Fokus Almedalen 16-06-26

Energimonopol – ska en kommun få bestämma över ditt energival?

Seminarium 7 juli 2016

i Di:s tält, Donners plats 2, kl 13:00

En spännade debatt mellan: JOHAN BARTH, vd, Geotec · BO FRANK, kommunalråd, Växjö Kommun · LOUISE TRYGG, professor, Linköpings Universitet · JAKOB ELIASSON, Villaägarnas energiexpertJohan Barth

A N N O N S A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

Tillväxt – ur ett annat perspektiv än konsumtionCirkulär ekonomi, sidan 12

Ordet är fritt!Almedalsveckan, sidan 4

”Almedalen är ett OS i politik”

Profilintervju

MARCUS OSCARSSON

Mikael Hagman: Vad hände med de gröna laddstolparna? Debatt, sidan 26

”Digitaliseringen ger stora möjligheter om vi är öppen för den”Svenska försvaret, sidan 20

Jessica Schvedin:Almedalens tid är nuKrönikan, sidan 303–7 JULI 2016

FOKUSALMEDALEN

getflowbox.comJonatan Söderlund 0737- 62 70 78

Vi hjälper varumärken att öka sitt kundengagemang, varumärkeskännedom och försäljning genom att samla in användargenererat innehåll från olika sociala medier och publicera tillbaka på deras marknadsföringskanaler.

P

REMIUM

MEDLEM I SVENSKA TRÅDLÖS

FIBERLEVERANTÖRER

P A R T N E

R

A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A A N N O N S

2 Ledaren Brit Stakston FOKUSALMEDALEN.SE

Skaffa en säker digital brevlåda

Mina meddelanden är en myndighetsgemensam tjänst för säker digital post, förvaltad av Skatteverket.

Läs post från myndigheter när som helst och var du än är. Det enda du behöver är e-legitimation, t ex mobilt BankID och en säker digital brevlåda.

Läs mer och skaffa brevlåda på minameddelanden.se.

MYNDIGHET KOMMUN

P.S Träffa oss i Almedalen, tisdag 5 juli kl. 11.00 – 11.30. Adress: Strandvägen 4, Visby.

04 Guide Almedalsveckan

06 Utmaning Bostadsbyggnation

08 Aktuellt Integration

10 Aktuellt Digitalt utanförskap

12 Utmaning Cirkulär ekonomi

15 Profilen Marcus Oscarsson

18 Fördjupning Fiber

20 Möjligheter Svenska försvaret

22 Perspektiv Patientsäkerhet

24 Utmaning Fossilfri fordonsflotta

26 Debatt Mikael Hagman

28 Möjligheter Mångfald

30 Krönikan Jessica Schedvin

Almedalsveckan 2016 kan i bästa fall visa oss passionerade berättelser om hur politik och demokrati fungerar. Men ytterst beror det på oss som är där. Vad vi gör och hur vi bemöter andra är nyckeln till om det blir en demokratifestival som ger oss energi eller en exkluderande firmafest. Det skriver Brit Stakston, ministern för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete.

Att vara eller inte vara i Almedalen

Trevlig läsning!Fredrik Wendelstig Projektledare

06 20

FOKUS ALMEDALENProjektledare Fredrik [email protected] LagergrenRedaktionschef Cindy Ahrnewald

Text Annmarie Palm, Cindy Ahrnewald, Håkan Söderberg, Lotta Svedberg, Waldemar IngdahlOmslagsbild Daniel Ohlsson TV4 Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB

Layout och repro Johan Umenius Distribution Svenska Dagbladet, juni 2016 Tryck V-TAB SödertäljeWebb www.fokusalmedalen.se

DETTA ÄR SMART MEDIASmart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom krea-tiva medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande inne-håll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221Email [email protected]

Läs mer om...

PREMIUM PARTNER:Vixor är ett produkt- och tjänsteföretag som levererar säker trådlös infrastruktur till samhälle, städer och landsbygd för allas rätt till digital välfärd och en hållbar framtid. Trådlös Fiber, den nya generationens mikrovågslänk, effektiviserar och snabbar på bredbandsutbyggnaden på landsbygden. www.vixor.com

Läs ledaren i mobilen! FOKUSALMEDALEN.SE

Varje år så här dags kommer den. Diskussionen om Almedalens varande eller inte. Vad händer egentligen när en stor del av landets makthavare och medieelit vänslas i gränderna? Den ofta så gassande solen, det ljumma rosévinet och de vackra kullerstenarna verkar riva ner alla de vanliga murarna mellan olika yrkesroller. Allt detta är väl värt att ifrågasätta och granska.

Almedalen som fenomen har självklart en hel del ytterligare problem. Till exempel det faktum att Politikerveckan sker på en relativt liten yta i en ganska, i grunden, otillgänglig stad för många. Boendemöjligheterna i centrala Visby är få. Staden kommer snart knappt klara av att erbjuda boende till rimliga kostnader för alla de inblandade i det stadigt ökande antalet seminarier. Man kan snart undra var de som ska lyssna

på alla dessa seminarier ens ska bo. Tittar man sedan på sådant som den osunda vithetsnormen bland deltagarna och trender som att allt fler mingel blir slutna, så känns mycket ganska så ålderdomligt.

Visst kan Almedalen med fog beskrivas som en elitisk firmafest för de som har råd.

Men veckan kan lika enkelt hyllas som den världsunika demokratifestival det också är. Båtresan dit är inte dyr. Min enkelbiljett kostade 89 kronor i år. Det finns lägenheter att hyra inte för långt utanför Visby.

Eller så tar man helt enkelt del av Almedalen genom de många livesändningarna och använder nätet för att bli en del av samtalet runt det som sker.

Det finns stor charm i att det mest välplanerade i Almedalen är just boendet och resan över. I övrigt sker mycket i sista stund. Det skapas

därför ett stort utrymme att kunna påverka och göra den fråga man driver synlig även med kort framförhållning. Eller att den egna frågan brinner till precis under Almedalsveckan. Medieaktörerna är också många och alla söker de bra innehåll att fylla sina sändningar med.

Mitt egna favoritexempel på temat kort framförhållning är arbetet med uppmärksamhetskampanjen för Dawit Isaak år 2013. ”Sitt med Dawit” belönades med synlighetpriset ”Hetast i Almedalen” för att vi engagerade deltagarna och gjorde det enkelt att dela både en upplevelse och ett budskap. Den idén föddes så sent som den 28 maj samma år.

Vi behöver värna om alla mötesplatser som gynnar det demokratiska öppna samtalet. Särskilt idag när det offentliga samtalet blivit så hårt polariserat. Konsekvensen av detta svartvita synsätt är att allt fler tystnar. Trots alla möjligheter att göra sin röst hörd. Men man orkar eller vågar inte att alltid bli ett slagträ i någon annans debatt. De mer oprövade tankarna eller idéer som man vill testa tillsammans med andra blir ofta osagda. Eller så uttrycks de i stängda rum. Det offentliga öppna digitala samtalet sluter sig allt mer.

Några frågor jag är extra nyfiken på i år är hur de volontärer som under året engagerat sig i flyktingfrågan mår. Hur ser de på hur demokrati byggs efter det de arbetat med?

Jag oroas också för hur slentrianmässigt man idag föraktar politiker och politik. Vem vågar och vill vara politiker idag? Effekten av hur populisten Donald J. Trump agerat på det svenska valet år 2018 och mediebevakningen är ytterligare frågor jag tar med mig till Almedalen. ■

FOTO

LE

NA

DA

HL

STR

ÖM

IP-Only satsar stort på utbyggnaden av det digitala Sverige. I Almedalen genomför vi ett antal spännande seminarium. Välkommen!

www.ip-only.se/almedalen

Välkommen till IP-Only i Almedalen!

Söndag 3 juli kl. 20.00 – så länge vi orkar

I samarbete med 5050-klubben genomför IP-Only ”Almedalens största jämställdhetsmingel”. Syftet är att lyfta jämställdhetsfrågorna inom IT- och telekombranschen. Under kvällen bjuder vi på buffé och dryck.Bland talarna: Centerpartiets partiledare Annie Lööf och jämställdhets-minister Åsa Regnér. Läs mer på: 5050klubben.se.

Måndag 4 juli kl. 8.30–9.30

Frukostseminarium: Det moderna välfärdssverige – ett frukostseminarium om hälsotjänster via Internet.Medverkande: Kristofer Klerfalk, entreprenör inom Hälso- och sjukvård, Johan Sundlöf, överläkare, Charlotta Tönsgård, Min Doktor, Fredrik Westman, OPTILOGG, Johanna Hållén, förbundssekreterare PRO och Khashayar Farmanbar (S), kommunalråd i Nacka och ledamot av SKL:s beredning för digitalisering. Moderator: Catharina Wretlind, IP-Only.Under seminariet bjuder vi på frukost.

Måndag 4 juli kl. 12.00–13.00

Lunchseminarium: Överbelastningsattacker på Internet – så kan media och andra aktörer skydda sig. Medverkande: Mikael Westerlund, CTO IP-Only, Johan Wiktorin, vd Brqthrough och krönikör DI, Åke Holmgren, chef för enheten för skydd av kritisk infrastruktur och cybersäkerhet vid Myndigheten för säkerhet och beredskap samt Sofia Olsson Olsén, chefredaktör, vd och ansvarig utgivare Aftonbladet. Moderator: Willy Silberstein, fd inrikeschef Ekot.Under seminariet bjuder vi på lunch.

Tid: söndag 3 juli och måndag 4 juli.Plats: Mellangatan 11 (runt hörnet vid Restaurang Vinäger).


4 Guide Almedalsveckan FOKUSALMEDALEN.SE

En fungerande försvarslogistik är en grundförutsättning för svensk militär operativ förmåga. Vid en konflikt i vårt närmområde är det civilia samhällets stöd till Försvarsmakten avgörande för att denna ska fungera. Därför måste organisationer med samhällsansvar kunna dela information på ett säkert sätt. HPE driver sedan mer än 10 år de två största säkra intranäten i världen. Dessa är US Navy Marine Corps Intranet och UK Defence Information Infrastructure. Det möjliggör för användare att komma åt och distribuera information till sin personal där de befinner sig på ett säkert sätt. Detta är grunden för att kunna samordna resurser i tid och rum. Låt oss visa dig hur det går att få kontroll över information och tillgängligöra den där den behövs utan att eftersätta säkerheten. Missa inte att delta på veckans viktigaste debatt.

hp.com

Försvarslogistik vid höjd beredskap

Den 3 till 10 juli går årets Almedalsvecka av stapeln. Veckan som är Sveriges, kanske världens, största öppna politiska mötesplats bjuder på drygt 3 700 olika evenemang med dialogen i centrum.

I Fokus Almedalen belyser vi några områden som kommer att diskuteras och lyfter seminarier vi vill rekommendera. Seminarierna presenteras nedan i korthet med en sidhänvisning till artiklarna.TEXT CINDY AHRNEWALD

Ordet är fritt!

Allt började med Olof Palme när han i egenskap av utbildningsminister talade från ett lastbilsflak vid kruttornet i Almedalen år 1968. Idag är Almedalen Sveriges största politiska mötesplats. Eller som Almedalsveckan själv beskriver på almedalsveckan.info:

”Genom demokrati och öppenhe t ger veckan alla som vill debattera samhällsfrågor möjlighet att delta.”

Alla evenemang under veckan är öppna för alla och kostnadsfria. Almedalsveckan är unik i världen.

De politiska riksdagspartierna och deras medverkan med seminarier, presskonferenser och tal, utgör fortfarande Almedalsveckans kärna. Men under de 40 år som Almedalen funnits i officiell form på Gotland, så har även en annan typ av mötesplats

Seminarier vi rekommenderar

Hur löser arkitekterna bostadskrisen?Bristen på bostäder, speciellt de som vanligt folk har råd med, är en stor samhällsfråga. En av de yrkesgrupper som har insyn och som kan mest om planering, byggande och utformning är arkitek-terna. Här står sju representanter för framgångs-rika arkitektföretag på scenen för att berätta om lösningar

Klarar våra fastigheter och byggande det klimat- och energimål som är på gång?Vi vet att förändringar i klimatet pågår och att fler är på väg. Som betydelsefull samhällsbygg-nadsaktör är det viktigt att branschen förbereder byggprocesserna därefter. Har vi den teknik som behövs för att möta klimatmålen på ett kostnads-effektivt sätt?

Bostadsbyggnation, sidan 6

Tar du mångfalden på allvar?Att kunna ta tillvara mångfalden och människors olika kompetenser på arbetsmarknaden är en viktig och i många fall även avgörande konkurrensfråga! Detta har redan många av de större och interna-tionella bolagen förstått. Men hur går man ifrån att prata om och förstå värdet i mångfald, till att göra?

Integration, sidan 8

Digitalt utanförskap – äldre, låginkomsttagare eller invandrare?Sverige digitaliseras i snabb takt. Hur påverkar det de som inte har kunskap eller möjlighet att använda digitala hjälpmedel som dator, smart telefon eller surfplatta? Om digitalt utanförskap med fokus på hur samhället kan få med alla på digitaliseringsre-san.

Digitalt utanförskap, 10

Bredbandsutbyggnaden – utmaningar och möjligheter till effektiviseringEtt av tre hushåll, framför allt på landsbygden, saknar bredband med fiberkapacitet. Hur kan bredbandsutbyggnaden effektiviseras? Kan kompletterande lösningar som trådlös fiber bidra till att minska den digitala klyftan?

Fiber, sidan 18

Vilka krav ställer höjd beredskap på svensk försvarslogistik för att kunna leverera när det gäller?Den säkerhetspolitiska situationen kräver en fungerande försvarslogistik. Regeringens utredare skall i höst ge förslag på åtgärder för att förbättra denna. Vilka krav ställer höjd beredskap på svensk försvarslogistik för att kunna leverera när det gäller?

Svenska försvaret, sidan 20

Hållbar utveckling av cancervårdenHur vill vi att cancervården ska se ut år 2030? Vad behöver göras, förändas, för att minska insjuknande i cancer? Vad behöver göras för att skapa en bättre och jämlikare cancervård?

Patientsäkerhet, sidan 22

växt fram där alla erbjuds möjligheten att ta del av och påverka samhällsdebatten. Årets drygt 3 700 evenemang, cirka 1 700 arrangörer och nästan 7 000 medverkande i själva evenemangen, är ett bra exempel på detta.

I år erbjuds ett brett innehåll. De mest förekommande ämnena berör vård och omsorg, barn och ungdom, hållbarhet, byggande samt klimat och miljö, och enligt Almedalsveckans hemsida så finns ett tydligt fokus på samarbete mellan arrangörerna. Drygt 10 procent av evenemangen samarrangeras av till exempel myndigheter, företag eller ideella organisationer och programmet utökas kontinuerligt och fylls ända fram tills veckan startar.

1

2

3

4

5

6

Alla evenemang under veckan är öppna för alla och kostnadsfria. Almedalsveckan är unik i världen.


FOKUSALMEDALEN.SE Guide Almedalsveckan 5

Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB, Kungsholms Strand 135 112 45 Stockholm Tel +46 (0)8 617 61 00 www.brunnbergoforshed.se

SOCIAL ARKITEKTUR HANINGETERRASSEN

Seminarium borrar sig ned till energi-valets grunderGeotech anordnar en panel under Almedalsveckan som handlar om den enskildes rätt att välja energislag.TEXT WALDEMAR INGDAHL

FOTO GEOTEC/ANDRÉ DE LOISTED

Aktuellt

Johan Bart, vd Geotech

Geotec är de fristående borrentreprenörernas branschorganisatio n. Medlemsföretagen arbetar bland annat med brunnsborrning, grundläggning, geologisk prospektering, grundundersökningar och energiproduktion.

Energiproduktionen handlar främst om bergvärme. Bergvärme är solenergi som når ner i marken och värmer upp grundvattnet. Energin utvinns genom att borra ett, eller flera, 100–200 meter djupa hål. En nedkyld vätska passerar genom en ledning i borrhålet. Vätskan värms i ledningen upp av grundvattnet. Därifrån förs energin via en värmepump över till vatten som värmer upp luften i en villa. Jämfört med olja och el kan 50 procent av uppvärmningskostnaderna sparas in.

Geoenergin konkurrerar med andra energislag. Geotec har anmält Växjö kommun när kommunen villkorade anslutning till fjärrvärme för villaägare i samband med tomtförsäljning. Tingsrätten gav Växjö kommun rätt men fallet har överklagats till Marknadsdomstolen.

– Det handlar om den enskildes rätt att välja. Vi anordnar i samarbete med Dagens industri en panel i Almedalen, berättar Johan Barth som är Geotechs vd. Vi debatterar med Växjös kommunalråd Bo Frank, Jakob Eliasson från Villaägarnas Riksförbund och professor Louise Trygg.

Laddad för framtiden – om laddsystem för el- och hybridbilarIntresset för elbilar ökar hela tiden och därmed behovet av en bra infrastruktur med laddstationer. Från och med 2017 träder en ny EU-standard i kraft som reglerar laddning av elfordon. Men hur fungerar det?

Fossilfri fordonsflotta, sidan 24

Bredda kompetensen – öka affärsnyttan genom mångfaldHur arbetar företag och myndigheter för att öka mångfalden i sin organisation? På vilket sätt har det bidragit till verksamheten? Vad är det för kompetenser som tillförs organisationen i och med ökad mångfald? Och hur fungerar samverkan mellan företag och organi-sationer inom detta område?

Mångfald, sidan 28

Källa: Almedalsveckan.info

7 8

1

2

3

4

5

6

7

8


6 Utmaning Bostadsbyggnation FOKUSALMEDALEN.SE

Hållbar stad – samma utmaningar men olika förutsättningarSveriges kommuner strävar efter att bli ännu mer hållbara. Men förutsättningarna skiljer sig stort mellan den stora kommunen och den lilla, trots att lagstiftningen är densamma. Det är även kraven på fungerande vattenrening, avfallshantering, energiproduktion och renare transporter. Vilka utmaningar har de olika kommunerna, med sina olika förutsättningar?Den hållbara staden byggs underifrån välkommen att lyssna på politiker från kommuner med helt olika förutsättningar för bygget.

Var: Campus Gotland, Cramérgatan 3, Sal B23När: Måndagen 4 juli kl 11:00 12:30

Hörnstenar i en hållbar stad - avfall, biogas, fjärrvärme och vatten

Deponi, från dumpning till långsiktigt ansvar och återvinningKraven på återvinning ökar, men deponi för farligt avfall kommer även fortsättningsvis att behövas. TEXT WALDEMAR INGDAHL

I mitten av 60talet fanns problem med växande sopberg och luftföroreningar i Umeå. För att åtgärda miljöproblemen startade kommunen år 1974 avfallshanteringen på Dåvamyran norr om staden.

På Dåvaområdet finns idag ett av Europas mest energieffektiva kraftvärmeverk med avfall som bränsle. I närheten finns Dåva Deponi och avfallscenter i Umeå AB, DAC. Kunderna finns i hela Norrland och upptagningsområdet utökas när Norrbottniabanan börjar byggas år 2018.

Deponi skiljer sig i dag markant från 60talets soptippar. Avfallet sorteras, vägs och processas. Det läggs på en tät botten innan det övertäcks med tätnings och barriärsystem för att förhindra läckage.

Jörgen Aronsson är vd för Dåva DAC. Han understryker kraven på producenten.

– Avfallsdeklarationen som lagen kräver är ett viktigt dokument för att öka medvetenheten och underlätta för tillsynen att följa upp avfallskedjan. Då kan deponiföretagen förstå avfallet och hur det ska behandlas, säger han.

I Almedalen representeras Dåva DAC av organisationen Avfall Sverige som anordnar seminarier om hållbara städer, fjärrvärme och biogas.

Aktuellt

Jörgen Aronsson, vd Dåva DAC

Sverige behöver bygga 700 000 nya bostäder fram till år 2025. Under fjolåret byggdes mer än någonsin och alla tycks överens om att den på sina håll omfattande bostadsbristen måste byggas bort.

Staffan Corp, vd på Brunnberg & Forshed arkitektkontor är optimistisk men ser tydliga utvecklingsområden kopplade till planprocessen.

– Många entreprenörer och kommunrepresentanter vi träffar ger uttryck för en god vilja men de goda intentionerna försvinner ibland genom utdragna planprocesser. Man talar om att bygga stad men ofta landar det i att bygga högt och trångt, och det är ju inte riktigt samma sak. Vi behöver tydligare definiera vad goda livsmiljöer faktiskt är och värna om det i all stadsutveckling. Översiktsplanen är en utmärkt plats för detta, säger Staffan Corp och fortsätter:

– Det är intressant att den nye bostadsministern Peter Eriksson

redan i sitt inledande tal talade om att bygga in skönhet i bebyggelsen. Skönhet är något vi behöver tala mer om, inte minst kommunerna. För att skapa skönhet fordras en helhet och en långsiktig kompass hur en hel miljö ska utvecklas vackert.

”Det var 100 procent byggbarhet som gällde”Det avskräckande exempel som många bär på sina näthinnor är 70talets miljonprogram. Då byggdes det enormt många bostäder men väldigt få, vackra livsmiljöer och välutformade stadsrum.

– Man placerade husen så att byggkranarna kunde lyfta betongelementen på ett bekvämt sätt. Det var 100 procent byggbarhet som gällde men det skedde på bekostnad av helheten, stadsrummen och husens skönhet, säger Staffan Corp.

Idag saknar flera kommuner i Sverige en stadsarkitekt och få använder sig av möjligheten att definiera

I Almedalen handlar ett stort antal seminarier om bostäder och byggande. Under ett av dem, ”Hur löser arkitekterna bostadskrisen?”, får sju representanter från sju arkitektkontor sju minuter vardera att svara på frågan. ”Klarar våra fastigheter och byggande det klimat- och energimål som är på gång?” frågar sig ett annat seminarium.

Bostadsfrågan är en av svensk politiks just nu största frågor, och kanske specifikt byggandet av bostäder. Nära 160 av Almedalsveckans semina-rier belyser på något sätt området bostäder och byggnation och man pratar om allt från behovet av ringleder, till hur man kan skapa fler bostäder för hushåll med låga inkomster.

Den stora stötestenen verkar vara hur man ska kunna bygga både snabbt, hållbart och vackert.TEXT HÅKAN SÖDERBERG

kommunens kvalitetskrav i översiktsplanen. I stället läggs mycket tid och energi på utdragna detaljplaner.

– Diskussionen om förenklingar i detaljplaneprocessen är bra men det allra viktigaste är att översiktsplanen får en mer betydelsefull roll. Det är här kommunerna ges möjlighet att definiera de skönhets och kvalitetskrav som gäller och hur stadsrummen i sin helhet ska utvecklas för att ge människor goda och vackra livsmiljöer. Översiktsplanen måste kanske också bli styrande i högre utsträckning, avslutar Staffan Corp.

God livsmiljö krävs för hållbart byggande

FOTO

KO

VG

AB

OR

/ S

HU

TTE

RS

TOC

K.C

OM

Staffan Corp, vd Brunnberg & Forshed arkitektkontor

Läs mer på www.envac.se

Sopsugsystemet minskar mängden transporter och ger också en bättre och renare

arbets- och boendemiljö

Envac löser avfallsinsamlingen från hushåll, gator och parker på ett

enkelt och miljövänligt sätt

Sopsug - klimatsmart miljöteknik

Hej då fattigdom!Varje gång du väljer Fairtrade-märkt bidrar du till att odlare och anställda kan förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Så fungerar det inte med alla varor. Och ju fler vi blir som visar omtanke när vi handlar, desto fortare kan de somodlar och producerar våra varor lämna fattigdomen bakom sig. Läs mer på fairtrade.se

ALLT FLER VÄLJER DE VAROR SOM FÖRBÄTTRAR LEVNADSVILLKOREN FÖR ODLAREN.

Dorothy Chikwiti, teodlare, Malawi

Kom och lyssna på oss under Almedalsveckan!SEMINARIUM

Hur ska Europaspåret integrera Sverige med kontinenten?Medverkande: Mikael Svane (branschdirektor, Dansk Industri), Jakop Dalunde (riksdagsledamot, Miljöpartiet), Christian Alexandersson (utvecklingschef, Landskrona stad) Moderator: Nisha Besara (VD, chefredaktör och skribent)

Tisdag 5/7 2016, kl 15:00 - 15:30 Restaurang Supper, Strandgatan 9, ”Business Arena Almedalen” Visby.

restidStockholm - Köpenhamn2h 30min*

restidGöteborg - Köpenhamn2h 30min

HELSINGØR

30 min

60 min

30 min

60 min

KØBENHAVN

HALMSTAD

ÄNGELHOLMHÄSSLEHOLM

KRISTIANSTADHELSINGBORG

LANDSKRONA

LUND

RINGSTED

ROSKILDE

MALMÖ

ODENSE

NYKØBING FALSTER

restidStockholm - Köpenhamn2h 30min*h 30

restidGöteborg - Köpenhamn2h 30min

HALMSTAD

ÄNGELHOLMHÄSSLEHOLMEH

KRISTIANSTADHELSINGBORGHELS

LANDSKRONASK

LUNDLU

MALMÖAL

HELSINGØR

KØBENHAØ HAH

RINGST

ROSKILDES

ODENSE

NYKØBING FALSTERER

Några exempel på restider med Europaspåret:Göteborg – Köpenhamn 2h 30minLund – Köpenhamn 30minHelsingborg – Köpenhamn 25min Landskrona – Köpenhamn 14min

Europaspåret, ett förslag om ny fast förbindelse över Öresund, kan hantera alla slags järn-vägstransporter: godståg, höghastighetståg och regionaltåg. Detta är unikt. Den skapar också stora restidsvinster och avlastning i järnvägsnätet i Öresundsregionen.

Genom att Europaspåret hanterar gods ges ökade möjligheter för persontransporter på Öresundsbron. Läs mer på europasparet.se

* möjligt tillsammans med framtida höghastighetsjärnväg


8 Aktuellt Integration FOKUSALMEDALEN.SE

”Företag behöver riggas för att kunna attrahera olikheter”

Med ambition att snabba på integrationen växer det fram många förslag från företag. Konkreta initiativ där asylsökande, nyanlända och utomeuropeiskt födda erbjuds jobb blandas med en uppmaning om att uppdatera inställningen till mångfald och konkurrenskraft.

Ett av de företag där man har höga ambitioner när det gäller skapa inkludering är Swedavia. Här har ledningen också satt upp tuffa mål vad det gäller jämställdhet och mångfaldsfrågorna.

– Vår koncernledning är mycket aktiv och drivande i dessa frågor. Det är å andra sidan också helt nödvändigt om det ska gå att implementer a ett tänk som också fungerar i praktiken, berättar Tove Möller som är mångfaldschef på Swedavia.

Swedavia har totalt 2 800 medarbetare, fördelade på tio olika flygplatser i Sverige. Enligt Tove Möller är företaget redan någorlunda jämställt om man ser till det totala antalet medarbetare. Men till år 2018 är ambitionen att Swedavia även ska

återspegla det svenska samhället i stort vad det gäller representationen av utrikesfödda.

– Vi har en fastställd plan för detta som vi arbetar mycket målmedvetet med, konstaterar hon.

För att företag ska lyckas med att locka till sig de olikheter som marknaden erbjuder så måste företaget riggas till att bli en attraktiv arbetsgivare.

– Inkludering och diversifiering är, precis som digitaliseringen, en konkurrensfråga med direkt koppling till företagens lönsamhet. Det finns en undersökning från managementkonsultbolaget McKinsey & company som visar att diversifierade företag levererar en högre avkastning, mellan 18 till 20 procent, än företag med en homogen uppsättning medarbetare.

– De företag som satsar på mångfald och inkluderingsfrågorna blir helt enkelt mer innovativa och progressiva, fortsätter Tove Möller.

För att kunna påskynda integrationen och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare är det, enligt Tove Möller, klokt att inte begränsa sig till att endast tänka begreppet nyanlända utan även inkludera alla typer av olikheter.

– Olikheter berikar. Och det stärker även företagets ekonomiska utveckling.

Hon påpekar även att det är viktigt att inte ”malla in” individer i fack, som exempelvis kvinna eller utrikesfödd. Istället ska man betrakta sina medmänniskor utifrån det faktum att det finns många olika parametrar som definierar oss som individer.

– Detta är en fråga om respekt. Ingen av oss är ju endast en sak. Kvinnan är ju möjligtvis både utrikesfödd, tvåspråkig, utbildad mattelärare och tvåbarnsmamma.

Grundläggande inställning och attityd till olikheter är viktiga aspekter för att kunna snabba på och uppnå en god integration.

Istället för att låta sig påverkas av spontana känslor, som till exempelvis att det är jobbigt att behöva anpassa sig efter alla möjliga olikheter, så vill Tove Möller vända på tanken.

– Se det som en utmaning att faktiskt kunna lösa och göra något riktigt

bra av de situationer som uppstår på grund av att vi är olika. Och lägg inte över problemet på någon annan. Det är mer smakfullt att ta ansvar själv.

”Traditionella modeller är på väg att försvinna” En avgörande faktor för att kunna öka takten i integrationen är valideringen av kompetenser. Anki Elken som arbetar med Public affairs på Proffice group, anser att det finns tillfällen där det fungerar alldeles utmärkt att företagen själva genomför valideringen.

– Vi validerar själva till många av de tjänster som ska tillsättas. Det innebär exempelvis genomför att vi låter kandidater genomföra tester i ekonomi.

Något som just nu diskuteras intensivt i näringslivet är möjligheten att komma runt språkbarriären för asylsökande, nyanlända och utomeuropeiskt födda, i syfte att kunna erbjuda ett jobb snabbare.

– Företagen börjar omvärdera hur viktigt det är att kunna det svenska språket, initialt. Det är ju inte alltid så att de arbetssökande behöver ha gått på SFI innan de börjar arbeta. Många klarar sig gott på engelska eller sitt modersmål. De som kommer i

jobb brukar dessutom kunna lära sig svenska mycket snabbare.

Anki Elken framhåller att integrationen bör betraktas som en möjlighet och inte bara uttryckas som en utmaning.

– I vår grundläggande inställning bör det förstås ingå en acceptans för hur vårt samhälle numera ser ut, och att vi ser människor och varandra som en resurs.

Det är också viktigt att inse att det som kan tyckas som en stor investering på kort sikt, bärs upp och lönar sig långsiktigt, anser Anki Elken.

– Om vi ska kunna utveckla hållbara affärer och ha en fortsatt hög tillväxttakt i Sverige så är det nödvändigt att vi gör satsningar som kan ta oss framåt, säger hon och uttrycker det som att vi nu anpassar oss efter en ny ”världsordning”.

– Nu formas ett nytt Sverige bestående av alla som bott här i hela sitt liv plus alla nya. I vårt nya samhällsbygge ges vi alla möjligheter att ta tillvara de nya perspektiv som de som kommer hit har med sig.

I och med globaliseringen och digitaliseringen växer det också fram helt nya affärsmodeller.– De traditionella modellerna som

Anki Elken, Public affairs på Proffice group, betonar vikten av att göra sats-ningar som kan ta Sverige framåt.

– Det är nödvändigt för att kunna utveckla hållbara affärer och ha en fortsatt hög tillväxttakt, säger hon.

vi behövde tidigare är på väg att försvinna. Vi är beroende av vår omvärld. Nu är det inte landgränser som gäller, utan det finns ett bredare och globalt perspektiv.

Som arbetsgivare gäller det att vara rädd om de kandidater som man lyckas locka till sig.

– De arbetsgivare som inte vårdar sina relationer med den tillgängliga arbetskraften, kommer att förlora stort, säger Anki Elken.

Enligt Tove Möller på Swedavia handlar det om att aldrig sätta sig ner och tro att jobbet är klart.

– Att arbeta med mångfald och inkludering är en ständigt pågående process. Ingen kan nog säga sig vara klar med detta. Världen förändras ju ständigt. Om vi inte arbetar med inkludering kan vi faktiskt inte säga att vi arbetar med mångfald, säger hon.

– Det går fort att bli av med värdefull kompetens. Om de som anställs inte känner igen sig i praktiken, utifrån det som kommunicerats av arbetsgivaren i sökprocessen, så kommer medarbetarna att hoppa av, avslutar Anki Elken.

Läs mer om integration och mångfald i arbetslivet på sidan 28.

Om bostadsfrågan är het så är integrationsfrågan brännhet – få frågor har så stor genomslagskraft och berör så många. Det är tydligt i svensk press och det är tydligt under Almedalsveckan där drygt 350 av årets seminarier belyser ämnet i någon form. En av de mest intressanta och aktuella integrationsfrågorna handlar om hur medarbetare med olika etnicitet, åldrar och funktionalitet bidrar till att stärka konkurrenskraften.

Smart media tog en pratstund med Swedavia och Proffice group, som tillsammans arrangerar seminariet ”Tar du mångfalden på allvar?”.TEXT ANNMARIE PALM

FOTO

SH

UTT

ER

STO

CK

Tove Möller, mångfaldschef på Swedavia, berättar att konsult bolaget McKinsey & company visat på att diversifie-rade företag levererar en avkastning upp till 20 procent hö-gre än företag med en homogen uppsättning medarbetare.

MÅNDAG 4 JULI

ALMEDALSBIBLIOTEKET

09:30-10:00 Morgonsoffa: Att skapa hållbara besök – en utmaning!

15:30-16:15 Vad är en internationell student värd? För samhället, individen, lärosätena, företagen och näringslivet? E22

16.30-17.00 Sverige som internationell kunskapsnation, vart är vi på väg? Behövs en nationell strategi? E22

D-HUSET, CAMPUS GOTLAND

08:00-09:00 Universitetsutbildning = självstudier? Om finansiering och kvalitet i högre utbildning inom humsam

09:30-10:30 Tro och tvivel – i religionen och i vetenskapen

11:00-12:00 Matematiken avgörande för att behålla Sveriges ledande position som innovationsland

13:00-14:00 Altruism och egoism – olika vetenskapliga och livs- åskådningsmässiga perspektiv

15:00-16:30 Attityder i fråga om avkriminalisering och legalisering av narkotika

TISDAG 5 JULI

ALMEDALSBIBLIOTEKET

09:30-10:00 Morgonsoffa: Vetenskap och gudstro – går det ihop?


09:30-10:30 Mänskliga rättigheter för alla? 10 år med CRPD i praktik och teori

11:00-12:30 Ensamkommande barn – de mest utsatta för ohälsa, våld och droger

13:15-14:00 Bygg 100 000 bostäder i norra huvudstadsregionen

14:00-14:45 Huvudstadsregionens life science som tillväxtmotor!

LÄROSAL B23, CAMPUS GOTLAND

14:30-16:00 Familjeklassificering av narkotika

H10, HÄSTGATAN 10A

16:00-16:30 Ni säger väl ingenting till min man? – vårdens ansvar när äldre kvinnor utsätts för våld

STRANDVÄGEN, H542

13:30-14:30 Tillsammans för en stark lärarprofession – hur bygger vi hållbar samverkan mellan akademi och skola?

ONSDAG 6 JULI

ALMEDALSBIBLIOTEKET

09:30-10:00 Morgonsoffa: Dags att legalisera bruket av cannabis?


07:30-08:30 Den kliniska forskarkarriären – finns den?

09:00-09:45 Universitet eller institut – vem forskar bäst när företagen rustar ner?

10:30-12:00 Kärnvapennedrustning genom avtal – problem och möjligheter


08:00-09:00 Den digitala vården i kunskapssamhället

11:00-12:30 Beroendeproblematiken ur ett helhetsperspektiv

14:30-16:00 Socialstyrelsens nya riktlinjer och föreskrifter – hur blir följsamheten?

TORSDAG 7 JULI

ALMEDALSBIBLIOTEKET

09:30-10:00 Morgonsoffa: Var ska de nyanlända bo?


08:00-09:00 Gamification – ett verktyg för att lösa utmaningar inom hälsa, omsorg och utbildning?

09:30-10:30 En webbkurs om våld – en quick-fix för kommunerna?

11:00-12:00 Sverige och människor på flykt – vilken kunskap kan forskningen bidra med?

13:00-14:00 Den nyanlända i skolan eller en skola för nyanlända?

14:30-16:00 Vägen ur ett beroende – nya behandlingsstrategier


08:00-09:00 Droger och sexuella övergrepp

13:00-14:00 Education’s role in achieving sustainable development

15:00-16:00 Rasism och politik – vad säger den senaste utvecklingen i Sverige?

FREDAG 8 JULI

ALMEDALSBIBLIOTEKET

09:30-10:00 Morgonsoffa: Energisnål byggnadsvård – finns det?

www.uu.se/almedalen

UPPSALA UNIVERSITETS PROGRAM I ALMEDALENKom och möt Uppsala universitets forskare på spännande seminarier och i angelägna debatter under Almedalsveckan.


Digitaliseringen förändrar nästan alltAtt få med alla på digitaliseringståget är viktigt. Tillgång till en snabb uppkoppling är för många en förutsättning för att boka läkartid, ha kontakt med barnens skola, eller sköta myndighetsärenden. En rapport från Statens mediaråd visar att barn i de familjer som står utanför digitaliseringen påverkas negativt.

Digitaliseringen är på väg att förändra nästan allt. Och den digitala klyftan växer dag för dag.

– Det kommer nya appar, nya tjänster, som hjälper oss att sköta vardagliga bestyr varje dag. Det innebär att det blir svårare och svårare för de som står utanför. Vi har ett stort politisk ansvar att minska den digitala klyftan, avslutar Mikael Ek.

Läs mer om digital välfärd i artikel n om fiber på sidan 18.

10 Aktuellt Digitalt utanförskap FOKUSALMEDALEN.SE

Ofta diskuteras det digitala utanförskapet utifrån ett infrastrukturfokus. Svenska stadsnätsföreningens seminarium ”Digitalt utanförskap – äldre, låginkomsttagare eller invandrare?” vill lyfta fram en annan problematik; de grupper som riskerar utanförskap av en annan anledning än den geografiska.TEXT HÅKAN SÖDERBERG

Med vårt företagskort får du full kontroll.Ring, så berättar vi mer! 011 - 28 00 00

FULL KOLL PÅ VERKSAMHETEN?

”Vi har ett stort politiskt ansvar”

Regeringen har lovat snabbt bredband till 90 procent av landets befolkning till 2020. Även om målet nås så kommer nära en miljon, en av tio svenskar, sakna tillgång till snabbt bredband.

Regeringens bredbandstrategi har emellertid skjutits fram vid flera tillfällen. Tidigare bostadsminister Mehmet Kaplan har avgått och nu ligger frågan på den nye ministern Peter Erikssons bord.

Mikael Ek är vd i Svenska stadsnätsföreningen, SSNF, och han vill öka förståelsen för att det finns fler som riskerar ett digitalt utanförskap än de som rent geografiskt inte nås av bredbandsutvidgningen.

– Många äldre vill eller kan inte ta del av den digitala världen. Det finns också människor som bor i lägenhet där det snabba bredbandet finns, men de har varken råd med dator eller bredband. För de som är nyinvandrade är språket ett stort hinder. Vi har uppemot 100 000 analfabeter i Sverige idag. Det är en stor utmaning att få med oss de här grupperna.

– Det är viktigt att en uppdaterad strategi kommer, annars finns risken att ett digitalt utanförskap för de här grupperna ökar. Det finns en god prognos för att nå målet år 2020 men vi saknar ett mål för de sista tio procenten och de andra utsatta grupperna, fortsätter Mikael Ek.

Utbildning är en annan viktig fråga. Det kan krävas en helt ny typ av utbildning när det gäller till exempelvis analfabeter. Det gäller att

hitta nya vägar, att använda alla de moderna hjälpmedel som finns för att kunna utbilda och stötta de grupper som idag står utanför.

Mikael Ek betonar det inte frågan om kritik av hur det fungerar idag, utan att det handlar om en tuff uppgift som måste lösas gemensamt. Alla, i den offentliga sektorn men också i den privata, måste öppna upp för samverkan.

– Vi ser att det görs en hel del olika saker på lokal nivå. Men vi har 290 kommuner och alla får inte del av det som finns. De framgångsexempel som finns är en kunskapsbank som kan föras över till andra. Jag tror också att kommunerna behöver hjälp för att hitta nya strukturer och nya mallar, en systematik för att kunna hjälpa människor till innanförskap i den digitala världen, säger han.

Smart faktaSSNF är en oberoende bransch- och intresseorganisation för Sveriges stadsnät. De organiserar 155 stadsnät och 117 leveran-törer av tjänster och utrustning inom bredbandsområdet och företräder en majoritet av de aktörer som aktivt investerar i ny modern infrastruktur för bred-band i Sverige.

Det finns en god prognos för att nå målet år 2020 men vi saknar ett mål för de sista tio procenten och de andra utsatta grupperna.

Mikael Ek, vd Svenska stadsnätsföreningen

IP- Only överbryggar digitala klyftor

Bredbandsoperatören IP-Only har en stark vision: att vara delaktig i digitaliseringen av hela Sverige genom att koppla upp samtliga svenska hushålll och företag till fibernä-tet. IP Only nöjer sig inte med att uppnå regeringens mål, att nio av tio hushåll ska ha tillgång till snabbt och säkert bredband senast år 2020, utan arbetar målmedvetet för att kunna erbjuda samtliga hushålll och företag samma digitala möjligheter.TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO JALLE TORBJÖRNSSON

Sverige befinner sig för närvarande i en snabb digitaliseringsutveckling. Allt fler hushålll och företag ansluts till det snabba fibernätet som ger dem tillgång till välfärdstjänster och Internets samlade utbud av alltifrån samhällsinformation till streaming-tjänster. Samtidigt riskerar klyftan mellan de som har tillgång till snabbt bredband och de som ännu inte fått tillgång till en tillräckligt kraftfull uppkoppling att fördjupas.

En av IP-Onlys främsta drivkraf-ter är att överbrygga den digitala klyfta som ofta baseras på var i Sverige människor är bosatta. Den som är bosatt i glesbygd eller utanför en tätort har hittills relativt ofta inte erbjudits tillgång till fibernätverket.

– Vi är beredda att ta på oss ett långt större samhällsansvar än en kommersiell aktör kan förväntas göra. Vi vill vara med och digi-talisera hela Sverige, inte bara de lönsamma tätorterna och det gör oss unika, säger Henrik Ringmar, vd och koncernchef för IP-Only.

Gör det som krävsIP-Only har en uppsjö av plane-rade och pågående projekt. Det är enskilda fastighetsägare som vill ha fiber och företag som behöver olika tjänster. Men den kanske största utmaningen är på nationell

Snabbt bredband öppnar upp helt nya möjligheter för kommuner att kunna erbjuda samtliga medborgare tillgång till digitala välfärdstjänster från exempelvis skolan. – Vi är beredda att ta på oss ett långt större samhällsansvar än en kommersiell aktör kan förväntas göra, säger Henrik Ringmar.

nivå: Senast år 2020 ska regeringens bredbandsmål vara uppfyllt, då ska nio av tio hushåll ska ha tillgång till snabbt och säkert bredband.

Det är inget märkvärdigt mål i tätbefolkade områden där det naturligtvis finns kraftfulla ekono-miska incitament i form av talrika och köpstarka personer som lever på relativt begränsade ytor. Men man behöver inte komma långt bort från stadskärnorna för att fiberbo-lagens investeringsvilja ska svalna betänkligt, för att inte tala om den riktiga glesbygden, där inte ens cen-tralorterna är särskilt ekonomiskt intressanta.

– I nära samverkan med regioner och kommuner runtom i landet kartlägger vi hur hushållen i en specifik kommun eller regon är fördelade. Samverkansmodellen har varit framgångsrik, i många delar av Sverige har vi lyckats erbjuda samtliga hushålll fiberuppkoppling. Med hjälp av ett helhetsperspektiv som inkluderar samtliga hushåll i kommunen samt en välfungerande och effektiv samverkansmodell har vi lyckats nå vårt mål om en hundraprocentig fiberanslutning på regional nivå, säger Henrik Ringmar.

–Vi har valt en strategi som går ut på att vi gör det som krävs

för att kunna erbjuda fiber till alla, inte bara dem som vi tjänar mest på. Det är den gamla principen om gungor och karuseller, förutsatt att tillräckligt många vill ansluta sig så får vi ihop kalkylen i alla fall, fortsätter han.

Henrik Ringmar exemplifierar med den stora affären i slutet av år 2015 då IP-Only köpte Jämtkrafts bredbandsnät.

– Då ingår det i överenskommel-sen att vi bygger ut fibernätet så att vi kan erbjuda fiber till alla hushåll i området, oavsett hur ödsligt beläg-na de är. Eller inte riktigt förresten: Det finns faktiskt 40 fastigheter som vi inte kommer att få med men de har i dagsläget inte ens elektricitet, så bredband är kanske inte högsta prioritet än på ett tag.

Framgångsrik samverkan med Region HallandKöpet av Jämtkrafts nät är bara ett exempel på hur IP-Only kan gå in på en marknad. I vissa fall bygger IP-Only helt själva från scratch, så kallad greenfielding, ibland samar-betar man med befintliga kommu-nala fibernät eller som nu i våras då man slöt ett länsövergripande avtal med Region Halland.

– Vi är i det närmaste hundra-procentigt flexibla när det gäller

samverkansformerna. Vi kan gå in som ägare, samarbetspartner eller något annat, bara vi tillsammans kommer framåt och kan bidra till att förse hela Sverige med fibernät som inte bara är snabba och säkra, utan även öppna och operatörsneu-trala, berättar Henrik Ringmar.

Uppmanar beslutsfattare att testa nya samverkansmodellerI samband med Almedalsveckan arrangerar IP-Only bland annat ett seminarium kring hur kommuner och regioner kan nyttja framtidens fibernät för att nå ut med digitala välfärdstjänster till medborgarna.

Henrik Ringmar vill uppmana beslutsfattare på kommunal och regional nivå att vara öppna för nya samverkansmodeller som snabbare kan resultera i att samtliga invånare erbjuds fiberuppkoppling. Att inkludera hela befolkningen i den intensiva fiberutbyggnad som just nu pågår runtom i landet är också strategiskt avgörande ur ett demo-kratiperspektiv då den erbjuder samtliga medborgare tillgång till digitala välfärdstjänster.

–Jag anser att regeringen skulle kunna höja sin ambitionsnivå. Den nuvarande målsättningen, att att nio av tio hushåll ska ha tillgång till snabbt och säkert bredband

IP Only bygger det rikstäckande fibernät Sverige så väl behöver, en digital infrastruktur som är öppen och neutral på riktigt. Med fri konkurrens, där alla le-verantörer av digitala tjänster är välkomna. I ett allt mer digitali-serat samhälle är en väl utbyggd infrastruktur en förutsättning för ett jämlikt och starkt Sverige. Läs mer på ip-only.se

IP ONLY

senast år 2020, skulle kunna höjas till 95 eller 100 procent. En förhöjd ambitionsnivå skulle fungera som en viktig drivkraft för arbetet med att inkludera hela Sverige i digitaliseringens möjligheter. En förhöjd ambitionsnivå skulle också ge samverkan mellan regioner, kommuner och privata aktörer en välbehövlig skjuts framåt, avslutar Henrik Ringmar.

Henrik Ringmar, vd och koncernchef för IP-Only

ANNONS


12 Utmaning Cirkulär ekonomi FOKUSALMEDALEN.SE

Under Almedalsveckan kommer 51 av programpunkter i någon form diskutera begreppet cirkulär ekonomi och lönsamma kretslopp. Smart media bad några av områdets största intressenter kommentera begreppet, varför det är viktigt och vilka eventuella utmaningar de ser.TEXT LOTTA SVEDBERG ILLUSTRATION SVENSKT VATTEN

”Vi har kommit långt. Men vi ser stora utmaningar framöver”

För många av oss är uttrycket cirkulär ekonomi fortfarande inte helt välbekant, men det är i princip ett kretslopp som skonar miljön och samtidigt stärker ekonomin och ger nya jobb.

– Traditionellt sett har vi alltid arbetat med att återvinna avfall till energi, nya material och gödningsämnen, men vi behöver komma ännu högre upp i avfallshierarkin, säger Weine Wiqvist, vd på Avfall Sverige.Han menar att vi måste börja tidigare i processen, i första hand förebygga och återanvända, annars återvinna, och som sista lösning att lägga på soptippen.

– Här har producenterna ett stort ansvar; att med större omsorg utveckla och tillverka varor som är hållbara, går att reparera och inte innehåller farliga ämnen. Vi konsumenter måste förändra vårt slit och slängbeteende i grunden.

I Sverige har vi kommit långt i avfallshanteringen, knappt en procent av allt hushållsavfall läggs på våra soptippar och det handlar oftast om avfall som inte kan återvinnas som material eller energi.

– Men vi har stora utmaningar framför oss, som till exempel alla nya produkter som innehåller material vi inte är vana att hantera, som 3Dskrivare med kolfiber och grafen. Vi vet ännu inte hur dessa material ska fasas in i den cirkulära ekonomin, och industrin har ingen enhetlig strategi, säger Weine Wiqvist.

Transportsektorn i stort behov av omställningAtt lyckas med cirkulär ekonomi är en global utmaning. En stor del av jordens befolkning förstår inte ens vad vi pratar om, ambitionsnivån skiljer sig även åt mellan länderna i Europa.

– Vad vi borde fråga oss är om vi inte skulle kunna prata om tillväxt ur ett annat perspektiv än som ökad konsumtion. Det räcker med att gå tillbaka till vår föräldrageneration, hur man tänkte långsiktigt och behöll samma möbler under en hel livstid, säger Weine Wiqvist.

Lösningen kan bli att försöka leva mer hållbart, köpa begagnat eller med kvalitet som håller över tid, hyra eller dela på produkter, som redan görs i bilpoolerna. Maria Malmkvist, vd på Energigas Sverige, värnar speciellt om transportfrågorna:

– Cirkulär ekonomi är ett viktigt begrepp och biogasen är ett tydligt exempel. Alla lämnar vi ifrån oss matavfall och kan på detta sätt hjälpa

till att producera biogas för att driva bilar och bussar. Men det går även att använda restprodukter från skogen. Den rötrest som biogasen lämnar efter sig kan i sin tur utnyttjas till näringsrik gödsel för våra åkrar.

Och visst är transportsektorn i stort behov av en omställning, alltför beroende av bensin och diesel som samhället fortfarande är. Det finns mer miljövänliga alternativ, som fordonsgas, el och flytande biodrivmedel, som skulle kunna utvecklas och användas i mycket högre grad än fossila bränslen.

– Fordonsgasen var också fossil från början, eftersom man använde sig av naturgas, men andelen biogas har ständigt ökat. De består båda av samma molekyler och kan blandas. Förra året hade andelen biogas i fordonsgas ökat till över 70 procent i Sverige, säger Maria Malmkvist.

Framtidsvisionen för Energigas Sverige sammanställs i rapporten Grön gas 2050. Den understryker att fordonsgasen måste räknas in, om vi ska nå en fossilfri fordonstrafik till år 2050. Avgörande för utvecklingen är att efterfrågan på biogas ökar inom transportsektorn. Det krävs olika incitament, som miljölastbilspremie, för att främja biogas och andra biodrivmedel i tunga vägtransporter.

För Pernilla Winnhed, vd på Energiföretagen Sverige, innebär cirkulär ekonomi att använda så lite som möjligt av våra jungfruliga naturresurser och samtidigt kunna

leva modernt och bekvämt.– Mycket handlar förstås om att

återvinna, men i det cirkulära tänket måste även ingå att använda energin så många gånger som möjligt. Som till exempel när vi producerar el och värme samtidigt, eller när överskottsvärme från en industri eller serverhall värmer upp hela stadsdelar.

Precis som olika material kan omvandlas till nya produkter, eller

matavfall bli biogas, kan det som inte återvinns på ett annat sätt ge el och värme. Fjärrvärmen kan också tillvarata avfall från skogen som ingen annan vill ha, en betydelsefull del i den cirkulära ekonomin.

– Vi har en förflyttning att göra, där vi går från att prata om och planera för enskilda energislag, till att se på energisystemet som en helhet. Med siktet inställt på hållbarhet i alla

Vi behöver komma ännu högre upp i avfallshierarkin.

Weine Wiqvist

Vi har en förflyttning att göra, där vi går från att prata om och planera för enskilda energislag, till att se på energisystemet som en helhet.

Pernilla Winnhed

Bilden visar ett led i processen där hushållsavfall blir biogas och enligt Maria Malmkvist kan matavfall hjälpa till att producera biogas för att driva bilar och bussar.

FOTO

MA

LIN

HO

EL

STA

D


FOKUSALMEDALEN.SE Utmaning Cirkulär ekonomi 13

Wisby Kongresshall korsningen Donners gatan/Strandvägen onsdag den 6 juli kl 13 – 14.30.Seminariet är öppet för alla och arrangeras i samarbete med Forskning & Framsteg. Mer information fi nns på www.stratresearch.se. Där kan du också ladda ner rapporten ”Skurk, sjuk eller släkt – vem ska få ditt DNA”.

Att gentesta sig kostar inte längre skjortan, utan som en skjorta och allt fl er testar sig. Det öppnar oanade möjlig heter för sjukvården, polisen och den som söker sitt ursprung. Men vem ska få an vända informationen? I seminariet diskuterar vi genetiska möjligheter och gen-etiska problem.

Skurk, sjuk eller släkt – vem ska ha ditt DNA?söker sitt ursprung. Men vem ska få an vända informationen? I seminariet diskuterar

MEDVERKANDE• Kari Stefansson, läkare, grundare, Decode, Island• Ann Heberlein, docent livsåskådningsfrågor, Lunds universitet• Anders Ygeman, inrikesminister, Regeringen• Liselott Nielsen Sundberg, kanslichef, NFC, Nationellt Forensiskt Centrum• Anders Ekholm, nationalekonom och vice-vd, Institutet för Framtidsstudier

Moderator: Patrik Hadenius, chefredaktör, Forskning & Framsteg

Kari Stefansson Liselott Nielsen Sundberg

Patrik HadeniusAnn Heberlein

Anders Ygeman

Anders Ekholm

På sajten Sopor.nu finns informa-tion om avfallshantering i Sverige och om hur man kan återvinna exempelvis schampo, kuvert, kasserade dvd- och cd-skivor, frityrolja och trasiga dricksglas.

Smart fakta

”Vi har kommit långt. Men vi ser stora utmaningar framöver”

dimensioner tror jag det blir lättare, och vi är redan en god bit på väg, förklarar Pernilla Winnhed.

Sverige ligger bra till när det gälle r teknisk utveckling och ett hållbart energisystem, med ett elsystem som är till över 98 procent fossilfritt. Fjärrvärme ligger inte långt bakom. – Just nu diskuteras energibranschens vision för energisystemet år 2050 intensivt. Den kommer att handla

om att leverera hållbar energi till alla, dygnets alla timmar. Vi vill förstås vara med i omställningen i samverkan med kunder, andra branscher och samhället i stort, säger Pernilla Winnhed.

Två stora hot mot dricksvattnetSvenskt vatten, där Anna Linusson är vd, är en branschorganisation som värnar om det svenska dricksvattne t

och en god vattenmiljö. Deras framtidsvision är att vi ska ha friskt dricksvatten, rena sjöar och hav, samt tillgång till långsiktigt hållbara vattentjänster. Sverige ska dessutom bli världsledande när det gäller forskning och innovation inom vattenområdet.

– Rent tekniskt är det möjligt att göra dricksvatten av väldigt förorenat vatten. Men då riskerar vi på ett helt ohållbart sätt använda oerhört stora

mängder energi och det kostar mycket pengar, berättar Anna Linusson.

Uppströmsarbetet, det vill säga arbetet med att redan vid källa n hindra farliga ämnen från att spolas ut i avloppsledningsnäten, är med andra ord centralt för att kunna uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle.

– Här finns det tre avgörande punkter; en ökad medvetenhet hos allmänheten om vad som får och inte

får spolas ut i avloppet, att handeln i snabbare takt fasar ut farliga ämnen från sina produkter, och en starkare och bättre användning av den europeiska kemikalielagstiftningen.

Det finns två stora hot mot dricksvattnet: Pågående klimatförändringar och användningen av kemikalier.

Vissa kemikalier sprids oavsiktligt ut i naturen, som exempelvis högfluorerade ämnen, PFAS, och andra ämnen sprids ut helt avsiktligt, som till exempel växtskyddsmedel.

– PFAS, har kontaminerat flera dricksvatten intäkter i landet vilket visar att lagstiftningen är för svag och att samordningen mellan olika myndigheter måste förbättras, avslutar Anna Linusson.

Lagstiftningen är för svag och samordningen mellan olika myndigheter måste förbättras.

Anna Linusson

I en cirkulär ekonomi satsar man på giftfria och resurseffektiva kretslopp. Illustrationen visar dubbla kretslopp.

Weine Wiqvist, vd Avfall Sverige

Maria Malmkvist, vd Energigas Sverige

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige

Anna Linusson, vd Svenskt vatten

Biogasanläggningen i Katrineholm är en del i den cirkulära ekonomin.

FOTO

SO

FIE

LOG

AR

DT

Inkluderar trygghet redan i stadsplaneringenI Österåkers kommun står invånarnas trygghet högt på agendan. Satsningen ”Trygg i Österåker” leds av två anställda, en trygghetssamordnare och en verksamhetsutvecklare, som alla är kopplade till samhällsbyggnadsförvaltningen, och har på tre år resulterat i en kraftig minskning i antalet anmälda brott.

– Nyckeln till Österåkers framgång baseras på samverkan, säger Lena Brodin.TEXT ANNIKA WIHLBORG

I Österåkers kommun råder en bred politisk enighet som innebär att trygghetsfrågorna betraktas som strategiskt viktiga av alla politiker, oavsett partitillhörighet. Trygg i Österåker leds av trygghetssamord-naren Lena Brodin och verksam-hetsutvecklaren Daniela Balladares, i nära samverkan med ett trygg-hetsråd med politiker, tjänstemän, polisen och representanter från kommunens fastighetsbolag.

– Ett strategiskt viktigt beslut var att Trygg i Österåker är knuten till samhällsbyggnadsförvaltningen. Det innebär att vi inkluderar trygghets-perspektivet i samband med att nya parker, bostadsområden och andra delar av kommunen planeras, säger Lena Brodin.

Färre anmälda brottKommunen har en app, Felanmälan Österåker, som gör det möjligt för

invånarna att snabbt och enkelt rapportera in otrygga platser, klotter, skadegörelse eller övergivna fordon. Förtroendet för kommunens trygghetsarbete är högt, vilket bland annat beror på att de är snabba med att undersöka och åtgärda inrappor-terade otrygghetsfaktorer runtom i kommunen. Appen gör det möjligt för invånarna att följa sina inrappor-terade ärenden från start till mål.

– Det är verkligen glädjande att Trygg i Österåker ger konkreta resul-tat. Vi startade upp år 2012 och 2015 var andelen anmälda brott den lägsta på tjugo år. En konsekvent satsning på att minska antalet bilbränder har resulterat i en minskning av dessa på 63 procent. Närpolisen och bevakningsföretag i kommunen ägnar sig också mycket åt situationell och social rondering, vilket bidragit till minskad brottslighet och ökad trygghet, säger Lena Brodin.

Aktiv nattvandringsverksamhetI Österåkers kommun finns exempel vis en mycket aktiv natt-vandringsverksamhet där frivilliga nattvandrar två kvällar i veckan året runt. Här råder definitivt ingen brist på frivilliga krafter som vill bidra till att skapa ett tryggt klimat i Österå-kers kommun.

– Som ett led till att bli en säker och trygg kommun arbetar vi med trygghet i det offentliga rummet. Liv och rörelse i offentliga rummet skapar trygghet. Vi arbetar efter beprövade metoder som exempelvis rutinsaktivitetsteorin, Broken Win-dows-teorin och Power of Ten-teo-rin, avslutar Lena Brodin.

Trygg i Österåkers vision och mål: ”Vi ska vara en trygg och säker kommun att verka och bo i. Detta uppnår vi genom ett nära samarbete med kommunens invånare, andra myndigheter, föreningar, ideella organisationer och näringsliv. Vårt arbete är att samordna och utveckla ett övergripande, strategiskt och långsiktigt drog- och brottsförebyggande trygghetsarbete i Österåkers Kommun. Vi är aktivt med i samhällsplaneringen när det gäller att skapa trygghet i de offentliga rummen.”

Vill du veta mer om Trygg i Österåker och Österåkers kommun, gå in på osteraker.se

ÖSTERÅKERS KOMMUN

ANNONS


FOKUSALMEDALEN.SE Marcus Oscarsson Profilen 15

Vi bygger nya idrottshallarför halva kostnaden!”Kraven på idrottshallar är många och långtgående när det gäller funktion, energieffektivitet och hållbara materialval ur miljö- och slitagesynpunkt. Vi har hittat lösningar för detta till en låg kostnad, som blir lägre ju fl er hallar vi bygger.” John van Bruggen, Arcona Lean Construction

Just nu bygger vi den sjunde och åttonde hallen av tio stycken likadana idrottshallar med vårt kostnadseffektiva hallkoncept – Vill du veta mer om Arconahallen? Besök www.arcona.se/arconahallen eller ring John van Bruggen på 08-601 21 03.

www.arcona.se | [email protected] Stockholm tel 08-601 21 00 | Uppsala tel 018-24 77 40

Med intensiv blick och ett engagerade kroppsspråk har han tagit plats i TV-rutan. Marcus Oscarsson älskar politik.

Som politisk kommentator vänder han sig till både statministern och landets mellanstadieelever och han vill att alla ska förstå.

– Det är bland det viktigaste. Alla tycker inte att politik är världens sexigaste ämneTEXT HÅKAN SÖDERBERG FOTO DANIEL OHLSSON TV4

Marcus Oscarsson gör politiken begriplig


16 Profilen Marcus Oscarsson FOKUSALMEDALEN .SE

Taurus Energy utvecklar och tillhandahåller teknologi för framställning av etanol ur avfallsprodukter från skogs och jordbruk. Teknologin, i form jäststammen XyloFerm®, gör det möjligt att omvandla sockerarten xylos till etanol. Xylos kan utvinnas ur cellulosa vilket gör att förnyelsebara råvaror som tidigare inte kunnat utnyttjas nu är möjliga råvaror för etanolproduktion. Detta innebär stora miljövinster, samtidigt som råvarukostnaden för etanol minskar jämfört med befintliga metoder.

Eftersom många olika råmaterial

kan användas – till exempel halm, majsstjälkar, energigrödor och spillmaterial från skogsbruket – kan teknologin i princip användas av producenter i hela världen.

Etanol som motorbränsle är idag på frammarsch, bland annat som en följd av en allt striktare internationell miljölagstiftning och existerande infrastruktur för flytande bränslen.

Taurus Energy samarbetar med Lallemand Biofuels & Distilled Spritis (Kanada) för distribution av XyloFerm® i nordamerika.

Etanol ur avfallsprodukter från skogs- och jordbrukTaurus Energy AB utvecklar och kommersialiserar teknologi för cellulosabaserad etanolproduktion, som gör det möjligt att utvinna etanol från nya råmaterial.

Självklart är den fiskeintresserade smålänningen på plats när Almedalsveckan invigs den

29 juni.Vad betyder egentligen Alme

dalen i svensk politik?– Almedalen är ett OS i politik.

Alla grenar från fotboll och tennis till fäktning och rodd är representerade. Min poäng är att oavsett vilket av våra 62 olika områden inom politiken du tycker bäst om, så kan du ge dig på att det finns ett seminarium under Almedalsveckan som handlar om just ditt favoritämne. Om det så är upphandling av miljövänliga gräsklippare i inre Dalsland så kan man slå sig i backen på att det finns ett seminarium om just det ämnet, och ofta är seminarierummet fullt till bredden.

– Det finns helt enkelt något för alla på Almedalsveckan. Specifika och smala ämnen såväl som de absolut största och mest centrala ämnena där partiledarna håller tal om sina främsta prioriteringar och de mest aktuella frågorna i svensk politik, säger Marcus Oscarsson.

Almedalsveckan påverkar alla arrangörer vare sig det är politiska partier, företag, myndigheter eller organisationer.

– I takt med att alla arrangörer tävlar med varandra om att locka

besökare så hittar de hela tiden på nya grepp för sina event och seminarium. Det gör att Almedalen har en slags automatisk utvecklingsmotor. Samtidigt som det hela tiden sker nya saker så kan du även känna igen dig från år till år. Det är ett vinnande koncept

”Alla ska förstå”Marcus Oscarsson har på relativt kort tid blivit en av de mest anlitade politiska kommentatorerna och på kuppen det man brukar kalla för folkkär.

Vad säger han själv?– Mitt fokus är helt enkelt bara

att det ska vara roligt och lärorikt på en och samma gång. Det känns även viktigt att alla åldrar ska tycka att det är spännande att lyssna. När jag talar vänder jag mig till en mellanstadieelev och till statsministern på en och samma gång. Alla ska förstå. Jag tycker att politik är superkul och då bör det ju även presenteras på ett attraktivt sätt känner jag.

– Bland det viktigaste är att förklara på ett sätt så att alla förstår. Alla tycker inte att politik är världens sexigaste ämne vilket ställer ännu högre krav på att skapa intresse. Många tycker att det är svårt att förstå komplexa frågor som arbetsgivaravgifter och budgetfrågor, och mitt

mål har alltid varit att förklara på ett sätt så att även den som inte är lika insatt kan förstå, förtydligar han.

Han lyckas och har prisats för sina insatser. År 2015 tog Marcus emot Begriplighetspriset med motiveringen ”han gör komplex politik mer folklig och begriplig. Hans gärning är en gärning inte bara som medial underhållare och pedagog, utan också för demokratin.”

Priset är ett årligt pris som instiftats av reklambyrån Publikt. Pristagarna utses dels av en jury, dels av det svenska folket via en webbomröstning.

– Jag vann omröstningen både hos juryn och folket vilket kändes toppen. Mattias Klum, Magdalena Ribbing och Glenn Strömberg hör till tidigare vinnare så det var mycket hedrande.

Och även om han inte nämner det själv så fick han priset i konkurrens med professor Hans Rosling och operasångerskan Malena Ernman.

”I svensk politik händer det hela tiden nya, spännande saker”Som sagt, det är inte alla som har politik som sitt absoluta favoritintresse. Hur hittade Marcus till politiken under uppväxten i Odensås utanför Virserum i Småland?– Politik och media har alltid varit

Oavsett vilket av våra 62 olika områden inom politiken du tycker bäst om, så kan du ge dig på att det finns ett seminarium under Almedalsveckan som handlar om just ditt favoritämne.


mina två stora intressen. I förskolan såg jag Bengt Öste på TVnyheterna och blev jätte intresserad av nyheter och speciellt politik. Jag älskade när min lärare pratade om partier och politik i mellanstadiet vid valet 1985 när Westerbergseffekten kom. Sedan breddades intresset till USApolitik

vid valet Dukakis mot Bush år 1988…

– Jag har nog velat bli politisk kommentator ända sedan

jag var liten och det är precis lika roligt att vara det idag

som jag tänkte då. Nästan

FOKUSALMEDALEN.SE Marcus Oscarsson Profilen 17

På Nextjet ser vi det som vår uppgift att krympa Sverige! Att göra vårt avlånga land lite mindre avlångt och minska avståndet mellan både orter och människor.Vi gör det enkelt för dig att komma nästan vart som helst i landet snabbt och effektivt, oavsett om det är i affärer eller för nöjes skull du reser.

Välkommen ombord!www.nextjet.se

Hela Sveriges fl ygbolag.

Arvidsjaur | Gällivare | Göteborg | Hemavan | Jönköping | Karleby-Jakobstad | Karlstad | Kramfors | Höga Kusten | Luleå | Lycksele | Mariehamn | Stockholm | Sundsvall | Tromsø | Uleåborg | Vilhelmina | Åbo | Örnsköldsvik

ännu roligare faktiskt för det händer så mycket hela tiden och media är verkligen på hugget.

Sedan Odensås har det hänt en hel del på livets stig.

– Jag flyttade från Småland till Stockholm i samband med att jag antogs till regeringskansliets Aspirant och diplomatprogram. Därefter jobbade jag bland annat vid statsrådsberedningen och finansdepartementet, men jag har alltid arbetat extr a som journalist. Först på min egen tidning Odensås Lantpress, sedan Vimmerby Tidningen, BarometernOT, Daily Mail, The Times och Daily Telegraph och idag TV4.

Under resten av året kommer han knappast sakna arbetsuppgifter.

– Det händer minst sagt mycket på en och samma gång med både USAvalet där Donald Trump och Hillary Clinton är i farten, för att inte tala om svensk politik där det hela tiden händer nya, spännande saker. Jag ser verkligen fram emot Almedalsveckan, säger han.

NewsoholicJust USA är Marcus Oscarsson specialområde och det var i samband med USAvalet 2012 när Barack Obama omvaldes till president, han för första gången på allvar dök upp i tvsammanhang som kommentator i TV4. Han beskriver sig själv som en USAnörd.

Varför är USA så spännande?– USA har en unik position som

världens enda supermakt. Med andra ord så är USA det enda land som har stor global påverkan på kultur, teknologi och ekonomi, samtidigt som det har militär kapacitet att verka i stor skala i flera världsdelar samtidigt. Det gör att landet är otroligt viktigt inom politiken. USA har dessutom storslagen natur och det gillar jag.

Newsoholic är ett annat epitet han använder om sig själv. Han följer regelbundet internationella TVkanaler som CNN, BBC och Russia Today och håller sig uppdaterad om vad som händer i omvärlden.

Nyligen ingick Sverige ett Värdlandsavtal med försvarsorganisationen Nato. Inför beslutet är Marcus Oscarsson i TV4:s studio och intervjuas av programledare Peter Jihde och Tilde de Paula.

Han får grundläggande frågor: Vad är Nato? Vad är Värdlandsavtalet? Programledarna vet att han kan tala till både statsministern och mellanstadielever. Och när intervjun är över är det rimligt att förutsätta att fler människor skulle kunna svara på programledarnas frågor.

Rimligt är också konstaterandet att Marcus Oscarsson har kommit en bit på väg sedan han producerade egna tidningen Odensås Lantpress med 29 personer i prenumerationsstocken. ■

Jag har velat bli politisk kommentator ända sedan jag var liten och det är precis lika roligt att vara det idag som jag tänkte då. Nästan ännu roligare faktiskt.


18 Fördjupning Fiber FOKUSALMEDALEN.SE

Tre seminarier den 6 juli, välkomna!

Plats: Donnerska huset, Donners plats 1, “Aulan” Läs mer på www.gronabilister.se

10:00 –10:40 Tankar vid tanken – om klimat och ursprungsmärkning vid pump10:50 –11:30 Vem bryr sig om beteendet när det gäller att ändra resvanor? Färdplan 2030 – mobilitet och beteende 11:30 –12:00 Grön mobilitet från Umeå till Malmö. Om klimatsmarta, effektiva och attraktiva tätorter

Den digitala välfärden spås bli en het potatis under Almedalsveckan. En fråga som ryms inom digitaliseringen är markbunden fiber. Då det övergripande ansvaret för bredbandsinfrastrukturen ligger på respektive kommun, medför det stora skillnader för landets medborgare och vårt moderna välfärdssamhälle.TEXT ANNIKA WIHLBORG

”Vi måste överbrygga Sveriges digitala klyftor”

Politiker och andra beslutsfattare har länge haft siktet inställt på att förse merparten av den svenska befolkningen med markbunden fiber, men för att fibertillgången ska kunna säkras i glesbygd och andra områden utanför tätorterna krävs innovativa lösningar. För även om regeringen har genomfört en mångmiljardsatsning för att förse landsbygden med bredband så är avstånden ofta långa och kostnaderna höga.

Tony Petersson är ordförande i föreningen Svenska trådlösa fiberleverantörer och enligt honom så riskerar den digitala klyfta som redan existerar mellan stad och landsbygd att fördjupas, om inte Sverige lyckas nå bredbandsmålet innan år 2020. För att uppnå regeringens mål, att 90 procent av de svenska hushållen och företagen ska ha tillgång till en uppkopplingshastighet på minst 100 Mbit per sekund, så är enbart nedgrävd fiber inte ett realistiskt alternativ.

– I dagsläget har 66 procent av de svenska hushållen och företagen tillgång till uppkopplingshastigheter på minst 100 Mbit per sekund. Skillnaderna mellan de som har tillgång

till en tillräckligt stabil och kapacitetsstark uppkoppling för att kunna arbeta, studera, ta del av samhällets digitala tjänster och mycket annat som hör till vårt digitala samhälle, riskerar att växa. Tillgången på bredband varierar både inom och mellan olika kommuner.

– För att människor som valt att bo på landsbygden inte ska uteslutas från Sveriges snabba digitaliseringsutveckling, så är det viktigt att regeringen analyserar de alternativa bredbandstekniker som kan vara attraktiva områden, där nedgrävd fiber är ett realistiskt eller ekonomiskt genomförbart alternativ. Det kan vara nödvändigt att sänka kravet till 50 Mbit per sekund, en uppkopplingshastighet fullt tillräcklig för att merparten av de svenska hushållen fullt ut ska kunna ta del av digitaliseringens möjligheter, fortsätter Tony Petersson

Komplement till markförlagd fiberGenom att komplettera nedgrävd fiber med den nya generationens trådlösa mikrovågslänk så skulle landsbygden kunna digitaliseras på ett snabbare, säkrare och mer kost

nadseffektivt sätt. Trådlös fiber är en beprövad teknik som har utvecklats kraftig avseende kapacitet under de senaste åren. Signalerna går i ljusets hastighet och är stabil oavsett omständigheter och kommuner, företag och hushåll kan få tillgång till ett snabbt och driftsäkert bredband. Trådlösa fibertekniker erbjuder dessutom en uppkopplingskapacitet som är fullt jämförbar med markfiber och är mindre kostsamt att installera.

– Det är dock viktigt att man i första hand betraktar de alternativa teknikerna som komplement till markförlagd fiber, som är och bör förbli förstahandsalternativet i de områden där det är geografiskt och ekonomiskt genomförbart. Men i skär

gårdsmiljö, fjällmiljö och i stora delar av glesbygden krävs att vi överväger andra lösningar. Glädjande nog så har utvecklingen av mikrovågslänk gått snabbt på senare år, vilket bland annat medför att tekniken blivit effektivare och gått ner i pris. Det innebär i sin tur att den här typen av bredbandstekniker numera är tillgängliga för betydligt fler, säger Tony Petersson.

En kommunal ansvarsfrågaSomliga anser att mobilt bredband, alltså bredband via mobiltelefoninätet, är en fullgod lösning på glesbygdens bredbandsförsörjning. Tony Petersson påpekar dock att de mobila bredbandens begränsningar i form av surfkapacitet och bandbredd inte erbjuder tillräcklig uppkopplingskapacitet för att glesbygdsborna verkligen ska kunna tillvarata digitaliseringens möjligheter.

Ansvaret för bredbandsinfrastrukturen ligger på kommunerna. Detta har medfört att medan vissa landsbygds och glesbygdskommuner har en välutvecklad strategi för landsbygdens bredbandsutbyggnad sedan många år tillbaka, befinner sig

andra fortfarande i startgroparna.I slutänden handlar bredbandsut

byggnaden om hur attraktiv kommunen blir för befintliga och presumtiva invånare. Tony Petersson har mött många byalag som i flera år lagt ner mycket tid och engagemang på att förse byn med bredband. Många av dem har sökt men inte beviljats statliga anslag eftersom de inte räcker till alla. Flertalet börjar tröttna på att investera såväl tid som pengar i ett projekt som inte ger resultat. Andra överväger att lämna byn och flytta in till en tätort för att på så sätt kunna säkra sin tillgång till den digitala infrastruktur de behöver.

– Att ha tillgång till en stabil och tillräckligt kapacitetsstark bredbandsuppkoppling är numera lika viktigt som tillgången till vård, skola, barnomsorg och annan kommunal service. Kommuner som inte kan erbjuda sina landsbygdsinvånare en acceptabel digital infrastruktur riskerar i förlängningen att bli en utflyttningskommun eftersom tillgången på bredband i dagsläget är en avgörande faktor i många människors liv, avslutar Tony Petersson.

I skärgårdsmiljö, fjällmiljö och i stora delar av glesbygden krävs att vi överväger andra lösningar.

Tony Petersson, ordförande Svenska trådlösa fiberleverantörer

Trådlös fiber kan vara ett alternativ till att snabba på bredbandsutbyggnaden på gles- och landsbygden.

Det kan vara nödvändigt att sänka kravet till 50 Mbit per sekund

Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och kanske din kompis. För tillsammans kan vi göra världen bättre.

Vi kan se till så att det fortfarande går att bada i en � n insjö. Att du kan ta en promenad i skogen. Eller kanske bara plocka lite friska blåbär.

Vi kan se till att bin inte dör ut på grund av farliga bekämpningsmedel. Vi kan se till att det � nns � sk kvar i haven. Vi kan minska koldioxid-utsläppen. Och vi kan se till att � era hundra år gamla

naturskogar inte huggs ned på bara några dagar.Och ju � er vi blir desto större skillnad kan

vi göra. Då kan vi få politiker att förstå att det är dags för en förändring. Vi kan säga ifrån och visa på konkreta lösningar. Vi kan sätta press på företag. Och vi kan göra det lättare för dig att välja rätt i butiken.

Vill du vara med? Sms:a medlem till eller gå in på www.naturskyddsföreningen.se. Ett medlemskap kostar kr/mån.

Vi vill ha dig.


20 Möjligheter Svenska försvaret FOKUSALMEDALEN.SE

ByggVesta i AlmedalenVi kommer till Visby för att prata stadsutveckling. Under två seminarier kommer vi att diskutera hur vi kan bygga för att skapa social hållbarhet, och vi vill gärna träffa dig där!

Ett nytt Malmö i Stockholm?100 000 nya bostäder runt Järvafältet är fullt möjligt!»Rinkeby Torg« (Mellangatan 1, Visby)Onsdag 6 juli, kl. 10.00–11.30

RinkebyresanByggVestas modell för social hållbarhet»Rinkeby Torg« (Mellangatan 1, Visby), Onsdag 6 juli, kl. 14.00–15.30

Mer info: www.byggvesta.se/bolaget/pressreleaser/

Gröna hyresrätter

Social hållbarhet

Långsiktigvärdeutveckling

Attraktiva områden

Genuina stadskvaliteter

Vi har breddat våra perspektiv och lyft blicken. Genom att vi aktivt söker och skapar nya möjligheter när vi bygger hus aktiverar våra projekt en värdefull stadsutveckling. För oss betyder det hus med ekologisk hållbarhet, spännande arkitektur och boendeformer som

underlättar vardagliga möten. Det skapar mervärden för både hyresgäster, kommuner och samarbetspartners.

byggvesta.se

”Den som fattar rätt beslut snabbast vinner”

Digitalisering skapar förutsättning för samordning och ledningsförmåga och det kan vara svaret på hur Sverige kan skapa en högre operativ förmåga i krigsförbanden och möta en osäkrare omvärld.

I Almedalen belyser man frågan utifrån vilka krav en höjd beredskap på svensk försvarslogistik ställer, för att kunna leverera när det gäller.

– Det finns ett problem och jag tror att jag har en lösning, säger Harri Larsson, strategichef försvar och nationell säkerhet, Hewlett-Packard Enterprise.TEXT HÅKAN SÖDERBERG

I höst ska regeringens utredare lägga fram ett förslag på hur materiel och logistikförsörjningen till Försvarsmakten bör utformas, utifrån kravet i den försvarspolitiska inriktningspropositionen om en högre operativ förmåga i krigsförbanden. I botten handlar logistikförsörjningen om att skapa en uthållig militär operativ förmåga. Det i sin tur kräver förmåga att fatta beslut i tid.

I Almedalen kommer frågan att tas upp på ett seminarium med frågeställningen ”Vilka krav ställer höjd beredskap på svensk försvarslogistik för att kunna leverera när det gäller?” Och det är här som Harri Larsson kommer framföra sina synpunkter tillsammans med Ingemar Wahlberg, regeringens utredare om försvarslogistik, Jan Salestrand, statssekreterare på Försvarsdepartementet, Göran Mårtensson, generaldirektör,

Försvarets materielverk, samt Anders Silwer, chef för produktionsledningen i Försvarsmakten.

Deltagarna är ledande företrädare för myndigheterna som ansvarar för försvarslogistiken men också från kravställarna, politiken. De ska övertygas om att digitaliseringen är en del av lösningen.

– Digitaliseringen ger stora möjligheter om vi är öppen för den. Att kunna samla mätbar information som kan analyseras och delas skapar en lägesbild som i sin tur gör det möjligt att fatta bättre beslut, säger Harri Larsson och fortsätter:

– Militär verksamhet handlar om att samordna egna resurser för att besegra en motståndare. Därmed är tiden avgörande för att vinna. Det vill säga, den som fattar rätt beslut snabbast vinner. Beslut i sin tur fattas med information som grund. Då är

digitalisering en förutsättning. Kan man göra det över Försvarsmakten som strider, med Försvarets materielverk som levererar, och industrin som producerar, så kan man få en fungerande försvarslogistisk kedja. Infrastrukturen är en annan viktig del.

Delad information för en ökad effektivitetFör att digitaliseringen ska blomma fullt ut krävs samordning mellan parterna.

– Det handlar bland annat om att dela information för att öka effektiviteten och hitta flaskhalsar. Genom att tillåta ett flöde skapas bättre förutsättningar för bättre och snabbare beslut, förklarar Harri Larsson.

Han påpekar att en hel del i den logistiska kedjan förutsätter förmågan att hantera hemlig information

eftersom det är farligt om motståndaren har tillgång till den.

– Alla kan inte dela allt men det finns bra strukturer för att hantera det.

Säkerheten då? Gör inte digitaliseringen det lätt för motståndaren att stänga av strömmen och stoppa det livsnödvändiga flödet?

– Det finns olika sätt att lösa det på, allt ifrån redundans och selektiv åtkomst till informationen i olika säkerhetsklasser. En del av lösningen kan till exempel handla om virtualisering, där det du har framför dig på datorn bara är en spegling av information som finns på en annan plats. Då blir det lite som att stjäla en bioduk för att komma åt filmen. Inte så lyckat. Det är också viktigt att komma ihåg att läckor och möjligheten till sabotage har funnits och finns i alla system, även idag, säger han.

Vill göra rätt. På rätt sätt.Sedan 2004 har det genomförts sju utredningar kopplat till försvarslogistiken. Det börjar bli bråttom att få en fungerande försvarslogistik enligt Harri Larsson.

HewlettPackard Enterprise är ett privat företag. Vad har de att tjäna på ett så hårt engagemang?

Harri Larsson hänvisar till ett citat han läst om företaget innan han började sin anställning: ”HewlettPackard will bring technical innovation to humanity and help its clients overcome difficult problems. As a consequence of that we earn money not the other way around!”.

– Det tycker jag är ett sunt sätt att se på verksamheten. Kan vi lösa ett problem åt våra kunder så har vi möjlighet att tjäna pengar. Gör man tvärtom så blir det inte bra, avslutar Harri Larsson.

FOTO

SIM

ON

_G /

SH

UTT

ER

STO

CK

.CO

M

Harri Larsson har en gedigen egen försvarsbakgrund med olika befattningar inom Försvarsmakten. Bland annat som stabsofficer vid Specialförbandsledningen i Stockholm och stabschef och ställföre-trädande flottiljchef på F 21 i Luleå. Han har också erfarenhet från insatser i Afghanistan och Tchad.

www.baesystems.com

TECHNOLOGIES IN SUPPORT OF A SAFER FUTURE

At BAE Systems Bofors we are always trying to find new ways to improve our products and services. To be innovative and bold are trademarks for us in our continuously work to increase the Custom-er value of our offerings. Being innovative is much more than implementing new functionalities. It is also about reducing cost, increasing safety, improving quality and being an active force to support the work for a safer future. To deliver cost effective, high quality and safe products that fully meets the Customers’ expecta-tions, is top priority to BAE Systems Bofors. In order to reach this goal on today’s com-petitive market you need to be innovative, bold and trusted, the trademarks of BAE Systems Bofors.


22 Perspektiv Patientsäkerhet FOKUSALMEDALEN.SE

Sjukvårdens problemlösareDet pratas allt mer om farmaceuter i samhället. Men vilken roll spelar de i sjukvården och vad betyder de för patientsäkerheten?TEXT CINDY AHRNEWALD

FOTO IDA RENSTRÖM

– Som farmaceut, det vill säga apotekare eller receptarie, arbetar du med att informera om läkemedel och skapa rutiner för hur de ska användas och hanteras på ett säkert sätt, men även med att behand-lingen blir e� ektiv och säker för en enskild patient.

Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är detta av högsta vikt, exempelvis när det kommer till grupperna barn och äldre då läkemedel idag till största delen testas på yngre vuxna.

Maria Swartling är apoteka-re och undervisar inom klinisk

far maci på Uppsala universitet.– Det � nns redan initialt en

kunskapslucka och större behov av att göra en individuell bedöm-ning för de patientgrupper som inte motsvaras av normen, även inom respektive patientgrupp. En åldrande kropp har exempelvis inte samma sammansättning och funktion som en ung vuxen och då agerar läkemedlet annorlunda. Och du kan inte dosera på samma sätt till en prematur som till en femtonåring. För barn och äldre måste man o� a lösa läkemedelspro-blem på individnivå och tänka bort från FASS och normen. Den typen av problemlösning och rådgivning arbetar många apotekare med.

En annan viktig del i patientsä-kerhetsarbetet är att kvalitetssäkra övergången mellan olika vårdfor-mer, där det � nns en ökad risk för att fel uppstår.

– Ett kritiskt läge uppstår när patienten byter vårdinstans då det � nns en risk att information om läkemedel inte följer med. Det gäller både när man läggs in på sjukhuset och när man åker därifrån. Idag arbetar receptarier och apotekare med att säkerställa att informationen överförs korrekt och att patienten är välinformerad om sina läkemedel.

Ett framtidsyrkeInternationellt så är klinisk farmaci en utbredd verksamhet som är långt framskriden och inte sällan

Utbildningar för dig som är intres-serad av att arbeta som apotekare eller receptarie i vården:

Apotekarprogrammet, 5 år (300 hp)

Receptarieprogrammet, 3 år (180 hp)

Masterprogrammet i läkemedels användning, 2 år (120 hp)

Magisterprogrammet i klinisk farmaci, 1 år (60 hp)

Läs mer på www.uu.se/utbildning

För barn och äldre måste man ost a lösa läkemedelsproblem på individnivå och tänka bort från FASS och normen.

Maria Swartling, universitets-adjunkt, Uppsala universitet

UTBILDNINGAR

� nns det en farmaceut för varje sjukhusavdelning. I Sverige har vi inte kommit lika långt, men allt � er landsting inser fördelen med den här typen av rådgivning och att det är en bra resurs att investera i – framförallt när det kommer till den patientnära vården.

– Jag tror att det i framtiden kommer att öppna upp för många nya intressanta positioner för apo-tekare såväl som receptarier inom vården, som till exempel specialise-rade kliniktjänster med avancerad rådgivning inom ett visst område.

ANNONS

Nära 30 seminarier under Almedalsveckan berör på något sätt cancer. Bland annat diskuteras frågor som hur vården ska blir mer jämlik och vilka cancerpatienter som ska testas. Cancer är utan tvekan en av våra största frågor när det kommer till den svenska folkhälsan. Men leder allt prat någon vart?

Nätverket mot cancer krävde diagnostiska centers i ett upprop i Almedalen år 2011.

– Det första centret öppnade vid medicinkliniken på Centralsjukhuset i Kristianstad i oktober året efter, berättar Katarina Johansson, ordförande i nätverket.TEXT LOTTA SVEDBERG

Elbilen behöver matchande infrastrukturElbilen i Sverige präglades tidigare av dilemmat om hönan och ägget. Nu ökar elbilarna men fortfarande kvarstår behovet av en fungerande infrastruktur.TEXT WALDEMAR INGDAHL

Det finns idag omkring 20 000 elbilar i Sverige, inklusive hybride r, enligt Power circle. I år gör branschorganisationen Bilsweden prognosen att antal elbilar kommer att fördubblas, och fram till år 2020 tror man att antalet elbilar i Sverige motsvarar 200 000 bilar.

Elbilarna behöver dock en infrastruktur som ser till att de enkelt kan laddas i ett allmänt och vidsträckt nätverk. Laddoperatören Clever erbjuder publik laddning, hemmaladdning, arbetsplatsladdning och de kringtjänster som elbilsägare behöver.

Fredrik Nordin, Clevers vd, säger att elbilen i Sverige präglades av dilemmat om hönan och ägget: Om det inte byggdes en infrastruktur så köpte ingen elbilarna men om ingen köpte elbilarna så byggdes inte en infrastruktur.

– Det gäller att matcha slutkundens behov, att erbjuda olika typer av laddlösningar och abonnemang om man laddar hemma, när man är på jobbet eller är ute, säger Fredrik Nordin.

Fjolårets samarbete med Destination Gotland, med laddning av elbilar i Nynäshamn och Oskarshamn inför Almedalen, kommer att upprepas. I år erbjuds även provkörning och laddning i samarbete med Volkswagen och ABB.

Aktuellt

Fredrik Nordin, vd Clever

Var tionde minut får en person cancer i Sverige, totalt rör det sig om drygt 60 000 människor per år. Den positiva nyheten är att tio år efter diagnosen fastställts lever 65 procent av alla cancer patienter – ett resultat av tidig diagnostik och förbättrade läkemedel och behandlingsmetoder. Men det innebär även att allt fler lever med kronis k cancer, en sjukdom som kräver ett långvarigt och professionellt stöd till både patienter och deras anhöriga.

– En god rehabilitering börjar redan vid första besöket i primärvården, när läkaren misstänker att det är cancer och skriver remiss till sjukhuset. Det är då som oron över en eventuell cancersjukdom, och hur den ska behandlas, uppstår för första gången, förklarar Katarina Johansson.

En av Nätverket mot cancers hjärtefrågor har länge varit att införa diagnostiska centers dit allmänläkarna kan skicka patienter för en snabb och professionell utredning. Hittills finns fyra diagnostiska centers i Sverige; i Kristianstad, Helsingborg, Malmö och Södertälje. Målet är att cancer ska kunna upptäckas tidigt och i ett första skede behandlas som vilken annan akutsjukdom som helst.

– Läkarna brukar kunna ställa en

diagnos och behandla direkt när det gäller exempelvis blodcancer, men det finns andra cancerformer som är mer förrädiska, bland annat cancer i äggstockar och bukspottkörtel. Symtomen är mycket diffusa och först när förloppet är framskridet har man upptäckt sjukdomen.

Hela kedjan måste fungeraI år arrangerar nätverket seminariet ”Hållbar utveckling av cancervården” tillsammans med Läkarförbundet, Vårdförbundet, Fysioterapueterna och SWEDPOS. Seminariet tar upp frågor som hur cancervården ska se ut år 2030 och vad som behöver göras, förändras, för att minska insjuknande i cancer.

Nätverket mot cancer anser att det borde införas cancercertifierade vårdcentraler med specialistutbilda d personal som dygnet runt står beredd att ta hand om patienter med diagnosen kronisk cancersjukdom.

– De nya uppehållande läkemedlen gör att man kan leva länge med sin sjukdom, men samtidigt kan de ge biverkningar som man behöver hjälp att hantera. Patienten har ofta ett nedsatt immunförsvar som kan ge infektioner eller en ny smärta som

behöver utredas. Då är det inte så bra att hamna på en vanlig vårdcentral eller akutmottagning där smittorisken är hög och läkarna saknar specialistkunskapen som behövs, förklarar Katarina Johansson.

Önskvärt vore att koppla ihop hela kedjan med närsjukvård, högspecialiserad vård och kommunens insatser, i stället för att patienten slussas ut och in mellan olika instanser.

– Hela kedjan måste fungera, det är olika öar som behöver kopplas ihop. När man väl har kommit rätt inom sjukvården fungerar det ofta perfekt och vårdpersonalen är i regel helt underbar, men vägen dit behöver bli mycket kortare, säger Katarina Johansson.

Hon berättar vidare att det finns nationella vårdprogram som Nätverket mot cancer har varit med om att utarbeta, problemet är att de inte är tvingande.

Det finns även riktlinjer för att

korta väntetiden vid välgrundad misstanke om cancer, utredning och behandlingsstart och för att minska de regionala skillnaderna i cancervården.

Vill inför flexsjukskrivningHuruvida patienter kan behålla en hög livskvalitet under cancerresan är individuellt. För de flesta i arbetsför ålder handlar det framförallt om att kunna fortsätta arbeta.

– En del behandlingar ges exempelvis var tredje vecka, och då kanske man klarar av att gå till arbetet under de övriga två veckorna. Det gäller att hitta ett sätt som fungerar för individen, därför vill vi också att flexsjukskrivning införs. Men i ett fullgott liv med kronisk cancer ingår också så mycket annat, som att följa med barnen till och från dagis och umgås med dem, träna på gymmet, eller gå ut och promenera med hunden, avslutar Katarina Johansson.

”Det gäller att hitta ett sätt som fungerar för individen”

Katarina Johansson, ordförande Nätverket mot cancer

Datoriserade simuleringsmodeller för tidig upptäckt av cancerGenom beräkningar på en simulerad befolkning kan man utvärdera effekten av åtgärder för tidig upptäckt av cancer. Matematiska och statistiska modeller samt avancerad datoranvändning i den medicinska forskningen väcker allt större intresse.

Idag kallas alla kvinnor i Sverige över 40 år till regelbundna mammo-grafiundersökningar för att upptäcka bröstcancer, så kallad screening. Undersökningarna är likadant utformade för alla och alla erbjuds besöken med samma jämna mel-lanrum. Mammografi kunde ge mer information om undersökningarna istället anpassades efter var och en, så kallad individualiserad screening.

Forskarteamet bakom program-met e-Science for Cancer Prevention and Control, eCPC, har med hjälp av beräkningar och avancerade ma-tematiska och statistiska modeller tagit fram metoder för att bedöma individers risk för bröstcancer, pro-statacancer och livmoderhalscancer. Genom en simuleringsmodell av befolkningen bedömer de därefter

effekterna av individualiserade scre-eningprogram, som skiljer sig för högrisk och lågrisk individer.

– I modellen tar man hänsyn till kända biologiska och andra riskfaktorer för cancer för att särskilja individer med hög respektive låg risk. I takt och med att kunskaperna om cancer ökar finslipas modellerna och screeningprogrammen kan modifie-ras. Skillnaderna i cancerrisk mellan individer behöver vara tillräckligt stora för att motivera införande av in-dividualiserad screening i praktiken

Matematiker, datavetare och statistiker samarbetar kring projektet e-Science for Cancer Prevention and Control, eCPC. Forskningen har sin bas på Karolinska Institutet i Stockholm. eCPC ingår i Swedish e-Science Research Centre, SeRC, ett av de strategiska forskningsområdena, SFO, som koordineras från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och där fyra universitet i landet samarbetar.

Karolinska Institutet

SeRC – Swedish e-Science Research Centre

171 77 Stockholm

Tel: 08-524 800 00

FAKTA

säger Juni Palmgren, professor i bio-statistik vid Karolinska Institutet och ansvarig forskare för programmet.

För allmänheten skulle den skräddarsydda screeningen inne-bära att personer med liten risk att drabbas av cancer skulle kunna kontrolleras mer sällan och att man skulle kunna sätta in mer insatser på förebyggande arbete för de som löper högre risk att insjukna. Utöver patientnyttan skulle metoden även ge samhällsekonomiska vinster.

Hittills har modellen prövats i

kontrollerade studier och i en arti-ficiell datormiljö med goda resultat. Den så kallade Stockholm 3 studien (Lancet 2015), som Mark Clements varit med och drivit, har tagit fram ett nytt test baserat på ett flertal bio-markör som kan upptäcka tumörer med större precision än det vanliga PSA testet. Mark Clements, som även är koordinator för eCPC, konstate-rar: ”eScience has raised the level of evidence used in the Stockholm 3 study – and can help with changing prostate cancer testing worldwide”.

ANNONS

Mark Clements, lektor i biostatistik, Karolinska Institutet

Juni Palmgren, professor i biostatistik, Karolinska Institutet

FOTO

GU

NIL

LA

SO

NN

EB

RIN

G

FOTO

HE

LI V

ILM

I

FOTO

MA

RTI

N M

EN

TEL

L

ANNONS

CR Development utvecklar MR-metoder för cancerdiagnostikBehovet av mer precisa MR-tekniker som bland annat gör det möjligt att karakterisera variationer i vävnadsstrukturen i olika typer av tumörer är stort. Forskningsföretaget CR Development utvecklar MR-metoder i nära samverkan med flera internationell kliniker och forskare. Metoder som nu är redo att påbörja klinisk forskningsfas. TEXT ANNIKA WIHLBORG

MR-kameror används bland annat vid diagnostisering och uppföljning av behandling av cancer- och hjärntu-mörspatienter. De MR-metoder som CR Development utvecklar möjlig-gör karakterisering av variationer i vävnadsstrukturen i olika tumörtyper, vilket möjliggör tidig diagnos, en tyd-ligare och mer detaljerad monitore-ring av terapieffekter, samt ett minskat behov av att genomföra biopsier.

– Vi som startade CR Develop-ment för åtta år sedan är fysikaliska kemister som tillsammans med MR-fysiker och fysiker utvecklat MR- metoder som på ett innova-tivt sätt mäter vävnadsstruktur. Metoderna har testats i labbmiljö och testas just nu kliniskt på Skånes universitetssjukhus, Karolinska uni-versitetssjukhuset samt Washington University i Seattle. På Karolinska genomförs studier på prostata-cancerpatienter, på Washington University genomförs studier på bröstcancerpatienter och vid Skånes universitetssjukhus fokuserar stu-

dien på patienter med hjärntumörer, säger Karin Bryshke, vd på CR Development.

Efter de kliniska studierna hoppas CR Development kun-na integrera sin teknik i ledande MR-kameratillverkares produkter. Det skulle innebära att sjukhus i framtiden får tillgång till teknik som förhoppningsvis kan underlätta och effektivisera behandlingen.

Hög efterfrågan på MR-teknik med specifik informationEn av de MR-kameratekniker som CR Development utvecklat mäter genomsläppligheten i cancercellers cellmembran, som gör det möjligt att redan på ett tidigt stadium iden-tifiera skillnader mellan olika typer av tumörer baserat på strukturen på cancercellernas membran.

Målsättningen är att den nya metoden ska förbättra och förfina diffusionstekniken så sjukvården på ett mer effektivt sätt kan urskilja och karakterisera maligna tumörer samt

lättare kan följa behandlingseffekter av olika terapier

– Dagens MR-teknik tillhanda-håller inte den specifika information som krävs för att sjukvårdspersona-len på ett tidigt stadium ska få till-gång till detaljerad information om tumörer. Vi tror inte att vår teknik är den enda MR-teknik som kommer att användas i framtiden, däremot är vi övertygade om att tekniken svarar upp till ett tydligt behov och fyller en viktig funktion för diagnostise-ringen och behandlingen av cancer- och hjärntumörspatienter, säger Karin Bryshke.

CR Development arbetar med att utveckla nästa generations MR-metoder tillsammans med kliniker och forskare runt om i världen. Verksam-heten drivs utifrån en övertygelse om att karakterisering av variationen i vävnads strukturen i olika tumörtyper kommer att möjliggöra tidig diagnos,monitoreringavterapieffektersamtminskaantaletbiopsier.

Adress: CR Development Chemical Center, Box 124, 221 00 Lund

Telefon 0707-522 031

Läs mer om CR Development på crdev.se

CR DEVELOPMENT


24 Utmaning Fossilfri fordonsflotta FOKUSALMEDALEN.SE

Regeringens vision är att Sverige ska ha en fossilfri fordonsflotta 2030.Det målet sätter en av förutsättningarna – elbilen – i fokus och det märks i programmet

till Almedalsveckan, där elbil- och transportseminarier avlöser varandra. Men allt är inte rosenrött, den så kallade räckviddsångesten och det relativt höga elbilspriset sätter vissa käppar i hjulet.TEXT HÅKAN SÖDERBERG

De totala nyregistreringarna av supermiljöbilar, bilar som släpper ut högst 50 gram koldioxid per kilometer, ökade i fjol med 84 procent till knappt 8 600 stycken.

Antalet nyregistrerade elbilar ökade med 139 procent till 2 962 bilar, medan laddhybriderna, som kan köras på både el och bensin eller diesel, ökade med 64 procent till 5 620 bilar.

Under 2016 väntas cirka 14 000 supermiljöbilar registreras.

Källa: Bilsweden

Smart Fakta

Elbilen – i första hand en andrabil

Försäljningen av elbilar och laddhybrider har mer än fördubblats det senaste året. Men ökningen sker från relativt låga nivåer och många anser att utvecklingen går alldeles för sakta. Det finns också positiva röster.

Sammantaget är dock viljan och intresset att snabba på utvecklingen stor. Och i Almedalen står seminarierna som spön i backen. Ett av dem, ”Laddad för framtiden – om laddsystem för el och hybridbilar”, arrangeras av Rexel Sverige/Rexel Energy Solutions, och de tar upp frågan om en bra infrastruktur kring laddstationer.

Idag laddas de flesta elbilar hemma, men i en fungerande infrastruktur måste andra typer av laddstationer också finnas på plats. I publik miljö som köpcentra och arbetsplatser, i gemensamhetsgarage och efter de större vägarna. Nicklas von Schrenk

på Rexel Energy bekräftar att det vanligaste sättet att ladda elbilen är hemma och nattetid, men vill varna för att använda schuktouttaget, det vill säga det vanliga vägguttaget. Orsak: Det finns en brandrisk.

– Du laddar det näst dyraste du har i det dyraste du har på ett osäkert sätt, säger han.

Nicklas von Schrenk är inte ensam om den uppfattningen. Även Elsäkerhetsverket avråder från att använda schuktouttag. Istället rekommenderas en laddbox som tillåter Mode 3laddning, vilket anses vara det säkraste alternativet. Laddningen övervakas och slår av strömmen om något går fel.

Ett större antal olika laddstationer skulle öka räckvidden och minska räckviddsångesten – oron över att batteriet ska ta slut under en resa – som idag bidrar till att många väljer att inte skaffa elbil, trots den allmänna uppfattningen att elbil är mer ekonomiskt (och miljömässigt) försvarbart.

Niklas Jakobsson, doktorand på Chalmers tekniska högskola, har tillsammans med forskarkolleger gjort en studie kring körmönstret för hushåll med en eller två bilar för att kunna utröna i vilka fall det skulle vara gynnsamt att byta till elbil.

– I vår studie är det bara åtta procent av förstabilarna och 15 procent

av singelbilarna som skulle gå att ersätta rakt av. Men för andrabilarna är motsvarande siffra 30 procent. Kan man dessutom tänka sig att anpassa sitt färdsätt en dag i månaden – till exempel använda kollektivtrafik eller annat färdmedel för längre sträckor än 12 mil – ökar andelen andrabilar som kan ersättas till över 50 procent, säger Niklas Jacobsson till forskning.se.

Han menar att undersökningen visar att den räckviddsångest som många har är överdriven.

– Vi visar att det finns hushåll som kan byta till elbil och köra som vanligt, samtidigt som man sparar pengar på sikt, och det tror jag kan göra att intresset ökar. Men räckviddsångesten och det höga priset gör nog att en del inte ens börjar räkna på det, säger han.

En jämförelse mellan Sverige och Tyskland ingick också i studien. Jämförelsen visar att elbilar är avsevärt mer konkurrenskraftiga på den svenska marknaden, där elpriset är lägre och bensinen dyrare än i Tyskland.

Nicklas von Schrenk tror också att elbilen har en stark framtid i Sverige.

– Jag tror att elbilen kommer att ta över mer och mer, det finns så många fördelar. Inga utsläpp och en låg servicekostnad undantaget vanligt slitage.

–Vi kommer att få se en hel del elbilar i trafik de närmaste åren. Den tekniska utvecklingen kommer att utöka räckvidden. Det finns mycket okunskap idag kring de här frågarna och vi har en uppgift att informera om marknaden hur ser ut, fortsätter han.

Almedalen laddar för elbilens framtidAlmedalveckan har många seminarier på temat kring elbilar. Elbils lande t Gotland och 2030sekreteriatet ställer frågan om elbilens framtid i vardagslivet. Om attityder, entreprenörskap och vad som krävs för att elbilsboomen ska bli sann.

Naturskyddsföreningen frågar sig hur miljövänlig elbilen kan bli. De lokala utsläppen är låga men elen som bilen körs på, samt att bilen och dess batteri ska tillverkas – hur miljövänligt är detta idag? Vilken potential finns för framtiden och hur redovisas bilens totala miljöpåverkan?

I ytterligare ett seminarium undrar Vattenfall AB var elbilarna är, ”Ladda för ett fossilfritt Sverige – men var är elbilarna?”. Omställningen till fler elbilar och elbussar går alldeles för långsamt anser de.

Under rubriken “Vi är laddade – är ni klara? Elbilspionjärerna visar vägen!” undrar många av Sveriges elbils och laddpionjärer varför

utbyggnaden av laddinfrastrukturen fortfarande sker fläckvis, snarare än systematiskt och hur omställningen kan påskyndas?

Det blir helt klart en laddad vecka i Almedalen.

I Rexels tält på Skeppsbron i Almedalen kommer det inte bara att handla om bilar. Seminariet genomförs tillsammans med GARO som utvecklar och tillverkar innovativa produkter och system för elinstallationsmarknaden.

Du laddar det näst dyraste du har i det dyraste du har på ett osäkert sätt.

Nicklas von Schrenk

FOTO

JA

N-O

LOF

YXE

LL

FOTO

LA

SS

E A

NS

AH

AR

JU /

SH

UTT

ER

STO

CK

.CO

M

Från nästa år träder en ny EU-standard i kraft som reglerar laddning av elfordon. I dag är standarden inom EU att DC-laddning skall anslutningskontakter av typ CCS användas och vid AC-laddning skall Typ2 användas (DC likström, AC växelström).

– Den övergripande laddinfrastrukturen tror jag fungerar bra, säger Nicklas von Schrenk.

Niklas Jakobsson, doktorand på Chalmers tekniska högskola, påvisar i en undersökning tillsammans med andra forskare att den räckviddsångest som många elbilsspekulanter upplever är överdriven.

Nicklas von Schrenk, systemsäljare laddsystem inom teknisk försäljning och affärsutveckling, Rexel Energy.

Vilken laddbox passar dig bäst?

Tel: 08-50 66 55 77 www.sundrive.se - www.laddaelbilen.se

Våra erfarna laddexperter har hjälpt 100-tals nyblivna el- och hybrid-bilsägare med att hitta den bästa, säkraste och mest ekonomiska laddlösningen. Vi vet vad som gäller för installationen och hur man skall dimensionera rätt. SunDrive representerar flera av Europas ledande tillverkare av laddboxar och kan erbjuda mer än 100 olika typer. Våra krav på utvalda leverantörer är höga och vi kräver att de levererar högsta kvalitet och bästa möjliga pris/prestanda. När du väl har valt rätt laddbox guidar SunDrive installatören att installera och konfigurera på bästa sätt. Vi projektleder och levererar även större nyckelfärdiga laddsystem för garage och parkeringar, såväl kommunala som privata. Referenser är bl.a. Tesla Motors, Clever, E.ON, Laholms kommun, m.fl

Tveka inte att kontakta oss för att prata laddare. Vi har mer än 25 års erfarenhet.

Att välja rätt laddbox kan vara svårare än att välja rätt bil!

Vi laddar din elbil.

clever.nu


26 Debatt Mikael Hagman FOKUSALMEDALEN.SE

Hemmaladdare för elbilsladdning

Besök vår Webshop för laddkablar och andra tillbehör www.chargestorm.se

chargestorm

Din kompletta leverantör av laddinfrastruktur för elfordon

Drift och övervakning av

laddinfrastruktur

Smarta laddstationenför framtiden

Komplett lösning för betalning av laddning

Konvertering av motorvärmar-central till laddstation

Laddstationmed NanoGrid™

teknologi

Redan år 2009 predikade visionärer elbilens lov och beskrev en ny verklighet med 660 000 elbilar i Sverige år 2020. Vanliga fossilbilar skulle kunna konverteras till eldrift, räckvidd var inget problem och allt skulle kunna laddas med vanlig hushållsel. Det skulle gå fort och lätt att ställa om till el i fordonsflottan.

Hur gick det med spådomarna, och var står vi nu 2016? Det frågar sig Mikael Hagman, affärsutvecklare inom eltrafik.

Smartare laddinfra-struktur på vägAllt fler elbilar syns på vägarna och allt fler kommer de att bli – fort. Men till-verkarna måste ha rätt resurser för att kunna möta efterfrågan. Det menar Peter Bäckström.TEXT WALDEMAR INGDAHL

FOTO KARIN NORDÉN

Utvecklingen mot där vi är idag tog fart och blev framförallt synlig under perioden

20082009. Vi kommer nog alla ihåg TVreklamen med gröna laddstolpar som växte upp ur marken, men vad har hänt under de sju år som gått som vi inte sett?

Bilindustrin utvecklar inte elbilar och laddhybrider över en natt, till sina i grunden mycket traditionella och konservativa kunder. Men elspåret är tillräckligt intressant för bilindustrin, som startade ett utvecklingsarbete som vi nu börjar se resultatet av. I Europa har förstås den europeisk a bilindustrin ett avgörande inflytan de på utvecklingen, där standardiserings frågor har haft hög prioritet. Sedan några år har vi en gällande EUstandard för laddning av elfordon. European Automobile Manufacturers Association, ACEA, har tillsammans med Union of the Electricity Industry, Eurelectric, drivit på politiken i Bryssel så att EUdirektivet för alternativa bränslen tydligt tar ställning för en ökad andel elbilar och laddhybrider.

Hemma i Sverige har ett antal lokala och regionala projekt tillsammans med några större nationella diton lyft transportomställningen till mer eldrift. I några kommuner har satsningar på publik laddinfrastruktur gett resultat i ett ökat antal elbilar och laddhybrider. Det är spännande att flera kommuner gått före och satsat på elbilar i den egna fordons

flottan, vilket är lokalt klimatbra och dessutom ekonomiskt fördelaktigt.

På nationell nivå har två regering a r varit nyfikna på en fossiloberoende fordonsflotta, och fattat beslut som Supermiljöbilspremien och Klimatklivet, så det finns en politisk vilja. Riksdagens beslut om en fossil oberoende fordonsflotta år 2030 är nu på riktigt vägledande för både näringsliv och offentlig sektor.

Utan bilindustrin inga elbilar och laddhybrider, och utan en standardiserad laddinfrastruktur inga eller mycket få diton. Ett antal operatörer av laddtjänster har affärsmässigt analyserat marknaden och ser att utvecklingen är så positiv att det från cirka år 2020 finns en på riktigt kommersiell marknad för el som drivmedel.

De tidiga affärsmodeller som finns idag kommer med säkerhet att förändras över tid, och kunderna kommer att ha ett stort utbud av laddtjänster att välja mellan. Drivmedlet el blir en del av tjänster som rör elanvändningen på flera sätt. El är ett decentraliserat drivmedel som skapar helt nya möjligheter för kunden och tjänsteleverantören. Det är inte långt borta förrän fastighetsbolag erbjuder el till din elbil som en del av månadsavgiften, där dessutom publikladdning på stan ingår.

Idag kan den som vill köpa en elbil eller laddhybrid välja mellan trettio olika bilmodeller. Redan år 2018 har antalet val ökat till ett åttiotal. Det är på riktigt nu… ■

”Det är på riktigt nu”

Idag kan den som vill köpa en elbil eller laddhybrid välja mellan trettio olika bilmodeller. Redan år 2018 har antalet val ökat till ett åttiotal .

Mikael Hagman, affärsutvecklare inom eltrafik

Aktuellt

Sundrive AB är specialister på laddinfrastruktur för elbilar och hybrider med lång erfarenhet. Vd Peter Bäckström ser allt fler elbilsmodeller på marknaden och att infrastrukturen byggs ut i högre takt. Vilka är elbilens fördelar?

– Körkänslan. Min dre underhåll då det inte finns oljefilter, avgassystem och utslitna kopplinga r. De är snabba i starten, man kör mjukare och kan hushålla med kilowatten, säger Peter Bäckström.

Han säger att och att det är viktigt att branschen förstår att utvecklingen kommer att gå fort.

– Tillverkarna måste ha resurser för att öka volymerna, uppdatera när intelligensen ökar i infrastrukturen och för nya protokoll från biltillverkarna. Man bör satsa på smarta, flexibla laddutrustningar med gränssnitt för laststyrning, access, betalsystem och andra framtida uppdateringar. Exempelvis så är kollektivtrafiken särskilt lämplig för eldrift med sina fasta rutter och tider. I takt med att kommuner och kollektivtrafik köper fler elfordon behövs effektiv styrning av laddningen för att undvika överbelastning av elsystemen, avslutar Peter Bäckström.

Peter Bäckström, vd Sundrive AB

Sverige kan ha en miljon elfordon år 2030!Idag finns drygt 20 000 elfordon i Sverige och tillväxttakten är cirka 90 procent per år. Fortsätter ökningen i samma takt kan vi nå en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. Det krävs dock tydliga mål och framför allt delmål, som motiverar såväl privatpersoner som kommuner och företag att investera i elfordon.TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO CHARLOTTE CARLBERG BÄRG

Även om regeringens mål kring en fossiloberoende fordonsflotta sätter ribban högt så har målen hittills varit mycket långsiktiga, vilket gör det svårt för många att förhålla sig till dem. ABB välkomnar därför Mil-jömålberedningens förslag (DN 16 juni-16) om att utsläppen för inrikes transporter år 2030 behöver vara minst 70 procent lägre jämfört med 2010 års nivå, samt att regeringen måste ge hög prioritet åt frågan att skapa tydliga och långsiktiga förutsättningar för en snabb ökning av elbilar.– ABB efterlyser också tydliga natio-nella delmål, exempelvis att 200 000 elbilar ska rulla på de svenska

ABB är en ledande leverantö r inom eMobility och har en kom-plett portfölj av laddningsapplika-tioner för alla typer av elfordon, inklusive elbussar. Företaget har installerat totalt cirka 4 000 DC snabbladdare runt om i världen och är aktiva inom flera olika projekt för att stimulera denna nya och snabbt växande marknad. Läs mer på www.abb.se

ABBvägarn a år 2020, en ytterligare ök-ning till 2025 och så vidare. Och det skulle faktiskt vara möjligt, om man ser på hur utvecklingen av antalet elbilar varit de senaste två åren. Den typen av mål inspirerar kommu-ner runtom i landet att formulera lokala elbilsmål, säger Jenny Miltell, produktchef inom eMobility på ABB Sverige, som erbjuder laddningslös-ningar för elfordon.

Tekniken för elektrifiering av såväl bilar som bussar finns på plats och det är nu viktigt att kommuner och lokala företag är i framkant och genomför konkreta satsningar. De kan i sin tur agera förebilder för privatpersoner och andra företag.

Elfordonen kan flytta inomhus Det råder ingen tvekan om att elfor-don inte är någon övergående trend. Många aktörer satsar på att utöka och förstärka den befintliga laddin-frastrukturen. Regeringens satsning Klimatklivet, som gör det möjligt att ansöka om delfinansiering för bygg-nation av laddningsinfrastruktur, har bidragit till att stärka utbyggna-den i stora delar av landet. Dessut-om planerar allt fler kommuner för elbussar eller laddhybridbussar i sitt kollektivtrafiknät.

Elbussar bidrar inte bara till att minska miljöpåverkan. De är även betydligt tystare än fordon som drivs med fossila bränslen, vilket i sin tur

Enligt Jenny Miltell, produktchef inom eMobility på ABB Sverige, så kan tydliga nationella och kommunala delmål ge hela elfordonsmarknaden en skjuts framåt. – Det är också angeläget att utbyggnaden av laddningsinfrastruktur och ökningen av antalet elfordon går hand i hand, säger hon.

ger helt nya möjligheter för stads-planeringen. Med tysta och fossilfria bussar är det exempelvis möjligt att placera busshållplatser ännu närma-re resenärerna, till exempel inne i köpcentrum.

– Det är nu angeläget att vi behåller takten på antalet nyre-gistrerade elfordon, inte minst eftersom utbyggnaden av laddnings-infrastruktur är beroende av detta. Tydliga nationella och kommunala delmål samt riktlinjer och enkla tillståndsförfarande kan ge hela el-fordonsmarknaden en skjuts framåt och hjälpa till att bibehålla denna positiva tillväxtspiral, avslutar Jenny Miltell.

ANNONS

Green Highway satsar på vätgas!Green Highway är ett varumärke och en gemensam ambition för att skapa en 46 mil lång fossilfri transportkorridor längs E14 mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim. Green Highway ska bidra till nya affärsmöjligheter, hållbar tillväxt, minskad klimatpåverkan och attraktiv miljö för turister och boende.TEXT ANNIKA WIHLBORG

Inom ramen för det Interreg- finansierad e projektet Smart Green Region Mid Scandinavia tar nu de tre kommunerna, tillsammans med ett flertal privata och offent-liga samarbetspartners, nästa steg i utvecklingen av Green Highway. Projektet som bär ambitionen om en fossilbränslefri transportkorridor pågår till år 2018.

För att möjliggöra omställningen till en fossilfri fordonspark krävs en kombination av olika förnybara lösningar. Ett projektmål är därför att introducera vätgas som drivme-del längs med hela sträckan.

– Vätgas spelar, i kombination med el och biodrivmedel, en viktig roll i omställningen. Vår målsätt-ning är att det senast år 2018 ska finnas minst en tankstation för vätgas i Green Highway regionen. Drivmedelsföretaget Uno X planerar glädjande nog att bygga en station utanför Trondheim under komman-

de år. Vi ska även genomföra en för-djupad förstudie kring produktion av vätgas i vår region. Målsättningen är att, tillsammans med projekt-partners och externa aktörer, starta minst två demoprojekt med fokus på vätgas, säger Johan Klockar Öhrnell, projektledare i Sundsvalls kommun.

Johan Klockar Örhnell fortsätter att berätta att de inom projektet har samlat ett antal aktörer som sammantaget har en mycket hög kompetens och höga ambitioner när det gäller utvecklingen av vätgas som drivmedel för transportsektorn.

– Vår norska partner SINTEF har spetskompetens i världsklass och vår svenska partner AGA AB har gedigen erfarenhet av arbeta med distribution och infrastruktur för vätgas. En ytterligare projektpartner, det norska företaget ASKO, planerar dessutom att testa vätgas som driv-medel i lastbilar och gaffeltruckar från och med år 2016 och 2017.

– Det ska bli mycket spännande att följa deras tester och vi är oerhört stolta över att vi har flera projekt-partners som nu visar att vätgas visserligen är ett framtidens bränsle, men att framtiden faktiskt är här och nu, tilläger Johan Klockar Öhrnell.

Flera målsättningarUtöver vätgas kommer Green Hig-hway att fram till och med år 2018 även att arbeta med att:

• Skapa förutsättningar för flytande biometan, LBG, som drivmedel för tunga fordon

• Utveckla produkter och tjäns-ter kopplade till laddinfra-struktur och elektromobilitet

• Etablera affärsnätverket Green Highway Sustainable Business Hub

• Införa smart och samordnad varudistribution i minst tre kommuner.

För att visa på att vätgas är ett drivmedel att räkna med i omställningen arrangerar Green Highway i samarbete med Vätgas Sverige en avgifts-fri konferens med fokus på vätgas den 20 september, i samband med European Mobility Week i Sundsvall. Missa inte chansen att lyssna till intressanta föredrag och titta på de vätgasbilar som kommer att finnas på plats! Läs mer om konferensen på trippus.net/greenhighway2016.

För att läsa mer om Green Highway, besök greenhighway.nu

VÄTGASKONFERENSEN GREEN HYWAY 20 SEPTEMBER

ANNONS

Johan Klockar Öhrnell, projektledare Sundsvalls kommun


28 Möjligheter Mångfald FOKUSALMEDALEN.SE

I Almedalen tas frågan om mångfald i arbetslivet upp i flera seminarier. Ett av dem är ”Bredda kompetensen – öka affärsnyttan genom mångfald”. Seminariet leds av Alexandra Pascalidou och arrangeras av Försvarsmakten den 5 juli ombord på Försvarsmaktens fartyg HMS Carlskrona, som ligger förtöjd i Visby hamn.TEXT HÅKAN SÖDERBERG

”En bredare rekrytering ökar affärsnyttan i verksamheten”

Seminariets gäster består av Försvarsmaktens GD Peter Sandwall, företrädare för Visita, McDonalds, Lernia och Arbetsförmedlingen, samt deltagare från Försvarsmaktens tidigare satsning ”Öppen dörr”, som fokuserade på att bredda kompetensbasen inom Försvarsmakten – något som lett till en ökad mångfald inom myndigheten.

”Öppen dörr” genomfördes under perioden 20112013 i samarbete med Arbetsförmedlingen och Lernia.Målet var att hitta nya sätt att nå mål gruppen. Samarbetet innebar att kandidaterna fick möjlighet att gå en förberedande militär utbildning samtidigt som de läste upp sina gymnasiebetyg för att kunna söka till ”Grundläggande militär utbildning” i Försvarsmakten. 440 personer fullföljde programmet. 90 dagar senare var två tredjedelar i sysselsättning. Nio av tio som saknade kompletta gymnasiebetyg läste upp minst ett betyg.

Nu vill Försvarsmakten vända på resonemanget och prata kompetens istället för mångfald.

– För att kunna lösa våra uppdrag har vi behov av personal som kan flera språk än svenska och som har förståelse för olika kulturer. Som myndighet ska vi spegla samhället, något som blir svårt när en stor del av vår befolkning inte känner sig tilltalad av vårt rekryteringsarbete, säger Mia Jungefors, HRstrateg på Försvarsmaktens Högkvarter.

En bransch som lyckats i sin strävan att bredda kompetensbasen och därmed mångfalden är besöksnäringen som under seminariet företräds av Visita, besöksnäringens bransch och arbetsgivarorganisation.

– Tillsammans med andra kan vi skapa mer nytta och tillvarata resurserna i samhället på ett mycket mer effektivt sätt. Därför för vi dialog med Visita om ett närmare samarbete om rekrytering. Vi ser många likheter – vi är båda stora ungdomsarbetsgivare som erbjuder instegsjobb. Dessutom hoppas vi genom samarbetet ytterligare kunna bredda vår kompetensbas, säger Mia Jungefors.

Seminariet vill inspirera till en möjlighetsfokuserad dialog och även lyfta fram hur företag och organisationer kan samverka för att

underlätta mångfald och ungas insteg på arbetsmarknaden. McDonalds kommer därmed att berätta om hur de arbetar praktiskt med frågorna och om vinsterna det ger dem.

– Vi vill tydliggöra hur arbetet kan gå till i praktiken och visa vilken nytta det skapar. Vi lyfter diskussione n om hur en bredare rekrytering kan öka affärsnyttan i din verksamhet och lyfter idéer om hur vi tillsammans kan arbeta mer effektivt för att främja mer mångfald på arbetsplatsen, säger Mia Jungefors.

– Detta är ett intressant case som beskriver hur samhällets olika intressenter samarbetar för att klara kompetens försörjningen och som skapar en winwin för både organisationerna, individerna och samhället.

Fler intressanta mångfaldsseminarium ”Mångfald 2.0 – kartan förändras när normer och strukturer ställs på ända” är ett seminarium som arrangeras av Fastigo, KFS – arbetsgivarorganisationen för samhällsnyttiga företag, KFO, Arbetsgivaralliansen, Svensk scenkonst och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Journalisten och författaren Edna Eriksson som leder seminariet menar att få arbetsgivare medvetet säger nej till arbetssökanden på grund av att de avviker från normen. Men hur gör man när normerna ställts på ända

och hur lyckas man som arbetsgivare att spegla samhället vi lever i med ett uppgraderat synsätt på mångfald?

Ett annat seminarium på temat har rubriken ”Mångfald i arbetslivet – bryt barriärer och krossa fördomarna”. Utgångspunkten är att alla människor, organisationer och företag vinner på att arbeta med mångfald och att inkludera grupper som står utanför arbetsmarknaden, men ofta står fördomar i vägen. På plats finns Glada Hudikteaterns ledare Pär Johansson för att tydliggöra hur det goda ledarskapet alltid tar sin början hos en människa och hur stora processer och resultat nås

FOTO

JO

HA

N L

IND

SK

OG

FOTO

FÖ

RS

VAR

SM

AK

TEN

Mia Jungefors, HR-strateg Försvarsmaktens Högkvarter

Alexandra Pascalidou leder seminariet

Peter Sandwall, Generaldirektor Försvarsmakten

FOTO

AN

DR

É TA

JTI

För att kunna lösa våra uppdrag har vi behov av personal som kan flera språk än svenska och som har förståelse för olika kulturer.

när man vågar konfrontera sin egen och andra människors okunskap och osäkerhet.

Den lätt provocerande frågan ”Är mångfald verkligen lönsamt?” ställer sig fackförbundet Unionen i Almedalen. Om nu mångfald är lönsamt varför är då arbetslösheten så hög bland utrikes födda? Paneldeltagarna kommer diskutera hur utrikesföddas utbildning och kompetenser bättre ska tas tillvara, samt vad regering, arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen kan göra tillsammans för att underlätta och påskynda nyanländas etablering på arbetsmarknaden.

HMS Carlskrona

LÄK A R E U TATAT N G R Ä NSER

företagsvän


30 Krönikan Jessica Schvedin FOKUSALMEDALEN.SE

Vi tar handom ert avfallPå Dåva Deponi och Avfallscenter tar vi hand om avfall från hela Norrland på ett miljö riktigt vis.

Vår anläggning är belägen inom Dåva företags park strax norr om Umeå, där vi tar emot, behandlar, deponerar och återvinner avfall.

Lycksele

Kiruna

Gällivare

Luleå

Skellefteå

Umeå

ÖrnsköldsvikÖstersund

Sundsvall

Gävle

WEBB www.avfallscenter.se TEL 090-16 15 15

Läs krönikan i mobilen! FOKUSALMEDALEN.SE

Jessica Schvedin är chefredaktör för Makthavare.se och Almedalsbesökare sedan tio år tillbaka

Almedalens tid är nuPolitiken har sällan varit så nära oss som den är nu. I Sverige har vi en historia av en världsunik öppenhet som varje år sammanfattas genom Almedalensveckan, där politiken möter verkligheten utan förakt eller skygglappar. Det är något att vara stolt över.

Olof Palme hade förmodligen ingen aning om vilka spår som hans skapelse skulle få

för betydelse för svensk politik. När Almedalsveckan är på intågande händer det någonting med politiken. Samtalsklimatet öppnas upp.

Förklaringen är inte de ständiga listorna som präglar kvällspressen. Vilka minglade med vilka? Vilka hade snyggast kläder och vilken politiker drack egentligen vin i en Visbygränd klockan 02.00 på Moderaternas dag?

Förklaringen går att hitta i de eldsjälar som varje år skapar den unika plats som Visby är under Almedalsveckan. De som bygger upp Almedalsveckan är de ideell a personer som varje år väljer att förgylla veckan med sin närvaro. Att det skulle vara en mötesplats för den politiska eliten är en myt. Det är en vecka där interaktionen är i fokus. Ungdomsförbundare möter politiska journalister, ideella kämpar möter Sveriges politiska toppskick och kommunpolitiker möter sina medborgare.

Under de senaste åren har Almedalsveckan förändrats från att vara en vecka med fokus på politik till en vecka med fokus på samtal. Seminariet fungerar inte längre, utan den pågående digitaliseringen sätter sina spår även i Visby. Det bidrar till att vem som helst har möjlighet att komma till tals, med rätt metod. Smart är gratis, vilket på senare tid

har präglad Almedalsveckorna. Det skapar en öppenhet som vi ska vara stolta över.

Under årets Almedalsvecka kommer vi garanterat få se listor på de snyggaste politikerna, populistiska utspel om allt från hur skolan ska styras till diskussioner om vilken kommun som arbetar mest hållbart. Vi kommer se hur IOGTNTO återigen besegrar alkoholnormen och mingelhetsen kommer att vara slående redan långt innan veckan börjar.

Det är dock inte något jag hoppas på. Däremot hoppas jag att vi likt förra året får se minst 35 000 besökare och 1 645 unika arrangörer, varav de flesta är ideella organisationer som fokuserar på vård och omsorg, men också hur fler arbeten ska komma till. Det är viktiga frågor som sätts på agendan i Almedalen.

Almedalsveckan är en unik institution där den svenska modellen synliggörs genom samtal, där skattemedel står för en stor del av både de arrangemang och möten som tar vid i Visby. En bättre investering finns inte.

Jag ser fram emot årets Almedalsvecka för att jag älskar demokrati. Att vara en del av ett konkret exempel på hur demokratins vingar kan breda ut sig över det politiska samtalet gör mig stolt. Jag hoppas att demokratiaspekten är lika mycket på agendan i Visby som det politiska samtalet. Det är något vi kan vara stolta över.

FOTO

NIC

LA

S W

PR

YTZ

Det finns stora mängder naturgas att hämta i Morafältet inom Siljansringen, där prospekteringsföretaget Igrene har arbetat i mer än tio år. Nu närmar sig stadiet där det kan bli produktion och aktien noterar all time high.

MÅNGA ÅRS ARBETE i Siljansringen har gett resultat. Vi står på det lock av berg som håller gasen instängd och behöver bara borra oss 700 meter genom sedimenten för att vara nere i reservoaren. Här finns gas som kan räknas i miljarder kubikmeter. Det säger Mats Budh, vd i AB Igrene och en av företagets grundare och pionjärer.

Prospekteringsarbetet har präglats av entre-prenörskap, envishet, långsiktighet och uthål-lighet och företaget har hållit en medvetet låg profil. Men det är med stort självförtroende som det nu kliver fram och aviserar en nyemis-sion i höst som handlar om många miljoner kronor som skall användas för bl.a inköp av en egen borrigg och förstärkning av fältorganisa-tionen. Hittills har all utrusning och kompetens hämtats från utlandet, eftersom den inte finns i Sverige.

– Vi har nu i vår fått bekräftat det vi redan vis-ste efter att ha borrat ett dussintal hål i västra delen av Siljansringen. Vi har stött på självge-nererande gasproduk-tion redan på 220 meters djup, alltså inte djupare än där man normalt hämtar bergvärme, säger Mats Budh.

BÖRJADE MED ETT METEORITNEDSLAGDen så kallade Siljansringen är ytterkanten på en krater som bildades när en meteorit slog ner för cirka 377 miljoner år sedan. Det är det störs-ta kända meteoritnedslaget i Europa. I områ-det precis utanför nedslagskratern är förutsätt-ningarna som störst att hitta lock av sedimen-tära bergarter som håller gasen instängd. Den kraftfulla kollisionen bedöms ha orsakat stora djupgående förkastningar och söndersprucket berg ner till 15-20 km. Det är berget under se-dimenten som är Igrenes reservoarer.

Företaget påbörjade sin aktiva prospektering 2002 med undersökning av de geotermiska förhållandena i Siljansbygden. 2008 borrades två undersökningshål och det bevisades att det finns förekomster av gas på rimliga djup. För-sta större gasförekomsten upptäcktes 2009 och företaget fick undersökningstillstånd för stora områden inom Siljansringen. 2013 blev Igre-ne ett publikt bolag och 2014 noterades aktien på Aktietorget. 2015 gjordes den första teore-tiska beräkningen av de sannolika gasvolymer-na inom Morafältet och under våren i år startar fullskaletest för produktion av gas.

DAGS ATT SKÖRDASammantaget har företaget hittills dragit in 41 miljoner kronor i aktieemissioner för sin fort-satta utveckling och i höst väntar ytterligare en emission som ska göra det möjligt att verkligen utvinna källan av metangas.

Mats Budh är tydlig med sin vision:– Vi närmar oss det stadium då vi kan gå in i produktion. Inom tre år ska vi ha nått fullt ge-nombrott och vara redo att förbereda en försälj-ning av bolaget, som kan komma att bli en vik-tig part för försörjningen av fordonsgas och in-dustriell gas i det här landet.

Avgörande genombrott för AB Igrene som prospekterar för gas och olja vid Siljan

FAKTAFöretag: AB Igrene (publ)Verksamhet: Prospektering av gas- och oljefyndigheter i trakten av Siljan i Dalarna.Grundat: 2002 av Mats Budh, Sören Hedberg och Paul Storm.Noteras på: Aktietorget under kortnamnet ABIKurs: Kring 32 kr under stor omsättning.Antal aktieägare: Cirka 2000Nyemission: I höst avseende ett antal miljoner SEK.Målsättning: Omfattande produktion av fordonsgas och industriell gas samt försäljning av bolaget.

ANNONS DENNA SIDA PRESENTERAS AV AV IGRENE

Läs mer på: www.igrene.se

Mats Budh, vd i AB Igrene

NationellaEntreprenörsdagen

Möt oss i Almedalen

Revision • Ekonomiservice • Skatt • Rådgivning

För andra året i rad kommer Grant Thornton att vara på plats i Visby under Almedalsveckan. Även i år blir Strandvägen H525 vår mötesplats där vi under tre intensiva dagar bjuder på en rad aktuella seminarier och paneldiskussioner.

Följ oss på @GrantThorntonSE #EntD #Ideellt #Almedalen

4 juli: Nationella Entreprenörsdagen – Hur blir Sverige världens bästa entreprenörsland?

Entreprenörer skapar jobb och bygger välfärd för Sverige. Nationella Enteprenörsdagen fokuserar på entreprenörernas utmaningar och möjligheter i Sverige, så att fler företag kan blir framgångsrika och bidra till samhällsnytta.

5 juli: Hur blir man en vinnare i den framtida ideella världen?

Ideella världen – redo för nya utmaningar? Välkommen till en dag då vi diskuterar avgörande drivkrafter och förändringar inom den ideella världen. En dag med fokus på engagemang, socialt entreprenörskap, hållbarhet och integrationsfrågor. Med dessa aktuella frågor på agendan vill vi skapa dialog om utmaningarna idag och i framtiden.

6 juli: Hur kan samhället och näringslivet samverka bättre för ökad integration?

Invandringen sätter myndigheterna under hårt tryck samtidigt som många företag skriker efter spetskompetens. Dagen ägnas åt att skapa dialog kring hur systemet måste förändras för ökad integration, utveckling och tillväxt.

Mer information om dagarna hittar du på grantthornton.se/almedalen

Mötesplats:

Näringslivet – en outnyttjad källa till lyckad integration?Mötesplats:

Ideella världen – redo för nya utmaningar?

Fokus Almedalen 16-06-26

Documents

Transcript of Fokus Almedalen 16-06-26