till vänster visar ge nom snittlig energianvändning i 123 kontorslokaler upp -mätta i pro jektet ”Statistik i lokaler” (Stil) som gjordes år 2005 av Energimyndigheten.

Stapeln i mitten visar energianvändningen i Norra be teendevetarhuset, som också finnsvid Umeå universitet, och har liknande verksamhet som Naturvetarhuset. Det är en modernkontorsbyggnad från år 2002 med modern installations teknik som uppfyller dagens BBR-krav.

Stapeln till höger visar att Naturvetarhuset har en mycket låg energianvändning. Hittillshar Akademiska Hus inte funnit någon annan kontorsbyggnad i Umeå med liknande siffror.

Naturvetarhuset skulle bli riktigt energief-fektivt. Idag är fjärrvärmeanvändningen på42,5 kWh/m2, och fastighetselen cirka 10kWh/m2. Boverkets byggregler (BBR) för nyabyggnader tillåter högst 130 kWh/m2 förfjärrvärmen. Foto: Hans Johansson


Avdelningen för installa-tionsteknik vid Chalmers tek-niska högskola bedriver sedanmånga år forskning med syfte

att hitta nya el- och värmeeffektiva lös-ningar för att klara inomhusmiljön i bygg-nader. Utgångspunkten är att med hjälpav genomtänkt integration av styrsystembättre matcha tillförsel med verkligt, lo-kalt behov – helt enkelt att få ”rätt mängdoch rätt kvalitet på rätt plats och vid rätttid”.

För att klara detta behövs i många fallett nytt sätt att utforma de installa-tionstekniska systemen. Teorin för axio-matisk konstruktion visar att varje funk-tionskrav som ska uppfyllas kräver en se-parat styrbar variabel och att dubbel-funktioner måste undvikas.

Effektivitet är grundenAtt kunna styra transporten av luft ochvärme till och från rum på ett effektivtsätt är grundläggande i detta arbete. Vårutgångspunkt är att först skapa system-lösningar som klarar en given funktionmed lågt teoretiskt behov av fläkt- ochpumparbete, det vill säga anpassade flö-den och låga tryckfall.

Det arbete som ändå behöver utförasska utföras effektivt, med god mekaniskverkningsgrad för strömningsmaskiner-na. Slutligen ska elbehovet för att klaradet mekaniska arbetet vara lågt vilket krä-ver effektiva motorer och motordrifter,till exempel optimerade varvtalsstyr-ningar.

Kan få stor påverkan Dagens byggnader innehåller ett stort an-tal små och medelstora pumpar och fläk-tar för värme, kyla och ventilation. Pågrund av att den enskilda komponentef-fekten ofta är liten har intresset varit lågtför apparaternas effektivitet.

Ett stort antal och långa drifttider geremellertid en betydande inverkan på el -effekt och elenergi. Även planerat elsnå-la system med solvärme, frikyla, värme-pumpar etcetera kan därmed få en högelanvändning. Modern teknik och nyasystemlösningar kan teoretiskt minskadenna användning med upp till en faktortio, beroende på applikation.

Tar fram rekommendationerProjektarbetet har syftat till att: 1. Kartlägga omfattningen i byggnader av

pumpar och fläktar samt deras drift -tider, storleksfördelning och typer.

2. Analysera möjligheterna till effektivi-sering genom systemutformning, hyd-raulisk utformning, motorteknik ochstyrteknik.

3. Sammanställa krav på elmiljö och vär-dera risker med olika typer av motor-styrningar.

4. Skapa en tvärteknisk forskarmiljö mel-lan installationstekniker och elektro-tekniker.

Målsättningen har varit att få fram ett un-derlag för värdering av besparingspoten-tial, rekommendationer för val av moto-rer och motorstyrteknik samt nya, ener-gieffektiva systemlösningar för värme,kyla och ventilation.

Analyserar potentialProjektets första målsättning har varit attidentifiera och analysera potentialen föratt effektivare utnyttja el för transport avluft och värme i byggnader i direkt rela-tion till faktiska behov. Analysen har hafttvå huvudsyften: • Minskat behov av effekt och arbete för

medietransport (luft, värme- och köld-bärare; installationstekniska aspekter).Målet är att hitta systemlösningar somminimerar flöden och tryckdifferenser

för givna behov av ventilation, värmeoch kyla, bland annat genom att utnytt-ja de möjligheter som ges av ny teknikför motorer och motorstyrningar.

• Minskat behov av eleffekt och elenergiför att utföra det nödvändiga transport -arbetet (eltekniska frågeställningar).Syftet är att använda nya motorteknolo-gier ihop med lämpliga kraftelektronik-gränssnitt mot såväl maskin som anslu-tande elnät. Analysen har omfattat un-dersökning av verkningsgrader, erfor-derliga dynamiska prestanda, elkvalitetsamt EMC-påverkan.

Arbetet har gett ett underlag för värde -ring av besparingspotential, rekommen-dationer för val av motorer och motor-styrteknik samt nya, energieffektivasystemlösningar för värme, kyla och ven-tilation. Det fortsatta arbetet är inriktatmot att demonstrera potentialen för våraidéer i ett antal konverteringsprojekt.

Skattad användningDet finns en stor brist beträffande infor-mation om typer och driftförhållanden

FASTIGHETSFÖRVALTNING Om styrsystemen för pumpar och fläktar matchar

tillförseln mot det verkliga, lokala behovet kan energi sparas. För även om varje pump eller fläkt i

sig drar lite så är det totala antalet stort och drifttiderna långa.

Effektiv styrning av pumparoch fläktar sparar energiAv per fahlén, professor i installationsteknik, Chalmers

Per Fahlén är professor i installations -

teknik på institutionen för energi och miljö

vid Chalmers tekniska högskola. Han har

tidigare varit bland annat utvecklings -

ingenjör på Cewe och ABB, samt forsknings-

och kvalitetschef på SP, enheten för Energi-

teknik.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

för pumpar och fläktar. Det har också va-rit svårt att få detaljerad information frånleverantörer, konsulter etcetera. Energi-myndighetens undersökning STIL II ärett försök att ge ett bättre underlag.

Vi har, trots detta, inom ramen för vårtforskningsprojekt gjort en bedömning avnuvarande elanvändning till pumpar ochfläktar samt besparingspotentialen, se tabell 1 och tabell 2. Värdena för dagslä-get är ganska osäkra och verkligheten kansäkert avvika mer än ±30 procent.

Tabell 1 visar att den största effektivi-seringspotentialen för pumpar finns in -om segmentet äldre småhus. Även lokal-sektorn har en betydande användning avel för pumpdrift. Även om elanvändning-en för pumpar i nya byggnader är låg i för-

hållande till det äldre beståndet bör mannaturligtvis använda effektiva lösningarvid ny- såväl som vid ombyggnad.

Som exempel på ombyggnad kan näm-nas konvertering av direktelvärmda små-hus till värmepump med vattenburenvärme. Där en traditionell lösning ger etteffektbehov av 200–250 W för pumparoch konvektorfläkt hade det redan idagvarit möjligt att klara sig med 50 W (detvill säga 75–80 procent lägre).

Tabell 2 visar att lokalsektorn är vikti-gast när det gäller effektivisering av fläkt -drift. Tillsammans erbjuder områdetpumpar och fläktar en teoretisk bespar-ingspotential av 3–5 TWh, beroende påhur omfattande åtgärder som vidtas ochhur stor den faktiska användningen är i

dagsläget. Bara genom att välja bästa tek-nik för småhusens cirkulationspumparoch fläktar kan besparingen bli nästanlika stor som hela den svenska vindkraft-produktionen – till en avsevärt lägre kost-nad.

Nya systemlösningar

Baserat på en teoretisk analys avseendevar de största transportförlusterna upp-står i värme-, kyl-, och ventilationssystemhar vi föreslagit några alternativa system-lösningar. Dessa lösningar syftar till attskilja distributions- och värmeöverför-ingsarbetet för pumpar och fläktar, vilketger fler frihetsgrader i systemutform-ningen och möjligheter att optimera re-spektive flöde och tryckfall.

Vårt arbete identifierar två intressantamöjligheter:• Parallella luftbehandlingsaggregat er-

sätter de traditionella, seriellt uppbygg-da aggregaten (se figur 1).

• Direktstyrda, decentraliserade pumparoch fläktar ersätter traditionell regler-ing med ventiler och spjäll (se figurerna2 och 3).

Parallella aggregatModerna VAV-system utnyttjar typisktsina eftervärmare < 5 procent och sina ky-lare 10–20 procent av drifttiden medanvärmeåtervinningen går nedreglerad enstor del av året. Ändå ligger värmeväxlar-na med fullt tryckfall årets alla timmar.

Parallell utformning ger möjlighet attcirkulera luften genom växlarna enbartvid behov. Genom att frikoppla värme -överföringen från ventilationsflödet fårman helt nya möjligheter att optimeraförhållandet mellan överförd värme ochtotalt elbehov för medietransport på luftoch vätskesidan.

Decentraliserade pumpar och fläktarDet traditionella sättet att distribuera luftoch vatten till olika slutapparater som tilluftsdon, värmare och kylare är viacentralt placerade fläktar och pumpar.Fördelning och lokal styrning sker medhjälp av strypningar (spjäll, ventiler) förbalansering och reglering. Denna typ avstyrning behöver så kallad auktoritet, detvill säga styrventilen/styrspjället ska hadet avgörande inflytandet på flödets stor-lek. Därmed måste tryckfallet över den



Tabell 1. Elanvändning till pumpar (ganska osäkra värden).

Byggnadstyp El-användning [TWh/år]

Idag I framtiden Potential

Småhus

- byggda före 1990 1,00 0,130 0,87

- byggda efter 1990 0,04 0,012 0,03

Flerbostadshus

- byggda före 1990 0,29 0,050 0,24

- byggda efter 1990 0,02 0,005 0,015

Lokaler 0,60 0,23 0,37

Totalt 1,95 0,43 1,52

Tabell 2. Elanvändning till fläktar (ganska osäkra värden).

Byggnadstyp El-användning [TWh/år]

Idag I framtiden Potential

Småhus 0,64 0,16 0,48

Flerbostadshus 0,90 0,40 0,50

Lokaler 2,90 0,40 2,50

Totalt 4,44 0,96 3,48

Figur 1. Luftbehandlingsaggregat: a) Traditionell, seriell uppbyggnad, b) alternativ, parallellkonstruktion. Även luftrening kan hanteras parallellt. F = fläkt, FI = filter, LV = luftvärmare,LK = luftkylare, P = pump, VÅV = värmeåtervinnare (index F = frånluft, T = tilluft).

styrda strypningen ge det största enskil-

da bidraget till systemets tryckfall. Ofta

projekterar man för minst 50 procent

auktoritet vilket innebär att vid dimen-

sionerande förhållanden kommer mer än

halva tryckfallet att ligga över den styrda

strypningen. Vid nedreglering av flödet

ökar den relativa andelen.

Dagens sätt att använda varvtalsstyrda

pumpar och fläktar är ganska primitivt

och är i första hand ett sätt att underlätta

för strypregleringen. Det teoretiska ef-

fektbehovet minskar med denna lösning

linjärt med flödet. Genom att ersätta flö-

desregulatorn (spjäll, ventiler) med en

lokalt placerad, direktstyrd fläkt/pump

kan man ersätta både den centrala fläk-

ten/pumpen och dess tillhörande balan-

serings- och reglerenheter.

Därmed får man ett system som har be-

tydligt färre komponenter, ett tryckfall

som är 50–90 procent lägre och i princip

inte behöver någon injustering. Samtidigt

får man också ett system som är lätt att

förändra; ingen omjustering behövs när

man lägger till eller tar bort enheter. Den

teoretiska driveffekten sjunker nu med

flödet upphöjt till tre. En halvering av flö-

det ger en minskning med en faktor åtta!

Tillämpningar Principen med decentraliserade pumpar

och fläktar kan tillämpas på de flesta vär-

me-, kyl- och ventilationssystem. Exem-

pel som testats är reglering av vätskeflö-

den till luftvärmare och luftkylare i till -

luftsaggregat (se figur 2), radiatorer (se

figur 3), luftkylare i kyldiskar och fläkt-

konvektorer. Vi kommer även att testa att

ersätta kombinationen centrala fläktar

och VAV-boxar, samt liknande lösningar,

med lokalt placerade, direktstyrda fläk-

tar.

En förutsättning för att metoden ska ge

en energibesparing är att de små enheter-

na inte har alltför mycket lägre verk-

ningsgrad än de stora. Verkningsgraden

bör i princip inte vara lägre än 50 procent

av den för stora enheter. I och med ut-

vecklingen av elektroniskt kommuterade

likströmsmotorer med permanentmag-

net har det skett en dramatisk förbättring

av verkningsgraden för små pumpar och

fläktar. Från gamla värden runt fem pro-

cent är man nu uppe i cirka 40 procent

totalverkningsgrad (pump plus motor).

Figur 2 visar skillnaden i eleffektbehov

med decentral, direktstyrd pump istället

för traditionell ventilreglering (shunt-

grupp eller tvåvägsventil). Resultaten

kommer från laboratoriemätningar. Vid

nedreglering till 50 procent av dimensio-

nerande effekt är effektbehovet för den

direktstyrda pumpen < 15 procent av det

ventilreglerade alternativet och vid 20

procent värmeeffekt < 3 procent.

I Tyskland har en av våra samarbets -

parter (Wilo) genomfört tester i fler-

bostadshus där radiatortermostaterna

ersatts med små, varvtalsstyrda pumpar.

Dessa matas med 10 V DC via tvåtråds sig-

nalkabel. Maxeffekten per pump är cirka

1 W, vilket är mindre än effekten till ett

termiskt ställdon för fjärrstyrd ventil -

reglering.

Figur 4 visar egna mätningar av pump -

effekten till ett värmesystem i ett kon-


Figur 2. Pumpeffekt som funktion av reglerad värmeeffekt (nedreglering).

Figur 3. Princip för värmesystem med central respektive decentral pump.

Figur 4. Pumpeffekt som funktion av tiden vid reglering av värmeeffekt i ett verkligt värme-system. Den övre figuren avser temperaturreglering (konstant flöde) respektive flödesre-glering med tvåvägsventil. Den nedre visar flödesreglering med direktstyrd pump.

flödesreglering med pump

temperaturreglering flödesreglering med ventil

P


torshus (4a) samt simulerade värden på

motsvarande effekt för ett distribuerat

pumpsystem (4b). Observera att skalan

för pumpeffekt är 20 gånger mindre i 4b!

Högre flexibilitet

Pumpar och fläktar varvtalsstyrs idag of-

tast för att hålla konstant tryck. Detta görs

i första hand för att underlätta balanse -

ring och reglering av systemen och bara

delvis för att faktiskt uppnå betydande

energibesparingar.

Vi har i vårt projekt visat på intressan-

ta möjligheter att göra installationstek-

niska system som, i jämförelse med tradi-

tionellt utformade system, har:

• bättre energieffektivitet (lägre tryck-

fall, bättre anpassning mellan tillförsel

och lokalt, verkligt behov)

• reglerauktoritet utan extra tryckfall,

central inställning av lokala flöden

• enkel möjlighet till framkopplad regle -

ring som tar hänsyn både till interna och

externa laster

• färre komponenter och minskat behov

av injustering/balansering

• högre flexibilitet vid nykonstruktion

(fler frihetsgrader)

• högre flexibilitet vid om- och tillbygg-

nad

Nu lämnar vi datorn och labbet för det

spännande arbetet med att testa möjlig-

heterna i verkliga system! D

Fotnot:

Två doktorander arbetar i projektet för atteffektivisera medietransporter. Tekn licCaroline Markusson studerar systemlös-ningar och strömningsmaskiner medantekn lic Johan Åström fokuserar på motor -utveckling och optimering av motordrifter.Arbetet finansieras av Göteborg Energi,Formas-Bic, Cerbof samt 24 företag, där -ibland fastighetsförvaltare, konsulter, entreprenörer, energiföretag, pump- ochfläkttillverkare, styr- och reglerföretag,motordriftleverantörer, mjukvaruutveck-lare med flera.

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil

Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | www.hfonstret.se

H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och över-lägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion.

Fönster för generationer

SPs slutrapport visar att

många byggnader med väggkon-

struktioner som består av en trä-

regelvägg som isolerats med sty-

rencellplast eller styv mineralull direkt

utanpå en yttre skiva av gips eller ply-

wood och där puts applicerats på isole -

ringen, har fuktskador. För redan byggda

väggar där man misstänker skador re-

kommenderas noggranna undersökning-

ar.

Rapporten har tagits fram av Ingemar

Samuelson, professor vid SP Sveriges tek-

niska forskningsinstitut och Anders

Jansson, forskare på SP, på uppdrag av

Svenska byggbranschens utvecklings-

fond, SBUF, och FoU-Väst.

Vatten har trängt inSyftet med projektet var att kartlägga om-

fattningen av fuktskador i putsade, en-

stegstätade väggar, utvärdera konstruk-

tioner med avseende på fuktsäkerhet, ta

fram lämpliga åtgärder för redan byggda,

skadade väggar och att ge förslag till fukt-

säkra konstruktioner.

Det totala antalet byggnader som un-

dersökts är 821. Av dessa är 671 en-

bostadshus, 149 flerbostadshus och ett

kontorshus.

– Inventeringarna visar att det före-

kommer fuktskador och högt fuktinne-

håll i många byggnader. Skador förekom-

mer i hela Sverige utom i norr, konstate-

rar Ingemar Samuelson.

De flesta skador har orsakats av att vat-

ten trängt in vid otätheter. Redan små

sprickor och otätheter kan ge skador. An-

slutningen mellan fönster och vägg, in-

fästning av stuprör och lampor, genom-

föringar vid balkonger och skärmtak är

exempel på detaljer som har varit svåra

att få täta.

Åtgärder i byggda väggarEtt råd till de fastighetsägare som miss-

tänker att de har problem med sin putsa-

de, enstegstätade träregel vägg är att låta

genomföra en inventering av skadeutre-

dare med kunskap om mätteknik och hur

resultaten ska tolkas. Skadat mate rial ska

bytas och detaljer ska tätas på ett hållbart

sätt (till exempel med två stegstätning,

som innebär att vatten som kommer in

leds ut).

– Förekommer det omfattande tecken

på fukt och skador vid inventeringen be-

höver hela väggen byggas om, säger Inge -

mar Samuelson.

Andra konstruktioner utvecklasVid provningar i full skala i SPs laborato-

rium har regntätheten hos olika vägg-

system och olika detaljlösningar kontrol-

lerats vid olika regn- och vindbelastning.

Provningarna visar att det går att få väl

fungerande väggar i laboratoriemiljö om

detaljerna utförs så att vatten som kom-

mer in också leds ut.

I rapporten diskuteras tre konstruk-

tionsprinciper för putsade regelväggar.

Med väl genomtänkta och rätt utförda de-

taljer fungerar de vid provning i laborato-

rium.

• Tvåstegstätad, dränerad vägg med tåli-

ga material och väl utförda detaljer.

• Tvåstegstätad, dränerad och ventilerad

vägg med tåliga material och väl utför-

da detaljer.

• Modifierad, enstegstätad vägg med tåli-

ga material och väl utförda detaljer. D

Fotnot:

Informationsbladet ”SBUF Informerar

09:12” finns på www.sbuf.se och hela rap-

porten ”En undersökning om fuktproblem i

putsade husfasader som har träregelväggar

men ingen dränerande luftspalt” finns på

www.sp.se

FASTIGHETSFÖRVALTNING Mer än vartannat undersökt hus ned putsade

regelväggar är fuktskadat. Det visar SP Sveriges tekniska forskningsinstituts undersökning av

821 putsade hus runt om i Sverige. Ombyggnaderna kan kosta miljarder.

Vartannat hus med putsadregelvägg är fuktskadatAvmargot granvik, redaktör Husbyggaren


Tabell: SP

1.a sidan av SBUFs rapport

Informationsblad från SBUF.


Bergvärmepumpar har haft stor

framgång i Sverige och andra

länder. Det är vanligt att värma

hus och även kyla stora byggna-

der med berggrunden som värmekäl-

la/värmesänka för värmepumpar, som

har bevisat hög effektivitet och lönsam-

het.

Statistik om Sveriges värmepumpar

har visat att de är 300 procent effektiva.

De levererar tre gånger mer värme än den

som man betalar för. Två tredjedelar av

energin kommer från marken och är gra-

tis. Dessutom kan effektiviteten bli myc -

ket högre om man använder sådana

system för att kyla, som börjar materia -

liseras med stora anläggningar som Väl-

lingby centrum, Ikea Uppsala, Ikea Mal-

mö, med flera.

Fungerar som kylskåpNär man använder bergvärmepumpar för

att värma hus, fungerar de som ett kyl-

skåp som plockar energi ur maten så att

maten blir kallare och sedan skickar bort

värmen till baksidan av kylskåpet. Man

tar energi ur berget och skickar in ener-

gin i fastigheten för att värma upp loka-

lerna och tappvarmvattnet.

Det som gör att berggrunden blir en

attraktiv energikälla är att den håller en

relativt konstant temperatur året om,

oberoende av ändringar i lufttemperatu-

ren. Detta möjliggör att man kan ha ett

tryggt och driftsäkert system som kon-

stant kan leverera värme och kyla till alla

typer av byggnader med bra livslängd.

Markens ostörda temperatur strax un-

der markytan varierar på olika områden i

världen. Den kan uppskattas som årets

medelvärde av uteluftstemperaturen på

ett visst ställe. I Stockholm, till exempel,

är bergets medeltemperatur cirka 8 gra-

der Celsius vid 150 m djup (normala djup

för borrhål), vilket ligger nära utelufts-

temperaturens medelvärde. Temperatu-

ren i berget kan förväntas öka med djupet

med 1,5 grader Celsius per 100 meter.

Trots att bergvärmepumpar redan är

mycket effektiva finns det fortfarande

aspekter som kan förbättras för att göra

dem ännu bättre. Detta är ett av målen

med Energimyndighetens forsknings-

och utvecklingsprogram EFFSYS2, där

bland annat projektet ”Effektivt utnytt-

jande av energibrunnar” ingår. Med ener-

gibrunnar avses bergborrade hål som ut-

nyttjas för att utbyta värme med berget

via en värmepump.

Projektet genomförs vid institutionen

för energiteknik på KTH, där noggranna

temperaturmätningar genomförs i flera

borrhål med bland annat Distributed

Temperature Sensing (DTS) teknologi,

en avancerad temperaturmätmetod som

ger noggranna mätningar varannan me-

ter längs borrhålsdjupet. Figurerna 1 och

2 visar hur testanläggningar ser ut.

Studiens syfte är att ta fram rekommen-

dationer för att utbyta värme med berget

på ett effektivare sätt än det görs idag.

Vatten bär bättre än luftI Sverige är de flesta energibrunnarna na-

turligt fyllda med grundvatten, fast van-

ligtvis inte ända upp till ytan. Borrhåls-

ENERGI & MILJÖ Bergvärmepumpar kan göras effektivare. Räfflade slangar minskar

värmemotståndet på insidan. Ju närmare bergväggen slangen kommer, ju bättre kan värme -

växlingen ske. Och koldioxid kan bli en bättre köldbärare än en etanolblandning.

Slang intill bergväggen gereffektivare värmeväxlingAv josé acuña, doktorand, KTH

José Acuña är teknologie magister inom

maskinteknik med inriktning mot Sustai-

nable Energy Engineering. Han är doktorand

på institutionen för energiteknik vid KTH,

och med i projektet ”Effektivt utnyttjande

av energibrunnar för värmepumpar”.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Figur 1. Testrum. Foto: José Acuñ a

längden som är vattenfylld kallas för ak-

tiv borrhålslängd, detta på grund av att

värmeöverföringen mellan köldbäraren

och berget sker betydligt bättre genom

vatten än genom luft. Värmetransporten

i marken sker huvudsakligen genom vär-

meledningar, och värmeflödets storlek är

proportionell mot temperaturgradienten

och bergets värmeledningsförmåga, som

har stor betydelse för markvärmeväxla-

rens totala borrhålslängd.

Idag finns det en standardprocedur, ett

så kallat termiskt responstest som kan

tillämpas vid dimensionering av bergvär-

mepumpinstallationer, speciellt av större

anläggningar. I Sverige finns det utrust-

ning för denna mätning på Luleå teknis-

ka universitet och på Kungliga tekniska

högskolan.

Hamnar långt från väggDen dominerande metoden för att hämta

energi från berget är att växla värme ge-

nom cirkulation av en vätska (köldbära-

re) mellan en värmepump och en ener-

gibrunn i ett slutet system. Borrhålets

dia meter brukar vara mellan 100–140

mm, vilket betyder att det nästan inte syns

och att det tar liten plats på markytan.

Köldbäraren cirkuleras genom en

slang som förs ner i borrhålet, så kallad

markvärmeväxlare eller kollektor. Denna

består i de flesta fall av en polyeten slang

(PE40x2,4 mm) med U-form, det vill säga

en slang ner och en upp som är hopsvet-

sade i borrhålsbotten.

Detta är inte det effektivaste sättet att

växla värme med berggrunden. Med en

borrhålsdiameter 140 mm och slangar

som är 40 mm i diameter hamnar slang-

arna ofta onödigt långt från borrhålsväg-

gen. Dessutom har vi experimentellt kon-

staterat att det finns termiskt shuntflöde

mellan slangarna, som innebär att inte all

värme som utbyts med berget kommer

fram till borrhålstoppen. Dock är U-rörs-

kollektorer säkra och lätta att installera,

och har en relativt låg kostnad.

Minskar termiskt borrhålsmotståndKTH testar olika markvärmeväxlare för

att kunna visa på metoder som effektivi-

serar användningen av borrhålen. Några

kollektorer som testas visas i figur 3. Från

vänster till höger, en U-rörskollektor med

inre räfflor, en koaxial kollektor med fem

yttre kanaler och en cent rumkanal, och

ett vanligt U-rör med kläm mor som sepa-

rerar slangarna från varandra och place-

rar dem nära berget.

Tanken med räfflorna är att minska den

termiska resistansen som finns på slang -

ens insida. Förutom denna resistans finns

det två motstånd till som orsakas av: rö-

rets material och tjocklek samt grund-

vattnet eller fyllnadsmaterialet som finns

mellan slangarna och berget.

Detta förklarar varför vi testar olika

metoder för att lokalisera kanalerna så

nära bergväggen som möjligt. Syftet är att

minska det totala termiska borrhålsmot-

ståndet som finns mellan köldbäraren

och borrhålsväggen. Genom att minska

borrhålsmotståndet hoppas vi kunna visa

på metoder för att förbättra dagens

system med 10 procent.

Hög halt etanol Vätskan som vanligtvis cirkuleras runt i

markvärmeväxlarna är (i kalla länder) en

blandning av vatten med olika frys -

skyddsmedel, eftersom det finns en risk

för att vatten fryser på grund av de låga

temperaturerna. Frysskyddskapaciteten

beror på koncentrationen, och detta an-

passas till hur kall temperatur man har på

ett visst ställe.

I Sverige är det vanligt att använda 30-

procentig blandning av etanol plus 70

procent vatten, som ger frysskydd ner till

minus 15 grader Celsius. Etanol är en mil-

jövänlig produkt som i allmänhet inte

skadar miljön omkring borrhålet vid

eventuellt läckage.

Denna vanliga koncentration av frys -

skyddsmedel verkar vara onödigt hög –

åtminstone i Stockholm och södra Sveri-

ge – och detta leder till sämre värmeöver-

föring och högre tryckfall än nödvändigt.

Ju högre etanolhalt desto högre viskosi-

tet, vilket betyder att man skulle behöva

en starkare cirkulationspump och därför

högre elförbrukning, som sedan noteras

på elräkningen.

I våra testanläggningar har vi minskat

etanolhalten till 20 procent för att under-

söka om halten är lämplig. För att tempe-

raturnivåerna ska hålla sig vid normala

nivåer krävs det att systemet är väldimen-

sionerat.

Borrhålsdjupet måste anpassasTotalkostnaden för bergvärme påverkas

kraftigt av kostnaden för borrhålen. Att

borra en energibrunn kostar cirka 250

kronor per meter. Borrhålsdjupet är nor-

malt mellan 120 och 200 m för en famil-

jevilla, men det beror på effekten som

man vill ta ur berget. Man brukar dimen-

sionera borrhålet så att man får ut mellan

30–40 Watt per meter värme från ett

borrhål.

Ett längre borrhål är fördelaktigt då det

ger högre temperatur i borrhålet och där-

med högre värmefaktor för värmepum-

pen. Däremot finns det en större risk för

termisk kontakt mellan den nedåtgående

och uppåtgående slangen. Detta beror

självklart på hur snabbt köldbäraren cir-

kulerar i slangarna.



Figur 2. Forskningsborrhål. Temperaturen mäts både inne i kollektorn och i vattnet utanför i

princip varje meter ned. Mätverktyget ger en bild av exakt vad som händer i borrhålen vid

olika driftförhållande. Foto: José Acuñ a

En annan viktig del av projektet är sa-

marbetet med företaget ETM Kylteknik,

inom några försök för tvåfas termosifon.

Detta består av att använda koldioxid som

köldbärare.

Byter fas vid höga tryck

Vid de temperaturnivåer som man brukar

ha i Sveriges berggrund kan koldioxiden

vid höga tryck byta fas mellan flytande

form och gasform. Detta fasutbyte orsa-

kar att densiteten ändras och att vätskan

förflyttar sig på egen hand. Vi jobbar med

att demonstrera och visa på metoder för

att göra detta på ett lätt sätt så att vi ska

kunna effektivisera dagens bergvärme-

pumpar med ytterligare 10 procent.

Om Sveriges bergvärmepumpar antas

ge 6 TWh värme per år, skulle det genom

projektets framgång innebära en bespa -

ring av 0,2–0,4 TWh per år. Med dagens

elpris – cirka 0,9 kronor per kWh – skul-

le detta betyda en total besparing på 180–

360 miljoner kronor per år för konsu-

menterna.

Ur miljösynpunkt, med tanke på att

elektriciteten i Sverige kommer mest från

vattenkraft och kärnkraft som är kol -

dioxidfria energikällor, skulle utsläppen

av CO2 minska med 1 000–2 000 ton per år.

Genom att tillämpa våra resultat kom-

mer vi att ha två potentiella/alternativa

konsekvenser:

1. Vi behåller dagens borrhålsegenska-

per och ökar effektiviteten på hela

systemet genom bättre värmeöver-

föring, genom 10–20 procent effekti-

vare bergvärmepumpar.

2. Vi minskar dagens borrhålsdjup och

behåller dagens effektivitet. D

Fotnot:

Studien på KTH görs i samarbete med 33

industripartners: Avanti System AB, Brage

Broberg, Brunata, Comsol Multiphysics,

Cooly, Cupori AB, DTI, ETM Kylteknik,

Extena, Geosigma, Grundfos, Hydro -

research, Högalids elektriska, IVT, Lowte,

Lämpöässä, Manil Bygg, Mateve Oy, Muovi-

Tech, NeoEnergy, Nibe, Nordahl fastig -

heter, Palne Mogensen AB, Pemtec AB, SEEC

AB, Svep, Sweco, Thermia, Thoren, Tommy

Nilsson, Uponor, Wilo och Äska rör. Se mer

på www.energy.kth.se/energibrunnar


Figur 3. Olika markvärmeväxlare som testas. Foton: Mouvitech, KWH Pipe, Finland och José Acuñ a

P


Utanför Runde, en klippö iNorge som är känd för sinamängder av lunnefåglar och havssulor, testar Vattenfall våg-

kraft.Det är inte en demonstrationsanlägg-

ning som ska visa att vågkraft fungerar.Snarare tvärtom:

– Vi ska se vad som går sönder först, sä-ger Ulf Tisell, programledare för Vatten-falls vågkraft sedan programmet startadevid nyår 2009. Han har arbetat på Vatten-fall sedan 1970-talet, nästan hela tidenmed vattenkraft.

Vattenfalls inriktning är vågkraft i denvärsta miljön, där de största vågornafinns, och på stort djup.

Bojar tar upp kraftenDen teknik som används vid Runde är densvenska Seabased, som utvecklats underledning av professor Mats Leijon i Upp-sala. Bojar vid ytan tar upp vågornas kraft.De drar i linor som driver linjärgenerato-rer på bottnen, skyddade mot de våldsam-ma krafterna vid ytan.

Även ställverken ska ligga på bottnenoch leverera växelström med kabel in tillland.

De vågkraftverk som sjösätts vid Run-de är byggda för de betydligt lojare vågor-na på den svenska västkusten där de tes-tats i liten skala sedan år 2006.

Men Vattenfall är alltså mer intressera-de av Atlanten och driver projekt på Ir-land och i Skottland.

Mer ruter i vågornaAtt Vattenfall satsar på Skottland och Irland beror på två saker. De är enligt UlfTisell de mest drivande länderna i värl-den och ger mest bidrag för vågkraftspro-ducerad el, cirka 2,50 kr/kWh de närmas-te åren. Och det finns tio gånger mer krafti vågorna där jämfört med svenska kuster.

Fördelen med vågkraft ute till havs ut-trycker Ulf Tisell enkelt:

– Det finns inte så många grannar tillett vågkraftverk.

Det finns alltså inte så stor risk förkrångliga tillståndsprocesser som förnästan allt annat: kärnkraft, kolkraft,vindkraft, vattenkraft…

Det, och förhoppningen om en rimligkostnad inom rimlig tid, är en huvudför-klaring till att alla stora europeiska kraft-bolag satsar på vågkraft, förutom Vatten-fall även Fortum, Eon, norska Statkraft,tyska RWE och franska EDF, och även endel amerikanska kraftbolag. Och oljebo-lag som Chevron och Statoil.

– Oljebolagen ser krafterna på plattfor-marna.

Ska klara jättevågVattenfalls Ocean Energy, som mest arbe-tar med vågkraft men även med tidvat-tenkraft med mera har nu ett 20-tal an-

ställda. Eftersom varken Vattenfall ellerkonkurrenterna avslöjar sin budget så gårdet inte att veta vem som just nu satsarmest, men ”det kan vara” Vattenfall enligtUlf Tisell.

Vattenfall satsar inte bara pengar, utanäven prestige i vågkraften. Vattenfalls VDLars G. Josefsson har förklarat att våg-kraft är viktig för att nå Vattenfalls kli-matmål.

Men det pratades ju om vågkraft re-

dan på 1970-talet, och det blev det ju in-

get av med?

– Då kom den vid alldeles fel tid. Detfanns inga incitament, säger Ulf Tisell.

– Då var elpriset lågt, och kraftin-dustrin ”öste in allt vi kunde” på kärn -kraften. Idag är elpriset 60–70 öre/kWhoch vi tror att det stiger.

Då var det entusiaster vid universitetoch liknande som drev verksamheten.Idag är det privata uppfinnare, oftast meddoktorsgrad och med stark koppling tillmarin verksamhet.

Då fanns det heller inte bra datormo-deller som hjälp för att sålla bland kon-cepten.

– 1970-talskoncepten såg bra ut i tank.Men världen är inte en tank!

Datormodeller klarar en hel del, meninte de mest extrema situationerna. Ochdet är där det avgörs. Det första kravet påett vågkraftverk är att det inte ska slåssönder av en jättevåg.

De ska dimensioneras för att klara enbra bit över 20 meters våghöjd.

Tar tid trimmaEtt vågkraftverk har tre driftlägen: ett förnär vågorna är för små för att ge någonnyttig energi, ett när energiproduktionenär i proportion till våghöjd och ett ”safetymode” när man inte kan utnyttja all ener-gi och där det viktiga är förhindra attverket skadas.

ENERGI & MILJÖ Det finns en stor potential för att utvinna energi ur vågor.

Flera olika tekniker utvecklas och sjösätts nu i rask takt. Vågkraftverken byggs i betong och

stål och det är möjligt att de kan bli en ny svensk exportprodukt.

Vågkraftverk kan bli storsvensk exportproduktAv fredrik lundberg, frilansjournalist

– De bästa vågorna finns runt femtionde

breddgraderna, säger Ulf Tisell som leder

Vattenfalls satsningar på vågkraft.

Foto: Vattenfall

När väl det problemet är löst så kom-

mer man att hålla på att ”fila och putsa” i

många år på att få energiproduktionen så

effektiv som möjligt, menar Ulf Tisell.

Det finns inget kommersiellt vågkraft-

verk i världen. Det finns bara ett antal pi-

lotförsök. Men det som ger hopp om ett

ganska snart genombrott är att om det

fungerar i liten skala så talar det mesta för

att det fungerar i stor skala.

Man bygger inte större bojar, utan fler

bojar och samma sak är det med de många

andra vågkraftsteknikerna.

Inte större, bara fler. Då behövs inga

riskfyllda omdimensioneringar med nya

temperatur- och ångdata som för kärn -

kraftverk och bränslekraftverk. Det tog

25 år för kärnkraftverken att ta steget från

ubåtsreaktorer till de 1 000 megawatts

verk som blev standard. Det tog ungefär

lika lång tid för vindkraften att ta sig från

55 kilowatt till dagens 3–5 megawatt och

få dem att fungera bra.

Planerar stort verk

Vattenfall har nu som mål att ha en färdig

ansökan för ett stort vågkraftverk, i ska-

lan 100–200 megawatt år 2012. Det är un-

gefär hundra gånger större än något som

byggts hittills.

Och det brinner i knutarna, eftersom

bidragen för demonstrationsanläggning-

ar bara är kända för några år framåt.

Det gäller i Skottland och på Irland där

Vattenfall arbetar med två olika tekniker,

Pelamis och Wavebob. Och det gäller i

Sverige där Fortum ska få besked i höst

från Energimyndigheten om man får

pengar (ungefär hälften, 80 miljoner kro-

nor) för att bygga en 10 megawatts Sea -

based-anläggning med 450 bojar utanför

Sotenäs i Bohuslän.

– Om vi får stöd kan vi ta ett investe -

ringsbeslut, säger Göran Hult ansvarig

för Fortums vattenkraft.

Projektet beräknas kosta 250 miljoner

kronor.

– Det ser bra ut. Vi har inte sett några

fundamentala problem.

Om anläggningen byggs blir den störst

i världen – om inte ett ännu större projekt

hinner lanseras innan den är igång.

10 megawatt låter inte så mycket, men

betyder ändå att Seabased går från hant-

verksmässig tillverkning till en riktig

fabrik.

– Då har vi hjälpt vågkraften ännu

närmre kommersialisering.

Underhållet kostar

Göran Hult tror inte att det kommer att

behövas särskilt mycket underhåll, men

det underhåll som blir är dyrt. Dykare kan

inte vara nere länge på 40 meters djup.

Vattenfall jobbar med ännu större djup,

och Ulf Tisell menar att underhållet i hu-

vudsak måste ske genom att man bogse-

rar in verken till land.

Han illustrerar med Pelamis-tekniken

som Vattenfall stöder i Skottland. Den lik-

nar han vid ett 300 meters tunnelbanetåg

med cylindriska element som ligger näs-

tan nedsänkta i vattnet. Elementens våg -

rörelser överförs med kolvar till högt

tryck i hydraulolja, och den kraften driver

generatorer.

Man kan stå upprätt inne i elementen.

Men under drift skulle de i så fall fungera

som en automatisk potatisskalare. Man

har inte huvudet kvar så länge!



Pelamis består av flytande element. Elementens vågrörelser överförs med kolvar till högt tryck i hydraulolja och kraften driver generatorer.

Foto: Vattenfall

Det hittills största vågkraftsförsöketgjordes utanför Portugal med just Pela-mis. Det drabbades av dels finanskrisensom fick huvudägaren att gå i konkurs,dels av tekniska problem.

Men Ulf Tisell tror att det är igång igeninnan årets slut.

– Alla har bekymmer, och har de intebekymmer så tror vi inte att de lever, säger han obekymrat.

Stor potential

Vattenfalls ambition är att ha 30 TWhvågkraft till 2030, ungefär hälften av vadkärnkraften i Sverige ger idag.

Potentialen är i alla fall väldigt stor.Utan för Norges kust finns 500 TWh, merän hela Nordens elförbrukning. UtanförStorbritannien finns 840 TWh, utanförIrland 525 TWh.

– De bästa vågorna finns runt femtion-de breddgraderna, påpekar Ulf Tisell.Där det finns stora befolkningscentra,även till exempel Japan.

I Östersjön är det mindre, 25 TWh, var -av tio i Sverige men det mesta i östra Östersjön, eftersom det är mest västvin-dar där, enligt Göran Hult.

Vattenfall är inte så intresserat av Östersjön. Det är svårare att få ekonomi ikraftproduktion med mindre vågor, mendet kan nog utvecklas teknik för det ock-så, menar Ulf Tisell.

En fördel med vågkraft jämfört medvindkraft är att den är jämnare.

– Om det slutar blåsa, går vågkraft-verket ett halvt dygn till, säger GöranHult.

– Den kan också förutsägas bättre, där-för att man kan bevaka vågorna med sa-tellit, säger Ulf Tisell.

Olika tekniker utvecklas

En förbryllande faktor med vågkraften äratt de olika prototyperna ser så olika ut.Fortum arbetar med en annan teknik,Waveroller, i Portugal. Den tar upp un-dervattensvågor med ”svängdörrar” på

grund botten enligt Göran Hult, och ärinte direkt en konkurrerande teknik tillSeabased.

Ulf Tisell säger att visst är det lite spre-tigt i början, men att det är bra med kon-kurrens. Vattenfall kommer att satsa påminst två tekniker, dels för att inte varaberoende av en tillverkare, dels för att inteett systemfel ska slå ut allt på en gång.

Han bedömer att Pelamis ligger ut-vecklingsmässigt främst, men kanske inteär bäst.

Enligt Göran Hult ligger Seabased när-mast kommersialisering.

Och vad är kommersiell vågkraft?Vattenfall räknar med att vågkraft un-

der demonstrationsfasen ska gå med vinst,förutsatt en subvention på 2,5 kr/kWh.Produktion i den kommersiella fasen skainte kosta mer än en krona/kWh.

Blir som konstgjorda rev

Om vågkraften tar fart så blir den en storoch tung industri. Redan inför Fortums


Seabased vågkraftsteknik utnyttjar höjdskillnaden mellan vågtopp

och dal. En direktdriven permanentmagnetiserad linjärgenerator är

särskilt konstruerad för att ta vara på energin i vågornas upp- och

nedgående rörelser med hjälp av en boj på ytan. Illustration: Vattenfall

Vattenfall testar tekniken med Wavebob i Skottland och på Irland. I

en stor flytande boj finns elaggregatet med turbin och generator. En

hängande klump tar upp vågenergi på stora djup. Foto: Vattenfall

P

10-megawattare anställer Seabased ett

50-tal personer för att kunna producera

5–8 aggregat per dygn. Fortum Sveriges

VD Christian Lundberg har till och med

uttryckt förhoppningen att fabriken i

Sotenäs med några hundra anställda kan

bli ”starten på en riktigt tung svensk ex-

portindustri”.

Att vågkraften blir svensk är förstås

inte säkert. Ulf Tisell fruktar den ameri-

kanska konkurrensen; att den stora ame-

rikanska betalningsförmågan gör att allt

fokuseras dit.

Tungt blir det i alla fall. Bara ytdelarna

för ett Pelamis-aggregat på 750 kilowatt

väger ungefär 700 ton. Det blir mycket

stål och betong.

Det låter inte så miljövänligt. Men på

mjuka bottnar fungerar konstruktioner-

na som ett slags konstgjorda rev. Musslor

och kräftdjur söker sig dit och effekten

väntas bli både mer biomassa, mer fisk

och fler arter.

– Vattenfall letar efter biologiska pro-

blem, men hittills har inget besvärande

framkommit, säger Ulf Tisell.

Landskapspåverkan blir också obetyd-

lig. Däremot innebär vågkraften ett in-

trång för sjöfart och fiske, det senare

kanske inte till nackdel för miljön. D


Intresset för energi- och mil-jöklassning av byggnader växersnabbt – precis som antalet klass-ningssystem. Det finns inget gemen-

samt standardsystem för miljöklassningav byggnader i Sverige. Det är upp till an-vändaren att ta reda på vilken metod somtjänar hennes eller hans syfte bäst.

Hur en miljöbedömning ska genom-föras och vad den innehåller, det bestäm-mer och definierar systemets ägare.

Etablering pågårDe kartläggningar som gjorts visar att detfinns en uppsjö metoder som håller på attetableras i Sverige, både svenska och ut-ländska. De flesta resulterar i någon formav märkning, men de som inte kommit sålångt erbjuder oftast publicering på denegna hemsidan för att bekräfta byggna-dens miljöstatus. En del av klassifice -ringssystemen kräver utredningar av spe -ciellt certifierad personal, men påfallan-de många är enklare och möjliggör att densökande parten själv kan göra myc ket avjobbet.

Metoderna har utvecklats vid olika till-fällen, har skiftande syften och värderarpå olika sätt. I mycket grova drag kan man

säga att de svenska metoderna har riktatin sig mycket på innemiljö och kemika -lier, medan de utländska metoderna merinriktats på energianvändningens ochmaterialens inverkan på den yttre miljön.

Äldst är det brittiska Breeam som in-spirerat tillkomsten av andra system somtill exempel det amerikanska Leed. Nyastär Bygga-bo-dialogens Miljöklassad bygg -nad, som är ett helsvenskt verktyg utarbe-tat för svenska förhållanden.

Ingenting hindrar att man klassar enbyggnad enligt flera system.

Stora företag satsarMedan den nya helsvenska modellen ochmånga andra metoder sprider sig påmarknaden pågår en orolig diskussionom kundernas eventuella ointresse för attbetala mer för miljöklassade lokaler.

Frågan om huruvida miljöklassning lö-nar sig framstår i skenet av utvecklingensom högst akademisk. Bollen är redan irull ning och de stora byggföretagen mil-jöklassar nu sina byggnader allt oftare, ef-tersom det på marknaden finns en efterfrå-gan från stora aktörer som är måna om sittrykte som moderna, ansvarsfulla företag.

Skanska deklarerade i början av året att

de satsar på Leed som sin internationellamodell. Konkurrenten NCC har valt attarbeta med Breeam. Leed lägger störrevikt vid innemiljö och hälsa än Breeamsom har miljöpåverkan i fokus.

Svårt hitta underlagDet kan vara svårt att hitta den metod manfår ut mest av. En del metoder behandlarbara energifrågorna, andra hanterar en-bart byggprodukter och någon annan tarupp både energi- och miljöfrågor etcete-ra. En del metoder är svåra att få fram in-formation om därmed svåra att värdera.Det kan vara att det saknas uppgifter omeventuella livscykelanalyser, eller att detsaknas ett kontor, en person att fråga elleren hemsida med information.

Husbyggaren har ställt samman en lis-ta över en mängd svenska och internatio-nella metoder. Listan är inte heltäckande,till exempel så finns inte Passivhus, Mil-jöklassad byggnad, Minergie eller Greenbuilding med, eftersom vi inte fått framtillräckligt med underlag. D

Källor: KTH, högskolorna i Gävle och Borås,

Formas, respektive organisations webbsida,

med mera.

ENERGI & MILJÖ På gång att välja metod för miljöbedömning? Då förstår vi att

du har mycket att göra. Det finns en uppsjö av klassificeringssystem för miljö och energi inom

bygg- och fastighetssektorn. Husbyggaren guidar dig i metoddjungeln.

Så hittar du rätt bland allamiljöklassningssystemAvmariewallin, frilansbyrån Rakt på sak



Metoder som värderar områdena ENERGI, RESURSER ochINNEMILJÖ för en hel byggnad

SVENSKA METODER som enbart bedömer kriterierEko-Logg ESAM AB

Fastighetsdiplomering, Göteborgs stad, miljöförvaltningen

Miljöbedömning av fastigheter, Tyréns AB, Byggekologi

Miljömanualen, WSP Environmental

Miljöpositionering, Sweco FFNS

Miljöstatus för byggnader, MFB Ekonomisk förening

Svanenmärkningen av småhus, SIS Miljömärkning AB

SVENSKA METODER som även inkluderar livscykelanalysEcoEffect, Högskolan Gävle/KTH

Hållbar byggnad, IVL Svenska Miljöinstitutet

UTLÄNDSKA METODER som enbart bedömer kriterierBreeam, BRE (Building Research Establishment), Storbritan-

nien

Leed, U.S. Green Building Council, USA

GB Tool, iiSBE (International Initiative for a Sustainable Built

Environment), Kanada

Casbee, JSBC (The Japan Sustainable Building Consortium),

Japan

Ekoprofil, Stiftelsen Byggsertifisering, Norge

PromisE, Motiva, Finland

UTLÄNDSKA METODER som även inkluderar livscykelanalysBeat, Danish Building Research Institute, Danmark

Envest, BRE (Building Research Establishment), Storbritan-

nien

Eco-Quantum, IVAM Environmental Research, Holland

Legep, Universitet i Karlsruhe, Tyskland

Lisa, BHP Research, Australien

Metoder som fokuserar på ENERGI

SVENSKA METODERBV2, CIT Energy Management AB

Fastighetsenergiprogrammet, Energi vision i Stockholm AB

Svensk miljöbesiktning, EnviroTech

Miljöbelastningsprofilen, Carl Bro, Stockholm Stad (C+D)

Metoder som fokuserar på INNEMILJÖ

SVENSKA METODERDeklaration av bostäder, skolor och förskolor, Boverket

MIBB+, Sabo, Fastighetsägarnas riksförbund, Hyresgäst -

föreningen, HSB

P-märkning av innemiljö, SP

Svensk miljöbesiktning, EnviroTech (B + C)

Metoder som fokuserar på val avMATERIAL OCH KONSTRUKTIONER

SVENSKA METODER som enbart bedömer kriterierBarabtrappan, Carl Bro Barab

Basta, Byggsektorn

Milab Miljöbedömning av byggvaror, Milab Ekonomisk

förening

Prioriteringsguiden och Prio, Kemi kalieinspektionen

SVENSKA METODER som även inkluderar livscykelanalysByggd miljö, Locum, White m fl

Byggvarudeklarationen, Byggsektorns kretsloppsråd

EPD Environmental product declaration, Miljöstyrningsrådet

Folksams byggmiljöguide, Folksam

Guide för materialval, Tyréns AB Bygg ekologi

Miljöbelastningsprofilen, Carl Bro, Stockholm Stad (C+D)

Sunda hus, miljödata, Sunda Hus

UTLÄNDSKA METODER som även inkluderar livscykelanalysAthena, Athena Sustainable Materials Institute, Kanada

Bees, Nist (National Institute Of Standards And

Technology), USA


GREEN BUILDINGS

Användningsområde: EnergiAllmän beskrivning: Projektet startades av EU-kommissio-nen 2005. Syftet är att minska energianvändningen och främ-ja byggande av energisnålare kontors- och industribyggnadergenom effektivisering, information och goda exempel. Ett avmålen med Green Building är att minska utsläppen av kol-dioxid. För att bli certifierad måste nya byggnader förbru-ka 25 procent mindre energi än vad som anges i Boverketsnormer för nybyggnation. Vid renovering av befintligabyggnader ska energiförbrukningen minska med minst 25procent. Man kan vara med antingen på företagsnivå eller påfastighetsnivå.Omfattar: Kontors- och industribyggnader. Nya byggnaderoch befintliga.Kriterier: Energiledningssystem, miljöpolicy samt detaljera-de energiberäkningar.Så här fungerar det: Det ansökande företaget gör en inven-tering och beskriver energianvändningen i den aktuella bygg-naden. Det kan företaget göra självt eller ta hjälp av ett av deGreen Building-stödjande företag som finns listade på webb-sidan. En åtgärdsplan med energieffektiviseringsåtgärder tasfram. Ansökningsmallen finner man sedan på Fastighetsägar-nas webbsida. Den skickas tillsammans med en beskrivning av

energiledningssystemet, miljöpolicyn samt de detaljeradeenergiberäkningarna till Fastighetsägarna. Ansökan om med-lemskap granskas i enlighet med EU-kommissionens regler aven beslutsgrupp från Fastighetsägarna som utser företaget tillGreen Building Partner. Därefter måste åtgärdsplanen genom-föras och återrappor tering till Fastighetsägarna och EU-kom-missionen ske årligen.Ägare/förvaltare: EU-kommissionen/FastighetsägarnaHemsida: www.svefast.se www.eu-greenbuilding.org


LÅGENERGI/PASSIVHUSAnvändningsområde: Energi och inomhusmiljöAllmän beskrivning: Passivhus är välisolerade byggnadersom till stor del värms upp genom den energi som redan finnsi huset. De första passivhusen i Sverige stod klara i Lindås år2001. EU diskuterar att genomföra en byggnorm för nybyggna-tion som föreskriver passivhusstandard från år 2016. Rikt -linjerna för passivhus är att byggnaden inte får göra av medmer än 15 kWh/m²/år. De svenska normerna för passivhusär att tillförd effekt inte får överstiga 10 W per kvadrat -meter för flerbostadshus och 12 W per kvadratmeter för fri-liggande hus. Omfattar: Bostadshus, skolor och förskolor, i dagsläget.Kriterier: Uppfylla normen för svenska passivhus (se ovan).Effekt och energibehov (uppvärmning, varmvatten, fastig -hets el).Köpt energi (viktad köpt energi).Innemiljö (ljud, termisk komfort).Övriga byggnadskrav (luftläckning, fönster, mätning).Så här fungerar det: Det finns ännu ingen svensk certifieringav passivhusen. En ny svensk kravspecifikation håller på att arbetas fram. Idag kan man beställa en grundmall för bedöm-ning från Passivhuscentrum. Energiberäkningarna i ansökan

granskas och bedöms av Passivhuscentrums experter. De hussom blir godkända kommer med på projektets hemsida.Ägare/förvaltare: Hans Eek, arkitekt och PassivhuscentrumHemsida: www.passivhuscentrum.se

P


MINERGIE

Användningsområde: Energi, men finns även i utvidgade

versioner som till exempel inkluderar miljöpåverkan.

Allmän beskrivning: Minergie är ett schweiziskt system som

startades 1998 och är nu frekvent förekommande på hem-

maplan. Det förvaltas av en ideell förening. I Schweiz ger en

del banker rabatt på räntan för certifierade Minergiehus.

Cirka 12 procent av de nybyggda bostäderna och 15 procent

av de nybyggda kontoren är certifierade.

Omfattar: Nya och ombyggda hus: bostäder, kontor, loka-

ler, skolor med mera.

Kriterier: Energi, viktad energianvändning, luftomsättning,

luftväxling, termisk komfort sommartid samt byggnadsteknik.

Inga speciella krav på inomhusklimat.

Så här fungerar det: Organisationen har lokala certifierings-

kontor som bedömer och utfärdar certifikat. En certifiering

gäller i fem år, under förutsättning att verksamheten i lokaler-

na inte förändras.

Det är främst två sorters märkning som används. Minergie

är standard för lågenergihus som har tjugo procent lägre upp-

värmningsbehov än den reguljära normen. Minergie-P är

standarden för passivhus och har åttio procent lägre uppvärm-

ningsbehov.

Ägare/förvaltare: Föreningen Minergie (AMI)

Hemsida: www.minergie.ch

MILJÖKLASSAD BYGGNADAnvändningsområde: Energi, inomhusmiljö och kemiska

ämnen

Allmän beskrivning: Ett klassningssystem som har tagits

fram av svenska experter och forskare i samarbete med före-

tag och myndigheter inom bygg- och fastighetssektorn. Mil-

jöklassad byggnad ger underlag för att analysera hur inom-

husklimat och hälsoförhållanden kan förbättras, hur före-

komsten av kemiska ämnen kan reduceras samt hur energi-

användning och driftkostnader kan sänkas. Märket Mil-

jöklassad byggnad är en garanti för att byggnaden har klas-

sats enligt en vetenskaplig metod och att inventeringen

finns dokumenterad. Miljöklassningen är frivillig.

Omfattar: Alla typer av byggnader. Systemet är främst utveck-

lat för befintliga byggnader som varit i bruk minst ett år, där de

tekniska systemen har använts eftersom det är byggnadens

faktiska funktion som ska bedömas. Byggnader kan dock pre-

liminärklassas under projekteringen.

Kriterier: Energideklaration (energianvändning/köpt ener-

gi, energibehov och energislag).

Innemiljö (ljudmiljö, luftkvalitet, termiskt klimat, fukt, vat-

ten).

Kemiska ämnen (inventering av särskilt farliga ämnen, doku-

mentation av byggvaror och kemiska ämnen, utfasning av

särskilt farliga ämnen).

Särskilda miljökrav för byggnader med eget VA-system (av-

lopp, dricksvattenkvalitet).

Så här fungerar det: Byggnaden betygsätts dels inom tre om-

råden: energi, innemiljö och kemiska ämnen, dels tillsam-

mans. Slutbetyget blir antingen guld, silver, brons eller klassad

byggnad. En stor del av klassningen kan fastighetsägaren göra

själv med hjälp av instruktioner från Bygga-bo-dialogens hem-

sida. För att resultatet ska få större trovärdighet rekommen-

deras dock att klassningen genomförs eller kontrolleras av

konsult med relevant kompetens.

Ägare/förvaltare: Bygga-bo-dialogen, ett samarbete mellan

företag, kommuner, myndigheter och den svenska regeringen.

Hemsida: www.byggabodialogen.se PFortsättning s. 28�P


LEED

Användningsområde: Energi, resurser och innemiljö.

Allmän beskrivning: Leed är en förkortning för Leadership

in Energy and Environmental Design. Det är ett system som

utvecklats av US Green Building Council för att främja en hel-

hetssyn på byggnader. Det syftar till att vara ett så miljörik-

tigt byggande som möjligt. Det finns flera gröna märknings -

system av hela byggnader i USA, men Leed är det domine-

rande. Det är spritt bland stora fastighetsägare även utan-

för USA. I Sverige används det bland annat av Skanska.

Omfattar: Kommersiella fastigheter och bostäder.

Kriterier: Hållbar planering, vatten, energi, material

och andra byggresurser, inomhusmiljö, innovativ design.

Så här fungerar det: Klassning kräver dokumentation. Syste-

met ger ett poäng per krav som uppfylls. Totalsumman avgör

betyget, som kan vara certifierad, silver, guld eller platina.

Klassningen måste göras av certifierade Leed Accredited Pro-

fessionals, med utbildning från Green Building Certification

Institute.

Ägare/förvaltare: US Green Building Council (USGBC)

Hemsida: www.usgbc.org

P-MÄRKNING

Användningsområde: Byggprodukter, innemiljö

Allmän beskrivning: P-märket står för att produkten är

granskad och tillverkningskontrollerad enligt de regler som

finns för varje produktområde. P-märkning utförs av Sitac,

certifieringsorgan inom bygg-, installations- och anlägg-

ningsområdet. CE-märkning redovisar produkternas egen-

skaper. P-märkningen kompletterar den genom att säkerstäl-

la att produkterna även uppfyller kraven i den svenska lagstift-

ningen. Den ger också möjlighet till kvalitetssäkring och de-

klaration av fler egenskaper än de som ingår i CE-märkning-

en. P-märkningen är ett bevis för att produkten håller sig

inom de utlovade normerna och att den effekt eller bespar-

ing som anges verkligen uppnås. Sitac utfärdar också per-

soncertifikat för olika godkända kompetenser.

P-märkning av innemiljö i byggnader är en del av kva-

litetssäkringssystemet Sund Innemiljö. Certifieringsorgan för

metoden är SP Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås.

Omfattning: Byggnadsmaterial, innemiljö i byggnader.

Kriterier: Villkoren i certifieringsreglerna beskrivs för varje

produktområde. Kraven är alltid minst de som lagstiftningen

ställer. Högre eller ytterligare krav ställs när marknaden har

önskemål eller behov av det.

Så här fungerar det: Ansökan görs skriftligt till SP Sitac, via

brev, fax eller e-post. Till ansökan fogas en beskrivning av pro-

duktens avsedda användning, monteringsanvisning, eventuel-

la provningsrapporter, kortfattad beskrivning av den kvalitets-

kontroll som görs under tillverkningen och eventuella andra

handlingar som kunden skickar. Efter en första granskning hur

resultaten stämmer med kraven i aktuella regler – till exempel

Boverkets bygg- och konstruktionsregler – får kunden ett

kompletteringsbesked. Det innehåller information om vilka

justeringar, eller kompletteringar som behövs. När dessa har

åtgärdats utfärdas godkännandet. Ett godkännande har nor-

malt en giltighetstid på fem år.

Ägare/förvaltare: SP Sitac

Hemsida: www.sitac.se

P



BREEAM

Användningsområde: Energi, resurser och innemiljö

Allmän beskrivning: Breeam är ett brittiskt system som utar-

betades på 1990-talet av det statliga företaget BRE, som nu-

mera är privat. Det finns flera olika versioner av systemet, an-

passade efter byggnadstyp. Den internationella versionen

anpassas till brukarlandets förutsättningar, lagar, standar-

der, miljöproblem med mera. Värderingen sker enligt stan-

dardprocedurer som utvecklats av BRE. Byggföretaget

NCC använder Breeam när de miljöklassar sina lokaler.

Omfattar: Alla typer av byggnader. Omfattar byggnaden

som helhet. Finns även varianter för program- och projekter-

ingsskedena samt för drift och underhåll.

Kriterier: Ledning/management, hälsa och välbefinnande,

energi, transport, vatten, material och avfall, markanvänd-

ning, ekologi samt förorening.

Så här fungerar det: Certifieringen måste utföras av en av

BRE-utbildad konsult, en Operating Contractor. Denne har

särskilda konsulter, assessors, till hjälp med värderingen. Vär-

deraren skriver en preliminär rapport med förslag på förbätt-

ringar och ger goda råd under tiden åtgärder vidtas. Byggna-

den får ett preliminärt slutbetyg: godkänd, bra, mycket bra, ut-

märkt eller enastående. En kontroll görs efter inflyttning.

Slutrapporten granskas av BRE, som kan utfärda ett certifikat

som gäller på obegränsad tid.

Ägare/förvaltare: Brittiska Breeam (BRE’s Environmental

Assessment Method)

Hemsida: www.breeam.org

BASTA

Användningsområde: Materialval

Allmän beskrivning: Basta är en förteckning över byggvaror

som uppfyller grundläggande krav beträffande miljö- och häl-

sofarliga egenskaper. Syftet är att minska användningen av de

allra farligaste byggvarorna. Systemet premierar de varor vars

innehåll är känt och som inte innehåller ämnen med de mest

miljö- och hälsofarliga egenskaperna. Det är själva varan som

kontrolleras, inte dess livscykel. Basta är frivilligt och tanken

är att beställaren ska kräva att listade varor används och leve-

rantören ska ansvara för innehållet i de Basta-registrerade

varorna. Basta har utvecklats i samverkan med aktörer inom

hela byggsektorn.

Basta och Byggvarubedömningen (BVB), som också är

ett system för miljöanpassat produktval, har inlett ett sam -

arbete för att ta fram gemensamma kriterier för bedömning av

byggprodukters kemiska egenskaper och för att sam ordna sina

bedömningskriterier.

Omfattar: Byggprodukter

Kriterier: Kraven utgår bland annat från den europeiska ke-

mikalieförordningen Reach, svenska kemikalieinspektionens

regler och nationella miljömål. Kriterierna bygger snarare på

ämnenas inneboende egenskaper än på de dokumenterade ris-

kerna.

Så här fungerar det: Det är leverantören som registrerar en

vara i databasen Basta, som är fritt tillgänglig via Internet. För

att få behörighet att göra det måste leverantören genom olika

typer av dokumentation kunna styrka varans innehåll. Fristå-

ende granskare gör därefter stickprovskontroller hos leveran-

törerna för att försäkra sig om att de uppgifter som lämnats är

tillförlitliga och trovärdiga. En vara som inte håller vad den lo-

var stryks från listan. Om bristerna är stora kan leverantören

uteslutas ur systemet.

Ägare/förvaltare: IVL Svenska miljöinstitutet är huvudäga-

re i Basta. Många stora byggföretag och fastighetsägare står

också bakom Basta.

Hemsida: www.bastaonline.se

P


BYGGVARUBEDÖMNINGEN

Användningsområde: Produktval

Allmän beskrivning: Byggvarubedömningen (BVB) är ett

webbaserat verktyg som underlättar val av byggnadsmaterial

som är bra för miljön. I databasen finns miljöbedömningar för

de mest använda produkterna. De granskas ur ett brukar-,

hyresgäst- och fastighetsägarperspektiv.

Basta, som också är ett system för miljöanpassat pro -

duktval, och BVB har inlett ett samarbete för att ta fram

gemensamma kriterier för bedömning av byggprodukters

kemiska egenskaper och för att samordna sina bedöm-

ningskriterier.

Omfattar: Byggprodukter

Kriterier: Kemiskt innehåll, ingående material, produktion,

distribution, byggskede, bruksskede, rivning, rest- och avfalls -

produkter, inomhusmiljö.

Så här fungerar det: BVB bedömer byggprodukter ur ett

bredare livscykelperspektiv än till exempel Basta. De olika om-

rådena värderas var för sig. Därefter görs en sammanvägd be-

dömning av produkten/varan.

Underlaget består av byggvarudeklartioner (BVD) från leve-

rantörerna, upprättade enligt Kretsloppsrådets mall plus ett

säkerhetsdatablad och ett varuinformationsblad.

Resultatet av bedömningen redovisas genom att produkten

får betyget Rekommenderas, Accepteras eller Undviks.

Ägare/förvaltare: Byggvarubedömningen, ekonomisk för -

ening

Hemsida: www.byggvarubedömningen.se


Basta har blivit två register.

Liksom tidigare finns Basta-re-

gistret med produkter som kla-

rar alla Bastas egenskapskrav.

Nu tillkommer dessutom ett Beta-regis-

ter, där kraven är lite lättare för de så kal-

lade riskminskningsämnena, men där le-

verantörernas kännedom om innehållet i

produkten ger riskinformation för en

säkrare användning av byggmaterial.

Samtidigt inleder Basta samarbeten

med Byggvarubedömningen och Docu-

byggfakta för att göra det enkelt för an-

vändaren att välja rätt material för bygg-

nader.

Hjälp att prioriteraMed leverantörernas egendeklarationer

av sina produkter tillsammans med sy s -

temrevisioner från Basta-online tillhan-

dahåller Basta-systemet register över

produkter som inte innehåller ämnen

med egenskaper enligt Bastas kriteriedo-

kument. Med det nya Beta-registret tas

ännu ett steg.

– Med Beta-registret tillhandahåller

Basta nu även en databas med produkter

som inte klarar alla Basta-kraven, men

där leverantörernas kännedom om inne-

hållet i produkten ger riskinformation för

bättre användning, säger Lars Jarnham-

mar, VD för Basta.

För den som inte har kunskap om ke-

mikalieinnehåll blir detta ett sätt att pri-

oritera bland olika byggprodukter. Det

blir också kostnadseffektivt för samhället

att bedömningarna bara görs en gång och

av den som har bäst tillgång till informa-

tion om innehållet. Kraven på ämnes -

egenskaperna och riskinformationen lig-

ger också i linje med Reach. Basta blir helt

enkelt ett sätt att se till att man uppfyller

lagstiftningen och ligger i framkanten på

vad som ska komma.

Beta-registret ökar användbarheten

ytterligare och uppmuntrar därmed fler

leverantörer att visa på ett säkert sätt att

hantera sina material ur ett kemikalie-

perspektiv.

Bild av kontrollerade riskerDet finns ett antal byggvaror eller kemis-

ka produkter som faller för Bastas krite -

rier, men där de diskvalificerande egen-

skaperna kan vara begränsade i tid och/

eller i rum och riskerna är hanterbara, det

vill säga man kan skydda sig mot dem. Rätt

hanterat så behöver en produkt av detta

slag inte innebära mer risk än vilken an-

nan Basta-registrerad produkt som helst.

Exempel på sådana produkter kan vara

olika härdande produkter, som ett fogfritt

golv där golvmassan kan falla för Bastas

kriterium om allergi, men där allergiris-

ken endast återfinns i den ohärdade pro-

dukten. Helt uthärdad så har produktens

allergena egenskap försvunnit.

Ett annat exempel kan vara mässings-

detaljer som i sig har bundet bly, och där-

med inte kan registreras i Basta. Risken

med dessa legeringar är koncentrerad till

kvittblivningen av produkten.

Inom färg- och limbranschen finns

många tillverkare av härdande produkter

vilka fram till idag inte kunnat registreras

i Basta.

Samverkan förenklar Att inte kunna registrera sina produkter i

Basta har varit en black om foten för

många av dessa företag som vill vara en del

av Basta-samarbetet och visa att de har koll

på sina produkters innehåll och har ett

systematiskt miljö- och hälsoarbete, en-

ligt Henrik Jansson som företräder Sveri-

ges fog- och limleverantörers för ening

samt Sveriges färgfabrikanters förening.

Med Beta-registret blir nu detta möjligt.

Beta-registret lanserades den 1 april.

Parallellt med utvecklingen av Beta har

Basta och Byggvarubedömningen inlett

ett samarbete för att tillsammans påskyn-

da utfas ningen av farliga ämnen från

byggprodukter.

Samarbetet består dels i att ta fram ge-

mensamma kriterier för bedömning av

bygg pro dukters kemiska egenskaper, och

dels i en samordning av bedömning där

produkter som registrerats i Basta blir ac-

cepterade avseende kemiskt innehåll i

Byggvaru be döm ningen.

– Genom att materialleverantörerna

får sina produkter bedömda enligt enhet-

liga och transparenta kriterier när det

gäller deras kemiska innehåll får de en

tydligare och effektivare signal om vad

som krävs för att fasa ut farliga ämnen ur

byggmaterial, säger Lars Jarnhammar.

Länkas ihopFör att ytterligare öka användbarheten

inleder Basta ett samarbete med Docu-

byggfakta, som är Sveriges största pro-

duktdatabas med bland annat beskriv-

ningstexter och ritningsdetaljer. Genom

att länka samman registreringar i Bastas

databas med informationen inom Docu-

byggfakta blir miljöinformation i Basta en

naturlig del av de produktdata som ligger

till grund för produktvalen. D

ENERGI & MILJÖ Basta är en databas med förteckning över 30 000 produkter som

klarar ställda krav på miljö och hälsa. Nu skapas ytterligare ett register – där egenskapskraven är

lite lindrigare. Syftet är att påskynda utfasningen av farliga ämnen från byggprodukter.

Register över miljövänligtbyggmaterial utökasAv jeanette green, projektledare, Bastaonline

Jeanette Green är ekotoxikolog på

IVL Svenska miljöinstitutet och har varit

projektledare för utbyggnaden av Beta-

registret.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Intresseanmälan s resa till KinaShanghai och Peking 12–19 oktober 2010

Inriktningen på resan kommer att vara att lära känna dagens Kina som är på god väg att få en ledande roll i världs ekonomin. Vi besöker den stora världsutställningen som hålls i Shanghai under nästa år: Expo 2010. Samtidigt som vi ser höjdpunkter från den mångtusenåriga kinesiska kulturen som bl.a. den Kinesiska Muren.

Preliminärt program:Ti 12 okt Avresa med flyg, kvällstid. On 13 okt Ankomst till Shanghai på eftermiddagen lokal tid. Vi möts på flygplatsen av lokal guide och vår

egen buss. Incheckning på hotellet och middag på kvällen. To 14 okt Frukost. Heldagstur med lunch i Shanghai. Med vår guide lär vi känna Shanghai som från ett litet

fiskeläge vuxit till en av de största och kanske mest expansiva städer i Asien. Vi får se genuina kinesiska kvarter, stadsdelar som uppfördes av kolonialmakterna och moderna affärsdistrikt.

Fr 15 okt Dagen ägnas helt åt besök på den stora världsutställningen i Shanghai: Expo2010. Lö 16 okt Frukost, buss till flygplatsen, flyg till Peking. Efter lunch, besök i den Förbjudna Staden där 24

kejsare levde isolerade från omvärlden under mer än 500 år. Eftermiddagen avslutas med besök iOS-arenan det s.k. Fågelboet. Därefter incheckning på vårt hotell.

Sö 17 okt Heldagsutflykt till en del av den mer än 600 mil långa Kinesiska Muren som är världens störstabyggnadsverk. Lunch. Vid återkomsten tid för shopping.

Må 18 okt Frukost, egen tid/ shopping. Ti 19 okt Frukost, transfer till flygplatsen, hemkomst eftermiddag samma dag.

Pris per personShanghai och Peking 12-19 okt 2010: ca 15.000 kr.

Allt ingår i priset* Flyg till Stockholm-Peking-Shanghai t/r.* Passagerar-, flygplats- och säkerhets -

avgifter kända 2009-09-20.* Övernattning på hotell av god standard i

Shanghai och Peking, del i tvåbäddsrum.* Lokalguider.* Måltider (frukost, lunch, middag) inkl.

måltidsdryck enligt program.* Transporter, bagagehantering och entré -

avgifter.* Visum till Kina.

Mot tilläggEnkelrum totalt i Shanghai och Peking: 3.600 kr. Avbeställningsskydd mot akut sjukdom: 575 kr.Anslutningsflyg från Malmö, Göteborg, Umeå, Luleå: ca 800 kr t/r.

Hotell i Shanghai: Holiday Inn Vista Shanghai, bättre mellanklasshotell.Hotell i Peking: Qianmen Hotel, bättre mellanklasshotell.Tvåbäddsrum kan bokas av två personer som vill dela rum med varandra.

Intresseanmälan/BokningOBS att detta bara är intresseanmälan som inte är bindande. De som här visat intresse kommer sedan att fåett reseerbjudande med fast pris i början på nästa år. Vid beställning av resan skickar vi då ut en faktura påanmälningsavgiften: 5.000 kr/ person. Slutbetalning sker två månader innan avresa, d.v.s. i augusti 2010.

Teknisk arrangör och mer info om resan: Style Scandinavia AB 08-22 33 80 eller [email protected]


Ett år efter projekteringsstart

står nu de 25 lägenheterna färdiga

för inflyttning. Utvecklingen av

passivhusen i stål har varit spän-

nande och utmanande såväl för konstruk-

tören, som för byggarna. Resultatet är 25

täta lägenheter i passivhusteknik med

fantastisk utsikt utöver västerhavet.

Bostadshusen i Ellös på Orust består av

två enplans radhus med elva lägenheter

och ett tvåplanshus med sammanlagt

fjorton lägenheter. Bostadshusen är

egen utvecklade av Skanska Hus Väst. Sex

av lägenheterna hyrs ut av kommunens

bostadsbolag och de övriga säljer Skans-

ka som bostadsrätter.

Sökte fuktsäker lösningRadhusen i ett plan har parallelltak med

takhöjden 2,5 till 3,8 m. Ytterväggen är en

treskiktskonstruktion där det yttre skik-

tet bär taket. Innanför det kommer ett

obrutet isolerskikt följt av plastfolien och

innerst ett installationsskikt. Husen är

grundlagda med platta på mark med tjock

isolering under.

För tvåplanshusen är övervåningen ut-

förd på liknande sätt som enplanshusen,

men på ett mellanbjälklag i betong. Mel-

lanbjälklaget bärs av stålpelare samt lä-

genhetsskiljande betongväggar.

Utmaningen i projektet var bland an-

nat att byggnormen ändrats och vid pro-

jekteringens start konstaterades att tidi-

gare utvecklade konstruktionslösningar i

trä inte kunde användas. I byggnormen

BBR12 kapitel 6:5 Fukt står: ”Vid bestäm-

ning av lägsta tillåtna fukttillstånd skall

kritiskt fukttillstånd användas”.

För att skapa fuktsäkra lösningar för

passivhusen kunde varken en bärande

trästomme längst ut i ytterväggskon-

struktionen användas eller ett yttertak

med råspont och trätakstolar. I såväl tak

som väggstommar valdes istället tunn -

plåtsprofiler. Utmaningen bestod av att

anpassa beprövade konstruktionslös-

ningar från bland annat utfackningsväg-

gar i tunnplåt till ett passivhus. Konstruk-

tionerna för tak och väggar togs fram i

samarbete mellan Europrofil, Skanska

Sverige hus Väst och Skanska Teknik

Göteborg.

Ventilerad putsVid utformningen av ytterväggen disku-

terades två alternativa lösningar, dels en

fyrskiktsvägg med västkustskiva utanpå

den bärande trästommen och dels en

treskiktsvägg med slitsade ytterväggs -

profiler i väggens yttre skikt.

Valet föll på det senare alternativet

med en treskiktsvägg med slitsade ytter-

väggsprofiler eftersom ytterväggen skul-

le ha ventilerad puts på skiva och man var

rädd för sprickor i det tunna putsskiktet.

Stålplåt till taketFör husens pulpettak fanns också två oli-

ka tekniska lösningar. Dels ett traditio-

nellt trätak med isolering utanför rå -

ENERGI & MILJÖ Nya fuktregler styrde valet av stomsystem för passivhusen

i Ellös på Orust. Det blev stålstommar. En fördel var att man slapp uttorkningstider. Det som

behöver förbättras är ergonomin när stålet sammanfogas på plats.

Fuktregler gjorde att stålvaldes till stomsystemAv helena burstrand knutsson, gruppchef, Skanska teknik hus och ene lindén, konstruktör, Skanska teknik

Helena Burstrand Knutsson ärgruppchef på Skanska teknik hus och bostadi Göteborg. Hon har tidigare arbetat på Stål-byggnadsinstitutet, främst med att utvecklalättbyggnadsteknik i stål.

FÖ

RF

AT

TA

RE

NEne Lindén finns på Skanska teknik iGöteborg där hon är konstruktör med inrikt-ning på passivhus och energi. Hon har blandannat arbetat med Skanskas passivhuspro-jekt i Misteröd Uddevalla, Akterhuset iGöteborg och HSBs bostadshus i Öjersjö.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Sprängskiss som visar anslutning avtreskiktsvägg mot tak. Foto: Skanska

Takstolarna i plåt tål inte samma punktbe-lastning som trätakstolar. Stämpens pla -cering har varit viktig speciellt när taketbelastas med material under byggtiden. Foto: Skanska

sponten och dels en oorganisk lösning

med takstolar i tunnplåt.

Vid tiden för projekteringen valdes en

nyutvecklad takstol från Europrofil med

stålplåt i stället för råspont.

Noggrann med detaljer

U-värdet på stålregelväggen motsvarar

ungefär U-värdet för en traditionell trä-

regelvägg. Takkonstruktionerna fick ett

något sämre U-värde då stålet leder vär-

me något mer än trä samt att de slankare

ståltakstolarna behövde stabiliseras med

kryss som i sin tur medförde mer köld-

bryggor än ett trätak. Utformningen av

huset och storlek och placering av fönster

har anpassats för att ge god energipre-

standa.

För att säkerställa en god energipre-

standa har stort fokus legat på att projek-

tera och utforma detaljer för att uppnå

god täthet. Ute på arbetsplatsen har stort

engagemang och noggrannhet resulterat

i ett mycket tätt hus. Luftläckaget har vid

provtryckning visat sig vara 0,13 l/s m2 vid

+/- 50 Pa tryckskillnad. Denna mätning

utfördes efter plastning, men innan gips-

ning. Kravspecifikation för luftläckage i

passivhus är max 0,3 l/s m2 vid +/- 50 Pa

tryckskillnad.

För att sammanfatta våra erfarenheter

av projektering och uppförande av ett

passivhus i stål baserat på bostadshusen i

Ellös, kan vi konstatera en stor fördel. In-

gen uttorkningstid mellan skedena tätt

hus till skedet då man börjar isolera. Det-

ta medför en betydande tidsvinst i projek-

tet men också att risken för fuktskador i

yttervägg och tak minskar.

Sammanfoga tre lager

En nackdel är sammanfogningen av stålet

på byggarbetsplatsen ur arbetsmiljösyn-

punkt. Ibland ska man sammanfoga tre

lager plåt i en ytterfläns som vill vika sig.

De sammanfogningsmetoder som finns

bör också utvecklas ytterligare när det

gäller ergonomi. D


Radhusen i Ellös under uppförande där man ser en skymt av husens fantastiska läge vid havet. Foto: Skanska

Sammanfogningen av stålet har stor utvecklingspotential. Det är en

mer tidskrävande sammanfogning än med spikpistol och träreglar.

Foto: Skanska

En fördel med stålstommen är de tidsvinster man kan göra tack vare

kort uttorkningstid. Riskerna för fuktskador i yttervägg och tak

minskar. Foto: Skanska


Cement är en av de mest an-

vända industriprodukterna. Be-

tong och andra cementbaserade

produkter är väsentliga för upp-

byggnaden av samhällsstrukturen. I mot-

sats till mycket annat sker den största

konsumtionen inte i rika länder som Sve-

rige utan i utvecklingsländer. Den över-

lägset största förbrukningen sker i dag i

Kina. Enligt siffror från USGS (US Geolo-

gical Service, 2007) förbrukas runt 2,6

miljarder ton cement årligen och kon-

sumtionen stiger.

Därtill kommer bränning av kalk. Kon-

sumtionen av cement är i dag i Sverige cir-

ka två miljoner ton per år, men under

1960-talet när infrastrukturen byggdes

upp och bostadsproduktionen var hög

förbrukades det dubbelt så mycket (cirka

fyra miljoner ton).

Energikrävande produktionProduktionen av betong kräver energi i

alla led från krossning av berg till trans-

port av den blandade betongen. Men den

största miljöbelastningen ger själva pro-

duktionen av cement.

Tillverkningen av cement, eller mera

korrekt cementklinker, kräver mellan

4 000 och 5 000 MJ energi och processen

släpper ut 700–800 kg koldioxid per ton

cementklinker. Största delen av energin

kommer från förbränning av fossilt

bränsle även om användningen av biorå-

vara och avfallsprodukter ökar. Produk-

tionen av cementklinker antas ge runt

fem procent av det globala utsläppet av

koldioxid, varav hälften från avgasning av

kalksten och hälften från bränslet. Det är

svårt och dyrt att ersätta kalksten med an-

nan råvara.

CaCO3 (kalksten)→CaO + CO2 (koldioxid)

I en del fall kan man ersätta betong med

andra material som ger lägre miljöbelast-

ning vid produktionen, men i de flesta fall

är det svårt. När det gäller miljöbelast-

ning måste man se till helheten. Det lig-

ger i tiden att alla tillverkare försöker på-

visa att deras material är miljövänligare

än andras.

Det är emellertid svårt att jämföra ma-

terial eftersom man kan beräkna allt på

olika sätt. Viktigt är att man inte endast

ser på själva materialen utan beaktar hela

livscykeln inklusive energiförbrukning

under brukarstadiet. Trä tål inte samma

tryckbelastning och har normalt inte

samma beständighet som betong. Till-

verkningen av stål kräver mer energi än

cement och underhållskostnaderna för

stålkonstruktioner blir ofta högre.

Betong som koldioxidsänkaHälften av den producerade koldioxiden

vid cementtillverkning kommer från kal-

cinering av kalksten. Kalksten är kalci-

umkarbonat (CaCO3) som vid hög tempe-

ratur sönderdelas till bränd kalk (CaO)

och koldioxid (CO2). Bränd kalk var det

vanligaste bindemedlet innan det moder-

na Portlandcementet uppfanns i slutet av

1700-talet. Det används än i dag i vissa

applikationer. Normalt blandas det med

vatten och man får släckt kalk Ca(OH)2.

Den används som bindemedel där den

bindande förmågan kommer från karbo-

natisering, det vill säga den släckta kalken

övergår till kalciumkarbonat.

Bindemedlet i alla historiska kalkbruks -

baserade konstruktioner är i dag karbo-

natiserade, det vill säga den koldioxid

som avgavs vid tillverkningen av den

släckta kalken är åter bunden i kalksten.

CaO + H2O →Ca(OH)2 + CO2 →CaCO3

(kalksten)

När det gäller betong och andra cement-

baserade produkter gäller samma princip

som för kalk, men det är mer komplicerat.

Modern cement består till cirka 65 vikt-

procent av CaO som kommer från kalk -

sten. Resterande komponenter är SiO2

som kommer från kvarts och lera och

Al2O3 som kommer från lera. Dessutom

innehåller cementet en del järnoxid och

vid malning tillsätter man gips för att reg -

lera tillstyvnandet.

Cement bränns vid mycket högre tem-

peratur än kalk och CaO bildar tillsam-

mans med SiO2 kalciumsilikatmineral

(alit och belit). När detta blandas med

vatten bildas en cementgel, bestående av

huvudsakligen kalciumsilikathydrat, och

kalciumhydroxid. Detta medför att ce-

mentpastan, i motsats till den släckta kal-

ken, inte kräver koldioxid för att stelna

utan kan även hårdna under vatten (hyd-

rauliskt bindemedel).

Cementgelen är en mikrokristallin (na-

nostorlek) produkt uppbyggd av silika-

tetrahedrar sammanbundna med CaO,

Ca(OH)2 och vatten. När cementpastan

utsätts för koldioxid kommer denna att

karbonatisera och ger en produkt som be-

står av kalcit (CaCO3) och silika i gelform.

ENERGI & MILJÖ När cement tillverkas bildas koldioxid. Å andra sidan tar betong upp koldioxid under hela sin livstid. Det viktiga är att minska utsläppen vid till-verkningen av cement och att minska cementhalten i betong.

Betong tar upp koldioxidunder hela sin livstidAv björn lagerblad, fil dr, seniorforskare, CBI Betonginstitutet och adjungerad professor, KTH

Björn Lagerblad är fil dr i mineralogi

och petrologi. Han är seniorforskare vid CBI

Betonginstitutet och adjungerad professor

vid Betongbyggnad KTH.

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

Koldioxid i olika former finns överallt

och då cementpastan inte är stabil är det

inte en fråga om, utan när cementpasta

karbonatiserar.

Om man antar ett geologiskt tidsper-

spektiv kommer all den koldioxid som av-

gavs som ett resultat av kalcineringen av

kalksten att åter vara kalksten. Detta

medför att hälften av den koldioxid som

avgavs vid tillverkning av cement kom-

mer att bindas igen. All betong kommer

att bli en koldioxidfälla. Hur snabbt be-

tongen karbonatiserar beror på faktorer

som lokal miljö, täthet, temperatur och

halt CO2.

Hastighet avtar med tidenNär det gäller upptaget av koldioxid är

det väsentligen tiden som i sin tur relate-

rar till karbonatiseringshastigheten. För

att förstå och kunna beräkna denna mås-

te man beakta mekanismen.

I typfallet befinner sig en betongyta i

kontakt med luft som innehåller koldi -

oxid. När koldioxid tränger in i betongen

så karbonatiseras cementpastan. Detta

går snabbt i början men i senare stadier

måste koldioxiden tränga genom redan

karbonatiserad betong för att nå färsk ce-

mentpasta. Det karbonatiserade skiktet

blir allt tjockare vilket medför att karbo-

natiseringshastigheten avtar med tiden.

Rent matematiskt avtar hastigheten med

roten ur tiden. Normalt är den karbonati-

serade betongen lika stark som den ur-

sprungliga betongen. Porositeten ärvs

också till stor del av den karbonatiserade

betongen.

Fukt påverkarEn annan viktig faktor är tätheten. Be-

tong är porös och har ett sammanhängan-

de kapillärsystem. En starkare betong är

mindre porös vilket medför långsamma-

re karbonatisering.

En bro innehåller en stark betong dels

då den ska bära större last men också för

att den ska karbonatisera långsammare så

att armeringen inte rostar. Detta är inget

problem för en inomhusbetong då miljön

här är för torr för att kunna ge armerings -

korrosion.

Karbonatiseringshastigheten påver-

kas även av fukten. Koldioxid transporte-

ras snabbare som gas än joner i vatten.

Med utgångspunkt från miljön och be-

tongens kvalitet kan man approximativt

beräkna karbonatiseringsdjupet, mäng-

den karbonatiserad betong och därmed

koldioxidupptaget.

Ett exempel: En vanlig husbyggnads-

betong har inomhus på 50 år karbonatise-

rat cirka 40 mm, skyddad utomhus cirka

30 mm och om den är regnutsatt på en

fasad 10 mm. På hundra år har karbonati-

seringen nått cirka 60, 40 respektive 15

mm för respektive typ. En brobetong, som

är tätare, har på 100 år och i regnutsatt

läge karbonatiserat cirka 10 mm och i

regnskyddat läge cirka 25 mm. Dessa has-

tigheter visar att det tar lång tid för att i

befintliga konstruktioner kunna räkna

hem koldioxidupptaget.

Kross ger färsk ytaDen konstruktionsdetalj som ger mest

upptag är inomhusbetong där exempel-

vis en gammal vägg från 1960-talet till

största delen är karbonatiserad. När det

gäller övrig betong är kvaliteten högre el-

ler konstruktionsdetaljen tjockare. Här

måste man även beakta uppkrossning och

slutanvändning.

I dag krossas gammal betong och för-

brukas som bär- och stabiliseringslager.

När en betong krossas uppkommer nya

och färska ytor. Det kommer att bildas

små fragment av cementpasta och stenar

med bitar av cementpasta. De färska ytor-

na kommer att karbonatisera snabbt.

Med ett antagande om att cementpastan

på stenarna är 2–3 mm tjock och att ce-

mentpastepartiklarna har en radie av

samma storleksordning kommer all kross

från en brobetong, om den har fri tillgång

till luft, att karbonatisera på mindre är tre

år. Experiment pågår för närvarande för

att mäta upp hastigheten under olika

förutsättningar.

Det har producerats betong under mer

än hundra år och därmed har det acku-

mulerats stora mängder betong som tar

upp koldioxid från atmosfären. När

mängden betong blivit tillräckligt stor

kommer den att ta upp lika mycket kol -

dioxid som släpps ut av cementindustrin

per år. Detta kommer att ske senare i ut-

vecklingsländer varför man fortfarande

får ett nettotillskott.

Fokusera på tillverkningTillverkningen av cement genererar kol-

dioxid som kan ge skadliga temperatur-

höjningar. Betong och andra cementba-

serade material karbonatiserar med en

viss hastighet. I ett långt tidsperspektiv

kommer all den koldioxid som genereras

av kalcinering av kalksten att åter tas upp

av betongen. Efter en viss tidsperiod

kommer man att ha så mycket betong i

omlopp att den avgivna mängden kol -

dioxid balanseras av karbonatiseringen.

Det går inte att i större skala ersätta be-

tong med andra material. Det väsentliga

är därför att minska koldioxidutsläppen

vid cementtillverkning, att inte använda

onödigt mycket cement i betongen och att

utnyttja betongkonstruktioners förmåga

att minska miljöbelastning i brukarsta -

diet. D

Källa:

Mer att läsa om karbonatisering av betong

finns i ”Carbon dioxide uptake during

concrete life cycle-state of the art”. Björn

Lagerblad CBI rapport 2:2005.


Karbonatisering i mikroskop. Foto taget av karbonatiseringsfront. Betongen är slipad så

tunn att ljus kan penetrera genom betongen vilket gör det möjligt att identifiera komponen-

terna i polarisationsmikroskop. Kalciumhydroxid har låg medan kalcit har hög dubbelbryt-

ning vilket medför att den karbonatiserade cementpastan till vänster på bilden blir ljus. De

mörka och olikfärgade partiklarna är ballast. Ytan är 5 mm i verkligheten.


JURIDIK Högsta domstolen har i ett nytt rättsfall skärpt kraven på den

så kallade alternativredovisningen i en miljökonsekvensbeskrivning. Den

som söker om tillstånd för verksamheter som bedöms påverka miljön

måste bland annat visa varför man valt bort alternativa lokaliseringar.

Miljökonsekvensbeskrivningmåste redovisa alternativ

Av pia pehrson, advokat och viktor falkenström, biträdande jurist, Foyen

Advokatfirma

Tillståndsprövningen av

verksamheter enligt miljöbal-

kens regler omfattar ända sedan

miljöbalken infördes den 1 ja-

nuari 1999 i de allra flesta fall ett krav på

att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

ska tas fram. Detta är en resurskrävande

och ofta – ur juridisk synvinkel – knepig

uppgift.

Syftet med en MKB är att redogöra för

de miljökonsekvenser som ett föreslaget

projekt medför så att prövningsinstansen

(länsstyrelsen eller miljödomstolarna)

ska kunna avgöra om verksamheten är

tillåtlig och vilka villkor som bör förenas

med ett tillstånd. Före en MKB kan göras

färdig måste samråd genomföras, det vill

säga myndigheter, organisationer och be-

rörda enskilda måste få information om

kommande projekt och få möjlighet att

lämna sina synpunkter.

Krav på alternativredovisningEn viktig del av en MKB är den så kallade

alternativredovisningen. Kravet på alter-

nativredovisning finns i 6 kap 7 § 4 p mil-

jöbalken och gäller för alla verksamheter

som bedöms medföra betydande miljöpå-

verkan.

Alternativredovisningen ska enligt

miljöbalkens regler omfatta en redovis-

ning av alternativa lokaliseringar och al-

ternativa utformningar för den aktuella

verksamheten. Meningen med alterna-

tivredovisningen är att klargöra att den

sökta verksamheten har placerats på rätt

plats och är utformad på rätt sätt, det vill

säga att andra alternativ därför inte är

lämpliga. Sökanden ska i sin ansökan re-

dovisa de alternativ som funnits och som

man har studerat. Man måste också moti-

vera varför just det valda alternativet är

att föredra. Dessutom ska ett nollalterna-

tiv beskrivas, alltså konsekvenserna av att

verksamheten inte kommer till stånd.

Frågan prövad i HDIngående krav på alternativredovisning

har under lång tid ställts i rättspraxis

inom miljörätten. Några avgöranden från

Högsta domstolen om hur detaljerad en

alternativredovisning ska vara har dock

inte tidigare funnits. Nu har HD prövat

frågan i ett färskt avgörande från den 10

juni 2009 i målet T 3126-07.

Frågan i målet gällde en damm och två

skyddsvallar som Arvika kommun plane-

rade att anlägga i sundet mellan Kyrkvi-

ken och Glafsfjorden. Bakgrunden var de

översvämningar i detta område vilka fö-

rekommit vid flera tillfällen de senaste

åren. Kommunens syfte med anläggning-

arna var att säkerställa möjligheterna att

skydda Arvika och intilliggande områden

för det fall vattnet skulle stiga igen. En

tillståndsansökan om vattenverksamhet

inlämnades därför till miljödomstolen

om att få anlägga den föreslagna dammen

och skyddsvallarna.

Miljödomstolen och senare även Mil-

jööverdomstolen gick på kommunens

linje och meddelade tillstånd för anlägg-

ningarna.

Både domarna överklagades dock av

ett antal privatpersoner som menade att

kommunen brustit i sin redovisning av al-

ternativ. Kommunen hade inte i MKB:n

redogjort för alternativ för kommunens

lösning på översvämningsproblemet.

Inte heller hade man bemött klagandenas

förslag till alternativ på ett korrekt sätt.

Kommunen å sin sida menade att man

i ett tidigt stadium av projektet hade kon-

trollerat alternativa lösningar och place -

ringar. Man fann dock snabbt att för att

uppnå en acceptabel lösning så kunde

dammen och vallarna endast konstrueras

och placeras på det enda sätt som man

angett i ansökan. De av klagandena fö-

reslagna lösningarna hade man enligt

kommunen bemött under förhandlingen

i miljödomstolen.

Bör visa alternativHögsta domstolen konstaterar att regler-

na om alternativredovisning ska anses

medföra ett minimikrav på MKB:n. Sö-

kanden ska redogöra för olika alternativ

och tydligt klargöra varför dessa har valts

bort. Ansvaret för detta ligger helt på sö-

kanden. Saknas det en alternativredovis-

ning så ska MKB:n ses såsom ofullständig.

En föreslagen verksamhets påverkan

på miljön måste kunna klargöras på ett ti-

digt stadium i tillståndsprocessen. Att sö-

kanden inkommer med redovisningen av

alternativ under handläggningen i miljö-

domstolen medför att sakägare och all-

mänhet inte bereds möjlighet att yttra sig

över frågan. Vidare kan inte miljödom-

stolen på ett korrekt sätt avgöra om ansö-

kan behöver kompletteras om inte alter-

nativredovisningen är fullständig. Vissa

kompletteringar under ärendets gång är

tillåtna men en så central del som alterna-

tivredovisningen måste finnas på plats

redan från början, den kan inte lämnas i

efterhand.

Den MKB som Arvika kommun hade

§ § §§ § §

§ § §§ § §


upprättat var ofullständig när det gäller

alternativredovisningen. Kommunen

hade i denna del endast angett alternati-

va metoder för att uppnå målet med att

skydda Arvika från översvämningar. Någ-

ra alternativa utformningar för dammen

hade inte redovisats.

Vidare fanns i den aktuella MKB:n ing-

en redovisning av varför andra alternativ

hade valts bort, vilket också får anses vara

ett krav.

De brister som fanns i MKB:n förelåg

redan när kommunen sände in sin ansö-

kan till miljödomstolen. Ansökan borde

därför ha avvisats – ansökan skulle såle-

des inte ha fått prövas av miljödomstol

och miljööverdomstol.

Högsta domstolen upphäver genom

sin dom Arvika kommuns tillstånd. Kom-

munen tvingas nu börja om i tillstånds -

processen – således genomföra samråd

igen och ta fram en kompletterad MKB.

Måste motivera val

Högsta domstolens avgörande under-

stryker vikten av att de juridiska kraven

på en MKB måste tas på största allvar.

Sökanden måste redan i samband med att

ansökan inlämnas ha redovisat alternati-

va lokaliseringar och konstruktionsmöj-

ligheter på ett seriöst sätt.

Att dessa två element måste ingå och

att det även krävs att sökanden motiverar

sina val är något som många verksam -

hetsutövare och praktiker inte varit på

det klara med tidigare. Högsta domsto-

lens avgörande är därför viktigt då det de-

finierar vad en alternativredovisning ska

innehålla.

Ytterligare en slutsats av avgörandet är

att man såsom verksamhetsutövare nog-

grant bör kontrollera att MKB:n uppfyl-

ler alla juridiska krav innan den sänds in.

Avsaknad av detta kan leda till att ansö-

kan underkänns och att man då måste ta

om samrådsförfarandet, något som kos-

tar både pengar och tid. Dessa aspekter är

ofta avgörande för om ett projekt ska kun-

na genomföras eller inte. En miss från sö-

kandens sida vad gäller alternativredo-

visningen riskerar således att äventyra ett

helt projekt. D

§ § §§ § §


Skåpet under diskbänken är

fullt med olika kärl för källsor-

teringen. Bilen står och dammar

i garaget medan man huttrande

står vid en busshållplats och tröstar sig

med att det är ett bra miljöval. Tidningar

och TV-program vrider och vänder på

varje ny miljöfråga. Allt färre beslut tas

utan att miljöpåverkan eller energiför-

brukningen har utretts.

Det är helt i rätt riktning och vi är bara

i början av vår omställning. Självklart har

miljö och energi fått en allt centralare

betydelse även i byggande och förvalt-

ning.

Databaser över produkterI byggprojekten ställs krav på att mate rial

och produkter ska miljöbedömas. Till

hjälp finns ett antal databaser där man

kan söka upp en specifik produkt och få

svar på om det är ett bra miljöval eller

inte. Bedömningen är en sammanvägning

av innehållande kemikalier, hur produk-

ten tillverkas och transporteras och så vi-

dare.

Det är bra att dessa databaser finns.

Många produkter innehåll en rad otäcka

kemikalier man aldrig hört talas om, än

mindre har man möjlighet att bedöma de-

ras miljöpåverkan. Man behöver en hög-

re utbildning i kemi för att kunna avgöra

om benzendikarboxylsyradipentylester

är något bra eller dåligt. Bara att försöka

uttala namnet är en prestation.

Rutiner behövsDäremot är det en bit kvar till att hitta bra

rutiner för att göra miljöbedömningar i

projekten. Ska byggnadens alla hundra-

tals olika produkter utvärderas eller ska

man fokusera på vissa utvalda produkter?

Vad gör man om den föreslagna produk-

ten inte finns i databaserna? Hur ska do-

kumentationen av dessa kontroller sam-

manställas? Här ställer byggherrarna oli-

ka krav.

Jag tror dock att den största miljövins-

ten är att producenterna tvingas utveck-

la mer miljövänliga produkter. Vem vill

skylta med en produkt som är märkt med

en trave dödskallar?

Spretigt begreppMen vad menas egentligen med miljö? De

flesta tänker nog på hantering av giftiga

kemikalier eller minskning av koldioxid -

utsläppen. Men miljö kan även vara bul-

ler, inomhusklimat eller dagsljusinsläpp.

Lite tillspetsat kan miljö omfatta nästan

allt som får oss att må bra.

Att miljö är ett mycket brett och spre-

tigt begrepp kan man se i de dataprogram

för miljö och energi som börjar dyka upp

i projekteringen.

Nyfiken som man är hämtade jag hem

testversioner av två snarlika program,

IES Virtual Environment och Autodesk

Ecotect Analysis.

Programmen har lite olika inriktning-

ar, men båda används för att analysera,

visualisera och optimera BIM-modeller

ur olika miljöaspekter.

Stadsjeep som måttstockMan blir verkligen imponerad av pro-

grammens möjligheter.

Byggnadernas energiförbrukning och

årliga utsläpp växthusgaser kan analyse-

ras. Genom att förändra geometri, kon-

struktioner eller installationer, kan man

direkt se hur byggnadens energibehov

kan minskas. Ecotect anger även hur

många stadsjeepar byggnadens CO2-ut-

släpp motsvarar. Det verkar vara en ve-

dertagen måttstock på andra sidan Atlan-

ten där man vill ha konkreta måttenheter

som tummar, fötter… och stadsjeepar.

Inomhusklimatet med temperatur -

skillnader i olika delar av rummet, luftrö-

relser och kallras kan studeras i detalj.

Hur påverkar takfönstrets placering och

vinkel inomhusmiljön? Kan man sitta i det

där hörnet och arbeta utan att få en kall

fläkt i nacken? Programmen ger en tydlig

redovisning med färgade fält och pilar.

Ser hur skugga fallerDagsljus och utsikt är viktigt för att trivas.

Avancerade solljusstudier kan utföras

där man visuellt kan se hur dagsljus och

skuggor faller under året. Här avslöjas di-

rekt att stackaren på grannhusets balkong

kommer att få 30 procent färre soltimmar

med den planerade nybyggnaden framför

sig. I konferensrummet på plan två kom-

mer att det att falla direkt solljus på

white boarden fem procent av årets sol-

ljustimmar.

Till och med utsikten kan analyseras.

Från vilka fönster kommer jag kunna se

parken som anas mellan kontorshusen

bredvid? Mäklarnas klassiska replik

”havsglimt vid del av tomt” kan nu bevi-

sas vetenskapligt, till och med genom en

illustration om spekulanten så önskar.

Förutom att låta datorn analysera de

värden jag knappar in kan den optimera

en utformning mot givna mål. Hur ska

byggnaden se ut om grannfastigheten

inte ska skuggas alls under året? Fram

växer en byggnad med högst besynnerli-

ga former. Tanken är dock inte att datorn

ska stå för den slutliga utformningen.

Men genom att arkitekten nu känner till

den optimala formen för önskad funktion

kan byggnaden utformas med en god ba-

lans mellan form och funktion.

Dessa program finns idag och kommer

i framtiden att vara självklara hjälpmedel.

Att inte ha analyserat en investering på

hundratals miljoner ur alla möjliga miljö-

aspekter vore otänkbart.

Men sen är det en skillnad mellan färg -

glada broschyrer, käcka demovisningar

IT Det finns databaser som hjälp för att miljöbedöma material och

produkter. Det finns även dataprogram för att bedöma miljö och energi

i projekteringen. Men innan programmen kan bli standard hos varje

projektör behöver de mogna – och bli lite enklare att använda.

Program som miljöbedömerbyggprojekt bör mogna

Av Henric Rosenius, byggingenjör, Tema arkitekter

och den bistra verkligheten. Att kliva in i

dessa typer av program är en helt ny värld.

Vad menas egentligen med ”Admittance

(W/m2.K) = 0.870” eller ”Disable Depth

Buffer (ON/OFF)” och hur påverkar det

resultatet? Jag har nog aldrig sett pro-

gram med så många inställningsmöjlig-

heter och nya begrepp.

Behöver mogna

Onekligen smyger det sig in en känsla av

osäkerhet. Vad händer om man kryssar i

eller ur den där lilla, till synes obetydliga,

bockrutan någonstans djupt i program-

met. Det är en stor mängd nya tekniska

begrepp och verktyg som kräver utbild-

ning, erfarenhet och rutin. Dessutom

ställer programmen naturligtvis krav på

BIM-modellen för att få ut relevanta re-

sultat.

Det kommer att dröja innan denna typ

av program blir standard hos varje pro-

jektör. Tills dess är det bara specialister

som kommer att kunna dra nytta av pro-

grammen och tolka resultaten. Det är en

ny typ av program som kommer att behö-

va mogna ytterligare vad gäller enkla ana-

lyser i tidiga skeden och användarvänlig-

heten för sporadiska användare.

Samtidigt kommer programmen att

förfinas och kompletteras med nya spän-

nande analysverktyg. Den kanske kan

analysera hur jag ska få plats med alla sop-

kärl under min diskbänk? D


Kunskap är makt!Se SBRs hela kursprogram på www.bygging.se

FORM & TEKNIK Idag står miljö- och energifrågor på i stort sett alla

agendor. Man miljömärker, säljer utsläppsrätter och bedömer vattenförbruk-

ning. Frågorna för byggsektorn, där många är inblandade i produktionskedjan,

är: Vem ska gå först? Vem ska riskera halvårsrapporten för att gå i bräschen?

Av andreas falk, Arkitekt SAR, [email protected]


Det är en lång väg att gå för att

förändra ett rådande system.

När det gäller att vara först med

ny design, ny teknik, innovatio-

ner av alla de slag, är det tjurrusning för

att få sola sig i glansen och skörda mark-

nadsandelar. Det är viktigt att kunna

spotbelysa sina frontposteringar och

varumärken och synas i marknadsvimlet.

Men omdaningar som riskerar att in-

troducera produktionssänkningar och

sänkt konkurrenskraft visavis etablerade

tekniker är förvisso ur ett rent ekono-

miskt marknadsperspektiv riskabelt.

Smaklang med naturen?

Detta får mycket lätt som följd en tjuvhål-

landets och avvaktandets princip när det

gäller risktaganden och övergång till tek-

nik som måske initialt inte är så effektiv

som den rådande, men som med vidare

utveckling i samarbete kan bli väl så slag-

kraftig och det i samklang med någon

sorts natur.

Länge var ekologiskt byggande för-

knippat med obehandlad träpanel, full-

murar av tegel, jordhus och jordvärme.

Formspråket lånade gärna krökta linjer

som i reducerade färgskalor smög fram ur

terrängen. Lokalanpassning till klimat

och miljöförutsättningar var credo och

ändå inte – tekniskt sett ja, men uttrycks-

mässigt nej.

Gestaltningen har ofta varit relativt

ensartad, ett övertydligt, bokstavligt ut-

tryck för samklangen med naturens grått

i grått, grönt i grönt. Vilken samklang,

med vilken natur? Jean-Jaques Rosseaus

uttryck ”tillbaka till naturen” skulle i det-

ta sammanhang lika gärna kunna vändas

på och ge uttryck för en strävan efter nå-

gonting ”sprunget ur naturen”.

Intakta bekvämligheter

Husen sprungna ur naturen blir dock allt -

mer en chimär, med tanke på den strävan

mot teknifiering och hermetiskt tillslu-

tande av våra byggnader som pågått se-

dan länge. Vi gör oss mer och mer beroen-

de av tekniska och elektroniska hjälp -

medel för att styra vår närmiljö och sy s -

temens känslighet ökar behovet av yt -

terligare systemkretsar, för säkerhets

skull.

Vi lever också i ett samhälle där urba-

niseringen blir vardag för fler och fler,

dels för att städer breder ut sig och dels

för att blandformer allt oftare uppstår då

nya områden anläggs. Människan vänjer

sig mycket snabbt vid en viss komfortni-

vå som hon mycket ogärna vänjer sig av

med. När stadsbor flyttar ut på landet, till-

baka till naturen, finns självklart de som

välkomnar avskalandet av alla teknik- och

bekvämlighetslager.

Men många är också de som vill ha be-

kvämligheterna intakta i ett idyllifierat

Det ansvarsfulla i att bygga:att tänka rätt – och fritt

Figur 1. Solenergianläggningen inbyggd i en gavelvägg på Ekotopia i Aneby. Foto: Andreas Falk

skal, vilket kan likställas med viljan att ätakakan och ha den kvar.

Anpassandets förutsättningarByggandet på naturens, jordens, klima-tets, resurshushållningens och ekologinsvillkor måste således anpassas till regio-nala och lokala förutsättningar.

Hus som fullt ut producerats för attuppnå miljö-, resurs- och klimatmål mås-te kunna utformas för att passa in, oavsettbyggplatsens lokalisering till radbyn ijordbrukslandskapet eller till finans-distriktet i mångmiljonstaden. Detta gäl-ler förvisso så länge radbyarna finns kvaroch finansdistrikten bebyggs med upp -glasade skyskrapor; vilka ytterlighets-kontexter som nybyggandet har att an-passa sig till om 200 år är inte lätt att siaom.

Hållbarhet som uttryck?I Arkitekten 2009:08 svarar Sara Grahn,arkitekt och professor i hållbar gestalt-ning vid KTH, på frågan om det finns ettsärskiljande arkitektoniskt uttryck förhållbarhet. Svaret blir nej, bortsett frånrådata som fönsterareor och dito place -ring.

Hur fönstren sedan placeras, vilka ma-terial som väljs, vilka byggmetoder somanvänds och hur energiförsörjningen lö-ses måste bli frågor som anpassas till re-gionens klimat, platsens förhållandenoch kontextens inverkan. Ljus- och vär-meförhållandena skiljer sig stort mellanolika breddgrader och medan man i Addis Abeba finner logik i att lägga isole -ring på väggens insida för att låta betongpå utsidan magasinera solvärme dagtidoch därmed jämnar ut dygnsvariationen itemperatur, så är förhållandena helt an-norlunda i exempelvis Falun. Detta får tillsjälvklar följd att ett med resurs- och mil-jökontexten samklingande byggprojekt iBrazilias kåkstäder inte ser likadant utsom ett i Haparanda, Dorotea eller Dubai.Vi har att göra med en konstruerad kame-leont som behöver kunna visa upp vilketsom helst uttryck för att fungera.

Sara Grahn är också inne på behovet avflera olika lösningar, även för energisyste-men, och hon efterlyser fler experimentoch fler som vågar utmana.

Utnyttjade marginalerOckså tillgång på och förutsättningar för

leverantörer och underleverantörer på-verkar utformningen och livscykeln frånritning till riven byggnad. Vid ett möte omträforskning nyligen diskuterades an-svarsfrågan gällande träkomponentersfuktkvot, med anledning av en genomar-betad kommentar till ändrade kravfor-muleringar i BBR. ”Om viss marginal till-låts generellt i produktionskedjan, ochdenna marginal utnyttjas redan i förstaledet, så har följande aktörer ingen mar-ginal kvar att utnyttja.”

I ljuset av detta konstaterande inläggfaller det förvisso på vars och ens ansvaratt inte förlita sig på möjligheten att ut-nyttja marginaler och misstänkliggöraandra aktörer. På samma sätt faller det påallas gemensamma ansvar att samfälltsträva mot visionen om en bildlig nollto-lerans, vare sig den är uppnåbar eller ej.Samma sak gäller uppfyllandet av kravställda med hänsyn till resurshushåll-ning.

Under ytanI sin ledare i Arkitektur 2008:2, ett num-mer som vigdes åt temat ”Hållbart” kon-staterade Lena From att det då inte stodatt finna nyligt färdigställda och ditintillsopublicerade svenska exempel på hållbararkitektur. Under ytan kunde man emel-lertid skönja en vaknad aktivitet som fåttfart av passivhusteori och ny värmetek-nik. Man gick i det numret utanför lan-dets gränser för att finna inspirerande re-ferensprojekt i bland annat Zürich, Bo-zen och Winterthur, som ”förhopp-ningsvis kan inspirera till en konstruktivförändring av inställningen” till hållbar-hetsfrågorna.

I Arkitektens temanummer ett och etthalvt år senare kan det konstateras att läget är ljusare. Även om akronymernasom betecknar olika miljöklassningarökat i antal och viss begreppsförvirring är

en uppenbar risk, så har intresset och re-sponsen från marknaden tilltagit. När detgäller exemplifiering med nya färdigställ-da projekt är det dock alltjämt tunt medde svenska inslagen.

Globalt kontra individuelltArkitekten Edward Mazria, som jag skrevom i Husbyggarens krönika 2008:01, driver projektet Architecture 2030 vida-re med omfattande lobbyverksamhet rik-tad mot politiker. Målsättningen är klar:”to achieve a dramatic reduction in the

global-warming-causing greenhouse gas

(GHG) emissions of the Building Sector by

changing the way buildings and develop-

ments are planned, designed and construc-

ted.”

Men insatser krävs på flera andra om-råden utöver detta. Inställningen, attity-den, som From refererar till avgör alltfrån gräsrot till hierarkitopp och varje in-divids och företags insats räknas. Så längealla går runt och väntar på varandra såsker inte minsta millimeters ändring avstatus quo. Det är paradoxalt att det sominte direkt syns är svårt att sälja in, sam-tidigt som nu förändringen verkar vara påväg i och med utvecklingen av teknik somi slutprodukten är synnerligen dold.

Miljöhänsynens ekoEkotopia i Aneby byggt år 1997 är ett ex-empel på eko-filosofi och återbruk. Medfasadpanel av asp, taktäckning av mossaoch sedum, väggtegel från en återbruks -station och delvis återanvänd sten frånjärnvägsperrongen i Nässjö sammanfat-tar Ekotopia det som länge varit essensenav ekologiskt byggande.

Det som nu krävs är ett rejält kliv läng-re, och det på bredare front. Säljargumen-ten kommer förvisso som framtvingadeekonomiska effekter av myndighetskrav

nr 6 B 2009 husbyggaren 43


Figur 2. Ateljéinteriör i Zollverein School für Management und Design i Essen. Foto: Andreas Falk

och till viss del genom ändrat intresse -

fokus och teknikutveckling som stimule-

rats fram av andra faktorer.

I tyska Essen ligger Zollverein School

für Management und Design, som invig-

des 2006 och som kan ställas som en kon-

trast mot det traditionella eko-konceptet.

Med udda fönsterplacering har skolan ut-

formats med tanke på ljusföring i de olika

lokalerna och tar till vara värme från ett

närliggande vattenfyllt gruvschakt ge-

nom ett system för aktiv värmeisolering.

Varken ljusförhållandena eller innetem-

peraturen är tillfredsställande i det här

fallet, men grundidéerna i projektet gör

det ändå giltigt som exempel här.

Att rubba cirklar

Myndigheter och politiker drar sig in i det

längsta för att rubba marknadens cirklar,

men faktum är att om dessa cirklar inte

rubbas, så vidgas radien förhållandevis

lite, om alls, och då sakta. Ett annat fak-

tum är emellertid att företag kan tvingas

och/eller lockas in på spår som relativt

sett genererar lägre vinst imorgon, men

hoppeligen mer hållbar vinst på längre

sikt.

Passivhus har spritts som ett trendbe-

grepp och etablerats som ett fenomen

som hoppeligen får ett tydligare och vida-

re spritt eko i samhället än eko- och eko-

logibegreppen, vilka nu är näst intill ned-

nötta av språkinflation. För en sådan me-

dial medvind som miljöfrågorna bärs

fram i nu, för också med sig en stor fara.

Det är synnerligen lätt att tillstå en viss

hållning i ett diskussionsklimat som stöd-

jer densamma, men vad säger orden? Vad

är det för vilja i realiteten som de är ut-

tryck för och hur långt är vederbörande

beredd att gå för att genomdriva det som

uttalats, för att det ska ledsagas från ord

till handling?

Att ändra beteende

I mångt och mycket handlar uttryckt

oförmåga att ändra beteende om illa dold

bekvämlighet och ovilja att bryta möns-

ter. Att ”tänka fritt är stort”, har det sagts,

men också att ”tänka rätt är större”. Men

hur fri är den fria tanken, vem bestämmer

vad som är rätt och hur rätt är den rätta

tanken egentligen?

Inom konsten har avantgardet alltid

gått i bräschen för det nyskapande och ge-

nom att skilja sig från mängden och den

rådande trenden har man definierat sig

själv som grupp. I mediebruset kring håll-

barhetsfrågorna är det viktigt inte bara

att göra sig hörd utan även att låta effek-

ten av verkliga handlingar synas och sta-

tuera exempel.

Det är genom att våga som man visar sig

stark, genom att sticka ut hakan som man

syns och genom att stå upp för förhåll-

ningssätt som inte utgår från individ -

orienterad vinningslystnad som vägen

kan banas mot en verklig hållbarhet. Det

är som på startlinjen för 100-metersfina-

len i VM, när en tjuvstartar och alla andra

följer efter. Så snart en går fram så kom-

mer också andra att i konkurrenstörstens

anda att följa i spåren som satts med hjälp

av det goda exemplets makt. D


P

Entreprenad – Fastighet – IT/Telekom – Miljö

www.foyen.se

F OY E NA D V O K A T F I R M A

Ivåras presenterade Statens bo -stadskreditnämnd, BKN, på regering -ens uppdrag, vissa förslag till statligmedverkan i finansiering av åtgärder

för upprustning av miljonprogrammetsflerbostadshus. Förslagen, som i huvud-sak var baserade på två rapporter som ta-gits fram av Uppsala universitet och Ernst& Young, har varit ute på remiss blandlandets kommuner, myndigheter, störrebranschorganisationer med flera.

Jag har egentligen inga särskilda syn-punkter på de underlag som BKN presen-terade eller de allmänna slutsatser somdras i de handlingar som bifogades. Bil-den stämmer väl med den verklighet sommånga fastighetsbolag dagligen har atthantera och förhålla sig till.

Erfarenheter av tidigare stimulansåt-gärder och stödsystem på området germig dock anledning att starkt avråda frånatt genomföra de förslag som BKN läggerfram eller andra liknande förslag somlyfts fram. Förväntningarna på statligtstöd och subventioner till upprustning avmiljonprogrammets bostäder och bo -stadsområden ska förhoppningsvis förbliouppfyllda.

Risk för ökad kostnadMin grundläggande uppfattning är att detinte behövs något generellt statligt finan-sieringsstöd till miljonprogrammet. Ge-nerella subventioner eller andra generel-la statliga stöd skulle snarare dels riskeraatt minska incitamenten för seriösa fas-tighetsbolag att långsiktigt underhållaoch förbättra sina fastigheter, dels riske-ra att driva upp kostnaderna för de åtgär-der som planeras.

Det som framförallt utmärker miljon-programmets fastigheter är inte att de ge-nerellt sett är sämre än andra fastighetersom uppnått samma ålder, utan att det äroproportionerligt många bostäder, bygg-

da under ett begränsat antal år, som nusnabbt uppnår sitt ”bäst före datum”.

I övrigt liknar en övervägande del avmiljonprogrammets hus vilka andra hussom helst – här finns såväl attraktiva ochväl underhållna fastigheter som nerslitnaoch mindre attraktiva. Miljonprogram-mets bostäder ägs av alla sorters företag –kommunala, privata och bostadsrättsför-eningar – precis som alla andra hus.

Är ägarens ansvarAvgörande för framtiden är lönsamheteni att underhålla och förbättra – en frågasom gäller alla typer av hus, inte bara mil-jonprogrammets. Krasst skulle man kun-na säga att ”om det inte lönar sig att un-derhålla miljonprogrammets bostäder…gör det inte då!”.

Det kan uppfattas som ett cyniskt reso-nemang, men är egentligen ett uttryck föratt det i grunden måste vara fastighets -ägarens ansvar att underhålla och ut-veckla sina fastigheter och ingen annans.Den seriöse och långsiktigt arbetandefastighetsägaren värderar inte bara kost-naderna för de underhållsåtgärder somgörs, utan även kostnaden för vad somhänder om man inte gör något.

Väger man in minskad skadegörelse,energikostnader, vakanskostnader, drift-kostnader och så vidare, ser kalkylen heltannorlunda ut, än om man bara värderarunderhållsåtgärden i sig, i förhållande tillen förväntad intäktssida. Om det är lön-samt att renovera ligger det i fastighets -ägarens intresse att tillskjuta kapital ochsörja för finansieringen. För det fall detinte är lönsamt att renovera kan det varaaktuellt med rivning och eller annan an-vändning.

Välskötta och välkonsoliderade före-tag och/eller starka ägare klarar detta,medan svagare företag/ägare kan få pro-blem. I det sistnämnda fallet måste

kanske fastigheterna säljas till ägare medfinansierings- och fastighetskompetensoch som med stöd i långsiktiga strategierser möjligheterna. Någon form av osub-ventionerad kreditgaranti skulle möjli-gen kunna underlätta i dessa fall.

Nackdel med generellt statligt stödJag ser följande nackdelar med generellastatliga stöd.• Statliga stöd riskerar att fördröja reno-

veringarna. Även kapitalstarka, lång-siktiga fastighetsägare avvaktar så längesom subventioner debatteras. Ett tyd-ligt avståndstagande till subventionerskulle sannolikt, paradoxalt nog, ge detbästa incitamentet till renovering.

• Stödet riskerar att snedvrida samhälletsresursallokering och stödjer oseriösabolag som utvecklar ”slumstrategier”.

• Stödet riskerar att försvinna i ökadeentreprenadpriser och i hyresförhand-lingssystemet.

• Ett generellt stöd är synnerligen svårtatt utforma och dyrt att administrera.

Skapa stabila spelreglerStaten bör i stället fokusera på andra ty-per av åtgärder och systemfel. I stället förett direkt eller indirekt finansiellt stödbör staten satsa på att:• Se till att de allmänna kapital- och kre-

ditmarknaderna fungerar.• Se till att kommunerna som ägare förfo-

gar över de allmännyttiga bostadsbola-gens hela balansräkning och egna kapi-tal, på samma sätt som gäller för andraaktiebolag. På så sätt kan finansiering-en styras dit den gör bäst nytta. Kapitalkan då frigöras för sociala och infra-strukturella investeringar som är ange-lägna och samhällsekonomiskt lönsam-ma, även om de inte är företagsekono-miskt lönsamma.

• Se till att spelreglerna på bostadsmark-


DEBATT Det behövs inget generellt statligt finansieringsstöd till

miljonprogrammet! Ett generellt statligt stöd riskerar att leda till ett minskat

långsiktigt underhåll. Staten bör i stället skapa ett långsiktigt regelverk och

göra det möjligt att stoppa vanvård av fastigheter.

Av sonny modig, VD, MKB Fastighets AB Malmö

Det behövs inget statligt stödtill miljonprogramshusen

naden är förutsägbara och stabila och

ger goda incitament till långsiktigt håll-

bar fastighetsförvaltning. Ju mindre

osäkerhet om till exempel hyressätt-

ning och beskattning, desto lättare att

attrahera investeringskapital.

• Se över de regelverk som ger möjlighet

att ingripa mot spekulation, vanvård

och slumstrategier, till exempel regler-

na för tvångsförvaltning, ingripande

mot vanvårdade fastigheter, miljö-

lagstiftning med mera (exemplet van-

vården av vissa delar av bostadsområ-

det Herrgården i Malmö).

• Göra det möjligt att omvandla enskilda

hyresbostäder till ägarlägenheter i so -

cialt utsatta hyreshusområden. Målet

skulle vara att öka möjligheten till kvar-

boende för den som vill äga sin bostad,

öka attraktionskraften genom diversi -

fiering av upplåtelseformer och att at-

trahera nytt investeringskapital. D


Kunskap, erfarenhet och trygghetPå www.bygging.se hittar du ca 250 konsultföretag

med tusentalet kunniga och erfarna byggingenjörer

som kan bidra till trygghet i ditt byggprojekt.


Noterat

Energy Performance Contrac-

ting, EPC, är en typ av ener-

gitjänst och förespråkare för

tjänsten uppskattar att en

energibesparing på närmare

66 procent i byggnader kan gö-

ras.

Tjänsten omfattar en funk-

tionsupphandling av energi-

besparing med prestandaga-

ranti, vilket innebär att entre-

prenören har ansvar för slutre-

sultatet och därmed garante-

rar en viss energibesparing

som gäller under hela kon-

traktstiden.

Miljöstyrningsrådet har

ställt samman goda exempel

inom EPC. Se mer på

www.msr.se/epc D

Är garant för energibesparing

Kommuner saknar kunskap

om energisnåla lösningar för

nyproducerade bostäder trots

att flera kommuner idag ställer

väldigt specifika krav gällande

tekniska lösningar. En teknisk

lösning som ofta tas upp är så

kallade passivhus men Trä-

och möbelindustriförbundets,

TMFs, kommunenkät visar att

det är väldigt få som vet vad

passivhus innebär. Det finns

en tydlig begreppsförvirring

mellan lågenergi- och passiv-

hus. Endast en kommunrepre-

sentant av 75 tillfrågade kunde

definiera begreppet passivhus.

– Det är förvånande att så få

kommunrepresentanter har

kunskap om lågenergilösning-

ar för nybyggda bostäder. En-

dast 1 av 75 tillfrågade känner

till vad begreppet passivhus

innebär, säger Leif G Gustafs-

son, vd TMF.

TMFs enkät visar också att

merparten av de tillfrågade

kommunala tjänstemännen

tror att lågenergihus förbru-

kar mer energi än passivhus,

vilket inte stämmer. Detta är

en viktig fråga eftersom hus -

tillverkare efterfrågar teknik -

neutrala styrmedel och regler.

– Om kommunerna börjar

förorda vissa tekniker över

andra får vi skev konkurrens

på marknaden. Det finns inget

som säger att ett lågenergihus

förbrukar mer energi, säger

Daniel Wennick, chef för Trä-

hus inom TMF. D

Få vet vad passivhus är

Nu är det vetenskapligt bevisat

att kärnved av gran – den inre

delen av stammen – är mindre

utsatt för blånad och mö-

gelsvampar än splintveden –

den yttre delen av stammen.

Kärnved av gran har även

mindre vattenupptagning och

sprickbildning än splintveden.

Det är forskaren Karin

Sandberg vid Luleå tekniska

universitet i Skellefteå som i

sin doktorsavhandling visar

att det är så.

– När man bygger hus, sär -

skilt träfasader, är frågan om

vilket val av träslag man väljer

mycket viktig, säger Karin

Sandberg.

Det är många faktorer som

påverkar träets beständighet

och särskilt viktigt är trämate-

rialets förmåga att ta upp och

avge vatten eller fukt. Organis-

mer som svampar och bakteri-

er bryter ner trämaterialet vid

en fuktkvot som är högre än 20

procent. Det finns, enligt Ka-

rin Sandberg, exempel på trä-

konstruktioner som bevarats

mycket länge tack vare att man

lyckats hålla fuktkvotsnivån

under nivån för biologiska an-

grepp. Samtidigt finns det ex-

empel på träkonstruktioner

som ruttnat bort på några få år

på grund av att de organismer

som bryter ned veden har till-

låtits ha optimala livsbetingel-

ser.

I sin forskning har Karin

Sandberg undersökt vatten -

upptagning och uttorkning i

ändträ med datortomograf

och bildbehandling.

– Att granens kärnved har

andra egenskaper än splintved

i samma träslag har inte beak-

tats överhuvudtaget tidigare.

Det beror dels på att det jag vi-

sat i min forskning inte varit

känt och dels på att det inte går

att särskilja splintved och kärn -

ved hos gran med blotta ögat

när veden är torr, säger hon.

Resultaten från hennes

forskning visar att granens

kärnved har betydligt lägre

vattenupptagning och torkar

snabbare till en gynnsam fukt-

Kärnved av gran är tåligt

Den inre delen av granens stam,

kärnveden, tar upp lite vatten

och torkar snabbt, samt är bra

på att stå emot mögelsvampar.

kvotsnivå jämfört med splint-

veden. Försök som hon ge-

nomfört utomhus visar att det

var mindre påväxt och an-

grepp på provbitar av kärnved

än på splintved. D


Företaget Norrenergi miljö-

märker sin fjärrkyla med Bra

Miljöval.

– Vi hoppas detta goda ex-

empel ska ge kunder till fjärr-

värmebolag en möjlighet att

ställa krav på sin fjärrkyla, sä-

ger Svante Axelsson, general-

sekreterare på Naturskydds-

föreningen.

Fjärrkyla erbjuds idag som

energitjänst från många fjärr-

värmeföretag. Naturskydds-

föreningen har sedan år 2007

erbjudit fjärrvärmebolag att

miljömärka fjärrvärme. Som

en naturlig konsekvens av det-

ta finns nu även möjlighet att

miljömärka fjärrkyla med Bra

Miljöval. Kraven som ställs för

att få miljömärka fjärrkyla ba-

seras på dem som ställts upp

för den miljömärkta fjärrvär-

men.

Naturskyddsföreningen har

gett Norrenergi som första

energibolag i Sverige rätten att

erbjuda sina kunder fjärrkyla

som är märkt med Bra Miljö-

val. Norrenergi har sin verk-

samhet i Solna Sundbyberg

och angränsande områden i

Danderyd, Sollentuna och

Stockholm.

– Fjärrkyla är ofta ett mer

effektivt sätt att ordna med

kyla, än att ha mindre spridda

anläggningar. Nu hoppas vi att

fler bolag hakar på och att kon-

sumenterna ställer krav på

sina leverantörer, säger Svante

Axelsson, generalsekreterare

på Naturskyddsföreningen. D

Miljömärkt fjärrkyla

PlatsannonsNoterat

ByggkonstruktörProjektledare bygg

Structor Dalarna AB med kontor i Borlänge och Falun, bistår beställare

inom bygg- och anläggningssektorn med;Projekt- och projekteringsledning,

Byggledning, Upphandling, Kalkyl/kostnadsstyrning, Planering, Dokumentstyrning i projekt,

Kvalitetsansvarig enligt PBL, arbetsmiljösamordning BAS P.

Vi söker nu medarbetare till vårt nya kontor i Mora.

Skicka din ansökan eller kontakta oss senast 2009-10-22

Göran Kihlström, 0243-24 68 42,[email protected]

Per Gummås 070-564 34 [email protected]


Som enda golvleverantör iNorden återvinner Tarkettspill från plastgolv som går för-lorat vid nybyggen och reno-veringar i Sverige. Genomsatsningen kom 300 ton – 20procent av allt mattspill – återi produktion under 2008, vil-ket gör Sverige till det land ivärlden där störst andel avplastgolven återvinns. Nutrappar Tarkett upp ambitio-nen.

Varje år läggs nästan femmiljoner kvadratmeter plast-golv i Sverige, varav en halvmiljon kvadratmeter, eller cir-ka 10 procent, går förlorat närgolven läggs. Idag återvinns 20procent av mattspillet. Tarkettsamlar också in mattspill iMellaneuropa.

– Återvinningsprojektet ärett led i en satsning som vi kal-lar ”Tänker längre”. Filosofinbygger på ett helhetsperspek-tiv där människa, natur ochekonomi hänger ihop. Vi me-nar att det går att skapa etthållbart samhälle samtidigtsom man bygger ett fram-gångsrikt företag med nöjdakunder, säger Magnus Lind-holm som är nordisk mark-nadsföringschef för projektetpå Tarkett.

Under 2008 återvanns när-mare 300 ton mattspill. Målet

för 2009 är att 500 ton ska åter-vinnas. För att nå dit arbetarTarkett för att nå golvläggarepå Sveriges byggen, ägare aventreprenörsföretag och be-ställare, samt arkitekter. Golv-läggarna nås genom uppsam-lingskärl på byggen runt om iSverige, medan arkitekter ochbeslutsfattare kommer att nåsvia kundmöten. I höst kommerockså privatpersoner som byg-ger om hemma att kunna åter-vinna sitt mattspill. Återvin-ningen sker i Ronneby.

För varje kilo som återvinnsskänker Tarkett en krona tillSOS-Barnbyar.

– Det här är ett väldigt braexempel på ett samarbete därSOS-Barnbyar är en viktig delav ett företags CSR-arbete.Tarkett har tänkt längre; de villgöra en bra affär genom attkombinera omsorgen om mil-jön och ambitionen att hjälpaföräldralösa barn. Det bidragvi får från Tarkett ger barn i fle-ra generationer framöver etthem, en familj och utbildning,säger Elisabet Andersson, ge-neralsekreterare på SOS-Barn byar.

– Nu uppmanar vi andra fö-retag till liknande initiativ.Många små steg gör tillsam-mans skillnad, fortsätter Mag-nus Lindholm. D

Noterat

19 av 20 är missnöjda medelpriset, och förtroendet förkraftbolagen är mycket lågt. Påvarje person som har förtroen-de för kraftbolagen går det åttasom misstror dem. Det visar enny undersökning från Villa -ägarnas riksförbund.

Villaägarnas riksförbundhar genomfört en enkätunder-sökning om elkonsumentersattityder till elkonsumtion ochåsikter om elmarknaden. En-käten sändes till drygt 36 000personer. 5 441 svar inkom.

– Det höga elpriset är san-nolikt en stor del av förklaring-en till folks låga förtroende förkraftbolagen, men en del avansvaret för det ligger i sin turhos politikerna, säger JakobEliasson, energipolitisk expertpå Villaägarnas riksförbund.

Undersökningen visar ävenatt kunskapen om att utsläpps -rätterna höjer elpriset är låg.Utsläppsrätterna gör det dyra-re att producera el i kolkraft-verk, och eftersom all el hand-las till samma pris gör vatten-och kärnkraftverk stora vins-ter – de har ju inga omkostna-der för utsläppsrätter. Underår 2008 höjde utsläppsrätter-na elpriset med 10–15 öre.

– Vi lever idag med ett sy -stemfel där elkunderna beta-lar för utsläppsrätter som intefinns. Vi föreslår därför enskatteväxling på el från konsu-ment till producent. Det kostarinte staten en krona, har ingamiljöeffekter och påverkarinte möjligheterna att investe-ra i ny produktionskapacitet,säger Jakob Eliasson. D

Lågt förtroende för kraftbolag

Återvinningsfabriken i Ronnebytar hand om mattspill. Foto: Tarkett

Kommuner, landsting och sta-ten ska kunna hindras att be-driva näringsverksamhet somsnedvrider konkurrensen. Detär innebörden av det förslagsom regeringen lämnat till riks dagen.

– Det är bra att vi nu får reg-ler som kan hindra offentligaaktörer att konkurrera medprivata företag på ojusta vill-kor. Det här är ett viktigt kom-plement till förbuden i kon-kurrenslagen. Det säger Kon-kurrensverkets generaldirek-tör Dan Sjöblom.

Förslaget innebär att Kon-kurrensverket eller företagareska kunna gå till Stockholmstingsrätt och få ett förbud för enkommun, för en statlig aktör el-ler för ett landsting att bedrivanäringsverksamhet på ett visstsätt som snedvrider konkurren-sen. Ett undantag är om verk-samheten (förfarandet) är för-svarbar från allmän synpunkt.

En kommun, ett landsting,eller en statlig myndighet sombedriver näringsverksamhet

kan inte göra det på helt likavillkor som ett privat företag.Förutsättningarna är i grun-den olika. En myndighet elleren kommun kan inte gå i kon-kurs, och det finns en finan -siell styrka och garantier hosen kommun eller en myndig-het som väldigt få privata före-tag kan komma i närheten av.

– Den nya lagregeln kom-mer att ha en avhållande ef-fekt. Kommuner och myndig-heter som driver, eller plane-rar att starta, verksamhetersom konkurrerar med företagpå marknaden kommer i fort-sättningen att behöva tänka sigför noga, säger Dan Sjöblom.

Konkurrensverket fårmånga klagomål som handlarom de konflikter som finns näroffentliga aktörer konkurrerarmed privata företag. Ofta ärdet små företag som verkar pålokala marknader som hardrabbats av den här typen avojämlik konkurrens.

De nya reglerna föreslås gäl-la från den 1 januari 2010. D

Lag ska stoppa ojust konkurrens

En femtedel av mattspill återvinns


Marknadsnytt

Det japanska pennföretaget

Pilot kommer med tre nya mo-

deller lagom till hösten, där -

ibland kontorsbläckpennan

Acroball. Den är en lättskriven

kontorspenna med en ny sorts

oljebaserat bläck som är ex-

tremt mjukt och arkivbestän-

digt.

Pilot Pen AB

08-544 80 557

[email protected]

Ger beständig skrift för arkivet

ATP är en stor

spansk tillverkare

av utomhusarma-

turer och för ett år

sedan kom de till

Sverige genom

Flux AB. ATP har

en produktgaranti

som sträcker sig

över 10 år. Armatu-

rerna håller både

IP66 och IK10, ku-

porna har UV- och

IR-skydd och alla

material är rost-

fria.

ATPs armaturer är tillver-

kade av polyamid, som är helt

återvinningsbart.

Flux AB

08-693 05 02

[email protected]

Garanterar tio års lyse

Black & Decker lanserar en ny

serie sladdlösa skruvdragare.

F4-serien laddas med litium-

batterier som har låg själv -

urladdning.

Batterierna

kan laddas

cirka 500

gånger. På

cir ka 45 minuters

ladd ning når batteriet 80 pro-

cents kapacitet, efter en timme

är det helt fullladdat. Med den

nya batteritypen är maskiner-

na 30 procent lättare än tidiga-

re och väger nu cirka 1,7 kilo.

F4-serien består av sex olika

modeller av skruvdragare som

alla har kraftfulla motorer och

växellådor i metall. D

Black & Decker

031-68 60 53

[email protected]

Snabbladdad skruvdragare

ClimaLife är en nyutvecklad

takpanna som enligt Profile

A/S, som introducerar takpan-

nan i Sverige, förmår rena luf-

ten från kväveoxider. Takpan-

nan, som är tillverkad av be-

tong, har en inbyggd katalysa-

tor som består av titandioxid

som via en fotosyntetisk pro-

cess neutraliserar skadliga

kväveoxider och omvandlar

dem till harmlöst nitrat. Dags-

ljus och solsken är det som

krävs för att sätta igång pro-

cessen. I dagsljus uppges Cli-

maLife neutralisera upp till 90

procent av de skadliga kväve-

oxiderna. Miljömässigt är Cli-

maLife så effektivt att ett tak

på 200 m2 kan bryta ned par-

tiklar som motsvarar avgaser-

na från en

bil som kör

1700 mil

årligen. D

Profile A/S

Sverige

070-522 53 00

Takpanna renar luft

Invest energi och miljö lanse-

rar en ny version av sin 6 kW

luft/vatten-värmepump. LVE-

06 till LV-06 värmer husets

vattensystem, element och

varmvatten.

Den A-klassade inverter-

styrda värme-

pumpen är fram-

tagen för att mon -

teras och doc kas

på det befintliga

vattenburna sy -

stemet. Styrning -

en görs med en

digital kontroll -

enhet som är lätt

tillgängligt i vär-

meväxlare.

LVE-06 erbju-

der autostart vid elavbrott,

drift ned till -20 grader Celsius

och drivs med köldmediumet

R410A. D

InVest Energi & Miljö

[email protected]

Värmer vatten

HBM har utökat sin T12-serie

digitala vridmomentgivare med

modeller för lägre mätområ-

den på 100 Nm och 200 Nm.

Detta innebär att man vid mät-

ning av friktionsmoment kan

dra nytta av den höga nog -

grannhet och dynamiska pre-

standa som T12 har.

Användningsområden för

den digitala vridmomentgiva-

ren är bland annat vid tester av

elmotorer, pumpar och gene-

ratorer.

Vridmomentgivaren kan,

beroende av storlek, användas

för varvtal upp till 18 000 rpm.

Noggrannhetsklassen är 0,03

över hela mätområdet, 0–6

kHz.

Signalöverföringen mellan

rotor och stator i T12 är digi-

tal. D

HBM

+46 709-77 90 90

[email protected]

Klarar lägre vridmoment


BYGGLEVERANTÖRER

Betongett naturligt val

www.kc-betong.se0150-34 99 00golvvärme

totalt säker


BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com


BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se


BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer

SidBengt Dahlgren . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslagCasamja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47Eurotak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5Foyen Advokatfirma . . . . . . . . . . . . . . . . . 44GBR Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19Haki . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Induf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23Ivarsson Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7IVT Industrier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1KDN Karl Deutsch Nordiska . . . . . . . . . 47MRD Sälj & Bygg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

SidPlast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . 31Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47ProBygFile Danmark filial Sverige . . . . . 13Rescon Mapei . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29SAKAB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslagSAPA Profiler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15SP Trätek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48SPEF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49Structor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49STO Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Sid

Svenska ByggingenjörersRiksförbund . . . . . . . . . . . . . . . . . 33, 41, 47

Säker vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Teknologiskt Institut Betongcentrum . 47

TM Progress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

TQI Consult VVS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

WISY Projekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Xella Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund – Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 • Fax 08-643 11 60 • [email protected]

LUND

ESKILSTUNA

GÖTEBORG

KARLSKRONAHELSINGBORG

HUDIKSVALL

PITEÅ

KONSULTERANDE INGENJÖRER

Hantverk..!Hantverk från hjärtat av Dalarna.Byggt av rejäla hantverkare.

Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42E-post: [email protected]: www.fiskarhedenvillan.se

ÄC-KONSULT ABNYGATAN 33 A632 20 ESKILSTUNATELEFON 016-51 74 00, 51 74 01TELEFAX 016-51 74 [email protected]

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

• ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR• VA-UTREDNINGAR• GRUNDKONSTRUKTIONER• GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

• SKADEUTREDNINGAR• VIBRATIONSMÄTNINGAR• BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING

PÅLNING

BORLÄNGE

Tel 016-51 80 10Fax 016-51 80 44

Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING• KONTROLLER• BESIKTNINGAR• KVALITETSANSVARIG-K

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson ABB Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

Besiktningar: entreprenad- renoverings-

och överlåtelsebesiktningar

Byggledning

Byggskadeutredningar

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

N-O.Gudmundson Byggråd

Domaregatan 1C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Arkitekter o Ingenjörer

Arkitekt- och byggprojektering

Byggadministration

Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50

www.cao.se • [email protected]

GÖTEBORG


STOCKHOLMSTOCKHOLM


STOCKHOLM

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

ProjektledningByggledningProjekteringsledningKvalitetsansvarBesiktningar

Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 HuddingeTel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36E-post [email protected]

Av SBSC certifierat besiktningsföretag

Av SITAC certifierad besiktningsman

för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning

• Sprinkler

• Brandlarm

• Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comTrångsundsvägen 49, 142 64 TRÅNGSUND [email protected] - 510 104 70

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17

183 30 Täby

Växel 08-638 23 30

Fax 08-768 23 70

[email protected]

www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivningPlanering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Vibrationskontroll, RiskanalysSyneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan

Instrument (hyra och försäljning)Utbildning och Träning

Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,Karlstad, Karlskrona, Göteborg


VÄSTERÅS

ÖSTERSUND

ÖREBRO

- Arkitektur - Inredning

- Byggteknik - Byggledning

- Värderingar - Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

- Entreprenadbesiktning,av SITAC certifierad besiktningsman SBR

Arkitekt SAR/MSAByggnadsingenjörer SBR

www.mansson-hansson.se

Tullgatan 35, 831 35 ÖstersundTel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

STOCKHOLM UPPSALA

UMEÅ

VISBY


Rådhusespl. 10-12,903 28 Umeå

Byggprojektering Statiska konstruktioner

3-D Projektering Byggledning

Projektledning Projekteringsledning

Byggkontroll Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99www.lps.se

VVS

CanholmsCanholms Ingenjörsfirma AB

Vi utför VVS- Konstruktion* Kontroll * Besiktning * Utredning

Riksbehörighet för OVK

Tel 0498-21 18 88Fax 0498-21 76 55

070-652 53 [email protected]

• Projektering• Byggadministration

Byggnadsingenjörer SBR

Arkitekter SAR / MSA

Certifierade besiktningsmän – SBR

Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL

Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 VisbyTel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20

Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 StockholmTel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36

Repslagaregatan 12, 602 32 NorrköpingTel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

ETT MEDLEMSFÖRETAGI

BJ-Konsult AB

bj

bj

bj

bj

www.bj-konsult.se

Kontroll, Besiktning,Måleribeskrivning,Inventering m.m.

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening


Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45Genvägen 14 fax 018-37 06 83740 30 BJÖRKLINGEE-mail: [email protected]


Marknadsnytt

När hyresgästen kan fjärrstyra

motorvärmaren minskar el-

kostnaderna för fastighetsäga-

ren enligt QT systems ab som

har utvecklat ett system för att

med SMS styra påslag av mo-

torvärmare.

Debiteringen av användan-

det hamnar direkt på telefon-

räkningen vilket minskar ad-

ministrationen. Systemet kan

hantera el-stolpar för dem

med hyresavtal och för tillfäl-

liga besökare. D

QT systems ab

0950-262 20

Varm bil fås via mobilen

Mockfjärds Fönstermästaren

har lanserat miljöfönstret Pre-

mium Green. Det är ett fönster

i trä med aluminiumutsida, de-

signat att möta krav från en

miljömedveten konsument.

Fönstret är tillverkat av

FSC-ceritiferat trä vilket ga-

ranterar att skogen brukas på

ett miljöanpassat sätt. Efter

fönsterbytet källsorteras och

återvinns de gamla fönstren.

Det är märkt med såväl ener-

giklass A, som Svanen. D

Mockfjärds Fönstermästaren AB

0241-79 36 44

[email protected]

Miljöfönster i certifierat trä

Nu lanseras Testo Saveris

3G, ett system för rap-

portering av mätvärden inom

industrianläggningar och kli-

matrum. Genom automatisk

rapportering och dokumen-

tering kan man via systemet

hålla sig uppdaterad på alla

temperatur- och fuktvärden,

både i processen och i omgiv-

ningsluften.

Testo Saveris används för

övervakning och dokumente -

ring av klimat och temperatur

i tillverkningssektorn, i lager-

lokaler, i kylrum och klimat -

rum. Systemet au-

tomatiserar över-

vakningen av om-

givnings- och pro-

dukttemperaturer,

och

skickar ut larm om angivna

gränsvärden överskrids. Samt-

liga mätvärden lagras i givare,

basstation och dator. D

Nordtec Instrument AB

031-704 10 70

Kontrollerar klimatFlertalet svenska

badrum är idag byggda

med golv som har fall

från väggarna in mot

golvets mitt. Våren

2009 återlanserades

Unidrain som ett al-

ternativ till traditio-

nella golvbrunnar.

Unidrain har genom-

gått omfattande tester

hos SP och har blivit

godkända hos Sitac,

Säker vatteninstalla-

tion, BKR och GVK.

Unidrains linjeav-

lopp med världspaten-

terad teknologi kan

monteras vattentätt

och direkt mot väggen.

Avloppets väggfläns säkerstäl-

ler att avloppet är placerat

vågrätt och vattentätt. D

Unidrain

040-13 34 30

[email protected]

Godkänt avlopp läggs mot vägg

En anställd på Nybro bostads

AB har utvecklat ett hjälpme-

del för att lyfta ur pivåhängda

fönster. Hjälpmedlet Win-

dowvip består av två delar som

monteras med några enkla

handgrepp. Ställningen med

vippbrädan går på hjul. Den

körs in under ett fönster, som

kan häktas av, eller på. Win-

dowvip är tillverkad av alumi-

nium och väger 21 kg. D

Nybro Bostads AB

0481-459 05

[email protected]

Hjälp när fönster lyfts ur

Stolpe.

Internetnod.

Nytt från SBR

Byggingenjörerna SBR�� som bilda des 1951 är en ideellyrkesorganisation med kompetens -krav på si na medlemmar. Förbun-det ger tillgång till en tvärfackligmötesplats för diskussion och fort-bildning som tar sikte på att stödjamedlem marnas yrkesroll. Bygg -ingenjörer na SBR har 2 600 med-lem mar och anslutna fördelade på27 lokalavdelningar.Kraven för medlemskap är:• Ingenjörs- eller fastighetsföre -

tagar examen.• Ett aktat namn.• Att efter examen under minst två

år ha utövat självständiga ochkvalificerade arbetsuppgifter in -om byggverksamhet, alt hög -skoleexamen från 3 års studier.

• Rekommendationer från med -lem mar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökankan beställas från kansliet ellerhämtas via förbundets hemsida,www.bygging.se

FörbundsverksamhetenRymmer en mängd olikartade akti-viteter, t ex information och råd-givning till medlemmar och allmän-heten, remissyttranden, myndig-hets uppvaktning, kontakter medlokal avdelningarna och systerorga-nisationer utomlands.

Försäkringar��Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,

olycksfall-, barn och sjukförsäkringmen också kontors- och konsultan-svarsförsäkringar.

KursverksamhetenOmfattar kurser i allmänna äm nen ibranschen, för energiexperter,samt projektledarutbildning, entre-prenad- och överlåtelsebesiktning,miljöinvente ring och utbildning tillkvali tets ansvarig enligt PBL. De fyrasistnämnda kurserna leder till certi-fiering.

Husbyggarenär en etablerad facktidning somprenumereras och läses av bransch-folk, medlemmarna i Byggingen -jörerna SBR, Svenska Byggmästare-och ingen jörsförbundet i Finlandr f, Ålands Byggmästareförbund,Arkitektservice m fl.

Konsultgruppenmed 250 företag och sammanlagt1 000 anställda har till uppgift atttillvarata de mindre konsultföre -tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar�EntreprenadbesiktningÖverlåtelsebesiktningKvalitetsansvariga enligt PBLDessa anordnar symposier för fort-bildning och utger en medlemsför-teckning som också kan nås viaInternet.

Kansli�

Byggingenjörerna SBRFolkungagatan 122, Box 4415, 102 69 StockholmTel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: [email protected]örbundsdirektör: Lars Hedåker, 040-15 06 96Förbundsdirektör: Magnus Janson (från 20100101), 08-462 17 97Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se

Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförandeUrban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, vice ordförandeNils Wittgren, GöteborgsavdelningenBjörn Selling, StockholmsavdelningenVeronica Jensen, MalmöavdelningenAnders Nordström, UmeåavdelningenUlf Sönegård, Skaraborgsavdelningen


Roland Andersson, byggkon-sult, Roland Andersson Byggkonsult, EnköpingJonas Averius, skadeutredare,Munters Torkteknik AB,Västra FrölundaRoger Borgh, egen företagare,Arconi Design och Projekte -ring, HärnösandDaniel Boström, byggingen-jör, FastighetskonsultBoström AB, KnutbyJoakim Danielsson, projekt -ledare, Ramböll Sverige AB,LinköpingIngemar Forsberg, egen före-tagare, FAAB, Förenade Arkitekter AB, GöteborgLars Fyhr, besiktningsman, Ö.Stilbyggare AB, LinköpingTommy Hedlund, egen företa-gare, TH Energi & Installa-tions Support, UmeåMagnus Janson, ingenjör, SBRByggingenjörerna AB, Stock-holm

Sandra Pettersson, projekt -ledare, Ramböll Sverige AB,LinköpingNiclas Rosén, egen företagare,EEVC Bygg AB, HelsingborgUlf Sjöström, gruppchef, WSPSverige AB, VästeråsKarin Stäke, byggnadsingen-jör, Byggritningar AB, MotalaPierre Sundin, ingenjör, A5Arkitekter & Ingenjörer AB,UppsalaPatrik Tuvesson, egen före -tagare, Nexttech, VellingeJanet Vilmontson, byggingen-jör, Gullmanders Arking AB,LenhovdaJoakim Vrethem, besiktnings-man, Torpheimer Service AB,Linköping

Nya anslutnaRikard Andersson, Nybro

Nya medlemmar

Konsultgruppen29 oktober4 november, Kon-sultdagen

4 december

Entreprenadbe-siktningsgruppen16–17 oktober8 december

Överlåtelsebesikt-ningsgruppen15 oktober2 december

Gröna besikt-ningsmän30 november

Förbundsstyrelsen18 november28 januari 2010

Kalender

Rabatt på facklitteraturBeställ facklitteratur och handböcker

direkt från Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procents rabatt!

Gå in på Byggtjänst och registrera dig.

Har du glömt din rabattkod?Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

Nytt från SBR


Entreprenadbesiktning

Grundutbildning, steg 1

13–14 oktober, Malmö

Entreprenadbesiktning steg 2

– praktik

5 november, Malmö

Entreprenadbesiktning –

Provtillfälle för besiktnings-

män

5 november, Malmö

Energideklaration för

bostäder och småhus

Nivå N:

20–22 oktober, Stockholm25–27 november, Malmö

ABK 09 Nyhet

22 oktober, Stockholm6 november, Örebro12 november, Linköping13 november, Uppsala17 november, Malmö1 december, Göteborg3 december, Luleå8 december, Kalmar

Det är dags att BIMformera

sig Nyhet

20 oktober, Göteborg3 november, Malmö26 november, Stockholm

Putsade fasader

2 december, Stockholm

Natursten i husbyggnad på

rätt sätt

17 november, Stockholm

Fuktmätning – fukt och

mögelskador

23–24 november, Malmö7–8 december, Stockholm

Plåt i teori och i verklighet


BBR 2008 – nya och

kommande ändringar

Halvdagskurs, em


BBR 2008 samt PBL – nya

och kommande ändringar


Besiktningsman och konsult

för fogfria golv, Nyhet


Skadeutredningar


AMA Hus 08, nyheter

och förändringar*

Halvdagskurs

15 oktober, Helsingborg

LOU – upphandling av bygg -

entreprenader och tjänster*

22 oktober, Malmö10 november, Göteborg

Byggarbetsmiljösamordnare*

14–15 oktober, Lycksele14–15 oktober, Luleå20–21 oktober, Linköping21–22 oktober, Halmstad29–30 oktober, Uppsala9–10 november, Stockholm17–18 november, Skellefteå23–24 november, Göteborg25–26 november, Malmö1–2 december, Växjö

Entreprenadjuridik,

grundkurs*

25 november, Borlänge10 december, Västerås

Kvalitetsansvarig enligt PBL*

Nivå N

4, 5, 11 november, Stockholm

Nivå K


Projektledning*

20–21 oktober, Malmö27–28 oktober, Stockholm1–2 december, Göteborg

Symposium för certifierad

eller godkänd besiktnings-

man för entreprenader

19–20 november, HelsingborgFULLTECKNAD

Symposium för kvalitetsan-

svarig enligt PBL med certifi-

kat eller godkänd tentamen

14–15 oktober, Malmö19–20 oktober, Stockholm11–12 november, Göteborg

Symposium för certifierad el-

ler godkänd besiktningsman

för överlåtelsebesiktning

13–14 oktober, Stockholm17–18 november, Göteborg

*Kurser markerade med*

genomför SBR i samarbete

med EGA

Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpas-sade kurser. Vi skräddarsyr enkurs för just ditt företag.Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information

och kursanmälan,

se www.bygging.se/kurser

eller ring 08-462 17 94.

Aktuella kurser

Följ med SBR till Kina nästa år, till världsutställningeni Shang hai och Peking.

Vi följer upp den lyckade Budapestresan med enresa till Expo2010 i Shanghai, som blir den störstavärldsutställningen någonsin.

Det blir studiebesök men också tid för andra sevärd-heter och shopping i Shanghai. Dessutom stannar vinågra dagar i Peking med besök i kejsarpalatset i denFörbjudna staden samt utfärd till Kinesiska muren.

Resan går 12–19 oktober 2010. Antalet platser är be-gränsat.

Intresseanmälan och mer info finns på:www.style.se/sbr D

Åk med till Kina

På resan till världsutställningen i Shanghai har du även

möjlighet att ta en tur på Kinesiska muren.


Nytt från SBR

Nordiskt byggsymposium ar-rangerades i år av Finland ochgick av stapeln i Åbo den 4 –6september. Ett gediget pro-gram hade tagits fram för da-garna med arbetsmöten varva-de med exkursioner runt om iÅbo. Medverkande var frånDanmark, Konstruktörför -eningen, Norge, NITO Takst,Finland, SBIF och RKL.

Fredagen inleddes med ex-kursion till Köpmansgatan 1.Där mötte den framstående ar-kitekten Benito Casagrandeupp och förevisade sitt projektsom ligger invid Aura ås västrastrand. Byggnaden, som egent-ligen utgörs av tre hus sombyggts ihop, är i de äldsta de-larna sedan 1500-talet. Husetinhyste en gång i tiden stadenstelefonväxel. Johan LudvigRuneberg bodde en gång i ti-den i fastigheten, han satt fråntid till annan i restaurangsalenmed sina kommittéer ochskrev på den Finska psalmbo-ken. I husets källare finns enkyrka, den dateras till slutet av1500-talet. Benito Casagrandegenomför nu en övergripanderenovering av fastigheten,bland annat måste balkong-konstruktionerna ses över dådessa givit vika.

Under lördagens förmiddaggenomfördes ett arbetsmöte.På agendan stod ”nyanvänd-

ning av gamla byggnader” ochländerna presenterade var sittprojekt. Vi fick bland annat hö -ra om den gamla pappersfabri-ken i Drammen som byggts omtill en kulturarena. Bygget ärett av Norges största transfor-mationsprojekt. Runt fabrikenhar man byggt upp ett nyttcentrum med bostäder etcete-ra. Våra danska vänner berät-tade om museet Dieselhouse iKöpenhamn. Museet inrym-mer en av världens största die-selmotorer, 22 500 Hk, 1 400ton tung. Motorn levererades1933 av Burmeister & Wain tillH.C. Örsted kraftstation i Kö-penhamn. Maskinen driftasnågra gånger per månad då be-sökare av museet får möjlighetatt uppleva den. Museibyggna-den är naturligtvis specialkon-struerad för att kunna stå emotvibrationer etcetera.

Dagen fortsatte med exkur-sion till byggfirman Hartelashuvudkontor som tidigare varett stort bryggeri, Aura brygge-riet. Hartela är ett anrikt famil-jeföretag som idag har byggtom det gamla bryggeriet till etttoppmodernt kontor. HeikkiHartela var vår guide och visa-de oss runt i byggnaden.

Senare under dagen gjordesett besök på Åbo konstakade-mi, verksamheten bedrivs i lo-kaler som tidigare var en rep-

slagarefabrik. Vår guide DunjaMyllylä visade runt. Åbo haren gammal tradition av kultu-rella utbildningar, 1830 starta-de den första skolan med in-riktning mot konst. Det finnsidag fyra huvudgrenar på sko-

lan: konst, musik, performan-ce (dans, teater, dockteateroch cirkus) och media. Spår avden gamla fabriksmiljön finnshär och var i byggnaden, tra-verser, järnbalkar etcetera. Föratt kunna bevara utformning-

SBR på Nordiskt byggsymposium

Benito Casagrandes hus på Köpmansgatan 1. Foto: Gunnar Edebrand

Benito Casagrande i kyrkan.

Foto: Gunnar Edebrand

Restaurangsalen där Johan Ludvig Runeberg satt och arbetade med

psalmboken. Foto: Gunnar Edebrand

Heikki Hartela visade oss runt i

den nu ombyggda bryggeribygg-

naden. Foto: Gunnar Edebrand

Nytt från SBR

en av fabriksbyggnadens yttre,men ändå erhålla funktionali-tet, har man uppfört en bygg-nad inne i fabrikslokalen därutbildningsverksamhet sker.

Lördagen avslutades medett besök vid Åbo Akademi därvi visades runt av Carl-JohanBerlin. Akademins verksam-het bedrivs i lokaler som tidi-gare varit en gammal järnma-nufaktur samt en radio- och tv-fabrik. Som kuriosa kan näm-nas att Finlands första traktortillverkades av järnmanufak-turen. De äldsta byggnadernaär från 1850-talet, de yngstafrån 1930-talet. Den industri-ella verksamheten i områdetupphörde för 30 år sedan. Re-noverings- och nybyggnadsar-betena i detta som är ett av Fin-lands äldsta industrikvarterhar finansierats av Stiftelsenför Åbo Akademi. Huvudin -gången till industrikvarteretär nybyggd och har av arkitek-ten getts formen av en masugn.Samtliga industrifastigheterär sammanlänkade så att mankan röra sig inom universite-tets område utan att gå ut. ÅboAkademi håller nu som bäst påmed att renovera den gamla ra-dio- och tv-fabriksbyggnaden,ASA-huset. Nyinvigningen ochinflyttningen är planerad tillhösten 2009.

Under söndagens förmid-dag genomfördes ett ytterliga-re arbetsmöte. På agendanstod hushållsavfallsvattenbe-stämmelserna i Finland, kon-junkturbidrag för byggande iFinland, en jämförelse medSveriges ROT-avdrag, energi-bestämmelsernas förändring-ar (Finland), yrkesmässig kom -petens, medlemskårens för-ändringar och medlemsvärv-ning (Finland samt diskussionkring läget i övriga nordiskaorganisationer), tankar omSBIF:s framtid presenteradessamt avslutningsvis föredrogLars Hedåker, styrelseordfö-

rande SBR, kommande änd-ringar i PBL.

Symposiet avslutades påsöndagen med ett besök påKlosterbackens Hantverks-museum där vi fick en föreläs-ning om hur man byggde front -mannahus samt gjorde en gui-dad rundvandring i utställ-ningsbebyggelsen. Det unikamed Klosterbacken är detgamla byggnadsbeståndet ochverkstäderna som inretts un-der ledning av hantverksmäs-tare. Klosterbacken är Åbos”Gamla stan”, det vill säga detenda enhetliga område sombevarades vid stadsbranden år1827.

Frontmannahus är typhussom byggdes i Finland efterandra världskriget för evakue -rade och familjer som mist sinbostad. Huset byggdes av äga-ren själv utifrån färdig ritning.År 1944 publicerade staten niotypritningar. Namnet kommerav att män som krigat vid fron-ten ofta tilldelades en tomtsom de fick bygga ett hus på.Ett frontmannahus består av1½ våningar, är byggt i trä ochhar sluttande tak. Skorstenenplacerades i mitten och runtden byggdes alla rum för boen-de. I nedre våningen fanns far-stun, två rum och kök. Köketvar separat från de övriga rum-men i motsats till traditionellalantgårdshus. Övre våningenbestod av två gavelrum, somockså kunde byggas först i ettsenare skede. Husen hade oftaen källarvåning. En för 1930-talet typisk stomme av trä somspikades ihop användes dåman byggde frontmannahus.Som isolering användes såg -spån eller insulit och husetbrädfodrades. Huset var rela-tivt lätt att bygga utan special-verktyg eller snickarkunska-per. Det fanns flera olika typ-ritningar, men modellerna på-minde mycket om varandra.Frontmannahusen blev snabbt

allmänna och typen förblevpopulär i två årtionden somden mest använda på lands-bygden och i förstäder. I städerbyggdes husen ofta på enhetli-

ga områden där huset placera-des på gatusidan av en fyrkan-tig tomt, så att bakgården kun-de användas för odling. D


Bryggeribyggnaden utifrån. Foto: Gunnar Edebrand

Bryggeribyggnaden inifrån. Foto: Gunnar Edebrand

Akademins bibliotek, den gamla fabrikslokalen gör sig påmind.


Nytt från SBR

Malmöavdelningens förstahöstmöte ägde rum på Katri-netorps gård i Malmö. Sedan1700-talets slut var gården ettlanderi. Malmö stad blev ägareav gården år 1936 och den ar-renderades ut till normaltjordbruk fram till år 1990. Hu-vudbyggnaden är i empir. Tillgården hör också två sidobygg-nader som varit magasin res -pektive kontor. Magasinet harnu restaurerats och vunnitHelgopriset 2008. Priset delasut var fjärde år av Statens Fas-tighetsverk till bästa restau-rering eller komplettering aväldre byggnadsverk.

Ansvarig arkitekt har varitUlf Ernfors, som var kvällensföredragshållare och guide förett 30-tal medlemmar. Bygg-naden är i två våningar med idag en restaurang i bottenvå-ningen och samlingslokaler påandra våningen. Ytterväggar-na är i lera blandad med halm,sedan puts. Restauranggolvetär uppbyggt som ett stampatgolv. Botten består av halm,lera, sand, lin och hästspillningmedan ytan består av sammaingredienser men hästspill-ningen är här kospillning ochsedan linolja: Ett mjukt golvmed bra ljudisoleringsförmå-

ga och efter åtta år fortfarandesprickfritt. En gång om året ol-jas golvet in. För att klarabrandkraven i mellanbjälkla-get finns även här ett lager medlera mellan två träkonstruktio-ner.

Efter föredrag besökte viden engelska parken där UlfErnfors visade upp ett lust-hustempel i grekisk stil, som ärritat av honom själv. Templet

är i måtten 3x3x3meter. Måttsom bildar ett vackert rum.

Efter att ha besökt den vack-ra huvudbyggnaden med dessmånga väggmålningar sking-rades vi och många av oss träf-fas igen den 13 oktober då vi fårbesök av Boverket. Vi räknarmed över 100 deltagare till detmötet.

Av Gunnar Edebrand


Mats Olsson, 34 år civilingen-jör väg och vatten, är utseddtill ordförande i gruppen ener-giexperter, som SBR håller påatt bilda. Mats Olsson arbetar idag som energiexpert i Actava,ett företag inom Eminenta AB.Övriga ledamöter i styrelsen

kommer att utses snarast.En första uppgift för energi-

expertgruppen är att ta reda påvad medlemmarna vill attgruppen ska arbeta med. En-käter kommer att sändas ut tillalla medlemmar. D

Nytt från energiexpertgruppen

Allan Licander, Södra Sandbyär Sveriges förste certifieradebesiktningsman för utemiljö.Allan Licander, som är 56 århar under 17 år arbetat somträdgårdsingenjör i Eslövskommun. Nu är han egen före-tagare och sysslar med besikt-ningar av utemiljö. Certifie -ringen är utförd av SP Sitac,

vars krav är att man, förutompraktisk erfarenhet, klarat avtre tentor: 1: Gröna växter, 2: Sten, betong och asfalt, samt3: Av SBR godkänd entrepre -nadbesiktning. Denna krav-specifikation är utarbetad avSBR, Movium och SP Sitac.Grattis Allan! D

Av Gunnar Edebrand

Grönt för grön besiktningsman

Arkitekt Ulf Ernfors föreläser. Foto: Gunnar Edebrand

Lusthustemplet i den engelska parken. Ritat av Ulf Ernfors.


Det prisbelönta magasinet. Foto: Gunnar Edebrand

Besökte prisbelönad gård

masonitelättelementwww.m-l.se

thermisol.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comwwwwww

TÄTA TAK

DERBIGUM

Posttidning B

Husbyggaren

Box 4415

102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Bengt Dahlgren är en oberoende

och komplett samarbetspartner.

Erfarna projektledare från samt-

liga verksamhetsområden samver-

kar för att erbjuda en hållbar och

kostnadseffektiv helhetslösning

genom projektets fyra huvudsakliga

faser – idé och skiss, projektering,

produktion och förvaltning. De

verksamhetsområden vi verkar

inom är

VVS fokus på låga investe-

rings- och förvaltningskostnader,

okomplicerat drift- och under-

hållsarbete och minimal miljö-

belastning.

Energi & Miljö vi kartlägger

och analyserar energi- och miljö-

frågor och hjälper dig att bidra till

en hållbar utveckling.

Styr & Övervakning ser till

att du uppnår rätt funktioner och

en god driftsekonomi.

Brand & Risk integrerar

brandskydd redan från början,

analyserar och bedömer risker

inom trycksatta anläggningar m.m.

Teknisk Förvaltning ger dig

verktyg för att förenkla fastighets-

förvaltningen så långt som möjligt.

www.bengtdahlgren.se

Från idé till förvaltning

Husbyggaren 2009 Nr 6

Documents

Transcript of Husbyggaren 2009 Nr 6