Hinduismen

Världens äldsta nu levande religion

Ingen grundare och ingen trosbekännelse

Heliga skrifter:

De äldsta skrifterna kallas Veda (vetande) och

skrevs ned mellan år 1500 och 800 f.Kr. Innan de

skrevs ned berättades de muntligt från

generation till generation.

Andra heliga skrifter är

Bhagavadgita, Vedanta, Upanishaderna och.

Brahman = Världssjälen.

Grunden till hela

universum.

Världsalltet: Har inte haft

någon början och kommer

inte att ha något slut.

Brahman skapade

universum och efter en

oändligt lång tidsrymd

kommer allt skapas på

nytt av Brahman.

Ahimsa =

Läran om icke-

våld. Ingen

levande

varelse får

dödas. Kor är

extra heliga

och får inte

dödas. Kon

gör mycket

nytta för en

hindu. Den ger

mjölk och är

mycket viktig

när det gäller

bränsle.

Själavandring – reinkarnation - Samsara

Atman = själen. Efter döden lever själen vidare i en

annan jordisk varelse.

Bytet till en annan kropp sker med hjälp av Karmas

lag.

Med karma menas alla god och onda handlingar en

människa utfört under sitt liv. En god karma leder

till en bättre tillvaro och tvärt om.

Målet

Målet för varje hindu är att bryta själavandringen,

befria själen så att den kan återvända till Brahman.

För att uppnå målet kan man gå fyra vägar:

Kunskapens väg- insikt genom att studera

religiösa texter.

Övningarnas väg- (hinduiska traditioner)

meditationens väg

Handlingarnas väg - att utveckla osjälviskhet och

pliktkänsla.

Kärlekens (gudsdyrkans) väg (Bahkti) -

KastsystemetFör länge sedan delades folket in i varnaer (=färger). Så uppstod fyra stora samhällsklasser som finns kvar än idag;

Brahmaner: Prästerna

Kshatriya: Adelsmän, krigare

Vaisya: Bönder, hantverkare, köpmän

Sudra: Arbetare

o ”De oberörbara” = de som inte tillhör något kast alls.

o Stora variationer från plats till plats.

o I byarna lever man strängt åtskilda i yrkes- och släktgrupper

o (i en by kan man ha ett tiotal olika kaster) men i städerna är det knappt märkbart.

o Positivt: kastens gemenskap ger trygghet, samhörighet och självkänsla.

o Kast och demokrati: Indien är världen största demokrati. I politiken spelar kasterna en betydande roll.

o Lägst status har kvinnan.

Många gudar eller en gud?o Monoteistisk och polyteistisk religion:

Egentligen finns bara en gud – Brahman, världens själ – men det

finns ändå ca 3 miljoner olika gudar med olika namn och olika

rang. Hur förklarar man det?

o Kali – underbar och fruktansvärd. Gift med:

o Shiva – kraftens gud. Och har sonen:

o Ganesha – skolbarnens gud.

o Vishnu – ordningens gud (Kalis bror): Rama & Krishna.

Bön och vallfärd

o Templet – gudens bostad. Ingen samlingslokal för gemensam gudstjänst, utan besöks av enskilda (familjer).

o Vid besöket följer familjen en bestämd ordning.

o Inredning: mörker för meditation och en bild av templets gud.

o Guden väcks, får mat och badas av tempelpräster.

o Familjen har med sig gåvor (mat och blommor).

o Familjen utför sin puja (bön).

o Så ofta man kan försöker man vallfärda till heliga platser.

Ahimsa = Läran om icke-våld. Ingen levande varelse får dödas. Kor är extra heliga och får inte dödas. Kon gör mycket nytta för en hindu. Den ger mjölk och är mycket viktig när det gäller bränsle.

Dharma = Den eviga världsordningen som gersig till känna i universums regelmässighet. Finns I naturen, finns I samhället, finns i olika intressen och gruppers gemenskap och i varje enskild människa.

Kastväsendet

Människan i Indien blev tidigt indelade i fyra olika klasser.

Dessa klasser som skapades har sedan dess avgjort vem man får umgås med, vilka som får gifta sig och vilka arbeten som finns att välja bland. OLIKA KASTER!

Läran om Karma har varit en bidragande faktor, som även använts för att rättfärdiga kastsystemet. Dessa kaster har sina egna plikter för att samla god karma och på så sätt födas i en bättre kast i kommande liv.

Människor stämplas på grund av sin kasttillhörighet redan vid födseln och denna stämpling följer sedan med under hela livet.

I den traditionella hierarkin står brahminerna och prästerna överst och daliterna – som kallas de oberörbara eller kastlösa – står längst ned. Yrken som anses smutsiga och förorenade har blivit daliternas.

Trots att det enligt den indiska konstitutionen är förbjudet att särskilja människor på grund av oberörbarhet sker det än idag

Numera beräknas det finnas 3000 och över 25 000 underkaster. Inom varje kast finns det underkaster, som har högre och lägre status.

Kasttänkandet lever framförallt kvar i bysamhällena och på landsbyggden.

Man har hittat spår av kastsystem 1000 f. kr. men spåren visar på att det inte var en viktig del av hinduismen.

Britternas maktövertag i Indien under 1800-talet påverkade kastsystemet starkt.

Engelskmännen ville skapa en klasstillhörighet likt det klassystem som fanns i Storbritannien.

Krävde att indierna registrerades enligt kasttillhörighet. H

isto

ria

Kas

tsys

tem

et f

ram

växt

Sto

rbritan

nien

skapar o

rättvisor

• Shudrerna: Skapade han från fötterna.

• Vaishyerna: skapade han från låren.

• Kshatriyerna: skapade han ur sina armar.

• Brahminerna: Skapade han ur sin mun.

Lärda och utbildade

Lärare

Präster

Kungar och krigare

Arbetare och bönder.

Handelsmän

De fyra ursprungliga kasterna

I Rigvedas skapelseberättelse beskrivs det hur guden Brahma skapar

människorna:

Daliterna: De oberörbara. Troligen för orena vanor och utlänningar. Kontakt med en dalit av de högre kasterna kräver en reningsprocess.

Diskriminering efter kast

• Varit förbjudet att diskriminera utifrån kast sedan 1950• Indiska staten motarbetar aktivt kastsystemet. • Dilemman man mött när man motarbetat Kastsystemet: • Bryta seder, traditioner och diskriminering av Daliterna. • Indiens förra president var Dalit.

Motsättningar.

• Grupper kan demostrerar fredligt eller i direkta upplopp, och hatbrott.• Samhörigheten inom kasterna är än idag stor.

Kvinnan inom Hinduismen

Märke eller smycke i pannan ”bindi” – inget kasttecken eller religiös symbol. Snarare en utsmyckning.

I hemmet är kvinnan underställd mannen, men istället har kvinnan mycket inflytande i samhället.

Regeringen jobbar för att skapa en helt jämställd relation mellan män och kvinnor.

Äktenskap ett av de viktigaste delarna av livet.

Äktenskap kan arrangeras av föräldrar och dyra hemgifter kan förekomma till brudgummen.

I Indien finns det ett underskott av kvinnor på grund av att familjen inte ”gynnas” av att få en flicka.

Många flickor blir tidigt gatubarn, ca 3 av 5 och över 70% utnyttjas på något sätt sexuellt.

Kost och fasteregler:

De flesta hinduer äter inte nöt eller kalvkött, men så klart är det

stor askillnader mellan individer.

Många är vegetarianer, och de strängaste vegetarianerna äter

varken ägg eller mjölkprodukter; några undviker också lök och

vitlök då de anses öka den sexuella lusten.

Det finns särskilda regler för kalla och varma rätter och drycker.

.

Övrigt:

Hinduer har generellt besöksplikt vid sjuka nära. Det kan därför varanödvändigt att sätta gränser för besöken, både av hänsyn till patienten ochtill de besökande då de på detta sätt kan frigöras från sina plikter.