Husbyggaren 2012 Nr 7

HU

SBY

GG

AR

EN A

NR

7 A 2

01

2

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

127Posttidning BHusbyggarenFolkungagatan 122116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0 Nedanstående är annons från Lättelement

EUROTAK ABwww.tata-tak.comww

TÄTA TAKDERBIGUM

www.bostik.se

www.fischersverige.se

nr 7 B 2012 husbyggaren 1

2 husbyggaren nr 7 B 2012

www.lattelement.se

Lite enklare helt enkelt.

Tel +46 660 822 20

Fax +46 660 822 28

[email protected]

www.lattelement.se


ISSN 0018-7968

Organ för SBR–SvenskaByggingenjörers Riksförbund

ANSVARIG UTGIVARE

Magnus Janson

REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik ProduktionLövholmsgränd 12, 117 43 StockholmTfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33e-brev: [email protected]

ANNONSAVDELNING

Björn MårtensonLena RösundTfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60e-brev: [email protected]ägen 62183 52 Täby

PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: [email protected]

PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år 395:–Lösnummer, plus porto 70:–Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro: Bankgiro:55 34 25-0 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2013

Nr 1 v 9 Nr 5 v 44Nr 2 v 14 Nr 6 v 48Nr 3 v 22Nr 4 v 38

TRYCKERI

Ystads CentraltryckeriBox 82, 271 22 YstadTfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53e-brev: [email protected]

Husbyggaren är medlemi Sveriges Tidskrifter

Upplagan är 11 200 ex.Kontrollerad av

Husbyggaren uttrycker SBRs offi ciella uppfattning endast då det särskilt anges.

Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

nr 7 · 2012 | Årgång 54

SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

Sidan 4 Vi går mot en framtid av allt högre ljudmattor och allt fl ashigare visuellt bom-bardemang i utemiljöer. Det ökar behovet av lugna, ljud- och bildfria miljöer. En annan sak som ökar i samhället är gifter. Att produkter är försedda med nanopartiklar har idag blivit ett säljargument, utan att vi vet hur de pytte-, pyttesmå partiklarna påverkar oss i framtiden. Spruckna fasader har varit, och är fortfarande, ett bekymmer. Nu pågår studier för att se vilka vägar vattnet tar i putsade fasader. Foto: Andreas Falk

I nästa nummer:Infrastruktur och innemiljöTidningen kommer vecka 9

INNEHÅLL

4 Försök visar hur vatten tränger in via sprickor

10 Värmepump och solceller minskar energibehovet

12 Specialist sprider kunskap och erfarenhet i projekt

16 Nedgrävt 36 meters rör förvärmer inluften

18 Användning av brandfarlig cellplast bör stoppas

20 Oklart vad nanopartiklar ger för hälsoeffekter

24 Juridik: Lågenergihus kräver noga kontrollerad ventilation

28 IT: Hur långt ska samhällets kontroll få sträcka sig?

32 Form & Teknik: Kakafoni av ljud, ljus och bilder möter oss utanför dörren

36 Debatt: Analys bör styra renovering vid asbest eller mögel

38 Debatt: Ny lagstiftning kan sätta fart på bostadsbyggandet

40 Noterat

47 Marknadsnytt

52 Nytt från SBR


Vad händer när en spricka i

putsen utsätts för hydrosta-

tiskt vattentryck? Kan vatten

transporteras i isoleringen?

Hur påverkar horisontella och vertikala

isolerskarvar vattenledningen? Kan vat-

ten transporteras i gränsskiktet mellan

puts och isolering? Vad händer om vatten

når isolerhållarna? Kan vatten nå bakom-

liggande stomme?

I ett forskningsprojekt vid Lunds

tek niska högskola har experimentella stu-

dier genomförts för att utreda dessa frågor.

Problem med sprucken putsProblem med spruckna fasader har länge

varit ett bekymmer. Till följd av detta

startade forskning på området under

senare delen av 1990-talet. Under ett

antal år har LTH, materialtillverkare och

entre prenörer samarbetat för att komma

till rätta med problemen (Sandin 2008).

Större förståelse för hur isolering,

nätarmering samt puts fungerar har upp-

nåtts med konkreta resultat som följd,

bland annat bättre bruk med minskad

krympning, ökat fi berinnehåll, samt

rekommendationer för var nätarmering-

en ska placeras.

Givetvis är det så att problem med

sprickor än idag uppstår vid nyproduk-

tion – om än i mindre utstäckning – sam-

tidigt som det fi nns felaktigt utförda puts-

lösningar i det befi ntliga beståndet. I vär-

sta fall kan vatten tränga in till stommen

och orsaka fuktrelaterade skador och

försämra materialens värme iso le rings-

förmåga.

Många skäl till sprickorOrsaken till sprickbildning påverkas av

en mängd faktorer, såsom:

− brukets sammansättning,

− dess konsistens,

− handhavandet av bruket,

− antal påslag,

− variationen av bruksmängd per

ytenhet,

− fasadens geometri,

− isoleringens styvhet,

− armeringsmängd,

− placering av armering,

− efterbehandling,

− klimatet (under och efter härdning),

− ytbehandling, och

− underhåll.

Ett system med så många faktorer som

påverkar, bör vara robust och ”förlåtande”,

det vill säga ha tillräckligt med marginaler

för att minska risken (sannolik heten) för

sprickbildning.

För att utreda dessa frågor har ett expe-

rimentellt arbete genomförts vid Lunds

tekniska högskola inom projektet ”Energi-

effektivisering av miljon pro gram mets

fl erbostadshus genom beständiga tilläggs-

isoleringssystem”.

Tjugo provkropparI de inledande testerna har avsikten inte

varit att kontrollera inverkan av sprickvid-

den på mängden vatten som tas upp av sys-

temet, utan endast att konstatera vilka

fenomen som inträffar, och vart vattnet tar

vägen.

Totalt 20 provkroppar i fyra olika upp-

sättningar har tillverkats.

Materialen som har använts för prov-

kropparna kommer från Weber, Paroc

och Ejot & Avdel System AB, med under-

lagsbruk av typen Serpo 340 (Therm 340

Underlagsbruk*), isolerhållare Serpo 312

Fäste TB (Therm 312 Fäste TB*) samt

Ejot IDK-T och stenullsisolering Paroc

Fas 2 med tjockleken 50 mm. Produktbe-

teckningarna (*) är markerade enligt

Weber, tidigare Maxit.

Provkropparna är 200 mm breda och

500 mm höga. Underlagsbruket läggs på

isolering och får härda cirka tre veckor

innan testen utförs.

Sprickan i putsen har en ”naturlig”

form men har framställts genom att böja

provkroppen till brott. Försvagningar har

gjutits in i sidorna på provkropparna,

alternativt med en geometriförändring i

putsen och isoleringen, för att få sprickan

i önskat läge.

I de fall då en geometriförändring har

utförts har tjockleken på isoleringen

minskats från 50 till 38 mm, vilket inne-

bär att tjockleken på putsen ökar från 13

till 25 mm. Vid sprickan limmas en

BYGGMETODER Kan vatten som tränger in genom sprickor i fasader nå den bakomliggande

stommen? Försök har utförts för att se vilken väg vattnet tar i putsade fasader med stenullsisolering.

De visar att vatten transporteras i både vertikala och horisontella isolerskarvar.

Försök visar hur vattentränger in via sprickorAv Johan Jönsson, tekn dr, Lunds tekniska högskola och Miklós Molnár, tekn dr, Lunds tekniska högskola

Fortsättning s. 6 P

Johan Jönsson är teknologie doktor i

konstruktionsteknik och forskare vid Lunds

tekniska högskola. Han arbetar 50 procent

på högskolan och 50 procent som konsult

och konstruktör.

Miklós Molnár är teknologie doktor

och arbetar som universitetslektor på

Lunds tekniska högskola på avdelningen för

konstruktionsteknik. Han forskar i huvud-

sak om rationell utformning och renovering

av fasader.

FÖ

RF

AT

TA

RE

NF

ÖR

FA

TT

AR

EN


031-704 10 70 · www.Nordtec.se

Väldigt mycket bildkvalitet

för pengarna

testo 875.

Mellanmodellen med mycket

prestanda, nu till ännu lägre pris

Med 320 x 240 pixlar, kan

du upptäcka varenda detalj:

testo 882.

Top-of-the-line med hela

640 x 480 pixlar

Med den vridbara displayen

kan du se in i varje hörn:

testo 890.

SE MER: MED

VÄRMEKAMERORNA

FRÅN

TESTO.

Med sikte på framtiden

17 990:-


behållare av plast fast för att möjliggöra

vattenpåfyllning. Vattentrycket ovanför

sprickan varierar mellan 15-50 mm (150-

500 Pa) beroende på sprickans form.

Sprickan i putsen varierar mellan cirka

0.1-1 mm.

Fyra olika testerFyra olika tester har genomförts, se fi gur 1.

Test 1: Sprickan i putsen belägen cirka

120 mm ovanför geometriförändringen

och isoleringen är indelad i fyra olika

delar. Fyra provkroppar.

Test 2: Sprickan i putsen sammanfaller

med horisontell isoleringsskarv och isoler-

hållare. Två olika isolerhållare är testade,

vardera fyra från Weber respektive Ejot.

Test 3: Sprickan i putsen belägen cirka

120 mm ovanför geometriförändringen

och isoleringen är indelad i tre olika

delar. Fyra provkroppar.

Test 4: Sprickan i putsen sammanfaller

med isolerhållare. Två olika isolerhållare

är testade, två från vardera Weber och

Ejot. Ingen isoleringsskarv.

Resultaten från testernaTest 1:Vattnet transporteras i vertikal isole-

ringsskarv från sprickan i putsen till

botten på provkroppen. I ett av fallen, 1a,

leds vattnet även från vertikal isolerings-

skarv till horisontal skarv och droppar på

baksidan av isoleringen. I 1d har en

oavsiktlig spricka bildats i putsen vilket

medför att vattnet letar sig ut till ytan på

putsen och vätar denna under sprickan.

Test 2:Spricka i puts och horisontell isolerings-

skarv samt isolerhållare befi nner sig i

samma läge vilket medför att vattnet med

lätthet rinner ut på baksidan av isolering-

en. Mängden vatten som rinner ut är bero-

ende av hur hårt pressad isoleringen är

mot varandra. Som exempel är det stor

skillnad på vattenfl ödet mellan 2f och 2g.

Vad gäller 2f var isolerskivorna så hårt pres-

sade att det var lättare för vattnet att trans-

porteras mellan puts och isolering med

droppar som följd, i underkant provkropp.

På provkropp 2g fi nns en cirka 0.5 mm

bred glipa mellan isoleringen, vilket

medförde att vattnet rann ut i tunna strå-

lar på baksidan av isoleringen. Mängden

vatten som rinner ut på baksidan av

isoleringen påverkas inte av vilken typ av

isolerhållare som används.

Test 3:I tre av fallen, 3b, c och d, transporterades

vattnet mellan puts och isolering till verti-

kal isolerskarv och ut i botten på prov-

kroppen. Provkropp 3a skiljde sig från de

övriga då vattnet endast transporterades

genom gränsskiktet puts och isolering och

på grund av oavsiktlig spricka även leder

vattnet till ytan. Det sistnämnda gäller

även 3b. Den stora skillnaden som kunde

registreras är mellan grupperna 3a och b

och 3c och d, och det gäller både respons

och mängden vatten som rinner ut på bak-

sidan och under provkroppen. För grup-

pen 3a och b tar det cirka 30-60 minuter

innan vattnet når botten på provkroppen

medan det för 3c och d sker inom cirka tio

sekunder efter påfyllning av vatten. Mäng-

den vatten som rinner ut är också avsevärt

större för dessa provkroppar.

P

Figur 1: Från vänster till höger, provkroppar som användes i test 1, 2, 3 och 4.

Figur 2: Resultat från test 1. Vänster bild betraktad framifrån, höger bild betraktad bakifrån. Pilar

indikerar lägen för vattenläckage.

Figur 3. Resultat från test 2. Betraktad bakifrån. Pilar indikerar lägen för vattenläckage.

Figur 4. Resultat från test 3. Vänster bild betraktad framifrån, höger bild betraktad bakifrån. Pilar

indikerar lägen för vattenläckage.



Test 4:För alla fyra provkropparna transporte-

rades vatten mellan puts och isolering till

botten på provkroppen. Inget vatten-

läckage uppstod vid isolerhållaren av ty-

pen Weber, provkropp 4a och b. För prov-

kropp 4c och d skedde ett mindre läckage

i form av enskilda droppar i anslutningen

till isolerhållaren av typen Ejot.

Lärdomar från testenVatten kan transporteras i gränsskiktet

mellan puts och isolering. Vatten trans-

porteras inte genom isolering, såvida inte

felaktigheter i isoleringen fi nns.

Under tiden som försöken pågick upp-

täcktes att vissa områden i isoleringen

faktiskt skiljde sig ifråga om hydrofobe-

ring. Figur 6a visar ett normalt område

där vattnet inte tränger in i isoleringen

medan 6b visar ett område vilket saknar

hydrofobering och där vattnet rinner rakt

genom isoleringen. Figur 6c visar baksi-

dan på detta område.

Vatten som transporteras mellan puts

och isolering kan ledas till baksidan av iso-

leringen beroende på typ av isolerhållare

eller om det fi nns skarvar i isoleringen.

Mängden vatten som kan transporteras

till baksidan av isoleringen är beroende av

var sprickan i putsen är belägen i förhål-

lande till isolerhållaren, skarvar i isole-

ringen samt eventuella glipor mellan

isolerskivorna.

Kanalsystem bildas Den faktor som har största inverkan på

vattenfl ödet i gränsskiktet mellan puts

och isolering är förekomsten av eventu-

ella håligheter. I många fall hamnar puts-

nätet nära isoleringen med följd att bru-

ket inte omsluter nätet, se fi gur 7. På detta

vis är det möjligt att små ”kanalsystem”

bildas där vattnet har lätt att transporte-

ras.

Den sistnämnda faktorn är en trolig

förklaring till varför provkropparna c)

och d) i test 3 skiljer sig markant från de

övriga både vad gäller fl öde och den korta

responstiden för vattenläckage.

Två olika typer av isolerhållare testades

och det visar sig att utformningen av dessa

påverkar förmågan att leda in vatten till

baksidan av isoleringen, se fi gur 8.

Isolerhållaren till höger är utformad

med en lutande kanal och perforerade

väggar, vilket leder till att eventuellt in-

trängande vatten leds utåt. Traditionellt

utformade isolerhållare saknar denna

funktion, vilket kan leda till att vatten leds

in mot stommen.

Undersökningen visar att det fi nns

scenarion då vatten från slagregn kan

tränga in bakom isoleringen till bygg-

nadsstommen.

I de presenterade försöken har vattnet

tillförts genom sprickor genom förhållan-

devis högt hydrostatiskt vattentryck,

vilket är en grov uppskattning av verkliga

förhållanden. För att skapa mer verklig-

hetstrogna förhållanden borde de redovi-

sade testen upprepas där standarden

SS-EN 1027 Fönster och dörrar – regntät-

het – provningsmetod används, samtidigt

som inverkan av sprickvidden studeras.

Andra tester som skulle kunna utföras

handlar om hur tjockleken på isoleringen

och antal överlappande isolerlager

på verkar. Flera lager borde öka chansen

att inte få in vatten bakom isoleringen.

En annan variant är att skarvarna

mellan isoleringen utförs ”halvt-i-halvt”

vilket gör det svårare för vattnet att leta

sig fram till baksidan av isoleringen.

Eftersom den testade isoleringen är

hydrofoberad rinner vattnet på ytorna.

Om istället den yttre delen av isoleringen,

närmast putsen, inte är hydrofoberad,

skulle eventuellt vattenläckage samlas i

denna region för att under torra perioder

torka ut.

Fler resultat kommerNästa år kommer ytterligare resultat från

projektet att presenteras. Dessa kommer

att belysa fl er beständighetsaspekter

kring tilläggsisoleringssystemen puts på

mineralullsisolering samt puts på ventile-

rad skiva.

Resultat kommer att presenteras även

från praktiska och teoretiska studier med

tilläggsisolering av befi ntliga fasader med

hänsyn till energibesparingar och inne-

miljöförbättringar. D

Fotnot: Försöken vid Lunds tekniska hög-

skola ingår i projektet ”Energieffektivisering

av miljonprogrammets fl erbostadshus

genom beständiga tilläggsisoleringssys-

tem”. Projektet fi nansieras av Centrum för

energi- och resurseffektivitet i byggande

och förvaltning (Cerbof) och Svenska bygg-

branschens utvecklingsfond (SBUF), samt

materialtillverkaren Weber Saint-Gobain

byggprodukter AB.

Referenser: Sandin, K. (2008) Sprickbildning i

puts på isolering – avslutande försök på prov-

väggar. Lunds tekniska högskola, avdelning

byggnadsmaterial, Rapport TVBM-3142, Lund.

P

Figur 5. Resultat från test 4. Betraktad bakifrån. Pilar indikerar lägen för vattenläckage.

Figur 7. Exempel på ”kanalsystem” orsakad av att bruket inte omsluter armeringsnätet.

Figur 8. Isolerhållare, Ejot IDK-T (vänster), Serpo 312 TB-fäste (höger).

Figur 6. Exempel på skillnader i hydrofobering av isolering. Första bilden a) uppvisar normalt beteende där vattnet ligger på ytan, b) visar om råde där hydrofobering saknas och vattnet rinner rakt igenom, c) baksidan på samma om-råde.

` Skydd av betongkonstruktioner Stenimpregnering C1, Botniabanan, Gˆtatunneln

` Fuktskydd av byggnader Stenimpregnering C2

` VÂrd av kulturmiljôbjekt Kalkstark

` Betongskyddsf‰rg Concrete Pro

Nordisk Stenimpregnering AB har under ˇera decennier arbetat med att skydda byggnader och betongkonstruktioner mot skador. En viktig del har varit arbeten med att skydda kulturmiljôbjekt runt om i landet.

Fˆra att skydda byggnader och betongkonstruktioner mot fukt har vi tagit fram en produkt och metod med vattenavvisande impregnering som anpassas till den yta som ska skyddas. Detta ger ett bevisligen hÂllbart och effektivt fuktskydd under lÂng tid.

Fˆr att fˆrb‰ttra kunskapen om byggnaders skydd deltar vi i forskningsprojekt inom fasad- och betongskydd tillsammans med bl a SP Sveriges tekniska forskningsinstitut/CBI, [email protected], Hˆgskolan i BorÂs, [email protected] Vi arbetar sedan lÂng tid med vÂrd av kulturmiljôbjekt d‰r det, liksom vid alla entreprenader, ‰r av stˆrsta vikt att man anv‰nder r‰tta material. Dessutom mÂste det ˇnnas en fungerande kvalitetss‰kring och en god uppfˆljning av arbetet. Nordisk Stenimpregnering AB har utvecklat en metod fˆr att alltid kunna uppnÂ ett optimalt resultat. I samarbete med SIFU, numera CRY-Consult AB har utbildning fˆr de nya entreprenˆrer som framtagits fˆr att arbeta med vÂra produkter. Fˆr mera information om mˆjligheter, material, metoder och utbildning fˆr utfˆrande: www.nsiab.com eller ring 0705-16 74 89, [email protected], Kemi: [email protected], Kvaliet: [email protected]

Nordisk Stenimpregnering ABHarpogatan 4, 504 72 BorÂs ï Telefon 033-24 83 50 ï Telefax 033-24 83 60 ï [email protected] ï www.nsiab.com

Tag g‰rna kontakt med oss fˆr en rÂdgivning!

Utbildade och certiˇerade entreprenˆrer: BorÂs: FC Mureri BorÂs, Bengt Riis, tel 0705-74 57 73, SandÂ MÂleri, tel 033-20 29 90, TINI Bygghj‰lp &

Sanering, Sami Trdevj tel 070-227 86 88, [email protected], Sjuh‰rads Bygg AB, Anders Green, tel 0705-27 04 64, Gˆteborg: F C Mureri AB, Peter Falk, tel

070-925 51 25, Murbiten Mur & Puts AB, Mats Pettersson, tel 031 - 50 88 33, A.O Tobiasson AB, Peter Brettmark tel 0708-86 65 27, TvÂÂker: F‰stningen

Mur & Bygg, Leo Zogaj, tel 0739-81 86 87, Uppsala: TECAB AB, Tommy Ahlstrˆm, tel 0706-93 08 90

Utbildare och Âterfˆrs‰ljare och av NSIAB:s produkter

Anders RosdahlTel 070-544 41 81

BurÂsskolan Best‰llare: Gˆteborgs Stad LFF Laila Ekef‰ll

Utfˆrare: FC Mureri Peter Falk

Lindormsgatan pÂgÂende arbete

Best‰llare: 7-Fast, Tommy Lewin

tommy@[email protected]

Tommy AhlstrˆmTel 0706-93 08 [email protected]

HSB Frˆlunda

Utf̂ rare: O.A Tobiasson AB

Bost‰der BorÂsProjektledare: [email protected]

Utfˆrare: NSIAB & SandÂ MÂleri

Chalmers KemiBest‰llare: [email protected]

Utf̂ rare: Murbiten Mur och Puts AB

Gˆtatunneln Utfˆrare: Edvardssons MÂleri AB 031-29 85 35

ƒlvstranden Utfˆrare: F‰stningen Mur & Bygg AB

Æ

©

Landalagatan 6 Borås Tel 033-41 33 13

BFFƒ

RGBOLA

G

ET

T u r k i e t

Ethem Muameleci Tel +46721 63 07 [email protected]

CRY Consult AB

Christer RydellTel 033-13 03 [email protected]


Europeiska parlamentets di-rektiv om byggnaders energi-prestanda fastslår att alla nya byggnader ska vara nära-noll-

energibyggnader till år 2020 samt att dessa ska använda förnyelsebara lokala energikällor. Samtidigt har den svenska regeringen tillsatt en utredning som ska ut arbeta ett förslag för införande av net-todebitering för bland annat solelsystem.

Detta leder till att en framtida nära-nollenergibyggnad med solceller och bergvärme blir intressant för att minska köpt energi till byggnaden samt att maxi-mera andelen solel i byggnadens energi-system.

Jämför solel och solvärme

Vi har utfört dynamiska simuleringar på en fi ktiv energieffektiv byggnad, placerad i Stockholm, med ett bergvärmepump-, ett solel- och ett FTX-system. Samtliga komponenter i energisystemet bygger på idag kommersiellt tillgängliga produkter.

Även en byggnad med ett solvärme-system istället för solelsystem, men annars helt identisk med solel-byggna-den, har studerats. Ett sådant system kan dock inte motiveras i en byggnad med ett bergvärmepumpsystem. Detta beror på att den, från solvärmesystemet, levere-rade energin för tappvarmvattenbered-ning ska divideras med bergvärmepum-pens värmefaktor för att få fram hur mycket sparad elektricitet solvärme-systemet ger. Det innebär att ju bättre värmefaktor bergvärmepumpen har desto mindre sparad elektricitet fås tack vare sol värmesystemet.

Minskar behov av köpt el

Värmeförlusterna från byggnaden till-sammans med tappvarmvattenbehovet uppgår till cirka 15 000 kWh per år och tillsammans med cirka 5 000 kWh hus-

hållselektricitet summeras det totala elbehovet i byggnaden till 20 000 kWh.

Detta värmebehov är representativt för ett hus från 1980-talet eller för ett relativt stort nytt hus. Beräkningarna resulterar ändå i ett lågt behov av köpt energi tack vare de tekniska installatio-nerna i byggnaden.

Solelsystemet bör utformas för att spara elektricitet i byggnaden istället för att exportera genererad elektricitet till elnätet för försäljning. Om månadsvis nettodebitering införs betyder det att den månad med högst elgenerering jämförs med samma månads elanvändning och storleken på solelsystemet anpassas så nettot av använd elektricitet i byggnaden och tillförd elektricitet från solelsyste-met är noll.

I praktiken kommer husets elbehov och solcellernas elproduktion i juli månad att bestämma storleken på solcell-systemet. Utan nettodebitering blir ett lämpligt solelsystem litet.

Anledningen till att solelsystemet ska dimensioneras för att undvika netto-överskott är att priset för köpt elektricitet är betydligt högre än priset för såld elektricitet.

Bergvärmepumpsystemet bör dimen-sioneras för 100 procent av byggnadens värmeeffektbehov för att undvika att en elpatron tar en del av lasten vid höga värmeeffektbehov.

Bild 1 visar förhållandet mellan använd och genererad elektricitet i den fi ktiva byggnaden på månadsbasis.

Byggregler bör revideras

Boverkets byggregler måste revideras för att ett solelsystem, med nettodebitering, ska kunna utnyttjas fullt ut för att minska bygg nadens energianvändning. Detta beror på att den genererade elek triciteten enligt dagens regler får reducera byggna-

dens specifi ka energianvändning i den mån byggnaden kan tillgodogöra sig den. Det betyder att byggnaden måste kunna tillgodogöra sig elektriciteten i samma stund som den genereras i solelsystemet.

I Boverkets defi nition av byggnadens specifi ka energianvändning ingår i stort sett tillförd energi för uppvärmning och tappvarmvattenberedning.

Hälften ersätts med solel

Enligt vår mening bör defi nitionen av byggnadens specifi ka energianvändning ändras så att även hushållselektriciteten ingår. Om detta inte görs men bygg-

BYGGMETODER Framtidens hus blir mest energieffektiva med värmepump och sol -

celler ihop. Köpt el kan minska med tre fjärdedelar. Men då måste byggreglerna ändras så att

även byggnadens hushållsel räknas in i defi nitionen av den specifi ka energianvändningen.

Värmepump och solcellerminskar energibehovetAv Björn Karlsson, professor, Mälardalens högskola och Richard Thygesen, doktorand, Mälardalens högskola

Björn Karlsson är professor i energi-

teknik på Mälardalens högskola, där han

utvecklar energisystem med hög andel

solenergi. Han var tidigare solenergiexpert

hos Vattenfall i 25 år.

Richard Thygesen är doktorand

på akademin för hållbar samhälls- och

teknikutveckling vid Mälardalens högskola.

Han forskar på att maximera andelen

solenergi i enfamiljshus.

FÖ

RF

AT

TA

RE

NF

ÖR

FA

TT

AR

EN


Bild 1. Totalt elektricitetsbehov i byggnaden samt genererad solel.

Tabell: Richard Thygesen

Bild 2. Totalt köpt elektricitet till byggnaden. Tabell: Richard Thygesen

reglerna ändå ändras så att all genererad

elektricitet från solelsystemet får redu-

cera byggnadens specifi ka energianvänd-

ning, kommer detta att leda till ett nega-

tivt värde på energianvändningen.

Det beror på att det, med månadsvis

nettodebitering, är möjligt att installera

ett stort solelsystem utan att få ett netto-

överskott i byggnadens energisystem.

Solelsystemet blir så stort att den genere-

rade solelen överstiger byggnadens

behov av elektricitet för värme och tapp-

varmvatten. Om byggreglerna revideras

och nettodebitering införs är det möjligt

att med vårt förslag till utformning av

framtidens energieffektiva byggnader

uppnå energisystem i byggnader där cirka

hälften av all inköpt elektricitet ersätts

med solel.

Bergvärme och solel bra ihop

Den totala mängden köpt el på årsbasis

till en energieffektiv byggnad med vårt

förslag till utformning blir cirka 5 000

kWh inklusive hushållselektricitet. Det

är alltså möjligt att reducera den köpta

elektriciteten i byggnaden med 75 prcent.

Bild 2 visar behovet av elektricitet på

månadsbasis med solelen avräknad.

Relativt höga andelar solel kan även

uppnås i befi ntliga byggnader och speci-

ellt i byggnader där ett bergvärmepump-

system redan är installerat. Preliminära

beräkningar visar att cirka 40 procent av

inköpt energi kan ersättas med solel i

sådana byggnader. D


Många företag jobbar idag

med en ökad standardise-

ring, industrialisering,

logi stik och inköp med en

ökad fokus på energi och miljö. Denna

ambition ställer höga krav på erfaren-

hetsåterföring, något som byggbranschen

alltid haft problem med.

Dessutom krävs ny kompetens i och

med att kraven från beställare och slutan-

vändare ändras. En insikt om att en

förändring krävs fi nns men frågan är hur

man ska kunna organisera sig för att

möjliggöra denna förändringsprocess?

Vem överför kunskapEn första fråga man kan ställa sig är hur

man kan föra vidare kunskap och vem som

gör detta. Karin Johansson har i sin

licentiat uppsats studerat hur specialisten

agerar som kunskapsbärare i samband

med energiutmaningens omhändertagan-

de inom byggsektorn (Johansson, 2012).

Genom ett stort antal intervjuer och

workshops har hon kommit fram till att

vem som förväntas vara kunskapsbärande

specialist inte nödvändigtvis behöver vara

formellt utnämnd att axla den rollen, utan

att informella roller har stort avgörande.

Skjuter ifrån sigDet är genom relationer som kunskap

överförs och detta avgör också om man

tar till sig andras kunskap och erfarenhe-

ter eller inte.

I branschen, både i produktions- lik-

som inom tjänstemannaleden, upplevs

ofta hindret att något inte används då

man själv inte har varit delaktig i framta-

gandet av lösningen: ”Not invented

here”-syndromet. Hinder som man hän-

visar till kan vara:

− Geografi ska: ”Jaha, nu har 08-orna

kommit på något smart igen.”

− Organisatoriska: ”Nu har konstruk-

tören fått fnatt, så här brukar vi ju

aldrig göra på bygget.”

− Ekonomiska, på kort sikt: ”Lösningen

funkar säkert men med mina lokala

kontakter kan jag köpa spik mycket

billigare.”

I en större helhet, vare sig det är inom

företaget, inom projektet eller inom

branschen kan detta få konsekvenser på

helhetslösningen som blir svåra för indi-

viden att överblicka.

En suboptimering där personliga

intressen kan spela ett stort avgörande

inträder ofta, och tidsfaktorn ska inte

heller förringas.

Budskap till rätt mottagareHur ska då kunskap kunna erhållas och

nyttjas för att företagen ska kunna

utvecklas, öka konkurrenskraften samt

minska risken för att branschen inte ånyo

ska dras med negativa rubriker?

Om vi hade kunnat svara på detta med

ett enkelt rakt svar hade det säkert varit

beundransvärt, om än inte helt trovär-

digt. Vi kan dock göra följande refl ektio-

ner: Beroende på ramverk, det vill säga

den grupp med aktörer man samverkar

med för att realisera ett projekt, i en orga-

nisation eller i en bransch, tar eller får

olika personer olika roller för kunskaps-

delandet. I vissa fall agerar personen som

en ren expert med unik kunskap/kompe-

tens. Uppdraget denna person har är att

kunna tillhandahålla de beslutsunderlag

som krävs för uppgiftens utförande.

Men för att uppgiften ska kunna lösas

är detta inte nog. Det krävs också en

person vars roll är att ta emot detta under-

lag och tillsammans med övrigt material

syntesera, presentera och distribuera

denna information till rätt mottagare och

därigenom driva arbetet framåt.

BYGGMETODER Byggbranschen måste på allvar ta itu med sitt sätt att hantera vunnen

erfarenhet. Inte minst slutkunden förväntar sig det. Att medvetet välja vem som för kunskap

vidare i organisationen, och att välja rätt kommunikationskanal, är en god start.

Specialist sprider kunskapoch erfarenhet i projektAv Christina Claeson-Johnsson, tekn dr, adjungerad professor, NCC Teknik och Chalmers,

Pernilla Gluch, docent, Chalmers och Karin Johansson, tekn lic, Chalmers

Fortsättning s.14 P

Christina Claeson-Jonsson är

teknisk specialist på NCC Teknik i Göteborg.

Hon medverkar och leder nationella och

europeiska projekt inom industriellt

byggande, energieffektivisering och

störningsfritt anläggningsbyggande.

Karin Johansson har fl era års erfaren-

het av miljöarbete inom svensk byggsektor.

Hon har lagt fram en licentiat avhandling på

Chalmers som lyfter fram mekanismer och

möjligheter för att stödja kunskapsdelning i

projektbaserade organisationer.

Pernilla Gluch är docent i Construction

Management på Chalmers. Hennes forsk-

ning behandlar organisatoriska strukturer,

mekanismer och sociala mönsters påverkan

på hur strategiska förändringsåtgärder han-

teras i organisationer.

FÖ

RF

AT

TA

RE

NF

ÖR

FA

TT

AR

EN

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

nr 7 B 2012 husbyggaren 13nr 77 B 202020121212 husbyggggararene 1313


En viktig uppgift för denna person blir då att verka som kunskapsbärare mellan olika aktörer. Detta är en roll som ofta formellt faller på stödfunktioner, tek-niska konsulter och forskare. I många fall så märker man, inte minst i forsknings- och utvecklingsuppdrag, att goda resultat tas fram men att dessa resultat senare inte blir implementerade; resultaten blir hyll-värmare.

Hyllvärmare blir kioskvältare

Hur gör man hyllvärmare till kiosk-vältare? Först och främst, i enlighet med resonemanget ovan, kan man fråga sig om samma person som har tagit fram utveck-lings- och forskningsresultaten även bör sköta implementeringsprocessen? Är dessa personer lämpade att ta sig an en implementeringsroll?

Det är även önskvärt att man i ett tidigt skede identifi erar mottagare av informa-tionen, men även refl ekterar över hur den ska utformas och tillhandahållas och utav vem. Ett exempel är nätverket Milparena.

Milparena är en sammanslutning av olika fastighetsaktörer. Uppgiften var att demonstrera energieffektiva lösningar med stöd av ett nätverk av forskare.

Genom att studera kommunikationen aktörerna emellan kunde följande slut-satser dras:− Möjligheten att verka som kunskaps-

bärare mellan olika professionella grupperingar och organisationer berodde på huruvida man ansågs kompetent av övriga medverkande aktörer.

− Om man kunde verka som kunskaps-bärare i ett visst sammanhang var beroende av det personliga intresset för frågan, samt om man lyckades förmedla detta till övriga aktörer.

− Rollen som kunskapsbärare är dyna-misk och kan därmed förskjutas till en annan individ under tidens gång.

− Sambandet mellan individen och det sociala sammanhanget hade större betydelse för delande av kunskap än vilken formell roll man hade.

− Spridningen av kunskap mellan grup-peringar ökade om det fanns en delad förståelse för problemen samt ett delat egenintresse för sakfrågan.

− Detta intresse förstärktes då det erbjöds utrymme – tid, pengar och rum – så att en gemensam menings-skapande process kunde ske. Pilot-projekt som utvecklingsarena och ”mötesplats” visade sig möjliggöra detta utrymme för socialt samspel mellan olika professionella

grupperingar och organisationer.− Genom att erbjuda resurser i form av

tid och pengar, men även uppmärk-samhet, från organisation och omvärld, bidrog pilotprojekten även till en ökad motivation hos de som medverkade i projektet.

Mäklarfunktion behövs

I ett annat exempel studerades en kon-ceptutveckling, och liknande mönster kunde ses. För att få tillgång till rätta mottagare krävs en mäklare som slussar informationsfl ödet vidare.

Detta illustrerar också möjligheten att kunna implementera resultat från det externa nätverket, till exempel från hög-skolan, genom att ha en länk mellan de två områdena akademin och näringslivet.

Det är vår uppfattning att en forskarut-bildad person verksam inom näringslivet har sin tydliga roll och uppgift att agera som en bro mellan dessa två världar! En sådan organisering har stora möjligheter att skaffa sig stora konkurrensfördelar.

Studien visar även att samarbete inom ramen för pilotprojekt, där praktik och akademi möts, utgör ett fruktbart till-vägagångssätt för att skapa en stimule-rande miljö för delande av kunskap.

Välj kommunikationssätt

I en kår bestående av mestadels ingenjö-rer tenderar fokus att läggas på teknik- och verktygsutveckling för att lösa nya problem och frågeställningar.

Vi menar dock att för att kunna genom-föra en större förändring är detta inte nog. Ett större fokus krävs, som ovan beskri-vits, på beteendefrågor och förståelse för hur man skapar utrymme för, och nyttjar, individens kunskap till organisationens bästa.

Detta innebär att göra mer medvetna val när det gäller vilka kommunikations-kanaler som används för att sprida kun-skap. Om personliga möten och prat är det vedertagna kommunikationsmedlet i en viss gruppering så skapa utrymme för personliga möten och prat!

Det innebär också att öka förståelsen för vilka faktorer som möjliggör ökad social interaktion och kunskapsutbyte samt betydelsen av dem.

Genom att också inse att olika medar-betare har olika funktioner, även inom kunskapsöverföringsprocessen, skapas en organisation som fl exibelt kan anpassa sig till nya förutsättningar och därmed ta nya marknadsandelar!

Fotnot:

Studien har fi nansierats av Svenska bygg-

branschens utvecklingsfond, SBUF, samt

Centrum för management i byggsektorn,

CMB.

Referenser:

Gluch, Pernilla; Johansson, Karin; Räisänen,

Christine (kommande): Knowledge Sharing

and Learning Across Community Boundaries

in an Arena for Energy Effi cient, Journal of

Cleaner Production.

Johansson, Karin (2012): Knowledge Sharing

Across Professional Boundaries in Construc-

tion: Facilitators and Hindrances, Chalmers

repro, Göteborg.

Johansson, Karin (2010): Knowledge

management i byggindustrin: en förstudie

med fokus på kunskapsbärare vid standardi-

sering av produkter och processer i

byggandet. Chalmers repro, Göteborg.

En bro, en länk, en mäklare… Det behövs något eller någon som slussar information mellan

högskola och näringsliv för att den kunskap som skapas ska gå från att vara hyllvärmare till

att bli kioskvältare.

P


Vbröd merc. kapitäler före-gås av Standardartikel Anfang. Därefter Bröd Mercury. Bröd Mercury Ej indrag Bröd Mer-

cury Ej indrag. Bröd Mercury Ej indrag Bröd Mercury

Ej indrag Bröd Mercury Ej indrag.Bröd Mercury Ej indrag Bröd Mercury Ej indrag Bröd Mercury Ej indrag.

Bröd Mercury Bröd Mercury Bröd Mercury Bröd Mercury Bröd Mercury Bröd Mercury

• Bröd Mercury Hängande indrag. Bröd Mercury Hängande indrag.



Bröd Mercury Ej indrag Bröd Mercury Ej indrag Bröd Mercury Ej indrag.


Mellanrubrik

Bröd Mercury Ej indrag Bröd Mercury Ej indrag Bröd Mercury Ej indrag.


Slutfyrkant [D] föregås av halvfyrkants luft (alt-mellanslag). D

Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext


Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Fortsättning s. XX P

Diana Avasoo Bildtext Bildtext Bildtext



Bildtext

FÖ

RF

AT

TA

RE

N

För två år sedan inleddes pro-jektet ”Energieffektivt byggande i kallt klimat”. Syftet var att under-söka hur klimatskal fungerar i ett

kallt klimat.Sex byggnader, fyra enfamiljshus samt

två fl erbostadshus, uppfördes i Umeå-trakten. Alla var så kallade lågenergihus.

I takt med att husen blev infl yttnings-klara, de första under hösten 2010 och de sista under sommaren 2011, påbörjades omfattande mätningar. Bland annat så mäts energianvändningen för värme och tappvarmvatten, och fuktnivån på olika djup i klimatskärmen. Även värmeväxla-re, värmepump och solvärme utvärderas.

De första resultaten redovisas i rappor-ten ”Energieffektivt byggande i kallt klimat”.

Tilluften förvärms

Det enfamiljshus som visar bäst resultat hittills är villa Falk, som är en enfamiljs-villa på 175 kvm i Sikeå.

Villan värms upp av en vattenmantlad pelletskamin och sju kvm solfångare. Värmen distribueras via vattenburen golvvärme. Grunden är isolerad med 306 mm foamglas.

Inkommande uteluft förvärms i ett 36 meter långt rör. 30 meter med en dia-meter på 0,2 meter är nergrävd i marken på 1,5 meters djup, och sex meter, med en diameter på 0,16, är lagd under husets grund.

Detta verkar ge bra resultat för under år 2011 uppmättes ingen elektrisk efter-värmning av tilluften, trots att det som lägst blev dygnsmedeltemperaturer på -25 grader Celsius under vintern.

För år 2011 blev den totala energian-vändningen för villa Falk, inklusive hus-hållsel på 3 256 kWh, 14 121 kWh.

En intressant lösning för villa Falk är att man i stället för konventionell WC-

lösning valt att utrusta bostaden med en Separett toalett. Urin separeras till en betongtank på 2,6 m3.

Tio meter rör är nergrävt

Villa Pettersson är en enfamiljsvilla på 139 kvm, delvis byggd i två plan, med ett yttertak belagt med torv. Grundplattan är i betong och i grunden fi nns ett 300 mm tjockt cellplastlager. Stommen är dubbel regelstomme i trä.

Villan värms med elektrisk vattenbu-ren golvvärme i badrum och hall och eftervärmning av tilluft i värmeväxlare. Ventilationssystemet är ett till- och från-luftssystem med värmeväxlare och efter-värmare. Intaget av uteluften sker genom ett tio meter långt rör som är nergrävt 0,7 meter djupt.

Den totala energianvändningen, inklu-sive hushållsel på 3 257 kWh, uppgick under år 2011 till 16 492 kWh.

Bergvärmepump i garaget

Villa Carlstedt är en tvåvåningsvilla på 217 kvm, byggd på en betongplatta på mark som är isolerad undertill mot mark med 300 mm cellplast, och med en regel-stomme i trä. Yttertaket har takpannor i betong.

Villan värms av en bergvärmepump som placerats i garaget, med vattenburen golvvärme på bottenvåningen och vatten-radiatorer på övervåningen.

Villan har ett ventilationssystem med till- och frånluft och roterande värme-växlare.

År 2011 var den totala energianvänd-ningen 26 294 kWh, med hushållsel på 6 083 kWh inräknad.

Fönster mot söder

Den fjärde enfamiljsvillan som ingår i projektet är en tvåvåningsvilla på 270 kvm med de fl esta fönster åt söder för att

nyttja solens värme. Villan är ansluten till fjärrvärmenätet för tappvarmvatten och värme.

En värmeväxlare och en eftervärmare som är kopplad till fjärrvärmesystemet ingår i ventilationssystemet.

Grunden är isolerad med 400 mm cell-plast och väggarna har ett skikt på 370 mm lösullsisolering av träfi ber.

Familjen fl yttade in hösten 2011 och energiåtgången är ännu oklar.

Kantelement isolerar

Det ena fl erfamiljshuset är ett tvåvå-ningshus på 562 kvm med sex lägenheter. Stommen är i betong med utfacknings-väggar, och grunden är en 120 mm betongplatta på mark, lagd på en 200 mm markisolering, samt även isolerad med kantelement.

Fjärrvärme står för tappvarmvatten och värme. Ett gemensamt luftbehand-lingsaggregat med roterande värmeväx-lare återvinner värme i frånluften och värmer ingående tilluft med fjärrvärme.

Den totala energianvändningen för år 2011, med hushållsel på 19 356 kWh, är 64 364 kWh.

Det andra fl erbostadshuset som ingår i projektet är ett 959 kvm stort tvåvånings lägenhetshus för äldreboende med tolv lägenheter. Det är byggt med Masonites fl exibla byggsystem. Grunden är en betongplatta, på 300 mm markisolering.

Fjärrvärme svarar för tappvarmvatten och värme. Varje lägenhet har fl äktstyrd till- och frånluft.

Energianvändningen år 2011 blev 100 970 kWh, med hushållsel på 23 508 kWh inräknad.

Fuktvandring tar tid

En viktig fråga för projektet är att under-söka hur husens klimatskärmar klarar fukt.

De kontinuerliga fuktmätningarna i

BYGGMETODER Hur bygger man energieffektivt i kalla klimat? Energiåtgången under-

söks nu i sex nybyggda lågenergihus i Umeåtrakten. Ett 36 meter nedgrävt rör för inluften ger

oväntat bra effekt. För att utreda hur klimatskalen klarar fukt måste husen följas länge.

Nedgrävt 36 meters rörförvärmer inluftenAv Margot Granvik, redaktör


husens klimatskärmar visar att som det

ser ut idag så löper inget av husen någon

risk för röt- eller mögelangrepp. Men här

påpekar rapportförfattarna att fukttran-

sport i material är en tidskrävande pro-

cess och att man måste göra mätningar

under lång tid för att kartlägga hur fukt

tar sig fram i olika isolermaterial.

Mätningarna i de fyra enfamiljshusen

och två fl erbostadshusen fortsätter.

Olika täta

Husens klimatskärmar har ungefär lik-

värdig isolerstandard, men mätningarna

visar att husen är olika täta.

En iakttagelse är att när husen görs ter-

miskt likvärdiga, det vill säga att de har

samma innetemperatur, luftomsättning

och energianvändning för eftervärmning

av tilluft, så håller sig den specifi ka vär-

meanvändningen, exklusive tappvarm-

vatten, inom ett ganska snävt intervall:

66-74 kWh/m2 och år.

Mätningarna för enfamiljshusen visar

på otätheter på 0,15, 0,25, 0,34 och 0,37 l/s

och m2, där motsvarande specifi k värme-

användning är 74,1, 66,2, 72,3 och 73,7

kWh/m2, år. Flerbostadshusen visar otät-

heter på 0,05 och 0,64 l/s per m2, som mot-

svaras av 68,4 och 68,5 kWh/m2 och år.

Alltså verkar de uppmätta otätheterna

inte ha en entydig betydelse för värmebe-

hovet. D

Fotnot:

Rapporten ”Energieffektivt byggande i kallt

klimat” är skriven av Ronny Östin, Erik

Eklund och Christer Johansson. Utvärde-

ringsprojektet har fi nansierats av Cerbof, IQ

Samhällsbyggnad, Umeå kommun, Umeå

energi, länsstyrelsen i Västerbotten och

Robertsfors kommun.

Villa Falk använder minst energi för uppvärmning. Tilluften förs in genom ett 36 meter

långt rör, varav 30 meter är ligger nergrävt 1,5 meter i marken. Solfångare på taket bidrar till

uppvärmningen. Foto: Sune Falk

Uteluften tas in genom ett tio meter långt

rör. Foto: Christer Johansson

Bergvärmepump i garaget.

Foto: Christer Johansson

Flerfamiljshus i betong. De sex lägenheterna har gemensam luftbehandling. Foto: Erik Eklund Fönster mot söder, och fjärrvärme, står för

värmen. Foto: Christer Johansson

Det största huset i projektet; ett tvåvånings-

hus med tolv lägenheter för äldre.

Foto: Christer Johansson


Byggmästare Åke Mård är låg-energibyggare i Sundsvall och en ivrig förespråkare för hård isolering av cellglas, med den

egna patenterade Koljern-tekniken, se Husbyggaren nummer 7 2010.

Han dömer ut alla cellplasterna: EPS (frigolit), PIR och PUR (polyuretan) och vill ha bort dem från databasen Basta, som listar miljöacceptabla byggmaterial.

– Det är bra material för produktför-packningar, men inte som byggmaterial, säger han.

– Vad är Basta till för? Varför ska bran-schen själv utreda material som de själva använder eller till och med tillverkar?, frågar han.

Myror äter hål på plastEnergieffektiviteten ger Åke Mård inte mycket för. De fi na lambdavärdena gäller bara i labb. När plasten ligger mot betong, suger betongen åt sig fukt som en svamp. Det ger mögel. Vidare trycks plasten ut och in av vind, lågtryck och högtryck, och då rör sig också luften istället för att stå stilla och isolera. Det fi nns också myror i de fl esta husgrunder, och 80 procent av grunderna innehåller cellplast. Myrorna kan äta hål genom plasten, så den smulas sönder.

– Och då är det ingen isolering, säger Åke Mård.

Av samma skäl – att plasten riskerar att åldras – underkänner han också argu-mentet att den är billig.

– Det är initialt billigt, men på bara tio års sikt blir det dyrt i underhåll och energi.

Omdiskuterad brandriskBrandrisker med cellplast är ett mycket omdiskuterat ämne.

– Det fi nns ingen statistik som visar att vi har fått fl er bränder på grund av cell-plast, säger Pontus Alm på branschorga-nisationen Plast- och kemiföretagen.

Han bestrider också att cellplasten åldras på ett skadligt sätt, annat än att den blir styvare, och hänvisar till att det fi nns cellplast i vägar i Norge från 1970-talet och att man där inte sett någon försäm-ring av isoleringen.

Cellplast har många fördelar, enligt Pontus Alm:

– Den tar inte upp fukt, den sjunker inte ihop, den ger effektiv isolering, dammar inte och är lättbearbetad, säger han.

Enligt Pontus Alm är de farliga gaserna vid brand i cellplast inte värre än gaser från ofullständig förbränning av trä.

– Den farligaste är kolmonoxid, att folk kvävs.

Tar fram klarare reglerPlasten ska alltid vara skyddad, av gips, betong eller plåt, enligt Boverkets bygg-regler, och då har den bra brandsäkerhet.

Förbättringar behövs dock och Plast- och kemiföretagen samarbetar med Brandskyddsföreningen, bland annat om klarare regler för heta arbeten i närheten av cellplast; att det alltid ska fi nnas två portabla brandvarnare och släckutrustning.

Det behövs enligt Pontus Alm också förbättringar i att hantera cellplast på byggen, bland annat genom att man har tillräckligt avstånd till nästa byggnad så att en brand inte kan sprida sig dit.

Droppar sprider brandÅke Mård har noterat samma problem:

– Om du går på ett bygge... det är rena döden, säger han med hänvisning till de stora mängderna oskyddad cellplast som ofta ligger där.

Brandskyddsföreningen, en organisa-tion som bland annat stöds av försäk-ringsbolagen, är inte entusiastisk över cellplast.

– Vi ser helst att man använder andra isoleringsmaterial. Men om man gör det

ska man vara medveten om riskerna, säger Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen.

– Polyuretan brinner inte, det förkol-nar. EPS är det värsta, det är en termo-plast som smälter och dropparna sprider branden.

– Särskilt farligt är det om man tilläggs-isolerar och boende är kvar i byggnaden, framhåller han.

– Brandsäkerheten blir bättre om man tillsätter fl amskyddsmedel, men då får man en miljöpåverkan, säger Lars Brodin.

Cellplast i tak används mest i lokaler, så det handlar sällan om personskador, men det blir svårsläckta bränder, uppger Lars Brodin.

Giftig rök bildasBrandskyddsföreningen har också fått visst stöd från Räddningsverket, numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som år 2008 gav ut en mycket kritisk PM, som underkänner byggbran-schens kunskaper om de olika materia-lens brandegenskaper.

Försäkringsbolagen är också bekymrade:”Cellplast är bensin i fast form och gör

att en liten delskada slutar i en totalska-da” citeras Hans-Eric Zetterström, Läns-försäkringar, i en artikel i Brandskydds-föreningens tidskrift Brandsäkert 2011.

– Det fi nns en risk med de byggnaderna, instämmer Lennart Kvist, riskingenjör vid Folksam. När det brinner kan det brinna otroligt mycket och bildas giftig rök.

– Det tar vi med i riskpremiebedöm-ningen.

Han erinrar sig en garagebrand i Vallentuna år 2007, då en person dog av röken. Garaget hade cellplasttak, som byggts enligt byggreglerna, men som vid tillfället höll på att renoveras. En stor plastyta var blottad och det ledde till en mycket dramatisk brand.

INNEMILJÖ Cellplast ska bort från Basta. Det är oljebaserat och brandfarligt. Och isoleringen är inte alls lika bra i verkligheten som lambdavärdena i laboratoriemiljö. Det menar Åke Mård, miljöhuspionjär i Sundsvall. Många håller med, men oenigheten är stor.

Användning av brandfarligcellplast bör stoppasAv Fredrik Lundberg, frilansjournalist


Folksams villaförsäkringar har däre-mot inte skilda premier beroende på iso-lermaterial, det gäller enbart för lokaler.

Konsumenten avgör

Åke Mård menar att försäkringsbolagen alltid borde ta hänsyn till material och konstruktion i premiesättningen och pekar på att Länsförsäkringar i Stock-holm ett tag var inne på den linjen.

Han anser också att det är logiskt för bankerna att sätta räntan lägre för väl-byggda hus.

Åke Mård har minst sagt lång praktisk erfarenhet att bygga, eftersom han hållit på sedan han började som snickarlärling år 1958. Men han efterlyser mer teori och forskning kring husens klimatskal och hur de beter sig i verkligheten.

Nu pågår, påpekar han, studien ”Ener-gieffektivt byggande i kallt klimat” vid Umeå universitet av Ronny Östin med fl era, där man forskar på just klimatskal sedan ett par år (se föregående artikel i detta nummer av Husbyggaren).

En delrapport kom i våras och visade på goda resultat för nya passivhus, däribland ett som Åke Mård byggt med cellglas.

Forskning om hur klimatskal beter sig över en längre tid fi nns däremot inte, så vitt Åke Mård känner till.

– Vi har ju byggt hus i över hundra år!Åke Mård tror att frågan till slut kom-

mer att avgöras av konsumenterna, att folk vägrar att bo i hyresfastigheter, och även hotell, med cellplast, för att om det brinner kanske de inte hinner ut. D

Branden i Mjölby– olika röster om plastens roll

Den 3 mars 2012 brann ett fl erfa-miljshus från 1970-talet i Mjölby. En femårig fl ickas lek med eld orsa-kade troligen branden. Hon blev rädd och gömde sig under en säng och dog av gaserna. De tre översta våningarna blev totalt utbrända, men ingen annan skadades svårt. I huset var väggarna isolerade med EPS-plast, vilket föranledde vitt skilda tolkningar:

– En trolig anledning till det snab-

ba brandförloppet är att man använt

cellplast (EPS) som isoleringsmate-

rial i byggnaden.

– Vi har varnat om att fl er sådana

här händelser kommer att ske och

har bävat inför den dag nästa brand

inträffar.

Brandskyddsföreningens

pressmeddelande, 2012-03-03

– I det aktuella fallet hade troligen

inte cellplasten något att göra med de

personskador som inträffade. Däre-

mot bidrog den säkert till den omfat-

tande brandspridningen i byggnaden.

Michael Strömgren, SP Brandteknik,

blogg, 2012-03-07

– Cellplast som användes som iso-

lering i fasaden fattade också eld.

Men den påskyndade inte spridning-

en till några andra lägenheter.

Mikael Adolfsson, ställföreträdande

räddningschef till Norrköpings Tidningar,

2012-03-08

– Det är dags att sätta ned foten.

Genom att alltid välja obrännbara

material framför brännbara i bygg-

naders fasader och takkonstruktio-

ner kommer vi att slippa läsa om tra-

gedier som den i Mjölby i framtiden.

Conny Pettersson, Vd Swedisol,

Sveriges mineralullsproducenters bransch-

organisation, debattartikel i Östgöta

Correspondenten, 2012-03-16

Brandriskerna med cellplast är omdiskuterade. Foto: Shutterstock


Luften vi andas består inte bara

av luft, utan av mängder små

partiklar som på grund av sin låga

vikt kan hålla sig svävande i luften

under lång tid. Med varje andetag vi tar

följer hundratusentals eller miljontals av

dessa med inandningsluften, varav många

kommer att fastna i lungans slemhinna

och därmed kunna påverka vår hälsa.

Långt innan ”nano” blev ett allmänt

använt begrepp, har vi varit omgivna av

och exponerade för luftburna nanopar-

tiklar – både från naturliga källor såsom

växter och vatten samt från källor som vi

människor själva skapat, som till exempel

sot från trafi k.

Det vi idag oftast förknippar med

begreppet ”nano” är de strukturer och

partiklar i nanoskala som ingenjörer de-

signat i syfte att skapa nya eller förbättra

existerande produkter.

Samma påverkan som asbest?Att luftburna nanopartiklar kan ha en ne-

gativ påverkan på vår hälsa har under den

senaste tiden gjorts aktuellt i fl era sam-

manhang. Som ett exempel kan nämnas

att WHO nyligen klassifi cerade dieselav-

gaser som cancerframkallande.

Det har även kommit forskningsrappor-

ter om att vissa typer av kolnanorör, vilka

blir allt vanligare i produkter, kan ha lik-

nande effekter på lungan som asbestfi brer.

Fastnar i alveolernaNanopartiklar defi nieras ofta som partik-

lar med dimensioner mindre än hundra

nanometer (under en tiotusendels milli-

meter). Denna defi nition är rätt generell

och inkluderar många typer av partiklar

– allt från kolnanorör till havssalt, där det

sistnämnda troligtvis inte har någon

märkbar negativ effekt på vår hälsa.

Just på grund av sin storlek har nano-

partiklar förmågan att följa med luften

långt ner i lungan där de kan fastna i lung-

blåsorna (alveolerna) där blodet tar upp

syre från, och avger koldioxid till, luften.

Filter minskar halter utifrånI industriländerna tillbringar vi i genom-

snitt 65 procent av vår tid hemma. Om vi

även inkluderar tiden vi är i andra inom-

husmiljöer såsom arbetsplatsen, skolan,

affären, eller restauranger så blir det nära

90 procent. Alltså är luftkvalitén inom-

hus till stor del avgörande för det som vi

får i oss genom inandning.

Partiklarna i vår inomhusmiljö består

dels av partiklar från utomhusluften och

dels av de som genereras inomhus. Par-

tiklar i utomhusluften härstammar till

stor del från motordrivna fordon, som

bilar, bussar, lastbilar, fartyg och så vida-

re, men även från energiproduktion eller

andra industriella processer – det vill

säga aktiviteter som är vanligast i tätbe-

folkade områden.

Dessa partiklar tränger in i byggnader

genom fönster, dörrar, sprickor (infi ltra-

tion) eller via ventilation. Om vi inte hade

haft några partikelkällor inomhus hade

partikelhalterna legat på samma nivå, el-

ler under halterna utomhus, eftersom

partiklar till viss del hindras av byggna-

den eller eventuella ventilationsfi lter

från att tränga in.

Många källor inomhusMen även inomhus fi nns många källor till

nanopartiklar och den totala partikelhal-

ten inomhus kan ofta överstiga den utom-

hus med råge – speciellt under tiden vi

spenderar där.

Några vanliga exempel på partikelkäl-

lor i hemmiljöer är matlagning, brinnan-

de stearinljus, vedeldning, rökning och

rökelse, samt användning av elektriska

apparater som spisen, brödrosten eller

laserprintrar.

Hur paradoxalt det än kan verka så är

även städprodukter en stor källa till par-

tiklar. Studier har visat att medel med

tillsatta dofter, så som citrus (terpener), i

sig kan generera miljontals små luftburna

nanopartiklar i våra hem.

Följer med partiklarDe fl esta partiklar som bildas inomhus är

alltså kopplade till vistelse eller aktivite-

ter inne. Utöver detta fi nns i våra inom-

husmiljöer mängder av produkter som

avger ångor, vilka i sin tur bildar eller fast-

INNEMILJÖ Att partiklar kan påverka vår hälsa visste man redan på 1700-talet, och att

detta även gäller nanopartiklar är man idag säker på. Men mekanismerna bakom är fortfarande

okända. I väntan på att hälsoeffekterna utreds fi nns det dock några saker vi kan göra.

Oklart vad nanopartiklarger för hälsoeffekterAv Jenny Rissler, teknisk doktor, Lunds universitet och Aneta Wierzbicka, teknisk doktor, Lunds universitet

Jenny Rissler är tekn dr vid Lunds

universitet. Hon arbetar med luftburna

partiklar, hälsoeffekter och mätmetodik,

bland annat med tillverkade nanopartiklar

och med partiklar från förbränning, samt

hur fysisk karaktäristik påverkar hur de

fastnar i våra lungor.

Aneta Wierzbicka är tekn dr vid Lunds

universitet och är inriktad på karaktärisering

av luftburna partiklar och deras hälsoeffek-

ter. Hon arbetar med humankammarexpone-

ringar och med exponering i inomhusmiljöer,

både i hem och på arbetsplatser.

FÖ

RF

AT

TA

RE

NF

ÖR

FA

TT

AR

EN


nar på redan existerande nanopartiklar i

luften.

När partiklarna fastnar i våra luftvägar

kommer dessa potentiellt sett giftiga äm-

nen att frigöras och föras ut i kroppen.

Hit hör partiklar som bildas av olika

byggmaterial, möbler, textiler, plastmat-

tor och annan heminredning. Ett exem-

pel på ämnen som är känt skadliga och

som på detta sätt kan komma in i kroppen

är mjukgörare, eller så kallade ftalater.

Ftalater är en grupp ämnen som tros vara

hormonstörande.

En annan bidragande faktor till ökade

partikelhalter i inomhusmiljöer är att vi i

vår strävan att minska energiförbruk-

ningen ofta gör det på bekostnad av mins-

kat luftombyte. Just därför är det under

vintersäsongen som de högsta halterna av

partiklar inomhus uppmäts. Generellt

sett så minskar partikelhalterna inomhus

med ökat luftombyte – med vissa undan-

tag. I Sverige är vädring ofta ett effektivt

sätt att få ner partikelhalterna, men så är

inte fallet överallt. Extrema exempel är

stora städer så som Mexico City, Shanghai

eller Peking.

Påverkar hälsanAtt luftburna föroreningar påverkar vår

hälsa har varit känt sedan långt tillbaka.

Redan i början av vår tideräkning blev

kejsaren Neros rådgivare, Seneca, rekom-

menderad att lämna Rom för att bota sin

astma.

Den direkta kopplingen mellan partik-

lar och sjukdomar relaterade till vissa

yrken dokumenterades för första gången

år 1700 av den italienska läkaren Ra-

mazzini där han bland annat beskriver

det som vi idag kallar silikos.

Under industrialiseringen ökade pro-

blemet med luftburna föroreningar i ut-

omhusluften och kom i fokus efter en

episod i London på 1950-talet, då stadens

luftföroreningar efter ett väderomslag

nådde extremt höga nivåer. Episoden

följdes av så många dödsfall och sjukdo-

mar att det ledde till brist på kistor.

Jämför med hälsodataDetta blev starten på utvecklingen av så

kallade epidemiologiska studier om luft-

burna partiklars påverkan på vår hälsa.

Mycket av den kunskap vi idag har om hur

luftburna partiklar påverkar vår hälsa

kommer från just epidemiologiska

studier gjorda på partiklar som fi nns i vår

utomhusluft.

Att så är fallet beror till hög grad på att

det är resurskrävande och svårt att göra

generaliseringar, mätningar och kontrol-

ler i enskilda hem och inomhusmiljöer,

jämfört med att till exempel titta på stör-

re befolkningsgrupper och se om det

fi nns samband mellan perioder med höga

bakgrundskoncentrationer av partiklar i

till exempel storstäder – i många städer

monitoreras luften kontinuerligt på mät-

stationer – och hälsodata från sjukhus.

Undersöker subgrupperAndra sätt som vi lär oss mer om partiklar

och deras hälsoeffekter på, är att titta på

existerande miljöer där mindre grupper

av människor dagligen utsätts för höga

halter av partiklar. Detta kan till exempel

vara yrkesgrupper som sotare, gruvarbe-

tare eller tunnelbanetågförare.

Ytterligare en typ av studie är så kallade

interventionsstudier. Ett exempel på det-

ta är en studie genomförd av Köpen-

hamns universitet då man satte in parti-

kelfi lterrening av luften hos äldre boende

i centrala Köpenhamn, och studerade om

man kunde se en hälsoförbättring. Redan

efter 48 timmar kunde man hitta en indi-

kation på förbättrad vaskulär funktion,

vilket kan ses som en indikation på mins-

kad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Utöver dessa metoder fi nns till exem-

pel så kallade toxikologiska studier på

celler och djur. Både i Lund och i Umeå

har man gjort försök med människor, som

frivilligt låter sig utsättas för partiklar av

en viss typ och halt, under väl kontrolle-

rade former. Man studerar sedan effekter

i luftvägar och på hjärtrytm, blodtryck

och vita blodkroppar för att få svar på frå-

gan hur vi påverkas.

De partikelhalter man använder i dessa

studier är av etiska skäl låga och försöken

oftast begränsade till några få timmar, vil-

ket innebär att mycket känsliga metoder

behövs för att uppfatta kroppens svar, och

att endast effekterna på relativt kort tids-

skala kan studeras.

Alla typer av studier har sina begräns-

ningar och det fi nns tyvärr inte några

enkla, entydiga metoder att använda för

En mysig brasa släpper ut en mängd små så kallade nanopartiklar, som vi andas in.

Foto: Jenny Rissler

Nanopartiklar bildas till exempel när ljus

brinner. De följer med inandningsluften och

kan fastna i lungornas minsta blåsor, alveo-

lerna, där syret går ut i blodet, och koldioxi-

den över till utandningsluften.

Foto: Erik Andersson



att studera partiklars giftighet. De olika metoderna utgör tillsammans bitar i ett pussel som läggs.

Blir giftig som riktigt liten

Så vad vet vi? Att höga halter av luftburna partiklar kan förknippas med en rad olika hälsoeffekter – från luftvägssymptom till hjärt- och kärlsjukdomar och cancer – varierande med typ av partiklar, halter, hur lång tid vi exponeras och mellan indi-vider, är rätt tydligt.

Vi vet också att vissa kemiska ämnen är direkt giftiga – så också om de hamnar i lungan. Några exempel är tungmetaller, polyaromatiska kolväten (PAH:er) eller formaldehyd, vilka alla kan förekomma i inomhusmiljöer.

Det är även känt att partiklar som består av ämnen som i vanliga fall inte

räknas som giftiga kan vara det då man andas in dem som nanopartiklar.

Oklara mekanismer

Men många frågor kvarstår. Även om den senaste tidens forskning har resulterat i många hypoteser, så har man ännu inte förstått exakt vad hos partiklarna som ger alla observerade effekter. Speciellt meka-nismerna bakom de effekter som ses på hjärt- och kärlsystemet är dåligt kartlag-da: Tar sig partiklarna ut genom lungan till blodomloppet eller påverkar de krop-pen genom att skapa en lokal infl amma-tion som i sin tur påverkar hela kroppen?

En annan teori är att partiklarna påver-kar det autoimmuna nervsystemet vilket resulterar i ett förändrat andningsmöns-ter och en ändrad hjärtrytm.

Eftersom vi inte vet specifi kt vad det är

Vi vet att nanopartiklar från till exempel stadstrafi ken har hälsoeffekter, men vi vet ännu inte exakt genom vilka mekanismer. Foto: Andreas Kristensson

WHO har klassifi cerat dieselavgaser som cancerframkallande. Foto: Erik Andersson

En mikroskopisk bild av ett kolnanorör, tagen med ”scanning electron microscope”. Kolna-norör består av en kolstruktur formad till en cylinder. Det kan bestå av ett eller fl era kol-lager. Kolnanorör används till exempel för att skapa starka men lätta material, som sport-utrustning. Foto: Linus Ludvigsson

En mikroskopisk bild (transmission electron microscope) av en typisk sotpartikel från en dieselmotor. Foto: Eric Carlemalm och Jenny Rissler

Städprodukter med tillsatta dofter, som citrus, kan sprida miljontals små luftburna nanopartiklar.

P


hos partiklarna som triggar de olika ty-perna av hälsoeffekter så kan vi heller inte säkert avgöra vilka partiklar som är de farligaste. Är det till exempel antal partik-lar, storlek, yta, massa eller innehåll, eller är det fl era faktorer tillsammans som blir avgörande? Troligtvis är olika typer av hälsoeffekter triggade av olika parametrar.

Nya källorPartiklar i vår utomhusmiljö har blivit relativt noga studerade och vi förväntar oss att deras egenskaper inte i någon hö-gre grad förändras då de tränger in i bygg-nader. Också vissa typer av inomhuskäl-lor har blivit delvis undersökta (så som de från stearinljus eller matlagning), även om mycket kvarstår att göra.

Men i våra inomhusmiljöer fi nns det även en helt ny typ av partiklar, vilkas egenskaper är än mer okända. Det är de nanopartiklar som i allt högre grad till-sätts produkter, och som riskerar att bli luftburna under till exempel tillverkning, användning och slitage.

Denna tillströmning av nya nanopar-tiklar kräver att vi kontinuerligt gör nya studier för att förstå om dessa eventuellt kan vara hälsovådliga. Vi kan alltså inte en gång för alla fastställa om partiklar i

inom husmiljöer är mer eller mindre far-liga än partiklarna utomhus eftersom detta varierar mellan aktiviteter, källor och utvecklingen.

En viktig aspekt när vi diskuterar par-tiklar som bildas inomhus är att koncen-trationerna av dessa kan bli mycket höga då vi har en begränsad luftomblandning, jämfört med en utomhusmiljö. Det fi nns ju också vissa inomhusmiljöer som är vik-tigare än andra att fokusera på – som offentliga miljöer där känsliga personer vistas så som sjukhus, äldreboenden eller dagis.

Behåll livskvalitetenÄven om vi inte vet allt så har det gjorts troligt att luftburna nanopartiklar gene-rellt sett är negativa för vår hälsa, med vissa undantag. Därför bör vi, inom rim-liga gränser, göra vad vi kan för att redu-cera dessa.

Det fi nns ju mycket som kan göras med relativt enkla medel, som att: välja en ljus-typ med högt stearininnehåll och utan tillsatser, att se till att veken inte är för lång för att undvika sotning, att använda fl äktsystemet vid matlagning, att se över ventilationssystemet, att vädra ofta, att sörja för riktigt god ventilation om man

till exempel använder sprayprodukter som innehåller nanopartiklar, eller att fundera igenom placering av skrivare och kopiatorer i ett kontorslanskap.

Till sist ska vi inte glömma att de akti-viteter som generar partiklar inte alltid är av ondo. Om detta förhöjer livskvaliteten kan det vara nog så viktigt. Uppskattar man levande ljus till en högtidlig middag, slappnar av till doftande rökelse eller nju-ter av citrusdoftande badrum, kanske det är värt partiklarna. Men om det inte gör någon skillnad – varför inte slopa dem? D


För att främja en förbättring av

energiprestanda i byggnader i EU

och samtidigt ta hänsyn till utom-

husklimat, lokala förhållanden,

inomhusklimat och kostnadseffektivitet

är EU-direktivet om byggnaders energi-

prestanda (2010/31/EU) framtaget.

I artikel 9 i ovan nämnda direktiv ställs

krav på att nya byggnader som uppförs

efter den 31 december 2020 ska vara nära

nollenergibyggnader. Från den 31 decem-

ber 2018 ställs samma krav för bygg nader

som används och ägs av offentliga

myndigheter.

Det här innebär att lågenergihus och så

kallade passivhus kommer att byggas i

betydligt större utsträckning framöver

och efter år 2013 respektive år 2018,

enbart sådana hus.

Noga avvägd ventilationCharlotte Bergqvist bor i ett passivhus

sedan år 2012 och är mycket nöjd med in-

omhusmiljön i huset.

I hennes hus fi nns inga element. Husets

väggar har 40 cm isolering. Golven i pas-

sivhus har minst 30 cm isolering och taken

har minst 50 cm isolering. Huset värms

upp av hushållsapparater och kroppsvär-

me från de boende. Frånluftens varmluft

återvinns genom en värmeväxlare.

Huset har ett så kallat klimatskal som

gör huset helt tätt. Värmeväxlaren leder

kanaler med frisk luft utifrån förbi kana-

ler med använd luft inifrån.

Ventilationssystemet är noggrant av-

vägt för att undvika fuktproblem och få en

bra inomhusmiljö. Charlotte Bergqvist

hoppas att fl er ska upptäcka passivhus och

deras fördelar.

– Om inte annat så blir energiför-

brukningen betydligt lägre i ett passiv-

hus. Det betalar på några års sikt de

procent extra som huset kostar att bygga,

uppger Charlotte Bergqvist.

Under 1970-talet byggdes villorna tä-

tare för att spara energi. Men i många fall

missade man att otätheterna samtidigt

var luftintag. Om inte tätningen kompen-

serades med nya luftintag fi ck det till följd

att många villor fi ck en dålig inomhus-

miljö, samt fukt- och mögelproblem.

Hus som är byggda i början på 1980- talet

och framåt fi ck ofta ett system av fl äktar

och kanaler där man styr hur mycket luft

som sugs ut ur huset, ett så kallat meka-

niskt frånluftsystem, eller där man styr

både luftströmmen in och ut ur huset, ett

till- och frånluftsystem. Detta för att säk-

ra god ventilation även under sommaren.

Nu på 2000-talet har utvecklingen gått

vidare i samma riktning. Täta hus och god

ventilation ger bra inomhusmiljö. Det är

viktigt med ventilationssystemet och att

täthetsprovningen sker av certifi erad

tryck provare.

Det här ställer stora krav på att bygg-

produkterna håller vad de lovar, att de

installeras rätt och att gällande regler

följs. Fungerar inte ventilationen så har vi

ett otal exempel på att det genererar fukt-

problem, inte minst från hus byggda

under 1970-talet.

Regelverket för ventilationFör att få en god inomhusmiljö i täta hus

måste ventilationen fungera väl. Det fi nns

många regler angående ventilationen,

både i det svenska regelverket och i EU.

Det fi nns också kompletterande regler

om energideklarationer, och om CE-

märkning av byggprodukter från EU.

Miljöbalken har regler om inomhuskli-

matet. Plan- och bygglagen visar hur

byggnader ska ha de tekniska egenskaper

som är väsentliga i fråga om bland annat

skydd med hänsyn till hygien, hälsa och

miljö, samt energihushållning och

värmeisolering.

Av PBL framgår vidare att ett ventila-

tionssystem ska hållas i sådant skick att

det alltid uppfyller sitt ändamål. Ventila-

tionssystemets funktion ska bibehållas

för att fungera tillfredsställande. För det

krävs kontinuerlig översyn, det vill säga

regelbunden skötsel och injustering.

PBL anger också att om en funktions-

kontroll av ventilationssystem krävs, så

ska den utföras av en sakkunnig funk-

tionskontrollant som byggnadens ägare

utser. Med sakkunnig funktionskontrol-

lant menas enligt PBL den som är certi-

fi erad av någon som är ackrediterad för

uppgiften.

Socialstyrelsen, Boverket och Energi-

myndigheten har föreskrifter och

allmänna råd gällande inomhusklimat,

ventilation och boendemiljö.

Sakkunniga kontrollanter Den 15 februari 2012 kom Boverkets före-

skrifter om ändring i föreskrifter och

allmänna råd (2011:16) om funktionskon-

troll av ventilationssystem och certifi e-

ring av sakkunniga funktionskontrol-

lanter (med stöd av Byggproduktdirek-

tivet 89/106/EEG). De allmänna råden

innehåller generella rekommendationer

om tillämpningen av reglerna i plan- och

byggförordningen.

Syftet med krav på funktionskontroll

av ventilationssystem är att säkerställa ett

tillfredsställande inomhusklimat i bygg-

nader enligt PBL.

JURIDIK Snart bygger vi enbart lågenergi- eller passivhus. I täta hus måste

ventilationen fungera för att ge en god inomhusmiljö. Det fi nns både svenska regler

och EU-regler som styr. Även kompletterande regler som energideklarationer och

CE-märkning av byggprodukter från EU spelar in.

Av Maria Brolin, jur kand, Foyen Advokatfi rma

Lågenergihus kräver nogakontrollerad ventilation

§ §§

Fortsättning s.26 P


Funktionskontroll av ventilations-system är också viktigt för att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet God be-byggd miljö.

Målet innebär bland annat att männis-kor inte får utsättas för skadliga luftföro-reningar, ljudnivåer och radonhalter eller oacceptabla hälso- eller säker hetsrisker.

Ska besiktigas regelbundetFunktionskontroll av ventilationssystem ska göras dels innan ett ventilationssys-tem för första gången tas i bruk (första besiktning), dels regelbundet vid åter-kommande tillfällen (återkommande besiktning).

Den återkommande besiktningen ska göras med olika intervaller beroende på typ av byggnad och ventilationssystem. Bover-kets föreskrifter reglerar vilka byggnader som är berörda och vilka intervaller som gäller för funktionskontrollen.

Vissa byggnader och ventilationssys-tem är undantagna. Även andra regelverk än det om funktionskontroll av ventila-tionssystem kan vara aktuella. Det fi nns regler som är direkt inriktade på den verksamhet som bedrivs i byggnaden, till exempel regler om arbetsmiljö.

Socialstyrelsen är en myndighet som bland annat arbetar för en bättre inom-husmiljö. Se Socialstyrelsens grundföre-skrift SOSFS 1999:25 Socialstyrelsens allmänna råd om tillsyn enligt miljöbal-ken – ventilation. Denna föreskrift gäller luftfl ödet.

Ägarens ansvar Det är byggnadens ägare som ska se till att funktionskontroll av ventilationssystem utförs enligt bestämmelserna i PBL och i PBF, samt i Boverkets föreskrifter.

Samhällets tillsyn över att reglerna följs ligger på kommunens byggnads-nämnd. Nämnden tolkar reglerna och övervakar att de efterlevs. Byggnads-nämnden har också ett informationsan-svar och det är dit man ska vända sig i enskilda ärenden.

Nya regler gällerNya regler om Energideklarationer gäller från den 1 juli 2012.

För nya byggnader har ingen direkt förändring skett i reglerna. De ska, som tidigare, energideklareras inom två år efter det att byggnaden tagits i bruk. En energideklaration ska numera dels upp-

lysa konsumenten om byggnadens energi- egenskaper, vilket är information som kan användas inför ett köp av en bostad, och dels ge tips om vilka för bättringar som kan göras för lägre energianvändning, vilket minskar boendekostnaderna.

Energiprestandan ska fi nnas med i energi deklarationen. Den är ett mått på hur mycket energi som byggnaden använ-der för uppvärmning, varmvatten, fastig-hetsel och komfortkyla per kvadratmeter och år.

Kan CE-märka produktEn CE-märkning av byggprodukter träder i kraft nästa år. Från den 1 juli 2013 måste byggprodukter, som omfattas av en harmoniserad standard eller ett ETA, som utfärdats för produkten, ha en pre-standadeklaration och CE-märkning för att få säljas inom EU, enligt EU:s bygg-produktförordning (Byggproduktförord-ningen 305/2011).

ETA står för europeiskt tekniskt god-kännande. Ackrediterade företag kan utfärda ett ETA för en byggprodukt. Kravspecifi kationen tas fram enligt det regelverk som European Organisation for Technical Approval (EOTA) tillämpar.

Ett ETA ger innehavaren möjlighet att CE-märka sin produkt. Godkännandet baseras på de sex väsentliga kraven i Byggproduktdirektivet 89/106/EEG.

Vilka krav som är aktuella för den enskilda produkten anges i godkännan-

det. Hur kraven tillämpas vid utvärde-ringen av produkten fi nns ofta dokumen-terat i en riktlinje, framtagen av EOTA och europeisk industri.

Ett ETA kan utfärdas för innovativa al-ternativt komplexa produkter för vilket en standard inte fi nns eller ännu inte kan utarbetas. ETA kan utfärdas för en pro-dukt som påtagligt skiljer sig från harmo-niserade standarder. ETA kan vara en tillfällig lösning innan en harmoniserad standard är färdig.

På EOTA:s hemsida fi nns bland annat information om riktlinjer, utfärdade god-kännanden med mera. Se www.eota.be.

Svenska regeringen har utsett SP Sitac till svensk talesman inom EOTA.

Berör inte säkerhetObservera att CE-märkningen av bygg-produkter skiljer sig från märkning av andra produkter. När det gäller byggpro-dukter anger prestandadeklarationen och CE-märkningen enbart att de upp-givna produktegenskaperna stämmer med de faktiska. Det innebär att en CE-märkning av en byggprodukt till skillnad från en bordslampa eller en nallebjörn inte tar upp aspekter som berör produk-tens säkerhet.

Säkerheten i byggnadsverk regleras av respektive medlemsland i nationella regelverk. D

Fotnot:

8 kap 25 § PBL Ventilationssystem

25 § Om det med stöd av 16 kap. 11 § är sär-

skilt föreskrivet att funktionen hos ett ven-

tilationssystem ska kontrolleras för att

säkerställa ett tillfredsställande inomhuskli-

mat i byggnader enligt 4 § första stycket

3–6, ska byggnadens ägare se till att kon-

trollen görs av en sakkunnig funktionskon-

trollant som är certifi erad av någon som är

ackrediterad för uppgiften enligt Europa-

parlamentets och rådets förordning (EG)

nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för

ackreditering och marknadskontroll i sam-

band med saluföring av produkter och upp-

hävande av förordning (EEG) nr 339/93 och

5 § lagen (2011:791) om ackreditering och

teknisk kontroll eller uppfyller motsvarande

krav enligt bestämmelser i ett annat land

inom Europeiska unionen eller Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet. Lag

(2011:795).

Boverkets föreskrifter och allmänna råd

(2011:16) om funktionskontroll av ventila-

tionssystem och certifiering av sakkun-

niga funktionskontrollanter, OVK

Boverkets byggregler, BBR, är tillämpnings-

föreskrifter till PBF vid uppförande av bygg-

nader och vid tillbyggnader. Första funk-

tionskontrollen av ventilationssystem ska

säkerställa att ventilationssystemet uppfyl-

ler kraven i BBR. Men man måste vara

observant på att BBR kan ändras och vara

noga med att använda de föreskrifter som

gäller när första funktionskontrollen utförs.

Då är det särskilt avsnitt 6 i BBR om funk-

tionskrav som gäller för nya byggnader/till-

byggnader beträffande inomhusmiljö (ven-

tilation). Även avsnitt 9 om energihushåll-

ning är relevant. Från och med den 1 januari

2013 ska BBR tillämpas även i alla ändringar

av byggnaden och dess installationer.

P


Av Kerstin Lundell, frilansjournalist

IT För några år sedan erbjöd nätet frihet. Sedan blev det en handelsplats.

Men nu dras snaran åt. Nätet är en plats där storebror ser dig. Det är i alla fall vad jag

oroar mig för, inte minst efter att ha klickat mig igenom det senaste avslöjandet

från Wikileaks: The Wikileaks Spy Files.

När arbetsdagen börjar när-

ma sig sitt slut, sitter jag lite

planlöst och kollar intressanta

saker som jag laddat ner i

datorn, sådant som borde kollas någon

gång men som det inte är så bråttom med.

Till det hör det senaste från Wikileaks,

fi lerna från amerikanska Strategic Fore-

casting Inc, Stratfor, Austin, som det

skrevs om för ett tag sedan. Jag hade inte

tänkt skriva alls om dem. Men så klickar

jag på mappen jag hämtat ner med en hel

del strul via ett torrent-program. Wiki-

leaks Spyfi les, står det på mappen som

hamnat i min dator.

Redan på första klicket får jag upp

något som får mig att inse att jag kanske

sitter i ett rum utan gardiner, med fri

insyn från en omvärld jag har dålig koll

på. Kanske är det till och med så illa att jag

inte ens har kläder på kroppen, i den

virtuella tillvaro som börjar avteckna sig.

Övertar en annans datorFilen jag klickade på innehåller fi ler om

ett system som verkar heta Finfi scher. En

av dem innehåller en fi lm som visar precis

det jag oroat mig för, nämligen att någon

tar sig in i en annan persons dator och kan

se precis allt som fi nns där och sedan

övervaka hur den används framöver. På

fi lmen visas hur den ovetande datoran-

vändarens ansikte kommer upp på över-

vakarens skärm som i en spegel.

I min egen hjärna gör jag en fortsätt-

ning på fi lmen, där mitt eget ansikte kom-

mer upp på en dator någonstans, och ses

av någon jag inte alls känner. Den ser även

allt som fi nns i datorn, den här krönikan

kanske, liksom gamla arga mejl till män-

niskor som jag för länge sedan slutit fred

med, pinsamma artiklar som jag helst vill

glömma eller foton på människor som jag

älskar men som inte visar sig från sin

bästa sida.

Det är klart att jag har hört talas om

möjligheten att övervaka andras datorer

tidigare, den snurrar ju runt i populärkul-

turen till och med. Jag har både läst och

sett Milleniumserien av Stieg Larsson

och vet vad hjälten, Lisbeth Salander, och

hennes vänner är kapabla till.

Det var en polis som stod för övervak-

ningen av datorn i exemplet från fi lmen

jag klickade upp. Det var nog en reklam-

fi lm, hämtat från ett företag som försöker

sälja övervakningsutrustning till poliser

världen runt precis som de andra av

Stratfor-fi lerna jag tittat på.

Säpo litar jag i alla fall påFör min del är det ingen katastrof om just

polisen övervakar mig. För säkerhets

skull har jag dessutom kollat att så inte

sker. Säpochefen var på en konferens för

journalister för några år sedan och jag

passade på att fråga om risken för att jag

själv var övervakad. Han kikade direkt på

min namnbricka och jag tänkte att oups!

här väcker jag den björn som sover. Men

han log och frågade snällt om jag var miss-

tänkt för brott. Eftersom jag inte var det,

då borde det vara lugnt för min del förkla-

rade han.

Så Säpo kan jag avföra som hot mot min

integritet. Men det fi nns ju andra hot

också, från dem som fi nns på andra sidan

lagen och kanske försöker ta reda på vad

jag har för kod till internetbanken till ex-

empel. Kan de också ta sig in i min dator?

Och självklart tänker jag på möjlighe-

ten att de företag jag granskar för att av-

slöja oegentligheter kanske också kan

spionera på mig. Kanske kan företag som

vet med sig att de granskas – Lundin

Petroleum till exempel – installera något

sorts system som tar sig in i min och andra

grävande journalisters datorer, och sedan

rapporterar allt vad vi gör.

Därmed kan företagen ligga steget före

och hindra oss från att gå vidare i våra

undersökningar.

Det betyder att företagen har stora

möjligheter att hindra grävande journa-

listers verksamhet. Jag vet att det sker för

övrigt. Konferensen där jag träffade

Säpochefen hade seminarier om saken.

Det hela gör att det inte är lika bekvämt

att vistas på nätet längre. Tidigare kände

jag mig hemma där men nu börjar det

kännas kallt och dragigt. Jag är försiktig

när jag surfar runt och går inte in på käns-

liga sajter utan att dölja min IP-adress.

Syrisk säkerhetspolis värreMen mitt problem är ju inget problem alls

jämfört med vad till exempel demokrati-

aktivister i Syrien och Turkmenistan kan

stöta på. De har allt att frukta av de om-

fattande möjligheter att spionera som

utvecklats.

Den övervakningsindustri som växt

fram, inte minst efter 11 september 2001,

och som ska skydda framför allt oss väs-

terlänningar mot terrorister, är ett hot

mot demokratiaktivisterna. De kommer

ju i vissa fall dessutom från samma länder

som terroristerna.

Säljer till högstbjudandeDet är inte troligt att den fi na tekniken

som presenteras i reklamfi lerna från

spion industrin bara används av goda län-

der som inte spionerar på sina medbor-

gare i onödan. För i en kommersiell värld

så säljer ju företag till högstbjudande,

som Telia Sonera till exempel. Företag

som Ikea gör vad som krävs i en diktatur,

allt för att få sälja. Detsamma gör förstås

också företag som erbjuder avancerad

övervakningsutrustning.

De Stratfor-fi ler jag tittat på ser ut som

vanliga reklambroschyrer, till skillnad

från dokumenten från den amerikanska

Hur långt ska samhälletskontroll få sträcka sig?



kantiga, illa formgivna korthuggna rap-porter med en massa identifi erings-beteckningar, och uppenbarligen inte tänkta för någon utanför en liten krets.

Men det här är något annat. Ett tag tän-ker jag att det ju knappast kan handla om hemliga dokument eftersom form-givningen är inbjudande och orden ut-valda för att locka läsare. Men att reklam-broschyrerna blivit offentliga är uppen-barligen ett avslöjande och därför måste de alltså ha varit hemliga.

När är övervakning legitim?Jag ser framför mig hur reklamen delats ut i grupper av uniformklädda människor i slutna rum, med en uppmaning om att de ska brännas när de lästs. Går det att printa ut dokument med reklam för spion-utrustningen på kontoret eller måste det i så fall ske på en skyddad skrivare?

Mannen i fi lmen som Wikileaks läckt ser ut som en vanlig kontorsanställd i grå kostym, liksom de övriga som övervakas på reklamfi lmerna. Det är klart att män-niskor som ser vanliga ut kan vara terro-rister och brottslingar som det är helt legitimt att övervaka. Men att män-niskorna som är föremål för polisens in-tresse i fi lmerna ser så vanliga ut sätter fi ngret på den ömma punkten: De kan vara du och jag!

Riggade lagarPolisen som övervakar är kanske inte en snäll svensk säkerhetspolis utan kanske en riktigt otrevlig typ, från Syrien till exempel. I så fall visar fi lmerna teknik som kan användas för att begå brott mot mänskligheten.

Om människorna som avlyssnas är demokratiaktivister och därmed reger-ingsfi entliga i en diktatur, då riskerar övervakningen att leda till tortyr, fängelse och kanske döden på ett sätt som strider mot internationell lag eller åtminstone allmän moral.

Kanske är det till och med lagligt att avrätta regimkritiker i de länder som köper Finfi scherutrustning.

Rättegången mot de två svenska jour-nalisterna i Etiopien gjorde det ju tydligt att det är lagligt att gripa och fängsla jour-nalister som gör sitt jobb, eftersom lagar-na i Etiopien är riggade så att det vi tycker är normal journalistisk verksamhet blir brottsligt.

Till slut riskerar nätet som utlovade fri-het att bli ett fängelse. Vi gör mer och mer via nätet och kan någon ta över nätet och kontrollera det, blir vi som sitter fast i det fångar.

Beror på hur tekniken används Därhemma diskuterar vi just nu om vi ska övergå till IP-telefoni och anlita kabeltevebolaget som vårt hus är kopplat till för telefonen också. Det ser bra ut på papperet. Vi kommer att få ett antal teve-kanaler på köpet.

Det där med spioneri på nätet gör mig visserligen lite betänksam men inte värre än att jag tycker att vi nog kan testa digital telefoni ändå. Det här ju ändå Sverige och jag litar på Säpo.

Och det är väl där min slutsats landar egentligen. Tekniken kan vara bra eller dålig, beroende på hur den används. Så-klart. Det som verkligen behöver vårdas är samhällsformen, den demokratiska som fi nns i det här landet. Det är den som är grunden vi står på.

Information ger bra byggeEn professor från byggsektorn sa en gång att ett hus kan ses som ett knippe lagar.

Äganderätten är viktig till exempel, utan den står huset inte stadigt.

Detsamma gäller hela samhället som vi bygger tillsammans. Lagarna är resul-tatet av politik.

Och politiken är vad vi alla kan påverka. Och politik och nät hör ihop. Nätet kan också användas för att försvara samhälls-bygget, ett försvar för öppenhet och möjligheten att avslöja statens spioneri på de egna medborgarna till exempel.

Vad gäller Stratfor-fi lerna så vann granskarna över dem som vill dölja. Eftersom jag själv är en varm anhängare av medborgarnas och då även journalis-ters rätt att granska makthavare så tycker jag att det är uppmuntrande.

Land ska med lag byggas. Men ska bygget bli bra, krävs information, och ju bättre informerade medborgarna är, desto bättre blir hela bygget. Anser jag i alla fall. D

The Global Intelligence Files,

Index pages

The Global Intelligence

Files

List of Releases

Articles

the gifiles (es)

Stratfor on the Australian

Assange

WikiLeaksí Impact is

Stratforís Bottom Line

Stratfor Sydney Based Watch

Officer Connection to Woman

in Assange Case

Stratfor Emails : US Has

Issued Sealed Indictment

Against Julian Assange

the gifiles (pt)

the gifiles (de)

the gifiles (se)

the gifiles (fr)

the gifiles

by Date of Document

unspecified

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

by Date of Release

2001-03-13

2010-03-10

2011-03-05

2011-03-15

2012-01-29

2012-02-27

2012-02-28

2012-02-29

Translations

[fr] the gifiles (fr)

[sv] the gifiles (se)

[de] the gifiles (de)

[pt_br] the gifiles (pt)

[es] the gifiles (es)

More articles ...

- Stratfor Emails : US Has Issued

Sealed Indictment Against Julian

Assange

- Stratfor Sydney Based Watch

Officer Connection to Woman in

Assange Case

- WikiLeaksí Impact is Stratforís

Bottom Line

- Stratfor on the Australian Assange

LONDONóToday, Monday 27 February, WikiLeaks began publishing The Global Intelligence Files ñ more

than five million emails from the Texas-headquartered "global intelligence" company Stratfor. The emails date

from between July 2004 and late December 2011. They reveal the inner workings of a company that fronts as an

intelligence publisher, but provides confidential intelligence services to large corporations, such as Bhopalís Dow

Chemical Co., Lockheed Martin, Northrop Grumman, Raytheon and government agencies, including the US

Department of Homeland Security, the US Marines and the US Defense Intelligence Agency. The emails show

Stratforís web of informers, pay-off structure, payment-laundering techniques and psychological methods, for

example :

"[Y]ou have to take control of him. Control means financial, sexual or psychological control... This is intended

to start our conversation on your next phase" ñ CEO George Friedman to Stratfor analyst Reva Bhalla on 6

December 2011, on how to exploit an Israeli intelligence informant providing information on the medical condition

of the President of Venezuala, Hugo Chavez.

The material contains privileged information about the US governmentís attacks against Julian Assange and

WikiLeaks and Stratforís own attempts to subvert WikiLeaks. There are more than 4,000 emails mentioning

WikiLeaks or Julian Assange. The emails also expose the revolving door that operates in private intelligence

companies in the United States. Government and diplomatic sources from around the world give Stratfor

advance knowledge of global politics and events in exchange for money. The Global Intelligence Files exposes

how Stratfor has recruited a global network of informants who are paid via Swiss banks accounts and pre-paid

credit cards. Stratfor has a mix of covert and overt informants, which includes government employees, embassy

staff and journalists around the world.

The material shows how a private intelligence agency works, and how they target individuals for their

corporate and government clients. For example, Stratfor monitored and analysed the online activities of Bhopal

activists, including the "Yes Men", for the US chemical giant Dow Chemical. The activists seek redress for the

1984 Dow Chemical/Union Carbide gas disaster in Bhopal, India. The disaster led to thousands of deaths,

injuries in more than half a million people, and lasting environmental damage.

Wikileaks presenterar spionfi lerna från Stratford. Nätet har blivit en plats där storebror ser dig.

P


Det är otvetydigt så att vi inte vill höra grannars steg, samtal, musik eller borrande och dessa krav sätter ribban

högt för utvecklingen av byggprodukter och byggsystem.

Trenden i våra gemensamma shop-pingmiljöer och gaturum gör dessutom troligen – vare sig vi tänker på det eller ej – att behovet av en ljudskyddad hemmiljö ökar alltmer, när ljudnivån i stadsmiljön hela tiden ökar.

Precis så som de visuella intrycken också gör!

Den fl ödande ljudmiljön

Överallt utanför hemmet ökar mängden och volymen av olika ljudinslag; förutom trafi kljud så ökar i allt högre grad även musik i och från butiker.

En beräknad effekt av musik i butiker är förstås ofta att försätta kunder i en sin-nesstämning som uppmuntrar dem till att handla och handla mer. Och genom att dränka gatan utanför i musik hoppas man kunna locka potentiella kunder att kliva in.

Att därmed gatan utanför allt oftare blir en sammanhängande del av denna konsumtionsbetingade ljudmiljö kan lätt erfaras under ett korsande av i stort sett vilken som helst större stadskärna med shoppingstråk.

Kan bli stressfaktor

För många är det något som inte refl ekte-ras över, man fl yter med i strömmen längs gatan och in i butikerna, handlar och fl yter ut därifrån.

För andra, och det är en växande andel av befolkningen, innebär ljudmiljön en på-tagligt besvärande faktor att hantera i var-dagen; hög ljudnivå innebär lätt en stress-faktor och kan man inte komma undan den så kan det upplevas mycket obehagligt.

Det är också lätt att konstatera att

exempelvis samtalsnivån på en krog höjs markant när musik slås på. Sedan följer vanligtvis samtalsnivån med ljudvoly-men om denna höjs, för att överrösta denna. Och det är ju självklart så, att de fl esta går på krogen av sociala skäl och därför vill man kunna höra vännerna och göra sig själv hörd, så det blir helt enkelt en kapprustning.

Effekten av högröstade mobiltelefon-samtal och musiklyssnande i lurar på hög volym är mycket påtagliga och vanliga fenomen i dagens gemensamma miljöer. Följaktligen förekommer akustisk kapp-rustning även i tunnelbanan.

Känsliga öron

Ljudöverkänslighet är till en viss grad ett ytterst subjektivrelaterat fenomen och problem. Ljud som man uppskattar, kan man tåla i en högre volym utan att störas, än ljud som man inte uppskattar. Havets brus på avstånd kan uppfattas som fullt njutbart, medan bilbrus från en näralig-gande motorväg kan vara av samma ljud-styrka men ändå uppfattas som störande.

Så förhåller det sig även i andra sam-manhang där önskade ljud upplevs som positiva, och oönskade som något nega-tivt. Om däremot en hörselskada eller hög stress ligger bakom ljudöverkänsligheten så kan nästan vilket som helst ljud bli ytterst påfrestande.

Refl ekterande material

Det är i sammanhanget intressant att refl ektera över refl ektion. I en inspel-ningsstudio som i fi gur 1 och 2 väljs material och inredning för optimala ljud-förhållanden och detsamma gäller kon-sertsalar och scenrum.

För bästa njutning av en egen hemma-bioanläggning lappas väl hos de fl esta bästa möjliga lösning ihop efter omstän-digheterna och för den ljudkvalitetsmed-

vetne fi nns möjligheten att använda ab-sorberande element – bonader, tygstyck-en, rätt placerade stoppade möbler och så vidare – i hemmiljön för att förbättra och i mer eller mindre grad formge själva ljudupplevelsen.

FORM & TEKNIK Akustik är och förblir en viktig fråga inom byggandet!

Nu när det närmast pågår en tävling i stadsmiljöer för att fånga vår uppmärksamhet,

genom att man öser på med allt högre ljudnivåer – och allt fl er visuella intryck

– ökar samtidigt behovet av ljudskyddade miljöer.

Av Andreas Falk, [email protected]

Kakafoni av ljud, ljus och bildmöter oss utanför dörren

Figur 1. Körsal och studio i Danmarks radios

konserthus, i DR byen, Köpenhamn. Träla-

meller formar interiörens yta för att ge opti-

mala akustiska förutsättningar.

Foto: Andreas Falk

Figur 2. Detalj av skjutbara refl ekterande

element för att reglera ljudets refl ektion och

absorption i en av övnings- och inspelnings-

salarna i Danmarks radios konserthus, i DR

byen, Köpenhamn. Foto: Andreas Falk



I stadsmiljön däremot är det inte akus-tiska egenskaper som tas med i gestalt-ningen, annat än i form av bullerplank längs motorvägar vid städers och sam-hällens gränser.

Hårda markbeläggningar som i fi gur 3,

och fasadmaterial, gör att kraftfulla ljud-källor i stadsrummet ofta ger upphov till kraftiga refl ektionsfenomen och de bi-drar direkt till en rent av kaotisk ljudmil-jö, till och med i de rumsligheter där män-niskor förväntas uppehålla sig, som på

trottoarer och gågator. Därutöver fi nns ju otaliga rumsligheter, som ”bara blivit”, som till exempel i fi gur 4, där en tillfällig gatumusiker möjligen kan dra nytta av en oplanerat ljudförstärkande effekt.

Också naturfenomen som ett åskväder, upplevt invid ett fönster öppnat mot en trång djupt nedsänkt innergård i ett innerstadskvarter, kan vara en rent över-väldigande ljudupplevelse.

Högtalare riktas nedåtÄven butiker saknar vanligtvis ljud-designaspekten – bortsett från akustik-platteförsedda undertak – men i många fall fylls ju butikerna av varor, vilka med sina geometrier och sammantaget kao-tiska form, tillsammans med hyllinred-ningar, fungerar som akustiska absor-benter.

Emellertid är högtalare i butikerna ofta placerade i undertaket, och nedåtriktade, vilket ger dålig spridning och relativt skarpt avgränsade områden med hög ljudvolym.

Resultatet blir oftast att personalen höjer volymen med en central kontroll för att förgäves få upp den generella voly-men, vilket kan ge oerhört höga lokala ljudvolymer.

Det visuella brusetLjusföroreningar talar man bland annat om när det gäller stjärnskådning. För att kunna se stjärnhimlen tydligt behöver hugade astronomiintresserade bege sig långt utanför städer och tätorter för att himlen inte ska vara alltför nedsmutsad av gatubelysningarnas och stadsljusens bieffekter.

Till och med Saltsjöbadsobservatoriet utanför Stockholm är idag enbart musealt

Figur 3. Hårda gatubeläggningar i Berlin, i form av huggen natursten och betongplattor utan

akustisk avsikt. Foto: Andreas Falk

Figur 4. Innergård i centrala Graz, där gårds-

rummet fungerar som forum till angränsande

butiker och caféer. Foto: Andreas Falk

Figur 7. Gatuvy längs Shanghais förnämsta shoppingstråk Foto: Andreas Falk

Figur 6. Gatuvy i stadsdelen Shinjuku i

centrala Tokyo. Foto: Andreas Falk

Figur 5. Rumsligheten under en vägbro i

Berlin. Foto: Andreas Falk

P


och astronomer reser långt för att hyra in

sig i teleskop i till exempel Chile och

Namibia – en fullt naturlig följd av att

Stockholm liksom andra städer växer och

rymmer ett allt aktivare liv, dygnet runt.

Lysa starkast

Vi är idag i mångt och mycket primärt

fokuserade på visuella intryck, det vill

säga, att i kommunikation och reklam för-

medla budskap och uppmaningar som

uppfattas med synsinnet.

En bild säger mer än tusen ord, heter

det ju, och reklamfl oden som dagligen

möter oss – i tidningar och TV-sändning-

ar, i kollektivtrafi kens korridorer och vag-

nar, från annonspelare och ljustavlor – är

i det närmaste psykedelisk.

För även när det gäller det visuella, i

kampen om att fånga fl esta möjliga perso-

ners uppmärksamhet, så gäller det ju att

blinka snabbast och lysa starkast och vi

ser en kapprustningsdrift även inom det

synliga området.

Vill du se en stjärna…

När i stort sett all verksamhet i stadslivet

förväntas pågå ”24-7” så innebär det

också att illumineringen spelar en avgö-

rande roll och så myllrar även synintryck-

en i form av ljus och bild dygnet runt.

Ett exempel på att elda för kråkorna,

det vill säga att lysa upp utan att någon

kan dra egentlig nytta av det, ses i en in-

nergård i Graz där angränsande butiker

stängt för kvällen i fi gur 5. Kvar fi nns ljus-

rummet under resten av natten.

I andra fall är det långt mer rimligt med

nattbelysning, längs frekventerade stråk

och för ökad trygghetskänsla i ödsliga

områden. Nu är det inte överallt som det

ser ut som i Tokyo, som fi gur 6, eller

Shanghai, fi gur 7, men det visuella bruset

breder, som en fullt logisk konsekvens,

stadigt ut sig.

Vikten av avskärmad plats

Vi är alltså ständigt – i alla fall näst intill

– omgivna av ett tilltagande akustiskt och

visuellt brus och det är måhända på tiden

att en tanke eller två ägnas åt helhetsge-

staltningen av detta, just för att det har en

så stark påverkan på så många, och för att

nog de fl esta skulle må bra av att mer kon-

sekvent slå vakt om akustiskt och visuellt

ostörd tid.

Därför framstår även hemmets kom-

fort i fråga om ljudmiljö och möjlighet till

selektion av synintrycken som en allt mer

viktig funktion för vars och ens välbefi n-

nande och långsiktiga hälsa. D


Under de närmaste tio till femton åren behöver cirka en miljon lägenheter renoveras. Det betyder att alla idag otill-

låtna byggnadsmaterial behöver bytas ut, samt att synliga eller dolda fukt- och mögelskador bör åtgärdas.

Idag fi nns regler runt PCB, radon och asbest: All PCB ska vara sanerad till år 2016, radonhalten inomhus ska under-stiga 200 Bq/m3 och asbest ska antingen saneras eller täckas in. Om man väljer det senare alternativet måste det dokumen-teras noggrant.

Men när det gäller mögel och bakterier är myndigheterna mer svävande på målet.

Även om utvecklingen i myndigheter-nas skrifter blir allt skarpare, saknas direkta lagkrav jämförbara med asbest, radon och PCB, trots att det fi nns stor kunskap om sambanden mellan fukt/ mögel och ohälsa.

Allt fl er får allergierOm vi ser till hälsosituationen i Sverige av idag så kan vi se att vi fått en ökning av astma med 200 procent under de senaste 20 åren. Också allergier ökar. I Sverige har 40 procent av befolkningen allergi. Enligt Magnus Wickman, professor i barnallergi vid Karolinska institutet samt överläkare på Södersjukhuset, har vart tredje barn allergi.

Även statistik på mögelprover under de senaste fem åren, visar att vi har ett stigande problem med mögel, se fi gur 1.

Tydliga regler saknasFortfarande saknas klara regler och lag-krav för fukt och mögel.

Enligt Miljöbalken gäller följande: ”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet skall utföra de skyddsåt-gärder och vidta de försiktighetsmått i

övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för männis-kors hälsa eller miljön.”.

Socialstyrelsens direktiv ”Olägenhet för människors hälsa” gäller där det före-kommer synlig mikrobiell växt och/eller mikrobiell lukt i bostadsrum eller lokaler för allmänna ändamål, samt där mikroor-ganismer eller mikrobiell lukt befaras spridas från byggnadskonstruktionen eller från källare, grund eller vind, till bo-stadsrum eller andra rum där människor vistas stadigvarande.

Boverkets byggnadsregler anger, lite svepande, att man inte får utforma bygg-nader så att fukt orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikro-biell tillväxt som kan påverka människors hälsa.

Allt mögel luktar inteFörekomsten av mögel och bakterier beror på för hög fuktbelastning. Fukt är den största bakomliggande faktorn till ohälsa i byggnader.

Problemet med att konstatera om mö-gel eller bakterieproblem förekommer eller inte är att organismerna är för små för att ses med blotta ögat. Det krävs ett mikroskop med hög förstoring. Dess-utom är det så att det fi nns mögel som inte luktar heller!

Materialprov krävsOm man har ett fuktproblem måste fuk-ten saneras. Men även om fukten avlägs-nas kan följderna av fukten bli kvar, i form av hälsopåverkande emissioner, toxiner, gaser och partiklar.

En provtagning av mögel i luft bör bara användas som en indikation, eftersom provet i sig inte kan bevisa att det fi nns en källa i fastigheten. För att klarlägga om

det fi nns mögel- och bakterieproblem i byggnaden måste man ta prov på bygg-nadsmaterialet!

Tre faktorer behöver uppfyllas för att mögel/bakterier ska växa till: 1. Fukt, över 75 procent relativ fuktighet,2. energi, i form av organiskt byggmate-

rial, samt3. sporer, som fi nns överallt.

Skälen till att vi får in skadlig fukt i våra byggnader beror på: 1. konstruktionsfel, 33 procent2. fuskbygge/slarv, 25 procent 3. fuktskada, 20 procent

Dyr renoveringSveriges riksdag bestämde att mellan åren 1965 och 1975 skulle det byggas en miljon bostäder. Under den här tidsperio-den var asbest och PCB vanligt förekom-mande byggnadsmaterial. Bostäderna byggdes snabbt med risk för slarv (tids-press) och byggnationen skedde före olje-krisen utan krav på värmeisolering och är därmed idag en energibov med krav på hög energiåtgång (billigt byggmaterial).

Den renovering av miljonprogrammet som vi nu står inför kommer att innefatta stora kostnader för fastighetsägaren.

De ökade kostnaderna måste sedan tas ut i form av hyresintäkter. Det fi nns redan tidningsrubriker som tar upp detta där hyresgäster går samman för att proteste-ra mot kommande hyreshöjningar. Vad man som hyresgäst kanske inte förstår är att det innebär stora kostnader bara av att etablera ett byggföretag på plats.

Beroende på fastighetens storlek så kan dagskostnaden för ett renoverings-projekt variera från 250 000 kronor till 1,6 miljoner kronor.

Det fi nns således mycket pengar att tjäna in, om man planerar sin renovering

DEBATT Miljonprogramhusen måste renoveras. Men ska man riva ut allt?

Exempel från genomförda renoveringar visar att det lönar sig att först analysera.

Efter att ha undersökt om det fanns asbest, PCB eller mögel i alla bostäder i tre

trapphus behövdes knappt vart femte rum åtgärdas.

Av Bengt Wessén, fi l dr och teknisk chef, Eurofi ns Pegasuslab AB

Analys bör styra renoveringvid asbest eller mögel


så noggrant som möjligt för att slippa kostsamma förseningar (utan att inklu-dera eventuella förseningsböter). Klarar man projektet på exempelvis 70 dagar i stället för 90 dagar så kommer man efter en enkel matematisk beräkning fram till att ovan nämnda projektkostnader mins-kar med 5 respektive 32 miljoner kronor.

Behöver allt rivas ut?

Vid val av renoveringsutförande så fi nns det i princip två vägar att välja mellan, om man väljer att följa lagstiftningen vill säga. Antingen så river man ut allt bygg-nadsmaterial så att man erhåller en stom-ren fastighet och bygger upp allt på nytt, eller så analyserar man varje rum efter föroreningar och river bara ut de rum som är förorenade av asbest, mögel och PCB.

Vi har exempel på en renovering av 55 lägenheter i 10 trappuppgångar där man vägde för och emot en total utrivning eller att riva efter att ha analyserat samtliga rum. Det statistiska underlaget som man fattade sitt beslut på, påvisade förore-ningar i 60 procent av rummen i tre trapp-uppgångar.

Om man hade valt att riva ut allt så hade

det inneburit en extra kostnad för projek-tet på strax över sex miljoner kronor.

I stället valde man att analysera samt-liga rum i alla 10 trappuppgångar. Man kom fram till att endast 17 procent av rummen var förorenade. Extrakostnaden för analyser och sanering blev strax över en miljon kronor. Man sparade cirka 80 procent i ROT-avgifter och då har vi inte räknat in tidsbesparingen som i detta pro-jekt kostade 1,6 miljoner kronor per dag.

Konsekvensen om man inte hade ana-lyserat behovet av åtgärder innan renove-

ringsstart blir att projektet hade blivit dyrare när det gäller personal- och mate-rialkostnader, det hade tagit längre tid och man hade genomfört onödiga reno-veringar genom att åtgärda friska områ-den. Även arbetsmiljön, samt inomhus- och utomhusmiljön, hade belastats i onödan.

Vår slutsats är: Jobba proaktivt, inte reaktivt! Gör analysen i god tid, långt innan offertarbetet tar sin början. D

Figur 1. Antal prov som visar mögel. Källa: Eurofi ns Pegasuslab


DEBATT Situationen på den svenska bostadsmarknaden är akut, inte minst

i storstäderna. En förenklad plan och bygglag kan sätta fart på bostadsbyggandet.

Det visar exempel från Tyskland. Där uppför NCC fl erbostadshus, från idé till

färdigt hus, på mindre än två år. Samma sak i Sverige tar tio år!

Av Peter Wågström, vd och koncernchef, NCC

Ny lagstiftning kan sätta fartpå bostadsbyggandet

Ingen har väl kunnat undgå att notera att det råder bostadsbrist i stora delar av Sverige idag. I Stockholms länsstyrelses tidigare i år

publicerade bostadsenkät uttrycker samtliga av länets kommuner att de har brist på bostäder.

De som drabbas värst av den rådande situationen är framförallt mindre kapital-starka grupper: ungdomar, studenter, stora barnfamiljer och ensamstående för-äldrar. Tyvärr är det endast ett fåtal av kommunerna som planerar ett byggande som motsvarar behoven.

En liknande bild målas upp av Boverket i deras nationella bostadsmarknadsenkät för 2012: Läget på den svenska bostads-marknaden är akut och värst är situatio-nen i storstäderna.

Nya konceptFör att råda bot på bostadsbristen har vi på NCC och våra branschkollegor ett ansvar för att bygga bra bostäder så snabbt, billigt och energieffektivt som möjligt.

Vi utvecklar snabba byggprocesser, nya byggkoncept och produkter för att möta behovet av prisvärda fl erbostadshus för alla typer av konsumenter. Ett effektivt byggande som är lönsamt för oss och bra för samhället! Vi kan alltid bli bättre.

Men, för att kunna bygga så snabbt, kostnadseffektivt och i den utsträckning som vi har kapacitet för, måste vi ges bättre förutsättningar.

Tar för lång tidMed verksamhet i fl era europeiska län-der ser vi på nära håll hur olika länder skiljer sig åt i hanteringen av bostads-byggandet. När vi jämfört tre likartade projekt som NCC genomfört i Sverige, Tyskland och Finland, där inga av pro-

jekten drabbades av tidsödande över-klaganden, kan vi konstatera att den totala tiden från idé till färdigt hus i Sverige var tio år, medan den i Finland var fyra och i Tyskland bara två år. Det tog alltså åtta år längre att bygga bostäder i Sverige än i Tyskland!

Med sådana ledtider är det långt ifrån konstigt att svenskt bostadsbyggande är lågt. Under tio år hinner förutsättningar ändras och ett projekt kommer ovill-korligen att brottas med omtag och ändringar. Och det i våra ögon helt i onödan.

Ibland behövs inte detaljplanÅtta års skillnad är varken rimligt eller motiverat när det gäller något så viktigt som nya bostäder.

Den svenska planprocessen för byg-gande måste förenklas och förkortas. Idag är de processer och godkännanden ett byggprojekt måste igenom många, långa och snåriga – något som slukar enorma resurser i onödan.

Förklaringen till hur NCC i Tyskland kan bygga så mycket snabbare och till en lägre kostnad ligger bland annat i § 34 i den tyska bygglagstiftningen. Paragrafen säger, att om det saknas detaljplan för ett tätortsområde som ska bebyggas, och det nya planerade byggandet följer den befi ntliga bebyggelsen till karaktär, form och täthet så behöver en detaljplan inte tas fram.

Man kan då – förutsatt att man följer vad som fastslagits i översiktsplanen – i stället söka bygglov direkt. Ett stort och tidsomfattande steg i planerings-processen är därmed kapat. Det handlar i viss mån alltså om att vända på pers-pektiven: Att i lagtext förutsätta att de som vill bygga vill göra det innovativt, hög kvalitativt och i samspel med sam-

hället. Och att vi sätter den bostadslösa i fokus. Inte tvärtom.

För såväl översiktsplaner som bygglov krävs det i Tyskland alltjämt en för-ankring hos medborgarna, vilket säker-ställer det demokratiska infl ytandet under planeringsprocessen.

Positiva effekterParagraf 34 kom till vid Tysklands åter-förenande då man insåg att delstaterna i det forna DDR behövde många nya bo städer på kort tid. För att inte riskera att bostadsbyggandet fastnade i långa planprocesser inrättades § 34. Efter en övergångsperiod kom § 34 att utökas till hela Tyskland eftersom dess positiva effekter var så tydliga.

Avsaknad av ”detaljplan i attraktiva lägen” anges av kommunerna själva som ett av de viktigaste hindren för bostads-byggandet. Med en tysk modell som förebild skulle det hindret tas bort och tidsåtgången för planering kunna minska avsevärt.

Nytt regeringsuppdragBostadsminister Stefan Attefall till-kännagav helt nyligen att regeringen nu gett i uppdrag till sin bostadsutredare att särskilt studera byggmarknaderna i Tyskland och Storbritannien för att se hur kraven på detaljplan och bygglov kan förenklas.

Det är ett oerhört glädjande besked och det känns mycket tillfredsställande att regeringen delar NCC:s syn på att vi måste förenkla reglerna för bostads-byggandet.

Bristen på bostäder är ett allvarligt hot mot tillväxten. Den situation vi har nu, där det kan ta upp till tio år från plantid till färdigt hus, är inte hållbar och det har regeringen förstått. Regeringen har


P-märkt kvalitetssäkrat system med flexibel bygghöjd från 23 mm. Oorganiska fukttåliga material. Levereras objektsanpassat.

Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner? Är du orolig för radon? Då gäller det att ha en hållbar lösning på problemet: ett mekaniskt ventilerat golv. 41 77 01

För alla byggnader där problem finns

i betongplatta, källargolv och väggar.

MER INFO OCH RÅDGIVNINGTel 0451-898 77 [email protected]

www.jape.se

lyssnat på oss när vi visat hur mycket

smidigare och snabbare till exempel den

tyska planeringsprocessen är.

Måste bli enklare

Det är många detaljer som påverkar

bostadsbyggandet. Höga markpriser,

brist på färdiga detaljplaner och utdragna

detaljplaneprocesser, samt omständiga

byggregler och avsaknad av enhetliga

krav över landet.

Ur vårt perspektiv kan vi bara vinna om

vi tillsammans inom branschen och med

beslutsfattare gör det möjligt att snab-

bare, enklare och billigare bygga fl er fl er-

bostadshus.

Dagens krav att det alltid måste fi nnas

detaljplaner måste ifrågasättas. Det tyska

exemplet visar att politikerna har verk-

tygen för att få fart på bostadsbyggandet.

Det är hög tid att bostadsbyggande görs

till ett riksintresse och att alla krafter

snarast samlas för att vi äntligen ska få fart

på byggandet! D

I Tyskland bygger NCC fl erbostadshus på mindre än två år, som här på Elsastrasse i regionen Hamburg. Motsvarande bygge i Sverige tar tio år.

Tidsskillnaden är orimlig. Nya lagförslag behövs för att få igång bostadsbyggandet i Sverige! Foto: NCC


Peab har invigt sin femte svenska Peabskola. Denna gång är det en skola för bygg- och anläggningsintresserade elever i Göteborg.

I Peabskolorna erbjuds eleverna en utbildning som är nära kopplad till näringslivet och branschen.

– Det känns fantastiskt ro-ligt att äntligen få etablera Peabskolan i Göteborg. Efter-frågan har funnits länge och vi har verkligen sett fram emot den här dagen. Peab har många spännande projekt på gång i Västsverige och kommer att behöva duktiga byggare och

anläggare många år framöver, säger Maria Hernroth, VD på Peabskolan.

Peabskolans idé är att skapa en högkvalitativ och modern byggutbildning, där lika stort fokus ligger på att eleven ska bli en trygg och medveten samhällsmedborgare, som en skicklig hantverkare.

Det fi nns ett starkt socialt engagemang kopplat till Peab-skolan eftersom skolan även tar in elever som saknar full-ständiga betyg. Framgångs-konceptet inne bär att Peab kopplar sam man teori och praktik, och denna pedagogik

tillämpas i alla ämnen.– Peabskolans roll har blivit

allt mer betydelsefull. Det är viktigare än någonsin att kun-na erbjuda en konkurrenskraf-tig yrkesutbildning som matchar näringslivets behov. Dessutom ger vi våra elever högskolebehörighet trots att kravet avskaffats. För oss känns det helt rätt. Våra elever blir både högskolebehöriga och anställningsbara. Det är vi väldigt stolta över, säger Maria Hernroth.

– En bra yrkesutbildning förutsätter aktiv medverkan från de blivande arbetsgivarna.

En viktig del av lärandet bör alltid ske på arbetsplatserna. Det är därför positivt att före-tag som Peab startar och driver yrkesutbildning. Det ger goda möjligheter att förena teori och praktik till en bra helhet, säger Bertil Östberg, stats-sekreterare vid utbildnings-departementet, som närvara-de vid invigningen.

Cirka 70 procent av de elever som gått ut Peabskolan har an-ställts inom Peab. Målsätt-ningen är att anställa fl er. Den första skolan startades år 2006 och skolorna har idag sam-manlagt cirka 400 elever. D

Sju av tio på Peabskola får jobb

Noterat

Sveriges Arkitekters främsta arkitekturpris år 2012 gick till Domkyrkoforum i Lund. Det var första gången på 50 år Kas-per Salin-priset gick till en kvinna, arkitekten Carmen Iz-quierdo på Carmen Izquierdo Arkitektkontor AB.

Juryns motivering är att ”byggnaden har en tydlig egen arkitektonisk identitet som samtidigt lyckats underordna

sig domkyrkan”.– Genom en arkitekttävling

lyckades domkyrkorådet i Lund hitta lösningen på en ovanligt svår stadsbyggnads-uppgift. Nya Domkyrkoforum kompletterar en äldre bebyg-gelse intill Lunds domkyrka, säger Pehr Mikael Sällström, jurysekreterare.

– Årets arkitekturpriser hand lar alla om smarta tillägg

i en befi ntlig miljö som höjer platsernas värde, förklarar Tobias Olsson, arkitekturpoli-tisk chef på Sveriges arkitekter.

Lunds domkyrka har efter en långvarig process fått det besökscentrum som valdes i en tävling redan år 2004. Dom-kyrkoplatsen längs domkyr-kans sydsida har därmed fått ett helt nytt folkliv.

Likt ett collage fl ätar det nya

Domkyrkoforum samman de olika stadsrummen och de äld-re befi ntliga byggnaderna i kvarteret söder om domkyr-kan. En stor volym bryts ner till en skala som inte konkurrerar med domkyrkan. Här ryms både besöksfunktioner, kyr-kans verksamhetsledning, kon-fi r mander och möteslokaler i två plan.

Besökaren rör sig från hu-vudentrén förbi en mindre atriegård, längs ett galleri som öppnar sig mot en övertäckt större gård med kafé och fram till den bakre utgången mot Domkyrkoplan. D

Prisat domkyrkobygge i Lund

Domkyrkoforum i Lund fi ck årets Kasper Salin-pris. Foto: Åke E:son Lindman

Innergård. Foto: Åke E:son Lindman


3 OOO bygg- ingenjˆrer sˆker ny ledare och VD

Som VD tillika Förbundsdirektör har du stor möjlighet

att påverka vårt utvecklingsarbete i syfte att expandera

vår verksamhet. Du ingår i en smidig organisation med

korta beslutsvägar som ger snabba och synliga resultat.

Du representerar närmare 3000 byggingenjörer och ska

vara en synlig ledare både internt och externt.

Din profil

Liknande ledarroller är meriterande men ännu viktigare

är det att du är kommunikativ och har kunskap om

byggbranschen. Du ska gilla att nätverka och vara vårt

ansikte utåt i arbetet att representera våra medlemmar.

För att bli framgångsrik i din roll krävs det att du är

affärsorienterad och driver vår försäljning av attraktiva

utbildningar.

Din ansökan

I denna rekrytering samarbetar vi med HR Tailor AB.

Registrera din ansökan på www.hrt.nu senast den

20 januari 2013.

Har du frågor så ber vi dig kontakta vår rekryterings-

konsult Joakim Magnusson på telefon 0708-797 300.

Välkommen med din ansökan redan idag eftersom vi

arbetar löpande med vårt urval!

SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund är en obero-

ende yrkesorganisation med närmare 3 000 medlemmar

och 27 lokalavdelningar. Vi arbetar för att ge Sveriges bygg-

ingenjörer bättre karriärmöjligheter samt mer kunskap,

kontakter och förmåner. Våra medlemmar får tillgång till

attraktiva försäkringar, utbildningar samt möjlighet till råd-

givning med expertkomptens inom olika byggfrågor och

juridik. Vår tidning Husbyggaren har idag en upplaga på

över 11 000. Vårt kontor finns på Södermalm i Stockholm.

Läs mer på www.sbr.se

www.sbr.se

Välkommen till Sveriges största byggingenjörsutbildare - Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH). Som student hos oss får du fadderföretag och möjlighet till utlandsstudier. Vi erbjuder två program högskoleingenjör i byggnads-teknik med olika inriktning.

BYGGNADSUTFORMNING MED ARKITEKTUR

Du studerar samhällsplanering, byggteknik och bygg-produktion. Du fördjupar dig i byggnaders utformning och arkitektur, hur de presenteras och åskådliggörs. Öppet för dig med minst Ma C.

HUSBYGGNADSTEKNIK /

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSTEKNIK

De två inriktningarna har gemensam bas i byggnadsteknik. Du specialiserar dig i konstruktion, projektering och produktion av byggnader eller motsvarande inom väg- och anläggningsbyggande. Öppet för dig med minst Ma D, Fy A, Ke A.

Mer information om utbildningarna se www.jth.hj.se eller kontakta avdelningschef Göran Hellborg,

tfn 036-10 10 00. e-post: goran.hellborg�jth.hj.se

Bygg - din framtid

i Jönköping!

TEKNISKA HÖGSKOLANHÖGSKOLAN I JÖNKÖPING


Noterat

Stora Samhällsbyggarpriset år

2012 tilldelades Messingen-

huset i Upplands Väsby.

Messingenhuset är en ny sko-

la som är integrerad med den

kommunala musikskolan, kom-

munbiblioteket, lokaler för

idrott med multifunktioner för

samlingar, evenemang och före-

ställningar, samt en gemensam

entré och café för att kunna

serva en framtida expansion.

Motiveringen löd: ”… för ett

effektivt användande av sam-

hällets resurser som resulterat i

ett stort bidrag till en levande,

lärande och hållbar stadsmiljö”.

Byggherre är Hemsö fastig-

hets AB, arkitekter är White

arkitekter och entreprenör är

Peab bostad.

Bakom Stora Samhällsbyg-

garpriset står Byggherrarna,

Sveriges arkitekter, Sveriges

bygg industrier, VVS Företagen,

Byggmaterialindustrierna, Elek-

triska installatörsorganisatio-

nen EIO, Svensk betong och

Svenska Teknik- och design-

företagen. D

Levande skolmiljö prisades

Prisvinnaren Messingen rymmer olika verksamheter där gymnasie-

elever och vuxna möts.

HSB Malmö har övergett sitt

traditionella fastprisavtal och

istället handlat upp elbehovet

av elhandelsbolaget Energi

Sverige vid olika gynnsamma

tillfällen.

Affären med Energi Sverige,

tillsammans med det sjunkande

elpriset, bidrar till att HSB

Malmö och dess bostadsrätts-

föreningar sänker sin elkostnad

med drygt 1,6 miljoner kronor

för år 2013.

HSB Malmö sprider sina pris-

risker genom att med elhandels-

bolagets hjälp handla upp bo-

stadsrättföreningarnas behov

av fastighetsel vid de mest gynn-

samma tidpunkterna fram till

och med år 2015. D

Götaplatsen i Göteborg har

utsetts till vinnare av Svenska

Ljuspriset. Enligt jury-moti-

veringen har ljussättarna

samordnat behovet av trygg-

het, funktion och upplevelse

och befäst platsens dignitet

med sin skickliga ljusgestalt-

ning.

Götaplatsen, som är en av

Sveriges mer kända stadsmil-

jöer, genomgick under år 2011

en rejäl ansiktslyftning med

fokus på belysning. Visionen

var att skapa ett vackert rum,

förstärka byggnaderna runt

platsen och göra Götaplatsen

till en mötesplats kvällstid.

– Priset är verkligen ett

erkännande för den föränd-

ring som skett på Götaplatsen.

Efter 20-30 års diskussioner

har nu platsen fått det lyft som

den förtjänar. Idag dröjer sig

folk kvar på Götaplatsen efter

en teaterföreställning för att

prata och umgås. Tidigare

sökte sig de fl esta snabbt bort

från den mörka platsen, säger

Ingemar Johansson från Tra -

fi k kontoret vid Göteborgs stad.

Priset delades ut för 19:e

gången under Ljusdagen i sep-

tember i Stockholm. D

FAKTA: Projektet Götaplatsen

Beställare: Trafi kkontoret,

Göteborgs stad genom Ingemar

Johansson.

Medfi nansiär: HIGAB-gruppen

genom Patrick Bernvid.

Belysningsplanerare/ljusdesig-

ner: Ramböll genom Lars Fredén

(uppdragsledare), Iben Winther

Orton (chefsdesigner), Vladan

Paunovic (ljusdesigner), Linda

Fagerström (handläggare) och

Eric Eliasson (elingenjör).

Arkitekt: Lars Fredén, Ark SAR/

MSA, Ramböll Sverige AB.

Elkonsult: Eric Eliasson, Ramböll

Sverige AB.

Elinstallatör: Svevia.

Sänker sin elkostnad

Götaplatsen bäst ljussatt

Vinnande ljussättning. Götaplatsen i Göteborg.

Foto: Filip Andersson


Noterat

Under hösten startade en unik

satsning på fi lmvisning för cy-

kelburna i Göteborg. Cyklister

kunde samlas till en premiär

för en bike-in-bio, med kortfi l-

mer från Göteborgs fi lmfesti-

val, i den nya stadsdelen Kvil-

lebäcken. Initiativet är ett

samarbete med Folkets bio

Göteborg.

– Med bike-in-bion vill vi på

ett roligt och annorlunda sätt

lyfta frågan om hållbar livsstil

och en cykelvänlig stad. Tan-

ken är att bike-in-bion ska bli

ett återkommande evene-

mang. Till våren planeras näs-

ta fi lmvisning, säger Johan

Ekman, talesperson för Kvil-

lebäcken.

Bike-in-bion i Kvillebäcken

är en mobil konstruktion med

plats för 32 cyklar, varav åtta i

barnstorlek. I framtiden är

tanken att bion ska kunna för-

fl yttas och sättas upp på andra

platser runt om i Göteborg.

Filmvisning på cykel är ett

fenomen som tidigare genom-

förts i bland annat San Fran-

cisco och Denver i USA.

Kvillebäcken är en helt ny

stadsdel i Göteborg. Totalt

byggs 2 000 lägenheter. Visio-

nerna för Kvillebäcken är att

skapa en levande stadsdel där

mötet mellan människor står i

fokus och där invånarna kan

leva klimatsmart.

Infl yttningen är planerad

att starta år 2013. Läs mer på

www.kvillebäcken.se D

Tar cykeln till bioduken

Det är vanligt att bostäder är

felmätta och att det leder till

tvister mellan till exempel

mäklare, säljare och köpare,

eller mellan hyresvärd och

hyresgäst.

Nu fi nns det en broschyr som

förklarar hur arean ska mätas på

rätt sätt. Broschyren samman-

fattar de regler som fi nns i

standarden för areamätning,

SS 21054:2009. Målet är att fl er

ska göra rätt från början så att

tvisterna blir färre.

Broschyren heter ”Så mäter

du din bostad” och fi nns på

www.sis.se/matabostad. D

Mät bostadsyta på rätt sätt

Badrummet ligger på första

plats när svenska villaägare

planerar att renovera hemma.

Det har nu gått om köket.

Stilen ska vara klassiskt vitt.

Av Sveriges alla villaägare

har hela 76 procent renove-

ringsplaner just nu. Det visar

en undersökning som tidning-

en Vi i Villa gjort.

Vad är det då man planerar

att renovera? Detta är fem i

topplistan:

1. Badrummet (14,7 procent)

2. Köket (12,3 procent)

3. Hallen (7,8 procent)

4. Sovrummet (6,9 procent)

5. Vardagsrummet (6,6 pro-

cent)

– Det är spännande att se att

Sveriges villaägare nu är mest

sugna på att renovera badrum-

met. Tidigare har alltid köket

legat i topp, säger Camilla von

Otter som är chefredaktör på

Vi i Villa.

– Det är också intressant att

konstatera att trots alla

trendreportage i tidningar och

på tv så är det den klassiskt vita

stilen som dominerar totalt.

Villaägarna tänker också

investera en hel del i badrums-

renoveringen: 40,4 procent

tänker satsa upp till 50 000

kronor medan 24,7 procent

kan tänka sig att lägga upp till

100 000 kronor på sitt nya bad-

rum. 1,9 procent är villiga att

betala över 150 000 kronor. D

Fotnot:

Totalt deltog 5 328 villaboende

från 20 år och uppåt i undersök-

ningen, som genomfördes

11-23 september 2012.

Flest vill fi xa badrummet

Fast anställning på innovativa

företag är viktigast när ingen-

jörer får välja. Google toppar

rankinglistan, följt av Apple

och Ericsson. Det visar Ingen-

jörsbarometern 2012, som är

en undersökning som Sveri-

ges ingenjörer låtit göra bland

sina yrkesverksamma med-

lemmar.

– Ingenjörsbarometern, som

vi gjort inom konceptet Ingen-

jörskarriär, visar tydligt vad våra

ingenjörer värderar mest och

vad som kännetecknar attrakti-

va arbetsgivare, säger Malin

Lindström, ansvarig för karriär-

frågor på Sveriges ingenjörer.

Ingenjörsbarometern 2012

baseras på en enkät bland drygt

2 700 av Sveriges ingenjörers

yrkesverksamma medlemmar.

Där fi ck de bland annat ange den

mest attraktiva arbetsgivaren

och vad de önskar sig mest av en

potentiell arbetsgivare.

– Vi kan konstatera att trygg-

het och utveckling är nyckelord,

säger Malin Lindström. Fast

anställning på innovativa före-

tag, där de får utlopp för sin

kreativitet, är det som attra-

herar våra ingenjörer mest.

Det bästa en arbetsgivare kan

erbjuda är fast anställning; 83

procent av de svarande anser att

det är mycket viktigt. Flexibla

arbetstider kommer på andra

plats (75 procent). Vidare anser

tre av fyra att kompetensutveck-

ling är mycket viktigt. Stort

utrymme för eget ansvar och

befogenheter samt utmanande

arbetsuppgifter värderas också

högt.

Rankinglistan över mest att-

raktiva arbetsgivare toppas av

Google, med nästan dubbelt så

många röster som tvåan Apple

och trean Ericsson.

10 i topp är:

1. Google

2. Apple

3. Ericsson

4. Volvokoncernen

5. ABB

6. Scania

7. Volvo Personvagnar

8. Sweco

9. Tetra Pak

10. Ikea

Se mer på

www.ingenjorskarriar.se. D

Google är ingenjörens dröm

En översikt av mätreglerna för småhus och lägenheter enligt

den svenska standarden, SS 21054:2009

Broschyren har tagits fram i samarbete med Svensk Areamätning AB.

Så mäter du

din bostad


BYGGLEVERANTÖRER

www.takcentrum.se

Unika tätskiktsystem för

plana • låglutande • branta • gröna tak

TAKCENTRUM

www.gnf.eu

Tel: +46(0)144-314 09

Fax: +46(0)144-314 29

Mobil: +46(0)705 556 576


BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

en riktig stegewww.scando.se

ISODRÄN AB - Rörvägen 42136 50 JORDBRO

Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58e-post: [email protected]: www.isodran.se

ï Snabb uttorkning ï God v‰rmeekonomiï Torr grund ï LÂg totalkostnadï Varm grund

Fuktsäkrar husgrunder!

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com


BYGGLEVERANTÖRER

SidAbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7Boverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13, 33Duri Svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47Foamglas Nordic . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23Haki . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35Jape Produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39Karl Hedin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15Kåbemattan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25Masonite Lättelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1:a omslag, 2Nordisk Stenimpregnering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9Nordtec Instrument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5Promonord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35Protan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2:a omslag

SidRockwool . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37SBR Byggingenjörerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41, 47Skandinaviska Byggelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11Skogsindustrierna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31SNIDEX . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4:e omslagSäker Vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5Tekniska Högskolan i Jönköping . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41T-Emballage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1TQI Konsult VVS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23WSP Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Tfn 08-644 79 60

Djursholmsvägen 62 [email protected]

183 52 Täby

Annonsörer


Marknadsnytt

Den nya handsken Guide 777

tillverkas till stor del av natur-

material. För god greppför-

måga och skydd mot väta är

fi ngertopparna och innerhan-

den doppad i naturgummi

som har framställts utan gifter

och farliga ämnen. Tyget är

utvalt med tanke på miljön

och tillverkat av återvunna

löv. Fabriken som syr upp

handskarna drivs av solenergi

för att minska sin miljöpå-

verkan.

Handsken är godkänd enligt

EN 388 (skydd mot mekaniska

risker). D

Skydda Protecting People Europe AB

+46 76 807 73 72

[email protected]

Handheld lanserar Algiz 10X,

som är en 10-tums stryktålig

pekdator utvecklad för pro-

fessionellt fältarbete. Pekda-

torn har en skärm som gör det

möjligt att se detaljerade kar-

tor och grafi k, även i starkt sol-

ljus. Den är IP65-klassad och

uppfyller MIL-STD-810G mi-

litära standarder för att klara

damm och sand, vatten och

luftfuktighet, vibrationer, fall,

extrema temperaturer och

stora höjdskillnader.

Algiz 10X väger 1,3 kilogram

och är 32 millimeter tjock. D

Handheld Group

0510-54 71 70

[email protected]

Mapeis våtrumssystem ”VR

duk” fi nns nu ute i handeln.

Systemet erbjuder två olika

dukformat och olika monte-

ringsmetoder. Det går att välja

mellan de foliebaserade våt-

rumssystemen: Mapei VR

Duk A, B och C, samt ett roll-

ningsbart VT-system.

Våtrumssystemet ”VR duk”

är godkänt av BKR. D

Mapei

070-661 50 68

[email protected]

Miljövänlig arbetshandske

Tålig pekdator för fältet

Duk tätar i våtrum

��

��

��

��"�!��

��

"�!��

��

��

��

�� "�!��

� ��

��

��

��www.sbr.se

��

��


Marknadsnytt

Bosch lanserar GLI PortaLED Professional. Det är en verk-tygslåda med förvaring och arbetslampa i ett. Strålkasta-ren är integrerad i locket och består av 60 lysdioder.

Lådan väger cirka 3,5 kilo i standarstorlek. D

Bosch A/S

08-750 18 20

[email protected]

Verktyg och lyse i en låda

Beckers satsar på 336 nya in-omhuskulörer. För att göra det lättare för konsumenter att välja färg kan man på hemsi-dan beckers.se se 56 av de nya

färgerna i en interaktiv och rörlig färgkarta. D

Beckers

0722-19 29 70

[email protected]

Färgrikt för hemmet

Högt uppe på en klippa i stads-delen Örgryte i Göteborg fi nns Villa Woldu, som har fasader i glas och fi bercement. Arkitek-ten Andreas Lyckefors valde Cembrits fasadskivor för att materialet går att bearbeta, samt för att det klarar väst-kustklimatet med regn, salt och blåst.

Cembrits fasadskivor har fått ett dekorativt tapetliknan-de mönster fräst i relief. De är satta på distans och fl anke-rade av lister i guld-anodicerat aluminium. D

Bornstein Lyckefors Arkitekter AB

031-20 30 62

[email protected]

Fräst fasadskiva tål salt

Dremels Moto-Saw är en kon-tursåg, som också kan använ-das som bågsåg.

Verktyget är utrustat med en nedhållningsfot som minskar vibrationerna så att de olika bladen kan skära raka och böj-da snitt i material som trä, lami-nat, PVC och metall. Bladen byts snabbt och enkelt utan nyckel. En automatisk mekanik säkerställer spän-ningen på bladet. D

Dremel

08-750 18 20

Kan såga ut pussel

Designat för usb-laddare

Elko introducerar ett usb-ladduttag i designserien Elko Plus.

Ladduttagen har plats för två förbrukare och fi nns till-gänglig i samtliga färgkombi-nationer inom Plus-serien. Uttagen är tillverkade av halo-genfri termoplast. D

Elko AB

08-449 27 06

[email protected]


En ny global ISO-standard ger

vägledning för alla som arbe-

tar med projekt. Tanken är att

det vanliga projektarbetet ska

bli effektivare. Den nya globala

standarden ”SS-ISO 21500

Vägledning för projektledning

– Begrepp och processer” är

nu publicerad på engelska.

Den vägledande standarden

har arbetats fram av experter i 33

länder. I innehållet ingår defi ni-

tioner av begrepp och processer.

Standarden detaljreglerar inte

hur projekt ska bedrivas, men

den skapar en gemensam ut-

gångspunkt för alla som är in-

blandade i projekt. Utgångs-

punkten är bland annat en ge-

mensam terminologi.

Svensk översättning kommer

våren 2013. Standarden fi nns

tillgänglig hos SIS, Swedish

Standards Institute. SIS förbe-

reder även en utbildning. D

SIS

08-555 520 54

[email protected]

Ett nytt säkrare fäste som inte

släpper taget om grävskopan

har börjat användas inom NCC

Construction. Fästet har lanse-

rats av företaget Steelwrist AB

tillsammans med NCC.

De allra fl esta olyckor med

skopor beror på att grävma-

skinsföraren gör skopbytet

från förarhytten utan att stiga

ur och kontrollera att den nya

skopan sitter rätt. Bara i Stock-

holm har NCC cirka 200 gräv-

maskiner vars förare byter

skopa upp till 20 gånger dag-

ligen. Som mest kan det bli

4 000 riskabla skiften varje

dag.

Det nya fästet släpper tack

vare en robust låsanordning

inte taget om skopan, även om

den sitter helt löst. D

Ger effektivare projekt

Skopa sitter säkert

Marknadsnytt

Vid årsskiftet 2011/12 startade

Moelven en fabrik i Lovene.

Nu lanseras den egna produk-

ten Regina Linje.

Regina Tendens är ett klas-

siskt slätt innertak i vitmålad

MDF. Formatet är 1 220 x 620

mm, inklusive not och spont.

Varje förpackning innehåller

fyra skivor som tillsammans

täcker 2,88 m2. Skivan är 10

mm tjock och lätt att hantera

och montera för såväl proffs

som hemma-snickaren.

Regina Tendens fi nns i sam-

ma vita kulör, NCS S0502-Y,

som övriga MDF-paneler i Re-

gina sortimentet. D

Moelven Wood AB

070-555 73 34

[email protected]

Slätt och vitt innertak

Systemet KNX från Schneider

Electric knyter ihop elektris-

ka apparater i huset och gör

det möjligt att släcka ner hela

huset med en enda knapp-

tryckning.

Systemet styr allt ifrån värme

och ventilation, till att kaffe-

bryggaren inte står på i onödan.

KNX-systemet uppges kunna

sänka energikostnaden med

runt 30 procent. D

Schneider Electric

073-809 30 61

charlotta.malargard@schneider-

electric.com

En knapp släcker helt hus

Forserum Safety Glass AB har

satsat på en ny CNC-slipmaskin,

Intermac Master 30, som gör ut-

skärningar, urtag och slipningar.

Den klarar glas i storlek upp till

3 250 x 1 620 millimeter. D

Forserum Safety Glass AB

+46 (0)380-295 00

[email protected]

Bostiks tätskiktsystem Mem-

brane D är ett komplett system

för fuktiga miljöer där det fi nns

ett behov av tätning och golvav-

jämning. Systemet består av

golvavjämningsmassa WET

med tillhörande primer P7000

och ett skyddande 2-kompo-

nents tätskikt. Det passar till

exempel i källarlokaler där det

fi nns risk för tillskjutande fukt,

på balkonger och terrasser och

i duschutrymmen.

Bostik AB

[email protected]

042-19 50 00

Tätar i fuktig miljö

Skär och slipar glas

Intabs Wisensys är ett fjärr-

mätningssystem där trådlösa

givare skickar mätvärden till

en basstation, som i sin tur

skickar dem till en inlogg-

ningssida på internet. En ny-

het är en optisk pulsräknare

som läser av elförbrukningen.

Givare fi nns bland annat för

temperatur, luftfuktighet och

koldioxid. D

Intab

+46 (0) 302 246 00

[email protected]

Fjärrmäter elåtgången

KONSULTERANDE INGENJÖRER

ESKILSTUNA

GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 ï 416 55 GˆteborgTelefon 031 - 40 05 20 ï Fax 031 - 40 22 33

MÂrtensson HÂkanson AB B Y G G R ≈ D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

HELSINGBORG

Besiktningar: entreprenad- renoverings-

och överlåtelsebesiktningar

Byggskadeutredningar

e-post: [email protected]

SITAC-certifi erad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Gudmundson Byggråd AB

Domaregatan 1 C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

HELSINGBORG

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

LUND

Av SBSC cert. besiktningsföretag

Av SP SITAC cert. besiktningsman

för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS [email protected] - 510 104 70

Tel 016-51 80 10

Kungsgatan 66 - 632 21 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING

• KONTROLLER

• BESIKTNINGAR

• KVALITETSANSVARIG-K


Mark-, Väg-, Trafi k-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

STOCKHOLM

KONSULTERANDE INGENJÖRER

STOCKHOLM STOCKHOLM

MEKANISKA PR÷VNINGSANSTALTEN

AV F÷RSƒKRINGSF÷RBUNDET

AUKTORISERADE/

CERTIFIERADE

BESIKTNINGSMƒN

F÷R SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLƒGGNINGAR

MPA AB, MÂnsk‰rsv‰gen 9, 141 75 Kungens kurva

Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00WWW.TQI.SE

STOCKHOLM

UMEÅ

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45Genvägen 14 fax 018-37 06 83740 30 BJÖRKLINGEE-mail: [email protected]

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.Fönsterkonsult

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges MÂlerikonsulters Fˆrening

VÄSTERÅS

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spr‰ng- och bergteknisk rÂdgivning

Planering och projektering av

berg och markanl‰ggningar

Programhandlingar, Byggledning,

Vibrationskontroll, Riskanalys,

Synefˆrr‰ttning,

Skadeutredningar, MKB,

Kontrollplan, Instrumentuthyrning,

Utbildning och Tr‰ning

Kontor i: Stockholm, Enkˆping, LuleÂ, UmeÂ, Sundsvall,

Norrkˆping, Karlstad, Karlskrona, Gˆteborg



Angberg Christer, projekt-

ledare, Ramböll Sverige AB,

Norrköping

Bolteus Lars,VD, VSA Bygg-

kvalitet AB, Göteborg

Brannestål Per, egen företagare,

Bygg & Keramik Konsult AB,

Sollentuna

Broberg Kenneth, egen före-

tagare, Kebro Konsulting,

Sparreholm

Bäckélius Joakim, bygg-och

projektledare, JBCON AB

Bygg-och projektledning,

Katrineholm

Dennfjord Ronny, VVS-ingejör,

Bengt Dahlgren Malmö AB,

Vellinge

Erkkilä Esa, tekniska ansvarig,

Byggkeramikrådet AB, Eskils-

tuna

Gerdis Christina, egen före-

tagare, Byggkonsult Gerdis AB,

Köpingsvik

Hedgren Tord, konsultchef,

T Hedgren Energiteknik AB,

Trollhättan

Hellström Benjamin, egen före-

tagare, Byggkoll Stockholm,

Stockholm

Hållams Lars, projektledare,

Ramböll Sverige AB, Uppsala

Hägerstedt S. Olof, ingenjör,

Lunds Tekniska Högskola,

Stockholm

Kozovski Beni, besiktnings-

förrättare, Independia Group

AB, Göteborg

Lindström Torbjörn, egen före-

tagare, TB Lindström Bygg-

konsult, Bjärred

Lord Marcus, VVS-ingenjör,

Sweco Systems AB, Kalmar

Lundqvist William, egen före-

tagare, Safe El Svenska AB,

Åkersberga

Olsson Sven W, egen företagare,

Olsson & Randelin AB,

Huddinge

Persson Tommy, projektledare,

Hersby Projektledning &

Badrum AB, Lidingö

Rajden Conny, ingenjör, Svensk

Kvalitetssäkring i Sverige AB,

Västerås

Ranäng Mats, egen företagare,

MA Ranäng Fastighets-

förvaltning AB, Vallda

Sid Lars, egen företagare,

Lars Sid Fastighetsservice,

Sigtuna

Sjölander Bjarne, bygg-och

projektledare,

WSP Management, Ösmo

Strand Fredrich, projektledare,

Ramböll Sverige AB, Östra ryd

Stålhuvud Björn, Projektledare,

Boetten AB, Järfälla

Sundén Bengt, VD,

byggcontroll i Finspång AB,

Finspång

Tallenmo Kari, byggnads-

ingenjör, Strömstads Kommun,

Strömstad

Åberg Johan, byggnadsingenjör,

Visby Arkitektgrupp AB, Visby

Nya anslutna

Grön Linus, Junsele

Nytt från SBR

KansliSBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund)

Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm

Tel: 08-462 17 90, E-post: [email protected] Hemsida: www.sbr.se

Styrelseordförande: Urban Tjernström, 011-18 01 95

Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97

Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92

Kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94

Expertgrupper och e-handel: Carina Eriksson, 08-462 17 93

Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96

Juridik: Foyen Advokatfi rma AB, 08-506 184 00

Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-661 68 98

Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

FörbundsstyrelsenUrban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, ordförande

Veronica Almholt, Malmöavdelningen, vice ordförande

Lars Bengtsson, Kalmaravdelningen

Marie Fägerman, Norrbottensavdelningen

Roger Johnson, Stockholmsavdelningen

Björn Selling, Stockholmsavdelningen

Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen

Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen

Nya medlemmar

SBR Byggingenjörerna Bildades 1951 och är en ideell yrkesor-ganisation. Förbundet har 2800 med-lemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlem-marnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning, men-torskapsförmedling och kollegiala kon-takter. Medlem får använda den skyd-dade titeln Byggingenjör SBR.

FörbundsverksamhetenRymmer utöver medlemsverksamhet information och rådgivning till allmän-heten samt ett öppet sökregister över SBR byggingenjörer. SBR avger remiss-yttranden och samverkar med myndig-heter vid utformning av lagar och regelverk och annat av intresse för för-bundet. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorga-nisationer i Norden.

LokalavdelningarnaArrangerar kurser, seminarier, med-lemsträffar och studiebesök mm. De har också kontakter eller samarbete med högskolor, kommuner och branschaktörer inom sitt område.

SBRs ExpertgrupperSamlar expertis inom entreprenadbe-siktning, överlåtelsebesiktning och kontrollansvar enl PBL. De ansvarar för ämnesbevakning, specialistutbild-ningar, kvalifi cerad rådgivning och symposier, och medverkar i utveck-lingen av teknik, marknad och lagstift-ning. Byggingenjörer som uppfyller vissa krav kan ansluta sig till grupperna.

Kurser & UtbildningarSBR erbjuder vidareutbildningar för exempelvis projektledare, entrepre-nad- respektive överlåtelsebesikt-ningsmän och kontrollansvariga enl PBL (dessa kurser leder även till certi-fi ering). Därutöver ett 20-tal övriga kurser i bland annat teknik/metodikre-laterade områden. Många kurser är öppna för icke SBR-medlemmar.

Företagsanpassade kurserSBR erbjuder företagsanpassade kurser för företag och andra aktörer inom bygg- och fastighetssektorn. Kurserna skräddarsys enligt beställarens önske-mål.

FörsäkringarMedlemmar kan teckna förmånliga och särskilt anpassade försäkringar via SBR Försäkringsservice, som kontors- och konsultansvarsförsäkringar respektive sjukvårdsförsäkring inkl. liv och olycks-fall.

HusbyggarenÄr SBRs branschtidning där forskare, arkitekter, jurister och annan expertis skriver initierat för byggingenjörer och andra i branschen. Husbyggares utges 7 ggr/år och sprids i 11 300 exemplar i främst Sverige men även i Finland.

BLI MEDLEMFör medlemskap krävs byggingenjörs-examen eller motsvarande. Man kan vara basmedlem eller plusmedlem eller ansluta sig som student. Mer informa-tion och ansökningsformulär fi nns på www.sbr.se/bli-medlem


Intresseanmälan

resa till Chicago och New York 2013

USA är nästa resmål för SBR där vi kombinerar två städer: Chicago och New York – som båda alltid legat i täten för utvecklingen av amerikansk byggindustri. Vi kommer att sätta oss grundligt in i vad som pågår inom byggbranschen i två av USAs största städer.

Preliminärt program:

Lör 5 okt Avresa från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn till Chicago. Stadsrundtur med lunch och incheckning på hotellet som ligger mycket centralt i Chicago nära till restauranger.

Sön 6 okt Vi tittar på det senaste inom modern arkitektur i staden som t.ex. Millennium Park och klassiker som Robie House av USAs främste arkitekt Frank Lloyd Wright. Gemensam middag på kvällen.

Må 7 okt Guidad tur med båt bland Chicagos skyskrapor. Eftermiddagen information och besök vid ett pågående bygge i Chicago.

Tis 8 okt Flyg till New York, 2 tim. Transfer till hotellet och incheckning. Gemensam middag på restaurang som roterar på en av de översta våningarna i en skyskrapa vid Times Square i hjärtat av Manhat-tan.

Ons 9 okt Studietur på Manhattan med några av de främsta modernaste byggnadverken.

Tor 10 okt Fortsatta studier av byggnadskonst i New York City.

Fre 11 okt Besök vid 9/11 Memorial och Ground Zero, vidare till South Street Seaport via Wall Street, sub-way till Brooklyn Hights med lunch.

Lör 12 okt Besök på ett av New Yorks främsta arkitektkontor. Därefter promenad genom Greenwich Village med intressant projekt, lunch, Grand Central Station och modern arkitektur längs Park Avenue. Transfer till flygplatsen och avresa från New York vid 17-tiden

Sön 13 okt Ankomst Stockholm, Göteborg och Köpenhamn på förmiddagen.

Hotell:

Chicago: Hotel 71 Chicago, 71 Easter Wacker Drive, förstaklass hotell nära Michigan Avenue.

New York: The Empire Hotel, 44 West 63rd Street, förstaklass hotell vid Lincon Centre.

Pris:

Ca 29.750 kr/person inkl. frukost i tvåbäddsrum från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn.Priset inkluderar ovanstående program med måltider exklusive måltidsdrycker.

Intresseanmälan:

Icke bindande intresseanmälan bör göras så snart som möjligt. Intresserade kommer att få ett reseerbjudande i december 2012. Anmälningsblankett och ytterligare information finns på www.style.se/sbr.


Nytt från SBR

SBRs studieresa till SydafrikaI mitten av oktober 2012 reste

ett 3o-tal personer på en nio

dagars studieresa till Sydafrika.

Så här års är det vår med cirka

20 graders värme. Sommaren

kommer i december. Sydafri-

ka är en republik, som sedan

1994 styrs efter demokratiska

principer. Presidenten sedan

2009 heter Jacob Zuma är 70

år och har 5 fruar och 22 barn

och är på gång att skaffa sin

sjätte fru.

Efter cirka 15 timmar i luf-

ten landade vi i Kapstaden. En

vidunderlig utsikt över Kap-

staden får man från Taffelber-

get som ligger som ett rygg-

stöd bakom Kapstaden. Med

linbana, som roterar 360 gra-

der under vägen upp och ned,

når man toppen på 1000

meters höjd på tre minuter.

Välkomstmiddagen bestod av

14 välsmakande afrikanska

rätter och serverades på Gold

restaurant.

Vi besökte Cape Town Sta-

dium, som blev klar till fot-

bolls VM 2010. Fasaden som

är vävd glasfi ber och täckt

med tefl on är ritad av tyska ar-

kitekter från Gerkan Marg &

Partner. Staden äger arenan

som till VM kunde rymma 64

000 åskådare och efter VM 55

000 åskådare för idrottsar-

rangemang som rugby men

också för konserter. Dimen-

sionerna på stadion är 290 x

265 x 48 meter och byggkost-

naderna uppgick 4 miljarder

kronor.

Nästa dag bar det iväg till

Godahoppsudden, som ligger

cirka 8 mil söder om Kapsta-

den. Godahoppsudden är syd-

västra Afrikas sydligaste

punkt. Namnet skulle ange att

man efter att ha seglat förbi

hade gott hopp att nå Indien.

Den första europé som nådde

Godahoppsudden var Barto-

lomeu Dias år 1488.

På vägen hem till Kapsta-

den besökte vi också en ping-

vinkoloni i Boulders Beach.

Den sydafrikanska pingvinen

är utrotningshotad, men kolo-

nin här har visat en positiv ut-

veckling med över 2 000 ping-

viner. Det blev även ett besök

på vingården Steenberg som

erhållit pris för sina goda viner

men även för sin moderna ar-

kitektur. Steenbergs viner

fi nns att köpa på Systembola-

get.

Nu var det dags att fl yga vi-

dare till Johannesburg och en

heldagstur i staden med om-

givningar. Här kunde vi se

fl era golfbanor mitt inne i sta-

den. Bostadsområden är för-

sedda med höga staket och

vakter. Staden är välmående

bland annat pga att man fann

stora guldfyndigheter 1980.

Johannesburg är den största

stad i världen som inte har

sjöar, hav eller fl oder. Vi be-

sökte ett bankpalats (FNB och

Wes Bank) med 6 000 anställ-

da och som har öppet dygnet

runt. Huset har en fantastisk

arkitektur med en sofi stikerad

lösning för värme och kylning

av byggnaden. Nästa besök var

the Coca-Cola dome, som in-

vigdes 1997 och har en golvyta

på 11 000 kvadratmeter. Här

anordnas mässor, banketter,

konserter, fi lmvisning och

idrottsarrangemang. Antal

sittplatser är cirka 12 000 eller

ståplatser för cirka 19 000 per-

soner. Arkitekten Hugh Fra-

ser från Paragon Arkitektkon-

tor i Johannesburg visade oss

två kontorshus. Dessa hus vi-

sade en innovativ glasteknik

med dynamiska fasader med

dramatiska arkitektureffekter.

Avskedsmiddagen med oli-

ka grillrätter intogs i safari-

parken Pilanesberg under

Afrikas stjärnhimmel med

fullmåne och lägereldar. Vi

fi ck var sin trumma och en

grundlig lektion i dess hand-

havande. En sångkör under-

höll oss med afrikanska sånger

som avslutades med Sydafri-

kas nationalsång. Nästa mor-

gon var det safari i den 550

km2 stora parken. Vi fi ck se 3

av ”big fi ve” lejon, elefanter

och noshörning. Många andra

djur som giraffer, zebror, fl od-

hästar, antiloper, gnuer, kro-

kodil och vårtsvin kom i vår

väg.

Detta är ett urval av vad vi

fi ck se och uppleva under vår

afrikatur. Nästa års resa går till

Chicago och New York.

Gunnar Edebrand

Kontorshus i Johannesburg, ritade av Hugh Fraser.


Cape Town Stadium byggdes till fotbolls-VM 2010.


Nytt från SBR

Renoveringsarbete i byggnaderUppsala Universitets högsko-

leingenjörsprogram i bygg-

teknik höll en föreläsning om

renoveringsarbeten i byggna-

der där jag närvarade.Anled-

ning var att den informations-

träff om relining vi hade tänkt

ordna i SBR regi överfördes

som en del av informationen

till eleverna vid nämnda före-

läsning. Högskoleprogram-

mets föreläsning hölls av Chris-

ter Steinwall, Bjerking, och tog

upp problematiken kring ROT-

frågor – renovering, ombygg-

nad och tillbyggnad.

Eleverna fi ck en bra inblick

i frågan om att bevara eller

inte, marknadsvärde och för-

säkringsvärde vid en åtgärd,

affektionsvärde som kultur-

historiskt värde.

Vad är värt att ersätta ur bä-

righets-, isolerings-, energi-,

behovs- mm-synpunkt? Vilka

behov fi nns av komplettering-

ar som hiss, utrymmen, handi-

kapp, teknisk försörjning, be-

kvämlighet och estetik?

Vad har myndigheter för krav

vad gäller brand, personsäker-

het, tillgänglighet, miljö mm.

Vilka ekonomiska ramar

skall man sätt ur t ex förvalt-

nings- och driftskostnadssyn-

punkt?

Hur påverkas uthyrnings-

graden och vill man ha bygg-

naden miljöklassifi cerad?

Den andra delen av föreläs-

ningen höll Michael Land-

qvist, Proline, som berättade

om relining av avloppsstam-

mar i byggnader – ett alterna-

tiv till stambyten.

Genom att först rensa stam-

marna från igengrodda väggar

sprutas väggarna ett antal

gånger med deras plastmate-

rial. Utseendet fi lmas både

före och efter utfört arbete.

Arbetet utförs utan större ar-

rangemang i en lägenhet. Som

regel behövs en dag i varje

badrum. För arbetet lämnas

en längre garanti.

Det fi nns en Branschfören-

ing för Relining (i Fastigheter)

– BRiF.

Lennart Wågström

Tack Margot!

Dialog och samverkan med mäklarorganisationerna

Margot Granvik har efter nio

år valt att lämna sitt redaktör-

skap för tidningen Husbygga-

ren. Detta nummer är Margot

Granviks sista som redaktör.

Husbyggaren har under åren,

precis som samhället i övrigt,

och inte minst byggsektorn,

varit med om några rejält tur-

bulenta perioder med kraftiga

marknadssvängningar.

Tidningen har trots detta

gått igenom en positiv utveck-

ling och har idag en alldeles

egen, och välförtjänad, ställ-

ning bland de tidningar som

bevakar byggsektor.

Margot Granvik har gjort

ett gott arbete över åren som

starkt bidragit till att Husbyg-

garen varit en bra varumär-

kesbyggare för SBR som för-

bund. Margot Granvik vill

även framhålla alla samar-

betspartner som bidragit till

tidningen;

– Alla kunniga, engagerade

och skarpa skribenter. Utan er

hade inte tidningen blivit vad

den är idag, nämligen en upp-

skattad och väl etablerad röst

inom byggsektorn. Tack alla!

SBR Byggingenjörerna vill

rikta ett stort tack till Margot

för hennes goda och profes-

sionella insatser som chef-

redaktör för Husbyggaren ge-

nom åren och vi önskar henne

allt gott i framtiden.

Magnus Janson

Förbundsdirektör SBR

Ansvarig utgivare

I fjol höst rapporterade SVT

Uppdrag Granskning om hur

enskilda fastighetsmäklare på

olika sätt försökte påverka

besiktningsmän. Det ledde till

debatt och till att SBR tog

kontakt med Mäklarsam fun-

det och Fastighetsmäklar för-

bundet.

SBR har sedan dess mött

mäklarorganisationerna fl era

gånger. Båda sidor tar avstånd

från samverkan eller påver-

kan mellan besiktningsmän

och mäklare som kan göra att

kundens intresse åsidosätts.

Men samtidigt är man överens

om att inte hindra professio-

nellt samarbete som kan gagna

kunden eller öka respektive

parts förmåga att göra ett bra

arbete.

En slutsats av diskussio-

nerna är att feltolkningar eller

övertramp ofta beror på att

besiktningsmän och mäklare

har för lite kunskap om varan-

dras arbete. Mäklare vet för

lite om byggteknik och vad en

besiktning innebär, och be-

siktningsmän känner inte all-

tid till de normer som gäller

för mäklare och om de agerar

korrekt eller inte.

SBR och mäklarorganisa-

tionerna vill nu öka kunska-

pen exempelvis genom att

SBR medverkar i utbildningar

och information för mäklare,

och vice versa. Nyligen inter-

vjuades också ordföranden i

SBRs överlåtelsebesiktnings-

grupp Janne Persson i Mäk-

larförbundets tidning och

SBR kommer också att delta

och informera vid Mäklar-

samfundets kongress senare i

höst. Företrädare för mäklar-

organisationerna kommer

också att informera om mäk-

larnas arbete i SBRs kanaler.

– Vi har fått ett bra gensvar

från mäklarorganisationerna

och jag tror att det faktum att

vi uppmärksammat frågan le-

der till minskade problem. Vi

kommer dock inte att släppa

frågan och ska ha fortsatt koll

på utvecklingen, men nu

känns det som att vi går åt rätt

håll, säger Janne Persson

Heinz Paul



Nytt från SBR

Aktuella kurserEntreprenadbesiktning 8-9 april, grundkurs, Stockholm15-16 april, grundkurs, Helsingborg2 maj, Steg 2 och prov, Stockholm14 maj, Steg 2 och prov, Helsingborg

Överlåtelsebesiktning

4-7 mars, grundkurs, Stockholm8 mars, provtillfälle, Stockholm

Putsade Fasader

12 mars, Stockholm

Konsumententreprenader

18 april, Stockholm

Fuktmätning –

fukt och mögelskador 10-11 april, Stockholm

Plåt i teori och verklighet

14 maj, Stockholm

AMA Hus 11, grundkurs*

19 februari, Falun21 februari, Stockholm7 mars, Göteborg11 april, Malmö25 april, Luleå

AMA Anläggning 10*

12 februari, Stockholm27 februari , Malmö19 mars, Gävle17 april, Göteborg21 maj, Luleå MER Anläggning 10*

13 februari, Stockholm28 februari, Malmö20 mars, Gävle18 april, Göteborg22 maj, Luleå

Byggarbetsmiljösamordnare,

Grundutbildning, steg 1*

23-24 januari, Stockholm30-31 januari, Malmö5-6 februari, Göteborg12-13 februari, Luleå

12-13 mars, Kalmar19-20 mars, Stockholm24-25 april, Stockholm

Byggarbetsmiljösamordnare,

fördjupningspaketet, steg 2* 9 april, Malmö23 maj, Stockholm

Entreprenadjuridik,

grundkurs*

22 januari, Göteborg7 februari, Stockholm26 februari, Malmö7 mars, Växjö12 mars, Karlstad11 april, Göteborg12 april, Stockholm22 maj, Malmö

Entreprenadjuridik,

fortsättningskurs*

5 mars, Stockholm11 mars, Göteborg14 mars, Östersund12 april, Malmö

LOU – upphandling av

byggentreprenader och

tjänster*

22 januari, Malmö14 mars, Stockholm17 april, Umeå23 april, Göteborg

Projektledning*

5-6 mars, Göteborg20-21 mars, Malmö9-10 april, Stockholm

*Kurser som SBR genomför i

samarbete med EGA

Företagsanpassade kurser SBR anordnar företagsanpas- sade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring

08-462 17 94.


Nu lanseras SBR ByggutbildningSBR är en av landets ledande bygg ut-bildare och nu ska det synas tydligare. I ett första steg samlas nu all kursverk-samhet, symposier och utbildning under ett ”varumärke”- SBR Byggutbildning – med en egen logga/vinjett som ska använ-das i trycksaker, webb och annan infor-mation om verksamheten.

I nästa steg förnyas verksamhetens marknadsföring och information, bland annat kommer alla som deltar i SBRs kurser och utbildningar att få ett särskilt nyhetsbrev, och annonsering och distri-butionen av kursprogrammet ses över.

Heinz Paul

Under denna vinjett kommer man i

fortsättningen att hitta allt som rör SBRs

utbildningsverksamhet

Entreprenadbesiktning enligt SBR-modellenDen 5 oktober arrangerade SBRs Entre-prenadbesiktningsgrupp ett frukost-seminarium på Grand Hotell i Örebro, med temat ”Varför entre prenadbesikt-ning och vad det innebär enligt SBR-modellen”.

Syftet med seminariet var att sprida information om SBRs Entreprenad-besiktningsgrupp samt skapa debatt kring besiktning kontra egenkontroll.

Seminariet arrangerades i samarbete med SBRs lokalavdelning i Örebro. Drygt 40 personer kom för att lyssna till Tomas Thulin och Peter Holst som var talare och arrangörer. Tomas och Peter sitter i styrelsen för SBRs Entreprenadbesikt-ningsgrupp och är båda mycket erfarna besiktningsmän. Bland åhörarna fanns representanter från både byggbolag och stora fastighetsförvaltare samt besikt-

ningsmän, som alla visade högt intresse under frågestunden. Bland annat disku-terades egenkontroll och entreprenad-besiktning. SBRs Entreprenadbesikt-ningsgrupp planerar nu att genomföra frukostseminarium på ytterligare orter runt om i Sverige, och hoppas på lika god uppslutning som vid arrangemanget på Grand Hotell i Örebro.

Magnus Jansson

Vill du bli mentor för andra SBR-medlemmar?På sbr.se under fl iken ”För medlemmar” fi nns information om SBR Mentorskap och förfrågningar från medlemmar som söker mentorer.

EUROTAK ABwww.tata-tak.comww

TÄTA TAKDERBIGUM

www.bostik.se

www.fischersverige.se

HU

SBY

GG

AR

EN A

NR

7 A 2

01

2

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

127Posttidning BHusbyggarenFolkungagatan 122116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0 Nedanstående är annons från Lättelement

Husbyggaren 2012 Nr 7

Documents

Transcript of Husbyggaren 2012 Nr 7