Du vinner p att tervinna!

TERVINNING AV FRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR S HR FUNGERAR DET

Du vinner p att tervinna!Varje gng du lmnar en frpackning eller en tidning till tervinning sker ngot stort. Den tmda schampoaskan blir en praktisk diskborste. Det tillplattade tvttmedelspaketet blir till en snygg skokartong. Den lsta tidningen blir en ny tidning. Den gamla kapsylen frvandlas till en mutter. Den tomma saftaskan fr nytt liv som en ny glasaska. P s stt hjlper du till att spara stora mngder energi. Du ser ocks till att naturens material inte ker ur kretsloppet. Tack vare dig gr miljn en stor vinst. Och drmed vinner ven du ngot. Varje gng du tervinner. Det r det svenska nringslivet som ansvarar fr att frpackningar och tidningar samlas in och tervinns. Det kallas producentansvar. Frpackningar och tidningar tillhr de frsta varugrupperna som ftt ett producentansvar. Inte fr att de utgr det allvarligaste miljproblemet, utan fr att de r frhllandevis enkla att tgrda och fr att de utgr en stor volym av hushllssoporna. P tervinningsstationerna kan du lmna dina tidningar och frpackningar av plast, papper, metall och glas. I den hr broschyren berttar vi mer om hur du p ett enkelt stt kllsorterar olika typer av frpackningar och tidningar fr att de effektivt ska kunna tervinnas.

INNEHLL Plastfrpackningar Pappersfrpackningar Tidningar Metallfrpackningar Glasfrpackningar Gr s hr Hr lmnar du Vad hnder sen

SID 3 4 5 6 7 8 9 10-11

Frpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI)

2

Plastfrpackningar delas in i tv grupper: hrda och mjuka plastfrpackningar.Till hrda plastfrpackningar hr askor, burkar och dunkar och till mjuka plastfrpackningar hr kassar/psar, folie, tuber och frigolit. Mjuka plastfrpackningar sorteras p olika stt i olika kommuner. I kommuner dr hushllssoporna brnns och utvinns till fjrrvrme lgger man de mjuka plastfrpackningarna i hushllsavfallet. I de kommunerna nns ingen insamlingsbehllare fr mjuka plastfrpackningar p tervinningsstationen. DET HR KAN DU SORTERA: Hrda plastfrpackningar Burkar, dunkar Hinkar, t ex fr sylt Flaskor Mjuka plastfrpackningar Brkassar, plastpsar Rellpaket Plastfolie och -lm Tuber Frigolit

OBS! Glm inte att ta av locket eller kapsylen p plastburken eller plastflaskan och lgg dem lsa i behllaren, s underlttas eftersorteringen.

LMNA INTE:

Stora frpackningar som inte gr ner i behllaren, t ex hinkar strre n 5 liter (lmnas p kommunens tervinningscentral eller kontakta insamlingsentrepenren). Plastleksaker, plastmbler och andra produkter som inte r frpackningar (lmnas som grovsopor). Plastaskor med pant (lmnas i butiker).En plastpse med aluminiumskikt, t ex en chipspse, kan vara svr att avgra om den r metall eller plast. Om du knycklar ihop psen och den sedan vecklar ut sig, bestr den mest av plast och sorteras som en mjuk plastfrpackning. Behller den formen av en boll bestr den mest av metall och sorteras som en metallfrpackning.

SORTERINGSTIPS:

SYMBOLERNA FR HRDA OCH MJUKA PLASTFRPACKNINGAR Dessa symboler sitter p behllarna p tervinningsstationerna s att du ser var du ska lgga dina plastfrpackningar. Mnga frpackningar r redan mrkta med sorteringsanvisningar, och ibland med vra symboler, s att du ltt ser hur du ska sortera dem.3

PLASTFRPACKNINGAR

PAPPERSFRPACKNINGAR

Med pappersfrpackningar menar vi frpackningar av papper, kartong och well.De sorteras tillsammans i samma behllare p din tervinningsstation. Papperskassen som du burit frpackningarna i lgger du i behllaren fr pappersfrpackningar. DET HR KAN DU SORTERA: Pastapaket, ingpaket Mjlk- och juicefrpackningar Sockerpsar, hundmatsckar Brkassar Blompapper, presentpapper Skokartonger Toarullar Welldor till TV, stereo och mbler m m Postorderomslag till bcker/CD/DVD

OBS! Vik ihop och platta till pappersfrpackningen, s tar den mindre plats. Du kan ven lgga mindre frpackningar i strre , en tom mjlkfrpackning rymmer minst fem ihopvikta!

LMNA INTE:

Kuvert (slngs som hushllsavfall). Tidningar, broschyrer, reklamblad, kontorspapper (lggs i behllaren fr tidningar). vriga pappersprodukter som inte r frpackningar.

SYMBOLEN FR PAPPERSFRPACKNINGAR Denna symbol sitter p behllarna p tervinningsstationerna, s att du ser var du ska lgga dina pappersfrpackningar. Mnga frpackningar r redan mrkta med sorteringsanvisningar, och ibland med vra symboler, s att du ltt ser hur du ska sortera dem.

4

Med tidningar menar vi tidningar, tidskrifter, kataloger, broschyrer och reklamblad.Fyra av fem tidningar tervinns och blir till viktig rvara fr de svenska pappersbruken. DET HR KAN DU SORTERA: Dags- och veckotidningar Magasin Tidskrifter Kataloger Broschyrer Reklamblad Kontorspapper

OBS! Papperskassen som du burit dina tidningar i lgger du i behllaren fr pappersfrpackningar, den ska inte tervinnas tillsammans med tidningarna.

LMNA INTE:

Kuvert (slngs som hushllsavfall). Pappersfrpackningar, t ex mjlkfrpackningar, presentpapper och postorderomslag till bcker/CD/DVD (lggs i behllaren fr pappersfrpackningar). Bcker (slngs som hushllsavfall eller grovsopor).

SYMBOLEN FR TIDNINGAR Denna symbol sitter p behllaren fr tidningar, s att du ser var du ska lgga dina tidningar.

5

TIDNINGAR

METALLFRPACKNINGAR

Idag tervinns en av tv av hushllens metallfrpackningar.Men ofta slnger vi de sm frpackningarna i soporna. Det r synd. Fr om vi t ex lmnar alla kapsyler till tervinning, skulle Saab och Volvo kunna tillverka 2 200 nya bilkarosser. Varje r. Aluminium ger den verlgset bsta tervinsten. Nr vi tervinner aluminium sparar vi 95 procent av den energi som annars behvs fr att gra helt nytt aluminium. Aluminium r med andra ord ett fantastiskt material i ett kretslopp. DET HR KAN DU SORTERA: Konservburkar Sprayburkar Tuber Kapsyler och lock Penseltorra frgburkar Aluminiumfolie och formar Vrmeljushllare

OBS! Kom ihg att lmna ven sm frpackningar till tervinning. T ex kapsyler, lock, folien p yoghurtburken, skruvkorkar och vrmeljushllare. Ingen frpackning r oviktig, hur liten den n r. Lt grna korken p kaviartuben sitta kvar, s luktar det inte illa. Korken blir brnsle vid nedsmltningen.

LMNA INTE:

Metalliknande psar som innehller mer mjukplast eller papper (sorteras efter det viktmssigt dominerande materialet). Metallskrot, VVS-detaljer, stekpannor och vriga metallprodukter som inte r frpackningar (lmnas som grovsopor). Elektronik och elartiklar (samlas in som elektronikavfall, se www.el-retur.se eller frga din kommun). Dryckesburkar (lmnas mot pant i butiker).

SYMBOLEN FR METALLFRPACKNINGAR Denna symbol sitter p behllarna p tervinningsstationerna s att du ser var du ska lgga dina metallfrpackningar. Mnga frpackningar r redan mrkta med sorteringsanvisningar, och ibland med vra symboler, s att du ltt ser hur du ska sortera dem.6

Glas gr att tervinna hur mnga gnger som helst.Utan att kvalitn frsmras, och det krvs mindre energi att tervinna gammalt glas n att gra helt nytt glas. Cirka 70 procent av allt tervunnet glas blir nya askor och burkar, 30 procent kommer tillbaka som glasberull. DET HR KAN DU SORTERA: Flaskor och burkar av frgat och ofrgat glas

OBS! Ta av skruvkorkar och kapsyler av plast och metall och lgg dem i respektive insamlingsbehllare.

LMNA INTE:

33 och 50 cl dryckesaskor (lmnas mot pant i butiker). Porslin, keramik och vriga produkter som inte r frpackningar (slngs som hushllsavfall eller grovsopor). Gldlampor (samlas in tillsammans med elektronikavfall, se www.el-retur.se eller frga din kommun).

SYMBOLER FR OFRGADE OCH FRGADE GLASFRPACKNINGAR Dessa symboler sitter p behllarna p tervinningsstationerna s att du ser var du ska stoppa dina askor och burkar. Det r olika behllare fr frgat och ofrgat glas. Lastbilarna som hmtar glaset har ett fackindelat ak, men det syns inte frn marken.

7

GLASFRPACKNINGAR

Gr s hr med dina tomma frpackningar och lsta tidningar:RENGR Sklj ur dina frpackningar om det behvs och lt dem torka. Frpackningarna har en lng vg till tervinningen och det r drfr viktigt att det inte nns matrester eller liknande som luktar illa och r ohygieniskt. Lt eventuella etiketter p askor och burkar sitta kvar.

SEPARERA Bestr frpackningen av mer n ett material, frsk om mjligt att skilja dessa t. En margarinfrpackning gr t ex enkelt att ta isr, medan sprayburkens pump brukar vara svr att f bort. Lt den d sitta kvar. Om en frpackning bestr av era materialslag som inte kan separeras, ska den sorteras efter det viktmssigt dominerande materialet.

VIK IHOP Bj in vassa lock p konservburken, platta till och vik ihop. Packa mindre pappersfrpackningar i strre, s tar det mindre plats bde under diskbnken och i behllaren p tervinningsstationen. Det gller inte fr plast- och metallfrpackningar.

SORTERA Ett enkelt och utrymmesbesparande stt att kllsortera r att samla alla frpackningar i samma kasse. Sedan sorterar du vid tervinningsstationen och lgger rtt frpackning i rtt behllare.

TIDNINGAR Ta bort eventuella plastomslag runt tidningar och reklam. Kuvert ska inte lggas bland tidningarna utan de slnger du i hushllssoporna hemma.

Fr mer information: www.ftiab.se eller tel 0200-88 03 11.

8

Hr lmnar du dina frpackningar och tidningar

tervinningsstationerna r endast till fr hushllens sorterade frpackningar och tidningar.

TERVINNINGSSTATIONER FR HUSHLLEN Till tervinningsstationen beger du dig nr du ska lmna dina tidningar och frpackningar av plast, papper, metall och glas fr tervinning. Dr nns ocks ofta behllare, fr batterier och klder, som kommunen str fr. tervinningsstationer hittar du p allmnna platser, vanligtvis vid butiker, bensinstationer och i bostadsomrden. Din nrmaste tervinningsstation nner du p www.ftiab.se, eller ring vr kundtjnst s fr du hjlp, 0200 - 88 03 11. Det r FTI som ansvarar fr alla tervinningsstationer i Sverige, medan lokala entreprenrer ansvarar fr den dagliga sktseln och driften. Tillsammans arbetar vi fr att tervinningsstationerna alltid skall vara i bsta mjliga skick, s att du slipper att mtas av fulla behllare och nedskrpning. tervinningsstationerna r endast till fr hushllens sorterade frpackningar och tidningar. vrigt avfall samt avfall frn fretag skall lmnas p andra stllen.

KOMMUNEN HJLPER DIG MED VRIGT AVFALL Avfall som inte ska lmnas p tervinningsstationen, t ex grovsopor som mbler, vitvaror, trdgrdsavfall och farligt avfall lmnas p kommunens tervinningscentral. Kontakta din kommun fr mer information. P tervinningscentralen kan ven stora frpackningar som inte gr in i behllarna p tervinningsstationen lmnas. Fr elektriska och elektroniska produkter nns det ocks ett producentansvar. Information om lagen och nrmaste mottagningsstation hittar du p www.el-retur.se. Mer information om avfall, sortering och vem som ansvarar fr vad nns p www.sopor.nu, som drivs gemensamt av Naturvrdsverket, Konsumentverket, El-kretsen, RVF (Svenska Renhllningsverksfreningen) och Frpacknings- och Tidningsinsamlingen.

9

Vad hnder med dina frpackningar och tidningar?

Varje frpackning och tidning som du lmnar till en tervinningsstation tas om hand av ett materialbolag. Det nns fyra olika materialbolag fr tervinning av frpackningar av plast, papper (papper/kartong och well) metall och glas och ett fr tervinning av tidningar . Frn tervinningsstationerna krs materialet till sorteringsanlggningar dr det eftersorteras. Ett exempel r metallfrpackningar dr stl skiljs frn aluminium med hjlp av kraftiga magneter. Sedan komprimeras materialet eller mals ner till mindre bitar och transporteras till fretag som tillverkar nya produkter.

HRD PLAST TILL MBLER OCH MJUK PLAST TILL BRNSLE Det nns sex olika sorters plast som vanligtvis anvnds i frpackningar och den vanligaste r polyeten. Plastfrpackningar kan vara utformade p olika stt, allt frn en liten plastpse fr skruvar, vacuumfrpackningar kring julskinkor till en 25 liters dunk. Hrda plastfrpackningar som samlas in fr tervinning skickas alltid till en sorteringsanlggning, dr de delas upp efter plastsort. Efter sortering snds det sorterade materialet till tervinning, dr det blir till ny plastrvara. Av den tervunna plasten kan man tillverka t ex rr, plank, vissa typer av frpackningar, lastpallar eller utembler. Mjuka plastfrpackningar blir alltid brnsle, som huvudsakligen anvnds fr produktion av fjrrvrme. Ett kilo plast innehller ungefr lika mycket energi som en liter eldningsolja. Den kemiska sammansttningen hos t ex polyeten r samma som fr olja och frbrnningsgaserna r desamma som fr olja, dvs koldioxid och vatten.

PAPPER BLIR PAPPER BLIR PAPPER Efter sortering pressas pappersfrpackningarna till 500 kg tunga balar som transporteras vidare till ett pappersbruk. Hr lses pappersbalarna upp i roterande vatten. Pappersbrerna frs ut p en vira (en duk med sm hl dr vattnet rinner av) och gr sedan in i pappersmaskinen dr de pressas samman med andra brer och blir till kartong. Kartongen torkas och bestryks sedan med en blandning av krita/lera och bindemedel. Den frdiga kartongen rullas upp p stora rullar som levereras till fretag som tillverkar nya frpackningar. Anvnda mjlkpaket och sockerpsar blir p s stt till nya ingpaket och vllingpaket. Kartongen kan ocks anvndas till ytskiktet p gipsskivor. Pappersbrer r s starka att de tl att anvndas fem till sju gnger utan att styrkan frsvinner. Nr brerna r utslitna r de fortfarande ett vrdefullt brnsle.

10

GAMLA TIDNINGAR BLIR NYA TIDNINGAR P sorteringsanlggningarna grovsorteras det som inte r tidningar bort innan de skickas vidare till ett pappersbruk. Returpappret genomgr en process dr trycksvrtan tas bort och pappret blir till massa. Pappersmassan formeras sedan till nytt papper i pappersmaskinen. Efter tillverkningen rullas pappret upp p stora rullar, som sedan skrs ner till mindre rullar som levereras till tidningstryckerier och p s stt blir nya tidningar. En viss del av de insamlade tidningarna tervinns till hushlls- och toalettpapper. Pappersbern kan tervinnas upp till fem till sju gnger innan den r utsliten och frbrnns.

Nr vi tervinner aluminium smlts det ned, tappas i ytande form och gjuts bland annat till valsblock eller motordelar hos Stena Aluminium. Oavsett om aluminiumet anvnds till bilar eller formar, bevarar den sitt energiinnehll under hela livscykeln. Aluminium kan anvndas om och om igen och hela 95 procent av energin sparas.

AV ALUMINIUMSKROT FRAMSTLLS MOTORDELAR Cirka sex procent av jordskorpan bestr av jrn, men det r en begrnsad resurs och vid omsmltning sparas 75 procent av energin som behvs fr att framstlla stl frn malm. Drfr har tervinning av stl blivit allt viktigare. Mnga svenska stlverk anvnder idag metallfrpackningar och jrnskrot som rvara. Inget r fr stort eller fr litet och man kan i princip tervinna allt ifrn bilar till kapsyler. De esta metallfrpackningarna av stl hamnar i Smedjebacken i Dalarna, dr de smlts ner till nytt stl.

GAMMALT GLAS BLIR NYTT GLAS Allt insamlat glas, frn Ystad till Haparanda, hamnar hos Svensk Glastervinning i Hammar, vid Vtterns norra spets. Dr sorteras, rensas och krossas glaset. Drygt 50 procent av glaskrosset gr till Rexams glasbruk i Sverige och Danmark, som tillverkar nya askor. 30 procent gr till Isover i Billeholm, som gr glasberull, dvs byggnadsisolering. Resten av krossglaset, ca 20 procent ungefr, exporteras till glasbruk i centraleuropa och blir till nya askor dr.

Totalt tervinner vi 745 000 ton frpackningar varje r, vilket r mer n den svenska befolkningens samlade vikt!

11

fr att du tervinner dina frpackningar och tidningar!

1994 infrde regeringen ett s kallat producentansvar fr frpackningar och returpapper (tidningar). Producentansvaret har tillkommit fr att bidra till ett lngsiktigt hllbart samhlle, dr det som tidigare betraktades som avfall istllet kommer till nytta som ny resurs. Det innebr att alla som tillverkar, importerar eller sljer frpackningar eller frpackade varor ansvarar fr att frpackningarna kan samlas in och tervinnas. Detsamma gller fr dem som tillverkar eller importerar tidningspapper och trycker eller importerar tidningar. Ansvariga fr att organisera och administrera insamlingssystem och skerstlla att frpackningarna tervinns, r de av industri och handel instiftade materialbolagen: Plastkretsen, Returkartong, Pressretur, MetallKretsen och Svensk Glastervinning. Tillsammans har materialbolagen bildat Frpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI. FTI r de fem materialbolagens gemensamma samarbetsorgan med uppdrag att arbeta med gemensamma frgor gllande sktsel och drift av tervinningsstationer.

FTI:S UPPDRAG R: Att delta p de vergripande samrden med kommunerna. Frse kommunerna med underlag s de kan uppfylla sitt informationsansvar. Bekmpa nedskrpningen p tervinningsstationerna. Upphandla och vervaka std- och samordningsfunktionerna.

Materialbolagen Plastkretsen, Returkartong och MetallKretsen har dessutom det gemensamma servicebolaget REPA. REPA:s uppgift r att erbjuda fretag mjlighet att uppfylla sitt producentansvar fr frpackningar och att administrera frpackningsavgifterna. Avgifterna fr glasfrpackningar administreras av Svensk Glastervinning. Pressretur nansieras genom sina gare. FTI, REPA och materialbolagen drivs utan vinstintresse och ingen ekonomisk utdelning sker till garna.

P UPPDRAG AV PLASTKRETSEN, RETURKARTONG, PRESSRETUR, METALLKRETSEN OCH SVENSK GLASTERVINNINGBox 712, 101 33 Stockholm BESKSADRESS: Vasagatan 11, 5 tr TEL: 08 - 566 144 00 FAX: 08 - 566 144 40 E-POST: info@ftiab.se INTERNET: www.ftiab.se TELEFON KUNDTJNST: 0200 - 88 03 11

P.S. Vid tervinning sorterar du denna broschyr som en tidning.

Primaform.se