Mars

KLICKERSKOLANVi har kommit till del 3 av klickerskolan och går igenom frågor och svar, samt börjar fånga beteenden.

RASPECIALLabrador och prazský krysarik, en välkänd ras och en liten nykomling.

MARIE HANSSONSkriver en artikel om det otäcka smygande hundmötet, och ber oss att sätta stopp för det. HU

NDEN

S VÄR

LD N

R.3 2

010

Ny tidning ute

25 april

Smygande möten

s.34

På utställning

s.15

Tandvård

s.??

Raspecial:Labrador

s.57

Påsk-hälsningar

s.8

3

I DETTA NUMMER AV HUNDENS VÄRLD:

Hundar och människor15 Utställning

Hur går det till på utställning. Vi guidar dig genom regler.

19 Drömmen om BIS:etVi träffar handlern Christoffer Backman.

30 Är Roffe din bästa vän?Vissa hundar griper tag om en så där extra mycket, Roffe är en sådan.

Träning och beteende22 Klickerskolan del 3

I detta avsnitt av klickerskolan fångar vi beteenden.

24 KlickerskolanFrågor och svar.

33 Konsten att stoppa en KongEtt enkelt tips om hur du på ett smidigt sätt blir av med vanliga hundproblem.

34 Smygande möteMarie Hansson skriver om ett ofog som förekommer vid hundmöten.

51 Lydnadsklass 1 - fotgåendeI en ny serie skall vi gå igenom lydnadsklass 1 och dess moment och ge dig träningstips.

Hälsa och friskvård12 Tandvård

Den här månaden fokuserar vi på hundens tänder.

44 Den åldrande hundenDen gamla hunden gör inte mycket väsen av sig och glöms därför lätt bort. Vi har den i fokus i en ny serie.

Raser och typer38 Rasspecial: praszký krysarik

En liten råtthund från Prag presenteras.

57 Rasspecial: LabradorEn av våra vanligaste och mest älskade raser presenteras.

Återkommande inslag5 Ledare

Chefredaktören reflekterar.6 Insändare

Insändare med svar från redaktionen.

8 PåskhälsningarNågra av våra läsare skickade trevliga påskkort.

10 Nyheter från hundvärldenKortnyheter från hundvärlden.

11 KrönikaHur tänkte dom nu? En krönika om vargjakten.

28 Hundens Världs gästskribentEn okänd författare gästar denna månad HV med ett slags kåseri.

26 MinneslundenVi minns två älskade hundar.

43 Månadens bildHundens Världs egen hundhovfotograf Jonas Mårtensson.

67 Sista sidanVi tackar för denna månad och berättar om kommande nummer.

Produkter och shopping11 Shopping

Halsband, koppel och galna hundprylar.

Tävlingar och erbjudanden9 Annonsera i Hundens Värld

Våra annonspriser och erbjudanden.

27 TävlingMånadens tävling med extra många priser.

10 VinnareFörra månadens vinnare presenteras.

Forskning och rön55 Åskrädsla hos hundar

Ett nytt hjälpmedel är framtaget för att hjälpa till vid åskrädsla.

64 StryphalsbandÄr det dags att förbjuda stryphalsband? En tysk studie visar på svåra skador.

Hun

den

s vä

rld

Hundens Världs Webbshop

166 kr

143 kr175 kr

135 kr138 kr 191 kr

146 kr 124 kr146 kr

www.hundensvarld.se

BOKREA UPP TILL 50%

5

Ledare

Det är fantastiskt kul att göra en hundtidning, men det är betydligt mer arbete än jag någonsin hade kunnat föreställa mig. I det här numret har vi ett reportage om handlern Christoffer Backman som älskar att ställa ut hundar och som därför blivit professionell handler. För honom är det framförallt ett sätt att finansiera sin hobby.

Den här tidningen är vår hobby. Vi hade väl aldrig tänkt att varje nummer skulle bli runt 70 sidor, eller att det skulle ta så mycket tid i anspråk. Dessvärre betalar den inga räkningar, utan kostar mest, så vi ber om ursäkt för om vi inte alltid riktigt kan hålla vad vi lovar. Att reportage ibland blir uppflyttade ett eller två nummer, eller att det på annat sätt inte riktigt blir som vi hade tänkt oss. Vi hoppas att ni har överseende med det och att ni fortsätter att läsa tidningen.

Från och med nästa nummer skall vi börja göra tidningen i ett annat program, vilket förhoppningsvis skall leda till mindre nedladdningsproblem och enklare tillgång till tidningen. Vi hoppas naturligtvis att det ger oss

ännu fler läsare. Jag vill redan nu be om ursäkt för om det numret kanske inte blir lika tjockt som vanligt, eftersom det kommer att ta mycket tid i anspråk för mig att lära mig ett nytt program, men jag hoppas att det blir värt besväret.

I detta nummer har vi bland annat en labrador special. Vi har också en artikel om labben Roffe som letar efter ett kärleksfullt och permanent hem. Hans start i livet blev inte alls det man önskar alla hundar. Han fick sitta fastbunden vid ett element eller i en kätting på gården. Sedan fick djurskyddsinspektören ingripa och organisationen Tigerharen kunde ta vid för att hjälpa Roffe att hitta ett nytt hem. Vi hoppas att han äntligen kan hitta hem och att vi på Hundens Värld kan bidra till ett lyckligt slut på den historien.

Hoppas ni får en stund intressant läsning även denna månad.

Natasja RavenklintRedaktion Natasja Ravenklint &Malvina RavenklintÖstergatan 12273 30 TomelillaTelefon: 0760-475 470info@hundensvarld.se

Ansvarig utgivare Hundens Utbildningsakademi Östergatan 12273 30 TomelillaTelefon: 0760-475 470info@hundens.se

Utgivningsplan Hundens Värld är en tidning som kommer ut med tolv nummer om året.

Upphovsrätt Allt material i tidningen är upphovsrättsskyddat. Materialet får inte användas utan kontakt med redaktionen. Sprid gärna tidningen istället!

Omslag Braque de francaisFoto: Maria Michaëlsson

REDAKTIONEN

Hun

den

s vä

rld

Prenumerera du också!

6

Har du tankar du vill dela med dig av, skriv till vår insändarsida.

info@hundensvarld.se

Hej och tack för en jättebra och allsidig tidning. Vilket enormt jobb ni måste lägga ner. Jag har inga problem att ladda ner tidningen, går på 1-2 minuter, vilket jag såg att andra tyvärr har problem med. Lycka till i fortsättningen! Jag ser med glädje fram emot kommande nummer. Hälsningar Kerstin i Västerås

Hej Kersin och alla andra läsare!

Tusen tack för berömmet av tidningen. Det är fantastiskt kul för oss att läsa, för visst lägger vi ner väldigt mycket tid på detta.

Det är också kul att höra att det inte tar lång tid för dig att ladda ner tidningen, men samtidigt tråkigt att andra inte kan ladda hem den lika enkelt.

I skrivande stund jobbar vi på en lösning, som blivit möjlig tack vare vår läsare Peter, som tipsat oss om hur vi kan ladda upp tidningen på ett lite smidigare sätt.

Vi ger er nu möjligheten att välja, antingen som det vanliga pdf formatet, eller som en bläddervariant. Det är bara att välja vilken prenumeration ni vill ha!

mvhNatasja och Malvina

Jag läste precis en publicerad insändare i HVnr3. Insändarskribenten skrev att tidningen borde ge mer utrymme för blandrashundar, och menade att den uppmärksamheten skulle leda till fler läsare. Skribenten skrev också att "det är ju synd att inte så många gillar blandisar, men jag har haft båda delar och det är inget fel med det tycker jag." Jag talar nog inte bara för mig själv när jag säger att alla hundar är värda att älskas lika mycket och ha ett värdigt liv , blandras eller ej. MEN ett stort problem med just blandraser är dess uppfödare. Det finns inget som helst regelverk för "uppfödare" av blandraser och allt för många missbrukar det hela. Tikar som inte får vila, ingen kontakt med veterinärer, man struntar i att testa avelsdjuren för sjukdomar och dessutom finns det inget mål med aveln, förutom att tjäna svarta pengar.Av just denna anledningen väljer jag att inte stödja den marknaden, att köpa blandrashund eller rekommendera människor att göra det. För hundarnas skull. Och ja, en viss kennelorganisation är inte alltid så bra på att skapa sunda hundar heller. Men där finns iallafall hjälp att få, där finns tydliga regler och sköter du dig inte blir du utkastad. Blandrasuppfödarna är helt utom kontroll. Vissa kanske tycker att jag har fördomar, men jag anser att blandrasuppfödare oftast har minimal kunskap om hund. Tjuvparningar hit och dit, visst en olycka kan hända men det är lätt att köra den vita lögnen igen och igen om det är svårt att bli av med valparna. Alla valpar är söta och när man åker och tittar på dem så blir det att man tar med sig en hem. Men tänk efter. Hundarna är värda så mycket mer än ett par

tusenlappar på blocket.

Mvh Erica Antonsson

Hej Erica och alla andra läsare! Tack för din insändare och kul att du öppnar för lite debatt. Vi lämnar ordet fritt och hoppas på fler debattinlägg i samma hövliga ton (det är så lätt att brusa upp när man blir engagerad).mvh

Natasja och Malvina

Hej och tack för en underbar tidning!

Ni gör ett underbart jobb med er tidning och jag lusläser den nästan omgående jag laddat ner den!

Ni har säkert redan jättemycket att skriva om, men om det skulle bli plats över så hade jag tyckt det vore kul om ni kunde skriva en artikel om hundfoder. Det finns så många men man vet ju knappt ens vad dem innehåller och hur de påverkar hunden? Är de dyraste fodret verkligen dem bästa? Hur fungerar hundens matsmältning?

Tack åter igen för en bra tidning!

MvH

Sara

Hej Sara och alla andra läsare!

Tusen tack för berömmet. Det stärker oss i vårt fortsatta arbete. Det är väldigt roligt att höra att ni läsare uppskattar vårt arbete och att ni verkligen gillar att ta del av vad vi skriver om.

Vi tackar också för idén om att skriva om mat. Det skall vi naturligtvis göra, frågan är väl hur. Hundmat känns verkligen som en djungel där man inte har en aning om vem man skall lita på, så vi återkommer i ämnet,

mvhNatasja och Malvina

Hun

den

s vä

rld

I N NS Ä D A R E

7

Hej!Vill bara säga att jag kan inte ladda ner er PDF fil om reklam av tidningen. Tänkte lägga den på min hemsida o även sätta upp på klubben.

Går det att skicka den på e-post istället.

TackNettan

Hej Nettan och alla andra läsare!

Tusen tack för att du vill hjälpa till att göra reklam för Hundens Värld och på så sätt sprida information om oss till andra hundägare.

Reklamskylten som ni ser till höger finns att ladda ner på hemsidan, www.hundensvarld.se. Den finns att hämta under “Hjälp oss”. Skriv ut den och sätt den på hundklubben, i hundaffären, mataffären, rastplatsen, eller annan lämplig plats där hundmänniskor kan tänkas se den.

Vi är mycket tacksamma över all hjälp vi kan få, läs mer om det i månadens tävling!

Om ni har problem att ladda ner filen, så kan ni skicka er vanliga adress till oss, och tala om hur många posters ni vill ha, så skickar vi dem till er (info@hundensvarld.se).

mvhNatasja och Malvina

Hej!Jag vill tacka för den otroligt informativa och välskrivna artikeln om hudspecialisten Birgit Holm. Den var verkligen matnyttig och blir en riktig kunskapskälla att gå tillbaka till. Det var skrivet på ett lättbegripligt sätt.

mvhLina

Hej Lina och alla andra läsare!Vi tackar för berömmet och ber även att på detta sätt tacka Birgit Holm och Blå Stjärnans Djursjukhus för det fantastiska

tillfället vi fick att lära oss och därmed er läsare mer om hundens hudsjukdomar.

mvhNatasja och Malvina

Hej, först vill jag börja med att berömma er för tidningen. Ni gör ett toppenjobb!Jag har en liten fråga eller kanske man kan kalla det en förfrågan om ett repotage.I dag hittar man en uppsjö av olika “Hundutbildningar” man kan bli både det ena och det andra inom hundvärlden.

Vilka krav ställs för att man skall få hålla instruktörsutbildningar? Har själv varit i kontakt med olika företag och när man frågar om deras kompetens så får man en massa olika svar. Vissa har precis själva avslutat sin utbildning, men verkar ha kommit på att det är något man kan tjäna pengar på. Dessvärre så finns ju risken att deras elever inte blir utbildade av tillräckligt kompetenta lärare. Någon sa att de har forskat med vargar, visade sig sedan att personen i fråga varit två dagar på Kolmården, det kan väl ändå inte ses som vargforskning?

Vore alltså väldigt tacksam om ni på Hundens Värld kunde ta upp detta ämne.

Mvh, Lotta Hansson

Hej Lotta och alla andra läsare!

Tack för berömmet och dina synpunkter och din reportageidé. Vi skall se vad vi kan göra åt den saken. Vi hamnar väl i och för sig i en intressekonflikt, eftersom vi också utbildar instruktörer.

Något som vi däremot har tänkt att skriva om det är att förklara vad de olika veterinärtitlarna innebär och vad som krävs att få dem. Det kan i det sammanhanget vara intressant att titta på andra titlar som finns

inom hundvärlden och se vad som döljer sig bakom. Vilka utbildningskrav som finns och vem som får kalla sig vad.

Veterinärer har tur som har en skyddad titel. Vem som helst kan tack och lov inte kalla sig veterinär, men vem som helst får faktiskt kalla sig instruktör och även utbilda instruktörer. Man behöver inte ha någon som helst utbildning för detta, vilket vi tror att många inte känner till. Men samma sak gäller till exempel “vargforskare” eller för den sakens skull “etolog”. Sedan är det ju en etisk fråga, om man verkligen kan kalla sig för vargforskare efter en helg på Kolmården. Jag tror att de flesta inte tycker att det är särskilt rättvisande, och kanske känner sig lurade om det kommer fram.

Vi skall defnitivt ta och titta vidare på detta på något sätt.

Tack igen för din artikelidé.

mvhNatasja och Malvina

Hun

den

s vä

rld

Påskhälsningar# % % ˆ % = ˆ ˆ : #

TACKAR# % % ˆ % = ˆ ˆ : #

9

H

Helsida 20.00 x 28.96

Halvsida 10.00 x 28.96Åttondelssida 10.02 x 7.23

Halvsida 19.90 x 14.46

Kvartssida 9.45 x 14.39

Annonspriser (färg eller s/v), prisernaär inklusive moms:

Helsida: b 20.00 x h 28.96........................... 2.500 kr

Halvsida: b 10.02 x h 28.96 (stående)..........1.600 kr

Halvsida: b 19.90 x h 14.46 (liggande).........1.600 kr

Kvartssida: b 9.45 x h 14.39 (stående)...........800 kr

Åttondelssida: b 10.02 x h 7.23 (liggande).....500 kr

Rabatter under 2010:Nr 5: 50% rabattNr 6: 50% rabattNr 7: 50 % rabattNr 8: 50 % rabattNr 9: 30% rabatt

Annonser bokas på:E-post info@hundensvarld.se, eller tel. 0760-475 470.

ANNONSERA I HUNDENS VÄRLD!

10

Real Estate WatchNYHETER FRÅN HUNDVÄRLDEN

Rallymix har haft världspremiär

För två veckor sedan hade den nya hundsporten Rallymix världspremiär. Det var en kul tilldragelse och gav hopp om framtiden.

Vill du aktivera dig tillsammans med din hund, men har ännu inte kommit på vad ni skall ägna er åt? Då är definitivt Rallymix melodin. Här blandas mer eller mindre alla hundsporter på en och samma gång.

Målsättningen: att ha kul tillsammans och att skapa en bättre relation.

nnn

Hun

den

s vä

rld

Bli synligare!Våra rasspecialer har blivit populära, därför tänker vi nu göra en ny möjlighet för er som har kennlar att annonsera i samband med dessa, så att er annons kan bli ännu synligare under längre tid.

Missade du att annonsera när din ras presenterades? Häng inte läpp. Du kan nu annonsera i enbart en rasspecial i efterhand. Den kommer att ligga nedladdningsbar på vår hemsida och kommer bli ett bra sätt för valpköpare att hitta till en kennel.

nnn

KennelregisterVi skall öppna ett kennelregister i HV, radannonser där du kan presentera din kennel under respektive ras till exempel:

Griffon bruxellois

Kennel Grifftail’s

Huaröd

Tel. 0760-475 470

E-post: info@hundens.se

Hemsida: www.hundens.se

Pris för radannonsen: 100 kr

nnn

Vi ber om ursäkt!Ett par tokiga fel smög sig in i förra numret av Hundens Värld. Smedkrokens kennel heter det inte alls, utan Krokasmedens kennel. Det borde vi ju verkligen veta, eftersom vi har gjort ett trevligt besök där. Stressigt på sluttampen i kombination med dåligt minne är vår ursäkt. Dessutom skulle vi i detta nummer ha en intervju med dessa duktiga uppfödare, men det får dessvärre skjutas till nästa nummer. Vi beklagar att vi inte kunde hålla vad vi utlovat.

Vi tipsade också om The Good Dog Company, och gav adressen till deras sida, men det visar sig att Lagerstedt & Company är distributörer för återförsäljare i Sverige, så försäljningen av deras produkter till Sverige kan alltså inte göras på The Good Dog Company, utan på ovannämnda svenska företag, samt deras återförsäljare. Detta företag skulle dessutom också ha presenterats i detta nummer, men även detta fick skjutas upp. Lagerstedt & Company står däremot för priserna i lotteriet vars resultat vi ser till vänster.

Vi beklagar att vi inte kunde hålla vad vi lovat, men får dessvärre skylla på tidsbrist. Att göra den här tidningen tar dessvärre lite mer tid än det var tänkt från början och vi har andra jobb att sköta...

nnn

Vinnare!Förra månadens vinnare i tävlingen var:

1:a pris schampo går till Linda Strohmaier i Skara.

2:a pris valpleksak går till Inger Borg i Borvidsmåla-Trensum

3:e pris, klicker, går till Jennie Högberg i Deje.

GRATTIS!

Vi tackar Lagerstedt & Company och Hundens Utbildningsakademi för priserna.

nnn

11

ShoppingH

und

ens

värl

d

För den som behöver något kul på arbetsplatsen. Juckande hundar att sätta i USB uttaget.

Inköpsställe: www.divadog.com (skriv gärna hit om det finns svensk återförsäljare).www.coolstuff.se

Skrattande hund

12

Hur står det till med tänderna?Av Malvina Ravenklint

Hun

den

s vä

rld

I nästa nummer av Hundens Värld gör vi ett besök på Blå Stjärnans tandklinik. Där fick vi oss många tankeställare. Hur sköter vi våra hundars tänder egentligen? Vi beslöt oss för att belysa ämnet.

Den största orsaken till att hundar har eller får dålig andedräkt är på grund av dåliga tänder eller inflammerat tandkött. Man skall dock inte glömma bort att vissa sjukdomar exempelvis njurproblem, diabetes eller mag- och tarmproblem kan förändra andedräkten hos hunden, men i de flesta fall har det med tänderna att göra.

Att borsta tänderna på sin hund skall inte vara något otrevligt, varken för ägare eller hund, istället skall det bli en trevlig stund tillsammans. Om man tar det lugnt ifrån början och går sakta fram och berömmer för varje steg så kommer din hund att se fram emot att borsta tänderna. Om man använder sig av klicker så går det givetvis alldeles utmärkt. Först skall vi dock se till så att vi har det vi behöver för att börja borsta tänderna.

Tandkräm

Det finns en massa olika tandkrämer ifrån olika fabrikörer på marknaden idag. Det som är absolut viktigast är att man använder

tandkräm som är avsedd för djur och inte fluortandkräm som vi människor använder. Tandkräm för djur kan innehålla olika aktiva ingredienser, hör gärna med din veterinär eller på ditt apotek vad de rekommenderar. Om din hund har en tandsjukdom så kanske din veterinär skriver ut en speciell tandkräm som innehåller fluor, ännu en gång vill vi påpeka att det inte är samma fluortandkräm som vi människor använder. Tandkräm för djur kommer i en rad olika smaker, detta för att göra det lite mer intressant och gott för hunden, samt att göra vårt arbete lite enklare.

Tandborstar

Den verkliga fördelen med tandborstningen kommer från den mekaniska delen när vi borstar tänderna. Valet av tandborste beror på din hund, munstorlek, tandkött etc.

Det finns speciella tandborstar för hundar, de är mindre, mjukare och har oftast en annan form än de vi använder. Det finns tandborstar som ser ut som en fingertuta, kan ibland vara lättare att använda på en mindre hund. De finns tandborstar med två borsthuvuden så att man borstar både ut och insida av tänderna samtidigt.

13

www.hittadjur.se

Sylvia Johansson 0346-136 30

www.jussikia.se

Hun

den

s vä

rld

ORUSTHUNDÄGARFÖRENING

Inofficiell utställning29 maj

Rashundar och blandraser

Anmälan och info:

www.orusthund.com

KULL PLANERAS 2011

Nu börjar vi!

Första regeln: detta skall vara roligt både för ägare och hund. Tappa inte modet och ta små babysteg i början.

Låt först hunden bli van vid smaken och konsistensen på tandkrämen, som vi skrev tidigare så kommer tandkrämen i en mängd olika smaker, försök hitta den rätta smaken för din hund.

Låt nu hunden slicka av tandkrämen från ditt finger, här kan man också förstärka det ytterligare genom att klicka och belöna med något riktigt gott godis (inte mer tandkräm). Om man inte använder klicker så beröm och ge något riktigt gott som belöning. Belöningen i dessa fall är alltså inte mer tandkräm utan något riktigt gott godis!

Om nu hunden inte gillar smaken på tandkrämen, får man helt enkelt prova en annan smak. Fortsätt nu att göra dessa övningar under ett par dagar eller tills du märker att hunden ser fram emot att få slicka av tandkrämen från ditt finger. Som ni förstår så tar alltså tillvänjningen lite tid, men det är det värt.

Nästa steg är att vänja hunden att ha något placerat mot sina tänder och tandkött. Sättlite tandkräm på ditt finger och gnugga försiktigt fingret mot en av hörntänderna, dessa tänder är lättast att komma åt eftersom de sitter framme i munnen och på så sätt får du lite träning och ser hur din hund reagerar. Åter igen, glöm inte att berömma ordentligt oavsett om du använder klicker eller inte. Har man en hund som tycker om bollar eller leksaker så går det också bra att ge som belöning. När nu hunden vant sig vid tandkrämen och att bli vidrörd vid tänder och tandkött skall man nu vänja den vid tandborsten. Börja med att vänja hunden vid hur tandborsten känns, speciellt “borsten” på tandborsten. Sätt lite tandkräm på tandborsten och låt hunden slicka av tandkrämen, glöm inte bort att berömma, klicka och belöna. Gör nu detta i ett par dagar. Om man har för bråttom fram riskerar man att det inte kommer att fungera. När du märker att hunden verkligen vill slicka av tandkrämen från tandborsten är det dags att fortsätta till nästa steg. Tvinga absolut inte hunden, då kommer tandborstningen bli något otrevligt både för dig och din hund.  

14

HUNDENS VÄRLD

150 kr +porto

Beställ på:info@hundensvarld.se

Hun

den

s vä

rld Eftersom hunden nu är van vid tandborsten,

tandkrämen och att känna något i munnen är nästa steg att börja borsta. Prata med din hund med en glad och positiv röst under hela tiden som du nu borstar.

Lyft lite lätt på överläppen och borsta i en 45o vinkel mot tandköttet. För tandborsten försiktigt fram och tillbaka. I början kanske du bara borstar en eller båda hörntänderna.

Man behöver egentligen inte borsta insidan av en hunds tänder då hunden sköter det själv med hjälp av sin tunga men är det så att man använder sig av den “dubbelhövdade” tandborsten så får man rent både in och utsidan på tänderna. Beröm hunden och se till att man avslutar när det går bra. Belöna med något riktigt gott eller med en leksak, din hund bestämmer.

När man märker att det inte är några problem så kan man börja borsta allt fler tänder och hålla på en längre tid. Låt det bli som en lek

för din hund för på så sätt blir detta något trevligt både för dig och din hund. Hur ofta skall man borsta?Försök att göra detta till en daglig rutin, det som är svårast är att få hunden att tycka det är roligt, men när det har blivit etablerat så blir det enkelt. Vad händer om man inte kan borsta varje dag då? Det går bra att borsta varannan dag för då hinner man ta bort placken innan den hunnit mineraliserats, men helst skall tänderna borstas varje dag.

Be gärna din veterinär att ta sig en titt på din hunds tänder någon gång om året. Många hundar går runt med avslagna tänder, inflammerat tandkött och tandsten. Det kan i sin tur leda till smärta och beteendeförändringar.

I nästa nummer av HV besöker vi Blå Stjärnans djursjukhus och tittar på deras tandavdelning.

15

HUNDUTSTÄLLNING

Type to enter text

Hun

den

s vä

rld

Hur går det till egentligen?Av Natasja Ravenklint

Har du varit på hundutställning någon gång och undrat vad i allsindar de sysslar med? Eller har du precis blivit nyfiken på att ställa ut din egen hund. Eller har du kanske rent av ställt ut din hund för första gången och gjort allt fel? Då är detta en artikel för dig. Vi skall försöka förklara utställningsreglerna för dig på ett begripligt sätt.

Vi skall precis ställa ut vår ena katt till helgen. För första gången på egen hand. Det är lite nervöst, för vi har bara varit på en kattuställning en gång och vi förstod inte mycket alls. Vi har också fått en del förfrågningar om detta av er läsare och har bestämt oss för att det kan vara bra att presentera hur det går till, i samband med att vi har en intervju med en professionell handler.

En hundutställning kan sägas vara en skönhetsutställning för hundar, där varje ras bedöms utifrån sin specifika rasstandard. Målet är att varje hund skall vara så lik den ideal hund som beskrivs i standarden som möjligt. Den som bedömer detta är utställningsdomaren.

Hundarna visas i något som kallas “ringar”, vilket däremot är lite missvisande eftersom det alltid handlar om fyrkanter. I utställningskatalogen kan man se i vilken ring de olika raserna ställs ut.

I en ring kan en eller flera raser bedömas, beroende på hur många individer som är anmälda i varje ras. En domare brukar bedöma 20-25 hundar i timmen, på så vis kan man få ett ungefärligt hum om när en ras kommer att börja bedömas. Man bör dock finnas på plats i god tid, för ibland går det betydligt fortare än vad man hade tänkt sig.

Hundarna bedöms hanar för sig och tikar för sig, och de finns dessutom indelade i olika åldersklasser. Valp-, junior-, unghund-, öppen-, champion-, samt veteranklass. I vissa raser förekommer utöver dessa även bruks- och jaktklass. Först bedöms alltid valpklass. Man börjar med hanar och tar därefter tikar.

KvalitetsbedömingDet första som händer i ringen är att hundarna går in med sina förare, så kallade “handlers”. Det domaren

16

först bedömer är varje hunds individuella kvalitet. I detta läge skall de alltså inte bedömas i jämförelse med varandra.

Domaren börjar alltid med att titta på hundarnas rörelse, eftersom detta avslöjar väldigt mycket om hundens konstruktion. Alla hundarna springer i detta läge runt i ringen, därefter tas varje hund upp för bedömning en och en. Det är nu som domaren börjar titta på varje individ och bedömer dem utifrån deras uppfattning av rasstandarden. Det brukar börja med att hunden antingen ställs upp på golvet (stora hundar), eller att de plockas upp på bord (små hundar) för att lättare kunna bedömas.

Domaren går igenom hunden från topp till tå. Tittar i munnen, ser om de har någon tandförlust och om de har korrekt bett, och sedan känner de igenom hunden noga. Hanhundar fåt alltid sina testiklar kollade, för att se att båda testiklarna finns på plats.

Därefter är det vanligt att man först får springa i en triangel, så att domaren kan granska rörelser både framifrån, bakifrån och från sidan. Efter det brukar man få springa fram och tillbaka, i riktning från respektive mot domaren, för att rörelserna ytterligare skall studeras. Efter detta får man ställa upp hunden framför domarpodiet. Nu är det domarens tur att skriva, det vill säga diktera till ringsekretaren, en bedömning av hur hunden uppfattas.

Därefter delas ett kvalitetspris ut. Man kan antinge få 1:a pris (rött band), 2:a pris (blått band), 3:e pris (gult band), 0 pris, eller KEP, som står för Kan Ej Prisbelönas.

KonkurrensbedömningNär alla hundar i en klass blivit kvalitetsbedömda och fått resultaten går man in för konkurrensbedömningen. I denna kan enbart de hundar som har fått 1:a pris delta. De andra har gjort sitt för dagen.

Domaren granskar hundarna noga.

1:a pris innebär att hunden är rastypisk och anses vara ett mycket gott avelsresultat. Den är korrekt byggd och de eventuella felen den har är inte framträdande.

2:a pris innebär att hunden är av god typ, och felen är inte mer framträdande än att hunden skall betraktas som ett gott avelsresultat.

3:e pris innebär att hunden är av godtagbar typ och att felen inte är av mer allvarlig art än att man kan betrakta hunden som ett godtagbart avelsresultat.

0 pris innebär att hunden är otypisk och att felen anses vara diskvalificerande enligt standard, eller att hunden har sådana anatmoiska defekter att det väsentligt påverkar hundens hälsa och sundhet, särskilt när man tar hänsyn till vad rasen har för användningsområde. Ett 0 pris ges också till en hanhund som inte har normalt utvecklade eller

normalt belägna testiklar. Det kan också ges om hunden visar aggressivitet eller ett tydligt flyktbeteende, till exempel om den flyr iväg från domaren i panik, och att det inte går att närma sig hunden normalt.

Orsaken till att hunden ges ett 0 pris skall alltid antecknas i domarkritiken.

KEP innebär att hunden visas i ett sådant skick att domaren inte kan bilda sig en säker uppfattning om kvalitén på hunden. Det kan till exempel handla om att hunden inte är ringvan, och till exempel inte kan gå i koppel eller är extra valpig eller på annat sätt gör att domaren inte kan göra sig en uppfattning om hunden. Det kan också handla om att hunden visas upp i en så dålig kondition, till exempel att den är väldigt mager eller väldigt fet, eller att den på grund av en skada inte kan visa sina rörelser, eller att den har blivit trimmad för nära utställningen, för att ta ett par exempel.

Förklaringar av prisförkortningar

Hun

den

s vä

rld

17H

und

ens

värl

d I konkurrensbedömningen finns det ytterligare kvalitetspriser som kan delas ut, hederspris (HP, lila band) och certifikatskvalitet (CK, lila och rosa band).

HP delas ut till valpar, juniorer, unghundar eller veteraner som domaren anser är särskilt lovande eller välbevarade.

CK delas ut till en i alla avseenden typisk och korrekt byggd hund. En hund som får CK bedöms ha så många förtjänster, och så oväsentliga brister, att den bedöms vara ett utmärkt avelsresultat.

När hundarna går in i bedömningen för konkurrensen går det till på ungefär samma sätt som i kvalitetsbedömningen, men nu behöver inte domaren granska varje individ så noga, eftersom det redan är gjort. För det mesta ber domaren alla att springa ett eller två varv runt ringen och sedan ställa upp sin hund. Därefter studerar domaren hundarna och bedömer dem i förhållande till varandra. När domaren är klar med sin bedömning placeras hundarna i turordning: 1:a (rött band), 2:a (blått band), 3:a (gult band), 4:a (grönt band), samt Reserv (inget band). Om det är fler hundar än fem som har fått 1:a pris och

därmed deltar i kvalitetsbedömningen, så blir de oplacerade (även om det finns en del domare som placerar samtliga hundar). Domaren delar nu även ut HP eller CK till de hundarna som domaren tycker skall ha det.

De hundar som får ett CK går vidare och skall in i ringen ytterligare en gång, och då bedömas i konkurrens mot alla andra hundar av samma ras och kön som tilldelats CK. Den som bedöms bäst av dessa tilldelas Certifikat (cert) på nationella utställningar, och cert samt CaCib (internationellt certifikat, vit rosett) om det är en internationell utställning och går vidare till att tävla mot den hund som blivit bedömd som bästa hund i motsatt kön. De tävlar då om äran att bli bäst i rasen (BIR, röd och gul rosett) och att få representera rasen i finalringen. Den andra hunden blir bäst i motsatt kön (BIM, grön och vit rosett).

När en hund fått tre certifkat, för minst två olika domare, och hunden fått minst ett certifikat efter två års ålder, tilldelas den titeln Svensk Utställnings Champion (SE UCh) och denna titel läggs till hundens namn i stamtavlan.

Valpar väntas i mitten av april efter utställda och hälsokontrollerade föräldrar.

www.lohamra.comlohamra@telia.com Tel. 0174-106 38

18

FinalringenVi har kommit så lång att vi har korat en hund som blivit BIR och som nu skall representera sin ras i finalringen. Vad händer då?

Vägen mot den ärofyllda titeln Best in Show, alltså den hund som bedöms som allra bästa och mest rastypisk av alla hundar på utställningen, är mycket lång. Först skall alltså alla hundar i den egna rasen besegras, därefter är det dags för de hundar som blivit bäst i rasen bland de andra raserna som tävlar i samma rasgrupp som den egna hunden.

Det finns en hel del olika rasgruppsindelningar, men den som gäller på utställning i Sverige är indelad i grupp 1-10, där 1:an består av vall- och boskapshundar av olika slag och grupp 10 av vinthundar.

Låt oss säga att vår hund tillhör grupp 1, då skall hunden först möta alla andra hundar som blivit BIR i

sin ras, och utses till gruppvinnare. I gruppen följer man samma system som i konkurrensklassen, det vill säga man utser en 1:a-4:a och en reserv (rosetterna har också samma färger som banden hade i konkurrensklass). De andra hundarna blir oplacerade och får lämna ringen. Den hund som blir 1:a går sedan till best in show ringen och får tävla mot de nio andra hundarna som vunnit sina respektive grupper.

En vanlig stor nationell eller internationell utställning har cirka 3000 tävlande hundar, den som blir Best in Show (BIS) har alltså besegrat alla andra hundar. Detta är naturligtvis drömmen för utställningsintresserade. Själv drömde jag om det under något år, tills jag insåg hur otroligt svårt det var att nå dit och hur dålig jag var på att ställa hund. Andra slutar aldrig drömma om detta, och det kan ni läsa mer om i nästa artikel om handlern Christoffer Backman.

Kom i gång!Var ställer jag ut? ★ I Svenska kennelklubbens medlemstidning Hundsport hittar man annonser på både inofficiella och officiella tävlingar.

Krävs det något särskilt för att få vara med? ★ Du måste vara medlem i Svenska kenneklubben, och/eller den arrangerande klubben, med vissa undantag. ★ Hunden måste vara renrasig, om det inte är en blandisutställning.★ Hunden måste vara vaccinerad.

Hur anmäler jag mig? ★ Som regel anmäler man sig online (http://kennet.skk.se/anmalan/). Anmälningsinformation finns i annonserna.★ Tänk på att anmälningstiden ofta går ut lång tid innan utställningsdatumet. Det gäller att vara ute i god tid.

Vad kostar det?★ Det har blivit dyrt att ställa ut och priset varierar. Dyrast är det i inomhushallar, till exempel på My Dog, Stora och Lilla Stockholm, Malmö internationella, räkna då med ett pris på dryga 400 kr för en vuxen hund. Valpar och veteraner är billigare att ställa. De inofficiella är också billigare. Det är med andra ord en kostsam hobby, eftersom det dessutom tillkommer resor och övernattningar.

Hur börjar jag bäst?★ Gå på en ringträningsträff. De arrangeras på lite olika ställen, kolla med din lokala kennelklubb eller hundklubb. Där får du lite tips hur det går till.★ Efter det är det bra att testa en inofficiell tävling. Det är mindre och billigare, och det är inte hela världen om du inte är så van.★ Först därefter rekommenderar vi en officiell tävling.

Något särskilt jag behöver?★ Det är hunden som skall visas upp. Det gör man bäst genom att inte ha stora halsband eller selar på den. Ett utställningskoppel är bäst, eftersom det visar så mycket som möjligt av hunden.★ Om du har en mörk hund bör du ha ljusa byxor, har du en ljus hund bör du ha mörka. Det är för att hunden inte skall smälta samman med dina byxor och för att underlätta för domaren. Om du inte har rätt färg på byxorna, tänk på att ställa hunden en bit ifrån dig.★ Naturligtvis måste du ha stamtavla med ifyllda vaccineringar med dig, utan den kommer du inte in. Du skall också ha med dig nummerlappen samt en nummerlappshållare.★ Vattenskål till hunden.★ Godis till uppvisningen.★ En skön plats för hunden att vila på, för det är många intryck den får en utställningsdag och det tar tid att smälta.

Hun

den

s vä

rld

19

DRÖMMEN OM BIS:ETAv Natasja Ravenklint

“Jag går alltid in för att vinna!”Första numret av Hundens Värld har inte mycket mer än kommit ut med sitt första nummer när vi får ett glatt och trevligt brev till redaktionen. Christoffer Backman, en ung kille som vill bli professionell handler, undrar om vi inte vill göra ett reportage om honom. Klart vi vill, svarar vi och bestämmer träff på Malmö Internationella utställning i mars.

Vi träffar Christoffer vid ring 28. Dagens uppdrag är att ställa två hundar. En boston terrier och en prazský krysarik. Vi kommer lite tidigt till ringen och Christoffer har nerverna lite på utsidan, så som man har inför en tävling. Jag frågar när han tror att bedömningen börjar och vi bestämmer oss för att titta på lite annat, för att inte störa Christoffer.

Snöpligt nog har vi precis missat bedömningen av boston terriern när vi kommer tillbaka. Det är inte ens lätt för ett proffs att avgöra när en ras bedöms. Vinsten är där emot i hamn. Ett Cert och ett BIR, bäst i rasen. Boston terriern har en lång dag framför sig, i väntan på BIS ringen.

- Ibland går det fort, ibland långsamt. Det handlar väl om domaren vet vad han är ute efter, säger Christoffer förklarande. Tack och lov har han en hund till att visa, och nu vågar vi inte lämna ringen.

Hur kommer det sig att du fastnade för detta med utställning?Det visade sig vara en fråga med en lång bakgrund. Christoffer är mer eller mindre uppvuxen i en utställningsring. Både hans mormor och hans mamma är uppfödare. När Christoffer föddes åkte hans mamma hem med honom till mormor, och satte ner honom bland de tibetanska mastifferna, och på den vägen är det. Hans mormor gav honom utställningskopplet så fort han kunde gå, och guidade honom. Vad var det han hade gjort bra och vad kunde han göra bättre?

Christoffer tyckte genast att det var väldigt kul. Han ville förbättra sig. Det är kul att alltid lära sig något nytt. Han ser varje utställning som ett träningstillfälle. Alltid lär han sig något nytt, förbättrar sig lite. Mormor är inte alltid vid ringside längre, men tankesättet finns med honom hela tiden. Istället för granskande ögon från någon annan, tar han gärna hjälp av fotografier

Hun

den

s vä

rld

20

och film, så att han efteråt kan titta och se vad han hade kunnat göra annorlunda och bättre.

AbstinensbesvärChristoffer berättar att han har haft lite lätt abstinens under vinterhalvåret och är glad att det nu drar igång igen. Han skrattar lite åt sig själv, men det är ju så det är när man tycker att något är riktigt roligt. Vintern är trög för människor som älskar utställning. Det är Stora Stockholm, som Christoffer varit på i lika många år som han har levt, och My Dog, men i övrigt ingenting. Det är med Malmö internationella som säsongen börjar igen på allvar.

Det ofrivilliga avbrottet har gjort så att Christoffer har kommit av sig. Han pekar på sina skor och byxor. De ljusa byxorna var inte rena och mitt i allt glömde han sina vanliga utställningsskor. Det får bli som det blir. Det är inte hela världen, man får göra det bästa av situationen. Svarta byxor skall man inte ha om man visar en svart hund, och skorna förstör intrycket. Nästa utställning är det ordning på torpet igen, då är han inne i rutinen. Väskan står färdigpackad och helgerna är snart fullbokade av utställningar igen.

Är drömmen att leva på att vara professionell handler?Nej, svarar Christoffer, det vore inte realistiskt. Inte i Sverige. Jag tänker mig mer detta som ett hobbyföretagande. Ett sätt att få komma ut på så många utställningar som möjligt. Att få min hobby betald helt enkelt.

Vad kostar det att anlita dig?Jag tar 500 kr för att visa en hund, sedan är det ju resa, mat och sådant som tillkommer, och dessutom anmälningsavgiften förstås. Folk kan inte betala mycker mer än så i Sverige. Drömmen är att komma

utomlands. I USA lever folk på att ställa ut hundar, och där är det mer eller mindre ett måste att ha en professionell handler på utställning, så där är situationen en annan.

Har du ingen egen hund att ställa?Jag har precis fått hem en vit dvärgschnauzer från Ryssland, så honom skall jag ställa, berättar Christoffer.

Vi kommer åter in på hobbyn och kostnader. Det har blivit väldigt dyrt att ställa hund. Själv har jag inte varit ute i utställningsvärlden på flera år och när jag ställde

Hun

den

s vä

rld

21

ut sist kostade det fortfarande under 300 kr. Idag är priserna annorlunda och har man detta som den hobby man verkligen brinner för, så är det klart att det blir väldigt dyrt. Att ställa andras hundar blir ett naturligt sätt att finansiera intresset. Att få vara i atmosfären, träffa vännerna, utan att bli ruinerad.

Christoffer håller dessutom på att ta körkort, då blir det lättare att komma till och från utställningarna och han blir inte beroende av hundägaren på samma sätt. Då kan han hämta en hund, och själv åka till utställningsplatsen. Han tror att det blir enklare att få klienter då.

Det blir dags för Christoffer att visa hund igen.

Är du nervös?- Det är jag alltid. Det skall man vara. Jag går alltid in för att vinna, annars skulle jag inte hålla på med det här.

Christoffer tar den söta lilla PK:n och går in i ringen. Snart kommer han ut med ett rött band. Det gick ju vägen. Han går snart in igen och vinner konkurrensen, får Certet och blir bästa hane.

Han kommer ut, tittar på tikarna som är i ringen, funderar lite över vilken av dem som kommer att vinna och över vilken konkurrens han får.

In igen, efter ett par varv har domaren bestämt sig. Christoffer har bästa hunden och blir bäst i rasen. Två hundar är utställda, två cert och två BIR. Med ett sådant resultat hade jag också tyckt att det var kul att ställa hund. Jag funderar allvarligt på att anlita Christoffer för att visa ett par av våra hundar. Jag tror dessutom att jag själv trivs bäst vid ringside.

När jag lämnar Christoffer har han en lång dag framför sig, väntan på gruppringen. Vi önskar honom lycka till och hoppas att han får många framtida vinster och att drömmen om både körkort och USA slår in.

Hun

den

s vä

rld

Efter en dag på “jobbet”, Christoffer bärgar hem två cert och två BIR.

RADANNONSERMissa inte möjligheten att annonsera i vårt kennelregister. För 100 kr har du möjlighet att få ditt kennelnamn, ort, telefonnummer, mejl och hemsidesadress, med klickbara länkar. Under 2010 har vi 50% rabatt.

www.neverneverland.se hundens värld

22

Klickerskolan - Del 3Att fånga ett beteendeAv Natasja Ravenklint

Hun

den

s vä

rld

Ett beteende som är väldigt lämpligt att fånga.

Vi har hunnit komma till tredje delen av klickerskolan och den här gången skall vi ta upp en av de tillgängliga träningstekniker som finns inom klickerträningen, att fånga ett beteende, eller på engelska capturing. Vi väljer att hålla oss till det svenska ordet i denna text.

Att fånga ett beteende innebär exakt vad det låter som. Vi kan välja att markera, klicka, ett beteende som hunden gör helt av sig själv. Låt oss ta exemplet på bilden ovan. Vissa hundar kan vara svåra att få att lägga sig på rygg, men däremot så lägger de sig på det viset själva ibland, till exempel på en härlig gräsmatta, en sandstrand, eller precis när de är nybadade. Det du kan göra då är helt enkelt bara att vara beredd med klick och belöning just då.

Lämpliga beteenden att fånga är sådant som hunden gör helt av sig själv, antingen väldigt ofta eller lätt, eller ett beteende som har visat sig vara svårare att få fram på annat sätt, men som hunden gör ibland på egen hand. Exempel på enkla beteenden är till exempel sitt eller ligg. Det lättaste för oss att göra är

helt enkelt bara stå och vänta på att hunden gör det ena eller andra, och vara redo med klick och belöning.

SittVi människor har ofta svårt för att bara stå och vänta, men när det gäller de allra flesta hundar, så är detta beteenden som kommer väldigt snabbt vid tristess. “Händer det inget nu, ja då sätter jag mig...” För att underlätta för dig själv behåller du hunden i koppel, eftersom det tar bort andra alternativ för hunden.

När hunden sätter sig, klickar du och belönar. Belöna så att hunden ställer sig upp, eftersom den då kan sätta sig igen. När du har fått till några klick i rad på detta beteende kommer du att märka att hunden sätter sig oftare och oftare. Du kan nu börja kalla beteendet för något, ge det en signal, till exempel “sitt”.

När du lägger på en signal på ett beteende gör du det direkt när det har blivit förutsägbart, med andra ord, så fort du är beredd att satsa en liten slant på att hunden faktiskt kommer att sätta sig. Då säger du

23

“sitt”, väntar på att hunden sätter sig (tänk på att det är väldigt viktigt att du inte visar på något annat sätt att hunden skall sätta sig), klickar och belönar. När du har repeterat detta många gånger kommer hunden ha gjort en koppling till att ordet “sitt” betyder att den skall slå rumpan i backen.

En sak, som är viktigt att tänka på i klickerträning, är att det är väldigt viktigt att växla mellan olika beteenden när du tränar. Träna inte “sitt” i mer än absolut max fem minuter. Växla sedan till att träna något helt annat. Annars kan hunden få för sig att det bara finns ett lönsamt beteende här i världen och det är “sitt”. Du kommer då att få en hund som har svårt att göra något annat.

När jag klickertränade första gången gjorde jag detta misstag. Jag fick en hund som stod, en som satt, en som steppade, en som låg och en som vinkade. De hakade helt enkelt upp sig på grund av att jag hade fått lära mig helt galet. Det är inte så kul att ha en hund som bara kan en sak och det kan ta tid att reparera skadan. Växla alltså mellan beteenden när du tränar.

Inte dra i koppletEtt annat beteende som är mycket lämpligt att fånga är att hunden inte drar i kopplet. Börja inomhus. Sätt på hunden koppel, innan hunden hinner göra något galet alls, klicka och belöna. Det spelar ingen roll vad hunden gör, bara den inte drar i kopplet. Ta ett steg till, klicka och belöna. Upprepa. När du märker att hunden verkar ha börjat förstå att det är lönsamt att gå utan att dra i kopplet när du går ett steg, ta två innan du klickar och belönar. När även ett ljus tänts vad gäller detta, tar du ytterligare ett steg innan du klickar och belönar.

När du kan gå tre steg utan att hunden drar (antagligen kommer hunden nu vara väldigt fokuserad på dig dessutom), så kan du börja klicka och belöna när hunden tar ibland ett steg, ibland fem steg, ibland tre steg, ibland sju steg, ibland två steg och så vidare. Det viktiga är nu att ditt klickande och belönande blir väldigt oregelbundet.

När detta fungerar bra inomhus, går du ut med hunden. Antagligen kommer du nu att bli tvungen att gå tillbaka och klicka för varje steg precis i början. Det beror på att hundar generaliserar väldigt dåligt, det vill säga, de förstår inte att bara för att de skall göra en sak inne, så skall de göra samma sak ute. När du klickat för varje steg, så gör du om samma process som du gjorde inomhus.

Varför börjar vi inomhus? För att det är lättare för hunden. Det finns inte så mycket som distraherar och det är lättare för hunden att göra rätt. Kom ihåg att det

inom klickerträning hela tiden handlar om att få hunden att göra rätt så mycket som möjligt och att det innebär att vi får göra det lättare för hunden att lyckas. När den sedan har förstått vad vi är ute efter, gör vi det gradvis svårare.

Om hunden drar i kopplet trots att du följt planen, skall du inte bli arg, utan helt enkelt antingen byta riktning, eller ta ett litet varv runt och omedelbart börja klicka så fort hunden inte drar igen.

Den här tekniken innebär att hunden får mycket belöning till en början, men att belöningen successivt (och ganska snabbt) minskas oregelbundet. På det viset vet inte hunden vilket steg det är som blir belönat och därför blir hunden medveten om vad den gör, och försöker göra rätt. Kom ihåg att hunden mycket gärna vill göra det som är lönsamt för den själv.

Den första promenaden du tar kanske innebär att hunden får i sig hela sin dagsranson av mat, men några veckor senare är ni nere på ett par eller ingen belöning, eftersom hunden då har förstått leken ni ägnar er åt.

Signalen för detta beteende är kopplet. Koppel på betyder att man inte skall dra. Lycka till!

Klickertränare eller instruktör

www.hundens.se

Vill du lära dig mer om klickerträning, eller är du hundinstruktör och vill kunna undervisa i klickerträning också, då kanske vår klickerutbildning är något för dig.Utbildningen går på helger, lördag till söndag, förutom

under hönslägret (fem dagar).

Upptäck att det finns massor att lära sig om klickerträning. Träna hund och ytterligare ett djur hemma, träna din hund,

höns och get på skolan.

Gratis övernattning!

Hun

den

s vä

rld

Frågor och kommentarerKlickerskolan

I Klickerskolan del 2 läste jag att man skall klicka för att hunden tittar på en annan hund, om man har problem vid hundmöten. Förstärker man inte att hunden skäller då?

Tack för frågan och vi ber om ursäkt för att vi inte förklarat det tillräckligt tydligt i förra numret. Vårt mål med klickerskolan är verkligen att göra klickerträning tillgängligt för alla och vi blir därför väldigt glada när ni påpekar att vi brustit i vår förklaring. Det är väldigt lätt att bli hemmablind.

Tanken med klickerträning vid hundmöten är att vi skall föregå själva reaktionen. Om vi har en hund som reagerar beteendemässigt på låt oss säga 20 meters avstånd, då börjar vi klicka och belöna redan på 30 meters håll. Vi vill alltså klicka för att hunden tittar utan att reagera. På det sättet förstärker vi ett beteende vi vill ha, det vill säga att hunden INTE reagerar.

Därefter klickar vi och belönar så fort hunden tittar i den andra hundens riktning, tills hundmötet är över. På det sätter belönar vi ett beteende vi vill ha, samtidigt som vi avbryter eller avleder hunden. Klicket fungerar alltså, i detta sammahang, både som en belöning för rätt beteende och en avledning från att göra fel beteende.

Om man har en hund som inte har problem, så går detta bra att göra vid ett möte som kommer rakt framifrån. Har man å andra sidan en hund som redan har fått problem är det oftast för svårt att börja på det viset. Vi brukar i de fallen börja med att gå parallellt med en annan hund, så att vi kan klicka och belöna för samma avstånd, där vi vet att hunden klarar det, för att sedan successivt komma närmare.

Har man en hund som har problem så rekommendarar vi att man hör av sig till en hundpsykolog. Om du vänder dig till någon som är Siriusansluten, så kommer de att arbeta på detta sätt och du är garanterad att man inte använder sig av bestraffning, vilket alltså kan leda till att problemet blir mycket värre.

Natasja Ravenklint

Min hund har problem och gör utfall vid hundmöten och jag har fått rådet att ta tag i nackskinnet, för att markera att man inte gör på det sättet. I klickerskolan säger ni något helt annat. Hur skall jag göra?

Tack för din fråga.

Inom hundvärlden finns det en rad olika skolor, och det är vanligt att hundägare märker detta genom att man får 10 olika svar om man frågar 10 olika hundexperter.

Det finns däremot en väldigt tydlig skiljelinje inom hundvärlden på hur man ser på hundträning. Vi väljer att kalla detta för den traditionella skolan och den moderna skolan.

Enligt den traditionella skolan (representerat av så gott som alla hundexperter på TV) letar man efter fel som hunden gör, så att man kan korrigera dessa. Man tror att hunden lär sig bäst genom sina misstag. Vanliga sätt att bemöta detta hundmötesproblem enligt denna skola är till exempel att man sprutar vatten på hunden när den gör utfall, eller rycker i kopplet, tar tag i nackskinnet, eller kastar burkar, för att ta några exempel. Allt baseras på att man tillför något som hunden uppfattar som obehagligt och tanken är att hunden därför skall välja att inte göra om det.

Den moderna skolan har ett helt motsatt fokus. Istället för att välja att fokusera på det hunden gör som är fel, väljer moderna hundtränare att lägga fokus på det som hunden gör som är rätt. Tanken är att hundar (och alla andra också för den delen) lär sig allra bäst och snabbast genom att få beröm för något de gör och att de därför vill göra det fler gånger. Moderna hundtränare pratar också om att det finns risker med att tillföra obehag, och att detta innebär att problemen kan bli större. Därför tar man helt avstånd från att tillföra obehag och väljer att lösa problem genom att se till att hunden lyckas med det vi vill att den skall lyckas med, så att vi får möjlighet att belöna den.

Klickertränare tillhör för det mesta den moderna skolan, även om det finns undantag, med andra ord

Vi har fått in ett par frågor och funderingar kring klickerskolan och startar därför denna möjlighet att ställa frågor och göra kommentarer till det som skrivs. Det samma gäller naturligtvis allt som står i tidningen! Har ni frågor eller funderingar på det vi skriver om, hör gärna av er, så skall vi förklara

ännu tydligare eller göra en uppföljning av en artikel. Det är lätt att bli hemmablind kring det man skriver om, men vår avsikt är att göra det lätt och begripligt, så att alla, oavsett tidigare kunskapsnivå, skall kunna följa med i alla våra artiklar.

Frågor och kommentarerKlickerskolantraditionella tränare som använder klicker som ett komplement till bestraffningen. Bara för att man använder en klicker innebär alltså inte att man tillhör den moderna skolan.

En tränare som ber dig att ta tag i nackskinnet för att tillrättavisa hunden vid ett hundmöte är med andra ord en traditionell hundtränare.

I klickerskolan representerar vi däremot den moderna hundskolan och där ser vi på problemet på ett helt annat sätt, och lägger därför upp träningen på ett annat sätt. På det viset får du helt olika träningsråd, beroende på vem du frågar.

Det jag försökte skriva i förra delen av Klickerskolan var att associationer har en väldigt stor del i hundars inlärning, därav liknelsen med att Pavlov alltid sitter på ena axeln. En obehaglig upplevelse av en man med skägg kan snabbt leda till rädsla för alla män med skägg. En obehaglig upplevelse av en hund kan precis lika snabbt leda till en rädsla för okända hundar. Det som gör det klurigare är att en hund inte nödvändigtvis gör rätt koppling. Den kan bli rädd för fel saker. Några exempel:

En hund i min bekantskapskrets blev till exempel påkörd av en bil. Hunden blev inte rädd för bilar av denna olycka, utan för män med keps, eftersom han råkade titta på en man med keps, precis när han blev påkörd.

Ett annat exempel är en hund som blev svårt bränd, som inte blev rädd för eld, utan för blonda kvinnor med glasögon, eftersom det var precis det hon såg när hon brändes.

Ytterligare ett exempel. En hund fick en elstöt av ett stängsel vid en kohage, och blev rädd för kor, eftersom det var det han såg precis när han fick stöten.

Vi människor kan logiskt se vad det var som skadade oss på ett helt annat sätt än vad en hund kan. Hundar generaliserar dessutom rädslor extremt snabbt, eftersom det handlar om deras överlevnad. Rädslor börjar därför väldigt snabbt omfatta saker som påminner om det som först gjorde hunden rädd.

Tanken med klickerträningen vid hundmöten är därför att vi skall förändra den association eller känsla som hunden har av andra hundar till att bli positiv, men också att innebära att hunden skall fokusera på dig, och inte den andra hunden.

Vi kan alltså ta hjälp av klickerträningen för att först förändra associationen hunden har av den andra hunden och när vi har lyckats med det, kan vi ge hunden en ny innebörd av vad den skall göra när den ser en hund, det vill säga ta kontakt med oss.

Vi börjar med att ta reda på hur långt ifrån hunden reagerar på en annan hund. Hur hunden reagerar är i detta sammanhang ointressant. Vi får en reaktion som vi inte önskar, det är det som betyder något i detta läge. Låt oss säga att hunden klarar att möta en hund på 15 meters avstånd utan att reagera, men om den andra hunden kommer närmare än så, blir det för svårt för hunden och vi får en reaktion. Hundens tröskelvärde är då 15 meter. Det innebär att vi måste lägga vår träning på ett avstånd som är längre bort än så, för att möjliggöra en lyckad träning, det vill säga att hunden inte gör utfall.

På ett avstånd som är längre än hundens tröskelvärde är det svårt för en hund att titta på en annan hund (om den har problem), men inte för svårt. När hunden tittar, klickar vi och belönar. Till en början kommer hunden inte att titta på dig efter klicket, utan du får ge hunden godisbiten i hundens mun. Snart kommer du att märka att hunden vänder mot dig och du vet du att den första spärren har släppt.

Upprepa detta varje gång din hund tittar på en annan hund. Ett tips kan till exempel vara att gå och sätta sig i park på ett sådant avstånd ifrån andra hundar att det överstiger tröskelvärdet.

När du har fått tillräckligt många lyckade repetitioner av att hunden tittar, får klick och belöning, kommer du märka att hunden vänder sig om mot dig om du inte klickar tillräckligt fort. Hunden börjar nu att rapportera till dig “jag har sett en hund”. I detta läge är det detta beteende du klickar för. Att se en hund innebär att man skall vända fokus mot dig. Vi börjar nu att klicka för ett annat önskvärt beteende. Detta är möjilgt för att hunden nu har släppt den första kopplingen den hade till hundar. Hundar har nu fått en annan innebörd än tidigare och hunden är då mottaglig för att ta emot ny kunskap. Pavlov har krympt ihop på din axel. Istället för att vara stor och dominerande är han nu bara närvarande.

Jag hoppas att jag förklarade det bättre denna gång. Om ni är intresserade av att se denna träning i praktiken kommer jag mer än gärna till er klubb eller ert företag och demonstrerar.

Natasja Ravenklint

26H

und

ens

värl

d

Minneslunden

Till minne av Bubba

Min allra vackraste och bästa vän blev 16 år och gick bort den 27 juni 2009. Dagen efter fyllde jag 40 år. Han kom till mig som en 16 veckors valp. Han lärde mig allt om villkorslös kärlek, lojalitet och äkta vänskap. Han var mitt stöd genom svåra år. Han var mig till låns en stund.Älskad och ofantligt saknad.

Stéfanie

Min älskade schipperke Katy

F 1996-07-28D 2010-02-23

Birgitta Friman

Hun

den

s vä

rld Rallymix

instruktör och domarutbildning“Det här var mycket roligare än rallylydnad!” sagt vid

världspremiären av den nya sporten Rallymix av en person som tycker att Rallylydnad är superkul.

Den bästa av världar är här. Allt kul man kan göra med hund, på en och samma gång, dessutom lär du eleverna

inlärningspsykologin på samma gång.

Världens första Rallymixinstruktörs och domarutbildning, den 27-29 augusti i Tomelilla.

Ha kurser och tävlingar på din klubb!

www.hundens.se

TÄVLINGDenna månads tävling är inte en frågetävling, utan handlar om en

prestation.

Länka från din sida till Hundens Värld, eller lägg upp en banner (finns på vår hemsida). Mejla sedan din adress till oss på tavling@hundensvarld.se, så deltar du i vår utlottning av fina priser:

1:a pris “Klickerträning för nybörjare” av Natasja Ravenklint (tidigare Atterbom).2:a-5 pris “Den nyttiga nosen” av Inger Jalakas.6:e-10:e pris Blinkande halsband.11:e-20:e pris En klicker.

Svaren skall vara inne senast den 15 maj för att delta i utlottningen.

Vi ser fram emot ditt svar!

NYTT FORMAT

HUNDENS VÄRLD

Nu går det att bläddra i Hundens Värld, vända blad och få en översikt, ännu mer som en riktig tidning, men

fortfarande helt gratis.

28

HUNDENS VÄRLDS gästkrönikörH

und

ens

Vär

ld

HUNDENS GILLIS DAGBOK: 07.00 - Tjohoo, en promenad. Det är det bästa som finns! 08.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns! 09.00 - Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästa som finns! 12.00 - Tjohoo, leka i trädgården. Det är det bästa som finns! 14.00 - Tjohoo, åka bilen. Det är det bästa som finns! 15.00 - Tjohoo, ungarna kommer hem. Det är det bästa som finns !16.00 - Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa som finns! 17.00 - Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är det bästa som finns! 18.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns! 20.00 - Tjohoo, bli kliad på magen i soffan. Det är det bästa som finns! 22.00 - Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är det bästa som finns!

KATTEN MONS DAGBOK783:e dagen i fångenskap...

Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat. Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en dag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna.

Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.

Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp. Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna.

I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj. Kom ihåg: lägg en på deras säng.

Hundens och kattens dagbok - en jämförelseAv författare okänd

29

Hundinstruktörsutbildning

Snart är det dags att starta vår åttonde

instruktörsutbildning. Vi ger en bred och

djup kunskapsbas att bygga vidare på.

F ö r u t o m a t t b l i d i p l o m e r a d

hundinstruktör, erhåller du även diplom

s o m h u n d i n s t r u k t ö r m e d

k l i c k e r i n r i k t n i n g s a m t

rallylydnadsinstruktör.

Start den 11-12 september 2010.

Klickerinstruktörsutbildning

Är du redan instruktör eller vill du lära

dig mycket mer om klickerträning? Är

du instruktör blir du klickerinstruktör

efter fullföljd utbildning. Är du bara

intresserad blir du klickertränare.

Förutom att träna hund, tränar vi höns,

get och ytterligare ett valfritt djur.

Start den 4-5 september 2010.

Kantarellsöksinstruktör

Vad sägs om att lära hunden att leta

efter och markera kantareller, och att

dessutom få kunskapen att lära ut

denna rol iga akt iveringsform ti l l

h u n d ä g a r e . F ö r k u n s k a p s k r a v :

Hundinstruktör.

Obs! För dig som bara vill lära din hund

söka efter kantareller, har vi kurser

varje sommar.

Start den 3-4 juli 2010.

Tel. 0760-475 470

Yrkes-utbildning

Hun

den

s vä

rld Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa

kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de ska gå runt i ständig skräck. Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat.

På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst. Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som 'allergi'. Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.

De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar. Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven. Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet.

Men jag kan vänta. Det är bara en tidsfråga innan mina planer slår i verket...

30

OmplaceringH

und

ens

värl

d

Den här hunden är en guldklimp, från nos till svansspets! En gyllene labrador, så full av kärlek och tillit till sin flock, att det är omöjligt att begripa hur någon människa någonsin velat göra honom ont, för det är nämligen vad som hände under Roffes första tre år i livet.

När Roffe var valp köptes han av ett äldre par, båda hade då passerat en ålder av 80 år. Parets plan för Roffe var att han skulle vara deras vakthund och skänka trygghet åt dem och hemmet. Verkligheten för Roffe kom att innebära ett liv i kätting; inomhus fastbunden i ett element och utomhus fastbunden i yttertrappan med möjlighet att uträtta sinabehov. Under hur lång tid som Roffe spenderat sitt liv på det viset är okänt, men då han omhändertogs av djurskyddsinspektören i vintras hade anmälningarna mot hans ägare legat hos polisen och djurskydds-inspektören under ett halvårs tid.

Det var svårt att veta vilken sorts hund som skulle dölja sig inuti Roffe, uppgifterna vi fick om honom var att han troligtvis var realtivt osocialiserad och i avsaknad av miljöträning. En vuxen hund med en valps behov och därtill ett bagage av negativa upplevelser, felbehandling och troligtvis aga från sina ägare.

När Roffe omhändertogs valde vi därför att placera honom i ett jourhem, där han i lugn och ro fick landa, efter hand växa som hundindivid och låta sitt rätta jag komma fram. Nu har vi lärt känna Roffe, en väldigttillgiven pojke med en labradors glädje och tillgivenhet som överlevnadsstrategi. Roffe är redo för sitt permanenta hem och vi söker nu efter hans nya husse eller matte.

Den som adopterar Roffe kommer få en kamrat som är mycket följsam, som vill ha mycket kontakt med sin människa och som är väldigt uppmärksam och intresserad. Inkallning är hans bästa ämne och han har inte visat något intresse för jakt ännu. Han är väldigt tillgiven med sin flock, något som möjlighen kan tendera att övergå i ett negativt beroende ochspearationsångest, vilket man måste vara vaksam på och träna honom i.

Roffe har lätt för att varva ner och ta det lugnt och följa den övriga flockens tempo. Han är en frisk hund som klarade sitt veterinärbesök med glans! Roffe tycker väldigt mycket om närhet och gör ofta så gotthan kan för att krypa upp i knäet på den person han gillar!

ÄR ROFFE DIN BÄSTA VÄN?Av Andrea Gunnarsson

31H

und

ens

värl

d Hemmet vi söker är hos en lugn och tydlig familj/ person som inte ställer för mycket krav på Roffe till att börja med. Någon som med ett genomtänkt och stegvis tempo introducerar Roffe för nya miljöer ochsituationer och som inte stressar fram resultat eller utveckling. Roffe behöver tid att anpassa sig och har man tålamodet att ge honom det så är han ingen svår hund.

Eftersom Roffe levt i en isolerad miljö så har han inte socialiserats med andra hundar. Han är dålig på hundspråk och beter sig med samma intensitet som en valp och läser inte av hundar som visar att de fått nog eller som försöker slå vakt om sin integritet. Han har träffat och fungerar bra med hundar som är lugna och som har ett stort tålamod. Han är också duktig med andra hundar då man går lugna promenader tillsammans. Vi tror att han kommer kunna lära sig samvaron med andra hundar efter hand, men också här är den långsamma och lugnaintroduktionen avgörande för resultatet.

Det hemmet som Roffe omhändertogs från var på landet och vi tror att det bästa för honom är att komma till ett hem som är i en trygg, lugnmiljö. På landet eller i ett villaområde. Allt för att påfrestningarna för honom inte ska vara för tuffa till att börja med. Vi vill att han ska landa i en lugn miljö och att störningar därefter kan adderas tillhans tillvaro på ett medvetet och genomtänkt sätt.

Under Roffes tid i jourhemmet har han haft regelbunden kontakt med en hundpsykolog. Hon ställer gärna upp med information om sinaupplevelser och tankar kring Roffe, hans person och hans behov. Jourhemmet som har hand om Roffe nu välkomnar gärna intresserade och seriösa adoptörer för att träffa honom.

Roffe finns i Blekinge. Han är tre år gammal och en renrasig Labrador Retriver. Han omplaceras genom Djurhemmet Tigerharen,www.tigerharen.org och intresseanmälningar mottages på mailadressen:andrea@tigerharen.org. Skriv och berätta om dig själv, vilken vardag och tillvaro du kan erbjuda Roffe, om din erfarenhet av hundar och annat som kan vara intressant för oss att veta!

HundpsykologNästa utbildning startar i maj 2011Brinner du för hundar som inte mår bra? Har du själv en hund som du vill ha större förståelse för? Vill du lära dig hur man kan förändra beteenden med positiva moderna metoder?

Då är vår utbildning kanske något för dig. Under ett års tid träffas vi och går igenom problembeteenden och hur dessa kan avhjälpas i teori och praktik. Vi använder oss uteslutande av klickerträning när vi med olika moderna metoder arbetar med hundar och deras ägare för att komma till rätta med problembeteenden.

Hjälp andra att hjälpa!

www.hundens.se

Hundens Världs Webbshop

Pris från:

275 kr

Utförsäljning

45, 50, 55 cm

Hunter halsband swarovski

40 kr

195 kr

Elektronisk klicker, välj mellan flera ljud.

305 kr

195 kr195 kr

Pris från:

275 kr

45, 50, 55 cm

Hunter halsband swarovski

Pris från:

275 kr

45, 50, 55 cm

Hunter halsband swarovski

www.hundensvarld.se

Hunter halsband i nappaläder

37 cm, 42 cm Klicker och target stick/målpinne i ett.

33

KONSTEN ATT STOPPA EN KONGAv Natasja Ravenklint

Mina amerikanska vänner har alltid pratat om hur fantastiskt det är med en Kong. Den har verkat lösa alla problem. Jag har inte fattat något alls. Mina hundar har inte gillar dessa gummibollar nämnvärt och inte var det någon konst att få ut innehållet heller. Den uppfattningen fick jag däremot helt ändra på, när jag lärde mig hur man stoppar en Kong. Nu sjunger även jag Kongens lov. Vi skall därför sprida detta Kongevangelium vidare.

En Kong är gjord i gummi. Det är ett förträffligt material att göra leksaker i. Det är naturligt, så om hunden, mot förmodan, skulle bita sönder den, så är det inte något som skadar den. De håller fantastiskt bra. Vår rottweiler, som med lätthet biter sönder allt hon tilldelas inom loppet av ett par minuter, har hittills inte gjort mer än svaga bitmärken på Kongen. Man kan dessutom lära en hund att bli Kongberoende och när man väl lyckats med det, får man behålla skor och annat som hunden annars gärna demolerat. Som om inte det var nog, hunden får sysselsättning.

Det ligger en viss teknik i hur man får hunden att förstå att den är lika fantastisk som jag anser och därför skall vi skriva om hur man stoppar den, och hur

man kan göra en Kong olika svår, beroende på hur man stoppar den. Håll till godo.

Nybörjar KongSpruta in lite mjukost på tub i botten av Kongen. Lägg därefter i torrfoder tills du kommer till hälften, se till att pressa ihop dem ordentligt, så att de riktigt fastnar i osten. Ta en bit korv, ett par delar av en köttbulle eller något annat hunden verkligen gillar och lägg i. Fyll åter på med torrfoder tills du nästan når toppen av Kongen. Det är viktigt att pressa ihop ordentligt. Ta åter lite mjukost och tryck därefter in några stora kex eller stora torrfoderbitar eller något annat som sätter stopp i Kongens stora hål. Vänd den upp och ner och skaka den ordentligt. Absolut ingenting skall trilla ur den.

Servera till hunden.

Det kommer nu att ta 20-30 minuter för din hund att komma på hur man tömmer den. Din hund har under tiden fått lite mental stimulans. Tänk också på att du nu har serverat en mängd mat till din hund, och att denna mängd skall tas bort från hundens dagliga ranson, så att hunden inte blir överviktig.

Lycka till med Kongberoendet.

Hun

den

s vä

rld

34H

und

ens

värl

d

Det behövs inget hundproffs för att tolka vad hunden som smyger sig närmare menar. När en hund hukar sig och mest liknar en panter på jakt, krävs det ingen stor erfarenhet för att man ska förstå vad som kan hända. Det behövs bara lite fantasi.

Idag har jag och mina hundar haft två olika hundmöten med sådana här otrevliga incidenter. Det fanns flera gemensamma nämnare även om deras initiala beteende skiljde sig något.

BoxertikenDen första var en boxertik som började smyga mot oss med huvudet sänkt redan på stort avstånd. Husse och matte drog henne i kopplet över till andra sidan villavägen, när de närmade sig oss. Hon var helt låst på mina tre sheltisar. Hennes

blick såg ut som om hon ville mörda dem. När vi kommit ca åtta meter ifrån, bad jag mina tjejer att hoppa upp på snödrivan vid vägkanten. Dels för att jag ville öka avståndet till boxertiken, dels för att jag ville se till att jag var emellan henne och dem ifall något hände. Hennes huvud var fortfarande sänkt och blicken knivskarp. Mina hundar som varit med om attacker förut (den ena har nästan blivit dödad av en schäfer-labrador-korsning en gång) började skälla nervöst. (Intill dess hade de uppfört sig exemplariskt, varit tysta, vänliga och avslappnade.) Då kastade hon sig fram. Tack och lov hejdade kopplet henne ca tre meter ifrån.

”Det var just det jag var rädd för”, sa jag till hundägarna samtidigt som jag smekte och försökte lugna mina hundar som stod uppe på snödrivan. ”Men det var ju dina

SMYGANDE MÖTEAv Marie Hansson

35H

und

ens

värl

d som började!” utbrast matten och avslöjade sin okunnighet.

BordercollienVid nästa tillfälle mötte vi en bordercollie på en gångväg. Den var också kopplad och mina hundar var lösa, men de var runt mig och lugna, totalt inom kontroll. Redan på stort avstånd lade den sig ner i smygposition med huvudet sänkt och med blicken stint stirrande på mina hundar. Jag vägrar alltid att låta mina hundar gå nära förbi en hund som jag uppfattar hotfull. Risken är alldeles för stor för att något obehagligt ska hända och jag vill att de ska kunna lita på mig. Jag vill helt enkelt inte utsätta dem för någon fara. Är avståndet litet finns ingen marginal om den spända hunden skulle kasta sig fram.

Därför dirigerade jag mina hundar ut på en stor sten som låg ett par meter från gångstigen i närheten av den liggande bordercollien. De hoppade upp och

skällde oroligt när de såg den stirrande hunden. Och plötsligt så kom utfallet från den, eventuellt triggat av deras skällande.

JägarenLikheten mellan dessa två fall är att både boxern och bordercollien antagit rollen av en jägare, fast den ena smög och den andra låg blick stilla och avvaktade. Båda stirrade stint på bytet, som i bägge fallen var mina små sheltietjejer. Alla vet ju vad en jägare gör, den väntar på rätt tillfälle för att slå till. Alla hundägare tycks inte förstå att det gäller även hundar som agerar jägare.

Ibland blir ”attacken” en lekinvit, ibland är den betydligt allvarligare menad, som i dessa två exempel. Båda utfallen var definitivt arga. Om vi försöker gissa vad som försiggår i den smygande hundens huvud, så finns det förstås flera möjligheter. Den kan vara både rädd och arg, osäker och säker.

36H

und

ens

värl

d

Agilitystrategisk handlingför bättre position

MARIE HANSSON

◊ Känns hunden för snabb?

◊ Har du svårt att hinna dit du vill på banan?

◊ Känner du dig för otränad eller för gammal jämfört

med många andra?

I den här boken får du lära dig vad du kan göra!

MIN

BÄ

STA

VÄ

N: a

kt

ive

rin

g &

hu

nd

psy

ko

log

i MA

RIE

HA

NSSO

N

Min bästa vänAktivering & hundpsykologi

Marie Hansson

Tips frånTips frånJYCKE-TRYCKJYCKE-TRYCK

www.jycke-tryck.sewww.jycke-tryck.se

Pris: 224:-Pris: 224:-

Här får du lära dig alla knep Här får du lära dig alla knep om hur du kan föra hunden om hur du kan föra hunden på banan, även om den är för på banan, även om den är för snabb för dig! Om att få hun-snabb för dig! Om att få hun-den självgående och själv-den självgående och själv-ständig. ständig. 130 sidor 130 sidor Pris: 224:-Pris: 224:-

176 sidor (omarbetad 2010)176 sidor (omarbetad 2010)

Prata om att förena nytta med Prata om att förena nytta med

CD-skiva med ljudträning; CD-skiva med ljudträning;

www.jycke-tryck.se

Osäker och liggandeOm vi först tittar på den hund som lägger sig ned och avvaktar. Det är inte ovanligt att den hunden är lite osäker och använder detta sätt för att ta kontakt med andra hundar, som den själv tycker, på ett tryggare sätt. Den liggande ställningen är ju knappast hotfull, så länge hunden bara ligger, och tillsammans med en flackande eller blyg blick, så syns det att den hunden inte menar något illa. När den mötande hunden kommit tillräckligt nära, och den liggande hunden tolkat den som ofarlig, så kan den studsa upp i en lekfull attack för att busa. Om den däremot inte tycker att situationen kan bedömas som ofarlig, så ligger den helt enkelt kvar, för den vet med sig att den med sin liggande ställning inte utgör något hot och därför borde den vara trygg på det viset.

Möjligt vallbeteendeEn liggande hund med nedsänkt huvud och knivskarp blick är däremot något helt annat. Den har allvar i sinnet och frågan är om det ibland, som med en bordercollie, kan röra sig om en vallningssituation där hunden vill ha stenkoll på ”objektet”. Men så länge som den mötande hunden inte rusar, utan bara fortsätter gå, så har inte den vallande hunden någon anledning att brusa upp eller sätta fart. Den borde fortsätta att med blicken, eller möjligtvis lugna rörelser åt sidan, försöka styra det den valt ut som vallobjekt. Kommer ett utfall så handlade det inte om vallningstankar längre.

Varför vill den ”döda bytet”?Det vanligaste är trots allt att den ”smygande jägaren” avslutar ”jakten” med att ”kasta sig över bytet”. Och frågan man ställer sig är förstås varför? Oftast är ”offret” okänt och utstrålar inget speciellt hot. Det kan finnas massor med skäl till att en hund på promenader blir arg på andra hundar, oavsett hur den mötande beter sig. Den största anledningen är att den inte litar på främmande hundar. Kanske har den själv blivit utsatt för ett angrepp vid något tillfälle. Kanske mår den inte helt bra och känner sig hotad av andra hundar eftersom den vet med sig att den inte kan försvara sig. Kanske har hundägarens dåliga humör och tråkiga attityd mot hunden smittat av sig och hunden tar igen det på sin fyrbenta omgivning.

37H

und

ens

värl

d Skällande ”byte”Vid båda tillfällena idag så skällde mina hundar av osäkerhet när de kommit nära de smygande hundarna. Jag förstår deras osäkerhet och har svårt att ingripa så länge som skällandet utgår från att de känner sig hotade!

Det är inte orimligt att skällandet fungerar som en ”trigger” för ”jägaren”. Om det man utsett till byte plötsligt beter sig hotfullt, vilket skällandet kan räknas som, räcker det som skäl till att försöka avsluta jakten och ”sätta stopp för bytets fortsatta framfart”. Men jag vet förstås inte, jag har inte mött någon av dessa två förut, de kanske alltid avslutar med en attack efter sin smygande inledning.

Vem kan vara oberörd?Vad jag däremot vet är att den hund som ska passera förbi en sådan här hund ”cool och oberörd” i princip behöver vara blind. Eller fruktansvärt ointresserad av andra hundar. För om man tittade på de ”smygande jägarna”, så gav deras blickar även mig rysningar. Och om man själv väger ca 5 kg så blir effekten av något som är 4-6 gånger större och beter sig mycket hotfullt helt enkelt övermäktigt.

Vems är ansvaret?Uppgiften att lösa det här ligger förstås inte på hundägarna till de hundar som används som bytesdjur. Visst är det olyckligt att hundar kan skälla vid ett hundmöte och att rädda hundar ibland försöker öka avståndet till det obehagliga genom att låta mycket. Men problemet börjar långt innan dess. Det börjar när ”jägarhunden” inleder ”jakten”, alltså när den börjar smyga. Och ansvaret är givetvis den hundägarens!

Tre uppgifterFör det första måste man som hundägare skaffa sig kunskap! Om hundar, hundspråk och beteenden i allmänhet och sin egen hund i synnerhet!

För det andra måste man agera med sunt förnuft. Att se vad följden blir när hunden inleder på ett visst bestämt vis, gör att man får erfarenhet och vet till nästa gång

vad som kan hända. Och då måste man stoppa det i tid!

För det tredje så har varje hundägare ansvar för vad den egna hunden ställer till med. Jag vågar knappt tänka tanken på vad som skulle kunna hända om en sådan här hund kom lös, om man tappade kopplet eller det gick av! Till skillnad mot vissa typer av stökiga hundar som skäller och beter sig illa vid hundmöten, men egentligen vill behålla avståndet mellan sig och motståndet, så vill nämligen den här ”jägartypen” helst få avsluta jakten med något handgripligt!

Att skrämmas är illa nogDessutom tycker jag att det är illa nog att man går omkring med en hund som skrämmer andra hundar och hundägare, även om det inte går så långt som till fysisk närkontakt. För min personliga del fick jag så mycket obehag, av framför allt det första mötet med boxertiken som smög på oss en lång stund innan attacken till slut kom, att jag hade svårt att njuta av promenaden efter det.

TräningstipsTräningstips? Två enkla saker! Förbjud hunden att smyga på andra hundar! Lär den vad som menas med ”stopp och belägg” och beröm när den avbryter. Avled den med annat om det inte fungerar. Det viktigaste är dock att lära in ett nytt och positivt beteende vid hundmöten. Att använda sig av en klicker och belöna åsynen av andra hundar kan göra underverk. Vid tillräckligt många klick och godisbitar som associeras av att titta på främmande hundar, så påverkas automatiskt hundens tankar och känslor; från att bli spänd och på sin vakt till att bli lugn och godissugen. Behöver du mer hjälp finns många hundcoacher med erfarenhet av sådan här positiv träning.

Marie Hansson är hundboksförfattare, efterfrågad föreläsare och skicklig agilityförare. Hon driver dessutom företaget Jycke-Tryck.

38H

und

ens

värl

d Rasspecial: Prazský krysarik

Hun

den

s vä

rld

- råtthunden från Prag Av Natasja Ravenklint

Jag skall villigt erkänna en sak. När jag blev tillfrågad att göra ett reportage om en kille som arbetar som professionell handler och att han skulle ställa ut prazský krysarik, så såg jag framför mig en stor herdehund, av någon skarp sort. Det lät lite småfarligt. När jag sedan tittade på bilder på hunden blev jag så förvånad.

Denna lilla ras hade helt gått mig förbi. När jag var i Malmö för att göra ett reportage blev jag därför väldigt glad när jag fick frågan om vi inte ville ha en rasspecial om PK, som den för enkelhetens skull kallas. Den här lilla hunden kunde jag alltså inte något om alls innan denna special, men det visade sig bli en trevlig ny bekantskap.

Det krångliga namnet prazský krysarik är tjeckiska och betyder helt enkelt råtthund från Prag.

HistorikTrots att rasen är mycket okänd i Sverige är det en mycket gammal ras. Man menar att den har rötter så lång tillbaka som 1000-talet e.Kr. Hundar av samma

typ var väldigt omtyckta av böhmiska kungar och adelsmän. Man hade dem både till sällskap och som råttfångare. Precis som andra småhundar gav man även rasen som gåva mellan kungahusen i Europa.

Det trettioåriga kriget på 1600-talet blev ett hårt slag för rasen, eftersom det innebar att Böhmen försvann som självständig stat. Man tror att det blev allmogen som övertog rasen, men man tror att hundarna fick fortsätta med sina uppgifter som sällskap och som råttfångare.

39

När man började med hunduställningar i början av 1900-talet dömdes dessa hundar ut. De ansågs inte som rastypiska och man menade att de var för små. Man dömde då rasen utifrån rasstandard för dvärgpinscher, en ras som förvisso är mycket lik, men av tyskt ursprung och betydligt större.

1934 publicerades en artikel i en tjeckisk tidning med rubriken “Kommer den ärorika rasen prazsky krysarik att överleva?”. Detta väckte intresse för rasen och man försökte starta ett avelsprogram och att få rasen godkänd, men detta misslyckades, eftersom man var tvungen att ha en dokumenterad stamtavla i sex generationer, vilket var en omöjlighet.

På 1980-talet gjordes ett nytt försök att rekonstruera rasen. Man bildade en rasklubb och fick upp intresset för rasen, som är fortsatt stort, trots att populationen är liten.

Till Sverige2006 kom rasen till Sverige. Det fanns en stor efterfrågan, men en liten tillgång på valpar och därför började det även att föras in så kallade ostammade hundar. Idag tror man att det finns fler ostammade PK än det finns hundar med stamtavla i Sverige.

2007 registrerades 29 hundar, endast 4 av dessa var svenskfödda. I slutet av 2009 hade fler än 150 hundar registrerats, och hälften av dem var födda i Sverige.

MentalitetRasen skall vara reserverad och misstrogen mot främlingar, men detta får inte blandas ihop med rädsla

eller aggression, något som absolut inte är önskvärt i standarden.

Man skall betrakta PK:n som en aktiv sällskapshund, men också känna till att

de har kvar egenskaperna som råttjägare.

Rasen har vuxit väldigt fort och klubben är orolig för att fördomar om småhundar skall få folk att uppfatta

rasen som något den inte är, det vill säga en bjäbbig och bräcklig liten hund.

En PK skall inte vara en väskhund, utan är en hund som kan användas till många olika

användningsområden. De har ett fantastiskt luktsinne, starka jaktinstinkter, livlig, positiv, smart och modig. Den kan med fördel användas i till exempel lydnad, agility, freestyle, som kantarellsökare eller i sök efter något annat, varför inte narkotika? Det finns knappt någon plats som en PK inte kan ta sig in på, och de är lätta att lyfta för sökarbete.

PK:n skall ha ett balanserat temparment. Den är kelig,nyfiken, vänlig och elegant. Den springer snabbt, är väldigt vig och uthållig, vilket gör att den kan vara ytterst lämplig som agilityhund.

En PK är vänskaplig och tillgiven mot sin familj, medan den, som sagt var, skall vara misstrogen och reserverad mot främlingar. Det innebär alltså inte att hunden är rädd, utan snarare ointresserad.

Det är en liten hund. Den ideala mankhöjden är 20-23 cm och idealvikten ligger på 2,6 kg. Litenheten till trots skall den ha en kompakt kroppsbyggnad och vara uthållig.

PK:n finns som långhårig och korthårig. Den vanligaste färgen är black and tan, men även andra färger förekommer.

Hun

den

s vä

rld

40

Prazský Krysarik i bilder

Hun

den

s vä

rld

41

VarningarDet är dessvärre nödvändigt att varna intresserade valpköpare vid köp av en PK. Det är en av de raser som dessvärre har smugglats till Sverige under fasansfulla former. Det förekommer också många ostammade PK, många av dem som luras att köpa dessa har fått höra att de kan skaffa en stamtavla senare, vilket inte är sant. Stamboken är stämd, vilket innebär att ostammade hundar inte kan registreras. En ostammad PK räknas som en blandras, både av klubben och av Svenska Kennelklubben.

Den stamtavla som räknas är Svenska Kennelklubbens och ser ut som den här bredvid. Även om du inte är intresserad av att ställa ut eller tävla med din hund, så tänk på att du stödjer oseriös avel om du köper hundar utan stamtavla. Många av tikarna är avelsmaskiner och har inte alls ett bra liv. Var noga med att kontrollera uppfödaren.

Smuggelhundar innebär också en risk för våra hundar i Sverige, eftersom de kan ha sjukdomar som våra införselregler skall se till att vi inte får in i landet.

Hunden kan dessutom vara sjuk och det är karenstid på försäkringar, så det kan dessutom bli en mycket

dyr historia. Många smuggelhundar har också dött under transporten, eller varit i så dåligt skick när de kommit fram att de dött eller har tvingats att avlivas.

Det känns verkligen tråkigt att man måste varna för detta, men ändå nödvändigt. Hundarna är värda ett betydligt bättre öde.

Vem skall ha en PK?En aktiv människa som gillar sällskap, som inte tror att det är en väskhund eller ett kuttersmycke. En liten hund har samma behov som en stor hund. En råtthund är alltid en tuff liten hund, annars vågar man sig inte på att ge sig på råttor.

Hun

den

s vä

rld

Vi tackar följande personer som bidragit med bilder: Jenny Andersson och Daniel Söderlind.

42H

und

ens

värl

d

RAS

Rasspecifik avelsstrategi för prazský krysarik Alla rasklubbar måste ha en rasspecifik avelsstrategi för att främja rasens hälsa. Liten klubb som stor. Detta i enlighet med Svenska Kennelklubbens bestämmelser.

I Tjeckien har man haft en öppen stambok för rasen fram till slutet av 2008, då man stängde den på prov. En öppen stambok innebär att hundar som inte har stamtavla kan erhålla en, genom att bedömas som rastypiska av rasdomare.

I Tjeckien finns det en stark tradition med både hög inavel, matadoravel och upprepade parningar av samma kombinationer. Rasen har liten genetisk variation och få blodslinjer som inte redan finns i Sverige idag. Eftersom aveln i vårt land inte pågått särskilt länge är det svårt att säga något om trender här, men däremot kan man se att det finns en oroande trend vad gäller matadoravel, och även att höga inavelsparningar blir vanligt här.

Det är också svårt att säga något om hälsoläget, eftersom det dels finns få hundar och att rasen dessutom är ny i landet.

Man kan ana att patellaluxation är relativt vanligt förekommande, och många hundägare tycker att detta är viktigt att testa. Av de 20 hundar som är testade har en fjärdedel haft patella luxation.

Det man har sett i övrigt är öppen fontanell vid födseln, kroksvans och navelbråck, men det är omöjligt att säga i vilken utsträckning, eftersom underlaget är för litet.

MentaltDet är viktigt att hundarna inte blir för reserverade mot främlingar, eftersom det inte fungerar för en sällskapshund i ett modernt samhälle. Det är därför viktigt att lägga vikt vid detta i avelsarbetet. Hunden skall snabbt kunna skaka av sig obehag och inte få bestående kvarstående rädslor.

ExteriörDet finns flera exteriöra fel som man bör tänka på vid avel, men få av dessa påverkar hundens funktion. Fel som drabbar rasen är:Kraftig förlust av hårväxt, särskilt på huvud och bröst.Rasen skall ha ståndöron, det är tillåtet med öron med hängande tipp, men det är inte önskvärt.Vad gäller storleken blir rasen för tunn och saknar den benstruktör och muskulatur som mer är i överensstämmelse med rasstandarden, som önskar en kraftfullare typ.

Mankhöjden blir också lätt högre än önskvärt.

StrategiAtt försöka uppehålla och förstärka den genetiska variationen. För att detta skall kunna göras är det viktigt att informera om vikten av genetisk variation, och att det därför är viktigt att använda ett så stort antal hundar som är möjligt i avel. Det man i klubben har för avsikt att göra är att minska överanvändningen av avelsdjur,

minska inavelsparningarna och sänka inavelstrenden.

Vad gäller mentaliteten handlar det om att öka kunskap och intresse av mentalitetens betydelse, och att se till så att reservation inte blandas ihop med rädslor. Man vill också på olika sätt positivt förstärka uppfödare och ägare som låter MH testa sina hundar.

43

Månadens bild

Hun

den

s V

ärld

Foto: Jonas Mårtenssonwww.acattledog.se

44H

und

ens

värl

d

I en serie artiklar skall vi lägga fokus på den åldrande hunden och de behov som den har. Hur skall man förändra hundens liv när den blir gammal, skall man förändra det alls? Vi fokuserar alltså på våra älskade gamla grå hundar.

När hunden åldras förväntar vi oss att vissa förändringar sker i hundens kropp. Dessa förändringar är olika för olika raser. Hos vissa raser, speciellt små hundraser, är hjärtförändringar mer vanligt. Vi kan hjälpa den åldrande hunden att klara av dessa förändringar på många sätt. Ett sätt är att diagnosen fås tidigt, att hunden får rätt medicinering, samt att man kanske måste ändra hundens kostvanor, göra förändringar i hundens miljö och sättet vi förhåller oss till vår hund.

En bra början är att man tar hunden till veterinären och gör en hälsoundersökning en gång per år. Vissa djursjukhus föreslår att man börjar vid 7-årsåldern. På så sätt kan man upptäcka eventuella problem i tid. Vissa djursjukhus/veterinärer har speciella kampanjer för just detta.

Mat och vikt

I och med att hunden åldras så ändras även deras ämnesomsättning och behovet av kalorier minskas. Normalt kan man säga att den dagliga energinivån reduceras med cirka 20%. Då även aktiveringsnivån hos hunden minskas kan man säga att ytterligare 10-20% av energibehovet försvinner. Om vi ger den åldrande hunden samma mängd mat som vi gav dem som unga kommer vi att få en överviktig hund. Övervikt hos hundar är ett allvarligt problem hos äldre hundar, något som kan leda till hjärtproblem, påfrestningar på leder etc.

När det gäller mat skall man tänka på att när hundens ämnesomsättning förändras skall vissa ämnen reduceras i födointaget, till exempel fett, men samtidigt är det nödvändigt att öka intaget av fibrer i födan, vilket är extra viktigt om hunden inte äter som han ska. Man kan även behöva ge någon form av kosttillskott.

DEN ÅLDRANDE HUNDENAv Malvina Ravenklint

Del 1

HUNDENS VÄRLDVill du fira med

oss?Tycker du, som vi, att det är kul att fira en

hund som är något extra. Skicka materialet till oss och dela med er av glädjen!

info@hundensvarld.se

45

Benmärg ersätts av fett

Då den äldre hunden har en tendens att lägga på sig vikt i form av mer fett, skall man tänka på att fett också kan komma att infiltrera benmärgen. Benmärgens uppgift är att framställa röda blodkroppar, som i sin tur skall transportera syre runt i kroppen. De vita blodkropparna bekämpar sjukdomar genom immusystemet. Blodplättarna, eller Trombocyterna, hjälper i sin tur till att koagulera blodet. Om benmärgen infiltreras av fett kan hunden drabbas av blodbrist, vilket leder till allvarliga konsekvenser för hunden. Övervikt är med andra ord absolut inte bra för den gamla hunden.

Naturligtvis är motion en stor aspekt i det hela. Även om hunden är gammal så mår den bra av promenader, kanske inte de timslånga promenaderna utan ett par korta promenader varje dag.

Hud och hår

Precis som hos oss människor får hundar grått hår med åldern, vissa hundar får det väldigt tidigt medan andra får det sent i livet. Oftast ser man de första tecknen vid nos och ögon. Pälsen kan bli tunnare och se livlös ut, detta kan dock vara ett tecken på sjukdom eller någon slags näringsbrist. Fettsyror som till exempel Omega 3 och Omega 6 kan hjälpa hunden att få tillbaka lystern i pälsen, om hunden är frisk för övrigt. Idag man hitta

seniorfoder som har är extra berikat med just Omega 3/6 fettsyror.

Huden på hunden kan komma att bli tunnare och på så sätt känsligare. Några äldre hundar kan få godartade hudtumörer, dessa tas sällan bort om det inte är så att de ställer till besvär för hunden. Dessvärre kan även hunden drabbas av elakartade hudtumörer, så det är viktigt att alltid kolla upp förändringar i huden hos hunden.

Huden kan även börja bli torr och då är det bra om man ger någon typ av fettolja som Omega 3/6 till hunden.

Förhårdnader

Det är mycket vanligt att åldrande hundar, speciellt stora hundar, drabbas av förhårdnader på armbågar. Oftast är skälet att hunden är mer inaktiv och ligger mycket. Om hunden nu ligger på ett hårt underlag är risken ännu större att den får förhårdnader på just armbågarna. Man kan undvika detta genom att hunden har något mjukt att ligga på, det finns en uppsjö av bekväma hundsängar på marknaden om det nu inte är så att hunden får ligga i soffa och säng. Det finns även utprovade ortopediska hundsängar som man kan köpa hos välsorterade djuraffärer.

Hun

den

s V

ärld

46

Klor och trampdynor

Precis som vi kan märka av förändringar i pälsen, så kan vi även upptäcka att trampdynorna hos hunden har blivit tjockare. Klorna blir skörare och går sönder lättare. Man kan komma att behöva klippa klorna oftare, då hunden inte rör på sig lika mycket och därför inte sliter dem på naturlig väg.

Begränsad rörlighet artrit och artros

Artrit innebär att en led blir inflammerad. Kroppens egna immunförsvar startar så att säga ett ”krig” i en led. Det kan bero på flera olika orsaker, till exempel en infektion (bakterie eller virus) men oftast kommer denna inflammation utan att vi vet orsaken till den. Ett exempel på detta är ledgångsreumatism, något som även drabbar hundar.

Artros är mer en vävnadsnedbrytande sjukdom. Benämningen likställs med förslitningar av ledens ytor, som består av ledbrosk, eftersom man får en tilltagande broskförtunning i en eller flera leder. Idag talar man även om ledsvikt när man menar artros. Detta drabbar ofta den åldrande hunden precis som det drabbar oss människor när vi blir äldre. Om hunden gått med en skada länge kan detta ge artros då felbelastningar gör att olika leder slits på ett onaturligt sätt.

Om man märker att hunden börjar få svårt att ta sig från liggande till sittande ställning, bli stel, visa ovilja inför att hoppa in och ut ur bilen, eller ovilja att gå upp eller nerför trappor etc. bör man kontakta en veterinär som i sin tur kan remittera hunden till en hundfysioterapeut eller sjukgymnast.

Tillskott som innehåller Chondrotin och Glucosamine kan vara något som hjälper lederna. I vissa fall ger man hunden någon typ av smärtlindring med medicinering. Rimadyl och Metacam är två vanliga preparat på marknaden.

Muskelmassan minskas

Precis som hos oss människor minskas muskelmassan hos hunden. Om man inte använder dem så försvinner de. Gamla hundar som är inaktiva kommer att förlora muskelmassa och muskeltonus. Detta kan i sin tur leda till att de rör sig mindre och detta gör att ännu mer muskelmassa försvinner. Motion är alltså mycket viktigt för den gamla hunden. Det är inte bara bra för musklerna utan även hjärtat, matsmältningen och hundens välmående.

Hur skall man då motionera den gamla hunden? Om hunden tycker om att simma är detta ett utmärkt komplement till korta

promenader.

Idag kan man även köpa ramper till sin hund som man kan använda för att underlätta för hunden att ta sig in och ut ur bilen. Det finns även höj och sänkbara ”matbarer” samt ortopediska bäddar för hundar som har inskränkt rörelseförmåga och smärta.

Tänder

Tandrelaterade sjukdomar är vanligt hos den åldrande hunden. Studier i USA har påvisat att vid den ringa åldern av 3 år har upp till 80% av hundarna något slags tandköttsproblem. Vi här i Sverige är dock riktigt duktiga på att borsta tänderna på våra hundar eller ge dem produkter som är bra för tänderna. Detta till trots bör man se över sin hunds tänder årligen. Vissa tandrelaterade problem kan bli riktigt allvarliga för hunden. Många av våra större djursjukhus har veterinärer som är utbildade inom tandvård för hund och katt.

Vi är alla medvetna om att våra hundar drabbas av tandsten, denna skall tas bort regelbundet. Oftast gör vi det i samband med operation då hunden ändå skall sövas. Detta skall man INTE göra då, eftersom bakterier kan spridas och medföra komplikationer. Vi

Massage innebär en rad fördelar för dig och din hund. Visste du att det bland annat:

Skapar en bättre relation. Dämpar stress. Förebygger problem. Ökar blodgenomströmningen. Ökar rörligheten. Lindrar smärta

www.hundens.se

Massage för hemmabruk15-16 maj 2010

Välkommen hälsar

Malvina RavenklintDipl. hundfysioterapeut

Hun

den

s V

ärld

47

kommer att ha en speciell artikel om just tandvård hos hund lite längre fram i vår i Hundens Värld.

Mag- och tarmproblem

Många äldre hundar drabbas av magproblem. Detta beror på att själva matsmältningen hos hunden förändras. Allt går saktare och detta kan resultera i att hunden drabbas av förstoppning eller trög mage.

Det kan vara ännu värre för hunden som kanske har dåliga höfter eller någon typ av analsäcksproblem. De har gjort ont när de försökt att bajsa och på så sätt försöker de hålla sig och detta i sin tur leder till förstoppning. Om hunden är väldigt inaktiv, kan även detta leda till förstoppning.

Förstoppning kan också vara ett tecken på en allvarligare sjukdomar och skall utredas av veterinär. Att ge hunden en diet med mer fibrer kan hjälpa. Glöm heller inte att se till att hunden får i sig tillräckligt med vatten under en dag.

Vissa hundar drabbas inte alls av mag- och tarmproblem, men det är aldrig fel att ge den åldrande hunden mer fiberrik mat för säkerhets skull.

Immunförsvar

Ju äldre hunden blir desto svagare blir immunförsvaret. Hunden kan lättare drabbas av infektioner och oftast blir det allvarligare hos den äldre hunden. En infektion som är helt ofarlig för en yngre hund kan bli dödshotande för en gammal hund. Det är mycket viktigt att man fortsätter att vaccinera hunden mot de sjukdomar vi vaccinerar våra hundar emot.

Hjärta, lunga, lever och njurproblem

I och med att hunden åldras så blir hjärtat något mindre effektivt. Det pumpar inte lika mycket blod i samma takt som förut. Hjärtklaffarna kan tappa lite av sin elasticitet och kan på det sätt göra pumpningen av blodet långsammare. Oftast är det mitralisklaffen (den tvåflikiga klaffen mellan förmak och kammare i vänstra hjärthalvan) som drabbas. Detta är extra vanligt hos småhundar. Vissa förändringar av hjärtat är att vänta, men även allvarligare fel kan uppstå, speciellt hos hundar som i tidigare ålder haft hjärtrelaterade problem. Diagnostiska tester såsom röntgen och EKG kan tas för att se vad som är fel och hur man skall gå vidare för att hjälpa hunden. Idag finns det många medicinska preparat som, trots hjärtproblem, kan hjälpa hunden till ett fortsatt bra liv. Att

operera in en pacemaker hos en hund idag är heller inte helt ovanligt.

Lungornas elasticitet avtar i och med att hundens åldras och deras förmåga att syresätta blodet reduceras. Vissa äldre hundar kan lättare drabbas av lungrelaterade sjukdomar och blir fort tröttare.

Även om levern på ett remarkabelt sätt kan reparera och föryngra sig själv, så åldras hundens lever precis som alla andra organ. Leverns förmåga att avgifta blodet och producera ett antal olika enzymer och proteiner reduceras med åldern. Det är inte lätt att få ett korrekt provresultat då vissa leverenzym kan vara väldigt höga hos en frisk hund, medan vissa hundar, med någon typ av leversjukdom, har helt normala värden av leverenzym.

Då levern metaboliserar (omvandlar) mediciner och narkosmedel är det väldigt viktigt att man testar hundens leverfunktion innan man söver hunden. Detta för att se att hunden inte har leverproblem.

I och med att hunden åldras ökar risken för njurrelaterade sjukdomar. Detta kan bero på njuren själv, eller som ett resultat av att ett organ, till exempel hjärta, inte fungerar som det skall, och då minskar blodflöde till njurarna och problem kan uppstå.

Det går enkelt att se om hunden har problem med njurarna med hjälp av ett blod- och urinprov. Genom att göra dessa tester kan man identifiera sjukdomen och problem innan man ser fysiska tecken hos hunden. När man gör en årligt hälsokontroll av den gamla hunden är det därför viktigt att ta dessa prover..

Det första tecknet på njurproblem, som vi hundägare ser, är att hunden dricker och kissar mer. Detta händer dock oftast inte förrän hunden har tappat upp till 70% av sin njurförmåga.

Om njurarna inte fungerar optimalt så kan man med en bra diet och medicin hjäpa hunden att må bättre.

Inkontinens

Hunden har varit rumsren i evigheter men plötsligt så upptäcker man en pöl på mattan. Detta kan bero på att hunden faktiskt inte tänker sig för, att den liksom glömt bort att man skall göra ifrån sig utomhus.

Inkontinens är inte ovanligt hos äldre hundar och urinläckage kan ske även när hunden sover, något som är mer vanligt hos kastrerade tikar. Man kan då ge tiken

Hun

den

s V

ärld

www.olivers-petfood.se

49

fenylpropanolamin och östrogen. Om din gamla hund får urinlekage skall du prata med din veterinär.

Man skall dock vara uppmärksam på dessa förändringar speciellt om man upptäcker att hunden dricker ovanligt mycket då detta kan vara ett tecken på njurproblem.

Prostataproblem

En okastrerad hane löper större risk att drabbas av prostataproblem. Med det sagt är detta inte ett skäl till att kastrera hanhundar. Kastration skall alltid göras i samråd med veterinär då inte alla hundar bör kastreras (mer om kastration kommer i Hundens Värld i vår/sommar).

Prostataförstoring kan i sin tur leda till att hunden får problem med sin urin och avföring. När man besöker veterinären kan man diskutera detta och få hjälp.

Förändringar i körtlar

Vissa körtlar börjar med en tilltagande ålder att producera mindre hormoner och vissa körtlar börjar producera mer än vad som är bra för hunden, något som kan leda till Cushings Sjukdom (Cushings Disease). Hormonella problem är ett vanligt problem hos den äldre hunden och ibland även väldigt rasbundet. Även dessa problem kan man få reda på genom blodprov och därefter kan veterinären ge hunden rätt medicinering.

Juvertumörer

Tikar kan drabbas av att juverkörtlarna blir hårdare. Bröstcancer hos okastrerade tikar är vanligare än hos kastrerade tikar men det betyder inte att alla okastrerade tikar får bröstcancer eller elakartade juvertumörer som man också säger. Det är dock den vanligaste formen av cancer hos tikar. Vid en hälsoundersökning skall man be veterinären undersöka tikens juver noggrant.

Förändringar i beteende och aktiviteter

Äldre hundar kan visa minskad aktivitet. Detta kan vara helt normalt, men det kan också vara ett första tecken på ledproblem eller senilitet. Vi har tidigare rekommenderat att man skall gå till veterinären en gång om året, men det är inte fel att göra det två gånger per år, beroende på ras och ålder. Din veterinär vet vad som passar din hund bäst. Genom att gå två gånger per år kan man upptäcka problem i ett tidigare stadium.

I och med att hunden åldras så innebär det att nervceller dör och att det inte bildas några nya. I vissa fall kan protein omringa

nervcellerna och på det sättet få dem att inte fungera normalt. Hos vissa hundar blir förändringarna så pass stora i nervsystemet att deras beteende förändras, man pratar då om kognitiv dysfunktion. Enligt en amerikansk undersökning har 62 % av alla hundar över 10 år någon form av kognitiv beteendeförändring. Det kan handla om allt från rastlöshet på natten, att hunden verkar förvirrad, eller plötsligt inte är rumsren, får minskad aktivitetsnivå, eller att hunden inte längre känner igen familjemedlemmar.

Man skall också tänka på att äldre hundar är mer känsliga mot stress och att detta i sin tur kan leda till beteende förändringar, som till exempel: separationsångest, aggression, ljudkänslighet, eller att hunden börjar skälla mer.

Även om man det inte går att stoppa klockan, så kan man underlätta för dem genom att ta kontakt med någon som är väl insatt i beteende modifikation, alltså möjligheten till att förändra beteenden till det bättre för den åldrande hunden.

Om man går i valpköpartankar i detta skede, så finns det anledning att höja ett varningens finger om man har problem med något av det ovanstående problem. En valp kan få den äldre hunden att känna sig ännu mer stressad.

Temperaturkänslighet

Den åldrande hunden har svårare för temperaturförändringar. De anpassar sig inte lika lätt till olika temperaturer. Kanske man måste införskaffa en värmedyna åt sin hund på ålderns höst när det är kallt ute eller en fläkt om det är för varmt.

Syn och hörselförändringar

Vissa hundar kommer att börjar höra sämre, det är dock svårt att fastställa och oftast märker man det inte förrän hunden är helt döv. Plötsligt så går man upp bakom hunden och klappar den, hunden kanske hoppar högt och även visar tecken på aggression, detta för att den helt enkelt blir överrumplad. Plötsligt så märker man att hunden inte kommer på inkallning etc. Det är inte att hunden plötsligt blivit trotsig utan att den helt enkelt inte hör.

När hunden blivit döv är det inte mycket man kan göra men man kan träna med sin hund ändå. Istället för verbala ord så kan man använda sig av handtecken. Det är alltså inte fel att från tidigt stadium träna in handsignaler på sin hund, man kan dra stor nytta av detta om hunden åldrats och inte längre hör. Man kan även prova att klappa i händerna eller stampa i backen då den fortfarande känner vibrationerna.

Hun

den

s V

ärld

50

Precis som hos oss människor kan hunden få dålig syn. Många hundar får vad vi kan se en grumlig lins. Detta är något som kallas nuclear sclerosis, trots detta kan hunden se bra. För många av oss hundägare så tror vi att hunden fått starr men det behöver alltså inte vara så utan kan alltså bero på nuclear sclerosis.

Katarrakt som påverkar synen är heller inte ovanligt. Om man misstänker att hunden fått problem med synen så ta kontakt med din veterinär. Ögonundersökningar är något man skall göra med sin åldrande hund.

Sammanfattning

Äldre hundar kan uppleva många förändringar i sina kroppar, vissa hundar får större förändringar än andra. Hos vissa kan dessa förändringar starta tidigare medans vissa inte kommer att visa några symptom. Om man vet om vilka symptom man kan titta efter så kan man i tidigt stadium hitta hjälp åt sin hund.

Om aktivitetsnivån plötsligt sjunker så behöver det inte vara bara för att hunden ”blivit gammal”, det kan vara tecken på sjukdom så tveka inte att ta hunden till veterinären för undersökning.

Det är vårt ansvar att vårda och ta hand om våra hundar även när de blir till åren.

HUNDENS VÄRLDAnnonsera i

Hundens Värld.

50% rabatt i nummer 5 & 6.

www.hundensvarld.se

Hun

den

s V

ärld

51

Vi fick en förfrågan om vi inte kunde skriva om hur man tränar lydnad, och vi lämnade med varm hand över denna önskan till Jenny Krantz, som här börjar sin lydnadsskola. Första momentet är fotgående.

Om man bestämt sig för att börja träna och senare tävla i lydnad måste man vara införstådd med att det kommer att ta tid att lära in alla momenten och det krävs en del tålamod och påhittighet. Men man måste även vara beredd på att det kommer att vara galet roligt, givande och relationsstärkande. När jag blev tillfrågad om att skriva om momentträning valde jag att skriva om fotgåendet (linförighet och fritt följ) för att ett fint fotgående är bland det finaste som finns att titta på. Svansen på hunden viftar och leendet på föraren skiner ikapp, det är härligt att se glädjen och lyckan i ett magnifikt fotgående, för att inte tala om hur det känns när det är ens egen hund och en själv som gör det. Men hur lyckas man med det då? Det finns massor med olika sätt att träna in det perfekta fotgåndet på, kanske lika många sätt som det finns hundar. Men det finns vissa delar och kunskaper som är detsamma.

När man tränar in ett moment måste man bryta ner hela momenten i små delar som man sedan lär in ett och ett, det kallas för delmoment. De delmoment som finns inom fotgåendet är många eftersom detta moment följer med ända upp i elit

och blir mer och mer avancerat på vägen för att inte tala om längre, både i sträcka och tidsmässigt.

För att få ett fint fotgående måste man skynda långsamt, man måste vara säker på att hunden hinner med att lära sig och skapa positiva minnesbilder. Det som är allra viktigast är att man vet vad sin hund gillar för belöningar, godis (att föredra i början av träningen) boll, kampleksak eller kel. Kontakten, med kontakt menar jag då positiv ögonkontakt med sin hund, i ett fotgående är också viktigt och det man börjar träna in först, kontakt är även viktigt i de andra momenten och därför något man bör lägga tid på.

Som jag kommer nämna många gånger så finns det många olika sätt att träna in en sak på, men jag väljer att skriva ner några olika sätt att träna in fotgåendet på.

KontaktövningarEn övning som är väldigt lätt att få till dagligen är den man kan göra på de vanliga promenaderna med sin hund. När man är ute med sin hund och hunden självmant slår en blick upp på dig berömmer du med rösten och ger en godbit. Man kan även sätta sin hund framför sig och ha godbitar i handen, hunden kommer att titta på dina händer som hänger längs dina sidor. Det kan ta ett tag men när hunden tittar upp, lite frågande kanske, så ger du hunden en godbit från din hand.

Lydnadsträning

Lydnadsklass 1- FotgåendeAv Jenny Krantz

Hun

den

s V

ärld

52

Man kan även slänga godbiten på marken till hunden så att man löser upp situationen. Sedan gör man det igen. Man kan också hålla händerna utsträckta (så att man ser ut som ett T) och sedan ge hunden godbiten när hunden tittar i ens ögon. Att utnyttja utfodringen är bra eftersom detta sker dagligen, hunden måste ha ögonkontakt med dig innan den får sin matskål. Hunden kan också behöva bjuda på ögonkontakt innan den får gå ut på promenad, belöningen i denna situation blir då att hunden få gå på promenad. Det finns massor med olika sätt att träna in ögonkontakt med sin

hund på. Tanken är att hunden ska tycka att det är hejdlöst roligt att titta i dina ögon, för det ger hunden resurser som den gärna vill ha.

När man har tränat kontaktövningar och man ser att hunden om och om igen bjuder på ögonkontakt kan man fortsätta sin träning med fotgåendet. Ett annat delmoment i fotgåndet är utgångspositionen. Det vill säga när hunden sitter till vänster om sin förare (husse, matte eller den som tävlar med hunden) med bogen eller huvudet i jämnhöjd med förarens knä.

Illustration till hur man tränar ögontkontakt.

Så här går snurren till (övningen beskrivs och bilderna fortsätter på nästa sida)

Hun

den

s V

ärld

53

SnurrenFör att få till denna position använder man sig av något som man kan kalla ”snurren”. Med godis i handen blir den en vägvisare för hunden. Man leder in hunden genom att göra en cirkel med vänster hand som går motsols med handen. Hunden följer din hand och kommer sedan att vara intill ditt vänstra ben och då säger man sitt eller lyfter upp handen ovanför huvudet på hunden så rumpan dimper ned i marken. Man kan arbeta med denna övning när som helst och hela tiden utmana hunden att använda sin bakdel när den ska snurra in rumpan på plats. Man måste tänka på att man efterhand tar bort godisen i handen och hjälper hunden in med bara en knuten hand, sedan tar man upp godis från ficka och ger hunden. Sakta men säkert låter man handhjälpen försvinna och man kan börja sätta ett ord på beteendet, nämligen fot.

FotgåendetNär hunden kan komma in i fotposition själv eller med lite hjälp från dig är det dags att lära er gå fot. Eftersom man har bestämt sig för att tävla med sin hund är det all ide att redan vid inlärning bete sig som man gör på tävling, tävlingslik och rakryggad.

Eftersom man ska skynda långsamt är det viktigt att redan första steget har en positiv effekt på hunden. Att säga fot, ta ett steg och i det steget ge massor beröm, gör att hunden har en förväntan reda vid fösta steget i ett fotgående. Det man vill uppnå är att hunden hela tiden går och väntar på belöningen samtidigt som den presterar. Hunden ska inte veta när belöningen kommer men att det kommer, tids nog. Det är viktigt att man har någon som tittar på en när man tränar som kan se om hunden sitter rätt i position samt går rätt i position. När man går fot med sin hund ska hunden föra sig med huvudet eller bogen i jämnhöjd med ditt knä. Rumpan på hunden ska vara rakt bak, detta kan vara väldigt svårt att se själv. Det kan även vara

svårt att se om hunden har rätt position i halterna (man stannar och hunden automatiskt sätter sig i fotposition) men med hjälp av en träningskompis kan man få till det riktigt bra. Ett vanligt misstag många gör är att man går på som vanligt och när det är dags för en halt stannar man plötsligt, vilket gör att hunden inte får det lätt att hamna i rätt position. Men om man saktar ner lite innan man stannar ger man hunden en vink om att en halt är på väg,

Man utökar stegen efterhand, men kom ihåg att ibland överraska hunden efter första eller andra steget så att hunden hela tiden vill prestera för belöningen kan komma när som helst. Tänk på att inte skynda alldeles för snabbt, hunden måste hinna med att lära sig och även du måste hitta en gångstil som passar både dig och hunden. Ibland måste man till och med torrgå, vilket betyder att man tränar på att gå tävlingslikt utan sin hund, just för att man ska hitta en rutin som passar dig och din hund.

Nästa steg blir att träna in höger- eller vänstersvängar samt höger- och vänsterhalter. När hunden kan hålla positionen på en raksträcka är det dags att prova på svängarna. Man kan locka med godis i svängarna, men en hund som lärt sig sin position brukar klara av det fint. Det är ofta föraren som snabbar på och tar ett steg till höger eller vänster utan att ge hunden minsta vink på att det är dags att svänga. Att titta med hela huvudet åt det håll man ska svänga kan ge hunden en vink om att det är dags att svänga. Om det behövs kan man ta hjälp av plankor som man lägger i ett L för att underlätta att hunden hamnar i fel position när man svänger. Sådana stora hjälper måste man snabbt träna bort för att hunden inte ska vänja sig vid att enbart göra rätt när de ligger på marken.

När hunden kan gå både raksträckor, svänga höger och vänster och halter är det dags att träna

Hun

den

s V

ärld

54

Det är viktigt att belöna första steget hunden tar i rätt fotposition.

på helt om samt helt om och halt. Helt om betyder att man svänger helt om med sin hund, ett halvt varv runt till höger, halten sker när man gjort ett halvt varv. Eftersom hunden vid detta lag är säker på sin position vid din sida kan detta gå av sig själv. Om rumpan på hunden skulle sväva ut kan man även här använda sig av plankor.

Fotgåendet blir mer och mer avancerat ju högre upp i klasserna man kommer, men med en bra grund kommer de svårighetsgraderna att vara förhållandevis lätta att träna in. En bra och trygg grund ger goda förutsättningar för fortsatt träning med fotgåndet.

Glöm inte att hunden, precis som du, inte arbetar gratis. Belöningarna är det som får hunden att prestera under ett fotgående och det är belöningarna som gör att hundens svans viftar under tiden. Ditt leende kommer även att infinna sig när du vet att ni har tränat och kan detta vilket ger dig ett gott självförtroende. Lycka till!

InstruktörDen 11 september startar vi vår åttonde instruktörsutbildning

Efter godkänd och avslutad utbildning blir du diplomerad

HundinstruktörHundinstruktör med klickerinriktning

Rallylydnadsinstruktör

Du har fått en bred utbildning och en bra grund att stå på i ditt hundföretagande. Välkommen till oss!

Fri övernattning!

www.hundens.se

Hun

den

s V

ärld

55H

und

ens

värl

d Forskning

ÅSKRÄDSLA HOS HUNDAR Av Natasja Ravenklint

I förra numret av HV skrev vi om åsktröjan, eller Thundershirt. Nu har vi fått reda på att det gjorts lite forskning kring åska och dess effekter på hundar och vad man kan göra för att lindra ångesten. Den vill vi naturligtvis delge er.

Man har, i nyligen gjord forskning, slagit fast att åska är den näst vanliga ljudfobin hos hundar. Symtom på åskrädsla är att hunden till exempel hässjar, gömmer sig, dreglar, söker stöd hos sin ägare, och att de skakar eller darrar. Eftersom det är ett så vanligt problem och att det dessutom innebär så svåra besvär för hundar (och dess ägare), så var detta något som två studenter vid Tufts Cummings School of Veterinary Mecidine, i Massachusettts, USA, ville titta närmare på. Nicole Cottam och Nicholas Dodman granskade Storm Defender, en cape som man sätter på hunden för att underlätta för den. Kunde detta verkligen fungera?

Storm Defender skall skydda hunden från statiskhet och den efterföljande chocken under en åskstorm. Nicholas Dodman menar att det är många som hävdar

att åskrädsla enbart är en ljudfobi, men han menar istället att det är de statiska elektriska chockerna som förorsakar fobin. Enligt flera rapporter från hundägare, så fick han information om att de hade fått elektriska stötar av sina hundar under åskoväder, och detta skall alltså Storm Defender sätta stopp för.

StudienDe två veterinäreleverna fick tag på hundarna genom skolans nyhetsbrev och de fick sedan kryssa för vilka

av dessa tolv tecken på åskrädsla som deras hund visade:

Flämtningar Skakningar Pupill utvidgning Urinering eller ofrivillig avföring Rastlöshet Skällande Söker uppmärksamhet Gnäller Saknar aptit Saliverar Gömmer sig Försöker fly

För att få vara med i studien krävdes det att hundarna visade minst tre av dessa symtom. Hunden var också tvungen att visa ångest minst 95% av åskovädret.

56

Massage & Friskvård

Förebyggande behandling Rehabliltering Massage

Östergatan 12, Tomelilla

För tidsbokning:0760-475 470

www.hundens.se

Hun

den

s vä

rld 28 hundar deltog, av olika raser, men också

blandraser. De delades in i två grupper, där bägge grupperna fick var sin cape, men där den ena gruppen inte fick den äkta varan, utan bara en helt vanlig cape. Ingen visste att den ena gruppen hade fått en placebo cape. Den instruktion ägarna fick var att sätta på capen så snart hunden började visa ångest, men att i övrigt behandla den precis som de brukade.

Ägarna fick gradera symtomen hundarna visade i en tregradig skala: mild, moderat, allvarlig, både innan de testade capen, och under tiden de använde den. Testet gjordes under fem åskoväder.

Efter fyra åskovärder rapporterade 63% av de som testat den äkta capen att deras hund hade blivit påtagligt bättre, medan det var 36% i placebo gruppen.

Bara att ha på sig capen verkar ha hjälpt, i Storm Defender gruppen hade 70% av ägarna märkt en

minskning av att hunden ville gömma sig och att den flämtade. Motsvande siffra i kontrollgruppen var 67%.

Hur förklarade forskarna detta? Dels kan det naturligtvis bero på att ägarna visste att capen skulle testas i detta syfte och att de såg det de ville se, men det kan också vara att en cape, med eller utan lamé ger ett konstant tryck, och att detta reducerar ångest. Den tekniken har använts på autistiska barn (se till exempel “Vi som förstår djurens språk” av Temple Grandin), och är för övrigt den teknik som Thunder Shirt bygger på.

Vi på Hundens Värld har en extremt åskrädd hund, som ingenting har fungerat på så här långt, och vi har redan bestämt oss för att testa Thunder Shirt, och får nu en stor lust att testa även Storm Defender och se hur de olika varianterna påverkar vår hund. Så fort vi har gjort det, så återkommar vi med en rapport. Dessutom skall vi testa att sätta en helt vanlig tröja eller ett täcke på henne, för att se om det ger liknande effekt.

BORSTA TÄNDERNA!Veterinärer rekommenderar att hundens tänder skall borstas varje dag.

Vi säljer en borste som tar bägge sidor samtidigt, i förpackningen ingår även tandkräm.

www.hundensvarld.se

57

Rasspecial: Labrador- en glad apportörH

und

ens

värl

d

Labrador retriever, labrador, eller kort och gott labbe är en av våra mest välkända hundraser, ändå är det en sak som faktiskt många missar. Det här är en apportör, en arbetande hund. Jag har många gånger mött förvånade miner när folk får veta att det heter labrador retriever, den sista och ytterst viktiga och informativa delen av namnet har fallit bort. Nu presenterar vi apportören retriever.

En labrador är kort och gott glad. Otaliga är de labrador ägare jag har träffat som har problem med att hunden är för glad. Ett härligt problem tycker jag. Extra lycklig blir rasen av att arbeta tillsammans med sin ägare. Det är viktigt att inte glömma bort att labradoren är en nyttohund.

Historisk bakgrundRiktigt hur labradoren har kommit till vet man inte, men det finns lite olika teorier. Under 1500- och 1600-talen fanns en hund i England som kallades S:t Huberts hund. Det var en svart nyttohund och man tror att engelska fiskare tog med sig denna till Newfoundland i Kanada, där den kom att inplanteras.

En annan teori är att den portugisiska rasen cane di castro laborerio följde med portugisiska sjömän till Newfoundland.

Under senare delen av 1700-talet och början av 1800-talet fanns det två raser på Labradorhalvön väster om Newfoundland. De kallades då för den stora respektive lilla newfoundlandshunden. Det är med

58H

und

ens

värl

d andra ord den lilla typen som tagit sig från ön Newfoundland till fastlandet Labrador. Den hunden beskrevs med orden “i allmänhet inte större än en pointer, tunna ben, kort eller strävt hår, bär inte sin svans så högt som den förra hunden, en mycket snabb löpare, simmare och fighter”. Rasen kallades även för S:t Johns dog, efter huvudstaden på Newfoundland.

Labradoren skulle apportera fågel och hårvilt, eller vad som helst som behövde bäras hem. Den simmade iland med repändor så att man kunde förtöja båtar, gick utmärkt att använda som draghund för att få hem veden, och den användes även för att dra ut nät av fiskare. Den användes även av fiskare för att apportera den fisk som slank ur deras nät när fångsten skulle bärgas.

Labradoren kom till England och blandades upp med curlycoated retriever, flatcoated retriever, golden retreiver, pointer, foxhound, whippet, greyhound och border collie, för att 1903 bli godkänd som ras av Kennelklubben.

1913 hölls det jaktprov, där 247 hundar var anmälda och hela 179 av dessa var labadorer. En dominans som till stor del har hållt i sig.

1897 visades den första labradoren i Sverige. Det skedde i Göteborg på en utställning arrangerad av Svenska Kennelklubben. Han hette Major och var svart.

ArbetsuppgiftLabradoren skall arbeta efter skott, vid fågel- och småviltsjakt och främst apportera det skjutna bytet. Det gäller för hunden att kunna vara tyst och passiv före och under skottet, för att sedan omedelbart bli väldigt aktiv. Detta brukar kallas för av- och på- knapp och är en viktig del av en retrievers arbete.

Labradoren skall ha stor arbetslust, styrka och spänst. Den skall dessutom vara följsam, vilket är nödvändigt för att den skall kunna utföra sina arbetsuppgifter.

I arbetsuppgifterna ingår även att ha ett gott luktsinne, att vara mycket rörlig, vara en god apportör och att ha passion för vatten.

Vatten innebär ofta ett vidare begrepp för hundar än för människor. Förkärlek för vatten innebär även ett sug efter att hoppa i diken, lerpölar och annat vått, som vi som hundägare kanske inte tycker är det trevligaste när det kommer till bad. Detta är däremot något som tillhör rasen.

Vi tackar följande personer som bidragit med fotografier:Tjotte, Ulla Erdeberg, Annika Nicklasson, Karin Nanne Larsen, Monica Jarl-Winnberg och Susanne Thulin.

59

TemperamentLabradoren är intelligent, följsam hund som skall vilja samarbeta med sin ägare. Rasen är godmodig, entusiastisk, vänlig, anpassningsbar och en tillgiven följeslagare. En labrador är däremot inte aggressiv eller blyg.

Om man skulle säga en enda sak om en labrador, med tanke på rasens historia, är det att det är en arbetande apporterande hund. Det var just den goda arbetsförmågan som förde rasen från Kanadas nordöstra hörn till Europa och det är framför allt på grund av dessa egenskaper som rasen är en av våra populäraste.

ExteriörtRasen har blivit uppdelad i två olika rastyper, något som rasdomaren Dr B.W Ziessow har svårt att förstå. För honom finns det bara en labradortyp. Han skriver: “Som domare av rasen i över 30 år och som uppfödare sedan 1951 är min personliga beskrivning av rasen följande: Den är starkt och solid byggd,medium storlek, kompakt. En hund som utstrålar aktivitet, välbalanserad struktur som gör det möjligt för hunden att fungera som en apporterande jakt-hund. Stadgan och pålitligheten att jaga sjöfågel, höglandsjakt timmar i sträck under svåra förhållanden. Personlighet och kvalitet att vinna i showringen, temperament att vara en lojal och trogen familjemedlem. Fysiska attribut och mentala kännetecken skall utmärka rasen att presteragod apporteringsförmåga med ett stabilt temperament lämpligt för all möjligslags sysselsättning förutom i jaktmiljön.”

Att träna medNågot som slog mig när jag skulle skriva denna special var att en sak verkligen skiljde sig från tidigare raspresentationer vi har gjort. Av alla de hemsidor vi letade på fanns det mer eller mindre inte någon som beskrev rasen. Rasstandarden var med på de flesta ställen. Skrev man något i övrigt om rasen handlade det om historiken och rasens uppkomst, men i princip ingenting om hur en labrador är, vilket man alltid brukar hitta på rassidor annars. Antagligen beror detta på rasens popularitet. Alla vet väl hur en labrador är? Eller vet vi det egentligen?

Något som påpekas från uppfödarhåll är att detta är en arbetande hund, men är alla valpköpare verkligen medvetna om detta? I kurssammanhang har jag träffat

på väldigt många labradorer och vill därför passa på att komma med några förslag vad gäller träning av dem, som man kanske inte i vanliga fall tänker på.

Labradorer är extremt matglada, vilket enormt lätt leder till att de lägger på sig några extra kilo. Labbens matmotivering är mycket bra i träningssammanhang, men många gånger behöver man inte använda något särskilt gott godis. Det kan till och med förstöra träningen, eftersom labradoren då lätt kan bli överexalterad och inte riktigt fokuserar på vad vi försöker lära den. Med de flesta labradorer går det alltså utmärkt att träna med till exempel morotsbitar, gurka eller något annat som hunden inte lägger på sig av. Det är heller ingenting som säger att torrfoder måste serveras i en matskål, utan det går utmärkt att använda sig av det under träningspasset. Du kan alltså få ett bättre träningsresultat med mindre god belöning om du har en extremt matmotiverad hund.

Att tänka påLabradorer är glada. De verkar älska allt och alla. Det är en fantastisk egenskap, men det kan leda till att hunden blir frustrerad när man till exempel inte kan komma fram till en människa eller hund fort nog. Frustration hos hundar uttrycks ofta i något som av oss människor ofta uppfattas som aggression. Jag har däremot aldrig träffat en aggressiv labrador, däremot frustrerade. En sak man kan tänka på för att förhindra

Labradoren räknas som en arktisk hund, men är inte av spetstyp. Detta talar för att ursprunget inte är Newfoundland i nordöstra Kanada.

Hun

den

s V

ärld

60

LABRADOREN I BILDER

Hun

den

s V

ärld

61H

und

ens

Vär

ld

62

att det blir ett problem av detta är att inte gå fram till alla hundar man träffar. Det som lätt byggs upp då, hos alla hundar, är en koppling mellan att se en annan hund och att hälsa på den. När hunden inte sedan får hälsa, för att vi till exempel inte har tid, eller för att den andra hunden inte vill bli hälsad på, så kan det leda till frustration och ett framtida problem.

Använd istället labradorens lättlärdhet och följsamhet. Träna att möten med andra hundar innebär att hunden fokuserar på dig. Hälsa på andra hundar gör man bara ibland, och man gör det när vi har sagt att det är okej.

Ytterligare ett labradorproblem, som också beror på deras glädje, är att det är svårt att bli kvar på marken när man skall hälsa på en gäst. I detta fall går det utmärkt att använda sig av labradorens apporteringsvilja. Ge den något att bära. De flesta hundar hoppar inte när de bär något, utan brukar gå runt med högburet huvud och stolt visa upp vad de har för uppgift. Beröm detta och ha ett problem mindre.

FARTFart och fläkt är det i labrador, men FART står för fågelhundens arbetstest. Det är inte bara labradorer som testas genom FART, utan även andra raser, men 50% av de hundar man har testat under två års tid har varit labradorer. Tanken med FART är att man tidigt skall kunna hitta problem, så att ägaren kan arbeta med dem, och även för att fungera som ett mätinstrument i aveln.

Målsättningen med FART är att få hundarna funktionsprövade på ett helt annat sätt än vad MH test möjliggör. Att ge såväl uppfödare som hundägare en beskrivning av hunden, så att de vet hur de skall lägga upp träningen. Att man skall fokusera på hundens positiva engagemang, både socialt och bytesinriktat. Man vill också kartlägga de icke önskvärda beteenden som förekommer hos rasen; stress, rädslor och aggression. Fördelen med ett test är dessutom att man då kan redovisa materialet.

Testet har utförts i Sörmlands Hundskolas regi. De hundar som har testats har varit från tre månader och uppåt. Vi på Hundens Värld kände inte till detta test

alls och ber att få återkomma med ett mer utförligt reportage i framtiden.

JaktprovYtterligare ett sätt att testa sin labrador

på, är genom att göra jaktprov. Det kanske är lätt att glömma bort att labradoren, en av våra mest älskade sällskapshundar, faktiskt är och förblir en jakthund. Jaktprovet är ett sätt för såväl ägare som uppfödare att se vad

hunden har för jaktegenskaper. Detta är minst lika viktigt som

utställningsresultaten, eftersom det står klart och tydligt i rasstandarden att

labradoren är en ras som skall ha tydliga jaktegenskaper.

Proven arrangeras regionalt och klubben rekommenderar att man som labradorägare åtminstone besöker ett jaktprov, för att se vad labradoren faktiskt är ämnad för. Att känna till dessa sidor hos rasen gör att man har möjlighet att förstå sin hund bättre.

Hun

den

s V

ärld

63

RAS

Rasspecifik avelsstrategi för labrador

Hun

den

s vä

rld

Varje rasklubb har skyldighet att ta fram en så kallad RAS, rasspecifik avelsstrategit, för att värna om rasens hälsa, exteriör och mentalitet.

Labradorklubben slår fast att deras uppgift är att tillvarata rasens intressen både exteriört, jaktligt och mentalt.

Materialet som ligger bakom klubbens RAS har man fått genom att ta del av enkäter från “aktiva uppfödare”, mycket erfarna uppfödare, exteriördomare och jaktprovsdomare. Man har även använt sig av klubbens hälsoenkät som skickas ut till ägare som har en hund som är född ett visst år, Agrias skadestatistik, information från SKKs Rasdata, MH protokoll som hämtats från Genetica, statistik från jaktprovsstarter och hunduställningar. Man har också tagit hjälp av veterinärer och genetiker som har hjälpt till och granskat klubbens analyser.

Klubben skriver att labradoren idag är en tämligen delad ras, där det finns olika varianter och linjer, men att man ändå valt att betrakta rasen som en helhet, oavsett typ.

Genetisk variationMellan 1970-202 har inavelsgraden varit 3.23%, för att från 1990-talet ligga under 1%. Överanvändandet av hanhundar har minskat med åren. Den genetiska variationen är inget problem inom rasen och klubbens mål är att bibehålla en inavelsgrad på under 2%. Hanhundar får inte ha fler registreringar än 10% av den genomsnittliga årsregistreringen.

HälsaAntalet labradorer med HD har legat mellan 15-21%. Man har svårt att se någon trend när det gäller HD i rasen, men man kan däremot se att AD har minskat och ligger nu på strax under 10%.

De ögonsjukdomar som finns inom rasen är PRA, katarakt och RD. Andelen hundar som är utan anmärkning ökar.

Andra sjukdomar som förekommer inom rasen är bland annat pyometra, epilepsi och hudproblem, där man har kunnat urskilja att dessa problem har ökat.

Det är därför viktigt att klubben fortsätter att arbeta för en förbättrad hälsa hos rasen.

För att kunna lyckas med det skall klubben försöka få fler att röntga hundar för HD och AD, att försöka minska antalet drabbade individer. Att få fler att ögonlysa sina hundar och att bibehålla eller minska antalet drabbade individer.

ExteriörAntalen CK och första pris som utdelas på utställning blir fler, vilket tyder på att kvaliten på rasen ökar, menar klubben. Här skiljer det sig mellan de olika riktningarna. De som är inriktade på utställning, eller utställning och jakt är nöjda, medan de som ägnar sig åt huvudsakligen jakt inte är nöjda med exteriören. Här ser man också att uppfödarna ser indelningen mellan en utställnins- och en jakttyp som ett problem, eftersom exteriörerna varierar väldigt mycket.

Målet är nu att öka domarnas förståelse och kunskap om labradoren som jakthund. Man vill också aktivt arbeta för att få fler domare som både dömer exteriör- och jaktprov.

Jaktlig funktionFärre än 10% av unghundarna kommer till jaktprovsstart, vilket är på tok för få för att man skall kunna säkerställa att jaktegenskaperna bibehålls. Klubben vill därför verka för att fler hundar kommer till jaktprovsstart. Man arbetar även för att att skapa en test, FUL, Funktionstest Utveckling Labrador, där man skall försöka skapa en testsituation som beskriver hunden med så liten påverkan från föraren som möjligt.

MentalitetDet finns ingenting som tyder på att man har något mentalitetsproblem hos rasen. Klubben är däremot inte nöjda med antalet hundar som MH beskrivs och vill öka detta antal, så att 10% av årsregistreringarna beskrivs.

Jag vill ge en eloge till labradorklubbens arbete med RAS. 107 sidors intressant läsning och mycket kunskap. Imponerande!

64H

und

ens

värl

d

Som hundfysioterapeut träffar man ofta på hundar med nack och eller ryggproblem. Första frågan man bör ställa sig om det inte är så att ägaren sjäv vet vad som orsakade skadan till exempel fall, sträckning, operation, är vad hundägaren sätter fast kopplet i, halsband eller sele.

Det absolut största problemet är att så många fortfarande tror stenhårt på strypkoppel, att det är det enda sättet att få hunden att sluta dra i kopplet. En litet ryck eller knyck är väl inte så farligt?, heter det ofta. FEL! Ett ryck eller knyck kan ge hunden livslång smärta. Det går kanske inte att se med blotta ögat, men för den skull innebär det inte att hunden är smärtfri. Det erfar jag ofta i mitt arbete.

Är det verkligen så dåligt att använda stryphalsband på sin hund? För att kunna svara på detta så skall vi jämföra stryphalsband med stackelhalsband. Alla kanske inte vet vad ett stackelhalsband är (vilket vi hoppas) men till höger ser ni en bild på ett sådant.

Stackel är förbjudet i Sverige. Förbudet innebär att det är olagligt att använda det, men tillåtet att sälja. Enligt lag, något man kan läsa om på Jordbruk-sverkets hemsida står det att denna typ av halsband inte får användas på hundar. Ha följande i åtanke när ni läser nedanstående forskningsrapport: I Sverige är det enligt lag helt förbjudet att använda stackelhalsband på sin hund, medan det

är helt i sin ordning att använda strypkoppel, vilket vi också gör mycket flitigt i Sverige.

En tysk studie

En studie av stackelhalsband gjordes i Tyskland av Ann-Marie Silverton.

100 hundar användes i studien, 50 hade

stryphalsband och 50 hundar hade

stackelhalsband. Dessa hundar studerades under hela sin livstid. Allt efter det att hundarna avled gjordes obduktioner.

Av de 50 som hade använt stryphalsband

fann man att 48 av dem hade skador på nacke,

luftstrupe eller ryggen. På 2 av dessa hundar ansåg man

att det berodde på genetiska skador, medan de andra 46 hundarna

hade fått det på grund av att stryphalsband hade använts.

Forskning

DAGS ATT FÖRBJUDA STRYPHALSBAND?Av Malvina Ravenklint

65H

und

ens

värl

d Av de andra 50 hundarna, som hade burit stackelhalsband, hade 2 stycken nackskador varav 1 berodde på genetiska skador och den andra på grund av stackelhalsbandet.

Som ni själva kan utläsa av ovanstående forskningsrapport så var det alltså bättre att använda stackel än stryphalsband. Trots detta så tillåter vi här i Sverige stryphalsband men inte stackelhalsband. Förhoppningsvis så kan vi få ett förbud även mot stryphalsband. Denna artikel handlar absolut inte om att vi förordnar stackelhalsband. Detta är viktigt att poängtera, för oss handlar det mer om att få hundägare att förstå hur skadligt stryphalsband är för deras hund.

Om Jordbruksverket har förbjudit ett redskap som stackel är det då inte hög tid att förbjuda stryphalsbandet, som är mer skadligt?

Hur många gånger ser vi inte hur ”kända hundtränare” lär ut hur man skall rycka och slita i kopplet där det i andra änden sitter en metallkedja runt halsen på ”människans bästa vän”.

Man skall även ha i åtanke att hundägare som rycker i kopplet inte tänker på vad det innebär för hunden förutom skaderisken. När själva rycket kommer kan hunden vara helt fokuserad på något annat i sin omgivning, en annan hund, ett barn, en människa etc. Plötsligt sätter hunden smärtan i samband med den andra hunden, barnet eller människan och på så sätt kan man få en hund som visar aggressivitet mot barn eller andra hundar.

Andra skaderisker

Jean Zuniga, MD, PhD som arbetar som neurolog säger att dessa ryck kan skapa permanenta skador hos hunden. Hunden kan få en stroke eftersom hjärnan inte får tillräckligt med blod. Blodflödet till hjärnan stoppas när halsbanden dras åt eftersom

man stryper blodkärlen som försörjer hjärnan med syre. Den medicinska

termen är cerebral infarkt eller ischemic stroke (lokal syrebrist i

vävnad beroende på bristande till eller avflöde av blod).

Det har även gjorts medicinska studier, förutom den tyska forskningen, där man tydligt har sett skadorna orsakade av stryphalsband. Förutom kotskador på nacke och rygg kan även hunden drabbas av svimningar, skador på inre organ,

skador på luftstrupe, struphuvud, matstrupe samt drabbas av skarp

huvudvärk.

Man kan själv göra en test för att se hur mycket man behöver rycka i kopplet för att det skall kännas. Be någon sätta ett rep runt din arm för vi vill absolut inte utsätta er för ett stryphalsband. När repet är på plats titta bort och be den andra personen bara röra vid kopplet, garanterat kommer du känna det, tänk nu på hur det skulle kännas om det blev en riktig knyck eller kraftigt ryck. Vill vi verkligen utsätta någon för detta?

Att använda sele är det absolut bästa och som hundfysioterapeut

rekommenderar jag en så kallad Y-sele, vilket

innebär den minsta skaderisken för hunden.

Även om vi som fyisoterapeuter och kiropraktorer måste tjäna pengar, så är det inte på dessa onödiga skador på grund av stryphalsband vi vill tjäna vårt uppehälle. Det är smärtsamt att se så många hundar med nack och ryggproblem,

problem som vi människor skapat. Jag skall dock vara

sann mot mig själv och mot min omgivning. Det vore högst oärligt av

mig att förneka att jag aldrig själv ryckt i ett koppel med en hund i andra änden. Jag har även använt stryphalsband på min Riesenschnauzer. Som tur är så är det väldigt länge sedan,ca 15 år, och jag har sedan dess lärt mig hur skadligt det faktiskt är. Det är bättre att lägga ner tid på att få hunden att gå fint med en sele istället för att rycka i kopplet.

66H

und

ens

värl

d

67

HUNDENS VÄRLD tackar:

I nästa nummer av HUNDENS VÄRLD:

Våra annonsörer:Olivers petfoodOrust hundägarföreningHittadjur.seKennel JussikiaKennel LohamraJycke-tryck Hundar utan hemHundens UtbildningsakademiNeverNeverLand

Samarbetspartners:Blå Stjärnans djursjukhus Jonas Mårtensson, fotografSofia Olsson, fotograf

Skribenter:Andrea GunnarssonJenny KrantzMarie Hansson

Fotografer:Jonas MårtenssonSofia OlssonMaria MichaëlssonYvonne ÖsterJenny AnderssonDaniel SöderlindJenny KrantzTjotteUlla ErdebergAnnika NicklassonKarin Nanne LarsenMonica Jarl-WinnbergSusanne ThulinRasmus AnderssonMarta Roslaniec

Övriga:Våra ca 4000 läsare och prenumeranter.

Ett extra tack till er som ger bort gåvoprenumerationer, skriver i bloggar och på forum, eller på annat sätt sprider informationen om oss vidare.

Sponsorer:Vi söker fortfarande sponsorer, företagare och privata, som vill bidra till att hundägare får en gratis hundtidning.

Rasspecial: Kelpie, Australian Cattledog och Lapsk vallhund.

Vi besöker Blå Stjärnans tandkllinik, är med om ett par operationer och får lära oss vikten av tandborstning.

Vi träffar Leg.Vet Björn Åblad på Blå Stjärnan och får oss en pratstund om veterinärvård.

Vi hälsar på hos Kennel Krokasmeden och får ta del av deras syn på uppfödning.

Klickerskolan fortsätter.

Vi lär oss mer om den gamla hunden.

Och som vanligt, mycket, mycket mer.

Hun

den

s vä

rld