Fokus Almedalen

download Fokus Almedalen

If you can't read please download the document

description

 

Transcript of Fokus Almedalen

  • Vlkommen till GATE ALMEDALEN(Wisby Hotells parkering, Strandgatan).

    A N N O N S A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G R E N A N N O N S F R N S M A R T M E D I A

    SVERIGES STRSTA POLITISKA MTESPLATS JUNI 2015

    KALENDARIUMGodbitar ur programmet

    FRSVARSPOLITIKNya samverkansformer krvs

    HLLBARHETHar du vad som krvs fr att bli miljnr?

    Ls intervjun med pro len i mobilen! FOKUSALMEDALEN.SE

    Strategi & budskapS nr ni er mlgrupp

    Patrik Thoredppet, exibelt & vlkomnande

    "Ta tillvara p den digitala revolutionen"

    Pro lintervju

    FOKUS

    ANNA MARIA CORAZZA BILDT

    ALMEDALEN

    Vilk

    en b

    ank

    betal

    ar bst fr din faktura?

    Jmfr

    kostnadsfritt!

    fakturum.se

  • A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G R E N A N N O N S F R N S M A R T M E D I A A N N O N S

    2 Ledare Patrik Thored FOKUSALMEDALEN.SE

    Ska du bygga hllbart?D r Byggvarubedmningen det sjlvklara valet fr att vrdera och dokumentera de ingende byggprodukterna.

    G in p www.byggvarubedomningen.se och skaffa en licens.

    Byggvarubedmningen drivs av:

    flerZU00

    D r Byggvarubedmningen det sjlvklara valet fr att vrdera och dokumentera de ingende byggprodukterna.

    Byggvarubedmningen drivs av:

    flerZU00

    flerZU00

    D r Byggvarubedmningen det sjlvklara valet fr att vrdera och dokumentera de ingende byggprodukterna.

    Ska du bygga hllbart?

    En vecka eft er midsommar samlas terigen stora delar av det besluts-fattande Sverige tillsammans med lobbyister, media, opinionsbildare, intresserade hrare, internationell publik och vanliga semesterfi rare fr en vecka tillsammans i, fr mig, Sveriges fi naste stad, Visby.

    Detta i en tid nr ledigheten hgrar, nr lockelsen till stranden, stugan, segelbten eller lugnet borde vara som starkast, s lyckas nd Almedalsveckan som fenomen att attrahera alla dessa mnniskor till ytterligare en arbetsvecka innan det stmplas ut fr semester.

    Vad r det som gr detta mjligt? Fr mig som medarrangr till veckan r svaret givet. Almedalens styrka r ppenheten, fl exibiliteten, den vlkomnade atmosfren och att alla som vill medverka bereds utrymme, en Almedalsanda helt enkelt.

    En anda vi alla som lskar denna vecka tillsammans mste vrda utan den andan ingen Almedalsvecka.

    Frutom de seminarier, mingel, debatter och presstrff ar som sker inom det offi ciella programmet s r veckans kanske strsta styrka alla de otaliga spontana trff arna som sker. Nya kontakter knyts, ntverk vrdas och nya konstellationer bildas.

    Detta r fr mig den viktigaste delen av Almedalsveckan, de spon-tana mtena mellan mnniskor frn olika omrden, yrken och roller. Dr

    mnniskor mts skapas frtroende, frstelse och ven en respekt fr varandras olika sikter.

    Almedalen prglas av ppenhet, alla skall knna sig vlkomna, alla skall knna sig respekterade och alla har rtt att fra fram sin sikt.

    Veckans styrka ligger ocks i att exempelvis Biodlarnas frening faktiskt kan stta upp sitt vsentligt mindre tlt bredvid giganter som TV4 och knna att de nd har en given plats fr sitt deltagande i veckan och att veckan ger dem ngot tillbaka i form av media, nya kontak-ter och spridande av sitt budskap.

    Almedalsveckan har inte alltid varit en sjlvklarhet, de 47 ren som avlpt sedan starten har inte varit spikraka

    r av utveckling mot hur den vecka vi knner till idag ser ut. Veckan har varit bde hotad och ifrgasatt.

    Sommaren eft er det tragiska mordet p vr dvarande statsminis-ter, Olof Palme, var veckan nra att lggas ned.

    Almedalsveckan har ocks ankla-gats fr att vara en plats fr inbrdes beundran dr normala spelregler mellan beslutsfattare, deras gran-skare och de som pverkar besluten stts ur spel.

    Drfr r det viktigt att veckan fortstter att vara ppen fr alla, att alla bereds mjlighet att medverka, att vanliga mnniskor fortstter att beska veckan i den utstrckning som nu r fallet.

    Som ordfrande i huvudarrangrs-gruppen frundras jag, och glds, varje r ver det samfrstnd och vilja till samarbete som rder mellan de olika politiska partierna. Arbetet med nstkommande Almedalsvecka pbrjas nr tlten packas ner eft er denna vecka. Ett arbete som fortstter hela vgen fram till nstkommande vecka och leds av de politiska partier-nas representanter p Gotland.

    Det gr mig i sjlen lycklig att detta samarbete prglas av en enda nskan och vilja, att fortstta att vrda och utveckla Almedalsveckan som fenomen. I det arbetet behver vi Din hjlp, Du r Almedalen! Vl-kommen till Almedalen 2015.

    Patrik Thored, ordfrande huvudarrangrsgruppen.

    04 Veckans viktigaste arrangemang

    05 Skerhet & frsvar

    06 Pro lintervju Anna Maria Corazza Bildt

    08 Tips fr bst genomslag

    10 Fr ett hllbart Sverige

    Frn ett spontant mte p ett lastbils ak r 1968 till dagens internationellt sett unika freteelse, dr politiker, organisationer, journalister, nringsliv och helt vanliga mnniskor blandas r steget lngt, i detta fall 47 r av mlmedvetet arbete. Almedalens

    styrka r ppen-heten, flexibiliteten, den vlkomnade atmosfren och att alla som vill medverka bereds utrymme.

    Almedalsveckan en unik freteelse 04

    08

    06

    10

    FOKUS ALMEDALENProjektledare Fredrik [email protected]

    VdJim RosengrenRedaktionschef Pl Johansson

    Text Waldemar Ingdahl, Annika WihlborgOmslagsbild Peter KnutsonGra sk formgivning Smart Media Publishing AB Layout och repro Sara Wikstrm

    Distribution Dagens Nyheter, juni 2015 Tryck Bold Printing StockholmWebb www.fokusalmedalen.se

    DETTA R SMART MEDIASmart Media r en ledande aktr inom content marketing och native advertising. Vra kampanjer distribueras bde i ledande dagspress och digitalt. Starkt mnesfokus r vr grundid. Genom kreativa media-lsningar hjlper vi dig att strka ditt varumr-ke och skapa mervrde fr din mlgrupp ge-nom ett hgkvalitativt och engagerande inne-hll som manar lsarna, dina kunder, att agera.

    Smart Media Publishing Sverige ABRiddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221Email redaktion@smartmediapublishing.comWebbwww.smartmediapublishing.com

    Ls mer om...

    Ls ledaren i mobilen! FOKUSALMEDALEN.SE

    Trevlig lsning!Fredrik Lagergren

    Projektledare& Grundare

    Smart Media

  • Tgfrseningar, srskilt under

    vinterhalvret, r tyvrr alltfr van-

    liga. Cirka trettio procent beror p

    fordonsfel en typ av problem som

    en ny svensk entreprenrsdriven

    satsning ska hjlpa till att lsa.

    Vi vill att mnniskor ska kunna lita p tgtra ken. Det r ett fantastiskt stt att resa, sger Lars-ke Tjernstrm, vd p Rail Test Nordic, som ska bygga Europas bsta tgtest-bana mellan Jrn och Arvidsjaur i norra Norrlands inland.

    Projektet har mottagits med stort intresse frn tgbran-schen, som lnge efterfrgat bttre mjligheter att testa tg i verkliga frhllanden. I dag genomfrs komforttester endast p stillastende tg i vindtunnlar och sllan i verklig-heten i nordiskt vinterklimat.

    200 MILJONER VARJE Rven nringslivet ser stora frdelar inte minst att minska de samhllsekonomiska kostnaderna fr fr-seningar och stopp i tgtra ken, som uppgr till tre miljarder kronor varje r.

    Vi rknar med vr bana kan minska den kost-nadsmassan med nrmare 200 miljoner kronor per r, frklarar Lars-ke.

    LNSAM INVESTERINGTestbanan kommer att byggas lngs den be ntliga 75 kilometer lnga tvrbanan, som inte anvnts fr tra k sedan 1990. Tack vare lnga rakstrckor kan tg testas i hastigheter p upp till 250 kilometer i timmen.

    Alla frutsttningar nns. Detta r en investeringsom betalar av sig till samhllet p bara 15 r, sger Lars-ke Tjernstrm, vars bolag skt std fr upprust-ningen av banan frn privata aktrer, EU och staten.

    Vi hoppas f grnt ljus under hsten och kommer datt inleda bygget direkt. D kan vi ha skarpa tester lngs banan om bara tre r.

    www.railtestnordic.com

    Rail Test Nordic vinterskrar tgtrafi ken

    ANNONS

    -

  • A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G R E N A N N O N S F R N S M A R T M E D I A A N N O N S

    4 Guide Kalendarium FOKUSALMEDALEN.SE

    De nya jobben i digitaliseringens tidevarv

    Digitalisering och automatisering tar bort jobb - men fder ocks nya, och inte bara fr de som skapar de digitala plattformarna. Vilka jobb kan det handla om och vad br Sverige gra fr att underltta framvxten av nya jobb i en digital era?

    Erik Kruse Stefan Flster Anna Breman

    Kristina Persson Jan-Eric Sundgren Willy Silberstein

    www.stratresearch.se

    Program och medverkandeArbetet bortom hierarkierna. Erik Kruse, Ericsson.Det hr kommer vi att jobba med. Stefan Flster, Reforminstitutet och KTH.Arbetet idag. Anna Breman, Swedbank.

    I panelenKristina Persson, framtidsminister, statsrdsberedningenJan-Eric Sundgren, AB VolvoModerator Willy Silberstein

    TID Ons 1 juli kl 16.00 17.30

    PLATS Almedalen, Wisby Kongresshall, lokal Lojsta 2

    Seminariet r ppet fr alla. Mer information fi nns p www.stratresearch.se. Dr kan du ocks ladda ner rapporten De nya jobben i auto mati seringens tidevarv.

    Erik Kruse Stefan Flster Stefan Flster Erik Kruse Stefan Flster Erik Kruse

    Jan-Eric Sundgren

    Stefan Flster Stefan Flster Anna Breman

    Kristina Persson Willy Silberstein

    Sndag 28 juni Centerpartiet

    19:00-20:00 Tal av partiledare Annie Lf i Almedalsparken

    Mndag 29 juniSocialdemokraterna

    11:00-12:00 Sociala fretag som ett svar p jobbutmaningen i Europa Socialdemokraterna i Europaparla-mentet om hur det gr till nr jobb skapas av kooperativ och stift elser. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson ger sin syn p den sociala ekonomins potential och Nicolas Schmit frn Luxemburg berttar om varfr social ekonomi ska prioriteras under landets ordfrandeskap i EU.

    19:00-20:30 Tal av statsministern och partiordfrande Stefan Lfven

    Tisdag 30 juniKristdemokraterna

    10:00-11:30 Frn frmling till en del av gemenskapenFraser Nelson, politisk redaktr fr tidskrift en Th e Spectator i London, ger sin bild av utvecklingen av invandringspolitiken, integrationen och arbetsmarknaden i Storbri-tannien. Vilka slutsatser kan man dra fr andra lnders del? Andra medverkande r Svend Dahl chef Liberala Nyhetsbyrn, Andreas Johansson Hein Tankesmedjan Timbro och Emma Henriksson, andre vice partiordfranden fr Kristdemokraterna och ordfrande Riksdagens socialutskott.

    12:00-13:15 Hur vill du frbttra EU:s klimat- och energipolitik? Socialdemokraterna i Europapar-lamentet anordnar en diskussion mellan europaparlamentariker Jytte Guteland, Pierre Schellekens frn EU-kommissionen, Anna Holmberg frn Skogsindustrierna och miljde-battr Magnus Nilsson.

    12:45-13:00 Raka svar Ebba Busch or om KD:s framtidKristdemokraternas partiledare Ebba

    Busch Th or frgas ut av Expressen om hur hon vill frndra partiet.

    19:00-20:30 Tal av partiledare Ebba Busch or

    Onsdag 1 juliSverigedemokraterna

    19:00-20:30 Tal av partiledare Jimmie kesson

    Torsdag 2 juliMiljpartiet

    15:00-15:45 Anders Wallner pratar om politiska mlbilderMiljpartiets partisekreterare samta-lar om partiets ml fr 2018.

    10:15-11:45 Folkpartiets ekonomisk-politiska seminariumFolkpartiet hller sitt frsta ekono-miska seminarium i Almedalen p sex r om skatternas utformning och niver. Vilka frndringar r priori-terade och hur br de genomfras? Medverkande: Lars Calmfors, profes-sor i internationell ekonomi. Lena Hagman Chefsekonom Almega, Robert Boije Samhllspolitisk chef Saco, Erik Ullenhag, Ekonomisk-

    politisk talesperson Folkpartiet.

    19:00-20:00 Skolminister och Miljpartiets sprkrr Gustav Fridolin talar

    Fredag 3 juliModeraterna

    10:30-12:00 Sverige kan mer jobb och ekonomiArbetslinjen behver utvecklas och frbttras fr att fra ekonomin mot full sysselsttning. Sveriges arbets-marknad str infr utmaningar sam-tidigt som den svenska ekonomins vxtkraft fortsatt behver strkas. Medverkande r Hans Lindberg Moderaternas Chefsekonom samt partiets Skattepolitiska talesperson Niklas Wykman.

    12:00-14:00 Moderaternas ekonomiska seminariumModeraternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson om social rrlighet och dess betydelse fr vr tids utmaningar. Deltar gr Andreas Bergh, nationalekonom i Lund och vid Institutet fr Nrings-livsforskning, och Tove Lifvendahl,

    politisk chefredaktr p SvD.

    19:00-20:00 Tal av partiledare Anna Kinberg Batra

    Lrdag 4 juliVnsterpartiet

    19:00-19:45 Tal av partiledare Jonas Sjstedt

    Sndag 5 juliFolkpartiet

    12:00-13:00 Tal av partiledare Jan Bjrklund

    Ett urval av de viktigaste arrangemangen

    Sedan fyra r tillbaka har Fr-svarspolitisk arena p S:t Hans-gatan 11 satt fokus p sker-hetspolitiken och samlat mnga av de viktigaste seminarierna p en lttillgnglig plats fr media och andra intressenter. Det r en av mnga orsaker att skerhets-politiken uppfattas som ett av Almedalens viktigaste teman.

    Smart Fakta

    Annie Lf (C) Stefan Lfven (S) Ebba Busch Thor (KD) Jimmie kesson (SD) Gustav Fridolin (MP) Anna Kinberg Batra (M) Jonas Sjstedt (V) Jan Bjrklund (FP)

    Vad hnder under politiker-veckan i Visby? Hr r ngra av hjdpunkterna.TEXT WALDEMAR INGDAHL

    FOTO

    AN

    NA

    SIM

    ON

    SS

    ON

    FOTO

    PET

    ER K

    NU

    TSO

    N

    FOTO

    KA

    LLE

    LAR

    SS

    ON

    FOTO

    SV

    ERIG

    EDEM

    OK

    RA

    TER

    NA

    FOTO

    FO

    LKPA

    RTI

    ET

    FOTO

    KR

    ISTD

    EMO

    KR

    ATE

    RN

    A

    FOTO

    KR

    ISTI

    AN

    PO

    HL/

    REG

    ERIN

    GS

    KA

    NS

    LIET

    FOTO

    KR

    ISTI

    AN

    PO

    HL/

    REG

    ERIN

    GS

    KA

    NS

    LIET

  • A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G R E N A N N O N S F R N S M A R T M E D I A A N N O N S

    FOKUSALMEDALEN.SE Skerhet & frsvar Frdjupning 5

    Vlkommen till en ung vxande kommun, mitt i Sveriges hetaste marknadsomrde!

    Det unika lget i Arlandaregionen och de goda kommunikationerna r ngra av frdelarna med Knivsta. Hr finns vlbelgen tomtmark fr svl sm som stora fretag inom kontor, industri, hantverk och handel.

    Frdel Knivsta

    www.knivsta.se

    Flytta ditt fretag nrmare vrlden!

    Arlanda 7 minuter Uppsala 9 minuter

    Stockholm 27 minuter

    Vrdet av en sund inomhusluft 78 procent av de svenska smhusen och 50 procent av flerbostadshu-sen uppfyller inte riktvrdet fr luftomsttning, vilket innebr att inomhusluften inte r tillrckligt ventilerad. Under Almedalsveckan arrangerar Svensk Ventilation ett gediget program med fokus p sambandet mellan sund inomhus-luft och hlsa, energieffektivisering och skolrenoveringar.

    En sund och vlventilerad inomhusluft har en betydande inverkan p vr hlsa. Forskning har visat att det finns ett samband mellan bristflligt ventilerad inomhusluft och astma och allergi. Vr stora utmaning r att frbttra inomhusklimatet samtidigt som vi ska genomfra en kraftfull energi-effektivisering av vra byggnader. En inte alldeles enkel ekvation men lsningar finns, sger Britta Permats, vd p Svensk Ventilation

    I samband med Almedalsveckan arrangerar Svensk Ventilation bland annat ett seminarium dr man bjudit in Roland Jonsson frn HSB, som kommer att tala om energieffektiva renoveringstgrder som frbttrar inomhusklimatet och ven r eko-nomiskt lnsamma. Under veckans gng kommer Svensk Ventilation ven arrangera seminarier kring vik-ten av bra luft i skolan samt hur man kan skydda sig mot froreningar i stadsluften inomhus.

    Vilka frgor om frsvar och skerhet kommer att vara omtalade i rets Almedalen? Katarina Tracz, chef fr tankesmedjan Frivrld, anser att debatten om den skerhetspolitiska situationen i nromrdet och om svenskt NATO-medlemskap kom-mer att fortstta.

    Utvecklingen i Ukraina och IS framfart r andra hgrelevanta frgor, inte minst eftersom hemvndande IS-krigare utgr ett allvarligt sker-hetshot mot Sverige. - Dremot har intensiteten i frgan om det svenska frsvarets framtid avtagit i och med att diskussionen infr det frsvars-politiska beslutet r ver fr denna gng, kommenterar hon.

    Det frsvarspolitiska beslutet kommer att glla mellan 2016 och 2020. Frsvarsmakten fr kade anslag men det r omdebatterat hur lngt de rcker. Frsvarsmakten be-grde 20 miljarder kronor extra under avtalets fem r och fick 10 miljarder. Kostnadskningar p tv miljarder kronor, frmst hyreshjningar och hjda arbetsgivargifter, kommer att minska det faktiska tillskottet.

    Fjolrets debatt om Gotlands frsvar blev till en satsning frn politikerna. B ville istllet prioritera personal, materiel och fler vningar. Drfr debatteras hur man genom sam-

    arbete kan f ut s mycket som mj-ligt fr pengarna.

    Harri Larsson arbetar fr Hew-lett-Packard som strategichef Frsvar och nationell skerhet Norden. P Frsvarspolitisk Arena kommer HP att anordna ett seminarium om hybridkrig och terrorhot.

    Hybridkrig handlar om att grn-sen mellan krig och fred har blivit mindre tydlig. Ukrainakonflikten r ett exempel p krig som frs utan krigsfrklaring och tydligt officiellt std. Aktiva propagandatgrder och spridande av vldsbejakande extre-mism skapar en grzon fr vad som r en uppgift fr civila myndigheter

    respektive frsvarsmakten nr en konflikt trappas upp.

    Frmgan har gtt ned i Sverige sedan Totalfrsvarets dagar, d det fanns en plan fr att engagera hela samhllet, sger Larsson.

    Att upprtthlla dessa funktioner var dock kostsamt. Larsson berttar att Myndigheten fr Samhllsskydd och Beredskap har en samverkans-roll, inte en samordningsroll. Myn-digheterna ska sjlva ansvara fr sina uppgifter i bde krigs- och fredstid, enligt ansvarsprincipen.

    I dag drivs teknikutvecklingen i strre utstrckning civilt n militrt. Ett

    exempel r Big Data. Det handlar om att bearbeta

    mycket stora mngder information och se samband mellan hndelser och analysera orsakerna bakom dem. Viktigt r att balansera frgorna om kad frmga, integritetsskydd och tolkningen av lagrummet, sger Harri Larsson.

    HP har ett intresse av samordning d fretaget arbetar med logistik, sker informationsinfrastuktur och ledningssystem. Dessa frmgor mjliggr delning av information och drmed samordning av myndig-heternas verksamhet. Det gller att f en sker informationstillgnglig-het genom att rtt mnniskor samverkar, i rtt utformade proces-ser med rtt teknologi.

    I dag drivs samordning mellan mnniskor men inte mellan system. Hur informationssamordning kan g till finns redan tillmpat i andra lnder. En systemsamverkan behver varken ta lng tid eller bli extremt kostsam, om det tas om hand ur ett strategiskt perspektiv och inte utvecklas sjlv frn grunden. Det r bttre att brja i liten skala och utveckla denna samverkan stegvis., avslutar Harri Larsson.

    Hybridkrig och terrorhot hur leds Sverige nr krisen kommer?

    Anordnas p Frsvarspolitisk arena, S:t Hansgatan 11, den 30 juni klockan 16:45-17:30.

    Smart fakta

    Oskerhet i omvrlden och nya frutsttningar frn det frsvarspolitiska beslutet styr debatten om frsvars- och sker-hetsfrgor i Almedalen.TEXT WALDEMAR INGDAHL

    Ny hotbild krver nya former av samverkan

    I dag drivs samordning mellan mnniskor men inte mellan system.Harri Larsson

  • A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G R E N A N N O N S F R N S M A R T M E D I A A N N O N S

    6 Pro lintervju Anna Maria Corazza Bildt FOKUSALMEDALEN.SE

    FORTBILDNING

    Vi utbildar det offentliga Sverige!

    Kontakta oss fr att diskutera era behov av fortbildning.www.uu.se/uppdragsutbildning

    Almedalen har n s lnge frmst prglats av svensk politik. Europe-isk politik blir allt viktigare ven i svensk inrikespolitik, s vi talade med Europaparlamentariker Anna Maria Corazza Bildt fr att hra om hennes erfarenheter av Almedalen och hur hon ser p samtiden.

    Hur mnga gnger har du varit med i Almedalen? Bertta om ditt mest intressanta politiska minne frn Almedalsveckan. Varje r sedan jag blev folkvald parlamentariker. Tv av mina mest minnesvrda gonblick r nr jag lanserade min kampanj Basta till Matsvinnet som fi ck stort genom-slag med en egen lt av sngaren Eddie Olivia samt nr jag hade en livlig debatt med Gudrun Schyman om jmstlldhet.

    Vilka teman och samtalsfrgor tror du kommer att bli mest om-talade p rets Almedalen? Jag tror att jobb, digitalisering, innovation kommer vara p dagord-ningen. Men migration, terrorism och extremism kommer ocks vara frgor som diskuteras fl itigt. Vi mste hja blicken, bredda vra per-spektiv och ta mer in av omvrlden i den svenska debatten.

    Jobb fr vra unga i Sveriges brjar med en vlfungerande gemen-sam marknad. Vi kan inte spendera oss ur den ekonomiska krisen utan vi ska vxa ur krisen. Det r oroande hur de rdgrna nu stter kppar i hjulen fr det kommande frihandels-avtalet med USA (TTIP).

    Viktigt att under Almedalen bemta den populism som sprids frn de rdgrna. Vi ska st upp fr jobb och tillvxt som r de sjlvklara frdelarna genom ett strkt sam-arbete med USA. Den digitala inre marknaden r ocks en het potatis. Konsumenterna har trttnat p att begrnsas av landsgrnser nr de tar del av Netfl ix, Spotify och Uber med mera. Det r dags att ta tillvara p den digitala revolutionen! Entrepre-nrskapet r snabbare n politiken p att hitta lsningar. Att skapa en framtidssker politik r en utmaning fr oss politiker.

    Flyktingkrisen kommer ocks att debatteras fl itigt. Det fi nns ingen

    quick-fi x, det krvs ett helhetsgrepp. P kort sikt gller det att rdda liv. Att skapa fl er lagliga vgar in stoppar inte tragedierna p Medelhavet om vi inte samtidigt gemensamt bekm-par smugglarna. Drfr vlkomnar jag att EU:s rddningsoperation Triton frstrks och jag r stolt ver att det svenska fartyget Poseidon deltar i insatserna. Men det rcker inte, alla lnderna mste ocks ge-nomfra reglerna i Asylpaketet som jag varit med och utformat, och fl er lnder mste ta strre ansvar. Det r dags att vi gr frn ett frivilligt till ett bindande system fr fl yktingmottag-ning i Europa.

    Vilka teman och samtalsmnen anser du borde vara omtalade p rets Almedalen? Jag hoppas att kriget i Ukraina ska upprra mnga med tv miljoner mnniskor p fl ykt mitt i Europas hjrta. Europa ska st starkt och enigt mot Rysslands aggression. Vi mste hja Europas humanitra profi l och anvnda vr ekonomiska makt fr att fra fram en eff ektiv dialog. Det gr mig stolt snarare n avskrckt av att vara p Rysslands svarta lista, fr att det visar att jag gr mitt jobb som Europaparlamen-tariker. Frsket att censurera mig

    Anna Maria Corazza Bildt kommer till Almedalen med erfarenhet av internationell diplomati och europapolitik. Hur mter de lokala fr-gorna de globala?TEXT WALDEMAR INGDAHL FOTO PETER KNUTSON

    Det r dags att ta tillvara p den digi-tala revolutionen!

    Lokalt och globalt mts i Almedalen

  • A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G R E N A N N O N S F R N S M A R T M E D I A A N N O N S

    FOKUSALMEDALEN.SE Anna Maria Corazza Bildt Pro lintervju 7

    Vlkommen p vra seminarier i morgonsoffan den 30 juniI trdgrden p Klosterbrunnsgatan 5, mitt i Visby leder Malou von Sivers tv samtal.

    AMF i Almedalen

    Kl. 9.00 - 9.50 Fondmarknaden avgifterna och trenderna framt. Svenskarna sparar i fonder som aldrig frr. Men har spararna koll pavgifterna? Hga avgifter ter av sparkapitalet. AMF Fonder presenterar trenderna i rets avgiftsrapport.Indexfonder blir alltmer populra. Vad r det fr risker frknippade med det? Hllbarhet och garansvar blir allt viktigare hur rimmar det med indexfrvaltning?

    Gunilla Nystrm, AMF Fonder

    vriga medverkande: Claes Hemberg/Avanza, Maria Landeborn/Skandia, Pia Nilsson/Fondbolagens frening samt Roine Vestman/Stockholms universitet

    Kl. 10.00 - 11.00 Ett hllbart arbetsliv hur ska vi jobba fr att orka? Om pengarna ska rcka mste vi jobba lngre. Men det r lngt ifrnalla som har mjlighet till det. Hlsan r frmsta orsaken till att privat-anstllda arbetare vill g i pension trots att hlften av dem r njda med sina jobb.Hur ska vi jobba fr att orka och hur skapar vi ett mer hllbart arbetsliv? Svaret kan vara en flexibel vergng dr den som orkar och vill kan fr fortstta arbeta p sina villkor.

    Annika Strandhll, Socialfrskringsminister

    vriga medverkande: Dan Adolphson/AMF, Helle Klein/Dagens Arbete, Hugo Westerlund/Stockholms universitet samt Karolin Forsling/AMF Fastigheter

    gr mig n mer beslutsam att st upp fr fred, frihet och ppenhet. Den ryska svarta listan visar att EU-sank-tionerna ger eff ekt och det r dags att se ver hur vi kan utvidga dessa till att Minsk fredsavtal genomfrs. I Almedalen ska vi vga prata om ett svenskt NATO medlemskap.

    Jag frvntar mig naturligtvis att frgan som jag brinner starkt fr, att alla ska ha bra mat p sina tallri-kar fl itigt kommer diskuteras. Det r synd att Sverige inte deltar i vrldsut-stllningen EXPO i Milano som p-gar just nu med temat matskerhet. Jag ska fortstta engagera mig fr att ka konsumentens makt, valfrihet och transparens i matbranschen.

    Kommer Du att hlla ett eget arrangemang i r? Kommer du att sitta med i en talarpanel? Jag kommer att ha en kockduell mot Eskil Erlandsson bland annat. D ska vi samtala om mat och en levande landsbygd samtidigt som vi ser vem som r bst i kket, det ser jag verkligen fram emot.

    Jag kommer ocks att debat-tera om Sverige verkligen behver en nationell livsmedelsstrategi. Som Europaparlamentets vice ordfrande fr den inre marknaden och konsu-mentskydd utskottet, kommer jag att delta i ett viktigt seminarium om nya regler fr produktskerhet och marknadskontroll. Vi behver min-dre byrkrati och mer rttsskerhet.

    Du anvnder ltigt sociala me-dier och har pro lerat dig vl i opinionsbildningen online. Vad r

    viktigast fr en folkvald att tnka p nr man anvnder sociala medier? Fr mig r det en trff punkt, du fl-jer inte mig, vi trff as p social media. Jag vill ge alla en mjlighet att frst vad jag gr, vad som hnder i Bryssel och hur det pverkar deras vardag. Jag tror p Europa och jag bjuder in till att pverka Europapolitik med mig. Jag strvar mot ett ppnare och mer transparent Europa, och drfr off entliggr jag mitt arbete.

    I Almedalen ska man dock gra det man inte kan p social media, trf-fas i verkligheten. Mta medmnsklig-het och starkt engagerade rster frn civilsamhllet. Den ppenheten och mngfalden passar mig vl.

    Vi mste hja Europas humanitra pro l.... Kristo er amsons (M), tra klandstingsrd i Stockholms lns landsting. Varfr behvs ett storre-gionalt samarbete vad gller infrastruktur och transporter? Min syn p vrt samarbete tar av naturliga skl sin utgngspunkt i Stockholmsregionen, som r en av de mest urbaniserade delarna av Europa. Hr krymper avstnden i takt med att jobben och invnarna blir fl er. Vid sidan av detta ska vi bra med oss att vgen inte tar slut nr du ker mellan tv kommuner eller att mnniskors rrelsemns-ter inte pverkas beroende p vilka lnsgrnser du passerar i din ar-betspendling. Drfr r det viktigt med samarbete och dialog mellan de olika aktrerna. Vilka behov nns och vilka lsningar arbetar ni med? Det fi nns ett stort behov av att kny-ta samman samhllsaktrer, bland annat fr att skerstlla utbyggd in-frastruktur och fl er bostder. Hr ser jag exempelvis Sverigefrhandlingen som en viktig grundsten fr samtal och dialog. Vi mste ocks komma ihg att det r skillnad p exempelvis kollektivtrafi ken i Vstmanland och i Stockholms innerstad, ven om de gemensamma utgngspunkterna r att trafi ken ska vara punktlig, trygg och eff ektiv. Vilka utmaningar mter ni? I hstas spreds en stor oskerhet nr det kom spretiga regeringsut-talanden om Bromma fl ygplats framtid. Den bidrar tillsammans med tg och vg till att skapa fl er frutsttningar fr jobb och tillvxt. Vra fortsatta utmaningar r alltjmt att fortstta strka kon-kurrenskraft en och en lngsiktig utveckling fr regionen, bde nr det gller tillvxt, arbetstillfllen och bostadsbyggande.

    lder: 52.Familj: Maken Carl Bildt, en son.Bor: Stockholm, Bryssel, ibland Italien.

    Utbildning: Statskunskap vid Roms universitet samt kon- ikthantering och strategi frn amerikanska universitet.

    Karrir: Europaparlamentariker. Fre det italienska UD och FN i bland annat f.d. Jugoslavien.

    Twitter: @annamariacb

    Smart Fakta

    Ls intervjun i mobilen! FOKUSALMEDALEN.SE

    Hall dr...

  • A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G R E N A N N O N S F R N S M A R T M E D I A A N N O N S

    8 Mjligheter Kommunikation FOKUSALMEDALEN.SE

    I samband med Almedalsveckan utses varje r rets opinionsbildare. Medierdgivningsfretaget Opoint str fr utmrkelsen och en jury utser rets de tio organisationer eller fretag som lyckats bst med uppgift en att skapa opinion fr sina hjrtefrgor under Almedalsveckan.

    Utnmningen bygger p uppmtt genomslag, bland annat i sociala medier, samt antal frgor som har ftt genomslag. 2014 utsgs LO till rets opinionsbildare. P andra plats hamnade Lrarfrbundet, medan Rda Korset knep tredjeplatsen. P fj rde och femte plats hamnade resundshuset och Unibet.

    LO investerade mycket resurser p att mobilisera och n ut under 2014 rs Almedalsvecka. Deras frgor gick i mngt och mycket i linje med de politiska frgor som lyft es under

    veckan, vilket gav dem medvind. Lrarfrbundet lyckades ocks n ett bra genomslag, trots att deras budget var mindre n LO:s. Det berodde bland annat p att skolfrgan var en av de stora fokusfrgorna under hela 2014, sger Mikael Lindstrm.

    Det r inte alltid de aktrer som har mest resurser som fr bst genom-slag under Almedalsveckan. Vgen till framgng baseras istllet p en kombination av strategi, att vlja ut en eller ett par tydliga frgor som ni ska fokusera p under veckans gng samt att formulera ett tydligt ml fr er medverkan i Almedalen.

    Ert syft e kanske r att ntverka, trendspana eller pverka, alternativt en kombination av dessa tre. Det r absolut okej att ka till Almedalen med syft et att ntverka och kompe-

    tensutvecklas, men det r viktigt att mlsttningen formuleras i frvg och att era satsningar under veckan gr i linje med mlen, sger Mikael Lindstrm, medieanalytiker, Opoint.

    Att synas i media med ert budskap r frsts ett viktigt ml fr mnga, men fr organisationer och fretag r medieutrymmet i allmnhet begrnsat eft ersom merparten av de journalister som fi nns p plats i Visby under Almedalsveckan vljer att fokusera p de politiska frgorna. Mikael Lindstrm rekommenderar drfr aktrer i Almedalen att i s stor utstrckning som mjligt an-vnda sina egna digitala kanaler fr att kommunicera ut sitt budskap.

    Facebook, Twitter och den egna hemsidan kan med frdel anvndas fr att kommunicera ut ett enhetligt

    budskap under veckans gng. Att genomfra egna seminarier

    p plats i Almedalen r ett beprvat stt att n ut med sitt budskap, men satsa mycket p att kommunicera seminariets budskap via digitala kanaler, eft ersom seminariet fr-modligen bara kommer att n hgst ett hundratal av Almedalsveckans beskare, sger Mikael Lindstrm.

    Att n genomslag genom aktiviteter p plats i Almedalen r till viss del underskattat. ven om de fl esta av oss frmodligen kommer ihg nr Gudrun Schyman genomfrde en manifestation dr hon brnde upp pengar s r det inte alltid de mest pkostade aktiviteterna som ger strst genomslag.

    Under frra rets Almedals-vecka gick representanter fr Electrolux exempelvis runt med en dammsugare ver axeln under hela veckan fr att vcka uppmrksam-het kring sina frgor. Ytterligare ett exempel p aktiviteter som vcker uppmrksamhet p plats under Al-medalsveckan r Rda Korset, vars medlemmar hade en hg nrvaro p gator och torg kring Almedalen, dr de spred budskapet om stllen i vrlden dr det behvdes hjlpinsat-ser, sger Mikael Lindstrm.

    Han pminner om vikten av att gra en ordentlig uppfljning av medverkan i Almedalen. ven om se-mestern oft a r inplanerad direkt eft er Almedalsveckan s kan det vara vrt att stanna upp och refl ektera kring vilka resultat investeringen under Almedalsveckan genererat. Det bidrar frsts ven till att gra medverkan mer trff sker infr nsta r.

    Egna kanaler kar genomslagskraft en

    Diskutera och engagera via sociala medier De sociala medierna har frvand-lat den politiska kommunikatio-nen frmst genom att engagera oss med sakfrgor som vi snabbt kan koppla till vr person.

    Man bloggade nr man upptckte faktafel i gammelmedia, sger Johan Inger, tilltrdande vlfrdsansvarig p tankesmedjan Timbro och som drev en av de mest vlbeskta politiska blog-garna under 00-talet. Han minns hur tidningar, radio och TV var helt ofrberedda p bloggarnas genomslag och frskte dra nytta av deras popularitet med lnk-tjnster som Twingly, och Sveriges Radio citerade varje vecka de bsta inlggen i bloggkrnikan.

    Bloggarna ritade om kartan fr det politiska engagemanget. De sociala medierna, srskilt Twitter, minskade bloggarnas infl ytande och medierna har blivit mycket bttre p att slppa in utomst-ende rster.

    Opinionsbildning gr inte ut p att jaga medierna utan att locka dem med mnen som det gr att spinna vidare p. Arbetet ligger i att sprida budskapet nr det vl r postat, berttar Inger.

    Formuleringar blir drfr mer extrema fr att sticka ut och pro-vocera till starka reaktioner.

    I dag r politisk kommunikation i sociala medier professionell, med exakta berkningar ver vad som fr klick. Kommunikationen sker alltmer p mottagarens villkor.

    I Almedalen kan fl det bli vervldigande. Medierna styr vilka frgor som blir omtalade men inte hur de omtalas, drfr vill partierna f in de sakfrgor som de r starka p i media. Frslag slpps p fokusgrupper fr att testa deras reaktioner och formuleras om i fall de inte faller i god jord. D nrmar sig politiken alltmer reklamen.

    Almedalsveckan vxer stadigt och attraherar allt er deltagande organisatio-ner och fretag fr varje r som gr. En kad konkur-rens om beskarnas och medias uppmrksamhet innebr frsts att en tydlig strategi fr medverkan och ett starkt, enhetligt budskap blir allt viktigare verktyg i strvan e er att n ut till sin mlgrupp, oavsett om det r politiker, beslutsfattare, allmnheten eller media.TEXT ANNIKA WIHLBORG

    Satsa mycket p att kommunicera seminariets budskap via digitala kanaler.Mikael Lindstrm

    Mikael Lindstrm

    Johan Inger

  • Vstra Stambanan r av nationellt intresse!Vstra Stambanan r den sprbundna lnken mellan Stockholms och Gteborgs-regionerna nu och fr verskdlig tid framver. Vstra stambanan ska mta bde vxande behov av persontrafik och det vxande behovet av gods och container-vxande behov av persontrafik och det vxande behovet av gods och container-vxande behov av persontrafik och det vxande behovet av gods och containerhantering till och frn Gteborgs hamn, Skandinaviens enda transoceana hamn.

    !'' !,( !!# #&! !!" !!'& !!'! & !!"#!(&,#!%(!'!& # !"(& !!& !(! '!! $!!&' !! #!#!!(-!'('!!#!!'(#( #,#!

    +!&(#&!% ! '& !!##& !!! !#&%!!" ' ' *(! # #&!(&!!!!(' !,& !! " '%! !!% ( ! #&"!'# & !"(& !!""'(#

    Vstra Stambanegruppen bestr av tta engagerade kommuner lngs Vstra Stambanan. Gruppen arbetar nra Vstra Gtalandsregionen,

    !

    faktawww.vastrastambanan.se

    Gteborg

    StockholmMndag 29 juni 9:00-9:30 Vilka energieffektiviseringar r lnsamma i en fastighet?Roland Jonsson, energichef, HSB

    10:00-10:30 Hur kan man skydda sig mot froreningar i stadsluften inomhus?Anders Hedstrm, IAQ-expert,

    Svensk Ventilation

    14:00-14:50 Vad r nra-noll energi-byggnader?Byggmaterialindustrierna, Swedisol och

    Svensk Ventilation.

    Moderator: Antoni Lacinai

    Paneldebatt: Emma Hult (MP), Ola

    Johansson (C), Ewa Thaln Finn (M),

    Anders Sjelvgren, Boverket, Conny Pet-

    tersson, Byggmaterialindustrierna, Roland

    Jonsson, HSB, Randall Bowie, Rockwool.

    Tisdag 30 juni 8:45-9:30 Vita certifikat nytt styr- medel fr energieffektivisering r det ngot fr Sverige?Energieffektiviseringsfretagen och

    Svensk Ventilation

    Moderator: Antoni Lacinai

    Paneldebatt: Svante Axelsson, Natur-

    skyddsfreningen, Anita Aspegren, Ener-

    gimyndigheten, Pernilla Bonde, HSB, Klas

    Gustafsson, Tekniska Verken i Linkping,

    Pr Johansson, Svensk Ventilation, Lotta

    Bngens, Energieffektiviseringsfretagen,

    sa Westlund(S), Aron Modig (KD)

    10:00-10:50 En miljard till skolrenove-ringar hur gr pengarna strst nytta?Funktionskontrollanterna i Sverige och

    Svensk Ventilation

    Moderator: Antoni Lacinai

    Paneldebatt: Maritha Sedvallson, Astma-

    och Allergifrbundet, Kajsa Reimers,

    Lnsstyrelsen Vstra Gtalands ln,

    Matilda Hellstrm, Sveriges Elevrd, Emil

    Gustavsson, Sveriges Elevkrer, Robert

    Fahlgren, Lrarfrbundet, Leif Nysmed

    (S), Ida Drougge (M), Matilda Westerman,

    Utbildningsdepartementet.

    14:00-14:50 Vilka effekter fr samhllet av en upprustning av bostder och boendemiljer?Byggmaterialindustrierna, Swedisol och

    Svensk Ventilation.

    Moderator: Antoni Lacinai

    Paneldebatt: Jonas Hgset, SABO, Conny

    Pettersson, Byggmaterialindustrierna,

    Fredrik Bele, Skanska, Yogesh Kumar,

    Fastighetsgarna, Paula Hallonsten,

    Boverket, Leif Nysmed (S), Moderaterna

    Onsdag 1 juli 14:00-14:45 Vem vill bli miljnr? Om energieffektivisering i byggsektorn.VVS Fretagen, Svenska Kyl & Vrme-

    pumpfreningen, Isoleringsfirmornas

    Frening, Energieffektiviseringsfretagen,

    HSB och Svensk Ventilation

    Moderator: Antoni Lacinai

    Paneldebatt: Lise Nordin (MP), Penilla

    Gunther (KD), Rickard Nordin (C), Maria

    Strmkvist (S)

    Samarbetet gr oss starka!

    HEJ!Det r vi som r Mlardalsrdet. Fem ln och 57 kommuner i

    Stockholm-Mlarregionen. Vi r mtesplatsen fr kommuner och

    landsting fr samverkan mellan politik, nringsliv och akademi.

    Tillsammans arbetar vi fr en konkurrenskraftig och hllbar storstads-

    region som r attraktiv att leva och verka i. Fr bttre infrastruktur

    och kommunikationer, fr utbildning och forskning i vrldsklass.

    Lter det intressant? Mt oss 1 juli p Strandgatan 19!

    ANNONS

  • A N N O N S H E L A D E N N A T E M A T I D N I N G R E N A N N O N S F R N S M A R T M E D I A A N N O N S

    10 Framtid Milj & hllbarhet FOKUSALMEDALEN.SE

    ven om vi svenskar r bra p att ta hand om vrt avfall s terstr mycket arbete fr att ytterligare ka hllbarheten i vr samlade konsum-tion. Grundproblemet r att det helt enkelt uppstr fr mycket avfall i vrt samhlle, vilket frsts avspeglar vra konsumtionsvanor.

    Det tog Avfall Sverige fasta p

    nr de lanserade den lngsiktiga Miljnr-vnlig-mrkningen, som dels bestr av en kampanjsajt med unga i ldern 16-30 som frmsta mlgrupp och dels en mrkning som exempelvis skomakare och second hand butiker kan anvnda som en del av sin marknadsfring gentemot kunder som vill gra hllbara val.

    Miljnr-vnlig-mrkningen vnder sig till fretag och organisationer vars varor och tjnster hjlper kunden att vlja en hllbar livsstil med hjlp av hllbar konsumtion. Miljnr-vnlig-mrkningen hjlper kunden att gra val som bde r hllbara och bidrar till att spara pengar.

    Vi har valt att vnda oss till en mlgrupp mellan 16 och 30 r, eft ersom vr erfarenhet r att de konsumerar mycket och dessutom oft a konsumerar relativt billiga prylar. Ungdomar i den hr ldern befi nner sig ocks i en livsfas d de fl yttar hemifrn, skaff ar sin frsta bil,

    kper sin frsta bil och skaff ar familj, beslut som r nra associerade med konsumtion av olika slag. Vr frhoppning r att Miljnr-vnlig mrkningen ska inspirera dem till hllbar konsumtion, oavsett om det gller second hand klder, att g med i en bilpool eller att lna verktyg via en verktygspool snarare n att kpa egna, sger Anna-Carin Gripwall, in-formationsansvarig p Avfall Sverige.

    P hllbarhetsomrdet tror Anna-Carin Gripwall att hllbar konsum-

    tion blir det begrepp som kommer att diskuteras mest i samband med rets Almedalsvecka. Bland annat Myrorna kommer att arrangera fl era semi-narier med fokus p hur man kan konsumera hllbart p olikas stt.

    Miljnr-vnlig-mrkningen uppmuntrar unga mnniskor till teranvndning, samutnyttjande och reparation och visar p konkreta frdelarna med att inte per automatik kpa nytt s snart man behver ngot. Ngra av de verksamheter som hittills mrkts r skomakare, skrddare,

    secondhand- och vintagebutiker. En av de frsta aktrerna som fi ck

    mrkningen var Blocket och ven mnga bibliotek, som ju uppmuntrar till terbruk genom att lna istllet fr att kpa nya bcker, har Miljnr-vnligmrkts.

    Avfall Sveriges mlsttning r att Miljnr-vnlig-mrkningen ska vara en mrkning som aktrer och verksamheter eft erstrvar, en mrkning som kan strka dem i deras marknadsfring.

    Privatpersoner kan spara mycket pengar p att laga, lna och teran-vnda och vi kan tjna miljarder ur ett samhllsekonomiskt perspektiv p att minska mngden avfall i Sverige. Ytterligare ett exempel r att kostnaden fr att bygga nya hus kan minska med ungefr en procent genom att frebygga avfall. Dessut-om sparas naturresurser och miljn mr bttre om vi minskar mngden avfall, sger Anna-Carin Gripwall.

    terbruk, samutnyttjande och reparation Vi har valt att vnda oss till en mlgrupp

    mellan 16 och 30 r, e ersom vr erfaren-het r att de konsumerar mycket och dess-utom o a konsumerar relativt billiga prylar.Anna-Carin Gripwall

    Anna-Carin Gripwall

    P rets Almedalsvecka kommer branschorgani-sationen Avfall Sverige att marknadsfra sin lngsik-tiga kampanj Miljnr, som lanserades i februari i r. Satsningen, som genomfrs i samverkan med Sveriges samtliga kommuner r en mrkning fr alla som lagar, lnar och teranvnder. TEXT ANNIKA WIHLBORG

    LULE HAMN EXPANDERAR FR FRAMTIDEN

    Lule hamn ligger strategiskt i stersjn och r sammankopplad med Malmbanan. Den r inte bara ett viktigt komplement till Narvik som utlastningshamn fr jrnmalm utan r sedan lnge ven viktig fr regionen nr det gller andra produkter och varor.

    Nu finns lngt framskrida planer p att utka hamnens kapacitet genom att mj-liggra fr strre fartyg att angra hamnen. Bakom detta str bland annat EU, Lule stad, Svenska staten och LKAB.

    Frdjupningen innebr att lastvikten fr fartygen kan kas upp till 200 000 d.w.t. sommartid respektive 80 000 d.w.t

    vintertid, vilket ger minskningar i transport-kostnader p uppemot 35 procent, sger Henrik Vuorinen, VD, fr Lule Hamn AB.

    Bakgrunden r bland annat den kande malmproduktionen genom ppnandet av flera nya gruvor. D rcker inte kapaciteten p Malmbanan mot Narvik till.

    Vi ser ven en stor potential i att kunna blir en strre regional hub och bredda verksamheten med kad transport av nya godsslag och p sikt f andra fretag att eta-blera sig i regionen. Om allt faller vl ut kan muddringsarbetet brja 2017 och driftstart fr den uppgraderade hamnen r 2020.

    Lule Hamn | Strmrvgen 9, 974 37 Lule | www.portlulea.com

    Hanteringen av tta miljoner gods rligen gr Lule till en av Sveriges fem strsta hamnar och Sveriges strsta hamn fr torrt bulkgods. Trots isbelggning frn januari till maj s r hamnen ppen och i full drift ret om tack vare isbrytare och lokala isbrytande bogserbtar. Hamnens mo-derna anlggningar gr det mjligt att hantera alla sorters bulkgods och styckegods. Lule Hamn anlps varje r av omkring 600 fartyg varav en betydande del har en lastfrmga, ddvikt, om mer n 70 000 ton.

    I och med projektet Malmporten kommer Lule hamn f en betydande kapacitetskning bde vintertid och sommartid. Den kraftigt upp- graderade hamnen ppnar ven mjligheter att attrahera ytterligare verksamheter till regionen.

    ANNONS

  • Samarbeta skert fr att mta nya hot

    hp.com

    Hybridkrig och terrorhot - hur leds Sverige nr krisen kommer?30:e juni klockan 16:45Frsvarspolitisk Arena

    Frsvars- och myndighetsorganisationer behver frmgan att kunna tolka information, planera och koordinera tgrdsaktiviteter mer e ektivt. Detta frutstter att man p ett e ektivt och korrekt stt kan hantera, tolka och p ett skert stt dela kritisk information med andra.

    HP har mer n 30 rs erfarenhet av att utveckla ledningssystem fr organisationer i hela vrlden, bland annat fr U.S. Navy and Marine Corps, UK Ministry of Defence, Nationella krisledningssystem och NATO Maritime Command and Control Information System . Lt oss visa dig hur det gr att f kontroll ver information och f sker tillgng till den dr och d det behvs.

    Se till att delta p veckans viktigaste debatt.

    Falun Borlnge-regionen AB

    Telefon 0243-24 80 40 [email protected] www.fbregionen.se www.facebook.com/fbregionen

    FALUN BORLNGE GAGNEF LUDVIKA SMEDJEBACKEN STER

    r du nog

    att bygga i Falun borlnge-regionen?

    smart

    I Falun Borlnge-regionen bor 165 000 mnniskor. Regionen vxer varje r och 3 000 nya bostder kommer att behvas inom de nrmaste ren. Det ska ven investeras 3 miljarder i vrd/omsorgsbostder, skolor och vriga kommunala byggnader.

    Fr att mta dig som privat aktr p bostadsmarknaden har Falun och Borlnge tagit fram en gemensam versiktsplan och regionen utvecklat ett unikt arbetsstt. Genom ett nra samarbete mellan kommunerna r mlet att underltta fr dig som vill bygga och investera i Dalarna tillvxtmotor.

    Vlkommen att kontakta oss fr mer information

  • Nationella Entreprenrsdagen

    Revision Ekonomiservice Skatt Rdgivning

    Sveriges entreprenrer spelar en avgrande roll i samhllet och bygger Sverige. Drfr r det inte mer n rtt att de ocks fr sin egen dag. Mndagen i Almedalsveckan utropar Grant Thornton med samarbetspartners till den Nationella Entreprenrsdagen. Mt oss Grant Thornton, Fretagarna, Founders Alliance, YEoS, Ung Fretagsamhet och SUP46 p Strandvgen H525 den 29 juni. Hela programmet hittar du p www.grantthornton.se/almedalen.

    grantthornton.se/almedalen

    Framtidens styrelsearbete den 1 juliVad krvs egentligen av vra styrelser i framtiden? Den frgan diskuterar vi i fl era spnnande paneldebatter under onsdag eftermiddag. Mngfald och hllbarhetsfrgor berrs i separata programpunkter. Grant Thornton arrangerar tillsammans med Styrelseakademien, Boarding for Success och Vstsvenska handelskammaren.

    Ideella organisationers dag den 30 juniVlkommen till en dag d vi diskuterar avgrande drivkrafter och frndringar inom den ideella sektorn. En dag med styrelsearbete, bistnds- och framtidsfrgor i fokus. Grant Thornton hller i dagen tillsammans med Hand in Hand, Svensk Insamlingskontroll och Charity Rating. Tillsammans bjuder vi p ett spckat ochspnnande heldagsprogram.

    Utmaningar inom vrden den 1 juliHar privata fretag en framtid inom vrd- och omsorgs-sektorn i Sverige? Det diskuterar Grant Thornton och Svenska Vrd under onsdag frmiddag i Almedalen. Lyssna p spnnande paneldebatter med bl.a. ledande fretrdare fr knda privata vrdaktrer. Vi talar om det politiska landskapet fr privata vrdfretag, eventuellt vinstfrbud och hur fretagen kan vara med och lsa vrdens utmaningar.

    Nationella Entreprenrsdagen

    Grant Thornton i Almedalen, Strandvgen H525

    Vi brinner fr dina frgor!Entreprenr eller ideell organisation oavsett vilket vet vi att du brinner fr din verksamhet. D vill du ha en sparringpartner som r lika engagerad som du. Vlkommen att trffa oss i Almedalen och diskutera just dina frgor. Du hittar oss p Strandvgen H525 mndag-onsdag. Kontaktuppgifter till alla vra 23 kontor hittar du p grantthornton.se. Hoppas att vi ses!

    Jmfr kostnadsfritt p Sveriges digitala marknadsplats fr factoring.

    Vilken bank betalar bst fr din faktura? 08-121 316 00fakturum.se

    jmfr p fakturum.se