Husbyggaren 2012 Nr 4

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

124Nedanstående är annons från Paroc

LIMMAR ALLT - ÖVERALLT!

VÅRT STARKASTE MONTERINGSLIM

N Å G O N S I N !

Med 210 ton/m2 i styrka och super-

snabbt monteringshugg ger Maxi Bond

X-treme tusentals möjligheter för

både proffs och hemmafixare.Läs mer på www.bostik.se.

210ton/m2

badrumsdetaljer limmar under vatten

övermålningsbar lister

montering av isoleringsmaterial

stuckatur

övermålningsbar


montering av speglar

inredningsdetaljerlimmar plåt & plast på trä och betong


limmar plåt & plast på trä och betong

Stronger Bonds, Better Life

Bostik AB, Box 903, 251 09 Helsingborg Tel 042-19 50 00 www.bostik.se

2� husbyggaren nr 4 B 2012

nr 4 B 2012 husbyggaren 3

ISSN�0018-7968

Organ�för�SBR–SvenskaByggingenjörers�Riksförbund

AnsvArig utgivAre

Lars�Hedåker

redAktör

Margot�Granvik,�Granvik�ProduktionLövholmsgränd�12,�117�43�StockholmTfn�08-743�04�73�Fax�08-642�20�33e-brev:�[email protected]

AnnonsAvdelning

Björn�MårtensonLena�RösundTfn�08-644�79�60��Fax�08-643�11�60e-brev:�[email protected]ägen�62183�52�Täby

PrenumerAtionsärenden

Tfn:�08-462�17�90�e-brev:�[email protected]

PrenumerAtionsPriser

Prenumeration,�kronor�per�år� �395:–Lösnummer,�plus�porto� 70:–Samtliga�priser�exkl�moms.

Plusgiro:�� Bankgiro:55�34�25-0� 241-0058

utgivningsPlAn 2012

Nr�1� v�� 5� Nr�5� v�37Nr�2� v�11� Nr�6� v�43Nr�3� v�18� Nr�7� v�49Nr�4� v�23

tryckeri

Prinfo�Ystads�CentraltryckeriBox�82,�271�22�YstadTfn�0411-736�10� Fax�0411-173�53e-brev:�[email protected]

Husbyggaren�är�medlemi�Sveriges�Tidskrifter

Upplagan�är��11�200�ex.�Kontrollerad�av

Husbyggaren�uttrycker�SBRs��officiella�uppfattning�endast�då�det�särskilt��anges.

Redaktionen�ansvarar�inte�för��material�som�inte�beställts.

nr�4�·�2012�|�Årgång�54�

SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND�B�BYGG�B�EL�B�VVS�B�ANLÄGGNING

Sidan�4 Urban odling kan bli nästa heta storstadstrend efter surdegsbröd och cup cakes. Allt fler vill odla sin potatis och sallad. Mest odlas det runt villor och i köksfönster, men platta tak kan bli åtråvärda. Då behövs bra tätskikt. Det här numret av Husbyggaren tar också upp hur fasader tätas, utan att det leder till läckage, eller fuktskador. I Uppsala står två utred-ningar, om vad som orsakat sprickor i väggar, mot varandra. Hur tungt väger en plausibel för-klaring från en besiktningsman, egentligen? Foto:�Veg�Tech�AB�

i nästa nummer: Fastighetsförvaltning�&�Energi�och�miljöTidningen�utkommer�i�vecka�37,�2012

innehåll 4 Trenden�med�urban�odling�ökar�behovet�av�friytor

8 Skydd�mot�fukt�och�rötter�ger�lättskött�grönt�tak

12 Tvist�om�vilken�entreprenad�som�skadade�fastighet

18 Solsystem�bör�integreras�redan�i�designprocessen

27 Läckande�klimatskal�krävde�effektivare�åtgärder

34 Tätningstejp�minskade�läckage�från�fönster

36 Tvåstegstätat�fasadsystem�låter�vattnet�rinna�bort

42 Eurokoder�behöver�tas�fram�för�bärande�pelare�i�glas

44 Ny�standardiserad�vägg�för�våtrum�håller�tätt�

48 SBR-stämman

50 Juridik:�Vad�kan�vi�lära�av�Norge�när�det�gäller�nya�PBL?

52 IT:�Solljusets�instrålning�avgör�byggnadens�prestanda

56 Form�&�Teknik:�Varje�del�i�en�helhet�kan�omformas

58 Debatt:�Verktygen�finns�för�att�hitta�seriösa�takentreprenörer

60 Noterat

61 Marknadsnytt

70 Nytt�från�SBR


stadsodling kallas ibland ur-ban odling. Det är en fråga som det talas mycket om just nu, bland politiker, stadsplanerare

och naturligtvis bland odlarna själva. Ibland kan det för en utomstående

vara svårt att förstå vad det är alla pratar om. Det är inte så konstigt. Stadsodling är inte bara en sak, utan kan vara lite av varje.

Internationellt pratar man om urban agriculture. Det kan vara att odla frukt och grönsaker i urbana områden, men det kan också vara att hålla djur, till ex-empel höns eller bin, eller att odla pryd-nadsväxter för avsalu.

I Sverige diskuterar vi än så länge framförallt odling av frukt och grönsaker, men vi gör det utifrån olika utgångs-punkter. I vissa fall betonas möjligheten att odla så mycket mat som möjligt i tät-orterna. I andra fall betonas möjlighe-terna att ge så många människor som möjligt en chans att odla i sin vardags-miljö. Det är två olika mål.

krasse i köksfönstretDet finns olika typer av odlingsplatser och odlingstekniker. De bilder av stads-odling som förekommer i olika typer av framtidsvisioner är framförallt två typer: En bild är det högteknologiska växthuset som monteras på olika typer av byggna-der. En annan bild är ungdomarna som odlar i parken.

Det finns ingen sammanställning över hur omfattande olika typer av stadsod-ling är. Men med all sannolikhet sker den mest omfattande stadsodlingen på bo-stadsmark, framförallt på villatomter.

Bostadsmarken omfattar ungefär en tredjedel av svenska tätorter. Den absolut största delen av detta är småhus. En mycket liten del av tätorterna utgörs av kolonilotter. Det är bra att ha den bilden

med sig när man resonerar om stadsod-ling.

Jag gissar att den vanligaste typen av stadsodling, den som flest människor håller på med, är odling i köksfönstret. Det är till exempel krasse, färdiga plantor av persilja eller andra kryddor.

odla matDet finns ett nyväckt intresse för djur-hållning, inte minst bin. Det finns också ansatser att starta kommersiella verk-samheter som bygger på odling av mat i eller nära tätorter.

Men jag tänker här främst diskutera fritidsodling av mat.

Först kan det vara på plats att svara på frågan om varför stadsodling är så hett just nu. Vi har nämligen alltid odlat i våra städer, även om det har varit i varierande omfattning.

Ett svar är att odling har ett starkt sym-bolvärde. Att plantera ett träd är en vanlig metafor för att visa framtidstro. Stadsod-ling som idé innehåller dessutom på många sätt svar på viktiga framtidsfrågor: Hur ska vi leva för att må bra? Hur kan vi skapa attraktiva stadsmiljöer? Hur kan vi planera för ett hållbart samhälle?

Odling är för många människor en mer begriplig aktivitet än energihushållning eller återvinning, för att ta några andra exempel på strategier för hållbarhet. Det går att se vad som händer.

Bra sätt producera mat?Nästa fråga man kan ställa är om det är viktigt, nödvändigt och ekologiskt?

Precis som med energihushållning (tänk mögelhus) och återvinning (tänk dumpning av farligt avfall i tredje värl-den) är stadsodlingen inte självklart bra eller dålig. Åtminstone inte om man en-bart betraktar det som ett sätt att produ-cera mat.

Privatpersoner som odlar kan mycket väl bidra till läckage av näring, så som det blir när man gödslar vid fel tillfälle eller för mycket. De kan använda sig av kemis-ka bekämpningsmedel, mer eller mindre tillåtna.

Odlingen kan generera bilkörning till och från garden-centrumen.

skapar livskvalitetMen man måste komma ihåg att fritids-mässig stadsodling för de allra flesta är en aktivitet som är flerdimensionell. Den ger helt enkelt flera olika typer av utbyten. Det ger mat, naturligtvis. Det är mat som man själv har odlat och det kan vara grö-dor som kanske är svåra att få tag på där man bor.

Aktiviteten som sådan, att odla, inne-bär att man är ute och rör sig. Om man odlar i en koloni eller i en odlingsgrupp så ger det tillfälle att umgås med andra män-niskor.

Det kan vara ett sätt att hålla liv i en odlingstradition eller att komma i kon-takt med sina rötter.

Själva poängen med stadsodling är att den för odlarna rymmer så många olika

tAk�Urban�odling�är�inne.�Men�vad�innebär�det?�Högteknologiska�växthus�på�hustak?�Eller�odling��av�krasse�i�köksfönstret?�Hur�ska�byggbranschen�förhålla�sig�till�moderna�trender?�Behöver�man�satsa�i�svenska�städer,�som�trots�allt�är�relativt�små,�och�där�det�finns�närodlat�om�hörnet?�

trenden med urban odlingökar behovet av friytorAv tim delshammar, landskapsarkitekt, Alnarp

tim delshammar är landskapsarkitekt och lektor i landskapsplanering vid Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Han forskar om förvaltning och utveckling av urbana friytor och hållbar stadsutveckling. Senare år har det handlat allt mer om stadsodling.

FÖR

FAT

TA

REN

Fortsättning s. 6 P


typer av värden. Ur ett odlarperspektiv är det kanske enklast att beskriva det som ett sätt att skapa livskvalitet.

håller kunskap levandeUr samhällets perspektiv finns det andra typer av argument. Att så många som möjligt odlar är ett sätt att få en friskare befolkning. Det innebär också att kun-skapen om odling hålls levande, vilket kan ses som ett sätt att ha en beredskap inför eventuella kriser.

Att odla så mycket som möjligt i stä-derna kan ses som en strategi för att öka mängden närodlat, öka cirkulationen av näringsämnen och minska transporter.

Min personliga åsikt är att det kanske är viktigt att odla så mycket som möjligt i världens megastäder (>10 miljoner invå-nare). Men svenska tätorter är så pass små att vi kan förlita oss på den omgi-vande landsbygden för att producera så mycket mat som möjligt. Närodlat måste ju inte vara mat odlad i tätorten utan kan vara mat odlad nära tätorten.

Däremot är jag övertygad om att det är viktigt att ge så många människor som möjligt en möjlighet att odla, även om det bara är i liten skala. Men det ska vara en möjlighet, inte ett tvång.

hushålla med friytorHur kan man då skapa möjligheter? Vad ska man tänka på?

Det absolut viktigaste är att se marken som en resurs. Ända sedan miljonpro-grammets dagar har vi planerat som om det fanns mark i överflöd. I de tätorter som fortfarande växer, framförallt de som förtätas, kommer vi snart att se att det uppstår brist på mark.

De obebyggda ytorna måste därför hanteras varsamt i planeringen. En yta utmed en väg är varken attraktiv eller lämplig att odla på. En yta på norrsidan av en byggnad är sämre än en på sydsidan.

På samma sätt som vi hushållar med ytor i byggnader måste vi hushålla med friytorna utanför. Det gäller oavsett om ytorna ska användas till odling eller för andra aktiviteter.

Jorden som växterna ska växa i måste också behandlas varsamt. Vi har i alla ti-der påverkat jorden i våra tätorter. Men om medeltidens matavfall kanske mest var en fördel så är dagens byggavfall av-gjort ett problem.

Det är viktigt att ta prover på befintlig mark där man planerar odling. Det är också viktigt att ta vara på jorden vid ny-exploatering.

skapa odlingsytorDet finns också möjligheter att skapa od-lingsytor på och i byggnader. Balkonger kan förberedas för odling genom att det finns tillgång till vatten. Det kan vara för-

berett för fönsterlådor utomhus. Inom-hus kan det finnas djupa och oömma fönsterbänkar.

Gemensamma utrymmen som tvätt-stugor eller entréer med mycket dagsljus kan vara förberedda för odling. Det går alltså att med ganska små medel skapa möjligheter för odling i bostäder, på insti-tutioner och på andra typer av arbetsplat-ser. D

Odling vid äldreboende i Holma, Malmö.�Foto:�Tim�Delshammar

Hyresgästföreningens odling i Herrgården, Malmö. Foto:�Tim�Delshammar

P


sedan urbaniseringens början har städer expanderat. I Sverige har visionen att Stockholm ska förtätas funnits de senaste åren

vilket har medfört att de grönområden som finns i innerstaden bebyggs mer och mer.

Allt bebyggt område skapar stora av-rinningsytor där dagvattnet inte kan infil-treras längre och det krävs olika dagvat-tenlösningar för att på annat sätt ta hand om detta. Även värme kan ackumuleras i en stadskärna när grönytorna blir för få.

Gröna tak är ett bra sätt att utnyttja be-fintliga ytor till grönska och motverka dessa negativa effekter. Då städerna fort-sätter växa blir kravet på lösningar för att få in gröna ytor i stadsmiljön högre.

tyskland föregångareAtt använda taken till växtlighet började man med ungefär 4 000 år f. Kr och sedan dess har det utvecklats moderna lösning-ar för dagens hus. Den största utveckling-en har man kunnat se i Tyskland där när-mare tio procent av alla hustak är gröna tak och landet betraktas som hemland för modern takvegetation.

Ändå är det inte en vanlig syn i städerna i Sverige, trots att försäljningen av gröna tak fördubblades för ett par år sedan. Mil-jötrenden ses som en viktig orsak till att försäljningen ökat, men många förutfat-tade meningar och negativa röster kvar-står.

Hur ska gröna tak bli ett mer självklart val?

olika typer av gröna takGröna tak delas in i två huvudtyper, ex-tensiva och intensiva. Skillnaden mellan dessa taktyper är i huvudsak tjockleken på jordlagret och i och med det varierar allt ifrån konstruktion och typ av växter.

Det extensiva taket har ett tunt jordla-

ger och därför krävs det att växterna är torktåliga.

Det intensiva taket har ett tjockare jord-lager och variationen av växter är större vilket gör att detta tak mer liknar en träd-gård. I och med det tjockare jordlagret krävs dock en stadigare konstruktion.

Ett mellanting mellan dessa två typer är det semiintensiva taket som har lite större valmöjligheter vad gäller växter än det extensiva.

Underhållsmässigt kräver det intensi-va taket lika mycket underhåll som en vanlig trädgård medan det extensiva en-dast behöver ses till ett par gånger per år.

tätskikt stoppar fuktvandringGemensamt för gröna tak oavsett typ är uppbyggnaden. Vissa skikt kan skilja sig åt men principen är densamma. För att förhindra att fukt tränger in i det under-liggande taket används ett tätskikt som i sin tur skyddas från att förstöras av rötter genom ett rotgenomträngningsskydd.

Beroende på takets lutning används antingen ett dränerande skikt eller ett vattenhållande skikt. För tak med lutning upp till 5 grader används ett dränerande skikt för att växterna inte ska bli vatten-övermättade. För tak med högre lutning används således det vattenhållande skik-tet för att växterna inte ska torka ut.

Under jordlagret används en filtre-ringsduk, denna har till uppgift att hålla jordlager med växter på plats. Viktigt vid val av jordlager är att se till att jorden har en bra vatten- och näringshållande för-måga, vikt och lufthalt.

Vanlig planteringsjord är för tung och saknar vissa av de egenskaper som krävs för gröna tak. Principen för hur ett grönt tak byggs upp visas i skissen.

Absorberar regnDen största orsaken till att välja ett grönt

tak är de positiva effekter det har på mil-jön. Av de olika taktyperna av gröna tak är det det intensiva som är bäst för miljön. Detta på grund av att det bäst utnyttjar funktionen av växterna.

Dagvattenhantering är något som det måste tas hänsyn till så fort ett område bebyggs. I städer med asfaltsbelagda ytor är avrinningen betydligt större än på ytor med växtlighet där infiltration är möjlig. Då vattnet rinner av marken utan infiltra-tion kan vattnet föra med sig föroreningar till sjöar och vattendrag.

Gröna tak kan absorbera omkring 75 procent av den årliga nederbörden vilket

tAk�Gröna�tak�tar�upp�dagvatten�och�bryter�ner�föroreningar.�Det�finns�olika�taktyper��men�gemensamt�är�att�tätskiktet�måste�läggas�rätt.�I�Malmö�används�kommunala�styrmedel.�Idag�ska�företag�inför�nybyggnation�redovisa�för�hur�de�planerar�för�gröna�tak.

skydd mot fukt och rötterger lättskött grönt takAv maja björnberg, student, KTH och nicole krystek, student, KTH


maja Björnberg är student vid KTH samhällsbyggnad med inriktning huskon-struktion. Hon praktiserar i sommar på Inte-gra Engineering.

FÖR

FAT

TA

REN

nicole krystek är student vid KTH sam-hällsbyggnad inriktning byggprojektledning och är med i studentprogrammet Skanska 21.

FÖR

FAT

TA

REN



gör att mängden vatten som når dagvat-tensystemet blir kraftigt reducerat.

Därför är gröna tak ett bra alternativ för områden som är känsliga för höga vat-tennivåer. De platta taken har en högre vattenhållande förmåga och är därmed det bästa alternativet i detta avseende. Den goda vattenhållande förmågan är det viktigaste argumentet till att anlägga grö-na tak på byggnader i städerna.

mossa bryter ner partiklarLuftkvalitet i städerna är viktig för att människor ska kunna bo och vistas där. Detta är något som undersökts mer på senare tid och åtgärder har vidtagits för kritiska områden så som Hornsgatan i Stockholm där vinterdäck med dubb inte får användas.

Även i detta avseende kan takvegeta-tion vara till nytta. Varför just takvegeta-tion är bra beror på att taken innehåller mossa som saknar rotsystem och upptar all näring som krävs genom bladytan. Det medför att förorenade luftpartiklar fi ltre-ras och tas upp i växterna. Som en stor fördel har det visat sig att mossorna även kan bryta ner och oskadliggöra de skad-liga partiklarna.

refl ekterar värmeI storstäder kan temperaturen vara högre än vad temperaturen är i stadens omedel-bara omgivning. Detta fenomen, som kallas Urban Heat Island, uppkommer när bebyggelse gör att vatten inte kan infi l-trera marken vilket medför att den blir torr.

Till skillnad mot asfaltsbelagda ytor som absorberar värmen så refl ekterar grönytor sol i större utsträckning och innehåller vatten som förångas och där-med kräver energi, vilket därför minskar värmeupptagningen.

I och med att temperaturen ökar i stä-derna blir kylbehovet större. Det leder i sin tur till en högre elkonsumtion. Detta är alltså något som gröna tak kan motverka.

Gröna tak har en god isolerande egen-skap vilket minskar energikostnaden. Jordlagret och växterna kan förutom att isolera också absorbera ljud vilket är spe-ciellt bra i städer där ljud från till exempel trafi k annars kan vara ett problem.

enklare konstruktionUtifrån dessa miljömässiga fördelar är

som sagt det intensiva taket det bästa al-ternativet.

Om man dock vill göra ett miljömässigt val av takbeklädnad utan att behöva spen-dera extra tid och pengar kan ett enklare sedumtak vara ett alternativ. Det har samma fördelar men inte riktigt i samma utsträckning.

Priset blir lägre eftersom konstruktio-nen blir enklare och tid sparas genom att taket i princip sköter sig helt självt. I och med att konstruktionen styr hurdant taket blir är det därför vid ombyggnad lättast att anlägga ett extensivt tak då det inte väger mer än vanliga betongtakpannor.

skotta försiktigtViktigt att tänka på med ett grönt tak är att utföra tätskiktet på rätt sätt för att för-hindra att fukt tar sig in i konstruktionen. De extensiva taken ska inte beträdas för mer än underhåll.

Eftersom gröna tak helst inte ska ha en lutning på mer än 27 grader kan det bli problem med att mycket snö stannar kvar på taket, dock bör man vara mycket för-siktig med skottning av taket då tätskiktet lätt kan skadas.

kan styra via bygglovFör att fl er byggherrar ska välja ett grönt alternativ som takbeklädnad krävs det fl er kortsiktiga incitament än den positi-va miljöpåverkan gröna tak ger i längden.

Kommuner har i viss mån möjlighet att styra utbredningen av gröna tak genom

beviljandet av bygglov. I en artikel i tid-ningen Byggvärlden berättar Bengt-Erik Karlberg, VD för Vegtech, att många kom-muner beviljar en större byggrätt om byggnaden förses med grönt tak.

En byggrätt har ett kommersiellt värde och en ökning av denna är ett starkt eko-nomiskt incitament. Det kan göra det mer motiverat för ett företag att investera i gröna tak och ändå göra en vinst.

I slutet av 1980-talet arbetade man in begreppet grönytefaktor i Tyskland, en lägsta gräns för andelen gröna ytor i ett bestämt område, i Berlins byggnadsord-ning. Det kan vara en orsak till att gröna tak är så mycket vanligare där.

Grönytefaktor är något man börjat an-vända mer och mer i Sverige.

kräver grönt på platta takI Basel i Schweiz har detta tagits ett steg längre, där fi nns en bestämmelse som sä-ger att alla nya, platta tak måste vara grö-na. Detta för att gynna den biologiska mångfalden och erhålla en bättre stads-miljö.

Malmö kommun har tagit lärdom från de tidigare nämnda europeiska städerna och använde sig av kommunala styrmedel i form av att tillämpa en grönytefaktor i ett område i Västra Hamnen som kallas Bo01. Där har varje tomt fått ett genom-snittligt värde mellan noll och ett som avspeglar hur väl området är utrustat för att ta hand om dagvatten, både genom olika dagvattensystem och via växtlighet.

Grönska på marken har getts värdet ett medan hårdgjorda ytor, som asfalt och takytor, fått värdet noll. Gröna tak har i sammanhanget värdet 0,8 och det är det högsta värdet efter grönska på marken. I kvalitetsprogrammet för stadsdelen fast-ställdes det att grönytefaktorn skulle de-fi nieras i ett samarbete mellan stad och byggherrar.

Numera har Malmö stad ett samarbete med Lunds kommun där de tillsammans driver något som kallas Miljöbyggpro-gram Syd som vänder sig till byggherrar som vill bygga på kommunal mark. Miljö-program Syd ska följas vid alla sorters nybyggnation och en följd av denna är att företagen redan i anbudsstadiet redovi-sar hur stor procentandel gröna tak de planerar för.

Entreprenörer som verkar inom områ-det för Miljöprogram Syd har tydligt

Skiss över uppbyggnaden av ett grönt tak. Nerifrån: Underliggande tak, tätskikt, rot-genomträngningsskydd, dränerande eller vattenhållande lager, fi ltreringsduk, jord-lager, och överst växter.�Skiss:�Maja�Björnberg�

och�Nicole�Krystek

P


märkt att det projekteras mer för gröna tak när det finns ett sådant krav. De har också märkt att det i Malmö finns en stör-re vana av att göra det eftersom kommu-nala miljökrav funnits under en längre tid.

rekommendation ger mager skörd I kommuner där gröna tak rekommende-ras har ingen ökning skett medan många fler gröna tak har projekterats i kommu-ner med miljökrav.

Städer och kommuner i Sverige börjar även se över sitt eget fastighetsbestånd för att själva föregå som goda exempel i att för-valta byggnader på ett hållbart sett. För-hoppningsvis följer fler dessa exempel.

Det mest optimala gröna taket är i slutändan det som faktiskt blir av och byggs på riktigt. D

Referenser:

Ringström, L. (2008) Gröna tak - en bygg-lösning som växer. Byggvärlden. 2 sep-tember. Sök på www.byggvarlden.se.

Ett sedumtak sköter sig nästan helt självt. Malmö kommun har använt kommunala styrme-del i form av en grönytefaktor i området Bo01 i Västra Hamnen. Foto:�Veg�Tech�AB


Bostadsrättsföreningen Ver-dandi i Uppsala är relativt liten, med 13 lägenheter. Föreningen finns i en fastighet centralt i Upp-

sala på Frodegatan.Strax intill ligger tågstationen och ett

stort område där det sedan år 2005 ge-nomförts flera stora entreprenader. Upp-sala tågstation har fått ett rejält ansiktslyft och kallas nu för Uppsala resecentrum. Här har också ett nytt hotell uppförts, och kommunen har dragit vatten- och av-loppsledningar. Kort sagt, den ena stora entreprenaden har avlöst den andra.

sprickor i fasadenDet som hänt fastigheten är att fastighe-tens fasader och innerväggar har fått sprickor.

– Den orsakssambandsutredning som kommunens ombud lät göra visade att det inte fanns något samband mellan skador-na på vårt hus och bygget av resecentrum. Vi tyckte att det verkade orimligt, förkla-rar Per Myrsten i brf Verdandi.

– Därför bad vi konsulten KA Ekstedt att göra ytterligare en orsakssambandsut-redning. Han har varit med länge i bran-schen och har mycket god kännedom om lokala förhållanden i Uppsala.

– Vi vill ha ersättning för de skador som har uppkommit på vårt hus under tiden då resecentrum i Uppsala har byggts. Men kommunens ombud anser alltså att det lig-ger på oss att bevisa att det finns ett orsaks-samband. Om vi lyckas med det kan vi få ersättning.

– Att det finns flera byggherrar verkar vara ett problem, säger Per Myrsten.

troligen grundad direkt på markBesiktningsman KA Ekstedt anlitades för att bedöma när skadorna uppstått, och att förklara till följd av vad. Hans utredning inleds med fastighetens historia:

1926–27 byggdes den aktuella fastighe-ten i Uppsala. Den består av tre våningar och vindsvåning, samt en källare.

Bärande väggar är murade och botten-bjälklaget utgörs av betong. Grundlägg-ningssättet är okänt. Det är dock sannolikt att byggnaden är grundlagd direkt i mark utan hjälp av pålar.

Byggnaden har sedan den byggdes på-verkats av sättningar. Enligt mätningar i så kallade enslinjer etcetera har man tolkat att byggnaden kan ha sjunkit cirka 30 cm mer i den norra delen än i den södra delen.Undergrunden utanför byggnaden utgörs överst av 1,2–1,7 meter fyllnadsmaterial ovanpå 2,5–6,5 meter siltig lera, som ligger ovanpå fast botten som troligast utgörs av morän/berg.

Utanför tomtgränsen, på kommunal

mark, finns eller fanns ett antal träd som dessutom kan påverka eller har påverkat fastigheten och dess undergrund.

I gatan utanför fastigheten finns kom-munala ledningssystem som även tar hand om ytvatten från ett större område upp-ströms fastigheten.

Grundvattentrycknivån inom närområ-det är sedan mitten av 1980-talet varie-rande kring nivåer från +2,5 till +3,1.

hade slutat sätta sigDen aktuella byggnaden är sedan den byggdes påverkad av sättningar. Storleks-ordningen för sättningarna är tolkade till 30 cm.

Sättningshastigheten i lerjordar etce-tera medför att dessa sättningar var fär-

FAsAder�En�fastighet�i�Uppsala�får�sprickor�i�fasaden�och�på�innerväggar�som��en�följd�av�flera�stora�entreprenader�i�närheten.�Besiktningsprotokoll�utpekar�entreprenaden��av�Uppsala�resecentrum.�Men�ingen�vill�åtgärda�skadorna.

tvist om vilken entreprenadsom skadade fastighetAv margot granvik, redaktör

Väggar och tak spricker. Men vem ska stå för kostnaderna? Foto:�Brf�Verdandi



digutbildade redan under 1940- och 50-talen, det vill säga 15–20 år efter upp-förandet.

Därefter har teoretiskt sett endast yttre påverkan i undergrunden medfört margi-nella sättningar i byggnaden fram till år 2005.

reglerad återinfiltrationUppsala får sitt dricksvatten från åsen som sträcker sig genom Uppsalas centrala de-lar och det är åsens vattenföring som styr grundvattentrycknivån. Grundvatten-trycknivån i Uppsala centrala delar är se-dan 1960-talet reglerad genom återinfil-tration uppströms staden.

Infiltration av vatten till åsen sker i stort sett med samma mängd som uttaget till dricksvatten har.

Flera stora byggen i närområdetFasaden på brf Verdandis fastighet reno-verades åren 1993–94.

I december 2005 gjordes en förbesikt-ning som visade att det fanns sprickor i fasaden, men i begränsad omfattning.

År 2005 startar stora bygginsatser i om-rådet intill fastigheten, när hela stations-området i Uppsala byggs om:– Centralgaraget byggs ut åren 2005–

2007. – En gång- och cykelpassage dras under

järnvägsspåren strax söder om tågsta-tionsbyggnaden åren 2007–2008.

– Förutom detta har nya vatten- och avloppsledningar grävts ned i marken under 2006–2007. För dessa har även schakt i berg genom sprängningar utförts strax söder och väster om den aktuella byggnaden, samt i samband med generella arbeten inom järnvägs-området.

I samband med dessa tre stora entreprena-der: bygget av garage, av passagen, och dragning av va-ledningar, har spontning, schaktning, pålning, sprängning och en sänkning av grundvattennivån, både med och utan återinfiltration till grundvatten, skett.

Den avgörande frågan är vilken eller vilka av entreprenaderna som skadat fast-igheten, samt varför skadorna uppkom.

erosion gav sprickorKA Ekstedt konstaterar i sin utredning att det som orsakat skadorna i fastigheten är

omlagring och erosion av friktionsjordar under leran. En mindre påverkande orsak kan möjligen vara en belastningsökning på lerlagret i byggnadens nordvästra del på grund av en sänkning av grundvatten-trycknivån.

Sättningarna i marken är således indi-rekt eller direkt orsakade av att grund-vattentrycket sänktes när vatten pumpa-des bort, samtidigt som pålning, spont-ning, sprängning och byggtrafik gett vi-brationer i marken i närheten av fastighe-ten.

vatten tog ”kittet” med sigEkstedts utredning noterar att vattenut-taget under tiden för arbetet med central-garaget tidvis var minst 40 liter per sekund enligt uppgifter från SGU.

Uttaget bedöms som stort. Det blev snabba rörelser av grundvattnet ned till

pumpnivån. Den snabba rörelsen för-stärktes dessutom av att berget inom om-rådet anses som mycket löst och att det har många sprickor.

Det snabbt strömmande vattnet har transporterat bort finjordspartiklar från berget under fastigheten. Erosionen i de siltiga och sandiga friktionsjordslagren har efter en tid gett jordlagren under fast-igheten ett skört ”jordskelett”.

Ett dylikt skört jordskelett kollapsar lätt vid exempelvis vibrationer.

Vibrationernas frekvens, acceleration och amplitud behöver inte ens vara onor-malt höga. Redan låga nivåer kan utlösa en omlagring av ett skört jordmaterial.

gungande effektVibrationer i mark vandrar från dess källa i en sinusformad våg och kan dessutom ge

Byggnaden�uppfördes�1926–27.

Fasaden�renoverades�1993–94.�Sannolikt�inga�sprickor�i�fasader�efter�fasadrenove-ringen.

I�december�2005�genomfördes�en�förbesikt-ning�av�byggnaden.�Det�förekommer�sprickor�i�fasaden,�i�begränsad�omfattning.

Mellan�december�2005�och�november�2007�byggs�Centralgaraget�av�Peab.�Spontning,�schaktning,�pålning,�grundvattensänkning,�återinfiltration�till�grundvatten�i�norra�delen�av�centralgaraget.

Mellan�mars�2006�och�augusti�2007�utförs�vatten-�och�avloppsledningar�av�Skanska.�Schaktning,�sprängning�söder�och�väster�om�aktuell�byggnad.

Mellan�september�2007�och�november�2008�byggs�centralpassagen�av�Sveab.�

Spontning,�schaktning,�pålning,�grundvat-tensänkning�utan�återinfiltration.

I�februari�2008�sker�en�efterbesiktning�av�aktuell�byggnad.�Den�visar�ett�ökat�antal�sprickor�i�fasader�och�innerväggar,�vilket�även�noterats/verifierats�av�ansvarig�besikt-ningsman.

I�april�2010�genomförs�en�förbesiktning�av�aktuell�byggnad�inför�hotellbygget.�Fasa-derna�har�väsentligt�fler�sprickor�än�vid�efterbesiktningen�2008.

Åren�2010–2011�byggs�hotell�Radison�Blu�av�Skanska.�Spontning,�schaktning,�ingen�grundvattensänkning�via�pumpning.

I�april�2011�görs�en�efterbesiktning�av�aktu-ell�byggnad.�Inga�nya�noterade�fasad-sprickor.�Däremot�finns�noterade�enstaka�skador�i�lägenheter.

FAktA:

En fastighet i Uppsala har skadats under åren som flera stora entreprenader utförts. Ska kom-munen, som byggherre, stå för reparationerna? Foto:�Brf�Verdandi


P


en ”gungande” effekt när den till exempel träffar en byggnad. Det kan få en redan, av sättningar och/eller erosion, försvagad undergrund att brista.

Även andra skador kan då uppstå så-som sprickor i väggar och senare även lutningar i golven som är anslutna till den bärande stommen.

En uppåtriktad bergkontur kan även medföra en förstärkning av en annars harmlös vibration så att rörelsen blir för-stärkt, det vill säga får en ”extra kraft”.

Vibrationer kan ge direkta sättnings-skador och då genom att lösare lagrad friktionsjord ”komprimeras” genom om-lagring när den vibreras. Detta sätt an-vänds dagligen i samband med packning av byggnadsgrunder, vägar etcetera.

sättningshastighet ökadeEkstedt bygger under sin utredning av orsakssamband genom att även analysera utförda precisionsavvägningar. Utred-ningen konstaterar att byggnadens sätt-ningshastighet blev cirka fyra gånger högre under perioden 2006-02-22 till 2006-10-25 än för perioden 2006-10-25 till 2008-11-28.

Det finns även en mätning 2009-11-12 som visar en betydligt lägre sättningshas-tighet än mätningarna under 2006.

ser klart sambandUtredningens slutsats är att det var entre-prenadarbeten som utfördes för resecen-trum under perioden 2005-2010 som har skadat brf Verdandis byggnad. Detta ba-serat på de besiktningar som genomförts före och efter entreprenadarbetena.

Ekstedt pekar på tydliga samband mel-lan skador och entreprenadarbeten för resecentrum:1. Tiden för entreprenadarbetena i för-

hållande till konstaterade skador och sättningar sammanfaller.

2. Det var under denna tid som antalet sprickor ökade i fasader och invändiga lägenheter.

3. En kraftigt ökande sättningshastighet uppmättes under år 2006. Sättnings-hastigheten uppvisade en avtagande tendens under 2008/09.

Beror inte på trädenKA Ekstedts orsaksutredning avvisar den bedömning av orsakssammanhang som den tidigare utredningen som Uppsala

kommun lät utföra lyfte fram: att träd i fastighetens närhet orsakade sättningen i fastigheten, och därmed sprickorna.

Ekstedt framhåller att träden funnits i byggnadens närhet under många år före entreprenaderna och (delvis) finns kvar, och att det därför är en annan påverkan än träden som orsakat skadorna. Det vill säga entreprenadarbetena för Uppsala resecentrum under åren 2006-2007.

ingen påverkan av hotellbyggeUtredningen konstaterar även att uppfö-randet av Hotell Radison blu inte påver-kat den aktuella byggnaden i nämnvärd omfattning.

I samband med hotellentreprenaden var schaktdjupet mindre och ingen grundvattensänkning utfördes. Grund-vattentrycknivån var sannolikt återhäm-tad eftersom pumpningen var avslutad sedan något år tillbaka, varför vatten i de siltiga och sandiga jordarna som håller ihop jordkornen på ett ”starkare” sätt, åter finns. Även konstaterad sättnings-hastighet är lägre under de senaste mät-perioderna.

KA Ekstedt avfärdar även att skadorna på fastigheten skulle ha kunnat uppstå ”av sig själv”, utan menar att de är en di-rekt följd av entreprenadarbetena i områ-det.

ställt utom allt tvivelSammanfattningsvis konstaterar KA Ekstedt i sin slutsats i orsakssambandsut-redningen att ”det är utom all tvivel att entreprenadarbetena har orsakat skador på den aktuella byggnaden”.

Bedömningen är att de entreprenadar-beten som utfördes för resecentrum un-der perioden 2005-2010 har skadat den aktuella byggnaden, baserat på uppgif-terna i de besiktningar som genomfördes före och efter entreprenadarbetena.

ligger hos försäkringsbolagetUppsala kommun har tecknat avtal med Svenska Kommun försäkrings AB, SK-FAB, i Gävle, som erbjuder försäkringar och försäkringskunnande till sina ägar-kommuner och deras bolag. Bolaget ägs av runt tio svenska kommuner, däribland Uppsala.

Det är Rune Herrgård på SKFAB som ska avgöra om brf Verdandi har skäl för sina skadeanspråk på Uppsala kommun,

och alltså om någon ersättning ska utgå eller inte.

– Brf Verdandi gör gällande att Uppsala kommun, som byggherre för vissa av entre-prenaderna i området, är skadeståndsskyl-dig för nämnda skador på fastigheten, för-klarar han.

– Det finns flera byggherrar i entrepre-nadområdet, samt ett antal olika entrepre-nörer som har utfört olika typer av bygg-nadsarbeten inklusive grundläggningsar-beten. SKFAB har, som försäkringsgivare för Uppsala kommun, ansvaret för att ut-reda om det föreligger ett ansvar för de de-lar som Uppsala kommun är byggherre för.

– Nu pågår en utredning vad gäller an-svarsfrågan för Uppsala kommun. Vi har i en tidigare utredning baserat på ett tidigare utredningsmaterial avvisat brf Verdandis skadeståndskrav, vilket bostadsrättsfören-ingen har begärt att SKFAB ska ompröva.

– Senast när jag träffade bostadsrättsför-eningen och deras byggkonsult KA Ekstedt, i början av april 2012, enades vi om att för-eningens byggkonsult kommer att klargöra sina synpunkter samt komplettera sin ut-redning. Därefter kommer SKFAB och våra sakkunniga att analysera allt material i ut-redning.

När SKFAB tagit del av Ekstedts kom-pletterande utredning (som denna artikel i tidningen Husbyggaren tagit del av och som ingår i underlaget för artikeln), kom-mer SKFAB att analysera allt material in-klusive Ekstedts material.

– Därefter kommer SKFAB meddela sin slutliga ställningstagande i skadestånds-frågan, säger Rune Herrgård. D

FAktA:Sättningar�i�mark�uppstår�när�vattnet�i�en�lera�minskar�eller�när�friktionsjord�–��sand/grus�etcetera�–�omlagras�till�fastare�lagrings-täthet�och/eller�att�finjordspartiklar�eroderas�bort�genom�ökad�vattenströmning�etcetera.

I�kohesionsjord�(lera)�kan�vatten�avgå�om�belastningen�på�leran�överstiger�dess�förkon-solidering�–�tidigare�maximal�belastning,�temperaturhöjning�så�att�vattenånga�avgår�ur�materialet,�eller�att�vegetation,�som�större�träd,�”suger”�ut�vatten�vid�torra�tids-perioder.

I�friktionsjord�kan�ökad�lagringstäthet/omlagring�uppstå�i�samband�med�vibrationer�och�därmed�uppstår�senare�en�sjunkning�av�markytan.

P


de flesta människor är med-vetna om att vår byggda miljö använder energi. Det är där vi främst bor, arbetar och till-

bringar vår fritid. På grund av klimatför-ändringar och utarmning av fossila bränslen i framtiden måste vi börja tänka på vår byggda miljö som en möjlighet att producera energi.

Det europeiska direktivet om byggna-ders energiprestanda: Directive on the Energy Performance of Buildings, anger att vi ska bygga näranollenergibyggnader från och med år 2020, en term som anger att energianvändningen i våra byggnader måste minskas drastiskt i framtiden, lik-som att man behöver producera lokal för-nyelsebar energi.

Blir allt billigareSolenergi har en stor potential som en för-nybar energikälla även i de nordeurope-iska länderna. Den årliga solinstrålningen i södra Sverige på en kvadratmeter yta är cirka 1 000 kilowattimmar och kan om-vandlas till 150 kilowattimmar el med sol-celler eller 400 kilowattimmar värme med solfångare under rätta förhållanden.

Användningen av solpaneler har inte helt anammats i de skandinaviska län-derna medan implementeringen av sol-teknik i andra delar av Europa har skjutit i höjden.

Kostnaderna för solceller har sjunkit med hälften jämfört med år 2008 och i bland annat Tyskland och Italien kom-mer det snart att vara lika dyrt, eller bil-ligt, att tillverka sin egen energi, som det är att köpa energin.

Den svenska energimarknaden och re-gelverket verkar röra sig långsamt mot en implementering av lagar som skulle göra det mer lönsamt för fastighetsutvecklare och fastighetsägare att ha en egen solen-ergiproduktion, exempelvis genom att ge

feed-in tariffer om solenergi levereras till elnätet.

Än så länge har dock de ekonomiska förutsättningarna inte varit fördelaktiga i Sverige.

Prioriterar olikaDen nuvarande fokuseringen på nära -nollenergihus kräver också en ny strategi för alla aktörer i design- och byggproces-sen. Redan från början i designprocessen tar man viktiga beslut som påverkar alla delar av byggnaden, inklusive tak och fa-sader, vilket även påverkar solenergipo-tentialen.

För att få mer information om deras designprocesser intervjuades arkitekter och stadsplanerare i Danmark, Norge och Sverige under år 2011.

Resultatet visade att de upplevde att de behövde få mer teknisk kunskap för att förstå hur framtida byggnader skulle ut-formas tillsammans med tekniska sys-tem. Många arkitekter hade arbetat till-sammans med ingenjörer för att ta rätt beslut om solenergi i designprocessen. I vissa fall var externa ingenjörer inblan-dade, ibland hade arkitektkontor sina egna ingenjörer.

Arkitekterna tyckte att samarbetet mellan ingenjörer och arkitekter var vik-tigt men ibland upplevdes det som svårt eftersom ingenjörer hade andra priorite-ringar i designprocessen.

Bra med simuleringsprogramSimuleringsprogram kan vara till stor hjälp när man ska jämföra designalterna-tiv med varandra. De intervjuade perso-nerna i Sverige använde knappt sådana program själva.

I Danmark använde arkitekterna simu-leringsprogram för att spara tid och peng-ar, trots att de kräver mer avancerade kunskaper.

I många fall där byggnader hade solen-ergisystem var det kunden som priorite-rat detta under designprocessen. I andra fall hade arkitekter tryckt på för att inte-grera solenergisystem men inte lyckats på grund av kundens ovilja att överväga kostnader och fördelar.

internationellt projektHur kan vi då förbättra integrationen av solenergi i arkitekturen?

Den frågan var den främsta orsaken för att skapa projektet Task 41: solenergi och arkitektur av IEA; the International En-ergy Agency, Solar Heating and Cooling Programme. Projektet samlar forskare och arkitekter från 14 olika länder, däri-bland Sverige.

Viktigt i detta internationella samar-bete har varit att arbeta på flera fronter. En grupp har fokuserat på nya, innovativa produkter, vilket skulle göra det lättare för arkitekterna att välja de produkter som passar deras projekt bäst.

En annan grupp har fokuserat på da-torprogram och metoder som skulle göra designprocessen enklare för arkitekter,

tAk & FAsAder�Vill�man�ha�en�estetiskt�och�tekniskt�god�integrering�av�ett�solenergisystem�på�tak�och�fasader�krävs�det�en�ny�strategi�hos�aktörer�redan�i�design�och�byggprocessen.�Danska�arkitekter�har�exempelvis�stor�nytta�av�simuleringsprogram.

solsystem bör integrerasredan i designprocessenAv jouri kanters, arkitekt, Lunds tekniska högskola

Jouri kanters är arkitekt och forskar på implementering av solenergi i byggnader vid Lunds tekniska högskola. Tyngdpunkten lig-ger på designprocessen och hur olika aktörer arbetar tillsammans för att integrera solen-ergi på ett estetiskt tilltalande sätt.

FÖR

FAT

TA

REN



medan en tredje grupp arbetat med in-samlingen av fallstudier av byggnader som tydligt visar en arkitektoniskt lyckad integration av solenergisystem.

Task 41 är snart slutfört och kommer att resultera i webbsidor som presenterar mycket information om produkter och byggnader med en bra integration av sol-energi, samt riktlinjer för arkitekter och produktutvecklare.

kräver planeringEffekten av solenergisystem på byggna-ders tak och fasader är stor. Solceller är synliga på byggnaden eftersom deras struktur, färg och storlek skiljer sig från vanliga byggmaterial.

För närvarande monteras solenergisys-tem ofta utanpå taket och fasaderna i stäl-let för att integreras, vilket kan leda till oönskade och ointressanta lösningar. En estetiskt och tekniskt god integrering av solsystem på tak och fasader kan kräva lite mer planering och tänkande under de-signprocessen men slutresultatet blir en bättre integration som kostar mindre än att lägga till solpaneler ovanpå taket efter-som man kan ersätta andra byggmaterial.

Beklädda fasaderÄven om solenergisystem inte ofta an-vänds i Sverige, finns det några intres-

santa exempel av byggnader där aktiv solenergi har integrerats i byggnadens arkitektur.

I One Tonne Life-projektet, ritat av Wingårdh arkitektkontor, med handläg-gande arkitekt Martina Wahlgren, är både södra taket och fasaderna beklädda

med solenergisystem för att producera värme och el. Solenergisystemet fungerar både som fasadmaterial och som energi-producerande system.

I ett hus i Trosa, ritat av Anna Webjörn, producerar solpanelerna både värme och

I ett hus i Trosa producerar solpaneler värme och el, och fungerar som solskydd. Foto:�Ekologiska�byggvaruhuset

I Vattenriket ger solceller el, och fungerar samtidigt som skydd för regn på terrassen. Foto:�Åke�E:son�Lindman

P



el. Här blockerar solpanelerna stark sol-strålning under sommaren för att förhin-dra övertemperaturer som skulle kunna

inträffa på grund av det välisolerade kli-matskalet.

I Vattenriket, ritat av Fredrik Petters-

son, White arkitektkontor, producerar solcellerna el och fungerar som skydd för regn på terrassen.

källa till inspirationDe internationella och nationella exem-plen på estetiskt intressanta integrerade solsystem kan vara en inspirationskälla för båda arkitekter och kunder. Det är vik-tigt att alla aktörer i designprocessen är inblandade för att integrera solenergi i arkitekturen: • kunden – för att göra det ekonomiskt

möjligt, • ingenjörerna – för att göra det tekniskt

möjligt, • kommunen – för att göra det juridiskt

möjligt, och • arkitekter – för att göra det till en att-

raktiv, funktionell byggnad. DFotnot:

Resultaten�från�Task�41�finns�på�www.iea-shc.org/task41.

I One Tonne Life-projektet är tak och fasader beklädda med solenergisystem och producerar värme och el.�Foto:�Åke�E:son�Lindman

P


när det finns ett underhålls- eller renoveringsbehov för tak, fönster, fasad eller venti-lation kan det vara ekono-

miskt fördelaktigt att göra en grundläg-gande analys av fastigheten innan någon åtgärd genomförs.

Genom att provtrycka, termografera, fuktmäta och sedan använda de upp-mätta värdena i ett beräkningsprogram, som VIP-Energy eller IDA ICE, kan ut-vecklingspotentialen för fastigheten på allvar diskuteras.

I nyproduktion sker detta regelmäs-sigt, medan det för renoveringsprojekt endast förekommer i undantagsfall. I denna artikel ska vi presentera ett antal goda exempel där teorierna visar sig fungera även i praktiken.

nya balkonger monteradesUnder år 2008 projekterades en omfat-tande upprustning av cirka 600 lägenhe-ter byggda omkring år 1970 i Västerha-ninge.

Husen är i två till fyra plan där stom-men är platsgjuten av betong medan fa-saderna har stående lättbetongplank och utfackningsväggar med träreglar vid balkongpartierna. Några fastigheter har platta på mark medan andra har käl-lare.

Genom tilläggsisolering med 100 mm respektive 150 mm EPS och tunnputs, kompletterande utfackning med isole-ring vid balkongpartier, fönsterbyte från tvåglas till treglas med U=1,1 W/m2K, lösull på vindarna och justering av ven-tilation och uppvärmningssystem, visa-de de teoretiska beräkningarna att ener-gibehovet skulle minska från drygt 190 kWh/kvm år till drygt 100 kWh/kvm år.

Åtgärderna utfördes omsorgsfullt. Köldbryggor såsom indragna balkonger med tillhörande balkongskärmar kapa-

des av i fasadlivet samtidigt som var-dagsrummets yta utökades med den kvarvarande balkongen som därmed blev uppvärmd bostadsyta. Nya bal-konger med köldbryggebrytande infäst-ningar monterades med pelare i fram-kant.

kallt drag vintertidUnder åren 2009 och 2010 renoverades cirka 200 lägenheter på detta sätt. Pro-blemet var bara att i vissa lägenheter var det riktigt kallt eftersom det vid golvlis-ter, taklister, runt fönster och mot ytter-väggar drog kallt under vintern.

För att tillgodose hyresgästernas komfortbehov justerades framlednings-temperaturen till radiatorerna upp vil-ket resulterade i att vissa lägenheter hade övervärme som de ventilerade bort genom att öppna fönster, medan andra fortfarande hade låga temperaturer in-omhus trots fullt öppna termostater i radiatorerna.

De inblandade parterna i byggprojek-tet enades i detta läge om att tillkalla en oberoende expert på klimatskal för att försöka hitta orsaker och ta fram åt-gärdsförslag för de resterande 400 lä-genheterna.

helt trapphus provtrycktesUnder vintern 2010/2011 utfördes en omfattande inventering av området där fokus lades på de kvarvarande fastighe-terna som stod i tur för renoveringen.

Genom att läcksöka klimatskalet kun-de ett antal avgörande faktorer för vär-me-, fukt- och komfortproblematiken kartläggas. Med en kraftig provtryck-ningsutrustning kunde hela trapphus med upp till nio lägenheter undersökas i ett svep.

Tiden på plats och störningen för hy-resgästerna kunde på så sätt hållas så låg

som möjligt, samtidigt som generella brister kunde registreras relativt snabbt.

Förståelse fanns Sedan vidtog ett svårare jobb, nämligen att omvandla de teoretiska kunskaperna gällande U-värden, köldbryggor, lufttät-het och fuktsäkerhet till användbara in-struktioner för hantverkarna.

Eftersom projektet var mitt uppe i pro-duktion och alla kostnader redan var bud-geterade var det ett delikat problem att hitta produktionsmetoder och arbetssätt som var kostnadseffektiva.

Men alla inblandade parter hade även insett att resultatet från den första etap-pen med 200 lägenheter inte var något som kunde upprepas i de kvarvarande 400 lägenheterna. Därför fanns engage-manget och förståelsen för de föreslagna lösningarna när de presenterades.

teoretiska beräkningarTeoretiska beräkningar för diffusion av vattenånga och transport av värme, U-värden, förutsätter att den betraktade konstruktionsdelen är lufttät. Lufttäthe-ten benämns ofta som konvektionsspärr.

Sedan drygt 40 år har i Sverige den in-

FAsAder�När�200�av�600�lägenheter�rustats�upp�klagade�de�boende�över�kalldrag.��Klimatskalet�läcksöktes�och�visade�att�problemet�låg�i�själva�konstruktionen.�Renoveringen�gjorde�halt�och�expertis�togs�in�för�att�ta�fram�effektivare�åtgärder.

läckande klimatskal krävdeeffektivare åtgärderAv per karnehed, Karnehed Design & Construction AB

Per karnehed är civilingenjör väg- och vatten, Chalmers. Idag driver han en egen konsultfirma med inriktning på energi-effektivitet, fuktsäkerhet och tester av klimatskal.

FÖR

FAT

TA

REN



vändiga plastfolien betraktats som ty-plösning för att bygga diffusions- och konvektionstätt. PE-folien hamnar då på den varma sidan i konstruktionen när vi bygger bostäder som har en genomsnitt-lig inomhustemperatur på 20–22 grader Celsius.

Av bara farten hamnar då även konvek-tionsspärren på samma ställe. Detta fung-erar och är helt korrekt byggnadstekniskt. Om ångspärren täcker 99 procent av ytan, kommer den att bromsa 99 procent av fukttransporten. Bristen på en (1) procent brukar i regel inte medföra några pro-blem betraktat som ren diffusion av vat-tenånga.

Däremot blir dessa en (1) procent hål i klimatskalet ofta ett problem ur konvek-tionssynpunkt, eftersom tryckskillnaden mellan inomhus- och utomhusklimat un-der den kalla årstiden är betydande. Och konvektion är en masstransportör av fukt i en konstruktion. När varm och fuktig luft läcker ut i klimatskalet kan vatten-ångan kondensera på kalla delar och på kort tid kan denna fukt orsaka skador i konstruktionen.

undertryck i lägenheterVanligtvis är ventilationssystem i Sverige inställda för att ge 5–10 Pa undertryck i lägenheterna. Undertrycket motiveras med att vi inte vill riskera att fuktig luft trycks ut i konstruktionen.

Detta synsätt gör däremot att utom-husluft ofrivilligt läcker in genom otäta byggnadsdelar och filtreras genom bygg-materialet. Det kan vara intressant att fundera hur stor del av inomhusluften som vi andas in som faktiskt filtreras ge-nom isoleringen i klimatskalet.

Under uppvärmningssäsongen kom-mer därför kall utomhusluft att sugas in genom sprickor, glipor och otätheter i klimatskalet. Blåser det en medelvind på 4 m/s uppstår ett tryck på fastighetens lovartssida om +10 Pa vilket gör att ännu mer kall luft trycks in genom otätheterna.

På läsidan läcker samtidigt varm, fuk-tig luft ut genom konstruktionen efter-som suget utomhus beroende på vinden uppgår till -10 Pa.

Vid kraftigare byar ökar krafterna kva-dratiskt och vid 9 m/s är trycket orsakat av vinden 50 Pa respektive -50 Pa, det vill säga samma som normalt används vid provtryckning av fastigheter.

Problem med konstruktionenI fallet med Akelius fastigheter byttes fönstren ut och de nya flyttades ut cirka 100 mm för att behålla det ursprungliga smygdjupet på fasadens utsida.

Även köldbryggorna minskar när föns-

terkarmens anliggningsyta mot lättbe-tongen minskar. Infästningen av fönstren skedde därför med stålvinklar och hål-band utanpå den gamla fasaden. Under fasadrenoveringen tätades sprickor och skarvar i lättbetongplanken med mjukfog innan cellplastisoleringen helklistrades mot fasaden. Fogskum, isoleringsdrev, fogband, svällister och andra hjälpmedel användes i stor omfattning redan under originalrenoveringen.

Vid den första inventeringen kunde vi däremot konstatera att klimatskalets luft-täthet var bristfällig trots alla hjälpmedel och att ett omvälvande angreppssätt be-hövdes. Det var inte små detaljer i mon-tering eller handhavandet som var orsa-ken utan ett konstruktionsproblem som projektörer och fastighetsägare inte hade kalkylerat med.

erfarenhet av plusenergihusUnder år 2009 genomfördes ett pilotpro-jekt i Linköping, Finnängen, med att om-vandla ett ordinärt enfamiljshus, ett en-plans Myresjöhus från år 1976 med käl-lare, boyta 90 + 90 kvm, till ett plusener-gihus. Under projektet tillkom även ett åttakantigt vardagsrum/uppehållsrum med ny entré på drygt 50 kvm.

Uppvärmningsbehovet för fastigheten var 30 000 kWh/år, tappvarmvatten 5 000 kWh/år och hushållsel inklusive fastighetsel cirka 6 000 kWh/år.

Eftersom varken diffusionsskyddet el-ler konvektionsspärren i form av en plast-folie på insidan var tät, användes ett luft-tätt, diffusionsöppet stomskydd på utsi-dan av den befintliga stommen samt ovansidan på takets äldre utsida för att

Låghusen i Västerhaninge. Foto:�Per�Karnehed Tornhusen i Västerhaninge. Foto:�Per�Karnehed

Färdig otät innersmyg. Foto:�Per�Karnehed Fortsättning s. 28 P

P


Fönster invändigt med fogskum. Foto:�Per�Karnehed

Fönster utvändigt med fogskum. Foto:�Per�Karnehed

sänka luftläckaget i klimatskalet från 3,00 l/s m2 till 0,15 l/s m2 @50Pa.

Efter att ha kontrollerat lufttätheten med provtryckning enligt EN-13829 med tillhörande läcksökning, tilläggsisolera-des huset med 300 mm EPS λ=0,031 W/mK under mark och ovanpå takstolarna samt 250 mm på fasaden.

levererar överskottselGenom en sinnrik ackumulatortank kopplad till en värmepump (COP 4,5) med markslinga, ett roterande FTX-agg-regat, 15 kvm solvärme och 70 kvm sol-kraft på taket, har energibehovet sjunkit till 7 500 kWh/år inklusive hushållsel medan elproduktionen uppgår till 9 000 kWh per år. Huset har under år 2011 leve-rerat ett överskott på 1 500 kWh i form av elektricitet som den lokala leverantören Utsikt köper.

Fastigheten ges månadsnettodebite-ring som i praktiken tar bort behovet av att ha en egen batteribank för att utjämna dygnsvariationen i elkonsumtion och el-produktion. Elsystemet gynnas eftersom ett högre elbehov föreligger dagtid då so-len lyser samtidigt som värdet på solelen för kunden blir cirka 1,4 kronor per kWh när elpris, energiskatt, nätavgift och moms räknas in.

Förbrukning och prestanda motsvarar de teoretiska beräkningar som utfördes innan projektstart och fastigheten är Sve-riges andra plusenergihus efter Karin Adalberths egna Villa Åkarp, och det nordligaste, samt det första plusenergi-huset i Sverige som skapats genom en en-ergirenovering.

Projektet erhöll även ett miljöpris 2010 av Bixia som stödjer småskalig elproduk-

tion. I artikeln ”Äldre hus blir energisnå-la med välkända åtgärder” i Husbyggaren nr 5 2010 beskrivs tankarna i projektet och utförandet under byggskedet.

simuleringsprogram ger värdenMetoderna som användes för Finnängen har använts i Nordamerika för att fukt-skydda träregelstommar sedan år 2001.

Omfattande tester på klimatskal med fönster, genomföringar och anslutnings-detaljer utfördes även på SP i Borås, i Trondheim hos Sintef samt i laboratorier i Tyskland åren 2007–2011.

Fokus hos dessa tester låg inte på luft-täthet, men lufttäthet visade sig vara nyckeln till att få vädertäta och fuktsäkra konstruktioner.

Beräkningsprogrammet Wufi har även det sitt ursprung i Nordamerika där Oak Ridge National Lab saknade ett verktyg för att göra dynamiska fuktberäkningar i väggkonstruktioner under 1990-talet. Uppdraget att ta fram ett beräkningsverk-tyg gavs därför till Fraunhofer Institut i Tyskland som utan att riktigt förstå till-

lämpningsområdet löste de matematiska formler som amerikanarna inte fick till.

Resultatet blev Wufi, som nu finns i sin 5:e upplaga samt även i tredimensionell form där hela fastigheter kan simuleras. Detta starka simuleringsprogram gör att värme och fukt kan beräknas i konstruk-tioner baserat på en mängd parametrar.

Simuleringen sker sedan under till ex-empel en femårsperiod där byggnadens geografiska läge samt exponering mot sol, väder och vind beräknas i tidssteg om till exempel en timme.

Beräkningarna har naturligtvis sina begränsningar, men många uppföljning-ar av både konkreta objekt samt klimat-tester i fält har visat att om indata är kor-rekt så stämmer beräkningarna med de värden som kan mätas i konstruktionerna efter flera års uppföljning.

uppskalning av lufttätningResultatet för Finnängen i Linköping vi-sade att en lufttätning av klimatskalet på utsidan av den befintliga stommen fak-tiskt fungerar även i praktiken.

Laboratorietester visar att tekniken med vädertätning av stommens utsida fungerar över tid i kombination med trä-regelstomme, fönster, genomföringar, in-fästningar och andra vanliga detaljer som visat sig svåra att i praktiken få lufttäta eller fuktsäkra.

Beräkningar i Wufi visar även att kon-struktioner kan simuleras med avseende på fukt- och värmetransport.

Dessa tre faktorer var avgörande för att våga skala upp utförandet till Akelius fastigheter i Västerhaninge och tillämpa erfarenheterna utifrån de förutsättning-ar som fanns på bygget.Invändiga sprickor. Foto:�Per�Karnehed

P


Lufttätning av lättbetongskarvar. Foto:�Per�Karnehed

Då projektet var en delad entreprenad med flera inblandade aktörer blev det vik-tigt att dra gränser men även att samar-beta på ett smidigt sätt. Eftersom budge-ten för projektet redan var uppställd, valdes att försöka genomföra partiella åtgärder på fasadens och takets utsida där de största bristerna kunde detekteras vid den första inventeringen.

tapeten höll emotUrsprunget till det kalldrag som många av hyresgästerna upplevde i de renoverade lägenheterna spårades till utvändiga bjälk-lagskanter, utvändiga skarvar i lättbetong-

planken, fönsteranslutningar, sockelan-slutningar, anslutning av utfackningsvägg samt konstruktionens anslutning mot det översta betongbjälklaget vid takfot.

Det mest förvånande för de inblandade parterna var att lättbetongväggen trans-porterade luft inne i väggarna så långt bort från de ursprungliga otätheterna som den faktiskt gjorde.

Kalldraget i de renoverade lägenhe-

terna orsakades inte av hål rakt genom konstruktionen utan trycket byggdes upp inuti hela väggen. Det faktum som blev uppenbart var att lufttätheten i den be-fintliga konstruktionen utgjordes av den invändiga tapeten. Varken utvändig puts, cellplastisolering, heltäckande klister-bruk, mjukfogning av skarvarna mellan lättbetongplanken eller en invändig mjukfogning av fönsterkarmen mot lätt-betongen var tillräckligt för att få kon-struktionen lufttät.

Under ett par veckors tid utarbetades ett komplett åtgärdspaket för fastighe-

IR golvsockel. IR takvinkel.

Ny balkongvägg. Foto:�Per�Karnehed

Komplettering i stomme. Foto:�Per�Karnehed

Lufttätning utvändigt av takfot. Foto:�Per�Karnehed

Robust fästblock för fönsterbleck. Foto:�Per�Karnehed



ternas klimatskal. Sedan startades entre-prenaden om och täta kontroller på ar-betsplats utfördes där små justeringar diskuterades och tillämpades direkt i produktion. Handlingarna som togs fram utmynnade i instruktiva bilder och enkla skisser.

klimatskalet håller tättDessa åtgärder har under år 2011 genom-förts på drygt 15 huskroppar med totalt 200 lägenheter i området. Vid efterföl-jande provtryckning och läcksökning kunde det konstateras att klimatskalet har blivit mycket lufttätt. Beroende på vilken area som det uppmätta luftläcka-get fördelas på samt hur noggrant tillufts-ventiler och luftkanaler tätas, fås lite olika värden på lufttätheten.

Klimatskalet duger nu som bas för ett passivhus, det vill säga byggnaderna har ett luftläckage understigande 0,3 l/s kvm omslutande klimatskal vid 50Pa tryck-skillnad.

I stort sett allt kalldrag vid fönster, golv- och takvinklar har upphört. I en trappuppgång med tre våningsplan med totalt sex lägenheter uppmättes ett un-dertryck på 40 Pa beroende på att från-luftsfläkten inte ställts om till tryckstyr-ning utan lämnats kvar i sitt ursprungliga läge med ett flöde baserat på ett otätt kli-matskal.

De boende klagade på att den hyresgäst som öppnade spaltventilen i fönstret fick ett visslande ljud på köpet eftersom alla andra hade stängt sina tilluftsventiler!

ersatte fjärrvärme med bergvärme Både arbetsledning men framför allt hantverkarna som deltar i projektet har i många fall fått ett nytt förhållningssätt till betydelsen av olika moment.

Att montera skivor, klämma plastfolien mellan reglar eller mjukfoga var för de flesta tillräckligt innan de fick se uppfölj-ningen i projektet. Redan nu har de in-blandade parterna utfört provtryckning och läckagesökning innan ombyggnader genomförs i andra projekt som de driver. Goda exempel sprids på så sätt vidare till fler personer.

Akelius har för det aktuella projektet planerat att koppla bort sig från fjärrvär-menätet och ersätta detta med bergvär-mepumpar.

Den nu genomförda uppgraderingen av klimatskalet har varit en förutsättning för att minska effektbehovet och samti-digt kunna ge de boende den utlovade inomhustemperaturen.

Som en bieffekt av ett lufttätt klimatskal har klagomålen från de boende gällande kalldrag, ojämna temperaturer och liknan-de minskat i de lägenheter där klimatskalet lufttätats på utsidan under år 2011.

lufttätning inifrånJust nu pågår en analys och utprovning för att hitta bäst metod för att åtgärda de första 200 lägenheterna där klimatskalet inte kan anses vara tillräckligt lufttätt och där de boende har komfortproblem. Ef-tersom mark, fasad och tak är nygjorda, försöker vi hitta långsiktiga metoder för att åtgärda lufttätheten från lägenheter-nas insida.

Ett alternativ är att ersätta den invän-

Spricka under fönster. Foto:�Per�Karnehed Takanslutning original. Foto:�Per�Karnehed

Utvändig fönstertätning mot fasad. Foto:�Per�Karnehed

P



P diga mjukfogen med en lufttätande tejp. Metoden har testats i samband med ett fönsterbyte i ett miljonprogramsområde år 2011 (se nästa artikel i detta nummer av Husbyggaren).

Nio stycken av Akelius 200 lägenheter i Västerhaninge som renoverades i den första inte helt lyckade omgången, testas därför på olika sätt med lufttätning från insidan.

En kombination med spackling i föns-tersmygar med gipsputs, tejpning och komplettering av äldre utfackningsväg-gar vid balkongpartiet med ny PE-folie som ansluts helt lufttätt till befintliga in-nerväggar, golv och tak genomförs nu och en utvärdering pågår i skrivande stund.

Lufttätheten i de åtgärdade lägenhe-terna har blivit märkbart bättre och Ake-lius har för avsikt att tillämpa dessa me-toder för resterande 190 lägenheter i det aktuella området.

lufttäthet avgörandeMed de krav som ställs av politiker om att energibehovet för fastigheter kopplat till att koldioxidutsläppen ska minska, är en-ergiförsörjningen av fastigheter en in-tressant fråga. Eftersom cirka 35–40 pro-cent av samhällets hela energiproduktion levereras till just fastigheter finns här en förbättringspotential.

Några av åtgärderna i klimatskalet som redovisas ovan har reducerat energibe-hovet med mellan 30–80 procent genom beprövad teknik.

Det som har visat sig viktigt är att foku-sera på lufttätheten och fuktsäkerheten. Sedan är det enklare att få ett fungerande klimatskal där de teoretiska beräkning-arna för U-värden och diffusion verkligen stämmer.

Plana solcellerTaken på fastigheter utgör en utmärkt po-tential för solkraft. Med detta avses plana solpaneler som producerar elektricitet. Instrålningen i Sverige är faktiskt lika stor som för Tyskland och det är bara lutningen mot horisonten som behöver varieras för olika geografisk placering på tak i Sverige. Utspridningen över tid är där emot olika. Solpaneler är vidare effektiva i diffust ljus, det vill säga när det är molnigt, och efter-som det regnar i snitt varannan vecka i Sverige blir de även självrengörande till skillnad mot om de placeras i Sahara.

Om en takyta mot söder med 45 graders lutning utnyttjas för 40 kvm solpaneler kommer cirka 5 000 kWh elektricitet att levereras under ett år i Östergötland. Maximal effekt fås redan i mars, då denna teknik gynnas av kyla, mest energi erhålls i maj-juni.

Om en familj i villan köper 5 000 kWh hushållsel i normalfallet kommer anlägg-ningen på taket att göra dem självförsör-jande från februari till oktober. Under november, december och januari behövs däremot ett tillskott från nätleverantö-ren. Årsnetto blir däremot noll, det vill säga hushållet och fastigheten blir själv-försörjande på elektricitet.

För att få ett ordentligt genomslag hos fastighetsägare behövs nettodebitering och helst årsnettodebitering. Detta är en rent politisk fråga eftersom tekniken som finns för elproduktion och matning till nätet är löst.

En fastighet som genomgått en renove-ring av klimatskalet kan med solkraft bli helt självförsörjande på värme och elek-tricitet, inklusive hushållsel, om viljan finns. Fastigheten får ett utmärkt inom-husklimat, blir tyst och ombonat, klarar vinterstormar utan temperaturfall eller komfortproblem och är fuktsäker över tid.

låga driftskostnaderLärdomen i dessa projekt har varit att det går att få energislukande byggnader att bli plusenergihus om viljan finns.

Med ett långsiktigt ägande kan det vara en fördel att ta reda på fastighetens aktu-ella status. Det görs med provtryckning, läcksökning, fuktmätning och invente-ring av byggnaden och dess tekniska sys-tem. Därefter kan alternativa renove-ringsprogram tas fram där det bästa alter-nativet är ett plusenergihus.

Sedan görs kompromisser och aktiva val av byggherren som leder fram till be-slut om de åtgärder som anses vara eko-nomiskt försvarbara och tekniskt lämp-liga för den aktuella fastigheten.

I fallet solkraft ligger återbetalningsti-den för en anläggning i bra läge just nu på cirka tio år och livslängden garanteras till 25+ år, men det finns exempel på anlägg-ningar som är äldre än så som fungerat felfritt och utan degradering.

Solkraft kombinerat med ett uppgra-derat och kontrollerat klimatskal ger fast-ighetsägaren en robust, långlivad och kostnadseffektiv fastighet. Intäkterna är oftast givna på förhand, så det är i låga driftskostnader som en stor vinst finns att hämta. De boende uppskattar å sin sida sannolikt den höga boendekomforten som fås i passivhus och som bonus blir deras ekologiska avtryck betydligt lägre än innan renoveringen. D

Fotnot:

För�detaljerad�information�om�pilot-projektet�i�Finnängen,�Linköping,�se��www.ppam.se.

Utvändig lufttätning mellan utfackning betong och lättbetong. Foto:�Per�Karnehed

Utvändig lufttätning. Foto:�Per�Karnehed�


upplands Väsby är ett miljon-programsområde i Upplands Väsby utanför Stockholm. I samband med en renovering av

264 lägenheter år 2011 byttes också fönst-ren ut. I stället för fogmassa användes en tejp.

Innan fönsterutbytet testades tejpen ordentligt med provtryckning och termo-grafering.

Bärande betongstommeFastigheterna är uppförda runt år 1974 med en bärande betongstomme i inner-väggar, trapphus och gavelväggar.

Fasaderna består av en träregelstomme som är monterad längst ut på betong-bjälklaget. Insidan har en gipsskiva som antagligen har en diffusionsdämpande beklädnad på baksidan.

Mellan reglarna är det monterat glasull och utanpå reglarna sitter en 4–6 mm eternitskiva. Fasaderna består av murat fasadtegel, mexisten, med en 20–30 mm luftspalt framför eternitskivan.

Vid balkonger fi nns en träpanel spikad utanpå eternitskivan istället för fasadste-nen. Under de större fönsterpartierna i exempelvis vardagsrum, är teglet ersatt av en plåtbeklädnad under fönsterpartiet ner till bjälklagskanten. Plåten är liksom träpanelen monterad direkt utanpå eter-nitskivan.

Uteluften har fritt tillträde mot trä-regelväggen bakom plåten och teglet ef-tersom luftspalten är kontinuerlig fram-för eternitskivan.

läckte längs golvlisterLuftläckaget var tydligt längs golvlister, som hade glipor mellan vägg och golvlist, och glipor mellan listen och golvbelägg-ningen.

Det förekom även kraftiga luftfl öden runt fönsterkarmens anslutning till in-

vändig tapet samt internt i fönstret mel-lan båge och karm.

Hammarbandets anslutning mot taket var generellt sett bättre tätad än väggens anslutning nere vid syllen.

mjukfog på insidanFörst planerade man att åtgärda genom att montera ner plåtbeklädnaden under fönsterpartierna och komplettera isole-ringen eller utföra ny tätning utifrån, men åtgärden bedömdes som för dålig. Luftläckaget skulle obehindrat fortsätta bakom tegelfasaden även efter en sådan åtgärd.

I stället valde man att montera de nya fönstren på ett sådant sätt att en framtida fasadrenovering kan åtgärda problemet med bristande lufttäthet på ett effektivt sätt.

Monteringen skulle ske med bott-ningslist och mjukfog på insidan för att det skulle bli en över tiden hållbar och beständig diffusionsspärr samt ett full-gott konvektionsskydd, det vill säga luft-tätning.

gjorde provtryckningInnan installationen av nya fönster gjor-des en provtryckning som mätte luftläck-age till 80 liter per sekund. Därefter mät-tes skillnaden mellan att täta med fog-massa eller med tejp.

Med fogmassa minskade läckaget med 7 liter per sekund till 73 liter per sekund. Med tätningstejpen minskade läckaget med 37 liter per sekund till 43 liter per sekund.

vill undvika fuktvandringTommy Broberg från Bygg- och glastek-nik ansvarade för fönsterbytena på Väs-byhem.

– Mitt intresse var att få ett så tätt montage som möjligt på insidan så att det

inte uppstår fuktvandring eller konvek-tion.

– Tidsåtgången minskade när vi gick över till tejp. Den kräver inte samma ren-göring som när man jobbar med fogmassa.

– Med fogmassa kunde vi inte heller få till en bra anslutning mot gipsskivans kanter som var såriga och skrovliga efter att de gamla fönstren lyfts bort. Mot trä-regeln fungerade det bra med fogmassa, men eftersom gipsskivan inte sluter tätt mot träregeln fortsatte luft att strömma in i denna lilla glipa. Med tejpen över-bryggade vi den såriga kanten och kunde ansluta lufttätheten från fönsterkarmen till insidan av väggen.

Väsbyhem ska renovera och byta föns-ter, med Tommy Broberg som ansvarig, i ytterligare 286 lägenheter under våren 2012, och fortsätter med tejp i stället för fogmassa.

Den nya lufttätningen minskar risken för att kall luft läcker in i lägenheten ge-nom det yttre klimatskalet. Åtgärderna höjer komforten för hyresgästerna och leder till ett lägre energibehov för upp-värmningen av fastigheten.

Väsbyhem har tagit principbeslut om att invändig lufttätning ska utföras när någon av följande åtgärder görs i lägenheten:

FAsAder�När�Väsbyhem�renoverade�264�lägenheter�i�ett�miljonprogramsområde�tejpade�man�i�stället�för�att�använda�fogmassa�vid�fönsterbyten.�Det�sparade�tid�och�minskade�läckaget�ordentligt,�jämfört�med�fogmassa.

tätningstejp minskadeläckage från fönsterAv bo wikström, underhållsplanerare, Väsbyhem

Bo Wikström är för närvarande chef för besiktningsgruppen och ansvarig för plane-rat underhåll på Väsbyhem. Han är timmer-man från YTH-Bygg i Haninge, och har fuktskador som specialitet.

FÖR

FAT

TA

REN


– Friläggning av betonggolv och ny isole-rad golvkonstruktion, typ GIHA-golv.

– Byte av plastmatta till linoleummatta.– Slipning av parkett.– Tapetsering i rum mot yttervägg.

skyddsremsa underlättarErfarenheterna från renoveringen i Upp-lands Väsby är att underlaget måste vara rent, torrt och fast för att tejpen ska få fäste.

En lufttätande tejp används för att täcka spalten, springan eller sprickan mot ytterväggen. Tejpen ska fästas minst 20 mm på befi ntlig vägg- eller golvyta och ska döljas med golvsockel, fönsterfoder eller tapet när åtgärden har utförts.

Tejpen som används har en delad skyddsremsa på klistersidan, en så kallad

split liner. Detta gör att montörerna kan ta bort skyddsremsan från ena halvan åt gången och verkligen trycka fast den klistriga ytan mot underlaget. Därefter viks tejpen på plats och den andra skydds-remsan tas bort och tejpen trycks fast mot den andra ytan. Detta sätt att montera tejpen passar fönsterbyte på ett bra sätt.

grannlaga jobbAtt få till ett bra montage kräver nog-grannhet. Luft läcker in genom mycket små springor vilket gör att kvaliteten på arbetet är viktigt. Därför är det viktigt att tejpen kan läggas i fl era lager där montö-rerna kan komplettera eventuella brister eller otätheter med ett nytt lager tejp ovanpå det första.

Vid montaget måste även en rörelse-

möjlighet lämnas för tejpen, eftersom väggen, golvet och fönstret rör sig olika i förhållande till varandra. Tejpen ska inte sträckas ut vid montaget, utan det ska vara mjuka, rundade kanter med fl exibi-litet. När fönstret eller dörren justeras är det en fördel om tejpen har ett fl exibelt ryggmaterial som tar upp rörelser utan att klistret belastas och drar sönder tape-ten eller lossnar från plastfolien.

Går det hål på tejpen eller om tejpen släpper från underlaget kommer hyres-gästen att märka att kall utomhusluft strömmar in genom otätheten under vin-terhalvåret.

tio lägenheter provtrycktesUnder projektets gång provtrycktes to-talt tio stycken slumpmässigt utvalda lä-genheter och tätheten var i samtliga fall lika bra som för provlägenheten. Detta tyder på att metoden är tillförlitlig och fungerar i praktiken.

Metoden att lufttäta fönsteranslutning med tejp har vad de inblandade parterna vet inte utförts i denna omfattning tidi-gare i Sverige. Med rätt typ av tejp kan metoden vara både snabbare och säkrare än traditionell mjukfogning. Genom att kontinuerligt provtrycka de utförda job-ben har Väsbyhem fått ett kvitto på att den kvalitet man beställt för fönsterbytet även har levererats. D

Inför renoveringen i ett miljonprogramområde i Upplands Väsby noterades kraftiga luft-fl öden runt fönsterkarmens anslutning till invändig tapet och internt i fönstret mellan båge och karm. Foto:�Per�Karnehed�

1. Friläggning av betonggolv och nytt flytande spånskivegolv- När betonggolvet har frilagts, ska betongen jämnas av 50 mm in från yttervägg med en

cementbunden snabbhärdande avjämningsmassa - Låt avjämningsmassan härda- Använd 3M All Weather Flashing Tape 8067 i 100 mm bredd som lufttätning- Tejpa först hörnen i väggvinkel så att det blir en tät remsa utan att snitta eller dela tejpen- Lufttätningen ska utföras 50 mm ut på anslutande innerväggar mot ytterväggen- Lufttätningen ska fästa minst 30 mm nere mot avjämningsmassan på betongplattan och sedan vikas

upp mot yttervägg så att minst 20 mm av tejpen fäster på väggen.- Tejpen ska ha full vidhäftning mot underlaget och inga luftblåsor eller glipor får förekomma- Lägg nytt flytande golv utan att skada lufttätningen- Lägg på ny golvbeläggning utan att skada lufttätningen- Montera golvsockeln så att den döljer lufttätningen

Träsyll

Befintligt betonggolvAvjämningsmassa

Flytande spånskivegolv

Lufttätning i form av tejp 3M AWFT 8067 100 mm

Golvsockel

Befintlig yttervägg med isolering och invändig gipsskiva

AB Väsbyhem Arbetsbeskrivning för lufttätning mot yttervägg vid byte av invändiga ytskikt Utgåva 2011-05-09

K a r n e h e d D e s i g n & C o n s t r u c t i o n A B • E v a s t i g e n 9 • 5 9 0 7 1 L J U N G S B R O • w w w. k d c a b . s e • m a i l : i n f o @ k d c a b . s e

Lufttätning mot yttervägg vid byte av invändiga yt-skikt.�Illustration:�Per�Karnehed


i byggbranschen finns en gammal tradition att använda en kombination av vattentäta skikt och dränerande ma-terial för att säkerställa byggnadsdelar

som är utsatta för fritt vatten. Det tydligas-te exemplet är källarytterväggen där det täta skiktet kan bestå av en asfaltstrykning eller en Platon-matta och det dränerande skiktet av dräneringsgrus, makadam eller dränerande markskivor.

Denna kombination av vattentäthet och dränering kan därför anses vara en beprö-vad lösning som, rätt utförd, fungerar väl under de mest krävande förutsättningar.

vatten rinner rakt igenomFasadsystemet StoTherm Vario D+ är upp-byggt på ovanstående sätt med en kombina-tion av täta skikt och dränerande material. Förutom en hydrofob puts innehåller sys-temet en dränerande och isolerande fasad-skiva samt ett vindtätt fuktskydd som app-liceras direkt på vindskyddsskivan. Det blir därmed ett så kallat tvåstegstätat dräne-rande fasadsystem vars uppbyggnad och funktion överensstämmer i detalj med an-visningarna i SP:s rapport ”Putsade regel-väggar” av Samuelsson och Jansson (2009).

Den dränerande fasadskivan är tillver-kad av runda EPS-kulor som limmats ihop på ett liknande sätt som dränerande mark-skivor. Det gör att skivan får en struktur som kan liknas vid en tallrik med ärtor, tömmer man på vatten så rinner det bara rakt igenom.

Den dränerande fasadskivan har däre-mot ett kraftigare lim mellan kulorna och klarar därmed de krafter som kan uppstå hos ett fasadsystem på grund av vindsuget, med mera.

skyddar stommenI systemet ingår även ett så kallat stom-skydd. Detta stomskydd består av speciella skarvtätningar för vinskyddsskivor, anslut-

ningar och genomföringar samt ett vätske-baserat membran som målas heltäckande över vinskyddsskivorna. Med en fullstän-dig applicering av stomskyddet skapas ett enhetligt membran som hjälper till att skydda hela byggnaden.

Membranet är helt luft- och vattentätt, samt diffusionsöppet (Z ≤ 20·103 s/m). Stomskyddet kan även användas som till-fälligt väderskydd för vindskyddsskivor-na upp till tre månader av byggtiden. På så sätt skyddas stommen mot regn samti-digt som byggfukten kan torka ut, med samma typ av funktion som hos exempel-vis Gore-Tex.

En av de huvudsakliga funktionerna hos stomskyddet är alltså att skydda vind-skyddsskivan mot uppfuktning av fritt rin-nande vatten. En annan funktion är att skapa ett yttre vindskydd som gör huset helt lufttätt och därmed ger förutsättning-en för tvåstegstätning av fasadsystemet, samt minskar risken för konvektionsska-dor i ytterväggens konstruktion. Se figur 1.

Den dränerande fasadskivan klistras fast och därmed riskerar inte stomskyd-det att punkteras av några mekaniska in-fästningar.

Byggklistret som används för denna applicering är cementbaserat och har en draghållfasthet som är mycket högre än-fasadskivan (> 12 ton/m2). Därför är det nästan alltid underlaget som är den svaga länken ifall något går sönder.

sekundär fuktbarriärI mitten av 1990-talet hade stora delar av Nordamerika en liknande fuktdebatt som sedermera uppstod i Sverige.

Problemen var i stort sett desamma i Nordamerika som i Sverige. Det vill säga att ytterväggar som konstruerats av ski-vor och träreglar fuktades upp av slag-regn och sedan fick kraftiga fuktskador där de inte kunde torka ut.

I Canada och norra delen av USA växte det då fram en konstruktionslösning med ”secondary moisture barrier” eller ”se-cond wrapping”. Denna typ av sekundär fuktbarriär konstrueras normalt sett med antingen en polymerduk, typ Tyvek som viras och tejpas tätt kring huset, eller med ett vätskebaserat membran som målas på vindskyddsskivorna likt ett utvändigt våtrumssystem. Tillsammans med drä-neringsspalter i eller bakom fasadisole-ringen bildar detta en slags tvåstegstät-ning som ofta föreskrivs av de lokala byggnormerna i Nordamerika.

I USA anges ofta lufttätheten för väts-kebaserade stomskydd till omkring 0,001 L/m2·s. När systemen appliceras på en konstruktion tillsammans med väl utför-da detaljer anges värdet för lufttätheten till 0,015-0,020 L/m2·s. Detta är siffror som är ungefär tio gånger lägre än de bästa värdena vi är vana vid från svenska provtryckningar.

Provtrycker två gångerÄven i Norge finns en tradition av att byg-ga med lufttäta vindskydd, vanligast är Tyvek-duk med tejpade skarvar. Solvang og Handal Bjelland (2011) beskriver i sitt

FAsAder�Både�marknad�och�byggregler�ställer�krav�på�tvåstegstätade�fasadsystem�på��hus�med�regelstommar.�I�och�med�nya�Hus�AMA�föreskrivs�även�ett�”särskilt�vind�och�fuktskydd”�vid�användning�av�dränerande�och�ventilerande�isoleringsskiva�på�lättregelväggar.

tvåstegstätat fasadsystemlåter vattnet rinna bortAv anders sjöberg, projektledare, Sto Scandinavia

Anders sjöberg är konceptansvarig för fasader och interiöra system på Sto Scandi-navia. Han är projektledare för utvecklingen inom tvåstegstätade fasadsystem och sam-ordnar den externa forskningsverksamheten.

FÖR

FAT

TA

REN



examensarbete att ”Vindsperren skal hindre anblåsning av isolasjon langs luf-tespalten og tette konstruksjonen mot luftlekkasjer”, samt att ”Den viktigste funksjonen til dampsperren er å gjøre konstruksjonen lufttett og diffusjonstett for å stoppe fuktig inneluft fra å nå ut i konstruksjonen, og for å hindre varme-tap”.

Dessa två skikt har alltså olika funktio-ner men tillsammans bildar de klimatska-lets hela lufttätning. Se figur 2.

Det förekommer att man i Norge prov-trycker byggnaden två gånger. Den första gången när bara vindspärren är på plats, och den andra gången när både vindspär-ren och ångspärren är monterade. På grund av tillkommande genomföringar och anslutningar har det visat sig att luft-tätheten i vissa fall kan försämras mar-kant mellan de två mätningarna.

lufttäta konstruktionerI samband med att fasadsystemet intro-ducerades i Sverige så provades det om-sorgsfullt på SP i Borås. Bland annat bygg-des det upp en provvägg med måtten 3 x 3 meter. Väggen utsattes för tester enligt SS-EN 12865 ”Bestämning av ytterväg-gars täthet mot slagregn vid pulserande tryck upp t.o.m. 600 Pa, procedur A”. Se figur 3.

Vid provningen fann teknikerna att plastfolien på insidan av väggen kunde avlägsnas för att bättre övervaka eventu-ella läckage. I rapporten skriver de se-dan att plastfolien saknade betydelse för

lufttätheten eftersom hela tryckfallet i väggkonstruktionen togs över stom-skyddet.

I Sverige har fasadsystemet använts sedan år 2008 och har applicerats på un-gefär 75 000 m2 fasad, i sammanlagt mer än hundra objekt. De första åren använ-des systemet främst för att säkerställa stommen på befintliga hus vid energiupp-gradering. Genom att applicera det mål-ningsbara stomskyddet på den ursprung-liga konstruktionen får man en mycket bra lufttätning av alla genomföringar och detaljer samtidigt som den ursprungliga konstruktionen skyddades mot fukt. Till och med inne i ställplatsen kring kvarsit-tande fönster kan stomskyddet applice-ras med rätt teknik.

hus som genererar överskottEn av de mer uppmärksammade energi-uppgraderingarna skedde år 2010 i Lin-köping. Då renoverades ett Myresjöhus från år 1976 med träregelstomme och skaltegelmur, Kretz (2011). För att luft-täta huset stängde man först alla öpp-ningarna till ventilationsspalten innanför

skaltegelmuren och därefter putsades teglet slätt på utsidan. Se figur 4.

Sedan applicerades Stos fasadssystem på hela huset, även på taket istället för takpapp på en tillbyggnad som gjordes. Avslutningsvis monterades ett limmat isolerat fasadsystem som förbättrade yt-terväggens U-värde och tog bort alla köldbryggor.

Idag är villan ett plusenergihus som med hjälp av solceller på taket genererar över 1 000 KWh mer än det förbrukar varje år.

dränerande isoleringFör några år sedan utvecklades en ny tek-nik för tillverkning av dränerande isoler-skivor i Sverige. Den nya tekniken gjorde det möjligt att använda ett bättre och star-kare lim för att foga ihop EPS-kulorna.

Draghållfastheten för fasadskivan som använder den nya tekniken är cirka 120 KN (12 ton/m2), vilket ska jämföras med 80 KN för normal cellplastisolering samt att dimensioneringskravet vid mekaniska infästningar av fasadsystem, exempelvis mineralull och tjockputs, endast är 1,2 KN. Limmet som används i fasadskivan är dessutom både hydrofoberande och brandskyddat, utan miljöskadliga ämnen. Detta innebär att dessa fasadskivor har goda egenskaper både vad gäller drag-hållfasthet och brandsäkerhet.

Fasadskivorna är brandklassade enligt Euroclass E och är ”svårantändliga samt

Figur 1. I en tvåstegstätad ventilerad vägg med skalmur råder samma lufttryck i ventilations-spalten som utanpå fasaden. Tryckskillnaden tas med vindskyddsskivan samt med den inre PE-folien. I en tvåstegstätad dränerad vägg med StoGuard tas hela tryckskillnaden med stomskyddet. Det uppstår därmed inga krafter som vill suga in slagregnet vid en spricka eller annan skada i konstruktionen. Skiss:�Sto�Scandinavia

Figur 2. Norge har en tradition av att använ-da både ”vindsperren” (blå linje) och ”dampsperren” (röd linje) för att skapa luft-täthet i byggnadens klimatskal. Skiss:�Merethe�Solvang�og�Anne�Sofie�Handal�Bjelland,�2011

Nya Hus AMA föreskriver ett särskilt vind- och fuktskydd för dränerande och ventile-rande isoleringsskiva på lättregelväggar. Foto:�Sto


P


självslocknande”. Det innebär i praktiken att fasadskivan bara brinner om man hål-ler en låga mot den. Om lågan avlägsnas så brinner bara de EPS-kulor upp som redan är antända.

Limmet runt kulorna fungerar som en brandvägg så att inga fler EPS-kulor kan fatta eld. Därmed slocknar fasadskivan av sig själv.

leder vatten nedåtFasadskivans horisontala skarvar är ut-formade med så kallade Interlock-kopp-lingar som har till funktion att leda vatt-net utåt.

Vid provningar på SP i Borås har den dränerande funktionen kontrollerats med hjälp av en fyra meter hög vägg. Det visade sig i de testerna att vatten som hälls in i mitten av en 80 mm tjock fasadskiva inte rinner in till vindskyddsskivan, utan håller sig i den yttre delen. Se figur 5.

Förutom att fasadskivans porsystem är dränerande så har det även till uppgift att vara tryckutjämnande, det vill säga jämna ut vindtrycket mellan in- och utsidan av fasadens regnskydd (putsen) då det blå-ser. Utjämningen mellan det tryck som vinden skapar på fasaden och trycket i luften i fasadskivans porsystem sker ge-nom öppningar i en hålad bottenlist. Bot-tenlisten sitter längst ner som en startramp för fasaden under den nedersta fasadskivan.

klarar höga brandkravStos fasadsystem har brandtestats enligt Fire 105 samt EN13823 ”Corner Test” och är godkänt för brandteknisk byggnads-klass BR1, utan begränsning på antal vå-ningar.

Eftersom Br1 är den tuffaste klassen så

innebär det att fasadsystemet är godkänt för alla typer av byggnader inklusive hotell, skolor och vårdbyggnader. Dessa byggna-der har normalt sett högre brandkrav än normala bostäder och kontor eftersom det där vistas människor med mindre god lo-kalkännedom, eller som har små förutsätt-ningar att själva sätta sig i säkerhet.

Fasadsystemet har även godkänts av lokala brandmyndigheter för energiupp-gradering på byggnader där det bor kvar människor under renoveringen. Med cell-plastisolering är detta oftast inte tillåtet eftersom de skivorna är lättantändliga och sitter oskyddade på fasaden en period innan putsen kommer på. Men med den dränerande fasadskivan ses detta inte som något problem eftersom den är svår-antändlig och självslocknande.

Fasadsystemets mekaniska egenska-per och beständighet är testade enligt europeiska normer och har EOTA-god-kännande. Det kan enkelt uttryckt liknas vid ett ”typgodkännande” som är giltigt för alla länder i hela EU.

Den dränerade fasadskivan ingår även i den första, och hittintills enda, ytter-väggskonstruktion som blivit P-märkt av SP i Borås. D

Fotnot:

Huset�i�Linköping�kan�följas�på��www.ppam.se/blog.

Referenser:Solvang M., og Handal Bjelland AS. (2011). Tett Bygg - Lufttetthet i norske nybygg. Universitetet for miljø- og biovitenskap. ÅS. Norge.Kretz M. (2011). Från miljonprogram till plusenergihus. Energi & Miljö. Nr 8, augusti 2011.


Figur 5. Den dränerande funktionen hos en fasadskiva har testats med färgat vatten. När fasaden öppnats ser man att vattnet dränerats rakt ner utan att sprida sig i sidled. Den snedskurna ”interlock-kopplingen” hos fasadskivan leder vattnet utåt i varje skivskarv. Foto:�Anders�Sjöberg

Figur 3: Provvägg under täthetsprovningar för slagregn vid pulserande tryck (0-600 Pa), utfört på SP i Borås (2008). Hela tryckfallet togs över stomskyddet, vilket innebar att plastfolien på insidan av väggen kunde avlägsnas (delvis) eftersom den saknade betydelse.�Foto:�SP

Figur 4: StoGuard används för att trygga lufttätheten och den gamla konstruktionen vid renovering av ett Myresjöhus från år 1976. I dag är villan ett plusenergihus som med hjälp av solceller på taket genererar över 1 000 KWh mer än det förbrukar varje år. Foto:�Andreas�Molin

P


glas är ett unikt byggmate-rial med egenskaper som ing-et annat material har. De mest utnyttjade egenskaperna hos

glas är att släppa in ljus, kunna förmedla en kontakt mellan ute och inne och sam-tidigt ge ett skydd mot omgivningen.

När glas används i byggnationer är det främst dessa egenskaper som är efter-frågade, men man använder också gla-sets förmåga att återspegla ljuset och omgivningen med reflektion.

utveckla teknisk kunskapAnvändandet av glas i byggnationer har ökat sedan de första fönstren montera-des på 1100-talet. Numer används glas alltmer med olika strukturella funktio-ner i byggnader, men det finns ett behov av att utveckla den tekniska kunskapen om bärande glaskonstruktioner och sprida den.

De flesta av oss har en känsla av att vid belastning av glasdelar sker plötsliga brott och att materialet inte klarar av att bära stora laster. Med ökad kunskap om glasets bärande förmåga och utform-ningar som ger ett stabilt intryck skulle denna känsla gå att förändra och det skulle ge stora möjligheter att utveckla dagens arkitektur.

materialets egenskaperNågra av glasets egenskaper är att det är ett beständigt material som kan motstå fukt och andra typer av angrepp. Det är ett känsligt material för temperaturför-ändringar och är därför inte det bästa materialet ur brandsynpunkt.

Materialets strukturella egenskaper är att det är ett sprött material. Vid be-lastning till brott spricker det utan att plastiskt deformeras. Det betyder att materialet har en sämre förmåga att klara av punktlaster än till exempel stål

och aluminium, eftersom punktlaster inte kan omfördelas över en större yta genom plastisk deformation.

Ojämnheter i ytan kan försämra gla-sets hållfasthet väsentligt. Framförallt för att ytan innehåller ett stort antal osynliga mikrosprickor och vid belast-ning kan någon av dessa bidra till brott. Detta gör det svårt att teoretiskt förut-säga glasets hållfasthet, den kan då istäl-let bestämmas med statistiska metoder.

innehåller en osäkerhetsfaktorGlasets hållfasthetsvärde är därför ing-en materialkonstant utan betraktas som ett designvärde som innehåller en osä-kerhetsfaktor.

Ett vanligt förekommande designvär-de för obehandlat sodaglas är 45 MPa i

böjhållfasthet och för härdat glas 120 MPa. Tryckhållfastheten hos glas är svår att bestämma eftersom det alltid går till brott på grund av dragspänningar men tryckhållfastheten är cirka 880 MPa.

Laborationstester har också visat att ju större prover man har, desto lägre hållfasthet har glaset. Detta eftersom en stor yta försämrar hållfastheten på grund av ett större antal mikrosprickor. Materialets hållfasthet försämras också av hur glaset är skuret och hur kanten är bearbetad.

svalnar saktaDen typ av glas som används i byggnatio-ner är flytglas, det vill säga glas som till-verkats genom att massan flyter på ett tennbad och sakta svalnar. Denna typ av tillverkning ger glaset en så slät yta som möjligt.

För att få tjockare dimensioner på gla-set kan flera lager glas lamineras ihop med hjälp av ett genomskinligt mellan-liggande lager som oftast består av poly-vinylbutyral, PVB.

härdas genom upphettningEtt sätt att förstärka glas är att härda gla-set, vilket sker genom att det färdiga gla-

glAs�Det�är�fortfarande�ovanligt�med�glas�i�bärande�konstruktioner.�Bärförmågan�hos��en�glaspelare�är�relativt�bra,�men�det�finns�risk�för�spröda�brott.�Ska�användningen�öka�behövs�eurokoder�för�hur�bärande�glaskonstruktioner�ska�dimensioneras.

eurokoder behöver tas framför bärande pelare i glasAv anny hägglöf, civilingenjör, LTU

Anny hägglöf är civilingenjör inom arkitektur, LTU. Hon arbetar som konstruk-tör på byggnadstekniska byrån i Stockholm.

FÖR

FAT

TA

REN

Förslag på hur glaspelare kan utformas. Det är viktigt med flera lager glas så inte pelaren går sönder om det yttre lagret skadas.Skiss:�Anny�Hägglöf�


set hettas upp till cirka 650°C för att sedan kylas snabbt på båda sidorna.

Under kylningen bildas tryckspän-ningar på ytan och dragspänningar i kär-nan. När glaset sedan belastas går det till brott först när dragspänningen på ytan överstiger draghållfastheten.

Bärande glaspelareEn bärande glaspelare skulle kunna ska-pa ett stort mervärde för ett rum, jämfört med att använda ett annat traditionellt byggnadsmaterial som inte släpper ige-nom ljus.

Vid dimensionering av glaspelare bör det beaktas att härdningsprocessen för glas kan bidra till viss initialkrokighet, eftersom värmning och kylning inte all-tid sker vid exakt samma tidpunkt på glasets olika sidor. Initialdeformationen för vanligt glas är väldigt låg, L /2500. Härdat glas kan få en större initialdefor-mation i härdningsprocessen, upp till L /300.

Det bör också beaktas att den givna glastjockleken kan variera något.

linjärt beteendeEftersom glas har ett linjärt elastiskt be-teende kan bärförmågan för en homo-gen glaspelare beskrivas enligt klassisk stabilitetsteori med hänsyn till lastex-centricitet och initialkrokighet. En glas-pelare dimensioneras alltid för drag-spänning trots att en pelare är utsatt för tryck. Detta beror på att glas alltid går till brott på grund av dragspänningar.

Vid dimensionering av glaspelare, där glasskivor antingen har laminerats ihop eller limmats ihop på annat sätt måste det tas hänsyn till de skjuvdeformatio-ner som kan uppkomma i limfogarna. Detta görs genom att ta hänsyn till att materialen har olika elasticitetsmodu-ler och skjuvmoduler. Det finns formler introducerade för denna typ av glas som har härletts från ”elastisk sandwichteo-ri”.

Man kan också genomföra beräkning-ar på denna typ av glaspelare genom att ta hänsyn till skjuvdeformationer vid knäckning.

Vissa förenklingar måste göras vid di-mensionering av glaspelare för att det inte ska bli för komplicerat. Det är vik-tigt att förenklingarna medför att man är på den säkra sidan och att konstruktören

är medveten om vilka förenklingar som görs och varför.

laminering ökar bärförmåganBärförmågan hos en glaspelare är rela-tivt bra i jämförelse med andra material. Begränsningen är de tunna dimensio-nerna på flytglaset. Detta leder till att man antingen måste laminera ihop flera lager glas eller bygga ihop glasskivorna på annat sätt för att höja bärförmågan.

En laminerad glaspelare med tre lager glas, 10-15-10 mm tjocka, 200 mm breda och en längd på 2,5 m klarar teoretiskt cirka 60 kN.

En limträpelare som ska ha samma bärförmåga har en tvärsnittsarea på cirka 42x315 mm dimensionerad enligt Eurocode 5. En stålpelare däremot kla-rar mycket mer last än både trä och glas. Ett VKR-rör med mindre tvärsnittsarea än de tidigare exemplen, 73x73 mm och godstjocklek på 3,6 mm, klarar cirka 73 kN beräknad enligt Eurocode 3.

I denna beräkning har glasets dimen-sionerande bärförmåga reducerats med hänsyn till osäkerhetsfaktorer för håll-fasthetsvärdet, ytans volym, och lastvar-aktighet.

Att beakta vid dimensioneringenDet som bör beaktas är glasets spröda brott, vad som händer om glaset går sön-der. Utformningen av pelaren bör vara sådan att om glaset spricker så ska det inte leda till förödande konsekvenser.

Därför är det viktigt att konstruk-

tionssystemet fungerar även utan pela-ren, eller att det finns någon typ av back-up hos pelaren. Till exempel att ha glas-lager som är helt skyddade från att ska-das.

Det är också svårt att förutse kvalite-ten hos glaset, hur initialkrokigheten är och hur ytan ser ut.

normer saknasNågra av anledningarna till att inte glas används mer i byggnader idag är att det ännu inte finns några normer, så kallade eurokoder, för hur bärande glaskon-struktioner ska dimensioneras, men det pågår arbete för att fastställa dessa.

För att användingen ska öka måste det också bli billigare att välja glas som ma-terial.

Att bygga med glas som har ett bäran-de syfte blir ofta ett mer kostsamt alter-nativ än att använda konstruktionsma-terial där det finns färdiga normer. Mycket av det som tidigare byggts har innan byggandet kontrollerats i fullska-liga tester för att säkerhetsställa att det håller vid belastning.

Det krävs också att information om hur man kan bygga med glas i bärande konstruktioner sprids till yrkesverk-samma inom byggbranschen. D

Fotnot:

Examensarbetet�”Bärande�konstruktions-element�av�glas�–�Dimensionering�och�utformning�av�glaspelare”�finns�här�http://pure.ltu.se/portal/files/34424622/LTU-EX-2011-34313155.pdf��

Bärande glaspelare kan ge en ny möjlighet till att utveckla dagens arkitektur. Skiss:�Anny�Hägglöf


diana Avasoo Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext Bildtext

FÖR

FAT

TA

REN

Rätt metod för borrning och skruvning.

kostnaderna för vattenskador skjuter i höjden. Enligt den ny-ligen publicerade Vattenska-deundersökningen, genom-

förd av Vattenskadecentrum, kostade vattenskadorna i svenska bostäder svind-lande tio miljarder kronor under förra året. Undersökningen bygger på skador som inrapporterades till försäkringsbola-gen och besiktades under år 2011.

17 procent av skadorna berodde på läckande tätskikt i badrum och duschar. En bidragande orsak var att hål borrats genom tätskikten, för att skruva upp olika typer av utrustning.

Det är känt sedan länge att infästningar i våtrumsväggar är en stor orsak till vat-tenskador.

Detta är bakgrunden till projektet med att ta fram en standardiserad våtrumsvägg.

teorin håller inteBranschens lösning har länge varit att av-råda från borrning i tätskikt. Istället re-kommenderas limning och montering med sugpropp.

Det fungerar i teorin men inte i prakti-

ken. Boende måste i många fall borra och skruva i våtrumsväggar för att infästning-en ska hålla och då saknas bra infäst-ningsmöjligheter.

Behovet av att skruva fast utrustning i väggarna ökar i takt med att allt fler äldre bor kvar i sina lägenheter och villor.

Äldre behöver vägghandtag, vägg-hängd duschpall och annat i våtrummet för att kunna bo kvar.

infästning bestäms efter behovFör att förankra handfat, toalettstolar och liknande används idag kortlingar för att på förutbestämda punkter förstärka väg-gen och göra den skruvbar. Det går inte på förhand att säga var den boende kommer att behöva ett vägghandtag, och i vilket fall skulle förberedda kortlingar för fram-tida behov kräva komplicerade relations-ritningar.

Det enda rimliga är en vägg där det går att göra infästningar överallt utan att det börjar läcka. Det saknar vi idag. Säker vat-ten får ständigt frågan från snickare, byg-gare med flera om hur en bra vägg ska byggas.

Därför tog Säker vatten initiativet till att utveckla en standardiserad våtrums-vägg och att genom laboratorieprov i full skala kvalitetssäkra konstruktionen.

Byggarna står bakomEn befogad fråga som rests är varför ini-tiativet kom från Säker vatten, som fast-ställer branschregler och auktoriserar VVS-företag. Svaret är att det ofta är våra medlemsföretag som borrar och skruvar i väggarna.

Av fredrik runius, VVS-ingenjör, Säker vatten

ny standardiserad väggför våtrum håller tätt

våtrumsvägg�Säker�vatten�har�utvecklat�en�standardiserad�vägg�för�våtrum�som�det�går�att�borra�och�skruva�i.�Väggen�är�testad�i�full�skala�och�håller�tätt.�Stabila�infästningar�behövs�i�våtrum.�En�tung�äldre�person�ska�till�exempel�kunna�häva�sig�upp�med�hjälp�av�handtag.

Fredrik runius är VVS-ingenjör och teknikansvarig på Säker vatten. Han var projektledare för SBUF-projektet att ta fram en standardiserad våtrumsvägg.

FÖR

FAT

TA

REN


.


Men syftet är att minska vattenska-dorna. Därför arbetar vi aktivt med att kvalitetssäkra konstruktioner och meto-der.

Till projektet knöts företrädare för le-dande försäkringsbolag och byggföretag. Försäkringsbolagens intresse är att minska skadekostnaderna, medan byg-garna samtidigt värnar om ett rationellt byggande och låga reklamationskostna-der. Väggen måste fungera i produktio-nen och ska helst byggas med väl beprö-vade material och metoder.

väggens konstruktionEn inledande analys lade grunden för projektet. Målet blev att skapa en så sta-bil vägg att den inte deformeras när in-

fästningar belastas, samt att prova olika fästdon för att hitta den bästa lösningen.

I det första steget konstruerades den tänkta väggen och effekterna av olika be-lastningar beräknades. Resultatet blev följande konstruktion:• Reglar 45 x 70 mm av trä eller stål.• 450 mm centrumavstånd mellan reg-

larna.• 15 mm tjock plywoodskiva över hela

väggen. Beräkningarna visade att en tunnare skiva kan deformeras. Ovanpå plywoodskivan ska våtrums-

skiva, tätskikt och ytskikt användas, en-ligt GVK:s och BKR:s kompabilitetslistor.

testades i full skalaNästa steg var att prova väggen i full skala

vid SP Sveriges tekniska provningsinsti-tut i Borås. En fyra meter hög vägg bygg-des upp i laboratoriet, för att säkerställa att konstruktionen kan användas i både ROT-projekt och nybyggnation från 2,40 m och uppåt.

Provningarna genomfördes under hös-ten 2011. Väggen testades i tre utföran-den, med två olika tätskikt. Det var folie-system och svetsad plastmatta, båda un-der kakel. Dessutom provades en vägg med enbart plastmatta.

På väggen skruvades normalt förekom-mande produkter i våtrum fast. Det var handfat, toalettstol, duscharmatur, duschvägg, utanpåliggande rör, vägg-handtag och vägghängd duschpall.

– Vi provade väggen enligt riktlinjerna för Europeiskt tekniskt godkännande, ETAG 022, andra Europeiska standarder och i några fall med tillverkarnas testme-toder, berättar Roger Davidsson, prov-ningsledare på SP.

måste klara tung personProvningen inleddes med vattenbegjut-ning i drygt fyra dygn med omväxlande varmt och kallt vatten. Därefter belasta-des alla installationer. Som exempel be-lastades toalettstolen med 409 kg och vägghandtagen med 160 kg.

Detta eftersom en våtrumsvägg måste klara att en tung person häver sig upp med hjälp av ett handtag på väggen.

Så här är typväggen för våtrum konstruerad.

Säker vatten-väggen presenterades på Nord-byggmässan 2012. I förgrunden den nya väg-gen och bakom alla som medverkat i utveck-lingen. Foto:�Janne�Näsström

Våtrumsväggen möttes av stort intresse på Nordbygg. Här presenteras den av Säker vattens VD Thomas Helmerson, till vänster.�Foto:�Janne�Näsström

P


Våtrumsväggen byggdes upp i full skala i SPs laboratorium. Foto:�Janne�Näsström

Före och efter belastning mättes av-ståndet till golv. Skillnaden visade hur mycket väggen hade deformerats.

Pluggar deformerarEfter belastningen upprepades vattenbe-gjutningen i ytterligare fyra dygn.

Slutligen revs väggen för att kontrol-lera läckor. Kartonggips är känt för sin fuktuppsugande förmåga och användes som indikator bakom tätskiktet.

Slutsatsen är att själva väggen är till-räckligt stabil. Deformationen blir så li-ten att tätskiktet håller tätt runt infäst-ningarna. Läckor orsakades dels av an-vända fästelement, dels på grund av hur fästmassan påfördes.

Två viktiga iakttagelser gjordes, vilka är tillämpliga även inom andra områden:

• Två typer av pluggar provades. Det var expanderplugg och gipsankare. Båda deformerade väggen.

• Den vanliga metoden att borra genomgående hål, trycka i tätmassa och skruva fungerar inte. Tätmassan följer med skruven och hamnar på väggens baksida. Samma sak händer med pluggar.

Det bästa visade sig vara vanlig VVS-skruv som alla VVS-montörer har i sin

verktygslåda. Beräkningar visar att den till och med är överdimensionerad. I kombination med väggens konstruktion sitter den stabilt och håller tätt.

rätt metod att borraRätt metod för borrning visade sig vara att bara borra genom ytskiktet och tätskikt. Därefter lägger man på tätmassa och slut-ligen får skruven borra sig igenom våt-rumsskiva och plywoodskiva. Tätmassan stannar kvar och tätar.

Säker vatten-väggen kan redan idag be-skrivas med hjälp av AMA. Svensk bygg-tjänst har medverkat i projektet och kom-mer att publicera konstruktionen.

Våtrumsväggen ska även tas upp i branschregler Säker Vatteninstallation.

Ingen kan tvingas att använda den framtagna konstruktionen, men nu finns en standardiserad våtrumsvägg där labo-ratorieprover visar att den håller tätt, även när man borrar och skruvar i den på rätt sätt.

håller tättVäggens framtid beror på om byggföreta-gen väljer att använda konstruktionen. Fyra av dem har redan ställt sig bakom Säker vattenväggen. Det är Peab, JM, NCC och Skanska.

– Branschen har i många år brottats

med luddiga och motstridiga besked om hur våtrumsväggar ska byggas. Nu finns en konstruktion som fungerar generellt och som vi vet håller tätt, säger Anders Nilsson, teknisk chef på Skanska nya hem. D

Fotnot:

Den�standardiserade�våtrumsväggen�utvecklades�med�stöd�från�Sveriges�bygg-industriers�utvecklingsfond,�SBUF.

Håltagning är en stor anledning till läckor genom tätskikt i våtrum. Foto:�Janne�Näsström

Vattenbegjutningen av väggen pågick i över åtta dygn, för att säkerställa att alla infäst-ningar höll tätt. Foto:�Janne�Näsström

Alla installationer utsattes för rejäla belast-ningar för att säkerställa att väggen inte de-formeras. Här ett vägghandtag som belasta-des med 160 kg. Foto:�Janne�Näsström

Med genomborrade hål drar skruvarna med sig tätmassan, som hamnar på skruvens spets. Foto:�Janne�Näsström

Testade pluggar deformerade väggen och tätningsmassan följde med skruvarna. Foto:�Janne�Näsström


Klart godkänt enligt Göran Wahlström och styrelseledamoten Veronica Almholt. Per Håkans-son skymd bakom påskriset. Foto:�Mikael�Zancotti

Buffén uppskattades. Michael Spångberg väntar på sin tur. Foto:�Mikael�Zancotti�

Styrelseordförande Urban Tjernström och Bert Lambeck, Uppsala, lägger upp.�Foto:�Mikael�Zancotti

Årets stämma gick av stapeln i Halmstad. Foto:�Mikael�Zancotti

sBr-stämman i halmstad

SBR-stämman inleddes med trevlig samvaro på hotell Mårtensson. Foto:�Mikael�Zancotti�Fredagkvällens välkomstparty med buffé. Foto:�Mikael�Zancotti


Fotnot:

SBRs�förbundsdirektör�Magnus�Jansson�informerar�om�vad�som�avhandlades�på�2012�års�förbundsstämma�i�kommande�nummer�av�Husbyggaren.

Hans Magnusson från Stockholmsavdelning-en. Foto:�Mikael�Zancotti

Björn Hellberg, känd från På spå-ret, berättade om trakten. Foto:�

Mikael�Zancotti�

Årsstämman hölls under lörda-gen och följdes uppmärksamt av deltagare från Malmö. Foto:�Mikael�Zancotti

Fundersamma miner under års-mötet.�Foto:�Mikael�Zancotti

Inte riktigt den riktiga, utan imi-tatören Jan Wolfhagen. Foto:�Mikael�Zancotti

Hallandsavdelningens ordförande Michael Maddison utbringade en skål. Foto:�Mikael�Zancotti�

SBRs standard. Foto:�Mikael�Zancotti

Förbundsdirektör Magnus Janson föredrog. Foto:�Mikael�Zancotti

Magnus Janson och Björn Weslien i sam-språk. Foto:�Mikael�Zancotti

Jan Wolfhagen tackades efter sitt framträ-dande av Louise Helleklev Bengtsson och Michael Maddison. Foto:�Mikael�Zancotti

SBRs styrelseordförande Urban Tjenrström. Foto:�Mikael�Zancotti


tidigare i Husbyggaren (nr 2, 2011) har Foyen uppmärksam-mat problemet med bygglovets laga kraft.

Om kommunen i sin handläggning av bygglovet slarvar med formaliakraven kring vem som har rätt att få yttra sig innan beslut fattas eller vem som har rätt att ta del av beslutet när det väl är fattat,

leder det till att bygglovet inte vinner laga kraft gentemot de personer som har för-summats sin rätt.

Dessa kan således överklaga beslutet med hänvisning till formaliafel – hur lång tid som helst efteråt.

Detta för med sig negativa konsekven-ser för dem som, i tron om att allt är rätt och riktigt, uppfört sin byggnad i enlighet med lovet och långt senare kan få lovet överklagat och i värsta fall också upphävt.

vållar otrygghetSituationen som beskrivs är tyvärr inte alltför ovanlig och vi som yrkesverksam-ma jurister kommer ofta i kontakt med situationer där just detta har hänt.

När det drabbar enskilda privatperso-ner i form av stoppade bostadsbyggen är situationen extra allvarlig då det vållar stort obehag och otrygghet under lång tid innan frågan kan få en slutgiltig lösning i domstol.

Frågan löstes halvvägsDenna fallgrop uppmärksammades tidigt

och redan innan nya PBL trädde ikraft infördes därför ändringar om kungörelse av bygglovsbeslut för att råda bot på pro-blemet. Dock löstes bara frågan halvvägs då formaliafel under beslutsprocessens gång fortfarande leder till att bygglovet inte vinner laga kraft.

Det är angeläget att sökanden av ett bygglov kan och vågar känna tilltro till det beslut som ges och att denne sedan kan förlita sig på att prövande myndighet har skött handläggningen på ett korrekt sätt.

Det är inte den enskildes uppgift att kontrollera myndighetens handläggning och att själv behöva förvissa sig om att alla regler följs, vilket vi också som yrkesverk-samma ser exempel på.

Blir separat processSom garant för en korrekt myndighetsut-övning fi nns förvisso möjligheten till ska-destånd om skador uppkommer för en enskild vid så kallad vårdslös myndig-hetsutövning. Detta regleras i skade-ståndslagen och är tillämpligt på alla fall av myndighetsutövning.

Dock blir det en separat process som, likt alla processer i domstol, är förenade med risker och kostnader. Något som kan vara synnerligen betungande för en en-skild att föra.

Även om situationen med ett i efter-hand upphävt bygglov på grund av for-maliafel är typiskt sett en sådan där ska-deståndsansvar uppkommer för kom-munen, är det inte självklart att varje

enskilt fall aktualiserar ett sådant an-svar.

Det blir därför alltid nödvändigt att göra en individuell bedömning, något som den enskilde sällan kan hantera utan hjälp av en jurist. Detta medför givetvis kostnader som den enskilde får stå för.

har laga kraft-regelI jakten på förslag på konstruktiva lösning-ar vänder vi blicken mot grannlandet Nor-ge som också har fått en ny plan- och bygg-lag: plan- og bygningsloven, på norska.

Mycket är likt i den norska lagstiftning-en, men vissa saker skiljer. Exempelvis har norrmännen valt att lösa ovan nämn-da problem genom en laga kraft-regel som ger att bygglovsbeslut vinner laga kraft efter tre månader, oavsett formalia-fel eller ej.

Den sakägare som fått sin rätt försum-mad genom formaliafel kan sedan begära så kallad uppresning, på svenska kallas det för återställande av försutten tid. Det vill säga att man ges en ny tidsfrist att ge sina synpunkter på bygglovet. Dock krävs det för att meddelas uppresning att sak-ägarens yttrande skulle komma att på-verka utgången av beslutet, det fi nns alltså en tröskel här.

vinner laga kraftUtöver detta tillkommer sedan en regel om att alla bygglovsbeslut vinner laga kraft när ett år har gått från det att beslu-

Juridik�Inför�att�nya�plan�och�bygglagen�fi�rade�ett�år�1�maj�2012�passar�det�bra�med�en�kommentar�kring�barnsjukdomar�och�hur�de�yttrar�sig.�Särskilt�angelägen�är�frågan�om�bygglov�kan�vinna�laga�kraft�eller�inte,�något�som�vållar�praktiska�problem�för�i�synnerhet�privatpersoner.�

Av sara sjöholm, biträdande jurist, Foyen Advokatfi rma, caterina carreman, biträdande jurist, Foyen Advokatfi rma och roar r. lillebergen, advokat, Føyen Oslo

§ §§§ §§

§ §§

vad kan vi lära av norgenär det gäller nya PBl?


tet meddelades. Efter ett år finns det såle-des ingen möjlighet längre att riva upp besluten, oavsett om den försummade sakägarens yttrande skulle ha påverkat beslutet eller ej.

Ett förbehåll ska göras för att kommu-nen förvisso har möjligheten att på eget initiativ upphäva ett bygglov som är ogil-tigt, även efter att ett år har förflutit. Dock visar praktiska erfarenheter att det används väldigt sällan.

ta lärdom av norgeVid en jämförelse mellan svensk och

norsk rätt blir det tydligt i detta samman-hang att den svenska och den norska lag-stiftaren har valt olika perspektiv för vil-ket intresse som primärt skyddas. I Sve-rige är skyddet för de utomstående, sak-ägarna som påverkas av ett meddelat bygglov, starkare än i Norge där man istäl-let värnar om skyddet för den som har meddelats ett bygglov.

Det är givetvis önskvärt att skapa en balans mellan dessa intressen, så långt det går. Att det, som i Sverige, går att över-klaga bygglov väldigt långt i efterhand på grund av formaliafel utgör en för stor

tyngdpunkt mot omgivningens intresse. Det hela leder till att skyddet för sökan-den av bygglovet urholkas på ett sätt som skapar otrygghet för enskilda.

Naturligtvis är det viktigt med en lag-stiftning som ger skydd för båda sidornas intressen, men konsekvenserna av avväg-ningen måste också vara rimliga och inte luta för mycket åt något håll. I denna del är vi därför beredda att ge segerpokalen till Norge och samtidigt uppmana den svenska lagstiftaren att ta lärdom från norrmännen. D


våren är på intåg och den nord-iska kvällen blir bara längre. Morgonsolen på kontoret på-minner om sommaren som är på

väg och att det finns ett behov av ett bra solskydd för att skapa en behaglig arbets-miljö.

När jag sitter på ett av projekteringsmö-tena så pratar vi om gestaltningen av fasa-den och egenskaperna på glaset som på-verkar slutkunden.

Frågan är vilket mål projekt har gällande dagsljus? En olämplig design kan göra att det direkta solljus som släpps in i byggna-den ger problem med skarpt dagsljus och överskottsvärme.

Att utforma en tillfredsställande inom-husmiljö, genom att släppa in en optimal mängd solljus för uppvärmning under de kalla årstiderna, är också direkt relaterat till utformningen av byggnadens öppning-ar.

Ljuset påverkar även byggnadens ener-giförbrukning, i termer av uppvärmning och kylning, samt behovet av artificiell be-lysning.

hur ska processen se utEtt väldesignat utrymme med rätt använd-ning av dagsljuset har sina fördelar, som till exempel förmågan att skänka användaren komfort och tillfredsställelse. En optime-ring av gestaltningen kan även ge en mini-mering av byggnadens initiala konstruk-tionskostnader.

Frågan är hur arbetsprocessen kommer att se ut?

En angelägen detalj när man ska ta fram en BIM-modell är att de involverade dis-ciplinerna samarbetar. När det sitter ett halvdussin kollegor så finns många åsik-ter och i värsta fall så får den ökända kol-legan ”någon” lösa det.

Själv har jag grubblat under en längre tid över hur beräkningarna och arbets-

processerna kan se ut med moderna verk-tyg.

Analys spikar byggnadens formÄmnet är relativt stort, så jag ska koncen-trera mig på solens påverkan på en bygg-nad, inte på inneklimatet och energin. Sol-analys är en avgörande faktor för att få fram en bra gestaltning i ett skede.

Analysen bör vara den inledande under-sökningen, eftersom den hjälper till att fastställa byggnadens form. Byggnadens form måste självklart fastställas innan man kan göra några bra inneklimat- och energi-simuleringar.

väg in indirekt solljusLite bakgrund om solstrålning och indi-rekt solstrålning:

De strålningsparametrar man använder är primärt molnfri himmel, när man beräk-nar solrelaterade belastningar. För att göra en bedömning av byggnadens prestanda krävs uppgifter om solstrålning för bygg-nadens fasad från samtliga riktningar; där-

för bör uppgifter om solstrålning finnas tillgängliga för de riktningar som gäller för byggnaden.

Det finns riktlinjer hur en beräknings-process för solstrålningen för en byggnads alla riktningar och tidsperioder kan göras. De flesta beräkningsprocesser kan bara tillhandahålla data baserade på antagan-det om en molnfri himmel, vilket inte gäl-ler större delen av tiden.

olika modeller ger olika resultatNär man önskar miljöklassa en byggnad så träder solvärmelaster in som en indikator för byggnadens energianvändning och dagsljus vid värdering av inneklimatet. Det går att välja mellan olika matematiska be-räkningsmodeller och i vissa fall kan detta hjälpa till att generera extra poäng, exem-pelvis inför certifiering med Leed. Detta har skapat akademiska diskussioner hur man ska förhålla sig, då det finns olika mo-deller och det därmed går att få olika resul-tat.

Det finns andra delar man också bör be-akta, exempelvis att simuleringarna oftast inte tar hänsyn till lokala förhållanden och värmegenomgång via strålning mellan ob-jekten och deras omgivning.

simuleringar av ljusEn trend jag ser mer och mer av är man re-dovisar olika solstudier i projekten, vilket är glädjande. Det som tidigare tog veckor görs idag på några dagar.

Det har också tillkommit olika typer av verktyg som ger information om dagsljus och artificiell belysning. Några av de enk-laste verktygen är inbyggda i arkitektens basmjukvara som Autocad, Arcicad, Mi-crostation eller Revit. Sedan finns det fri-stående produkter som ger noggrannare resultat.

Det som bekymrar mig är att dessa enk-la inledande analyser ger en otrolig visuell

it Bim�Hur�ska�beräkningar�och�arbetsprocesser�för�att�analysera�hur��ljus�ska�släppas�in�i�en�byggnad�se�ut?�Det�finns�över�tre�hundra�simuleringsprogram�att�välja�mellan.�Vanligen�krävs�det�tre�till�fem�program�för�att��presentera�en�byggnads�samlade�prestanda.�Av marko granroth, uppdragsledare, Sweco

solljusets instrålning avgör byggnadens prestanda

Figur 1. Figuren visar solstrålens väg, både för det direktpenetrerande ljuset och för det reflekterande ljuset. Strålens väg följdes un-der olika tidpunkter, en viss dag på året, med målsättningen att få in så mycket re-flekterande solljus som möjligt i byggnaden, samtidigt som man ville undvika direkt sol-ljus.


information. Man glömmer lätt att det bara är antaganden.

För att få en förståelse av byggnaden krävs det mer än knapptryckning. Det krävs att man tar hänsyn till exempelvis uppgifter om färgåtergivningsindex, spek-tralfördelning och ultraviolett innehåll. Och byggnadens form måste självklart ta hänsyn till att orienteringen, fönstrens pla-cering, fönsterytor, fönstermaterial och solskydd kan ändras baserat på resultat från solanalysen.

mörk yta lockar inteEn fråga som uppkommer ibland är hur gestaltningen påverkar hyresvärdet för golvutrymmet. Fastighetsägaren önskar få in så mycket naturligt ljus som möjligt för att minimera ”mörka ytor”.

Dessa mörka ytor är mindre attraktiva och genererar mindre hyresintäkter. WC-grupper, kapphall och kopiering är lämp-liga i dessa ytor. Det finns ett standardin-dex på 300 lux för en arbetsplats och det behövs även ett riktvärde för mörka ytor.

I beräkningar för kunder har vi antagit att värden för det naturliga ljuset under 100 lux, beaktas som mörka ytor.

Genom dessa nya verktyg går det att vi-sualisera vilka ytor som är mörka ytor, ytor som är attraktiva samt ytor som har så stor solinstrålning att det krävs extra kyla.

inget linjärt sambandDen ovanstående idén stödjer hypotesen att få in så mycket naturligt ljus som möjligt i byggnaden. Naturligt ljus kan användas i varierande ljusstyrka, färg och riktning för att hjälpa personerna i byggnaden att

orientera sig om tid på dygnet och väder-leksförhållandena utomhus.

Man kan dock inte räkna med att dags-ljuset ska kunna lysa upp inomhusmiljön, det vill säga det behövs artificiellt ljus även dagtid.

utgår ifrån fallstudierFörhållandet mellan naturligt ljus och ar-tificiellt ljus är inte linjärt. Rent praktiskt kommer mer naturligt ljus inte att sänka elenergiförbrukningen. Därför blir kopp-lingen mellan dagsljus och artificiellt ljus ganska komplicerad, många faktorer måste tas hänsyn till, inklusive uppvärm-nings- och kylningsbelastning, elenergi-förbrukning, problem med skarpt dags-ljus samt välbefinnande kontra tristess.

Vissa simuleringsprogram använder modeller för användarbeteenden, som ska förutsäga hur användare interagerar med de personliga styrenheterna (som på/av av ljus eller öppna/stänga solskydd och föns-ter). En begränsning är att algoritmen ba-seras på ett par fallstudier och utgår ifrån några specifika aktiviteter, vilket gör att modellen inte kan används generellt för alla typer av simuleringar.

Vissa simuleringsprogram använder självstyrt dagsljus för att avgöra hur många timmar per år som artificiellt ljus krävs. Andra system tar hänsyn till varierande väderförhållanden, medan några förutsät-ter molnighet året runt.

Energiberäkningar är viktiga, men vi

Figur 2. Perspektivet av fallstudien, med solens väg under dagen och omgivande byggnader. Simuleringen visar solens rörelse för varje timme; uppgifter som kan tas fram för varje dag på året och alla platser på jorden.

Figur 3. Fasaden återger delar av en solana-lys. Bilden visar genomsnittligt antal soltim-mar mot fönstren under året. Den här funk-tionen ger en bild av mängden direkt solpe-netrering, som används när man ska jämföra olika lösningar. Härigenom fick man möjlig-het att justera solskydden baserat på resul-taten av de interna nivåerna för naturligt ljus. En sådan här analys kan vara mycket användbar vid jämförelse mellan alternativa solskydd eller fönstertyper.

Figur 4. Figuren till vänster användes för att visa vilka utrymmen på sjätte våningen som har under 300 lux. Figuren till höger är ett komplement, för att klienten ska få rätt perspektiv på analysen. Härigenom fick man möjlighet att justera solskydden baserat på resultaten av de interna nivåerna för naturligt ljus.


En fråga som uppkommer ibland är hur gestaltningen påverkar hyresvärde för golvutrymmet,

fastighetsägaren önskar få in så mycket naturlig ljus som möjlig för att minimera ”mörka

ytor”. Dessa mörka ytor är mindre attraktiva och genererar mindre hyresintäkter, WC grupper,

kapphall, kopiering är lämpliga i dessa ytor. Det finns ett standard index på 300 lux för en

arbetsplats och det behövs ett riktvärde för mörka ytor. I beräkningar för kunder har vi antagit

att värden för det naturliga ljuset under 100 lux, beaktas som mörka ytor. Genom dessa nya

verktyg går det att visualisera vilka ytor som är mörka ytor, ytor som är attraktiva samt som

har så stor solinstrålning att det krävs extra kyla.

Figur 4 till vänster användes för att visa vilka utrymmen på sjätte våningen som har under 300 lux.

Figuren till höger är bara ett komplement, för att klienten ska få rätt perspektiv på analysen.

Härigenom fick man möjlighet att justera solskydden baserat på resultaten av de interna nivåerna för

naturligt ljus.

Den ovanstående idén stödjer hypotesen att få in så mycket naturligt ljus som möjligt i

byggnaden. Naturligt ljus kan användas i varierande ljusstyrka, färg och riktning för att hjälpa

personerna i byggnaden att orientera sig om tid på dygnet och väderleksförhållandena

utomhus. Dock kan inte räkna med att dagsljuset ska kunna lysa upp inomhusmiljön, det vill

säga det behövs artificiellt ljus även dagtid. Förhållandet mellan naturligt ljus och artificiellt

ljus är inte linjärt. Rent praktiskt kommer mer naturligt ljus inte att sänka elenergiförbrukning.

Därför blir kopplingen mellan dagsljus och artificiellt ljus ganska komplicerad, många

faktorer måste tas hänsyn till, inklusive uppvärmnings- och kylningsbelastning,

elenergiförbrukning, problem med skarpt dagsljus samt välbefinnande kontra tristess.

En fråga som uppkommer ibland är hur gestaltningen påverkar hyresvärde för golvutrymmet,

fastighetsägaren önskar få in så mycket naturlig ljus som möjlig för att minimera ”mörka

ytor”. Dessa mörka ytor är mindre attraktiva och genererar mindre hyresintäkter, WC grupper,

kapphall, kopiering är lämpliga i dessa ytor. Det finns ett standard index på 300 lux för en

arbetsplats och det behövs ett riktvärde för mörka ytor. I beräkningar för kunder har vi antagit

att värden för det naturliga ljuset under 100 lux, beaktas som mörka ytor. Genom dessa nya

verktyg går det att visualisera vilka ytor som är mörka ytor, ytor som är attraktiva samt som

har så stor solinstrålning att det krävs extra kyla.

Figur 4 till vänster användes för att visa vilka utrymmen på sjätte våningen som har under 300 lux.

Figuren till höger är bara ett komplement, för att klienten ska få rätt perspektiv på analysen.

Härigenom fick man möjlighet att justera solskydden baserat på resultaten av de interna nivåerna för

naturligt ljus.

Den ovanstående idén stödjer hypotesen att få in så mycket naturligt ljus som möjligt i

byggnaden. Naturligt ljus kan användas i varierande ljusstyrka, färg och riktning för att hjälpa

personerna i byggnaden att orientera sig om tid på dygnet och väderleksförhållandena

utomhus. Dock kan inte räkna med att dagsljuset ska kunna lysa upp inomhusmiljön, det vill

säga det behövs artificiellt ljus även dagtid. Förhållandet mellan naturligt ljus och artificiellt

ljus är inte linjärt. Rent praktiskt kommer mer naturligt ljus inte att sänka elenergiförbrukning.

Därför blir kopplingen mellan dagsljus och artificiellt ljus ganska komplicerad, många

faktorer måste tas hänsyn till, inklusive uppvärmnings- och kylningsbelastning,

elenergiförbrukning, problem med skarpt dagsljus samt välbefinnande kontra tristess.


får inte glömma bort att göra solanalyser när vi ser på fasaden och väljer fönster, då den är en betydelsefull faktor när man försöker skapa en helintegrerad och opti-mal gestaltning.

inget program klarar alltSvaret på vilket program man ska använ-da är inte enkelt. Det finns över tre hund-ra simuleringsprogram och det finns inte ett program som klarar allt, det krävs från tre till fem program för att lyckas presen-tera byggnadens samlade prestanda.

Figur 6 visar på en möjlig arbetspro-cess med olika mjukvaror för att bestäm-ma nivåerna i en byggnad. Min förhopp-ning är att den ger en förståelse för att det är viktigt att tidigt i BIM-projekt bestäm-ma vilka discipliner som bör bli involve-rade och hur arbetsprocessen ska läggas upp.

traditionell samordningMitt råd blir att arkitekter väljer ett enk-lare program som hjälper till med att be-stämma dagsljuset och möjliggör visuali-sering via objektbaserade verktyg; att ar-tificiell belysning bestäms av belysnings-ingenjören eller en arkitekt som har ljus som specialitet; samt att samarbete inleds med beräkningsingenjören för innekli-mat- och energiberäkningar.

Det är viktigt att tidigt bestämma vilket U-värde fönstret ska ha, solenergitrans-missionen (ST-värdet), solfaktor (g-vär-

det), samt att se över hur mycket mörk yta det blir i byggnaden.

Om det handlar om större fönsterpartier bör man överväga om det krävs en ingenjör som är specialist på glaspartier, så att in-fästningar och uppbyggnaden av glaspar-tiet blir lätt att montera under byggskedet och underhålla i förvaltningsskedet.

Personligen tror jag att vi fortfarande

behöver lite traditionell samordning i nå-got år till för att lyckas. Vi bör växla fokus från programvara till hur vi bör arbeta till-sammans med de moderna verktygen.

Själv ser jag fram emot fint flygväder, önskar er alla en härlig sommar och många soltimmar. Glöm nu inte bort solanalyser-na i nästa projekt! D

Figur 5. Dagsljus och artificiellt ljus, olika programvaror. Figuren till vänster är från Ecotech, figuren i mitten är ur programmet Radiance, figuren till höger är från Relux. Genom att ange ett specifikt datum och ett klockslag och uppge väderleksförhållanden (soligt, mulet eller molnigt), kan man simulera faktorer som luminans, belysning och bländningsindex etcetera.

Vissa simuleringsprogram använder modeller för användarbeteende, som ska förutsäga hur

användarna interagerar med de personliga styrenheterna (som på/av av ljus eller öppna/stänga

solskydd och fönster). En begränsning är att algoritmen baseras på ett par fallstudier och utgår

ifrån några specifika aktiviteter, vilket gör att modellen inte kan används generellt för alla

typer av simuleringar. Vissa simuleringsprogram använder självstyrt dagsljus för att avgöra

hur många timmar per år som artificiellt ljus krävs. Andra system tar hänsyn till varierande

väderförhållanden, medan några förutsätter molnighet året runt.

Figur 4 Dagsljus och artificiellt ljus, olika programvaror. Figuren till höger är från Ecotech, figuren i

mitten är ur programmet Radiance, figuren till höger är från Relux. Genom att ange ett specifikt

datum och ett klockslag och uppge väderleksförhållanden (soligt, mulet eller molnigt), kan man

simulera faktorer som luminans, belysning och bländningsindex etc.

Energi beräkningar är viktiga, men vi får inte glömma bort att göra solanalyser när vi ser på

fasaden och väljer fönster, då den är en betydelsefull faktor när man försöker skapa en

helintegrerad och optimal gestaltning.

Rendering Rendering Visualisering

Luminance False Color Illuminance False Color Illuminance & Radiance

Figur 6. En schematisk figur av simuleringsprocessen för bestämning av dags- och artificiell belysning. Validering mot energi- och inneklimatprogram, för att se att värdena är rimliga.

P


Form & teknik�Vad�händer�när�en�byggnad�går�från�en�djärv�idé��till�att�bli�en�fungerande�verklighet?�Hur�skapas�en�helhet?�En�helhet�där�varje�enskild�del�kan�omformas.�En�verklighet�som�är�stadd�i�ständig�förändring�kräver�system�som�medger�avvikelser,�förändringar�och�kompromisser.�Av andreas falk, [email protected]

en byggnads gränser kan ofta de-finieras som fasader, takytor och i viss varierande utsträckning fönsteröppningar, vilka allt som

oftast fylls med transparenta material, företrädesvis glas.

Begrepp som klimatskal tar ett hel-hetsgrepp kring hela byggnadens fysiska gränser, i ett konstruktivt hänseende finns skalkonstruktioner som ett liknan-de helhetsgrepp om konstruktionen som volymsbegränsande form, och i den fritt formade arkitekturen vänder projekt ut och in och ut på byggnadsdelarna.

Men vad händer med byggnaden i över-gången från djärv idé till fungerande verklighet? Och vad krävs för att uppnå denna i form av en fungerande helhet?

utmanar sinnetDet är inte det mest avancerade byggpro-jektet som står att finna, inte det mest iö-gonfallande, inte det mest komplicerade, men det utmanar sinnet. Det uppfördes 1993–98 så det är redan relativt gammalt, och många projekt har levererats både av UNStudio, som skapade Möbius Huis i nederländska Het Goi, och andra kontor runt om i världen sedan dess.

Utmaningen ligger förstås till en bör-jan i visionen om själva Möbiusbandet, vars geometri innebär att det bara har en enda sida, som vilken genom sin vridning utgör båda sidorna av bandet på en gång i en kontinuerlig loop, som i figur 1.

Det är i efterföljden av projekt som Mö-bius Huis som den digitala utvecklingen gått långt vidare och en punkt där den konstaterats utgöra en andra vändpunkt för byggandet. En utställning på Pina-kothek der moderne München år 2010 tog som utgångspunkt referenser till den till USA utvandrade Konrad Wachsmann, som år 1959 skrev boken ”Wendepunkt im Bauen” där han diskuterade förutsätt-

ningarna för och konsekvenserna av det industrialiserade byggandet.

en andra vändpunktI utställningen ”Wendepunkte in Bauen – von der Seriellen zur digitalen Arkitek-tur” sammanställdes modeller av bygg-nadsverk från mitten av 1800-talet fram till samtida verk, från den ryske ingenjö-ren Vladimir Shukhovs gridshell-kon-struktioner till museiprojekt av Frank Gehry.

Därmed utvärderades på nytt kvalite-ten hos nyckelprojekt i den sena arkitek-turhistorien, med vilken den samtida ar-kitekturen bör låta sig mätas och jämfö-ras.

Jämför man i retrospektiv effekterna av serieproduktionens införlivande inom byggsektorn med de digitaliserade grund-förutsättningarna för byggandet av idag, så kan det konstateras att såväl seriepro-duktion som digital arkitektur inte bara potentiellt gör byggandet mer ekono-miskt utan även öppnar upp för möjlighe-ter till helt nya levnads- och boendebe-tingelser.

mängder av kreativa utmaningarKrav som denna utveckling ställer på byggproduktionen gäller precision, kon-sekvent hanterade detaljer och förmåga till innovation vid överförandet från mo-dell till verklighet.

Häri ligger en hel oändlighet av krea-tiva utmaningar för alla professioner, från installationstekniker, ventilationsinstal-latörer, arkitekter, plåtslagare, glastill-verkare och konstruktörer, till elektriker, styr- och reglertekniker och dito utveck-lare, snickare och oräkneliga underleve-rantörer. Med flera.

Det handlar om att ständigt bryta ny mark och utveckla sin syn på vad som är byggbart. Men vad kan användas som

måttstock, riktlinje och målbild för det som hör framtiden till?

Att inte känna kundens behov Vid en workshop kring uppdateringen av den nationella forskningsagendan för träsektorn i Stockholm i april talades om kundens förväntade behov år 2020. Dessa skulle tas som utgångspunkt för formule-ringen av utvecklingsområden och po-tentiella forskningsprojekt inom de trä-relaterade näringarna.

Men vad vet vi egentligen – vad kan vi veta – om dessa framtida kunder? Vad kan vi egentligen veta om förhållanden som råder då?

”Snabba, torra, materialeffekti-va och precisa industriella bygg-processer med en hög grad av pre-fabricering har visat sig ekono-miskt fördelaktiga.”

”Träbaserade konstruktionsme-

toder anses generellt som byggan-de med litet kolfotavtryck och er-känns för detta av samtliga större klassificeringssystem.”

– Allt byggnadsmaterial återanvänds till 100 procent?

– Raka bananer föredras framför böjda? – Var och en programmerar sin bostad

före frukost? – 69 procent av Nordeuropas befolk-

ning förespråkar förnybara energikäl-lor?

De senare profetiorna, de utanför citat-tecknen, är fritt fabulerade här och nu i en medvetet raljant ton. Det är klart att år 2020 inte är så långt in i framtiden, så det är inte överdrivet svårt att föreställa sig den generella kundens behov om åtta år.

Men tiderna förändras stadigt och vad vi garanterat kan veta är i realiteten gan-

varje del i en helhetkan omformas


ska lite, eftersom trender, agendor och förutsättningar kan förändras mycket fort.

Det viktiga är att vi tar fasta på vad som ser hållbart ut i vårt perspektiv här och nu, styr utvecklingen så gott vi kan i en ur vårt perspektiv hållbar riktning och ändå lämnar tillräckligt stort utrymme för kor-rigeringar av kursen efter hand. Att vi tar på oss rollen som rådande föräldrar som planerar sina barns uppväxtförhållanden och ändå inte cementerar våra visioner.

Till viss del kan det tvärtom handla om att inskärpa i oss själva vikten av nytän-kande och innovation. Nytänkande och innovation som kreativ pro-blemlösning kan genom att ideligen praktiseras, övas in och göras till en för-måga och ett fram-gångskoncept, som vi som föräldrar sedan kan lära våra barn.

system och verklighetI byggnadsverk där väggar blir tak och golv blir yttertak och vägg sätts självfallet lösningar för isolering, undvikande av köldbryggor, konstruktivt brandskydd, akustiklös-ningar och så vidare på prov.

Geometriskt komplexa byggnader blir problemkomplex där lösningen på en problemställning kan skapa flera andra problem i en till synes oändlig sekvens. Å andra sidan lämnas fältet fritt för att tän-ka utanför boxen och för möjligheterna att hitta geniala svar som löser alla pro-blem.

omdefiniera tolkningarDet som kan läras av Möbius Huis är att vi behöver vara beredda att omdefiniera våra tolkningar och tillvägagångssätt när det gäller byggandet och dess förutsätt-ningar, vi behöver vara innovativa, stän-digt innovativa, och ifrågasätta vad vi gjort och gör så att vi så snart som möjligt kan gå vidare till något bättre, och som om vi spelade en kanon av Bach kan komma tillbaka till utgångspunkten för ett andra varv, men på en högre, mer utvecklad och erfaren nivå. En erfarenheternas och kunskapens utvecklingsspiral in i framti-den.

Det är viktigt att inte fastna i mönster

och förutfattade meningar om djupt ro-tade och invanda system.

System är till för att appliceras på en verklighet, och den verkligheten är stadd i ständig förändring, varför också syste-men måste medge avvikelser och föränd-ring, kompromisser med den fysiska, fak-tiska kontexten.

kompromissernas tidSkal är konstruktionstyper, som till sin form följer lastförutsättningarna och

därmed effektivt förmedlar krafter inom sitt tvärsnitt. Om man öppnar upp ett skal, blir kanterna kring öppningen svaga zoner som behöver förstärkas, för att kraftlinjerna inte ska hamna utanför kon-struktionen. Men för en funktionell bygg-nad för vardagligt utnyttjande så krävs för det mesta öppningar i en eller flera former och sålunda får man kompromis-sa med konstruktionen och välja en något mer omständlig konstruktiv lösning.

Klimatskal är uppbyggda av ett stort flertal material, komponenter och ele-ment, alla med olika förutsättningar rö-rande exempelvis fukt och orientering, olika egenskaper rörande exempelvis isolering.

Även geometrin och arealen av bygg-nadens exteriör påverkar byggnadens klimatfunktion, men alla byggnader kan rimligen inte ges exakt den form som vore den optimala i förhållande till lokalkli-matet. Sålunda blir även klimatskalet en kompromiss.

Den fritt formade arkitekturen realise-ras vid sitt uppförande genom att ta fysisk form i material, element, konstruktion och detaljer. Material, element, kon-struktionslösningar och detaljer kan an-passas till viss del till en på förhand given form, men arkitekturen får ändå i det långa loppet den form som de fysiska och tekniska parametrarna medger. Så blir också arkitekturen en kompromiss.

en unik potentialDet har många gånger sagts, till förban-nelse, att varje byggprojekt är unikt och

att det är detta som skiljer byggindu-strin från bilindustrin, och där-

med, mer eller mindre under-förstått, försvårar dess ef-

fektivisering. Det hävdas tid efter annan förvisso även det motsatta, när det argumenteras för förde-larna med systematise-ring av byggandet.

Men det intressanta i denna betraktelse är innova-

tionspotentialen i en industri där varje objekt måste hanteras

som mer eller mindre unikt. Då varje applikation kräver en ny lösning infinner sig ju kravställningen som en ständigt ut-manande språngbräda, för nya avstamp in i framtiden, där den aktivt kreative professionelle aktören ständigt förnyar både sig själv och sin omgivning.

tillbaka till utgångspunktenSer man sedan till helheten, ser man till sammanhanget och den synergi som möj-liggörs när alla delar av en byggnad stän-digt omprövas och utformas för optimal funktion i det sammanhang som den unika byggnaden i sig själv utgör, så är alla delar just delar av en helhet fullt möjlig och benägen att omformas nästa gång.

Jag följer pappersremsans yta med blicken, uppåt, inunder, ut igen och ner, uppåt, över, inunder och ner och kommer tillbaka till utgångspunkten på möbius-bandet och reflekterar över ut- och in-vändandets mångbottnade innebörd. D

Referenser:

http://www.unstudio.com/projects/mobius-house

Figur 1: En enkel pappersmodell av ett så kallat Möbiusband. Foto: Andreas Falk


Byggbranschen har till delar betraktats som mindre seriös, och gör väl det till viss del fort-farande. TV-program som

”Fuskbyggarna” medverkar till att för-stärka denna vrångbild. Mycket seriösa och kunniga hantverkare blandas med sådana som absolut inte borde finnas inom branschen.

För en beställare kan det vara svårt, nästintill omöjligt, att skilja dessa från varandra. Vem ska man välja för ett upp-drag?

ger hjälp att väljaVår del av byggbranschen, tak- och tät-skiktsbranschen, ”taktäckarna”, har i högsta grad, och på goda grunder, kunnat gå in under ovan beskrivna betraktelse-sätt. Det har inte funnits några tydliga skiljelinjer mellan den ena eller den an-dra aktören.

Tak- och tätskiktsföretagens egen branschorganisation, TIB, har därför valt att bidra till att ge beställarna ett verktyg till hjälp att välja rätt entreprenör för sitt uppdrag: TIB-medlemskapet.

dokumenterad utbildningNär det är svårt att sålla ut seriösa mon-törer, får till slut alla dåligt rykte. Dåliga takläggare ger alla en stämpel av okun-nighet och dåligt lagda tak ger även de tekniska lösningarna dåligt rykte – att ett papptak inte håller.

För kunden har det inneburit en osä-kerhet både för att det kan bli dåligt gjort men även för andra faror som är förknip-pade med tätskiktsmontering som brand-risken.

Lösningen, för att både lyfta hantver-ket som det innebär att lägga tak och för att kunna sålla ut dessa kunniga hantver-kare är enligt min mening en dokumente-rad utbildning!

Jag såg tidigt behovet av välutbildade montörer och även svårigheten att hitta dem till mitt eget företag. Jag tog därför på 1980-talet tag i att utbilda dem själv, inom mitt företag. Jag satsade både tid och pengar på utbildningarna, för att jag trodde att det var enda vägen. Något som visade sig gynna både mig och andra före-tag i branschen som tack vare det kunde anställa montörer med rätt utbildning.

tiB ställer kravSamma inställning tog jag med mig in i TIB, där jag nu varit ordförande i flera år. Enda sättet att upprätta en sund bransch, där kunden lätt kan hitta en seriös entre-prenör och känna att arbetet vilar i trygga händer, är att ha en kvalitetsmärkning, en auktorisation, som innebär att företaget besitter all nödvändig kunskap om både hantverket och de regler och villkor som ett företagande kräver.

År 2006 tog vi därför beslut om att det skulle krävas mer av ett företag för att vara medlem i TIB, mer än att bara vara verksam inom branschen. Vi upprättade nya medlemskrav som skulle säkerställa kunskap hos såväl företagsledningen som hos montörerna. Det handlar främst om krav på genomförda utbildningar, men även om att ha en ekonomi i balans, pap-persarbetet i ordning och goda referen-ser.

Anpassade kurserVi startade utbildningar för montörer och företagsledare, utvecklade anpassade kurser i Heta Arbeten och sammanställde eget utbildningsmaterial för tätskikts-montörer.

Kvaliteten på både utbildningarna och kursmaterialet har varit så bra att Svens-ka brandskyddsföreningen har godkänt våra kurser i Heta Arbeten som underlag för certifikat i Heta Arbeten och våra

montörsutbildningar har fått så gott ge-nomslag hos BYN att kursmaterialet nu ges ut av Hermods och ingår i den natio-nella yrkesutbildningen för tätskikts-montörer på gymnasier och yrkesskolor.

satsar långsiktigtMånga väljer ett medlemskap i TIB för att stärka sin identitet som seriös entrepre-nör. Men en del väljer att stå utanför och samlas då i den grupp där även kortsiktigt tänkande och mindre nogräknade aktö-rer finns.

Vissa, och ett allt större antal, TIB-medlemmar väljer att ytterligare förstär-ka och tydliggöra bilden av sig som seriö-sa och långsiktigt agerande entreprenö-rer. Detta genom att söka TIB-auktorisa-tion.

De flesta medlemsföretagen satsade tid och pengar från start och nya medlemmar har sett till att utbilda sig själva och sin personal för att möta medlemskraven.

Alla medlemmar hoppade däremot inte på tåget när de nya medlemskraven skrevs in. Eftersläntrarna fick till en bör-jan dispens – viljan kanske fanns men verkligheten gjorde att utbildningen av den egna personalen eller att själv gå en kurs i juridik inte blev av. Efter några år började däremot vissa medlemmars ovil-ja utkristallisera sig.

hittade lösningarFör att hjälpa gamla medlemmar över den sista tröskeln ägnade vi förra året åt att ringa och prata med varje enskilt företag som inte levde upp till de nya stadgarna. Vi kunde då diskutera vari svårigheten låg, göra en plan och hitta lösningar. Framför allt handlade det om att planera in utbildningstillfällen som passade dem.

Insatsen uppskattades och gav resul-tat. De allra flesta är nu på banan och kom-mer att ha utbildat sin personal och sig

deBAtt�För�att�skapa�en�seriös�bransch�som�kunder�kan�lita�på�har�TIB��Takentreprenörerna�satsat�på�utbildning.�Varje�medlemsföretag�ska�bevisa�att�både�ledning�och�montörer�har�relevant�kunskap.�Annars�riskerar�man�att��uteslutas.�Hittills�har�sex�företag�åkt�ut.Av ulf wernquist, ordförande, TIB takentreprenörerna

verktygen finns för att hittaseriösa takentreprenörer


själva innan året är slut. Men några för-höll sig fortsatt i tillbakalutat läge.

oseriösa sållas bortDen första mars i år tog styrelsen därför det tuffa beslutet att utesluta dessa med-lemmar. Inte för att de är oseriösa aktörer på marknaden, utan för att de inte kan visa prov på sin kompetens.

Sedan dess har nu sex företag uteslu-tits, kanske står fl er på tur. Vi har även fått fl era nya ansökningar om medlemskap, men det går inte att säga om det har med våra skärpta medlemskrav att göra.

årlig revideringNästa steg är nu att vidareutveckla den auktorisation som vi etablerade för några år sedan. Auktorisationen kräver, utöver

m e d l e m s k r av e n , bland annat att man varje år kan komma med referenser som styrker att man är seriös och aktiv på marknaden.

Auktoriserad tak- och tät-skiktsentreprenör är alltså inte något man blir vid ett tillfälle utan det är en kvalitets-märkning som revideras och förnyas varje år.

Behöver du en takentreprenör? Hitta ett TIB-anslutet företag nära dig genom

att gå in på tib.se. Där fi nns Sveriges se-riösa entreprenörer samlade! D

m e d l e m s k r av e n , bland annat att man


Sölvesborg får ett nytt land-märke. Ett bygge pågår av en bro som när den står färdig i oktober 2012 blir en av Euro-pas längsta gång- och cykel-broar. Den spektakulära arki-tekturen kommer att lysas upp av ett ljusspel som blir ett landmärke för Sölvesborg.

Ljussättningen ska på olika sätt förstärka brons konstruk-tion visuellt och göra den lät-tillgänglig. Det sker bland an-nat genom att variera och an-passa belysningen efter dyg-nets och årstidernas rytm. Ljussättningen är tänkt att ef-ter mörkrets inbrott refl ektera ljuset i vattnet och ge bron och dess omgivningar ett trolskt sken. Kraven på ljussättning-en är höga och den ska vara

både energieffektiv och bländ-fri.

Den 756 meter långa bron sammanfogar den nya stads-delen Ljungaviken med Söl-vesborgs stadskärna. D

Samstämmig forskning har vi-sat att undervikt är betydligt farligare för äldre personer än övervikt. En studie vid Sahl-grenska akademin, Göteborgs universitet, visar nu att även midjemåttet är förknippat med ökad dödlighet hos äldre. Äldre med stort midjemått har högre dödlighet än de med smal midja.

En internationell grupp som innefattar forskare från Sahlgrenska akademin har sammanfört uppgifter från to-talt 30 vetenskapliga studier med målet att kunna kartlägga riskfaktorer kopplade till död-lighet hos personer mellan 65 och 74 år.

Den omfattande studien, som publiceras i International Journal of Epidemiology, vi-sar att äldre män och kvinnor som har ett stort midjemått löper ökad risk att dö – fram-för allt i kardiovaskulära sjuk-domar – oavsett om deras BMI är normalt, lågt eller högt.

Resultaten, som kontrolle-rats för rökning och ålder, byg-ger på en femårig uppföljning av över 32 000 män och 25 000 kvinnor från mer än tio länder.

Ett ohälsosamt stort midje-mått defi nieras enligt studien som över 102 centimeter hos män och över 88 centimeter hos kvinnor. Enligt resultaten var ett midjemått på 132 centi-meter hos män och 116 centi-meter hos kvinnor kopplat till en generellt ökad dödsrisk i både cancer, hjärtsjukdom och respiratoriska sjukdomar.

– Man vet sedan tidigare att midjemåttet har ett starkt samband med rubbningar i socker- och fettomsättningen i kroppen. De här resultaten ger ett gediget underlag för att midjemåttet är en viktig faktor som fortsätter att ha stor bety-delse för hälsan även hos äld-re, säger professor Annika Ro-sengren vid Sahlgrenska aka-demin. D

Regeringen har beslutat att förändra villkoren för statliga kreditgarantier för att bygga bostäder. Takbeloppet har höjts till 16 000 kronor per kvadratmeter och den övre beloppsgränsen på två miljo-ner kronor per lägenhet har tagits bort.

I och med beslutet kan sta-ten medverka till lån för bo-stadsbyggande även i delar av landet där marknadsvärdet av bostaden är lägre än byggkost-naderna.

– Vi måste göra det lättare att bygga nya hus överallt i

Sverige, även på landsbygden, säger bostadsminister Stefan Attefall.

– Problemet är att mark-nadsvärdet på många ställen är lägre än byggkostnaderna, och då är det svårt för många att få lån från banken. Med hjälp av högre statliga kredit-garantier kan byggprojekt starta som annars fått kalla handen. För vissa byggherrar är också statliga kreditgaran-tier en ingång till vidare bank-fi nansiering, förklarar Stefan Attefall. D

lysande landmärke

stort midjemått fara för hälsan

Noterat

Valvbågar lyser upp lång bro.

Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn inom bygg pågår för fullt sedan drygt ett år tillbaka. 4 700 inspektioner har hittills genomförts. En första uppfölj-ning visar att de gör stor nytta. Störst behov av förbättringar har gymnasieskolornas bygg-program.

Fortfarande ligger byggsek-torn högt i olycksfallsstatisti-ken. Perioden 2008– 2011 in-träffade drygt en dödsolycka i månaden; 50 personer inom bygg fi ck sätta livet till. Av de närmare 6 000 som drabbades av en allvarlig olycka under samma period (mer än 14 da-gars sjukfrånvaro) var 12 pro-cent unga, högst 24 år.

Bristfälliga arbetsmiljö-kunskaper under yrkesutbild-ning och praktik kan vara en bidragande orsak till att unga är överrepresenterade i olycksfallsstatistiken. Nästan samtliga av de hundra skolor som hittills besökts behöver förbättra sin undervisning.

− Kunskap om riskerna och hur man arbetar säkert är livs-viktigt för alla som är verk-samma inom byggsektorn, sä-ger Håkan Olsson, avdelnings-chef vid Arbetsmiljöverket.

Med satsningen, som pågår ytterligare halvtannat år, tar Arbetsmiljöverket ett samlat grepp om arbetsmiljöarbetet inom bygg. Alla delar av bygg-kedjan fi nns med, från yrkes-utbildning och projektering till etablerad byggarbetsplats.

− Det handlar mycket om at-tityder, säger Håkan Olsson. Därför behöver alla arbetsmil-jöansvariga även på yrkesut-bildningarna vara goda före-dömen och driva på för en hög riskmedvetenhet.

Närmare 2 200 inspektio-ner har genomförts av mindre byggföretag med upp till 20 anställda.

Besöken har oftast skett ute på byggarbetsplatsen. En ma-joritet, drygt 2/3-delar, behö-ver förbättra sina kunskaper.

− Många saknar helt enkelt ett fungerande arbetsmiljöar-bete, säger Håkan Olsson. Gör först, och tänker sen. De skyd-dar sig inte mot riskerna för fall, som kan få förödande kon-sekvenser. Och de har dålig koll på problem som ligger bakom vanliga arbetssjukdo-mar som damm, buller och inte minst tunga lyft och dåli-ga arbetsställningar. D

insikt om risk i byggjobb bör öka

Blir lättare bygga i glesbygd


BYGGLEVERANTÖRER

www.takcentrum.se

Unika tätskiktsystem för

plana • låglutande • branta • gröna tak

TAKCENTRUM

www.gnf.euTel: +46(0)144-314 09Fax: +46(0)144-314 29

Mobil: +46(0)705 556 576

Vi utför komplettaVi utför komplettaVi utför komplettabullerskärms- bullerskärms- bullerskärms- entreprenader entreprenader entreprenader

Försäljning av Försäljning av Försäljning av Planta BullerskärmarPlanta BullerskärmarPlanta Bullerskärmar


BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

en riktig stegewww.scando.se

Beräknings-program för

murverk

www.murma.se

ISODRÄN AB - Rörvägen 42136 50 JORDBRO

Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58e-post: [email protected]: www.isodran.se

• Snabb uttorkning • God värmeekonomi• Torr grund • Låg totalkostnad• Varm grund

Fuktsäkrar husgrunder!

EUROTAK ABSpjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 [email protected] www.tata-tak.com


BYGGLEVERANTÖRER

Sid3 M Svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17Abetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37Blücher Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslagBrave System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51Byggkeramikrådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61Eurotak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33Foamglas Nordic . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .43HAKI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51Hunton Fiber . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5Industri & Byggmetall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55Ivarsson Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31Kingspan Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Knauf Danogips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45Nordan Kvillsfors . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15Layher . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7Lättklinkerbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31Metsä Wood . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33Minera Skiffer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67Mätforum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9

SidNordic Waterproofing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4:e omslagParoc Panel Systems . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1:a omslag, 2Per Wikstrand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21Plannja. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .59Rheinzink Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39Safety Respect . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51SK Tuote OY . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19Solarlux Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39SP Trä . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27Svensk Våtrumskontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19Takcentrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22T-Emballage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1Trebolit AB (Nordic Waterproofing AB). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21Ventisol Brandventilationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7Via Con . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22Vison . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67Weland Stål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5Xella Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Djursholmsvägen 62 [email protected] 183 52 Täby

Annonsörer

Marknadsnytt

AB Karl Hedin Sågverk lanse-rar en vindskiva som är en vi-dareutveckling av Bergslags-panelen. Vindskivan är fa-briksmålad två gånger och ändspontad.

Skivan tas ur samma del av stocken som Bergslagspane-len, vilket ger få och små kvis-tar. Den finns initialt i 420 cm och i 22x145 och 22x170.

Virket är torkat till 16 pro-cents fuktkvot. D

AB Karl Hedin 070-241 70 15 [email protected]

För många villaägare är ytter-dörren främst en fråga om ut-seende. Men gamla eller felak-tigt installerade dörrar kan vara energitjuvar.

Nu lanserar Jeld-Wen den nya serien lågenergidörrar Arc tic som minskar husets en-ergiförbrukning och miljöbe-lastning. De är testade enligt Europa-standarden och har godkända U-värden mellan 0,59 och 0,72, beroende på hur stor glasöppning som önskas.

Samtliga ytterdörrar är CE-märkta och följer EU-standar-den EN 143551-1 för U-värdes-

beräkning. De är utrustade med bland annat hakregellås, bakkantsförstärkning och för-stärkt säkerhetsbleck. D

Jeld-Wen [email protected]

Ecophon introducerar Eco-phon Master Rigid; ett slagtå-ligt akustiktaksystem optime-rat för att förbättra ljudmiljön för lärare och elever i klass-rummet.

Master-Rigid består av flera komponenter, däribland Ecophon Master Rigid som är en stöttålig klass A absorbent, för att sänka den allmänna ljudnivån, och Ecophon Mas-ter Extra Bass, en lågfrekvens-absorbent som installeras

ovanpå akustiktaket för att möta Svensk ljudstandards krav på absorption vid 125 Hz, vilket ökar taluppfattbarhe-ten.

Master-produkterna är ba-serade på Ecophons glasull 3RD Technology som består av växtbaserat bindemedel och mer än 70 procent återvunnet glas. D

Ecophon +46 42 17 97 43 [email protected]

Fabriksmålad vindskiva

energibesparande dörr

dämpar ljud i klassrum

Med hjälp av trådlös teknik in-dikerar Ruukki smart roof för-ändringar i snöbelastningen och rapporterar dem. Ruukki smart roof kan monteras på både nya och gamla tak där man har använt Ruukkis bä-rande högprofilerade takplåt.

En sändare på undersidan

av takplåtarna upptäcker för-ändringar i snöbelastningen. Sändaren skickar data om de ändrade förhållandena per ra-dio till en anslutningspunkt, som vidaresänder data tråd-löst till tjänsteleverantörens server.

Ruukki smart roof lämpar sig för industri-, affärs- och lo-gistikfastigheter samt offent-liga byggnader som flygplats-terminaler och sporthallar. D

Ruukki Sverige +46 10 78 78 451 [email protected]

varnar för snö på tak

Tyco Fire Protection Products har öppnat ett nytt center i Mölndal för att utbilda instal-latörer, entreprenörer, kon-struktörer, brand- och sprink-leringenjörer som arbetar med brandskydd.

Utbildningarna inkluderar automatiska sprinklersystem,

gassläckning, skumsläckning, mekaniska och rillade rörled-ningslösningar, och om hur man utformar och underhåller ett brandskyddssystem. D

Tyco Fire Protection Products +44 (0) 161 925 4700 [email protected]

utbildar om brandskydd


Marknadsnytt

Det biologiska avloppsre-ningssystemet ACT Natural är ett fullt ut kretsloppsbaserat system som inte behöver slam-tömmas regelbundet och som inte behöver kemikalier för att fylla sin funktion.

Systemet är långtidstestat av institutet för jordbruks- och miljöteknik i Uppsala och

uppfyller kraven för hög skyddsnivå. D

Alnarp Cleanwater Technology AB+46 40 46 26 [email protected]

system som renar avlopp

Närmare hälften av anmälda arbetssjukdomar under år 2010 berodde på upprepad belast-

ning och tunga lyft. Att hantera tunga byggmaterial, som tradi-tionella betongtakpannor, kan bidra till förslitningsskador för bygg- och takarbetare.

Icopals designade taksystem Decra väger en sjättedel av den traditionella betongpannan. Några kvadratmeter kan bäras under armen, vilket innebär ett säkrare takarbete utan tunga lyft och otympliga format.

Takpannan består av en formstabil plåtstomme som be-lagts med fl era lager korro-sionsskyddande material av aluzink, epoxy och polyester. Ytan är belagd med stengranu-lat med ett toppskikt av akryl som bindemedel. D

Icopal073-625 74 [email protected]

Isolering för innertak som samtidigt är ljudabsorberande är en nyhet i Rockwools sorti-ment. Produkten heter Rock-orbit och har bland annat satts in i den nya tennishallen som byggs i Växjö.

Materialet förenar två funk-tioner: isolering och ljudupp-tagning, i en och samma pro-

dukt. Produkten har försetts med ett ytskikt så att skivorna kan fungera som innertak. Rockorbit kan fås med tre olika ytskikt: svart, vit eller alumi-nium, och fi nns i 50–195 milli-meters tjocklek. D

Rockwool 036-570 52 10

takpanna som skonar ryggen

isolering absorberar ljud

Bostiks monteringslim har fått en ansiktslyftning. Använda-

ren får tydliga fakta om egen-skaper och konkret informa-tion om produktens hållfast-het.

Gruppen monteringslim har förstärkts med Maxi Bond X-treme med 210 ton/m2 i hållfasthet och snabbt monte-ringshugg. DBostik AB042-19 50 00

Grunden för ett fackmässigt resultat i våtrumsarbetet är rätt förutsättningar, rätt mate-rial och rätt utförande i enlig-het med branschreglerna.

Golvbranschens Våtrums-kontroll, GVK, har uppdaterat listorna med godkända fäst-massor, ”fi x”, när plastmattor utgör tätskiktet under kakel eller klinker i våtrum.

Sedan mars 2012 krävs ett förnyat skriftligt intyg från le-verantören för att produkten ska vara godkänd för avsedd användning. GVKs lista base-

rar sig på intygen från leveran-törer av fästmassa. D

GVK och Golvbranschen070-326 05 [email protected]

hållfast monteringslim

listar godkända fästmassor

KONSULTERANDE INGENJÖRER

ESKILSTUNA

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44

Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna

• BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt?Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 GöteborgTelefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

Mårtensson Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

&

BKN - KONSULTBYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27421 31 V. FrölundaTel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

e-post: [email protected]

HELSINGBORG

Besiktningar: entreprenad- renoverings-och överlåtelsebesiktningar

Byggskadeutredningar

e-post: [email protected]

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Gudmundson Byggråd AB

Domaregatan 1 C • 256 59 HelsingborgTel 042-18 19 10

HELSINGBORG

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

LUND

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.comVitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS [email protected] - 510 104 70


KONSULTERANDE INGENJÖRER

STOCKHOLM

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17 183 30 TäbyVäxel 08-638 23 30Fax 08-768 23 70 [email protected]

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

STOCKHOLM

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurvaTel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00WWW.TQI.SE

STOCKHOLM

UMEÅ

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45Genvägen 14 fax 018-37 06 83740 30 BJÖRKLINGEE-mail: [email protected]

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.Fönsterkonsult

Kontakta

Tel 08-580 321 [email protected]

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

VÄSTERÅS

NITRO CONSULT ABBox 32058, 126 11 Stockholm

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivningPlanering och projektering av berg och markanläggningar

Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys,

Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB,

Kontrollplan, Instrumentuthyrning,Utbildning och Träning

Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg


Nytt�från�SBR

KansliSBR�Byggingenjörerna�(Svenska�Byggingenjörers�Riksförbund)Folkungagatan�122,�116�30�StockholmTel:�08-462�17�90,�E-post:�[email protected]��Hemsida:�www.sbr.seStyrelseordförande:�Urban�Tjernström,�011-18�01�95Förbundsdirektör:�Magnus�Janson,�08-462�17�97Medlemsärenden:�Ingrid�Rung,�08-462�17�92Kurser:�Carina�Eriksson,�08-462�17�93,�Kamilla�Björk,�08-462�17�94Expertgrupper�och�e-handel:�Carina�Eriksson,�08-462�17�93Ekonomi:�Uno�Rydholm,�08-462�17�96Juridik:�Foyen�Advokatfi�rma�AB,�08-506�184�00Försäkringar:�SBRs�försäkringsservice,�08-661�68�98Bokhandel:�Svensk�Byggtjänst,�www�byggtjanst.se

FörbundsstyrelsenUrban�Tjernström,�Norrköpingsavdelningen,�ordförandeVeronica�Jensen,�Malmöavdelningen,�vice�ordförandeLars�Bengtsson,�KalmaravdelningenMarie�Fägerman,�NorrbottensavdelningenRoger�Johnson,�Stockholmsavdelningen�Björn�Selling,�Stockholmsavdelningen�Ulf�Sönegård,�SkaraborgsavdelningenNils�Wittgren,�Göteborgsavdelningen

nya medlemmarHans Anekrans, byggingenjör, Sweco Management AB, StockholmBörje Enblom, egen företagare, No:1 Besiktningar AB, StockholmKarl Frisell, projektledare, Klövern AB, NorrköpingMichael Karlsson, markpro-jektör, Markcon AB, SkövdeStefan Kindbladh, projektledare, SBA Elektriska AB, SundbybergRasmus Langer, byggledare, Projektidé AB, UppsalaPär Larsson, egen företagare, B:f Pär Larsson, HelsingborgPehr Lundström, egen företagare, Collage Arkitekter AB, SkellefteåAnders Nilsson, egen företagare, NBA Teknik, VingåkerTommy Olsson, VD, I & T Olsson AB, UppsalaAnders Post, egen företagare, AGD Bygg- och förvaltnings AB, TorslandaLars Sjögren, byggnads-entreprenör, Interealia AB, Norrköping

Rickard Sjölin, byggtekniker, Ricto Zon & Effekttorkning, SundsvallPiotr Sobieszek, projektledare, Piotsan Bygg, Saltsjö-BooStefan Svensson, sales manager, Husets Bästa, BåstadPatrick Söder, byggingenjör, Arne Lorentzon AB, SkövdeJocke Thulin, egen företagare, JT Exploatering AB, VendelsöFredrik Westerlund, projektle-dare AB, Bostaden i Umeå, UmeåJonny Wilhelmsson, egen företa-gare, Wcon, GustavsbergHans Östlund, egen företagare, Bygglängtan AB, Västerås

Nya anslutnaÅza Henriksson, ÄlvsjöBakhtiyar Koyi, UppsalaRonnie Nilsson, KristianstadJohannes Nordgaard, StockholmGustav Nordgaard, FarstaVictor Wallén, Uppsala

SBR Byggingenjörerna Bildades�1951�och�är�en�ideell�yrkesor-ganisation.�Förbundet�har�2800�med-lemmar� i� 27� lokalavdelningar.� SBR�utvecklar� och� marknadsför� medlem-marnas�kompetens�och�bevakar�deras�intressen.� SBR� erbjuder� bland� annat�utbildningar,� expertrådgivning,� men-torskapsförmedling�och�kollegiala�kon-takter.�Medlem�får�använda�den�skyd-dade�titeln�Byggingenjör�SBR.�

FörbundsverksamhetenRymmer� utöver� medlemsverksamhet�information�och�rådgivning�till�allmän-heten�samt�ett�öppet�sökregister�över�SBR�byggingenjörer.�SBR�avger�remiss-yttranden�och�samverkar�med�myndig-heter� vid� utformning� av� lagar� och�regelverk�och�annat�av�intresse�för�för-bundet.� SBR� representerar� Sverige� i�det� europeiska� samarbetsorganet�AEEBC�och�samverkar�med�systerorga-nisationer�i�Norden.�

LokalavdelningarnaArrangerar� kurser,� seminarier,� med-lemsträffar� och� studiebesök� mm.� De�har� också� kontakter� eller� samarbete�med� högskolor,� kommuner� och�branschaktörer�inom�sitt�område.�

SBRs ExpertgrupperSamlar�expertis�inom�entreprenadbe-siktning,� överlåtelsebesiktning� och�kontrollansvar�enl�PBL.�De�ansvarar�för�ämnesbevakning,� specialistutbild-ningar,� kvalifi�cerad� rådgivning� och�symposier,� och� medverkar� i� utveck-lingen�av�teknik,�marknad�och�lagstift-ning.� Byggingenjörer� som� uppfyller�vissa�krav�kan�ansluta�sig�till�grupperna.�

Kurser & UtbildningarSBR� erbjuder� vidareutbildningar� för�exempelvis� projektledare,� entrepre-nad-� respektive� överlåtelsebesikt-ningsmän� och� kontrollansvariga� enl�PBL�(dessa�kurser�leder�även�till�certi-fi�ering).� Därutöver� ett� 20-tal� övriga�kurser�i�bland�annat�teknik/metodikre-laterade� områden.� Många� kurser� är�öppna�för�icke�SBR-medlemmar.

Företagsanpassade kurserSBR�erbjuder�företagsanpassade�kurser�för� företag� och� andra� aktörer� inom�bygg-�och�fastighetssektorn.�Kurserna�skräddarsys�enligt�beställarens�önske-mål.

FörsäkringarMedlemmar�kan�teckna�förmånliga�och�särskilt�anpassade�försäkringar�via�SBR�Försäkringsservice,� som� kontors-� och�konsultansvarsförsäkringar� respektive�sjukvårdsförsäkring�inkl�liv�och�olycks-fall.�

HusbyggarenÄr� SBRs� branschtidning� där� forskare,�arkitekter,�jurister�och�annan�expertis�skriver�initierat�för�byggingenjörer�och�andra�i�branschen.�Husbyggares�utges�7�ggr/år�och�sprids�i�11�300�exemplar�i�främst�Sverige�men�även�Finland.�

BLI MEDLEMFör�medlemskap�krävs�byggingenjörs-examen� eller� motsvarande.� Man� kan�vara�basmedlem�eller�plusmedlem�eller�ansluta�sig�som�student.�Mer�informa-tion� och� ansökningsformulär� fi�nns� på�www.sbr.se/bli-medlem

rabatt på facklitteratur

Beställ facklitteratur och

handböcker direkt från Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procent rabatt!

Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig.

Glömt din rabattkod?

Ring SBRs kansli, 08-462 17 90



Preliminärt program den 17/10-25/10 och 24/10-1/11:Onsdag: Avresa från Göteborg, Köpenhamn eller Stockholm.

Torsdag: Ankomst till Kapstaden. Svensktalande guide möter på flygplatsen. Stadsrundtur med lunch före incheckning på hotellet som ligger på gångavstånd till trevliga butiker och restauranger. Välkomstmiddag med afrikanska specialiteter.

Fredag: Guidad heldagstur till Cape Town Stadium och kåkstäder med intressanta projekt inom miljö och samhällsplanering. Lunch enligt Xhosa-stammens matkultur.

Lördag: Guidad tur söderut med stopp vid bl a Chapman´s Peak, Godahoppsudden, Cape Point och Boulder´s Beach med dess pingvinkoloni. Rundvandring med lunch på vingård i Cape Dutch-stil.

Söndag: Förmiddagen fri för egna aktiviteter som kan ägnas åt besök på Afrikas vackraste träd- gård Kirstenbosch eller bad, golf och shopping. Avresa till Johannesburg. Gemensam middag i Melrose Arch.

Måndag: Guidad heldagstur med lunch till intressanta byggprojekt i Johannesburg och omgiv- ningarna.

Tisdag: Efter frukost avfärd till safarihotellet. Lunch och information om safariparken. Safari i skymningen och därefter gemensam middag under Afrikas stjärnhimmel.

Onsdag: Gryningssafari följd av frukost. Utcheckning och avresa.

Torsdag: Ankomst Göteborg, Köpenhamn och Stockholm på förmiddagen.

Hotell:I Kapstaden: Protea Hotel Victoria Junction nära restauranger och Waterfront.I Johannesburg: Protea Hotel Melrose Arch. Designhotell i trevlig miljö.I safariparken Pilanesberg: Sheppard´s Tree Game Lodge med pool.

Pris:29 000 kr/person. Priset inkluderar ovanstående program med måltider exklusive måltidsdrycker, flyg med SAS/South African Airways från Göteborg, Köpenhamn eller Stockholm samt del i tvåbäddsrum inklusive frukost. För enkelrum tillkommer 6 800 kr. Avbeställningsskydd vid akut sjukdom: 795 kr.

Bokning: Vid beställning av resan faktureras anmälningsavgiften 5 000 kr/person. Slutbetalning skall ske senast en månad före avresa. Sista anmälningsdag: 31 maj. Antalet platser är begränsat.

Anmälningsblankett och ytterligare information kan hämtas på www.style.se/sbr.

Sydafrika nästa

Intresseanmälan SBRs resa till Sydafrika 2012

Upptäck regnbågsnationen! Sydafrika är ett storslaget land, med en intressant historia och en fantastisk natur. Sydafrika erbjuder fantastiska möjligheter att komma nära Afrikas vilda djur i deras naturliga miljö.

Byggverksamheten sjuder i landet. Allt från större anläggningar för stora evenemang som fotbolls-vm till mindre som enkla bostäder i kåkstäderna. Vi kommer att grundlig sätta oss in i vad som pågår inom byggbranschen i Sydafrika.

Lägg där till att klimatet är mycket behagligt - Sydafrika har sommar när vi har vinter i Sverige. Landet producerar många av världens främsta viner, maten är mycket god och dessutom prisvärd!

Resan omfattar 7 dagar både i Kapstaden och safari utanför Johannesburg.

Preliminärt program: Fr 11 nov Avresa eftermiddag från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn. Lö 12 nov Ankomst till Kapstaden förmiddag. Våra svensktalande guider möter på flygplatsen och

vi inleder med en stadsrundtur och lunch innan vi checkar in på vårt hotell och får en stunds vila. Det är gångavstånd till Waterfront och till mysiga Cape Quarters som har trevliga restauranger och butiker. Välkomstmiddag med olika Afrikanska specialiteter.

Sö 13nov Efter frukost besöker vi i sällskap med en lokal arkitekt Cape Town Stadium. Därefter går turen ut till kåkstäderna, besöker bl.a. en lokal skola och andra projekt med miljömässigt tänkande och projekt som involverar det lokala samhället i planeringen. Vid lunchen lär vi känna Xhosa stammens matkultur - Mandelas eget folk. Turen är heldagstur.

Må 14 nov Efter tidig frukost är det guidad tur söderut med vackra scenerier längs Kaphalvön med stopp på bl.a. Chapmans Peak, Godahoppsudden och Cape Point. Besök på Boulders Beach där vi hälsar på de sydafrikanska pingvinerna. Lunch på välkänd vingård och efter lunchen blir vi guidade runt gården och får en titt i deras vinkällare. Vingården är i arkitekturstil Cape Dutch. Tillbaka till hotellet sen eftermiddag.

Ti 15 nov Dagen kan ägnas åt egna aktiviteter som besök på Robben Island där Nelson Mandela satt fängslad, Kirstenbosch – Afrikas vackraste trädgård eller bad, shopping, golf.

On 16 nov Transfer till flygplatsen och efter ett par timmar landar vi på Johannesburgs flygplats och beger oss till svenska ambassaden i Pretoria där vi får en introduktion om svenska intressen i landet. Lunch, därefter incheckning på hotellet som ligger i nationalparken Pilanesberg Game Resort. Anläggningens utformning smälter in i omgivningen utan att negativt påverka dess miljö. Safari i öppna Land Rovers i skymningen, därefter middag på lodgen.

På grund av det stora förhandsintresset kommer SBRs resa till Sydafrika hösten 2012 att dubbleras. Det blir en avgång 17 oktober och en den 24 oktober. Programmet är detsamma för båda resorna.

Sydafrika är ett storslaget land med en intressant historia, fantastisk natur och behagligt klimat. Byggverksamheten sjuder i landet. Vi kommer att sätta oss grundligt in i vad som pågår inom byggbranschen. Kapstaden utsågs nyligen till Världens designhuvudstad 2014.

Nytt�från�SBR

Aktuella kurserÖverlåtelsebesiktning,symposium 13–14 september, Malmö12–13 november, Stockholm

Entreprenadbesiktning,Grundkurs11–12 oktober, Stockholm22–23 oktober, Malmö

Entreprenadbesiktning,Steg 2 och prov7 november, Stockholm29 november, Malmö

Entreprenadbesiktning,Symposium20–21 september, Helsingborg26–17 november, Stockholm

Natursten i husbyggnad på rätt sätt2 oktober, Stockholm Plåt i teori och verklighet17 oktober, Stockholm

Fuktmätning – fukt och mögelskador 20–21 november, Stockholm

AMA Anläggning 10* 2 oktober, Malmö15 oktober, Stockholm18 oktober, Göteborg20 november, Luleå

AMA Hus 11* 26 september, Stockholm3 oktober, Göteborg24 oktober, Malmö6 november, Luleå

MER Anläggning 10* 3 oktober, Malmö16 oktober, Stockholm19 oktober, Göteborg21 november, Luleå Byggarbetsmiljösamordnare,grundutbildning, steg 1*5–6 september, Stockholm26–27 september, Malmö1–2 oktober, Stockholm

10–11 oktober, Göteborg24–25 oktober, Skellefteå19–20 november, Stockholm

Byggarbetsmiljösamordnare, fördjupningspaketet, steg 2*13 september, Stockholm7 november, Stockholm

Entreprenadjuridik, grundkurs*13 september, Stockholm19 september, Göteborg2 oktober, Linköping22 oktober, Malmö25 oktober, Falun8 november, Stockholm13 november, Luleå

LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*20 september, Malmö4 oktober, Östersund17 oktober, Stockholm22 oktober, Göteborg29 november, Luleå

Projektledning* 12–13 september, Malmö23–24 oktober, Stockholm13–14 november, Göteborg

*Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA

Företagsanpassade kurserSBR anordnar företagsanpas-sade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08‑462 17 94.

Det blev många frågor och liv-lig diskussion när lokalavdel-ningen i Kristianstad i slutet av mars mötte elever på bygg-ingenjörslinjen vid Yrkeshög-skolan Syd i Hässleholm. De 24 elever som var med på träf-fen lyssnade engagerat när Robert Csikos och Magnus Petterson från lokalavdel-ningens styrelse berättade om SBR och om hur det är att ar-beta som byggingenjör.

– Vi är mycket nöjda med träffen och hoppas att elever-na nu ansluter sig till SBR, an-sökningsblanketterna gick åt som smör i solsken, sa Robert Csikos efter mötet.

Av Robert Csikos,Kristiansandsavdelningen

engagerade elever

Robert Csikos från Kristianstadsavdelningen berättar om SBR för blivande byggingenjörer vid Yrkeshög-skolan Syd. Foto:�Magnus�Pettersson


masonitelättelementwww.m-l.se

EUROTAK ABwww.tata-tak.comww

TÄTA TAKDERBIGUM

www.bostik.se

www.fi schersverige.se

LIMMAR ALLT - ÖVERALLT!

VÅRT STARKASTE MONTERINGSLIM

N Å G O N S I N !

Med 210 ton/m2 i styrka och super-

snabbt monteringshugg ger Maxi Bond

X-treme tusentals möjligheter för

både proffs och hemmafixare.Läs mer på www.bostik.se.

210ton/m2

badrumsdetaljer limmar under vatten

övermålningsbar lister


stuckatur


inredningsdetaljerlimmar plåt & plast på trä och betong

Stronger Bonds, Better Life

Bostik AB, Box 903, 251 09 Helsingborg Tel 042-19 50 00 www.bostik.se

Posttidning BHusbyggarenFolkungagatan 122116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Högreflekterande takbeläggning sänker dina energikostnader

Genom I-reflex kan vi nu introducera en lösning som reflekterar bort upp till 78% av solens energi, samtidigt som du bevarar alla dess fördelar med Mataki SBS-modifierade tätskiktssystem - UnoTech, UnoTech Plus och Elastofol Supreme. I-Reflex är kort-fattat en högreflekterande färg som appliceras direkt på bitu-mentätskiktet, antingen i samband med nyinstallation av ditt tak eller i efterhand på redan befintliga tätskikt. Denna lösning reducerar energikostnaderna för hotell, kon-tor, industrier och andra byggnader som är försedda med luft-konditionering samtidigt som det förlänger takets livslängd. Dessutom skapar det ett bättre inomhusklimat för i stort sett alla typer av byggnader, genom reducering av temperaturen under årets varmare perioder.

78% av solens energi reflekteras bort med I-Reflex.

Luftintag utan I-Reflex Den intagna luftens temperatur blir högre genom värmen som avges av tätskiktet.

Luftintag med I-Reflex Den intagna luftens temperatur reduceras eftersom tätskiktet avger mindre värme.

www.mataki.com

Husbyggaren 2012 Nr 4

Documents

Transcript of Husbyggaren 2012 Nr 4